Kungl. Majlis 'proposition nr 235
1944-03-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:235, Kungl. Majlis 'proposition nr 235
Dokumentets text
Kungl. Majlis ''proposition nr 235.
1
Nr 235.
Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggande av
karolinska sjukhuset; given Stockholms slott den 10
mars 1944-
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1944-
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,
Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge,
fråga om anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset samt anför härom
följande.
Inledning.
Historik. I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission
avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den
14 mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt
kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 10H. 1 sand. Nr 235—236.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska
sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner
uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag
upplåtits för berörda ändamål. Förslaget byggde på den s. k. enhetstanken,
d. v. s. önskvärdheten av att till en enhet sammanfördes karolinska
institutets samtliga institutioner och kliniker. Med hänsyn till den betydande
ekonomiska räckvidden hos ett dylikt byggnadsprojekt skulle
byggnadsföretaget utföras i tre etapper. Med iakttagande därvid av den
principen, att de institutioner och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore
störst, i första hand borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen
följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en
radioterapeutisk, en oftalmologisk (ögon-), en oto-laryngologisk (öron-,
näs- och hals-) och en obstetrisk-gynekologisk (förlossnings- och kvinno-)
klinik.
Kungl. Maj:ts förslag innebar vidare, att garnisonssjukhuset i Stockholm
skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda, att förstnämnda
sjukhus nedlades och för garnisonens sjukhus inrättades särskilda avdelningar
för medicinska och kirurgiska fall å karolinska sjukhuset. Däremot
innefattade förslaget intet ställningstagande till frågan om vilka byggnader,
som skulle upptagas i de nästföljande två byggnadsetappema.
Riksdagen beslöt (skrivelsen 1930: 386) i princip godkänna förslaget om
att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya lokaler
för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras å
Norrbackaområdet ävensom att garnisonssjukhuset skulle inlemmas i karolinska
sjukhuset. Vad åter beträffade sättet för realiserandet av ifrågavarande
byggnadsföretag, påkallade riksdagen viss ytterligare utredning.
Resultatet av den av riksdagen begärda utredningen framlades av Kungl.
Maj:t i propositionen 1931:132. I denna proposition hemställde Kungl.
Maj:t, bland annat, att första byggnadsetappen skulle omfatta de byggnadsföretag,
som redan angivits i propositionen 1930: 232.
Riksdagen biföll (skrivelsen 1931: 286) Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I anslutning härtill uttalade riksdagen önskvärdheten av att en generalplan
för Norrbackaområdets bebyggande upprättades, på det att
statsmakterna måtte kunna erhålla en ungefärlig föreställning örn såväl
möjligheterna för tomtområdets lämpliga utnyttjande för avsett ändamål
som ock huvuddragen av anläggningens blivande utseende.
Med efterkommande av riksdagens sålunda uttalade önskan anmodade
Kungl. Maj:t den år 1931 tillsatta s. k. »karolinska sjukhusets byggnadskommitté»
att uppgöra förslag till en dylik generalplan. Det förslag till
generalplan, som sedermera överlämnades av kommittén och för vilket en
redogörelse lämnats i propositionen 1932:154, upptog byggnadsplats för karolinska
sjukhusets samtliga dåvarande teoretiska och kliniska institutioner
och övriga inrättningar. Vid anmälan av propositionen 1932:154 uttalade
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 835.
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att en generalplan, sådan
som den framlagda, mera tjänade som en översikt över huru man ansåge
sig kunna planlägga de omfattande byggnadsföretag, örn vilka här vore
fråga, än som en mer eller mindre noggrann ledning för byggnadsföretagens
utförande. I anslutning härtill anförde departementschefen vidare:
Under den avsevärda tid, som kommer att förflyta redan för realiserande
av den första etappens byggnadsprogram, kan utvecklingen tvivelsutan
komma att i mer än ett avseende medföra rubbningar eller jämkningar i de
detaljer, som inrymmas i den framlagda generalplanen. Generalplanen visar
emellertid, att alla de institutioner, över vilka den medicinska högskolan
nu förfogar och i en nu beräknelig framtid kan tänkas komma att förfoga,
på° ett ändamålsenligt sätt kunna förläggas å det av riksdagen för ändamålet
upplåtna Norrbackaområdet. Det tillkommer mig icke nu att ingå
på de byggnadsföretag, som sträcka sig utöver den första etappens byggnader.
Jag vill endast erinra därom, att i avseende å en eller annan av de
härvid planerade institutionerna frågan om nybyggnader inom vissa år med
nödvändighet tränger till sin lösning. Jag tänker närmast på de psykiatriska
och pediatriska klinikerna ävenså på en hud- och könsklinik.
Riksdagen sade sig (skrivelsen 1932: 235) finna det uteslutet, att riksdagen
skulle i detalj binda sig vid en användning av Norrbackaområdet, på
sätt generalplanen angåve, även i fråga om kommande byggnadsetapper.
Jämlikt Kungl. Maj:ts därom i propositionen 1937:124 framställda förslag
beslöt 1937 års riksdag, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle
upprättas en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.
1943 års riksdag beslöt på av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:151
framlagt förslag, att sjukhuset skulle utökas med en pediatrisk och en
dermato-syfilidologisk klinik.
Karolinska sjukhusets nuvarande kliniker.
Av de i den inledningsvis lämnade redogörelsen omförmälda klinikerna
ha följande sju redan förlagts till Norrbackaområdet, nämligen den medicinska
kliniken, den kirurgiska kliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,
förlossnings- och kvinnokliniken, den radioterapeutiska kliniken
och den psykiatriska kliniken. Härjämte har i omedelbar anslutning till
Norrbackaområdet förlagts en ortopedisk klinik, vilken inrymts i vanföreanstaltens
i början av 1930-talet uppförda byggnad. Sistnämnda klinik har
egen administration och egna ekonomilokaler.
Den pediatriska och den dermatologiska klinik, beträffande vilkas förläggande
till Norrbackaområdet beslut fattats av statsmakterna, äro förlagda,
den förstnämnda till Norrtulls sjukhus och den sistnämnda till S:t Görans
sjukhus.
Karolinska sjukhusets återstående sex kliniker äro förlagda till följande
sjukhus:
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
till serafimerlasarettet
1 medicinsk klinik,
1 kirurgisk klinik,
1 neuro-kirurgisk klinik samt
1 neurologisk klinik;
till allmänna barnbördshuset
1 förlossnings- och kvinnoklinik;
till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
1 pediatrisk klinik.
Antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset. Det sammanlagda antalet
vårdplatser vid karolinska sjukhuset (härvid bortses från ortopediska kliniken
vid vanföreanstalten) uppgår för närvarande till 1 056, fördelade på
följande sätt:
Klinik m. m.
Riks- platser:
Stock-
holms
stad:
Stock-
holms
län:
Enskilda
platser:
Garnisons-
avdelning:
Summa
vård- platser :
Medicinska kliniken ....
45
65
40
25
—
175
Kirurgiska » ....
60
75
15
25
—
175
Kirurgiska garnisonsavdel- ningen ..........
—
—
—
8
100
108
Kvinnokliniken.......
36
90
5
25
—
156
Oron-, näs- och halskliniken
15
25
35
14
—
89
Ögonkliniken........
33
30
10
9
—
82
Radioterapeutiska kliniken
90
30
5
13
—
138
Psykiatriska kliniken ....
97
—
—
12
—
109
Isoleringsavdelningen ....
10
—
—
—
—
10
Sjukavdelningen för elever
14
—
—
—
—
14
Summa
400
315
110
131
100
1056
Enligt propositionen 1930: 232 avsågs sjukhuset skola omfatta två garnisonsavdelningar
örn vardera 50 allmänna och 4 enskilda vårdplatser, vilka
avdelningar skulle anknytas, den ena till sjukhusets medicinska och den
andra till dess kirurgiska klinik. Dessa båda kliniker skulle inklusive garnisonsavdelningarna
omfatta vardera 200 allmänna och 30 enskilda platser.
Jämlikt beslut av 1940 års riksdag skola dock garnisonsavdelningama vid
sjukhuset enbart tagas i anspråk för de kirurgiska garnisonsfallen, medan
garnisonssjukhuset i Stockholm tills vidare bibehålies och avses för bland
annat de medicinska fallen.
5
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.
1942 års avtal.
I huvudsaklig överensstämmelse med ett av den år 1939 tillsatta kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. år 1942 avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1943 års riksdag en
den 5 mars 1943 dagtecknad proposition (nr 151) angående anslag till utbyggande
av karolinska sjukhuset m. m.
I denna proposition hemställde Kungl. Majit, att riksdagen måtte godkänna
avtal med Stockholms stad och län angående ett framtida utbyggande
av karolinska sjukhuset med en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk
klinik i enlighet med vissa i propositionen angivna grunder. Beträffande
den närmare innebörden av de uppgörelser, som sålunda skulle träffas
mellan staten och dess medparter, framhöll jag vid anmälan av propositionen
bland annat:
Dessa uppgörelser innebära icke någon utfästelse från statens sida angående
de nya klinikbyggnadernas närmare utformning eller tidpunkten
för byggnadsföretagens igångsättande och slutförande. Däremot innebära
dessa uppgörelser, att statsmakterna nu skola fatta principbeslut om att
kliniker av ifrågavarande slag skola uppföras vid karolinska sjukhuset samt
om grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och dess medparter.
När det sedan gäller att verkställa de principbeslut, som enligt min mening
nu böra fattas om utbyggande av karolinska sjukhuset med en pediatrisk
och en dermatologisk klinik, få de statsfinansiella synpunkterna och hänsynen
till situationen på arbets- och byggnadsmarknaderna vägas mot
angelägenhetsgraden hos de särskilda utbyggnadsförslagen vart för sig,
varvid även övriga föreliggande förslag att utbygga undervisningssjukhusen
böra tagas i beaktande. För egen del har jag i samråd med chefen för
socialdepartementet därvid kommit till den uppfattningen, att ett bestämt
företräde bör givas åt den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset.
Jag riktade vidare uppmärksamheten på det samband, en under övervägande
varande fråga örn organisation av garnisonssjukvården i Stockholm
ägde med spörsmålet örn karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. I
avseende härå framhöll jag, att, därest den utredning, som för närvarande
påginge angående garnisonssjukvårdens organisation, ledde till framläggande
av förslag örn utflyttande till Järvafältet av karolinska sjukhusets
nuvarande garnisonsavdelningar, det torde böra övervägas, huruvida icke
de av garnisonsavdelningarna vid sjukhuset disponerade 108 vårdplatserna
skulle kunna utnyttjas för den dermatologiska klinikens räkning.
