Sök i Ratio Lex

Angående förlag för vägört! vattenbyggnadsväsendets förrådsfond m. m

1944-03-03 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:187, Angående förlag för vägört! vattenbyggnadsväsendets förrådsfond m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

1

Nr 187.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlag för vägört!

vattenbyggnadsväsendets förrådsfond m. m.; given

Stockholms slott den 3 mars 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slolt

den 3 mars 1944.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Under fonden för förlag till statsverket anvisade 1943 års riksdag (skrivelse

nr 350) ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor till förlag för väg- och

vat lenbyggnadsstyrelsens förrådsfond.

I enlighet med riksdagens bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t den 30

juni 1943 beslut örn förrådsfondens inrättande från den 1 juli 1943. Samma

den 30 juni bemyndigade Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen alt

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 1 sand. Nr 187.

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

hos riksgäldskontoret, i nian av behov, lyfta nyssnämnda investeringsanslag

att av styrelsen tillföras fonden såsom förlagskapital.

Vissa närmare bestämmelser om fonden meddelades genom beslut den 3

september 1943. Därvid föreskrev Kungl. Majit, att fonden skulle uppdelas

å följande grupper, nämligen dels förrådsbyggnader m. m., dels centralförråd

för vägmaskiner m. m., dels grustag m. m., dels ock effektförråd. Fonden

skulle enligt beslutet bildas genom sammanförande till densamma av vägdistriktens

tillgångar av nyssberörda slag. Till gruppen centralförråd för vägmaskiner

m. m. skulle därjämte föras tillgångarna i styrelsens byggnadscentralförråd,

för vilket disponerats ett under fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag å 1 000 000 kronor till förlag

för anskaffning av vägmaskiner m. m. Vägdistriktens tillgångar av effekter

skulle föras till gruppen effektförråd allenast i den omfattning väg- oell

vattenbygnadsstyrelsen funne gott föreskriva. Till fonden skulle vidare såsom

rörelsemedel föras dels de kontanta medel, banktillgodohavanden och fordringar,

som staten övertoge från vägdistrikten i samband med vägväsendets

förstatligande, dels ock sådana medel, som kunde inflyta genom restindrivning

av vägskatt eller genom efterbeskattning av vägdistrikt. Beträffande

disponerandet av nämnda medel förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles,

på förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, meddela beslut.

Genom beslut den 22 december 1943 förordnade Kungl. Majit, med ändring

härutinnan av beslutet den 3 september 1943, att sådana medel, som

kunde inflyta genom restindrivning av vägskatt eller genom efterbeskattning

av vägdistiäkt, skulle tillföras riksstatstiteln övriga diverse inkomster. Samtidigt

bemyndigade Kungl. Majit — likaledes med ändring av beslutet den

3 september 1943 — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av de kontanta

medel och tillgodohavanden, som övertoges från vägdistrikten i samband

med vägväsendets förstatligande, taga i anspråk erforderliga belopp för gäldande

av kostnaderna för såväl avvecklingen av vägdistriktens verksamhet

som ock andra å vägdistrikten vid utgången av år 1943 vilande förpliktelser,

med undantag dock för räntor och amorteringar å de lån, vilka i samband

med förstatligandet övertoges från vägdistrikten. Samtidigt bemyndigades styrelsen

att under tiden 1 januari—30 juni 1944 ombesörja förvaltningen av

nämnda lån samt under samma tid av under händer varande medel bestrida

till betalning förfallande räntor och amorteringar å dessa lån.

Vid anmälan av propositionen 1943: 224 framhöll jag, att vägdistriktens

skulder i enlighet med vad 1942 års vägsakkunniga föreslagit borde övertagas

av riksgäldskontoret. Med anledning härav borde å kapitalbudgeten

anvisas ett anslag, som borde upptagas till belopp motsvarande vägdistriktens

vid tidpunkten för övertagandet föreliggande sammanlagda skulder. Tillgångarna

borde, framhöll jag, i anslutning härtill å förrådsfonden bokföras

till samma nettovärde som anslaget å kapitalbudgeten.

Beträffande förrådsfondens kapital må här erinras, att det för budgetåret

1943/44 anvisade anslaget av 10 000 000 kronor avvägdes med hänsyn till

att vissa kontanta belopp beräknades bliva tillförda förrådsfonden. Vid be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 187-

3

stämmandet av anslagets storlek förutsattes vidare, att en närmare prövning

av fondens kapital skulle ske, sedan överblick vunnits rörande de tillgångar,

som komme att tillföras fonden, och beträffande dess behov av förlagsmed el.

Storleken av vägdistriktens tillgångar och skulder den 1 januari 1944 kun

de vid tidpunkten för framläggandet av propositionen 1943: 224 icke närmare

angivas. Det förutsattes därför, att med framläggandet av ett slutgiltigt förslag

till budgetmässig reglering av hithörande frågor skulle anstå till innevarande

års riksdag.

Ej heller vid tiden för framläggandet av statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag förelåg material för beräkning av vägdistriktens skulder.

