Sök i Ratio Lex

Angående iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m

1944-03-03 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:174, Angående iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

1

Nr 174.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående iståndsättande

av vissa kasernetablissement i Stockholm

m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 194-4.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning nied cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld,

frågor rörande iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm

lii. m. samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll. l:a sami. Nr 174.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 17b.

1. Iståndsättande av Svea och f. d. Göta livgardes kasernetablissement

i Stockholm.

Svea livgardes utflyttning till Järvafältet har sedan någon tid tillbaka förberetts.

1941 och 1943 års riksdagar ha för nytt kasernetablissement därstädes

anvisat tillhopa 10 000 000 kronor. De nödvändiga byggnadsarbetena

lia också påbörjats men ha i början av år 1943 måst inställas med hänsyn

till tilltagande svårigheter på byggnadsmarknaden.

På grund härav anmodade jag den 12 april 1943 dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstgrelse att inkomma med förslag till de åtgärder, som

ansågos erforderliga vid ett anstånd med byggnadsarbetena.

Efter samråd med chefen för armén framhöll fortifikationsstyrelsen i

skrivelse den 17 september 1943, att kasernetablissementet borde snarast

färdigställas enligt tidigare uppgjorda planer samt att, därest ett uppskov

med arbetena skulle befinnas oundvikligt, iståndsättnings- och moderniseringsarbeten

å regementets nuvarande etablissement måste genomföras för

en kostnad av 1 100 000 kronor.

I skrivelse den 2 augusti 1943 har vidare sekundchefen för Svea livgarde

hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för utförande snarast möjligt

av förbättrings- och ändringsarbeten vid regementets nuvarande kasern

i Stockholm. Till stöd härför har framhållits följande.

De medel, som ställts till förfogande för de nuvarande kasernernas underhåll,

ha förklarligt nog varit mycket knappa. Medel för större ändrings-,

reparations- och ombyggnadsarbeten ha likaledes beviljats i mycket begränsad

omfattning. Det är därför ej underligt, att kasernbyggnaderna nu såväl

ut- som invändigt befinna sig i ett mycket bristfälligt skick och att de äro

oekonomiska i bruk.

Den ettåriga värnplikten gör, att de värnpliktiga ej blott några månader

under årets ljusaste del, då största delen av såväl tjänst- som fritid kan förläggas

utomhus, äro hänvisade till kasernen utan även återstoden av året.

då de koria dagarna och väderleken göra att vistelse inomhus till stor del

bliver nödvändig. Regementets dåligt underhållna förläggningslokaler,

ohygieniska toalettanordningar, trånga fritidslokaler samt såväl trånga som

ohygieniska utspisningslokaler göra på de unga värnpliktiga, vilka kanske

för första gången komma i kontakt med krigsmakten, ett intryck av förfall

och framkalla i längden hos den enskilde soldaten sänkt ansvarskänsla för

all den materiel, som överlämnas i hans vård, samt en olustkänsla, som

menligt inverkar på såväl disciplinen som utbildningsresultatet.

Ännu värre är dock situationen för allt det fast anställda befälet, som år

efter år måste arbeta under dessa synnerligen svåra förhållanden.

Statens krisrevision, som i början av året besökte regementet, påtalade

även de dåliga förläggnings- och ekonomilokalema, särskilt kök och matsalar.

Sjukvården vid regementet arbetar under olidliga förhållanden.

Slutsatsen av det hittills anförda är att, även om regementet örn några år

övergiver nuvarande kaserner, det är oundgängligen nödvändigt lägga ned

ansenliga medel på dessa. Förut inbesparade anslag måste nu utanordnas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

3

I yttrande häröver den 22 september 1943 framhöll fortifikationsstgrelsen.

att de av sekundchefen begärda ändringsarbetena i huvudsak avsåge samma

behov, för vilka i styrelsens förenämnda skrivelse kostnaderna beräknats

till 1 100 000 kronor.

Ytterligare har riksdagens militieombudsman i skrivelse den 7 oktober

1943 framhållit, att det, även om utflyttningen till Järvafältet snart komme

till stånd, likväl vore nödvändigt, att de vid regementets gamla etablissement

förefintliga sanitära missförhållandena i viss utsträckning omedelbart avhjälptes.

Sedermera har arméns fortifikations förvaltning i skrivelse den 8 februari

1944 framhållit, att förvaltningen hade för avsikt att snarast ingiva framställning

örn bemyndigande att upptaga arbetena med färdigställande av det

nya etablissementet å Järvafältet. I anslutning härtill har förvaltningen anfört,

att, i samband med att regementet inom en relativt snar framtid beräknades

kunna utrymma sina nuvarande kaserner i Stockholm, frågan örn det

fortsatta utnyttjandet av dessa kaserner hade aktualiserats. Från början

hade avsikten varit, att kasernområdet skulle överlämnas till djurgårdskommissionen

för exploaterande. Emellertid saknade ett stort antal militära

staber och skolor m. m. lämpliga lokaler. Då vidare frågan örn definitiv förläggningsort

för Stockholms luftvärnsregemente, som för närvarande disponerade

Göta livgardes kaserner och där vöre relativt trångbott, ställts på

framtiden, hade fråga uppkommit att bereda plats för nämnda förband inom

Svea livgardes kaserner. Genom militärbefälhavarens för IV. militärområdet

försorg hade på order av chefen för armén uppgjorts förslag härtill, och

med skrivelse den 11 januari 1944 hade chefen för armén med biträdande

av förslaget översänt detsamma till arméns fortifikationsförvaltning.

De förband och staber m. m., vilkas lokalbehov enligt sagda förslag skulle

kunna tillgodoses inom Svea livgardes nuvarande kasernetablissement, vöre

Stockholms luftvärnsregemente, IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben

i Stockholm, försvarsstabens fotoanstalt, rådfrågningsbyrå för Stockholms

inskrivningsområde, stabsskvadronen vid Livregementet till häst samt arméns

officersskolor.

Fortifikationsförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till

omfattande reparations- och ändringsarbeten för utnyttjande av Svea livgardes

kasernetablissement för dessa nya ändamål samt till iståndsättande

av de för Stockholms luftvärnsregemente nu utnyttjade lokalerna. Vidare har

fråga uppkommit örn centralisering av vissa bok- och blankettförråd inom

försvarsväsendet samt av vissa militära lijälptrycksanläggningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Föreliggande utredning.

1. Stockholms luftvfirnsregemcntc.

Av den genom chefens för armén försorg verkställda utredningen framgår

i huvudsak följande.

Stockholms luftvärnsregemente vore för närvarande inrymt i f. d. Göta livgardes

kaserner. För regementet vore dessutom inom området uppförda vissa

förläggningsbaracker. Inom etablissementet disponerades nordöstra delen av

östra kasernflygeln av Svea livgarde och nordvästra delen av västra kasernflvgeln,

våningarna två och tre trappor, av Första intendenturkompaniet.

I framtiden vore det med hänsyn till ledning och inre tjänst ofrånkomligt,

att regementet för sin förläggning i första hand disponerade ett helt kasemetablissement.

En förflyttning till Svea livgardes nuvarande kaserner kunde

ifrågasättas, därest detta för regementet skulle innebära bestämda fördelar.

Så syntes emellertid icke vara förhållandet. Kostnaderna för modernisering

och iståndsättande av Svea livgardes och Stockholms luftvämsregementes

nuvarande kaserner vore ungefär lika. Genom en omflyttning till

Svea livgarde fördröjdes frigörandet av detta regementes kaserner och dessutom

vöre inom luftvärnsregementets nuvarande kaserner vissa omändringsoch

reparationsarbeten vidtagna för regementet. Bibehölles den nuvarande

förläggningen komme regementet med hänsyn till förrådsbyggnadernas placering

såväl inom regementets som Svea livgardes område att erhålla ett

mera enhetligt kasernområde direkt gränsande till Ladugårdsgärde. Ur övningssynpunkt

vöre detta en bestämd fördel. Regementet borde sålunda

tills vidare kvarligga. Örn lokalernas disponerande har anförts följande.

Inom själva huvudkasernen finnas, förutom kanslibyggnad, 12 batteriförläggningar.

Expeditionslokalerna inom kanslibyggnaden täcka

icke hela fredsbehovet. Tillräckligt utrymme saknas bland annat för personaldetalj

och värnpliktsredovisning. Förslagsvis bör för dessa senare ändamål

en av batteriförläggningarna avses, lämpligen bottenvåningen i sydöstra

delen av östra kasernflygeln. Brist föreligger vidare på lokaler för ett

centralförråd för personlig intendenturmateriel för cirka 1 200 man.

Då logementen i en av batteriförläggningarna ■—- bottenvåningen i nordöstra

delen av östra kasernflygeln — vetta mot en bergvägg och därför äro

kalla och fuktiga, synes denna batteriförläggning lämpligen böra disponeras

för detta ändamål.

Regementet kommer i fred att vara organiserat på tre divisioner örn sammanlagt

tio batterier. Återstående 10 batteriförläggningar täcka

således behovet. Sammanlagt rymma dessa batteriförläggningar 960 man.

Då regementets manskapsfredsstyrka —- furirer oräknade — uppgår till omkring

800 man, förefinnes ett överskott på förläggningsutrymme för 160

man. Detta bör användas dels såsom reserv, dels för att kunna förlägga till

kurser och skolor i Stockholm tillfälligt kommenderad personal av manskaps

grad.

Sammanlagda platsbehovet för furirer är omkring 77 motsvarande 70 %

av hela antalet, som är 110.1 I furirrum kunna sammanlagt förläggas

33 furirer, varför kvarstår ett platsbehov för ytterligare 44 furirer. Då i

1 Enligt propositionen 1944: 143 har motsvarande antal, vid bifall till i nämnda proposition

framlagt förslag, beräknats till 87.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

5

fortsättningen kommer att föreslås, att nordöstra delen av östra kasernflygeln

inom Svea livgardes nuvarande kasern tages i anspråk av luftvämsregementet

för lektionssalar m. m., synes detta behov lämpligen kunna fyllas

dels genom där befintliga furirrum. dels genom att till furirrum omändra

i denna kaserndel befintliga underofficersbostäder, vilka genom livgardets

utflyttning bliva lediga.

Lektionssalar, lämpliga för ändamålet, finnas för närvarande fyra

stycken. Två av dessa äro belägna i våningen en trappa i matsals- och marketenteribyggnaden.

Då marketenteriet med hänsyn till manskapsstyrkan

vid luftvämsregementet måste utökas, böra de icke vidare användas för

detta ändamål utan i stället tillföras marketenteriet. Övriga två lektionssalar

äro belägna i översta våningen i kanslibyggnaden. Ur utbildningssynpunkt

ligga båda olämpligt till. De synas i stället böra användas såsom

expeditionslokaler, varigenom behovet av dylika skulle bliva tillfredsställande

fyllt. För regementet föreligger därför ett behov av lektionssalar m. m. samt

dessutom av fritidslokaler såsom bibliotek, skrivrum och läsrum, de senare

för närvarande inrymda i en barack på kaserngården. Sammanlagda behovet

av lektionssalar uppgår enligt militära byggnadsutredningens normer

till 16, varav 14 för batterierna, en filmundervisnings- och skrivsal rymmande

ett batteris styrka samtidigt, användbar även som mindre samlingssal

och för genomgångar och föredrag, samt ett signalrum. Dessutom tillkomma

lärarrum. Det synes lämpligt att luftvämsregementet vid Svea livgardes

avflyttning till övningsfältet övertager hela nordöstra delen av östra

kasernflygeln inom nämnda regementes nuvarande kaserner och att denna

del i huvudsak inredes som lektionssalsbyggnad. Då byggnaden inrymmer

tre våningar, bör ett lärarrum inredas i varje våning.

Som större samlingssal bör nuvarande gymnastiksalen kunna användas.

Denna är försedd med ljudfilmsanordningar och provisorisk teaterscen.

Sjukhusbyggnaden vid Stockholms luftvärnsregemente innehåller,

förutom behandlingsrum och tandpoliklinik m. m., 40 vårdplatser. Därest

stabsskvadronen vid Livregementet till häst överföres till Stockholms luftvärnsregemente,

kommer sistnämnda regementes fredsstyrka att uppgå till

omkring 1 000 man. Enligt sjukvårdsförvaltningens normer erfordras för

dessa 50 vårdplatser. Det synes emellertid även lämpligt, att luftvämsregementet

övertager sjukvården för de staber och skolor, vilka i övrigt avses

förläggas till Svea livgardes nuvarande kasemetablissement. Med hänsyn

härtill och då livgardets sjukhusbyggnad ligger intill luftvärnsregementets

och norr om den kaserndel, som enligt ovan föreslagits skola inrättas till

lektionssalsbyggnad för luftvämsregementet, bör detta regemente vid livgardets

avflyttning övertaga dettas sjukhusbyggnad.

Den nuvarande badstu byggnaden, som är belägen mitt emellan

Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente och som för närvarande

disponeras av båda regementena, bör vid livgardets avflyttning helt övertagas

av luftvämsregementet. Den är emellertid otidsenlig och bör i samband

med övrig upprustning sättas i tillfredsställande skick. Detta synes så

mycket mera nödvändigt som den kommer att vara erforderlig även för de

andra skolor och förband m. m., som enligt denna utredning föreslås skola

förläggas till Svea livgardes nuvarande kaserner.

Mässlokaler för manskap och underbefäl äro för närvarande in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lik.

rymda i matsals- och marketenteribyggnaden. Manskapsmässen omfattar

106 m2 golvyta, konstapelmässen 63 m2 golvyta och furirmässen 190 m2

golvyta. Enligt militära byggnadsutredningens normer erfordras med hänsyn

till fredsstyrkan för manskapet 355 m2, för konstaplarna 74 m2 och för

furirerna 110 nr golvyta. Lokalerna — utom furirmässen -— motsvara sålunda

icke behovet. Det synes därför vara lämpligt att förlägga manskapsmässen

i våningen en trappa och flytta ned furirmässen till nuvarande manskapsmässen.

De i våningen en trappa belägna och förut omnämnda båda

lektionsrummen tilläggas manskapsmässen. Konstapelmässen bibehålies.

Den nuvarande underofficersmässen om 95 m2 golvyta är, då antalet underofficerare

är 51, otillräcklig. En viss tillbyggnad bör därför ske.

