Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis 'proposition nr 235

1944-03-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:235, Kungl. Majlis 'proposition nr 235

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggande av

karolinska sjukhuset; given Stockholms slott den 10

mars 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge,

fråga om anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset samt anför härom

följande.

Inledning.

Historik. I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den

14 mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt

kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 10H. 1 sand. Nr 235—236.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner

uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag

upplåtits för berörda ändamål. Förslaget byggde på den s. k. enhetstanken,

d. v. s. önskvärdheten av att till en enhet sammanfördes karolinska

institutets samtliga institutioner och kliniker. Med hänsyn till den betydande

ekonomiska räckvidden hos ett dylikt byggnadsprojekt skulle

byggnadsföretaget utföras i tre etapper. Med iakttagande därvid av den

principen, att de institutioner och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore

störst, i första hand borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen

följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en

radioterapeutisk, en oftalmologisk (ögon-), en oto-laryngologisk (öron-,

näs- och hals-) och en obstetrisk-gynekologisk (förlossnings- och kvinno-)

klinik.

Kungl. Maj:ts förslag innebar vidare, att garnisonssjukhuset i Stockholm

skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda, att förstnämnda

sjukhus nedlades och för garnisonens sjukhus inrättades särskilda avdelningar

för medicinska och kirurgiska fall å karolinska sjukhuset. Däremot

innefattade förslaget intet ställningstagande till frågan om vilka byggnader,

som skulle upptagas i de nästföljande två byggnadsetappema.

Riksdagen beslöt (skrivelsen 1930: 386) i princip godkänna förslaget om

att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya lokaler

för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras å

Norrbackaområdet ävensom att garnisonssjukhuset skulle inlemmas i karolinska

sjukhuset. Vad åter beträffade sättet för realiserandet av ifrågavarande

byggnadsföretag, påkallade riksdagen viss ytterligare utredning.

Resultatet av den av riksdagen begärda utredningen framlades av Kungl.

Maj:t i propositionen 1931:132. I denna proposition hemställde Kungl.

Maj:t, bland annat, att första byggnadsetappen skulle omfatta de byggnadsföretag,

som redan angivits i propositionen 1930: 232.

Riksdagen biföll (skrivelsen 1931: 286) Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I anslutning härtill uttalade riksdagen önskvärdheten av att en generalplan

för Norrbackaområdets bebyggande upprättades, på det att

statsmakterna måtte kunna erhålla en ungefärlig föreställning örn såväl

möjligheterna för tomtområdets lämpliga utnyttjande för avsett ändamål

som ock huvuddragen av anläggningens blivande utseende.

Med efterkommande av riksdagens sålunda uttalade önskan anmodade

Kungl. Maj:t den år 1931 tillsatta s. k. »karolinska sjukhusets byggnadskommitté»

att uppgöra förslag till en dylik generalplan. Det förslag till

generalplan, som sedermera överlämnades av kommittén och för vilket en

redogörelse lämnats i propositionen 1932:154, upptog byggnadsplats för karolinska

sjukhusets samtliga dåvarande teoretiska och kliniska institutioner

och övriga inrättningar. Vid anmälan av propositionen 1932:154 uttalade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 835.

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att en generalplan, sådan

som den framlagda, mera tjänade som en översikt över huru man ansåge

sig kunna planlägga de omfattande byggnadsföretag, örn vilka här vore

fråga, än som en mer eller mindre noggrann ledning för byggnadsföretagens

utförande. I anslutning härtill anförde departementschefen vidare:

Under den avsevärda tid, som kommer att förflyta redan för realiserande

av den första etappens byggnadsprogram, kan utvecklingen tvivelsutan

komma att i mer än ett avseende medföra rubbningar eller jämkningar i de

detaljer, som inrymmas i den framlagda generalplanen. Generalplanen visar

emellertid, att alla de institutioner, över vilka den medicinska högskolan

nu förfogar och i en nu beräknelig framtid kan tänkas komma att förfoga,

på° ett ändamålsenligt sätt kunna förläggas å det av riksdagen för ändamålet

upplåtna Norrbackaområdet. Det tillkommer mig icke nu att ingå

på de byggnadsföretag, som sträcka sig utöver den första etappens byggnader.

Jag vill endast erinra därom, att i avseende å en eller annan av de

härvid planerade institutionerna frågan om nybyggnader inom vissa år med

nödvändighet tränger till sin lösning. Jag tänker närmast på de psykiatriska

och pediatriska klinikerna ävenså på en hud- och könsklinik.

Riksdagen sade sig (skrivelsen 1932: 235) finna det uteslutet, att riksdagen

skulle i detalj binda sig vid en användning av Norrbackaområdet, på

sätt generalplanen angåve, även i fråga om kommande byggnadsetapper.

Jämlikt Kungl. Maj:ts därom i propositionen 1937:124 framställda förslag

beslöt 1937 års riksdag, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle

upprättas en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.

1943 års riksdag beslöt på av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:151

framlagt förslag, att sjukhuset skulle utökas med en pediatrisk och en

dermato-syfilidologisk klinik.

Karolinska sjukhusets nuvarande kliniker.

Av de i den inledningsvis lämnade redogörelsen omförmälda klinikerna

ha följande sju redan förlagts till Norrbackaområdet, nämligen den medicinska

kliniken, den kirurgiska kliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,

förlossnings- och kvinnokliniken, den radioterapeutiska kliniken

och den psykiatriska kliniken. Härjämte har i omedelbar anslutning till

Norrbackaområdet förlagts en ortopedisk klinik, vilken inrymts i vanföreanstaltens

i början av 1930-talet uppförda byggnad. Sistnämnda klinik har

egen administration och egna ekonomilokaler.

Den pediatriska och den dermatologiska klinik, beträffande vilkas förläggande

till Norrbackaområdet beslut fattats av statsmakterna, äro förlagda,

den förstnämnda till Norrtulls sjukhus och den sistnämnda till S:t Görans

sjukhus.

Karolinska sjukhusets återstående sex kliniker äro förlagda till följande

sjukhus:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

till serafimerlasarettet

1 medicinsk klinik,

1 kirurgisk klinik,

1 neuro-kirurgisk klinik samt

1 neurologisk klinik;

till allmänna barnbördshuset

1 förlossnings- och kvinnoklinik;

till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

1 pediatrisk klinik.

Antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset. Det sammanlagda antalet

vårdplatser vid karolinska sjukhuset (härvid bortses från ortopediska kliniken

vid vanföreanstalten) uppgår för närvarande till 1 056, fördelade på

följande sätt:

Klinik m. m.

Riks- platser:

Stock-

holms

stad:

Stock-

holms

län:

Enskilda

platser:

Garnisons-

avdelning:

Summa

vård- platser :

Medicinska kliniken ....

45

65

40

25

—

175

Kirurgiska » ....

60

75

15

25

—

175

Kirurgiska garnisonsavdel- ningen ..........

—

—

—

8

100

108

Kvinnokliniken.......

36

90

5

25

—

156

Oron-, näs- och halskliniken

15

25

35

14

—

89

Ögonkliniken........

33

30

10

9

—

82

Radioterapeutiska kliniken

90

30

5

13

—

138

Psykiatriska kliniken ....

97

—

—

12

—

109

Isoleringsavdelningen ....

10

—

—

—

—

10

Sjukavdelningen för elever

14

—

—

—

—

14

Summa

400

315

110

131

100

1056

Enligt propositionen 1930: 232 avsågs sjukhuset skola omfatta två garnisonsavdelningar

örn vardera 50 allmänna och 4 enskilda vårdplatser, vilka

avdelningar skulle anknytas, den ena till sjukhusets medicinska och den

andra till dess kirurgiska klinik. Dessa båda kliniker skulle inklusive garnisonsavdelningarna

omfatta vardera 200 allmänna och 30 enskilda platser.

Jämlikt beslut av 1940 års riksdag skola dock garnisonsavdelningama vid

sjukhuset enbart tagas i anspråk för de kirurgiska garnisonsfallen, medan

garnisonssjukhuset i Stockholm tills vidare bibehålies och avses för bland

annat de medicinska fallen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

1942 års avtal.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av den år 1939 tillsatta kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

m. m. år 1942 avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1943 års riksdag en

den 5 mars 1943 dagtecknad proposition (nr 151) angående anslag till utbyggande

av karolinska sjukhuset m. m.

I denna proposition hemställde Kungl. Majit, att riksdagen måtte godkänna

avtal med Stockholms stad och län angående ett framtida utbyggande

av karolinska sjukhuset med en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk

klinik i enlighet med vissa i propositionen angivna grunder. Beträffande

den närmare innebörden av de uppgörelser, som sålunda skulle träffas

mellan staten och dess medparter, framhöll jag vid anmälan av propositionen

bland annat:

Dessa uppgörelser innebära icke någon utfästelse från statens sida angående

de nya klinikbyggnadernas närmare utformning eller tidpunkten

för byggnadsföretagens igångsättande och slutförande. Däremot innebära

dessa uppgörelser, att statsmakterna nu skola fatta principbeslut om att

kliniker av ifrågavarande slag skola uppföras vid karolinska sjukhuset samt

om grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och dess medparter.

När det sedan gäller att verkställa de principbeslut, som enligt min mening

nu böra fattas om utbyggande av karolinska sjukhuset med en pediatrisk

och en dermatologisk klinik, få de statsfinansiella synpunkterna och hänsynen

till situationen på arbets- och byggnadsmarknaderna vägas mot

angelägenhetsgraden hos de särskilda utbyggnadsförslagen vart för sig,

varvid även övriga föreliggande förslag att utbygga undervisningssjukhusen

böra tagas i beaktande. För egen del har jag i samråd med chefen för

socialdepartementet därvid kommit till den uppfattningen, att ett bestämt

företräde bör givas åt den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset.

Jag riktade vidare uppmärksamheten på det samband, en under övervägande

varande fråga örn organisation av garnisonssjukvården i Stockholm

ägde med spörsmålet örn karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. I

avseende härå framhöll jag, att, därest den utredning, som för närvarande

påginge angående garnisonssjukvårdens organisation, ledde till framläggande

av förslag örn utflyttande till Järvafältet av karolinska sjukhusets

nuvarande garnisonsavdelningar, det torde böra övervägas, huruvida icke

de av garnisonsavdelningarna vid sjukhuset disponerade 108 vårdplatserna

skulle kunna utnyttjas för den dermatologiska klinikens räkning.

De avtal, som enligt propositionen skulle träffas mellan staten och dess

medparter angående karolinska sjukhusets utbyggande, hade innefattats

i av förhandlingskommissionen framlagda preliminära förslag, vilka godtagits

av Stockholms stad och län. Avtalsförslaget angående den pediatriska

klinikens uppförande och drift innebar i huvudsak följande. Av klinikens

allmänna vårdplatser skulle 127 disponeras av Stockholms stad och 28 av

Stockholms län. Staden och länet skulle svara för 75 procent av engångs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

kostnaderna för de vårdplatser, som skulle upplåtas till begagnande av

dessa parter, under det att statsverket skulle svara för återstående 25 procent

av engångskostnaderna för stadens och länets vårdplatser samt för

hela kostnaden för övriga platser. I fråga om driftkostnadernas bestridande

skulle gälla samma grunder som för sjukhuset i övrigt. Det av förhandlingskommissionen

framlagda avtalsförslaget angående den dermatologiska

kliniken innebar, att staden skulle äga disponera 70 och länet 47 av klinikens

allmänna vårdplatser. Staten skulle ensam bekosta klinikens uppförande

och utrustning mot det, att staden och länet utan vederlag till staten

överläte sin dispositionsrätt till sjukhuset Eiras tomt och sin äganderätt

till därå uppförda byggnader med tillhörande sjukhusutrustning. Driftkostnaderna

skulle bestridas enligt de grunder, som gällde för sjukhuset i

övrigt.

