Angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet
1944-03-03 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:236, Angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
31
Nr 236.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad
för karolinska mediko-kirurgiska institutet;
given Stockholms slott den 3 mars 1944-
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 mars 1944•
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge.
I 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, punkten 3) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45 till Nybyggnad
för karolinska mediko-kirurgiska institutet ett investeringsanslag av
2 200 000 kronor.
Jag ber nu att få ånyo anmäla ärendet.
Nuvarande förhållanden.
Flertalet av karolinska institutets teoretiska institutioner, nämligen de anatomiska,
histologiska, fysiologiska, kemiska, farmakologiska, rättsmedicinska
och neurofysiologiska institutionerna ävensom institutets administrations- och
bibliotekslokaler äro för närvarande inrymda i byggnaderna på tomten vid
Hantverkargatan 3 i Stockholm. Av övriga institutioner disponerar institutio
-
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 236.
nen för allmän patologi lokaler på Sabbatsbergs sjukhus och institutionen
för speciell patologi egen institutionsbyggnad vid karolinska sjukhuset, i vilken
byggnad även den bakteriologiska institutionen är inrymd. För hygieniska institutionen
ha lokaler beretts i den på Norrbackaområdet för Statens institut
för folkhälsan uppförda nybyggnaden.
På tomten vid Hantverkargatan äro nu uppförda fyra byggnader, benämnda
stora byggnaden (även kallad anatomibyggnaden), mellanbyggnaden, biblioteks-
och bostadsbyggnaden samt lilla byggnaden. I stora byggnaden
äro — förutom huvuddelen av de administrativa lokalerna och panncentralen
— inrymda anatomiska, histologiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna.
Mellanbyggnaden upptages av de kemiska och neurofysiologiska
institutionerna. Lilla byggnaden innehåller rättsmedicinska institutionen. Biblioteks-
och bostadsbyggnaden inrymmer — förutom utrymmen för bibliotek
och vissa tjänstebostäder — även kamrerarexpeditionen.
Byggnadsfrågans behandling vid 1930 års riksdag.
I propositionen 1930: 232 erinrades, att 1926 års sjukhuskommission karakteriserat
de lokala förhållanden, under vilka karolinska institutet arbetade, såsom
synnerligen otillfredsställande. Genom den avsevärda stegringen under den
senaste tioårsperioden av antalet medicine studerande vid institutet hade en
del åtgärder av mera provisorisk natur ansetts nödvändiga för att avhjälpa
bristen på lämpliga och tillräckligt stora lokaler för institutets verksamhet.
Omdömet om lokalförhållandena gällde även de teoretiska institutionerna.
Enligt kommissionens mening borde det stora målet vid lösandet av institutets
byggnadsfråga vara att till en enhet sammanföra institutets nu i stor
utsträckning spridda institutioner och kliniker. I enlighet härmed föreslog kommissionen,
att samtliga dessa skulle förläggas till det tomtområde vid Norrbacka,
som genom beslut av 1927 års riksdag ställts till förfogande för ändamålet.
Då det givetvis skulle vara förenat med stora kostnader att på en gång
låta utföra alla erforderliga byggnadsarbeten, föreslog kommissionen, att dessa
skulle uppdelas i tre etapper. I den första etappen skulle huvuddelen av det
kliniska sjukhuset komma till utförande. Av karolinska institutets teoretiska
institutioner skulle i denna etapp medtagas allenast institutionen för speciell
patalogi. Den andra byggnadsetappen skulle omfatta återstående sjukhuskliniker.
Den tredje etappen slutligen skulle avse de teoretiska institutionerna
samt de för institutets förvaltning och bibliotek avsedda lokalerna.
Departementschefen anslöt sig i huvudsak till det av kommissionen framlagda
förslaget.
I skrivelse 1930: 386 uttalade riksdagen, att det syntes vara ostridigt, att
karolinska institutet, landets största medicinska undervisningsanstalt, vore i
trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade
lokaler för att kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Riksdagen hade
icke funnit anledning frångå den tidigare av riksdagen hävdade ståndpunkten,
33
kungl. Majlis proposition nr ''286.
att förevarande byggnadsfråga borde fösas efter enhetstankens princip. Riksdagen
biträdde därför det föreliggande förslaget om de olika avdelningarnas
sammanförande till en enhet å Norrbaekaområdet.
Anordnande av allmän arkitekttävling.
I skrivelse den 22 mars 1934 erinrade lärarkollegiet vid karolinska institutet
om det ohållbara nödläge, i vilket institutets teoretiska institutioner sedan lång
tid befunne sig, samt anhöll, att byggnadsstyrelsen måtte anmodas att verkställa
utredning, innefattande preliminära ritningar och kostnadsförslag, rörande
dels nybyggnader för institutet å Norrbaekaområdet, dels ock tillbyggnad
till institutets nuvarande lokaler för beredande av ökade laboratorieutrymmen.
Sedan Kungl. Majit den 18 maj 1934 fattat beslut i överensstämmelse med
lärarkollegiets framställning, avgav byggnadsstyrelsen med skrivelse den 18
oktober 1934 preliminär utredning rörande förevarande byggnadsfråga. I denna
skrivelse anfördes, att styrelsen i samråd med representanter för lärarkollegiet
utarbetat tre alternativa förslag i ämnet (A, B och C). Alternativ A innenebar,
att lokalbehovet skulle tillgodoses på institutets nuvarande tomt. Alternativ
B avsåg nybyggnader å Norrbaekaområdet. Alternativ C slutligen gick
ut på att vissa delar av institutionerna skulle kvarligga på den nuvarande tomten,
andra åter förflyttas till Norrbaekaområdet. Kollegiet förordade för sin
del alternativ B såsom varande det ojämförligt bästa.
_ Universitetsberedningen, som avgav utlåtande i ärendet, anförde, att beredningen
fått ett starkt intryck av att de flesta institutionerna vore i trängande
behov av större och modernare lokaler. Med hänsyn till ifrågavarande byggnaders
ålder och. beskaffenhet syntes det vara förenat med betydande kostnader
att sätta dem i sådant skick, att de bleve fullt tjänliga som lokaler för modernt
laboratoriearbete. Vid sådant förhållande och då beredningen hyste den uppfattningen,
att det för läkarutbildningen och den medicinska forskningen skulle
vara en stor fördel, om de teoretiska institutionerna snarast möjligt förflyttades
till Norrbaekaområdet, hade beredningen ansett, att man borde i första
hand undersöka, huruvida de i alternativ B i byggnadsstyrelsens förslag beräknade
utrymmena kunde bliva föremål för sådan reducering, att det bleve
ekonomiskt möjligt att i ett sammanhang realisera önskemålet om nybyggnad
på Norrbaekaområdet för de flesta av nämnda institutioner.
Vid dessa överväganden hade beredningen utgått från följande förutsättningar,
nämligen dels att lokalerna skulle vara fullt tillräckliga för de aktuella
behoven och dessutom erbjuda vissa reservutrymmen, dels att byggnadskomplexets
planläggning medgåve, att i framtiden uppkommande behov av ökat
utrymme kunde tillgodoses genom till- och påbyggnader, dels att institutionen
för speciell patalogi bomme att få sin lokalfråga ordnad redan under första
byggnadsetappen, dels att frågan örn nybyggnad för institutionen för allmän
patalogi, som för närvarande hade lokaler åt sig upplåtna vid Sabbatsbergs
sjukhus, icke syntes vara aktuell, dels ook att spörsmålet om lokaler för den
bakteriologiska institutionen sannolikt bomme att få sin lösning i annat sammanhang.
Med utgångspunkt från dessa förutsättningar beräknade universitetsberedningen
det nyttiga golvutrymme, varmed byggnadsstyrelsen räknat i
alternativ B, till omkring 12 000 kvadratmeter i stället för 24 810 kvadrat
Bihang
till riksdagens -protokoll 19H. 1 sami. Sr —SSG. ,''i
34
Kungl. Majlis proposition nr 1136.
meter. Totalkostnaden för nybyggnaden syntes i så fall kunna begränsas till
omkring 4 565 000 kronor. Beredningen ansåg, att den fortsatta utredningen i
ämnet borde inriktas på en med ledning av angivna reducerade byggnadsprogram
planerad nybyggnad å Norrbaekaområdet.
Sedan Kungl. Maj:t den 30 mars 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
verkställa utredning och uppgöra program för anordnande av en allmän arkitekttävling
rörande ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig enlighet med vad
universitetsberedningen förordat, överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse
den 24 oktober 1935 ifrågavarande utredning och program.
I nämnda skrivelse har styrelsen meddelat, att styrelsen vid utarbetandet avtävlingsprogrammet
utgått från att huvudvikten läge vid den totala nedminskningen
av utrymmet till 12 400 kvadratmeter samt att styrelsen ansett sig oförhindrad
att inom denna ram vidtaga de jämkningar i fråga om utrymmets fördelning
på de olika institutionerna, som kunnat föranledas av det föreliggande
behovet. Då en så avsevärd beskärning av de ursprungligen framställda önskemålen
rörande lokalernas storlek skulle vidtagas, hade det givetvis varit angeläget,
att vid programmets utarbetande med största noggrannhet avväga, huru
det till buds stående utrymmet skulle lämpligast avvägas, så att de med reduceringen
följande olägenheterna skulle bliva så litet kännbara som möjligt.
Härvid har det visat sig erforderligt att för varje särskild institution i samråd
med vederbörande föreståndare uppgöra noggranna utredningsskisser. Dessa
skisser, vilka bilades skrivelsen, hade av vederbörande föreståndare genom påteckning
godkänts som underlag för tävlingsprogrammet. Härigenom torde
få anses som fastslaget, att inom det nu avsedda utrymmet fullt användbara
institutionslokaler kunde erhållas. I fråga örn lokaler för bibliotek och administration
hade liknande godkännande lämnats av institutets biblioteksnämnd
och förvaltningsnämnd. Berörda skisser hade legat till grund för utarbetandet
av tävlingsprogrammet. Därvid hade iakttagits de av universitetsberedningen
framställda kraven på att planläggningen av byggnadskomplexet skulle medgiva,
att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat utrymme
skulle kunna tillgodoses genom till- och påbyggnader.
Vid anmälan av byggnadsfrågan i 1936 års åttonde huvudtitel anförde departementschefen
följande.
Departmentschefen ville för egen del ansluta sig till den enhälligt hävdade
uppfattningen, att de nuvarande byggnaderna för de teoretiska institutionerna,
vilka byggnader uppfördes för närmare 70 år sedan, icke beredde nöjaktiga
yttre förutsättningar för läkarutbildningen och för den vetenskapliga
forskningen vid vårt lands största medicinska läroanstalt. Det framstode
som en angelägenhet av vikt, att statsmakterna sörjde för, att denna sedan
lång tid tillbaka aktuella fråga så snart som möjligt erhölle en tillfredsställande
lösning.
Efter att hava erinrat, att varken Kungl. Majit eller riksdagen tagit ställning
till frågan om vilka byggnader, som skulle upptagas i den andra och
tredje byggnadsetappen för karolinska sjukhusets utbyggande, anförde departementschefen
vidare:
Frågan örn beredande av nya lokaler för de teoretiska institutionerna torde
alltså kunna företagas till behandling, utan att det tidigare planerade byggnadsprogrammet
lede intrång. Med hänsyn härtill och det trängande behovet
av nya lokaler för nämnda institutioner, funne departementschefen sig böra
Kungl. Maj:ts proposition nr <236. 35
nu framlägga förslag om vidtagande av förberedande åtgärder för ett definitivt
ordnande av lokalfrågan för institutionerna samt för karolinska institutets
bibliotek och administrativa organ. Anmärkas finge emellertid, att ett beslut
i den riktning, departementschefen förordade, icke vore för Kungl. Majit
och riksdagen bindande i fråga örn tidpunkten för byggnadsarbetenas igångsättande.
Beträffande de tre föreliggande alternativa byggnadsförslagen erinrade departementschefen,
att Kungl. Majit genom beslut den 30 mars 1935 anbefallt
en utredning efter de riktlinjer, som innehölles i alternativ B. Den av byggnadsstyrelsen
i detta hänseende verkställda utredningen hade bekräftat uppfattningen
om att det skulle vara möjligt att på denna väg komma fram till
en lösning, som byggde på enhetstankens princip och som samtidigt läte sig
genomföra utan alltför stora kostnader för statsverket. Departementschefen
ansåge sig därför böra förorda, att detta alternativ lades till grund för de fortsatta
övervägandena av förevarande byggnadsfråga.
Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag torde det
emellertid vara lämpligt att låta det definitiva ställningstagandet till detsamma
föregås av en allmän arkitekttävling. Därest riksdagen anvisade erforderliga
anslagsmedel för ändamålet, torde Kungl. Majit sedermera böra uppdraga
åt byggnadsstyrelsen att anordna en sådan tävling.
Riksdagen, som lämnade vad av departementschefen sålunda anförts utan
erinran, anvisade för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag av 40 000
kronor till allmän arkitekttävling rörande byggnadsföretaget.
Genom beslut den 15 maj 1936 föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsstyrelsen
skulle snarast möjligt anordna en allmän arkitekttävling i fråga om förslagsritningar
till omförmälda nybyggnad och att tävlingsförslagen skulle bedömas
av en särskild prisnämnd, bestående av sju av departementschefen
utsedda ledamöter. Till grund för tävlingen skulle läggas det av byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 24 oktober 1935 till Kungl. Majit överlämnade tävlingsprogrammet
.