De avtal, som enligt propositionen skulle träffas mellan staten och dess
medparter angående karolinska sjukhusets utbyggande, hade innefattats
i av förhandlingskommissionen framlagda preliminära förslag, vilka godtagits
av Stockholms stad och län. Avtalsförslaget angående den pediatriska
klinikens uppförande och drift innebar i huvudsak följande. Av klinikens
allmänna vårdplatser skulle 127 disponeras av Stockholms stad och 28 av
Stockholms län. Staden och länet skulle svara för 75 procent av engångs
-
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.
kostnaderna för de vårdplatser, som skulle upplåtas till begagnande av
dessa parter, under det att statsverket skulle svara för återstående 25 procent
av engångskostnaderna för stadens och länets vårdplatser samt för
hela kostnaden för övriga platser. I fråga om driftkostnadernas bestridande
skulle gälla samma grunder som för sjukhuset i övrigt. Det av förhandlingskommissionen
framlagda avtalsförslaget angående den dermatologiska
kliniken innebar, att staden skulle äga disponera 70 och länet 47 av klinikens
allmänna vårdplatser. Staten skulle ensam bekosta klinikens uppförande
och utrustning mot det, att staden och länet utan vederlag till staten
överläte sin dispositionsrätt till sjukhuset Eiras tomt och sin äganderätt
till därå uppförda byggnader med tillhörande sjukhusutrustning. Driftkostnaderna
skulle bestridas enligt de grunder, som gällde för sjukhuset i
övrigt.
I sin skrivelse den 8 juni 1943 (nr 280), vari riksdagen anmälde sina beslut
i anledning av omförmälda proposition, nr 151, jämte i ämnet väckta
motioner, anförde riksdagen, bland annat, följande.
I likhet med departementschefen har riksdagen kommit till den uppfattningen,
att principbeslut nu torde böra fattas om utbyggande av karolinska
sjukhuset med en pediatrisk och en dermatologisk klinik. Av skäl,
som riksdagen i det följande kommer att närmare utveckla, vill riksdagen
framhålla, att det synes riksdagen minst lika angeläget, att en ny dermatologisk
klinik kommer till stånd som att en pediatrisk klinik nyuppföres.
Det preliminära avtal örn uppförande och drift av en pediatrisk klinik,
som uppgjorts av den av Kungl. Majit utsedda förhandlingskommissionen
och vilket godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
har riksdagen i likhet med departementschefen funnit godtagbart även
för statens vidkommande.
Vid den granskning, riksdagen ägnat det av förhandlingskommissionen
framlagda avtalsförslaget angående en ny dermatologisk-syfilidologisk klinik
---har riksdagen i likhet med departementschefen kommit till den
uppfattningen, att nämnda förslag synes godtagbart ur statens synpunkt.
Riksdagen har alltså i princip godkänt avtalsförslaget.
I det föregående har riksdagen framhållit vikten av att en ny klinik av
här ifrågavarande slag iordningställes. Riksdagens vederbörande utskott
har vid besök å den nuvarande kliniken på S:t Görans sjukhus funnit förhållandena
därstädes vara så otillfredsställande, att snara åtgärder synts
utskottet vara av nöden för att bereda sjukvården och undervisningen
bättre möjligheter. Att märka är även att kliniken är landets enda undervisningsklinik
på ifrågavarande område. Frågan om en ny dermatologisk
klinik sammanhänger emellertid — såsom departementschefen framhållit
—• med spörsmålet örn garnisonssjukvårdens utflyttande till Järvafältet.
Då det enligt riksdagens mening icke kan vara försvarbart att ännu
någon längre tid godtaga de förhållanden, under vilka den nuvarande dermatologiska
kliniken arbetar, vill riksdagen framhålla angelägenheten av
att frågan om gamisonssjukvården snarast löses i princip, så att ställning
inom den närmaste framtiden, om möjligt redan till nästa års riksdag, kan
tagas till karolinska sjukhusets utbyggande med en ny dermatologisk
klinik.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
Riksdagen anvisade för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond till utbyggande av karolinska sjukhuset ett
investeringsanslag av 200 000 kronor.
översikt av föreliggande byggnadsförslag.
Förhandlingskommissionens förslag. Till belysning av den ungefärliga
kostnaden för uppförande vid karolinska sjukhuset av en dermatologisk
och en pediatrisk klinik hade förhandlingskommissionen vid sitt år 1942
avgivna förslag fogat byggnadsskisser och approximativa kostnadsberäkningar
avseende dessa kliniker. En redogörelse för de framlagda byggnadsförslagen
har lämnats i det vid propositionen 1943:151 fogade statsrådsprotokollet.
De upprättade skissförslagen, till grund för vilka legat av professorerna
S. Hellerström och A. Lichtenstein uppgjorda byggnadsprogram,
avse nybyggnader för ifrågavarande kliniker, inrymmande 166 respektive
219 vårdplatser. Anläggningskostnaderna för ifrågavarande byggnader ha
uppskattats, för den dermatologiska kliniken till 2 340 000 kronor och för
den pediatriska kliniken till 4 600 000 kronor. Utrustningskostnaderna ha
beräknats till 996 000 kronor respektive 1 314 000 kronor.
Vid anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen 1943:151
tillstyrkte jag, att de ifrågavarande klinikerna planerades för 166 och 219
vårdplatser. Jag sade mig icke vara beredd att närmare ingå på detaljerna
i de byggnadsprogram, som utarbetats för klinikerna, men fann de uppgjorda
programmen dock ägnade att läggas till grund för vidare utarbetande
av ritningar. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde givetvis den
största uppmärksamhet ägnas åt alla möjligheter att begränsa lokalprogrammen
och att även i övrigt hålla kostnaderna nere i största möjliga utsträckning.
Vad beträffade den dermatologiska kliniken borde särskilt beaktande
ägnas det av mig framlagda förslaget till lösning av denna kliniks
byggnadsfråga genom utnyttjande av garnisonsavdelningens vid karolinska
sjukhuset vårdplatser för klinikens räkning samt frågan om behövligheten
av en ifrågasatt ljusbehandlingsavdelning. I anslutning till förslaget om
garnisonsavdelningens utnyttjande framhöll jag vidare, att vid ett realiserande
av denna lösning av byggnadsfrågan en viss om- och tillbyggnad
av sjukhuset torde bliva nödvändig. Dessa byggnadsarbeten torde dock
under alla förhållanden komma att draga väsentligt lägre kostnader än en
nybyggnad. Jag förutsatte, att fullständig utredning i detta hänseende förebragtes,
innan beslut fattades rörande tidpunkten för dermatologiska klinikens
utflyttning till karolinska sjukhuset. Skulle en lösning av byggnadsfrågan
för den ifrågavarande kliniken kunna vinnas i enlighet med det av
mig sålunda antydda alternativet, syntes statens kostnader för den ifrågasatta
kliniken kunna avsevärt nedbringas.
Vad jag sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.
8
Kungl. Marits ''proposition nr 235.
Kommitténs för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förslag.
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild
kommitté för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift att
— med ledning av vad jag enligt propositionen 1943: 151 och riksdagen
enligt dess skrivelse 1943: 280 i ämnet anfört — i första hand uppgöra och
för Kungl. Maj:t framlägga förslag till sjukhusets utbyggande med en dermato-syfilidologisk
och en pediatrisk klinik. Till ledamöter i denna kommitté
förordnades ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren
G. E. Birke, generaldirektören K. A. W. Björck, lasarettsläkaren, medicine
doktorn G. Bohmansson, professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet S. C. A. Hellerström, J. G. L. Hellström och A. Lichtenstein,
byggnadsingenjören A. Nordström samt borgarrådet I. Öman. Hellerström
och Lichtenstein skulle dock deltaga i kommitténs överläggningar och beslut
endast såvitt anginge den dermato-syfilidologiska, respektive den pediatriska
kliniken. Åt Björck uppdrogs att såsom ordförande leda kommitténs
arbete.
Den 29 februari 1944 har kommittén överlämnat betänkande med utredning
och förslag till en dermato-syfilidologisk klinik.
Det av kommittén framlagda förslaget innebär, att för den dermatologiska
kliniken skulle uppföras en nybyggnad, inrymmande 166 vårdplatser.
Anläggnings- och utrustningskostnaderna för kliniken ha av kommittén
uppskattats till 2 150 000 kronor, respektive 784 000 kronor eller till
sammanlagt 2 934 000 kronor, motsvarande en kostnad för vårdplats av
i runt tal 17 700 kronor. Några ändringsarbeten inom karolinska sjukhusets
centrala anläggningar har förslaget icke befunnits föranleda. Däremot
skulle för den nya klinikens behov erfordras ytterligare ett antal personalbostäder.
Kostnaderna för tillgodoseende härav ha överslagsvis uppskattats
till 200 000 kronor.
Den närmare utformningen av kommitténs förslag.
Utredningsuppgifter. Kommittén har vid planläggningen av sitt arbete
funnit sig böra skjuta frågan om karolinska sjukhusets utbyggande med
en dermatologisk klinik i förgrunden. Till stöd för sitt ställningstagande
härutinnan har kommittén anfört:
Medan chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av proposition
till 1943 års riksdag i fråga om angelägenhetsgraden hos de föreliggande förslagen
till karolinska sjukhusets utbyggande givit uttryck åt den uppfattningen,
att ett bestämt företräde borde givas åt den pediatriska kliniken,
har riksdagen på anförda skäl funnit det minst lika angeläget, att en ny
dermatologisk klinik komme till stånd. I anslutning härtill har riksdagen
framhållit önskvärdheten av att inom den närmaste framtiden, örn möjligt
redan till 1944 års riksdag, ställning måtte kunna tagas till frågan örn karolinska
sjukhusets utbyggande med en dermatologisk klinik.
9
Kungl. May.ts proposition nr 235.
För kommittén har det framstått såsom betydelsefullt, att förslag till
sjukhusets utbyggande nied såväl en dermatologisk som en pediatrisk klinik
måtte kunna framläggas för 1944 års riksdag. Vid kommitténs behandling
av föreliggande byggnadsförslag har det emellertid visat sig nödvändigt
att beträffande det för den pediatriska kliniken upprättade byggnadsförslaget
vidtaga omfattande jämkningar i såväl program som tidigare
planläggning, under det att förslaget till dermatologisk klinik icke befunnits
påkalla en dylik genomgripande omgestaltning. På grund av den relativt
korta tid, som stått kommittén till buds, samt det omfattande utredningsarbete,
som, enligt vad ovan sagts, måst ägnas pediatrikförslaget, har
det icke varit möjligt för kommittén att till innevarande tidpunkt slutföra
utredningen rörande båda klinikerna. Därtill kommer såsom en avgörande
omständighet, att ett samtidigt fullföljande av båda klinikernas byggnadsprogram
förutsätter utvidgade köks- och tvättlokaler. Sättet för beredande
av tillgång till desamma liksom spörsmålet om kostnaderna påkalla ingående
överväganden, bland annat avseende sjukhusets framtida omfattning,
en fråga, som av kommittén måste upptagas till prövning, innan slutligt
förslag till lösning av den pediatriska klinikens byggnadsfråga kan
framläggas. Det har fördenskull synts i hög grad tveksamt, om förhållandena
skulle medgiva framläggande av fullständig utredning rörande den
pediatriska kliniken, därest denna uppgift skjutits i förgrunden, vid sådan
tidpunkt, att förslag skulle kunna föreläggas 1944 års riksdag.
I detta läge har kommittén, med hänsyn jämväl till riksdagens ovannämnda
uttalande, funnit sig böra i första hand gripa sig an med utredningen
rörande den dermatologislca kliniken. Kommittén avser dock att
slutföra arbetet med planläggningen av den pediatriska kliniken i så god
tid, att förslag skall kunna föreläggas 1945 års riksdag.
