Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

1944-02-01 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:170, Angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering; given Stockholms

slott den 25 februari 19U.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finansoch

folkhushållningsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,

punkten 115, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Jag torde nu ånyo

få anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t.

Till befrämjande av landsbygdens elektrifiering lia hittills anvisats sammanlagt

16 000 000 kronor, därav 5 000 000 kronor för budgetåret 1940/41,

5 000 000 kronor för budgetåret 1941/42, 2 000 000 kronor för budgetåret

1942/43 samt 4 000 000 kronor för budgetåret 1943/44.

Bihang lill riksdagens protokoll I9U. 1 sond. Nr 170.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av utlåtanden

i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifieiing

har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående

av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 12 november 1943 har elektrifieringsberedningen beräknat

medelsbehovet för budgetåret 1944/45 för ifrågavarande ändamål till

7 000 000 kronor.

Elektrifieringsberedningen har i sin skrivelse till en början redogjort för i

vad mån rådande materielknapphet inverkade på anslagsbehovet för budgetåret

1944/45. Härom har beredningen anfört följande.

Materielknappheten i vad avser elektrifieringsanläggningar på landsbvgden

gor sig företrädesvis gällande i tre avseenden, nämligen i fråga örn konnar

olja och gummi. ^ ’

Vad angår koppar kan beräknas, att vid årsskiftet 1943/44 cirka 2 000 ton

komma att under år 1943 lia utlämnats till distributionsanläggningar på

landsbygden. Enligt under hand från industrikommissionen erhållna uppgifter

skulle for ar 1944 kunna påräknas samma kvantitet. Den angivna

kvantiteten avser sarai subventionerad som självbärande landsbygdselektrilermg.

Ender de forsta ett och ett halvt åren av beredningens verksamhet

eraknades de subventionerade projekten motsvara ungefär en sjundedel av

olala nyelektrifieringen under det att de numera synas uppgå till cirka en

tiedjedel. Utgående fran sistnämnda förhållande skulle alltså för den subventionerade

landsbygdselektrifieringen kunna påräknas cirka 2||00==667

ton per ar raknat. Kopparåtgången per subventionerad enhet har under år 1943

uppgått till i medeltal 8^kilogram. Sålunda bör koppartillgången möjliggöra

elektrifiering av =78 000 subventionerade enheter under ett år

framåt.

■ ^ ibe,lr;‘|Tai'' °Ua åtgår norman dylik i ganska betydande mängd för

de de elektriska distributionsanläggningarna ingående transformatorerna

Numera utlamnas emellertid i allmänhet icke någon olia för sådana träns

Ingen oUa''eHOTdmsCI'' ** transformatorer av specialutförande, för vilka

I fråga om behovet av gummi må framhållas, att gummi normalt ilmar

tind*? ?ektnska inomhusmstallationerna använda ledningarna. Dessvärre

. ^delningen av gummi till kabelfabrikerna mycket knapp v Ike?fram

vingat surrogatledningar innehållande ringa eller intet gummi I stort se 1

kan emellertid behovet tillgodoses med dylika ledningar

Beredningen har härefter beträffande de ekonomiska konsekvenserna av

berm da materielbnst framhållit följande.

lniiTlr,er av 0l.J''elÖS lyp medföra ett kostsammare utförande av

distribuhorisanläeenit" normalt- Den totala anläggningskostnaden för en

5 procentLÄS °kaS ®enom < (‘tta förhållande med i medeltal knappt

procent Ledningsnäten utföras numera i regel med ledare av järn å höe

spanmngsddeu. Detta innebär vanligen inga större olägenheter och behöver

da rf or knappast betecknas som et. kristidsutförande. På lågspä°nningss?dan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 170.

3

däremot måste ledarna huvudsakligen bestå av koppar. För alt reda sig med

deri knappa tillgången på sistnämnda materiel anbringar man transformatorerna

tätare än normalt och får härigenom kortare lågspänningsledningar.

