Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tullverket för budgetåret 1944/45

1944-03-03 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:192, Angående anslag till tullverket för budgetåret 1944/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket

för budgetåret 1944/45; given Stockholms slott

den 3 mars 1944.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda

tre förslagsanslag, nämligen ett å 900 000 kronor till avlöningar till befattningshavare

hos generaltullstyrelsen, ett å 16 780 000 kronor till avlöningar

till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1 720 000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 13 november 1943 har generaltullstyrelsen gjort framställning

angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret

1944/45.

I årets statsverksproposition ha anslagen upptagits med endast beräknade

belopp, enär det ansetts erforderligt att, innan slutlig ställning toges till frågan

om tullverkets anslagsbehov för nästa budgetår, från statens organisa
Bihang

till riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 192.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Departementschefen.

tionsnämnd inhämta utlåtande över förenämnda skrivelse. I enlighet med

av generaltullstyrelsen i skrivelsen gjord uppskattning har därvid generaltullstyrelsens

avlöningsanslag beräknats till 894 000 kronor, tullstatens avlöningsanslag

till 16 100 000 kronor och omkostnadsanslaget till 1 686 000 kronor.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen.

Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd genom

Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 (statsliggaren s. 369). I personalförteckningen

äro i lönegraden A 26 upptagna bland annat en byråinspektör och föreståndare

för tullverkets huvudlaboratorium och en förste aktuarie och chef

för statistiska avdelningen. Kungl. Maj:t har nämnda dag fastställt följande

avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 641 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... » 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 148 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 116 800

Summa kronor 907 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............................. kronor 7 000

Nettoutgift kronor 900 000.

I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen i fråga örn detta anslag

icke funnit anledning föreslå annan förändring än att uppbördsposten ersättning

från marinen med hänsyn till storleken av det under budgetåret

1942/43 influtna ersättningsbeloppet, 12 557 kronor, höjes från 7 000

till 13 000 kronor, varigenom anslaget skulle komma att uppgå till 894 000

kronor mot för innevarande budgetår 900 000 kronor. Vid anslagsberäkningen

har styrelsen vidare förutsatt, att icke-ordinarieposten .skulle liksom

för innevarande budgetår belastas med kostnaderna för arvode åt en expert

med uppdrag att biträda vid fullföljandet av de av besparingsberedningen

påbörjade arbetsstudierna inom tullverket.

I anslutning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört böra de i personalförteckningen

upptagna tjänstebenämningarna notarie och sekreterare utbytas mot benämningarna

byråsekreterare respektive förste byråsekreterare. I fråga örn änd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 192.

3

ring av de i personalförteckningen intagna benämningarna byråinspektör

och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium respektive förste aktuarie

och chef för statistiska avdelningen ha olika förslag framkommit i ärendet

angående revision av tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet.

För egen del tillstyrker jag 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag

att dessa benämningar ändras till byrådirektör respektive förste aktuarie.

Mot generaltullstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under förevarande

anslag har jag intet att erinra.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Följande personalförteckning för tullstaten är av Kungl. Majit fastställd

genom beslut den 30 juni 1943.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................................ A 29

3 tullöverinspektörer ....................................... A 27

1 övertullförvaltare ........................................ A 27

3 tullbevakningschefer...................................... A 26

3 tulldirektörsassistenter .................................... A 26

5 tullförvaltare av klass 1 A ................................ A 26

3 tullkommissarier......................................... A 26

8 tullförvaltare av klass 1 B................................ A 24

21 tullöverkontrollörer ...................................... A 24

17 förste tullkontrollörer .................................... A 22

16 tullförvaltare av klass 2 .................................. A 22

20 tullförvaltare av klass 3 .................................. A 21

132 tullkontrollörer .................................... A 21

6 tullförvaltare av klass 4 .................................. A 20

3 tullkassörer ............................................. A 18

315 kammarskrivare ......................................... A 16

24 tullmästare .............................................. A 15

26 tulluppbördsman ........................................ A 15

152 tullkontorister ........................................... A 12

131 tullöveruppsyningsmän ............................. A 12

2 kansliskrivare ........................................... A 11

4 kontorister .............................................. A 9

1 099 tulluppsyningsman ....................................... A 8

31 kanslibiträden ........................................... A 7

507 tullvakter ............................................... A 5

60 kontorsbiträden .......................................... A 4

30 skrivbiträden ............................................ A 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ........................................ A 16

22 kustöveruppsyningsmän .................................. A 12

55 kustuppsyningsman ...................................... A 8

53 förste kustvakter ........................................ A 7

163 kustvakter .............................................. A 6

55 kustbevakningsbiträden .................................. A 5

4 kontorsbiträden .......................................... A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef...................................... A 24

1 kammarskrivare ........................................ A 16

6 gränsöveruppsyningsmän.................................. A 12

188 gränsuppsyningsmän .................................... A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

7 tullkassörer ............................................ A 18

108 tillsyningsman .......................................... A 6;

Anm. 1. 7 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 7 tull

kassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 108 tillsynings
man

å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt följande avlöningsstat för tullstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 13 200 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t.................................. » 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

........................................... » 1600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 2 278 500

Summa kronor 17 080 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen............................ kronor 300 000

Nettoutgift kronor 16 780 000.

Centraltullkamrarna.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 196/1943 angående anslag

till tullverket för budgetåret 1943/44 godkände riksdagen vissa huvudgrunder

för en omorganisation av centraltullkamrarna, avsedd att träda i lillämp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

5

ning den 1 juli 1944. I fråga om grunderna för omorganisationsförslaget torde,

i den mån desamma icke nedan beröras, få hänvisas till nämnda proposition

(sid. 10—23). Av propositionens innehåll må i detta sammanhang

endast återgivas följande.

Centraltullkammare finnes inrättad i envar av städerna Stockholm, Göteborg

och Malmö. Varje centraltullkammare står under chefskap av en tulldirektör.

Under honom lyda dels en tulldirektörsexpedition, uppdelad på två

avdelningar, nämligen kansliet och kassakontoret, dels en tullförvaltning i

tullhamnen, uppdelad på tre huvudavdelningar, nämligen tullkameralkontoret,

tullbehandlingsinspektionen och tullbevakningsinspektionen, dels ock

en tullförvaltning i frihamnen. Vid tulldirektörsexpeditionen utövas närmaste

chefskapet under tulldirektören av en tulldirektörsassistent. Vid varje

kassakontor är såsom föreståndare anställd en förste tullkontrollör. Föreståndare

vid de olika huvudavdelningarna äro vid tullkameralkonföret en

tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen en tullöverinspektör och

vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef. Tullförvaltningen i

frihamnen förestås av en tullförvaltare. I fråga om tulltaxeringsärenden sorterar

tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen i frihamnen

direkt under generaltullstyrelsen.

Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar,

alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöverkontrollör,

förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna

lyda under tullkameralkontoret. lullbehandlingsavdelningarna

under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom

bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen,

i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål

rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret.

Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare

för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder

då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen

under tullbehandlingsinspektionen.

Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna framlades dels av en

av generaltullstyrelsen tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt

tjänstgöringsreglemente för tullverket — i det följande benämnd tjänstgöringsdelegationen

— dels ock av besparingsberedningen.

Generaltullstyrelsen avstyrkte i skrivelse den 30 september 1942 de framlagda

omorganisationsförslagen på i skrivelsen anförda skäl.

Vid anmälan av förslagen anförde jag följande.

Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkamrarnas

arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri på-,

visade förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen

inom centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen

av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet

och ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen

av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet mellan

olika grenar av tjänsten.

Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande,

bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldireklören och tre

avdelningsföreståndare. Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda

sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.

Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning

av tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialise
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

ring i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande

av specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören

och avdelningsföreståndarna erhålla en sådan ställning i organisationen som

medger utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande

av de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten.

I detta hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen

icke vara tillfredsställande.

Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förhållandet,

att för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger

något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av

de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemensam

ledning måste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av

ärenden, som äro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medföra ett eftersättande

av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten

hörande dispositioner.

Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente

för tullverket som besparingsberedningen från sina olika

utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga om centraltullkamrarnas

organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan

i allvarligt övervägande.

Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion

med infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna

måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som

skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer.

Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i

skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet

med särskilda remissyttranden till tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar.

Ett inordnande av avdelningsföreståndarna i en tulldirektion

på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å tulldirektörens vägnar

finner jag överhuvud laget vara en naturlig organisationsform, ägnad att

stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika

tjänstegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna

ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat

och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.

För linjeavdelningarna synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap,

vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.

Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation

av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av

delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket

respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.

Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionema

ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen

böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en

tullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden.

En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens

ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena

för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som

ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock

med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större

vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.

Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag

enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda

befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.

Längre än till att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

jerna för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid

nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas

ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas

i kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen

icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal lonegradsförändringar

som förutsatts i delegationstörslaget eller övriga organisationsdetaljer,

som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens struktur.

Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt icke kunna

tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya organisationen

bör emellertid kunna sättas i kraft vid ingången av budgetaret 1944/4o och

jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut i denna

fråga. . . ,

Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan

till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen

bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och rationaliseringar

som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som kunna

framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.

I sin förenämnda skrivelse den 13 november 1943 har generaltullstyrelsen i

fråga om centraltullkamrarnas omorganisation framlagt en plan av nyss angiven

innebörd. Vid skrivelsen äro fogade särskilda yttranden av byråcheferna

Linders, Jansson, Hilding och Lindberg.

Generaltullstyrelsen har, med iakttagande av de fastställda huvudgrunderna

för omorganisationen, framlagt förslag till vissa ändringar i personaluppsättningen

samt redogjort för de delar av omorganisationen som styrelsen ansett

vara av betydelse för anslagsberäkningen ävensom i samband härmed behandlat

vissa frågor av den natur, att de kunna avgöras genom utfärdande av

administrativa bestämmelser, som Kungl. Majit eller generaltullstyrelsen äger

meddela. I fråga örn personalbeståndet vid centraltullkamrarna har styrelsen

utöver förslag till omedelbara ändringar i personalförteckningen jämväl i

viss utsträckning uttalat sig örn behovet av ytterligare personal efter återgång

till normala trafikförhållanden ävensom förordat, att vissa lönegradsförändringar

företagas när sådana förhallanden inträda. Salunda har styrelsen föreslagit

att, utöver de tjänster som styrelsen ansett nödvändiga redan för nästa

budgetår, framdeles ny inrättas en tullöverkontrollörstjänst och fyra förste

tullkontrollörstjänster. I samband därmed skola enligt styrelsens förslag fyra

kammarskrivartjänster ombildas till tullkontrollörstjänster. Huruvida inrättandet

av nämnda fyra förste tullkontrollörstjänster möjliggör indragning av

tullkontrollörstjänster blir, anför styrelsen, beroende på fortsatta undersökningar

örn behovet av tullkontrollörstjänster vid trafikavdelningar. I den följande

framställningen torde de i nuvarande läge icke omedelbart aktuella

förslagen huvudsakligen få redovisas endast i den man de kunna vara ägnade

att belysa de spörsmål, vartill ställning redan nu måste tagas. Av styrelsen

behandlade frågor som kunna avgöras i administrativ ordning komma i det

följande att beröras endast i den mån de varit föremål för olika meningar

och äro av mera väsentlig betydelse för centraltullkamrarnas organisation.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Ledningen av tulldirektioner och huvudavdelningar.

Tulldirektörerna äro avsedda att fungera som chefer för tulldirektionerna.

Befattningarna som tulldirektörsassistenter i A 26 ha i enlighet med huvudgrunderna

för omorganisationen föreslagits indragna. De till tulldirektionerna

knutna huvudavdelningarna skola enligt generaltullstyrelsens förslag förestås

av följande befattningshavare, nämligen kameralavdelningen av en tullkommissarie,

tullbehandlingsavdelningen av en tullöverinspektör samt personal-

och bevakningsavdelningen av en tullpersonalchef. Sistnämnda tjänstebenämning

föreslås skola ersätta benämningen tullbevakningschef. Ehuru

styrelsen finner skäl i och för sig föreligga för att samtliga föreståndare för

huvudavdelningar placeras i A 27, har styrelsen under nuvarande förhållanden

icke velat föreslå ökat antal befattningar i denna lönegrad. Styrelsen har

därför föreslagit, att tullkommissarierna och tullpersonalcheferna skola vara

placerade i A 26.

I likhet med tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen har styrelsen

i fråga om tulldirektionen i Stockholm utgått från att behov för nästa

budgetår föreligger av en förste tullkontrollör å kameralavdelningen, en tullöverkontrollör

å tullbehandlingsavdelningen och en förste tullkontrollör å

personal- och bevakningsavdelningen.

Beträffande Göteborg har styrelsen, i likhet med tjänstgöringsdelegationen,

funnit det redan i nuvarande läge vara erforderligt med en tullöverkontrollör

å tullbehandlingsavdelningen och en förste tullkontrollör å personal-

och bevakningsavdelningen, medan besparingsberedningen ansett endast

sistnämnda befattning erforderlig. Styrelsen har anfört att, oaktat tulltaxeringsarbetels

omfattning vore väsentligt mindre i Göteborg än i Stockholm

och oaktat personalärenden samt vissa andra ärenden genom omorganisationen

skulle avlastas från tullbehandlingsinspektionen, arbetsbördan för

tullöverinspektören i Göteborg likväl bleve så betydande, att denne liksom

för närvarande borde biträdas av en tullöverkontrollör. Till arbetsbördans

storlek bidroge särskilt, alt tullöverinspektören skulle utöva överinseendet

över tulltaxeringsarbetet i frihamnen ävensom beslutanderätten i vissa ärenden,

som nu avgjordes av tulldirektören.

Beträffande Malmö har styrelsen ansett behov nu föreligga av en förste

tullkontrollör å kameralavdelningen. Varken tjänstgöringsdelegationen eller

besparingsberedningen har ansett denna tjänst erforderlig. Härutinnan har

styrelsen framhållit, att tullkommissarien i Malmö — liksom i Stockholm

och Göteborg — komme att få övertaga åtskilliga göromål som nu ankomme

på tulldirektörsassistent och att behov därför förelåge av en kvalificerad

befattningshavare såsom biträde at tullkommissarien vid beredning av ärenden,

utredningsarbete och kassainventeringar.

Här må även nämnas, att generaltullstyrelsen beräknat, att vid huvudavdelningarna

skulle under normal trafik, utöver nu nämnda befattningar,

erfordras i Göteborg en förste tullkontrollörstjänst å kameralavdelningen och

i Malmö en tullöverkontrollörsbefattning å tullbehandlingsavdelningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

9

Föreståndarskapel för linjeavdelningarna m. m. I

fråga om linjeavdelningarna har generaltullstyrelsen i överensstämmelse med

de fastställda huvudgrunderna utgått från anordnande av enhetligt föreståndarskap.

Som linjeavdelningar ha därvid betraktats dels en specialavdelning

för klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål, dels avdelningar

vid de särskilda trafikställena. I fråga örn nämnda specialavdelning har styrelsen

framhållit, att styrelsen närmast vore benägen att i enlighet med besparingsberedningens

förslag förorda, att denna avdelning anknötes till tulldirektionen.

Därest det emellertid i enlighet med förslag av tjänstgöringsdelegationen

skulle anses lämpligt att endast administrativa och ekonomiska

ärenden handlades inom tulldirektionen, medan andra göromål ombesörjdes

av linjeavdelningar, ville styrelsen icke motsätta sig det av delegationen framlagda

förslaget att till en särskild linjeavdelning sammanföra sådana löpande

bevakningsgöromål som icke borde utföras vid trafikställena.

För nästkommande budgetår har styrelsen icke ansett några nya tjänster

erforderliga för att tillgodose behovet av föreståndarbefattningar vid linjeavdelningar.

Styrelsen har emellertid utgått från att 4 vakanta överkontrollörstjänster

skola återbesättas, varemot 2 vakanta förste kontrollörstjänster

beräknas fortfarande tills vidare skola hållas vakanta med upphörande av

det förordnande, som är meddelat å den ena tjänsten.

övrig personal. Enligt en i generaltullstyrelsens skrivelse intagen

sammanställning har besparingsberedningen ansett möjligt att genom den

föreslagna omorganisationen av centraltullkamrarna, rationalisering av vissa

arbetsförfaranden därstädes samt vissa förenklingar i redovisningssystemet

inbespara sammanlagt 45 ordinarie och extra ordinarie befattningar i A 21

och lägre lönegrader. Ett inrättande av 2 nya kanslibiträdestjänster i A 7 hade

emellertid jämväl föreslagits, varför minskningen skulle utgöra 43 tjänster,

därav 23, eventuellt 25 ordinarie och 20, eventuellt 18 icke-ordinarie. Den

sålunda beräknade personalminskningen fördelar sig med 19 tjänster på centraltullkammaren

i Stockholm, 10 tjänster på centraltullkannnaren i Göteborg

och 14 tjänster på centrallullkammaren i Malmö. Av beredningen har

emellertid framhållits, att vid den praktiska tillämpningen av den föreslagna

organisationen kunde uppstå förhållanden som påkallade jämkningar i förslaget

beträffande såväl personaluppsättning som arbetsfördelning.