Nybyggnadsfrågans behandling vid 1937 års riksdag.
Med skrivelse den 23 februari 1937 överlämnade byggnadsstyrelsen de inkomna
tävlingsförslagen. I skrivelsen meddelade styrelsen, att prisnämnden
tilldelat ett av arkitekten Ture Ryberg upprättat förslag första pris. Detta
förslag avsåg uppförande av sju institutionsbyggnader — en för varje institution
— en administrations- och biblioteksbyggnad, en bostadsbyggnad för
vaktmästare och en bostadsbyggnad för amanuenser. Beträffande den närmare
utformningen av detta förslag lämnade styrelsen nedanstående redogörelse,
i samband varmed styrelsen angav det område, som reserverats för
byggnadsföretaget.
Nämnda område vore beläget på det s. k. Norrbackaområdets sydvästra
del och begränsades i sydost av statens järnvägars område invid norra stationen,
i sydväst och nordväst av en ny väg, som skulle ersätta den gamla
vägen förbi Stora kontoret och Tomteboda blindinstitut, och i nordost av
Torsgatans förlängning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Enligt det med lörsta pris belönade tävlingsförslaget hade institutionsbyggnaderna,
av vilka var och en rymde endast en institution, samlats till en
inom den norra delen av området belägen höjdplatå.. Öster om dessa byggnader
på ett avstånd av omkring 80 meter hade administrations- och biblioteksbyggnaden
förlagts och komme i framtiden,.när en ifrågasatt solennitetsbyggnad
uppförts, att tillsammans med denna bilda begränsning mot nordost
och norr av en samlande gård, som öppnade sig mot sydväst. Omkring 80
meter sydost om administrationsbyggnadens sydliga gavel hade förlagts tre
sammankopplade längor med portvaktsbostad och. vaktmästarbostäder, samt
en friliggande bostadsbyggnad för amanuenser. Vid den östra gaveln av de
för vakmästarbostäder avsedda byggnadslängorna intill Torsgatans förlängning
hade förlagts huvudentrén till området. Från huvudentrén ledde en väg
upp till planen framför administrationsbyggnaden och en annan sydväst om
institutionsbyggnaderna till områdets sydvästra del. Den förstnämnda av dessa
vägar ledde förbi en gammal mangårdsbyggnad, det s. k. »Stenbrottet», med
omgivande trädgård, avsedd att utnyttjas till lunchlokal för institutet.
Väster örn en huvudväg mellan institutionsbyggnaderna hade, räknat från
söder till norr, förlagts följande institutioner, nämligen den kemiska, den
farmakologiska, den hygieniska och den rättsmedicinska institutionen. Öster
om samma väg vore, räknat från söder till norr, förlagda institutionerna för
fysiologi, histologi och anatomi. Enligt den sålunda föreslagna placeringen
hade de institutioner, som samarbetade, förlagts bredvid varandra.
Beträffande institutionsbyggnadernas utformning hade denna av förslagsställaren
lösts på ett såväl för institutionernas inre^ arbete sorn.med hänsyn
till framtida utbyggnader synnerligen lyckligt sätt. Sålunda hade i regel jmdervisningsavdelningen
inom varje institutionsbyggnad förlagts till en envånmgslänga
och administrations- och forskaravdelningarna till. en från undervisningsavdelningen
skild länga om två våningar med administrationsavdelningen
i bottenvåningen och forskaravdelningen i våningen 1 trappa upp. Härigenom
kunde de olika avdelningarnas lokaler tillbyggas och påbyggas oberoende
av varandra och så att sammanhängande lokalgrupper kunde erhållas.
Byggnadsstyrelsen fann det med första pris belönade förslaget lämpligen
böra läggas till grund för genomförandet av ifrågavarande byggnadsföretag.
Med stöd av genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda ytterligare utredningar
hade styrelsen låtit utföra en preliminär kostnadsberäkning rörande
detta förslag, enligt vilken beräkning kostnaderna fördelade sig sålunda:
Anatomiska institutionen .................
Kemiska institutionen........................
Histologiska institutionen.....................
Rättsmedicinska institutionen..................
Hygieniska institutionen.....................
Farmakologiska institutionen..................
Fysiologiska institutionen....................
Administrations- och biblioteksbyggnad........
Kulvertar under byggnaderna.................
Utvidgning av karolinska sjukhusets värmecentral
Restaurering av »Stenbrottet» ...............
, kronor 835 000.
1 073 000
» 680 000
678 000
» 435 000
» 666 000
618 000
468 000
32 000
50 000
» 40 000
37
Kungl. Majlis proposition nr $236.
Amanuensbostäder .................. kronor 60 000
Vaktmästarbostäder ................. » 135 000
Portvaktsbyggnad ...........,............» 15 000 kronor 210 000
Yttre ledningar inom området (inkl. el. ledningar)....... » 310 000
Anslutningsledningar utom området (inkl. el. ledningar) . . » 210 000
Vägar och planer................................. . » 120 000
Planeringar och stängsel m. m........... » 50 000
Summa kronor 6 475 000.
Byggnadsstyrelsen hade vidare låtit verkställa närmare utredning rörande
lämpligaste sättet dels för områdets anslutning till i närheten befintliga vatten-,
gas- och avloppssystem, dels för ordnande av uppvärmningen av här
ifrågakomna anläggning. Denna utredning hade givit vid handen, att det ur
både drifts- och ekonomisk synpunkt vore fördelaktigast, att såväl värmeledningen
som övriga ledningar anslötes till karolinska sjukhusets motsvarande
anläggningar. Även om kostnaderna för därav betingade arbeten bleve
avsevärda, i det att de i den föreliggande kostnadsberäkningen upptagits till
sammanlagt 520 000 kronor (frånsett kostnaden för erforderlig utbyggnad av
karolinska sjukhusets värmecentral, som i kostnadsberäkningen vore upptagen
bland byggnadsarbetena), utgjorde en anslutning till karolinska sjukhusets
värmelednings- och övriga rörsystem den billigaste lösningen av förevarande
fråga.
Slutligen meddelade byggnadsstyrelsen, att karolinska institutets lärarkollegium
hemställt, att byggnadsstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t hemställa örn
upplåtande av tomt invid den planerade byggnaden för institutionen för medicinsk
kemi i och för uppförande av en byggnad för den sedan den 1 januari
1937 inrättade biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.
Med anledning härav framhöll byggnadsstyrelsen, att det icke torde möta något
hinder att på den av lärarkollegiet avsedda platsen bereda utrymme för en
byggnad för det av kollegiet angivna ändamålet. .
Kanslern för rikets universitet och lärarkollegiet vid karolinslca institutet
anslöto sig helt till det framlagda byggnadsförslaget.
I skrivelse till karolinska sjukhusets byggnadskommitté hade medicinska
föreningen vid karolinska institutet anhållit, bland annat, att för uppförande
av ett kårhus för föreningen samt eventuellt för uppförande av bostadshus
för medicinare måtte åt Norrbackaområdet upplåtas det tomtområde, som av
1931 års sjukhuskommitté i dess generalplan reserverats för föreningen.
Vid anmälan i propositionen 1937: 219 av förevarande byggnadsfråga framhöll
departementschefen, att det av arkitekten Ture Ryberg upprättade byggnadsförslaget
innebure en lycklig lösning av byggnadsfrågan, örn vars
trängande beskaffenhet allmän enighet rådde. Då de planerade byggnaderna
skulle bereda utrymmen för sinsemellan olikartade men av ett nära inbördes
38
Kungl. Majlis ''proposition nr 236.
samarbete beroende institutioner, vore det vid byggnadsföretagets utformning
av vikt ej blott att de olika institutionernas särskilda behov beaktades utan
även att institutionerna förlädes på sådant sätt, att förbindelserna mellan de
institutioner, som måste stå i kontakt med varandra, i görligaste mån underlättades.
En huvudsynpunkt vore också, att det behov av framtida utvidgningar,
som alltid måste förefinnas vid en anstalt av denna art, kunde tillgodoses
med minsta möjliga kostnader och avbräck för det löpande arbetet.
Båda dessa synpunkter syntes hava vunnit beaktande i det av Ryberg upprättade,
enligt paviljongsystem utformade förslaget.
De av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget
kunde enligt departementschefens mening icke anses oskäliga. Till den av
byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman borde dock läggas ett belopp
av i runt tal 75 000 kronor till konstnärlig utsmyckning av anläggningen, varför
totalkostnaderna för byggnadsföretaget komme att uppgå till 6 550 000
kronor. Då värdet av den friblivande tomten vid Hantverkargatan torde
kunna uppskattas till 3 725 000 kronor, skulle alltså nettoutgiften för statsverket
vid en lösning av byggnadsfrågan i enlighet med det ovanstående förslaget
uppgå till omkring 2 800 000 kronor.
Mot de gjorda framställningarna om upplåtande av tomtområden, avsedda
dels för en byggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet,
dels ock för ett kårhus samt eventuellt av bostadshus för medicine
studerande sade sig departementschefen icke hava någon erinran att framställa.
I skrivelsen 1937: 286 uttalade riksdagen, att riksdagen funnit det till utförande
förordade tävlingsförslaget innebära en lämplig lösning av byggnadsplan.
Riksdagen medgav, att ifrågavarande nybyggnadsföretag nu igångsattes.
Riksdagen framhöll emellertid, att de för byggnadsföretaget beräknade
kostnaderna förefölle höga. Det vore önskvärt, att kostnaderna örn möjligt
nedbringades.
Riksdagen anvisade för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av
100 000 kronor till nybyggnadsföretaget.
1938 års byggnadsförslag.
Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att, i samråd med delegerade, utsedda av karolinska institutets lärarkollegium
inom kollegiet och i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda
tävlingsförslag, upprätta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till
hnvudritningar och kostnadsberäkningar för ifrågavarande nybyggnad.
Med skrivelse den 1 februari 1938 överlämnade byggnadsstyrelsen dylika
huvudritningar och kostnadsberäkningar, vilka på uppdrag av byggnadsstyrelsen
utarbetats av arkitekten Ryberg i samråd med lärarkollegiets representanter
och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå.
I skrivelsen anförde byggnadsstyrelsen bland annat följande.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Vid den nu verkställda ytterligare utredningen i förevarande fråga hade
befunnits önskvärt, att gränserna för det för karolinska institutet avsedda
området delvis gåves en något ändrad sträckning. Sålunda hade områdets
östra gräns mot Torsgatans förlängning flyttats något mot väster. Vad beträffade
den väg, som skulle begränsa området mot väster och norr, hade
denna givits en annan sträckning än den tidigare avsedda. Denna väg skulle
alltså enligt det föreliggande förslaget komma att delvis förläggas längre åt
väster och i huvudsak ansluta sig till den nuvarande vägen förbi Tomteboda
blindinstitut och järnvägsstyrelsens kontrollkontor. Avsikten med denna förändring
hade varit att ej splittra statens markinnehav å denna del av Norrbackaområdet
samt att på ett betryggande sätt säkerställa karolinska institutets
utvecklingsmöjligheter ävensom bereda plats för institutet närstående institutioner.
Vad beträffade den nu föreliggande situationsplanen, innebure denna vissa
avvikelser från den i tävlingsförslaget angivna dispositionen av det för ändamålet
avsedda området. Sålunda hade bland annat det förändrade läget på
Torsgatans förlängning medfört en förändrad placering av administrationsbyggnaden
och bostadsbyggnaderna för vaktmästare och amanuenser.
Vad anginge utformningen av de olika byggnaderna, hade vissa förändringar
i byggnadernas plandisposition vidtagits. Administrationsbyggnaden hade sålunda
helt omarbetats. Bostadsbyggnaderna hade delvis omarbetats. Även i
övriga institutionsbyggnader hade förändringar vidtagits beträffande rummens
inbördes läge, storlek och allmänna anordning.
Enligt upprättade kostnadsberäkningar belöpte sig de sammanlagda kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsföretag till 7 380 000 kronor, exklusive
kostnaderna för den hygieniska institutionen. Denna institutionsbyggnad hade
medtagits i den av byggnadsstyrelsen gjorda utredningen rörande socialhygieniska
institutet, vari kostnaderna för den del av institutet, som motsvarade
hygieniska institutionen, angivits till 545 000 kronor. Sammanlagda kostnaden
för karolinska institutets nybyggnader skulle alltså bliva 7 925 000 kronor.
Inberäknat det av Kungl. Majit till konstnärlig utsmyckning beräknade beloppet,
75 000 kronor, skulle totalkostnaden för nybyggnaderna uppgå till
8 000 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för det omarbetade förslaget så
-
lunda:
Administrations- och biblioteksbyggnad............... kronor G50 000
Anatomiska institutionen ........................... » 1 063 000
Kemiska institutionen .............................. » 1 214 000
Histologiska institutionen ........................... » 721 000
Rättsmedicinska institutionen........................ » 640 000
Hygieniska institutionen ............................ » 545 000
Farmakologiska institutionen ........................ » 669 000
Fysiologiska institutionen ........................... » 764 000
Ledningskulvertar m. m............................. » 65 000
Restaurering av »Stenbrottet» ....................... » 81000
Omformningsanläggning och huvudfördelarcentral ...... » 32 500
Lokaltelefonväxel .................................. » 32 500
Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral........ » 278 000
40
Kunell. Maj ds ''proposition nr 236.
