Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1944-03-03 · 183 sidor, varav 170 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 170 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:253, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Nr 253.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 21 april 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående avgift för smör

som användes för framställning av grädde m. m.;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 243.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Förslag

till

förordning angående avgift för smör som användes för framställning

av grädde m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för förbrukning i eget hushåll, av smör

framställer grädde eller vara, som kan användas såsom ersättningsmedel för

grädde, eller vara, som kan användas för beredning av grädde eller ersättningsmedel

för grädde, skall enligt vad här nedan stadgas erlägga särskild

avgift. Vad'' nu sagts skall dock ej gälla, då av smör för försäljning framställes

sådan vara, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin

och vissa andra fettvaror.

Den som använder smör på sätt i första stycket sägs benämnes i denna

förordning tillverkare.

2 §■

Avgift för sådan tillverkning som avses i 1 § utgår med det belopp, som

Kungl. Majit bestämmer, dock med högst en krona 50 öre för varje vid tillverkningen

använt kilogram smör. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje

hel eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

3 §■

Den som ämnar bedriva tillverkning som avses i 1 § skall därom göra

skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten skall, där

sådan tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings ikraftträdande,

fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen tager sin början.

4 §.

Tillverkare är pliktig att över sin tillverkning föra tillverkningsbok enligt

anvisningar som meddelas av kontrollstyrelsen.

5 §•

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter kvartalets utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på tro

och heder avgiven deklaration angående den myckenhet smör, som under

kalenderkvartalet av honom använts för ifrågavarande ändamål.

Där så finnes påkallat, må kontrollstyrelsen ålägga viss tillverkare att avlämna

sådan deklaration för kortare tid än kalenderkvartal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

3

6 §.

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig

anmälan örn tillverkningens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.

Dock skall deklaration avlämnas för den deklarationsperiod,

under vilken tillverkningen upphört.

7 §•

Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga den

avgift, som skall utgå för den i deklarationen upptagna kvantiteten smör.

Avgiften erlägges genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning eller å kontrollstyrelsens postgirokonto.

8 §.

Erlägges icke avgift inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

tillverkaren förbud tills vidare, till dess avgiften guldits, att bedriva tillverkning,

som avses i 1 §.

Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar, hos styrelsen

ställa säkerhet för avgiftens behöriga erläggande till belopp, som styrelsen

finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i första stycket sägs äga

motsvarande tillämpning.

Försummar tillverkare att inbetala avgift, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må avgiften på framställning av kontrollstyrelsen

omedelbart utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer densamma.

9 §.

Överinseendet å kontrollen att avgift behörigen erlägges handhaves av

kontrollstyrelsen.

Tillverkare är pliktig att för tillsyn bereda kontrolltjänsteman, närhelst

han det påfordrar, tillträde till samtliga för tillverkarens rörelse använda lokaler,

att meddela kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman alla begärda upplysningar

angående inköp och förbrukning i rörelsen av smör samt att ställa

sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll över avgiftens behöriga erläggande meddelar,

ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens

föreskrifter kan komma att lämna.

Tillverkare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, åligger därjämte

att vid anfordran hålla dessa med tillhörande handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.

10 §.

Den som tillverkar eller försäljer maskiner, som kunna användas vid sådan

tillverkning som avses i 1 §, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman

lämna denne uppgift örn gjorda försäljningar av dylika maskiner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej

verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman. Deklarationerna

skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning böra därav erhålla

del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig utan att den,

som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande; dock må deklarationer,

på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till

ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet

av sådan bearbetning.

12 §.

Den som utan anmälan varom sägs i 3 § eller i strid mot förbud enligt 8 §

första stycket bedriver tillverkning, som avses i 1 §, straffes med dagsböter.

13 §.

Den som underlåter att inom föreskriven tid avgiva deklaration, bote från

och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

14 §.

Om ansvar i vissa fall för den som i deklaration lämnat oriktig uppgift

stadgas i skattestrafflagen.

15 §.

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse vad honom enligt 9 eller

10 § åligger, straffes med böter högst trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga vederbörande lämpligt vite.

16 §.

Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som i denna

förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring, må

ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig innehållet i

sådan deklaration eller annat tillverkares affärsförhållande, varom han

därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar såsom

för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu

sagts, straffes med dagsböter.

Den som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning av deklarationer

som sägs i 11 § erhållit del av deklaration, må ej utom tjänsten

yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav vare den skyldige

förfallen till ansvar, som stadgas i första stycket.

17 §•

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring som avses i 4 §

och är förseelsen ej straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren

med dagsböter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Manis proposition nr 253.

5

18 §.

Förseelse som avses i 15 § må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse

av kontrollstyrelsen.

Förseelse varom förmäles i 16 § må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av målsäganden.

Böter eller vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

19 §.

Kungl. Majit äger meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna befinnas

erforderliga för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944, från och med vilken dag

förordningen den 21 juni 1940 (nr 621) angående avgift för smör, som användes

för framställning av grädde, skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda

förordning alltjämt skall äga tillämpning beträffande sådan framställning

av grädde som ägt rum före den 1 juli 1944 samt att, där anmälan

om tillverkning skett enligt 3 § samma förordning, ny anmälan icke behöver

äga rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 april 1955.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret 1944/

45 dels (punkt 105 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor, dels (punkt 106)

till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

ett reservationsanslag av 49 000 000 kronor, dels ock (punkt 107) till Prisclearing

för fodermedel m. m. ett reservationsanslag av 31 000 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att 1942 års jordbrukskommitté i skrivelse den

6 mars 1944 och statens livsmedelskommission i skrivelse den 14 mars 1944

framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter. Vid livsmedelskommissionens

skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens

priskontrollnämnd. I anledning av livsmedelskommissionens framställning

har Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den 24 mars 1944.

I skrivelse den 31 mars 1944 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag örn prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med år 1942, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna

nr 278/1941, 319/1942 och 246/1943.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts

att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss

avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom

å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

7

ten av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå nied det belopp, högst 3

öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit

bestämmer. Avgiften skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara,

som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare

att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning

överflyttas å mjölkproducenten. Då särskilda förhållanden därtill

föranleda, må, enligt de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, mjölkavgift kunna

efterskänkas.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa

andra fettvaror, vilken ändrats genom föi-ordningen nr 474/1937, äger Kungl.

Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat

ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.

Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, som

levererats intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast

genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller

nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans

nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit

att under budgetåret 1940/41 förordna örn uttagande av tilläggsaccis å nämnda

varor med ett belopp av högst en krona 50 öre per kilogram av varans

nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren

1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet

tillsvidare.

I fråga om tillämpningen av nyssnämnda förordning under tiden efter 1942

års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smältpunkt,

understigande + 36° C (hushållsmargarin), har under tiden till och med den

21 april 1943 utgått accis med 40 öre per kilogram. Från och med den 22

april 1943 utgår denna accis med 30 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis å

hushållsmargarin har ej utgått. För annat margarin än hushållsmargarin har

accisen utgått med 39 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör

och flott, nämligen konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förenämnda

förordning den 7 juni 1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel

för smör eller flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att

så ej är fallet, är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett,

som är avsett att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister,

samt fettemulsion, har accisen utgått med 60 öre per kilogram med undantag

för fettemulsion med en fettlialt av högst 17 procent, för vilken vara accisen

utgått med 44 öre per kilogram. Härjämte har utgått viss tilläggsaccis å samtliga

sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt

av högst 17 procent. Tilläggsaccisens belopp är 98 öre per kilogram för

konstister, 10 öre för kilogram för sådan vara, som här förut betecknats såsom

annat ersättningsmedel för smör eller flott, därest varan håller minst 40

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

procent vatten, annars 98 öre per kilogram, 40 öre per kilogram för matolja,

10 öre per kilogram för kokosfett och 65 öre per kilogram för fettemulsion

med högre vattenhalt än 17 procent. Accisen och tilläggsaccisen å konstister

utgår å konstister, vari ingår annat fett än sådant, som framställts ur mjölk

eller hämtats från hästar, svin eller idissiande djur.