Stockholms luftvärnsregemente disponerar för närvarande förrådslokaler

dels inom sin egen kasern, dels inom f. d. Livregementets dragoners

kasern, dels ock inom f. d. Positionsartilleriets kasern. Förrådslokalerna

inom Livregementets dragoners kasern böra även i framtiden bibehållas

(pjäshallar m. m.). Förrådsbarackerna böra slopas. Förråden inom

Positionsartilleriets kasern böra omflyttas till luftvärnsregementet. Vid Svea

livgardes och Första intendenturkompaniets utflyttning övertager luftvärnsregementet

av nämnda förband disponerade förrådsutrymmen. Med hänsyn

till regementets blivande freds- och mobiliseringsstyrka samt till önskvärdheten

av att slopa de nuvarande förrådsbarackerna och omflytta vissa förråd

till regementets kasern komma förrådsutrymmena enbart inom regementets

kasern icke att vara tillräckliga. Delar av livgardets nuvarande förråd

måste dessutom tagas i anspråk. Brist på varmgarage kommer ändock

att föreligga, då sådana i tillräckligt antal icke finnas uppförda varken för

Svea livgarde eller för Stockholms luftvärnsregemente. Förrådsfrågan synes

emellertid i sin helhet böra utredas av 1943 års militära förrådskommitté. De

delar av Svea livgardes nuvarande förråd, vilka i framtiden icke behöva disponeras

av luftvärnsregementet, synas i första hand böra tilldelas Stockholms

1 örsvarsomrade, som för detta ändamål för närvarande måste förhyra särskilda

lokaler för en årshyra av 17 000 kronor.

Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar skulle kostnaderna för erforderliga

om- och nybyggnads- samt reparationsarbeten uppgå till sammanlagt

2 310 000 kronor, varav belöpa 1 400 000 kronor på om- och nybyggnadsarbeten

samt återstående 910 000 kronor på reparationsarbeten.

2. IV. militärbcfälsstabcn.

Av utredningen framgår bland annat följande.

Staben, som tidigare varit förlagd till militärstabsbyggnaden på Östermalm,

vore för närvarande inrymd i förhyrda lokaler i f. d. hotell Anglais

vid Stureplan i Stockholm. Årshyran uppginge till 82 520 kronor. Dessa

lokaler vore tagna i anspråk enligt allmänna förfogandelagen, vars giltighet

torde komma att upphöra omedelbart efter återgång till fredsförhållanden.

Då lokalerna således icke kunde påräknas efter denna tidpunkt, vöre det

nödvändigt att redan nu vidtaga åtgärder för att tillgodose militärbefälsstabens

lokalbehov i fred.

En återflyttning av militärbefälsstaben i militärstabsbyggnaden syntes

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

7

icke möjlig eller lämplig att genomföra, även om vissa utrymmen inom

nämnda byggnad inom överskådlig tid bleve disponibla. Dessa syntes nämligen

icke tillräckliga för att fylla bela behovet för utanför militärstabsbyggnaden

inrymda delar av försvars- och armestaberna samt hemvärns

staben. IV. militärbefälsstabens lokalbehov i fred måste därför tillgodoses

på annat sätt.

En förflyttning av staben till Svea livgardes nuvarande kaserner syntes

ur många synpunkter fördelaktig. Läget vore lämpligt och inom desamma

funnes redan nu expeditions- och mässlokaler, telefonväxel, garage och stallutrymmen,

vilka med fördel och utan större omändringsarbeten kunde övertagas

av militärbefälsstaben. Behovet av större samlingslokaler komme att

helt tillgodoses, därest i utredningen föreslagna andra skolor och förband

även förlädes till Svea livgarde. Vidare har anförts.

Stabens lokalbehov i fred är omkring 55 rum. Inom Svea livgardes kanslibvggnad

finnas 35 runi, varav två äro omkring 100 nr samt två omkring

15 m2 Genom mindre ändringsarbeten torde därför stabens behov av expeditionslokaler

i huvudsak kunna tillgodoses inom nämnda kanslibyggnad.

Övrigt lokalbehov svnes lämpligen kunna fyllas genom att taga i anspråk

de underofficersbostäder, vilka äro belägna närmast^ västra valvet i västra

kasernflygeln, sydvästra delen, bottenvåningen och våningen en trappa.

Inom Svea livgardes nuvarande kasemetablissement finnas för närvarande

tre varmgarage om sammanlagt 18 platser. Stabens bilar uppgå i fred ti •

I denna utredning kommer även att föreslås att till Svea livgarde jamval

förlägges kommendantsstaben i Stockholm, som i fred disponerar en bil.

Dessa bilar böra lämpligen uppställas inom livgardets nuvarande garage.

Överskottet av garageplatser bör disponeras av Stockholms lultvarnsrege
111

För närvarande är stabens stall inrymt inom Svea artilleriregementes

kasemetablissement. Då även detta regemente beräknas komma att utflytta

till övningsfältet och dess kaserner därefter avses rivas ar det nödvändigt

att på annat håll skaffa erforderliga stallutrymmen. Svea livgarde disponerar

inom sitt nuvarande kasemetablissement 54 spiltplatser. Stabens stamhästantal

är 13. Förutom staben ha även fortifikations- och fälttygkarerna

dem tilldelade hästar på Svea artilleriregemente, sammanlagt 19. Aven dessa

böra uppställas inom livgardets nuvarande stallbyggnad, överskottet av

spiltplatser bör, sedan utrymme för sjukspiltor fråntagits, lämpligen disponeras

som förråd.

Kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten ha uppskattats till

200 000 kronor, varav 73 000 kronor för reparationsarbeten.

:t. Kommendantsstaben i Stockholm, Stockholms försvarsområdesstab, rudfrågningsbyrå

för Stockholms Inskrivnlngsområde.

Av utredningen framgår följande.

Staben vore för närvarande inrymd i förhyrda lokaler. Ärshyran för dessa

uppginge till 16 856 kronor. Enligt propositionen 1942:210 borde behovet

av utrymmen för försvarsområdesstaberna — i den man statsverket icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

disponerade lämpliga lokaler - tillgodoses genom förhyrning. Vid Svea

livgardes utflyttning syntes sådana lämpliga lokaler kunna ställas till kommendantsstabens

förfogande inom livgardets nuvarande kaserner. En bestämd

fördel vore, att IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben härigenom

komme att förläggas inom samma etablissement. Samarbetet mellan

de bägge staberna komme att avsevärt underlättas och vissa lokaler såsom

samlingssalar, mässlokaler och garage kunde utnyttjas gemensamt.

verensstämmelse uppstode också med de övriga militärområden, där gemensamma

stabsbyggnader vore avsedda att uppföras för militärbefäls- och

forsvarsområdesstaberna. Vidare har anförts.

rafaedi!I<>kalb?huvet fÖr St3ben uPPSår tm 18 rum- I Svea livgardes nuvarande

kasernetablissement ar på nedre botten av sydvästra delen av västra

kasernflygeln en kompaniförläggning innehållande 19 rum omändrad till

expeditionslokaler för Stockholms inskrivningsområde. Vid livgardets ut!^

"lng bor'',a™ya11 Stockholms inskrivningsområde medfölja. Med hänsyn

lil de speciella förhållanden, vilka äro rådande i Stockholm, synes det för

wJrnrCn d°Ck nödvändigt, att rådfrågningspersonal för de värnpliktiga

kvarbliver inom staden. I insknvningsområdets nuvarande lokaler finnes i

v6n m d Cn 11PP1 ysningsbyrå bestående av ett rum och ett mindre

Dessa 11 trynimen synas i fortsättningen böra disponeras av denna

radfragnmgspersonal. Kommendantsstaben synes därför lämpligen böra

inrymmas i bär återstående utrymmen. I fred kommer staben att vara tilldelad

1 bil. Inrymme for denna finnes, såsom ovan anförts, i Svea livgar
-

Fortifikationsförvaltningen har för berörda ändamål icke beräknat andra

kostnader än oundgängligen nödvändiga iståndsättnings- och förbättringsarbeten,

vilka kostnader uppskattats till 15 000 kronor.

4. Försvarsstabens fotoanstalt.

I skrivelse den 6 februari 1943 hemställde chefen för försvarsstaben, att

nya ändamålsenliga lokaler för försvarsstabens fotoanstalt snarast måtte

uppföras. Till stöd härför anfördes.

Försvarsstabens fotoanstalts nuvarande lokaler, belägna i våningen (i

trappor upp inom militärstabsbyggnaden å Östermalm i Stockholm, äro i

alla avseenden otillfredsställande såväl i fråga om utrymme som ändamålsenlighet.

De äro emellertid icke blott otillräckliga, olämpliga och ohälsosamma

utan även ur brandskyddssynpunkt av brandsakkunnig utdömda.

Fotoanstalten har mycket omfattande och för försvaret i dess helhet betydelsefulla

uppgifter. Tyvärr har dock anstalten på grund av lokalsvårigheterna

vid upprepade tillfällen sett sig nödsakad att till men för krigsberedskapen

inom hithörande områden avböja olika militära myndigheters

tramstallnmgar örn utbildning av personal i fototjänst. Likaså har fotoanstalten

av samma anledning måst avböja eller fördröja utförandet av en

mångfald fotografiska arbeten av militär betydelse.

I yttrande den 21 maj 1942 har branidsakkunnig framhållit, bland annat,

att den del av vindsvåningen, som disponerades av fotoanstalten, i hän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

9

delse av ett allvarligt eldsutbrott vöre i det närmaste omöjlig att rädda. En

sanering komme att draga stora kostnader utan att fullt tillfredsställande

säkerhet ändå kunde vinnas. Enda möjligheten att minska det hot mot

byggnaden, som den ur eldsläckningssynpunkt olyckliga takkonstruktionen

utgjorde, vore att minska vindens brännbara inredning. Den brandsakkunnige

har därför föreslagit, att anstalten skulle förläggas till annan plats samt

den för anstalten gjorda inredningen avlägsnas.

Frågan om anskaffande av mera ändamålsenliga lokaler åt fotoanstalten

har därefter varit föremål för undersökning, varvid följande sex alternativ

för frågans lösning blivit prövade, nämligen

a) nybyggnad, inklusive laboratorium av skyddsrumskaraktär;

b) anstaltens inrymmande i marinledningens ämbetshus å Ladugårdsgärde;
c)

nybyggnad i anslutning till militärförvaltningamas nybyggnader å

Ladugårdsgärde;

d) sanering och ombyggnad av de nu disponerade lokalerna;

e) reducerad nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarna eller till

statens reproduktionsanstalts planerade nybyggnad vid Frihamnen; samt

f) anstaltens förläggande till Svea livgardes nuvarande kasernetablissement

å Östermalm.

Beträffande de olika alternativen må framhållas följande.

Sedan försvarsstabschefens förenämnda framställning remitterats till

byggnadsstyrelsen, yttrade styrelsen i utlåtande den 12 februari 1943 att,

då det icke syntes möjligt bereda anstalten lokaler inom befintlig byggnad,

sådana måste anskaffas genom nybyggnad. Den utredning byggnadsstyrelsen

verkställt härom, hade grundat sig på från anstalten lämnade uppgifter

rörande rumsbehovet och någon undersökning beträffande möjligheterna

att vidtaga beskärningar hade icke kunnat verkställas. I anledning

av väckt förslag örn gemensam byggnad för det av försvarsväsendets tryckeriutredning

föreslagna tryckerikontoret (jfr det följande) och fotoanstalten

erinrades, att sådant samband knappast förefunnes mellan nämnda institutioner,

att en sammankoppling av byggnadsfrågorna syntes befogad. Byggnadsstyrelsen

ifrågasatte därför särskild byggnad för fotoanstalten. Kostnaderna

härför, omfattande en effektiv golvyta av cirka 1 400 m2 primärutrymme

och 642 m2 sekundärutrymme kunde beräknas till 800 000 kronor.

Med hänsyn till det anförda föreslogs emellertid, att frågan örn lokalbehovet

skulle närmare utredas.

I förnyat yttrande den 12 maj 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att möjligheter

erbjöde sig att anordna lokaler för anstalten i källare och souterrängvåningar

i den ifrågasatta tillbyggnaden lill marinledningens

ämbetshus. Hit kunde emellertid icke förläggas anstalten i dess helhet.

Efter samråd med anstaltens föreståndare föresloges, att lokaler för främst

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Vik.

anstaltens undervisningsverksamhet tills vidare skulle anskaffas på annat

sätt. För sådan händelse kunde lokalbehovet begränsas till något över 800

m2 och kostnaderna till 280 000 kronor.

I anledning av berörda förslag framhöll marinförvaltningen, att dess behov

av lokaler vore trängande och att någon inskränkning av det för förvaltningen

beräknade nybyggnadsprogrammet icke kunde förordas. Förvaltningen

hemställde därför, att byggnadsstyrelsens förslag icke måtte vinna

beaktande.

På grund härav utarbetade byggnadsstyrelsen i samråd med försvarsstaben

ett reducerat förslag till nybyggnad för anstalten i anslutning

till militärförvaltningarnas nybyggnader å

Ladugårdsgärde invid marinledningens ämbetshus, omfattande arbets-

och tjänsterum, optiskt laboratorium och kasematt för film men ej

lärosalar samt beläget i anslutning till fullträffsäkert skyddade laboratorielokaler.

Förslaget lades till grund för framställning från chefen för försvarsstaben

av innebörd, att ett belopp av 800 000 kronor skulle ställas till förfogande

för ändamålet.

Sedermera anmodade chefen för försvarsstaben arméförvaltningens forlifikationsstijrelse

att inkomma med utredning angående sanering och

ombyggnad av de nu disponerade lokalerna i militärstabsbyggnadens

vind för ernående av ökat brandskydd och tillvaratagande av

befintligt utrymme för fotoanstalten. Av utredningen framgår, att den för

arbets- och tjänsterum effektiva golvytan skulle bliva ungefär 825 m2 och

att kostnaderna skulle belöpa sig till 336 000 kronor.

I skrivelse den 29 januari 1944 framhöll tillförordnade chefen för försvarsstaben,

att han i princip icke hade något att erinra mot att fotoanstalten

förlädes i anslutning till påtänkt nybyggnad för statens reproduktionsanstalt

vid Frihamnen, även om det ur tjänstesynpunkt

vore lämpligare med förläggning i närheten av de militära stabsbyggnaderna

å Ladugårdsgärde. Kostnaderna enligt detta förslag uppskattades till 450 000

kronor. Härvid beräknades en effektiv golvyta av samma omfattning som

den, vilken kunde erhållas genom ombyggnad av de nuvarande lokalerna.

