Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av kapitalinvesteringar i Svenska skifferoljeaktiebolaget

1944-03-03 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:157, Angående avskrivning av kapitalinvesteringar i Svenska skifferoljeaktiebolaget

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

1

Nr 157.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avskrivning av

kapitalinvesteringar i Svenska skifferoljeaktiebolaget;

given Stockholms slott den 3 mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, handelsoch

folkhushållningsdepartementen anmäler statsrådet Domö uppkommen

fråga örn avskrivning av statens kapitalinvesteringar i Svenska skifferoljeaktiebolaget

samt anför därvid följande.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januari 1941 med ett aktiekapital

av 15 000 000 kronor, varav staten tecknade 14 999 400 kronor. År 1942

ökades aktiekapitalet med 11 000 000 kronor till 26 000 000 kronor, ökningen

finansierades med ett statsanslag å motsvarande belopp. Bolagets verksamhet

var ursprungligen endast förlagd till Kvarntorp i Ekeby socken av örebro län.

Jämlikt medgivande av 1943 års riksdag (r. skr. nr 49) har emellertid flottans

skifferoljeverk å Kinnekulle genom beslut den 17 juni 1943 av Kungl.

Majit överförts till bolaget. Då bolaget såsom likvid för Kinnekulleverkets

tillgångar, vilka vid tiden för övertagandet — den 1 juli 1943 — voro uppfiihanq

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 157. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

förda i statsräkenskaperna med ett värde av 3 239 059 kronor 95 öre, till

statsverket haft att utgiva aktier i bolaget å nominellt 3 200 000 kronor, utgör

bolagets aktiekapital alltså för närvarande 29 200 000 kronor. Framhållas

må tillika, att i samband med denna överlåtelse för svars väsendets faslighetsfond:

marinförvaltningens delfond och fonden för förlag till statsverket

nedskrivits med tillhopa nyssnämnda belopp 3 239 059 kronor 95 öre samt

fonden för statens aktier tillgodoförts samma belopp. Enligt statsräkenskaperna

är alltså tillgångsvärdet å statens aktier i bolaget 29 238 459 kronor

95 öre.

1943 års riksdag har jämväl (r. skr. nr 49) för ytterligare utbyggande av

anläggningarna vid Kvarntorp och å Kinnekulle såsom lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 å kapilalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisat ett reservationsanslag å

25 600 000 kronor. Genom beslut den 12 mars 1943 har Kungl. Majit såsom

villkor och bestämmelser för lånets åtnjutande föreskrivit, att utbetalningen

av lånet skall ske i den mån medel för anläggningarnas utförande erfordras

och med belopp varje gång som statskontoret efter framställning av bolaget

bestämmer, att å lyftat lånebelopp skall erläggas tre procent årlig ränta från

lyftningsdagen samt att lånet skall vara betalbart vid anfordran.

Genom beslut den 21 maj 1943 uppdrog Kungl. Majit åt tillförordnade

byråchefen i riksräkenskapsverket C. A. Murray och direktören i Stockholms

enskilda bank G. Engfors att dels till omprövning upptaga frågan angående

uppkomna merkostnader för anläggningarna vid skifferoljeverket å Kinnekulle

m. m. samt angående prissättning å skifferolja dels ock inkomma med

de förslag i ämnet, som kunde befinnas påkallade.

Sedan Murray och Engfors fullgjort det sålunda meddelade uppdraget, hava

de redovisat resultaten av sin utredning i en den 12 oktober 1943 dagtecknad

skrivelse. I

I fråga om anläggningskostnaderna vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle

ha utredningsmännen hänvisat till en av marinförvaltningen i samråd

med riksräkenskapsverket, egnahemsstyrelsen och styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

den 11 juni 1943 avgiven skrivelse rörande överförandet

av skifferoljeverkets anläggningar till bolaget, vilken skrivelse legat till grund

för Kungl. Majds den 17 juni 1943 i ämnet meddelade beslut. Vidare lia utredningsmännen

beträffande uppkomna merkostnader för nämnda anläggningar

hänvisat till ett härom av riksräkenskapsverket den 12 oktober 1943

avgivet utlåtande. Rörande anläggningskostnaderna för bolagets anläggningar

i Kvarntorp ha utredningsmännen hänvisat till en vid deras skrivelse fogad,

av bolagets verkställande direktör Claes Gejrot upprättad promemoria med

tillhörande specifikationer och sammanställning över dessa kostnader.

Av promemorian jämte därtill hörande handlingar framgår, bland annat,

oaktat de anläggningar i Kvarntorp, till vilkas utförande medel av riksdagen

anvisats i form av aktieteckning, därvid kostnadsberäknats till

22 000 000 kronor, medan återstoden av aktiekapitalet eller 4 000 000 kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

3

avsetts som driftkapital — dessa anläggningar kostat 35 058 158 kronor 89 öre,

medan som driftkapital använts ett belopp av 945 080 kronor 95 öre, att årsproduktionen

av olja vid anläggningarna, vilken i samband med nämnda

medelsanvisningar beräknats till 28 000 m3, numera kan uppskattas till

37 000 m3 samt att följaktligen anläggningskostnaderna per årsm3 olja stigit

från ett ursprungligen beräknat belopp av 785 kronor till omkring 948 kronor.

I promemorian lämnas därjämte en redogörelse för anledningarna till

de sålunda uppkomna kostnadsökningarna.

Erinras må i detta sammanhang, att i bolagets balansräkning per den 30

juni 1943 nyssnämnda anläggningar jämte vissa för det såsom driftkapital

använda beloppet anskaffade tillgångar efter verkställda avskrivningar upptagits

till ett värde av 28 778 180 kronor 78 öre. ökas detta belopp med

3 239 059 kronor 95 öre, utgörande beräknade värdet samma dag av Kinnekulleverkets

å bolaget överförda tillgångar, erhålles ett värde å samtliga bolagets

anläggningar den 1 juli 1943 av 32 017 240 kronor 73 öre. I balansräkningen

har såsom balanserad förlust redovisats ett belopp av 332 159 kronor

27 öre.

Utredningsmännen lia för egen del anfört följande.

