Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm

1944-02-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:239, Angående anslag för budgetåret 1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus ''proposition nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm; given

Stockholms slott den 18 februari 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

MajU Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 febmari 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande.

Enligt den till 1944 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,

punkt 224, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret

1944/45 till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm beräkna ett förslagsanslag av 167 200 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska

skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

Bihang till riksdagens ■protokoll 10H. 1 sami Nr USD.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare

i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna

samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan

och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med

kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret

1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation

år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar

1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas

och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska

skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan

skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet

benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga

och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig

högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning

och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder

och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel.

Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär

samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan

skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk

i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med

professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med

läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk

och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen med tekniska

fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49)

föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut

med en lärotid av fyra år.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd

årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid 236),

att förslaget om fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala

förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att,

då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter

för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande

förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande

nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle

mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Majit att efter förslag

av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av

behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års

åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet.

Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941.

Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga

yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats

till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen

i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd

för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell

dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola

har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre

konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning

av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några

förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk

och industri.

Lärotiden skall normalt omfatta, vid den konstindustriella dagskolan ett

läsår och vid den högre konstindustriella skolan tre läsår. I sistnämnda skolas

underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning är undervisningen

delad i en tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärartjänst

vid realskola och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en

treårig kurs, som medför kompetens till sådan tjänst vid högre allmänt

läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan har nu framlagt ett inom styrelsen utarbetat

förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställt,

att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.

Förslaget innebär bland annat följande förändringar.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med en

lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare utsträckes

läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma längd

inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan däremot förkortas till två år och omorganiseras

för meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen

för varje fackavdelning ställes en avdelningsföreståndare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i vidgad

omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.

Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande

kurs på ett år i dagskolan och två år i aftonskolan. Frivillig utbildning

för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.

Frågan örn sådan utbildning vid skolan för undervisning i kvinnlig

slöjd anses böra ytterligare utredas. Större vikt jin hittills lägges vid den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

pedagogiska utbildningen av de blivande teckningslärarna. Fordringarna lör

tillträde till teckningslärarutbildningen skärpas betydligt.

5. Rektorstjänsten vid tekniska skolan jämställes i avlöningshänseende

med rektorstjänst vid tekniskt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp I.

6. Åtta avdelningsföreståndarbefattningar inrättas i stället för motsvarande

antal överlärarbefattningar. I likhet med övriga lärare vid skolan skulle

avdelningsföreståndarna åtnjuta avlöning per timme men med högre belopp

än överlärarna. Vissa befattningar såsom lärare i extra läroämnen ombildas till

överlärarbefattningar.

De årliga kostnaderna för lärarlöner, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg

och kristillägg, ha av styrelsen beräknats komma att, sedan omorganisationen

genomförts, överstiga kostnaderna för samma ändamål under budgetåret

1942/43 med i lunt tal 82 500 kronor, varav för aftonskolan omkring 17 250

kronor.

Följande ökade driftkostnader ha därjämte beräknats:

för driften av nya verkstäder och slöjd.................... kronor 6 000

för ökat behov av vaktmästare.......................... » 555

för möbler............................................ * 2 000

Summa kronor 8 555.

De årliga kostnaderna, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg,

beräknas sålunda komma att ökas med i runt tal 91 000 kronor.

Följande engångskostnader beräknas därjämte för omorganisationens ge
-

nomförande:

verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler..... kronor 20 000

utrustning för avdelningen för reklam och bokhantverk .... » 3 000

uppsättning av filmtryck.............................. » 1 500

möbler ..................................... » 10 OOP

Summa, kronor 34 500.

Inkomsterna av elevavgifter beräknas stiga med omkring 5 000 kronor.

Denna ökning skulle emellertid motvägas av automatisk ökning av ■sussa

driftkostnader.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans

omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner,

som även varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd

reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till nuvarande finansiella läge icke torde

kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag

skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram

finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på en omändring.

Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas

uppfattning örn skolans organisation, utan anser, att man

borde följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunell. Mårds proposition nr 239.

som skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning.

Werner har framlagt av honom utarbetat förslag till provisorisk omändring''

av tekniska skolan. Enligt detta förslag skulle undervisningen differentieras

på avdelningar, av vilka några skulle ytterligare differentieras på linjer. Varje

avdelning respektive linje skulle omfatta sin särskilda utbildningsgren. I regel

skulle varje avdelning omfatta dels en lägre kurs, dels en högre kurs, dels

ock påbyggnadskurser. De högre kurserna och påbyggnadskurserna skulle tills

vidare endast omfatta dagundervisning. Utbildningen i den lägre kursen

skulle vid dagundervisning i regel omfatta ett år och vid aftonundervisning

två eller tre år. Den högre kursen skulle inom de konsthantverkliga avdelningarna

normalt omfatta två år och inom avdelningen för teckningslärare tre

år. Påbyggnadskurs skulle vara ettårig eller högst tvåårig. Någon förändring

av läsårets längd skulle ej vidtagas.

Vidare har styrelsen för tekniska skolan med anledning av framställning

från civilförvaltningens personalförbund om vidtagande av åtgärder i samband

med omorganisationen av skolan för att bereda vaktmästarna vid skolan

en löneställning motsvarande lönegraden A 7 framhållit, att skolans vaktmästare

i avlöningshänseende vore avsevärt sämre ställda än motsvarande personal

vid undervisningsväsendet i övrigt, och tillstyrkt, att deras avlöningsförhållanden

måtte förbättras, varvid styrelsen ansett det rimligt, om åtminstone

en av vaktmästarna erhölle löneställning, motsvarande lönegraden

A 7, medan de två övriga syntes böra erhålla något lägre löneställning, dock

icke lägre än motsvarande lönegraden A 5.

Över de föreliggande förslagen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

som inhämtat yttranden från styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Svenska slöjdföreningen, Teckningslärarnas riksförbund och

stadsfullmäktige i Stockholm samt av överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret

och allmänna lönenämnden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och Svenska

slöjdföreningen tillstyrka skolstyrelsens omorganisationsförslag men avstyrka

det av Werner framlagda förslaget. Sistnämnda förening föreslår dock vissa

mindre ändringar.

Teckningslärarnas riksförbund avstyrker likaledes det av Werner framlagda

förslaget. I princip tillstyrkes skolstyrelsens förslag med vissa ändringar och

tillägg.

Skolöverstyrelsen — som i huvudsak tillstyrker skolstyrelsens förslag —

hemställer, att såsom bidrag till tekniska skolan måtte för nästa budgetår

anvisas ett förslagsanslag av 210 083 kronor. Därjämte förordar överstyrelsen,

att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 20 000 kronor till

anskaffning av möbler och verkstadsutrustning. Överstyrelsen räknar därvid

med att ett belopp av ytterligare 14 500 kronor skall anvisas under budgetåret

1945/40 till bestridande av de av skolstyrelsen beräknade engångskostnaderna,

34 500 kronor, för anskaffning av viss utrustning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 239.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har lämnat skolstyrelsens förslag utan

erinran. Överstyrelsen har därvid särskilt understrukit vikten av att tekniska

skolan snarast får en heltidsanställd rektor.

Statskontoret framhåller, att, även om det av skolstyrelsen nu framlagda

förslaget till omorganisation av tekniska skolan vore avsevärt mera begränsat

till sin räckvidd än 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, måste statskontoret

dock hysa starka principiella betänkligheter mot att i nuvarande läge

vidtaga åtgärder, vilka ställde ökade krav på statskassan. Härtill komme, att

det nya förslaget i vissa hänseenden ginge längre än yrkesskolsakkunnigas

förslag. Sålunda syntes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig

undervisning vore påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga —

jämte skolöverstyrelsen — nyligen ansett sig kunna godtaga en treårig utbildning.

Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget. Därest

emellertid en omorganisation av skolan nu skulle anses ofrånkomlig, syntes

närmare böra undersökas, huruvida en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer

skulle kunna åstadkommas i anslutning till de reservationsvis

framförda yrkandena. Vad särskilt anginge teckningslärarutbildningen

ansåge sig statskontoret böra varna för en skärpning av villkoren för tillträde

till denna utbildning, då en dylik skärpning kunde föranleda krav på

löneökningar från övningslärarna, vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för

närvarande vore föremål för omprövning av 1941 års lärarlönesakkunniga.

Härtill komme att — statskontoret Ytterligt — de nuvarande inträdesvillkoren

icke haft till följd en mindre god rekrytering av dessa lärare.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha förklarat sig villiga att i avvaktan på en

definitiv omorganisation av tekniska skolan bidraga till täckandet av den

kostnadsökning, som blir en följd av den av skolans styrelse föreslagna omläggningen,

med högst hälften av merkostnaden för aftonundervisningen.

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan

uppfört ett förslagsanslag av 167 200 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 7 maj 1943 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor

2. Bestridande av ökade bränslekostnader...............

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan ....

4. Bestridande av hahTa kostnaden för tillfällig löneförbättring

åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis.................................

6. Bestridande a\r halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare

vid skolan, förslagsvis................ » 30 100

114 645

11 800

9 375

850

430

Summa kronor 167 200.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget

skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 839.

budgetåret 1943/44 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar

bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor

tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till

tekniska skolan må i mån av behov överskridas med ett belopp, motsvarande

hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom

tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030

kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till

skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill

lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna

vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst

4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare

vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för

dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 åt befattningshavare i statens tjänst

vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej

blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av

provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kan tillkomma dem

genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor

att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte

meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur

anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare

i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor

att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Frågan örn en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm har länge

varit aktuell. År 1938 framlades förslag härtill av 1936 års yrkesskolsakkunniga.

Detta har emellertid av olika anledningar icke föranlett framställning

till riksdagen.

Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget till omorganisation av läroanstalten,

vilket i väsentliga avseenden skiljer sig från yrkesskolsakkunnigas

förslag, har vunnit anslutning från de myndigheter och organisationer, som

hörts i ärendet, med undantag dock för statskontoret. Av skäl, vartill jag i

det följande återkommer, är jag visserligen icke beredd förorda, att proposition

angående omorganisation av skolan nu framlägges på grundval av skolstyrelsens

utredning. Utan att taga ställning till förslagets detaljer anser jag

mig dock böra uttala, att genom denna utredning framkommit riktlinjer,

vilka böra kunna bli vägledande för lösningen av i värjo fall den konstindustriella

utbildningens problem.

Förslaget utgår från att det viktigaste för uppehållande av en god undervisning

är, att möjlighet beredes att till skolan knyta goda lärarkrafter. Styrelsen

har emellertid ej ansett sig nu böra framlägga förslag till en fullständig

lösning av denna fråga utan begränsar sig til! en temporär lösning av frågan

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 239.

om vissa ledande lärarkrafters anställningsförhållanden. Därjämte föreslås

en förbättring av vaktmästarpersonalens löneförhållanden.

I förslaget tages emellertid icke ställning till frågan örn fördelningen mellan

staten och Stockholms stad av de beräknade merkostnaderna för omorganisationens

genomförande. De nu tillämpade grunderna för stadens bidrag till

skolan äro sammansatta av ett flertal vid olika, delvis mycket långt tillbaka

liggande tidpunkter av staden accepterade bidragsregler. Bestämmelserna lia

därigenom blivit synnerligen svåröverskådliga. Detta framträder särskilt

starkt, då en omorganisation av skolan nu ifrågasatts. Det är därför icke

möjligt att exakt angiva de ekonomiska konsekvenserna av förslagets genomförande.