Kungl. Majit föreslog därför riksdagen (Kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 54)

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond för budgetåret

1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 40 000 000 kronor. Beräkningen

av medelsbehovet grundade sig på en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättad promemoria, vari följande belopp preliminärt angivits erforderliga,

nämligen 34 000 000 kronor för reglering av vägdistriktens skulder,

2 000 000 för investering i byggnader samt 4 000 000 kronor för övertagande

av maskiner m. m., som nu disponeras av styrelsens hamnbyrå samt järnvägsoch

luftfartsbyrå men som ansetts böra överföras till den gemensamma förrådsfonden.

f skrivelse den 25 januari 1944 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till definitiva medelsäskanden för nästa budgetår med avseende

å förrådsfondens kapitalbehov.

Beträffande frågan om övertagande av vägdistriktens skulder

upplyser styrelsen därvid till en början, att vägdistriktens sammanlagda

låneskuld per den 31 december 1943 enligt av vägdistrikten lämnade uppgifter

utgjorde drygt 38,8 miljoner kronor. I vissa fall hade emellertid kunnat

konstateras, att den av vägdistrikt uppgivna låneskulden icke helt överensstämde

med de uppgifter, som erhållits från långivare till distrikten. Det

vore möjligt, att förhållandet kunde vara detsamma i ytterligare några fall,

där fullständiga uppgifter ännu ej erhållits från långivarna. Med hänsyn

härtill kunde det av vägdistrikten angivna beloppet vara något för lågt, varför

anslag för täckande av vägdistriktens skulder borde anvisas med

40 000 000 kronor.

Styrelsen upptager härefter frågan örn behovet av nybyggnader

m. m. för vägväsendet.

Härom anför styrelsen.

Någon nybyggnad för vägväsendet av garage, verkstads- eller förrådsbyggnader

har icke varit avsedd alt till en början äga rum. På grundval av den

inventering av vägdistriktens tillgångar, som verkställts, torde man emellertid

redan nu kunna draga den slutsatsen, att en viss nybyggnad är erforderlig.

I vissa delar av landet äro nämligen utrymmena otillräckliga för att

nöjaktigt kunna förvara förråd och maskiner. På de platser, där förhyrning

av lokaler låter sig göra, står denna väg öppen som eli provisorium. På andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

ställen med otillräckliga egna utrymmen torde emellertid icke föreligga möjlighet

alt förhyra erforderliga lokaler för att kunna förvara exempelvis maskiner

inomhus. Med hänsyn till de stora värden, som maskiner ofta representera,

och till det förhållandet, att en ersättningsanskaffning under nuvarande

förhållanden icke är möjlig annat än i begränsad omfattning, synes

det vara en angelägenhet av största vikt att på de platser, där annan möjlighet

ej står lill buds, kunna få uppföra egna nybyggnader.

Antalet platser, där behov föreligger att inom närmaste tiden uppföra sådana

byggnader, har preliminärt beräknats till 45. På 20 av dessa platser

äro förhållandena sådana, att det är oundgängligt att redan under nästa

budgetår uppföra garage- och förrådsbyggnader. Byggnadskostnaden för dessa

20 anläggningar kan uppskattas till 2 000 000 kronor. Ifrågavarande belopp

bör tillförsäkras fonden genom anvisning av nytt anslag. Återstående 25

anläggningar äro avsedda att uppföras efter Kungl. Maj:ts medgivande i den

mån de tillgångar i form av kontanter och liknande, som tillföras fonden från

vägdistrikten, lämna möjlighet därtill eller ytterligare anslag kunna komma

att anvisas för ändamålet.

Redan vunnen erfarenhet har vidare givit vid handen, att det för fortsättandet

av driften av i det allmänna vägnätet ingående färjförbindelser eller

för ernående av en ur ekonomisk synpunkt godtagbar överenskommelse angående

skötseln av sådana förbindelser, i vissa fall är erforderligt att förvärva

resp. uppföra färjvaktboställen. Antalet sådana boställen, som behöva

anskaffas, kan icke ännu helt överblickas men uppskattas till ett tiotal.

Motsvarande kostnad beräknas till 200 000 kronor. Då det är angeläget att

hithörande frågor snarast bliva ordnade, bör sistnämnda belopp göras tillgängligt

snarast möjligt.

I anslutning till det anförda finner styrelsen, att för väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond bör för investering i byggnader upptagas ett anslag

å kapitalbudgeten av 2 200 000 kronor.

Av en skrivelse från styrelsen till investeringsutredingen av den 21 februari

1944 inhämtas, att kostnaden för de 25 byggnader, som styrelsen planerat

att uppföra med anlitande av vägdistriktens kontanta medel, av styrelsen

beräknats till omkring 2 500 000 kronor.

