Med förslag till lag angående ändring i lagen den il oktober 1900 (nr 82 s. 1) om straffregister
1944-03-10 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:234, Med förslag till lag angående ändring i lagen den il oktober 1900 (nr 82 s. 1) om straffregister
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 234.
1
Nr 234.
Kungl. Mctj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den il oktober 1900 (nr 82 s. 1)
om straffregister; given Stockholms slott den 10 mars
19U.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober
1900 (nr 82 s. 1) örn straffregister.
GUSTAF.
Thorwald Bergquist.
Bihang lill riksdagens protokoll KIM. 1 sami. Nr 234.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Förslag:
till
Lag
angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 (nr 82 s. 1) om
straffregister.
Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 2, 3, 4 och 5 mom. samt 4 § lagen den
17 oktober 1900 örn straffregister1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
1 §■
Hos fångvårdsstyrelsen skall finnas straffregister, innehållande uppgifter,
som i denna lag stadgas, angående dem som genom utslag av domstol eller
myndighet i riket
1. blivit dömda till dödsstraff, straffarbete eller fängelse eller med tillämpning
av 20, 21, 22 eller 23 kap. strafflagen till dagsböter ej under sextio
eller med tillämpning av 5 kap. 2 § strafflagen till böter för brott, varå enligt
lag kan följa straffarbete, eller med tillämpning av 6 § samma kapitel
till böter, eller
2. erhållit villkorlig dom, eller
3. blivit dömda till ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran, eller
4. blivit dömda till förvaring eller internering i säkerhetsanstalt, eller
5. förklarats vara övertygade örn någon med straff belagd gärning, men i
anseende till sinnessjukdom ej kunna till ansvar fällas, eller
6. blivit dömda till tvångsarbete.
2 §•
2 mom. Har någon genom villkorlig dom erhållit anstånd med verkställande
av ådömt straff eller med ådömande av straff, skall, där sedermera förordnande
om förlängning av prövotiden meddelas, därom till registret lämnas
uppgift av den domstol eller myndighet, som meddelat förordnandet.
Förklaras anståndet förverkat, skall domstolen göra anmälan härom till
registret med angivande tillika av straff, som i anledning av förverkandet
må hava bestämts, eller påföljd, som ådömts i stället för straff.
3 mom. Har förordnande meddelats att ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran
eller förvaring eller internering i säkerhetsanstalt skall träda i stället
1 Senaste lydelse, se betr. 1 § SFS 1942:380, betr. 2 § 2 morn. SFS 193 o 123, betr. 2 § 3
mom SFS 1937:174, 467 och 938, betr. 2 § 4 och 5 mom. SFS 1918: 533 ävensom 1937:174 och
938, samt betr. 4 § SFS 1937:174 och 938.
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
3
för annan påföljd eller avse jämväl annat brott än det för vilket till ungdomsfängelse,
tvångsuppfostran, förvaring eller internering blivit dömt, skall
uppgift därom lämnas till registret från den domstol eller myndighet som
meddelat förordnandet.
Har anstånd, som genom villkorlig dom beviljats med ådömande av straff
för visst brott, förklarats skola avse jämväl annat brott, skall domstolen därom
lämna uppgift till registret.
Sådan uppgift skall ock lämnas, där beträffande den som villkorligt frigivits
förordnande meddelats att det förut ådömda straffet skall avse jämväl
annat brott.
4 mom. Förordnar fångvårdsstyrelsen om förlängning av prövotiden för
den som villkorligt frigivits eller förklarar styrelsen den villkorligt medgivna
friheten förverkad, skall styrelsen därom låta göra anteckning i straffregistret.
5 morn. Har domstol meddelat beslut, varigenom villkorligt medgiven frihet
förklarats förverkad, skall domstolen lämna uppgift därom till registret.
4 §•
Har talan fullföljts mot utslag eller beslut, varom i 1 § eller 2 § 2, 3 eller
5 mom. förmäles, eller har sådant utslag eller beslut blivit underställt högre
rätts prövning, skall uppgift om rättens beslut i det överklagade eller underställda
målet i varje fall lämnas till registret.
Där Konungen fastställer, ändrar eller upphäver beslut, varigenom fångvårdsstyrelsen
förordnat om förlängning av prövotiden för den som villkorligt
frigivits eller förklarat den villkorligt medgivna friheten förverkad, eller
av nåd efterskänker eller mildrar straff eller annan påföljd, varom straffregistret
skall innehålla upplysning, varde jämväl därom uppgift till registret
meddelad.