Vid sitt bedömande av spörsmålet, efter vilka riktlinjer den dermatologiska
klinikens byggnadsfråga lämpligen syntes böra lösas, har kommittén
i anslutning till av statsmakterna härutinnan uttalade önskemål funnit sig
böra eftersträva en lösning, vilken, samtidigt som den tillgodoser de i det
mellan staten och dess medparter träffade avtalet och förhandlingskommissionens
förslag innefattade oeftergivliga kraven på klinikens organisation,
framstår såsom den för statsverket ekonomiskt mest fördelaktiga.
De utredningsuppgifter, kommittén funnit innefattade i det meddelade
uppdraget, ha av kommittén sammanfattningsvis angivits sålunda:
Kommittén har i första hand att söka vinna klarhet rörande frågan,
huruvida de av garnisonsavdelningarna vid sjukhuset disponerade vårdplatserna
kunna komma att stå till förfogande för civilt ändamål. Därest
detta skulle visa sig vara förhållandet, inställer sig spörsmålet, huruvida
förevarande byggnadsfråga ur synpunkten av klinikens organisation, klinikbyggnadens
ändamålsenlighet samt anläggnings-, utrustnings- och driftkostnader
bör lösas genom ett utnyttjande av de av garnisonsavdelningarna
vid sjukhuset disponerade vårdplatserna, <1. v. s. genom en örn- och
tillbyggnad av sjukhuset, eller genom en nybyggnad. Vid dessa överväganden,
för vilka det av departementschefen godtagna byggnadsprogrammet
skulle bilda utgångspunkten, har kommittén att beakta alla möjligheter
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
till begränsning av detta program. För den händelse garnisonsavdelningarnas
vårdplatser icke skulle befinnas kunna utnyttjas för dermatologiska
klinikens räkning, åligger det kommittén i andra hand att ingå i prövning
av frågan om de genom garnisonsavdelningarnas nedläggande ledigblivande
lokalernas framtida användning. Vid upprättandet av ifrågakommande
byggnadsförslag har kommittén enligt direktiven vidare att beakta, dels
att klinikens organisation utformas på ett ur driftkostnadssynpunkt tillfredsställande
sätt, dels ock att vid planläggningen av byggnaderna tillvaratagas
alla de möjligheter till förenklingar och begränsningar, som utan
eftersättande av klinikens ändamålsenlighet kunna leda till besparingar i
anläggnings- och driftkostnader.
Förhandlingskommissionens förslag. Kommittén lämnar i sitt betänkande
en redogörelse för det av förhandlingskommissionen år 1942 framlagda
byggnadsförslaget. Av denna kommitténs framställning inhämtas
bland annat:
De skissförslag och kostnadsberäkningar, som framlagts av förhandlingskommissionen,
ha på uppdrag av Kungl. Majit upprättats av karolinska
sjukhusets byggnadskommitté i samråd med kommissionen och dess expert,
arkitekten S. Ahlbom.
Till grund för skissförslaget har legat ett av professorn S. Hellerström
upprättat byggnadsprogram. Enligt detta byggnadsprogram skulle
den dermatologiska kliniken omfatta 166 vårdplatser, fördelade på sju
vårdavdelningar enligt följande:
1 allmän hudavdelning för män ........................ 36 platser
1 » » » kvinnor...................... 37 »
1 » könsavdelning för män ........................ 25 »
1 » » » kvinnor...................... 30 »
1 » barnavdelning ................................ 20 »
1 enskild vårdavdelning ................................ 13 »
1 malariaavdelning .................................... 5 »
Summa 166 platser.
Kliniken skulle vidare omfatta en poliklinik- och undervisningsavdelning,
avdelningar för bad och ljusbehandling, en mindre djuravdelning samt rum
för läkare, vetenskaplig forskning och rutinundersökningar.
Det framlagda skissförslaget, som uppgjorts i överensstämmelse med
denna organisationsplan, upptog en byggnadslänga i väst-ostlig riktning,
förlagd till den plats, som i generalplanen för karolinska sjukhusets utbyggande
reserverats för en dermatologisk klinik — d. v. s. till området väster
om sjukhusets huvudkomplex — och direkt ansluten till huvudkomplexets
B-flygel. Byggnaden omfattar i sin största utsträckning sju våningar samt
avslutas mot väster av en lägre flygel om tre våningar. I källarvåningen
inrymmas avdelningar för bad och ljusbehandling m. m. Till bottenvåningen
förläggas polikliniker, föreläsningssal m. m., till våningen 1 trappa manlig
avdelning för hudsjukdomar, rum för överläkarens privata mottagning
m. m., till våningen 2 trappor manlig avdelning för könssjukdomar, avdelning
för malariabehandling, allergilaboratorium m. m., till våningen 3 trappor
kvinnlig avdelning för hudsjukdomar, till våningen 4 trappor kvinnlig
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.
avdelning för könssjukdomar, till våningen 5 trappor enskild avdelning och
till våningen 6 trappor barnavdelning.
Ett utbyggande av karolinska sjukhuset med en dermatologisk klinik i
enlighet med det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget skulle,
enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset i yttrande över det framlagda
byggnadsförslaget framhållit, komma att dels nödvändiggöra vissa
ändringsarbeten inom sjukhusets köks- och tvättanläggningar, dels ock
medföra behov av ökat antal personalbostäder vid sjukhuset. Behovet av
ytterligare bostäder för personalen föreslogs skola tillgodoses genom en
nybyggnad, förlagd till höjdplatån väster örn den patologiska institutionen.
De av förhandlingskommissionen framlagda kostnadsberäkningarna avse
kostnaderna för byggande och utrustande av den föreslagna kliniken, för
uppförande av erforderliga personalbostäder och för utförande av erforderliga
ändringsarbeten i sjukhusets köks- och tvättanläggningar. Kostnadsberäkningarna
äro i vad avser anläggningskostnaderna upprättade i
augusti 1942 av arkitekten Ahlbom.
På hemställan av kommittén har byggnadsstyrelsen framlagt förnyade, i
december 1943 upprättade beräkningar av sistnämnda kostnader.
Av arkitekten Ahlbom och byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar av
anläggningskostnaden för klini
kbyggnaden
enligt 1942
års förslag framgå av följande sammanställning:
Av byggnads-
Av Ahlbom beräknade
styrelsen be-
kostnader
räknade
kostnader
Byggnadsarbeten ........................
1 420 000
1 650 000
Värme- och ventilationsanläggning, gas-, vat-
|
ten- och avloppsledningar..............
400 000
215 000
Sanitetstekniska installationer............
230 000
Steriliseringsanläggningar ................
45 000
35 000
Elektriska stark- och svagströmsledningar . .
115 000
125 000
Elektriska hissar........................
35 000
35 000
Yttre transport- och rörkulvertar..........
10 000
15 000
Yttre ledningar..........................
10 000
15 000
Bergsprängningar ......................
75 000
—
Yttre planeringsarbeten..................
30 000
25 000
Ritningar, kontroll, administration samt oför-
utsedda utgifter........................
200 000
180 000
2 340 000
2 525 000.
Byggnadsvolymen har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 27 000 kubikmeter.
Volympriset har angivits till 93 kronor för kubikmeter.
De beräkningar, som av arkitekten Ahlbom framlagts beträffande kostnaderna
för ytterligare personalbostäder vid karolinska sjukhuset,
hänföra sig till en nybyggnad, avsedd för personal vid en pediatrisk och en
dermatologisk klinik. Anläggningskostnaden för denna byggnad har angivits
till 450 000 kronor, varav på den dermatologiska kliniken skulle komma
ett belopp av 160 000 kronor.
De ändringsarbeten i karolinska sjukhusets köks- och tvättan
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr <235.
läggningar, som ett utbyggande av sjukhuset med den dennatologiska kliniken
skulle nödvändiggöra, ha av Ahlbom kostnadsberäknats under förutsättning
av att samtidigt ett utbyggande av sjukhuset med en pediatrisk
klinik äger rum.
Kostnaderna för ändringsarbetena i köksanläggningen ha angivits till
sammanlagt 170 000 kronor, varav 76 000 kronor skulle falla på den dermatologiska
kliniken. Ändringsarbetena i tvättinrättningen ha kostnadsberäknats
till 130 000 kronor, varav 47 000 kronor hänförts till den dermatologiska
kliniken.
Kostnaderna för utrustning av den föreslagna dermatologiska
kliniken ha med ledning av de erfarenheter, som vunnits beträffande
karolinska sjukhusets övriga kliniker, av förhandlingskommissionen uppskattats
till 6 000 kronor för vårdplats eller (6 000 X 166 =) 996 000 kronor
för kliniken i dess helhet. Beräkningarna äro verkställda med utgångspunkt
från de priser, som gällde i augusti 1939.
På uppdrag av kommittén har kommitténs expert, sysslomannen G. Heimer,
utfört detaljerad beräkning av utrustningskostnaderna för kliniken enligt
1942 års förslag.
Heimer har med utgångspunkt från de vid årsskiftet 1943/44 rådande
prisförhållandena beräknat utrustningskostnaderna för det av kommissionen
framlagda förslaget till klinik till 994 000 kronor eller =)
166''
5 988 kronor för vårdplats. Från det uppskattade kostnadsbeloppet,
994 000 kronor, skulle dock avgå ett belopp av 89 000 kronor, motsvarande
värdet av den utrustning, som enligt härutinnan förebragt utredningkunde
överföras till den nya kliniken från sjukhuset Eira. Den totala utrustningskostnaden
skulle sålunda utgöra (994 000 — 89 000 =) 905 000
kronor.
Någon driftkostnadskalkyl beträffande den föreslagna dermatologiska
kliniken har icke framlagts av förhandlingskommissionen. Med
hänsyn till angelägenheten av att kunna framlägga en detaljerad driftkostnadskalkyl
beträffande 1942 års förslag till klinik har kommittén uppdragit
åt Heimer att uppgöra fullständiga personal- och driftkostnadsstater
för densamma. Av den av Heimer verkställda utredningen framgår, att
vid en beläggning av kliniken i samma utsträckning som sjukhusets kliniker
i övrigt eller intill omkring 90 procent antalet underhållsdagar vid
kliniken syntes kunna beraknas till (--iöo - =) i runt tal 55 000
för år. Klinikens driftkostnader för underhållsdag uppskattas av Heimer
till 14 kronor 70 öre. Med hänsyn härtill har den driftkostnadsökning, som
föranledes av sjukhusrörelsens utvidgning med den dermatologiska kliniken,
angivits till (55 000 X 14: 70 =) i runt tal 810 000 kronor. Då klinikens
inkomster i form av vårdavgifter beräknats utgöra 644 000 kronor
för budgetår, har ökningen av statens utgifter för karolinska sjukhuset på
grund av sjukhusets utvidgning med den av kommissionen föreslagna dermatologiska
kliniken beräknats till (810 000 — 644 000 =) 166 000 kronor
för budgetår.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
Klinikens organisation. Kommittén ingår i sin fortsatta framställning
på en granskning av den av förhandlingskommissionen framlagda organisationsplanen.
Kommittén har därvid funnit denna i stort sett präglad av
god koncentration, samtidigt som den torde få anses väl motsvara anspråken
på ändamålsenlighet. Såsom den mest framträdande svagheten i densamma
betecknar kommittén den varierande patientnumerär, som de
olika vårdavdelningarna erhållit, ett förhållande, som kommittén anser väsentligt
försvåra en ekonomisk planläggning av byggnadsföretaget.