Det ökade antalet transformatorer fördyrar anläggningarna med i medeltal

drygt 5 procent. I kopparbesparingssyfte utföras dessutom vissa mindre belastade

lågspänningsledningar av järn. Detta har emellertid praktiskt sett

icke något inflytande på anläggningskostnaden. Några ytterligare av materielbrist

betingade faktorer, som verka direkt böjande i nämnvärd grad.

Ilar beredningen sig icke bekant. Den av materielbristen direkt åstadkomna

höjningen av anläggningskostnaden torde sålunda kunna anses begränsad till

10 procent eller möjligen något mera. Enär statsbidragen för den närmaste

framtiden kunna beräknas i allmänhet uppgå till i det närmaste hälften avanläggningskostnaden

innebär materielbristen en ökning av bidragsbeliovet

med cirka 20 procent. Häri ingår givetvis icke den prisökning, som uppstått

sedan krigsutbrottet och som betingats av allmän varuknapphet, inflation

m. m. Sannolikt inträffar väl ett prisfall i samband med fredskrisen.

Örn man gör det antagandet att detta prisfall uppgår till 15 procent

skulle detta i förening med förenämnda förhållanden leda till att

efter fredliga förhållandens inträdande bidragsbehovet — per enhet räknat

— vid oförändrade tilldelningsgrunder skulle gå ned till omkring hälften

av det nuvarande.

Den av kristiden betingade stegringen i anläggningskostnaderna, för vilken

här har redogjorts, drabbar statsverket i form av ökade krav på bidrag

men går ej ut över de enskilda konsumenterna, vilkas kapitalinsatser för

distributionsa.uläggningarna äro begränsade till det värde, som betingas av

den tillämpade subventionsgränsen. Men uppenbart är att konsumenterna

få kännas vid avbränningar på grund av förekomsten av kristidsbetonade

anordningar. I detta avseende må först framhållas förut berörda förhållande

att åtskilliga innehavare av under kristiden utförda anläggningar disponera

över ledningsnät, som endast nödtorftigt tillgodose nuvarande behov.

Utbyte av å lågspänningsnäten eventuellt befintliga järnledningar samt av

särskilt klena kopparledningar torde därför i dylika fall snart nog bli erforderligt.

Att angiva vad detta ekonomiskt betyder möter emellertid stora

svårigheter. Dessbättre ingå järnledare endast i liten omfattning i anläggningarna

(här bortses från i högspänningsnäten upplagda järnledningar,

vilka i regel kunna bibehållas). För de projekt, som till någon del innehålla

järnledningar, torde kostnaderna för utbyte belöpa sig till ungefär 5

kronor per tariffenhet. Kostnaderna fördela sig emellertid mycket olika på

olika anläggningar och inom skilda landsdelar. I vad mån utbyteskostnaderna

bliva betungande för konsumenterna blir dessutom beroende av om dessa

kostnader skola bäras endast av de konsumenter, som använda järnledningar,

eller örn de skola slås ut på samtliga till företaget anslutna konsumenter.

I förstnämnda fall kunna utbyfeskostnaderna bliva avsevärda, lipp till 25 å

50 procent på ortsintressets kapitalinsats.

Användningen av transformatorer av oljelös typ torde ävenledes kunna

komma att få en viss inverkan på anläggningarnas ekonomi. Visserligen

gåvo de för övergången till denna transformatortyp verkställda undersökningarna

vid handen, att den nya typen skulle bliva i det närmaste lika driftsäker

som den gamla. Erfarenheten från den jämförelsevis korta tid de varit

i bruk synes dock tyda på att nian måste räkna med en kortare livslängd

för de oljelösa transformatorerna än för transformatorer av normalt utförande.