Slutligen har arméns fortifikationsförvaltning i förutnämnda skrivelse den

S februari 1944 framhållit, att enligt ett av chefen för armén biträtt förslag

till fortsatt utnyttjande av Svea livgardes nuvarande kasernetablissement

efter regementets utflyttning till Järvafältet utrymme

för fotoanstalten skulle kunna beredas i nyssnämnda kasernetablissement.

Härvid skulle tagas i anspråk våningarna två och tre trappor upp i sydöstra

delen av östra kasernflygeln. Kostnaderna härför ha beräknats till 330 000

kronor, vartill skulle komma kostnader för erforderlig specialinredning med

37 000 kronor. Enligt förslaget skulle anstaltens lokalbehov bliva tillfullo

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

11

tillgodosett och anstaltens nuvarande lokaler kunna övertagas av utanför

militärstabsbyggnaden inrymda delar av försvars- eller arméstaberna.

Beträffande anstaltens behov av teknisk utrustning —

utöver förutnämnda specialinredning — har chefen för försvarsstaben i

skrivelse den 27 augusti 1943 framhållit, att anstaltens nuvarande tekniska

utrustning i flera avseenden vore ofullständig och delvis föråldrad. Sålunda

saknades i flera fall erforderlig materiel för de olika arbetsuppgifter, vilka

tillkontme anstalten. Framför allt gällde detta utbildningsarbetet och vissa

delar av laboratorietjänsten, såsom arkivfotografering, reproduktion avstörre

original, exempelvis kartor m. fl. dokument av hemlig natur, mekanisk

bildtriangulering, optisk prövning av kamerors objektiv och slutare

samt försöksverksamheten för utveckling av fotografien i fält.

Totalkostnaden för anskaffning av ny materiel och modernisering av äldre

teknisk utrustning beräknades uppgå till 115 000 kronor.

Med anledning härav Ilar försvarsstabschefen hemställt, att ett belopp

av högst 115 000 kronor måtte ställas till förfogande för anskaffning av

nv materiel och modernisering av äldre teknisk utrustning för fotoanstalten.

5. Stabsskvadronen vid Livregementet till häst.

Beträffande detta förband framgår av den verkställda utredningen följande.

Enligt propositionen 1942:210 avsåges vid genomförd försvarsorganisation

en stabsskvadron skola ingå i Livregementet till häst, till vilken vid de

högre staberna m. m. i Stockholm tjänstgörande värnpliktiga expeditionsbiträden

m. fl. skulle förläggas och redovisas. För närvarande utgjorde

dessa värnpliktiga ett kompani av Svea livgarde, förlagt inom Stockholms

luftvärnsregementes nuvarande kaserner.

Enligt en av militära byggnadsutredningen upprättad promemoria rörande

behovet av fritidslokaler m. m. för Livregementet till häst erfordrades

vid regementet vissa nybyggnader för att fylla dess lokalbehov i fred. Därest

stabsskvadronen förlädes till annan lämplig plats inom Stockholm utan att

där nybyggnad behövde ifrågakomma, syntes detta byggnadsprogram avsevärt

kunna beskäras. Förflyttning av skvadronen från Livregementet till

häst medförde även den fördelen, att en barackförläggning av delar av

skvadronen året runt, vilket under fredsförhållanden icke kunde anses tillfredsställande,

helt undvekes.

Genom Svea livgardes utflyttning till övningsfältet bleve lämpliga lokaler

utan särskilda omändringsarbeten disponibla för skvadronen. Skvadronen

skulle således som sådan aldrig behöva organiseras på Livregementet till

häst. Nuvarande stabskompaniet vid Svea livgarde kunde tvärstanna på

sin nuvarande plats och överföras vid livgardets utflyttning i form av ett

stabsbatteri till Stockholms luftvärnsregemente för förläggning och redovisning.

I samband härmed borde den aktiva kadern vid Livregementet till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b.

häst minskas med för stabsskvadronen avsedd personal och denna personal

i stället överföras till luftvärnsregementet. Sammanlagt vore för stabsskvadronen

beräknade en ryttmästare, en fanjunkare, en sergeant, en furir

och fyra korpraler.

Förbandets fredsnumerär nödvändiggjorde, att två kompaniförläggningar,

vardera rymmande 96 man, måste tagas i anspråk. Då luftvärnsregementet

borde disponera sin nuvarande kasern i första hand för egna batterier m, m.,

syntes förbandet böra omflyttas från sin nuvarande förläggning till bottenvåningen

och våningen en trappa i sydöstra delen av Svea livgardes östra

kasernflygel.

För ifrågavarande ändamål erforderliga byggnadskostnader å Svea livgardes

kasern ha av fortifikationsförvaltningen beräknats till 19b 000 kronor,

varav 94 000 kronor för reparationsarbeten.

6. Arméns officersskolor.

Rörande dessa skolor har i utredningen anförts följande.

De truppslagsofficersskolor, vilka enligt propositionen 1942: 210 skulle

finnas vid armén, vöre infanteri-, kavalleri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-,

ingenjör- och trängofficersskolorna. Av dessa skulle dels infanteri-, kavalleri-

och pansarofficersskolorna, dels artilleri-, luftvärns- och ingenjörofficersskoloma

bedrivas gemensamt. Sistnämnda tre skolor vore anslutna

till artilleri- och ingenjörhögskolan samt för närvarande inrymda i dennas

lokaler inom militärstabsbyggnaden. Vid en utflyttning av artillerioch

ingenjörhögskolan från militärstabsbyggnaden vore avsikten att inrymma

samtliga dessa skolor — artilleri- och ingenjörhögskolan, artilleriofficersskolan,

luftvärnsofficersskolan och ingenjörofficersskolan — i den

planerade militära högskolebvggnaden, vars uppförande emellertid för

närvarande vore ställt på framtiden. Infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna

vore avsedda att taga sin början från och med hösten 1944

med planerad förläggning till krigsskolan på Karlberg. Vissa omändringsarbeten,

främst av lektionssalar, komme härvid att bliva nödvändiga

vid krigsskolan. Trängofficersskolan vore förlagd till Göta trängkår i Skövde.

Elevantalet vid infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna vore beräknat

till omkring 90, vid artilleri-, luftvärns- och ingenjörofficersskolorna

till omkring 50 och vid trängofficersskolan till omkring 10.

Icke för någon av dessa skolor vöre ännu slutgiltiga åtgärder vidtagna

för den blivande förläggningen. En samlad förläggning av dessa skolor

komme att medföra ett, totalt sett, mindre behov av lokaler, då vissa lokaler

kunde utnyttjas gemensamt, varjämte även en besparing av lärarpersonal

vore möjlig. Genom en samlad förläggning ökades vidare möjligheterna

till enhetlig utbildning. Önskvärda samövningar, krigsspel m. m.

kunde med lätthet anordnas. Erforderliga lärare torde med mindre svå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lik.

13

righet kunna ställas till förfogande. Kostnaderna för övningsmateriel och

för transporter syntes även kunna nedbringas.

En förläggning av skolorna till vissa delar av Svea livgardes nuvarande

kasernetablissement syntes därför böra genomföras. Läget vore ur flera

synpunkter lämpligt, och förplägnadsfrågan syntes lätt kunna ordnas bland

annat genom att Militärsällskapets lokaler icke läge på längre avstånd än att

de även under lunchrasterna kunde utnyttjas.

Vidare har framhållits följande.

Expeditionslokaler, mindre lektionsrum, lärarrum, dagrum och bibliotek

för infanteri-, kavalleri-, pansar- och trängofficersskolorna synas lämpligen

kunna inrymmas i västra kasernflygelns sydvästra del, våningarna en

och två trappor. Större lektionsrum och en samlingssal, tillika filmlokal,

kunna med fördel anordnas i nuvarande matsals- och marketenteribyggnaden,

varvid bottenvåningen utnyttjas för de båda större lektionsrummen

och våningen en trappa, matsalen, för samlingssalen. Inredandet av en större

samlings- och filmlokal kommer även andra till Stockholm förlagda

högre staber och förband till godo. För närvarande måste för detta ändamål

oftast biograflokaler inom staden utnyttjas, vilket bland annat med

hänsyn till kostnaderna är mindre lämpligt. Officersskolornas lektionssalar

kunna därjämte även utnyttjas för den frivilliga utbildningen, da denna

främst bedrives under kvällar och helgdagar. Såsom materielhall synes

nuvarande sommarmatsalen bäst lämpad.

Under den tid officersskolorna icke äro förlagda till Stockholm, bora lokalerna

användas för tillfälligt sammandragna skolor och kurser..

En samlad förläggning av officersskolorna medför ett oundgängligt krav

på lokaler för elevernas fysiska fostran. Den nuvarande gymnastiksalen bor

därför bibehållas som sådan. Det är dock önskvärt att den förses med tidsenliga

omkiädnadsrum.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att vid bifall till förslaget de

av förvaltningen tidigare beräknade byggnadskostnaderna å Karlberg kunde

reduceras med vad som belöpte på åtgärder för infanteri-, kavalleri- och

pansarofficersskoloma. Kostnaderna för en förläggning av samtliga officersskolorna

till Svea livgardes kasernetablissement beräknades till sammanlagt

87k 000 kronor, varav 333 000 kronor belöpte på reparationsarbeten.

I dessa kostnader inginge även kostnaderna för oundgängligen erforderliga

reparationsarbeten i den nuvarande underofficersmässen och vissa

underofficersbostäder, vilka fortfarande borde utnyttjas.

7. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Fortifikationsförvaltningens yttrande.

De sammanlagda kostnaderna för iordningställandet av ifrågavarande

båda kasernetablissement i enlighet med fortifikationsförvaltningens föislag

skulle sålunda uppgå till 2 310 000 kronor för de för Stockholms lultvärnsregemente

beräknade utrymmena samt till (200 000 + 15 000 +

530 000 + 194 000 + 874 000 =) 1 613 000 kronor för övriga lokaler, vartill

skulle komma kostnader för värmecentral och gemensamma yttre ledning
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

ar till ett belopp av (418 000 + 81 000 =) 499 000 kronor. Totalkostnaderna

för de föreslagna arbetenas genomförande skulle således uppgå till

(2 310 000 + 1 613 000 + 499 000 =) 4 422 000 kronor, varav 1 498 000

kronor beräknats belöpa på reparationsarbeten och återstoden, 2 924 000

kronor, på om- och nybyggnadsarbeten.

För egen del har fortifikationsförvaltningen framhållit, att vid ett utnyttjande

av Svea livgardes och Stockholms luftvärnsregementes nuvarande

kasernetablissement såsom i det föregående angivits utrymme kunde

beredas för ett flertal staber och förband, för vilka eljest lokaler antingen

måste nyuppföras eller förhyras i den allmänna hyresmarknaden. Sålunda

syntes nybyggnad oundgängligen krävas för tillgodoseende av det ytterligare

förläggningsutrymme m. m., som erfordrades vid Livregementet till

häst, därest till detta regemente skulle förläggas och redovisas den s. k.

stabsskvadronen. löke heller vore möjligt att annat än genom nybyggnad

tillgodose försvarsstabens fotoanstalts behov av förbättrade lokaler, därest

anstalten icke inrymdes inom en del av Svea livgardes kasernetablissement.

Ävenså bleve nödvändigt att snarast uppföra såväl nybyggnad för IV.

militärbefälsstaben och Stockholms försvarsområdesstab (kommendantsstaben)

som den planerade byggnaden för de militära högskolorna, vilken

senare byggnad vid ett förläggande av arméns officersskolor till Svea livgarde

även kunde minskas till sin omfattning. Genom de för Stockholms

luftvärnsregemente i det föregående angivna arbetena, vilka förutom vissa

smärre örn- och tillbyggnadsarbeten allenast innefattade oundgängligen erforderliga

reparationsarbeten å regementets nuvarande kaserner, bleve nybyggnader

för tillgodoseende av det ytterligare lokalbehovet inom regementets

nuvarande etablissement icke erforderliga och kunde, utan att regementets

förläggning genom nu föreslagna åtgärders vidtagande definitivt

bundes, uppförande av nytt etablissement för regementet tills vidare undvikas.

Fortifikationsförvaltningen har fördenskull förordat ett tillgodoseende

av det föreliggande lokalbehovet i enlighet med vad i det föregående anförts.

Med hänsyn till att underhållet av såväl Svea livgardes som Stockholms

luftvärnsregementes nuvarande kasernetablissement sedan lång tid tillbaka

eftersatts i avvaktan på ordnandet av Stockholms garnisons utflyttande till

Järvafältet har fortifikationsförvaltningen ansett kostnaderna för de vid

ett genomförande av föreliggande förslag erforderliga reparationsarbetena

böra bestridas från den under staten för försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, för »Reparations- och underhållskostnader

m. m.» upptagna anslagsposten. Emellertid vore det icke möjligt att bestrida

dessa kostnader av de för ett eller två budgetår för reparation och underhåll

beräknade medlen. Då det dock vöre oundgängligen nödvändigt, att

arbetena komme till utförande inom en tidrymd av högst två år, syntes

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

15

ämbetsverket lämpligen böra erhålla ett bemyndigande att för arbetenas utförande

av omhänderhavda medel försträcka erforderligt belopp att under

ett antal år, förslagsvis sju år, ersättas från de för varje budgetår under

denna period för reparations- och underhållsarbeten upptagna medlen.

Genom detta förfaringssätt bleve en viss mindre reducering av de medel,

som eljest under denna tidrymd vore tillgängliga för underhåll och repalation

av övriga under ämbetsverkets vård och förvaltning stående etablissement,

ofrånkomlig vilket emellertid i och för sig syntes riktigt, då under

de senaste åren dessa förband tillgodonjutit för nu ifrågavarande tvenne

etablissement inbesparade underhållskostnader.

För kostnaderna för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten borde däremot

ett särskilt investeringsanslag anvisas.

8. Centralt bok- och blankettförråd.

a. Inledning. Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt betänkande

med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet (SOU

1942: 1) förordat en sammanslagning av de tre nuvarande kommandoexpeditionerna

— lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets kommandoexpeditioner

— till en enda expedition, uttalade 1942 års för sv ar sberedning

i en den 5 mars 1942 dagtecknad promemoria, att beredningen icke ansåge

lämpligt, att till nämnda kommandoexpeditioner knutna bokdetaljer

i sin nuvarande form inginge i den nya kommandoexpeditionen. Detta

skulle bland annat innebära, att den sammanslagna bokdetaljen liksom för

närvarande skulle inom kommandoexpeditionernas lokaler rymma lager

av böcker, instruktioner och blanketter. Därmed skulle också följa behov

av personal och lokaler för att packa och expediera ifrågavarande tryckalster,

i mån som rekvisitionerna inkomme från förband, skolor o. s. v. Försvarsutredningen

hade visserligen upplyst, att lokalförhållandena omöjliggjorde

ett förläggande av bokdetaljernas verksamhet till försvarsgrensstaberna,

men enligt beredningens mening borde i vart fall förlaget av böcker,

instruktioner och blanketter kunna inrymmas inom andra lokaler än kommandoexpeditionernas.