Vid skifferoljeverket å Kinnekulle har driftkostnaden, varmed i fortsättningen

menas total framställningskostnad exklusive räntor och avskrivningar,

enligt verkets industribokföring under budgetåret 1942/43 utgjort 436

kronor per m3. Vissa kostnader synas därvid ej ha blivit beaktade. Den

verkliga kostnaden torde ha legat mellan 450 och 500 kronor per m3 i genomsnitt

för tillverkade oljor, inklusive lätt olja och gasbensin. Stegringen

gentemot vad man tidigare räknat med beror dels på ökade kostnader för

reparationer och underhåll och dels på att den med orsten starkt bemängda

skiffern varit mindre lämplig för oljeutvinning. Bolagets avsikt är emellertid

att övergå till underjordsbrytning för att få fram en skiffer, som bättre lämpar

sig för tillverkningen. Härigenom och genom en allmän intensifiering av

driften beräknar bolaget att från våren 1944 komma upp i en årsproduktion

vid Kinnekulleverket av 11 000 m3 utan att mera betydande ytterligare nyinvesteringar

skola behöva göras. Driftkostnaderna väntas då, efter vad

man inom bolaget beräknar, komma att nedgå till 250 å 300 kronor per m3.

Driftkostnaderna^ vid bolagets anläggningar i Kvarntorp under räkenskapsåret

1942/43 framgå av följande sammanställning (beloppen angivas i 1 000- tal kronor):

''h 1942—

V»

1943-

1Ii 1942—

28/s

1943

s%

1943

80/6 1 9 4 3

Bokförd total tillverkningskostnad....

5 105

4 830

9 935

Häri ingående debiterade räntor.....

604

303

907

Häri ingående debiterade avskrivningar

991

1 595

619

922

1 610 2 517

Kvarstår...........................

3 510

3,908

7 418

Försäljningsvärde av svavel.........

612

673

1 285

Försäljningsvärde av diverse........

72

684

68

741

140 1 425

Kvarstår å oljan belöpande kostnader

2 826

3 167

5 993

Tillverkad kvantitet olja av förekom-

mande slag m3....................

16 250

12 653

28 903

Driftkostnad per m3 (exkl. räntor och

avskrivningar) kronor.............

174

250

207

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Bokslutet den 28 februari 1943 gjordes för interna syften, närmast med tanke

på att den sista av de från början planerade ugnarna blev färdig att tagas

i bruk den 6 mars 1943, och genomarbetades ej i detalj. Sannolikt ha vissa

kostnader därför ej blivit medtagna utan i stället kommit att drabba den senare

perioden. Det fel, som därigenom uppstått, torde emellertid ej vara av

nämnvärd storleksordning. Den kostnadsökning mellan de två perioderna,

som tabellen utvisar, utgör saldot av förändringar på en mängd punkter. Mellan

de två perioderna ha reparations- och underhållskostnaderna för ugnarna

och transportbilarna ökats med i det närmaste lika mycket som driftkostnaderna

i sin helhet, eller med 70 kronor per m3. Vid bedömningen av denna

siffra får hänsyn tagas till att vissa justeringar av anläggningarna, som

erfarenheten visat erforderliga eller önskvärda, bokförts under denna rubrik.

Erfarenheterna från Kinnekulleverket synas emellertid tyda på, att man snarare

bör vara beredd på höjda än sänkta reparationskostnader. Däremot

kunna sannolikt övriga driftkostnader efter hand väntas nedgå. Hänsyn bör

tagas till att i de angivna driftkostnaderna vissa experiment- och engångskostnader

för oljeframställning enligt Ljungströmsmetoden ingå med cirka

15 å 20 kronor räknat per ms totalt framställd olja.

Priserna netto för bolaget ha hittills varit i kronor per m3:

Vid försäljning till marinen flygvapnet förbrukare

för tung olja.............. 450 — —

för råbensin.............. — 560 —

för gasbensin.............. — 560 —

för lätt olja T ............ 566 — 566

Enligt bolagets räkenskaper ha dessa priser lett till ett genomsnittspris för

under räkenskapsåret 1942/43 levererad olja av cirka 500 kronor per m3.

Med den korta erfarenhet som står till buds är det, såsom framgår av det

ovan sagda, svårt för att ej säga omöjligt att bedöma vad kostnaden för framställd

olja på längre sikt kommer att uppgå till. Räknar man med en genomsnittlig

driftkostnad för Kvarntorp och Kinnekulle av samma storleksordning

som siffrorna utvisa för Kvarntorp under perioden 1 mars—30 juni

1943 eller cirka 250 kronor per m\ skulle vid nuvarande priser lika mycket

kvarstå för räntor och avskrivningar. Vid Kvarntorp uppgår årstillverkningen,

om man utgår från de tillverkningssiffror som uppnåtts under perioden

1 mars—30 juni 1943, till 37 000 m3 per år. Från våren 1944 beräknas

årstillverkningen vid Kinnekulle komma att uppgå till 11 000 m3. Bolagets

totala årstillverkning skulle därefter vid nu förefintliga anläggningar vara

48 000 m3. Dessa anläggningar äro så gott som helt finansierade med aktiekapital

och hittills företagna avskrivningar. Om man utgår ifrån att utdelning

ej lämnas å aktierna, skulle för avskrivningar finnas disponibla

(48 000 X 250=) 12 000 000 kronor per år. Den kvarstående anläggningskostnaden

vid Kvarntorp och Kinnekulle utgjorde den 1 juli 1943, efter avdrag

av vissa för avskrivningar disponibla lagerreserveringar, 31 200 000

kronor. Med det angivna överskottet skulle detta kvarstående anläggningsvärde

kunna bli helt avskrivet mot slutet av räkenskapsåret 1945/46. Den

nu pågående utbyggnaden vid Kvarntorp skulle under samma förutsättningar

vara helt avskriven under bokslutsåret 1947/48.

Utredningsmännen ha härefter framhållit, att ett fullföljande av de principer,

som i övrigt följts vid anläggningar för jämförbara syften (s. k. beredskapsinvesteringar)

såväl vid industrien som i statens egen regi, skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

kräva en snabbare avskrivning. Två speciella skäl talade för att dessa strängare

principer även här bringades i tillämpning. Det ena vore att det vid avspärrningens

upphörande kunde visa sig i och för sig mest lämpligt att driva

anläggningarna i inskränkt omfattning. Det kunde ej vara önskvärt att

deras värde vid denna tidpunkt, som ju kunde komma att ligga inom den

nyssnämnda, under angivna förutsättningar beräknade avskrivningstiden,

till viss del kvarstode oavskrivet i bolagets och statens räkenskaper. Det

andra skälet vore, att man ej kände hur lång ytterligare tid förskottsstaten för

försvarsväsendet komme att vara i kraft. Medel för avskrivningar av detta

slag skulle ju därefter icke finnas disponibla å riksstatens IV huvudtitel.