Bostadsbyggnader:
Amanuensbostäder................................. kronor 72 000
Vaktmästar- och portvaktsbostäder .................. » 250 000
Yttre arbeten:
Yttreledningsarbetenm.m........................... » 600 000
Vägar, planer, planeringar och stängsel................ » 248 000
Summa kronor 7 925 000.
I anslutning härtill framhöll byggnadsstyrelsen, att med gällande materieloch
arbetspriser kostnaderna för tävlingsförslagets genomförande skulle, frånsett
kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, belöpa sig till 8 100 000 kronor
eller 175 000 kronor mer än de beräknade kostnaderna för det av byggnadsstyrelsen
nu framlagda förslaget.
Vid anmälan i propositionen 1938: 275 av förevarande byggnadsfråga anslöt
departementschefen sig till byggnadsstyrelsens förslag.
Med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar anvisade
1938 års riksdag för budgetåret 1938/39 dels under kapitalbudgeten, statens
allmänna fastighetsfond, till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. ett
reservationsanslag av 140 000 kronor, dels ock till nybyggnad för de teoretiska
institutionerna m. m. vid karolinska institutet å beredskapsstaten ett
förskottsanslag av 1 360 000 kronor.
Hygieniska institutionens byggnadsfråga.
I den vid 1939 års statsverksproposition fogade kapitalbudgeten, bilaga 6,
erinrades, att med frågan om nybyggnader för de teoretiska institutionerna
vid karolinska institutet sammanhängde frågan örn lokaler för statens institut
för folkhälsan. Vid inrättande genom beslut av 1938 års riksdag av nämnda
institut förutsattes nämligen, att för institutet skulle under de närmaste åren
uppföras en byggnad å den för karolinska institutets hygieniska institution
reserverade delen av Norrbackaområdet och i direkt anslutning till den projekterade
institutionsbyggnaden. Kostnaderna för byggnaden för institutet
för folkhälsan uppskattades till i runt tal 1 800 000 kronor.
En av institutets för folkhälsan avdelningar skulle samtidigt fungera såsom
karolinska institutets hygieniska institution. De i bygget för karolinska institutet
ingående elektriska anläggningarna samt karolinska sjukhusets ångcentral
skulle användas även för driften av institutet för folkhälsan. Yttre
ledningar m. m. skulle vara gemensamma för de båda instituten.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen upprättad promemoria av den 19 november
1938 borde, om bygget för statens institut för folkhälsan uppfördes utan
att samtidigt bygget för karolinska institutet fullföljdes, i varje fall med hänsyn
till kombinationen av de båda byggnadsföretagen, de delar av bygget
för karolinska institutet komma till utförande, till vilka institutet för folkhälsan
anslötes, nämligen
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Omformningsanläggningen m. m. för elektrisk kraft och be
-
lysning ................... kronor 35 000
Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral.......... » 150 000
Utvändiga ledningsarbeten av olika slag................ » 425 000
Vägar och planeringsarbeten............... » 190 000
Summa kronor 800 000.
Till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha för budgetåren
1939/41 anvisats sammanlagt 700 000 kronor.
Nu föreliggande förslag.
Genom beslut den 30 juni 1938 fastställde Kungl. Majit de av arkitekten
Ryberg upprättade, av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 februari
1938 till Kungl. Majit överlämnade huvudritningarna till nybyggnader för
karolinska institutets teoretiska institutioner m. m., att lända till huvudsaklig
efterrättelse vid uppförande av nämnda byggnader.
Den 17 maj 1940 anbefallde Kungl. Majit, med hänsyn till rådande förhållanden,
byggnadsstyrelsen att i samråd med delegerade, utsedda av karolinska
institutets lärarkollegium, underkasta planerna för ifrågavarande byggnadsföretag
granskning vad beträffade såväl byggnadsvolymen, den konstruktiva
utformningen och valet av byggnadsmateriel som inredningens beskaffenhet,
i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna så långt detta vore möjligt,
utan att skäliga krav på byggnadsföretagets ändamålsenlighet och beständighet
åsidosattes.
Med skrivelse den 21 januari 1941 har byggnadsstyrelsen avgivit utredning
och förslag i angivna hänseende. Byggnadsstyrelsen har därvid meddelat,
att styrelsen i samråd med av lärarkollegiet utsedda delegerade funnit vissa
förenklingar och beskärningar av det föreliggande byggnadsprogrammet möjliga.
Vidare har styrelsen — under framhållande av att ett realiserande av
detta program med undantag av nybyggnaden för den hygieniska institutionen
med vid årsskiftet 1940/41 gällande priser skulle draga en kostnad av
sammanlagt 8 755 000 kronor samt att det sålunda reducerade byggnadsprogrammet
med de av styrelsen föreslagna begränsningarna av styrelsen
kostnadsberäknats till 7 740 000 kronor — angivit den genom de av styrelsen
föreslagna åtgärderna uppkommande kostnadsreduktionen till (8 755 000 —
— 7 740 000 =) 1 015 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört bland annat följande.
Med hänsyn till nödvändigheten av att under nuvarande förhållanden tillvarataga
alla möjligheter till besparing har byggnadsstyrelsen nu i enlighet
med givet uppdrag i samråd med institutets delegerade övervägt, huruvida
en ytterligare minskning av anläggningen skulle kunna genomföras utan att
ändamålsenligheten åsidosattes. Därvid har till en början upptagits frågan,
huruvida vissa institutions- eller andra byggnader skulle tills vidare kunna
uteslutas. Från karolinska institutets sida har emellertid med styrka fram
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
hållits, att sa icke kunde ske utan att det vetenskapliga arbetet bleve lidande
och hela syftemålet med anläggningen delvis förfelat. Byggnadsstyrelsen, som
för sin del icke anser sig kunna jäva dessa argument, har också funnit sig böra
avstå från att föreslå besparingar på denna väg.
Byggnadsstyrelsen har vidare undersökt, huruvida besparingar i byggnadskostnaderna
skulle ernås vid en sammanslagning av institutionerna, två och två
i en byggnad. Av byggnadsstyrelsen upprättade skisser till en byggnad, inrymmande
de farmakologiska och fysiologiska institutionerna och med en för båda
institutionerna gemensam hörsal, ha vid verkställd kostnadsberäkning givit vid
handen, att den besparing, som därvid skulle stå att vinna, uppgår till 60 000
kronor. De med en sådan sammanslagning förbundna nackdelarna äro emellertid
synnerligen i ögonen fallande och bestå företrädesvis i svårigheten
att få de till varje institution hörande utrymmena samlade på ett för arbetets
bedrivande ändamålsenligt sätt ävensom de stora vanskligheter, som måste
uppstå vid en framtida, av vetenskapens utveckling framtvungen utvidgning,
som vid en dylik anordning skulle kunna komma att bliva i hög grad försvårad
och onödigt dyrbar. Beträffande en anordning med föreläsningssal gemensam
för flera institutioner hava institutets delegerade även med bestämdhet framhållit,
att arbetet inom institutionerna härigenom skulle komma att väsentligen
försvåras. Föreläsningssalarna användas nämligen i åtskilliga fall för flera
olika kurser av medicinare och odontologie studerande, beträffande de förra
dessutom för jämlöpande kurser på olika utbildningsstadier. Föreläsningarna
belysas ofta av försök, vilka å ena sidan kunna kräva lång förberedelsetid på
stället och å andra sidan nödvändiggöra, att apparater och försöksmaterial
överföras från institutionen till föreläsningssalen. Detta tidsödande arbete
skulle kräva extra personal, om föreläsningssalen icke ligger inom vederbörande
institution. För den största av samtliga föreläsningssalar, den histologiska,
gäller att den även är avsedd till mikroskoperingssal, vilket gör att
den blir upptagen av de studerande hela arbetsdagen; i detta avseende fyller
den sålunda jämväl uppgiften såsom en laborationslokal för de studerande. I
andra fall måste olika föreläsningssalar hava speciella fasta anordningar, som
växla väsentligt från ämne till ämne. Det må i detta sammanhang erinras
därom, att för närvarande samtliga institutioner disponera egna föreläsningssalar,
varför den diskuterade anordningen med gemensamma föreläsningssalar
skulle på denna punkt innebära en försämring av nuvarande arbetsförhållanden.
Medan karolinska institutets delegerade sålunda bestämt uttalat sig mot
ett sammanförande av lokaler för flera institutioner till samma byggnad, ha
de emellertid med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden ansett sig
kunna godtaga av byggnadsstyrelsen föreslagna beskärningar av vissa lokalutrymmen
enligt det upprättade förslaget.
Genom dessa beskärningar skulle den sammanlagda byggnadsvolymen minskas
med omkring 10 procent. Beträffande beskärningarna ha karolinska institutets
delegerade framhållit, att de kunnat biträda desamma endast på den
grund att byggnadernas planlösning är så utformad, att möjligheter till framtida
utvidgningar på alla punkter föreligga. Delegerade hava emellertid framhållit,
att beskärningarna kunde betecknas såsom en yttersta gräns, till vilken
man kunde gå utan att byggnadens ändamålsenlighet helt äventyrades, samt
att då genom dessa inskränkningar allt reservutrymme skulle slopas, behov av
partiella tillbyggnader kunde förväntas framkomma på ett långt tidigare stadium
än eljest skulle bliva fallet.
43
Kungl. Majlis proposition nr 236.
De av styrelsen sålunda föreslagna beskärningarna av byggnadsvolymen
skulle medföra en reducering av anläggningskostnaderna med 326 000 kronor.
Vidare har styrelsen funnit besparingar till ett sammanlagt belopp av 155 000
kronor stå att vinna genom vidtagande av ändringar i fråga örn byggnadernas
planläggning, konstruktiva utformning m. m. Härjämte har genom uteslutning
av omformaranläggning, huvudfördelningscentral och lokaltelefonanläggning
samt förenklingar i övrigt beträffande de elektriska anläggningarna kostnaderna
ansetts kunna nedbringas med ytterligare 344 000 kronor. Slutligen
lia kostnaderna för vänne-, ventilations- och sanitetsanläggningarna befunnits
kunna minskas med 130 000 kronor, varjämte en reducering av de för
utvändiga arbeten beräknade kostnaderna med 60 000 kronor befunnits möjlig.
Den totala minskningen i anläggningskostnaderna skulle sålunda utgöra
(326 000 + 155 000 + 344 000 + 130 000 + 60 000 =) 1 015 000 kronor.
Enligt den av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadskalkylen fördela sig
anläggningskostnaderna sålunda:
Administrations- och biblioteksbyggnad ............... kronor 660 000
Anatomiska institutionen ........................... » 1 135 000
Kemiska institutionen .............................. » 1 290 000
Histologiska institutionen ........................... » 740 000
Rättsmedicinska institutionen........................ » 670 000
Farmakologiska institutionen ........................ » 720 000
Fysiologiska institutionen........................... » 831000
Ledningskulvertar ................................. » 81 000
Restaurering av »Stenbrottet»....................... » 97 000
Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral........ » 315 000
Amanuensbostäder............................... » 81 000
Vaktmästarbostäder ............................... » 280 000
Yttre arbeten ..................................... » 840 000
Summa kronor 7 740 000.
I ärendet ha yttranden härefter avgivits den 25 februari 1942 av 1940 års
civila byggnadsutredning, den 11 mars 1942 av byggnadsstyrelsen och den 31
mars 1942 av kanslern för rikets universitet, vilken hört lärarkollegiet vid
karolinska institutet.
1940 års civila byggnadsutredning har i sitt ovannämnda utlåtande framlagt
förslag till en ny byggnadsplan, avseende uppförande av dels tre institutionsbyggnader,
varav en för de anatomiska och histologiska institutionerna,
en för de fysiologiska och farmakologiska institutionerna och en för den kemiska
institutionen, dels en kombinerad administrations- och biblioteksbyggnad,
dels ock en bostadsbyggnad för vaktmästare. Byggnaden för den rättsmedicinska
institutionen har av civila byggnadsutredningen föreslagits icke
skola för närvarande komma till uppförande. Bostadsbyggnaden för amanuenser
har föreslagits skola uteslutas ur byggnadsplanen. Beträffande de
44
Kungl. Maj ds proposition nr 236.
byggnader, som enligt civila byggnadsutredningens förslag skulle komma till
uppförande, ha väsentliga reduktioner och förenklingar i lokalprogrammet ifrågasatts.
Den framlagda byggnadsplanen har kostnadsberäknats till 5 695 000
kronor.
Till stöd för det framlagda förslaget har civila byggnadsutredningen anfört
huvudsakligen följande.
Det föreliggande byggnadsförslagets ledande tanke är, att för en var av de
teoretiska institutionerna — bortsett från den hygieniska och den patologiska,
vilkas lokalbehov redan tillgodosetts — skola tillhandahållas särskilda byggnader.
För bibliotek och kansli m. m. har därjämte en särskild byggnad planerats.
En granskning av det mycket omfattande och betydligt kostnadskrävande
byggnadsprojektet har övertygat utredningen därom, att en ekonomiskt gynnsammare
plan kan uppnås, därest den nämnda grundtanken frångås. Sålunda
är att uppmärksamma, att planen förutsätter tillhandahållande av föreläsningssalar
med biutrymmen, bibliotek, djuravdelningar, verkstadslokaler och
lunchrum inom var och en av byggnaderna. Såvitt utredningen kan finna, har
något oavvisligt behov av en dylik anordning icke kunnat styrkas. Att densamma
emellertid är förbunden med avsevärda merkostnader såväl av engångsnatur
som icke minst ur driftsynpunkt lärer tyvärr vara ofrånkomligt.