Beträffande den ordinarie personalen har generaltullstyrelsen föreslagit

en minskning med 22 tjänster och nyinrättande av två tjänster, således en

nettominskning med 20 tjänster. Styrelsen har därvid förordat, att antalet

tullkontrollör st jämter tills vidare bibehålies oförändrat, under det att besparingsberedningen

förutsatt minskning med en sådan tjänst. Medan besparingsberedningen

föreslagit indragning av de 2 tullkassörstjänsierna vid tulldirektörsexpeditionernas

kassakontor i Göteborg respektive Malmö, har generaltullstyrelsen

föreslagit indragning jämväl av motsvarande tjänst i Stockholm,

därest i stället en tulluppbördsmansljänst, som av besparingsberedningen föreslagits

till indragning, bibehölles. Beredningen hade föreslagit minskning av

antalet karnmarskrinart junst er med 13. Styrelsen har begränsat sig till att före
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

slå indragning av 7 sådana tjänster, bland annat med hänsyn till att ett av

beredningen framlagt förslag örn ändrad journalisering av utrikes fartygs- och

luftfartygstrafiken, vilket beräknats medföra minskat behov av kammarskrivare,

ännu icke blivit föremål för slutlig prövning. I likhet med beredningen

har styrelsen föreslagit indragning av en tull mäst art.jonst, vilket skulle möjliggöras

genom sammanslagning av två tullmästarexpeditioner i Drottsgården i

Stockholm. Till följd av styrelsens i det föregående berörda förslag om utbyte

av en tullkassörstjänst mot en tulluppbördsmanstjånst har styrelsen ansett

antalet tulluppbördsmän böra minskas med endast 1 mot 2 enligt beredningens

förslag. Antalet tullkontorister borde enligt beredningens uppfattning

minskas med 3, varav 2 i Stockholm och 1 i Malmö. Styrelsen har icke

velat tillstyrka indragning av mer än 2 ordinarie tullkontoristtjänster. Medan

beredningen förordat indragning av 2 tullöveruppsynmgsmanstjänster med

placering i Göteborg respektive Malmö, har styrelsen därutöver ansett det

möjligt att indraga 3 sådana tjänster i Stockholm. Styrelsen har därvid utgått

ifrån att särskild bevakningsförman för inomhus tjänstgörande bevakningspersonal

icke skulle erfordras annat än vid större avdelningar, utan att ifrågavarande

förmanskap skulle kunna uppdragas åt lämpliga tulluppsyningsman.

I fråga om tulluppsgningsmanstjänsterna har styrelsen, i likhet med beredningen,

utgått från att antalet sådana tjänster skulle kunna minskas med 3,

varav 2 i Stockholm och 1 i Malmö. Liksom beredningen har styrelsen föreslagit

inrättande av 2 kanslibitrudestjänster, varav 1 i Göteborg och 1 i Malmö,

båda avsedda för utförande av arbete, som nu ankommer på tullkontorister.

Av de sistnämnda skulle en övertaga göromål som nu utföras av kammarskrivare.

Beträffande förslag av besparingsberedningen om minskning av antalet

icke-ordinarie tjänstemän med 18 i förhållande till personalbeståndet år 1938

har styrelsen anfört, att antalet sådana tjänster för närvarande nedbringats

avsevärt mera och att någon ytterligare minskning av antalet extra ordinarie

tjänstemän icke nu borde företagas, såvida icke personalen skulle kunna beredas

anställning utom tullverket. Alla extra skrivbiträden och kontorsvakter

hade entledigats. Beredningens förslag i fråga örn antalet icke-ordinarie

skrivbiträden och kontorsvakter borde därför komma under bedömande först

då fråga om anställning av extra skrivbiträden och kontorsvakter åter kunde

uppkomma.

Fördelning av arbetsuppgifter m. m. Generaltullstyrelsen

har framhållit, att det sätt på vilket frågorna örn ledningen av bevakningspersonalen

samt fördelningen av bevakningsgöromålen löstes bleve av väsentlig

betydelse för den nya organisationens funktionsduglighet. Med utgångspunkt

härifrån har styrelsen i fråga örn fördelningen av de löpande

bevakningsgöromålen mellan, å ena sidan, den bland linjeavdelningarna

upptagna specialavdelningen för klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål

m. m. samt, å andra sidan, övriga linjeavdelningar funnit, att det

inom ramen för den tilltänkta organisationen icke erbjöde sig någon bättre

lösning av detta spörsmål än att den del av personalen som skulle ha att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kuno!. Majda proposition nr 192.

11

inom de vid olika trafikställen belägna linjeavdelningarnas lokaler fullgöra

med tullklareringen av gods förenade bevakningsgöromål ställdes under vederbörande

linjeavdelningsföreståndares befäl, medan övrig bevakningspersonal

inordnades under förenämnda specialavdelning. Tjänstgöringsdelegationen

och besparingsberedningen hade föreslagit, att de allmänna linjeavdelningarna

skulle under tullkontrolltid ombesörja bevakningen av vederbörande

avdelningar tillhörande hallar, varuskjul och kajområden, medan

bevakningen under övriga delar av dygnet ävensom inom områden som icke

tilldelats någon av de allmänna linjeavdelningarna skulle tillkomma avdelningen

för klarerings- och bevakningsgöromål.

I fråga örn arbetsuppgifterna för linjeavdelningsföreståndarna har generaltullstyrelsen

under hänvisning till förhållandena vid tullkamrarna uttalat

sig för att redogöraransvaret vid avdelningarna ålades föreståndarna.

Styrelsen har därvid anfört, att det kamerala arbetet vid linjeavdelningarna

mestadels vore av enkel beskaffenhet.

Beträffande ärendenas avgörande inom tulldirektion har generaltullstyrelsen

ifrågasatt, att i en sådan direktion ingående huvudavdelningsföreståndare

skulle äga rätt att, då han hyste annan mening än tulldirektören, i vissa

fall avgiva eget till tulldirektörens utlåtande fogat yttrande.

Av innehållet i de av olika ledamöter i generaltullstyrelsen avgivna, till

styrelsens skrivelse fogade särskilda yttrandena må i detta sammanhang

återgivas följande.

Byråchefen Linders har icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsens

förslag i fråga om tjänstebenämningarna för de i tulldirektionerna ingående

huvudavdelningsföreståndarna utan har i stället förordat, att samtliga

dessa befattningshavare erhålla tjänstebenämningen tullöverinspektör. Beträffande

styrelsens förslag om indragning av 3 tullöveruppsyningsmanstjänster

i Stockholm har Linders icke ansett sig övertygad örn att en sådan

indragning vöre möjlig, därest bevakningsgöromålen fördelades mellan olika

trafikavdelningar i enlighet med vad styrelsen förordat. I fråga om fördelningen

av bevakningsgöromålen mellan klarerings- och bevakningsavdelningen

och övriga linjeavdelningar har Linders anslutit sig till den uppfattning

som hävdats av tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen.

Enligt Linders mening borde styrelsen bestämt ha uttalat sig för att avdelningen

för klarerings- och bevakningsgöromål finge karaktären av linjeavdelning.

Linders har vidare icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsens förslag

om reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare gentemot tulldirektör.

Byråcheferna Jansson och Lindbcry ha förenat sig örn ett uttalande av

huvudsaklig innebörd, att generaltullstyrelsen bort bestämt förorda anordnande

av en under tulldirektionen lydande särskild linjeavdelning för löpande

fartygsklarerings- och bevakningsärenden samt ärenden angående tullnederlag,

provianteringsfrilager, sjöfynd, haverigods och försäljning av gods.

Byråchefen Lindbert) har ansett titeln tullpersonalchef otjänlig samt för

sin del förordat, att samtliga huvudavdelningsföreståndare benämndes tullöverinspektörer.

Ilan har vidare beträffande antalet tullkontoristtjänster anfört,

att antalet ordinarie tullkontorister icke vore större än som motsva
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majda proposition nr 192-

rade behovet, varför han i stället för styrelsens förslag om indragning av

2 ordinarie tullkontorister ville föreslå indragning av lika många extra ordinarie

tjänster av detta slag. Ej heller har Lindberg kunnat biträda styrelsens

förslag örn reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare.