Icke ens för inköp av skifferolja till priser, som täckte enbart rörliga kostnader,

torde för övrigt utrymme finnas i femårsplanen för försvaret.

I stället för en stark förkortning av avskrivningstiden genom att bolaget

tills vidare tillfördes avsevärt höjda priser på såld olja hava utredningsmännen

förordat en engångsavskrivning av anläggningarna och ett fastställande

av oljepriserna efter vissa linjer.

Härom ha utredningsmännen anfört:

a) Aktierna i bolaget nedskrivas i statens räkenskaper till 1 000 kronor.

Härför erfordras 29 199 000 kronor, som föreslås anvisade å förskottsstaten

för försvarsväsendet.

b) Lånet till bolaget å 25 600 000 kronor efterskänkes. Beloppet anvisas

å förskottsstaten för försvarsväsendet. Anläggningarna nedskrivas i bolagets

räkenskaper med samma belopp. Å det nedskrivna värdet göras räkenskapsåret

1944/45 ej regelbundna årliga avskrivningar.

c) För under innevarande räkenskapsår till de militära förvaltningarna

fakturerade leveranser tillämpas med 100 kronor pr m3 sänkta priser. (Å

intill avräkningsdagen efter provisoriskt tillämpade oförändrade priser fakturerade

leveranser restitueras motsvarande belopp.) Bolagets rörelse kan

då beräknas lämna ett överskott av 5- å 6 000 000 kronor. Vad som härav ej

prövas erforderligt för finansieringen av bolagets fortsatta rörelse återbäres

till försvarets förvaltningsmyndigheter i proportion till faktureringen på var

och en av dem. Prövningen sker i samband med att priserna för 1944/45 års

leveranser fastställas, och resultatet av prövningen underställes Kungl. Majit

för godkännande.

d) Från ingången av nästkommande räkenskapsår så länge försvaret är

bolagets huvudsakliga avnämare fastställas priserna före årets ingång genom

överenskommelse mellan de militära förvaltningarna och bolaget, vilken

överenskommelse underställes Kungl. Majit för godkännande. Till grund för

priserna läggas koslnadsbudget och tillverkningsplan för det år, varunder

priserna skola tillämpas. Priserna skola, utom täckning för löpande kostnader,

medgiva teknisk forskning och utveckling i erforderlig omfattning inom

bolagets verksamhetsområde, täckning av kostnaderna för anläggningarnas

underhåll och vidmakthållande men däremot ingen marginal för det kvarstående

anläggningsvärdets avskrivning och för aktiekapitalets förräntning.

För anläggningarnas återuppbyggnad och för nyanläggningar skulle följaktligen

i förekommande fall erforderliga medel få äskas hos Kungl. Majit.

över utredningsmännens förslag hava yttranden avgivits av arméförvaltningens

tyg-, intendentur- och civila departement, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget, riksräkenskaps
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 157.

verket och statens industrikommission. Samtliga hava i princip tillstyrkt de

olika förslagen.

Arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement ha tillika erinrat,

att det syntes viktigt för landets beredskap i vad rörde oljeförbrukningen

under en avspärrning vid krig, att anläggningar av ifrågavarande slag

i viss utsträckning vidmakthölles även under en fredsperiod. Det torde därvid

vara uteslutet, att priserna å den inhemska tillverkningen skulle kunna konkurrera

med väntade priser å motsvarande importvaror. Utredningsmännen

hade emellertid endast flyktigt berört frågan om bolagets verksamhet efter

inträdda fredsförhållanden. Denna fråga vöre dock av väsentlig betydelse,

enär anslagen å fjärde huvudtiteln ej vore beräknade för de höga oljepriser!

som vöre en förutsättning för bolagets fortsatta drift. Att enbart låta nämnda

huvudtitels anslag vidkännas dessa merkostnader syntes dessutom icke vara

riktigt, enär vissa delar av produktionen väl torde vara avsedda för den

civila förbrukningen. Det finge vidare erinras att, även om bolagets verksamhet

helt eller delvis nedlades, vissa beredskapskostnader i form av utgifter

för tillsyn och underhåll skulle uppkomma. Ej heller sistnämnda kostnader

vöre inräknade i kostnadsramen för fjärde huvudtiteln. Departementen

ville ifrågasätta, huruvida icke bolaget borde åläggas alt till Kungl. Maj :t

inkomma med utredning i sistberörda hänseende.

Marinförvaltningen har framhållit, att förslagen örn nedskrivning av bolagets

aktiekapital och örn efterskänkande av statslånet finge anses grundade

på den uppfattningen hos utredningsmännen, att bolaget, när normala förhållanden

inträdde, saknade möjlighet att, utan subvention i en eller annan

form, förränta det nedlagda kapitalet och företaga sedvanliga avskrivningar.

Ämbetsverket har vidare anfört:

Det är givetvis icke möjligt att nu bedöma till vilka priser bolagets produkter

kunna i en framtid framställas, men att döma av nuvarande driftkostnader

är det tydligt att dessa under alla omständigheter komma att

sa högt, att en lönande drift icke blir möjlig med mindre staten avstår

från sina anspråk på förräntning av det investerade kapitalet. Vid sådant

förhållande, och då det ur försvarsberedskapssynpunkt måste anses nödvändigt

att bolaget beredes möjlighet att utan finansiella störningar fullfölja uppgiften

att i möjligaste mån göra vårt land självförsörjande i fråga örn flytande

bränsle, har marinförvaltningen intet att erinra mot utredningsmännens

nedskrivningsförslag, dock givetvis under den bestämda förutsättningen,

att genomförandet av förslaget icke skall föranleda minskning i de anslag,

som för marinens del erfordras för 1''emårsplanens fullföljande.

Efterskänkandet av lånet å 25,6 miljoner kronor innebär, förutsatt att den

år 1943 beslutade utvidgningen av bolagets anläggningar kan åstadkommas

mom ramen av detta belopp, att dessa senare kunna helt avskrivas. Såsom

tillgång svarande mot aktiekapitalet skulle i bolagets böcker komma att

kvarstå värdet av verkets nuvarande anläggningar, vilket efter avskrivningar

per den 1 julM943 skulle utgöra (28 778 180:78 + 3 239 059:95 —)

32 017 240 kronor 73 öre eller i runt tal 32 miljoner kronor. För att göra saneringen

fullständig och därigenom öka bolagets möjligheter att från budgetåret

1944/45 genomföra en mycket önskvärd sänkning av priserna å de

till försvaret levererade oljeprodukterna kan ifrågasättas, örn icke skillnaden

mellan det bokförda återstående anläggningsvärdet och aktiekapitalet, i runt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

tal (32,0 — 29,2 =) 2,8 miljoner kronor, borde utjämnas genom att av vinsten

för budgetåret 1943/44 detta belopp toges i anspråk för nedskrivning av anläggningarnas

bokförda värde. . ...