Utredningen har så mycket starkare skäl att påyrka en jämkning av principen
i fråga, som universitetskanslern i yttrande över förslag till institutionsbyggnad
för fysiologi i Lund hävdat, att föreläsningssalen borde göras gemensam
för två institutioner. Även om vid utredningens överläggningar med representanter
för karolinska institutet vissa erinringar framställts mot en dylik
anordning, har utredningen icke av desamma fiiranletts att frångå sin nyss
uttalade uppfattning.
Utredningen håller alltså före, att den föreliggande planen bör principiellt
revideras i syfte att en ökad koncentration må vinnas. Hur långt man i sådant
avseende bör gå påkallar ett närmare övervägande. Ytterlighetsfallet, en koncentration
till ett komplex, har redan vid de förberedande undersökningarna
prövats men då avvisats. Jämväl utredningen har övervägt en sådan anordning,
men ansett sig icke böra giva densamma sitt förord. Bestridas kan nämligen
icke, att de utvidgningsmöjligheter för komplexets olika delar, som äro
särskilt betydelsefulla vid planläggningen av byggnader av här förevarande
karaktär, därigenom begränsas. Därtill kommer som en betydelsefull omständighet,
att tomten är av beskaffenhet att endast med anlitande av dyrbara
sprängningsarbeten medgiva uppförandet av ett större sammanhängande komplex.
Ett sammanförande av två institutioner har prövats av byggnadsstyrelsen
i samråd med representanter för institutet, men ansetts medföra en besparing
av allenast 60 000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att sammanförandet
begränsats till att avse föreläsningssal och sålunda icke övriga lokaler,
vilka enligt utredningens mening i sådant avseende kunna och böra ifrågakomma.
Huvudsakligen av hänsyn till kravet på goda utvidgningsmöjligheter för de
skilda institutionernas båda huvuddelar, undervisnings- och forskningsavdelningarna,
har utredningen stannat för ett sammanbyggande av å ena sidan
den anatomiska och histologiska samt å andra sidan den fysiologiska och den
farmakologiska institutionen. Den kemiska skulle såsom annex erhålla ett redan
beslutat Nobelinstitut för medicinsk kemi. Och vad angår den återstående
Kungl. Martts proposition nr %36. 45
institutionen, avsedd för rättsmedicin, synes densamma tills vidare kunna
anstå.
Utredningen förordar alltså, att byggnadsplan^! revideras på sådant sätt,
att tre institutionskomplex nu uppföras med den disposition, som nyss angivits.
Därutöver erfordras en kombinerad biblioteks- och kanslibyggnad. Bostäder
för vaktmästare äro i viss omfattning nödvändiga, men torde behovet av sådana
kunna begränsas till 8, förlagda i en tvåväningsbyggnad, grupperade 4 och
4 kring var sin entré. Vad slutligen angår föreslagen bostadsbyggnad för amanuenserna,
nödgas utredningen, på sätt tidigare skett i fråga om motsvarande
byggnadsföretag i Uppsala och Lund, avstyrka förslaget i denna del. För en
dylik ståndpunkt kunna i detta fall så mycket starkare skäl anföras, som bostadsförmånen
för amanuenser vid karolinska institutet sedan åtskillig tid slopats
och sålunda nu avsetts skola åter införas, medan i Uppsala och i Lund
sagda förmån allt hittills bestått.
Vad angår administrations- och biblioteksbyggnaden
har den av utredningen företagna granskningen ådagalagt, att°väsentliga reduktioner
och förenklingar äro möjliga. Särskilt gäller detta i fråga örn kanslilokalerna,
vilka utmätts efter andra normer än de numera tillämpade. Kollegiesalen
har sålunda kunnat rätt avsevärt begränsas, förrummet slopas och kommittérummet
reduceras. Tjänsterummen hava givits den normala storleken för
olika befattningshavare, växlande mellan 24 och 9 kvadratmeter, överflödiga
rum hava fått utgå. Rumshöjderna hava reducerats till 3,0 meter i bottenvåningen
och 2,8 meter i våningen 1 trappa. Rumsdjupet föreslås^ till 4,3 meter,
det högsta som av utredningen godtagits för tjänstelokaler. I fråga örn bibliotekslokalerna
har expeditionen funnits kunna något minskas och läsesalarna
sammanslås, varvid ytan med bibehållande av antalet studieplatser något reducerats.
Forskarrummen har reducerats i antal och givits väsentligt mindre
storlek än i förslaget. Bibliotekariens rum har minskats till 18 kvadratmeter.
I samband med nu angivna ändringar i lokalprogrammet hava trapporna
förenklats och entrétrappan med tillhörande trapphus reducerats.
Genom den verkställda omarbetningen har byggnadsvolymen reducerats
från något mer än 10 000 kubikmeter i byggnadsstyrelsens förslag till 7 400
kubikmeter eller med 2 600 kubikmeter.
Beträffande frågan örn den anatomis k-h istologiska institutionens
planläggning har utredningen ansett sig böra framlägga ett reviderat
förslag enligt följande huvudsakliga lokalprogram:
Föreläsningssalen göres gemensam och avses för 120 åhörare, inneslutande demonstrationsrum
enligt byggnadsstyrelsens reducerade förslag till anatomiska
institutionen, bibliotek, upptagande 200 hyllmeter och delvis inrett såsom läsrum,
djuravdelning om cirka 175 kvadratmeter, verkstadsutrymmen om cirka
50 kvadratmeter, fotograferingsavdelning med mörkrum, ävensom lunchrum
om cirka 20 kvadratmeter. För professor beräknas skrivrum och laboratorium
om tillsammans drygt 40 kvadratmeter, för prosektor arbetsrum örn cirka 25
kvadratmeter. Korridorer inklusive skåp givas en bredd av 2,3 meter, rumshöjden
i forskningsavdelningen 2,9 meter, i undervisningsavdelningen 3,o meter,
något högre i den del av byggnaden, som inrymmer dissektionssal, med hänsyn
till särskilda krav på ventilationsanordningar. Rumsdjupet föreslås till 4,8 meter.
Dissektionssalar, omklädningsrum, rum för studiesamlingar och vågrum
inom den anatomiska avdelningen hava reducerats i skälig män.
Vad angår den histologiska avdelningen, har i syfte att möjliggöra gemensam
föreläsningssal kurssalen ökats till cirka 100 kvadratmeter. Rum lör tand
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 336.
läkarkandidater och preparatriser, laboratorium för medicine studerande samt
diskrum hava i skälig mån reducerats. De förhållandevis rikligt tilltagna rummen
för amanuenser hava något minskats, ett rum för specialforskning har
ansetts kunna utgå, likaså särskilt expeditionsrum. Väntrummet har apterats
till rum för skrivbiträde.
De jämkningar, för vilka nu i korthet redogjorts, hava möjliggjort en väsentlig
reduktion av byggnadsvolymen. Det av byggnadsstyrelsen granskade förslaget
upptog för anatomiska institutionen en byggnadsvolym av 15 500 kubikmeter
och för histologiska institutionen av 9 500 kubikmeter, tillsammans
25 000 kubikmeter. De av styrelsen vidtagna reduktionerna avse 10 procent,
vadan den sammanlagda byggnadsvolymen i det av utredningen granskade
förslaget kan angivas till 22 500 kubikmeter. Utredningens reviderande förslag
har en byggnadsvolym av omkring 16 300 kubikmeter, således obetydligt överstigande
det ursprungliga, enbart för den anatomiska institutionen avsedda
byggnadsförslaget.
I fråga örn den gemensamma byggnaden för den farmakologiska
och den fysiologiska institutionen hava i huvudsak samma
allmänna modifikationer vidtagits som de, för vilka redogörelse ovan lämnats.
Den gemensamma föreläsningssalen med demonstrationsrum beräknas för 120
åhörare; på grund av enträgna framställningar från vederbörande institutionsföreståndare
har bibliotek, som upptager 400 hyllmeter med läsrumsmöjligheter
fördelats å två rum, ett för vardera institutionen. Djuravdelningen upptager
omkring 200 kvadratmeter, verkstadsutrynnnen omkring 60 kvadratmeter.
I de för den farmakologiska institutionen föreslagna lokalerna hava i övrigt
endast mindre jämkningar vidtagits. De till källaren förlagda reservrummen
hava slopats, laboratoriet har minskats till 160 kvadratmeter, studiesal och
samlingar till 50 kvadratmeter, vågrummet i forskningsavdelningen, rum för
instrumentsamlingen, kemiskt laboratorium i våningen 1 trappa samt expeditionen
hava något reducerats.
I fråga om den fysiologiska institutionen begränsas jämkningarna till en förrådslokal
i källaren, expeditionen samt laboratorium, skrivrum och mörkrum
till vänster om huvudtrappan, vilka samtliga ansetts kunna utgå. Studierum
och mörkrum hava något minskats.
Genom de vidtagna omläggningarna, uteslutningarna och reduktionerna har
byggnadsvolymen kunnat icke oväsentligt begränsas. Det av byggnadsstyrelsen
granskade förslaget upptog för farmakologiska institutionen en byggnadsvolym
av omkring 9 500 kubikmeter, för den fysiologiska institutionen en byggnadsvolym
av 10 000 kubikmeter. Byggnadsstyrelsen har föreslagit en reduktion
med 10 procent, vadan den sammanlagda volymen för det granskade förslaget
i nu åsyftade del kan angivas till 17 600 kubikmeter. Det omarbetade skissförslaget
har en byggnadsvolym av omkring 13 200 kubikmeter. Reduktionen
uppgår således till omkring 4 400 kubikmeter.
Vad angår den kemiska institutionen, vilken enligt vad utredningen
inhämtat avses överflyttad till Norrbackaområdet senare än de förut
nämnda, har utredningen allenast preliminärt övervägt förefintliga besparingsmöjligheter.
Därvid hava undersökningarna givit vid handen, att beträffande
rumsdjup,korridorbredd och rumshöjder samma reduktioner synas möjliga som
förordats för de tidigare avhandlade institutionerna. Rum för professor och
laborator dimensioneras på enahanda sätt. Reservtrapphuset i byggnadens norra
del och hissen vid södra réservtrappan utgå. Yttertrappan begränsas och ut
-
47
Kungl. Majlis- proposition nr 836.
byggda fönster slopas. Kapprummet minskas. Djuravdelningen göres 150
kvadratmeter, verkstaden 35 kvadratmeter, förrådsutrymmena liksom maskinsal
oell fläktrum synas kunna begränsas. De båda docentlaboratorierna minskas
till ungefär hälften, prepareringssalen minskas väsentligt. Biblioteket gives
en yta av 35 kvadratmeter, den öppna spisen utgår. Undervisningslaboratoriet
synes kunna förkortas cirka 10 meter, preparationsrum, expedition och laboratorium
för amanuenser minskas. Föreläsningssalen begränsas till 60 platser
med en takhöjd av 4,0 meter. Laboratorium för docentkursen minskas väsentligt,
därest det icke vid närmare övervägande kan helt utgå. Uppskattningsvis
torde det ursprungliga förslagets byggnadsvolym kunna angivas till 15 000
kubikmeter. Byggnadsstyrelsens granskning har resulterat i en minskning av
omkring 10 procent, vadan byggnadsvolymen för detta utgör 13 500 kubikmeter.
Med reduktioner i enlighet med utredningens förslag beräknas byggnadsvolymen
kunna nedbringas med omkring 2 500 kubikmeter till 11 ÖÖ0
kubikmeter.
Vidkommande slutligen den rättsmedicinska institutionen
synas föreliggande förhållanden motivera ett förnyat övervägande, huruvida
överhuvud särskild byggnad för en dylik institution nu är oundgängligen erforderlig.
Redan den omständigheten att byggnadsplanen förutsätter ett samarbete
med Stockholms stad, beträffande vilket för närvarande alla hållpunkter
saknas, lärer mana till betänksamhet. Därtill kommer, att lokalbehovet
nära ansluter sig till det i den nya patologiska institutionen redan tillgodosedda.
Sålunda förefinnas där föreläsningssal och obduktionssal. Vad som ytterligare
erfordras, arbetsrum för professor och prosektor samt för forskningsarbete, torde
möjligen kunna vinnas inom den färdigställda institutionen, vilken uppgives
vara utrustad med rikligt tilltagna utrymmen. Utredningen anser sig fördenskull
böra förorda, att detta spörsmål ägnas ytterligare övervägande och
har i avvaktan härå icke ingått i granskning av byggnadsförslaget i denna
del.
De av civila byggnadsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna fram
-
gå av följande sammanställning:
Administration och bibliotek........................ kronor 565 000
Anatomisk-histologisk institution..................... » 1 400 000
Farmakologisk-fysiologisk institution.................. » 1 200 000
Kemisk institution ................................ » 1 100 000
Ledningskulvertar under byggnader................... » 40 000
»Stenbrottet», kafébyggnad ......................... » 45 000
Ångcentralens utvidgning ........................... » 375 000
Bostadshus för vaktmästare......................... » 160 000
Yttre arbeten ..................................... » 810 000
Summa kronor 5 695 000.