Det är emellertid icke möjligt ali redan nu siffermässigt ange vad

denna minskade brukbarhetstid betyder i ekonomiskt avseende.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Vad slutligen beträffar de inomhus upplagda kristidsledningarna, så äro

dessa visserligen av en lägre standard än ledningar av fredskvalitet, incn

nian torde med ganska stor säkerhet kunna göra gällande att de icke behöva

av säkerhetsskäl utbytas nämnvärt tidigare än fullgoda ledningar.

Beträffande beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 har

beredningen slutligen anfört följande.

Den i utsikt ställda koppartilldelningen bör möjliggöra elektrifiering av

minst 78 000 subventionerade enheter för ett år framåt. Om bidragsbehovet

för den närmaste framtiden uppskattas till 80 kronor per enhet, vilket synes

rimligt, skulle alltså det av koppartillgången betingade bidragsbehovet uppgå

till minst 6 250 000 kronor per år för orlsnäten. Med hänsyn till even

tuella behov av bidrag för bygdelinjer och kraftstationer samt för utreduingsändamål

synes årsbehovet vid nu rådande förhållanden böra uppskattas

lill cirka 7 000 000 kronor. Emellertid torde ganska starka skäl kunna anföras

för lämpligheten av att tillfälligt bromsa upp landsbygdselektrifieringen

vid en tidpunkt, då ett upphörande av materielbristen kan anses vara

nära förestående. Beredningen finner sig dock icke böra ingå på ett bedömande

av huruvida denna tidpunkt nu kan vara inne. Med hänsyn till del

labila tidsläget och till att beredningen saknar kännedom om i vilken omfattning

medel för landsbygdselektrifieringens främjande komma att anvisas

för innevarande budgetår, anser sig emellertid beredningen icke med någon

större grad av sannolikhet kunna angiva medelsbehovet för budgetåret 1944/

45. Beredningen vill endast framhålla, att även den möjligheten föreligger,

att materielsvårigheterna upphört före nästa budgetårs utgång, och vill understryka

önskvärdheten av att anslagsmedel i så fall finnas disponibla.

Statens industrikommission har i remissutlåtande den 8 december 1943

bland annat förklarat, att, därest oljelösa transformatorer komme till användning

vid nyelektrifiering på landsbygden, något hinder ur materielsynpunkt

icke syntes föreligga att fortsätta landsbygdselektrifieringen under 1944 i

ungefär samma utsträckning som under 1943. Kommissionen hade emellerlid

för avsikt att verkställa ytterligare utredning rörande möjligheten att

ställa olja till förfogande.

Sedermera har kommissionen i skrivelse den 25 februari 1944 meddelat,

att den i kommissionens remissutlåtande bebådade undersökningen beträffande

möjligheterna till en återgång till oljetransformatorer slutförts. Härvid

hade det visat sig, att transformatorolja i viss utsträckning kunde ställas till

förfogande för tillgodoseende av de mest trängande behoven under budgetåret

1944/45 för nyelektrifiering på landsbygden. Beträffande de grunder,

enligt vilka tilldelningen av dylik olja lämpligen borde ske, ämnade kommissionen

sedermera uppgöra normer. Kommissionen har slutligen framhållit,

att -—- ehuru kommissionen saknade säkert underlag för att rätt kunna bedöma

såväl i vilken omfattning nyelektrifiering på landsbygden borde ske

som ock behovet av och grunderna för den subvention staten lämpligen

borde lämna för den fortsatta landsbygdselektrifieringen — kommissionen

likväl ansåge flera skäl tala för att en viss försiktighet ur försörjningssynpunkt

borde iakttagas i fråga örn denna nyelektrifiering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 170. •’

Innan jag ingår på min egen ståndpunkt till elektrifieringsberedningens

nu förevarande hemställan örn anslag för nästa budgetår, torde jag få erinra

om dels länsstyrelsens i Norrbottens län framställning den 1(5 august.