Visserligen minskas eller måhända rent av elimineras därigenom de militära

förvaltningarnas utsikter att, såsom utredningsmännen förutsatt, per

den 1 juli 1944 återfå ytterligare belopp utöver vad som betingas av den

föreslagna sänkningen av priset å oljor med 100 kronor per m3 — vilket

förslag marinförvaltningen givetvis biträder men det synes mannforvaltningen,

trots angelägenheten av att snarast nedbringa kostnaderna under marinens

övningsanslag, välbetänkt att för innevarande budgetår icke räkna

med större prisreduktion än som med säkerhet kan bedömas^ svara mot bolagets

möjligheter att åstadkomma densamma. Detta synes sa mycket mera

motiverat, som, enligt vad marinförvaltningen inhämtat, en stor del av den

beräknade vinsten för innevarande budgetår behöver tagas i anspråk till roreis

ekap itai

Beträffande förslaget angående prissättningen fr. o. m. den 1 juli 1944

anser marinförvaltningen att, om det vid ett räkenskapsårs slut visar sig, att

vinsten medger en viss återbäring, härtill skall tagas hänsyn antingen pa sa

sätt, att en viss bonus skall krediteras vederbörande militära förvaltning i

förhållande till dess inköp, eller ock att priset för det följande året sankes

nied belopp som utjämnar en sådan mervinst.

Flygförvaltningen har framhållit, att bolagets anläggningar föranletts av

svårigheterna att under det nu pågående kriget trygga landets försörjning

med flytande bränsle samt att de således tillkommit närmast i syfte att tillgodose

ett mera tillfälligt behov. Därav finge anses följa, att kostnaderna för

anläggningarna borde såvitt möjligt täckas under nu rådande förhållanden

och icke belasta kommande fredsbudgeter. Ämbetsverket vöre av den uppfattningen,

att anläggningarna borde i största möjliga utsträckning tagas i

anspråk även efter avspärrningens upphörande. Möjligheten därtill torde

emellertid bliva större, om anläggningskostnaderna dessförinnan avskreves

och priset å produkterna nedbringades i största möjliga utsträckning. Även

ora —. såsom möjligen kunde befaras — priset å skifferoljeprodukter, beräknat

endast med hänsyn till rörliga kostnader, skulle ställa sig dyrare än

motsvarande importerade oljeprodukter, ansåge ämbetsverket denna omständighet

icke böra leda till industriens nedläggande. Därest så bleve fallet, vore

det fara värt att de erfarenheter, som nu vunnes vid skifferoljeproduktionen,

samt pågående forskningar på detta område icke komme att giva det utbyte,

som man hade anledning förvänta. Om däremot produktionen och i samband

därmed bedrivna forskningar fortsatte även efter återgång till normala

förhållanden, ökades möjligheterna att utnyttja skifferindustrien vid en

framtida avspärrning. För flygvapnet vore detta spörsmål av särskilt intresse,

enär goda förutsättningar att åtminstone i viss utsträckning kunna säkerställa

behovet av flygmotorbränsle medelst ur skifferolja utvunna produkter

vore för handen.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget har anfört bland annat följande.

Utredningsmännen lia med ledning av siffror, som framkommit vid bolagets

bokslut för verksamhetsåret 1942/43, utfört en utredning, som visar, att man

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 157.

under det närmaste året bör räkna med en tillverkningskostnad exklusive

ränta och amortering på 250 kronor per mI * 3 framställd olja.

Med hänsyn till att samtliga de oljeframställningsprocesser, som kommit

till användning, äro jämförelsevis oprövade och att driftkostnaderna måste

belastas med utgifter för sådana reparationer och ombyggnader, som bliva

nödvändiga för att sedermera bästa möjliga resultat skall kunna erhållas ur

den befintliga tekniska apparaturen, finner styrelsen de slutsatser, som lett

till nämnda antagande beträffande tillverkningspriset, väl grundade.

Styrelsen anser sig heller icke böra göra några invändningar mot de skäl,

som av utredningsmännen anförts för att motivera sina förslag, att statens

innehav av aktier i bolaget i statens räkenskaper nedskrives till 1 000 kronor,

att länet till bolaget å 25 600 000 kronor efterskänkes samt att anläggningarna

i bolagets räkenskaper nedskrivas med sistnämnda belopp.

De sakkunniga beräkna, att örn de priser, som nu tillämpas för levererade

oljeprodukter för bokslutsåret 1943/44, reduceras med 100 kronor per m3

framställd olja, kommer bolagets rörelse för detta år att lämna ett överskott

på 5 å 6 miljoner kronor, vilket överskott, sedan därav nödigt kapital för

finansiering av bolagets fortsatta rörelse reserverats, skall återbäras till försvarets

förvaltningsmyndigheter.

Totala anläggningskostnaden för de utbyggnader vid Kvarntorp, vilka tillkommit

genom beslut av 1940 och 1941 års riksdagar, belöper sig enligt bokslut

av den 30 juni 1943 till 36 003 239 kronor 84 öre. 1 bokslutet lia avskrivningar

kunnat verkställas med 7 225 059 kronor 6 öre, varför anläggningarna

kvarstå i bolagets böcker till verksamhetsåret 1943/44 med 28 778 180 kronor

ll o™- ,det för de0nna utbyggnad i anspråk tagna aktiekapitalet utgjorde

-b 000 000 kronor, mäste, om de sakkunnigas förslag skulle vinna bifall det

varde med vilket anläggningskapitalet överskjuter det nämnda aktiekapitalet

ener “ 778 180 kronor 78 öre jämte den i årets bokslut balanserade förlusten

. ~ 15J kronor 27 öre täckas av överskottet på innevarande redovisningsårs

rörelse. Aven örn detta överskott antages bliva 6 000 000 kronor eller det övre

varde, som förutses av utredningsmännen, återstår alltså för rörelsekapital

och eventuell återbäring endast cirka 3 000 000 kronor.