Det av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 21 januari 1941 föreslagna byggnadsprogrammet
har med utgångspunkt från rådande prisförhållanden av civila
byggnadsutredningen kostnadsberäknats till 8 172 000 kronor. Med hänsyn
härtill har den kostnadsminskning, som skulle uppkomma vid ett realiserande
av civila byggnadsutredningens förslag, angivits till (8 172 000 —
— 5 695 000 =) 2 477 000 kronor. Kostnadsminskningen har, enligt vad civila
48
Kungl. Majda proposition nr 236.
byggnadsutredningen framhåller, uppnåtts dels genom uteslutning ur byggnadsplan
av byggnaden för den rättsmedicinska institutionen och bostadsbyggnaden
för amanuenser, motsvarande ett belopp av 788 000 kronor, dels
ock genom jämkningar och reduktioner i planläggningen av de olika byggnaderna
m. lin, motsvarande ett belopp av 1 089 000 kronor.
Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Markelius,
har i särskilt avgivet yttrande framhållit önskvärdheten av att frågan,
huruvida de anatomiska, histologiska, farmakologiska och fysiologiska institutionerna
skulle disponera över envar sin byggnad eller sammanföras två och
två i en byggnad, gjordes till föremål för en förutsättningslös utredning under
beaktande även av driftskostnadssynpunkter. Markelius anför i detta hänseende
bland annat:
I civila byggnadsutredningens utlåtande framhålles, att ett uppförande av
en särskild byggnad för varje institution, på sätt i det utredningen underställda
förslaget ifrågasatts, vore förbundet med avsevärt högre kostnader såväl av
engångsnatur som icke minst ur driftssynpunkt än om i stället olika institutioner
sammanfördes till gemensamma större byggnader. Jag är liksom utredningens
övriga ledamöter av den uppfattningen, att en lösning av byggnadsfrågan
enligt de förstnämnda riktlinjerna blir från början kostsammare än en
lösning enligt den senare principen. Någon närmare undersökning i syfte att
utröna hur stor denna kostnadsskillnad i verkligheten blir har emellertid icke
verkställts inom utredningen.
Såsom av civila byggnadsutredningens utlåtande framgår lia vid överläggningar
med representanter för karolinska institutet erinringar framställts mot
ett sammanförande till en gemensam byggnad av olika institutioner. Dessa erinringar
framfördes med styrka även vid de förhandlingar, som tidigare ägde
lum i samband med frågans behandling inom byggnadsstyrelsen och föranledde
att styrelsen icke ansåg sig böra förorda en dylik sammanslagning.
Det alltmer skärpta statsfinansiella läget nödvändiggör givetvis att sträng
sparsamhet numera måste iakttagas i än högre grad än vid den tidpunkt, dä
byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 21 januari 1941 framlade förslag
till vissa reduceringar i fråga om institutets lokaler. Ehuru ett bibehållande
av grundtanken att inrymma de olika institutionerna i särskilda byggnader
måste ställa sig dyrbarare än ett sammanförande, har jag ansett, att en utredning
bort företagas jämväl beträffande möjligheten att med den först nämnda
utgångspunkten åstadkomma ett i möjligaste mån ekonomiskt förslag.
Jag skall här nedan redogöra för de skäl, som kunna anses tala för ett särskiljande
av institutionerna och för de sannolika merkostnader, som härav
kunna föranledas.
Jag förbigår därvid de eventuella olägenheter ur forskningens och undervisningens
synpunkt, som ett sammanförande av flera institutioner i en byggnad
och en därmed sammanhängande gemensam användning av vissa arbets- och
undervisningslokaler skulle medföra, då dessa frågor kunna väntas bliva berörda
i det yttrande över utredningens förslag, som torde komma att infordras
från karolinska institutet. Ej heller kunna av mig mera definitiva kostnadsberäkningar
framläggas, då tiden icke medgivit en så ingående utredning, att
säkra kalkyler kunnat grundas härpå. De beräkningar, som i det följande angivas,
avse endast att giva en föreställning om storleksordningen av de ifrågakommande
kostnaderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
kungl. Majlis proposition nr J-iij.
för ett bibehållande av .särskilda institutionsbyggnader talar framför allt den
omständigheten, att dessa lättare kunna tillbyggas. I utredningens underdåniga
utlåtande framhålles, att utredningen på grund av kravet på lätta tillbyggnadsmöjligheter
förkastat tanken på att sammanföra institutionsbyggnaderna
till ett block och i stället förordat en koncentration av lägre grad, innebärande
ett sammanförande i vissa fall av två institutioner inom samma byggnad. Det
kan icke förnekas, att på detta sätt relativt goda tillbyggnadsmöjligheter finnas.
Det är emellertid uppenbart, att de måste bliva mer begränsade än enligt
det utredningen underställda förslaget med särskilda institutionsbyggnader.
Genom den av utredningen förordade sammanslagningen kommer en och samma
byggnadskropp, uppförd i två eller tre våningar, att innehålla lokaler för
såval forskning som undervisning. Härigenom kunna svårigheter uppstå att
utvidga enbart forsknings- eller undervisningsavdelningen och i vissa fall torde
en tillbyggnad komma att förutsätta ändringar av planindelningen inom
den förut befintliga byggnaden. En utökning av lokaler i de övre våningarna
kail draga med sig en utbyggnad av de nedre våningarna även om en utvidgning
här icke är påkallad. Dessa svårigheter kunna väl ej heller vid en annan
disposition helt elimineras, men de föreligga ej i samma grad, därest forskningsoch
undervisningslokaler ha av varandra oberoende utvecklingsmöjligheter
och därest byggnaderna uppföras till lägre höjd, så som fallet är i det utredningen
underställda förslaget. Det kan förväntas, att en tillbyggnad blir ett
mer komplicerat och därför kostsammare företag enligt utredningens nu föreliggande
förslag. Möjligheterna att vid en utvidgning åstadkomma en fullt
lämplig plananordning torde därvid också vara mer begränsade.
I detta sammanhang bör framhållas, att utredningen genomfört en mycket
hård beskärning av lokalprogrammet. Några reserver finnas ej och de olika
utrymmena äro i allmänhet beräknade i underkant.
j och för sig är denna utrymmesknapphet en nödvändig följd av det ekonomiska
läget. Sedan institutets representanter, som vid byggnadsstyrelsens behandling
av frågan bestämt motsatte sig varje reduktion utöver de av styrelsen
i ovannämnda underdåniga skrivelse anförda, numera i avsevärd grad
sänkt sina anspråk, kan jag i stort sett ansluta mig till den lokalbegränsning,
som avses i utredningens förslag. Från de sakkunnigas sida kvarstå visserligen
på en del punkter invändningar, som förefalla mig berättigade. Ett tillgodoseende
av dessa de sakkunnigas anspråk skulle emellertid medföra så relativt
oväsentliga ökningar i det framlagda förslagets lokalstorlekar, att avvikelserna
icke föranleda någon reservation från min sida.
Den ytterst starka begränsningen av alla lokalutrymmen, som utredningens
förslag innebär, kan enligt min mening godtagas endast under trycket av det
nuvarande beträngda statsfinansiella läget. Under en övergångstid av denna
art får man finna sig i de svårigheter, som lokalknappheten för med sig. Men
när en gång mera normala förhållanden inträda, kommer givetvis en utvidgning,
som medgiver större smidighet och frihet framför allt i det vetenskapliga
arbetet, att framstå såsom ett naturligt krav. Det är viii också oundgängligt
att tid efter annan behov av ökade lokalutrymmen komma att orsakas av förhållanden,
örn vilka man nu saknar kännedom. Då varje expansion inom murarna
är utesluten, blir kravet på tillbyggnad förr eller senare aktuellt. Ju mer
man från början beskär programmet, desto starkare komma dessa krav att
göra sig gällande och desto viktigare är det att tillbyggnader kunna utföras på
ett enkelt sid t och flir minsta möjliga kostnader.
Av nu anlonia orsaker har jag ansett mig böra undersöka möjligheterna flir
en sådan lösning av byggnadsfrågor) att institutionerna uppföras var för sig
Bihang till riksdagens protokoll 19H- 1 sami,. ,Yr 4.
50
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2S6.
men i övrigt med iakttagande av den begränsning i avseende på de särskilda
utrymmena, som av utredningen ifrågasattes.
Vid sina överväganden härutinnan har Markelius funnit ett förläggande av
de ifrågavarande institutionerna till olika byggnader medföra en ökning av
byggnadsvolymen i förhållande till civila byggnadsutredningens förslag med
1 950 kubikmeter. Denna utökning av lokalprogrammet har av Markelius
kostnadsberäknats till 186 000 kronor. Härtill skulle emellertid komma ökade
kostnader för yttre ledningar och yttre arbeten till ett sammanlagt belopp av
80 000 kronor, varför den totala kostnadsökningen skulle belöpa sig tili
(166 000 + 80 000 =) 246 000 kronor.
Avslutningsvis framhåller Markelius, att han med det anförda icke velat uttala
något definitivt förord för det ena eller det andra sättet för byggnadsfrågans
lösande. Civila byggnadsutredningens förslag innebure en maximal besparing
för ögonblicket, något som givetvis vore betydelsefullt. Det modifierade
förslaget med särskilda byggnader för de olika institutionerna kunde emellertid
ställa sig mera ekonomiskt i längden och bleve med säkerhet för framtiden
mera ändamålsenligt och anpassbart till de ändrade förhållanden, som kunde
uppkomma. Även detta vore en angelägenhet av största betydelse.
Byggnadsstyrelsen har i sitt ovannämnda utlåtande hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att närmare utreda möjligheterna
av att med minsta möjliga merkostnad genomföra det av byggnadsstyrelsen
framlagda förslaget till byggnadsfrågans lösning, d. v. s. med bibehållande av
en byggnad för varje institution. Styrelsen har anfört:
I fråga om uppskjutandet av uppförandet av den rättsmedicinska institutionens
byggnad samt minskningen av de övriga institutionernas utrymmen
får byggnadsstyrelsen framhålla, att vid de förhandlingar styrelsen tidigare
fört med institutionsföreståndarna, dessa bestämt förklarat, att någon minskning
utöver vad styrelsen föreslagit ej vore möjlig utan att äventyra byggnadernas
användbarhet för avsedda ändamål. Därest emellertid dessa förestån-,
dare numera funnit anledning frånträda denna uppfattning och anse de minskade
utrymmen, som byggnadsutredningens förslag avser, vara tillfyllest, har
styrelsen givetvis intet att invända mot en sådan minskning. Ej heller har styrelsen
något att erinra mot ett uppskov med den rättsmedicinska institutionsbyggnadens
uppförande, därest den medicinska forskningen och undervisningen
icke kan anses därav menligt påverkas.
I likhet med byggnadsrådet Markelius finner styrelsen det däremot vara
särdeles tvivelaktigt, om det av utredningen föreslagna sammankopplandet av
institutionerna kan vara förenligt med klok förtänksamhet. Enligt styrelsens
mening är det i detta fall än mer angeläget än eljest att i största möjliga grad
beakta behovet av lätta tillbyggnadsmöjligheter samt att så planlägga varje
institution, att tillbyggnad kan vidtagas utan alltför kännbara olägenheter för
arbetet inom institutionen. Med hänsyn till svårigheten att med större säkerhet
bedöma den vetenskapliga forskningens utveckling torde det icke vara möjligt
att förutse, var utvidgningsbehovet i första hand kan komma att uppträda.
Härtill kommer, att utrymmet numera så starkt nedskurits, att man måste förvänta,
att krav på utvidgning komma att framträda inom en förhållandevis
51
Kungl. Majis proposition nr 236.
nära framtid. Allt synes därför byggnadsstyrelsen tala för att, örn en uppdeln.
ngpå särskilda institutionsbyggnader kan genomföras utan en i förhållande
till byggnadsföretagets totala omfattning avsevärd kostnad, denna merkostnad
vore försvarbar även ur rent ekonomisk synpunkt.
Läi arkollegiet vid karolinska institutet bär funnit sig böra bestämt avstyrka,
att det av civila byggnadsutredningen utarbetade förslaget lades
till grund för nybyggnad av karolinska institutets teoretiska institutioner
m. m. Enligt kollegiets mening innebure förslaget stora olägenheter i många
fall, och dess genomförande skulle i vissa hänseenden betyda en försämring
gentemot nuvarande förhållanden. De fördelar, som ernåddes i form
av ökat utrymme, vore icke så stora, att de uppvägde nackdelarna, Kollegiet
ansåge det fördelaktigare för den medicinska undervisningen och forskoingen,
att institutet under en avsevärd tid framåt fmge kvarstanna å sin
nuvarande tomt än att nya byggnader nu uppfördes i enlighet med utredningens
förslag. Då det emellertid alltjämt förelåge ett trängande och från
alla håll vitsordat behov av ökat utrymme för institutets verksamhet, ville
kollegiet varmt tillstyrka, att ett förslag till nya byggnader skyndsamt utarbetades
under beaktande av de synpunkter, som i detta sammanhang
framlades av kollegiet.
Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för byggnadsfrågans tidigare
behandling anför lärarkollegiet vidare:
Kollegiet har ansett sig böra lämna denna historiska återblick för att
belysa, hur institutets oavlåtliga strävan sedan ett par decennier att erhålla
tillräckligt rymliga lokaler för undervisningens och forskningens be
drivande i de teoretiskt-medicinska ämnena undan för undan mötts av
alltjämt stegrade krav på nedskärning och detta i trots av den väldiga
utveckling, som f. n. kännetecknar arbetet inom dessa områden. Även örn
en icke oväsentlig förbättring av lokalförhållandena för flertalet institutioner
ernåtts genom bortflyttandet från byggnaderna vid Hantverkargatan
av de hygieniska och patologiska institutionerna, kvarstår givetvis
det trängande behovet av ökat utrymme. Det torde emellertid vara uppenbart,
att institutet icke är hjälpt genom en alltför obetydlig utökning, sär
skilt om den åtföljdes av påtagliga försämringar i vissa hänseenden. För
institutet måste under dylika förhållanden ett kvarstannande i de miva
rande lokalerna vara att föredraga.
Det är mot bakgrunden härav, som 1940 års civila byggnadsutrednings
förslag bär granskas. Detta förslag avser utrymmen för administrationsoc-h
biblioteksbyggnaden, för anatomiska och histologiska samt för fysio
logiska och farmakologiska institutionernas lokaler, varjämte förslaget
går ut på en sammanbyggnad av de nämnda institutionerna två och två,
varvid vissa lokaler skulle göras gemensamma för de sammanbyggda institutionerna.
För den kemiska institutionen föreslås en volymminskning på
omkring 2 500 kubikmeter oell beträffande den rättsmedicinska, att det skall
tågås under övervägande, örn den icke kan inhysas i den redan byggda patologiska
institutionen.
Vid utarbetandet av förslaget hava från institutionscheferna i anatomi,
histologi, fysiologi och farmakologi samt från bibliotekarien vissa syn punk
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Kungl. Majlis proposition nr
ter framförts till utredningen, men dessa synas endast i ganska ringa utsträckning
hava vunnit beaktande, varjämte betydande olikheter vid behandlingen
av de skilda institutionerna föreligga. Under det att den anatomiska
institutionen och biblioteket fått sina lokaler någorlunda val tillgodosedda,
hava de histologiska och fysiologiska institutionerna blivit sa
starkt beskurna i förslaget, att de i väsentliga avseenden skulle få sämre
lokalförhållanden än för närvarande. Den farmakologiska institutionen,
som hittills varit institutets i avseende på lokaler sämst ställda, har bättre
tillgodosetts, men skulle trots detta få stora svårigheter att genomföra den
av läkarutbildningssakkunniga föreslagna undervisningsreformen i farmakologi.
Med de kemiska och rättsmedicinska institutionernas föreståndare
har byggnadsutredningen överhuvud ej samrått, men i trots av detta och
av att inom densamma veterligen ingen medicinsk sakkunskap finnes representerad,
har utredningen avgivit förslag om en vittgående beskärning
av den kemiska institutionen, icke endast med avseende på det totala
byggnadsomfånget utan för enskilda laboratorier samt örn ett fullständigt
slopande av nybygget för den rättsmedicinska institutionen, vilken
i stället föreslås bliva inhyst i den redan befintliga institutionen för
patologisk anatomi, med vilken rätts- och statsmedicinen som vetenskap
har förhållandevis ringa beröring. Till detta kommer att genom sammanbyggnad
av flera institutioner de såväl av universitetsberedningen som av
lärarkollegiet hävdade kraven på _t il 1 byggn a d s m ö j 1 i gl i e t e r väsentligt skulle
beskäras. Dessa tillbyggnadsmöjligheter av institutionernas olika avdelningar
voro dock en grundläggande förutsättning för att den stora, av universitetsberedningen
företagna reduktionen av utrymmena skulle kunna
godtagas.
En grundtanke i civila byggnadsutrednmgens förslag ar, att byggnadskostnaderna
kunna väsentligt nedbringas därigenom, att byggnaderna
sammanföras två och två. Därvid skulle icke blott föreläsningssalarna
med biutrymmen utan även bibliotek, djuravdelningar, verkstadslokaler
och lunchrum göras gemensamma. Kollegiet vill härtill framhålla följande.
Att en viss besparing kan uppnås med gemensamma föreläsningssalar
är otvivelaktigt; tanken på gemensamma biutrymmen har dock utredningen
själv i praktiken frångått. Emellertid innebär denna anordning mycket
stora nackdelar för undervisningens rationella bedrivande. Vad biblioteken
beträffa, innebär ett sammanslående av dem givetvis, att de få göras
så mycket större som svarar mot det gemensamma bokbeståndet och
det för läsning erforderliga ökade utrymmet. Även beträffande djuravdelningen
gäller, att en sammanslagning måste medföra väsentligt ökade krav
på avdelningens storlek. Kollegiet anser, att de besparingar, som kunna
ernås genom de föreslagna sammanslagningarna, måste bliva relativt obetydliga
och ingalunda motsvara de stora nackdelarna. Särskilt bör därvid
betonas, att tillbyggnad av institutionerna, som givetvis med det beskurna
utrymmet relativt snart blir nödvändigt, i väsentlig grad försvaras genom
sammanslagningen. Kollegiet kan härvidlag hänvisa till byggnadsradet
Markelius’ särskilda yttrande. Det är icke heller visat i utredningens förslag,
att den genom sammanslagningen uppkomna reella besparingen ar
väsentligt större än vad byggnadsstyrelsen tidigare beraknat. Kollegiet
finner på anförda skäl, att den föreslagna sammanslagningen av instöntionerna
två och två icke bör komma till stand och ansluter sig till de av
byggnadsrådet Markelius angivna synpunkterna.
53
Kungl. Maj.ts ''proposition nr ,136.
Om i civila byggnadsutredningens skrivelse några ur byggnadsteknisk
synpunkt fördelaktiga förslag i övrigt framkommit, som kunna förbilliga
institutionsbyggnaderna, vilket undandrager sig kollegiets bedömande,
har kollegiet givetvis intet att invända mot att dylika förbilligande principer
komma till användning, liksom kollegiet förordar, att byggnadskonstruktör,
fönsteranordningar etc. göras så billiga, som det ur ändamålsenlighetens
synpunkt kan anses möjligt.
Kollegiet ingår härefter under hänvisning till av vederbörande institutionsföreståndare
gjorda uttalanden på en detaljgranskning av det av civila
byggnadsutredningen föreslagna byggnadsprogrammet. Beträffande kollegiets
framställning i denna del ävensom i fråga örn innebörden av omförmälda
uttalanden av institutionscheferna torde få hänvisas till handlingarna.
Avslutningsvis anför kollegiet:
Civila byggnadsutredningen har föreslagit, att rättsmedicinska institutionen
skulle erhålla lokaler inom den nybyggda institutionen för patologisk
anatomi vid karolinska sjukhuset. Härvid har dock hänsyn icke tagits
därtill, att en bakteriologisk institution provisoriskt anordnats inom den
nya byggnaden för patologisk anatomi, och att det ur undervisningens och
forskningens synpunkt måste betraktas som ett viktigt önskemål, att
denna bakteriologiska institution ytterligare utvecklas. Kollegiet har jämväl
vid upprepade tillfällen betonat det starka behovet av en professur i
bakteriolog!, vilket även understrukits av universitetsberedningen och läkarutbildningssakkunniga.
En dylik professur erfordrar uppenbarligen en
institution, som bör förläggas i nära anslutning till klinikerna och följaktligen
av ekonomiska skäl bör anknytas till patologiska institutionsbyggnaden.
Under sådana förhållanden är det uteslutet, att jämväl en rättsmedicinsk
institution skulle kunna inrymmas inom nämnda byggnad. En rad
andra betänkligheter lämna enligt kollegiets mening ävenledes starka skäl
mot utredningens förslag i denna punkt.
Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till vad från lärarkollegiets
sida anförts hemställt, att frågan om nya byggnader för de teoretiska institutionerna
måtte tills vidare uppskjutas. Kanslern anför i detta hänseende:
Jag utgår ifrån att ett uppskov med hela byggnadsfrågan icke skall
möta invändningar från statsmakternas sida, därest ej staten med nödvändighet
behöver förfoga över de tomter, varå de nuvarande institutionsbyggnaderna
äro uppförda. I detta hänseende märkes, att en överenskommelse
träffats mellan kronan och Stockholms stad, enligt vilken staden
senast den 1 januari 1948 skall få disponera över tomtområdet vid Hantverkargatan.
Jag förordar med hänsyn härtill i första hand, att nämnda överenskommelse
med Stockholms stad blir föremål för underhandlingar och revision.
Ett uppskov å förslagsvis tio år med skyldigheten för staten att överlåta
tomterna till Stockholms stad synes önskvärt.
För den händelse hinder skulle möta häremot, får jag beträffande de
föreliggande förslagen anföra följande.
Vid behandlingen av nybyggnadsfrågan har planen varit, att först igångsätta
nybyggnaderna för kansli och bibliotek saint för de anatomiska och
histologiska institutionerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•~>4 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Vad dessa senare angår, har civila byggnadsutredningen föreslagit deras
sammanförande i en gemensam byggnad i syfte att därmed vissa besparingar
måtte göras i fråga om såväl byggnadskostnader som driftkostnader.
Mot ett sådant sammanförande ha starka invändningar framförts
från institutionsprefekternas och lärarkollegiets sida. Därvid har gjorts
gällande å ena sidan att åtskilliga olägenheter skulle vara förenade med
den gemensamma byggnaden, å andra sidan att den beräknade besparingen
skulle bli relativt obetydlig. Rörande de av civila byggnadsutredningen
gjorda inskränkningarna i utrymmet ha även i vissa punkter bestämda
erinringar framställts.
Vid bedömandet av frågan om det för de histologiska och anatomiska
institutionerna behövliga utrymmet tillkommer en faktor, som icke tidigare
kunnat beaktas. I dessa institutioner skola även elever vid tandläkarinstitutet
erhålla regelbunden undervisning i anatomi och histologi. Nyligen
har en utredning verkställts örn möjligheten att avsevärt öka antalet studerande
vid tandläkarinstitutet i syfte att tillgodose det genom den nyorganiserade
folktandvården ökade behovet av tandläkare i landet. Denna
utredning utmynnar i förslag örn intagning av 120 elever årligen i stället
för omkring 90 såsom för närvarande är fallet. Därest detta förslag förverkligas,
såsom sannolikt är, bör såväl den gemensamma föreläsningssalen
som laboratoriet för tandläkarstuderande ökas utöver vad civila
byggnadsutredningen föreslagit. Vidare bör märkas att i den anatomiska
föreläsningssalen undervisning enligt nu gällande ordning meddelas åt såväl
sjukgymnaster som friskgymnaster.
Därest ett uppskov med institutionsbygget ej kommer till stånd, bör vid
byggnadens planerande i varje fall räknas med det föreslagna ökade antalet
tandläkarstuderande.
För egen del kan jag ej finna några större olägenheter förenade med de
anatomiska och histologiska institutionernas sammanförande i en gemensam
byggnad. Vid Uppsala universitet skall enligt riksdagens nyss fattade
beslut uppföras en gemensam byggnad för de farmakologiska och medicinsk-kemiska
institutionerna. Dessa bägge institutioner äro för närvarande
inrymda i samma byggnad, liksom fallet är med motsvarande institutioner
i Lund. De anatomiska och histologiska institutionerna i Uppsala
äro sammanbyggda till ett gemensamt komplex nied vissa gemensamma
lokaler (bibliotek, verkstad). Även örn besparingen i byggnadskostnader
genom en sådan förening av två institutioner ej skulle bli synnerligen
stor, är dock varje reduktion av kostnaderna av betydelse. Dessutom
synes det sannolikt, att vissa driftkostnader bli mindre än med två själv
ständiga institutionsbyggnader.
Jag har icke heller blivit övertygad av de invändningar, som framställs
mot gemensamt bibliotek, gemensamma verkstadslokaler och gemensamma
djuravdelningar. En sak för sig är, att de av civila byggnadsutredningen
beräknade utrymmena för verkstäder och djuravdelningar förefalla
alltför knappa.
Beträffande föreläsningssalen har från prefekternas sida anförts, att var
dera institutionen behöver sin egen föreläsningssal. Såsom civila byggnadsutredningen
framhållit, bör en föreläsningssal kunna vara gemensam för
två institutioner. Även om belastningen av utrymmet å tidsschemat för
användningen av föreläsningssalen är så stor, att ytterligare något rum
behöver delvis användas för föreläsningar, är det med hänsyn till ett ra
-
55
Kungl. Maj:ts -proposition nr 236.
tionellt utnyttjande av lokalerna önskvärt, att ingendera salen uteslutande
reserveras för den ena institutionen.
Vad lokalutrymmena i övrigt angår, har enligt mig under hand delgivna
uppgifter civila byggnadsutredingen räknat med en nyttig golvyta för
anatomiska institutionen av 1 484 kvadratmeter och för histologiska institutionen
av 870 kvadratmeter vartill kommer den gemensamma stora föreläsningssalen
för 122 platser. De beräknade utrymmena äro i vissa hänseenden alltför
knappa, särskilt i fråga om histologiska institutionen. Jag anser det icke
obefogat att för denna institution öka den nyttiga golvytan till omkring
1 100 kvadratmeter, vilket blir något mer än vad byggnadsstyrelsen föreslagit,
nämligen 1 042 kvadratmeter. Däri innefattas även en mindre utökning av
kurssalen. Någon jämkning uppåt även av den anatomiska institutionens utrymmen
torde vara välbetänkt.