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång) utgått

med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen å dessa varor med

tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Till de redogörelser för mjölkregleringen, som återfinnas i propositionerna

nr 278/1941, 319/1942 och 246/1943, må här göras följande tillägg, avseende

de förändringar, denna bidragsverksamhet undergått efter den tid, nyssnämnda

redogörelser omfatta.

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för

mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.

Mjölkpristillägg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för

varje kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet

fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter

invägda mjölken. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under

månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt

mjölk och till mjölk omräknad grädde till en myckenhet, innehållande

minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att

mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare

äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall utgå

för mjölkfett i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet

försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för beredande av viss

mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad till det mejeri,

vid vilket mjölken invägts från producenterna.

Genom kungörelse den 2 april 1943 (nr 136) har kungörelsen den 28 november

1941 ändrats därhän, att livsmedelskommissionen fått befogenhet att

besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig

mån åsidosatt i kungörelsen angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg

eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av livsmedelskommissionen.

Denna äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut.

De i kungörelsen den 28 november 1941 meddelade bestämmelserna om

lantsmörsbidrag överensstämma helt med motsvarande bestämmelser i den

tidigare gällande kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående prisutjämningsbidrag

för mjölk m. m. De av livsmedelskommissionen med stöd av

sistnämnda författning meddelade närmare föreskrifterna angående grunderna

för utbetalande av lantsmörsbidrag ha även bibehållits oförändrade efter

ikraftträdandet av förstnämnda kungörelse.

I fråga om producentbidrag föreskrevs ursprungligen i 7 § kungörelsen den

28 november 1941, att dylikt bidrag skulle utgå till mjölkproducent för varje

brukningsdel, varå mjölk producerades, med visst av Kungl. Majit bestämt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253.

9

belopp för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som från

brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg eller, därest

producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts

för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu. Producentbidrag

skulle dock för varje brukningsdel ej utgå för större myckenhet mjölk

och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Maj:t för viss tidsperiod bestämde.

Nämnda paragraf har genom kungörelse den 16 juli 1943 (nr 625) ändrats

såtillvida, att producentbidrag, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t

meddelar, skall utgå för mjölk och till mjölk omräknad grädde, som producerats

å brukningsdel med högst 25 hektar åker samt av brukningsdelens innehavare

försålts till mejeri, berätligat till mjölkpristillägg, eller, därest innehavaren

själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts för

beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu. För varje sådan

brukningsdel utgår producentbidrag dock ej för större myckenhet mjölk och

till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod bestämmer.

De nya föreskrifterna, som länt till efterrättelse från och med den 1 juli

1943, ha tillkommit för att bättre än förut tillgodose syftet med ifrågavarande

bidrag såsom ett stöd åt det mindre jordbruket. Bestämmelserna äga tillämpning

å mjölk och grädde, som från och med nämnda dag försålts eller använts

för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda

bidragen till mjölkproduktionen -— mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag

— utgå, gäller följande.

Mjölkpristillägget har enligt beslut av livsmedelskommissionen den 21 december

1942, meddelat jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december

1942, för tiden december 1942—juni 1943 utgått enligt följande

grunder: Bidraget har varit 28 öre för varje kilogram mjölkfett, som innehålles

i all den vid mejeri invägda mjölken, samt härutöver 14 öre för varje

kilogram mjölkfett, som innehålles i sådan mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som av mejeri försålts annorledes än till annat mejeri (konsumtionsmjölk

och konsumtionsgrädde). Till de nu nämnda beloppen ha

för Norrlands vidkommande gjorts särskilda tillägg, avsedda att ersätta de

förut utgående norrlandsbidragen. Dessa särskilda tillägg ha fastställts till

följande belopp, nämligen för Gävleborgs län med undantag av landskapet

Gästrikland ävensom för Västernorrlands och Jämtlands län till 40 öre

samt för Västerbottens och Norrbottens län till 60 öre, allt för kilogram

mjölkfett i den under månaden vid respektive mejeri från producenter invägda

mjölken. Jämlikt av Kungl. Majit den 16 juli 1943 lämnat bemyndigande

beslöt statens livsmedelskommission den 20 juli 1943 (eirk. nr 1476), att

mjölkpristillägg till mejeri under vardera av månaderna juli och augusti 1943

.skulle utgå med samma belopp som under de föregående månaderna. Härjämte

skulle för juli och augusti 1943 utgå extra mjölkpristillägg även inom

vissa delar av landet, där dittills ej sådant tillägg erhållits. Sålunda skulle i