Medelsbehovet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsprogram

skulle sålunda enligt styrelsens beräkningar uppgå till (2 200 000 +

2 500 000) 4 700 000 kronor, varav 2 200 000 kronor skulle anvisas för budgetåret

1944/45 samt återstoden eller 2 500 000 kronor bestridas med anlitande

av från vägdistrikten överlämnade kontanta medel eller genom anvisande

framdeles av ytterligare anslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlägger härefter förslag örn att styrelsens

för rådsorganisation, som för närvarande omfattar endast

vägväsendet, måtte utvidgas till att avse samtliga styrelsens

verksamhetsgrenar. Detta innebär, att de särskilda förrådsrörelser,

som sammanhänga med hamnbyråns samt järnvägs- och luftfartsbyråns

verksamhet, skulle införlivas med förrådsfonden. Styrelsen erinrar, att förslag

härom framlagts av 1942 års vägsakkunniga, vilka vidare framhållit, att

överflyttningen borde ske vid ett budgetårsskifte.

Styrelsen upplyser vidare, att i liamnbyråns samt järnvägs- och luftfarts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 Ut
-

hyr arn förråd inginge fastigheter, byggnader, motorfordon och maskiner av

det slag, som borde bokföras under väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

Vid bedrivandet av byggnadsverksamhet i egen regi av de båda

byråerna bade av medel, som ställts till styrelsens förfogande för utförande

av beslutade arbeten, tagits i anspråk erforderliga belopp för anskaffning och

underhåll av maskiner m. m. Vid fördelningen av kostnaderna hade tillämpats

olika förfaringssätt.

Beträffande hamnbyråns materiel meddelar styrelsen följande.

Medel till hamnbyråns byggnadsverksamhet hava regelmässigt utgått fran

de under riksstatens sjätte huvudtitel under rubriken hamnar och farleder

uppförda anslagen samt från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering och andra till bekämpande

av arbetslösheten tidigare anvisade anslag. Under de närmast förflutna budgetåren

har hamnbyråns byggnadsorganisation vidare utnyttjats för utförande

av en del av krisförhållandena betingade arbeten. Kostnaderna härför

hava väsentligen bestritts från under nionde huvudtiteln beviljade anslag

till anordnande av vissa farleder och från å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket anvisade anslag till oljelagringsanläggningar.

Medel från nu nämnda anslag hava ställts till förfogande antingen pa sadan!

sätt, att Kungl. Majit anvisat begränsade belopp för varje särskilt byggnadsföretag,

eller så, att Kungl. Majit godkänt uppgjord plan för dispositionen

av anslaget i dess helhet. Det senare förfaringssättet har tillämpats

beträffande anslagen till oljelagringsanläggningar. Vad särskilt angår anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering har Kungl. Majit i viss utsträckning

delegerat beslutanderätten till statens arbetsmarknadskommission.

Av det för varje byggnadsföretag till förfogande ställda beloppet bär hamnbyrån

i regel tagit viss del i anspråk för anskaffning och underhåll av maskiner

m. m. För muddringsattiralj har hyra debiterats efter en särskild av

byrån fastställd taxa. Det för maskinanskaffningen lii. m. avsedda beloppet

har överförts till en särskild diversemedelstitel, benämnd »Hamnbyråns inventarier».

Kostnaderna för anskaffning och större reparationer av maskiner

m. m. — mindre reparationer hava bekostats av respektive arbetsföretag —

hava sedan bestritts med anlitande av nyssnämnda titel, sorn även tillgodoförts

de olika byggnadsföretagen debiterad hyra för utnyttjandet av muddringsattiralj.

För oljelagringsanläggningarnas del har efter slutförandet av

respektive företag kostnaden för arbetsmaskiner beräknats. Denna har i

efterskott täckts från de för anläggningarna anvisade medlen.

I vissa fall har inköpskostnaden för maskiner direkt påförts vederbörande

byggnadsföretag. , . . .

Medel hava dessutom ställts till förfogande for särskild nialerielanskatiuing.

Sålunda anvisades från det under fonden för förlag till statsverket for

budgetåret 1933/34 uppförda anslaget lill statsbeställningar lUfk. IV. 1) ett

belopp av 178 300 kronor till inköp av materiel för muddringsarbeten och

från det under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1942/43 uppförda anslaget

lill förvärv av mudderverk (VI. B. 25) ett belopp av 700 000 kronor.

Härutöver må särskilt nämnas, att hamnbyrån förvaltar torråds- och verkstadsfastigheter

i Lysekil, som inköpts med anlitande av det å kapitalbud

geten under fonden för förlag till statsverket för budgetåret 1942/43 anvisade

anslaget till förvärv för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning av fastigheter

i Lysekil.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

kungl. Muj:ts proposition nr 187-

Med avseende å formerna för järnvägs- och luftfartshyråns förrådsrörelse

har väg- och vattenbvggnadsstyrelsen meddelat följande.