Beredningen ville erinra därom, att upplagringen

tidigare omhänderhafts av visst bokförlag liksom också expedieringen. Det

syntes böra tagas under övervägande, om icke en återgång till en dylik

ordning borde ske. Härigenom skulle vinnas ökat lokalutrymme för försvarsdepartementets

kansli och kommandoexpedition liksom minskat behov

av personal för expediering, packning och budsändning. Beredningen

föreslog därför, att en närmare utredning snarast skulle komma till stånd

rörande bokdetaljens organisation m. m.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter förordade jag i anslutning

till försvarsutredningens förslag, att en för försvarsväsendet ge
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

mensam kommandoexpedition skulle inrättas. Den i denna expedition ingående

bokdetaljen borde dock i enlighet med försvarsberedningens förslag

organiseras till en för försvarsväsendet i dess helhet gemensam tryckeridetalj.

Jag förutsatte emellertid, att detta organisationsspörsmål skulle bliva

föremål för särskild utredning. Riksdagen (skrivelse nr 374) framställde

icke erinran mot vad sålunda anförts.

Vid min hemställan den 30 juni 1942 örn bemyndigande att igångsätta

utredning i ämnet anförde jag till statsrådsprotokollet över försvarsärenden,

att utredningsarbetet i första hand borde avse frågan om inrättande

av en för försvarsväsendet i dess helhet gemensam tryckeriorganisation.

De av 1942 års försvarsberedning därom anförda synpunkterna syntes

kunna tjäna till ledning vid utredningen av frågan vilka uppgifter som

lämpligen borde tilldelas ett centralt tryckeriorgan.

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts berörda dag lämnade bemyndigande

tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa ifrågavarande utredning,

avgåvo de sakkunniga betänkande i ämnet den 23 december 1942 (otryckt)!

b. Försvarsväsendets tryckeriutredning. I sitt betänkande

förordade de sakkunniga (försvarsväsendets tryckeriutredning)

bland annat, att under ett av dem föreslaget särskilt tryckerikontor skulle

inordnas ett för försvarsväsendet gemensamt bok- och blankettförråd.

I detta avseende framgår av utredningen följande.

För arméns räkning finnas vissa centrala bok- och blankettförråd, som

on?£.andfr ,vas av lantförsvarets kommandoexpeditions bokdetalj och armeforvaltnmgens

olika departement och styrelser samt arméns intendenturlorrad

fran vilka tryckalster distribueras till olika myndigheter. Inom mannen

furnäs ära liknande centrala förråd vid sjöförsvarets kommandoexpeditions

bokdetaij och marinförvaltningen, vilka på samma sätt svara

tor distributionen av trycket till respektive marindistrikt m. fl För flygvapnet

erforderliga tryckalster distribueras dels av sjöförsvarets kommandoexpeditions

bokdetalj, dels av flygförvaltningen och dels av flygstaben.

Av.sJ.arskilda redogörelser över verksamheten vid lantförsvarets respektive

sjöförsvarets kommandoexpeditions bokdetaljer framgår, att avsevärda

utrymmen inom försvarsdepartementets ämbetsbyggnad måst reserveras

or förråds- och expeditionslokaler. Sålunda disponerar arméns bokdetalj

tillhopa 39 rum med en sammanlagd golvyta av omkring 775 m2. Härav

anvandas 7 rum såsom expeditionsrum med en sammanlagd golvyta av

150 m- och återstoden såsom inpacknings-, förråds- och arkivlokaler. Förradslokalerna

ligga delvis spridda, ehuruväl åtgärder under senare åren

kunnat vidtagas för att i tidsbesparande syfte genom utbyte mot andra få

dem mer i anslutning till expeditionsrummen. Under beredskapstiden

Aar det v‘sat1 S1£\ att lokalutrymmena varit för knappa, och vid åtskilliga

tillfallen ha korridorer och trappuppgångar måst tagas i anspråk för visserligen

tillfällig upplagring För lagring av böcker, trupp- och expeditionsblanketter

samt askadmngsplanscher disponeras för närvarande 1 550 hvllmeter

med en volym av 270 ms. ^

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 174.

17

För marinens bokdelalj tagas i anspråk sammanlagt 426 m2 golvyta,

1 031 hyllmeter och en hyllvolym av 174 m3.

I anslutning härtill har tryckeriutredningen framhållit, att den funnit

försvaret självt böra omhänderha distribution av sina tryckalster. Visserligen

hade distributionen av arméns böcker tidigare handhafts av enskilt företag.

Av praktiska och ekonomiska skäl genomfördes emellertid år 1921

en omorganisation, varigenom kommandoexpeditionernas bokdetaljer övertogo

såväl lagerhållning som distribution. En återgång till det tidigare systemet

syntes utredningen icke lämplig vare sig ur praktisk eller ekonomisk

synpunkt. Dessutom läte det sig icke göra att åt tryckerierna uppdraga distribution

och lagerhållning av hemliga böcker, numrerade böcker och böcker

avsedda endast för tjänstebruk, då med hänsyn till sekretessen erforderlig

kontroll icke finge eftersättas.

En frivillig tendens till centralisering av blankettförråden hade redan

kommit till synes, men möjligheterna vore begränsade med hänsyn till föreliggande

lokalförhållanden. Utredningen förordade, att under det föreslagna

tryckerikontoret skulle inordnas ett centralt förråd, som i huvudsak

skulle omhänderhava lagerhållning och distribution av försvarets tryck av

alla slag. Därigenom uppstode möjlighet att med en förrådsorganisation ersätta

alla de förråd, som för närvarande funnes hos ett flertal myndigheter

i huvudstaden, vilka hade tryckalster i lager för distribution till andra

myndigheter.

I detta sammanhang må även erinras, att tryckeriutredningen framlagt

förslag om centralisering av inom försvaret befintliga s. k. h j ä 1 p trycksanläggningar,

d. v. s. anläggningar försedda med tryckerimaskin av

rotaprint- eller multilithtyp för tryckning enligt offsetmetoden. I Stockholm

finnas för närvarande sådana anläggningar av större eller mindre

slag vid försvarsdepartementets kommandoexpeditioner, försvarsstaben,

marinstaben, arméförvaltningens tygdepartement, marinförvallningen, flygförvaltningen

samt arméns intendenturförråd. Utredningen har ansett, att

samtliga i försvarsväsendets ägo befintliga sådana maskiner borde sammanföras

till ett centralt hjälptryckeri.

c. Yttranden. Över tryckeriutredningens förslag lia efter remiss yttranden

avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer. Av yttrandena,

i vad avser frågan örn anordnande av gemensamt bok- och blankettförråd,

inhämtas följande.

Cliefen för försvarsstaben har framhållit, att distributionen borde ske

direkt till konsumenterna utom beträffande överskott av tryck ävensom

allt hemligt tryck, vilket borde samlas i för hela krigsmakten gemensamma

förråd, ett för böcker och ett för blanketter.

Bihang till riksdagens protokoll. 1:a sami. Nr 17''r.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 174.

Chef en för marinen har ansett, att för marinens del icke något stöde att

vinna genom en sammanslagning av bok- och blankettförråden.

Chefen för flygvapnet och flggförvaltningen lia framhållit, att utredningens

förslag om inrättande av ett centralt förråd, som skulle omhänderha

lagerhållning och distribution av försvarets tryck av alla slag, icke kunde

förordas. Det nuvarande systemet vore att föredraga. Svårigheter i form

av tidsspillan och prioritetstvister kunde uppstå vid distribution från ett

centralt förråd. Det kunde vidare antagas, att en dylik utanför försvarsgrenarna

stående förrådsorganisation icke skulle kunna överblicka de olika

rekvirenternas behov av böcker och blanketter, vilket komme att medföra

onödig omgång i form av remisser till och förfrågningar hos de olika militära

myndigheterna. Därjämte framhölles lämpligheten av att vid evakuering

och krig förråden vore spridda på flera ställen.

Marinförvaltningen har ansett det kunna ifrågasättas, om en centralisering

av förrådsverksamheten i den utsträckning, utredningen föreslagit,

skulle komma att medföra några fördelar. På förrådspersonalen måste

uppställas den fordran, att den besutte ingående kännedom icke endast örn

förefintliga blanketter utan jämväl i vilken omfattning och under vilka

omständigheter de skulle användas. Med hänsyn till mängden av blanketter

förefölle emellertid uteslutet, att personalen någonsin kunde komma

att erhålla en dylik ingående kännedom. Vid sådant förhållande syntes endast

för försvarsväsendets myndigheter i större utsträckning gemensamma

blanketter och publikationer böra ingå i det föreslagna förrådet. Några besparingar

i form av minskade avlöningskostnader genom en centralisering

kunde icke väntas uppkomma för marinförvaltningens del.

Statens krisrevision har funnit sannolikt, att genom en ändamålsenlig

organisation av ett centralt bok- och blankettförråd ansenliga belopp skulle

kunna inbesparas särskilt ifråga om utgifter för avlöningar. Krisrevisionen

biträdde följaktligen utredningens förslag till centralisering.

Svenska boktryckare föreningen och Sveriges grafiska industriförbund

ha framhållit, att det vore mindre väl motiverat att bygga särskilda förrådslokaler.

Säkerligen vore det lämpligare att för lagring och distribution

anlita bokförlag och tryckerier. När det gällde hemligt tryck, kunde motsvarande

uppgifter förläggas till exempelvis arméförvaltningens utrustningsbyrå.

Även ur säkerhetssynpunkt syntes lämpligt, att icke alla förråd

av tryckalster läge centralt lagrade.

Sveriges industriförbund har yttrat, att förbundet icke vore övertygat örn

att praktiska skäl talade för en centralisering av lagrings- och distributionsuppgifterna

utan ansåge denna fråga böra bliva föremål för ytterligare utredning.

En centralisering skulle måhända innebära en besparing, men det

kunde ifrågasättas, om icke en ännu större besparing skulle möjliggöras,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

19

därest man återginge till den tidigare tillämpade ordningen med lagring

och distribution genom enskilda företag.

Svenska typografförbundet har lunnit det föga ekonomiskt att bygga

särskilda förrådslokaler. Det vore säkerligen billigare att för lagring och

distribution anlita tryckerierna.

över förslaget till centralisering av hjälptrycksanläggningar

hörda myndigheter ha huvudsakligen biträtt detsamma. Dock ha chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen avstyrkt förslaget under erinran, att

tvistigheter kunde väntas uppstå vid brådskande beställningar från flera

håll samtidigt och att de inom flygvapnet anskaffade maskinerna redan nu

vore fullständigt utnyttjade. Även arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement

ha avstyrkt förslaget.

d. Ytterligare verkställd utredning. Genom beslut den 13

december 1943 uppdrog jag åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att,

med ledning av införskaffade uppgifter, uppgöra och — i samråd med arméförvaltningens

intendenturdepartement — inkomma med förslag till lokaler

för ifrågasatt förrådsorganisation och till utrustning av desamma. I samband

därmed framhöll jag, att förrådet borde förläggas till Stockholm eller

dess närhet. I fråga om förläggningen borde övervägas att i anslutning till

arméns intendenturförråd i Stockholm uppföra för ändamålet lämpade lokaler

av så enkelt utförande som möjligt. Förrådet borde inrymma den del

av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden, som motsvarade det

totala fredsbehovet av öppet bok- och blankettryck.

I skrivelse den 20 januari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning framlagt

resultatet av den i ämnet verkställda utredningen, varvid förvaltningen

anfört följande.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade från chefen för försvarsstaben,

chefen för armén, arméförvaltningens civila departement, arméförvaltningens

tygdepartement, arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, chefen för

marinen, marinförvaltningen, chefen för flygvapnet, flygförvaltningen, försvarets

fabriksstyrelse, krigsmaterielverket, militärbefälhavaren för IV. militärområdet

och centrala värnpliktsbyrån infordrats uppgifter i följande

hänseenden, nämligen

a) rörande behovet av förrådsutrymmen för de aktuella böcker och blanketter,

vilka för närvarande funnes, ävensom av de lokalutrymmen som nu

disponerades för ändamålet, och den personal, som sysselsattes med förråden

och distributionen från dessa;

b) i vad mån begränsning av behovet av förrådslokaler och personal

kunde bliva möjlig vid inträdda normala fredsförhållanden; samt

c) i vad mån en centralisering av de på olika håll i Stockholm förefint
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr Tik.

liga förråden av böcker och blanketter till ett gemensamt bok- och blankettförråd

vore möjlig att genomföra.

Därjämte hade på uppdrag av chefen för försvarsdepartementet vissa uppgifter

i ärendet tillställts fortifikationsstyrelsen från försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner.

På grundval av de inkomna uppgifterna samt av chefen för arméns intendenturförråd

i Stockholm gjord preliminär beräkning av erforderligt utrymmesbehov

för ett centralförråd av blanketter och böcker jämte distributionsavdelning,

inrymmande den del av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden,

som ansåges kunna motsvara det totala fredsbehovet av öppet

bok- och blankettryck, hade inom fortifikationsförvaltningen upprättats ritningar

och kostnadsberäkningar till en förrådsbyggnad för dylikt ändamål,

förlagd inom arméns intendenturförråds område vid Bagartorp invid Ulriksdals

järnvägsstation. Härom har anförts:

Såsom närmare framgår av en av chefen för nämnda intendenturförråd

den 11 januari 1944 upprättad promemoria, har beräknats, att för förrådslokaler

för blanketter, böcker och klichéer m. m. erfordrades en sammanlagd

golvyta av omkring 1 230 kvadratmeter (omfattande intagningsrum, packningsrum,

rum för packmästarna, förvaringsrum, klichéförråd, lunchrum,

omklädnadsrum och nödiga bekvämlighetsanordningar) samt för erforderliga

expeditionslokaler en sammanlagd golvyta av omkring 370 kvadratmeter

(omfattande chefsrum, sekretariat, rum för korrekturläsning, förrådsförvaltarens

expedition, expedition, arkivrum, lunchrum, erforderliga kapprum

samt bekvämlighetsanordningar för manlig och kvinnlig personal). Lokalutrymmena

äro avsedda att inrymma förråd för ett års behov av samtliga

blanketter, som komma till användning inom försvarsväsendets institutioner

m. m. Centrala myndigheter och ämbetsverk samt underlydande truppförband

m. m. skulle därigenom kunna inskränka sina förråd av blanketter

att avse endast cirka ett halvt års behov och därigenom erhålla viss minskning

av nuvarande såväl lokal- som personalbehov för ändamålet. Såsom

nämnts, äro utrymmena likaledes avsedda att omfatta ett centralförråd av

böcker för tillgodoseende av ett års behov. De centrala myndigheterna, ämbetsverken

och underlydande truppförbanden skulle även härvidlag i viss

mån behålla sina respektive förråd för förvaring av böcker för den egna

verksamheten samt för undervisning o. dyl. I anslutning till centralförrådet

av böcker ha beräknats lokaler för ett klichéförråd, avsett att inrymma alla

klichéer, som kunde komma till användning vid tryckning av böcker (eventuellt

blanketter) jämte erforderliga förteckningar för desamma.

Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna skulle uppförandet av förrådsbyggnaden,

vilken skulle byggas av tegel och förses med erforderliga

hissanordningar, efter ett prisläge, beräknat per den 1 juli 1943 och med

tillägg av administrationskostnader om cirka 6 % av anläggningskostnaderna,

uppgå till omkring 460 000 kronor. Kostnaderna för erforderliga inventarier

kunde beräknas till ett belopp av cirka 10 000 kronor, varav 7 000

kronor belöpte å möbler och kassaskåp och återstoden å övriga inventarier,

såsom transportvagnar, stegar m. m.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 174.

21

Beträffande frågan i vad mån en centralisering av de på olika håll i Stockholm

förefintliga förråden av böcker och blanketter till ett gemensamt bokoch

blankettförråd vore möjlig, bar i de från myndigheter tillhörande lantförsvaret

inkomna yttrandena förslaget i stort sett tillstyrkts eller lämnats

utan erinran. I vissa yttranden har dock betonats vikten av att i förekommande

fall för utbildningskurser, expeditionsarbete m. m. erforderliga

mindre förråd finge bibehållas hos lokalmyndigheterna.

Ej heller från marinens sida har framställts någon erinran mot förslaget

till centralisering av bok- och blankettförraden i Stockholm. En viss ökning

av arbetsbördan har visserligen befarats komma att uppstå vid rekvirerandet

av dylikt tryck, genom att hemliga och icke-hemliga böcker m. m.

komme att förvaras på olika håll, men å andra sidan skulle arbetsbördan

för de lokala myndigheterna komma att väsentligt lättas genom befrielse

från större delen av arbetet med beställning, mottagning och utlämning av

böcker och blanketter.

För flygvapnets del har däremot framhållits, att någon centralisering av

bok- och blankettförråden till ett för försvarsväsendet gemensamt förråd

icke vore önskvärd. I Stockholm hade för flygvapnet inrättats ett centralt

bokförråd såsom en underavdelning till flygstaben samt ett centralt blankettförråd,

ingående i ett under flygförvaltningen organiserat expensförråd. Vad

sorn därför enligt en teoretisk kalkyl skulle stå att vinna beträffande personal,

förrådsarbeten m. m. genom den föreslagna ytterligare centraliseringen

av berörda förråd, ansåges nied säkerhet ej komma att uppväga de

nackdelar, som förslagets genomförande skulle medföra för flygvapnet i

form av fördröjning i expeditionsarbetet och bristande kontakt mellan myndighet

och förråd.

Krig smaterielverket har anfört, att den ifrågasatta centraliseringen av bokoch

blankettförråden icke utan väsentliga olägenheter kunde genomföras för

verkets vidkommande, då de inom dess förvaltningsområde förekommande

blanketterna vore speciellt avsedda för verkets verksamhet och fördenskull

skilde sig från de av övriga myndigheter inom försvarsväsendet använda

blanketterna. En centralisering skulle innebära onödig försening vid rekvisition

och utlämning av blanketterna, varjämte överblicken över förrådsliållningen

skulle försvåras. Ej heller skulle därigenom för verkets del

kunna vinnas någon minskning vare sig i personal- eller lokalutrymme,

då under alla förhållanden behov av visst handförråd för verkets del skulle

kvarstå.

Försvarets fabriksstyrelse har ansett, att en centralisering av verkets trycksaker

icke skulle medföra några ekonomiska och organisatoriska fördelar.

På grund därav har styrelsen avstyrkt förslaget, såvitt detsamma avsåge fabriksverkets

bok- och blankettförråd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 17i.

börsvarets civilförvaltning har framhållit att, enär en central granskning

och bearbetning av blanketter vore avsedd att komma till stånd, praktiska

skäl syntes tala för att inrättandet av ett för försvaret gemensamt förråd

skedde på sådant sätt, att ett intimt samarbete och en omedelbar kontakt

mellan vederbörande myndigheter och den centrala blankettdetaljen

kunde uppnås.

Fortifikations förvaltningen har för egen del framhållit, att förvaltningen

icke funne något att erinra mot förslagets genomförande.

Yttranden av 1940 års militära byggnadsordning.

På grund av remiss har 1940 års militära byggnadsordning yttrat sig över

de i det föregående återgivna förslagen samt därvid anfört i huvudsak följande.

Utredningen måste intaga den principiella ståndpunkten, att det kasernområde

och det övningsfält å Ladugårdsgärde, som för närvarande disponeras

av Stockholms luftvämsregemente, borde, där icke särskilda skäl förelåge,

ställas till förfogande för bostadsbebyggelse så snart ske kunde. Några

sådana skäl av mera vägande art syntes icke förefinnas. För regementet syntes

det vara en bestämd fördel alf få disponera ett invid staden beläget nvuppfört

modernt etablissement samt ett lämpligare, friare och större övningsområde.

Frågan örn nytt kasernetablissement samt nytt övningsfält för regementet

borde därför upptagas till förnyad prövning, så snart deli nu förevarande

femårsplanen för de militära nybyggnadsarbetena slutförts.

Utredningen hade däremot icke något att erinra mot att Svea livgardes

kasernetablissement toges i anspråk, reparerades och ombyggdes för vissa

staber och förband m. m., varigenom från bostadsbebyggelse allenast skulle

undantagas etablissementets kaserntomt eller möjligen endast större delen

av densamma. Utredningen hade härvid beaktat, att tomtplats i varje fall

måste anskaffas för nybyggnader för dessa staber och förband och att kaserntomtens

belägenhet syntes vara för ändamålet lämplig. Därtill bomme

att storleken och beskaffenheten av de befintliga byggnaderna vore sådan,

att dessa byggnader med fördel kunde efter viss omändring och ombyggnad

utnyttjas för sina nya ändamål.

Beträffande de särskilda delförslagen har utredningen framhållit föjande.

Stockholms luftvämsregemente. Planläggningen syntes lia

skett under förutsättning, att regementet under en längre tidsperiod skulle

kvarligga inom etablissementet. Reparations- och ombyggnadsarbetena vore

så genomgripande, att etablissementet, sedan desamma kommit till utförande,

kunde anses såsom helt renoverat. Under nämnda förutsättning hade

utredningen icke något att erinra mot den framlagda planen för byggna
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

23

demas användning, ej heller mot de upptagna kostnaderna. Dock syntes de

befintliga fönster- och dörrpartiema kunna bibehållas efter reparation och

en besparing å motsvarande kostnader av i runt tal 150 000 kronor kunna

göras.

Under hänvisning till sin principiella ståndpunkt till denna fråga har utredningen

emellertid förordat, att de för Stockholms luftvärnsregemente

föreslagna byggnaderna för erforderlig tid — fem ä sex år framåt endast

skulle nödtorftigt underhållas, ehuru utredningen vöre medveten om alt

etablissementels standard härigenom icke komme att motsvara de krav, som

i allmänhet ställdes på permanent förläggning.

Utredningen beräknade, att för sådan händelse — utöver ordinarie underliållsanslag

— borde ställas till fortifikationsförvaltningens förfogande ett

belopp av 400 000 kronor, därav å reparationsarbeten borde avföras en

summa av 170 000 kronor och för örn- och tillbyggnad av underofficersmäss

beräknas ett belopp av 30 000 kronor.

Vad beträffar lokaler för IV. militärområdesstaben, k o rnrn

e n d a n t s s t a b e n i Stockholm och rådfrågningsbyrån

för Stockholms inskrivningsområde har utredning framhållit,

att den icke hade något att erinra mot förslagen. Utredningen holle dock

före, att kostnaderna kunde begränsas till 200 000 kronor, varav 75 000 kronor

borde påföras reparationsarbeten.

Utredningen hade vidare icke något att erinra mot förslaget i vad det a\- såge lokaler för försvarsstabens fotoanstalt. Enligt vad utredningen

inhämtat från byggnadsstyrelsen förelåge möjlighet att inom de

bergrum, vilka skulle utsprängas i samband med fortsatt utbyggnad av försvarets

ämbetsbyggnader å Ladugårdsgärde, bereda utrymmen jamval for

fotoanstaltens behov av fulllräffsäkra lokaler till den beräknade ytan av

350 m2. Direktiv härom borde lämnas byggnadsstyrelsen.

Kostnaderna för de ifrågasatta iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena

borde kunna nedbringas till 315 000 kronor, av vilket belopp 50 000 kronor

kunde anses belöpa på reparationsarbeten.

Förslaget att förlägga stabsskvadronen till Svea livgardes kasernetablissement

funne utredningen ändamålsenligt. Förbandet borde förläggas

till våningarna 1 och 2 trappor upp inom den sydvästra kasernflygeln.

Kostnaderna borde icke sättas högre än 160 000 kronor, varav 60 000 kronor

borde påföras reparationsarbetena.

Lokaler för arméns officersskolor. Utredningen hade sökt

bilda sig en uppfattning örn kostnaderna för att till Karlberg förlägga dessa

skolor. Det ytterligare lokalbehovet därstädes kunde för sådan händelse

uppskattas lill 6 lektionssalar, 8 lärarrum, 7 expeditionsrum och 2 dagrum,

och kostnaderna härför beräknades överslagsvis till 420 000 kronor. Härtill

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

komme kostnader för gymnastiklokaler m. m. Av ekonomiska skäl och med

hänsyn till de skäl i övrigt, som anförts i förslaget, förordade utredningen,

att officersskolorna anordnades inom Svea livgardes kasernetablissement.

Vidare har anförts:

Inom utredningen verkställda närmare undersökningar rörande skolornas

lokalbehov gåve vid handen, att fullt tillräckliga undervisnings- och expeditionslokaler

samt lärarrum, dagrum och bibliotek kunde beredas skolorna

utnyttjande av allenast den nordvästra kasernflygeln. Det kunde

ifrågasättas, örn de föreslagna lektionssalarna och samlingssalen inom matsals-

och marketenteribyggnaden vore erforderliga för skolornas behov. Då

desamma emellertid syntes önskvärda som samlingssalar icke allenast för

skolorna utan jämväl för till Stockholm förlagda staber och förband i övrigt,

ville utredningen icke motsätta sig, att de toges i anspråk för ändamålet.

Utredningen ansåge sig kunna godtaga den av fortifikationsförvaltningen

upptagna kostnaden av 367 000 kronor för ifrågavarande arbeten. Motsvarande

arbeten inom matsals- och marketenteribyggnaden, gymnastikbyggnaden

och sommarmatsalen syntes emellertid kunna väsentligt begränsas i

förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Inläggning av nya golv,

reparation av fasadytor samt omläggning av plåttak borde ske endast i mån

av behov och befintliga fönster och dörrar borde bibehållas efter reparation,

där så krävdes. Kostnaderna för arbetena med avseende på matsalsoch

marketenteribyggnaden borde beräknas till högst 133 000 kronor och

för gymnastikbyggnaden till högst 60 000 kronor. Sommarmatsalen syntes

kulma bibehållas i befintligt skick.

Sammanlagda kostnaderna för officersskolornas förläggning till Svea livgardes

kasernetablissement borde kunna begränsas till 560 000 kronor, därvid

175 000 kronor avsåges tillhöra reparationsarbeten.

Beträffande förslaget örn nybyggnad för ett centralt bok- och blankettförråd

har utredningen framhållit, att den icke hade annat att erinra

mot ritningarna än att utrymmet för expeditionslokaler borde kunna

minskas med omkring 100 m\ Kostnaderna borde icke uppgå till mer än

400 000 kronor eller, vid beskärning av expeditionslokalerna, till 380 000

kronor.

Utredningen föresloge emellertid, att det centrala bok- och blankettförrådet

förlädes till lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement. Såvitt utredningen

kunde finna, borde härigenom vinnas icke oväsentliga driftsbesparingar

genom förrådets relativt centrala läge i förhållande till staber och

förband inom Stockholm. Enligt utredningens mening borde för ändamålet

tagas i anspråk bottenvåningen och våningen 1 trappa upp i sydöstra kasernflygeln,

inom vars våning 2 trappor upp och vind föreslagits att förlägga

försvarsstabens fotoanstalt. Blankettförrådets maskinella avdelning jämte

huvuddelen av förrådet borde förläggas i bottenvåningen och expeditionslokalerna

i våningen 1 trappa upp. De båda våningarnas golvyta uppginge

till 1 720 m2 och syntes sålunda vara för behovet tillräcklig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

25

Med utgångspunkt från av fortifikationsförvaltningen framlagda kostnadsberäkningar

för ombyggnad av kasernflyglarna och med beaktande av att

de befintliga fönster- och dörrposterna i viss utsträckning kunde allt fortfarande

utnyttjas och att omläggning av golv och yttertak borde ske i mån

av behov, beräknade utredningen för förläggning av det centrala bok- och

blankettförrådet till Svea livgardes kasernetablissement en reparations- och

ombyggnadskostnad av 160 000 kronor.

I fråga örn värmecentral och utvändiga ledningar har

utredningen anfört, att gemensam värmecentral vid bifall till utredningens

förslag skulle erfordras endast för byggnaderna inom Svea livgardes kasernetablissement.

Kostnaderna härför, inklusive iståndsättande av den befintliga

badinrättningen, lia beräknats till 275 000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten,

inklusive åtgärder för övergång till växelström beträffande

elektriska effektförsörjningen, beräknades en kostnad av 80 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten

skulle således uppgå till (400 000 + 200 000 + 315 000 + 160 000 + 560 000

+ 160 000 + 275 000 + 80 000 =) 2 150 000 kronor, varav för reparationsarbeten

530 000 kronor.

