Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m

17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:165, Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

1

Nr 165.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.; given Stockholms

slott den 25 februari 1954.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

9

Thorivald Bergquist.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Slockholms

slott den 25 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist.

Vid anmälan den 4 januari 1944 av de frågor, som tillhöra regleringen

för budgetåret 1944/45 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,

omförmäldes under punkterna (26) och (27) anslagsbehovet för regementsoch

stations- samt de särskilda krigsrätterna eller sålunda de för fredsförhållandena

avsedda krigsrätterna. Jag erinrade därvid om att de för detta

anslagsbehov i gällande riksstat uppförda två förslagsanslagen, Krigsrätterna:

Avlöningar och Krigsrätterna: Omkostnader, tillkommit genom att 1942 års

riksdag bifallit ett av Kungl. Majit med hänsyn till den efter krigsutbrottet

Bihang till riksdagens protokoll 19Ai. 1 sami. Nr 165.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

inträdda starka ökningen av krigsrätternas arbetsbörda framlagt förslag till

omreglering av den civila krigsrättspersonalens arvoden och övriga förmåner,

innebärande väsentliga förbättringar i sådant hänseende (prop. nr 269;

rskr. nr 403).

Anslagen utgingo för budgetåret 1942/43 med 279 500 kronor resp. 30 000

kronor. I propositionen nr 269/1942 uttalades, att det icke då kunde avgöras,

i vad mån de föreslagna arvodena borde utgå jämväl under efterföljande

budgetår, utan att arvodesfrågan måste bedömas efter de växlande förhållandena

och att sålunda till följande års riksdag borde företagas en omprövning

av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på

fullständigare statistiskt material än det som i propositionen kunnat förebringas.

I anslutning till detta uttalande verkställdes i propositionen nr 218

till 1943 års riksdag en omprövning av arvodesfrågan och riksdagen beslöt,

med bifall till de i propositionen framförda förslagen om förhöjning av

vissa arvoden m. m., att för innevarande budgetår upptaga anslaget till

Krigsrätterna: Avlöningar med 326 500 kronor, varemot anslaget till Krigsrätterna:

Omkostnader tills vidare bibehölls vid oförändrat belopp. Det förutsattes,

att till 1944 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning av arvodena

med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunde vinnas

(prop. nr 218 s. 18). Under hänvisning härtill framhöll jag i statsrådsprotokollet

för den 4 januari 1944, att förslag i ämnet borde i särskild proposition

föreläggas riksdagen så snart rättsstatistiska uppgifter för år 1943 inkommit

och blivit föremål för bearbetning. Ehuru under alla förhållanden en viss

förändring av anslagets storlek komme att bliva erforderlig med hänsyn till

den fortgående utbyggnaden av försvarsorganisationen, syntes anslaget till

Krigsrätterna: Avlöningar, i avbidan på nämnda proposition, böra upptagas

med ett beräknat belopp, motsvarande det nuvarande anslaget, 326 500 kronor.

Jämväl anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader syntes tillsvidare kunna

beräknas till samma belopp som det nu utgående eller 30 000 kronor. I

enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna

ifrågavarande två anslag på sätt jag angivit.

Sedan berörda statistiska material numera inkommit och från försvarsdepartementet

erhållits erforderliga uppgifter angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter, får jag underställa

Kungl. Maj:t ifrågavarande anslagsbehov. Härvid har jag jämväl att anmäla

en av styrelsen för föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer i

skrivelse den 11 november 1943 gjord framställning örn rätt till semester

för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag.

I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag lämnades å s. 2—9 en kortfattad

redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas organisation samt

den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande avlöningsförhål
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

3

landen. Det torde därför ej var nödigt att här lämna några uppgifter i dessa

hänseenden, utan torde därutinnan få hänvisas till nämnda redogörelse.

Ej heller torde vara erforderligt att här närmare beröra innebörden av den

från och med budgetåret 1942/43 genomförda förbättringen av den civila

krigsrättspersonalens förmåner samt de framställningar och övriga förhållanden,

som legat till grund för densamma. En sammanfattande redogörelse härför

återfinnes i propositionen nr 218 (s. 3—8) till 1943 års riksdag, vartill

jag tillåter mig hänvisa. Sistnämnda proposition redovisar jämväl (s. 8—13)

de framställningar örn ytterligare förbättring i avlöningsförmånerna för ifrågavarande

personal, som gjorts av föreningarna Sveriges krigsdomare och

auditörer samt Sveriges krigsfiskaler och vilka framställningar i avseende å

krigsdomarna vunno visst beaktande i samma proposition. Även härutinnan

torde jag få hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till krigsdomar- och auditörsföreningens förut omförmälda

hemställan om rätt till semester torde däremot vara lämpligt att här

återgiva vad tidigare härutinnan förekommit.

Förslag om rätt till kostnadsfri semester för krigsdomstolarnas civila personal

har vid flera tillfällen väckts, bland annat i det betänkande som den

23 oktober 1918 avgavs av sakkunniga för utarbetande av förslag till förbättring

i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden

(betänkandet s. 29 ff.). Med anledning av betänkandet föreslog Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag (II ht s. 48) denna att bevilja

anslag till sådant belopp att semester skulle kunna årligen beredas krigsdomare

under en och en halv månad samt auditör och krigsfiskal under en

månad, allt likväl under förutsättning att tillgång till kompetent vikarie

funnes. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall (rskr. nr 2 s. 7).