Uppenbarligen bör, fortsätter kommittén, sjukhuset inrymma såväl en
poliklinik som en klinisk avdelning. Därjämte böra lokaler tillhandahållas
för undervisning och forskning, inneslutande föreläsningssal och museum,
demonstrationsrum och rutinlaboratorier. Däremot har kommittén ur olika
synpunkter funnit mindre lämpligt, att inom de egentliga sjukhuslokalerna
inrymma ett antal personalbostäder.
I avseende på poliklinikens omfattning hava vissa svårigheter
mött för ett säkert bedömande. För närvarande utgör S:t Göranspolikliniken
den enda sjukhuspolikliniken i huvudstaden. Efter vad kommittén
inhämtat avse emellertid stadens sjukvårdsmyndigheter dels att framdeles
anordna en hud- och könsklinik med därtill ansluten poliklinik, sannolikt
inom Södersjukhuset, dels ock att även efter undervisningens överflyttande
till karolinska sjukhuset bibehålla en mindre del av den nuvarande
S:t Göranspolikliniken. Uppenbarligen äro dessa åtgärder ägnade att påverka
frekvensen vid nu förevarande statliga poliklinik. Å andra sidan bör
kunna förutsättas, att Solna stads och de norra förstädernas sjukvårdsbehov
kommer att väsentligen tillgodoses av det nya sjukhuset. Som bekant hava
anspråken på poliklinisk behandling av könssjukdomarna under senaste tid
väsentligen stegrats, en omständighet, som föranlett utvidgningar av den nuvarande
S:t Göranspoliklinikens verksamhet. Kommittén har ansett, att poliklinikens
storlek framför allt bör anpassas efter undervisningens behov. Härför
erfordras en tillräckligt stor poliklinik med minst lika omfattande besöksfrekvens
som den S:t Göranspolikliniken haft före kriget.
Beträffande den närmare planläggningen av polikliniken kunna besparingar
i anläggnings- men särskilt i driftkostnaderna vinnas genom att utnyttja
den centrala ingången med dess garderober jämväl för nu ifrågavarande del
av sjukhuset och låta strömmen av besökande passera genom kulverten i
källarvåningen. Likaledes anser sig kommittén böra föreslå den jämkningen
i planen, att den centrala badanläggningen, vilken enligt inhämtad uppgift
endast till en del är utnyttjad och avsetts fylla den blivande reumatologiska
klinikens behov, disponeras jämväl för den nya kliniken. Även denna
åtgärd är ägnad att reducera anläggnings- och driftkostnaderna. Med
hänsyn till uttryckta önskemål att i undervisnings- och forskningssyfte äga
möjligheter att meddela medicinska bad i omedelbar närhet av laboratorierna,
har kommittén icke velat motsätta sig, att sådana möjligheter i
mindre utsträckning beredas.
Vidkommande därefter den i organisationsplanen ingående 1 j u s b e h a n dlingsavdelningen
har professorn E. G. E. Berven i reservation till
lärarkollegiets vid karolinska institutet yttrande över det av förhandlingskommissionen
framlagda byggnadsförslaget på anförda skäl ifrågasatt lämpligheten
av att en självständig ljusbehandlingsavdelning inrättades vid kliniken.
Universitetskanslern har i sitt i ärendet avgivna utlåtande i anslut
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
ning härtill framhållit bland annat, att frågan om en ljusbehandlingsavdelning
syntes böra ytterligare övervägas, innan planen för kliniken definitivt
fastställdes. Enligt direktiven har kommittén att ägna särskilt beaktande
åt detta spörsmål.
Med anledning härav får kommittén för sin del framhålla, att den ur driftsynpunkt
icke kan finna välbetänkt, att ljusbehandlingen koncentreras till
radiumhemmet med hänsyn till de omfattande och kostsamma patienttransporter,
som därav skulle nödvändiggöras. Ur synpunkten av anläggningskostnaderna
är frågan av underordnad betydelse, då de åsyftade lokalerna enligt
de byggnadsförslag, som framläggas av kommittén, äro förlagda till källarvåningen
och taga i anspråk ett utrymme, som är avsevärt reducerat i förhållande
till det enligt förhandlingskommissionens förslag utmätta utrymmet. Enligt
inhämtade upplysningar stå dessutom donerade medel till förfogande för
såväl inköp av erforderlig utrustning som forskning å avdelningen i fråga.
Någon särskild personal för driften drager icke denna ljusavdelning, som är
avsedd för forskningsändamål och som skall betjänas av forskarna själva
och vid behov av bad- och laboratoriepersonal. Enär emellertid en central
ljusbehandlingsavdelning finnes anordnad i huvudkomplexet, ehuru densamma
för närvarande står oanvänd, håller kommittén före, att frågan bör lösas på
så sätt, att den nya klinikens rutinmässiga ljusbehandling förlägges till denna
centrala avdelning. Hinder bör däremot icke möta att i undervisnings- och
forskningssyfte anordna viss ljusbehandling inom den dermatologiska kliniken.
Flertalet av de allmänna vårdavdelningarna omfattar ett
förhållandevis stort antal vårdplatser, något som möjliggöres av att dessa avdelningars
klientel i relativt stor utsträckning utgöres av uppegående patienter.
Kommittén har med hänsyn till avtalets innebörd icke funnit sig böra
föreslå annan ändring i fråga om avdelningarnas numerär än att för ernående
av en utjämning av de kvinnliga avdelningarnas vårdplatsantal detta å avdelningen
för hudsjuka patienter minskas från 37 till 35 och å avdelningen för
könssjuka patienter ökas från 30 till 32.
I och för sig skulle det förvisso varit i hög grad önskvärt, örn samtliga
fyra vårdavdelningar för vuxna patienter kunnat givas samma storlek, men
åtgärder av sådan innebörd låta sig icke förena med det godkända avtalet,
och kommittén har fördenskull sett sig nödsakad räkna med en patientnumerär
i dessa avdelningar, växlande mellan 25 och 36. Barnavdelningen
lärer, liksom den enskilda avdelningen och malariaavdelningen, böra bibehållas
vid den föreslagna storleken, respektive 20, 13 och 5 platser. Ur anläggnings-
och driftkostnadssynpunkt kunna olägenheterna av den växlande
numerären till väsentlig del begränsas därigenom, att barnavdelningen
förlägges till den smalare delen av byggnaden och malariaavdelningen organisatoriskt
sammanhålles med den enskilda avdelningen.
Kliniken föreslås sålunda omfatta följande sju vårdavdelningar av den storlek,
som framgår av följande sammanställning:
1 allmän huvudavdelning för män........ 36 platser
1 » » » kvinnor..... 35 »
1 » könsavdelning » män........ 25 »
1 » » kvinnor..... 32 »
1 » barnavdelning................. 20 »
1 enskild vårdavdelning................ 13 »
1 malariaavdelning.................... 5 »
Summa 166 platser.
15
Kungl. Marits proposition nr ‘235.
Kliniken uppdelas på sex våningsplan, varav ett för poliklinikerna, ett för
den manliga könsavdelningen och barnavdelningen, ett för envar av de tre
övriga allmänna avdelningarna och ett för den enskilda avdelningen och
malariaavdelningen. I ett souterrängplan förläggas bland annat förråd, omklädningsrum,
vissa laboratorier och djuravdelning.
Vad slutligen angår vårdavdelningarnas uppdelning å
salar och sjukrum måste vid bedömande av denna fråga beaktas, att
patientmaterialet å kliniken i relativt stor utsträckning å samtliga avdelningar
— med undantag av den för malariabehandling avsedda — utgöres av uppegående
patienter. Det kan med hänsyn härtill anses icke erforderligt och ur
ekonomiska synpunkter alldeles icke välbetänkt att uppdela vårdavdelningarna
på alltför många rumsenheter, därvid det emellertid får tillses, att tillgång
till skäliga isoleringsmöjligheter beredes. Kommittén förordar, att avdelningarna
utrustas med salar för 6 patienter i avsevärt större utsträckning än i förslaget
avsetts och att motsvarande antal tresängsrum, vilka ställa sig förhållandevis
dyrbara ur anläggningssynpunkt, samt flertalet tvåsängsrum utgår.
Kommittén är väl medveten om att fullt tillräckliga isoleringsmöjligheter icke
kunnat beredas å samtliga vårdavdelningar, å vilka även svårt sjuka från
skilda delar av landet komma att vårdas. Utan nedbringande av antalet vårdplatser
har emellertid kommittén icke ansett sig ha några möjligheter att öka
isoleringsrummens antal.
I inom kommittén särskilt avgivna yttranden ha dels ledamoten av kommittén
S. Hellerström med instämmande av ledamoten J. Hellström, dels ock
ledamoten A. Nordström anmält avvikande mening mot kommittémajoritetens
förslag, att karolinska sjukhusets centrala ingång med dess garderober
skulle utnyttjas för den dermatologiska polikliniken. Reservanterna ha yrkat,
att särskild entré och särskilda kapprum måtte anordnas inom dermatologiska
kliniken med särskilda vänt- och kapprum för män och kvinnor. Till stöd härför
har Hellerström anfört bland annat:
Kommitténs förslag komme att medföra, att det manliga och kvinnliga
klientelet från hud- och könspolikliniken skulle mötas och färdas gemensamt i
kulvertförbindelsen till dermatologiska kliniken. Härigenom möjliggöres ett
sammanträffande av manliga och kvinnliga kontrahenter, medlemmar av
en och samma familj etc., vilket särskilt beträffande de veneriska patienterna
måste anses synnerligen olämpligt och stridande mot »lex veneris»
anda och mening. Vid ovannämnda sammanträffanden kunna lätt kontroverser
och uppträden uppkomma. För eget vidkommande måste jag avsäga
mig allt ansvar för de oangenäma påföljder, som härutav säkerligen komma
att bli en följd.
Det kan icke heller anses ändamålsenligt eller lämpligt att få en stor patientström
passerande omedelbart förbi så viktiga arbets- och behandlingslokaler
i källarvåningen såsom diverse rutinlaboratorier, bad- och ljusavdelningar
m. m. Det är en allmän princip vid sjukhusbyggen, vilken strängt tillämpats
inom karolinska sjukhuset, att genomgångs trafik ej skall tillåtas genom
vård- eller annan avdelning. Dessutom måste det anses synnerligen
farofyllt att släppa detta speciella klientel förbi laboratorierna, där dyrbara
instrument, sprit, kemikalier etc. öppet förvaras. En sådan genomgångstrafik
verkar dessutom störande på laboratoriearbetet.
Nordström har framhållit bland annat, att ett utnyttjande av kulvertförbindelsen
för ifrågasatta ändamål skulle försvåra ett fullföljande av den uppgjorda
trafikplanen flir mattransporter i kulverten.
16
Kungl. Marits ''proposition nr 235.