Järnvägs- och luftfartshyran har vid inköp av maskiner m. m. till flvgplatsanläggningar

icke, såsom i regel hamnbyrån gjort, belastat någon gemensam

hjälplitel utan låtit anskaffningskostnaden direkt träffa det byggnadsföretag,

för vilket maskinanskaffningen varit av behovet påkallad Efter

företagens färdigställande hava de sålunda anskaffade maskinerna utnyttjats

tor respektive flygplatsers underhåll och drift. I några fall hava maskiner

överlåtits till nytt byggnadsföretag, varvid ersättning för maskinens beräknade

varde vid överlåtelsetillfället tillgodoförts det överlåtande företaget

Huvudparten av för byggnadsverksamheten erforderliga maskiner har för■

ärvats med anlitande av a kapitalbudgeten under Iuftfartsfonden anvisade

anslag till byggande och förbättring av flygplatser. Kungl. Majit har genom

beslut den 31 juli 1942 och den 17 juni 1943 anvisat 60 000 respektive 80 000

kronor fran forenämnda anslag för anskaffning av maskiner till Göteborgrorslanda

flygplats och vissa hjälpflygplatser. I några fall hava för underhall

och drift av luftfartsledemas anläggningar maskiner, huvudsakligen biar,

anskaffats med medel, som utgått från den å luftfartsfondens stat upptagna

utgiftsposten till underhåll och komplettering av belvsningsanläggningar.

byggnader och flygfält. '' "

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, ali ett överförande av

maskiner m. m., som nu förvaltades av hamnbvrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån,

till redovisning å förrådsfonden syntes erbjuda vissa fördelar.

Hå under förrådsfonden redan förut förvaltades den till vägväsendels förfogande

stående maskinparken, syntes sådana maskiner, som gemensamt kunde

amandas av väg-, hamn- och luftfartsbyggnadsföretag, kunna utnyttjas

i högre grad än vad med hittills gällande organisation vore möjligt, vilket

också komme att innebära, att den samlade maskinparken vid ifrågasatt

redovisningsform borde kunna hållas mindre än vid delad förvaltning. Vidare

komme vid bestämmandet av den hyra, som skulle belasta respektive

byggnadsföretag inom styrelsens skilda verksamhetsgrenar, samma normer

att tillampas. Slutligen komme, fortsätter styrelsen, de ej obetydliga värden,

som hamnbyråns och järnvägs- och luftfartshyråns maskiner representerade,

att utgöra en för statsverket bokförd tillgång.

Styrelsen, som i ämnet samrått med riksräkenskapsverket, har beträffande

övertagandet och redovisningen av ifrågavarande förrådseffekter framlagt förslag

av följande innebörd.

Vid ordnandet av här avsedd redovisning synes frågan, örn förrådsfonden

skall famna någon ersättning för övertagna maskiner, i första hand böra

upptagas till prövning. Ersättning torde böra utgå, då maskin anskaffats

med anlitande av ett kapitalbudgetanslag. Då maskinen anskaffats för

medel, soni utgått från driftbudgeten, synes ersättning däremot icke behöva

utgå. 1 sadant fall torde det emellertid uppkomma svårigheter för sådana

hamnbyrans byggnadsföretag, som redan belastats med den beräknade maskinkostnaden

och som icke äro färdigställda vid tidpunkten för maskinernas

överförande tilt förrådsfonden, då dessa företag dels fått ersätta den i det

föregående omnamnda diversemedelstiteln för den beräknade maskinkostnaden

och dels for tiden efter övertagandet komma att belastas med till förrådslonden

utgående ersättning för på dem belöpande verklig maskinkostnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i87- 1

För undvikande av sådana olägenheter böra dessa företag återfå det belopp,

sorn de erlagt till diversemedelstiteln, med avdrag för vad som kan anses

utgöra den verkliga maskinkostnaden för tiden fram till övertagandet. Skulle

härvid underskott å diversemedelstiteln uppsta, synes detta böra täckas fran

förrådsfonden. Uppstår däremot överskott, bör detta tillgodoföras inkomsttiteln

A. IV. 5, Övriga diverse inkomster. I de fall inköpskostnaden för niaskiner

direkt påförts icke avslutade byggnadsföretag, bör ersättning från förrådsfonden

utgå med belopp motsvarande det värde maskinerna efter avskrivning

kunna anses äga vid övertagandet. För oljelagringsanläggningarnas

del behöver varken ersättning från förrådsfonden eller återbetalning fran

diversemedelstiteln tillgripas, eftersom dessa arbeten belastats med den på

respektive företag belöpande slutliga maskinkostnaden.

Anslaget till byggande och förbättring av flygplatser torde genomgående

böra erhålla ersättning från förrådsfonden för med detta anslag inköpta

maskiner. Ersättningsbeloppen för avslutade byggnadsföretag böra omedelbart

återlevereras till riksgäldskontoret.