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 oktober 1941 rörande förbättring av

de avlönings- och andra förmåner, som då vore tillerkända krigsdomstolarnas

civila personal, hemställde styrelsen för krigsdomar- och auditörsföreningen

jämväl, att en månads kostnadsfri semester måtte tillerkännas krigsdomare

och auditörer. Under erinran att föreningen redan åren 1916 och

1917 inkommit med hemställan i dylikt hänseende samt om den behandling

samma spörsmål undergått vid 1919 års riksdag, anfördes till stöd för

framställningen:

Då styrelsen nu åter gör hemställan örn beviljande av semesterrätt åt

ifrågavarande befattningshavare, anser sig styrelsen i huvudsak kunna inskränka

sig att såsom skäl därför åberopa vad de sakkunniga i sitt betänkande

anfört såsom motivering i frågan. Styrelsen vill därutövei dock framhålla,

att det enligt styrelsens förmenande icke föreligger något skäl, varför

den civila krigsrättspersonalen skall vara betagen rätten att i likhet med

statens övriga tjänstemän åtnjuta viss tids kostnadsfri semester samt att,

även om avlöningarna höjas i den utsträckning som styrelsen föreslagit, ersättningen

för det med befattningarna förenade arbetet i alli fall icke blir

större än att det måste anses hårt för befattningshavarna att för erhållande

av någon tids vila från det numera så betungande arbetet nödgas avstå en

icke oväsentlig del av avlöningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Beträffande den tid, som semester skäligen bör få åtnjutas, synes visserligen

åtskilliga skäl, såsom även nämnda sakkunniga framhållit, tala för att

krigsdomarna tillerkändes semester under en och en halv månad årligen. Föreningen

har emellertid ansett sig böra stanna för den ståndpunkten, att semestertiden

lämpligen bör sättas lika för samtliga civila befattningshavare

vid krigsrätterna, och får styrelsen alltså härigenom hemställa, att rätt till

kostnadsfri ledighet årligen under en månad tillerkännes den civila personalen

vid krigsrätterna.

Styrelsen för föreningen Sveriges krigsfiskaler framförde i skrivelse till

Kungl. Majit den 17 november 1941 för krigsfiskalernas vidkommande förslag

av motsvarande innebörd.

Framställningarna om semester lämnades i avgivna yttranden utan erinran

av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet och överbefälhavaren, varemot

statskontoret och militieombudsmannen förklarade sig icke kunna tillstyrka

desamma.

Krigshovrätten framhöll därvid, att det härvidlag visserligen vore fråga

örn arvodestjänster, men att det med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen

av befattningshavarnas göromål i detta fall torde vara befogat att

frångå eljest gällande regler.

Statskontoret — som i sitt yttrande erinrat örn att förslag om semester för

ifrågavarande personal tidigare varit föremål för statsmakternas prövning

utan att vinna bifall — uttalade, att beviljandet av semesterförmån till befattningshavare

i den ställning det här gällde enligt ämbetsverkets mening

måste anses uteslutet.

Militieombudsmannen anförde, att vissa skäl onekligen talade för att ifrågavarande

befattningshavare borde tillerkännas förmån av semester. Med

hänsyn till tjänsternas utpräglade art av bisysslor syntes frågan likväl så

tveksam, att yrkandena i denna del icke kunde tillstyrkas.

De för frågan om revision av avlöningsbestämmelserna för den civila personalen

vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen (se prop.

nr 269/1942 s. 33) funno framställningarna om rätt till semester, ehuru i och

för sig väl grundade, av principiella skäl svårligen kunna tillmötesgås. Härom

anfördes i deras promemoria följande:

Enligt utredningsmännens mening kunde vägande skäl anföras till stöd för

att ifrågavarande befattningshavare borde tillerkännas kostnadsfri semester.

Särskilt kunde framhållas att deras åligganden både vore i hög grad ansvarsfulla

och toge en betydande del av befattningshavarnas tid i anspråk. Under

nuvarande förhållanden måste en del av dessa tjänster redan i och för sig

anses verkligt betungande. Att befattningshavarna årligen erhölle möjlighet

att utan ekonomisk uppoffring bereda sig en tids vila vöre därför även ett

allmänt intresse. Den jämförelsevis varaktiga karaktären hos befattningarna

talade även till förmån för semesterkravet.

Å andra sidan kunde ej förnekas att tjänsterna hade en utpräglad karaktär

av bisysslor. Ett beviljande av kostnadsfri semester i dessa fall skulle därför

innebära ett avsteg från en princip, som eljest undantagslöst upprätthålles.

Att i detta hänseende bereda just de befattningshavare, varom nu vöre fråga,

en gynnad undantagsställning syntes icke böra ske med mindre utomordentliga

skäl kunna andragas för en sådan åtgärd, men skäl av sådan styrka hade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

5

knappast förebringats. — Därvid kunde emellertid framhållas, att örn angivna

förmån ej kunde tillerkännas befattningshavarna och dessa således under

sin ledighet måste helt eller delvis avstå från arvodet, de föreslagna arvodesbeloppen

så mycket mera måste framstå som synnerligen måttfullt beräknade.

I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag fann departementschefen sig,

under hänvisning till tjänsternas karaktär av bisysslor, av principiella skäl

förhindrad tillstyrka att dylik förmån tillerkändes vederbörande. Frånvaron

av semester syntes emellertid böra beaktas, då det gällde att bedöma skäligheten

av de förordade arvodesförhöjningarna.

Yrkandet örn semester framfördes ånyo av styrelsen för krigsdomar- och

auditörsföreningen samt styrelsen för krigsfiskalsföreningen i skrivelser till

Kungl. Maj:t den 5 december 1942 resp. den 25 januari 1943. Förstnämnda

styrelse, vars framställning i tillämpliga delar åberopades av krigsfiskalsföreningen,

anförde därvid till stöd för densamma:

Denna fråga är för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna av stor

betydelse. Att med de så knappt tilltagna avlöningsförmånerna behöva avstå

dessa under semester synes styrelsen knappast förenligt med billighet. Erinras

måste i detta sammanhang att tjänsternas karaktär av bisysslor främst

har sin grund i statsmakternas eget intresse, vilket också vid skilda tillfällen

vitsordats. Att för en så ringa kostnad, som t. o. m. en förhöjd ersättning

måste anses innebära, kunna uppehålla denna domstolsverksamhet med synnerligen

kompetenta tjänsteinnehavare •— krigsdomarna i alla fall och auditörerna

i de flesta ordinarie domare — måste vara ett statsintresse. Men då

böra heller icke dessa befattningshavare betraktas såsom vilka arvodesinnehavare

som helst. Tjänsterna äro också i många avseenden jämställda med

de ordinarie domarsysslorna. De flesta krigsrätter hava bestämda sessionsdagar

i veckan och att indraga någon av dessa är med nuvarande arbetsbörda

helt uteslutet. Den tid sammanträdena vara överstiger ofta de ordinarie domstolarnas

sessionslider. Under dylika omständigheter böra tjänsteinnehavarna

i alla de avseenden, där det är möjligt, jämställas med andra domare och

då också i frågan om rätt till kostnadsfri semester.