Klinikbyggnailen. Beträffande spörsmålet om utformningen av klinikbyggnaden
erinrar kommittén, att kommittén enligt meddelade direktiv haft
att överväga två alternativa förslag till lösning av klinikbyggnadsfrågan, nämligen
dels ett ^byggnadsförslag, framlagt av förhandlingskommissionen, och
dels en av chefen för ecklesiastikdepartementet ifrågasatt anordning, enligt
vilken kliniken skulle beredas erforderliga lokaler genom om- och tillbyggnad
av karolinska sjukhusets E-flygel, där garnisonsavdelningarna för närvarande
vore inrymda. Det senare alternativet förutsatte, att garnisonsavdelningarnas
vårdplatser kunde disponeras för civilt ändamål. Med hänsyn härtill hade kommittén
av den sakkunnige för garnisonssjukvården i Stockholm inhämtat, att
ifrågavarande vårdplatser skulle komma att helt stå till förfogande för ovannämnda
ändamål.
Till belysning av den utformning, klinikbyggnaden skulle erhålla enligt de
båda alternativa förslagen till lösning av byggnadsfrågan har kommittén genom
arkitekten S. Ahlbom låtit upprätta skissritningar avseende dessa båda förslag.
Skissritningarna liro uppgjorda med utgångspunkt från den av kommittén
förordade organisationsplanen för kliniken och under hänsynstagande till
av kommittén beslutade begränsningar och förenklingar i byggnadsprogrammet.
På grund av E-flygelns byggnadstekniska konstruktion ha emellertid
vissa mindre jämkningar i organisationsplanen visat sig ofrånkomliga vid en
lösning enligt ombyggnadsaltemativet.
Nybyggnadsalternativet. Kommittén lämnar härefter en ingående
redogörelse för den utformning, klinikbyggnaden erhållit enligt kommitténs
förslag till lösning av byggnadsfrågan i överensstämmelse med nybyggnadsalternativet.
Av denna redogörelse torde här få återgivas följande.
Enligt kommitténs förslag har klinikbyggnaden förlagts till samma plats som
den av förhandlingskommissionen föreslagna byggnaden, d. v. s. till området
mellan karolinska sjukhusets B-flygel och patologiska institutionen. I enlighet
med kommissionsförslaget har nybyggnaden anslutits till sjukhusets flygel.
Klinikbyggnaden, som skulle förläggas till ett förhållandevis kuperat område,
sträckande sig i sydvästlig-nordostlig riktning, har en längd av omkring 75
meter och omfattar i sin största utsträckning sex våningar. Mot den patologiska
institutionen avslutas byggnaden av en flygel om tre våningar. I sitt
högre parti inrymmer byggnaden den centrala trappuppgången med dess hissar.
Huvudingången är belägen åt nordväst.
I bottenvåningen förläggas å ömse sidor örn trappuppgången de båda poliklinikerna,
en var med särskild entré genom en trappa från den underliggande
kulverten. Entréerna ansluta direkt till poliklinikernas två väntrum, av vilka
ett är avsett för ny besök och ett för återbesök. Intill väntrummen ligga expeditionsrum,
arkiv samt rum för utfrågning av patienter m. m. Poliklinikernas
undersöknings- och behandlingsrum äro grupperade inom byggnadens södra
del. Intill poliklinikerna ha förlagts föreläsningssal och museum, inrymda i en
särskild utbyggnad. I anslutning till föreläsningssalen hava två demonstrationsrum
förlagts.
17
Kungl. Majlis proposition nr 235.
De allmänna vårdavdelningarna äro belägna i våningar, 1, 2, 3 oell 4 trappor,
den enskilda avdelningen och malariaavdelningen i våningen 5 trappor.
Vårdavdelningarnas lokaliteter äro genomgående förlagda omkring en mittkorridor
med sjukm ramen i regel åt sydost och bilokalerna åt nordväst. Blott
enstaka sjukrum ha förlagts åt sistnämnda väderstreck.
I våningen 1 trappa äro inrymda den manliga hudavdelningen, rum för
överläkarens privata mottagning, allergilaboratorium, centralexpedition m. m.
Våningen 2 trappor upptages av den manliga könsavdelningen och barnavdelningen.
Till våningen 3 trappor har förlagts den kvinnliga hudavdelningen.
Våningen 4 trappor inrymmer den kvinnliga könsavdelningen. Förutom bilokaler
har, såsom redan erinrats, anordnats även ett arbetsrum för patienterna.
I våningen 5 trappor har inrymts den enskilda avdelningen och malariaavdelningen.
Till souterrängvåningen ha förlagts lokaler för bad- och ljusterapi,
djuravdelning, laboratorier, omklädningsrum för personal, rum för patienternas
kläder, journalarkiv och avdelningsförråd.
Den allmänna planläggning av klinikbyggnaden, framhåller kommittén
vidare, kommittén sålunda funnit sig böra förorda, anslöte sig i huvudsak till
den av förhandlingskommissionen föreslagna. Avvikelserna betingades dels av
de jämkningar i organisationsplanen, som kommittén funnit sig böra vidtaga,
dels ock av vissa begränsningar i klinikens utrymmen i övrigt, som synts kommittén
genomförbara.
Genom den förut berörda jämkningen av vårdavdelningarnas uppdelning på
sjukrum och salar hade antalet rumsenheter, som enligt förhandlingskommissionens
förslag utgjorde 69, kunnat minskas till 51. Vidare hade såväl sjukrummens
som bilokalernas ytmått genomgående beskurits. Särskilt ville kommittén
framhålla, att 6-sängssalarna ansetts böra dimensioneras 5,6 X 6,8
meter och sålunda erhållit en golvyta av drygt 38 kvadratmeter, vilket synts
kommittén fullt tillfredsställande särskilt med hänsyn till det stora antalet
uppegående patienter. Härjämte hade bland annat korridorbredden i vårdavdelningarna
minskats från 2,4 meter till 2,3 meter.
Ledamöterna Hellerström, Hellström och Nordström lia anmält avvikande
mening även beträffande kommittémajoritetens förslag, att sjuksalarna i den
del av klinikbyggnaden, i vilken den kvinnliga polikliniken är inrymd, skulle
erhålla ett djup av 5,6 meter samt att korridorbredden i samma del av byggnaden
skulle utgöra 2,3 meter. Reservanterna yrka, att de ifrågavarande sjuksalarna
måtte erhålla ett djup av 6 meter och korridorerna en bredd av 2,4
meter.
Hellerström har till stöd för sina yrkanden anfört huvudsakligen följande.
Sjuksalarna i fråga komma till icke ringa del att beläggas med permanent
sängliggande patienter. Från dessa sprides avsevärd hudutdunstning, lukt av
tjär- och svavelsalvor etc. På grund härav bör avståndet mellan sängarna
överallt uppgå till minst 90 cm., för att patienterna i så ringa utsträckning
som möjligt i ovan angivna hänseenden eller vid omläggning icke behöva
utsättas för besvär. En god luftevakuering icke endast av bilokalerna utan
även av salarna är jämväl nödvändig. Ett relativt stort avstånd mellan sängarna
minskar jämväl risken för infektioner i övre luftvägarna, för vilka en del
hudsjuka äro särskilt mottagliga, och som förvärra deras primära åkomma.
Bihang till rihs dagens yr o t okoll 19bh 1 sami. Nr 280—23G. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
Även ur undervisningssynpunkt är ett större salsdjup ändamålsenligt. Ehuru
väl rondrum finnas anordnade, måste nämligen demonstrationer för de tjänstgörande
i viss utsträckning försiggå jämväl i sjuksalarna.
För att bilda mig en uppfattning angående den bredd, korridorerna lämpligen
synes böra erhålla, har jag på såväl S:t Görans nybyggda B-sjukhus som
karolinska sjukhuset låtit företaga olika undersökningar, därvid för mig bland
annat demonstrerats transporter av sjuksängar och matvagnar från korridorer
till sjukrum och vice versa. På ovannämnda bägge sjukhus äro korridorerna
2,50 meter breda. Genom de rön, som därigenom vunnits, och efter ingående
samtal med å respektive avdelningar tjänstgörande sköterskor har jag funnit,
att en korridorbredd av 2,50 meter väl motsvarar ändamålsenligheten, och att
denna korridorbredd sålunda ej visat sig vara tilltagen i överkant. Vid ett
noggrant aktgivande i fråga örn sängarnas och matvagnarnas framförande har
jag dock funnit en reduktion i fråga om korridorbredden med högst 10 cm
möjlig, därvid dock risken för stötar mot väggar och dörröppningar avsevärt
ökas. Avdelningssköterskorna hysa den bestämda och enligt mitt förmenande
välgrundade uppfattningen, att en mindre korridorbredd skulle medföra avsevärd
tidsspillan såväl vid sängtransporter som vid utportionering av maten.
På grund härav anser jag, att man icke bör fastställa korridorbredden under
2,40 meter vid en undervisningsklinik som denna, där ett så stort antal personer
fullgöra tjänstgöring vid sjukrondema.
Ombyggnadsalternativet. Det av kommittén enligt förevarande
alternativ upprättade byggnadsförslaget har uppgjorts med utgångspunkt
från den organisationsplan, som kommittén enligt vad ovan
sagts funnit sig böra föreslå. På grund av de för byggnadsfrågans lösning enligt
detta alternativ föreliggande särskilda förutsättningarna har det emellertid
visat sig nödvändigt att för ernående av en tillfredsställande lösning i
någon mån modifiera denna organisationsplan. Sålunda har antalet vårdplatser
måst något minskas, varjämte en mindre omgruppering av de olika vårdavdelningarna
varit oundgänglig. Någon uteslutning av i organisationsplanen
ingående lokaler i vidare mån än som betingas av det minskade vårdplatsantalet
har däremot icke påkallats.
Enligt kommitténs förslag skulle kliniken omfatta följande vårdavdelningar
med nedan angivet vårdplatsantal:
allmän hudavdelning för män ............................ 31 platser
» » » kvinnor.......................... 34 »
» könsavdelning » män ............................ 25 »
» » » kvinnor.......................... 32 »
» barnavdelning .................................... 20 »
enskild vårdavdelning..................................... 13 »
malariaavdelning ........................................ 5 »
Summa 160 platser.
Vad angår utformningen av den klinikbyggnad, som framgått såsom
resultat av kommitténs överväganden beträffande ombyggnadsalternativet,
har kommittén anfört bland annat:
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 23o.
Den till karolinska sjukhuset hörande flygelbyggnad, sorn f. n. inrymmer
sjukhusets garnisonsavdelningar — den s. k. E-flygeln — sträcker sig i västostlig
riktning mot radiumhemmet. Mellan radiumhemmets byggnad och Eflygeln
finnes ett obebyggt område med en längd av omkring 60 meter. Den
förutnämnda flygelbyggnaden är uppförd i sju våningar, förutom källarvåning,
och inrymmer, jämte annat, trappuppgång med hiss, förlagd till
byggnadens östra ände. Av byggnadens våningar disponeras samtliga med
undantag av bottenvåningen och våningen 6 trappor av garnisonsavdelningarna.
På sätt redan departementschefen uttalat kan en dermatologisk klinik av
den storlek, varom här är fråga, icke inrymmas i de lokaler, som f. n. disponeras
av garnisonsavdelningarna. För åvägabringande av en lösning av
byggnadsfrågan har därför en tillbyggnad av sjukhusets E-flygel befunnits
nödvändig. Enligt kommitténs förslag inrymmer denna tillbyggnad, som
givits i huvudsak samma sträckning som E-flygeln, tre våningar samt är
genom en förbindelsegång ansluten till flygelbyggnaden. Tillbyggnaden har
inklusive förbindelsegången en längd av omkring 45 meter, varför efter tillkomsten
av tillbyggnaden av området mellan flygelbyggnaden och radiumhemmet
— enligt vad ovan sagts omkring 60 meter — skulle återstå omkring
15 meter.