I sin skrivelse den 8 juni 1943 (nr 280), vari riksdagen anmälde sina beslut

i anledning av omförmälda proposition, nr 151, jämte i ämnet väckta

motioner, anförde riksdagen, bland annat, följande.

I likhet med departementschefen har riksdagen kommit till den uppfattningen,

att principbeslut nu torde böra fattas om utbyggande av karolinska

sjukhuset med en pediatrisk och en dermatologisk klinik. Av skäl,

som riksdagen i det följande kommer att närmare utveckla, vill riksdagen

framhålla, att det synes riksdagen minst lika angeläget, att en ny dermatologisk

klinik kommer till stånd som att en pediatrisk klinik nyuppföres.

Det preliminära avtal örn uppförande och drift av en pediatrisk klinik,

som uppgjorts av den av Kungl. Majit utsedda förhandlingskommissionen

och vilket godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

har riksdagen i likhet med departementschefen funnit godtagbart även

för statens vidkommande.

Vid den granskning, riksdagen ägnat det av förhandlingskommissionen

framlagda avtalsförslaget angående en ny dermatologisk-syfilidologisk klinik

---har riksdagen i likhet med departementschefen kommit till den

uppfattningen, att nämnda förslag synes godtagbart ur statens synpunkt.

Riksdagen har alltså i princip godkänt avtalsförslaget.

I det föregående har riksdagen framhållit vikten av att en ny klinik av

här ifrågavarande slag iordningställes. Riksdagens vederbörande utskott

har vid besök å den nuvarande kliniken på S:t Görans sjukhus funnit förhållandena

därstädes vara så otillfredsställande, att snara åtgärder synts

utskottet vara av nöden för att bereda sjukvården och undervisningen

bättre möjligheter. Att märka är även att kliniken är landets enda undervisningsklinik

på ifrågavarande område. Frågan om en ny dermatologisk

klinik sammanhänger emellertid — såsom departementschefen framhållit

—• med spörsmålet örn garnisonssjukvårdens utflyttande till Järvafältet.

Då det enligt riksdagens mening icke kan vara försvarbart att ännu

någon längre tid godtaga de förhållanden, under vilka den nuvarande dermatologiska

kliniken arbetar, vill riksdagen framhålla angelägenheten av

att frågan om gamisonssjukvården snarast löses i princip, så att ställning

inom den närmaste framtiden, om möjligt redan till nästa års riksdag, kan

tagas till karolinska sjukhusets utbyggande med en ny dermatologisk

klinik.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Riksdagen anvisade för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under statens

allmänna fastighetsfond till utbyggande av karolinska sjukhuset ett

investeringsanslag av 200 000 kronor.

översikt av föreliggande byggnadsförslag.

Förhandlingskommissionens förslag. Till belysning av den ungefärliga

kostnaden för uppförande vid karolinska sjukhuset av en dermatologisk

och en pediatrisk klinik hade förhandlingskommissionen vid sitt år 1942

avgivna förslag fogat byggnadsskisser och approximativa kostnadsberäkningar

avseende dessa kliniker. En redogörelse för de framlagda byggnadsförslagen

har lämnats i det vid propositionen 1943:151 fogade statsrådsprotokollet.

De upprättade skissförslagen, till grund för vilka legat av professorerna

S. Hellerström och A. Lichtenstein uppgjorda byggnadsprogram,

avse nybyggnader för ifrågavarande kliniker, inrymmande 166 respektive

219 vårdplatser. Anläggningskostnaderna för ifrågavarande byggnader ha

uppskattats, för den dermatologiska kliniken till 2 340 000 kronor och för

den pediatriska kliniken till 4 600 000 kronor. Utrustningskostnaderna ha

beräknats till 996 000 kronor respektive 1 314 000 kronor.

Vid anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen 1943:151

tillstyrkte jag, att de ifrågavarande klinikerna planerades för 166 och 219

vårdplatser. Jag sade mig icke vara beredd att närmare ingå på detaljerna

i de byggnadsprogram, som utarbetats för klinikerna, men fann de uppgjorda

programmen dock ägnade att läggas till grund för vidare utarbetande

av ritningar. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde givetvis den

största uppmärksamhet ägnas åt alla möjligheter att begränsa lokalprogrammen

och att även i övrigt hålla kostnaderna nere i största möjliga utsträckning.

Vad beträffade den dermatologiska kliniken borde särskilt beaktande

ägnas det av mig framlagda förslaget till lösning av denna kliniks

byggnadsfråga genom utnyttjande av garnisonsavdelningens vid karolinska

sjukhuset vårdplatser för klinikens räkning samt frågan om behövligheten

av en ifrågasatt ljusbehandlingsavdelning. I anslutning till förslaget om

garnisonsavdelningens utnyttjande framhöll jag vidare, att vid ett realiserande

av denna lösning av byggnadsfrågan en viss om- och tillbyggnad

av sjukhuset torde bliva nödvändig. Dessa byggnadsarbeten torde dock

under alla förhållanden komma att draga väsentligt lägre kostnader än en

nybyggnad. Jag förutsatte, att fullständig utredning i detta hänseende förebragtes,

innan beslut fattades rörande tidpunkten för dermatologiska klinikens

utflyttning till karolinska sjukhuset. Skulle en lösning av byggnadsfrågan

för den ifrågavarande kliniken kunna vinnas i enlighet med det av

mig sålunda antydda alternativet, syntes statens kostnader för den ifrågasatta

kliniken kunna avsevärt nedbringas.

Vad jag sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Marits ''proposition nr 235.

Kommitténs för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förslag.

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild

kommitté för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift att

— med ledning av vad jag enligt propositionen 1943: 151 och riksdagen

enligt dess skrivelse 1943: 280 i ämnet anfört — i första hand uppgöra och

för Kungl. Maj:t framlägga förslag till sjukhusets utbyggande med en dermato-syfilidologisk

och en pediatrisk klinik. Till ledamöter i denna kommitté

förordnades ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren

G. E. Birke, generaldirektören K. A. W. Björck, lasarettsläkaren, medicine

doktorn G. Bohmansson, professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet S. C. A. Hellerström, J. G. L. Hellström och A. Lichtenstein,

byggnadsingenjören A. Nordström samt borgarrådet I. Öman. Hellerström

och Lichtenstein skulle dock deltaga i kommitténs överläggningar och beslut

endast såvitt anginge den dermato-syfilidologiska, respektive den pediatriska

kliniken. Åt Björck uppdrogs att såsom ordförande leda kommitténs

arbete.

Den 29 februari 1944 har kommittén överlämnat betänkande med utredning

och förslag till en dermato-syfilidologisk klinik.

Det av kommittén framlagda förslaget innebär, att för den dermatologiska

kliniken skulle uppföras en nybyggnad, inrymmande 166 vårdplatser.

Anläggnings- och utrustningskostnaderna för kliniken ha av kommittén

uppskattats till 2 150 000 kronor, respektive 784 000 kronor eller till

sammanlagt 2 934 000 kronor, motsvarande en kostnad för vårdplats av

i runt tal 17 700 kronor. Några ändringsarbeten inom karolinska sjukhusets

centrala anläggningar har förslaget icke befunnits föranleda. Däremot

skulle för den nya klinikens behov erfordras ytterligare ett antal personalbostäder.

Kostnaderna för tillgodoseende härav ha överslagsvis uppskattats

till 200 000 kronor.

Den närmare utformningen av kommitténs förslag.

Utredningsuppgifter. Kommittén har vid planläggningen av sitt arbete

funnit sig böra skjuta frågan om karolinska sjukhusets utbyggande med

en dermatologisk klinik i förgrunden. Till stöd för sitt ställningstagande

härutinnan har kommittén anfört:

Medan chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av proposition

till 1943 års riksdag i fråga om angelägenhetsgraden hos de föreliggande förslagen

till karolinska sjukhusets utbyggande givit uttryck åt den uppfattningen,

att ett bestämt företräde borde givas åt den pediatriska kliniken,

har riksdagen på anförda skäl funnit det minst lika angeläget, att en ny

dermatologisk klinik komme till stånd. I anslutning härtill har riksdagen

framhållit önskvärdheten av att inom den närmaste framtiden, örn möjligt

redan till 1944 års riksdag, ställning måtte kunna tagas till frågan örn karolinska

sjukhusets utbyggande med en dermatologisk klinik.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 235.

För kommittén har det framstått såsom betydelsefullt, att förslag till

sjukhusets utbyggande nied såväl en dermatologisk som en pediatrisk klinik

måtte kunna framläggas för 1944 års riksdag. Vid kommitténs behandling

av föreliggande byggnadsförslag har det emellertid visat sig nödvändigt

att beträffande det för den pediatriska kliniken upprättade byggnadsförslaget

vidtaga omfattande jämkningar i såväl program som tidigare

planläggning, under det att förslaget till dermatologisk klinik icke befunnits

påkalla en dylik genomgripande omgestaltning. På grund av den relativt

korta tid, som stått kommittén till buds, samt det omfattande utredningsarbete,

som, enligt vad ovan sagts, måst ägnas pediatrikförslaget, har

det icke varit möjligt för kommittén att till innevarande tidpunkt slutföra

utredningen rörande båda klinikerna. Därtill kommer såsom en avgörande

omständighet, att ett samtidigt fullföljande av båda klinikernas byggnadsprogram

förutsätter utvidgade köks- och tvättlokaler. Sättet för beredande

av tillgång till desamma liksom spörsmålet om kostnaderna påkalla ingående

överväganden, bland annat avseende sjukhusets framtida omfattning,

en fråga, som av kommittén måste upptagas till prövning, innan slutligt

förslag till lösning av den pediatriska klinikens byggnadsfråga kan

framläggas. Det har fördenskull synts i hög grad tveksamt, om förhållandena

skulle medgiva framläggande av fullständig utredning rörande den

pediatriska kliniken, därest denna uppgift skjutits i förgrunden, vid sådan

tidpunkt, att förslag skulle kunna föreläggas 1944 års riksdag.

I detta läge har kommittén, med hänsyn jämväl till riksdagens ovannämnda

uttalande, funnit sig böra i första hand gripa sig an med utredningen

rörande den dermatologislca kliniken. Kommittén avser dock att

slutföra arbetet med planläggningen av den pediatriska kliniken i så god

tid, att förslag skall kunna föreläggas 1945 års riksdag.