Sedan ävenledes Stockholms luftvärnsregemente avflyttat från de båda

kasernetablissementen, skulle inom Svea livgardes kasernetablissement sta

outnyttjade huvudsakligen den nordöstra kasernflygeln och sjukhusbyggnaden.

Den sistnämnda borde dock efter renovering kunna disponeras såsom

sjukhus för personalen vid de till etablissementet förlagda staberna och förbanden.

Inom kasernflygeln syntes lokaler kunna beredas för avdelningar

och detaljer inom staber m. m., som för närvarande förhyrde lokaler inom

staden, såsom vissa delar av försvars- och arméstaberna. Plats syntes jämväl

kunna beredas för försvarsstabens hjälptryckeri.

I syfte att vinna ökad klarhet rörande kostnaderna för sådana oundgängligen

erforderliga iståndsättningsarbeten i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement,

som i avvaktan på kasernernas omändring för nya ändamål

borde verkställas, har vidare byggnadsutredningen genom remiss den 26

februari 1944 anbefallts att — under hänsynstagande till förenämnda utlåtande

— avgiva yttrande över sekundchefens för regementet förut omnämnda

framställning av den 2 augusti 1943, i vad den avsåge utförande

av reparationer å regementets etablissement i Slockholm, med beaktande

jämväl av vad dels arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, dels ock riksdagens

militieombudsman i ämnet anfört i skrivelserna den 22 september

respektive den 7 oktober 1943.

Med anledning härav har utredningen understrukit angelägenheten av att

Svea livgardes nya kasernetablissement å Järvafältet snarast färdigställdes,

så att regementets nuvarande lokaler kunde bliva disponibla för vissa staber

m. m., vilka till förfång för hyresmarknaden nu förhyrde lokaler i sta
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr lik.

den. Icke oväsentliga årliga besparingar i underhållskostnader skulle också

härigenom bliva möjliga.

Utredningen har således hemställt, att Kungl. Majit, så snart ske kunde,

måtte åt arméns fortifikationsförvaltning uppdraga att vidtaga åtgärder för

fullföljande av arbetena å Svea livgardes nya etablissement vid Sörentorp.

Arbetena borde kunna vara i gång under loppet av våren 1944 och det nya

etablissement^ färdigställas under förra delen av år 1946.

Utredningen har vidare framhållit att, därest regementets nuvarande kaserner

kunde sommaren 1946 tagas i anspråk för andra ändamål, de av sekundchefen

angivna förbättrings- och ändringsarbetena kunde väsentligt

begränsas. Kostnaderna för omedelbart erforderliga byggnadsarbeten kunde

således beräknas uppgå till 150 000 kronor utöver det belopp, som tidigare

beräknats för kasernernas iståndsättande för sina nya ändamål. Utredningen

bär vidare anfört följande.

Skulle Kungl. Majit finna skäligt bifalla vad utredningen ovan och i sitt

tidigare utlåtande föreslagit och ifrågasatta reparations-, iståndsättningsoch

ombyggnadsarbeten sålunda komma till stånd, bliva de bristfälligheter

m. m., som riksdagens militieombudsman i sin skrivelse den 7 oktober 1943

påtalat, i väsentliga delar avhjälpta. Fasader och fönster komma att repareras,

de båda manskapstrapporna att iståndsättas, toalettanordningarna

inom förläggningslokalerna att göras hygieniskt tillfredsställande, logementsgolv

att lagas eller utbytas, målningsarbeten att renoveras, anordningarna

inom kökslokalerna att förbättras och den civila personalen att erhålla

en matsalsbarack. De stora kostnader, som krävas för att iordningställa

särskilda torkrum för att utnyttjas under den relativt korta tid regementet

beräknas kvarbo inom etablissementet, kunna icke tillstyrkas. Sedan den

nya sjukhusbaracken tagits i anspråk, kunna sjukvårdsförhållandena anses

relativt tillfredsställande. Sommarmatsalen har numera iståndsatts. Särskilda

åtgärder beträffande marketenteriet och underofficersmässen i anledning

av vad mililieombudsmannen anfört äro icke oundgängligen nödvändiga

för den korta tid, regementet kvarstannar inom etablissementet, och

avstyrkas följaktligen.

För att bereda arméns fortifikationsförvaltning möjlighet att genomföra

det sålunda föreslagna byggnadsprogrammet borde enligt utredningens mening

för budgetåret 1944/45 anvisas medel för reparations- och ombyggnadsarbetena

inom kanslibyggnaden med 75 000 kronor, för reparationsarbetena

för stabsskvadronen inom våningarna 1, 2 och 3 trappor upp i sydvästra

kasernflygeln med 100 000 kronor, för iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena

för fotoanstalten inom våningarna 2 och 3 trappor upp i sydöstra

kasernflygeln med 265 000 kronor samt för igångsättande av arbeten

å värmecentral och utvändiga ledningar med 355 000 kronor, d. v. s. med

sammanlagt 795 000 kronor.

För budgetåret 1945/46 har medelsbehovel beräknats till 595 000 kronor.

Härutöver skulle av underhållsmedel tagas i anspråk 510 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 174.

72

Såsom av det föregående framgår, lia medel av 1941 och 1943 års riksdagar

anvisats för iordningställande av nya lokaler för Svea livgarde på Järvatältet.

Emellertid ha de svårigheter, som under de senaste åren förelegat på

byggnadsmarknaden, hittills förhindrat utflyttningens planenliga genomförande.

Förbandet är därför fortfarande, ehuru provisoriskt, förlagt till sina

gamla kaserner. Vissa delar av förbandet lia dock redan kunnat utflytta till

Järvafältet. Förutvarande Göta livgardes kaserner, vilka blivit disponibla

i samband med omorganisationen av försvarsväsendet, lia övertagits av

det nyinrättade förbandet Stockholms luftvärnsregemente. 1 sitt betänkande

nied förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet

beräknade 1941 års försvarsutredning medel — 9 250 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 — för iordningställande av nytt kasernetablissement

för detta förband. I samband med 1942 års försvarsbeslut befanns det

emellertid erforderligt att till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47

förskjuta vissa av de byggnadsarbeten, som av försvarsutredningen förordats,

bland dem även de för Stockholms luftvärnsregemente avsedda. Förbandet

är därför fortfarande inrymt i förutvarande Göta livgardes kaserner,

som i viss omfattning iordningställts för detta nya ändamål. Även denna

förläggning måste med hänsyn till föreliggande planer rörande exploaterande

för bostadsändamål m. m. av dessa delar av Stockholm bet-raktas såsom

provisorisk.

lie nuvarande förläggningsförhållandena för nämnda båda förband kunna,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, icke betraktas såsom tillfredsställande.

De båda kasernetablissement, i vilka förbanden provisoriskt

förlagts, äro långtifrån tidsenliga och lia i avbidan på en utflyttning av förbanden

endast nödtorftigt underhållits. Från sekundchefen för Svea livgarde,

arméns fortifikationsförvaltning och riksdagens militieombudsman

lia med hänsyn härtill gjorts framställningar örn igångsättande av genomgripande

underhålls- och iståndsättningsarbeten. Omfattningen av de arbeten,

som sålunda föreslagits, har nödvändiggjort en omprövning i första

band av frågan i vad mån Svea livgardes kasernetablissement kan efter förbandets

förestående utflyttning till Järvafältet finna användning för nya

ändamål och i samband därmed av frågan örn de förevarande markområdenas

exploaterande för bostads- eller andra ändamål. Verkställda utredningar

lia därvid visat, att vissa militära staber och anstalter i huvudstaden

äro i trängande behov av ändamålsenliga lokaler. Med beaktande härav

bär fortifikationsförvaltningen, som förutsatt, att förutvarande Göta

livgardes kasernetablissement även i fortsättningen tills vidare skall avses

för sitt nuvarande ändamål, framlagt förslag av innebörd, att Svea

livgardes kasernetablissement skall omändras lill lokaler för nämnda staber

och anstalter lii. m. samt i viss utsträckning även disponeras för Stockkolms

luftvärnsregementes behov. Kostnaderna för dessa åtgärder lia beräk
-

Departements

ekefelt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

näts till icke mindre än omkring 4,4 miljoner kronor, av vilket belopp omkring

1,5 miljoner kronor ansetts kunna hänföras till eftersatt underhåll.

Vidare föreligga förslag örn anordnande av ett centralt bok- och blankettförråd

för försvarsväsendets staber och för vissa av försvarsväsendets förvaltningsmyndigheter

i Stockholm, vilket enligt fortifikationsförvaltningens

mening skulle förläggas i anslutning till arméns intendentur förråd på Järvafältet,

samt om centralisering av i Stockholm befintliga militära s. k.

hjälptrycksanläggningar.

Med hänsyn dels till de otillfredsställande förläggningsförhållandena för

Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente, dels till föreliggande behov

av lokaler för vissa staber och militära organ synes det mig icke

möjligt att helt på framtiden skjuta ställningstagandet till dessa frågor.

Ett sådant uppskov är så mycket mindre tillrådligt som det byggnadsprogram,

som här kommer i fråga, är omfattande och måste successivt genomföras

efter en viss plan för att icke allvarliga olägenheter skola uppstå. För

IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben och försvarsområdesstaben

måste lokaler, därest sådana icke kunna beredas på annat sätt, anskaffas

genom förhyrning på längre sikt av bostads- och andra lägenheter, vilket

i betraktande av förhållandena på bostadsmarknaden i Stockholm måste ingiva

betänkligheter. Ehuru —- såsom av det följande framgår — det icke

är möjligt att taga ställning till alla delar av föreliggande förslag, har jag

med hänsyn till det anförda ansett mig böra i det föregående lämna en tämligen

detaljerad redogörelse för förslagen, vilka äro belysande för det nuvarande

läget och på grundval av vilka de åtgärder böra planläggas, som

kunna ifrågakomma.

Vid bedömande av frågan örn omfattningen av de iståndsättningsarbeten,

som böra vidtagas, är utslagsgivande, huru länge förutnämnda båda

förband skola disponera sina nuvarande lokaler. Jag utgår från att

utflyttningen av Svea livgarde skall slutligt verkställas, så snart förhållandena

på byggnadsmarknaden möjliggöra ett genomförande av det

byggnadsprogram, som är en förutsättning för utflyttningen. Vad angår

Stockholms luftvärnsregemente, svnes ett utnyttjande för bostads- och

andra ändamål av Ladugårdsgärde och övriga militära områden avsevärt

försvåras, så länge militär trupp behöver använda Ladugårdsgärde såsom

övningsområde. Av denna anledning synes det önskvärt, att nya lokaler

utan alltför långt dröjsmål iordningställas även för Stockholms luftvärnsregemente,

som jämte Svea artilleriregemente — vars utflyttning till

Järvafältet är beslutad — nödvändiggör fortsatt användning av Ladugårdsgärde

för militära ändamål. Jag anser mig därför böra räkna med att nytt

etablissement skall under de närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet.

Efter en sådan utflyttning bör för bostads- och andra ändamål utnyttjas

jämväl den mark, å vilken luftvärnsregementets nuvarande etablisse
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

29

meni är beläget. Däremot torde efter en utflyttning hinder icke föreligga

att även i fortsättningen under överblickbar tid disponera Svea livgardes

nuvarande kaserner för militära ändamål under förutsättning att

militär trupp icke förlägges till dessa kaserner. Jag har därför icke något

att i princip erinra mot att sistnämnda kaserner, sedan de blivit disponibla

efter Svea livgardes utflyttning till Järvafältet, tagas i anspråk såsom lokaler

för militära expeditioner, för militär undervisningsverksamhet eller andra

liknande ändamål, som icke binda militär trupp vid lokalerna. Jag ansluter

mig alltså i fråga örn dispositionen pä längre sikt av Svea livgardes kasernelablissement

och av förutnämnda militära områden till den uppfattning,

åt vilken 1940 års militära bvggnadsutredning givit uttryck.

Då dispositionen i detalj av Svea livgardes nuvarande etablissement blir

aktuell först då det kan säkert bedömas, att detta förband kan i full utsträckning

erhålla lokaler på Järvafältet, anser jag mig icke böra ingå på en

närmare granskning av det i nämnda hänseende av fortifikationsförvaltningen

framlagda förslaget. Emellertid vill jag redan i detta sammanhang

framhålla, att — med hänsyn till en blivande utflyttning av Stockholms

luftvärnsregemente — det icke är lämpligt att till dessa lokaler förlägga

den s. k. stabsskvadron, som avsetts skola anknytas till Livregementet till

häst. Frågan om beredande av lokaler för sistnämnda ändamål mäste alitsa

upptagas lill förnyat övervägande. Däremot synes det mig lämpligt, att till

etablissementet förläggas de förutnämnda militära staberna ävensom rådfrågningsbyrån

för Stockholms inskrivningsområde. En koncentrering till

samma etablissement av arméns officersskolor synes mig erbjuda beaktansvärda

fördelar, varför jag i och för sig icke har något att

erinra mot åtgärder i sådan riktning. Emellertid är det på grundval av den

föreliggande utredningen icke möjligt att bedöma i vad mån Karlbergs slolt

vid bifall till detta förslag kommer att bliva rationellt utnyttjat. En överarbetning

av förslaget till förläggning av officersskolorna till Svea livgardes

etablissement i syfte att i görligaste mån nedbringa utrymmesbehovet

och därmed även kostnaderna synes även önskvärd, varvid bör beaktas

vad 1940 års militära byggnadsutredning i ämnet anfört. Med hänsyn härtill

är jag icke beredd att i detta sammanhang taga ställning till förslaget

i denna del.

Av de föreliggande förslagen lill lösning av lokalfrågan för försvarsstabens

fotoanstalt synes mig det, som innebär ianspråktagande för ändamålet

av Svea livgardes kasernetablissement, vara det ur flertalet synpunkter

ändamålsenligaste. Jag anser mig därför böra räkna med att denna anstalt

förflyttas från vindsvåningen i det nuvarande militärstabshuset till sagda

etablissement och att för anstalten erforderliga skyddsutrymmen beredas

på sätt militära byggnadsutredningen förordat.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts om centralisering

av vissa nu på olika håll i huvudstaden förvarade militära hök- och

blankettförråd till en gemensam lagerlokal. För egen del finner jag det angeläget,

att en sådan centralisering kommer till stånd. Med hänsyn till den

utredning, som i ämnet verkställts av försvarsväsendets tryckeriutredning,

har jag kommit till den uppfattningen, att denna lagrings- och distributionsverksamhet

bör ombesörjas av statsverket och alltså icke av enskilda företagare.