landskapet Gästrikland, Gävleorlens mejeriförenings u. p. a. område i Uppsala

och Västmanlands län, Dalarnas mejeriföreningens område, Värmlands

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

län, örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad

inom Älvsborgs län för sagda månader utgå extra mjölkpristillägg med 20

öre per kilogram mjölkfelt i den under månaderna vid mejeri från producenter

invägda mjölken. Genom beslut den 27 augusti 1943 bemyndigade

Kungl. Majit därefter livsmedelskommissionen att för tiden september 1943

-—juni 1944 utbetala mjölkpristillägg efter samma grunder, som gällt för

juli och augusti 1943. Med stöd av nämnda bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen

den 3 september 1943 (eirk. nr 1524), att mjölkpristillägg för

tiden september 1943—juni 1944 skulle utgå enligt de grunder, som nyss angivits.

Producentbidragets storlek har i fråga om tiden efter ikraftträdandet av

kungörelsen den 28 november 1941 bestämts genom särskilda av Kungl. Majit

meddelade beslut. Genom beslut nyssnämnda dag föreskrev Kungl. Majit,

att producentbidraget tills vidare skulle utgå för varje brukningsdel, varå

mjölk producerades, med 3 öre för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg,

eller, därest producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen

försålts eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till

avsalu. Genom samma beslut förklarade Kungl. Majit vidare, att producentbidrag

för varje månad skulle utbetalas för en myckenhet av 650 kilogram

mjölk och till mjölk omräknad grädde eller den mindre kvantitet, som kunde

ha sålts eller använts på sätt nyss nämnts, ävensom att producentbidrag för

varje kalenderår finge utgå för sammanlagt 7 800 kilogram mjölk och till

mjölk omräknad grädde. Detta innebar, att en viss efterreglering fick äga

rum. Nu nämnda grunder för utbetalande av producentbidrag tillämpades till

och med juni 1943.

Sedan 1943 års riksdag (skr. nr 378) godkänt Kungl. Majits i proposition

nr 246 framlagda förslag angående viss omläggning av producentbidraget,

har bidraget utgått enligt följande grunder (Kungl. Majits beslut den

16 juli och den 27 augusti 1943 samt livsmedelskommissionens cirkulär nr

1476 och 1524). För en grundkvantitet invägd mjölk av 200 kilogram per

månad utgår bidraget med 4 öre för kilogram. För en tillskottskvantitet av

300 kilogram per månad utgör bidraget 3 öre, för en därpå följande tillskottskvantitet

av 300 kilogram per månad 2 öre och för en ytterligare följande tillskottskvantitet

av 300 kilogram per månad 1 öre, allt räknat för kilogram

invägd mjölk. Därest producenten levererar ytterligare 300 kilogram per

månad, bortfaller sistnämnda bidrag å 1 öre för kilogram, vid en leverans

därutöver av 300 kilogram per månad bortfaller bidraget å 2 öre för kilogram

och vid ytterligare leverans av 300 kilogram per månad bidraget å 3 öre för

kilogram. Vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad sänkes

bidraget för grundkvantiteten till 3 öre för kilogram, vid en ytterligare leverans

av 300 kilogram per månad sänkes sistnämnda bidrag till 2 öre

för kilogram och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad

sänkes samma bidrag till 1 öre för kilogram för att slutligen vid en ytterligare

leverans av 300 kilogram per månad helt bortfalla. I samband med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

11

införandet av det nya systemet slopades den s. k. efterregleringen vid kalenderårets

utgång. Genom beslutet den 16 juli 1943 medgav Kungl. Maj:t

emellertid, att efterreglering finge per den 1 juli 1943 äga rum för tiden januari—juni

1943 enligt dittills gällande grunder.