Vid sitt bedömande av spörsmålet, efter vilka riktlinjer den dermatologiska

klinikens byggnadsfråga lämpligen syntes böra lösas, har kommittén

i anslutning till av statsmakterna härutinnan uttalade önskemål funnit sig

böra eftersträva en lösning, vilken, samtidigt som den tillgodoser de i det

mellan staten och dess medparter träffade avtalet och förhandlingskommissionens

förslag innefattade oeftergivliga kraven på klinikens organisation,

framstår såsom den för statsverket ekonomiskt mest fördelaktiga.

De utredningsuppgifter, kommittén funnit innefattade i det meddelade

uppdraget, ha av kommittén sammanfattningsvis angivits sålunda:

Kommittén har i första hand att söka vinna klarhet rörande frågan,

huruvida de av garnisonsavdelningarna vid sjukhuset disponerade vårdplatserna

kunna komma att stå till förfogande för civilt ändamål. Därest

detta skulle visa sig vara förhållandet, inställer sig spörsmålet, huruvida

förevarande byggnadsfråga ur synpunkten av klinikens organisation, klinikbyggnadens

ändamålsenlighet samt anläggnings-, utrustnings- och driftkostnader

bör lösas genom ett utnyttjande av de av garnisonsavdelningarna

vid sjukhuset disponerade vårdplatserna, <1. v. s. genom en örn- och

tillbyggnad av sjukhuset, eller genom en nybyggnad. Vid dessa överväganden,

för vilka det av departementschefen godtagna byggnadsprogrammet

skulle bilda utgångspunkten, har kommittén att beakta alla möjligheter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

till begränsning av detta program. För den händelse garnisonsavdelningarnas

vårdplatser icke skulle befinnas kunna utnyttjas för dermatologiska

klinikens räkning, åligger det kommittén i andra hand att ingå i prövning

av frågan om de genom garnisonsavdelningarnas nedläggande ledigblivande

lokalernas framtida användning. Vid upprättandet av ifrågakommande

byggnadsförslag har kommittén enligt direktiven vidare att beakta, dels

att klinikens organisation utformas på ett ur driftkostnadssynpunkt tillfredsställande

sätt, dels ock att vid planläggningen av byggnaderna tillvaratagas

alla de möjligheter till förenklingar och begränsningar, som utan

eftersättande av klinikens ändamålsenlighet kunna leda till besparingar i

anläggnings- och driftkostnader.

Förhandlingskommissionens förslag. Kommittén lämnar i sitt betänkande

en redogörelse för det av förhandlingskommissionen år 1942 framlagda

byggnadsförslaget. Av denna kommitténs framställning inhämtas

bland annat:

De skissförslag och kostnadsberäkningar, som framlagts av förhandlingskommissionen,

ha på uppdrag av Kungl. Majit upprättats av karolinska

sjukhusets byggnadskommitté i samråd med kommissionen och dess expert,

arkitekten S. Ahlbom.

Till grund för skissförslaget har legat ett av professorn S. Hellerström

upprättat byggnadsprogram. Enligt detta byggnadsprogram skulle

den dermatologiska kliniken omfatta 166 vårdplatser, fördelade på sju

vårdavdelningar enligt följande:

1 allmän hudavdelning för män ........................ 36 platser

1 » » » kvinnor...................... 37 »

1 » könsavdelning för män ........................ 25 »

1 » » » kvinnor...................... 30 »

1 » barnavdelning ................................ 20 »

1 enskild vårdavdelning ................................ 13 »

1 malariaavdelning .................................... 5 »

Summa 166 platser.

Kliniken skulle vidare omfatta en poliklinik- och undervisningsavdelning,

avdelningar för bad och ljusbehandling, en mindre djuravdelning samt rum

för läkare, vetenskaplig forskning och rutinundersökningar.

Det framlagda skissförslaget, som uppgjorts i överensstämmelse med

denna organisationsplan, upptog en byggnadslänga i väst-ostlig riktning,

förlagd till den plats, som i generalplanen för karolinska sjukhusets utbyggande

reserverats för en dermatologisk klinik — d. v. s. till området väster

om sjukhusets huvudkomplex — och direkt ansluten till huvudkomplexets

B-flygel. Byggnaden omfattar i sin största utsträckning sju våningar samt

avslutas mot väster av en lägre flygel om tre våningar. I källarvåningen

inrymmas avdelningar för bad och ljusbehandling m. m. Till bottenvåningen

förläggas polikliniker, föreläsningssal m. m., till våningen 1 trappa manlig

avdelning för hudsjukdomar, rum för överläkarens privata mottagning

m. m., till våningen 2 trappor manlig avdelning för könssjukdomar, avdelning

för malariabehandling, allergilaboratorium m. m., till våningen 3 trappor

kvinnlig avdelning för hudsjukdomar, till våningen 4 trappor kvinnlig

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

avdelning för könssjukdomar, till våningen 5 trappor enskild avdelning och

till våningen 6 trappor barnavdelning.

Ett utbyggande av karolinska sjukhuset med en dermatologisk klinik i

enlighet med det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget skulle,

enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset i yttrande över det framlagda

byggnadsförslaget framhållit, komma att dels nödvändiggöra vissa

ändringsarbeten inom sjukhusets köks- och tvättanläggningar, dels ock

medföra behov av ökat antal personalbostäder vid sjukhuset. Behovet av

ytterligare bostäder för personalen föreslogs skola tillgodoses genom en

nybyggnad, förlagd till höjdplatån väster örn den patologiska institutionen.

De av förhandlingskommissionen framlagda kostnadsberäkningarna avse

kostnaderna för byggande och utrustande av den föreslagna kliniken, för

uppförande av erforderliga personalbostäder och för utförande av erforderliga

ändringsarbeten i sjukhusets köks- och tvättanläggningar. Kostnadsberäkningarna

äro i vad avser anläggningskostnaderna upprättade i

augusti 1942 av arkitekten Ahlbom.

På hemställan av kommittén har byggnadsstyrelsen framlagt förnyade, i

december 1943 upprättade beräkningar av sistnämnda kostnader.

Av arkitekten Ahlbom och byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar av

anläggningskostnaden för klini

kbyggnaden

enligt 1942

års förslag framgå av följande sammanställning:

Av byggnads-

Av Ahlbom beräknade

styrelsen be-

kostnader

räknade

kostnader

Byggnadsarbeten ........................

1 420 000

1 650 000

Värme- och ventilationsanläggning, gas-, vat-

|

ten- och avloppsledningar..............

400 000

215 000

Sanitetstekniska installationer............

230 000

Steriliseringsanläggningar ................

45 000

35 000

Elektriska stark- och svagströmsledningar . .

115 000

125 000

Elektriska hissar........................

35 000

35 000

Yttre transport- och rörkulvertar..........

10 000

15 000

Yttre ledningar..........................

10 000

15 000

Bergsprängningar ......................

75 000

—

Yttre planeringsarbeten..................

30 000

25 000

Ritningar, kontroll, administration samt oför-

utsedda utgifter........................

200 000

180 000

2 340 000

2 525 000.

Byggnadsvolymen har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 27 000 kubikmeter.

Volympriset har angivits till 93 kronor för kubikmeter.

De beräkningar, som av arkitekten Ahlbom framlagts beträffande kostnaderna

för ytterligare personalbostäder vid karolinska sjukhuset,

hänföra sig till en nybyggnad, avsedd för personal vid en pediatrisk och en

dermatologisk klinik. Anläggningskostnaden för denna byggnad har angivits

till 450 000 kronor, varav på den dermatologiska kliniken skulle komma

ett belopp av 160 000 kronor.

De ändringsarbeten i karolinska sjukhusets köks- och tvättan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr <235.

läggningar, som ett utbyggande av sjukhuset med den dennatologiska kliniken

skulle nödvändiggöra, ha av Ahlbom kostnadsberäknats under förutsättning

av att samtidigt ett utbyggande av sjukhuset med en pediatrisk

klinik äger rum.

Kostnaderna för ändringsarbetena i köksanläggningen ha angivits till

sammanlagt 170 000 kronor, varav 76 000 kronor skulle falla på den dermatologiska

kliniken. Ändringsarbetena i tvättinrättningen ha kostnadsberäknats

till 130 000 kronor, varav 47 000 kronor hänförts till den dermatologiska

kliniken.

Kostnaderna för utrustning av den föreslagna dermatologiska

kliniken ha med ledning av de erfarenheter, som vunnits beträffande

karolinska sjukhusets övriga kliniker, av förhandlingskommissionen uppskattats

till 6 000 kronor för vårdplats eller (6 000 X 166 =) 996 000 kronor

för kliniken i dess helhet. Beräkningarna äro verkställda med utgångspunkt

från de priser, som gällde i augusti 1939.

På uppdrag av kommittén har kommitténs expert, sysslomannen G. Heimer,

utfört detaljerad beräkning av utrustningskostnaderna för kliniken enligt

1942 års förslag.

Heimer har med utgångspunkt från de vid årsskiftet 1943/44 rådande

prisförhållandena beräknat utrustningskostnaderna för det av kommissionen

framlagda förslaget till klinik till 994 000 kronor eller =)

166''

5 988 kronor för vårdplats. Från det uppskattade kostnadsbeloppet,

994 000 kronor, skulle dock avgå ett belopp av 89 000 kronor, motsvarande

värdet av den utrustning, som enligt härutinnan förebragt utredningkunde

överföras till den nya kliniken från sjukhuset Eira. Den totala utrustningskostnaden

skulle sålunda utgöra (994 000 — 89 000 =) 905 000

kronor.

Någon driftkostnadskalkyl beträffande den föreslagna dermatologiska

kliniken har icke framlagts av förhandlingskommissionen. Med

hänsyn till angelägenheten av att kunna framlägga en detaljerad driftkostnadskalkyl

beträffande 1942 års förslag till klinik har kommittén uppdragit

åt Heimer att uppgöra fullständiga personal- och driftkostnadsstater

för densamma. Av den av Heimer verkställda utredningen framgår, att

vid en beläggning av kliniken i samma utsträckning som sjukhusets kliniker

i övrigt eller intill omkring 90 procent antalet underhållsdagar vid

kliniken syntes kunna beraknas till (--iöo - =) i runt tal 55 000

för år. Klinikens driftkostnader för underhållsdag uppskattas av Heimer

till 14 kronor 70 öre. Med hänsyn härtill har den driftkostnadsökning, som

föranledes av sjukhusrörelsens utvidgning med den dermatologiska kliniken,

angivits till (55 000 X 14: 70 =) i runt tal 810 000 kronor. Då klinikens

inkomster i form av vårdavgifter beräknats utgöra 644 000 kronor

för budgetår, har ökningen av statens utgifter för karolinska sjukhuset på

grund av sjukhusets utvidgning med den av kommissionen föreslagna dermatologiska

kliniken beräknats till (810 000 — 644 000 =) 166 000 kronor

för budgetår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Klinikens organisation. Kommittén ingår i sin fortsatta framställning

på en granskning av den av förhandlingskommissionen framlagda organisationsplanen.

Kommittén har därvid funnit denna i stort sett präglad av

god koncentration, samtidigt som den torde få anses väl motsvara anspråken

på ändamålsenlighet. Såsom den mest framträdande svagheten i densamma

betecknar kommittén den varierande patientnumerär, som de

olika vårdavdelningarna erhållit, ett förhållande, som kommittén anser väsentligt

försvåra en ekonomisk planläggning av byggnadsföretaget.