Härtill kommer att de nyanläggningar, som nu pågå vid bolagets anläggningar

i Kvarntorp, beräknas kunna tagas i drift under våren 1944. Kostnaderna

för dessa anläggningar beräknas visserligen kunna täckas av det för

detta ändamål i form av lånemedel anvisade beloppet, men givetvis kan man

ej helt bortse från risken av ett överskridande.

Vidare önskar styrelsen framhålla, att bolaget kan bliva tvingat att under

året binda ansenliga belopp i sitt oljelager. Bränslekommissionen har nämligen

ännu icke tagit ställning till frågan om den råbensin och gasbensin som

kommer att tillverkas från och med oktober 1943 intill dess den under byggnad

varande raffineringsanläggningen kommit i drift, skall disponeras omedelbart

dier lagras. Ifrågavarande bensinkvantitet, som på så vis kan komma

rnn™ föremål för lagring intill nästa verksamhetsår, uppskattas till cirka

500 m , vilken kvantitet enligt de priser, som enligt utredningsmännens

förslag skulle komma att gälla, representerar en summa av 5 750 000 kronor.

I anslutning härtill har styrelsen framhållit, att även om resultatet av rörel
sen

komme att giva det överskott, som de sakkunniga högst antagit, så skulle

bolagets tillgång på likvida medel under senare delen av räkenskapsåret 1943/

44 bliva knapp eller otillräcklig. Örn priset på de tillverkade oljeprodukterna

enligt förslaget från och med den 1 juli 1943 sänktes med 100 kronor per m3,

kunde alltså den situationen uppkomma, att bolaget bleve tvingat upptaga lån

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

9

för att finansiera årets rörelse. Med säkerhet bleve detta förhållandet om lagring

av bensin i antydd utsträckning måste företagas.

Med hänvisning till vad sålunda anförts angående en sannolik ökning av

bolagets behov av rörelsemedel under verksamhetsåret 1943/44 har styrelsen

ifrågasatt lämpligheten av att redan under verksamhetsåret 1943/44 företaga

en sänkning av det provisoriska debiteringspriset för olja. Det syntes enligt

styrelsens mening vara riktigare, att det nuvarande debiteringspriset bibehölles

under sagda verksamhetsår, vilket i sin tur komme att medgiva en större

nedsättning av priset under verksamhetsåret 1944/45, då de upplagrade bensinkvantiteterna

beräknades kunna avverkas i raffineringsverket och behovet

av rörelsekapital alltså nedgå.

Styrelsen har slutligen uttalat följande.

Utredningsmännen förutsätta, att, sedan en engångsavskrivning gjorts, försäljningspriset

icke vidare belastas med något belopp, motsvarande avskrivningar

på det bokförda värdet av bolagets anläggningar. Däremot föreslå de,

att vid den årligen utförda beräkningen över det kommande tillverkningsårets

kostnadsbudget skall medtagas, utöver de löpande kostnaderna för tillverkningen,

även erforderliga kostnader för teknisk forskning och utveckling

samt för de bestående anläggningarnas underhåll och vidmakthållande. Då

skifferoljetillverkningen är en industri, som åtminstone i Sverige är helt ny

och använder sig av förut oprövade metoder, står det utan vidare klart, att

ett intensivt, delvis kapitalkrävande forsknings- och utvecklingsarbete är förbundet

med densamma, örn man skall kunna hoppas på ett sådant resultat,

att en tillverkning även under normala förhållanden skall kunna ekonomiskt

försvaras.

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att särskilt under de första

åren men även i fortsättningen avsevärda ombyggnads- och reparationsarbeten

på ugnarna kunna behöva komma i fråga, däribland även sådana som

icke äro årligen återkommande. Under förutsättning att de av utredningsmännen

rätt allmänt hållna direktiven ha en sådan innebörd, att utgifter av

här ovan antytt slag få inkluderas i den årliga driftbudgeten, och även medgiva

att medel ett år reserveras för användning under ett annat år, då sådant

kan anses vara erforderligt för anläggningarnas vidmakthållande på

lång sikt, har styrelsen ingenting att invända mot de sakkunnigas förslag i

denna punkt.

Att för mera omfattande nybyggnadsarbeten Kungl. Maj:ts godkännande i

varje särskilt fall skall inhämtas anser styrelsen vara självfallet, och överensstämmer

ju detta förfarande med hittills tillämpad praxis.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att utredningsmännen i iråga örn iinansieringen

av den ifrågasatta avskrivningen endast anfört, att denna borde

regleras över förskottsstaten för försvarsväsendet, och att utredningsmännen

därmed antytt kostnadens karaktär av beredskapskostnad. I övrigt

hade frågan om hur denna kostnad borde täckas lämnats öppen. I avseende

å sistnämnda spörsmål har ämbetsverket anfört:

Med hänsyn till kostnadens speciella karaktär synes en särskild post för

ändamålet böra uppföras. Skulle det emellertid anses lämpligt att för ändamålet

omedelbart anvisa särskilt täckningsanslag, behöver denna kostnad

icke belasta förskottsstaten.

Då ifrågavarande täckningsanslag skulle avse avskrivning av redan kons
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 157.

taterade kapitalmedelsförluster, borde anslaget rätteligen anvisas under titeln

för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Med hänsyn till

hithörande anläggningskostnaders nära samband med av krisförhållandena

föranledda beredskapsåtgärder finner riksräkenskapsverket emellertid särskilda

skäl föreligga att redovisa kostnaderna under egentliga statsutgifter.

Då bolagets produkter i viss omfattning användas även för icke militära

ändamål, och då ärenden berörande skifferoljeindustrien sortera under handelsdepartementet,

kan ifrågasättas, huruvida icke avskrivningen borde täckas

från anslag under X huvudtiteln. Till huvudsaklig del är emellertid bolagets

produktion reserverad för försvaret. Riksräkenskapsverket förordar

därför att täckningen finansieras från anslag anvisat under IV huvudtiteln.

Kostnaden synes vara av sådan beredskapskaraktär, att den icke bör belasta

femårsplanen för försvaret.

Man kan även diskutera möjligheten att för avskrivningen i första hand

använda de medel, som enligt utredningsmännens förslag skulle restitueras,

och endast anvisa särskilda medel för det återstående avskrivningsbehovet.

Restitutionsbeloppet skulle i så fall utbetalas till statskontoret i stället för till

försvarsförvaltningarna. Med hänsyn till önskvärdheten av att avskrivningen

redovisas brutto ansluter sig riksräkenskapsverket till utredningsmännens

förslag.