Byråchefen Hilding har förklarat sig dela de åsikter som kommit till uttryck

i byråcheferna Linders och Lindbergs särskilda yttranden i fråga örn

dels avdelningschefs reservationsrätt, dels ock otjänligheten av den föreslagna

titeln tullpersonalchef.

Statens organisationsnämnd har den 18 januari 1944 avgivit infordrat

utlåtande över generaltullstyrelsens förenämnda skrivelse. Nämnden har i

sitt utlåtande framhållit i huvudsak följande angående de olika huvudpunkterna

i styrelsens plan till utformning av den nya organisationen av centraltullkamrarna.

Ledningen av tulldirektioner och huvudavdelningar.

I fråga örn tjänstebenämningarna för huvudavdelningsföreståndarna har

nämnden föreslagit införande av benämningen tullintendent under åberopande,

att intendenttiteln kommit till användning bland annat inom telegrafstyrelsen,

där chefen för ekonomibyråns kamerala avdelning benämndes

kameralintendent, inom Överståthållarämbetet (taxeringsintendent, polisintendent)

samt inom postverket, statens järnvägar och domänstyrelsen (befattningar

i lönegraderna A 24—A 27).

I fråga om behovet av tullöverkontrollörer och förste tullkontrollörer vid

huvudavdelningarna har nämnden i vad avser nästa budgetår anslutit sig

till generaltullstyrelsens förslag beträffande Stockholm. I fråga om huvudavdelningarna

i Göteborg har nämnden ansett det tillräckligt med en förste

tullkontrollör, placerad å personal- och bevakningsavdelningen, och i fråga

örn dessa avdelningar i Malmö har nämnden icke funnit behov föreligga

av någon Överkontrollör eller förste kontrollör. Nämndens utlåtande utmynnar

beträffande personalförteckningen i förslag örn indragning av en tullöverkontrollörstjänst

och en förste tullkontrollörstjänst.

Till stöd för sin uppfattning angående de av nämnden till indragning föreslagna

överkontrollörs- och förste kontrollörstjänsterna har nämnden åberopat

bland annat, att arbetsmängden vid de olika centraltullkamrarna vore

av mycket olika storlek. Till belysande härav kunde följande siffror för år

1938 anföras.

Centraltullkam-

mare

Tulltax.

varuposter

1000 st.

Deb. upp- börd

milj. kr.

Antal

ärenden

tullbe-

handl.

restitution

temp. tull- frihet

trafiktill-

stånd

Stockholm''........

942

127

935

1271

3 412

518

Göteborg..........

400

61

248

794

515

733

Malmö............

330

34

359

386

993

173

I antalet ärenden hade icke inräknats ärenden vid frihamnstullförvaltningama.

Antalet utgående ärenden år 1938 hade vid tullförvaltningen i Göteborgs

frihamn varit 153, varav 19 tullbehandlingsärenden, och vid tullförvaltningen

i Malmö frihamn 233. Antalet utgående expeditioner vid dessa

förvaltningar vore sålunda icke av mera betydande storleksordning. Arbetsmängden,

sådan den framginge av uppgifterna i tabellen, understege vid centraltullkamrarna

i Göteborg och Malmö högst avsevärt arbetsmängden vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 192.

13

centraltullkammaren i Stockholm. Arbetsmängden i Malmö motsvarade genomgående

ungefär tredjedelen av arbetsmängden i Stockholm. I betraktande

av att anialet befattningshavare vid de tre centraltullkamrarna vöre väsentligt

olika — vid 1938 års utgång bade antalet anställda i Stockholm utgjort 964,

i Göteborg 774 och i Malmö 407 — syntes även tulldirektionernas befattning

med personalärenden, personaldisposition m. m. komma att skilja sig avsevärt.

Vid nu angivna förhållanden måste det enligt nämndens mening anses

berättigat förutsätta, att topporganisationen vid centraltullkamrarna utbyggdes

olika allt efter rörelsens omfattning. Man kunde sålunda ha anledning ifrågasätta,

örn icke redan beträffande huvudledningen vid centraltullkamrarna —

tulldirektören och huvudavdelningsföreståndarna — en differentiering borde

ske. Man kunde exempelvis fråga sig, huruvida beträffande Malmö en tredelning

av direktionen vore behövlig och örn icke möjligen en fördelning av

göromålen på två huvudavdelningar skulle kunna äga rum. Om emellertid

en tredelning befunnes mest ändamålsenlig ur arbetssynpunkt, vore det tänkbart,

att lulldirektören därstädes vid sidan av chefskapet för centraltullkammaren

ålades föreståndarskapet för en av huvudavdelningarna, t. ex. kameralavdelningen.

Då emellertid sådan utredning, som möjliggjorde ett allsidigt

bedömande av frågan örn olika topporganisation vid skilda centraltullkammare,

icke nu förelåge, hade nämnden ansett sig icke böra upptaga spörsmålet

till vidare behandling i detta sammanhang. Förhållandena efter ett

blivande fredsslut, vilka nu icke läte sig överblickas, kunde medföra sådana

förändringar i fråga örn trafikens volym, dess vägar m. m., att en grundlig omprövning

av centraltullkamrarnas organisation sedermera kunde bliva erforderlig.

Även om nämnden sålunda för närvarande lämnade utan erinran, att

själva tulldirektionerna gåves likartad organisation, kunde nämnden dock icke

till alla delar biträda generaltullstyrelsens förslag till personaluppsättning vid

tulldirektionerna i Göteborg och Malmö. Där borde antalet högre tjänster

med hänsyn till göromålens mängd kunna hållas lägre än som föreslagits.

Då vid dessa tullanstalter rörelsen vore av avsevärt mindre omfattning, antalet

linjeavdelningar betydligt mindre och avstånden mellan dessa i allmänhet

kortare än i Stockholm, måste man nämligen kunna räkna med att huvudavdelningsföreståndarna

därstädes finge möjlighet att själva förrätta utredningsarbete

och handlägga sådana arbetsuppgifter som, vad centraltullkammaren

i Stockholm beträffade, måste anförtros åt underordnad personal. I

förevarande hänseende erinrade nämnden därjämte om att cheferna för tullkameralkontoren

och tullbehandlingsinspektionerna i Göteborg och Malmö

vid nuvarande organisation hade ali svara för trafikavdelningarna i huvudbyggnaderna

därstädes, ett förhållande som enligt generaltullstyrelsens plan

för omorganisationen vöre avsett alt upphöra. Tullager- och provianteringsfrilagerärenden,

som nu handlades vid tullkameralkontoren, vore vidare avsedda

att överföras lill specialavdelningen för klarerings- och bevakningsgöromål

liksom även ärenden angående sjöfynd, som nu åvilade tulldirektörsexpeditionens

kassakontor. Vidare syntes böra beaktas, att skriftliga utlåtanden

vore avsedda att bortfalla i sådana ärenden, där beslutanderätten skulle

delegeras från tulldirektörerna lill avdelningsföreståndarna inom tulldirektionen.

Någon nämnvärd arbetsökning för föreståndarna genom en överflyttning

till dem av tulldircktörens beslutanderätt i exempelvis ärenden rörande

temporär tullfrihet, restitution m. m. skulle knappast behöva uppkomma.

Som skäl för att vid huvudavdelningarna placera tjänstemän i relativt

hög tjänsteställning såsom biträden åt avdelningsföreståndarna hade anförts

den inspektionsverksamhet som skulle åvila avdelningsföreståndarna. Denna

vore givetvis synnerligen viktig, men dess omfattning finge icke överdrivas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

I Malmö, där den största linjeavdelningen vore belägen i samma byggnad som

tulldirektionen och de återstående två större avdelningarna läge relativt nära

denna, borde inspektionerna icke kräva särskilt lång tid. Då det därjämte

förutsatts, att såväl tulldirektören som avdelningsföreståndarna skulle utföra

inspektioner, syntes inspektionerna kunna så fördelas, att de icke behövde

i högre grad inkräkta på handläggningen av göromålen vid direktionen.

Ej heller i Göteborg syntes inspektionerna bli så arbetskrävande som i

Stockholm nied dess större antal avdelningar, av vilka många vore belägna

långt ifrån varandra.

I fråga örn övrig personal vid centraltullkamrarna har nämnden

framhållit, att vid besparingsberedningens uppskattning av personalbehovet

även räknats med den inverkan som vissa föreslagna ändringar av tullverkets

redovisningssystem antagits kunna medföra. Då prov rörande dessa

ändringar ännu icke ägt rum och därför några definitiva slutsatser i detta

hänseende icke kunde dragas, vore givetvis i förevarande sammanhang en

viss justering av besparingsberedningens beräkningar motiverad. Besparingsberedningen

hade jämväl förutsatt en jämkning i fråga om personaluppsättning

och arbetsfördelning vid den praktiska tillämpningen av den föreslagna

kontorsorganisationen. Vid angivna förhållanden vore det förklarligt, att

generaltullstyrelsen icke kommit till samma resultat som besparingsberedningen.