De av hamnbyrån förvaltade förråds- och verkstadsbyggnaderna i Lysekil,

vilka nu äro bokförda såsom tillgång å fonden för förlag till statsverket, böra

i enlighet med vad som förutsattes i proposition nr 163 till 1943 års lagtima

riksdag överföras från nyssnämnda fond till förrådsfonden. Detta förfaringssätt

kan däremot icke tillämpas beträffande förenämnda belopp av 178 300

kronor, som anvisats till inköp av material för muddringsarbeten från det

under fonden för förlag till statsverket för budgetaret 1933/34 anvisade anslaget

till statsbeställningar, enär detta värde direkt avskrivits med anlitande

av det för budgetåret 1936/37 anvisade anslaget till avskrivning av till allmänna

arbeten m. m. anvisat lånekapital (Ufk. VIII. B. 3.). I de fall, då enligt

vad ovan sägs ersättning skall utgå, bör denna bestridas av förlagsmedel

och till belopp, som motsvarar den vid övertagandet icke avskrivna delen avmaskinernas

anskaffningsvärden. I övriga fall åter torde de övertagna maskinernas

m. m. värden böra upptagas såsom tillgång a förrådsfonden, varvid

motsvarande belopp bör tilläggas fondens värdeminskningskonto.

Vad beträffar den för hamnbyråns inventarier upplagda diversemedelstiteln

synes, såvitt nu kan bedömas, något underskott å denna per den 1 juli 1944

icke behöva förutsättas. För övertagande vid denna tidpunkt av maskiner,

som äro direkt förda på icke avslutade byggnadsföretag i hamnbyråns regi,

skulle enligt verkställd beräkning erfordras ett belopp av sammanlagt 95 000

kronor. .....

Ersättningen från förråds! onden till under järnvägs- och lintfartsbyrans

förvaltning stående inventarier av hithörande slag har enligt ovan angivna

riktlinjer beräknats till 120 000 kronor. „ „

För inköp av erforderliga nya maskiner till arbeten, som beräknas pågå

under nästa budgetår i hamnbyråns samt järnvägs- och luftfartsbyråns regi,

har eli belopp av 775 000 kronor beräknats erforderligt. Härav hava 200 000

kronor avsetls till anskaffning av maskiner för underhåll och drift av till

luftfarlslederna hörande anläggningar. Det ökade behovet av sådana maskiner

sammanhänger med att nya flygplatser och flygfältsområden blivit färdigstill

Ida och framdeles skola drivas och underhållas.

För överförandet till förrådsfonden av de av hamnbyrån samt järnvägs,

)Ch luftfartsbyrån förvaltade maskinerna m. m. ävensom för inordnande av

denna del av styrelsens verksamhet i styrelsens förrådsrörelse skulle sålunda

enligt styrelsens beräkningar erfordras en ökning av fondens kapitalmedel

med (95 000 J 120 000 + 775 000) 990 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 187-

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar utgått

trän att nu gällande ordning för medelsanvisning till förrådsfonden skulle

tillsvidare bibehållas. Styrelsen finner det nämligen icke möjligt att bedöma,

på vilket sätt de nya bestämmelserna för kapitalbudgetens uppställning komina

att påverka redovisningen för förrådsfonden, förrän en slutlig överblick

över de från vägdistrikten övertagna tillgångarna kunde vinnas. Styrelsen

* anslutning härtill, att det i samband med prövningen av denna

fråga kunde befinnas erforderligt att på grund av vunna erfarenheter företaga

en översyn av fondens konstruktion.

Enligt styrelsens beräkningar skulle anslagsbehovet under fonden flir nästa

budgetår med förut angivna utgångspunkter uppgå till (40 000 000 + 2 200 000

+ 990 000) 43 190 000 kronor, däri icke inräknat det belopp av 2 500 000

kronor till investering i vissa nybyggnader för vägväsendet, som styrelsen

förutsatt skola bestridas i annan ordning. Styrelsen framhåller att, då det

icke vöre möjligt att för närvarande uppskatta hur mycket som kunde komma

att tillföras fonden från vägdistrikten i form av kontanta medel eller liknande

tillgångar, det syntes lämpligt att tills vidare avrunda totalbeloppet

nedåt till 43 000 000 kronor.

... Sjögen anför styrelsen, att det syntes lämpligt att per den 1 juli 1944 till

förrådsfonden överföra de tillgångar, som anskaffats med det under fonden

tor förlag till statsverket för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till förvärv

tor väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning av fastigheter i Lysekil. Detsamma

gällde eventuellt förefintlig reservation å anslaget.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning hava yttranden avgivits

av nksräkenskapsverket den 9 februari 1944 samt av fullmäktige i

riksgäldskontoret den 10 februari 1944.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig ej hava något att erinra

mot styrelsens framställning.

Riksräkenskapsverket förklarar sig till en början intet hava att erinra mot

de delar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, som avse överföring

av vissa tillgångar till väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond, i vilket

amne samråd mellan ämbetsverken ägt rum före avlåtandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning.