Vad bolagsledningen anfört örn att de medel, som avses skola restitueras,

i stället skulle användas till täckning av vissa lagringskostnader kan riksräkenskapsverket

icke biträda. Här föreligger ett nytt utgiftsbehov som, örn

det skall tillgodoses, bör täckas med särskilt anvisade medel.

Ämbetsverket får i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att bolaget

i sitt utlåtande i ärendet antyder, att även de beräknade kostnaderna

för den nu pågående utbyggnaden kunna komma att överskridas, ett utgiftsbehov

varmed man hittills icke synes lia räknat. Denna antydan kan innebära,

att det överskott varmed utredningsmännen räknat möjligen icke, såsom

i utredningen förutsatts, blir tillräckligt för att förse bolaget med erforderliga

rörelsemedel.

Riksräkenskapsverket erinrar härefter örn den av armé- och flygförvaltningarna

berörda frågan angående finansieringen av de kostnader, som kunde

uppkomma, därest skifferoljeindustrien i viss omfattning skulle upprätthållas

även under fredstid. Enär denna fråga i hög grad sammanhängde med

bolagets möjligheter att framställa andra produkter, som kunde bidraga till

linansieringen av bolagets verksamhet, funne även riksräkenskapsverket

önskvärt, att detta spörsmål icke förbisåges. Ämbetsverket finge därför ansluta

sig till förslaget att bolagets styrelse anbefalldes inkomma med utredning

i nu berörda avseende. Innan en sådan utredning förelåge, saknade ämbetsverket

möjlighet att bedöma, till vilken huvudtitel kostnaderna för bolagets

framtida verksamhet vore att hänföra.

Statens industrikommission har erinrat, bland annat, hurusom utredningsmännen

förutsatt, att å det nedskrivna värdet å bolagets anläggningar inga

regelbundna årliga avskrivningar skulle göras, men att såväl marinförvaltningen

som styrelsen för bolaget framhållit, att anläggningarnas värde i bokslutet

för nu löpande budgetår borde nedskrivas, så att den nu bestående

skillnaden mellan bokfört återstående anläggningsvärde och aktiekapitalet

utjämnades. Anläggningarna vid Kvarntorp kvarstode i bolagets räkenska
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

11

per med 28 778 180 kronor 78 öre, medan det för dessa anläggningars utbyggande

i anspråk tagna aktiekapitalet utgjorde 26 000 000 kronor. Skillnaden,

i runt tal 2,8 miljoner kronor, skulle enligt marinförvaltningens och

bolagsstyrelsens förslag avskrivas från anläggningsvärdet genom ianspråktagande

av en del av driftöverskottet för nu löpande räkenskapsår. Då det

icke avskrivna värdet å bolagets anläggningar å Kinnekulle motsvarades

av det belopp, 3,2 miljoner kronor, varmed bolagets aktiekapital ökades vid

övertagandet år 1943 av nämnda anläggningar, skulle, därest den av marinförvaltningen

och bolagsstyrelsen förordade nedskrivningen av Kvarntorpsanläggningarnas

värde komme till stånd, det för bolagets samtliga anläggningar

bokförda värdet komma att motsvaras av aktiekapitalet, 29,2 miljoner

kronor

Även utredningsmännen syntes hava förutsatt, att bolaget skulle verkställa

större avskrivningar å anläggningsvärdena än som motsvarade beloppet av

det efterskänkta lånet. Ehuru denna ståndpunkt icke omedelbart komme till

uttryck i deras förslag, syntes nämligen vid deras beräkning av det till bolagets

förfogande stående driftöverskottet (5 å 6 miljoner kronor efter verkställd

restitution) hänsyn hava tagits till behovet av viss avskrivning utöver

värdet av de med lånemedel finansierade nyanläggningarna. Kommissionen

finge för sin del förorda, att bolaget bereddes möjlighet att vidtaga en fullständig

sanering av sin balans, så att summan av bolagets tillgångar (sålunda

ej blott anläggningarnas värde) bringades i överensstämmelse med aktiekapitalet.

Med avseende å utredningsmännens förslag till prissättning å bolagets under

räkenskapsåret 1943/44 levererade oljeprodukter syntes marinförvaltningen

hava räknat med att därvid under alla förhållanden skulle tillämpas

priser, som med 100 kronor per m3 understege de hittills vid faktureringen

tillämpade provisoriska priserna. Såsom bolagets styrelse framhållit, kunde

en prisnedsättning av 100 kronor per m3 respektive en ytterligare restitution

å de under innevarande räkenskapsår fakturerade leveranserna till de

militära förvaltningarna komma att medföra, att de till bolagets förfogande

stående överskottsmedlen icke komme att täcka bolagets behov av likvida

medel för sin rörelse. Av det enligt utredningsmännens beräkningar till 5 a 6

miljoner kronor uppgående överskottet skulle nämligen medel behöva tagas i

anspråk för ytterligare nedskrivning av tillgångarna samt för täckning av den

i årets bokslut balanserade förlusten.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket anfört gent emot bolagsledningens

förslag att de medel, som avsåges skola restitueras, i stället skulle

användas för täckning av vissa lagringskostnader, ville kommissionen framhålla,

att här ifrågavarande kostnader i stort sell icke vore att hänföra till

lagringskostnader i egentlig mening. De direkta kostnader bolaget asamkades

genom lagringen syntes inskränka sig till kostnader tor iordningsställandet

av erforderligt cisternutrymme. Dessa kostnader torde emellertid vara

jämförelsevis små i förhållande till kostnaderna lör själva framställningen

av råbensinen och gasbensinen. Denna senare utgift måste bolaget vidkän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

nas, även om produkten ej skulle behöva lagras. För bolagets ekonomi under

nu löpande budgetår skulle emellertid lagringen medföra den olägenheten,

att bolaget måste binda kapital i ett halvfabrikat, som ej kunde förarbetas

förrän efter viss tid. Förhållandet kunde även uttryckas så, att bolagets försäljningar

under denna tid minskades med 12 500 m3 bensin till ett värde

av omkring 5,75 miljoner kronor. Om bolaget redan under innevarande år

skulle till de militära förvaltningsmyndigheterna behöva fullgöra den föreslagna

restitutionen, torde, såsom bolagets styrelse framhållit, bolaget bliva

nödsakat att anskaffa rörelsekapital genom lån. Härtill komme den av styrelsen

anförda och även av riksräkenskapsverket uppmärksammade omständigheten,

att kostnaderna för de nu under uppförande varande nya anläggningarna

möjligen komme att överskrida beloppet av det för ändamålet upptagna

lånet, 25,6 miljoner kronor.