Denna lag träder i kraft, såvitt angår 1 §, 2 § 2 inom., 2 § 3 mom. första
och andra styckena, 2 § 5 mom. och 4 § första stycket, den 1 juli 1944 och
i övrigt den 1 januari 1945. Beträffande den som villkorligt frigivits före
den 1 januari 1945 skola 2 § 4 och 5 mom. samt 4 g andra stycket i dessa
lagrums hittillsvarande lydelse tillämpas även efter sistnämnda dag. Intill
dess lagen den 18 juni 1937 (nr 467) angående ändring i vissa delar av lagen
den 17 oktober 1900 (nr 82 s. 1) om straffregister trätt i kraft, skola 1 §
och 2 § 3 mom. första stycket lagen örn straffregister hava följande lydelse: 1
1 §•
Hos fångvårdsstyrelsen skall finnas straffregister, innehållande uppgifter,
som i denna lag stadgas, angående dem som genom utslag av domstol eller
myndighet i riket
1. blivit dömda till dödsstraff, straffarbete eller fängelse eller med tilllämpning
av 20, 21, 22 eller 23 kap. strafflagen till dagsböter ej under sextio
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
eller med tillämpning av 5 kap. 2 g strafflagen till böter för brott, varå enligt
lag kan följa straffarbete, eller med tillämpning av 6 § samma kapitel
till böter, eller
2. erhållit villkorlig dom, eller
3. blivit dömda till ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran, eller
4. förklarats vara övertygade om någon med straff belagd gärning, men i
anseende till sinnessjukdom ej kunna till ansvar fällas, eller
5. blivit dömda till tvångsarbete.
2 §•
3 mom. Har förordnande meddelats att ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran
skall träda i stället för annan påföljd eller avse jämväl annat brott
än det för vilket till ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran blivit dömt,
skall uppgift därom lämnas till registret från den domstol eller myndighet
som meddelat förordnandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 234.
Utdrag av protokollet över justitiedepurtementsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler fråga angående
ändringar i lagen om straffregister samt anför därvid följande.
Enligt kungörelse den 1 oktober 1943 (nr 730) har lagen den 22 juni 1939
om villkorlig dom trätt i kraft den 1 januari innevarande år. Därmed har
ock lagen den 28 juni 1918 angående villkorlig straffdom upphört att gälla
utom för sådana fall då villkorlig dom meddelats eller meddelas i mål som
blivit av första domstol avdömt före den 1 januari 1944. Enligt den nya lagen
om villkorlig dom kan domstolen bevilja anstånd icke blott, såsom enligt
1918 års lag, med verkställande av ådömt straff, utan även med själva
straffådömandet. Prövotiden, som i den äldre lagen var absolut bestämd, är
i den nya lagen så till vida obestämd att, under vissa förutsättningar, förordnande
kan meddelas om förlängning av den i lagen stadgade normala
prövotiden. Jämväl i övrigt innebär den nya lagen åtskilliga avvikelser från
vad tidigare gällt. De föreskrifter i lagen om straffregister, som angå uppgifter
rörande villkorlig dom, torde med hänsyn härtill böra anpassas efter
den nya lagens bestämmelser.
Ändringar i lagen örn straffregister påkallas jämväl i anledning av lagen
den 18 september 1943 om villkorlig frigivning. Genom denna lag, som träder
i kraft den 1 januari 1945, upphäves lagen den 22 juni 1906 i samma
ämne, dock att jämväl efter den nya lagens ikraftträdande äldre lag skall
tillämpas beträffande den som dessförinnan frigivits. Enligt den nya lagen
skall envar, som undergår straffarbete eller fängelse av minst sex månaders
varaktighet, villkorligt frigivas när fem sjättedelar av strafftiden förflutit.