Till följd av svårigheten att nu förutse tullverkets behov av personal

för egentlig trafiktjänst vid normala förhållanden samt att närmare bedöma

verkningarna av en eventuell förändring i tullverkets redovisning och i tullbehandlingsarbetets

ordnande ansåge sig nämnden icke böra ingå på närmare

prövning av frågan om personalantalet i nu ifrågavarande tjänstegrader.

Med hänsyn till vad generaltullstyrelsen anfört ansåge sig nämnden i detta

avseende icke ha något att erinra mot styrelsens förslag.

Vad angår fördelningen av arbetsuppgifter m. m. har

nämnden icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsen förslag om bevakningsgöromålens

fördelning mellan avdelningen för klarerings- och bevakningsgöromål

och linjeavdelningarna vid de olika trafikställena. Enligt nämndens

mening borde i den berörda frågan framför allt beaktas den betydelse

för organisationens goda fungerande som förefintligheten av en ansvarig chef

vid varje linjeavdelning hade. Den av tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen

föreslagna och av byråchefen Linders biträdda anordningen

vöre enligt nämndens mening att föredraga framför styrelsens förslag. Den

därigenom vunna enhetligheten ,i fråga örn ansvaret för godset syntes även

erbjuda betydligt större möjligheter för fastställande av klara regler för godsets

omhändertagande, vård och utlämnande samt beträffande effektiviteten

i tillsynen över dessa reglers efterlevnad, varför den föreslagna anordningen

även syntes vara till fördel ur säkerhetssynpunkt.

I fråga örn redogöraransvaret vid linjeavdelningama hade nämnden hyst

tvekan beträffande generaltullstyrelsens förslag att detta i regel skulle åvila

linjeavdelningsföreståndama. Det sammanställande och den kontroll av sifferuppgifter

m. m., som alltid vore förenade med redogörarskap, komme

sannolikt att i vissa fall avsevärt inkräkta på föreståndarnas egentliga arbetsuppgifter.

Det syntes därför böra ifrågasättas om icke, åtminstone vid

större avdelningar, där redogörararbetet vore mera betydande, ansvaret därför

liksom för närvarande borde åläggas den tjänsteman som hade att svara

för det kamerala arbetet.

Nämnden hade i likhet med byråcheferna Linders, Hilding och Lindberg

icke kunnat biträda generaltullstyrelsens förslag om reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare

gentemot beslut av tulldirektör.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

15

Svenska tullmannaförbundet har den 25 januari 1944 gjort framställning

i syfte att indragningen av tullöveruppsyningsmanstjänster icke måtte omfatta

mer än 2 tjänster samt att antalet ordinarie tullkontorister icke måtte

minskas.

Personalförteckningen.

I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen jämväl angivit de förändringar

i personalförteckningen för tullstaten som uppkomma för nästa

budgetår, därest organisationen av centraltullkamrarna anordnas i enlighet

med vad styrelsen förutsatt i sin i det föregående återgivna plan för omorganisationen.

I övrigt har styrelsen icke föreslagit några ändringar av antalet

tjänstemän å ordinarie stat.

Styrelsens förslag till ändringar i personalförteckningen innebär sålunda

indragning av de tre i personalförteckningen upptagna tulldirektörsassistentema

i A 26 ävensom ändring av tjänstebenämningen tullbevakningschef i

A 26 till tullpersonalchef i samma lönegrad. Vidare skulle de tre i personalförteckningen

upptagna tullkassörerna i A 18 utgå samt minskning ske av

antalet kammarskrivare i A 16 från 315 till 308, tullmästare i A 15 från 24

till 23, tulluppbördsmän i A 15 från 26 till 25, tullkontorister i A 12 från 152

till 150, tullöveruppsyningsmän i A 12 från 131 till 126 och tulluppsyningsmän

i A 8 från 1 099 till 1 096. På grund av omorganisationen ävensom vissa rationaliseringsåtgärder

i övrigt skulle antalet kanslibiträden i A 7 ökas från

31 till 33.

Utöver dessa personalförändringar har, såsom av det föregående framgår,

statens organisationsnåmnd förordat indragning av en tullöverkontrollörstjänst

i A 24 och en förste tullkontrollörstjänst i A 22, vilket skulle innebära,

att antalet tullöverkontrollörer komme att utgöra 20 och antalet förste tullkontrollörer

16.

Enligt generaltullstyrelsens skrivelse skulle de 3 tullkassörstjänsterna överföras

till övergångsstat. Enär sammanlagda antalet sådana tjänster å övergångsstat

nu utgör 7 och en tullkassör beviljats avsked med utgången av mars

1944, skulle antalet å övergångsstat uppförda tullkassörstjänster enligt vad

styrelsen anför komma att utgöra 9. Till övergångsstat skulle jämväl överföras

1 tullmästare i A 15. Enär av de 108 tillsyningsman som äro uppförda

på övergångsstat 3 avgått från denna stat och ytterligare 15 kunde beräknas

avgå under återstoden av innevarande budgetår, skulle 90 tillsyningsman

kvarstå å övergångsstat vid ingången av budgetåret 1944/45. I anmärkning

till personalförteckningen borde föreskrivas, att 1 kammarskrivartjänst å

ordinarie stat vid centraltullkammaren i Malmö skulle hållas vakant, intill

dess 1 tullkassör å övergångsstat vid samma centraltullkammare avginge

från sin befattning, att 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat finge

tillsättas endast i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avginge från sina

befattningar, att 1 tullöveruppsyningsmanstjänst å ordinarie stat skulle hållas

vakant, intill dess 1 tullmästare å övergångsstat avginge från sin befatt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

ning samt att 90 tullvakttjänster å ordinarie stat finge tillsättas endast i den

mån 90 tillsyningsman avginge från sina befattningar.

Byråchefen Lindberg har i sitt i det föregående omförmälda, till generaltullstyrelsens

skrivelse fogade särskilda yttrande anfört, att han icke ansett

styrelsen böra föreslå vakantsättning av en kammarskrivartjänst i Malmö.

Som skäl härför har han åberopat, att den å övergångsstat uppförde tullkassören

syntes sakna erforderliga kvalifikationer för utförande av göromål som

ankomme på kammarskrivare.

I detta sammanhang må nämnas, att generaltullstyrelsen beträffande en

tidigare väckt fråga om förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare

anfört bland annat följande.

Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har upprepat sin tidigare vid

olika tillfällen gjorda framställning, att för beredande av bättre löneställning

för äldre kammarskrivare erforderligt antal extra ordinarie befattningar i

lönegraden Eo 19 måtte inrättas. Vid bifall härtill skulle ett antal kammarskrivare

å ordinarie stat komma att i stället uppbära avlöningar, beräknade

till omkring 70 000 kronor, från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal. Angående en liknande framställning uttalade departementschefen

i propositionen nr 196/1943, att departementschefen i dåvarande

läge icke kunde frångå den ställning till hithörande spörsmål, som intogs i

propositionen nr 165/1942, och sålunda icke för det dåvarande kunde förorda

någon löneförbättring av den föreslagna innebörden.

Tulltjänstemannaföreningens förslag upptogs i en motion (1: 244), vari hemställdes

om inrättande av befattningar vid tullverket i lönegraden Eo 19. I

anledning härav yttrade statsutskottet i utlåtande nr 193/1943, att utskottet

i likhet med departementschefen i propositionen nr 165 till 1942 års riksdag

funnit billighetsskäl tala för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas

löneställning men att utskottet under dåvarande förhållanden emellertid icke

vöre berett att tillstyrka det i motionen framförda förslaget. Statsutskottets

utlåtande godkändes av riksdagen.

Generaltullstyrelsen skulle med tillfredsställelse se, om den begärda löneförbättringen

för de äldre kammarskrivarna kunde komma till stånd redan

från och med budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den ställning Kungl. Majit

och riksdagen intagit till denna fråga har generaltullstyrelsen dock icke ansett

sig böra för närvarande förnya sitt tidigare framlagda förslag om inrättande

av för äldre kammarskrivare avsedda extra ordinarie befattningar.

Anslagsberäkning.

Generaltullstyrelsen har i fråga om medelsbehovet å anslagsposten till a vlöningar

till ordinarie tjänstemän, som för innevarande

budgetår utgör 13 200 000 kronor, framhållit i huvudsak följande.