Uppenbarligen bör, fortsätter kommittén, sjukhuset inrymma såväl en

poliklinik som en klinisk avdelning. Därjämte böra lokaler tillhandahållas

för undervisning och forskning, inneslutande föreläsningssal och museum,

demonstrationsrum och rutinlaboratorier. Däremot har kommittén ur olika

synpunkter funnit mindre lämpligt, att inom de egentliga sjukhuslokalerna

inrymma ett antal personalbostäder.

I avseende på poliklinikens omfattning hava vissa svårigheter

mött för ett säkert bedömande. För närvarande utgör S:t Göranspolikliniken

den enda sjukhuspolikliniken i huvudstaden. Efter vad kommittén

inhämtat avse emellertid stadens sjukvårdsmyndigheter dels att framdeles

anordna en hud- och könsklinik med därtill ansluten poliklinik, sannolikt

inom Södersjukhuset, dels ock att även efter undervisningens överflyttande

till karolinska sjukhuset bibehålla en mindre del av den nuvarande

S:t Göranspolikliniken. Uppenbarligen äro dessa åtgärder ägnade att påverka

frekvensen vid nu förevarande statliga poliklinik. Å andra sidan bör

kunna förutsättas, att Solna stads och de norra förstädernas sjukvårdsbehov

kommer att väsentligen tillgodoses av det nya sjukhuset. Som bekant hava

anspråken på poliklinisk behandling av könssjukdomarna under senaste tid

väsentligen stegrats, en omständighet, som föranlett utvidgningar av den nuvarande

S:t Göranspoliklinikens verksamhet. Kommittén har ansett, att poliklinikens

storlek framför allt bör anpassas efter undervisningens behov. Härför

erfordras en tillräckligt stor poliklinik med minst lika omfattande besöksfrekvens

som den S:t Göranspolikliniken haft före kriget.

Beträffande den närmare planläggningen av polikliniken kunna besparingar

i anläggnings- men särskilt i driftkostnaderna vinnas genom att utnyttja

den centrala ingången med dess garderober jämväl för nu ifrågavarande del

av sjukhuset och låta strömmen av besökande passera genom kulverten i

källarvåningen. Likaledes anser sig kommittén böra föreslå den jämkningen

i planen, att den centrala badanläggningen, vilken enligt inhämtad uppgift

endast till en del är utnyttjad och avsetts fylla den blivande reumatologiska

klinikens behov, disponeras jämväl för den nya kliniken. Även denna

åtgärd är ägnad att reducera anläggnings- och driftkostnaderna. Med

hänsyn till uttryckta önskemål att i undervisnings- och forskningssyfte äga

möjligheter att meddela medicinska bad i omedelbar närhet av laboratorierna,

har kommittén icke velat motsätta sig, att sådana möjligheter i

mindre utsträckning beredas.

Vidkommande därefter den i organisationsplanen ingående 1 j u s b e h a n dlingsavdelningen

har professorn E. G. E. Berven i reservation till

lärarkollegiets vid karolinska institutet yttrande över det av förhandlingskommissionen

framlagda byggnadsförslaget på anförda skäl ifrågasatt lämpligheten

av att en självständig ljusbehandlingsavdelning inrättades vid kliniken.

Universitetskanslern har i sitt i ärendet avgivna utlåtande i anslut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ning härtill framhållit bland annat, att frågan om en ljusbehandlingsavdelning

syntes böra ytterligare övervägas, innan planen för kliniken definitivt

fastställdes. Enligt direktiven har kommittén att ägna särskilt beaktande

åt detta spörsmål.

Med anledning härav får kommittén för sin del framhålla, att den ur driftsynpunkt

icke kan finna välbetänkt, att ljusbehandlingen koncentreras till

radiumhemmet med hänsyn till de omfattande och kostsamma patienttransporter,

som därav skulle nödvändiggöras. Ur synpunkten av anläggningskostnaderna

är frågan av underordnad betydelse, då de åsyftade lokalerna enligt

de byggnadsförslag, som framläggas av kommittén, äro förlagda till källarvåningen

och taga i anspråk ett utrymme, som är avsevärt reducerat i förhållande

till det enligt förhandlingskommissionens förslag utmätta utrymmet. Enligt

inhämtade upplysningar stå dessutom donerade medel till förfogande för

såväl inköp av erforderlig utrustning som forskning å avdelningen i fråga.

Någon särskild personal för driften drager icke denna ljusavdelning, som är

avsedd för forskningsändamål och som skall betjänas av forskarna själva

och vid behov av bad- och laboratoriepersonal. Enär emellertid en central

ljusbehandlingsavdelning finnes anordnad i huvudkomplexet, ehuru densamma

för närvarande står oanvänd, håller kommittén före, att frågan bör lösas på

så sätt, att den nya klinikens rutinmässiga ljusbehandling förlägges till denna

centrala avdelning. Hinder bör däremot icke möta att i undervisnings- och

forskningssyfte anordna viss ljusbehandling inom den dermatologiska kliniken.

Flertalet av de allmänna vårdavdelningarna omfattar ett

förhållandevis stort antal vårdplatser, något som möjliggöres av att dessa avdelningars

klientel i relativt stor utsträckning utgöres av uppegående patienter.

Kommittén har med hänsyn till avtalets innebörd icke funnit sig böra

föreslå annan ändring i fråga om avdelningarnas numerär än att för ernående

av en utjämning av de kvinnliga avdelningarnas vårdplatsantal detta å avdelningen

för hudsjuka patienter minskas från 37 till 35 och å avdelningen för

könssjuka patienter ökas från 30 till 32.

I och för sig skulle det förvisso varit i hög grad önskvärt, örn samtliga

fyra vårdavdelningar för vuxna patienter kunnat givas samma storlek, men

åtgärder av sådan innebörd låta sig icke förena med det godkända avtalet,

och kommittén har fördenskull sett sig nödsakad räkna med en patientnumerär

i dessa avdelningar, växlande mellan 25 och 36. Barnavdelningen

lärer, liksom den enskilda avdelningen och malariaavdelningen, böra bibehållas

vid den föreslagna storleken, respektive 20, 13 och 5 platser. Ur anläggnings-

och driftkostnadssynpunkt kunna olägenheterna av den växlande

numerären till väsentlig del begränsas därigenom, att barnavdelningen

förlägges till den smalare delen av byggnaden och malariaavdelningen organisatoriskt

sammanhålles med den enskilda avdelningen.

Kliniken föreslås sålunda omfatta följande sju vårdavdelningar av den storlek,

som framgår av följande sammanställning:

1 allmän huvudavdelning för män........ 36 platser

1 » » » kvinnor..... 35 »

1 » könsavdelning » män........ 25 »

1 » » kvinnor..... 32 »

1 » barnavdelning................. 20 »

1 enskild vårdavdelning................ 13 »

1 malariaavdelning.................... 5 »

Summa 166 platser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition nr ‘235.

Kliniken uppdelas på sex våningsplan, varav ett för poliklinikerna, ett för

den manliga könsavdelningen och barnavdelningen, ett för envar av de tre

övriga allmänna avdelningarna och ett för den enskilda avdelningen och

malariaavdelningen. I ett souterrängplan förläggas bland annat förråd, omklädningsrum,

vissa laboratorier och djuravdelning.

Vad slutligen angår vårdavdelningarnas uppdelning å

salar och sjukrum måste vid bedömande av denna fråga beaktas, att

patientmaterialet å kliniken i relativt stor utsträckning å samtliga avdelningar

— med undantag av den för malariabehandling avsedda — utgöres av uppegående

patienter. Det kan med hänsyn härtill anses icke erforderligt och ur

ekonomiska synpunkter alldeles icke välbetänkt att uppdela vårdavdelningarna

på alltför många rumsenheter, därvid det emellertid får tillses, att tillgång

till skäliga isoleringsmöjligheter beredes. Kommittén förordar, att avdelningarna

utrustas med salar för 6 patienter i avsevärt större utsträckning än i förslaget

avsetts och att motsvarande antal tresängsrum, vilka ställa sig förhållandevis

dyrbara ur anläggningssynpunkt, samt flertalet tvåsängsrum utgår.

Kommittén är väl medveten om att fullt tillräckliga isoleringsmöjligheter icke

kunnat beredas å samtliga vårdavdelningar, å vilka även svårt sjuka från

skilda delar av landet komma att vårdas. Utan nedbringande av antalet vårdplatser

har emellertid kommittén icke ansett sig ha några möjligheter att öka

isoleringsrummens antal.

I inom kommittén särskilt avgivna yttranden ha dels ledamoten av kommittén

S. Hellerström med instämmande av ledamoten J. Hellström, dels ock

ledamoten A. Nordström anmält avvikande mening mot kommittémajoritetens

förslag, att karolinska sjukhusets centrala ingång med dess garderober

skulle utnyttjas för den dermatologiska polikliniken. Reservanterna ha yrkat,

att särskild entré och särskilda kapprum måtte anordnas inom dermatologiska

kliniken med särskilda vänt- och kapprum för män och kvinnor. Till stöd härför

har Hellerström anfört bland annat:

Kommitténs förslag komme att medföra, att det manliga och kvinnliga

klientelet från hud- och könspolikliniken skulle mötas och färdas gemensamt i

kulvertförbindelsen till dermatologiska kliniken. Härigenom möjliggöres ett

sammanträffande av manliga och kvinnliga kontrahenter, medlemmar av

en och samma familj etc., vilket särskilt beträffande de veneriska patienterna

måste anses synnerligen olämpligt och stridande mot »lex veneris»

anda och mening. Vid ovannämnda sammanträffanden kunna lätt kontroverser

och uppträden uppkomma. För eget vidkommande måste jag avsäga

mig allt ansvar för de oangenäma påföljder, som härutav säkerligen komma

att bli en följd.

Det kan icke heller anses ändamålsenligt eller lämpligt att få en stor patientström

passerande omedelbart förbi så viktiga arbets- och behandlingslokaler

i källarvåningen såsom diverse rutinlaboratorier, bad- och ljusavdelningar

m. m. Det är en allmän princip vid sjukhusbyggen, vilken strängt tillämpats

inom karolinska sjukhuset, att genomgångs trafik ej skall tillåtas genom

vård- eller annan avdelning. Dessutom måste det anses synnerligen

farofyllt att släppa detta speciella klientel förbi laboratorierna, där dyrbara

instrument, sprit, kemikalier etc. öppet förvaras. En sådan genomgångstrafik

verkar dessutom störande på laboratoriearbetet.

Nordström har framhållit bland annat, att ett utnyttjande av kulvertförbindelsen

för ifrågasatta ändamål skulle försvåra ett fullföljande av den uppgjorda

trafikplanen flir mattransporter i kulverten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Marits ''proposition nr 235.