Därjämte kan under vissa förutsättningar villkorlig frigivning medgivas då
två tredjedelar av strafftiden förflutit. I sistnämnda fall tillkommer det
Kungl. Majit att bestämma örn villkorlig frigivning, medan i övrigt beslut
härom meddelas av fångvårdsanstalten styresman. Åsidosätter den frigivne
6
Kungl. Majlis proposition nr 234.
något som till följd av frigivningen åligger honom, kan fångvårdsstyrelsen
förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad. Fångvårdsstyrelsen
kan jämväl meddela beslut om förlängning av prövotiden för den villkorligt
frigivne. Därjämte innehåller den nya lagen åtskilliga andra föreskrifter,
som sakna motsvarighet i den äldre lagen.
En närmare redogörelse för de ändringar i lagen om straffregister, som erfordras
i anledning av de nya lagarna örn villkorlig dom och villkorlig frigivning,
lämnas i det följande, därvid framställningen anknytes till innehållet
i de särskilda paragraferna i lagen örn straffregister.
1 §•
Enligt 1 § andra punkten straffregisterlagen skall uppgift till registret lämnas
om den som erhållit villkorlig straffdom. Detta stadgande ansluter sig
till terminologien i 1918 års lag angående villkorlig straffdom. Enligt övergångsbestämmelserna
till den nya lagen om villkorlig dom skall vad i lag
eller särskild författning är stadgat med avseende å villkorlig straffdom tilllämpas
beträffande villkorlig dom enligt den nya lagen, ändå att straff icke
utsatts i domen. Med hänsyn härtill är någon ändring av nu ifrågavarande
lagrum i straffregislerlagen icke nödvändig, men sådan synes dock böra
komma till stånd, när lagen i andra hänseenden anpassas efter innehållet i
den nya lagen örn villkorlig dom.
2 §•
I 2 § 2 mom. straffregisterlagen föreskrives för närvarande, att beträffande
den som erhållit villkorlig dom skall, där han sedermera av domstol förklarats
skola undergå straffet, därom till registret lämnas uppgift. Såsom
förut nämnts kan emellertid enligt 1939 års lag villkorlig dom innebära att
anstånd beviljas antingen med verkställande av ådömt straff eller ock med
ådömandet av straff. I sistnämnda fall skall, där anståndet sedermera förklaras
förverkat, i samband därmed tillika bestämmas straff för brottet. Därvid
kan domstolen ock, i stället för straff, ådöma den villkorligt dömde
tvångsuppfostran eller ungdomsfängelse. Enligt 2 § lagen den 18 juni 1937
om förvaring och internering i säkerhetsanstalt, som ännu icke trätt i kraft,
skall domstolen jämväl kunna döma den villkorligt dömde till förvaring,
därest förutsättningar därför i övrigt föreligga. Vad sålunda är stadgat synes
böra föranleda, att den nuvarande bestämmelsen i 2 § 2 mom. lagen örn
straffregister ändras i sådan riktning, att beträffande den, som genom villkorlig
dom erhållit anstånd med verkställande av ådömt straff eller med
straffs ådömande, domstolen skall, där anståndet sedermera förklaras förverkat,
därom lämna uppgift till straffregistret med angivande tillika avstraff
som i anledning av förverkandet må hava bestämts eller påföljd som
ådömts i stället för straff.
Enligt 12 och 14 §§ i den nya lagen örn villkorlig dom må i vissa fall förordnande
meddelas örn prövotidens förlängning, dock högst med två år ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
7
över den i domen bestämda tiden. Sådant förordnande meddelas, såvitt fråga
därom ej uppkommer i samband med åtal för annat brott, av övervakningsdomstolen
eller, örn anståndet ej är förenat med övervakning, av den domstol
som först avgjort det mål vari den villkorliga domen meddelats. I rättens
ställe kan på landet domaren och i stad med rådhusrätt den lagfarne ledamot
av rätten, som därtill är satt, meddela sådant förordnande. Har domstolen,
i enlighet med vad i lagen är medgivet, tillsatt särskild övervakningsnämnd
för behandling av vissa frågor enligt lagen, eller ha flera domstolar
förenat sig om sådan nämnd, kan jämväl denna upptaga ärende rörande förlängning
av prövotiden. Meddelas förordnande om sådan förlängning, bör
uppenbarligen uppgift därom inflyta i straffregistret. Ett stadgande örn skyldighet
för domstol eller myndighet som meddelat förordnandet att om detsamma
göra anmälan till registret synes fördenskull böra upptagas i lagen
örn straffregister. Stadgandet synes böra införas i 2 § 2 mom. såsom ett första
stycke, medan de förut omnämnda föreskrifterna örn uppgiftsskyldighet
till registret rörande förverkande av villkorlig dom böra upptagas såsom ett
andra stycke i samma moment.
