Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1913 (nr A93) örn begränsning i vissa fall av skatt till staten

1944-03-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:250, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1913 (nr A93) örn begränsning i vissa fall av skatt till staten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen

den 30 juni 1913 (nr A93) örn begränsning i vissa fall

av skatt till staten; given Stockholms slott den 21 april

19U.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning angående forisatt tillämpning av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 493) örn begränsning i vissa fall av skatt

till staten.

GUSTAF.

Erust Wigforss.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30

juni 1943 (nr 493) om begränsning i vissa fall av skatt till staten.

Härigenom förordnas, alt vad i förordningen den 30 juni 1943 om begränsning

i vissa fall av skatt till staten stadgas med avseende å skatt, som påförts

skattskyldig på grund av taxering för taxeringsåret 1943, skall äga tilllämpning

jämväl i fråga örn skatt, som påförts skattskyldig på grund av

taxering för taxeringsåret 1944; skolande därvid vad i förordningen sägs örn

år 1943 i stället avse år 1944.

Denna förordning träder i kraft dagen etter den. då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Hiliana tid riksdagens prut ukull 1''Ji''i. 1 sunil. Nr tino.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 250.

Utdrag av protokollet över finansure nelen, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 april

19U.

X ä r v u rande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena • Gun nain, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående

begränsning i vissa fall av skatt till stuten samt anför därvid följande.

Genom beslut vid 1942 och 1943 års riksdagar antogos särskilda förordningar

örn begränsning i vissa fall av skatt till staten, avseende skatter som

påförts på grund av taxering för taxeringsåren 1942 och 1943. Dessa förordningar

utfärdades den 18 juli 1942 (nr 644) och’ den 30 juni 1943 (nr 493).

I 1 § i sistnämnda förordning stadgas att fysisk person, som varit här i

riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret eller som här stadigvarande

vistats, så ock oskift dödsbo efter person, som vid dödsfallet var

här bosatt eller här stadigvarande vistades, äger under de förutsättningar och

1 den omfattning, som i förordningen sägs, åtnjuta avkortning av den skattskyldige

på grund av taxering för taxeringsåret 1943 påförd statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt samt värnskatt eller restitution av redan erlagd sådan

skatt eller båda dessa förmåner i förening.

I 2 § 1 mom. första stycket föreskrives, alt avkortning av påförd skatt och

restitution av erlagd skatt skola avse det belopp, varmed den skattskyldige på

grund av taxering för taxeringsåret 1943 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt och särskild skatt å förmögenhet sammanlagt överstiga

80 procent av den för honom samma år enligt förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten ökad med det belopp,

varmed avdrag för erlagda allmänna skatter jämlikt 4 § sistnämnda förordning

må ha vid taxeringen medgivits, men minskad i förekommande fall

med den skattskyldige för samma år påförd krigskonjunkturskatt, dock att

avkortningen och restitulionen sammanlagt högst må omfatta summan av

den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och värnskatten. Vidare har i

2 § 1 mom. andra stycket — i anslutning till ett av 1943 års riksdag antaget

förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 17

juni 1938 (nr 370) om särskild skatt å förmögenhet — stadgats att vid fast
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''.150.

3

ställande av det belopp, för vilket avkortning eller restitution må åtnjutas,

skall i förekommande fall med taxerad inkomst förstås ett med tillämpning

av föreskrifterna i 2 § fjärde stycket förordningen örn särskild skatt å förmögenhet

beräknat belopp. Därjämte har i 2 § 2 mom. stadgats, att för äkta

makar, som under hela beskattningsåret eller större delen därav levt tillsammans,

rätten att åtnjuta avkortning eller restitution skall bedömas med hänsyn

till båda makarnas sammanlagda inkomst och skatter; det belopp, som

med tillämpning av detta stadgande må avkortas eller restitueras, skall fördelas

å makarna i förhållande till de belopp, varmed vardera maken skulle

ägt åtnjuta avkortning eller restitution därest hänsyn tagits endast till den

makens inkomst och skatter.