På grund av det anförda hade kommissionen icke kunnat biträda utredningsmännens

förslag, i vad detta avsåge prissättningen å bolagets leveranser

under räkenskapsåret 1943/44. Kommissionen hade däremot i likhet med bolagets

styrelse ansett starka skäl tala för ett bibehållande under hela året av

de för närvarande gällande provisoriska avräkningspriserna. Däremot syntes

en väsentlig prisnedsättning kunna vidtagas under räkenskapsåret 1944/45,

då den av bolaget upplagrade bensinen beräknades kunna avverkas i raffineringsverket.

Angående den av vissa av de hörda myndigheterna berörda frågan örn

finansieringen av bolagets verksamhet under fredstid har kommissionen

yttrat:

Bolagets verksamhet under de tre år, som förflutit sedan dess grundande,

har helt dominerats av strävandet efter att på kortaste tid framvinna största

möjliga kvantitet olja. De omfattande nybyggnadsarbeten och mängden av

de drifttekniska problem, som bolaget haft att bemästra, torde hava måst

tillsvidare i viss mån skjuta frågan om den fredsmässiga verksamheten i

bakgrunden. För bedömningen av denna fråga torde i första hand krävas utredning

rörande den optimala produktionsvolymen, för vars bestämmande

bland annat synes erfordras kännedom om de olika destillationsmetodernas

ekonomi på längre sikt, samt fortsatta undersökningar rörande dels möjligheterna

att använda oljeprodukterna för andra ändamål än såsom bränsle,

dels möjligheterna att utnyttja exempelvis skifferaska och restgaser för

framställning av biprodukter, dels ock utsikterna att finna avsättning för

dessa biprodukter.

Det är kommissionen bekant, att bolaget har sin uppmärksamhet riktad

på dessa problem och även arbetar på deras lösning. För bedömande av de

framtida driftsformernas lämplighet torde emellertid fordras större mått av

erfarenhet än som kunnat förvärvas under den jämförelsevis korta tid verksamheten

pagatt inom skifferoljeindustrien i landet. Den av arméförvaltningen

ifrågasatta utredningen rörande finansieringen av bolagets rörelse i

fredstid torde därför böra anstå till en senare tidpunkt. Frånvaron av en dylik

utredning synes nämligen icke böra hindra ett avgörande i fråga örn avskrivningen

av det i skifferoljeindustrien investerade kapitalet, ej heller inverka

på prissättningen å bolagets oljeprodukter under innevarande och nästkommande

räkenskapsår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

13

De av staten i beredskapssyfte gjorda investeringarna i skifferoljeanläggningar

uppgå till betydande belopp. Sålunda har för utbyggnad av det för

marinens räkning år 1932 förvärvade skifferoljeverket å Kinnekulle under

årens lopp anvisats tillhopa över 11 miljoner kronor, därav nära hälften å

driftbudgeten. Efter verkställda avskrivningar å de med anlitande av anslag

å kapitalbudgeten uppförda anläggningarna är Kinnekulleverket för närvarande

i statsräkenskaperna redovisat till ett värde av 3 239 059 kronor 95 öre.

Detta belopp ingår, sedan verket den 1 juli 1943 överförts till Svenska skifferoljeaktiebolaget

mot likvid av aktier i bolaget å nominellt 3 200 000 kronor,

i bokförda värdet å statens samtliga aktier i detta bolag. Statens innehav av

aktier i bolaget, utöver de nyssnämnda såsom likvid för Kinnekulleverket

erhållna, representerar ett nominellt och jämväl i statsräkenskaperna bokfört

värde av 25 999 400 kronor. Av bolagets hela aktiekapital å 29 200 000

kronor äger staten alltså 29 199 400 kronor med ett i statsräkenskaperna bokfört

värde av 29 238 459 kronor 95 öre.

Med anlitande av de kontanta medel, vilka genom statens aktieteckningar

tillförts bolaget, har bolaget vid Kvarntorp i Närke uppfört anläggningar för

framställning av olja ur skiffer. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen

ha kostnaderna härför uppgått till avsevärt högre belopp men anläggningarna

jämväl erhållit en större produktionskapacitet än som vid medelsanvisningarna

beräknats. Jag finner icke anledning att i detta sammanhang

närmare ingå på frågan örn dessa avvikelser från de ursprungliga utbyggnadsplanerna,

vilka avvikelser synas huvudsakligen ha föranletts av de

under utbyggnaden rådande förhållandena och svårigheten att för denna dittills

här i landet föga kända tillverkning uppgöra hållbara förhandskalkyler.

Emellertid må nämnas, att enligt bolagets bokföring dessa anläggningar,

däri inräknade vissa såsom rörelsekapital redovisade tillgångar, kostat tillhopa

36 003 239 kronor 84 öre och enligt bolagets bokslut för räkenskapsåret

1 juli 1942—30 juni 1943 numera nedskrivits till ett värde av 28 778 180

kronor 78 öre. Dessa nedskrivningar ha möjliggjorts genom den hittillsvarande

prissättningen å bolagets produkter, vilka huvudsakligen sålts till försvarsmakten.

Sedan riksdagen år 1943 till lån åt bolaget för ytterligare utbyggnad av bolagets

anläggningar anvisat ett anslag av 25 600 000 kronor, är bolaget för

närvarande i färd med att verkställa denna utbyggnad, vilken beräknas snart

vara slutförd.

Vid den utredning rörande bland annat prissättningen å skifferolja, som

numera verkställts av särskilt förordnade utredningsmän, ha dessa beräknat

bolagets driftkostnader, exklusive räntor och avskrivningar, per m3 olja

till 250 kronor. Bolagets styrelse har funnit denna uppskattning välgrundad.

Då enligt hittills tillämpade priser bolaget för sin olja erhåller i medeltal

omkring 500 kronor per m3, ha utredningsmännen vidare beräknat, att vid

bibehållet pris den kvarstående anläggningskostnaden vid Kvarntorp och

Kinnekulle samt den nu pågående utbyggnaden vid Kvarntorp skulle vara helt

avskrivna under räkenskapsåret 1947/48.

Före
draganden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 157.