I 2 § 3 mom. straffregisterlagen föreskrives, att om förordnande meddelats
att ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran skall träda i stället för annan
påföljd eller avse jämväl annat brott än det, för vilket till ungdomsfängelse
eller tvångsuppfostran blivit dömt, uppgift därom skall lämnas till
registret från den domstol eller myndighet som meddelat förordnandet. Denna
bestämmelse sammanhänger därmed att, då någon blivit dömd till ungdomsfängelse
eller tvångsuppfostran, den sålunda ådömda påföljden i vissa
fall skall konsumera annan påföljd, som ådömts den till ungdomsfängelse
eller tvångsuppfostran dömde, samt att, därest denne sedermera övertygas
om annat brott, domstolen kan förklara att den förut ådömda påföljden
skall avse jämväl detta brott. Motsvarande bestämmelser komma att gälla
i fråga örn förvaring och internering i säkerhetsanstalt, då 1937 års lagstiftning
därom trätt i kraft. I den nya lagen om villkorlig dom finnas likartade
föreskrifter. Därest den som erhållit villkorlig dom övertygas om
annat brott, som förövats före prövotidens början, må domstolen i vissa
fall förordna att anståndet skall avse jämväl detta brott. Därvid skall, örn
straff bestämts i den villkorliga domen, gemensamt straff för båda brotten
ådömas med tillämpning av vanliga regler örn sammanträffande av brott.
För delta fall torde någon särskild föreskrift ej erfordras för att domstolen
skall vara .skyldig alt lämna uppgift till straffregistret rörande det meddelade
förordnandet. Däremot synes det önskvärt, att då villkorligt anstånd med
ådömande av straff förklarats skola avse jämväl annat brott, och något
.straff för brotten sålunda ej blivit bestämt, skyldighet ålägges domstolen att
till registret lämna uppgift härom. Föreskrift i detta hänseende torde böra
inflyta i 2 § 3 mom. straffregisterlagen.
Enligt 13 § 1943 års lag örn villkorlig frigivning kan, då villkorligt frigiven
övertygas örn brott, som förövats innan straffet började verkställas,
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
förordnas att det förut ådömda straffet skall avse jämväl det nyupptäckta
brottet. Förutsättning därför är att domstolen vid tillämpning av reglerna
örn sammanträffande av brott finner det nya brottet icke böra föranleda
förhöjning i det förut ådömda straffet. 1 motsatt fall skall antingen, jämte
det den villkorligt medgivna friheten förklaras förverkad, förhöjt straff ådömas
den villkorligt Irigivne eller ock straff ådömas särskilt för det nya brottet.
Sistnämnda båda fall påkalla ingen ändring i straffregisterlagen. Däremot
synes skyldighet böra stadgas för domstolen att till registret anmäla att det
förut ådömda straffet förklarats skola avse jämväl annat brott. Ett tillägg
härom torde böra göras i 2 § 3 mom.
I 2 § 4 mom. straffregisterlagen stadgas för närvarande, att örn den som
lösgivits från straffanstalt enligt lagen angående villkorlig frigivning blivit
före prövotidens utgång häktad för brott, uppgift därom skall lämnas till
registret, varjämte anmälan skall göras örn åtalets utgång. Stadgandet bör
ses i belysning av 13 § andra stycket i 1906 års lag angående villkorlig frigivning,
enligt vilket lagrum villkorligt medgiven frihet kan förklaras förverkad
även efter prövotidens utgång, därest den frigivne före nämnda tidpunkt
häktats för annat brott. Enligt 12 § tredje stycket och 13 § tredje
stycket nya lagen om villkorlig frigivning gäller, att förordnande örn förverkande
av den villkorligt medgivna friheten alltid kan meddelas så snart
fråga därom väckts före prövotidens utgång eller uppkommit i mål som
dessförinnan anhängiggjorts. Med hänsyn härtill kunde det synas befogat
att efter mönster av nu gällande bestämmelse meddela föreskrift örn uppgift
till straffregistret rörande anhängiggörandet av sådan talan som kan
medföra förverkande av den villkorligt medgivna friheten. Något egentligt
behov av ett dylikt stadgande torde dock ej föreligga. Därest förordnande
meddelas att den villkorligt fnedgivna friheten skall vara förverkad, kommer
uppgift därom att inflyta i registret i enlighet med stadgande som jag ämnar
föreslå i detta hänseende, önskvärdheten av att straffregistret icke belastas
med uppgifter, som sakna praktisk betydelse, synes mig böra leda till att
något stadgande om uppgiftsskyldighet i nu förevarande hänseende icke
upptages i lagen. Det må anmärkas att motsvarande spörsmål föreligger med
avseende å 16 § lagen om villkorlig dom och synes böra besvaras på enahanda
sätt.