Innan slutlig ställning tages till nu ifrågavarande omorganisationsförslag,

torde därför frågan om fördelningen framdeles mellan staten och

Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande böra bli föremål

för särskild utredning och förhandlingar upptagas i syfte att tillgodose behovet

av enklare och överskådligare principer för kostnadernas fördelning.

Skolstyrelsens förslag beträffande personalens avlöningsförhållanden innebär,

att till rektor och vaktmästare vid skolan skulle i fortsättningen utgå

rörligt tillägg, medan till andra befattningshavare alltjämt skulle utgå dyrtidstillägg.

Detta medför i sin tur, att kristillägg skulle komma att utgå

enligt vissa grunder till rektor och vaktmästare samt enligt andra grunder

till befattningshavare, som åtnjuta dyrtidstillägg. En sådan anordning skulle

komma att än ytterligare komplicera grunderna för fördelningen mellan staten

och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande. Det torde

med hänsyn härtill vara lämpligt, att frågan om personalens avlöningsförhållanden

löses i ett sammanhang. Icke minst med hänsyn till önskvärdheten

att för det fortsatta utrednings- och omorganisationsarbetet förstärka den

administrativa ledningen vid skolan anser jag det dock befogat, att redan nu

föreslå en omreglering av rektorstjänsten.

Denna tjänst är för närvarande vakant oell uppehälles på förordnande av

avdelningsföreståndare!! för den högre konstindustriella skolan. Denne, som

icke har någon undervisningsskyldighet vid tekniska skolan, tjänstgör tillika

såsom timlärare vid tekniska läroverket i Stockholm, där han för närvarande

har elva veckotimmars undervisning. Arvodet utgör vid rektorstjänsten 4 500

kronor och vid avdelningsföreståndarbefattningen 800 kronor för år. På

nämnda belopp utgå dyrtidstillägg och kristillägg enligt samma grunder som

för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk.

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning anser jag det vara av särskild

vikt, att tekniska skolan snarast ställes under ledning av en heltidsanställd

rektor. Med hänsyn till det ökade arbete, som med omorganisationen sammanhängande

spörsmål kan beräknas medföra för rektor vid skolan, synes det

mig lämpligt, att så sker redan från och med nästa budgetår. De nuvarande

löneförmånerna vid rektorstjänsten äro emellertid icke sådana, att utsikter

finnas att förvärva en för ändamålet lämplig, heltidsanställd rektor. Jag anser

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts -proposition nr 239.

mig därför böra förorda, att rektorsarvodet höjes med 3 500 kronor till 8 000

kronor. Om så sker, skulle löneförmånerna vid rektorstjänsten komma att

med nuvarande dyrtidstillägg och kristillägg uppgå till omkring 13 150 kronor.

Om samma person förordnas att uppehålla såväl rektorstjänsten som

avdelningsföreståndarbefattningen för den högre konstindustriella skolan,

komma de sammanlagda avlöningsförmånerna vid befattningarna att uppgå

till omkring 14 450 kronor. Staten torde ensam böra bestrida merkostnaden,

3 500 kronor, för höjningen av rektorsarvodet, medan kostnaderna för därå

belöpande dyrtidstillägg och kristillägg torde böra bestridas av staten och

Stockholms stad med hälften vardera.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till bidrag till

tekniska skolan böra höjas med 3 500 kronor och anslagsposten till dyrtidstillägg

med 800 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några ändringar för

nästa budgetår beträffande statens bidrag till skolan, torde anslaget böra

höjas med (3 500 + 800 =) 4 300 kronor till (167 200 + 4 300 =) 171 500

kronor. Stockholms stads fasta bidrag torde böra utgå med oförändrat belopp,

23 589 kronor, varjämte staden liksom nu bör bidraga till dyrtidstillägg

m. m. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av................kronor 171 500,

därav 23 589 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda

belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr SS9.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till tekniska skolan i Stockholm. a1 i texten
  2. SU 1944:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till tekniska skolan i Stockholm. s. 5 i texten