Klinikbyggnailen. Beträffande spörsmålet om utformningen av klinikbyggnaden

erinrar kommittén, att kommittén enligt meddelade direktiv haft

att överväga två alternativa förslag till lösning av klinikbyggnadsfrågan, nämligen

dels ett ^byggnadsförslag, framlagt av förhandlingskommissionen, och

dels en av chefen för ecklesiastikdepartementet ifrågasatt anordning, enligt

vilken kliniken skulle beredas erforderliga lokaler genom om- och tillbyggnad

av karolinska sjukhusets E-flygel, där garnisonsavdelningarna för närvarande

vore inrymda. Det senare alternativet förutsatte, att garnisonsavdelningarnas

vårdplatser kunde disponeras för civilt ändamål. Med hänsyn härtill hade kommittén

av den sakkunnige för garnisonssjukvården i Stockholm inhämtat, att

ifrågavarande vårdplatser skulle komma att helt stå till förfogande för ovannämnda

ändamål.

Till belysning av den utformning, klinikbyggnaden skulle erhålla enligt de

båda alternativa förslagen till lösning av byggnadsfrågan har kommittén genom

arkitekten S. Ahlbom låtit upprätta skissritningar avseende dessa båda förslag.

Skissritningarna liro uppgjorda med utgångspunkt från den av kommittén

förordade organisationsplanen för kliniken och under hänsynstagande till

av kommittén beslutade begränsningar och förenklingar i byggnadsprogrammet.

På grund av E-flygelns byggnadstekniska konstruktion ha emellertid

vissa mindre jämkningar i organisationsplanen visat sig ofrånkomliga vid en

lösning enligt ombyggnadsaltemativet.

Nybyggnadsalternativet. Kommittén lämnar härefter en ingående

redogörelse för den utformning, klinikbyggnaden erhållit enligt kommitténs

förslag till lösning av byggnadsfrågan i överensstämmelse med nybyggnadsalternativet.

Av denna redogörelse torde här få återgivas följande.

Enligt kommitténs förslag har klinikbyggnaden förlagts till samma plats som

den av förhandlingskommissionen föreslagna byggnaden, d. v. s. till området

mellan karolinska sjukhusets B-flygel och patologiska institutionen. I enlighet

med kommissionsförslaget har nybyggnaden anslutits till sjukhusets flygel.

Klinikbyggnaden, som skulle förläggas till ett förhållandevis kuperat område,

sträckande sig i sydvästlig-nordostlig riktning, har en längd av omkring 75

meter och omfattar i sin största utsträckning sex våningar. Mot den patologiska

institutionen avslutas byggnaden av en flygel om tre våningar. I sitt

högre parti inrymmer byggnaden den centrala trappuppgången med dess hissar.

Huvudingången är belägen åt nordväst.

I bottenvåningen förläggas å ömse sidor örn trappuppgången de båda poliklinikerna,

en var med särskild entré genom en trappa från den underliggande

kulverten. Entréerna ansluta direkt till poliklinikernas två väntrum, av vilka

ett är avsett för ny besök och ett för återbesök. Intill väntrummen ligga expeditionsrum,

arkiv samt rum för utfrågning av patienter m. m. Poliklinikernas

undersöknings- och behandlingsrum äro grupperade inom byggnadens södra

del. Intill poliklinikerna ha förlagts föreläsningssal och museum, inrymda i en

särskild utbyggnad. I anslutning till föreläsningssalen hava två demonstrationsrum

förlagts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 235.

De allmänna vårdavdelningarna äro belägna i våningar, 1, 2, 3 oell 4 trappor,

den enskilda avdelningen och malariaavdelningen i våningen 5 trappor.

Vårdavdelningarnas lokaliteter äro genomgående förlagda omkring en mittkorridor

med sjukm ramen i regel åt sydost och bilokalerna åt nordväst. Blott

enstaka sjukrum ha förlagts åt sistnämnda väderstreck.

I våningen 1 trappa äro inrymda den manliga hudavdelningen, rum för

överläkarens privata mottagning, allergilaboratorium, centralexpedition m. m.

Våningen 2 trappor upptages av den manliga könsavdelningen och barnavdelningen.

Till våningen 3 trappor har förlagts den kvinnliga hudavdelningen.

Våningen 4 trappor inrymmer den kvinnliga könsavdelningen. Förutom bilokaler

har, såsom redan erinrats, anordnats även ett arbetsrum för patienterna.

I våningen 5 trappor har inrymts den enskilda avdelningen och malariaavdelningen.

Till souterrängvåningen ha förlagts lokaler för bad- och ljusterapi,

djuravdelning, laboratorier, omklädningsrum för personal, rum för patienternas

kläder, journalarkiv och avdelningsförråd.

Den allmänna planläggning av klinikbyggnaden, framhåller kommittén

vidare, kommittén sålunda funnit sig böra förorda, anslöte sig i huvudsak till

den av förhandlingskommissionen föreslagna. Avvikelserna betingades dels av

de jämkningar i organisationsplanen, som kommittén funnit sig böra vidtaga,

dels ock av vissa begränsningar i klinikens utrymmen i övrigt, som synts kommittén

genomförbara.

Genom den förut berörda jämkningen av vårdavdelningarnas uppdelning på

sjukrum och salar hade antalet rumsenheter, som enligt förhandlingskommissionens

förslag utgjorde 69, kunnat minskas till 51. Vidare hade såväl sjukrummens

som bilokalernas ytmått genomgående beskurits. Särskilt ville kommittén

framhålla, att 6-sängssalarna ansetts böra dimensioneras 5,6 X 6,8

meter och sålunda erhållit en golvyta av drygt 38 kvadratmeter, vilket synts

kommittén fullt tillfredsställande särskilt med hänsyn till det stora antalet

uppegående patienter. Härjämte hade bland annat korridorbredden i vårdavdelningarna

minskats från 2,4 meter till 2,3 meter.

Ledamöterna Hellerström, Hellström och Nordström lia anmält avvikande

mening även beträffande kommittémajoritetens förslag, att sjuksalarna i den

del av klinikbyggnaden, i vilken den kvinnliga polikliniken är inrymd, skulle

erhålla ett djup av 5,6 meter samt att korridorbredden i samma del av byggnaden

skulle utgöra 2,3 meter. Reservanterna yrka, att de ifrågavarande sjuksalarna

måtte erhålla ett djup av 6 meter och korridorerna en bredd av 2,4

meter.

Hellerström har till stöd för sina yrkanden anfört huvudsakligen följande.

Sjuksalarna i fråga komma till icke ringa del att beläggas med permanent

sängliggande patienter. Från dessa sprides avsevärd hudutdunstning, lukt av

tjär- och svavelsalvor etc. På grund härav bör avståndet mellan sängarna

överallt uppgå till minst 90 cm., för att patienterna i så ringa utsträckning

som möjligt i ovan angivna hänseenden eller vid omläggning icke behöva

utsättas för besvär. En god luftevakuering icke endast av bilokalerna utan

även av salarna är jämväl nödvändig. Ett relativt stort avstånd mellan sängarna

minskar jämväl risken för infektioner i övre luftvägarna, för vilka en del

hudsjuka äro särskilt mottagliga, och som förvärra deras primära åkomma.

Bihang till rihs dagens yr o t okoll 19bh 1 sami. Nr 280—23G. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Även ur undervisningssynpunkt är ett större salsdjup ändamålsenligt. Ehuru

väl rondrum finnas anordnade, måste nämligen demonstrationer för de tjänstgörande

i viss utsträckning försiggå jämväl i sjuksalarna.

För att bilda mig en uppfattning angående den bredd, korridorerna lämpligen

synes böra erhålla, har jag på såväl S:t Görans nybyggda B-sjukhus som

karolinska sjukhuset låtit företaga olika undersökningar, därvid för mig bland

annat demonstrerats transporter av sjuksängar och matvagnar från korridorer

till sjukrum och vice versa. På ovannämnda bägge sjukhus äro korridorerna

2,50 meter breda. Genom de rön, som därigenom vunnits, och efter ingående

samtal med å respektive avdelningar tjänstgörande sköterskor har jag funnit,

att en korridorbredd av 2,50 meter väl motsvarar ändamålsenligheten, och att

denna korridorbredd sålunda ej visat sig vara tilltagen i överkant. Vid ett

noggrant aktgivande i fråga örn sängarnas och matvagnarnas framförande har

jag dock funnit en reduktion i fråga om korridorbredden med högst 10 cm

möjlig, därvid dock risken för stötar mot väggar och dörröppningar avsevärt

ökas. Avdelningssköterskorna hysa den bestämda och enligt mitt förmenande

välgrundade uppfattningen, att en mindre korridorbredd skulle medföra avsevärd

tidsspillan såväl vid sängtransporter som vid utportionering av maten.

På grund härav anser jag, att man icke bör fastställa korridorbredden under

2,40 meter vid en undervisningsklinik som denna, där ett så stort antal personer

fullgöra tjänstgöring vid sjukrondema.

Ombyggnadsalternativet. Det av kommittén enligt förevarande

alternativ upprättade byggnadsförslaget har uppgjorts med utgångspunkt

från den organisationsplan, som kommittén enligt vad ovan

sagts funnit sig böra föreslå. På grund av de för byggnadsfrågans lösning enligt

detta alternativ föreliggande särskilda förutsättningarna har det emellertid

visat sig nödvändigt att för ernående av en tillfredsställande lösning i

någon mån modifiera denna organisationsplan. Sålunda har antalet vårdplatser

måst något minskas, varjämte en mindre omgruppering av de olika vårdavdelningarna

varit oundgänglig. Någon uteslutning av i organisationsplanen

ingående lokaler i vidare mån än som betingas av det minskade vårdplatsantalet

har däremot icke påkallats.

Enligt kommitténs förslag skulle kliniken omfatta följande vårdavdelningar

med nedan angivet vårdplatsantal:

allmän hudavdelning för män ............................ 31 platser

» » » kvinnor.......................... 34 »

» könsavdelning » män ............................ 25 »

» » » kvinnor.......................... 32 »

» barnavdelning .................................... 20 »

enskild vårdavdelning..................................... 13 »

malariaavdelning ........................................ 5 »

Summa 160 platser.

Vad angår utformningen av den klinikbyggnad, som framgått såsom

resultat av kommitténs överväganden beträffande ombyggnadsalternativet,

har kommittén anfört bland annat:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 23o.

Den till karolinska sjukhuset hörande flygelbyggnad, sorn f. n. inrymmer

sjukhusets garnisonsavdelningar — den s. k. E-flygeln — sträcker sig i västostlig

riktning mot radiumhemmet. Mellan radiumhemmets byggnad och Eflygeln

finnes ett obebyggt område med en längd av omkring 60 meter. Den

förutnämnda flygelbyggnaden är uppförd i sju våningar, förutom källarvåning,

och inrymmer, jämte annat, trappuppgång med hiss, förlagd till

byggnadens östra ände. Av byggnadens våningar disponeras samtliga med

undantag av bottenvåningen och våningen 6 trappor av garnisonsavdelningarna.

På sätt redan departementschefen uttalat kan en dermatologisk klinik av

den storlek, varom här är fråga, icke inrymmas i de lokaler, som f. n. disponeras

av garnisonsavdelningarna. För åvägabringande av en lösning av

byggnadsfrågan har därför en tillbyggnad av sjukhusets E-flygel befunnits

nödvändig. Enligt kommitténs förslag inrymmer denna tillbyggnad, som

givits i huvudsak samma sträckning som E-flygeln, tre våningar samt är

genom en förbindelsegång ansluten till flygelbyggnaden. Tillbyggnaden har

inklusive förbindelsegången en längd av omkring 45 meter, varför efter tillkomsten

av tillbyggnaden av området mellan flygelbyggnaden och radiumhemmet

— enligt vad ovan sagts omkring 60 meter — skulle återstå omkring

15 meter.

I det byggnadskomplex, som sålunda skulle komma att disponeras av den

dermatologiska kliniken, ha klinikens lokaliteter enligt kommitténs förslag

följande belägenhet.

Till bottenvåningen har förlagts den kvinnliga polikliniken. I våningen 1

trappa ha inrymts den manliga polikliniken och den kvinnliga hudavdelningen,

i våningen 2 trappor den kvinnliga könsavdelningen samt i våningen

3 trappor den manliga könsavdelningen, mälariaavdelningen och barnavdelningen.

Till våningarna 4 och 5 trappor ha förlagts den manliga hudavdelningen

respektive den enskilda avdelningen.

Kostnadsberäkningar.

Anläggningskostnader. För att erhålla underlag för ett bedömande av de

upprättade byggnadsförslagens innebörd ur kostnadssynpunkt har kommittén

anmodat byggnadsstyrelsen att tillhandagå kommittén med beräkning av

anläggningskostnaderna för de olika klinikbyggnaderna.

De av byggnadsstyrelsen beträffande 1942 års och 1944 års

^byggnadsförslag upprättade kostnadskalkylerna

jande sammanställning:

framgå av föl

1942 års förslag

1944 års förslag

Byggnadsarbeten....................

1 650 000

1 435 000

Värme- och ventilationsanläggningar ....

215 000

190 000

Sanitetstekniska installationer.........

230 000

210 000

Steriliseringsanläggningar .............

35 000

32 000

Elektriska stark- och svagströmsledningar

125 000

105 000

Elektriska hissar....................

35 000

33 000

Yttre ledningar och kulvertar..........

30 000

30 000

Planeringsarbeten å tomtområde.......

Ritningar, kontroll och administration

60 000

60 000

samt oförutsedda utgifter...........

ISO 000

160 000

Summa kronor

2 560 000

2 255 000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition nr 385.

Byggnadsvolymen har för 1942 års förslag angivits till 27 000 kubikmeter

och för 1944 års förslag till 22 000 kubikmeter. Volympriset utgör 93 kronor,

respektive 100 kronor.

Beträffande dessa kostnadsberäkningar har kommittén framhållit, att kostnaderna

för 1944 års förslag uppskattats till ett volympris, som icke oväsentligt

överstiger det för 1942 års förslag angivna. Enligt kommitténs mening

måste de senaste beräkningarna betraktas såsom alltför höga. Det ville synas,

som om en total byggnadskostnad av 2 150 000 kronor, motsvarande en kostnad

för vårdplats av i runt tal 13 000 kronor, skulle stå i bättre överensstämmelse

med de tidigare tillämpade beräkningsgrunderna. Den genom kommitténs

granskning av 1942 års byggnadsförslag uppkomna kostnadsreduktionen

har med hänsyn härtill angivits till (2 560 000 — 2 150 000 =) 410 000

kronor.

Kostnaderna för om- och tillbyggnad av karolinska sjukhusets

E-f 1 y g e 1 ha av byggnadsstyrelsen beräknats till sammanlagt

1 650 000 kronor, varav 375 000 kronor för ombyggnaden och 1 275 000 kronor

för tillbyggnaden. Byggnadsvolymerna lia angivits till respektive 14 300

kubikmeter och 12 700 kubikmeter.

Utrustningskostnader. Enligt en av Heimer på kommitténs uppdrag verkställd

beräkning av utrustningskostnaderna för det av kommittén framlagda

nybyggnadsförslaget skulle de begränsningar i byggnadsprogrammet,

som föreslagits av kommittén, medföra en reducering av det för kliniken

enligt 1942 års förslag beräknade kostnadsbeloppet, 994 000 kronor, med i

runt tal 21 000 kronor. Med hänsyn härtill ha sagda kostnader för en klinik

enligt nybyggnadsförslaget efter avdrag av värdet av den utrustning, som enligt

fQrebragt utredning skulle kunna överföras till kliniken från sjukhuset

Eira, 89 000 kronor, av Heimer angivits till (994 000 — 21 000 — 89 000 =)

884 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning av en klinik enligt o m b y g g n a d s f ö rslaget

ha av Heimer angivits överensstämma med de enligt nybyggnadsalternativet

beräknade. Därest redan befintlig, av garnisonsavdelningarna

disponerad utrustning utnyttjades för den dermatologiska klinikens räkning,

skulle emellertid, enligt vad av Heimer framhållits, kostnadsbeloppet kunna

nedbringas med 315 000 kronor, motsvarande det uppskattade värdet av

nämnda utrustning. De totala utrustningskostnaderna enligt ombyggnadsförslaget

skulle vid sådant förhållande kunna begränsas till (884 000 —

— 315 000 =) 569 000 kronor.

Kommittén har vid sin granskning av de av Heimer framlagda kostnadskalkylerna

funnit dessa kumla reduceras med i runt tal 100 000 kronor. Kostnadsminskningen

hänför sig till reduktioner i anskaffningsprogrammet. Med

hänsyn härtill har den totala utrustningskostnaden för kliniken enligt 1942 års

förslag av kommittén angivits till (994 000 — 100 000 — 89 000 —) 805 000

kronor och för klinikerna enligt 1944 års förslag till (994 000 — 100 000 —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 21

— 21 000 — 89 000 —) 784 000 kronor, motsvarande en kostnad för vårdplats

av (—=) i runt tal 4 700 kronor respektive (—y — =) 4 900

kronor.

Driftkostnader. Med ledning av uppgifter, som lämnats av Heimer, har

kommittén uppskattat driftkostnaderna per underhållsdag för klinikerna enligt

1944 års förslag till 14 kronor 14 öre. Med ett beräknat antal underhållsdagar

vid kliniken av 55 000 för år har den driftkostnadsökning, som föranledes

av klinikens tillkomst, angivits till (55 000 X 14:14 =) i runt tal

778 000 kronor för budgetår. Klinikens inkomster i vårdavgifter ha beräknats

uppgå till 644 000 kronor för budgetår, varför ökningen i utgifterna för karolinska

sjukhuset på grund av dess utvidgning med denna klinik uppskattats

till (778 000 — 644 000 =) 134 000 kronor för budgetår. Då enligt den genom

kommittén verkställda beräkningen sagda utgiftsökning för 1942 års förslag

skulle utgöra 166 000 kronor, har den åvägabragta kostnadsminskningen av

kommittén angivits till (166 000 — 134 000 —) 32 000 kronor.

De alternativa byggnadsförslagen.

Kommitténs ställningstagande. Vid sina överväganden av spörsmålet,

vilket av de av kommittén upprättade byggnadsförslagen lämpligen syntes

böra läggas till grund för en lösning av klinikens byggnadsfråga, har kommittén

ur synpunkten av såväl klinikens organisation som förslagens ekonomiska

konsekvenser funnit nybyggnadsförslaget vara ombyggnadsförslaget

överlägset. Med hänsyn härtill har kommittén förordat, att förstnämnda förslag

lägges till grund för lösningen av byggnadsfrågan. Kommittén anför i

angivna hänseende:

Vad angår de av kommittén framlagda byggnadsförslagens

innebörd ur synpunkten av klinikens organisation,

får kommittén erinra, att kommittén vid sin utformning av nybyggnadsförslaget

sett sig nödsakad att för åvägabringande av en ekonomisk

planläggning av klinikbyggnaden vidtaga en jämkning i vårdplatsantalet å

vissa avdelningar, innebärande en minskning av antalet vårdplatser på hudavdelningarna

med 2 och en motsvarande ökning av platsantalet på könsavdelningarna.

Någon minskning i klinikens totala vårdplatsantal har sålunda

icke behövt ifrågakomma. Vid utformningen av ombyggnadsförslaget åter har

kommittén för att möjliggöra byggnadsfrågans lösning utifrån de beträffande

detta alternativ föreliggande speciella förutsättningarna nödgats föreslå en

nedskiirning av vårdplatsantalet å vissa av vårdavdelningarna, som haft till

följd en minskning av klinikens totala vårdplatsantal med 6 vårdplatser.

Till belysning av såväl vårdplatsernas fördelning å klinikens olika avdelningar

som ock det totala vårdplatsantalet enligt å ena sidan förhandlingskommissionens

förslag och å den andra de av kommittén upprättade förslagen

har kommittén meddelat följande sammanställning:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hudavdelningen för män . . .

» » kvinnor

könsavdelningen » män . . .

» » kvinnor

barnavdelningen..........

enskilda avdelningen......

malariaavdelningen ........

Förhandlingskommis- Nybyggnads- Ombyggnadssionens

förslag förslaget förslaget

36

37

25

30

20

13

73

55

5

166

36 L,

31 „

.,.71

65

351

34)

25 1 __

251

„ 57

„ 57

321

321

20

20

13

13

5 _5

166 160

Såsom av sammanställningen franninge, yttrar kommittén vidare, hänförde

sig den enligt ombyggnadsförslaget uppkommande minskningen i det totala

vårdplatsantalet helt till hudavdelningarna, vilkas vårdplatsantal enligt förhandlingskommissionens

förslag utgjorde 73, enligt nybyggnadsförslaget 71

och enligt ombyggnadsförslaget 65. Det mellan staten och dess medparter

träffade avtalet föreskreve i avseende å fördelninen av vårdplatsantalet på

dessa avdelningar, att Stockholms stad skulle äga disponera 34 och Stockholms

län 28 vårdplatser. Återstående platser skulle enligt förhandlingskommissionens

förslag utgöra riksplatser. På grund av nämnda avtalsbestämmelse

komme minskningen i hudavdelningarnas vårdplatsantal att uteslutande

drabba dessa senare platser, vilkas antal sålunda reducerades från (73 •— 34 —

— 28 =) 11 enligt förhandlingskommissionens förslag, till (71 — 34 — 28 =) 9

enligt nybyggnadsförslaget och (65 — 34 — 28 =) 3 enligt ombyggnadsförslaget.

Vad åter beträffar statsverkets kostnader för de av

kommittén föreslagna byggnadsföretagen, erinrar kommittén,

att byggnadskostnaderna för en klinik enligt nybyggnadsförslaget av

kommittén beräknats till 2 150 000 kronor, under det att kostnaderna för

ombyggnadsförslaget uppskattats till 1 650 000 kronor. Vid ett bedömande

av kostnadsfrågan borde emellertid beaktas jämväl värdet av de av garnison

savdelningama disponerade 108 vårdplatserna. Då anläggningskostnaderna

för en var av dessa vårdplatser icke kunde uppskattas lägre än till 13 000

kronor — platskostnaden vid nybyggnad — utgjorde det belopp, varmed det

evan angivna kostnadsbeloppet, 1 650 000 kronor, syntes böra ökats, (108 X

X 13 000 —) i runt tal 1 400 000 kronor, varför den totala kostnaden för statsverket

vid en lösning av byggnadsfrågan enligt ombyggnadsförslaget kunde angivas

till omkring (1 650 000 -j- 1 400 000 =) 3 050 000 kronor.

Statens-kostnader för vårdplats skulle sålunda enligt nybyggnadsförslaget

utgöra =) i runt tal 13 000 kronor och enligt ombyggnadsförslaget

(~~lé(T^ ~) OM kronor. Nybyggnadsförslaget måste sålunda anses såsom

det ekonomiskt fördelaktigare under förutsättning dock att de ledigvordna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

vårdplatserna inom garnisonsavdelningarna kunde finna annan användning

vid sjukhusets utbyggande, därvid nyinvestering av kapital i motsvarande utsträckning

kunde undgås. Såsom kommittén vid behandlingen av frågan örn

den framtida användningen av gamisonsavdelningarnas vårdplatser utvecklat,

har denna förutsättning ansetts vara för handen.

Sammanfattningsvis framhåller kommittén såsom sin uppfattning, att vid

en lösning av klinikens byggnadsfråga i enlighet med nybyggnadsförslaget

skulle erhållas en klinik, vars organisation, samtidigt som den i stort uppfyllde

av statsmakterna uppställda krav på vårdplatsantal, finge anses fullt tillfredsställande.

Den mindre jämkning i vårdplatsantalet, som förslaget innebure,

funne kommittén motiverad med hänsyn till därigenom uppkommande fördelar

ur synpunkten av byggnadsföretagets ekonomiska planläggning.

En lösning av byggnadsfrågan i anslutning till ombyggnadsförslaget åter

framstode enligt kommitténs mening såsom mindre ändamålsenlig. En framträdande

olägenhet utgjorde den otillfredsställande organisation, kliniken

skulle erhålla genom den avsevärda reduktion av det i och för sig mycket begränsade

antalet riksplatser å klinikens hudavdelningar, som ett realiserande

av förslaget skulle medföra. Mot en lösning enligt denna linje inställde sig

allvarliga betänkligheter även med hänsyn till förslagets ekonomiska konsekvenser.

, ..;

Den framtida användningen av garnisonsavdelningarnas vårdplatser.

Kommittén har funnit ett ställningstagande till frågan om garnisonsplatsernas

framtida användning i nuvarande läge av flera skäl icke vara möjligt.

Kommittén hard detta hänseende anfört bland annat:

För ett säkert bedömande av förevarande spörsmål har kommittén funnit

sig böra bereda sig kännedom om föreliggande planer för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Av ett av lärarkollegiet vid karolinska institutet härutinnan

gjort uttalande framgår, att lärarkollegiet med frångående av den s. k.

enhetstanken för sjukhusets utbyggande förordat ett förläggande av de medicinska,

kirurgiska, gynekologisk-obstetriska och pediatriska klinikerna till Sabbatsbergs

sjukhus. Till Norrbackaområdet borde enligt kollegiets mening förläggas

de neurologiska och neurokixurgiska klinikerna, omfattande tillhopa

175—200 vårdplatser, en reumatologisk klinik om 70 vårdplatser, en klinik

för medicinsk tuberkulos örn 175 vårdplatser och en klinik för thoraxkirurgi

örn 100 vårdplatser. De ledigblivande 108 vårdplatserna på garnisonsavdelningarna

borde utnyttjas för inrättande av en urologisk klinik och en klinik för

kirurgisk plastik.

Genom vad av lärarkollegiet uttalats har kommittén funnit ådagalagt, att

ur undervisningssynpunkt önskemål örn karolinska sjukhusets utbyggande med

nya kliniska avdelningar anmälts i så betydande utsträckning, att risk knappast

kunde anses föreligga för att de av garnisonsavdelningarna disponerade

vårdplatserna icke skulle kunna utnyttjas på ett för statsverket ekonomiskt

sätt. Kommittén erinrar i detta sammanhang även örn vad vid anmälan av

propositionen 1030: 232 från föredragande departementschefernas sida anförts

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis ''proposition nr 235.

angående de medicinska och kirurgiska klinikernas behov av patientmaterial

för fullgörande av dem tilldelade undervisningsuppgifter. Kommittén finner

det emellertid icke möjligt att nu säkert bedöma angelägenhetsgraden

av de framställda anspråken. Överhuvud måste ett ställningstagande förutsätta

en detaljerad plan på lång sikt för undervisningsklinikernas tillgodoseende

under samarbete med Stockholms stad. I första hand torde det därvid

få anses ofrånkomligt, att slutlig ståndpunkt tages till frågan, i vilken

utsträckning karolinska sjukhuset lämpligen skall kunna ytterligare utvidgas.

Detta spörsmål aktualiseras redan vid planläggningen av den pediatriska kliniken,

och kommittén har ansett sig böra såsom en förberedande åtgärd

påkalla yttrande i ämnet av sjukhusets direktion. Sådant yttrande har ännu

icke ingått.

Under hänvisning till det anförda har kommittén påkallat uppskov med

sitt ställningstagande till frågan om garnisonsplatsernas framtida användning.

Kommittén avser att vid sina fortsatta överväganden rörande sjukhusets utbyggande

upptaga frågan till besvarande.

Yttrandena.

Över kommitténs förslag lia efter remiss yttranden avgivits av direktionen

för karolinska sjukhuset och karolinska institutets lärarkollegium den 3 mars

1944, av byggnadsstyrelsen och statskontoret den 4 mars 1944 samt av medicinalstyrelsen

och 1940 års civila byggnadsutredning den 6 mars 1944.

Vad till en början den av kommittén förordade planlösningen beträffar,

har denna i allt väsentligt godtagits av 1940 års civila byggnadsutredning.

Utredningen har emellertid uppmärksammat, att det framlagda

byggnadsförslaget upptar vissa lokaler, som eljest icke ingå i sjukavdelningar,

och golvytor, som överstiga dem utredningen godkänt i annat sammanhang.

Orsaken härtill har varit hänsyn till vårdens speciella art samt klinikens

karaktär av undervisningssjukhus. Inom vårdavdelningarna ha sålunda rondrum

tillkommit såsom behövliga ur undervisningssynpunkt och exempelvis

de större ytorna i dagrummen och hudavdelningarnas badrum.

Inom barnavdelningen i nybyggnadsförslaget uppgår ytan per vårdplats

till omkring 20 kvm. Den är större än inom någon barnavdelning, som finnes

upptagen i den omfattande statistik, som för utredningen är tillgänglig. Detta

synes framför allt lia sin orsak i det stora djupet inom bilokalerna samt i storleken

av dagrums- och inatsalsutrynimen. Enligt vad utredningen inhämtat

lärer detta sistnämnda förhållande bero på att undervisningen skall meddelas

barnen i dagrummen, vilka göra tjänst som läsrum. Det större bilokaldjupet

föranledes av underliggande avdelningar, vilka icke utan nackdel

kunna minskas. Undersökningsrummen, i all synnerhet inom den kvinnliga

mottagningsavdelningen, synas utredningen stort tilltagna. Det har emellertid

framhållits, att undersökningsborden kräva stor plats samt att utrymme

bör beredas för de studerande. Den relativt stora korridorbredden, 2,5 meter

i källare och polikliniker lärer motiveras av den starka trafiken i dessa avdelningar

men synes ändock kunna begränsas till 2,3 meter. Samma bredd åter
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

kommer i bamavdelningens korridor i våningen 2 trappor upp, där samma

skäl icke kunna åberopas. Emellertid föranleder en minskning av korridorbredden

i polikliniker och barnavdelning, där en korridorbredd av 2,3 meter

synes vara tillfyllest, icke någon kostnadsminskning. Utredningen anser sig

emellertid jämväl i övrigt med hänsyn till de skäl, som i varje fall anförts

kunna lämna de å förslagen upptagna utrymmesstorlelcama utan erinran.

Direktionen för karolinska sjukhuset har icke haft någon annan erinran

mot den föreslagna planlösningen än att direktionen anser de inom kommittén

reservationsvis framförda yrkandena böra bifallas. Direktionen anför:

Inom kommittén hava framförts olika meningar angående korridorernas

bredd, sjuksalarnas djup och behovet av särskild ingång för patienter på den

till kliniken hörande polikliniken. Direktionen ansluter sig i dessa frågor till

den mening, som framförts i reservationen av professorerna Hellström och

Hellerström samt ingenjör Nordström, vilkas skäl direktionen finner vägande.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet, som funnit den föreslagna planlösningen

i huvudsak tillfredsställande, framhåller emellertid med skärpa, att

kollegiet helt ansluter sig till de av reservanterna inom kommittén framförda

yrkandena. De skäl, som reservanterna framlagt för att korridorbredden i

vårdavdelningarna borde vara 2,40 meter och att salsbredden borde fixeras

till 6 meter, vore uppenbarligen så starka, att det skulle vara synnerligen

beklagligt, om de icke beaktades. Kommittéförslaget innebure gent emot

reservanternas förslag en besparing av 10 000 kronor, vilken summa vore så

liten, att den folie inom ramen för de ekonomiska kalkylernas felkällor. Att

för en dylik obetydlighet riskera, att en klinik, som krävde cirka 2,15 miljoner

i uppförande, 700 000 kronor i utrustning och vars driftkostnad uppginge

till 134 000 kronor per år, redan då den öppnades befunnes i viktiga avseenden

otillfredsställande, kunde lärarkollegiet icke anse vara i överensstämmelse

med god hushållning. Detsamma gällde det av dessa reservanter framlagda

kravet på en särskild entré och särskilda kapprum med särskilda vänt- och

kapprum för män och kvinnor.

Medicinalstyrelsen har funnit sig kunna i huvudsak tillstyrka den föreslagna

planlösningen. Reservanternas yrkanden ha dock synts styrelsen böra

vinna bifall. Styrelsen anför härutinnan:

I de råd och avisningar för planläggning av lasarett, vilka år 1029 meddelats

av en för ändamålet tillsatt kommitté, bestående av bland andra representanter

för medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, bär i fråga örn sjukrummens

storlek huvudvikten lagts vid luftkuben, och därvid har förordats,

att densamma per patient borde uppgå till 25 kubikmeter. Under den tid,

som därefter gått, har emellertid en förändring av inställningen till detta

spörsmål inträtt, i det att huvudvikten numera i regel lägges icke vid luftkuben

utan vid golvytan. I fråga örn luftkuben har sådan minskning av densamma

ägt rum, att cirka 20 kubikmeter per patient numera plägar godtagas.

Man använder därvid i regel en rumshöjd av 3 meter samt en golvyta av

omkring 7 kvadratmeter per patient. Detta innebär, att man erhåller ett

rumsdjup av omkring (5 meter. Under senare år har emellertid frågan örn

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition nr 335.

rumsdjupets lämpliga storlek ivrigt diskuterats, varvid särskilt i fråga örn

3-sängsdjup meningsskiljaktigheter förelegat. Två olika meningar hava därvid

gjort sig gällande, vilka påyrkat den ena 6 meters och den andra 5,60

meters rumsdjup. Anhängarna av den förstnämnda meningsriktningen hava

sorn motiv för sin ståndpunkt särskilt framhållit, att ett rumsdjup av 6 meter

skulle, då så vore erforderligt, göra det möjligt att insätta ytterligare en

säng utmed vardera långväggen, varvid sålunda rummet komme att förändras

från en sal med (i vårdplatser till en sal med 8 vårdplatser. Anhängarna av

det mindre sängdjupet, 5,60 meter, hava framhållit, att ett dylikt djup skulle

göra det omöjligt att insätta någon extra säng i rummet, vilket med hänsyn

till sjukvårdsarbetet ur många synpunkter vore viktigt, ej minst med tanke

på, att, då dylika extra vårdplatser anordnades, en ökad arbetsbörda uppstode

för avdelningens personal, enär vid de flesta sjukhus ingen utökning

av densamma vore möjlig.

Medicinalstyrelsen håller före, att vid vanliga sjukhus av nyss anförda

skäl ett rumsdjup av 5,60 meter är att föredraga, men att vid ett undervisningssjukhus

ett rumsdjup av 6 meter kan vara nödvändigt för att de närvarande

medicine kandidaterna skola erhålla någon behållning av de i sjuksalarna

verkställda, demonstrationerna. I sistnämnda fall anser styrelsen dock,

att förbud att insätta extra sängar i sjuksalar bör meddelas.

I fråga om sjukhusens korridorer har i förenämnda råd och anvisningar

angivits, att ett vanligt mått ä desammas bredd då vore omkring 2,50 meter,

vilket mått dock borde kunna något nedbringas, särskilt örn dörrarna vore

breda och öppnades mot sjukrummen samt dörrsmygarna (åt korridorsidan''!

sneddade. Sedan dessa råd och anvisningar utgivits, torde bredden av korridorerna

inom nya sjukhusbyggnader i allmänhet hava uppgått till 2,30—2,50

meter. Av skäl, som byggnadsingenjören A. Nordström anfört i av honom

avgiven reservation, samt med hänsyn till att å en undervisningsklinik intagna,

ständigt sängliggande patienter för demonstrationer och behandlingar

ä avsevärt större utsträckning än på ett vanligt sjukhus forslas från och till

sjuksalen, anser styrelsen, att de till ifrågavarande avdelning hörande korridorerna

böra givas en bredd av 2,40 meter, detta så mycket mer som enligt

gjorda beräkningar en dylik utökning av den föreslagna korridorbredden

endast skulle medföra en relativt obetydlig kostnadsökning.

Beträffande a nläggningskostnade r n a — av byggnadsstyrelsen

beräknade till 2 255 000 kronor och av kommittén till 2 150 000 kronor —

har byggnadsstyrelsen framhållit, att det av handlingarna icke framginge, på

vilka detaljundersökningar kommittén grundat sin kostnadsberäkning. Byggnadsstyrelsen

vidhölle sin tidigare uttalade uppfattning örn kostnaderna.

1940 års civila byggnadsutredning har däremot godtagit det av kommittén

uppskattade kostnadsbeloppet och anför härom:

Den av kommittén uppgivna kostnaden för det förordade alternativet understiger

den av byggnadsstyrelsen beräknade med 105 000 kronor eller med

cirka 5 procent. Utan tillgång till utarbetade huvudritningar och arbetsbeskrivning,

torde det vara ogörligt att exakt ange de verkliga kostnaderna.

Skillnaden mellan de båda kostnadsberäkningarna synes kunna bero av olika

omdömen beträffande de oförutsedda utgifterna. Vid sådant förhållande vill

utredningen, vars huvuduppgift är att söka uppnå besparingar vid de ali
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majlis proposition nr ''235.

manna byggnadsföretagen, förorda, att det lägre beloppet 2 150 000 kronor

lägges till grund vid anslagsberäknandet.

De framlagda driftkostnadsberäkningarna lia underkastats

granskning av statskontoret. Ämbetsverket har därvid funnit sig böra föreslå

vissa begränsningar i det för kliniken beräknade personalbehovet. Vid ett

genomförande av de sålunda förordade inskränkningarna skulle, enligt vad

statskontoret framhåller, de årliga merkostnaderna för statsverket i anledning

av klinikens tillkomst kunna begränsas till 110 000 kronor.

När riksdagen i fjol fattade principbeslut örn att karolinska sjukhuset

skulle utökas med en pediatrisk och en dennato-syfilidologisk klinik gjorde den

därvid, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, det uttalandet, att det

icke kunde vara försvarbart att ännu någon längre tid godtaga de förhållanden,

under vilka den nuvarande dermatologiska kliniken arbetade. Det vore

därför önskvärt, att om möjligt redan 1944 års riksdag bleve satt i tillfälle att

taga ställning till ett program till nybyggnad för en dylik klinik. Den av

Kungl. Majit tillsatta särskilda byggnadskommittén inkom den 29 februari

1944 med ritningar och byggnadsprogram för en ny dermatologisk klinik.

Såsom kommittén erinrat har den enligt sitt uppdrag haft att särskilt pröva,

huruvida denna byggnadsfråga borde lösas genom uppförande av en helt

ny klinikbyggnad eller om icke i stället lokaler för kliniken kunde beredas

genom örn- och tillbyggnad av den sjukhusflygel, som för närvarande disponeras

av de kirurgiska garnisonsavdelningarna; frågan örn utflyttning av dessa

avdelningar till ett särskilt garnisonssjukhus på Järvafältet är nämligen under

övervägande av en sakkunnigberedning inom försvarsdepartementet. Kommittén

har i valet mellan de båda alternativen stannat för det förra. För egen

elei ansluter jag mig till kommitténs ståndpunkt, varvid jag utgår från att de

nuvarande garnisonsplatserna, efter eventuell utflyttning av garnisonsavdelningarna

till Järvafältet, komma att användas för ändamål, som eljest skulle

tillgodosetts genom nybyggnad.

Det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet synes mig på ett förtjänstfullt

sätt tillgodose de skilda intressen — sjukvårdens, undervisningens

och forskningens — vilka vid denna byggnadsfrågas lösning krävt beaktande.

Samtidigt har kommittén i enlighet med sina instruktioner sökt och även på

ett erkännansvärt sätt lyckats begränsa såväl anläggnings- som driftkostnaderna.

Jag har därför i stort sett intet att erinra emot förslaget. Sålunda har

jag icke blivit övertygad om behovet av en större bredd på salar och korridorer

än den som angives i det av kommitténs majoritet framlagda förslaget.

Det i kommittén reservationsvis framförda och av flertalet i ärendet hörda

myndigheter tillstyrkta önskemålet om att särskilda entréer med tillhörande

kapp- och väntrum anordnas för poliklinikerna i enlighet med ett å ritningarna

utformat alternativt förslag anser jag mig däremot böra förorda till utförande.

Någon ökning av anläggningskostnaderna föranledes, enligt vad jag inhämtat,

Departe
mentschefer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 335.

icke härav, men anordningen medför, att de årliga driftkostnaderna ökas

med omkring 3 000 kronor, motsvarande avlöning åt en garderobvakt. De

sammanlagda byggnadskostnadema ha av kommittén beräknats till 2 150 000

kronor, till vilken beräkning civila byggnadsutredningen anslutit sig, medan

byggnadsstyrelsen räknat med en ytterligare kostnad av 105 000 kronor.

Såsom civila byggnadsutredningen framhållit, torde det icke vara möjligt att

utan tillgång till utarbetade huvudritningar och arbetsbeskrivning exakt

beräkna de verkliga kostnaderna. För egen del finner jag försiktigheten bjuda,

att, till dess närmare erfarenhet härutinnan vunnits, de av byggnadsstyrelsen

verkställda kostnadsberäkningarna läggas till grund vid bedömandet av

anslagsbehovet. I likhet med civila byggnadsutredningen förutsätter jag

emellertid, att vid uppgörandet av huvudritningar och arbetsbeskrivning liksom

under byggnadsarbetenas fortgång varje möjlighet att begränsa kostnaderna

tillvaratages, varvid särskilt de av kommittén givna anvisningarna beträffande

standarden i materiel och utförande böra noggrant följas. De härigenom

vunna erfarenheterna böra beaktas, när anslag framdeles äskas för

byggnadsföretagets slutförande. För nästa budgetår torde det vara tillräckligt,

att ett belopp av 1 000 000 kronor anvisas till byggnadsföretaget.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, huruvida detta bör utföras

genom byggnadsstyrelsen och i samråd med kommittén eller huruvida

åt kommittén bör anförtros att genomföra byggnadsföretaget. Frågan

om tillstånd att igångsätta byggnadsarbetena bör i föreskriven ordning prövas

av Kungl. Majit.

Kommittén har att i fortsättningen närmast upptaga den pediatriska klinikens

byggnadsfråga. Därvid komma ett flertal spörsmål, sammanhängande

med den begränsade kapaciteten av sjukhusets gemensamma anläggningar,

att påkalla uppmärksamhet. Med anledning härav har kommittén framhållit

önskvärdheten av att, såvitt möjligt, en samlad överblick vinnes av föreliggande

planer på inrättande vid eller överflyttning till karolinska sjukhuset

av ytterligare specialkliniker. Ett av önskemålen i detta hänseende har redan

tidigare preliminärt anmälts för riksdagen, nämligen den i propositionen 1943:

151 berörda frågan örn en särskild reumatologisk klinik. I skrivelse den 2

september 1943 ha reumatikervårdssakkunniga gjort förnyad framställning

om anslag till uppförande av en dylik klinik. Därefter har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 20 november 1943 med överlämnande av skissritningar hemställt,

att ett begynnelseanslag av 500 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Ritningarna äro för närvarande föremål för granskning inom civila

byggnadsutredningen. Aven i andra avseenden ha önskemål framförts oro

sjukhusets utvidgning med nya kliniker. Från karolinska institutets lärarkollegiums

sida har sålunda betonats vikten av att till sjukhuset överflyttas

institutets neurologiska och neurokirurgiska kliniker. Förslag äro vidare att

vänta om upprättande av kliniker för medicinsk tuberkulos, thoraxkirurgi,

urologi och kirurgisk plastik. Byggnadskommittén, som tagit kännedom oro

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dessa utvidgningsplaner, har icke funnit sig kunna för närvarande med säkerhet

bedöma angelägenhetsgraden av de sålunda anmälda anspråken och har

med hänsyn härtill icke ingått i prövning av möjligheterna att tillgodose

dem. För att ställning skall kunna tagas till dessa vittutseende spörsmål

erfordras enligt kommitténs mening en detaljerad plan på lång sikt för

täckande av lokalbehovet för de undervisningskliniker, om vilkas förläggande

till karolinska sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna. En dylik

planering bör enligt kommittén ske i nära samverkan med Stockholms stad.

För egen del vill jag livligt understryka vikten av att en sådan utredning i

samarbete med stadens myndigheter snarast kommer till stånd. För att icke

föregripa denna undersökning, vars resultat jag hoppas skall föreligga i så

god tid, att nästa års riksdag skall kunna taga ställning till dessa spörsmål,

har jag icke ansett det lämpligt att nu upptaga frågan örn sjukhusets utbyggande

med en reumatologisk klinik till prövning, helst som riksdagen

ansett, att den pediatriska kliniken bör komma till stånd före den reumatologiska.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av kronor 1 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!

Inga Bäcklin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i ämnet väckta motioner. s. 11 i texten