Beträffande villkorligt frigiven torde, liksom beträffande villkorligt dömd,
straffregistret böra innehålla upplysning rörande beslut örn förlängning av
prövotiden. En bestämmelse härom bör fördenskull upptagas i 2 § 4 morn.,
varest jämväl torde böra upptagas föreskrift att fångvårdsstyrelsen, när
villkorligt medgiven frihet av styrelsen förklarats förverkad, skall låta göra
anteckning därom i straffregistret. En motsvarighet härtill utgör det för
närvarande i 5 mom. upptagna stadgandet, enligt vilket, i överensstämmelse
med den enligt 1906 års lag örn villkorlig frigivning gällande ordningen,
länsstyrelse har att lämna meddelande till straffregistret om återkallande av
villkorligt medgiven frihet. Detta stadgande bör nu utgå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 234. !*
För närvarande saknas i straffregisterlagen föreskrift om skyldighet för
domstol att meddela uppgift till registret örn förverkande av villkorligt medgiven
frihet, då anledningen därtill är att den frigivne övertygats om annat
brott. Har detta förövats före straffverkställighetens början, skall domstolen
i regel med undanröjande av den tidigare straffbestämningen utmäta
gemensamt straff för de båda brotten. På grund härav föreligger alltid skyldighet
för domstolen att i dylikt fall göra anmälan till straffregistret örn
målets utgång. Om det nyupptäckta brottet begåtts senare, ådömes däremot
särskilt straff för detta brott och vid sidan därav skall domstolen förordna
örn förverkande av den villkorligt medgivna friheten. Med hänsyn härtill
synes böra stadgas, att domstol som meddelat beslut, varigenom villkorligt
medgiven frihet förklarats förverkad, alltid skall lämna uppgift därom till
registret. Detta stadgande synes kunna upptagas såsom 5 mom. i 2 §.
4 §.
Första stycket av denna paragraf innehåller bestämmelser örn lämnande av
uppgift till straffregistret, då talan fullföljts mot utslag eller beslut som avses
i vissa föregående stadganden i lagen. Hänvisningarna till dessa föregående
stadganden böra i anslutning till vad jag tidigare föreslagit ändras att avse
utslag eller beslut, varom förmäles i 1 § eller 2 § 2, 3 eller 5 mom.
I andra stycket av paragrafen, som föreskriver skyldighet att lämna uppgift
till straffregistret bl. a. för det fall att Konungen fastställer eller upphäver
beslut, varigenom villkorligt medgiven frihet blivit återkallad, synes den ändring
böra vidtagas, att sådan uppgiftsskyldighet skall föreligga då Konungen
fastställer, ändrar eller upphäver beslut, varigenom fångvårdsstyrelsen förordnat
örn förlängning av prövotiden för den som villkorligt frigivits eller
förklarat den villkorligt medgivna friheten förverkad.
Såsom inledningsvis nämnts skall beslut om obligatorisk villkorlig frigivning
enligt den nya lagen meddelas av vederbörande fångvårdsanstalts styresman,
medan i övrigt förordnande om villkorlig frigivning såsom hittills
meddelas av Konungen. I 5 § andra stycket lagen om straffregister föreskrives
att då någon villkorligt frigives det åligger fångvårdsstyrelsen att låta göra
anteckning härom i straffregistret. Om beslut angående utskrivning från anstalt
för undergående av ungdomsfängelse eller allmän uppfostringsanstalt
m. m. skall däremot anmälan till registret göras av anstaltens föreståndare.
