Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidshjälp m. m. åt vissa pensionärer och understödstagare

1944-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:190, Angående dyrtidshjälp m. m. åt vissa pensionärer och understödstagare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dyrtidshjälp

m. m. åt vissa pensionärer och understödstagare; given

Stockholms slott den 3 mars 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet,

såvitt angår punkten l:o), och med cheferna för justitie- och socialdepartementen,

såvitt angår punkten 2:o), anför chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, följande.

l:o).

Enligt beslut senast av 1943 års riksdag (prop. nr 147, skriv, nr 167) har

särskild dyrtidshjälp beviljats åt sådana tjänste- och familjepensionärer vid av

staten övertagna enskilda järnvägar, som icke enligt gällande författningar

ägt åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel å dem tillkommande pensioner eller

understöd. Dyrtidshjälpen har från och med innevarande budgetår utsträckts

att omfatta jämväl vissa pensionärsgrupper vid nedlagda enskilda järnvägar.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 190—191.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunell. Maj:ts proposition nr 190.

Departements
chefen.

Bestämmelser i ämnet lia utfärdats genom kungörelser den 28 juni 1941 (nr

648), den 24 april 1942 (nr 212) och den 30 april 1943 (nr 232).

Dyrtidshjälpen utgår under löpande budgetår med 20 procent av särskilda

tilläggsunderlag, beräknade i enlighet med föreskrifterna i kungörelserna den

18 juni 1925 (nr 275) och den 15 juni 1923 (nr 267). Tilläggsunderlagen äro så

utformade, att de sämst ställda erhålla en relativt större förbättring. Vid en

dyrtidshjälp utgående efter 20 procent uppgå sålunda de faktiska tilläggen till

32 procent av de lägsta pensions- eller understödsbeloppen, och dyrtidshjälp

beräknas ej å högre pensionsbelopp än 400 kronor för månad.

Berättigade till nämnda dyrtidshjälp äro: 1) f. d. befattningshavare, som

med pension eller därmed jämförligt understöd avgått från tjänst vid den

enskilda järnvägen, innan denna övertagits av staten, eller som övergått i statens

järnvägars tjänst i samband med övertagandet eller nedläggandet av den

enskilda järnvägen utan att ha erhållit befattning å aktiv stat och sedermera

erhållit pension eller understöd i anledning av anställningen vid den enskilda

järnvägen; 2) änkor, barn och övriga anhöriga till sådana f. d. befattningshavare,

i den mån dessa anhöriga äga åtnjuta pension eller därmed jämförligt

understöd i anledning av anställningen vid den enskilda järnvägen; samt

3) änkor, barn och övriga anhöriga till befattningshavare, som avlidit innan

järnvägen övertagits av staten, i den mån dessa anhöriga äga åtnjuta sådan

pension eller sådant understöd.

Dyrtidshjälp utgår dock icke tili tjänste- och familjepensionärer, vilkas

pensioner eller understöd uppgå till eller överstiga de sammanlagda förmåner,

som vid samma tidpunkt tillkomma motsvarande pensionärer från statens

järnvägar, och den utgående dyrtidshjälpen skall alltid begränsas så, att

den icke tillika med vederbörandes pension eller understöd överstiger de motsvarande

sammanlagda förmånerna för statens järnvägars pensionärer.

I skrivelse den 19 januari 1944 har svenska järnvägsmannaförbundet gjort

framställning örn att ifrågavarande pensionärer och understödstagare måtte

erhålla dyrtidshjälp även under nästa budgetår.

I framställning den 31 oktober 1943 har f. d. statiensföreståndaren A. Anderberg

anhållit, att enahanda dyrtidshjälp måtte få utgå till pensionärerna

vid Ängelholm—Klippans järnvåg.

Järnvägsstyrelsen, som den 7 januari 1944 avgivit utlåtande över framställningen,

har icke velat motsätta sig, att dyrtidshjälp finge utgå jämväl till pensionstagarna

vid ifrågavarande järnväg. Denna tillhörde Ängelholms stad men

hade under en följd av år trafikerats av Hälsingborg—Hässleholms järnväg

och, efter denna järnvägs förstatligande från och med den 1 juli 1940, av

statens järnvägar. Det syntes rimligt, att den trafikerande förvaltningen påtoge

sig de pensionsutgifter, som eljest kunde beräknas ha tillkommit trafikutö

varen-ägaren.

Jämväl för nästa budgetår tillstyrker jag, att dyrtidshjälp må utgå till i huvudsak

samma grupper pensionärer och understödstagare vid av staten över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

3

tagna enskilda järnvägar eller vid nedlagda sådana järnvägar som för löpande

budgetår, övervägande skäl synas mig tala för afl även motsvarande pensionärer

och understödstagare vid Ängelholm—Klippans järnväg må komma i

åtnjutande av samma förmån från och med nästa budgetår. Denna järnväg

är visserligen icke i statens ägo, men den trafikeras av statens järnvägar och

torde ha lämnats utanför vid det allmänna förstatligandet, därför att trafiken

framdeles är avsedd att nedläggas. Kostnaderna för denna utvidgning av dyrtidshjälpen

äro relativt obetydliga. Sammanlagda beloppet av till nämnda

pensionärer utgående pensioner och understöd uppgår för månad till icke

fullt 2 300 kronor. Därest riksdagen icke riktar erinran häremot, torde Kungl.

Majit böra äga att, örn liknande förhållanden skulle föreligga vid axman

järnväg, medgiva dyrtidshjälp även till pensionärerna vid sådan järnväg.

Dyrtidshjälpen torde tills vidare under nästa budgetår böra utgå med

samma procentsats som för innevarande budgetår. Därest en stegring av

kristilläggen med 5 procent skulle inträda, bör jämväl dyrtidshjälpen för

ifrågavarande pensionärer höjas från 20 till 25 procent. Höjningen bör erhållas

respektive, vid nedgång av levnadskostnadsindex, bortfalla vid samma

tidpunkt som en eventuell kristilläggsförhöjning för statens pensionärer.

Därest å andra sidan en mera betydande nedgång i levnadskostnaderna skulle

inträffa och kristilläggen i enlighet med ett denna dag anmält förslag bli

föremål för omprövning vid indextalet 140 (eventuellt talet 220 i 1914 års

serie), bör jämväl dyrtidshjälpen omprövas.

Dyrtidshjälpen bör i övrigt utgå efter samma grunder som innevarande

budgetår. Därest ytterligare vissa enskilda järnvägar skulle övertagas av staten

under loppet av nästa budgetår, synes skäligt att jämväl pensionärerna

vid dessa komma i åtnjutande av dyrtidshjälp. Därvid böra dock i möjligen

förekommande fall avräknas de bidrag av motsvarande karaktär, som enligt

utfästelse av den enskilda järnvägen kunna komma att utgå för tiden efter

övertagandet.

Kostnaderna för dyrtidshjälpen böra liksom hittills bestridas av statens

järnvägars trafikmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att dyrtidshjälp enligt av mig förordade grunder må under

budgetåret 1944/45 av trafikmedel utbetalas till de i det föregående

angivna pensionärsgrupperna vid av staten övertagna

enskilda järnvägar m. fl.

2:o).

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 147, skriv, nr 167) utgå under

innevarande budgetår särskilda procentuella tillägg å pensioner till vissa

pensionärer från Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka och från skyddshemmet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mai.ts proposition nr 190.

åkerbrukskolonien Hall. Samma skäl som i fjol talade för att ifrågavarande

pensionärer borde beredas viss lindring i dyrtidens tryck föreligga även i

år. Jag vill därför föreslå, att de tillägg å 20 procent, som för närvarande

utgå å pensionerna och understöden, tillsvidare må utgå jämväl under nästa

budgetår. En höjning till 25 procent respektive en sänkning bör dock få ske

under samma villkor, som föreslagits beträffande livhöjning och sänkning

av den under föregående punkt berörda dyrtidshjälpen.

Kostnaderna för tilläggen torde få bestridas av förslagsanslaget Diverse

pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att procentuella tillägg enligt av mig förordade grunder må

under budgetåret 1944/45 utgå till vissa pensionärer från

Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka och från skyddshemmet

åkerbrukskolonien Hall.

Vad departementschefen under punkterna l:o) och 2:o)

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Birger Öhman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:204 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående dyrtidshjälp ut. m. åt vissa pensionärer och understödstagare. a1 i texten
  2. BU 1944:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidshjälp m. m. åt vissa pensionärer och understödstagare. s. 1 i texten