För de tjänster, som av styrelsen föreslagits till indragning utan att behöva

överföras till övergångsstat, uppginge nettolönerna i högsta löneklassen till

sammanlagt 132 315 kronor. Med hänsyn till att en del av dessa tjänster varit

vakantsatta, beräknade styrelsen den minskade belastningen å anslagsposten

genom indragning av tjänster, som icke behövde uppföras å övergångsstat,

till 75 000 kronor. Genom att vikariatsersättningen för uppehållande av de

3 tulldirektörsassistenttjänsterna och 1 tulluppbördsmantjänst upphörde samt

enär en av de a övergångsstat uppförda tullkassörerna under innevarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

budgetår avginge från sin befattning utan att någon tulluppbördsmanstjänst

behövde tillsättas, minskades belastningen under budgetåret 1944/45 med omkring

15 000 kronor. Den av styrelsen föreslagna indragningen av tjänster

skulle sålunda för budgetåret 1944/45 medföra minskade avlöningskoshmder

med sammanlagt omkring 90 000 kronor. Enär genom inrättande, på

sätt föreslagits, av 2 nya kanslibiträdestjänster beräknades uppkomma en

ökning i medelsbehovet av i runt tal 8 000 kronor, skulle den nettominskning

av utgifterna å ordinarieposten som omorganisationen ävensom vissa rationaliseringsåtgärder

skulle medföra under nästa budgetår utgöra omkring

82 000 kronor.

Genom vakantsättning av 1 förste tullkontrollörstjänst vid centraltullkammaren

i Göteborg och 1 kammarskrivartjänst vid centraltullkammaren i

Malmö beräknades uppkomma en minskning i avlöningskostnaderna med

omkring 15 000 kronor.

Därest, såsom styrelsen förutsatt, 4 tullöverkontrollörstjänster, vilka varit

vakantsatta under hela budgetåret 1942/43, återbesattes, ökades utgifterna

med 38 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande hade 8 tullkontrollörstjänster, vilka

tidigare varit vakantsatta, återbesatts med ordinarie innehavare från och

med den 1 september 1943. Av dessa hade 5 varit vakanta under hela budgetåret

1942/43 och återstående 3 under del av. året. Den härigenom uppkommande

belastningsökningen utgjorde för budgetåret 1944/45 omkring

53 000 kronor.

Genom att 18 tillsyningsmän beräknades ha avgått från sina befattningar

före ingången av budgetåret 1944/45, minskades utgifterna med omkring

11 000 kronor.

Enligt generaltullstyrelsens sålunda framlagda beräkningar skulle medelsbehovet

å ordinarieposten alltså utgöra (13 200 000 — 75 000 — 15 000

+ 8 000 — 15 000 + 38 000 + 53 000 — 11 000 =) 13 183 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1942/43, i runt tal 13 115 000

kronor, och under förmälan alt ytterligare vakantsättning i den mån den

bleve möjlig i allt fall förutsattes kunna ske endast i mycket begränsad

omfattning har generaltullstyrelsen föreslagit, att ordinarieposten för nästa

budgetår upptages till 13 100 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har av styrelsen upptagits med oförändrat

belopp, 1 500 kronor.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har

beräknats 1 500 000 kronor eller 100 000 kronor lägre belopp än för innevarande

budgetår. Härvid har förutsatts, att 4 vakanta tullöverkontrollörstjänster

och jämväl i succession därefter ledigblivande ordinarie tjänster tillsättas

samt att nyanställning av icke-ordinarie personal icke i någon större utsträckning

blir nödvändig. Vidare har i anslagsposten inräknats ett belopp av 27 000

kronor till avlöningar åt elever i en kammarskrivarkurs.

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats lill 2 273 500 kronor.

Med utgångspunkt från storleken av uppbörden för budgetåret 1942/43

har generaltullstyrelsen beräknat den särskilda uppbördsposten ersättning

från marinen till 775 000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll loit, 1 saini. Nr 102.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 192.

Departements- I enlighet med de fastställda huvudgrunderna för omorganisationen av cencbefen.

traltullkamrarna bör, såsom även förutsatts i den av generaltullstyrelsen numera

upprättade planen till närmare utformning av ifrågavarande organisation,

envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionerna ersättas med en tulldirektion

under chefskap av en tulldirektör. Tulldirektörsassistenttjänsterna

böra avskaffas. De i tulldirektionerna ingående cheferna för respektive huvudavdelningar

synas tills vidare böra bibehållas vid oförändrad lönegradsplacering,

vilket innebär, att chefen för tullbehandlingsavdelning placeras i

lönegraden A 27 och de övriga i lönegraden A 26. För ifrågavarande tjänstemän

bör lämpligen en enhetlig tjänstebenämning användas, förslagsvis tullöverinspektör.

Generaltullstyrelsen har ansett antalet tullöverkontrollörer och förste tullkontrollörer

vid centraltullkamrarnas huvudavdelningar böra för nästa budgetår

utgöra beträffande Stockholm en förste kontrollör å kameralavdelningen,

en Överkontrollör å tullbehandlingsavdelningen och en förste kontrollör å

personal- och bevakningsavdelningen, beträffande Göteborg en Överkontrollör

å tullbehandlingsavdelningen och en förste kontrollör å personal- och bevakningsavdelningen

samt beträffande Malmö en förste kontrollör å kameralavdelningen.

Organisationsnämnden har däremot med hänsyn till de väsentliga

olikheterna i arbetsbörda mellan, å ena sidan, centraltullkammaren i Stockholm

och, å andra sidan, de båda övriga centraltullkamrarna, ansett, att icke ens vid

normaltrafik föreligger behov av en Överkontrollör å tullbehandlingsavdelningen

i Göteborg eller av en förste kontrollör å kameralavdelningen i Malmö. I

enlighet härmed har organisationsnämnden föreslagit indragning av en överkontrollörs-

och en förste kontrollörsbefattning. Organisationsnämnden har

därjämte ifrågasatt, huruvida icke även efter en sådan indragning personaluppsättningen

i högre lönegrader vid centraltullkammaren i Malmö bleve

större än behovet. I avsaknad av en utredning, som möjliggjorde ett allsidigt

bedömande av frågan om olika topporganisation vid skilda centraltullkammare,

har nämnden dock icke ansett sig böra upptaga detta spörsmål till vidare

behandling i förevarande sammanhang. För min del anser jag mig med

hänsyn till vad organisationsnämnden anfört böra tillstyrka nämndens förslag

såvitt angår indragning av en förste tullkontrollörstjänst i Malmö. Med

hänsyn till ovissheten örn trafikutvecklingen vill jag förorda, att den tullöverkontrollörstjänst

i Göteborg som organisationsnämnden föreslagit till indragning

tills vidare får kvarstå å personalförteckningen. Såsom förut nämnts äro

bland annat 4 överkontrollörstjänster för närvarande vakanta på grund av

nedgång i trafiken. Jag är icke beredd att nu tillstyrka det av generaltullstyrelsen

förutsatta återbesättandet av tullöverkontrollörstjänster. Frågan härom

synes böra bero på prövning i vanlig ordning efter närmare undersökning

av de på frågan inverkande organisations- och trafikförhållandena.

I fråga örn föreståndarskapet för linjeavdelningar kan jag i huvudsak ansluta

mig till generaltullstyrelsens förslag såvitt avser nästa budgetår. I avbidan

på prövningen av frågan om återbesättande av överkontrollörstjänster

kunna för anordnande av föreståndarskap vid vissa avdelningar provisoriska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

19

åtgärder bli erforderliga. Huruvida den föreslagna specialavdelningen för

klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål bör utgöra en linjeavdelning

eller närmare anknytas till tulldirektionen synes mig huvudsakligen vara en

instruktionsfråga, som icke i detta sammanhang behöver närmare beröras.

Beträffande behovet under nästa budgetår av övrig personal vid centraltullkamrama

kan jag i huvudsak biträda generaltullstyrelsens förslag. Med det

slutliga avgörandet av frågan om antalet tullöveruppsyningsman i Stockholm

torde dock enligt min mening böra anstå till dess den nya organisationen hunnit

vara i funktion i någon tid, så att personalbehovet för densamma kan

bedömas med ledning av praktiska erfarenheter. Medan generaltullstyrelsen

föreslagit, att antalet tullöveruppsyningsmanstjänster minskas med 5, anser

jag därför, att för närvarande endast 2 sådana tjänster böra indragas. Vidare

anser jag avgörandet av frågan örn eventuell indragning av ordinarie tullkontoristtjänster

tills vidare böra anstå i avbidan på närmare erfarenhet om trafikförhållandenas

utveckling. I stället bör antalet extra ordinarie tullkontorister

minskas med 2.