Vidare framhåller riksräkenskapsverket, att vid den tidpunkt, då detta

samråd ägt ruin, det icke befunnits möjligt att utreda, på vad sätt de i årets

statsverksproposition föreslagna nya reglerna för kapitalbudgetens uppställning

skulle komma att påverka redovisningen för förrådsfonden. Svårigheter

i detta hänseende uppkomme även därigenom, att det ännu icke vore klarlagt,

vilka tillgångar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen komme att övertaga från

vägdistrikten, varför styrelsen utgått från att nu gällande ordning för medelsanvisning

å förrådsfonden tills vidare .skulle äga tillämpning samt att en

översyn av fondens konstruktion senare kunde befinnas erforderlig.

Att frågan örn fondens konstruktion kommit i detta läge berodde, framhåller

riksräkenskapsverket, därpå, att beslutet örn dess inrättande fattades in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 187■ 9

naii förslaget om kapitalbudgetens omläggning framlades, att anslag till fonden

hittills anvisats under fonden för förlag till statsverket, varför frågan

örn en investeringsstat för förrådsfonden ännu icke varit aktuell, samt att

nian ännu icke visste, vilka tillgångar fonden komme att omfatta.

Beträffande frågan örn förrådsfondens konstruktion anför riksräkenskapsverket.

Förrådsfonden kommer förutom rörelsemedel att omfatta dels vissa tor

stadigvarande bruk avsedda byggnader såsom förråds-, verkstads- och garagebyggnader,

dels centralförråd för motorfordon, vägmaskiner och större

verkstadsmaskiner, dels grustag och andra materialfyndigheter ävensom förråd

av väglagningsämnen av jord- och stenmaterial och dels effektförråd.

1 Kungl. Maj:Is beslut den 3 september 1943 angående bokföring av inkomster

och utgifter å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond m. m. benämnas

angivna fyra objektsgrupper förrådsbyggnader m. m., centralförråd för vägmaskiner

m. m., grustag m. m. och elfektlörråd. I fråga örn de två förstnämnda

objektsgrupperna skall avskrivning ske i vanlig ordning genom avsättning

lill värdeminskningskonto, medan beträffande de två andra grupperna direkt

nedskrivning skall ske av tillgångarna med belopp motsvarande beträffande

grustag m. m. värdet av uttagna material och i fråga örn effektförrådet

effekternas tillgångsvärde. Enligt nyssnämnda beslut gäller, att lill värdeminskningskonto

avsatta medel få disponeras endast efter beslut av Kungl.

Majit men att genom nedskrivning av grustag m. lii. och av effektförrådet

frigjorda medel fä av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter behov tagas i

anspråk för ersättningsanskaffning. För användning av de till gruppen förrådsbyggnader

m. m. och gruppen centralförråd för vågmaskiner m. m. hörande

tillgångarna skola vägväsendets organ samt lianinbyTåii och järnvägsoch

luftfartsbyrån erlägga hyror med belopp, som täcka utgifterna för dessa

tillgångars underhåll och avskrivning. Beträffande gruppen grustag m. m.

och effektförrådet gäller, att de ersättningar för uttagna material respektive

utlämnade effekter, som skola påföras ifrågakommande arbeten, äro avsedda

att anpassas så, att även här inkomster och utgifter komma att gå jämnt

ihop.

Vid beslutet om fondens inrättande har emellertid icke räknats nied ali

förrådsrörelsen skall belastas med några utgifter motsvarande ränta å det i

rörelsen investerade kapitalet, ulan detta kapital har betraktats såsom förlagskapilal.

Örn förrådsfonden skall redovisas såsom självständig kapitalfond,

böra dock dess inkomster även täcka ränta å de i fonden investerade

kapitalmedlen. För budgetåret 1944/45 torde denna ränta kunna beräknas till

omkring 2 miljoner kronor. Räntan bör såsom överskott å fonden redovisas

å riksstalens inkomstsida.

Enligt den föreslagna omläggningen av kapitalbudgelens uppställning skall

redovisningen över budgeten av kapitalutgifterna omfatta även ersättningsanskaffningar

samt övriga nu vid sidan av budgeten finansierade investeringar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid såsom redan framhållits

vid sin framställning örn investeringsanslag för förrådsfonden utgått

från alt de för redovisningen av fonden fastställda grunderna tills vidare

skola äga tillämpning samt ali alltså de likvida medel, som uppkomma

genom avsättning lill värdeminskningskonto, och de likvida medel, som tillföras

fonden från vägdistrikten, skola få tågås i anspråk för ersättningsanskaffningar

respektive för nyinvesteringar.

En ändring av nu gällande grunder för redovisningen å förrådsfonden och

en korrigering av styrelsens anslagsberäkningar i anslutning till ilen ändrade

ordningen för kapitalbudgetens uppställning är emellertid förenad med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

vissa svårigheter, innan man känner sammansättningen av de tillgångar fonden

kommer att övertaga från vägdistrikten. Därest fonden skall redovisas

såsom självständig kapitalfond, förutsätter riksräkenskapsverket emellertid.

att en sådan korrigering genomföres å tilläggsstat för budgetåret 1944/45.