I det byggnadskomplex, som sålunda skulle komma att disponeras av den
dermatologiska kliniken, ha klinikens lokaliteter enligt kommitténs förslag
följande belägenhet.
Till bottenvåningen har förlagts den kvinnliga polikliniken. I våningen 1
trappa ha inrymts den manliga polikliniken och den kvinnliga hudavdelningen,
i våningen 2 trappor den kvinnliga könsavdelningen samt i våningen
3 trappor den manliga könsavdelningen, mälariaavdelningen och barnavdelningen.
Till våningarna 4 och 5 trappor ha förlagts den manliga hudavdelningen
respektive den enskilda avdelningen.
Kostnadsberäkningar.
Anläggningskostnader. För att erhålla underlag för ett bedömande av de
upprättade byggnadsförslagens innebörd ur kostnadssynpunkt har kommittén
anmodat byggnadsstyrelsen att tillhandagå kommittén med beräkning av
anläggningskostnaderna för de olika klinikbyggnaderna.
De av byggnadsstyrelsen beträffande 1942 års och 1944 års
^byggnadsförslag upprättade kostnadskalkylerna
jande sammanställning:
framgå av föl
1942 års förslag
1944 års förslag
Byggnadsarbeten....................
1 650 000
1 435 000
Värme- och ventilationsanläggningar ....
215 000
190 000
Sanitetstekniska installationer.........
230 000
210 000
Steriliseringsanläggningar .............
35 000
32 000
Elektriska stark- och svagströmsledningar
125 000
105 000
Elektriska hissar....................
35 000
33 000
Yttre ledningar och kulvertar..........
30 000
30 000
Planeringsarbeten å tomtområde.......
Ritningar, kontroll och administration
60 000
60 000
samt oförutsedda utgifter...........
ISO 000
160 000
Summa kronor
2 560 000
2 255 000.
20
Kungl. Majds proposition nr 385.
Byggnadsvolymen har för 1942 års förslag angivits till 27 000 kubikmeter
och för 1944 års förslag till 22 000 kubikmeter. Volympriset utgör 93 kronor,
respektive 100 kronor.
Beträffande dessa kostnadsberäkningar har kommittén framhållit, att kostnaderna
för 1944 års förslag uppskattats till ett volympris, som icke oväsentligt
överstiger det för 1942 års förslag angivna. Enligt kommitténs mening
måste de senaste beräkningarna betraktas såsom alltför höga. Det ville synas,
som om en total byggnadskostnad av 2 150 000 kronor, motsvarande en kostnad
för vårdplats av i runt tal 13 000 kronor, skulle stå i bättre överensstämmelse
med de tidigare tillämpade beräkningsgrunderna. Den genom kommitténs
granskning av 1942 års byggnadsförslag uppkomna kostnadsreduktionen
har med hänsyn härtill angivits till (2 560 000 — 2 150 000 =) 410 000
kronor.
Kostnaderna för om- och tillbyggnad av karolinska sjukhusets
E-f 1 y g e 1 ha av byggnadsstyrelsen beräknats till sammanlagt
1 650 000 kronor, varav 375 000 kronor för ombyggnaden och 1 275 000 kronor
för tillbyggnaden. Byggnadsvolymerna lia angivits till respektive 14 300
kubikmeter och 12 700 kubikmeter.
Utrustningskostnader. Enligt en av Heimer på kommitténs uppdrag verkställd
beräkning av utrustningskostnaderna för det av kommittén framlagda
nybyggnadsförslaget skulle de begränsningar i byggnadsprogrammet,
som föreslagits av kommittén, medföra en reducering av det för kliniken
enligt 1942 års förslag beräknade kostnadsbeloppet, 994 000 kronor, med i
runt tal 21 000 kronor. Med hänsyn härtill ha sagda kostnader för en klinik
enligt nybyggnadsförslaget efter avdrag av värdet av den utrustning, som enligt
fQrebragt utredning skulle kunna överföras till kliniken från sjukhuset
Eira, 89 000 kronor, av Heimer angivits till (994 000 — 21 000 — 89 000 =)
884 000 kronor.
Kostnaderna för utrustning av en klinik enligt o m b y g g n a d s f ö rslaget
ha av Heimer angivits överensstämma med de enligt nybyggnadsalternativet
beräknade. Därest redan befintlig, av garnisonsavdelningarna
disponerad utrustning utnyttjades för den dermatologiska klinikens räkning,
skulle emellertid, enligt vad av Heimer framhållits, kostnadsbeloppet kunna
nedbringas med 315 000 kronor, motsvarande det uppskattade värdet av
nämnda utrustning. De totala utrustningskostnaderna enligt ombyggnadsförslaget
skulle vid sådant förhållande kunna begränsas till (884 000 —
— 315 000 =) 569 000 kronor.
Kommittén har vid sin granskning av de av Heimer framlagda kostnadskalkylerna
funnit dessa kumla reduceras med i runt tal 100 000 kronor. Kostnadsminskningen
hänför sig till reduktioner i anskaffningsprogrammet. Med
hänsyn härtill har den totala utrustningskostnaden för kliniken enligt 1942 års
förslag av kommittén angivits till (994 000 — 100 000 — 89 000 —) 805 000
kronor och för klinikerna enligt 1944 års förslag till (994 000 — 100 000 —
Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 21
— 21 000 — 89 000 —) 784 000 kronor, motsvarande en kostnad för vårdplats
av (—=) i runt tal 4 700 kronor respektive (—y — =) 4 900
kronor.
Driftkostnader. Med ledning av uppgifter, som lämnats av Heimer, har
kommittén uppskattat driftkostnaderna per underhållsdag för klinikerna enligt
1944 års förslag till 14 kronor 14 öre. Med ett beräknat antal underhållsdagar
vid kliniken av 55 000 för år har den driftkostnadsökning, som föranledes
av klinikens tillkomst, angivits till (55 000 X 14:14 =) i runt tal
778 000 kronor för budgetår. Klinikens inkomster i vårdavgifter ha beräknats
uppgå till 644 000 kronor för budgetår, varför ökningen i utgifterna för karolinska
sjukhuset på grund av dess utvidgning med denna klinik uppskattats
till (778 000 — 644 000 =) 134 000 kronor för budgetår. Då enligt den genom
kommittén verkställda beräkningen sagda utgiftsökning för 1942 års förslag
skulle utgöra 166 000 kronor, har den åvägabragta kostnadsminskningen av
kommittén angivits till (166 000 — 134 000 —) 32 000 kronor.
De alternativa byggnadsförslagen.
Kommitténs ställningstagande. Vid sina överväganden av spörsmålet,
vilket av de av kommittén upprättade byggnadsförslagen lämpligen syntes
böra läggas till grund för en lösning av klinikens byggnadsfråga, har kommittén
ur synpunkten av såväl klinikens organisation som förslagens ekonomiska
konsekvenser funnit nybyggnadsförslaget vara ombyggnadsförslaget
överlägset. Med hänsyn härtill har kommittén förordat, att förstnämnda förslag
lägges till grund för lösningen av byggnadsfrågan. Kommittén anför i
angivna hänseende:
Vad angår de av kommittén framlagda byggnadsförslagens
innebörd ur synpunkten av klinikens organisation,
får kommittén erinra, att kommittén vid sin utformning av nybyggnadsförslaget
sett sig nödsakad att för åvägabringande av en ekonomisk
planläggning av klinikbyggnaden vidtaga en jämkning i vårdplatsantalet å
vissa avdelningar, innebärande en minskning av antalet vårdplatser på hudavdelningarna
med 2 och en motsvarande ökning av platsantalet på könsavdelningarna.
Någon minskning i klinikens totala vårdplatsantal har sålunda
icke behövt ifrågakomma. Vid utformningen av ombyggnadsförslaget åter har
kommittén för att möjliggöra byggnadsfrågans lösning utifrån de beträffande
detta alternativ föreliggande speciella förutsättningarna nödgats föreslå en
nedskiirning av vårdplatsantalet å vissa av vårdavdelningarna, som haft till
följd en minskning av klinikens totala vårdplatsantal med 6 vårdplatser.
Till belysning av såväl vårdplatsernas fördelning å klinikens olika avdelningar
som ock det totala vårdplatsantalet enligt å ena sidan förhandlingskommissionens
förslag och å den andra de av kommittén upprättade förslagen
har kommittén meddelat följande sammanställning:
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
hudavdelningen för män . . .
» » kvinnor
könsavdelningen » män . . .
» » kvinnor
barnavdelningen..........
enskilda avdelningen......
malariaavdelningen ........
Förhandlingskommis- Nybyggnads- Ombyggnadssionens
förslag förslaget förslaget
36
37
25
30
20
13
73
55
5
166
36 L,
31 „
.,.71
65
351
34)
25 1 __
251
„ 57
„ 57
321
321
20
20
13
13
5 _5
166 160
Såsom av sammanställningen franninge, yttrar kommittén vidare, hänförde
sig den enligt ombyggnadsförslaget uppkommande minskningen i det totala
vårdplatsantalet helt till hudavdelningarna, vilkas vårdplatsantal enligt förhandlingskommissionens
förslag utgjorde 73, enligt nybyggnadsförslaget 71
och enligt ombyggnadsförslaget 65. Det mellan staten och dess medparter
träffade avtalet föreskreve i avseende å fördelninen av vårdplatsantalet på
dessa avdelningar, att Stockholms stad skulle äga disponera 34 och Stockholms
län 28 vårdplatser. Återstående platser skulle enligt förhandlingskommissionens
förslag utgöra riksplatser. På grund av nämnda avtalsbestämmelse
komme minskningen i hudavdelningarnas vårdplatsantal att uteslutande
drabba dessa senare platser, vilkas antal sålunda reducerades från (73 •— 34 —
— 28 =) 11 enligt förhandlingskommissionens förslag, till (71 — 34 — 28 =) 9
enligt nybyggnadsförslaget och (65 — 34 — 28 =) 3 enligt ombyggnadsförslaget.
Vad åter beträffar statsverkets kostnader för de av
kommittén föreslagna byggnadsföretagen, erinrar kommittén,
att byggnadskostnaderna för en klinik enligt nybyggnadsförslaget av
kommittén beräknats till 2 150 000 kronor, under det att kostnaderna för
ombyggnadsförslaget uppskattats till 1 650 000 kronor. Vid ett bedömande
av kostnadsfrågan borde emellertid beaktas jämväl värdet av de av garnison
savdelningama disponerade 108 vårdplatserna. Då anläggningskostnaderna
för en var av dessa vårdplatser icke kunde uppskattas lägre än till 13 000
kronor — platskostnaden vid nybyggnad — utgjorde det belopp, varmed det
evan angivna kostnadsbeloppet, 1 650 000 kronor, syntes böra ökats, (108 X
X 13 000 —) i runt tal 1 400 000 kronor, varför den totala kostnaden för statsverket
vid en lösning av byggnadsfrågan enligt ombyggnadsförslaget kunde angivas
till omkring (1 650 000 -j- 1 400 000 =) 3 050 000 kronor.