Under hänvisning till vad sålunda framhållits, vill styrelsen med skärpa

hävda, att de befattningar varom här är fråga på grund av sin vikt och betydelse

icke kunna jämställas med utan stå i en särklass i förhållande till

andra arvodestjänster. Och styrelsen anser nu framförda förhållanden innefatta

just de utomordentliga skäl, som enligt utredningsmännen erfordrades

för att motivera avsteg från principen örn att rätt till semester icke är förenad

med bisysslor.

Framställningen tillstyrktes även denna gång av krigshovrätten, som förklarade

sig dela krigsdomar- och auditörsföreningens åsikt att i detta fall

förelåge sådana utomordentliga förhållanden som kunde grunda avsteg från

principen att innehavare av arvodestjänst av ifrågavarande slag ej ägde

rätt till semester. Statskontoret förklarade sig däremot icke kunna understödja

yrkandet. Justitiekanslersämbetet och militie ombudsmannen togo icke

bestämd ståndpunkt till frågan. Den sistnämnde anförde bland annat:

Med hänsyn till den utpräglade arten av bisysslor hos ifrågavarande

tjänster ansåg militieombudsmannen sig föregående år icke kunna tillstyrka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

yrkandena om rätt till semester utan avdrag å årsarvodet. Emellertid vill jag

framhålla att starka billiglietsskäl onekligen tala för en sådan rätt. Huruvida

på grund härav avvikelse bör ske från den principiella ståndpunkten

att rätt till semester icke bör tillerkännas innehavare av bisysslor av ifrågavarande

art kan vara tveksamt. Ju mer arbetsbördan ökas och ju mindre

därigenom karaktären av bisysslor framträder, desto starkare bli emellertid

skälen för att semesterrätt bör tillkomma även dessa befattningshavare.

I propositionen nr 218 till 1943 års riksdag anförde jag såsom föredragande

departementschef (s. 18) beträffande frågan om rätt till semester, att det

visserligen förhölle sig så, att ju större omfattning krigsrättsgöromålen tagit

desto större likhet hade ifrågavarande befattningar kommit att erbjuda med

domar- och åklagartjänsterna vid de allmänna domstolarna. I samma mån

hade också befattningarnas innehavare till stöd för yrkandet örn semester

kunnat andraga billiglietsskäl, som i och för sig måste anses mycket beaktansvärda.

Å andra sidan gällde, att så länge dessa befattningar läte sig förenas

med domar- och åklagartjänster vid allmänna domstolar, kvarstode

deras karaktär av bisysslor och därmed de betänkligheter som kunde resas

mot att innehavarna av sådana sysslor tillerkändes semester. I varje fall

syntes frågan, huruvida trots dessa betänkligheter semesterrätt borde beviljas,

icke böra bedömas efter nuvarande onormala förhållanden utan med

hänsyn till göromålens omfattning under fredsförhållanden. Jag fann mig

fördenskull alltjämt förhindrad tillstyrka semesterkravet.

Riksdagen biföll sistnämnda proposition utan att erinran mot detta milt

uttalande gjordes.

Styrelsen lör föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer har, som

förut anmärkts, i skrivelse den 11 november 1943 nu ånyo hemställt, att de

civila befattningshavarna vid krigsrätterna måtte beredas kostnadsfri semester

under en månad årligen. Föreningen har därvid, ehuru enligt föreningens

mening ifrågavarande befattningshavare icke kunde anses hava på

långt när erhållit löneförmåner, som motsvarade arbetsbördans alltjämt

fortgående stegring, framhållit, att föreningen ändock ville inskränka sig till

att endast ånyo framföra kravet på semester. Till stöd för detta har föreningen,

under åberopande av vad i de tidigare framställningarna i detta ämne

anförts, nu ytterligare andraga följande:

I trots av att föreningen icke vann syftemålet med sin sista framställning,

måste dock styrelsen med tillfredsställelse konstatera, att frågan med hänsyn

tagen till de avgivna utlåtandena måste anses hava fallit framåt. Departementschefens

uttalande, att frågan, huruvida semesterrätten borde beviljas,

icke borde bedömas efter nuvarande onormala förhållanden utan med hänsyn

till göromålens omfattning under fredsförhållanden, finner styrelsen

sig icke kunna biträda utan styrelsen förmenar, att frågan bör just under

nuvarande förhållanden nå en lösning. Skulle arbetsbördan vid krigsrätterna

åter sjunka till den nivå, sorn rådde före 1939, funnes säkerligen ringa eller

ingen utsikt för att rätt till semester beviljades den civila personalen vid

krigsrätterna, huru berättigat detta än må synas jämväl under dylika förhallanden.

Nu måste man emellertid med all säkerhet räkna med att de såsom

onormala betecknade förhållandena komme att råda i varje fall avsevärd

tid framåt och på sätt styrelsen framhöll redan i sin underdåniga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

7

framställning av den 25 oktober 1941, är det uppenbart, att arbetsbördan

vid krigsrätterna kommer att även för framtiden, sedan mera normala förhållanden

en gång inträtt, vara avsevärt mera betungande än före den 1 september

1939. Att under sådana omständigheter skjuta fram ett avgörande

av frågan till en oviss framtid synes icke vara riktigt. Den civila krigsrättspersonalen

har sedan tre år dragits med en mycket tung arbetsbörda och

det kan då icke vara för tidigt, att den redan nu kommer i åtnjutande av

kostnadsfri semester. I Kungl. Maj:ts proposition till 1942 års riksdag uttalade

departementschefen, alt frånvaron av rätt till semester torde böra

beaktas, då det gällde att bedöma skäligheten av arvodesförhöjningarna.