Frågan om planlösningen av de båda institutionernas lokaler torde, i
.samband med fullständiga ritningars uppgörande, böra ytterligare dryftas
av byggnadsstyrelsen under samråd med vederbörande prefekter. Därjämte
synes ytterligare böra utredas, huruvida den av civila byggnadsutredningen
beräknade minskningen av takhöjden medför de besparingar, som
antagits, varom tvivel uttalats. För vissa lokaler synes takhöjden vara i
minsta laget och helst böra något ökas.
Den andra nybyggnad, som beräknats kunna omedelbart påbörjas, är
administrations- och biblioteksbyggnaden. I likhet med lärarkollegiet anser
jag utrymmena enligt civila byggnadsutredningens förslag vara för
snävt beräknade. Därest uppskov med igångsättande av bygget för de
anatomiska och histologiska institutionerna beslutas, bör även detta bygge
anstå.
Med hänsyn till det läge, vari hela byggnadsfrågan kommit genom lärarkollegiets
uppskovsförslag, anser jag mig sakna anledning att för närvarande
yttra mig över förslagen angående övriga teoretiska institutioner.
Jag vill tillägga att, därest institutionerna skola för åtskilliga år framåt
kvarbliva å nuvarande tomter, en given konsekvens är, att underhållet av
de nuvarande lokalerna icke kan eftersättas.
Härefter har arkitekten Ryberg enligt under hand meddelat uppdrag överlämnat
två i december 1942 dagtecknade skissritningar beträffande utformningen
av den i byggnadsprogrammet ingående administrations- och biblioteksbyggnaden.
Genom beslut den 30 juni 1943 bemyndigade Kungl. Majit, med ändring
därutinnan av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 30 juni 1938,
byggnadsstyrelsen, att i samråd med delegerade, utsedda av karolinska
institutets lärarkollegium, uppgöra ritningar och entreprenadhandlingar
samt utföra andra förberedande arbeten beträffande ny administrationsoch
biblioteksbyggnad för institutet i huvudsaklig överensstämmelse med
de av arkitekten Ryberg i december 1942 upprättade skissritningarna. Vidare
anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att utreda möjligheterna
av att med minsta möjliga merkostnad bibehålla den av styrelsen förorda
de planlösningen med en särskild byggnad för var och en av institutets
institutioner.
Med skrivelse den 8 september 1943 har byggnadsstyrelsen överlämnat
utredning och förslag i angivna hänseende.
56
Kungl. Maj:ts ''proposition nr SJÖ.
I nämnda skrivelse bär byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen i samråd
med av karolinska institutets lärarkollegium utsedda delegerade låtit
genom arkitekten Ryberg utarbeta skissritningar till särskilda byggnader
för var och en av de anatomiska, histologiska, farmakologiska och fysiologiska
institutionerna. Vid utarbetandet av de sålunda föreliggande förslagen
hade styrelsen i möjligaste mån utgått från det av 1940 års civila
byggnadsutredning förordade reducerade lokalprogrammet för byggnadsföretaget.
Lokalytorna hade sålunda därutöver endast utökats i den mån
detta varit betingat av institutionernas uppdelning å skilda byggnader.
De utökningar av lokalytorna, som föranleddes av uppdelning av insti
tutionerna å skilda byggnader, utgjorde för anatomiska och histologiska
institutionerna cirka 137 kvadratmeter och för farmakologiska och fysiologiska
institutionerna cirka 207 kvadratmeter. Mot dessa utökningar
skulle dock svara en minskning av korridorlängden, beträffande de förstnämnda
institutionerna av omkring 30 längdmeter och beträffande de
sistnämnda institutionerna av omkring 20 längdmeter.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning skulle
merkostnaden vid en förläggning av institutionerna för anatomi och histologi
i skilda byggnader uppgå till 65 000 kronor samt vid uppdelning
av institutionerna för farmakologi och fysiologi till 90 000 kronor. Den
sammanlagda kostnadsskillnaden skulle sålunda utgöra 155 000 kronor.
De av institutets lärarkollegium utsedda delegerade hade i princip för
ordat en uppdelning av institutionerna på särskilda byggnader. De delegerade
hade sålunda uttalat, att de ansåge det av byggnadsstyrelsen nu
framlagda förslaget väsentligt överlägset det av 1940 års civila byggnads
utredning utarbetade. De delegerade holle bestämt före, att de preliminärt
beräknade merkostnader, som bleve en följd av att institutionerna erhölle
var sin byggnad, mer än väl uppvägdes av de stora fördelar, denna an
ordning medförde. Därmed skulle en rad av de önskemål, institutet i sin
skrivelse av den 23 mars 1942 framfört, bliva tillgodosedda. De delegerade
ville emellertid också framhålla, att det enligt deras mening vore nöd
vändigt, att förslaget även i övrigt omarbetades under hänsynstagande till
de av kollegiet i nämnda skrivelse gjorda uttalandena, för att det från
institutets sida skulle kunna anses godtagbart.
Byggnadsstyrelsen, som saknade anledning att i detta sammanhang ut
tala sig rörande karolinska institutets av de delegerade enligt ovan berörda
ytterligare önskemål, förordade jämväl för sin del bestämt en uppdelning
av institutionerna på särskilda byggnader, i vilket avseende styrelsen till
läte sig åberopa vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 11 mars 1942.
Styrelsen ville särskilt betona, att detta byggnadssätt torde komma att i
längden visa sig fördelaktigare även ur rent ekonomisk synpunkt, enär de
utvidgningar av institutionernas lokaler, som med stor sannolikhet komme
att visa sig erforderliga inom en nära framtid, läte sig genomföra med
opaginerad Kontrollera mot PDF
5?
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
långt bättre planekonomi och följaktligen för betydligt lägre kostnad,
därest varje institution vore inrymd i en särskild byggnad, än om de på
sätt civila byggnadsutredningen förordat sammanfördes två och två i ge
mensamma byggnader.
I skrivelse den 15 oktober 1943 har byggnadsstyrelsen vidare hemställt
om anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen har
i detta hänseende anfört:
Enligt § 30 i avtalet den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms
stad rörande vissa markfrågor i Stockholm samt enligt nådigt beslut
den 19 december 1941 skola karolinska institutets nuvarande fastigheter
nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket tillträdas av staden den 1 juli 1946,
där ej kronan före den 1 juli 1944 givit staden besked att kronan önskar
viss senare dag för avträdandet, dock att staden i varje fall äger tillträda
fastigheterna senast den 1 juli 1948.
Tidpunkten för överlämnande av fastigheterna i kvarteret Glasbruket
är för kronans del beroende av huru snart karolinska institutets nybyggnader
inom Norrbackaområdet kunna färdigställas. Förrän institutet i
sin helhet överflyttats till dessa nybyggnader, kunna de nuvarande loka
lema i kvarteret Glasbruket icke undvaras av kronan.
Redan med hänsyn härtill är det av stor vikt, att uppförandet av nybyggnaderna
för karolinska institutet så bedrives, att de kunna vara färdigställda
och tagas i bruk den 1 juli 1946. Med tidpunkten för överlämnandet
av fastigheterna i kvarteret Glasbruket sammanhänga emellertid
även tiderna för kronans tillträde av fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn
på Riddarholmen (gamla stadsarkivet, »Birger Jarls torn» och nuvarande
auktionsverket) samt av fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis
(gamla rådhuset) på sådant sätt att fastigheterna i kvarteret Västertorn
skola tillträdas av kronan samtidigt med att fastigheterna i kvarteret Glasbruket
överlämnas till staden samt att gamla rådhuset tillträdes av kronan
ett år därefter. Kronan är i behov av att tillträda fastigheterna i
kvarteret Västertorn på den avtalade tidpunkten, enär lösandet av de
komplicerade lokalfrågorna på Riddarholmen är avhängigt härav.
Beredandet av ökade och lämpligare lokaler för social- och domänstyrelsema
äro frågor, som sedan länge väntat på sin lösning. Härjämte hava
frågorna örn anskaffande av lokaler åt Högsta domstolen och nedre justitierevisionen
samt örn ökat utrymme åt Svea hovrätt blivit aktuella genom
beslutet angående nytt rättegångsförfarande. Av hittills verkställda
utredningar synes framgå, att tillgodoseendet av överrätternas lokalbehov
kommer att medföra ändrade dispositioner av statens lokalinnehav pä
Riddarholmen samt behov av att snarast få disponera de ökade lokalutrymmen
därstädes, som kronan avses tillföras genom markavtalet. Dä
rättegångsreformen, såvitt byggnadsstyrelsen har sig bekant, lärer koin
ina att genomföras från och med den 1 januari 1947 eller senast den 1
januari 1948, är det angeläget, att de i avtalet angivna tidpunkterna icke
förskjutas.
Såsom styrelsen ovan anfört, är del alltså för markavtalets genomförande
angeläget, att karolinska institutets nybyggnader färdigställas till
den 1 juli 1946. Detta låter sig göra, därest uppförandet av institutets
samtliga, byggnader igångsattes den 1 juli 1944. För detta ändamål krit
58
Kungl. Majlis proposition nr 2,16.
ves emellertid, att ritningsarbetet omedelbart igångsattes och att erfor
derliga medel till ritningar oell byggnadsarbeten ställas till förfogande.
Beträffande kostnaderna för karolinska institutets nybyggnader får
byggnadsstyrelsen erinra, att 1940 ars civila byggnadsordning i underdånigt
utlåtande den 25 februari 1942 över av byggnadsstyrelsen den 21
januari 1941 framlagt förslag föreslagit sådana inskränkningar i det ursprungliga
programmet, att anläggningen enligt utredningens beräkning
skulle kunna uppföras för 5 695 000 kronor.
Genom beslut den 30 juni 1943 har emellertid Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Ture Ryberg uppgjorda skissritningar, uppgöra ritningar och
entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten beträffande
utformningen av den i programmet ingående administrations- och
biblioteksbyggnaden. Under förutsättning att denna byggnad skall uppföras
i den sålunda avsedda större omfattningen, kommer härav att föranledas
en kostnadsökning av 25 000 kronor.
Genom nyssberörda beslut den 30 juni 1943 anbefalldes byggnadsstyrelsen
jämväl att utreda möjligheterna att med minsta möjliga merkost
nåd bibehålla den av styrelsen tidigare förordade planlösningen med en
särskild byggnad för var och en av institutets institutioner i stället för att
såsom 1940 års civila byggnadsordning föreslagit sammanslå vissa institutionsbvggnader
två och två. Den sålunda anbefallda utredningen har
styrelsen överlämnat med underdånig skrivelse den 8 september 1943 och
däri meddelat, att merkostnaden voel en förläggning av institutionerna för
anatomi och histologi i skilda byggnader uppginge till 65 000 kronor samt
vid uppdelning av institutionerna för farmakologi och fysiologi till 90 000
kronor, och att den sammanlagda kostnadsökningen alltså utgjorde 155 000
kronor.
Såväl byggnadsstyrelsen som institutets representanter förorda nybygg
nadsarbetenas utförande med dessa nu angivna förändringar.
Den sammanlagda kostnaden för institutets nvbvggnader skulle alltså
bliva (5 695 000 -f 25 000 + 155 000 =) 5 875 OOOkronor.
I denna summa ingår ett belopp av 200 000 kronor till erforderliga förarbeten,
vilket, för att nybyggnadsarbetet må kunna bedrivas med önskvärd
skyndsamhet, bör kunna snarast möjligt under innevarande budgetår
ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.
Därest karolinska institutets byggnadsarbeten icke skulle komma att
bedrivas på det sätt byggnadsstyrelsen ovan angivit såsom önskvärt, blir
det nödvändigt att hos staden anmäla, att kronan önskar uppskov med
överlämnandet av fastigheterna i kvarteret Glasbruket. Då kronan såsom
ovan framhållits sannolikt blir i behov av att tillträda fastigheten i kvarteret
Västertorn senast den 1 juli 1946, uppstår frågan, huruvida och i
vilken utsträckning jämkning av tidpunkterna för de olika bytesobjektenas
överlämnande kan erhållas.
Jämväl stadens avträdande av fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Kid
skär (gymnasiehusen) bör i detta sammanhang beröras. Enligt § 27 i markavtalet
och nådigt beslut den 19 december 1941 skulle kronan hava till
trätt dessa fastigheter den 1 juli 1943. Husen hava emellertid ännu icke
utrymts utan där är fortfarande inrymd en handelsskola. Då staden icke
erhållit tillstånd att uppföra en för handelsskolan avsedd nybyggnad, har
staden genom nådigt beslut den 18 december 1942 medgivits att utan
59
Kungl. Maj:ts proposition nr ‘236.
hyresersättning utnyttja gymnasiehusen tills vidare under år 1943. Då det
icke synes byggnadsstyrelsen rimligt, att lösningen av vissa trängande statliga
lokalbehov härigenom uppskjutas, torde åtgärder böra vidtagas av
staden i syfte att gymnasiehusen snarast möjligt och senast den 1 april
1944 utrymmas.
Styrelsen vill erinra om att anslagsmedel anvisats till ombyggnad av
gymnasiehusen för tillgodoseende av riksräkenskapsverkets och kammarrättens
behov av utvidgade lokaler, vartill fullständiga ritningar redan finnas
utarbetade.