De erinringar, som mot ifrågavarande förslag anförts bland annat

av flygvapnets myndigheter, synas mig överdrivna. Det kan icke vara ur

ekonomisk synpunkt lämpligt att för lagerändamål av denna art disponera

utrymmen i anslutning till ämbetslokaler på olika ställen i huvudstaden.

Hos myndigheterna synes böra förvaras allenast ett mindre förråd för täckande

av det omedelbara behovet av böcker och blanketter, och jag finner

mig därför böra ifrågasätta, huruvida icke en relativt sett större del av bokoch

blankettförraden än som förutsatts i den föreliggande utredningen bör

förvaras och distribueras centralt. I detta hänseende torde ytterligare överväganden

böra komma till stånd.

En förläggning av det centrala bok- och blankettförrådet till Järvafältet

är ur vissa synpunkter, icke minst organisatoriska, att anse såsom lämplig.

Då emellertid kostnaderna vid en sådan lösning bliva betydande och vissa

praktiska fördelar — särskilt de som följa av ett centralare läge — vinnas

vid en förläggning av förrådet till Svea livgardes etablissement, anser jag

mig böra ansluta mig till det av 1940 års militära byggnadsutredning i detta

hänseende framställda förslaget. Jag utgår alltså från att ett centralt bokoch

blankettförråd, så snart omständigheterna det medgiva, inrättas vid

sistnämnda etablissement. I organisatoriskt hänseende synes förrådet — i

avbidan på slutligt ståndpunktstagande till frågan örn upprättande av ett

försvarsväsendets tryckerikontor — böra anknytas till arméns intendenturförråd.

Anmärkas må, att en centralisering på avsett sätt av denna lageroch

distributionsverksamhet icke är ägnad att föregripa nämnda ståndpunktstagande.

Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts till centralisering

jämväl av de hjälptrycksanläggningar, som vissa militära organ i huvudstaden

nu förfoga över. För egen del finner jag utredningen i ärendet giva

vid handen, att förslaget bör genomföras såvitt avser anläggningar, som

med hänsyn till sin storlek icke kunna drivas tillräckligt rationellt. Det torde

få ankomma pa Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande laga

ställning till frågan i vilken utsträckning en centralisering med hänsyn

härtill bör genomföras, varvid bör prövas huruvida icke vissa av

dessa anläggningar böra kunna sammanföras med försvarsstabens hjälptrycksanläggning.

I detta sammanhang må erinras, att efter verkställda

undersökningar tillförordnade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 31

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

31

januari 1944 anfört, att det vore möjligt att i militärstabsbyggnadens östra

flygel, där försvarsstabens hjälptryckeri nu är inrymt, bereda plats jämväl

för marinstabens, armé- oell marinförvaltningarnas samt arméns intendenturförråds

tryckeriutrustning. För ändamålet vore emellertid erforderligt

med vissa mindre ändringsarbeten. Kostnaderna härför lia ansetts icke beliöva

överstiga 10 000 kronor. Av militära byggnadsutredningen har vidare

framhållits, att vid bifall till dess förslag rörande den framtida dispositionen

av Svea livgardes nuvarande kasernetablissement utrymme därstädes efter

regementets utflyttning kunde beredas jämväl för ett centralt hjälptryckeri.

Vid ett genomförande av det av arméns fortifikationsförvaltning framlagda

förslaget till disposition av Svea livgardes kasernetablissement i den

omfattning, som av mig angivits, torde vissa utrymmen i detta etablissement

bliva disponibla för andra ändamål. Ytterligare utrymmen i etablissementet

bliva tillgängliga vid ett utflyttande av Stockholms luftvärnsregemente.

Det är icke otänkbart, att härigenom möjligheter uppkomma att

för andra ändamål disponera en del av det markområde, å vilket etablissementet

är uppfört. Till denna fråga behöver dock ställning icke i detta sammanhang

tågås.

Vid ett biträdande av den uppfattning, åt vilken jag i det föregående givit

uttryck, är det uppenbarligen icke lämpligt eller möjligt att redan nu

genomföra det omfattande iståndsättningsprogram, som av fortifikationsförvaltningen

framlagts. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken

tidpunkt nya lokaler kunna beredas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,

synes det å andra sidan icke tillrådligt att helt bortse från

bristerna i de nuvarande lokalerna. Jag finner mig därför böra förorda, att

medel i viss utsträckning ställas till förfogande för avhjälpande av de allvarligaste

olägenheterna. En utgångspunkt härvidlag bör dock vara, att de

åtgärder, som nu vidtagas, i största möjliga utsträckning bliva lill nytta även

efter genomförandet av den ändrade disposition av Svea livgardes kasernetablissement,

som i det föregående förutsatts. Med ledning av de av militära

byggnadsutredningen utgivna utlåtandena i ärendet uppskattar jag

medelsbehovet för nästa budgetår — på grundval av prisläget den 1 juli

1941 — till 600 000 kronor. Beträffande dispositionen av detta belopp torde

det få ankomma på Kungl. Majit att besluta.

Emellertid är det önskvärt, att — så snart möjlighet därtill föreligger —

lokaler i Svea livgardes kasernetablissement beredas för i första hand

försvarsstabens fotoanstalt och det centrala bok- och blankett!örradet. Då

det icke är uteslutet, att beslut örn iordningställande av ytterligare lokaler

för Svea livgarde på Järvafältet kan komma att av Kungl. Majit under

innevarande kalenderår fattas och en utflyttning successivt därför icke är

otänkbar, torde försiktigtvis medel i detta sammanhang böra beräknas även

för bestridande av kostnaderna för inrymmande i regementets nuvarande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

lokaler av förutnämnda fotoanstalt och förråd. För dessa ändamål räknar

jag för nästa budgetår med ett belopp av tillhopa 415 000 kronor på grundval

av prisläget den 1 juli 1941. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela beslut rörande tidpunkten för ianspråktagandet av dessa medel

och rörande medlens disposition. Härvid förutsätter jag, att medlen må

kunna användas även för genomförande av en centralisering av hjälptrycksanläggningarna,

örn och i den mån en sådan centralisering finnes böra ske.

Ehuru förutnämnda kostnader å 600 000 kronor och viss del av kostnaderna

å 415 000 kronor rätteligen borde bestridas från den under staten

för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparations- och

underhållskostnader m. m., vill jag av praktiska skäl föreslå, att medlen må

utgå från det under arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

uppförda kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m., vartill

riksdagens medgivande bör i vanlig ordning inhämtas. Emellertid förutsätter

jag, att nämnda post skall i anslutning till fortifikationsförvaltningens

förslag under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Vidare

förutsätter jag, att från posten må i mån av tillgång på medel kunna

tillskjutas de ytterligare belopp för bestridande av förutnämnda reparationskostnader,

som kunna vara erforderliga.

Såsom av det föregående framgår har chefen för försvarsstaben framställt

förslag om anvisande av medel till viss utrustning för fotoanstalten.

Då jag blivit övertygad örn nödvändigheten av att fotoanstalten förses med

ändamålsenlig utrustning, har jag i och för sig intet att erinra mot att medel

i skälig omfattning ställas till förfogande. För närvarande torde det

dock icke vara erforderligt att taga ställning till denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten

m. m. må komma till utförande med anlitande av det i årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret

1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr Ylh.

33

2. Skjutplatsanläggningar m. m. för arinéförvaltningens

tyg avdelnings provskj utning seentr al.

Provskjutningsverksamheten omfattar skjutningar såsom ett led i mottagningskontrollen

vid ammunitionsleveranser, försöksskjutningar i samband

med modernisering eller annan förändring av vapen eller ammunition, för

fastställande av nya ammunitions- och vapentyper samt för undersökning

av motståndsförmågan hos pansar m. m., tabellinskjutningar, avseende uppgörande

av skjuttabeller, påkallade vid nykonstruktion eller förändring av

vapen eller ammunition, samt årsprov, syftande till att fastslå, om i förråd

förvarade ammunitionseffekter undergått sådan förändring, som kan äventyra

dess användning för avsett ändamål, och i samband därmed fastställande

av ammunitionens s. k. grundvärden.

Sedan den 1 oktober 1942 har provskjutningsverksamheten för arméns

vidkommande sammanhållits till en under arméförvaltningens tygdepartement

(tygavdelning) inordnad provskjutningscentral med huvuddelen förlagd

till Karlsborg, där centralen övertagit för ammunitionsfabriken därstädes

uppförda anläggningar å Karlsborgs skjutfält. Därjämte användas vissa

mindre anläggningar å andra håll. Provisoriska åtgärder ha jämväl vidtagits

för att bereda möjlighet till smärre försök och skjutprov m. m. i trakten

av Stockholm (å Järvafältet).

I proposition 1943: 180 angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning förutsattes, att under en inom arméförvaltningens tygavdelning

organiserad kontrollbyrå skulle inordnas en provskjutningscentral.

I skrivelser den 13 augusti och den 20 oktober 1943 lia dåvarande armélörvaltningens

tygdepartement och fortifikationsstyrelse gjort framställningar

örn anvisande av medel dels för vissa ändringsarbeten vid provskjutningscentralens

huvuddel i Karlsborg, dels ock för utförande av vissa skjutplatsanläggningar

vid Karlsborg och Stockholm, avsedda för provskjutningscentralen.

I förstnämnda hänseende har tijgdepartementet anfört i huvudsak följande.

1 väsentlig grad hade provskjutningscentralens verksamhet på grund avotillräckliga

lokaler icke kunnat bedrivas på ett fullt tillfredsställande sätt.

För expeditionsarbetet disponerade provskjulningscentralen för det dåvarande

endast 3 rum i en på sin tid av försvarsväsendets verkstadsnämnd

provisoriskt förhyrd lokal. Verksladsutrymmen för översyn samt mindre

reparationer av pjäser, instrument och övrig materiel samt för iordningställande

av ammunition för kontrollskjutningar m. m. saknades helt, liksom

garagemöjligheter för de bilar, som erfordrades för de oundgängligen nödvändiga

transporterna av ammunition, pansar, pjäser och personal m. m. till

och från skjutfältet. Dåvarande statens krigsmaterielnämnd hade i skrivelse

till tygdepartementet påpekat, all provskjutningskapaciteten redan vore fullt

utnyttjad, samt anhållit örn undersökning, huruvida icke åtgärder borde vid

tagas för att höja kapaciteten till sådan nivå att i händelse av krig leveransprov

kunde göras i en takt sorn motsvarade full krigstillverkning. För ord

H Hinny Ull riksdagens protokoll I :u tomi Nr 174

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr Vik.

ilandet av lokalfrågan för provskjutningscentralens till Karlsborg förlagda

del hade utredning verkställts av tygdepartementet. Utredningen hade givit

vid handen, att de byggnader vid Karlsborgs tygstation, som dåvarande

krigsmaterielnämnden tidigare utnyttjat för sin apteringsverksamliet, numera

kunde ställas till provskjutningscentralens förfogande. Vissa kompletterings-

och ändringsarbeten bleve dock erforderliga för att erhålla lämpliga

expeditions- och verkstadslokaler samt bostad för den portvakt, som vore

nödvändig för bevakning av anläggningarna. Det av tygdepartementet uppgjorda

förslaget motsvarade minimibehovet av kontors- och verkstadsutrymmen

för att provskjutningscentralen under nu rådande beredskapsförhållanden

tillfredsställande skulle kunna bedriva sin verksamhet, och lygdepartementet

funne nödvändigt, att de föreslagna omändringsarbetena snarast

komme till utförande. För den utökade verksamheten i händelse av krig

funnes i dessa byggnader ytterligare utrymmen, som vid krig kunde provisoriskt

iordningställas.

I anslutning till vad sålunda av tygdepartementet yttrats har fortifikationsstyrelsen

anfört bland annat följande.

Styrelsen, som icke hade något att erinra mot det av tygdepartementet

uppgjorda förslaget, hade beräknat kostnaderna för däri angivna arbeten till

84 000 kronor, beräknade efter nuvarande prisläge på följande sätt.

Omändring av huvudbyggnad till expeditioner, laboratorium,

bostad för portvakt m. m............................. kronor 58 500

Omändring av trotylgjuteri och nitratbyggnad till verkstäder * 5 800

Tillbyggnad av garage.................................. » 14 700

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 %........ » 5 000

Summa kronor 84 000

Då de föreslagna arbetena vore av största betydelse ur beredskapssynpunkt

och därför borde komma till utförande snarast möjligt, syntes erforderliga

medel böra anvisas å förskottsstat för budgetåret 1943/44 samt byggnadstillstånd

lämnas jämlikt lagen den 30 juni 1943 örn tillståndstvång för byggnadsarbete.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde tygdepartementet

och fortifikationsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, att ett belopp av 84 000

kronor måtte för arbetenas utförande ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande.

över berörda framställning lia utlåtanden avgivits av 1940 års militära

byggnadsutredning och krigsmaterielverket. Byggnadsutredningen har i

sitt utlåtande — utan att taga ställning till behovet av ifrågavarande lokaler

— funnit, att kostnaderna, i synnerhet i vad gällde omändringen av huvudbyggnaden,

borde kunna icke oväsentligt nedbringas, samt hållit före,

att kostnaderna i deras helhet borde kunna begränsas till 75 000 kronor.

Krigsmaterielverket har — jämte det verket förklarat sig icke lia något att

erinra mot att provskjutningscentralen trots vissa därmed förenade olägenheter

bibehölles i Karlsborg — framhållit önskvärdheten av att för anläggningar

av förevarande slag eventuellt erforderlig verkstads- eller fab
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 174.

35

riksrörelse förlädes till sådana försvarets verkstäder eller anläggningar,

som redan kunde finnas på platsen.

I sin skrivelse den 20 oktober 1943 ha tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Provskjutningscentralens kapacitet vore, med den omfattning, som arnmunitionsleveranserna

nu ägde, otillräcklig för den avsedda krigstillverkningen

av ammunition. De anläggningsarbeten, som erfordrades för atl

provskjutningscentralen skulle uppnå erforderlig kapacitet, kunde endast

till en mindre del anstå till igångsättandet av krigstillverkning. Huvuddelen

av arbetena måste vara utförda dessförinnan.

Tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen hade numera slutfört en

utredning angående för provskjutningscentralen erforderliga nyanläggningar

och därvid kommit till följande resultat.

1. Karlsborg. Särskilda skjutplatser vore erforderliga för bland annat

luftvärnsskjutningar, pansarplåtskjutningar, granatkastarskjutningar,

långhållsskjutningar med finkalibrig ammunition samt tunnelskjutningar.

För luftvärns- och långhållsskjutningar funnes redan tillfredsställande

anordningar, under det att sådana helt saknades för pansarplåt- och tunnelskjutningar.

Vad slutligen beträffade granatkastarskjutningar vore anordningarna

mindre tillfredsställande, främst beroende pa att erforderliga

utrymmen för instrumentuppställning m. m. saknades. Övriga provskjutningar

syntes i stort sett kunna koncentreras till en och samma skjutplats

under förutsättning att betryggande blinderingar uppfördes.

De miordningar, som hittills stått till buds för ifrågavarande provskjutningar,

hade icke medgivit en tillfredsställande materielvård. Sålunda syntes

de lokaler, som nu stöde till förfogande för ammunitionsförvaring och

aptering, icke uppfylla de krav, som rimligen borde ställas på desamma.

Vidare vore befintliga skyddsanordningar för personal icke tillfredsställande;

ej heller hade anordningar vidtagits för personalens hygien. Den till

Axstålsön ledande vägbanken av betong vore för smal för tyngre pjäser,

vilket hade till följd att dessa måste släpas på sjöbottnen. Vägbanken måste

därför breddas. Slutligen måste vissa anläggningar å skjutfältet få tillgång

till elektrisk ström.

Kostnaderna för de nyanläggningar, som snarast möjligt borde komma

till utförande, hade av fortifikationsstyrelsen beräknats till sammanlagt

460 000 kronor. Härtill komme för vissa arbeten, med vilka tills vidare

kunde anstå, ett belopp av 35 500 kronor.

2. Stockholm. Den till Järvafältet vid Stockholm förlagda underavdelningen

av provskjutningscentralen hade för närvarande endast vissa

föga gynnsamma skjutmöjligheter. Det syntes tygdepartementet nödvändigt,

att ifrågavarande underavdelning erhölle en skjutplats i närheten av en

större apteringsverkstad. En lämplig skjutplats syntes nu kunna erhållas.

Kostnaderna för de för nu ifrågavarande underavdelning nödvändiga nyanläggningarna

hade av fortifikationsstyrelsen beräknats till sammanlagt

200 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen,

att till fortifikationsstyrelsens förfogande måtte för utförande

av skjutplalsanläggningar i Karlsborg och Stockholm ställas ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

belopp av 660 000 kronor enligt nuvarande prisläge, att utgå å förskottsstat

för budgetåret 1943/44.

Sedan chefen för armén anmodats att över arméförvaltningens tvgdepartement

och fortifikationsstyrelses framställningar avgiva yttrande med angivande

av huruvida ifrågavarande kostnader kunde bestridas inom den

för försvarets utbyggnad under femårsperioden beräknade kostnadsramen,

har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Några besparingar inom arméorganisationens del av femårsplanens kostnadsram

kunde icke göras utan att effektiviteten av arméns krigsorganisation

eftersattes. Av en yttrandet bifogad skrivelse från arméförvaltningens

forlifikationsstyrelse framginge emellertid, att i en av Kungl. Majit godkänd

plan för engångsanskaffning av ammunition i samband med den av 1942

års riksdag beslutade utbyggnaden av rikets försvarskrafter funnes upptagen

en ännu orörd post för oförutsedda kostnader, belöpande sig till

2 100 000 kronor. Enär kostnaderna för de föreslagna åtgärderna vid provskjutningscentralen

kunde i viss mån anses såsom kontrollkostnader av engångsnatur

i samband med leveranser av ammunition, föresloges, att ifrågavarande

kostnader skulle bestridas ur nämnda anslagspost.

1 yttrande den 22 januari 1944 har t. f. chefen för försvarsstaben redogjort

för provskjutningsverksamhetens omfattning samt dess nuvarande

och föreslagna organisation och därvid anfört, bland annat, följande.

Av de anläggningar, som nu vore i bruk, vore de, som användes av marinen,

tillfyllest för att tillgodose marinens egna behov men hade knappast

någon kapacitet därutöver. Flygvapnet vore däremot i väsentliga hänseenden

hänvisat till arméns provskjutningscentrals möjligheter. Provskjutningscentrålens

nuvarande kapacitet vore emellertid ej tillräcklig för

att tillgodose arméns och flygvapnets behov i fred. Genom de förbättringar,

som av tygavdelningen föreslagits, komme enligt vad tygavdelningen

framhållit dessa behov att kunna fyllas. Med den planerade organisationen

av provskjutningsverksamheten vunnes icke endast en erforderlig utökning

av kapaciteten utan även den fördelen, att en väsentlig del av den verksamhet,

som nu bedreves under otillfredsställande säkerhets- - och andra

lörhållanden, kunde fortsättas under betryggande former och med gynnsammare

betingelser för erhållande av snabba och tillförlitliga arbetsresultat.

Det hade varit ett önskemål att kunna förlägga all arméns provskjutningsverksamhet

i närheten av ett större ammunitionslaboratorium.

Det syntes emellertid ej vara möjligt att finna en plats, som i övrigt kunde

uppvisa för provskjutningar så gynnsamma betingelser som Karlsborgs

skjutfält, t. ex. beträffande skottvidd, utrymme i sidled, lätthet att övervaka

farliga områden, tillgång till tygstation, byggnader m. m., och som

kunde disponeras så gott som uteslutande för provskjutningsverksamhet.

Då försöksverksamheten för arméns del vore knuten till arméförvaltningens

tygavdelning och dess underavdelningar i Stockholm, vore del

nödvändigt att i närheten av Stockholm ha tillgång till en -skjutplats, för

utförande av försök av ballistik och sprängteknisk natur såväl med artilleri-

och handvapenammunition som med min-, bränd- och''rökmäteriel,

vilka ej krävde större skjutavstånd eller säkerhetsområden. Örn'' tilh

gång till en skjutplats vid Stockholm bereddes, skulle tidsförlust för för
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition nr 174.

37

söksledare och annan personal genom resor till avlägset belägna skjutplatser

undvikas samt onödig tidsutdräkt för försökens slutförande genom ammunitionseffekternas

försändning besparas. Då de olika försöksetapperna

ofta koinme tätt på varandra, bleve olägenheterna med avlägsna skjutplatser

för försöksverksamheten avsevärda. Det syntes därför ändamålsenlig

att förlägga en skjutplats av mindre omfattning till trakten av Stockholm

i direkt anslutning till tygavdelningens försöksverksamhet och befintlig

sammansättningsverkstad. Härigenom skulle också skjutfältet i Karlsborg

avlastas, vilket vore lämpligt såväl med hänsyn till de ökade kraven pa

kontrollverksamhet i krig som ur skyddssynpunkt. Även för flyg- och marinförvaltningarnas

del förelåge önskemal att i Stockholm äga tillgång til

en anstalt av mindre omfattning för försöksverksamhet. Denna syntes

jämväl kunna bli av betydelse för försvarets forskningsnämnd.

T. f. försvarsstabschefen har även i sitt förenämnda yttrande, på given

anledning, granskat möjligheterna att i någon form samordna provskjutningsverksamheten

för de tre försvarsgrenarna och har därutinnan anfört,

bland annat, följande.

Anordningarna för provskjutning inom de olika försvarsgrenarna mäste

utformas på väsentligt olika sätt, beroende på de uppställningsanordningar

som betingades av olikheten i respektive försvarsgrenars vapen samt av

kraven på målanordningar, vilket i sin tur sammanhängde med vapnens

olika bekämpningsuppgifter. Då med hänsyn härtill lämplig skjutplats

knappast kunde anskaffas, syntes viss uppdelning på armén, marinen och

flygvapnet vara ofrånkomlig.

Under åberopande av det anförda har t. f. chefen för försvarsstaben efter

försvarsgrensförvaltningarnas hörande tillstyrkt dels tygavdelningens förslag

till ändrings- och nybyggnadsarbeten vid provskjutningscentralen, dels

av chefen för armén avgivet förslag för täckande av de därmed förenade

kostnaderna samt hemställt, att erforderliga arbeten snarast måtte få påbörjas.

1 en promemoria, som bifogats t. t. chefens för försvarsstaben yttrande,

har souschefen vid flygförvaltningen anfört, att genomförandet av förslaget

till ändrings- och nybyggnadsarbeten för provskjutningscentralen skulle

medföra vissa svårigheter med avseende å verksamheten vid Västgöta flygflottilj.

Dels bleve möjligheterna afl framdeles fälla bland annat stridsbomber

å Risnäset vid Karlsborg berövade flottiljen, dels komme möjligheten

till fällning av övningsbomber vid Perstorp att inskränkas, dels bleve »trängseln

i luften» över Karlsborg sådan, afl gränsen vöre nådd för vad som ur

säkerhetssynpunkt kunde anses'' försvarbart. I yttrande häröver har arméforvaltningens

tygavdelning efter samråd med flygförvaltningen anfört, att

ifrågavarande uttalande, vad anginge flottiljens bombfällningsplats för övningsbomber

vid Perstorp, vore grundat på en förutsättning, som icke längre,

förelägg, ...

- Ärendet är av den natur, ätt en närmare redogörelse för detsamma än

som.bär givits icke. lämpligen hör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterli
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Departements

chefen.

gare upplysningar i ämnet torde få meddelas riksdagens vederbörande utskott

genom de handlingar, som komma att Ull utskottet överlämnas.

Av den föregående redogörelsen framgår, att provskjutningsverksamheten

har ett flertal synnerligen betydelsefulla uppgifter att fylla. Det är därför

UV !lkt’ ,att anordningarna för provskjutningar äro sådana, att snabba och

tillförlitliga resultat kulma uppnås.

Genom försvarsorganisationens utbyggnad har uppstått ett ökat behov

av provskjutningar. Den betydande anskaffningen av artilleripjäser och

ammunition, den avsevärda förbrukningen av övningsammunition samt den

vidgade försöksverksamheten ha kraftigt bidragit till detta ökade behov. De

provskjutningsanordningar, som användas av marinen, ha funnits vara tillräckliga

även för marinens ökade behov. För arméns och flygvapnets del

erfordras emellertid avsevärda förbättringar och utökningar av de nuvarande

anläggningarna. De nu till bedömande föreliggande förslagen åsyfta

dels iordningställande av erforderliga kontors- och verkstadsutrymmen

m. m. för provskjutningscentralens huvuddel i Karlsborg, dels anordnande

av målskjutningsanordningar, pjäsplatser, förråd m. m. såväl vid Karlsborg

som vid en till trakten av Stockholm förlagd underavdelning av provskjutningscentralen.

För egen del finner jag en förbättring och utvidgning av de nuvarande

anläggningarna av anförda skäl böra komma till stånd. Vid ärendets behandling

inom försvarsdepartementet har särskild uppmärksamhet ägnats

möjligheterna att dels förlägga provskjutningarna till en plats i syfte att

vinna besparingar i fråga örn de fasta anläggningarna, dels samordna provskjutningsverksamheten

för de olika försvarsgrenarna. I förstnämnda hänseende

har utredningen visat, att det icke är möjligt att i trakten av Stockholm

finna ett område som fyller erforderliga krav på skjutavstånd och

säkerhet, under det att å andra sidan avsevärda tidsvinster och kostnadsbesparingar

göras, örn det i trakten av Stockholm, dit den centrala försöksverksamheten

är knuten, finnes tillgång till mindre skjutplatser för prov

med finkalibriga vapen och viss sprängmateriel m. m. Det torde med hänsyn

härtill vara oundvikligt att uppdela provskjutningscentralen på Karlsborg

och Stockholm. Utredningen har även visat, att en samordning av

försvarets provskjutningsverksamhet är svår att genomföra på grund av

skiljaktigheterna mellan de tre försvarsgrenarnas vapen samt dessas olika

användningsområden. Enligt det framlagda förslaget skola dock vissa av

flygvapnets provskjutningar äga rum vid arméns provskjutningscentral i

Karlsborg.

Det i ärendet framlagda förslaget finner jag mig därför kunna i huvudsak

godtaga. De risker för verksamheten vid Västgöta flygflottilj, som från

flygvapnets sida befarats vid en utbyggnad av provskjutningscentralens

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

39

underavdelning i Karlsborg, synas mig, vad angår övningsbombfällningarna

vid Perstorp, med hänsyn till vad arméförvaltningens tygavdelning därom

anfört, icke längre föreligga. Jag förutsätter, att vid skjutplatsernas planerande

och skjutningarnas utförande all möjlig hänsyn till flygflottiljens behov

skall tagas. Vad angår sättet att tillgodose Västgöta flygflottiljs behov

av plats för fällning av stridsbomber, torde denna fråga få upptagas till

prövning i annat sammanhang, sedan förslag i ämnet avgivits av flvgförvaltningen.

Det bör eftersträvas att tillgodose detta behov utan att statsverket

åsamkas ytterligare kostnader för markförvärv. Vidare utgår jag från

att vid genomförandet av byggnadsprogrammet för provskjutningscentralen

överväges i vad mån kostnadsreduktioner kunna vara möjliga med

hänsyn till vad av 1940 års militära byggnadsordning och krigsmaterielverket

i ämnet anförts.

Mot de framlagda kostnadsberäkningarna har jag med nyss angivna reservation

intet att erinra. Kostnaderna, som enligt nuvarande prisläge beräknats

till 744 000 kronor, uppgå enligt prisläget den 1 juli 1941 till 647 000

kronor eller avrundat 650 000 kronor.

Arméchefens förslag att anlita den post för oförutsedda kostnader å

2 100 000 kronor, som ingår i en av Kungl. Majit godkänd plan för engångsanskaffning

av ammunition, finner jag mig icke kunna biträda. Ifrågavarande

post torde fortfarande böra reserveras för oförutsedda behov, varvid

jag dock förutsätter, att den icke användes utan Kungl. Majits medgivande

i varje särskilt fall. För ifrågavarande byggnadsarbeten böra medel

anvisas å kapitalbudgeten att bestridas inom femårsplanens kostnadsram

För ordnande av provskjutningscentralen torde sålunda ett belopp av 650 000

kronor böra beräknas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag alltså hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten

må komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvar sväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret

1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1 och 2 hemställt förordnar Hans

Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m. s. 12 i texten