Det förhåller sig emellertid så, att arbetsbördan vid krigsdomstolarna fortfarande

visar stigande kurva, och det torde icke kunna av någon med fog

påstås, att arvodena höjts i sådan grad, att desamma kunna anses i någon

mån kompensera frånvaron av kostnadsfri semesterledighet. Under sådana

omständigheter finner sig styrelsen böra ånyo göra framställning örn beviljande

av kostnadsfri ledighet åt den civila personalen vid krigsrätterna.

Med hänsyn till den ingående remissbehandling frågan om semester för

den civila krigsrättspersonalen tidigare undergått, har jag icke ansett nödigt

att infordra yttranden över den nu föreliggande framställningen i detta ämne.

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna

nr 269/1942 och 218/1943, har genom justitiedepartementets försorg

införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan vid

krigsrätterna.

Den sålunda erhållna utredningen avser verksamheten vid regements- och

stationskrigsrätterna under år 1943 och utvisar för samtliga förband jämväl

antalet disciplinmål, vari auditörerna under år 1943 avgivit yttranden. Till

jämförelse mellan krigsrättspersonalens arbetsbörda under .åren 1941 och

1942 samt år 1943 har uppgjorts en sammanställning, vari upptagits dels

de genom den nya utredningen framkomna siffrorna och dels motsvarande

siffror för åren 1941 och 1942, därvid dock beträffande förstnämnda år saknas

uppgifter örn auditörernas rådgivning i disciplinmål (Bil. A). Sammanställningen

utvisar att arbetsbördan, som under år 1942 undergick en avsevärd

ökning, ytterligare stegrats under år 1943, dock icke i samma grad

som året förut. Efter antalet mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen

s. k. undersökningsmål) belöper sig ökningen med ungefär 70 procent

å ordinarie förband och 30 procent å underställda förband. Till den del stegringen

av ax-betsbördan beror på mål och ärenden från underställda förband

är den i förevarande sammanhang av mindre intresse. För behandlingen

av sådana mål och ärenden utgår nämligen särskild ersättning, som genom

den år 1942 genomförda arvodesregleringen förhöjts till av krigsdomar- och

auditörsföreningen föreslagna belopp. Av betydelse för frågan örn skäligheten

av de fasta arvoden, örn vilka nu är fråga, är därför endast stegringen

av antalet mål och ärenden från ordinarie förband. Deras antal bär

ökats från omkring 7 300 till omkring 9 200 eller således med omkring 26

procent, ökningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad. I några

fall har icke inträffat någon ökning, utan har antalet mål och ärenden i

stället minskats, dock ej i någon mera avsevärd mån. Av en jämförelse mel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

lan det statistiska primärmaterialet för åren 1942 och 1943 synes vidare

framgå att undersökningsmålen ökat i ungefär samma grad som brottmålen.

Detta förhållande är såtillvida av betydelse i detta sammanhang, att undersökningsmålen

i genomsnitt äro av enklare beskaffenhet än brottmålen. Vidare

är krigsdomaren icke skyldig att deltaga i behandlingen av undersökningsmål

utan kan överlämna åt auditören att vid handläggningen av sådana mål

tjänstgöra såsom ordförande i krigsrätten. Vad beträffar antalet disciplinmål

föreligger jämförelsematerial endast från åren 1942 och 1943. De föreliggande

siffrorna giva emellertid vid handen, att auditörerna vid de mera

arbetstyngda krigsrätterna vid sidan om sin befattning med krigsrättsmålen

alltjämt måste ägna avsevärd tid åt avgivandet av yttranden i disciplinmål.

Liksom under de närmast föregående åren har även under innevarande

budgetår blivit nödvändigt att befria vissa auditörer från en del av arbetet

och lägga detta på särskilt förordnad vikarie. Därvid bär den ordinarie

auditören som regel fått avstå en del av sina avlöningsförmåner, under det

att den partiella vikarien erhållit ersättning efter samma grunder som gälla

för tjänstgöring i särskild krigsrätt.

Med hänsyn till att den civila personalen vid de särskilda krigsrätterna

åtnjuter ersättning för krigsrättssammanträde och, i viss mån, efter antalet

därvid handlagda mål har icke ansetts erforderligt att införskaffa någon

statistik rörande arbetsbördan vid dessa krigsrätter.

De uppgifter, som införskaffats rörande arbetsbördan för den civila personalen

vid regements- och stationskrigsrätterna under år 1943, utvisa att den

alltsedan krigsutbrottet 1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden

alltjämt fortgår. Huruvida denna stegring kommer att fortsätta även under

kommande budgetår, är givetvis omöjligt att nu bedöma. Uti ett innevarande

dag på min hemställan till lagrådet remitterat förslag till lag angående

behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet ha upptagits

bestämmelser, som torde komma att inverka på krigsdomstolarnas arbetsuppgifter.

Enligt förslaget skola nämligen ärenden angående ersättningsskyldighet

för skadad eller förkommen egendom i viss omfattning överlämnas

till avgörande av vederbörande militäre befälhavare i stället för av

krigsrätt. Den militäre befälhavaren skall därvid i regel samråda med auditören.