Da det icke kan antagas, att bolaget under normala förhållanden skall

kunna — i konkurrens med utländska leverantörer — för sin olja erhålla

ett pris som ens förslår att, jämte täckning av bolagets direkta driftkostnader,

bereda möjlighet till avskrivningar, långt mindre lämna någon ränta å

det i bolagets anläggningar nedlagda kapitalet, anser jag i likhet med utredningsmännen

en snabbare avskrivning av bolagets tillgångar böra ske än

som är möjlig vid nuvarande prissättning å bolagets produkter. Jag är jämväl

med utredningsmännen ense därom, att den sålunda önskvärda förkortningen

av avskrivningstiden icke lämpligen bör åstadkommas genom en höjning

av oljepriset.

Enär sålunda de i bolagets rörelse inflytande medlen icke komma att förslå

till den snabbare avskrivning, som jag nyss förordat, måste för ändamålet

andra medel anlitas. Utredningsmännen ha härutinnan föreslagit, att staten

efterskänker sitt till bolaget lämnade lån å 25 600 000 kronor, varigenom

bolaget beredes möjlighet att verkställa avskrivning med samma belopp. Jag

finner mig böra biträda detta förslag och förordar således tillika, att anslag

för en mot efterskänkandet svarande avskrivning i statsräkenskapema begäres

av riksdagen.

Vad härefter beträffar utredningsmännens förslag, att statens aktier i bolaget

måtte i statsräkenskapema nedskrivas till ett värde av 1 000 kronor, så

innebär detsamma icke någon förbättring av bolagets ekonomiska ställning.

Då emellertid, såsom jag tidigare framhållit, någon utdelning å dessa aktier

icke bör påräknas, ansluter jag mig jämväl härutinnan till utredningsmännens

uppfattning, dock att aktievärdet, vilket i statsräkenskapema är upptaget

till 29 238 459 kronor 95 öre, enligt hittills i liknande fall tillämpade

principer torde böra nedskrivas till allenast 100 kronor. För ändamålet erfordras

alltså ett anslag av i runt tal 29 238 400 kronor.

Utredningsmännen hava förutsatt, att medel för dessa båda avskrivningsåtgärder

anvisas å förskottsstaten för försvarsväsendet, vilket såsom riksräkenskapsverket

framhållit endast innebär ett konstaterande av att kostnaden

har karaktär av beredskapskostnad. Då riksdagens medgivande till åtgärderna

i fråga torde böra på förhand inhämtas, biträder jag riksräkenskapsverkets

förslag att täckningsanslag för ändamålet omedelbart äskas av riksdagen.

Däremot kan jag, med hänsyn till att ärenden rörande statens intressen

i bolaget handläggas inom handelsdepartementet, icke ansluta mig till

riksräkenskapsverkets alternativt framförda förslag att hänföra avskrivningskostnaden

till fjärde huvudtiteln. Vid sådant förhållande bör, såsom

även framgår av vad nämnda ämbetsverk anfört, anslag för detta ändamål

rätteligen anvisas under titeln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Därest, på sätt jag sålunda förordat, riksdagen beslutar efterskänka lånet

till bolaget å 25 600 000 kronor, samt någon utdelning på aktierna i bolaget

icke ifrågasättes, får bolaget möjlighet att från och med ingången av nästa

budgetår nedsätta sitt oljepris. Detta bör emellertid fortfarande, såsom de

sakkunniga framhållit, lämna full täckning för de direkta driftkostnaderna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 157.

15

samt kostnaderna för anläggningarnas underhåll och vidmakthållande ävensom

medgiva teknisk forskning och utveckling inom bolagets verksamhetsområde.

Jag är med bolagets styrelse ense därom, att till nyss angivna kostnader

böra hänföras jämväl utgifter för större, mera sällan förekommande

ombyggnads- och reparationsarbeten samt att det med anledning härav kan

befinnas lämpligt, att medel för dylika utgifter tidvis finnas reserverade. Vad

jag nu anfört ger mig anledning uttala, att det vid prissättningen å bolagets

produkter bör tillses att bolaget får möjlighet bedriva sin rörelse i fullt affärsmässiga

former och under fullföljande av de syften, som varit bestämmande

för bolagets tillkomst. Vid sådant förhållande finner jag icke anledning att nu

närmare ingå på den såväl av utredningsmännen som i flertalet remissyttranden

avhandlade frågan om viss prisreduktion och betalningsrestitution för leveranser,

som bolaget under innevarande budgetår verkställer eller verkställt

till de militära förvaltningsmyndigheterna. Med prövningen av denna fråga

synes lämpligen böra få anstå till dess de för bedömandet avgörande förhållandena

bättre kunna överblickas. Redan i detta sammanhang vill jag emellertid

som min mening framhålla, att ett eventuellt beslut i antydd riktning å ena

sidan icke bör gå längre, än att bolaget får behålla erforderligt rörelsekapital

för, bland annat, önskvärd och lämplig lagerhållning samt medel för täckning

av eventuella överkostnader å de nu under utbyggnad varande anläggningarna,

men å andra sidan ej heller bör få föranleda till att bolaget ges oberättigat

sken av att vara ett vinstgivande företag.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande förfaringssättet vid fastställandet

av bolagets oljepris från ingången av nästkommande budgetår, så länge försvaret

är bolagets huvudsakliga avnämare, föranleder ingen erinran från min

sida.

Beträffande slutligen den i vissa remissyttranden berörda frågan om vidmakthållandet

och finansieringen av bolagets verksamhet under kommande

fredsförhållanden är jag med industrikommissionen ense därom, att den lämpliga

tidpunkten ännu icke är inne för igångsättandet av en utredning rörande

detta otvivelaktigt mycket viktiga spörsmål. Vad nu i första hand bör krävas

av bolagsledningen är att den slutför den nu pågående utbyggnaden samt behandlar

de många ännu olösta tekniska och ekonomiska problem, som äro

förbundna med en pioniärverksamhet på detta område.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag nu hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels efterskänka det Svenska skifferoljeaktiebolaget ur fonden

för låneunderstöd beviljade statslånet å 25 000 000 kronor

jämte ränta,

dels ock för budgetåret 1044/45 under avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförlusler anvisa

till Avskrivning av ett Svenska skifferoljeaktiebolaget meddelat

statslån ett anslag av ............ kronor 25 000 000

samt till Avskrivning d statens aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget

ett anslag av.............. kronor 29 238 400.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

447366. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:392 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av kapitalinvesteringar i Svenska skiff evoli e ak tiel) o lag e t. s. 5 i texten
  2. SU 1944:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av kapitalinvesteringar i Svenska skifferoljeaktiebolaget. s. 1 i texten