Slutligen lia i 3—8 §§ upptagits närmare bestämmelser rörande tillvägagångssättet

vid avkortningen och restitutionen m. m. I fråga om dessa bestämmelser

må här endast nämnas, att ansökan örn avkortning eller restitution

skall göras inom natt och år efter det den skattskyldige avfordrats ulskylderna

i fråga.

Vid anmälan av det föregående år framlagda förslaget lill förordning örn

begränsning i vissa fall av skatt till staten (prop. nr 321) uttalade jag bl. a.,

att de erfarenheter som dittills vunnits rörande verkningarna av 1942 års lagstiftning

i ämnet vore mycket begränsade, och att det därför syntes befogat

att icke för det dåvarande taga upp till diskussion frågan örn lagstiftningens

verkningar utan låta därmed anstå till dess ytterligare erfarenheter vunnits.

1943 års bevillningsutskott uttalade i sitt betänkande (nr 50) i anledning av

propositionen, att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t alltjämt med uppmärksamhet

följde tillämpningen och verkningarna av de ifrågavarande bestämmelserna.

I anledning av vad sålunda förekommit bär finansdepartementets rättsavd

el ning i cirkulärskrivelse den 10 mars 1944 lill Överståthållarämbetet och

länsstyrelserna anhållit, att nämnda myndigheter ville dels inkomma med

upplysning angående det antal fall, å vilka 1942 respektive 1943 års förordning

i ämnet vunnit tillämpning, med angivande tillika av de skattebelopp,

som i varje särskilt fall påförts den skattskyldige respektive avkortats eller

restituerats, dels ock meddela huruvida en lagstiftning av ifrågavarande slag

ansåges även fortsättningsvis vara behövlig samt huruvida lagstiftningen i

något hänseende ansåges vara i behov av komplettering eller ändring.

Av de inkomna svaren framgår, att ansökningar örn avkortning eller restitution

av statsskatt jämlikt 1942 års förordning inkommit till 10 länsstyrelser,

att ansökningarna avsett sammanlagt 19 skattskyldiga, att av ansökningarna

17 bifallits och 2 avslagits, att 1943 års förordning vunnit tillämpning vid 7

länsstyrelser, att de jämlikt sistnämnda förordning inkomna ansökningarna

avsett sammanlagt 15 skattskyldiga samt att alla ansökningarna bifallits.

De debiterade respektive avkortade oell restitnerade skattebeloppen framgå

av följande sammanställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

1942 års förordning.

Debiterad statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet

samt värnskatt

1 .................... 122 544: 25

2 .................... 226 604: 20

3 .................... 386 007: 40

4 .................... 357 901: 30

5 .................... —1 11

6 .................... 318 285: 02

7 .................... —1

8 .................... 605 353: 85

9 .................... 838: 40

10 .................... 239 055: 39

11 .................... 8 719:66

12 .................... 36 222:50

13 .................... 155 255: 07

14 .................... 290 764: 07

15 .................... 605 747: 75

16 .................... 43: 35

17 .................... 126 008:07___

Summa kronor

1943 års förordning.