Statens-kostnader för vårdplats skulle sålunda enligt nybyggnadsförslaget
utgöra =) i runt tal 13 000 kronor och enligt ombyggnadsförslaget
(~~lé(T^ ~) OM kronor. Nybyggnadsförslaget måste sålunda anses såsom
det ekonomiskt fördelaktigare under förutsättning dock att de ledigvordna
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.
vårdplatserna inom garnisonsavdelningarna kunde finna annan användning
vid sjukhusets utbyggande, därvid nyinvestering av kapital i motsvarande utsträckning
kunde undgås. Såsom kommittén vid behandlingen av frågan örn
den framtida användningen av gamisonsavdelningarnas vårdplatser utvecklat,
har denna förutsättning ansetts vara för handen.
Sammanfattningsvis framhåller kommittén såsom sin uppfattning, att vid
en lösning av klinikens byggnadsfråga i enlighet med nybyggnadsförslaget
skulle erhållas en klinik, vars organisation, samtidigt som den i stort uppfyllde
av statsmakterna uppställda krav på vårdplatsantal, finge anses fullt tillfredsställande.
Den mindre jämkning i vårdplatsantalet, som förslaget innebure,
funne kommittén motiverad med hänsyn till därigenom uppkommande fördelar
ur synpunkten av byggnadsföretagets ekonomiska planläggning.
En lösning av byggnadsfrågan i anslutning till ombyggnadsförslaget åter
framstode enligt kommitténs mening såsom mindre ändamålsenlig. En framträdande
olägenhet utgjorde den otillfredsställande organisation, kliniken
skulle erhålla genom den avsevärda reduktion av det i och för sig mycket begränsade
antalet riksplatser å klinikens hudavdelningar, som ett realiserande
av förslaget skulle medföra. Mot en lösning enligt denna linje inställde sig
allvarliga betänkligheter även med hänsyn till förslagets ekonomiska konsekvenser.
, ..;
Den framtida användningen av garnisonsavdelningarnas vårdplatser.
Kommittén har funnit ett ställningstagande till frågan om garnisonsplatsernas
framtida användning i nuvarande läge av flera skäl icke vara möjligt.
Kommittén hard detta hänseende anfört bland annat:
För ett säkert bedömande av förevarande spörsmål har kommittén funnit
sig böra bereda sig kännedom om föreliggande planer för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande. Av ett av lärarkollegiet vid karolinska institutet härutinnan
gjort uttalande framgår, att lärarkollegiet med frångående av den s. k.
enhetstanken för sjukhusets utbyggande förordat ett förläggande av de medicinska,
kirurgiska, gynekologisk-obstetriska och pediatriska klinikerna till Sabbatsbergs
sjukhus. Till Norrbackaområdet borde enligt kollegiets mening förläggas
de neurologiska och neurokixurgiska klinikerna, omfattande tillhopa
175—200 vårdplatser, en reumatologisk klinik om 70 vårdplatser, en klinik
för medicinsk tuberkulos örn 175 vårdplatser och en klinik för thoraxkirurgi
örn 100 vårdplatser. De ledigblivande 108 vårdplatserna på garnisonsavdelningarna
borde utnyttjas för inrättande av en urologisk klinik och en klinik för
kirurgisk plastik.
Genom vad av lärarkollegiet uttalats har kommittén funnit ådagalagt, att
ur undervisningssynpunkt önskemål örn karolinska sjukhusets utbyggande med
nya kliniska avdelningar anmälts i så betydande utsträckning, att risk knappast
kunde anses föreligga för att de av garnisonsavdelningarna disponerade
vårdplatserna icke skulle kunna utnyttjas på ett för statsverket ekonomiskt
sätt. Kommittén erinrar i detta sammanhang även örn vad vid anmälan av
propositionen 1030: 232 från föredragande departementschefernas sida anförts
24
Kungl. Majlis ''proposition nr 235.
angående de medicinska och kirurgiska klinikernas behov av patientmaterial
för fullgörande av dem tilldelade undervisningsuppgifter. Kommittén finner
det emellertid icke möjligt att nu säkert bedöma angelägenhetsgraden
av de framställda anspråken. Överhuvud måste ett ställningstagande förutsätta
en detaljerad plan på lång sikt för undervisningsklinikernas tillgodoseende
under samarbete med Stockholms stad. I första hand torde det därvid
få anses ofrånkomligt, att slutlig ståndpunkt tages till frågan, i vilken
utsträckning karolinska sjukhuset lämpligen skall kunna ytterligare utvidgas.
Detta spörsmål aktualiseras redan vid planläggningen av den pediatriska kliniken,
och kommittén har ansett sig böra såsom en förberedande åtgärd
påkalla yttrande i ämnet av sjukhusets direktion. Sådant yttrande har ännu
icke ingått.
Under hänvisning till det anförda har kommittén påkallat uppskov med
sitt ställningstagande till frågan om garnisonsplatsernas framtida användning.
Kommittén avser att vid sina fortsatta överväganden rörande sjukhusets utbyggande
upptaga frågan till besvarande.
Yttrandena.
Över kommitténs förslag lia efter remiss yttranden avgivits av direktionen
för karolinska sjukhuset och karolinska institutets lärarkollegium den 3 mars
1944, av byggnadsstyrelsen och statskontoret den 4 mars 1944 samt av medicinalstyrelsen
och 1940 års civila byggnadsutredning den 6 mars 1944.
Vad till en början den av kommittén förordade planlösningen beträffar,
har denna i allt väsentligt godtagits av 1940 års civila byggnadsutredning.
Utredningen har emellertid uppmärksammat, att det framlagda
byggnadsförslaget upptar vissa lokaler, som eljest icke ingå i sjukavdelningar,
och golvytor, som överstiga dem utredningen godkänt i annat sammanhang.
Orsaken härtill har varit hänsyn till vårdens speciella art samt klinikens
karaktär av undervisningssjukhus. Inom vårdavdelningarna ha sålunda rondrum
tillkommit såsom behövliga ur undervisningssynpunkt och exempelvis
de större ytorna i dagrummen och hudavdelningarnas badrum.
Inom barnavdelningen i nybyggnadsförslaget uppgår ytan per vårdplats
till omkring 20 kvm. Den är större än inom någon barnavdelning, som finnes
upptagen i den omfattande statistik, som för utredningen är tillgänglig. Detta
synes framför allt lia sin orsak i det stora djupet inom bilokalerna samt i storleken
av dagrums- och inatsalsutrynimen. Enligt vad utredningen inhämtat
lärer detta sistnämnda förhållande bero på att undervisningen skall meddelas
barnen i dagrummen, vilka göra tjänst som läsrum. Det större bilokaldjupet
föranledes av underliggande avdelningar, vilka icke utan nackdel
kunna minskas. Undersökningsrummen, i all synnerhet inom den kvinnliga
mottagningsavdelningen, synas utredningen stort tilltagna. Det har emellertid
framhållits, att undersökningsborden kräva stor plats samt att utrymme
bör beredas för de studerande. Den relativt stora korridorbredden, 2,5 meter
i källare och polikliniker lärer motiveras av den starka trafiken i dessa avdelningar
men synes ändock kunna begränsas till 2,3 meter. Samma bredd åter
-
25
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.
kommer i bamavdelningens korridor i våningen 2 trappor upp, där samma
skäl icke kunna åberopas. Emellertid föranleder en minskning av korridorbredden
i polikliniker och barnavdelning, där en korridorbredd av 2,3 meter
synes vara tillfyllest, icke någon kostnadsminskning. Utredningen anser sig
emellertid jämväl i övrigt med hänsyn till de skäl, som i varje fall anförts
kunna lämna de å förslagen upptagna utrymmesstorlelcama utan erinran.
Direktionen för karolinska sjukhuset har icke haft någon annan erinran
mot den föreslagna planlösningen än att direktionen anser de inom kommittén
reservationsvis framförda yrkandena böra bifallas. Direktionen anför:
Inom kommittén hava framförts olika meningar angående korridorernas
bredd, sjuksalarnas djup och behovet av särskild ingång för patienter på den
till kliniken hörande polikliniken. Direktionen ansluter sig i dessa frågor till
den mening, som framförts i reservationen av professorerna Hellström och
Hellerström samt ingenjör Nordström, vilkas skäl direktionen finner vägande.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet, som funnit den föreslagna planlösningen
i huvudsak tillfredsställande, framhåller emellertid med skärpa, att
kollegiet helt ansluter sig till de av reservanterna inom kommittén framförda
yrkandena. De skäl, som reservanterna framlagt för att korridorbredden i
vårdavdelningarna borde vara 2,40 meter och att salsbredden borde fixeras
till 6 meter, vore uppenbarligen så starka, att det skulle vara synnerligen
beklagligt, om de icke beaktades. Kommittéförslaget innebure gent emot
reservanternas förslag en besparing av 10 000 kronor, vilken summa vore så
liten, att den folie inom ramen för de ekonomiska kalkylernas felkällor. Att
för en dylik obetydlighet riskera, att en klinik, som krävde cirka 2,15 miljoner
i uppförande, 700 000 kronor i utrustning och vars driftkostnad uppginge
till 134 000 kronor per år, redan då den öppnades befunnes i viktiga avseenden
otillfredsställande, kunde lärarkollegiet icke anse vara i överensstämmelse
med god hushållning. Detsamma gällde det av dessa reservanter framlagda
kravet på en särskild entré och särskilda kapprum med särskilda vänt- och
kapprum för män och kvinnor.
Medicinalstyrelsen har funnit sig kunna i huvudsak tillstyrka den föreslagna
planlösningen. Reservanternas yrkanden ha dock synts styrelsen böra
vinna bifall. Styrelsen anför härutinnan:
I de råd och avisningar för planläggning av lasarett, vilka år 1029 meddelats
av en för ändamålet tillsatt kommitté, bestående av bland andra representanter
för medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, bär i fråga örn sjukrummens
storlek huvudvikten lagts vid luftkuben, och därvid har förordats,
att densamma per patient borde uppgå till 25 kubikmeter. Under den tid,
som därefter gått, har emellertid en förändring av inställningen till detta
spörsmål inträtt, i det att huvudvikten numera i regel lägges icke vid luftkuben
utan vid golvytan. I fråga örn luftkuben har sådan minskning av densamma
ägt rum, att cirka 20 kubikmeter per patient numera plägar godtagas.
Man använder därvid i regel en rumshöjd av 3 meter samt en golvyta av
omkring 7 kvadratmeter per patient. Detta innebär, att man erhåller ett
rumsdjup av omkring (5 meter. Under senare år har emellertid frågan örn
26
Kungl. Maj ds proposition nr 335.
rumsdjupets lämpliga storlek ivrigt diskuterats, varvid särskilt i fråga örn
3-sängsdjup meningsskiljaktigheter förelegat. Två olika meningar hava därvid
gjort sig gällande, vilka påyrkat den ena 6 meters och den andra 5,60
meters rumsdjup. Anhängarna av den förstnämnda meningsriktningen hava
sorn motiv för sin ståndpunkt särskilt framhållit, att ett rumsdjup av 6 meter
skulle, då så vore erforderligt, göra det möjligt att insätta ytterligare en
säng utmed vardera långväggen, varvid sålunda rummet komme att förändras
från en sal med (i vårdplatser till en sal med 8 vårdplatser. Anhängarna av
det mindre sängdjupet, 5,60 meter, hava framhållit, att ett dylikt djup skulle
göra det omöjligt att insätta någon extra säng i rummet, vilket med hänsyn
till sjukvårdsarbetet ur många synpunkter vore viktigt, ej minst med tanke
på, att, då dylika extra vårdplatser anordnades, en ökad arbetsbörda uppstode
för avdelningens personal, enär vid de flesta sjukhus ingen utökning
av densamma vore möjlig.