Då emellertid ifrågavarande ärenden för närvarande i allmänhet må

handläggas av krigsrätterna under ordföi-andeskap av auditör och sålunda

utan krigsdomarens medverkan samt auditör jämväl enligt förslaget skall

deltaga i avgörandet av dylika mål och ärenden, torde ett genomförande av

detta förslag icke, så vitt nu kan bedömas, komma att medföra någon väsentlig

minskning av den arbetsbörda som vid de fasta arvodenas bestämmande

förutsatts åvila krigsrätternas civila personal. Med hänsyn till vad

.sålunda anförts torde det icke kunna ifrågakomma att minska nämnda

arvoden. Å andra sidan synes den konstaterade ökningen av arbetsbördan

i övrigt ej heller böra medföra en mera allmän förhöjning av arvodesbeloppen.

Med hänsyn till att arvodena så sent som år 1942 väsentligt för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 165-

bättrats för samtliga befattningshavare och år 1943 i fråga om vissa krigsdomare

ytterligare förhöjts (jfr prop. nr 218/1943 s. 15), synes en ökning

av avode icke nu böra ifrågakomma under annan förutsättning än att arvodesbeloppet

på grund av arbetsbördans fortsatta ökning framstår som uppenbart

för lågt. Enligt min mening kan den ytterligare stegringen av arbetsbördan

knappast anses hava i allmänhet lett till ett sadant resultat. Därvidlag

är att märka bland annat, att även örn de fasta arvodena kunna anses

väl knappt utmätta, befattningshavarna i betydande utsträckning torde

lia kompenserats därigenom att särskild ersättning för mål fran underställt

förband utgår jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt handlagts

mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet och även

för den händelse antalet mål från underställt förband inskränker sig till ett

enda eller ett fåtal.

På grund av den ökning av arbetsbördan som inträtt under år 1943 anser

jag det emellertid ofrånkomligt att taga under omprövning en förhöjning

av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter. Vad därvid först

angår krigsdomarna synas följande böra ifrågakomma till arvodesförbättring,

nämligen de som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Stockholms luftvärnsregemente,

Roslagens flygflottilj och Svea flygflottilj, 2) Södermanlands pansarregemente,

3) Smålands artilleriregemente, 4) Jönköpings-Kalmar regemente

och Göta ingenjörkår, 5) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,

6) Hallands regemente, 7) Göta artilleriregemente och Göta

flygflottilj, 8) Livregementets grenadjärer, 9) Hälsinge regemente samt 10)

Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. I fråga om den

under 6) omnämnda krigsrätten kommer jag emellertid att i det följande

föreslå viss ändring i krigsdomarindelningen, vilken sammanhänger med den

utvidgning av krigsrättsorganisationen som föranledes av tillkomsten av nya

truppförband. Till frågan om vilket arvode som bör utgå till krigsdomaren i

denna krigsrätt skall jag därvid återkomma. För vardera av övriga förenämnda

krigsdomare synes arvodet böra höjas med 300 kronor, vilket innebär en

sammanlagd ökning av arvodessumman åt krigsdomare med 2 700 kronor.

Någon ändring i gällande krigsdomarindelning utan sammanhang med tillkomsten

av nya truppförband anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle

arbetsbördan för de krigsdomare, en å vardera orten, som äro anställda

vid de i Linköping, Skövde—Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,

kunna motivera en uppdelning av befattningarna på flera innehavare,

men då vederbörande befattningshavare hittills visat sig kunna medhinna

sina göromål, saknar jag tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring

i nuvarande indelning. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest

uppdelning av någon av dessa tjänster skulle visa sig under kommande budgetår

nödvändig, skall vara oförhindrad att vidtaga erforderliga oiganisationsändringar.

I delta sammanhang får jag vidare anmäla, att Kungl. Maj .t

den 29 juli 1943 bestämt att Göteborgs örlogsdepås stationssektion skulle

från och med den 1 oktober 1943 utgöra örlogsstation. Då i följd härav jämlikt

5 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes stationskrigsrätt

skall finnas vid örlogsstationen, har Kungl. Majli genom beslut den 18 sep
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 165-

tember 1943 förordnat, att för sagda krigsrätt samt för krigsrätterna vid Göteborgs

luftvärnskår och Älvsborgs kustartilleriregemente skall finnas gemensam

civil personal, samt fastställt härav betingad ändring i specialstaterna

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Å andra sidan bar den i propositionen

nr 218/1943 (s. 17) omnämnda nyuppsättningen av Göta pansarlivgarde

ännu icke kommit till stånd, vilket sammanhänger med statsmakternas

beslut örn att regementet skall förläggas till Enköping i stället för till

Stockholm. Någon ändring i krigsdomarindelningen för de till Stockholm

förlagda truppförbanden kommer därför icke, såsom angivits i nyssnämnda

proposition, att behöva vidtagas. Jag återkommer längre fram till frågan om

arvode åt krigsdomaren i krigsrätten vid pansarlivgardet, vars uppsättning

torde komma att äga rum under instundande budgetår.

I fråga om auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag med hänsyn

till ai betsbördans ökning icke anledning föreslå höjning av arvodena

till andra auditörer och krigsfiskaler än dem vid 1) Södermanlands pansarregementes

samt 2) Jönköpings-Kalmar regementes och Göta ingenjörkårs

krigsrätter. Arvodesökningen torde böra utgöra, i fråga om förstnämnda

krigsrätt, för auditören 600 kronor och för krigsfiskalen 300 konor samt, i

fråga om sistnämnda krigsrätt, för såväl auditören som krigsfiskalen 300 kronor,

sålunda sammanlagt 1 500 kronor. I övrigt synas tillräckliga skäl ej föreligga

att föreslå någon arvodesökning för auditörer och krigsfiskaler i vidare

mån än sådan föranledes av den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, för

vilken jag i det följande kommer att redogöra. Nu förefintlig möjlighet till

partiell ledighet med bibehållen avlöning, helt eller delvis, bör emellertid

alltjämt hållas öppen. — Någon ändring i auditörs- och krigsfiskalsindelnmgarna

utan samband med nyuppsättning av truppförband har jag ej att

föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen år 1942 ändrad organisation

av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas uppdelning å två befattningar,

och i propositionen nr 269/1942 framhölls att denna fråga borde

bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken berördes även i propositionen

nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en eventuell uppdelning syntes

böra anstå i avvaktan på utvecklingen under ytterligare ett år och de erfarenheter

som därunder kunde vinnas. Auditören i Boden har visserligen under

år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet från inemot hälften

av de göromål, som eljest skulle avilat honom, med särskild vikarie för samma

göromåls förrättande. Men då ledigheten får anses hava varit betingad

av radande särskilda förhallanden samt arbetsbördan vid dessa krigsrätter,

såsom framgar av de statistiska uppgifterna, under året icke undergått någon

större ökning, synes mig alltjämt böra anstå med definitivt ställningstagande

till ifrågavarande organisationsfråga.