Av vad byggnadsstyrelsen ovan anfört framgår det för lösandet av ett
flertal betydelsefulla statliga lokalfrågor trängande behovet av att karolinska
institutets nybyggnadsföretag inom Norrbackaområdet snarast möjligt
och senast den 1 juli 1944 må kunna igångsättas. För sådant ändamål
bör, såsom ovan nämnts, det förberedande ritningsarbetet omedelbart påbörjas,
varför å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår bör
anvisas det härför erforderliga beloppet 200 000 kronor. Av den totala kostaadssumman,
5 875 000 kronor, för själva byggnadsarbetena skulle under budgetåret
1944/45 erfordras 3 000 000 kronor och resten under budgetåret
1945/46.
Departementschefen.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har frågan
örn nybyggnad för karolinska institutets teoretiska institutioner under en lång
följd av år stått under diskussion. Efter ett utredningsarbete, som tog sin
början redan år 1919, kunde omsider för 1937 års riksdag framläggas ett förslag
till lösning av denna byggnadsfråga, vilket framgått som resultat av en
allmän arkitekttävlan. Jag erinrar örn, att förslaget, vilket upprättats av arkitekten
Ture Ryberg, i korthet innebar, att på det s. k. Norrbackaområdet i
närheten av karolinska sjukhuset skulle uppföras, förutom en administrationsoch
biblioteksbyggnad, särskilda byggnader för var och en av institutets sju
institutioner samt dessutom byggnader för vaktmästare och amanuenser. Föredragande
departementschefen fann förslaget utgöra en lycklig lösning av byggnadsplan
och tillstyrkte därför, att företaget utfördes i huvudsaklig överensstämmelse
med de av Ryberg uppgjorda ritningarna. Kostnaderna för anläggningen
i dess helhet beräknades år 1937 till 6 475 000 kronor. Riksdagen,
som godtog det framlagda byggnadsprogrammet, anvisade, med bifall till propositionen,
ett begynnelseanslag på 100 000 kronor, vilket avsågs för uppgörande
av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar m. m. Sedermera
ha ytterligare medel beviljats för samma ändamål.
Byggnadsarbetena hunno emellertid, såsom min tidigare redogörelse ger vid
handen, icke påbörjas före krigsutbrottet. De väsentligt ändrade förhållanden,
som i och med detta inträdde i de ekonomiska förutsättningarna för detta
omfattande företag, föranledde cn omprövning av programmet i syfte att nedbringa
kostnaderna. I början av år 1941 framlade byggnadsstyrelsen, som
fått i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i angivna hänseende,
ett modifierat förslag. Av byggnadsstyrelsens utredning framgick, att
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
kostnaderna för det av riksdagen godtagna programmet då hade stigit till
8 755 000 kronor. Genom de av byggnadsstyrelsen föreslagna modifikationerna
skulle detta belopp kunna minskas med 1 015 000 kronor, varför de
sammanlagda anläggningskostnaderna skulle belöpa sig till 7 740 000 kronor.
Över byggnadsstyrelsens förslag avgav civila byggnadsutredningen ett år senare
utlåtande. Vid denna tidpunkt beräknades ett genomförande av byggnadsstyrelsens
förslag med hänsyn till ytterligare inträffad prisstegring komma
att draga en kostnad av inemot 8 200 000 kronor. Civila byggnadsutredningen
har för att nedbringa kostnaderna anvisat olika utvägar, vilka tillsammans
leda till en besparing av ytterligare inemot 2 500 000 kronor. Jag erinrar om
att de viktigaste av dessa besparingsåtgärder äro, att vissa byggnader, nämligen
byggnaden för rättsmedicinska institutionen och bostadshuset för amanuenserna
helt uteslutits ur programmet och att flertalet institutioner förutsatts
icke komma att disponera över särskilda byggnader utan i stället ansetts kunna
sammanföras två och två i en byggnad. Därjämte gav byggnadsutredningen
detaljerade anvisningar på besparingsmöjligheter genom jämkningar av
planlösningen i övrigt, såsom i fråga om antalet erforderliga rum samt rumsstorlek
och rumshöjd. Byggnadsutredningens program mötte emellertid, såsom
framgår av redogörelsen för yttrandena, stark kritik från lärarkollegiet. Det
förklarade sig hellre se, att institutet kvarstannade i de nuvarande lokalerna
jin att byggnadsutredningens förslag förverkligades. Universitetskanslern har
intagit samma ståndpunkt och har förordat ett uppskov med institutets utflyttning
till Norrbackaområdet till förslagsvis år 1958.
Med hänsyn till rådande förhållanden på byggnadsmarknaden och till det
statsfinansiella läget skulle jag för egen del — trots de ytterst otillfredsställande
lokalförhållandena inom institutets nuvarande fastigheter — icke velat
avvisa tanken på ett dylikt uppskov, därest icke denna byggnadsfrågas samband
med andra för statsverket trängande tomtfrågor skulle gjort det nödvändigt
att inom den i markavtalet mellan kronan och Stockholms stad fastslagna
tidsfristen, d. v. s. senast den 1 juli 1948, frigöra och till Stockholms stad
överlämna den tomt inom kvarteret Glasbruket, som nu disponeras av karolinska
institutet. En närmare redogörelse för dessa förhållanden lämnas av chefen
för kommunikationsdepartementet i anmälan denna dag av proposition
angående vissa byggnadsfrågor, berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen
i Stockholm m. m. I detta läge har jag funnit det ofrånkomligt, att
anslag nu äskas till påbörjande även av karolinska institutets nybyggnad. Jag
utgår därvid från att byggnadsföretaget skall genomföras under en tid av
högst fyra år och förutsätter sålunda, att Kungl. Majit före den 1 juli detta
år lämnar Stockholms stad besked, att kronan icke önskar tidigare dag för
avträdandet av fastigheterna i kvarteret Glasbruket än den 1 juli 1948.
De olika byggnaderna böra uppföras i den ordning, som föreslagits av
byggnadsstyrelsen. Början bör sålunda göras med de byggnader, som skola
inrymma lokalerna för administration och bibliotek samt de anatomiska och
opaginerad Kontrollera mot PDF
öl
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
histologiska institutionerna. För genomförande av byggnadsprogrammet i
denna del torde erforderliga medel böra anvisas på riksstaten för nästa budgetår.
För den kombinerade administrations- och biblioteksbyggnaden föreligga
huvudritningar. Dessa lia upprättats på grundval av civila byggnadsutredningens
förslag, vilket dock i vissa detaljer jämkats för att tillmötesgå
av lärarkollegiet uttalade önskningar. Dessa modifikationer, som medföra
en höjning av kostnaderna med 25 000 kronor, innebära i huvudsak att
för kamrerarkontoret beräknats ökade utrymmen och att expeditionslokalen
inom kansliet obetydligt utökats. Såsom en följd av dessa utvidgningar ha
även de i våningen under kansliet och kamrerarkontoret belägna kollegie- och
kommittérummen erhållit något större golvyta. Lärarkollegiet, varmed samråd
skett vid utarbetandet av ritningarna, har visserligen framhållit, att kamrerarkontoret
alltjämt måste anses knappt tilltaget, men har likväl, ehuru med
tvekan, godtagit ritningarna under förutsättning, att ny möbeluppsättning och
modern kontorsutrustning anskaffas för såväl kamrerarkontoret som kansliet
och att möjligheter finnas för eventuell framtida utbyggnad. För egen del är
jag beredd att tillstyrka, att administrations- och biblioteksbyggnaden uppföres
i huvudsaklig enlighet med ifrågavarande huvudritningar, varvid jag i
likhet med lärarkollegiet förutsätter, att den nuvarande, i hög grad omoderna
kontorsutrustningen slopas och ersättes med tidsenlig och utrymmesbesparande
inredning och möblering. Jag vill även framhålla, att plandispositionen medger
framtida utbyggnad och förutsätter, att möjligheterna i detta hänseende
beaktas jämväl vid byggnadens inplacering i terrängen. Kostnaderna för administrations-
och biblioteksbyggnaden lia enligt de i februari 1942 gällande priserna
beräknats till (565 000 + 25 000 =) 590 000 kronor. Med hänsyn till
nu rådande prisläge bör detta belopp höjas till 640 000 kronor.
Även när det gäller de anatomiska och histologiska institutionerna är jag
beredd att förorda, att en nybyggnad i princip planlägges med utgångspunkt
från civila byggnadsutredningens förslag och att sålunda dessa institutioner
sammanföras i ett komplex. Härvid bör beaktas, att de olägenheter, som
förmenats vara i allmänhet förbundna med att vissa lokaler göras gemensamma
för tvenne olika institutioner — vilka olägenheter emellertid enligt min
mening, som stödjes av kanslerns yttrande, ofta överbetonats — i detta fall
torde bliva föga framträdande, helst som den planerade kurssalen för den
histologiska institutionen bör kunna tjänstgöra som extra föreläsningssal. Bortsett
från den kritik, som riktar sig mot sammanförandet av de bägge institutionerna,
ha emellertid andra erinringar gjorts mot byggnadsutredningens
förslag, vilka jag icke kunnat lämna obeaktade. Jag har av vad i ärendet anförts
blivit övertygad örn att den histologiska institutionens lokalutrymme
av byggnadsutredningen beräknats alltför knappt. Källare, som enligt förslaget
saknas under histologiflygeln, bör sålunda inredas under en del av denna
byggnadskropp. Såväl föreläsnings- som kurssalen böra anpassas till det ökade
antalet studerande vid tandläkarinstitutet, vilkas utbildning under första året
62
Kungl. Majlis proposition nr 236.
lir förlagd till nu ifrågavarande institutioner. Vidare böra vissa jämkningar
vidtagas i fråga om dispositionen av laboratorieutrymmena, främst för att
samtliga laboratorier för den anatomiska institutionen skola kunna inrymmas
i anatomiflygeln och för att bereda ett något ökat utrymme åt de histologiska
laboratorierna. På lämplig plats i byggnadskroppen bör en för dissektionsobjekt
och dylikt avsedd hiss anordnas. Beträffande slutligen de anmärkningar,
som riktats mot rumshöjderna, förutsätter jag å ena sidan, att vid utarbetandet
av huvudritningarna hänsyn tages till behovet av utrymmeskrävande
apparatur i vissa lokaler men att å andra sidan omsorgsfullt prövas
möjligheterna att även med de av byggnadsutredningen föreslagna rumshöjderna
ernå tillfredsställande ventilation genom utnyttjande av tidsenliga anordningar
för luftväxling. De av mig förordade modifikationerna i byggnadsprogrammet
kunna beräknas leda till en ökning av byggnadens volym med i
runt tal 750 kubikmeter och av byggnadskostnaderna enligt 1942 års prisa
med cirka 75 000 kronor. Med inräknande av tillägg för prisstegring, cirka
130 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för anatomiska och histologiska
institutionernas byggnad följaktligen bli (1 400 000 + 75 000 -f
+ 130 000 =) 1 605 000 kronor. För att lämna utrymme för vissa ytterligare
smärre modifikationer, som kunna komma att visa sig påkallade, torde dei
emellertid vara välbetänkt att på grundval av nu rådande prisläge räkna med
en totalkostnad för detta byggnadsföretag av 1 625 000 kronor.
För de övriga institutionernas vidkommande är byggnadsfrågan icke lika
klar. Fysiologiska institutionens lokalbehov är sålunda avhängigt av vissa förslag,
som äro att vänta från den pågående utredningen örn den flygmedicinska
forskningens ordnande. Frågan om den rättsmedicinska institutionens
behov av särskilda lokaler har kommit i nytt läge genom det förslag till omorganisation
av rättsmedicinalväsendet, som chefen för justitiedepartemente’.
i annat sammanhang anmält, och enligt vilket en i samverkan med Stockholms
stad upprättad rättsläkarstation är avsedd att förläggas till Norrbackaområdet
i anslutning till rättsmedicinska institutionen. I motsats till civila
byggnadsutredningens program torde detta förslag förutsätta, att en särskild
byggnad uppföres också för denna institution. Jag har för avsikt att föranstalta
örn att förhandlingar i denna fråga snarast upptagas mellan staten och Stockholms
stad. Slutligen föreligger ännu icke något överarbetat förslag till nybyggnad
för den kemiska institutionen, vilken ansetts vara den, som senast
bör förflyttas från sina nuvarande lokaler till Norrbackaområdet.
För utredningen av sist berörda byggnadsfrågor, vilken bör bedrivas med
sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet om möjligt må kunna föreläggas nästa
års riksdag, åtminstone i vad gäller flertalet institutioner, bör beräknas ett
icke alltför knappt belopp, eller förslagsvis 50 000 kronor. Slutligen torde för
yttre arbeten (planeringsarbeten, anläggningar av vägar och dylikt) för det
första byggnadsskedet beräknas i runt tal 100 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för nu ifrågavarande etapp av byggnadsföre
-
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
taget och för utredningar rörande den närmast följande kunna sålunda angivas
till (640 000 + 1 625 000 + 50 000 + 100 000 =) 3 415 000 kronor. Härav
torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 2 200 000 kronor.
I det föregående har påvisats angelägenheten av att den av mig tillstyrkta
första etappen av karolinska institutets utflyttning till Norrbackaområdet snarast
möjligt kommer till stånd. Givetvis måste det dock bliva beroende av
situationen på byggnadsmarknaden, vid vilken tidpunkt detta byggnadsföretag
kan igångsättas. Frågan härom torde få i vanlig ordning prövas av Kungl.
Majit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,
att till Nybyggnad för karolinska mediko-kimrgiska institutet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av.................................kronor 2 200 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet!
Olof Cederstrand.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kir ur giska in stitutet. s. 13 i texten
- SU 1944:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet. s. 21 i texten