Jag anser såsom förut nämnts icke skäl föreligga att i nuvarande läge ingå

på någon närmare bedömning av de av generaltullstyrelsen berörda spörsmålen

om centraltullkamrarnas personalbehov vid normaltrafik. Vid återgång

till normaltrafik synes man, såsom även styrelsen förutsatt, till en början få

tillgripa provisoriska personalåtgärder. Såsom generaltullstyrelsen och organisationsnämnden

framhållit blir personalbehovet beroende icke blott av trafikförhållandena

utan jämväl av resultaten av de praktiska prov som äro avsedda

att företagas med olika av besparingsberedningen framlagda rationaliseringsförslag.

I detta hänseende vill jag erinra örn att Kungl. Maj:t den 5 november

1943 tillsatt en särskild kommission, med vilken generaltullstyrelsen

har att samråda vid anställandet av de praktiska prov som erfordras för utrönande

av ändamålsenligheten av vissa föreliggande förslag till omreglering av

arbetsmetoder samt redovisningssystemet jämte viss journalföring. Vidare har

Kungl. Majit i annat sammanhang anbefallt generaltullstyrelsen att verkställa

fortsatt utredning beträffande vissa spörsmål, som beröras i en av besparingsberedningen

avgiven promemoria angående nattvaktstjänsten vid lokaltullförvaltningen

m. m. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter

torde detaljerna i centraltullkamrarnas organisation få utformas först så småningom

med iakttagande av olika möjligheter till effektivisering av arbetet.

Vad angår fördelningen av arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig beträffande

bevakningsgöromålens fördelning mellan avdelningen för klareringsocli

andra bevakningsgöromål samt trafikavdelningarna till vad organisationsnämnden

anfört. Huruvida redogöraransvaret skall åvila linjeavdelningsföreståndaren

eller dennes närmaste man synes i de särskilda fallen böra avgöras

med hänsyn till vad som är mest praktiskt ur arbetssynpunkt. Därvid

bör beaktas angelägenheten av att föreståndare icke onödigtvis bindes vid

löpande göromål av hithörande slag. Införande av reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare

mot beslut av tulldirektör synes vara ägnat att

motverka den strävan till enklare arbetsformer som omorganisationen är avsedd

att åstadkomma.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Den närmare utformningen av vid omorganisationen erforderliga tjänstgöringsföreskrifter

ankommer närmast på generaltullstyrelsen och vederbörande

tulldirektörer. Med hänsyn till angelägenheten av att arbetet vid centraltullkamrarna

organiseras på det ur praktisk synpunkt mest tillfredsställande

sättet bör det åligga generaltullstyrelsen att vid det fortsatta organisationsarbetet

samråda med organisationsnämnden. Formerna för detta samråd

torde kunna fastställas genom överenskommelse mellan generaltullstyrelsen

och nämnden.

Den av generaltullstyrelsen berörda frågan om löneförbättring åt de äldre

kammarskrivarna synes böra uppskjutas till nästa års riksdag, då det enligt

vad som framhållits i årets statsverksproposition är avsett att till prövning

upptaga åtskilliga lönefrågor, vilkas lösning med hänsyn till krisläget hittills

fått anstå.

I fråga örn personalförteckningen vill jag i anslutning till vad tjänsteförteckningssakkunniga

föreslagit förorda, att tjänstebenämningen kustbevakningsbiträde

utbytes mot benämningen kustvakt.

I enlighet med vad jag förordat i det föregående böra benämningarna

tullkommissarie och tullbevakningschef utbytas mot benämningen tullöverinspektör.

Tre av tullöverinspektörsbefattningarna böra såsom hittills placeras

i A 27 och de övriga, 6 till antalet, i A 26. Med hänsyn till vad jag i det föregående

anfört bör antalet förste tullkontrollörer minskas från 17 till 16, varemot

antalet tullkontorister icke bör minskas och antalet tullöveruppsyningsmanstjänster

icke bör sänkas med mer än 2 eller till 129. I övrigt kan jag helt

ansluta mig till generaltullstyrelsens förslag i fråga om personalförteckningen.

Generaltullstyrelsens anslagsberäkning anser jag mig kunna godtaga. Mitt

ställningstagande i frågan om vakantsättningen av tullöverkontrollörstjänster

ävensom beträffande antalet tullöveruppsyningsmanstjänster synes, med hänsyn

till ovissheten om trafikförhållandenas inverkan på personalbehovet

inom tullverket under nästa budgetår, icke behöva föranleda ändring i de

av styrelsen beräknade avrundade beloppen till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, 13 100 000 kronor, respektive till avlöningar till icke-ordinarie

personal, 1 500 000 kronor.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44 (statsliggaren s.

373).

Samtliga i omkostnadsstaten upptagna utgiftsposter med undantag av

posten till hemliga utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar

och publikationstryck, delposten till övriga expenser samt de under

övriga utgifter upptagna delposterna till dels drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,

dels legor för fortskaffningsmateriel, dels ock beklädnad och

beväpning, äro emellertid maximerade av Kungl. Maj:t.

I sin förut omförmälda skrivelse den 13 november 1943 har generaltull
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 192.

21

styrelsen framlagt beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1944/45

linder omkostnadsanslaget. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången för

nästa budgetår framgår av följande sammanställning, vari tillika angivits

medelsåtgången för budgetåret 1942/43 ävensom anvisade medel för budgetåret

1943/44.

Utgifter

Anvisade

Äskade

under

medel för

medel för

1942/43

1943/44

1944/45

1. Sjukvård m. m.................................

136 541

124 000

124 000

2. Reseersättningar................................

555 965

330 000

550 000

3. Expenser:

a) bränsle, lyse och vatten......................

402 214

400 000

400 000

b) övriga expenser.............................

496 083

500 000

500 000

4. Publikationstryck..............................

20 068

30 000

30 000

5. Hemliga utgifter...............................

2 000

2 000

2 000

6. Övriga utgifter:

a) Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel..

308 945

300 000

300 000

b) Legor för fortskaffningsmateriel...............

84 458

100 000

100 000

c) Utbildning i tulltjänsten.....................

3 463

3 700

50 000

d) Beklädnad och beväpning....................

45 075

60 000

60 000

e) Vissa bötesandelar m. m.....................

43 763

35 000

35 000

f) Diverse utgifter..............................

76 793

85 300

85 000

Summa kronor

2 175 368

1970 000

2 236 000

Såsom av sammanställningen framgår har styrelsen funnit ökad medelsanvisning

påkallad beträffande posterna till reseersättningar och utbildning

i tulltjänsten, varjämte posten till diverse utgifter för utjämning av omkostnadsstatens

slutsumma avrundats nedåt med 300 kronor. Uppbördsposten

ersättning från marinen, för innevarande budgetår bestämd till 250 000

kronor, har med hänsyn till ersättningsbeloppets storlek under budgetåret

1942/43, 543 909 kronor, uppräknats med 300 000 kronor till 550 000 kronor.

I enlighet härmed har omkostnadsanslaget beräknats till 1 686 000 kronor.

I fråga örn förstnämnda båda poster har styrelsen framhållit i huvudsak

följande.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar hade under budgetåret

1941/42 utgjort 291 466 kronor, ökningen under budgetåret 1942/43 — till

555 965 kronor — vore huvudsakligen att hänföra till de dagavlöningar, vilka

enligt gällande bestämmelser utgått till kustbevakningspersonal, sedan

tullverkets kustbevakning från och med den 1 juli 1942 ställts till marinens

förfogande.

Vad beträffade den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten

till utbildning i tulltjänsten borde för nästa budgetår beräknas medel

till anordnande av en kammarskrivarkurs med 10 000 kronor, en tullkontoristkurs

med 25 000 kronor och en kustöveruppsyningsmanskurs med 11 000

kronor. Slutligen erfordrades liksom för innevarande budgetår 3 700 kronor

för en korrespondenskurs. De senaste kurserna för utbildning av kammarskrivare

och tullkontorister hade anordnats år 1939 respektive år 1940. En

kustöveruppsyningsmanskurs, för vilken medel beräknats i omkostnadsstaten

för budgetåret 1939/40, hade i anledning av krigsutbrottet inställts. Till följd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Departements
chefen.

av den därefter inträdda successiva minskningen av antalet ifrågavarande befattningshavare

genom avgång och befordran borde ifrågavarande utbildningskurser

nu återupptagas.