♦

Beträffande finansieringen av de garage- och förrådsanläggningar, vilkas

uppförande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen planerar, framhåller riksräkenskapsverket,

alt enligt de regler, som avses skola tillämpas för dylika an

läggningar, medelsbehovet i dess helhet borde tillgodoses genom investeringsanslag.

Riksräkenskapsverket erinrar vidare, att byggnadskostnader — utom

vid affärsverksfonderna och därmed jämställda fonder — av statsfinansiella

skäl till viss del omedelbart avskreves genom anslag å riksstaten. Att motsvarande

förfarande icke föreslagits i detta fall syntes bero på att fondens

utgifter i huvudsak täcktes med hyror från vägföretag, vilka i sin tur finansierades

med automobilskattemedel. Riksräkenskapsverket, som för sin del

icke funne anledning frångå vad som gällde för statens fastighetsredovisning

i övrigt, förordade att med lösningen av denna fråga finge anstå till

1945 års riksdag.

I avvaktan på lösningen av spörsmålen rörande förrådsfondens eventuella

förräntning samt sättet för redovisning av avskrivningsmedel och ersättningsanskaffningar

förordar riksräkenskapsverket, att anslag till denna fond tills

vidare anvisas under fonden för förlag till statsverket.

Departementschefen

.

Då beslut vid 1943 års riksdag fattades om vägväsendets förstatligande,

förutsattes att vägdistriktens skulder skulle övertagas av staten, medan distriktens

tillgångar i form av kontanter, fordringar och värdepapper skulle

jämte särskilda anslag tillföras den förrådsfond för väg- och vattenbyggnadsväsendet,

som skulle inrättas från och med den 1 juli 1943. Enligt

för denna fond nu meddelade bestämmelser omfattar fonden för närvarande

endast vägväsendets förråd m. m., medan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

lörrådsrörelse i övrigt — avseende hamnbyråns samt järnvägs- och luftfartsbyråns

verksamhet — ordnats mera provisoriskt, olika för vardera byrån.

Anledningen till att fonden till en början erhöll denna begränsning var när
-

mast, att en sammanslagning av de skilda byråernas förrådsverksamhet ansågs

lämpligen böra ske vid ett budgetårsskifte.

Förrådsfondens anslag för budgetåret 1943/44 har anvisats såsom förlagskapital

under fonden för förlag till statsverket. Det skulle av budgettekniska

skäl hava varit önskvärt, örn fonden i anslutning till den av årets riksdag i

princip beslutade omläggningen av kapilalbudgeten kunnat konstrueras såsom

en självständig kapitalfond, för vilken investeringsstat kunnat i år fastställas

av riksdagen. Då kapitalbudgetens omläggning enligt min mening bör föranleda,

att anslag anvisas för fondens hela kapitalbehov samt i konsekvens

härmed investeringsbemyndigandet för fonden bör i förhållande till investeringsanslaget

minskas icke allenast med avskrivningsmedel inom fonden

utan även med övriga kapitalmedel — främst vägdistriktens kontanta medel,

vilka tidigare förutsatts skola direkt tillföras fonden såsom förlagsmedel

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

11

— är emellertid detta icke nu möjligt. Ännu kan nämligen storleken av sistnämnda

medel icke överblickas. Jag förordar därför, att anslag för fonden

tillsvidare anvisas under fonden för förlag till statsverket. Det bör ankomma

på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med riksräkenskapsverket

framlägga förslag beträffande fondens konstruktion, sedan sammansättningen

av de tillgångar fonden kommer att övertaga från vägdistrikten blivit

känd. Såsom riksräkenskapsverket framhållit, lärer en konstruktion avfonden

såsom självständig kapitalfond böra föranleda, att dess inkomster

få täcka även ränta å de investerade kapitalmedlen. Räntan bör då redovisas

å riksstatens inkomstsida såsom överskott å fonden. Då fondens inkomster

väsentligen härröra från anslag till väg- och vattenbyggnadsväsendet, kommer

detta å andra sidan att föranleda motsvarande behov av ökade anslagsmedel

för ifrågavarande ändamål. Såsom nyss nämnts bör fondens hela kapitalbehov

tillgodoses genom anslag å riksstaten och alltså de likvida medel, vilka uppkomma

genom avsättning till värdeminskningskonto och som tillföras fonden

från vägdistrikten, icke direkt få tagas i anspråk för ersättningsanskaffningar,

respektive nyinvesteringar.

Vad beträffar den av riksräkenskapsverket berörda frågan örn formerna

för avskrivning av byggnadskostnad^- å fonden, vill jag utan att i nu förevarande

sammanhang taga ställning till denna fråga framhålla, att vissa

skäl enligt min mening tala för en lösning av spörsmålet i anslutning till vad

som gäller för affärsverksfonderna.

Ehuru frågan om fondens konstruktion icke nu kan definitivt lösas, torde

vad jag anfört angående användningen av till fonden inflytande likvida medel

böra tillämpas från och med ingången av budgetåret 1944/45. På grund

härav böra medel i detta sammanhang anvisas för mötande av hela det kapitalbehov

för fonden, som nu kan förutses för nämnda budgetår.

Detta bör till en början föranleda, att anslag anvisas för vägväsendets hela

nu beräknade byggnadsbehov. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattat

medelsbehovet härför till 4 700 000 kronor, varav 2 200 000 kronor enligt

styrelsens mening skulle anvisas under fonden för förlag till statsverket

samt återstoden bestridas av från vägdistrikten övertagna likvida medel eller

med anslag, som senare skulle anvisas. Ärendet är icke i det utredda skick, alt

slutlig ställning nu kan tagas till frågan, hur många byggnader som måste

uppföras under nästa budgetår. Då, såvitt jag på grundval av inhämtade

upplysningar kunnat bedöma, antalet garage, som erfordras för att befintliga

dyrbara fordon icke skola skadas eller förstöras, icke mera avsevärt torde

understiga den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna siffran, förordar

lag, att ett belopp av 4 700 000 kronor beräknas för byggnader. Jag förutsätter

därvid, att några sådana icke uppföras förrän efter bemyndigande

av Kungl. Maj:!, sedan utredning örn behovet i varje särskilt fall förebragts.

Jag biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag örn att förrådsfonden

från och med den 1 juli 1944 skall övertaga även den av styrelsens

hamnbyrå samt järnvägs- och luflfartsbyrå bedrivna förrådsrörelsen. Redovisningen

av nämnda byråers maskiner m. m. torde böra ske i huvudsak på

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

sätt styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket föreslagit. Närmare bestämmelser

i ämnet torde böra meddelas av Kungl. Majit. På sätt av def

föregående framgår, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit erforderligt,

att förrådsfondens kapital i samband med förrådsrörelsens enhetliggörande

ökas med ett belopp av 990 000 kronor, därav 95 000 kronor för övertagande

av maskiner som äro bokförda å icke avslutade byggnadsföretag i

hamnbyråns regi, 120 000 kronor för motsvarande maskiner under järnvägsoch

luftfartsbyrån samt 775 000 kronor för nya maskiner för båda byråernas

behov. Häremot har jag intet att erinra.

Under de närmaste budgetåren erfordras vissa medel för inköp av tjänstebilar

för vägväsendets räkning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har enligt

Kungl. Maj :ts uppdrag verkställt utredning i detta avseende och i skrivelse

den 28 februari 1944 framlagt förslag i ämnet. Styrelsen har därvid hemställt

om anvisande för nästkommande budgetår av ett anslag under förrådsfonden

av 650 000 kronor. Då ärendets beredning ännu ej är slutförd, kan slutlig

ståndpunkt till frågan örn medelsbehovets storlek icke nu tagas. Jag anser mig

emellertid böra förorda, att ett belopp av 500 000 kronor beräknas för ändamålet

för budgetåret 1944/45.

Sammanlagt skulle sålunda ett kapitalökningsanslag av (4 700 000 +

990 000 + 500 000) 6 190 000 kronor erfordras för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förrådsfond för nästa budgetår. Av vad jag anfört angående användningen

av vägdistriktens tillgångar efter den 1 juli 1944 följer, att någon

avrundning av beloppet icke bör ske.

Med hänsyn till svårigheterna alt nu överblicka förrådsfondens kapitalbehov

förutsätter jag att, om riksdagen däremot ej uttalar erinran, kapitalökningsanslaget

må kunna under nästkommande budgetår genom beslut av

Kungl. Majit överskridas under förutsättning att anmälan om överskridan

det göres hos riksdagen så snart omständigheterna det medgiva.

På sätt i propositionen 1943: 163 (bilaga 11, punkten 1) förutsatts, bör den

egendom, som anskaffats med anlitande av det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget å 60 000 kronor till förvärv

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning av fastigheter i Lysekil

överföras till förrådsfonden. Detsamma torde böra gälla eventuellt förefintlig

reservation å anslaget.

Förvaltningen av vägdistriktens skulder bör övertagas av riksgäldskontoret

den 1 juli 1944, då anslag motsvarande skulderna böra ställas till riksgäldskon

torets förfogande. Dessförinnan torde utredning om skuldernas

exakta .storlek kunna väntas föreligga. Med hänsyn till vad väg- och vatten - byggnadsstyrelsen upplyst lärer anslaget emellertid böra anvisas med

40 000 000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör av riksgäldskontoret

från anslaget erhålla ersättning för under tiden 1 januari—30 juni

1944 havda utgifter för amorteringar och räntor å de av .styrelsen under

nämnda tid förvaltade lånen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 under rubriken

Fonden för förlag till statsverket anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

dels till Förlag för väg- och vattenbgggnadsväsendets förråds

fond ............................ kronor 6 190 000;

dels ock till Reglering av vägdistriktens

skulder............................. kronor 40 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:203 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående förlag för vägoch vatt enby ggnadsväsendets förrådsfond m. m. s. 14 i texten
  2. SU 1944:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlag för vägoch vattcnbyggnadsväsendets förrådsfond m. m. s. 3 i texten