Debiterad statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet

samt värnskatt

1 .................. 182 307:95

2 .................. 232 727: 30

3 .................. 148 046: 97

4 .................. 135 829: 57

5 .................. 33 207: 60

6 .................. —1

7 .................. —1

8 .................. 309 051:17

9 .................. —1

10 .................. 618 839: 22

11 .................. 329 769:50

12 .................. 9 365: 63

13 .................. 363 650: 50

14 .................. 1 251 933: 05

15 .................. 28:05

Summa kronor

1 Uppgift å debiterade belopp har icke lämnats.

Avkortad eller

restituerad skatt

4 219: 45

2 745: 80

8 532: 20

29 947: 70

5 768: 75

11260: 22

11 650: 54

39 963: 45

838: 40

22 422: 59

350: 06

6 520:10

806: 27

33 674: 47

4 574: 15

43: 35

19 930: 77

203 248: 27

Avkortad eller

restituerad skatt

13 340: 75

8 638: 50

4 701: 52

5 412: 77

3 404: 22

32 519: 57

4 902: 67

25 547: 17

23 585: 82

60 776: 02

18 429: 50

848: 03

43 532: 90

4 378: 65

28:05

250 046: 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250. J

Frågan huruvida en lagstiftning av ifrågavarande slag även fortsättningsvis

vore behövlig har av 15 länsstyrelser besvarats jakande. Härvid har åberopats

bland annat, att det måste anses såsom ett rimligt krav, att staten icke

ålade en skattskyldig att gälda skatter till belopp, som uppginge till eller överstege

hans inkomster. Endast en av de ifrågavarande länsstyrelserna har

emellertid förordat, att lagstiftningen gåves permanent karaktär.

Av de övriga länsstyrelserna har en uttalat, att länsstyrelsen visserligen icke

ville avstyrka fortsatt lagstiftning på området men att länsstyrelsen likväl

ifrågasatte, huruvida tillräckliga skäl för en dylik vore för handen. En annan

länsstyrelse har anfört, att förevarande lagstiftning icke vore för framtiden

erforderlig. De återstående länsstyrelserna ha i sina yttranden anfört, att de

saknade erfarenhet örn behövligheten av en lagstiftning av ifrågavarande slag.

Vad härefter angår frågan huruvida lagstiftningen vore i behov av komplettering

eller ändring lia länsstyrelserna i allmänhet förklarat, att något sådant

behov ej vore för handen, eller ock ha länsstyrelserna hänvisat till att den

begränsade omfattning, i vilken lagstiftningen tillämpats, icke gjorde det möjligt

att närmare bedöma förevarande fråga. Emellertid lia två länsstyrelser

ansett, att frågan om spärregelns utsträckning till att avse jämväl kommunal

beskattning borde göras till föremål för fortsatta undersökningar. Vidare har

en länsstyrelse anfört, att lagstiftningen borde begränsas lill att avse avkortning

eller restitution av skattebelopp överstigande förslagsvis 100 kronor.

Av de från länsstyrelserna infordrade uppgifterna framgår, att 1942 och

1943 års förordningar örn begränsning i vissa fall av skatt till staten vunnit

tillämpning endast beträffande ett fåtal skattskyldiga. Emellertid torde de

skäl, som tidigare åberopats för en lagstiftning av ifrågavarande slag, alltjämt

föreligga. Jag tillstyrker därför, alt lagstiftningen erhåller förlängd giltighet

förslagsvis under ytterligare eli år.

Två länsstyrelser lia uttalat ali frågan örn de kommunala utskyldernas inordnande

under skattespärren borde närmare undersökas, varjämte en annan

länsstyrelse anfört att avkortning eller restitution icke borde beviljas i sådana

fall, då de avkortade och restituerade beloppen icke överstege sammanlagt

100 kronor. Emellertid vill jag erinra örn att frågan örn kommunalutskyldernas

inordnande under reduktionsregeln var föremål för prövning under förarbetena

till 1942 års förordning i ämnet, men att tanken då avvisades. Tillräckliga

skäl att nu upptaga frågan till omprövning torde icke föreligga. Vad

åter angår förslaget örn införande av vissa undantagsbestämmelser med avseende

å belopp örn högst 100 kronor torde dylika undantagsbestämmelser

sakna praktisk betydelse. Jag finner därför ej skid att tillstyrka förslaget. Ej

heller i övrigt synes anledning föreligga till avvikelse från de enligt 1943 års

förordning gällande bestämmelserna.

I enlighet nied vad sålunda anförts har inom finansdepartementet upprättats

förslag till förordning (ingående fortsatt tillämpning ao förordningen dea

.10 juni 194.1 (nr 49.1) örn begränsning i vissa fall av skatt till staten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Föredraganden hemställer härefter, att nämnda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

447788 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.