Ifrågasättas kunde att i anledning av den nya lagen om villkorlig frigivning
föreskriva, att styresman för fångvårdsanstalt skulle göra anmälan till straffregistret
örn av honom beslutad villkorlig frigivning. Emellertid torde någon
omgång icke behöva befaras därigenom att fångvårdsstyrelsen ålägges att,
sedan från styresmannen uppgift inkommit örn frigivningen, låta göra anteckning
därom i registret. Någon ändring av gällande bestämmelser synes
därför på denna punkt ej vara erforderlig.
I detta sammanhang vill jag anmärka, all fångvårdsstyrelsen i skrivelse
den 22 januari 1944 hemställt örn viss begränsning av den styrelsen åvilande
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 234.
skyldigheten att i straffregistret låta verkställa anteckning om utstånden bestraffning
i anledning av dom å fängelse eller straffarbete. Denna fråga sammanhänger
därmed att sedan den 1 juli 1938 hos fångvårdsstyrelsen föres ett
centralt fångregister, vari uppgifter återfinnas rörande åtskilliga förhållanden,
örn vilka straffregistret skall innehålla upplysning. Spörsmålet i vad
mån uppgiftsskyldigheten till straffregistret med hänsyn härtill skulle kunna
begränsas torde vara förtjänt av närmare övervägande.
övergångsbestämmelser.
Den nya lagen örn villkorlig dom äger såsom nämnts ej tillämpning, där
villkorlig dom meddelats eller meddelas i mål som av första domstol blivit
avgjort före den 1 januari 1944. Då de av mig föreslagna ändringarna i lagen
om straffregister till den del de angå villkorlig döm kunna tillämpas jämväl
om den villkorliga domen meddelats med stöd av äldre lag, synas nämnda ändringar
kunna träda i kraft utan särskilda övergångsbestämmelser. Ikraftträdandet
torde med hänsyn till att 1939 års lag om villkorlig dom redan är
i tillämpning böra äga rum senast den 1 juli 1944.
De ändringar i lagen örn straffregister, som sammanhänga med den nya lagen
angående villkorlig frigivning, synas böra träda i kraft samtidigt med
denna lag eller den 1 januari 1945. Enligt övergångsbestämmelserna till samma
lag skall emellertid äldre lag tillämpas beträffande den som villkorligt frigivits
före den 1 januari 1945. Med hänsyn härtill torde vid förordnande örn
ikraftträdande av nu ifrågavarande ändringar i lagen örn straffregister böra
stadgas, att tidigare gällande bestämmelser alltjämt skola tillämpas beträffande
den som villkorligt frigivits före nämnda dag.
I samband med tillkomsten av lagen den 18 juni 1937 örn förvaring och
internering i säkerhetsanstalt, vilken lag skall träda i kraft den dag Konungen
förordnar, genomfördes vissa ändringar i lagen om straffregister. Dessa ändringar
upptogos i en särskild lag (nr 467) angående ändring i vissa delar av
lagen om straffregister, vilken lag likaledes skall träda i kraft den dag Konungen
förordnar. Sistnämnda lag berör bl. a. 1 § och 2 § 3 mom. straffregisterlagen.
Rörande dessa lagrum torde med hänsyn härtill erfordras en
särskild övergångsbestämmelse. I överensstämmelse med förfaringssättet vid
en år 1942 vidtagen ändring i bl. a. 1 § lagen om straffregister synes sålunda
böra föreskrivas, att intill dess lagen den 18 juni 1937 angående ändring i
vissa delar av lagen örn straffregister träder i kraft lagrummen skola hava
en lydelse, som anknyter till bestämmelsernas hittillsvarande avfattning.
Slutligen må anmäi''kas, att de nu föreslagna ändringarna i lagen örn straffregister
kräva ändringar jämväl i de i administrativ ordning utfärdade föreskrifterna
om uppgifter till straffregistret och örn registrets förande. I
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 (nr 82 s. 1) om
straffregister.
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
11
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Sven Leffler. 1
1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 9 mars
1944.
Närvarande:
justitieråden Alsén,
Lind,
regeringsrådet Eklund,
justitierådet Ericsson.
Enligt lagrådet den 7 mars 1944 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 25 februari 1944, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober
1900 (nr 82 s. 1) om straffregister.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet L. G.
Ohlsson.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
13
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler lagrådets
den 9 mars 1944 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 25 februari 1944
remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900
(nr 82 s. 1) örn straffregister.
Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet.
Bertil Crona.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 a1 i texten
- 1LU 1944:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 s. 14 i texten