Kungl. Majt har den 5 november 1943 anbefallt generaltullstyrelsen att utarbeta

och till Kungl. Majt inkomma med förslag till omläggning av tullverkets

författningsväsen i enlighet med i beslutet närmare angivna riktlinjer

ävensom anbefallt styrelsen att vid förslaget foga kostnadsberäkningar.

I en av besparingsberedningen den 4 januari 1943 avgiven promemoria angående

rationaliseringsundersökningar i tullverket anmäldes, att från beredningens

organisationsavdelning till generaltulldirektören under hand överlämnats

ett förslag till införande av telefonväxel vid generaltullstyrelsen och

centraltullkammaren i Stockholm. Förslaget, som avgavs 1942, hade då av

generaltullstyrelsen beräknats medföra en årlig utgiftsökning med 15 000 å

18 000 kronor.

I ett den 24 februari 1943 avgivet utlåtande över beredningens förslag anförde

generaltullstyrelsen härutinnan i huvudsak följande.

Frågan örn anskaffande av rikstelefonväxel för styrelsen hade varit under

övervägande vid tiden för senaste om- och tillbyggnaden av styrelsens lokaler.

Då fördelarna med telefonväxelsystemet i jämförelse med systemet med

direkta ledningar jämte särskild lokaltelefonväxel icke för styrelsens vidkommande

ansåges vara så övervägande, att de motsvarade den betydande skillnaden

i årskostnader, stannade styrelsen för ett bibehållande av det dittillsvarande

systemet, vilket för övrigt i åtskilliga avseenden syntes vara att föredraga.

Med hänsyn till den sedermera inträdda ytterligare kostnadsökningen

vore det givet, att styrelsen icke heller nu kunde gå i författning om införande

av telefonväxel vare sig för enbart styrelsen eller för styrelsen jämte vissa

lokala tullmyndigheter. Förnyad undersökning i denna fråga borde emellertid

ske vid lämplig tidpunkt efter upphörande av nuvarande krisläge. Det

vöre dock föga troligt, att en dylik undersökning komme att utvisa ett så

stegrat behov av telefonväxel för styrelsen, att anskaffandet därav bleve angelägnare

än den betydande inbesparingen i årskostnader genom bibehållande

av det hittillsvarande systemet. Annorlunda kunde saken komma att ställa

sig i fråga om centraltullkammaren. De ändrade trafikförhållanden som vore

att motse vid kristidens upphörande kunde komma att medföra ett starkt

framträdande behov för allmänheten att utan omgång och tidsutdräkt komma

i telefonförbindelse med rätt tjänsteställe för erhållande av upplysningar eller

lämnande av besked. Det förefölle som om i sådant fall de olika intressena

bäst tillgodosåges genom anordnande av en enbart för centraltullkammaren

avsedd telefonväxel.

Enär förslaget till omläggning av tullverkets författningsväsen ännu icke

föreligger, saknas för närvarande möjlighet att företaga en exakt bedömning

av de kostnader omläggningen kommer att medföra. Med hänsyn härtill

ävensom till föreliggande belastningssiffror torde den i omkostnadsstaten

ingående förslagsposten till publikationstryck i enlighet med styrelsens förslag

kunna upptagas med oförändrat belopp.

En modernisering av tullverkets telefonförhållanden i Stockholm — enligt

uppgift i 1943 års riksdagsrevisorers berättelse lia vid generaltullstyrelsen och

centraltullkammaren i Stockholm upprättats abonnemang å sammanlagt 164

direkta apparater — torde med hänsyn såväl till tulltjänsten som till allmän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

23

hetens berättigade intressen icke i längden kunna undanskjutas. Det synes

önskvärt att, därest tekniska hinder ej lägga hinder i vägen, telefonväxelfrågan

upptages till förnyad behandling i samband med omorganisationen

av centraltullkammaren i Stockholm och att därvid även övervägas möjligheterna

att anordna en gemensam växel för styrelsen och lokaimyndigheterna

i Stockholm. Kostnaderna för införande av telefonväxel torde få bestridas

av expensmedel. I avbidan på det slutliga avgörandet av denna fråga

torde likväl expensposten i enlighet med styrelsens förslag kunna bibehållas

oförändrad.

Icke heller i övrigt föranleder generaltullstyrelsens förslag till beräkning

av de olika posterna i omkostnadsstaten någon erinran från min sida.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för general
-

tullstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör ............................ C 12

1 kustbevakningschef .......................... G 5

5 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman.................. A 28

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

5 byråinspektörer ........... A 24

2 förste revisorer .............................. A 24

1 kamrerare .................................. A 24

3 aktuarier .................................... A 21

3 byråsekreterare ............................. A 21

11 revisorer .................................... A 21

3 tullkontrollörer .............................. A 21

11 kammarskrivare .............................. A 16

1 materialförvaltare ........................... A 15

1 assistent ..................................... A 14

3 kansliskrivare ............................... A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

14 kanslibiträden ............................... A 7

9 expeditionsvakter ............................ A 5

21 kontorsbiträden ............................. A 4

7 skrivbiträden ............................... A 2

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator .................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byråingenjör ............................... Eo 26

1 byråinspektör .............................. Eo 24;

Anm. En kansliskri vart] anst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill

dess den å övergångsstat uppförde registratorn avgår från sin befattning.

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Av löningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 641 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

.............................. » 148 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 116 800

Summa kronor 907 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ................ kronor 13 000

Nettoutgift kronor 894 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen å riksstaten under sjunde huvudtiteln för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 894 000;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullf örn altning en.

3 tulldirektörer .............................. A 29

3 tullöverinspektörer ........................ A 27

1 övertullförvaltare .......................... A 27

5 tullförvaltare av klass 1 A .................. A 26

6 tullöverinspektörer ........................ A 26

8 tullförvaltare av klass 1 B .................. A 24

21 tullöver kontrollörer ........................ A 24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 192.

25

16 förste tullkontrollörer ...................... A 22

16 tullförvaltare av klass 2 .................... A 22

20 tullförvaltare av klass 3 .................... A 21

132 tullkontrollörer ............................ A 21

6 tullförvaltare av klass 4 .................... A 20

308 kammarskrivare............................ A 16

23 tullmästare ................................ A 15

25 tulluppbördsmän .......................... A 15

152 tullkontorister.............................. A 12

129 tullöveruppsyningsman...................... A 12

2 kansliskrivare.............................. A 11

4 kontorister ................................ A 9

1 096 tulluppsyningsman ........................ A 8

33 kanslibiträden ............................ A 7

507 tullvakter.................................. A 5

60 kontorsbiträden ............................ A 4

30 skrivbiträden .............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare .......................... A 16

22 kustöveruppsyningsmän .................... A 12

55 kustuppsyningsman ........................ A 8

53 förste kustvakter .......................... A 7

163 kustvakter ................................ A 6

55 kustvakter ................................ A 5

4 kontorsbiträden .......................... A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef........................ A 24

1 kammarskrivare .......................... A 16

6 gränsöveruppsyningsmän.................... A 12

188 gränsuppsyningsmän......;................. A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

9 tullkassörer................................ A 18

1 tullmästare ................................ A 15

90 tillsyningsmän ............................ A 6;

Anni. 1. 1 kammarskrivartjänst å ordinarie stat vid centraltullkammaren

i Malmö skall'' hållas vakant, intill dess 1 tullkassör å övergångsstat

vid samma centraltullkammare avgår från sin befattning.

Anm. 2. 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast

i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 3. 1 tullöveruppsyningsmanstjänst å ordinarie stat skall hållas

vakant, intill dess 1 tullmästare å övergångsstat avgår från sin befattning.

Anm. 4. 90 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den

mån 90 tillsyningsmän å övergångsstat avgå från sina befattningar.

niliano till riksdagens protokoll 19ii. I sami. Nr 192.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................... kronor 13 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 1 500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2 273 500

Summa kronor 16 875 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 775 000

Nettoutgift kronor 16 100 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare d

tullstaten å riksstaten under sjunde huvudtiteln för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 16 100 000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ kronor 124 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 550 000

3. Expenser, förslagsvis .............. » 900 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...... » 30 000

5. Hemliga utgifter................... » 2 000

6. övriga utgifter, förslagsvis ......... » 630 000

Summa kronor 2 236 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 550 000

Nettoutgift kronor 1686 000;

dels ock till Tullverket: Omkostnader å riksstaten under

sjunde huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 1 686 000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

27

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till tullverket. s. 1 i texten
  2. SU 1944:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944145 till tullverket jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten