Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

1944-03-03 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:236, Angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

Dokumentets text

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

31

Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad

för karolinska mediko-kirurgiska institutet;

given Stockholms slott den 3 mars 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 mars 1944•

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge.

I 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, punkten 3) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45 till Nybyggnad

för karolinska mediko-kirurgiska institutet ett investeringsanslag av

2 200 000 kronor.

Jag ber nu att få ånyo anmäla ärendet.

Nuvarande förhållanden.

Flertalet av karolinska institutets teoretiska institutioner, nämligen de anatomiska,

histologiska, fysiologiska, kemiska, farmakologiska, rättsmedicinska

och neurofysiologiska institutionerna ävensom institutets administrations- och

bibliotekslokaler äro för närvarande inrymda i byggnaderna på tomten vid

Hantverkargatan 3 i Stockholm. Av övriga institutioner disponerar institutio
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 236.

nen för allmän patologi lokaler på Sabbatsbergs sjukhus och institutionen

för speciell patologi egen institutionsbyggnad vid karolinska sjukhuset, i vilken

byggnad även den bakteriologiska institutionen är inrymd. För hygieniska institutionen

ha lokaler beretts i den på Norrbackaområdet för Statens institut

för folkhälsan uppförda nybyggnaden.

På tomten vid Hantverkargatan äro nu uppförda fyra byggnader, benämnda

stora byggnaden (även kallad anatomibyggnaden), mellanbyggnaden, biblioteks-

och bostadsbyggnaden samt lilla byggnaden. I stora byggnaden

äro — förutom huvuddelen av de administrativa lokalerna och panncentralen

— inrymda anatomiska, histologiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna.

Mellanbyggnaden upptages av de kemiska och neurofysiologiska

institutionerna. Lilla byggnaden innehåller rättsmedicinska institutionen. Biblioteks-

och bostadsbyggnaden inrymmer — förutom utrymmen för bibliotek

och vissa tjänstebostäder — även kamrerarexpeditionen.

Byggnadsfrågans behandling vid 1930 års riksdag.

I propositionen 1930: 232 erinrades, att 1926 års sjukhuskommission karakteriserat

de lokala förhållanden, under vilka karolinska institutet arbetade, såsom

synnerligen otillfredsställande. Genom den avsevärda stegringen under den

senaste tioårsperioden av antalet medicine studerande vid institutet hade en

del åtgärder av mera provisorisk natur ansetts nödvändiga för att avhjälpa

bristen på lämpliga och tillräckligt stora lokaler för institutets verksamhet.

Omdömet om lokalförhållandena gällde även de teoretiska institutionerna.

Enligt kommissionens mening borde det stora målet vid lösandet av institutets

byggnadsfråga vara att till en enhet sammanföra institutets nu i stor

utsträckning spridda institutioner och kliniker. I enlighet härmed föreslog kommissionen,

att samtliga dessa skulle förläggas till det tomtområde vid Norrbacka,

som genom beslut av 1927 års riksdag ställts till förfogande för ändamålet.

Då det givetvis skulle vara förenat med stora kostnader att på en gång

låta utföra alla erforderliga byggnadsarbeten, föreslog kommissionen, att dessa

skulle uppdelas i tre etapper. I den första etappen skulle huvuddelen av det

kliniska sjukhuset komma till utförande. Av karolinska institutets teoretiska

institutioner skulle i denna etapp medtagas allenast institutionen för speciell

patalogi. Den andra byggnadsetappen skulle omfatta återstående sjukhuskliniker.

Den tredje etappen slutligen skulle avse de teoretiska institutionerna

samt de för institutets förvaltning och bibliotek avsedda lokalerna.

Departementschefen anslöt sig i huvudsak till det av kommissionen framlagda

förslaget.

I skrivelse 1930: 386 uttalade riksdagen, att det syntes vara ostridigt, att

karolinska institutet, landets största medicinska undervisningsanstalt, vore i

trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade

lokaler för att kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Riksdagen hade

icke funnit anledning frångå den tidigare av riksdagen hävdade ståndpunkten,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

kungl. Majlis proposition nr ''286.

att förevarande byggnadsfråga borde fösas efter enhetstankens princip. Riksdagen

biträdde därför det föreliggande förslaget om de olika avdelningarnas

sammanförande till en enhet å Norrbaekaområdet.

Anordnande av allmän arkitekttävling.

I skrivelse den 22 mars 1934 erinrade lärarkollegiet vid karolinska institutet

om det ohållbara nödläge, i vilket institutets teoretiska institutioner sedan lång

tid befunne sig, samt anhöll, att byggnadsstyrelsen måtte anmodas att verkställa

utredning, innefattande preliminära ritningar och kostnadsförslag, rörande

dels nybyggnader för institutet å Norrbaekaområdet, dels ock tillbyggnad

till institutets nuvarande lokaler för beredande av ökade laboratorieutrymmen.

Sedan Kungl. Majit den 18 maj 1934 fattat beslut i överensstämmelse med

lärarkollegiets framställning, avgav byggnadsstyrelsen med skrivelse den 18

oktober 1934 preliminär utredning rörande förevarande byggnadsfråga. I denna

skrivelse anfördes, att styrelsen i samråd med representanter för lärarkollegiet

utarbetat tre alternativa förslag i ämnet (A, B och C). Alternativ A innenebar,

att lokalbehovet skulle tillgodoses på institutets nuvarande tomt. Alternativ

B avsåg nybyggnader å Norrbaekaområdet. Alternativ C slutligen gick

ut på att vissa delar av institutionerna skulle kvarligga på den nuvarande tomten,

andra åter förflyttas till Norrbaekaområdet. Kollegiet förordade för sin

del alternativ B såsom varande det ojämförligt bästa.

_ Universitetsberedningen, som avgav utlåtande i ärendet, anförde, att beredningen

fått ett starkt intryck av att de flesta institutionerna vore i trängande

behov av större och modernare lokaler. Med hänsyn till ifrågavarande byggnaders

ålder och. beskaffenhet syntes det vara förenat med betydande kostnader

att sätta dem i sådant skick, att de bleve fullt tjänliga som lokaler för modernt

laboratoriearbete. Vid sådant förhållande och då beredningen hyste den uppfattningen,

att det för läkarutbildningen och den medicinska forskningen skulle

vara en stor fördel, om de teoretiska institutionerna snarast möjligt förflyttades

till Norrbaekaområdet, hade beredningen ansett, att man borde i första

hand undersöka, huruvida de i alternativ B i byggnadsstyrelsens förslag beräknade

utrymmena kunde bliva föremål för sådan reducering, att det bleve

ekonomiskt möjligt att i ett sammanhang realisera önskemålet om nybyggnad

på Norrbaekaområdet för de flesta av nämnda institutioner.

Vid dessa överväganden hade beredningen utgått från följande förutsättningar,

nämligen dels att lokalerna skulle vara fullt tillräckliga för de aktuella

behoven och dessutom erbjuda vissa reservutrymmen, dels att byggnadskomplexets

planläggning medgåve, att i framtiden uppkommande behov av ökat

utrymme kunde tillgodoses genom till- och påbyggnader, dels att institutionen

för speciell patalogi bomme att få sin lokalfråga ordnad redan under första

byggnadsetappen, dels att frågan örn nybyggnad för institutionen för allmän

patalogi, som för närvarande hade lokaler åt sig upplåtna vid Sabbatsbergs

sjukhus, icke syntes vara aktuell, dels ook att spörsmålet om lokaler för den

bakteriologiska institutionen sannolikt bomme att få sin lösning i annat sammanhang.

Med utgångspunkt från dessa förutsättningar beräknade universitetsberedningen

det nyttiga golvutrymme, varmed byggnadsstyrelsen räknat i

alternativ B, till omkring 12 000 kvadratmeter i stället för 24 810 kvadrat
Bihang

till riksdagens -protokoll 19H. 1 sami. Sr —SSG. ,''i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 1136.

meter. Totalkostnaden för nybyggnaden syntes i så fall kunna begränsas till

omkring 4 565 000 kronor. Beredningen ansåg, att den fortsatta utredningen i

ämnet borde inriktas på en med ledning av angivna reducerade byggnadsprogram

planerad nybyggnad å Norrbaekaområdet.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 mars 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

verkställa utredning och uppgöra program för anordnande av en allmän arkitekttävling

rörande ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig enlighet med vad

universitetsberedningen förordat, överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse

den 24 oktober 1935 ifrågavarande utredning och program.

I nämnda skrivelse har styrelsen meddelat, att styrelsen vid utarbetandet avtävlingsprogrammet

utgått från att huvudvikten läge vid den totala nedminskningen

av utrymmet till 12 400 kvadratmeter samt att styrelsen ansett sig oförhindrad

att inom denna ram vidtaga de jämkningar i fråga om utrymmets fördelning

på de olika institutionerna, som kunnat föranledas av det föreliggande

behovet. Då en så avsevärd beskärning av de ursprungligen framställda önskemålen

rörande lokalernas storlek skulle vidtagas, hade det givetvis varit angeläget,

att vid programmets utarbetande med största noggrannhet avväga, huru

det till buds stående utrymmet skulle lämpligast avvägas, så att de med reduceringen

följande olägenheterna skulle bliva så litet kännbara som möjligt.

Härvid har det visat sig erforderligt att för varje särskild institution i samråd

med vederbörande föreståndare uppgöra noggranna utredningsskisser. Dessa

skisser, vilka bilades skrivelsen, hade av vederbörande föreståndare genom påteckning

godkänts som underlag för tävlingsprogrammet. Härigenom torde

få anses som fastslaget, att inom det nu avsedda utrymmet fullt användbara

institutionslokaler kunde erhållas. I fråga örn lokaler för bibliotek och administration

hade liknande godkännande lämnats av institutets biblioteksnämnd

och förvaltningsnämnd. Berörda skisser hade legat till grund för utarbetandet

av tävlingsprogrammet. Därvid hade iakttagits de av universitetsberedningen

framställda kraven på att planläggningen av byggnadskomplexet skulle medgiva,

att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat utrymme

skulle kunna tillgodoses genom till- och påbyggnader.

Vid anmälan av byggnadsfrågan i 1936 års åttonde huvudtitel anförde departementschefen

följande.

Departmentschefen ville för egen del ansluta sig till den enhälligt hävdade

uppfattningen, att de nuvarande byggnaderna för de teoretiska institutionerna,

vilka byggnader uppfördes för närmare 70 år sedan, icke beredde nöjaktiga

yttre förutsättningar för läkarutbildningen och för den vetenskapliga

forskningen vid vårt lands största medicinska läroanstalt. Det framstode

som en angelägenhet av vikt, att statsmakterna sörjde för, att denna sedan

lång tid tillbaka aktuella fråga så snart som möjligt erhölle en tillfredsställande

lösning.

Efter att hava erinrat, att varken Kungl. Majit eller riksdagen tagit ställning

till frågan om vilka byggnader, som skulle upptagas i den andra och

tredje byggnadsetappen för karolinska sjukhusets utbyggande, anförde departementschefen

vidare:

Frågan örn beredande av nya lokaler för de teoretiska institutionerna torde

alltså kunna företagas till behandling, utan att det tidigare planerade byggnadsprogrammet

lede intrång. Med hänsyn härtill och det trängande behovet

av nya lokaler för nämnda institutioner, funne departementschefen sig böra

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr <236. 35

nu framlägga förslag om vidtagande av förberedande åtgärder för ett definitivt

ordnande av lokalfrågan för institutionerna samt för karolinska institutets

bibliotek och administrativa organ. Anmärkas finge emellertid, att ett beslut

i den riktning, departementschefen förordade, icke vore för Kungl. Majit

och riksdagen bindande i fråga örn tidpunkten för byggnadsarbetenas igångsättande.

Beträffande de tre föreliggande alternativa byggnadsförslagen erinrade departementschefen,

att Kungl. Majit genom beslut den 30 mars 1935 anbefallt

en utredning efter de riktlinjer, som innehölles i alternativ B. Den av byggnadsstyrelsen

i detta hänseende verkställda utredningen hade bekräftat uppfattningen

om att det skulle vara möjligt att på denna väg komma fram till

en lösning, som byggde på enhetstankens princip och som samtidigt läte sig

genomföra utan alltför stora kostnader för statsverket. Departementschefen

ansåge sig därför böra förorda, att detta alternativ lades till grund för de fortsatta

övervägandena av förevarande byggnadsfråga.

Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag torde det

emellertid vara lämpligt att låta det definitiva ställningstagandet till detsamma

föregås av en allmän arkitekttävling. Därest riksdagen anvisade erforderliga

anslagsmedel för ändamålet, torde Kungl. Majit sedermera böra uppdraga

åt byggnadsstyrelsen att anordna en sådan tävling.

Riksdagen, som lämnade vad av departementschefen sålunda anförts utan

erinran, anvisade för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag av 40 000

kronor till allmän arkitekttävling rörande byggnadsföretaget.

Genom beslut den 15 maj 1936 föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsstyrelsen

skulle snarast möjligt anordna en allmän arkitekttävling i fråga om förslagsritningar

till omförmälda nybyggnad och att tävlingsförslagen skulle bedömas

av en särskild prisnämnd, bestående av sju av departementschefen

utsedda ledamöter. Till grund för tävlingen skulle läggas det av byggnadsstyrelsen

med skrivelse den 24 oktober 1935 till Kungl. Majit överlämnade tävlingsprogrammet

.

Nybyggnadsfrågans behandling vid 1937 års riksdag.

Med skrivelse den 23 februari 1937 överlämnade byggnadsstyrelsen de inkomna

tävlingsförslagen. I skrivelsen meddelade styrelsen, att prisnämnden

tilldelat ett av arkitekten Ture Ryberg upprättat förslag första pris. Detta

förslag avsåg uppförande av sju institutionsbyggnader — en för varje institution

— en administrations- och biblioteksbyggnad, en bostadsbyggnad för

vaktmästare och en bostadsbyggnad för amanuenser. Beträffande den närmare

utformningen av detta förslag lämnade styrelsen nedanstående redogörelse,

i samband varmed styrelsen angav det område, som reserverats för

byggnadsföretaget.

Nämnda område vore beläget på det s. k. Norrbackaområdets sydvästra

del och begränsades i sydost av statens järnvägars område invid norra stationen,

i sydväst och nordväst av en ny väg, som skulle ersätta den gamla

vägen förbi Stora kontoret och Tomteboda blindinstitut, och i nordost av

Torsgatans förlängning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Enligt det med lörsta pris belönade tävlingsförslaget hade institutionsbyggnaderna,

av vilka var och en rymde endast en institution, samlats till en

inom den norra delen av området belägen höjdplatå.. Öster om dessa byggnader

på ett avstånd av omkring 80 meter hade administrations- och biblioteksbyggnaden

förlagts och komme i framtiden,.när en ifrågasatt solennitetsbyggnad

uppförts, att tillsammans med denna bilda begränsning mot nordost

och norr av en samlande gård, som öppnade sig mot sydväst. Omkring 80

meter sydost om administrationsbyggnadens sydliga gavel hade förlagts tre

sammankopplade längor med portvaktsbostad och. vaktmästarbostäder, samt

en friliggande bostadsbyggnad för amanuenser. Vid den östra gaveln av de

för vakmästarbostäder avsedda byggnadslängorna intill Torsgatans förlängning

hade förlagts huvudentrén till området. Från huvudentrén ledde en väg

upp till planen framför administrationsbyggnaden och en annan sydväst om

institutionsbyggnaderna till områdets sydvästra del. Den förstnämnda av dessa

vägar ledde förbi en gammal mangårdsbyggnad, det s. k. »Stenbrottet», med

omgivande trädgård, avsedd att utnyttjas till lunchlokal för institutet.

Väster örn en huvudväg mellan institutionsbyggnaderna hade, räknat från

söder till norr, förlagts följande institutioner, nämligen den kemiska, den

farmakologiska, den hygieniska och den rättsmedicinska institutionen. Öster

om samma väg vore, räknat från söder till norr, förlagda institutionerna för

fysiologi, histologi och anatomi. Enligt den sålunda föreslagna placeringen

hade de institutioner, som samarbetade, förlagts bredvid varandra.

Beträffande institutionsbyggnadernas utformning hade denna av förslagsställaren

lösts på ett såväl för institutionernas inre^ arbete sorn.med hänsyn

till framtida utbyggnader synnerligen lyckligt sätt. Sålunda hade i regel jmdervisningsavdelningen

inom varje institutionsbyggnad förlagts till en envånmgslänga

och administrations- och forskaravdelningarna till. en från undervisningsavdelningen

skild länga om två våningar med administrationsavdelningen

i bottenvåningen och forskaravdelningen i våningen 1 trappa upp. Härigenom

kunde de olika avdelningarnas lokaler tillbyggas och påbyggas oberoende

av varandra och så att sammanhängande lokalgrupper kunde erhållas.

Byggnadsstyrelsen fann det med första pris belönade förslaget lämpligen

böra läggas till grund för genomförandet av ifrågavarande byggnadsföretag.

Med stöd av genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda ytterligare utredningar

hade styrelsen låtit utföra en preliminär kostnadsberäkning rörande

detta förslag, enligt vilken beräkning kostnaderna fördelade sig sålunda:

Anatomiska institutionen .................

Kemiska institutionen........................

Histologiska institutionen.....................

Rättsmedicinska institutionen..................

Hygieniska institutionen.....................

Farmakologiska institutionen..................

Fysiologiska institutionen....................

Administrations- och biblioteksbyggnad........

Kulvertar under byggnaderna.................

Utvidgning av karolinska sjukhusets värmecentral

Restaurering av »Stenbrottet» ...............

, kronor 835 000.

1 073 000

» 680 000

678 000

» 435 000

» 666 000

618 000

468 000

32 000

50 000

» 40 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition nr $236.

Amanuensbostäder .................. kronor 60 000

Vaktmästarbostäder ................. » 135 000

Portvaktsbyggnad ...........,............» 15 000 kronor 210 000

Yttre ledningar inom området (inkl. el. ledningar)....... » 310 000

Anslutningsledningar utom området (inkl. el. ledningar) . . » 210 000

Vägar och planer................................. . » 120 000

Planeringar och stängsel m. m........... » 50 000

Summa kronor 6 475 000.

Byggnadsstyrelsen hade vidare låtit verkställa närmare utredning rörande

lämpligaste sättet dels för områdets anslutning till i närheten befintliga vatten-,

gas- och avloppssystem, dels för ordnande av uppvärmningen av här

ifrågakomna anläggning. Denna utredning hade givit vid handen, att det ur

både drifts- och ekonomisk synpunkt vore fördelaktigast, att såväl värmeledningen

som övriga ledningar anslötes till karolinska sjukhusets motsvarande

anläggningar. Även om kostnaderna för därav betingade arbeten bleve

avsevärda, i det att de i den föreliggande kostnadsberäkningen upptagits till

sammanlagt 520 000 kronor (frånsett kostnaden för erforderlig utbyggnad av

karolinska sjukhusets värmecentral, som i kostnadsberäkningen vore upptagen

bland byggnadsarbetena), utgjorde en anslutning till karolinska sjukhusets

värmelednings- och övriga rörsystem den billigaste lösningen av förevarande

fråga.

Slutligen meddelade byggnadsstyrelsen, att karolinska institutets lärarkollegium

hemställt, att byggnadsstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t hemställa örn

upplåtande av tomt invid den planerade byggnaden för institutionen för medicinsk

kemi i och för uppförande av en byggnad för den sedan den 1 januari

1937 inrättade biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Med anledning härav framhöll byggnadsstyrelsen, att det icke torde möta något

hinder att på den av lärarkollegiet avsedda platsen bereda utrymme för en

byggnad för det av kollegiet angivna ändamålet. .

Kanslern för rikets universitet och lärarkollegiet vid karolinslca institutet

anslöto sig helt till det framlagda byggnadsförslaget.

I skrivelse till karolinska sjukhusets byggnadskommitté hade medicinska

föreningen vid karolinska institutet anhållit, bland annat, att för uppförande

av ett kårhus för föreningen samt eventuellt för uppförande av bostadshus

för medicinare måtte åt Norrbackaområdet upplåtas det tomtområde, som av

1931 års sjukhuskommitté i dess generalplan reserverats för föreningen.

Vid anmälan i propositionen 1937: 219 av förevarande byggnadsfråga framhöll

departementschefen, att det av arkitekten Ture Ryberg upprättade byggnadsförslaget

innebure en lycklig lösning av byggnadsfrågan, örn vars

trängande beskaffenhet allmän enighet rådde. Då de planerade byggnaderna

skulle bereda utrymmen för sinsemellan olikartade men av ett nära inbördes

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis ''proposition nr 236.

samarbete beroende institutioner, vore det vid byggnadsföretagets utformning

av vikt ej blott att de olika institutionernas särskilda behov beaktades utan

även att institutionerna förlädes på sådant sätt, att förbindelserna mellan de

institutioner, som måste stå i kontakt med varandra, i görligaste mån underlättades.

En huvudsynpunkt vore också, att det behov av framtida utvidgningar,

som alltid måste förefinnas vid en anstalt av denna art, kunde tillgodoses

med minsta möjliga kostnader och avbräck för det löpande arbetet.

Båda dessa synpunkter syntes hava vunnit beaktande i det av Ryberg upprättade,

enligt paviljongsystem utformade förslaget.

De av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

kunde enligt departementschefens mening icke anses oskäliga. Till den av

byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman borde dock läggas ett belopp

av i runt tal 75 000 kronor till konstnärlig utsmyckning av anläggningen, varför

totalkostnaderna för byggnadsföretaget komme att uppgå till 6 550 000

kronor. Då värdet av den friblivande tomten vid Hantverkargatan torde

kunna uppskattas till 3 725 000 kronor, skulle alltså nettoutgiften för statsverket

vid en lösning av byggnadsfrågan i enlighet med det ovanstående förslaget

uppgå till omkring 2 800 000 kronor.

Mot de gjorda framställningarna om upplåtande av tomtområden, avsedda

dels för en byggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet,

dels ock för ett kårhus samt eventuellt av bostadshus för medicine

studerande sade sig departementschefen icke hava någon erinran att framställa.

I skrivelsen 1937: 286 uttalade riksdagen, att riksdagen funnit det till utförande

förordade tävlingsförslaget innebära en lämplig lösning av byggnadsplan.

Riksdagen medgav, att ifrågavarande nybyggnadsföretag nu igångsattes.

Riksdagen framhöll emellertid, att de för byggnadsföretaget beräknade

kostnaderna förefölle höga. Det vore önskvärt, att kostnaderna örn möjligt

nedbringades.

Riksdagen anvisade för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

100 000 kronor till nybyggnadsföretaget.

1938 års byggnadsförslag.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att, i samråd med delegerade, utsedda av karolinska institutets lärarkollegium

inom kollegiet och i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda

tävlingsförslag, upprätta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till

hnvudritningar och kostnadsberäkningar för ifrågavarande nybyggnad.

Med skrivelse den 1 februari 1938 överlämnade byggnadsstyrelsen dylika

huvudritningar och kostnadsberäkningar, vilka på uppdrag av byggnadsstyrelsen

utarbetats av arkitekten Ryberg i samråd med lärarkollegiets representanter

och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå.

I skrivelsen anförde byggnadsstyrelsen bland annat följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Vid den nu verkställda ytterligare utredningen i förevarande fråga hade

befunnits önskvärt, att gränserna för det för karolinska institutet avsedda

området delvis gåves en något ändrad sträckning. Sålunda hade områdets

östra gräns mot Torsgatans förlängning flyttats något mot väster. Vad beträffade

den väg, som skulle begränsa området mot väster och norr, hade

denna givits en annan sträckning än den tidigare avsedda. Denna väg skulle

alltså enligt det föreliggande förslaget komma att delvis förläggas längre åt

väster och i huvudsak ansluta sig till den nuvarande vägen förbi Tomteboda

blindinstitut och järnvägsstyrelsens kontrollkontor. Avsikten med denna förändring

hade varit att ej splittra statens markinnehav å denna del av Norrbackaområdet

samt att på ett betryggande sätt säkerställa karolinska institutets

utvecklingsmöjligheter ävensom bereda plats för institutet närstående institutioner.

Vad beträffade den nu föreliggande situationsplanen, innebure denna vissa

avvikelser från den i tävlingsförslaget angivna dispositionen av det för ändamålet

avsedda området. Sålunda hade bland annat det förändrade läget på

Torsgatans förlängning medfört en förändrad placering av administrationsbyggnaden

och bostadsbyggnaderna för vaktmästare och amanuenser.

Vad anginge utformningen av de olika byggnaderna, hade vissa förändringar

i byggnadernas plandisposition vidtagits. Administrationsbyggnaden hade sålunda

helt omarbetats. Bostadsbyggnaderna hade delvis omarbetats. Även i

övriga institutionsbyggnader hade förändringar vidtagits beträffande rummens

inbördes läge, storlek och allmänna anordning.

Enligt upprättade kostnadsberäkningar belöpte sig de sammanlagda kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsföretag till 7 380 000 kronor, exklusive

kostnaderna för den hygieniska institutionen. Denna institutionsbyggnad hade

medtagits i den av byggnadsstyrelsen gjorda utredningen rörande socialhygieniska

institutet, vari kostnaderna för den del av institutet, som motsvarade

hygieniska institutionen, angivits till 545 000 kronor. Sammanlagda kostnaden

för karolinska institutets nybyggnader skulle alltså bliva 7 925 000 kronor.

Inberäknat det av Kungl. Majit till konstnärlig utsmyckning beräknade beloppet,

75 000 kronor, skulle totalkostnaden för nybyggnaderna uppgå till

8 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för det omarbetade förslaget så
-

lunda:

Administrations- och biblioteksbyggnad............... kronor G50 000

Anatomiska institutionen ........................... » 1 063 000

Kemiska institutionen .............................. » 1 214 000

Histologiska institutionen ........................... » 721 000

Rättsmedicinska institutionen........................ » 640 000

Hygieniska institutionen ............................ » 545 000

Farmakologiska institutionen ........................ » 669 000

Fysiologiska institutionen ........................... » 764 000

Ledningskulvertar m. m............................. » 65 000

Restaurering av »Stenbrottet» ....................... » 81000

Omformningsanläggning och huvudfördelarcentral ...... » 32 500

Lokaltelefonväxel .................................. » 32 500

Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral........ » 278 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kunell. Maj ds ''proposition nr 236.

Bostadsbyggnader:

Amanuensbostäder................................. kronor 72 000

Vaktmästar- och portvaktsbostäder .................. » 250 000

Yttre arbeten:

Yttreledningsarbetenm.m........................... » 600 000

Vägar, planer, planeringar och stängsel................ » 248 000

Summa kronor 7 925 000.

I anslutning härtill framhöll byggnadsstyrelsen, att med gällande materieloch

arbetspriser kostnaderna för tävlingsförslagets genomförande skulle, frånsett

kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, belöpa sig till 8 100 000 kronor

eller 175 000 kronor mer än de beräknade kostnaderna för det av byggnadsstyrelsen

nu framlagda förslaget.

Vid anmälan i propositionen 1938: 275 av förevarande byggnadsfråga anslöt

departementschefen sig till byggnadsstyrelsens förslag.

Med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar anvisade

1938 års riksdag för budgetåret 1938/39 dels under kapitalbudgeten, statens

allmänna fastighetsfond, till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. ett

reservationsanslag av 140 000 kronor, dels ock till nybyggnad för de teoretiska

institutionerna m. m. vid karolinska institutet å beredskapsstaten ett

förskottsanslag av 1 360 000 kronor.

Hygieniska institutionens byggnadsfråga.

I den vid 1939 års statsverksproposition fogade kapitalbudgeten, bilaga 6,

erinrades, att med frågan om nybyggnader för de teoretiska institutionerna

vid karolinska institutet sammanhängde frågan örn lokaler för statens institut

för folkhälsan. Vid inrättande genom beslut av 1938 års riksdag av nämnda

institut förutsattes nämligen, att för institutet skulle under de närmaste åren

uppföras en byggnad å den för karolinska institutets hygieniska institution

reserverade delen av Norrbackaområdet och i direkt anslutning till den projekterade

institutionsbyggnaden. Kostnaderna för byggnaden för institutet

för folkhälsan uppskattades till i runt tal 1 800 000 kronor.

En av institutets för folkhälsan avdelningar skulle samtidigt fungera såsom

karolinska institutets hygieniska institution. De i bygget för karolinska institutet

ingående elektriska anläggningarna samt karolinska sjukhusets ångcentral

skulle användas även för driften av institutet för folkhälsan. Yttre

ledningar m. m. skulle vara gemensamma för de båda instituten.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen upprättad promemoria av den 19 november

1938 borde, om bygget för statens institut för folkhälsan uppfördes utan

att samtidigt bygget för karolinska institutet fullföljdes, i varje fall med hänsyn

till kombinationen av de båda byggnadsföretagen, de delar av bygget

för karolinska institutet komma till utförande, till vilka institutet för folkhälsan

anslötes, nämligen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Omformningsanläggningen m. m. för elektrisk kraft och be
-

lysning ................... kronor 35 000

Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral.......... » 150 000

Utvändiga ledningsarbeten av olika slag................ » 425 000

Vägar och planeringsarbeten............... » 190 000

Summa kronor 800 000.

Till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha för budgetåren

1939/41 anvisats sammanlagt 700 000 kronor.

Nu föreliggande förslag.

Genom beslut den 30 juni 1938 fastställde Kungl. Majit de av arkitekten

Ryberg upprättade, av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 februari

1938 till Kungl. Majit överlämnade huvudritningarna till nybyggnader för

karolinska institutets teoretiska institutioner m. m., att lända till huvudsaklig

efterrättelse vid uppförande av nämnda byggnader.

Den 17 maj 1940 anbefallde Kungl. Majit, med hänsyn till rådande förhållanden,

byggnadsstyrelsen att i samråd med delegerade, utsedda av karolinska

institutets lärarkollegium, underkasta planerna för ifrågavarande byggnadsföretag

granskning vad beträffade såväl byggnadsvolymen, den konstruktiva

utformningen och valet av byggnadsmateriel som inredningens beskaffenhet,

i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna så långt detta vore möjligt,

utan att skäliga krav på byggnadsföretagets ändamålsenlighet och beständighet

åsidosattes.

Med skrivelse den 21 januari 1941 har byggnadsstyrelsen avgivit utredning

och förslag i angivna hänseende. Byggnadsstyrelsen har därvid meddelat,

att styrelsen i samråd med av lärarkollegiet utsedda delegerade funnit vissa

förenklingar och beskärningar av det föreliggande byggnadsprogrammet möjliga.

Vidare har styrelsen — under framhållande av att ett realiserande av

detta program med undantag av nybyggnaden för den hygieniska institutionen

med vid årsskiftet 1940/41 gällande priser skulle draga en kostnad av

sammanlagt 8 755 000 kronor samt att det sålunda reducerade byggnadsprogrammet

med de av styrelsen föreslagna begränsningarna av styrelsen

kostnadsberäknats till 7 740 000 kronor — angivit den genom de av styrelsen

föreslagna åtgärderna uppkommande kostnadsreduktionen till (8 755 000 —

— 7 740 000 =) 1 015 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört bland annat följande.

Med hänsyn till nödvändigheten av att under nuvarande förhållanden tillvarataga

alla möjligheter till besparing har byggnadsstyrelsen nu i enlighet

med givet uppdrag i samråd med institutets delegerade övervägt, huruvida

en ytterligare minskning av anläggningen skulle kunna genomföras utan att

ändamålsenligheten åsidosattes. Därvid har till en början upptagits frågan,

huruvida vissa institutions- eller andra byggnader skulle tills vidare kunna

uteslutas. Från karolinska institutets sida har emellertid med styrka fram
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hållits, att sa icke kunde ske utan att det vetenskapliga arbetet bleve lidande

och hela syftemålet med anläggningen delvis förfelat. Byggnadsstyrelsen, som

för sin del icke anser sig kunna jäva dessa argument, har också funnit sig böra

avstå från att föreslå besparingar på denna väg.

Byggnadsstyrelsen har vidare undersökt, huruvida besparingar i byggnadskostnaderna

skulle ernås vid en sammanslagning av institutionerna, två och två

i en byggnad. Av byggnadsstyrelsen upprättade skisser till en byggnad, inrymmande

de farmakologiska och fysiologiska institutionerna och med en för båda

institutionerna gemensam hörsal, ha vid verkställd kostnadsberäkning givit vid

handen, att den besparing, som därvid skulle stå att vinna, uppgår till 60 000

kronor. De med en sådan sammanslagning förbundna nackdelarna äro emellertid

synnerligen i ögonen fallande och bestå företrädesvis i svårigheten

att få de till varje institution hörande utrymmena samlade på ett för arbetets

bedrivande ändamålsenligt sätt ävensom de stora vanskligheter, som måste

uppstå vid en framtida, av vetenskapens utveckling framtvungen utvidgning,

som vid en dylik anordning skulle kunna komma att bliva i hög grad försvårad

och onödigt dyrbar. Beträffande en anordning med föreläsningssal gemensam

för flera institutioner hava institutets delegerade även med bestämdhet framhållit,

att arbetet inom institutionerna härigenom skulle komma att väsentligen

försvåras. Föreläsningssalarna användas nämligen i åtskilliga fall för flera

olika kurser av medicinare och odontologie studerande, beträffande de förra

dessutom för jämlöpande kurser på olika utbildningsstadier. Föreläsningarna

belysas ofta av försök, vilka å ena sidan kunna kräva lång förberedelsetid på

stället och å andra sidan nödvändiggöra, att apparater och försöksmaterial

överföras från institutionen till föreläsningssalen. Detta tidsödande arbete

skulle kräva extra personal, om föreläsningssalen icke ligger inom vederbörande

institution. För den största av samtliga föreläsningssalar, den histologiska,

gäller att den även är avsedd till mikroskoperingssal, vilket gör att

den blir upptagen av de studerande hela arbetsdagen; i detta avseende fyller

den sålunda jämväl uppgiften såsom en laborationslokal för de studerande. I

andra fall måste olika föreläsningssalar hava speciella fasta anordningar, som

växla väsentligt från ämne till ämne. Det må i detta sammanhang erinras

därom, att för närvarande samtliga institutioner disponera egna föreläsningssalar,

varför den diskuterade anordningen med gemensamma föreläsningssalar

skulle på denna punkt innebära en försämring av nuvarande arbetsförhållanden.

Medan karolinska institutets delegerade sålunda bestämt uttalat sig mot

ett sammanförande av lokaler för flera institutioner till samma byggnad, ha

de emellertid med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden ansett sig

kunna godtaga av byggnadsstyrelsen föreslagna beskärningar av vissa lokalutrymmen

enligt det upprättade förslaget.

Genom dessa beskärningar skulle den sammanlagda byggnadsvolymen minskas

med omkring 10 procent. Beträffande beskärningarna ha karolinska institutets

delegerade framhållit, att de kunnat biträda desamma endast på den

grund att byggnadernas planlösning är så utformad, att möjligheter till framtida

utvidgningar på alla punkter föreligga. Delegerade hava emellertid framhållit,

att beskärningarna kunde betecknas såsom en yttersta gräns, till vilken

man kunde gå utan att byggnadens ändamålsenlighet helt äventyrades, samt

att då genom dessa inskränkningar allt reservutrymme skulle slopas, behov av

partiella tillbyggnader kunde förväntas framkomma på ett långt tidigare stadium

än eljest skulle bliva fallet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majlis proposition nr 236.

De av styrelsen sålunda föreslagna beskärningarna av byggnadsvolymen

skulle medföra en reducering av anläggningskostnaderna med 326 000 kronor.

Vidare har styrelsen funnit besparingar till ett sammanlagt belopp av 155 000

kronor stå att vinna genom vidtagande av ändringar i fråga örn byggnadernas

planläggning, konstruktiva utformning m. m. Härjämte har genom uteslutning

av omformaranläggning, huvudfördelningscentral och lokaltelefonanläggning

samt förenklingar i övrigt beträffande de elektriska anläggningarna kostnaderna

ansetts kunna nedbringas med ytterligare 344 000 kronor. Slutligen

lia kostnaderna för vänne-, ventilations- och sanitetsanläggningarna befunnits

kunna minskas med 130 000 kronor, varjämte en reducering av de för

utvändiga arbeten beräknade kostnaderna med 60 000 kronor befunnits möjlig.

Den totala minskningen i anläggningskostnaderna skulle sålunda utgöra

(326 000 + 155 000 + 344 000 + 130 000 + 60 000 =) 1 015 000 kronor.

Enligt den av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadskalkylen fördela sig

anläggningskostnaderna sålunda:

Administrations- och biblioteksbyggnad ............... kronor 660 000

Anatomiska institutionen ........................... » 1 135 000

Kemiska institutionen .............................. » 1 290 000

Histologiska institutionen ........................... » 740 000

Rättsmedicinska institutionen........................ » 670 000

Farmakologiska institutionen ........................ » 720 000

Fysiologiska institutionen........................... » 831000

Ledningskulvertar ................................. » 81 000

Restaurering av »Stenbrottet»....................... » 97 000

Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral........ » 315 000

Amanuensbostäder............................... » 81 000

Vaktmästarbostäder ............................... » 280 000

Yttre arbeten ..................................... » 840 000

Summa kronor 7 740 000.

I ärendet ha yttranden härefter avgivits den 25 februari 1942 av 1940 års

civila byggnadsutredning, den 11 mars 1942 av byggnadsstyrelsen och den 31

mars 1942 av kanslern för rikets universitet, vilken hört lärarkollegiet vid

karolinska institutet.

1940 års civila byggnadsutredning har i sitt ovannämnda utlåtande framlagt

förslag till en ny byggnadsplan, avseende uppförande av dels tre institutionsbyggnader,

varav en för de anatomiska och histologiska institutionerna,

en för de fysiologiska och farmakologiska institutionerna och en för den kemiska

institutionen, dels en kombinerad administrations- och biblioteksbyggnad,

dels ock en bostadsbyggnad för vaktmästare. Byggnaden för den rättsmedicinska

institutionen har av civila byggnadsutredningen föreslagits icke

skola för närvarande komma till uppförande. Bostadsbyggnaden för amanuenser

har föreslagits skola uteslutas ur byggnadsplanen. Beträffande de

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds proposition nr 236.

byggnader, som enligt civila byggnadsutredningens förslag skulle komma till

uppförande, ha väsentliga reduktioner och förenklingar i lokalprogrammet ifrågasatts.

Den framlagda byggnadsplanen har kostnadsberäknats till 5 695 000

kronor.

Till stöd för det framlagda förslaget har civila byggnadsutredningen anfört

huvudsakligen följande.

Det föreliggande byggnadsförslagets ledande tanke är, att för en var av de

teoretiska institutionerna — bortsett från den hygieniska och den patologiska,

vilkas lokalbehov redan tillgodosetts — skola tillhandahållas särskilda byggnader.

För bibliotek och kansli m. m. har därjämte en särskild byggnad planerats.

En granskning av det mycket omfattande och betydligt kostnadskrävande

byggnadsprojektet har övertygat utredningen därom, att en ekonomiskt gynnsammare

plan kan uppnås, därest den nämnda grundtanken frångås. Sålunda

är att uppmärksamma, att planen förutsätter tillhandahållande av föreläsningssalar

med biutrymmen, bibliotek, djuravdelningar, verkstadslokaler och

lunchrum inom var och en av byggnaderna. Såvitt utredningen kan finna, har

något oavvisligt behov av en dylik anordning icke kunnat styrkas. Att densamma

emellertid är förbunden med avsevärda merkostnader såväl av engångsnatur

som icke minst ur driftsynpunkt lärer tyvärr vara ofrånkomligt.

Utredningen har så mycket starkare skäl att påyrka en jämkning av principen

i fråga, som universitetskanslern i yttrande över förslag till institutionsbyggnad

för fysiologi i Lund hävdat, att föreläsningssalen borde göras gemensam

för två institutioner. Även om vid utredningens överläggningar med representanter

för karolinska institutet vissa erinringar framställts mot en dylik

anordning, har utredningen icke av desamma fiiranletts att frångå sin nyss

uttalade uppfattning.

Utredningen håller alltså före, att den föreliggande planen bör principiellt

revideras i syfte att en ökad koncentration må vinnas. Hur långt man i sådant

avseende bör gå påkallar ett närmare övervägande. Ytterlighetsfallet, en koncentration

till ett komplex, har redan vid de förberedande undersökningarna

prövats men då avvisats. Jämväl utredningen har övervägt en sådan anordning,

men ansett sig icke böra giva densamma sitt förord. Bestridas kan nämligen

icke, att de utvidgningsmöjligheter för komplexets olika delar, som äro

särskilt betydelsefulla vid planläggningen av byggnader av här förevarande

karaktär, därigenom begränsas. Därtill kommer som en betydelsefull omständighet,

att tomten är av beskaffenhet att endast med anlitande av dyrbara

sprängningsarbeten medgiva uppförandet av ett större sammanhängande komplex.

Ett sammanförande av två institutioner har prövats av byggnadsstyrelsen

i samråd med representanter för institutet, men ansetts medföra en besparing

av allenast 60 000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att sammanförandet

begränsats till att avse föreläsningssal och sålunda icke övriga lokaler,

vilka enligt utredningens mening i sådant avseende kunna och böra ifrågakomma.

Huvudsakligen av hänsyn till kravet på goda utvidgningsmöjligheter för de

skilda institutionernas båda huvuddelar, undervisnings- och forskningsavdelningarna,

har utredningen stannat för ett sammanbyggande av å ena sidan

den anatomiska och histologiska samt å andra sidan den fysiologiska och den

farmakologiska institutionen. Den kemiska skulle såsom annex erhålla ett redan

beslutat Nobelinstitut för medicinsk kemi. Och vad angår den återstående

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr %36. 45

institutionen, avsedd för rättsmedicin, synes densamma tills vidare kunna

anstå.

Utredningen förordar alltså, att byggnadsplan^! revideras på sådant sätt,

att tre institutionskomplex nu uppföras med den disposition, som nyss angivits.

Därutöver erfordras en kombinerad biblioteks- och kanslibyggnad. Bostäder

för vaktmästare äro i viss omfattning nödvändiga, men torde behovet av sådana

kunna begränsas till 8, förlagda i en tvåväningsbyggnad, grupperade 4 och

4 kring var sin entré. Vad slutligen angår föreslagen bostadsbyggnad för amanuenserna,

nödgas utredningen, på sätt tidigare skett i fråga om motsvarande

byggnadsföretag i Uppsala och Lund, avstyrka förslaget i denna del. För en

dylik ståndpunkt kunna i detta fall så mycket starkare skäl anföras, som bostadsförmånen

för amanuenser vid karolinska institutet sedan åtskillig tid slopats

och sålunda nu avsetts skola åter införas, medan i Uppsala och i Lund

sagda förmån allt hittills bestått.

Vad angår administrations- och biblioteksbyggnaden

har den av utredningen företagna granskningen ådagalagt, att°väsentliga reduktioner

och förenklingar äro möjliga. Särskilt gäller detta i fråga örn kanslilokalerna,

vilka utmätts efter andra normer än de numera tillämpade. Kollegiesalen

har sålunda kunnat rätt avsevärt begränsas, förrummet slopas och kommittérummet

reduceras. Tjänsterummen hava givits den normala storleken för

olika befattningshavare, växlande mellan 24 och 9 kvadratmeter, överflödiga

rum hava fått utgå. Rumshöjderna hava reducerats till 3,0 meter i bottenvåningen

och 2,8 meter i våningen 1 trappa. Rumsdjupet föreslås^ till 4,3 meter,

det högsta som av utredningen godtagits för tjänstelokaler. I fråga örn bibliotekslokalerna

har expeditionen funnits kunna något minskas och läsesalarna

sammanslås, varvid ytan med bibehållande av antalet studieplatser något reducerats.

Forskarrummen har reducerats i antal och givits väsentligt mindre

storlek än i förslaget. Bibliotekariens rum har minskats till 18 kvadratmeter.

I samband med nu angivna ändringar i lokalprogrammet hava trapporna

förenklats och entrétrappan med tillhörande trapphus reducerats.

Genom den verkställda omarbetningen har byggnadsvolymen reducerats

från något mer än 10 000 kubikmeter i byggnadsstyrelsens förslag till 7 400

kubikmeter eller med 2 600 kubikmeter.

Beträffande frågan örn den anatomis k-h istologiska institutionens

planläggning har utredningen ansett sig böra framlägga ett reviderat

förslag enligt följande huvudsakliga lokalprogram:

Föreläsningssalen göres gemensam och avses för 120 åhörare, inneslutande demonstrationsrum

enligt byggnadsstyrelsens reducerade förslag till anatomiska

institutionen, bibliotek, upptagande 200 hyllmeter och delvis inrett såsom läsrum,

djuravdelning om cirka 175 kvadratmeter, verkstadsutrymmen om cirka

50 kvadratmeter, fotograferingsavdelning med mörkrum, ävensom lunchrum

om cirka 20 kvadratmeter. För professor beräknas skrivrum och laboratorium

om tillsammans drygt 40 kvadratmeter, för prosektor arbetsrum örn cirka 25

kvadratmeter. Korridorer inklusive skåp givas en bredd av 2,3 meter, rumshöjden

i forskningsavdelningen 2,9 meter, i undervisningsavdelningen 3,o meter,

något högre i den del av byggnaden, som inrymmer dissektionssal, med hänsyn

till särskilda krav på ventilationsanordningar. Rumsdjupet föreslås till 4,8 meter.

Dissektionssalar, omklädningsrum, rum för studiesamlingar och vågrum

inom den anatomiska avdelningen hava reducerats i skälig män.

Vad angår den histologiska avdelningen, har i syfte att möjliggöra gemensam

föreläsningssal kurssalen ökats till cirka 100 kvadratmeter. Rum lör tand
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 336.

läkarkandidater och preparatriser, laboratorium för medicine studerande samt

diskrum hava i skälig mån reducerats. De förhållandevis rikligt tilltagna rummen

för amanuenser hava något minskats, ett rum för specialforskning har

ansetts kunna utgå, likaså särskilt expeditionsrum. Väntrummet har apterats

till rum för skrivbiträde.

De jämkningar, för vilka nu i korthet redogjorts, hava möjliggjort en väsentlig

reduktion av byggnadsvolymen. Det av byggnadsstyrelsen granskade förslaget

upptog för anatomiska institutionen en byggnadsvolym av 15 500 kubikmeter

och för histologiska institutionen av 9 500 kubikmeter, tillsammans

25 000 kubikmeter. De av styrelsen vidtagna reduktionerna avse 10 procent,

vadan den sammanlagda byggnadsvolymen i det av utredningen granskade

förslaget kan angivas till 22 500 kubikmeter. Utredningens reviderande förslag

har en byggnadsvolym av omkring 16 300 kubikmeter, således obetydligt överstigande

det ursprungliga, enbart för den anatomiska institutionen avsedda

byggnadsförslaget.

I fråga örn den gemensamma byggnaden för den farmakologiska

och den fysiologiska institutionen hava i huvudsak samma

allmänna modifikationer vidtagits som de, för vilka redogörelse ovan lämnats.

Den gemensamma föreläsningssalen med demonstrationsrum beräknas för 120

åhörare; på grund av enträgna framställningar från vederbörande institutionsföreståndare

har bibliotek, som upptager 400 hyllmeter med läsrumsmöjligheter

fördelats å två rum, ett för vardera institutionen. Djuravdelningen upptager

omkring 200 kvadratmeter, verkstadsutrynnnen omkring 60 kvadratmeter.

I de för den farmakologiska institutionen föreslagna lokalerna hava i övrigt

endast mindre jämkningar vidtagits. De till källaren förlagda reservrummen

hava slopats, laboratoriet har minskats till 160 kvadratmeter, studiesal och

samlingar till 50 kvadratmeter, vågrummet i forskningsavdelningen, rum för

instrumentsamlingen, kemiskt laboratorium i våningen 1 trappa samt expeditionen

hava något reducerats.

I fråga om den fysiologiska institutionen begränsas jämkningarna till en förrådslokal

i källaren, expeditionen samt laboratorium, skrivrum och mörkrum

till vänster om huvudtrappan, vilka samtliga ansetts kunna utgå. Studierum

och mörkrum hava något minskats.

Genom de vidtagna omläggningarna, uteslutningarna och reduktionerna har

byggnadsvolymen kunnat icke oväsentligt begränsas. Det av byggnadsstyrelsen

granskade förslaget upptog för farmakologiska institutionen en byggnadsvolym

av omkring 9 500 kubikmeter, för den fysiologiska institutionen en byggnadsvolym

av 10 000 kubikmeter. Byggnadsstyrelsen har föreslagit en reduktion

med 10 procent, vadan den sammanlagda volymen för det granskade förslaget

i nu åsyftade del kan angivas till 17 600 kubikmeter. Det omarbetade skissförslaget

har en byggnadsvolym av omkring 13 200 kubikmeter. Reduktionen

uppgår således till omkring 4 400 kubikmeter.

Vad angår den kemiska institutionen, vilken enligt vad utredningen

inhämtat avses överflyttad till Norrbackaområdet senare än de förut

nämnda, har utredningen allenast preliminärt övervägt förefintliga besparingsmöjligheter.

Därvid hava undersökningarna givit vid handen, att beträffande

rumsdjup,korridorbredd och rumshöjder samma reduktioner synas möjliga som

förordats för de tidigare avhandlade institutionerna. Rum för professor och

laborator dimensioneras på enahanda sätt. Reservtrapphuset i byggnadens norra

del och hissen vid södra réservtrappan utgå. Yttertrappan begränsas och ut
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majlis- proposition nr 836.

byggda fönster slopas. Kapprummet minskas. Djuravdelningen göres 150

kvadratmeter, verkstaden 35 kvadratmeter, förrådsutrymmena liksom maskinsal

oell fläktrum synas kunna begränsas. De båda docentlaboratorierna minskas

till ungefär hälften, prepareringssalen minskas väsentligt. Biblioteket gives

en yta av 35 kvadratmeter, den öppna spisen utgår. Undervisningslaboratoriet

synes kunna förkortas cirka 10 meter, preparationsrum, expedition och laboratorium

för amanuenser minskas. Föreläsningssalen begränsas till 60 platser

med en takhöjd av 4,0 meter. Laboratorium för docentkursen minskas väsentligt,

därest det icke vid närmare övervägande kan helt utgå. Uppskattningsvis

torde det ursprungliga förslagets byggnadsvolym kunna angivas till 15 000

kubikmeter. Byggnadsstyrelsens granskning har resulterat i en minskning av

omkring 10 procent, vadan byggnadsvolymen för detta utgör 13 500 kubikmeter.

Med reduktioner i enlighet med utredningens förslag beräknas byggnadsvolymen

kunna nedbringas med omkring 2 500 kubikmeter till 11 ÖÖ0

kubikmeter.

Vidkommande slutligen den rättsmedicinska institutionen

synas föreliggande förhållanden motivera ett förnyat övervägande, huruvida

överhuvud särskild byggnad för en dylik institution nu är oundgängligen erforderlig.

Redan den omständigheten att byggnadsplanen förutsätter ett samarbete

med Stockholms stad, beträffande vilket för närvarande alla hållpunkter

saknas, lärer mana till betänksamhet. Därtill kommer, att lokalbehovet

nära ansluter sig till det i den nya patologiska institutionen redan tillgodosedda.

Sålunda förefinnas där föreläsningssal och obduktionssal. Vad som ytterligare

erfordras, arbetsrum för professor och prosektor samt för forskningsarbete, torde

möjligen kunna vinnas inom den färdigställda institutionen, vilken uppgives

vara utrustad med rikligt tilltagna utrymmen. Utredningen anser sig fördenskull

böra förorda, att detta spörsmål ägnas ytterligare övervägande och

har i avvaktan härå icke ingått i granskning av byggnadsförslaget i denna

del.

De av civila byggnadsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna fram
-

gå av följande sammanställning:

Administration och bibliotek........................ kronor 565 000

Anatomisk-histologisk institution..................... » 1 400 000

Farmakologisk-fysiologisk institution.................. » 1 200 000

Kemisk institution ................................ » 1 100 000

Ledningskulvertar under byggnader................... » 40 000

»Stenbrottet», kafébyggnad ......................... » 45 000

Ångcentralens utvidgning ........................... » 375 000

Bostadshus för vaktmästare......................... » 160 000

Yttre arbeten ..................................... » 810 000

Summa kronor 5 695 000.

Det av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 21 januari 1941 föreslagna byggnadsprogrammet

har med utgångspunkt från rådande prisförhållanden av civila

byggnadsutredningen kostnadsberäknats till 8 172 000 kronor. Med hänsyn

härtill har den kostnadsminskning, som skulle uppkomma vid ett realiserande

av civila byggnadsutredningens förslag, angivits till (8 172 000 —

— 5 695 000 =) 2 477 000 kronor. Kostnadsminskningen har, enligt vad civila

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majda proposition nr 236.

byggnadsutredningen framhåller, uppnåtts dels genom uteslutning ur byggnadsplan

av byggnaden för den rättsmedicinska institutionen och bostadsbyggnaden

för amanuenser, motsvarande ett belopp av 788 000 kronor, dels

ock genom jämkningar och reduktioner i planläggningen av de olika byggnaderna

m. lin, motsvarande ett belopp av 1 089 000 kronor.

Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Markelius,

har i särskilt avgivet yttrande framhållit önskvärdheten av att frågan,

huruvida de anatomiska, histologiska, farmakologiska och fysiologiska institutionerna

skulle disponera över envar sin byggnad eller sammanföras två och

två i en byggnad, gjordes till föremål för en förutsättningslös utredning under

beaktande även av driftskostnadssynpunkter. Markelius anför i detta hänseende

bland annat:

I civila byggnadsutredningens utlåtande framhålles, att ett uppförande av

en särskild byggnad för varje institution, på sätt i det utredningen underställda

förslaget ifrågasatts, vore förbundet med avsevärt högre kostnader såväl av

engångsnatur som icke minst ur driftssynpunkt än om i stället olika institutioner

sammanfördes till gemensamma större byggnader. Jag är liksom utredningens

övriga ledamöter av den uppfattningen, att en lösning av byggnadsfrågan

enligt de förstnämnda riktlinjerna blir från början kostsammare än en

lösning enligt den senare principen. Någon närmare undersökning i syfte att

utröna hur stor denna kostnadsskillnad i verkligheten blir har emellertid icke

verkställts inom utredningen.

Såsom av civila byggnadsutredningens utlåtande framgår lia vid överläggningar

med representanter för karolinska institutet erinringar framställts mot

ett sammanförande till en gemensam byggnad av olika institutioner. Dessa erinringar

framfördes med styrka även vid de förhandlingar, som tidigare ägde

lum i samband med frågans behandling inom byggnadsstyrelsen och föranledde

att styrelsen icke ansåg sig böra förorda en dylik sammanslagning.

Det alltmer skärpta statsfinansiella läget nödvändiggör givetvis att sträng

sparsamhet numera måste iakttagas i än högre grad än vid den tidpunkt, dä

byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 21 januari 1941 framlade förslag

till vissa reduceringar i fråga om institutets lokaler. Ehuru ett bibehållande

av grundtanken att inrymma de olika institutionerna i särskilda byggnader

måste ställa sig dyrbarare än ett sammanförande, har jag ansett, att en utredning

bort företagas jämväl beträffande möjligheten att med den först nämnda

utgångspunkten åstadkomma ett i möjligaste mån ekonomiskt förslag.

Jag skall här nedan redogöra för de skäl, som kunna anses tala för ett särskiljande

av institutionerna och för de sannolika merkostnader, som härav

kunna föranledas.

Jag förbigår därvid de eventuella olägenheter ur forskningens och undervisningens

synpunkt, som ett sammanförande av flera institutioner i en byggnad

och en därmed sammanhängande gemensam användning av vissa arbets- och

undervisningslokaler skulle medföra, då dessa frågor kunna väntas bliva berörda

i det yttrande över utredningens förslag, som torde komma att infordras

från karolinska institutet. Ej heller kunna av mig mera definitiva kostnadsberäkningar

framläggas, då tiden icke medgivit en så ingående utredning, att

säkra kalkyler kunnat grundas härpå. De beräkningar, som i det följande angivas,

avse endast att giva en föreställning om storleksordningen av de ifrågakommande

kostnaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

kungl. Majlis proposition nr J-iij.

för ett bibehållande av .särskilda institutionsbyggnader talar framför allt den

omständigheten, att dessa lättare kunna tillbyggas. I utredningens underdåniga

utlåtande framhålles, att utredningen på grund av kravet på lätta tillbyggnadsmöjligheter

förkastat tanken på att sammanföra institutionsbyggnaderna

till ett block och i stället förordat en koncentration av lägre grad, innebärande

ett sammanförande i vissa fall av två institutioner inom samma byggnad. Det

kan icke förnekas, att på detta sätt relativt goda tillbyggnadsmöjligheter finnas.

Det är emellertid uppenbart, att de måste bliva mer begränsade än enligt

det utredningen underställda förslaget med särskilda institutionsbyggnader.

Genom den av utredningen förordade sammanslagningen kommer en och samma

byggnadskropp, uppförd i två eller tre våningar, att innehålla lokaler för

såval forskning som undervisning. Härigenom kunna svårigheter uppstå att

utvidga enbart forsknings- eller undervisningsavdelningen och i vissa fall torde

en tillbyggnad komma att förutsätta ändringar av planindelningen inom

den förut befintliga byggnaden. En utökning av lokaler i de övre våningarna

kail draga med sig en utbyggnad av de nedre våningarna även om en utvidgning

här icke är påkallad. Dessa svårigheter kunna väl ej heller vid en annan

disposition helt elimineras, men de föreligga ej i samma grad, därest forskningsoch

undervisningslokaler ha av varandra oberoende utvecklingsmöjligheter

och därest byggnaderna uppföras till lägre höjd, så som fallet är i det utredningen

underställda förslaget. Det kan förväntas, att en tillbyggnad blir ett

mer komplicerat och därför kostsammare företag enligt utredningens nu föreliggande

förslag. Möjligheterna att vid en utvidgning åstadkomma en fullt

lämplig plananordning torde därvid också vara mer begränsade.

I detta sammanhang bör framhållas, att utredningen genomfört en mycket

hård beskärning av lokalprogrammet. Några reserver finnas ej och de olika

utrymmena äro i allmänhet beräknade i underkant.

j och för sig är denna utrymmesknapphet en nödvändig följd av det ekonomiska

läget. Sedan institutets representanter, som vid byggnadsstyrelsens behandling

av frågan bestämt motsatte sig varje reduktion utöver de av styrelsen

i ovannämnda underdåniga skrivelse anförda, numera i avsevärd grad

sänkt sina anspråk, kan jag i stort sett ansluta mig till den lokalbegränsning,

som avses i utredningens förslag. Från de sakkunnigas sida kvarstå visserligen

på en del punkter invändningar, som förefalla mig berättigade. Ett tillgodoseende

av dessa de sakkunnigas anspråk skulle emellertid medföra så relativt

oväsentliga ökningar i det framlagda förslagets lokalstorlekar, att avvikelserna

icke föranleda någon reservation från min sida.

Den ytterst starka begränsningen av alla lokalutrymmen, som utredningens

förslag innebär, kan enligt min mening godtagas endast under trycket av det

nuvarande beträngda statsfinansiella läget. Under en övergångstid av denna

art får man finna sig i de svårigheter, som lokalknappheten för med sig. Men

när en gång mera normala förhållanden inträda, kommer givetvis en utvidgning,

som medgiver större smidighet och frihet framför allt i det vetenskapliga

arbetet, att framstå såsom ett naturligt krav. Det är viii också oundgängligt

att tid efter annan behov av ökade lokalutrymmen komma att orsakas av förhållanden,

örn vilka man nu saknar kännedom. Då varje expansion inom murarna

är utesluten, blir kravet på tillbyggnad förr eller senare aktuellt. Ju mer

man från början beskär programmet, desto starkare komma dessa krav att

göra sig gällande och desto viktigare är det att tillbyggnader kunna utföras på

ett enkelt sid t och flir minsta möjliga kostnader.

Av nu anlonia orsaker har jag ansett mig böra undersöka möjligheterna flir

en sådan lösning av byggnadsfrågor) att institutionerna uppföras var för sig

Bihang till riksdagens protokoll 19H- 1 sami,. ,Yr 4.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2S6.

men i övrigt med iakttagande av den begränsning i avseende på de särskilda

utrymmena, som av utredningen ifrågasattes.

Vid sina överväganden härutinnan har Markelius funnit ett förläggande av

de ifrågavarande institutionerna till olika byggnader medföra en ökning av

byggnadsvolymen i förhållande till civila byggnadsutredningens förslag med

1 950 kubikmeter. Denna utökning av lokalprogrammet har av Markelius

kostnadsberäknats till 186 000 kronor. Härtill skulle emellertid komma ökade

kostnader för yttre ledningar och yttre arbeten till ett sammanlagt belopp av

80 000 kronor, varför den totala kostnadsökningen skulle belöpa sig tili

(166 000 + 80 000 =) 246 000 kronor.

Avslutningsvis framhåller Markelius, att han med det anförda icke velat uttala

något definitivt förord för det ena eller det andra sättet för byggnadsfrågans

lösande. Civila byggnadsutredningens förslag innebure en maximal besparing

för ögonblicket, något som givetvis vore betydelsefullt. Det modifierade

förslaget med särskilda byggnader för de olika institutionerna kunde emellertid

ställa sig mera ekonomiskt i längden och bleve med säkerhet för framtiden

mera ändamålsenligt och anpassbart till de ändrade förhållanden, som kunde

uppkomma. Även detta vore en angelägenhet av största betydelse.

Byggnadsstyrelsen har i sitt ovannämnda utlåtande hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att närmare utreda möjligheterna

av att med minsta möjliga merkostnad genomföra det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget till byggnadsfrågans lösning, d. v. s. med bibehållande av

en byggnad för varje institution. Styrelsen har anfört:

I fråga om uppskjutandet av uppförandet av den rättsmedicinska institutionens

byggnad samt minskningen av de övriga institutionernas utrymmen

får byggnadsstyrelsen framhålla, att vid de förhandlingar styrelsen tidigare

fört med institutionsföreståndarna, dessa bestämt förklarat, att någon minskning

utöver vad styrelsen föreslagit ej vore möjlig utan att äventyra byggnadernas

användbarhet för avsedda ändamål. Därest emellertid dessa förestån-,

dare numera funnit anledning frånträda denna uppfattning och anse de minskade

utrymmen, som byggnadsutredningens förslag avser, vara tillfyllest, har

styrelsen givetvis intet att invända mot en sådan minskning. Ej heller har styrelsen

något att erinra mot ett uppskov med den rättsmedicinska institutionsbyggnadens

uppförande, därest den medicinska forskningen och undervisningen

icke kan anses därav menligt påverkas.

I likhet med byggnadsrådet Markelius finner styrelsen det däremot vara

särdeles tvivelaktigt, om det av utredningen föreslagna sammankopplandet av

institutionerna kan vara förenligt med klok förtänksamhet. Enligt styrelsens

mening är det i detta fall än mer angeläget än eljest att i största möjliga grad

beakta behovet av lätta tillbyggnadsmöjligheter samt att så planlägga varje

institution, att tillbyggnad kan vidtagas utan alltför kännbara olägenheter för

arbetet inom institutionen. Med hänsyn till svårigheten att med större säkerhet

bedöma den vetenskapliga forskningens utveckling torde det icke vara möjligt

att förutse, var utvidgningsbehovet i första hand kan komma att uppträda.

Härtill kommer, att utrymmet numera så starkt nedskurits, att man måste förvänta,

att krav på utvidgning komma att framträda inom en förhållandevis

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majis proposition nr 236.

nära framtid. Allt synes därför byggnadsstyrelsen tala för att, örn en uppdeln.

ngpå särskilda institutionsbyggnader kan genomföras utan en i förhållande

till byggnadsföretagets totala omfattning avsevärd kostnad, denna merkostnad

vore försvarbar även ur rent ekonomisk synpunkt.

Läi arkollegiet vid karolinska institutet bär funnit sig böra bestämt avstyrka,

att det av civila byggnadsutredningen utarbetade förslaget lades

till grund för nybyggnad av karolinska institutets teoretiska institutioner

m. m. Enligt kollegiets mening innebure förslaget stora olägenheter i många

fall, och dess genomförande skulle i vissa hänseenden betyda en försämring

gentemot nuvarande förhållanden. De fördelar, som ernåddes i form

av ökat utrymme, vore icke så stora, att de uppvägde nackdelarna, Kollegiet

ansåge det fördelaktigare för den medicinska undervisningen och forskoingen,

att institutet under en avsevärd tid framåt fmge kvarstanna å sin

nuvarande tomt än att nya byggnader nu uppfördes i enlighet med utredningens

förslag. Då det emellertid alltjämt förelåge ett trängande och från

alla håll vitsordat behov av ökat utrymme för institutets verksamhet, ville

kollegiet varmt tillstyrka, att ett förslag till nya byggnader skyndsamt utarbetades

under beaktande av de synpunkter, som i detta sammanhang

framlades av kollegiet.

Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för byggnadsfrågans tidigare

behandling anför lärarkollegiet vidare:

Kollegiet har ansett sig böra lämna denna historiska återblick för att

belysa, hur institutets oavlåtliga strävan sedan ett par decennier att erhålla

tillräckligt rymliga lokaler för undervisningens och forskningens be

drivande i de teoretiskt-medicinska ämnena undan för undan mötts av

alltjämt stegrade krav på nedskärning och detta i trots av den väldiga

utveckling, som f. n. kännetecknar arbetet inom dessa områden. Även örn

en icke oväsentlig förbättring av lokalförhållandena för flertalet institutioner

ernåtts genom bortflyttandet från byggnaderna vid Hantverkargatan

av de hygieniska och patologiska institutionerna, kvarstår givetvis

det trängande behovet av ökat utrymme. Det torde emellertid vara uppenbart,

att institutet icke är hjälpt genom en alltför obetydlig utökning, sär

skilt om den åtföljdes av påtagliga försämringar i vissa hänseenden. För

institutet måste under dylika förhållanden ett kvarstannande i de miva

rande lokalerna vara att föredraga.

Det är mot bakgrunden härav, som 1940 års civila byggnadsutrednings

förslag bär granskas. Detta förslag avser utrymmen för administrationsoc-h

biblioteksbyggnaden, för anatomiska och histologiska samt för fysio

logiska och farmakologiska institutionernas lokaler, varjämte förslaget

går ut på en sammanbyggnad av de nämnda institutionerna två och två,

varvid vissa lokaler skulle göras gemensamma för de sammanbyggda institutionerna.

För den kemiska institutionen föreslås en volymminskning på

omkring 2 500 kubikmeter oell beträffande den rättsmedicinska, att det skall

tågås under övervägande, örn den icke kan inhysas i den redan byggda patologiska

institutionen.

Vid utarbetandet av förslaget hava från institutionscheferna i anatomi,

histologi, fysiologi och farmakologi samt från bibliotekarien vissa syn punk

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr

ter framförts till utredningen, men dessa synas endast i ganska ringa utsträckning

hava vunnit beaktande, varjämte betydande olikheter vid behandlingen

av de skilda institutionerna föreligga. Under det att den anatomiska

institutionen och biblioteket fått sina lokaler någorlunda val tillgodosedda,

hava de histologiska och fysiologiska institutionerna blivit sa

starkt beskurna i förslaget, att de i väsentliga avseenden skulle få sämre

lokalförhållanden än för närvarande. Den farmakologiska institutionen,

som hittills varit institutets i avseende på lokaler sämst ställda, har bättre

tillgodosetts, men skulle trots detta få stora svårigheter att genomföra den

av läkarutbildningssakkunniga föreslagna undervisningsreformen i farmakologi.

Med de kemiska och rättsmedicinska institutionernas föreståndare

har byggnadsutredningen överhuvud ej samrått, men i trots av detta och

av att inom densamma veterligen ingen medicinsk sakkunskap finnes representerad,

har utredningen avgivit förslag om en vittgående beskärning

av den kemiska institutionen, icke endast med avseende på det totala

byggnadsomfånget utan för enskilda laboratorier samt örn ett fullständigt

slopande av nybygget för den rättsmedicinska institutionen, vilken

i stället föreslås bliva inhyst i den redan befintliga institutionen för

patologisk anatomi, med vilken rätts- och statsmedicinen som vetenskap

har förhållandevis ringa beröring. Till detta kommer att genom sammanbyggnad

av flera institutioner de såväl av universitetsberedningen som av

lärarkollegiet hävdade kraven på _t il 1 byggn a d s m ö j 1 i gl i e t e r väsentligt skulle

beskäras. Dessa tillbyggnadsmöjligheter av institutionernas olika avdelningar

voro dock en grundläggande förutsättning för att den stora, av universitetsberedningen

företagna reduktionen av utrymmena skulle kunna

godtagas.

En grundtanke i civila byggnadsutrednmgens förslag ar, att byggnadskostnaderna

kunna väsentligt nedbringas därigenom, att byggnaderna

sammanföras två och två. Därvid skulle icke blott föreläsningssalarna

med biutrymmen utan även bibliotek, djuravdelningar, verkstadslokaler

och lunchrum göras gemensamma. Kollegiet vill härtill framhålla följande.

Att en viss besparing kan uppnås med gemensamma föreläsningssalar

är otvivelaktigt; tanken på gemensamma biutrymmen har dock utredningen

själv i praktiken frångått. Emellertid innebär denna anordning mycket

stora nackdelar för undervisningens rationella bedrivande. Vad biblioteken

beträffa, innebär ett sammanslående av dem givetvis, att de få göras

så mycket större som svarar mot det gemensamma bokbeståndet och

det för läsning erforderliga ökade utrymmet. Även beträffande djuravdelningen

gäller, att en sammanslagning måste medföra väsentligt ökade krav

på avdelningens storlek. Kollegiet anser, att de besparingar, som kunna

ernås genom de föreslagna sammanslagningarna, måste bliva relativt obetydliga

och ingalunda motsvara de stora nackdelarna. Särskilt bör därvid

betonas, att tillbyggnad av institutionerna, som givetvis med det beskurna

utrymmet relativt snart blir nödvändigt, i väsentlig grad försvaras genom

sammanslagningen. Kollegiet kan härvidlag hänvisa till byggnadsradet

Markelius’ särskilda yttrande. Det är icke heller visat i utredningens förslag,

att den genom sammanslagningen uppkomna reella besparingen ar

väsentligt större än vad byggnadsstyrelsen tidigare beraknat. Kollegiet

finner på anförda skäl, att den föreslagna sammanslagningen av instöntionerna

två och två icke bör komma till stand och ansluter sig till de av

byggnadsrådet Markelius angivna synpunkterna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts ''proposition nr ,136.

Om i civila byggnadsutredningens skrivelse några ur byggnadsteknisk

synpunkt fördelaktiga förslag i övrigt framkommit, som kunna förbilliga

institutionsbyggnaderna, vilket undandrager sig kollegiets bedömande,

har kollegiet givetvis intet att invända mot att dylika förbilligande principer

komma till användning, liksom kollegiet förordar, att byggnadskonstruktör,

fönsteranordningar etc. göras så billiga, som det ur ändamålsenlighetens

synpunkt kan anses möjligt.

Kollegiet ingår härefter under hänvisning till av vederbörande institutionsföreståndare

gjorda uttalanden på en detaljgranskning av det av civila

byggnadsutredningen föreslagna byggnadsprogrammet. Beträffande kollegiets

framställning i denna del ävensom i fråga örn innebörden av omförmälda

uttalanden av institutionscheferna torde få hänvisas till handlingarna.

Avslutningsvis anför kollegiet:

Civila byggnadsutredningen har föreslagit, att rättsmedicinska institutionen

skulle erhålla lokaler inom den nybyggda institutionen för patologisk

anatomi vid karolinska sjukhuset. Härvid har dock hänsyn icke tagits

därtill, att en bakteriologisk institution provisoriskt anordnats inom den

nya byggnaden för patologisk anatomi, och att det ur undervisningens och

forskningens synpunkt måste betraktas som ett viktigt önskemål, att

denna bakteriologiska institution ytterligare utvecklas. Kollegiet har jämväl

vid upprepade tillfällen betonat det starka behovet av en professur i

bakteriolog!, vilket även understrukits av universitetsberedningen och läkarutbildningssakkunniga.

En dylik professur erfordrar uppenbarligen en

institution, som bör förläggas i nära anslutning till klinikerna och följaktligen

av ekonomiska skäl bör anknytas till patologiska institutionsbyggnaden.

Under sådana förhållanden är det uteslutet, att jämväl en rättsmedicinsk

institution skulle kunna inrymmas inom nämnda byggnad. En rad

andra betänkligheter lämna enligt kollegiets mening ävenledes starka skäl

mot utredningens förslag i denna punkt.

Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till vad från lärarkollegiets

sida anförts hemställt, att frågan om nya byggnader för de teoretiska institutionerna

måtte tills vidare uppskjutas. Kanslern anför i detta hänseende:

Jag utgår ifrån att ett uppskov med hela byggnadsfrågan icke skall

möta invändningar från statsmakternas sida, därest ej staten med nödvändighet

behöver förfoga över de tomter, varå de nuvarande institutionsbyggnaderna

äro uppförda. I detta hänseende märkes, att en överenskommelse

träffats mellan kronan och Stockholms stad, enligt vilken staden

senast den 1 januari 1948 skall få disponera över tomtområdet vid Hantverkargatan.

Jag förordar med hänsyn härtill i första hand, att nämnda överenskommelse

med Stockholms stad blir föremål för underhandlingar och revision.

Ett uppskov å förslagsvis tio år med skyldigheten för staten att överlåta

tomterna till Stockholms stad synes önskvärt.

För den händelse hinder skulle möta häremot, får jag beträffande de

föreliggande förslagen anföra följande.

Vid behandlingen av nybyggnadsfrågan har planen varit, att först igångsätta

nybyggnaderna för kansli och bibliotek saint för de anatomiska och

histologiska institutionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•~>4 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Vad dessa senare angår, har civila byggnadsutredningen föreslagit deras

sammanförande i en gemensam byggnad i syfte att därmed vissa besparingar

måtte göras i fråga om såväl byggnadskostnader som driftkostnader.

Mot ett sådant sammanförande ha starka invändningar framförts

från institutionsprefekternas och lärarkollegiets sida. Därvid har gjorts

gällande å ena sidan att åtskilliga olägenheter skulle vara förenade med

den gemensamma byggnaden, å andra sidan att den beräknade besparingen

skulle bli relativt obetydlig. Rörande de av civila byggnadsutredningen

gjorda inskränkningarna i utrymmet ha även i vissa punkter bestämda

erinringar framställts.

Vid bedömandet av frågan om det för de histologiska och anatomiska

institutionerna behövliga utrymmet tillkommer en faktor, som icke tidigare

kunnat beaktas. I dessa institutioner skola även elever vid tandläkarinstitutet

erhålla regelbunden undervisning i anatomi och histologi. Nyligen

har en utredning verkställts örn möjligheten att avsevärt öka antalet studerande

vid tandläkarinstitutet i syfte att tillgodose det genom den nyorganiserade

folktandvården ökade behovet av tandläkare i landet. Denna

utredning utmynnar i förslag örn intagning av 120 elever årligen i stället

för omkring 90 såsom för närvarande är fallet. Därest detta förslag förverkligas,

såsom sannolikt är, bör såväl den gemensamma föreläsningssalen

som laboratoriet för tandläkarstuderande ökas utöver vad civila

byggnadsutredningen föreslagit. Vidare bör märkas att i den anatomiska

föreläsningssalen undervisning enligt nu gällande ordning meddelas åt såväl

sjukgymnaster som friskgymnaster.

Därest ett uppskov med institutionsbygget ej kommer till stånd, bör vid

byggnadens planerande i varje fall räknas med det föreslagna ökade antalet

tandläkarstuderande.

För egen del kan jag ej finna några större olägenheter förenade med de

anatomiska och histologiska institutionernas sammanförande i en gemensam

byggnad. Vid Uppsala universitet skall enligt riksdagens nyss fattade

beslut uppföras en gemensam byggnad för de farmakologiska och medicinsk-kemiska

institutionerna. Dessa bägge institutioner äro för närvarande

inrymda i samma byggnad, liksom fallet är med motsvarande institutioner

i Lund. De anatomiska och histologiska institutionerna i Uppsala

äro sammanbyggda till ett gemensamt komplex nied vissa gemensamma

lokaler (bibliotek, verkstad). Även örn besparingen i byggnadskostnader

genom en sådan förening av två institutioner ej skulle bli synnerligen

stor, är dock varje reduktion av kostnaderna av betydelse. Dessutom

synes det sannolikt, att vissa driftkostnader bli mindre än med två själv

ständiga institutionsbyggnader.

Jag har icke heller blivit övertygad av de invändningar, som framställs

mot gemensamt bibliotek, gemensamma verkstadslokaler och gemensamma

djuravdelningar. En sak för sig är, att de av civila byggnadsutredningen

beräknade utrymmena för verkstäder och djuravdelningar förefalla

alltför knappa.

Beträffande föreläsningssalen har från prefekternas sida anförts, att var

dera institutionen behöver sin egen föreläsningssal. Såsom civila byggnadsutredningen

framhållit, bör en föreläsningssal kunna vara gemensam för

två institutioner. Även om belastningen av utrymmet å tidsschemat för

användningen av föreläsningssalen är så stor, att ytterligare något rum

behöver delvis användas för föreläsningar, är det med hänsyn till ett ra
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts -proposition nr 236.

tionellt utnyttjande av lokalerna önskvärt, att ingendera salen uteslutande

reserveras för den ena institutionen.

Vad lokalutrymmena i övrigt angår, har enligt mig under hand delgivna

uppgifter civila byggnadsutredingen räknat med en nyttig golvyta för

anatomiska institutionen av 1 484 kvadratmeter och för histologiska institutionen

av 870 kvadratmeter vartill kommer den gemensamma stora föreläsningssalen

för 122 platser. De beräknade utrymmena äro i vissa hänseenden alltför

knappa, särskilt i fråga om histologiska institutionen. Jag anser det icke

obefogat att för denna institution öka den nyttiga golvytan till omkring

1 100 kvadratmeter, vilket blir något mer än vad byggnadsstyrelsen föreslagit,

nämligen 1 042 kvadratmeter. Däri innefattas även en mindre utökning av

kurssalen. Någon jämkning uppåt även av den anatomiska institutionens utrymmen

torde vara välbetänkt.