Under budgetåret 1944/45 avses tre nya truppförband skola uppsättas,

nämligen Göta pansarlivgarde i Enköping, Blekinge flygflottilj invid Ronneby

och Hallands flygflottilj invid Halmstad. Vid vart och ett av dessa förband

skall finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätterna i Enköping och

Ronneby synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör

och krigsfiskal, varemot i fråga örn Hallands flygflottiljs krigsrätt motsva
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 165-

rande befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätten

vid Hallands regemente. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till

krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen vid Göta pansarlivgardes krigsrätt

böra utgå arvoden med resp. 1 500, 2 700 och 1 200 kronor samt till motsvarande

befattningshavare vid Blekinge flygflottiljs krigsrätt med resp. 720,

1 680 och 660 kronor. Krigsdomaren i Hallands regementes krigsrätt uppbär

för närvarande ett arvode av 1 200 kronor. I det föregående har jag framhållit,

att han oberoende av organisationsändringen borde komma i åtnjutande

av någon förhöjning i arvodet. Denna ökning anser jag hava bort utgöra

300 kronor. Med utgångspunkt härifrån föreslår jag att för krigsdomaren

i Hallands regementes och Hallands flygflottiljs krigsrätter beräknas ett

arvode av 2 100 kronor. För auditören och krigsfiskalen vid sistnämnda

krigsrätter synas de nya arvodena böra bestämmas till 3 600 resp. 1 500 kronor,

vilket innebär en förhöjning i nu utgående arvoden av 900 resp. 300

kronor. Vad sålunda föreslagits skulle medföra en ökning av arvodessummorna

åt krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler med resp. 3 120, 5 280

och 2 160 kronor.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena

med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis

angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande

av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 33 ff.) för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar

som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Det av styrelsen för föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer nu

ånyo framförda kravet på rätt till semester för krigsrätternas civila personal

anser jag mig alltjämt icke kunna understödja. Rörande skälen till denna

min avvisande ståndpunkt åberopar jag mitt i det föregående (s. 6)

återgivna yttrande i ämnet i propositionen nr 218 till 1943 års riksdag.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande

avlöningsstaten är av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis ................ kronor

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .................. »

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis ................ »

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... »

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements
och

stationskrigsrätterna, förslagsvis.............. »

f) Ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.

förslagsvis ...................................... 5

64 100

142 400

59 000

10 000

1000

50 000

Summa kronor 326 500.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 165-

Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.

I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åt

krigsdomare uppföras med (64 100 + 2 700 + 3 120 =) 69 920 kronor,

delposten till arvoden åt auditörer med (142 400 + 900 +

5 280 =) 148 580 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiska1

e r med (59 000 + 600 + 2 160 =) 61 760 kronor eller i avrundade tal

med respektive 70 000 kronor, 148 600 kronor och 61 800 kronor. Vad beträffar

delposten till vikariatsersättningar, från vilken bland

annat bestrides ersättning som vid partiell ledighet för befattningshavare vid

regements- eller stationskrigsrätt tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie

tjänsteinnehavaren förklaras skyldig avstå under ledigheten, har densamma

visat sig helt otillräcklig för sitt ändamål. Sålunda har under budgetåret

1942/43 i vikariatsersättningar utbetalats över 47 200 kronor. Med hänsyn

härtill synes posten icke böra bestämmas till lägre belopp än 30 000

kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätterna, vilken

för innevarande budgetår sänkts från 3 200 kronor till 1 000 kronor, har under

nyssnämnda tid belastats med utgifter för cirka 3 500 kronor. Med hänsyn

härtill synes posten böra återföras till sitt ursprungliga belopp, 3 200 kronor.

Beträffande slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning

till personal vid särskilda krigsrätter m. m. har den under

samma tid, beroende bland annat på den talrika förekomsten av mål från

underställda förband, belastats med utgifter till ett belopp av ej mindre än

188 400 kronor. Vid en återgång till mera normala förhållanden kommer

emellertid frekvensen av dessa mål att avsevärt nedgå. Därtill kommer att

det för närvarande icke kan bedömas, om icke ett genomförande av det förut

omnämnda förslaget till lag angående behörighet för militär befälhavare att

i vissa fall ålägga ersättningsskyldighet kommer att medföra minskad belastning

å denna anslagspost. Jag finner därför ej anledning föreslå någon ökning

av postens nuvarande belopp.

Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1944/45 bestämmas till

(70 000 + 148 600 + 61 800 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 363 600 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 70 000

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 148 600

c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis .... » 61 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 165-

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätterna,

förslagsvis .................... kronor 3 200

f) Ersätlning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 50 000

Summa kronor 363 600;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ..............................

kronor 363 600.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Från detta anslag bestridas dels resekostnads- och traktamentsersättningar

till den civila personalen vid fredskrigsrätterna och dels ersättningar för

auditörernas och krigsfiskalernas expenser. För dessa ändamål ha från och

med budgetåret 1942/43 beräknats, till det förra ett belopp av 10 000 kronor

och till det senare ett belopp av 20 000 kronor.

Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för expenser tillkom endast auditörerna

och allenast med visst för var och en av dem fastställt årligt belopp.

Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörerna som krigsfiskalerna

erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader. Därvid har, i enlighet

med förslag av de för frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna för

den civila personalen vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen,

för auditörerna ibibehållits systemet med fasta expensbidrag.

Men auditör har därjämte berättigats att, i den mån han visar sig för tjänstens

utövning lia fått vidkännas utgifter för renskrivning av konceptprotokoll,

verkställande av protokollsutskrifter, papper och kuvert samt interurbana

telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget, efter räkning, som

skall vara attesterad av krigsdomaren, utfå jämväl det överskjutande beloppet.

Krigsfiskalerna äga direkt efter räkningar bekomma gottgörelse för sina

motsvarande expenskostnader.

I yttrande över utredningen hade statskontoret anfört, att dåvarande system

med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde bibehållas. I propositionen

nr 269/1942 uttalade min företrädare i ämbetet (s. 37), att han ställde sig

tveksam till utredningsmännens förslag men icke ville motsätta sig att en

sådan anordning tillämpades under budgetåret 1942/43. I propositionen nr

218/1943 anförde jag (s. 18), att det först efter nämnda budgetårs utgång,

sedan räkningar inkommit för hela året, läte sig bedömas, huru den nya ordningen

verkat. Med hänsyn härtill ställde jag mig fortfarande tveksam, huruvida

densamma borde bibehållas, men saknade å andra sidan anledning att

då föreslå någon ändring därvidlag.

Budgetredovisningen för budgetåret 1942/43 utvisar att ifrågavarande anslag

belastats med utgifter för omkring 33 700 kronor och sålunda överskridits

med i runt tal 3 700 kronor. Av utgifterna falla omkring 19 900 lero
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 165-

nor på posten reseersättningar och omkring 13 800 kronor, varav i fasta expensbidrag

12 400 kronor, på posten expenser. Förstnämnda post har sålunda

överskridits med i det närmaste dubbla det anvisade beloppet, medan å sistnämnda

post en besparing av omkring 6 200 kronor uppstått. Erfarenheterna

under den tid rätten till full ersättning för expenser gällt få, såsom av det

anförda framgår, hittills anses ha varit gynnsamma och jag får därför förorda,

att gällande bestämmelser i ämnet bibehållas. Tillräcklig anledning att

vidtaga ändring i anslagsposternas nuvarande belopp synes mig icke föreligga.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda

punkter hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A,

(Jfr sid. 7.)

Krigsrätternas yerksamhet åren 1941—1943.

1

2

5

6

7

8

1

9

Krigsrätter vid

Antal sammanträden

Antal mål och ärenden*

Antal disciplinmål’, vari

auditören avgivit yttrande

1941

1942

i

1943

i

1941

1942

1943

1942

1943

28

31

4

23

96

115

+

13

160

4-

68

151

4

88

274

4

19

172

4

151

64

92

4

3

104

+

i

150

+

126

271

4

218

279

4

381

140

4

36

112

4

191

27

25

4

8

26

4

7

92

+

15

90

+

42

87

,+

45

112

100

4

5

17

22

4

5

28

+

2

29

+

2

65

4-

S8

47

4

40

49

86

4

5

84

113

4

6

109

+

21

142

4

93

248

4-

106

308

4

100

619

4

211

822

4

125

48

62

82

4

1

252

+

117

284

4-

158

290

4

194

614

4

239

648

4

221

2

4

4

12

57

17

+

1

52

4-

13

211

4

67

98

4

19

68

4

38

18

0

4

14

0

4

15

35

23

23

40

31

7

0

4

18

0

4

20

24

63

50

94

61

54

57

4

3

56

450

4

55

687

4

82

598

4

233

405

4

131

198

4

59

59

60

4

23

87

+

13

129

+

39

257

4-

59

277

4-

84

163

4

33

270

4

40

Södermanlands pansarregemente (förut-

32

46

4

2

52

+

8

24

+

20

76

4-

54

262

4

75

97

4

38

144

4

61

1

0

4

7

0

4

13

2

14

34

—

75

_

_

—

—

—

65

52

4

13

50

+

6

34

+

47

54

4-

97

64

4

116

105

4

177

161

4

180

55

66

4

4

37

+

3

23

4

36

36

4

103

41

4

75

64

4

38

136

4

36

28

20

4

14

31

4

5

26

+

13

59

4

37

87

4

48

165

106

4

26

13

2

4

14

16

+

9

17

+

1

25

4

2

55

4

25

91

83

4

5

45

4

4

45

4

4

46

201

287

4

5

376

4

25

78

4

10

106

4

23

25

14

4

34

19

+

29

21

+

19

48

4

29

128

4

31

178

4

25

151

26

0

4

29

0

+

29

9

4

18

36

71

77

96

52

57

4

15

48

+

14

26

4-

34

36

4

75

42

4

41

218

4

104

131

4

108

Kalmar flygflottilj6..................

37

+

4

—

1 20

4

86

1

—

29

4

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 165■

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

i

3

1

4

5

1

6

t

7

8

1

9

Antal

sammanträden

Antal mål

och ärenden

Antal

disciplinmål3,

vari

Krigsrätter vid

auditoren avgivit yttrande

1941

1942 1

j 1943 1

1941

1942

1943

1942

1943

Gotlands infanteriregemente ........

52

63

+

17

75

+

17

51

+

84

116

+

105

181

+

137

91

+

80

141

4-

200

> artillerikår ................

49

24

+

37

31

+

7

46

+

52

109

+

39

55

+

27

49

103

> kustartillerikår ............

33

47

+

2

52

+

1

122

+

14

69

+

161

52

182

55

+

32

165

+

83

Karlskrona örlogsstation ............

56

60

+

5

62

4

11

300

+

19

373

+

178

480

4-

124

622

293

748

4-

204

» kustartilleriregemente ....

46

18

+

34

53

4

6

207

+

1

249

+

26

348

+

76

300

+

42

331

4-

131

Norra skånska infanteriregementet____

41

41

+

10

60

+

1

158

+

41

140

4-

73

131

+

141

168

157

Vendes artilleriregemente............