Medicinalstyrelsen håller före, att vid vanliga sjukhus av nyss anförda
skäl ett rumsdjup av 5,60 meter är att föredraga, men att vid ett undervisningssjukhus
ett rumsdjup av 6 meter kan vara nödvändigt för att de närvarande
medicine kandidaterna skola erhålla någon behållning av de i sjuksalarna
verkställda, demonstrationerna. I sistnämnda fall anser styrelsen dock,
att förbud att insätta extra sängar i sjuksalar bör meddelas.
I fråga om sjukhusens korridorer har i förenämnda råd och anvisningar
angivits, att ett vanligt mått ä desammas bredd då vore omkring 2,50 meter,
vilket mått dock borde kunna något nedbringas, särskilt örn dörrarna vore
breda och öppnades mot sjukrummen samt dörrsmygarna (åt korridorsidan''!
sneddade. Sedan dessa råd och anvisningar utgivits, torde bredden av korridorerna
inom nya sjukhusbyggnader i allmänhet hava uppgått till 2,30—2,50
meter. Av skäl, som byggnadsingenjören A. Nordström anfört i av honom
avgiven reservation, samt med hänsyn till att å en undervisningsklinik intagna,
ständigt sängliggande patienter för demonstrationer och behandlingar
ä avsevärt större utsträckning än på ett vanligt sjukhus forslas från och till
sjuksalen, anser styrelsen, att de till ifrågavarande avdelning hörande korridorerna
böra givas en bredd av 2,40 meter, detta så mycket mer som enligt
gjorda beräkningar en dylik utökning av den föreslagna korridorbredden
endast skulle medföra en relativt obetydlig kostnadsökning.
Beträffande a nläggningskostnade r n a — av byggnadsstyrelsen
beräknade till 2 255 000 kronor och av kommittén till 2 150 000 kronor —
har byggnadsstyrelsen framhållit, att det av handlingarna icke framginge, på
vilka detaljundersökningar kommittén grundat sin kostnadsberäkning. Byggnadsstyrelsen
vidhölle sin tidigare uttalade uppfattning örn kostnaderna.
1940 års civila byggnadsutredning har däremot godtagit det av kommittén
uppskattade kostnadsbeloppet och anför härom:
Den av kommittén uppgivna kostnaden för det förordade alternativet understiger
den av byggnadsstyrelsen beräknade med 105 000 kronor eller med
cirka 5 procent. Utan tillgång till utarbetade huvudritningar och arbetsbeskrivning,
torde det vara ogörligt att exakt ange de verkliga kostnaderna.
Skillnaden mellan de båda kostnadsberäkningarna synes kunna bero av olika
omdömen beträffande de oförutsedda utgifterna. Vid sådant förhållande vill
utredningen, vars huvuduppgift är att söka uppnå besparingar vid de ali
-
27
Kungl. Majlis proposition nr ''235.
manna byggnadsföretagen, förorda, att det lägre beloppet 2 150 000 kronor
lägges till grund vid anslagsberäknandet.
De framlagda driftkostnadsberäkningarna lia underkastats
granskning av statskontoret. Ämbetsverket har därvid funnit sig böra föreslå
vissa begränsningar i det för kliniken beräknade personalbehovet. Vid ett
genomförande av de sålunda förordade inskränkningarna skulle, enligt vad
statskontoret framhåller, de årliga merkostnaderna för statsverket i anledning
av klinikens tillkomst kunna begränsas till 110 000 kronor.
När riksdagen i fjol fattade principbeslut örn att karolinska sjukhuset
skulle utökas med en pediatrisk och en dennato-syfilidologisk klinik gjorde den
därvid, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, det uttalandet, att det
icke kunde vara försvarbart att ännu någon längre tid godtaga de förhållanden,
under vilka den nuvarande dermatologiska kliniken arbetade. Det vore
därför önskvärt, att om möjligt redan 1944 års riksdag bleve satt i tillfälle att
taga ställning till ett program till nybyggnad för en dylik klinik. Den av
Kungl. Majit tillsatta särskilda byggnadskommittén inkom den 29 februari
1944 med ritningar och byggnadsprogram för en ny dermatologisk klinik.
Såsom kommittén erinrat har den enligt sitt uppdrag haft att särskilt pröva,
huruvida denna byggnadsfråga borde lösas genom uppförande av en helt
ny klinikbyggnad eller om icke i stället lokaler för kliniken kunde beredas
genom örn- och tillbyggnad av den sjukhusflygel, som för närvarande disponeras
av de kirurgiska garnisonsavdelningarna; frågan örn utflyttning av dessa
avdelningar till ett särskilt garnisonssjukhus på Järvafältet är nämligen under
övervägande av en sakkunnigberedning inom försvarsdepartementet. Kommittén
har i valet mellan de båda alternativen stannat för det förra. För egen
elei ansluter jag mig till kommitténs ståndpunkt, varvid jag utgår från att de
nuvarande garnisonsplatserna, efter eventuell utflyttning av garnisonsavdelningarna
till Järvafältet, komma att användas för ändamål, som eljest skulle
tillgodosetts genom nybyggnad.
Det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet synes mig på ett förtjänstfullt
sätt tillgodose de skilda intressen — sjukvårdens, undervisningens
och forskningens — vilka vid denna byggnadsfrågas lösning krävt beaktande.
Samtidigt har kommittén i enlighet med sina instruktioner sökt och även på
ett erkännansvärt sätt lyckats begränsa såväl anläggnings- som driftkostnaderna.
Jag har därför i stort sett intet att erinra emot förslaget. Sålunda har
jag icke blivit övertygad om behovet av en större bredd på salar och korridorer
än den som angives i det av kommitténs majoritet framlagda förslaget.
Det i kommittén reservationsvis framförda och av flertalet i ärendet hörda
myndigheter tillstyrkta önskemålet om att särskilda entréer med tillhörande
kapp- och väntrum anordnas för poliklinikerna i enlighet med ett å ritningarna
utformat alternativt förslag anser jag mig däremot böra förorda till utförande.
Någon ökning av anläggningskostnaderna föranledes, enligt vad jag inhämtat,
Departe
mentschefer.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 335.
icke härav, men anordningen medför, att de årliga driftkostnaderna ökas
med omkring 3 000 kronor, motsvarande avlöning åt en garderobvakt. De
sammanlagda byggnadskostnadema ha av kommittén beräknats till 2 150 000
kronor, till vilken beräkning civila byggnadsutredningen anslutit sig, medan
byggnadsstyrelsen räknat med en ytterligare kostnad av 105 000 kronor.
Såsom civila byggnadsutredningen framhållit, torde det icke vara möjligt att
utan tillgång till utarbetade huvudritningar och arbetsbeskrivning exakt
beräkna de verkliga kostnaderna. För egen del finner jag försiktigheten bjuda,
att, till dess närmare erfarenhet härutinnan vunnits, de av byggnadsstyrelsen
verkställda kostnadsberäkningarna läggas till grund vid bedömandet av
anslagsbehovet. I likhet med civila byggnadsutredningen förutsätter jag
emellertid, att vid uppgörandet av huvudritningar och arbetsbeskrivning liksom
under byggnadsarbetenas fortgång varje möjlighet att begränsa kostnaderna
tillvaratages, varvid särskilt de av kommittén givna anvisningarna beträffande
standarden i materiel och utförande böra noggrant följas. De härigenom
vunna erfarenheterna böra beaktas, när anslag framdeles äskas för
byggnadsföretagets slutförande. För nästa budgetår torde det vara tillräckligt,
att ett belopp av 1 000 000 kronor anvisas till byggnadsföretaget.
Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, huruvida detta bör utföras
genom byggnadsstyrelsen och i samråd med kommittén eller huruvida
åt kommittén bör anförtros att genomföra byggnadsföretaget. Frågan
om tillstånd att igångsätta byggnadsarbetena bör i föreskriven ordning prövas
av Kungl. Majit.
Kommittén har att i fortsättningen närmast upptaga den pediatriska klinikens
byggnadsfråga. Därvid komma ett flertal spörsmål, sammanhängande
med den begränsade kapaciteten av sjukhusets gemensamma anläggningar,
att påkalla uppmärksamhet. Med anledning härav har kommittén framhållit
önskvärdheten av att, såvitt möjligt, en samlad överblick vinnes av föreliggande
planer på inrättande vid eller överflyttning till karolinska sjukhuset
av ytterligare specialkliniker. Ett av önskemålen i detta hänseende har redan
tidigare preliminärt anmälts för riksdagen, nämligen den i propositionen 1943:
151 berörda frågan örn en särskild reumatologisk klinik. I skrivelse den 2
september 1943 ha reumatikervårdssakkunniga gjort förnyad framställning
om anslag till uppförande av en dylik klinik. Därefter har byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 20 november 1943 med överlämnande av skissritningar hemställt,
att ett begynnelseanslag av 500 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.
Ritningarna äro för närvarande föremål för granskning inom civila
byggnadsutredningen. Aven i andra avseenden ha önskemål framförts oro
sjukhusets utvidgning med nya kliniker. Från karolinska institutets lärarkollegiums
sida har sålunda betonats vikten av att till sjukhuset överflyttas
institutets neurologiska och neurokirurgiska kliniker. Förslag äro vidare att
vänta om upprättande av kliniker för medicinsk tuberkulos, thoraxkirurgi,
urologi och kirurgisk plastik. Byggnadskommittén, som tagit kännedom oro
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 235.
dessa utvidgningsplaner, har icke funnit sig kunna för närvarande med säkerhet
bedöma angelägenhetsgraden av de sålunda anmälda anspråken och har
med hänsyn härtill icke ingått i prövning av möjligheterna att tillgodose
dem. För att ställning skall kunna tagas till dessa vittutseende spörsmål
erfordras enligt kommitténs mening en detaljerad plan på lång sikt för
täckande av lokalbehovet för de undervisningskliniker, om vilkas förläggande
till karolinska sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna. En dylik
planering bör enligt kommittén ske i nära samverkan med Stockholms stad.
För egen del vill jag livligt understryka vikten av att en sådan utredning i
samarbete med stadens myndigheter snarast kommer till stånd. För att icke
föregripa denna undersökning, vars resultat jag hoppas skall föreligga i så
god tid, att nästa års riksdag skall kunna taga ställning till dessa spörsmål,
har jag icke ansett det lämpligt att nu upptaga frågan örn sjukhusets utbyggande
med en reumatologisk klinik till prövning, helst som riksdagen
ansett, att den pediatriska kliniken bör komma till stånd före den reumatologiska.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av kronor 1 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet!
Inga Bäcklin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i ämnet väckta motioner. s. 11 i texten