Frågan om planlösningen av de båda institutionernas lokaler torde, i

.samband med fullständiga ritningars uppgörande, böra ytterligare dryftas

av byggnadsstyrelsen under samråd med vederbörande prefekter. Därjämte

synes ytterligare böra utredas, huruvida den av civila byggnadsutredningen

beräknade minskningen av takhöjden medför de besparingar, som

antagits, varom tvivel uttalats. För vissa lokaler synes takhöjden vara i

minsta laget och helst böra något ökas.

Den andra nybyggnad, som beräknats kunna omedelbart påbörjas, är

administrations- och biblioteksbyggnaden. I likhet med lärarkollegiet anser

jag utrymmena enligt civila byggnadsutredningens förslag vara för

snävt beräknade. Därest uppskov med igångsättande av bygget för de

anatomiska och histologiska institutionerna beslutas, bör även detta bygge

anstå.

Med hänsyn till det läge, vari hela byggnadsfrågan kommit genom lärarkollegiets

uppskovsförslag, anser jag mig sakna anledning att för närvarande

yttra mig över förslagen angående övriga teoretiska institutioner.

Jag vill tillägga att, därest institutionerna skola för åtskilliga år framåt

kvarbliva å nuvarande tomter, en given konsekvens är, att underhållet av

de nuvarande lokalerna icke kan eftersättas.

Härefter har arkitekten Ryberg enligt under hand meddelat uppdrag överlämnat

två i december 1942 dagtecknade skissritningar beträffande utformningen

av den i byggnadsprogrammet ingående administrations- och biblioteksbyggnaden.

Genom beslut den 30 juni 1943 bemyndigade Kungl. Majit, med ändring

därutinnan av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 30 juni 1938,

byggnadsstyrelsen, att i samråd med delegerade, utsedda av karolinska

institutets lärarkollegium, uppgöra ritningar och entreprenadhandlingar

samt utföra andra förberedande arbeten beträffande ny administrationsoch

biblioteksbyggnad för institutet i huvudsaklig överensstämmelse med

de av arkitekten Ryberg i december 1942 upprättade skissritningarna. Vidare

anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att utreda möjligheterna

av att med minsta möjliga merkostnad bibehålla den av styrelsen förorda

de planlösningen med en särskild byggnad för var och en av institutets

institutioner.

Med skrivelse den 8 september 1943 har byggnadsstyrelsen överlämnat

utredning och förslag i angivna hänseende.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SJÖ.

I nämnda skrivelse bär byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen i samråd

med av karolinska institutets lärarkollegium utsedda delegerade låtit

genom arkitekten Ryberg utarbeta skissritningar till särskilda byggnader

för var och en av de anatomiska, histologiska, farmakologiska och fysiologiska

institutionerna. Vid utarbetandet av de sålunda föreliggande förslagen

hade styrelsen i möjligaste mån utgått från det av 1940 års civila

byggnadsutredning förordade reducerade lokalprogrammet för byggnadsföretaget.

Lokalytorna hade sålunda därutöver endast utökats i den mån

detta varit betingat av institutionernas uppdelning å skilda byggnader.

De utökningar av lokalytorna, som föranleddes av uppdelning av insti

tutionerna å skilda byggnader, utgjorde för anatomiska och histologiska

institutionerna cirka 137 kvadratmeter och för farmakologiska och fysiologiska

institutionerna cirka 207 kvadratmeter. Mot dessa utökningar

skulle dock svara en minskning av korridorlängden, beträffande de förstnämnda

institutionerna av omkring 30 längdmeter och beträffande de

sistnämnda institutionerna av omkring 20 längdmeter.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning skulle

merkostnaden vid en förläggning av institutionerna för anatomi och histologi

i skilda byggnader uppgå till 65 000 kronor samt vid uppdelning

av institutionerna för farmakologi och fysiologi till 90 000 kronor. Den

sammanlagda kostnadsskillnaden skulle sålunda utgöra 155 000 kronor.

De av institutets lärarkollegium utsedda delegerade hade i princip för

ordat en uppdelning av institutionerna på särskilda byggnader. De delegerade

hade sålunda uttalat, att de ansåge det av byggnadsstyrelsen nu

framlagda förslaget väsentligt överlägset det av 1940 års civila byggnads

utredning utarbetade. De delegerade holle bestämt före, att de preliminärt

beräknade merkostnader, som bleve en följd av att institutionerna erhölle

var sin byggnad, mer än väl uppvägdes av de stora fördelar, denna an

ordning medförde. Därmed skulle en rad av de önskemål, institutet i sin

skrivelse av den 23 mars 1942 framfört, bliva tillgodosedda. De delegerade

ville emellertid också framhålla, att det enligt deras mening vore nöd

vändigt, att förslaget även i övrigt omarbetades under hänsynstagande till

de av kollegiet i nämnda skrivelse gjorda uttalandena, för att det från

institutets sida skulle kunna anses godtagbart.

Byggnadsstyrelsen, som saknade anledning att i detta sammanhang ut

tala sig rörande karolinska institutets av de delegerade enligt ovan berörda

ytterligare önskemål, förordade jämväl för sin del bestämt en uppdelning

av institutionerna på särskilda byggnader, i vilket avseende styrelsen till

läte sig åberopa vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 11 mars 1942.

Styrelsen ville särskilt betona, att detta byggnadssätt torde komma att i

längden visa sig fördelaktigare även ur rent ekonomisk synpunkt, enär de

utvidgningar av institutionernas lokaler, som med stor sannolikhet komme

att visa sig erforderliga inom en nära framtid, läte sig genomföra med

opaginerad Kontrollera mot PDF

5?

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

långt bättre planekonomi och följaktligen för betydligt lägre kostnad,

därest varje institution vore inrymd i en särskild byggnad, än om de på

sätt civila byggnadsutredningen förordat sammanfördes två och två i ge

mensamma byggnader.

I skrivelse den 15 oktober 1943 har byggnadsstyrelsen vidare hemställt

om anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen har

i detta hänseende anfört:

Enligt § 30 i avtalet den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms

stad rörande vissa markfrågor i Stockholm samt enligt nådigt beslut

den 19 december 1941 skola karolinska institutets nuvarande fastigheter

nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket tillträdas av staden den 1 juli 1946,

där ej kronan före den 1 juli 1944 givit staden besked att kronan önskar

viss senare dag för avträdandet, dock att staden i varje fall äger tillträda

fastigheterna senast den 1 juli 1948.

Tidpunkten för överlämnande av fastigheterna i kvarteret Glasbruket

är för kronans del beroende av huru snart karolinska institutets nybyggnader

inom Norrbackaområdet kunna färdigställas. Förrän institutet i

sin helhet överflyttats till dessa nybyggnader, kunna de nuvarande loka

lema i kvarteret Glasbruket icke undvaras av kronan.

Redan med hänsyn härtill är det av stor vikt, att uppförandet av nybyggnaderna

för karolinska institutet så bedrives, att de kunna vara färdigställda

och tagas i bruk den 1 juli 1946. Med tidpunkten för överlämnandet

av fastigheterna i kvarteret Glasbruket sammanhänga emellertid

även tiderna för kronans tillträde av fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn

på Riddarholmen (gamla stadsarkivet, »Birger Jarls torn» och nuvarande

auktionsverket) samt av fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis

(gamla rådhuset) på sådant sätt att fastigheterna i kvarteret Västertorn

skola tillträdas av kronan samtidigt med att fastigheterna i kvarteret Glasbruket

överlämnas till staden samt att gamla rådhuset tillträdes av kronan

ett år därefter. Kronan är i behov av att tillträda fastigheterna i

kvarteret Västertorn på den avtalade tidpunkten, enär lösandet av de

komplicerade lokalfrågorna på Riddarholmen är avhängigt härav.

Beredandet av ökade och lämpligare lokaler för social- och domänstyrelsema

äro frågor, som sedan länge väntat på sin lösning. Härjämte hava

frågorna örn anskaffande av lokaler åt Högsta domstolen och nedre justitierevisionen

samt örn ökat utrymme åt Svea hovrätt blivit aktuella genom

beslutet angående nytt rättegångsförfarande. Av hittills verkställda

utredningar synes framgå, att tillgodoseendet av överrätternas lokalbehov

kommer att medföra ändrade dispositioner av statens lokalinnehav pä

Riddarholmen samt behov av att snarast få disponera de ökade lokalutrymmen

därstädes, som kronan avses tillföras genom markavtalet. Dä

rättegångsreformen, såvitt byggnadsstyrelsen har sig bekant, lärer koin

ina att genomföras från och med den 1 januari 1947 eller senast den 1

januari 1948, är det angeläget, att de i avtalet angivna tidpunkterna icke

förskjutas.

Såsom styrelsen ovan anfört, är del alltså för markavtalets genomförande

angeläget, att karolinska institutets nybyggnader färdigställas till

den 1 juli 1946. Detta låter sig göra, därest uppförandet av institutets

samtliga, byggnader igångsattes den 1 juli 1944. För detta ändamål krit

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majlis proposition nr 2,16.

ves emellertid, att ritningsarbetet omedelbart igångsattes och att erfor

derliga medel till ritningar oell byggnadsarbeten ställas till förfogande.

Beträffande kostnaderna för karolinska institutets nybyggnader får

byggnadsstyrelsen erinra, att 1940 ars civila byggnadsordning i underdånigt

utlåtande den 25 februari 1942 över av byggnadsstyrelsen den 21

januari 1941 framlagt förslag föreslagit sådana inskränkningar i det ursprungliga

programmet, att anläggningen enligt utredningens beräkning

skulle kunna uppföras för 5 695 000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1943 har emellertid Eders Kungl. Maj:t bemyndigat

byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Ture Ryberg uppgjorda skissritningar, uppgöra ritningar och

entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten beträffande

utformningen av den i programmet ingående administrations- och

biblioteksbyggnaden. Under förutsättning att denna byggnad skall uppföras

i den sålunda avsedda större omfattningen, kommer härav att föranledas

en kostnadsökning av 25 000 kronor.

Genom nyssberörda beslut den 30 juni 1943 anbefalldes byggnadsstyrelsen

jämväl att utreda möjligheterna att med minsta möjliga merkost

nåd bibehålla den av styrelsen tidigare förordade planlösningen med en

särskild byggnad för var och en av institutets institutioner i stället för att

såsom 1940 års civila byggnadsordning föreslagit sammanslå vissa institutionsbvggnader

två och två. Den sålunda anbefallda utredningen har

styrelsen överlämnat med underdånig skrivelse den 8 september 1943 och

däri meddelat, att merkostnaden voel en förläggning av institutionerna för

anatomi och histologi i skilda byggnader uppginge till 65 000 kronor samt

vid uppdelning av institutionerna för farmakologi och fysiologi till 90 000

kronor, och att den sammanlagda kostnadsökningen alltså utgjorde 155 000

kronor.

Såväl byggnadsstyrelsen som institutets representanter förorda nybygg

nadsarbetenas utförande med dessa nu angivna förändringar.

Den sammanlagda kostnaden för institutets nvbvggnader skulle alltså

bliva (5 695 000 -f 25 000 + 155 000 =) 5 875 OOOkronor.

I denna summa ingår ett belopp av 200 000 kronor till erforderliga förarbeten,

vilket, för att nybyggnadsarbetet må kunna bedrivas med önskvärd

skyndsamhet, bör kunna snarast möjligt under innevarande budgetår

ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Därest karolinska institutets byggnadsarbeten icke skulle komma att

bedrivas på det sätt byggnadsstyrelsen ovan angivit såsom önskvärt, blir

det nödvändigt att hos staden anmäla, att kronan önskar uppskov med

överlämnandet av fastigheterna i kvarteret Glasbruket. Då kronan såsom

ovan framhållits sannolikt blir i behov av att tillträda fastigheten i kvarteret

Västertorn senast den 1 juli 1946, uppstår frågan, huruvida och i

vilken utsträckning jämkning av tidpunkterna för de olika bytesobjektenas

överlämnande kan erhållas.

Jämväl stadens avträdande av fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Kid

skär (gymnasiehusen) bör i detta sammanhang beröras. Enligt § 27 i markavtalet

och nådigt beslut den 19 december 1941 skulle kronan hava till

trätt dessa fastigheter den 1 juli 1943. Husen hava emellertid ännu icke

utrymts utan där är fortfarande inrymd en handelsskola. Då staden icke

erhållit tillstånd att uppföra en för handelsskolan avsedd nybyggnad, har

staden genom nådigt beslut den 18 december 1942 medgivits att utan

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘236.

hyresersättning utnyttja gymnasiehusen tills vidare under år 1943. Då det

icke synes byggnadsstyrelsen rimligt, att lösningen av vissa trängande statliga

lokalbehov härigenom uppskjutas, torde åtgärder böra vidtagas av

staden i syfte att gymnasiehusen snarast möjligt och senast den 1 april

1944 utrymmas.

Styrelsen vill erinra om att anslagsmedel anvisats till ombyggnad av

gymnasiehusen för tillgodoseende av riksräkenskapsverkets och kammarrättens

behov av utvidgade lokaler, vartill fullständiga ritningar redan finnas

utarbetade.