1943 örn anslag av 935 000 kronor för elektrifiering av Arjeplogs socken, dels

ock vattenfallsstyrelsens framställning den 25 januari 1944 örn bidrag ur

elektrifieringsanslaget med 800 000 kronor för elektrifiering av vissa landsbygdsområden

i Västerbottens län. Beträffande sistnämnda ansökning må

nämnas, att länsstyrelsen i Västerbottens län redan år 1941 hemställde örn

medel för elektrifiering av landsbygdsområden omkring Lycksele, öravan.

Lillögda, Vilhelmina och Stomman. I anslutning härtill begärde vattenfallsstyrelsen

påföljande år bidrag från elektrifieringsanslaget med 300 000 kronor

för elektrifiering av området omkring Lycksele. Enligt styielsens mening

borde däremot frågan örn elektrifieringen av övriga områden anstå i

avvaktan på den ytterligare utredning, styrelsen hade för avsikt att verkställa.

Genom beslut den 5 februari 1943 bifölls styrelsens hemställan örn

bidrag från elektrifieringsanslaget med 300 000 kronor. Härefter har styrelsen

verkställt nyssnämnda utredning och resultatet härav ligger till g. lind

för styrelsens nu ifrågavarande framställning. Över denna har elektrifieringsberedningen

den 1 februari 1944 avgivit remissutlåtande och därvid

tillstyrkt densamma.

Under de senaste krisåren lia högst betydande belopp ställts till förfogande

av statsmakterna för befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Sammanlagt

ha för ändamålet beviljats anslag å 16 000 000 kronor. Otvivelaktigt

har härigenom befolkningen på landsbygden inom stora områden erhållit

en betydande hjälp för bemästrande av de svårigheter, som blivit en följd

av bristen på bensin samt lys- och brännoljor. Emellertid finnes alltjämt el t

stort behov av statsmakternas bistånd för utförande av önskvärda elektrifieringsföretag

inom skilda delar av landsbygden. För närvarande är ett flertal

ansökningar örn bidrag avseende betydande belopp beroende pa myndigheternas

prövning. Särskilt inom stora delar av Norrlands landsbygd föreligga

avsevärda elektrifieringsbehov. Med hänsyn till det anförda finner jag det

angeläget, att ifrågavarande bidragsverksamhet fortsättes även under nästa

budgetår. Ehuru det enligt min mening vore önskvärt, att elektrifieringen

på landsbygden skedde i snabbare takt än för närvarande, föranleder dock

den förhållandevis begränsade tillgången på koppar och annan för elektrifiering

erforderlig materiel med nödvändighet, att en viss återhållsamhet

beträffande verksamheten iakttages. En annan faktor, som även måste beaktas

vid övervägande av omfattningen av den fortsatta elektrifieringsverksamheten,

är beskaffenheten av den materiel av skilda slag, som för närvarande

står till förfogande för ändamålet. Det torde nämligen böra tillses,

att den vid elektrifieringen använda materielen icke är av sådan beskaffenhet,

alt anläggningarna efter krigets slut måste omläggas med därav följande

dryga utgifter för intressenterna i elektrifieringsföretagen. Då emellertid

ur nu anförda synpunkter hinder icke synes föreligga för verksam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

hetens fortsättande i ungefärligen samma omfattning som hittills, torde anslag

för nästa budgetår böra upptagas till samma belopp som för löpande

budgetår, eller 4 000 000 kronor. Liksom för närvarande torde erforderliga

belopp för upprätthållande av elektriska länsföreningars i Norrland verksamhet

samt för undersökningar rörande landsbygdens elektrifiering få tagas i

anspråk från detta anslag.

Vad angår de förut omförmälda framställningarna örn bidrag till elektrifieringsföretag

inom vissa delar av Västerbottens och Norrbottens län, synas

skäl tala för att dessa företag komma till utförande. Jag torde emellertid

vid ett senare tillfälle, sedan riksdagen meddelat beslut rörande förevarande

anslagsfråga, ånyo få anmäla dessa framställningar för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för

budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .................. kronor 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eldin.

447431. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.