50

42

+

18

34

+

10

lttO

+

35

126

+

63

92

+

38

212

129

Skånska trängkåren ................

21

31

45

27

+

27

56

+

119

65

+

103

76

+

25

131

Södra skånska infanteriregementet....

85

85

+

9

91

+

5

136

+

107

192

+

88

201

+

73

212

+

115

272

4-

101

Tionde flygflottiljen3................

12

30

+

7

0

+

26

19

+

4

46

+

46

63

46

-f

42

40

Skånska luftvärnskären6 ............

—

—

32

+

10

—

58

+

33

46

+

50

Skånska pansarregementet (förutva-

rande Skånska kavalleriregementet).

87

94

+

18

108

115

+

88

125

+

162

136

4-

112

103

119

4-

113

Krigsflygskolan......................

9

4

+

10

1

+

7

12

+

9

28

4

7

25

+

1

20

37

+

3

Hallands regemente..............

37

34

+

60

35

+

86

64

+

36

116

+

27

162

+

37

98

+

37

119

+

46

Göta artilleriregemente..............

63

73

+

6

65

+

7

219

+

108

227

4-

172

377

+

118

186

4-

281

135

4-

159

> flygflottilj3....................

11

0

+

17

3

+

12

42

80

102

4-

10

48

64

+

8

Göteborgs luftvärnskår3..............

—

—

0

+

35

_

99

19

Älvsborgs kustartilleriregemente7 ....

—

—

52

+

2

_

_

139

+

154

_

283

4-

247

Göteborgs örlogsstation3.............

—

—

10

+

1

—

—

1

+

22

—

13

+

55

Älvsborgs regemente ................

28

12

+

19

20

+

5

47

+

10

90

+

11

77

+

42

153

+

25

107

4

32

Bohusläns regemente................

56

65

+

68

81

91

+

71

162

+

105

186

+

110

350

+

137

316

4-

152

Skaraborgs flygflottilj3 ..............

7

8

+

6

1

+

10

24

100

+

8

83

4

1

44

+

13

61

+

1

Skaraborgs pansarregemente (förutva-

rande Skaraborgs regemente) ......

20

21

+

3

36

+

2

70

+

19

81

+

122

88

+

102

101

223

4-

55

Livregementets husarer..............

13

13

+

8

10

+

11

56

+

1

100

4-

39

106

+

11

147

92

4-

11

Göta trängkår..................

16

14

-f

9

13

+

4

40

+

2

44

4-

37

51

+

33

113

105

+

14

Karlsborgs luftvärnsregemente........

9

23

+

2

45

+

7

41

+

1

95

4-

55

149

+

94

112

5

71

4-

75

Västgöta flygflottilj..................

7

0

+

7

7

+

8

23

26

14

+

10

33

36

4

5

Värmlands regemente................

33

43

+

10

55

+

1

72

+

26

77

+

69

99

+

117

164

+

120

342

4

203

Livregementets grenadjärer ..........

59

69

4

12

77

+

15

148

+

49

186

+

202

289

4

122

120

+

80

168

4

105

Kungl. Majlis proposition nr 165■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mildrig till riksdagens protokoll 19ii. 1 sand. Nr 165.

1

2 1

3

|

i

5

!

6

1

7

8

1

9

Krigsrätter vid

Antal sammanträden

Antal

mål och

ärenden2

Antal disciplinmål2, vari

auditören avgivit yttrande

1941

1942 ''

1943 1

1941

1912

1943

1942

1943

Västmanlands flygflottilj ............

Hälsinge regemente..................

13

41

18

1 +

48 4

26 +

14

3

29

3 4

57 4

42 4

18

1

10

49

72 4

31 4

15

6

47 4

108 4

70 4

1

90

31

57 4

177 4

104 4

3

117

102

115

228 4

162 4

145

24

lil 4

295 4

207 4

16

225

29

0 4

37

—

—

103

—

109

40

14 +

21

33 4

17

143 4

23

167 4

21

217 4

65

211 4

35

16

209 4

120 4

73

85

24

25 4

13

25 4

3

54 4

29

72 4

38

34 4

90

77 4

42

41 +

10

38 4

7

52 4

81

177 4

167

166 4

108

185 4

114

26

166 4

187 4

55 4

13

39

31

22

20 4

14

19 4

9

37 4

49

90 4

84

90 4

92

155 4

Jämtlands flveflottili................

9

8 +

4

4 +

7

39

57 4

4

39 +

12

70 4

5

37

42 4

19

52 4

34

83 4

20

75 4

51

120 4

83

242 4

44

425 4

137

83

14

0 +

58

0 4

75

56 4

13

103

202

139

64

49 +

23

14 4

24

125 4

23

142 4

52

152 4

13

25

221 4

53 4

143 4

75

1

22

52

309 4

93 4

120

110

3

34

18

19 4

19

26 4

9

67 4

2

50 4

17

69 4

30 4

20

38

—

123 4

37

89 4

3

36

5 4

32

6 4

24

81 4

9

54 4

3

77 4

5

3

14 4

9

5 4

16

4

24 4

16

41 4

5

74 4

11

80

60

! Luleå luftvärnskår6..................

1

—

6 4

21

—

—

74 4

3

2 031

1983 4 974

2 401 4 86ol 4 941 4 1723

7 243 4

3702

9 221 4

4500 9 351 4 3 005

11152 4

4 032

1 Första talet avser sammanträden varvid förekommit mål eller ärende från underställda förband, andra talet avser övriga sammanträden.

2 Andra talet avser mål eller ärenden fran underställda förband.

3 Krigsrätten började sin verksamhet 1. 7. 1941.

> »1. 10. 194!.

, , 1. 11. 1943.

, > 1. 10. 1942.

, » 1. 11. 1942.

, » 1. 10. 1943.

Uppgifter för denna krigsrätt föreligga ej för 1941.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165■

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m. s. 3 i texten