Av vad byggnadsstyrelsen ovan anfört framgår det för lösandet av ett

flertal betydelsefulla statliga lokalfrågor trängande behovet av att karolinska

institutets nybyggnadsföretag inom Norrbackaområdet snarast möjligt

och senast den 1 juli 1944 må kunna igångsättas. För sådant ändamål

bör, såsom ovan nämnts, det förberedande ritningsarbetet omedelbart påbörjas,

varför å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår bör

anvisas det härför erforderliga beloppet 200 000 kronor. Av den totala kostaadssumman,

5 875 000 kronor, för själva byggnadsarbetena skulle under budgetåret

1944/45 erfordras 3 000 000 kronor och resten under budgetåret

1945/46.

Departementschefen.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har frågan

örn nybyggnad för karolinska institutets teoretiska institutioner under en lång

följd av år stått under diskussion. Efter ett utredningsarbete, som tog sin

början redan år 1919, kunde omsider för 1937 års riksdag framläggas ett förslag

till lösning av denna byggnadsfråga, vilket framgått som resultat av en

allmän arkitekttävlan. Jag erinrar örn, att förslaget, vilket upprättats av arkitekten

Ture Ryberg, i korthet innebar, att på det s. k. Norrbackaområdet i

närheten av karolinska sjukhuset skulle uppföras, förutom en administrationsoch

biblioteksbyggnad, särskilda byggnader för var och en av institutets sju

institutioner samt dessutom byggnader för vaktmästare och amanuenser. Föredragande

departementschefen fann förslaget utgöra en lycklig lösning av byggnadsplan

och tillstyrkte därför, att företaget utfördes i huvudsaklig överensstämmelse

med de av Ryberg uppgjorda ritningarna. Kostnaderna för anläggningen

i dess helhet beräknades år 1937 till 6 475 000 kronor. Riksdagen,

som godtog det framlagda byggnadsprogrammet, anvisade, med bifall till propositionen,

ett begynnelseanslag på 100 000 kronor, vilket avsågs för uppgörande

av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar m. m. Sedermera

ha ytterligare medel beviljats för samma ändamål.

Byggnadsarbetena hunno emellertid, såsom min tidigare redogörelse ger vid

handen, icke påbörjas före krigsutbrottet. De väsentligt ändrade förhållanden,

som i och med detta inträdde i de ekonomiska förutsättningarna för detta

omfattande företag, föranledde cn omprövning av programmet i syfte att nedbringa

kostnaderna. I början av år 1941 framlade byggnadsstyrelsen, som

fått i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i angivna hänseende,

ett modifierat förslag. Av byggnadsstyrelsens utredning framgick, att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kostnaderna för det av riksdagen godtagna programmet då hade stigit till

8 755 000 kronor. Genom de av byggnadsstyrelsen föreslagna modifikationerna

skulle detta belopp kunna minskas med 1 015 000 kronor, varför de

sammanlagda anläggningskostnaderna skulle belöpa sig till 7 740 000 kronor.

Över byggnadsstyrelsens förslag avgav civila byggnadsutredningen ett år senare

utlåtande. Vid denna tidpunkt beräknades ett genomförande av byggnadsstyrelsens

förslag med hänsyn till ytterligare inträffad prisstegring komma

att draga en kostnad av inemot 8 200 000 kronor. Civila byggnadsutredningen

har för att nedbringa kostnaderna anvisat olika utvägar, vilka tillsammans

leda till en besparing av ytterligare inemot 2 500 000 kronor. Jag erinrar om

att de viktigaste av dessa besparingsåtgärder äro, att vissa byggnader, nämligen

byggnaden för rättsmedicinska institutionen och bostadshuset för amanuenserna

helt uteslutits ur programmet och att flertalet institutioner förutsatts

icke komma att disponera över särskilda byggnader utan i stället ansetts kunna

sammanföras två och två i en byggnad. Därjämte gav byggnadsutredningen

detaljerade anvisningar på besparingsmöjligheter genom jämkningar av

planlösningen i övrigt, såsom i fråga om antalet erforderliga rum samt rumsstorlek

och rumshöjd. Byggnadsutredningens program mötte emellertid, såsom

framgår av redogörelsen för yttrandena, stark kritik från lärarkollegiet. Det

förklarade sig hellre se, att institutet kvarstannade i de nuvarande lokalerna

jin att byggnadsutredningens förslag förverkligades. Universitetskanslern har

intagit samma ståndpunkt och har förordat ett uppskov med institutets utflyttning

till Norrbackaområdet till förslagsvis år 1958.

Med hänsyn till rådande förhållanden på byggnadsmarknaden och till det

statsfinansiella läget skulle jag för egen del — trots de ytterst otillfredsställande

lokalförhållandena inom institutets nuvarande fastigheter — icke velat

avvisa tanken på ett dylikt uppskov, därest icke denna byggnadsfrågas samband

med andra för statsverket trängande tomtfrågor skulle gjort det nödvändigt

att inom den i markavtalet mellan kronan och Stockholms stad fastslagna

tidsfristen, d. v. s. senast den 1 juli 1948, frigöra och till Stockholms stad

överlämna den tomt inom kvarteret Glasbruket, som nu disponeras av karolinska

institutet. En närmare redogörelse för dessa förhållanden lämnas av chefen

för kommunikationsdepartementet i anmälan denna dag av proposition

angående vissa byggnadsfrågor, berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen

i Stockholm m. m. I detta läge har jag funnit det ofrånkomligt, att

anslag nu äskas till påbörjande även av karolinska institutets nybyggnad. Jag

utgår därvid från att byggnadsföretaget skall genomföras under en tid av

högst fyra år och förutsätter sålunda, att Kungl. Majit före den 1 juli detta

år lämnar Stockholms stad besked, att kronan icke önskar tidigare dag för

avträdandet av fastigheterna i kvarteret Glasbruket än den 1 juli 1948.

De olika byggnaderna böra uppföras i den ordning, som föreslagits av

byggnadsstyrelsen. Början bör sålunda göras med de byggnader, som skola

inrymma lokalerna för administration och bibliotek samt de anatomiska och

opaginerad Kontrollera mot PDF

öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

histologiska institutionerna. För genomförande av byggnadsprogrammet i

denna del torde erforderliga medel böra anvisas på riksstaten för nästa budgetår.

För den kombinerade administrations- och biblioteksbyggnaden föreligga

huvudritningar. Dessa lia upprättats på grundval av civila byggnadsutredningens

förslag, vilket dock i vissa detaljer jämkats för att tillmötesgå

av lärarkollegiet uttalade önskningar. Dessa modifikationer, som medföra

en höjning av kostnaderna med 25 000 kronor, innebära i huvudsak att

för kamrerarkontoret beräknats ökade utrymmen och att expeditionslokalen

inom kansliet obetydligt utökats. Såsom en följd av dessa utvidgningar ha

även de i våningen under kansliet och kamrerarkontoret belägna kollegie- och

kommittérummen erhållit något större golvyta. Lärarkollegiet, varmed samråd

skett vid utarbetandet av ritningarna, har visserligen framhållit, att kamrerarkontoret

alltjämt måste anses knappt tilltaget, men har likväl, ehuru med

tvekan, godtagit ritningarna under förutsättning, att ny möbeluppsättning och

modern kontorsutrustning anskaffas för såväl kamrerarkontoret som kansliet

och att möjligheter finnas för eventuell framtida utbyggnad. För egen del är

jag beredd att tillstyrka, att administrations- och biblioteksbyggnaden uppföres

i huvudsaklig enlighet med ifrågavarande huvudritningar, varvid jag i

likhet med lärarkollegiet förutsätter, att den nuvarande, i hög grad omoderna

kontorsutrustningen slopas och ersättes med tidsenlig och utrymmesbesparande

inredning och möblering. Jag vill även framhålla, att plandispositionen medger

framtida utbyggnad och förutsätter, att möjligheterna i detta hänseende

beaktas jämväl vid byggnadens inplacering i terrängen. Kostnaderna för administrations-

och biblioteksbyggnaden lia enligt de i februari 1942 gällande priserna

beräknats till (565 000 + 25 000 =) 590 000 kronor. Med hänsyn till

nu rådande prisläge bör detta belopp höjas till 640 000 kronor.

Även när det gäller de anatomiska och histologiska institutionerna är jag

beredd att förorda, att en nybyggnad i princip planlägges med utgångspunkt

från civila byggnadsutredningens förslag och att sålunda dessa institutioner

sammanföras i ett komplex. Härvid bör beaktas, att de olägenheter, som

förmenats vara i allmänhet förbundna med att vissa lokaler göras gemensamma

för tvenne olika institutioner — vilka olägenheter emellertid enligt min

mening, som stödjes av kanslerns yttrande, ofta överbetonats — i detta fall

torde bliva föga framträdande, helst som den planerade kurssalen för den

histologiska institutionen bör kunna tjänstgöra som extra föreläsningssal. Bortsett

från den kritik, som riktar sig mot sammanförandet av de bägge institutionerna,

ha emellertid andra erinringar gjorts mot byggnadsutredningens

förslag, vilka jag icke kunnat lämna obeaktade. Jag har av vad i ärendet anförts

blivit övertygad örn att den histologiska institutionens lokalutrymme

av byggnadsutredningen beräknats alltför knappt. Källare, som enligt förslaget

saknas under histologiflygeln, bör sålunda inredas under en del av denna

byggnadskropp. Såväl föreläsnings- som kurssalen böra anpassas till det ökade

antalet studerande vid tandläkarinstitutet, vilkas utbildning under första året

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 236.

lir förlagd till nu ifrågavarande institutioner. Vidare böra vissa jämkningar

vidtagas i fråga om dispositionen av laboratorieutrymmena, främst för att

samtliga laboratorier för den anatomiska institutionen skola kunna inrymmas

i anatomiflygeln och för att bereda ett något ökat utrymme åt de histologiska

laboratorierna. På lämplig plats i byggnadskroppen bör en för dissektionsobjekt

och dylikt avsedd hiss anordnas. Beträffande slutligen de anmärkningar,

som riktats mot rumshöjderna, förutsätter jag å ena sidan, att vid utarbetandet

av huvudritningarna hänsyn tages till behovet av utrymmeskrävande

apparatur i vissa lokaler men att å andra sidan omsorgsfullt prövas

möjligheterna att även med de av byggnadsutredningen föreslagna rumshöjderna

ernå tillfredsställande ventilation genom utnyttjande av tidsenliga anordningar

för luftväxling. De av mig förordade modifikationerna i byggnadsprogrammet

kunna beräknas leda till en ökning av byggnadens volym med i

runt tal 750 kubikmeter och av byggnadskostnaderna enligt 1942 års prisa

med cirka 75 000 kronor. Med inräknande av tillägg för prisstegring, cirka

130 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för anatomiska och histologiska

institutionernas byggnad följaktligen bli (1 400 000 + 75 000 -f

+ 130 000 =) 1 605 000 kronor. För att lämna utrymme för vissa ytterligare

smärre modifikationer, som kunna komma att visa sig påkallade, torde dei

emellertid vara välbetänkt att på grundval av nu rådande prisläge räkna med

en totalkostnad för detta byggnadsföretag av 1 625 000 kronor.

För de övriga institutionernas vidkommande är byggnadsfrågan icke lika

klar. Fysiologiska institutionens lokalbehov är sålunda avhängigt av vissa förslag,

som äro att vänta från den pågående utredningen örn den flygmedicinska

forskningens ordnande. Frågan om den rättsmedicinska institutionens

behov av särskilda lokaler har kommit i nytt läge genom det förslag till omorganisation

av rättsmedicinalväsendet, som chefen för justitiedepartemente’.

i annat sammanhang anmält, och enligt vilket en i samverkan med Stockholms

stad upprättad rättsläkarstation är avsedd att förläggas till Norrbackaområdet

i anslutning till rättsmedicinska institutionen. I motsats till civila

byggnadsutredningens program torde detta förslag förutsätta, att en särskild

byggnad uppföres också för denna institution. Jag har för avsikt att föranstalta

örn att förhandlingar i denna fråga snarast upptagas mellan staten och Stockholms

stad. Slutligen föreligger ännu icke något överarbetat förslag till nybyggnad

för den kemiska institutionen, vilken ansetts vara den, som senast

bör förflyttas från sina nuvarande lokaler till Norrbackaområdet.

För utredningen av sist berörda byggnadsfrågor, vilken bör bedrivas med

sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet om möjligt må kunna föreläggas nästa

års riksdag, åtminstone i vad gäller flertalet institutioner, bör beräknas ett

icke alltför knappt belopp, eller förslagsvis 50 000 kronor. Slutligen torde för

yttre arbeten (planeringsarbeten, anläggningar av vägar och dylikt) för det

första byggnadsskedet beräknas i runt tal 100 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för nu ifrågavarande etapp av byggnadsföre
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

taget och för utredningar rörande den närmast följande kunna sålunda angivas

till (640 000 + 1 625 000 + 50 000 + 100 000 =) 3 415 000 kronor. Härav

torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 2 200 000 kronor.

I det föregående har påvisats angelägenheten av att den av mig tillstyrkta

första etappen av karolinska institutets utflyttning till Norrbackaområdet snarast

möjligt kommer till stånd. Givetvis måste det dock bliva beroende av

situationen på byggnadsmarknaden, vid vilken tidpunkt detta byggnadsföretag

kan igångsättas. Frågan härom torde få i vanlig ordning prövas av Kungl.

Majit.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Nybyggnad för karolinska mediko-kimrgiska institutet

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av.................................kronor 2 200 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!

Olof Cederstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kir ur giska in stitutet. s. 13 i texten
  2. SU 1944:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet. s. 21 i texten