Som i propositionen nr 246/1943 omförmäles, bemyndigade Kungl. Maj:t

genom beslut den 18 december 1942 livsmedelskommissionen att av medel,

som stöde till kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen,

till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala intill

3 500 000 kronor att av riksföreningen enligt dess bestämmande användas

för att under tiden till och med den 31 augusti 1943 i Norrland och vissa

delar av mellersta Sverige utbetala differentieringstillägg till eljest utgående

mjölkpristillägg. Sagda differentieringstillägg skulle med avseende å Kopparbergs

län så differentieras mellan de olika mejerierna, att avräkningspriserna

till leverantörerna komme att stå i ungefärlig proportion lill kostnaderna

för mjölkproduktionen inom länets olika delar. Sedan förenämnda 3 500 000

kronor förbrukats i och med utbetalandet av sagda bidrag för maj 1943, anvisade

Kungl. Majit genom beslut den 16 juli 1943 för månaderna juni—

augusti 1943 ytterligare medel för ifrågavarande ändamål, dock att avsedda

bidrag under nu nämnda månader endast skulle utbetalas i Norrland med

undantag av landskapet Gästrikland samt utgå enligt de grunder som gällt

för utbetalande av differentieringstillägg därstädes under januari—april 1943.

Genom beslut den 27 augusti 1943 har Kungl. Majit vidare för tiden september

1943—juni 1944 fastställt samma grunder för utbetalande av differentieringstillägg

i Norrland som för perioden juni—augusti 1943, på sätt

närmare framgår av innehållet i livsmedelskommissionens cirkulär nr 1606.

Differentieringstilläggets storlek i öre per kilogram vid mejeri från producenter

invägd mjölk framgår av följande sammanställning för nedan angivna

perioder.

januari—

april 1943

öre

maj 1943

öre

juni 1943 —

juni 1944

öre

Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark.........

2-5

2-25

2-5

Västerbottens län i övrigt...............................

Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län utom land-

2-0

1-75

2-0

skåpet Gästrikland....................................

Gästrikland med Gävleortens mejeriförenings område i övrigt,

Kopparbergs län med Dalarnas mejeriförenings område i

övrigt, Värmlands län ävensom Tossbo och Vedbo

1-6

1-25

1-5

härader samt Åmåls stad i Älvsborgs län..............

Stockholms stad och län samt Uppsala, Västmanlands,

ro

0-75

—

örebro och Södermanlands län.......................

0-5

0-25

—

Under regleringsåret 1941/42 ställdes i anledning av 1941 års felslagna

skörd elt visst belopp till förfogande för lokala differentieringsbidrag. Detta

belopp fördelades efter två olika metoder. Hiilften fördelades i visst förhållande

till skördeminskningens storlek, därvid bidrag utgick för skördebortfall

utöver viss procent av medelskörden under åren 1933—1937 beträffande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Droposition nr 253.

de grödor, som huvudsakligen användas för stallfodring. Belopp, som sålunda

tillfördes ett visst område, fördelades lika på all vid mejerierna inom

området invägd mjölk. Den andra hälften av den totala bidragssumman fördelades

i visst förhållande till minskningen i mjölkinvägningen. Därvid togs

invägningen motsvarande månad under perioden 1939/40 till utgångspunkt för

beräkningen. De lokala differentieringsbidragen utgingo under åtta månader

eller för tiden 1 oktober 1941—31 maj 1942. Under regleringsåret 1942/43

utgingo med hänsyn till det relativt gynnsamma skördeutfallet år 1942 inga

bidrag av ovannämnda art. Med anledning av ett av livsmedelskommissionen

framlagt förslag i ämnet bemyndigade Kungl. Maj :t i samband med fastställandet

av priserna å jordbrukets produkter under regleringsåret 1943/44

genom beslut den 27 augusti 1943 livsmedelskommissionen att till lokala differentieringsbidrag

använda högst 9 000 000 kronor av medel, som stöde till

kommissionens förfogande för jordbruksregleringens upprätthållande, samt

att efter samråd med Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. fördela nämnda belopp mellan de produktionsområden,

som under år 1943 mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

Med stöd av nyssnämnda bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen att

genom Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala en åttondel av

9 000 000 kronor för envar av månaderna oktober 1943—maj 1944 enligt

grunder, som närmare angivits i kommissionens cirkulär nr 1606. De områden,

som kommo i åtnjutande av bidraget, utgjordes av Stockholms stad och

län samt Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Gotlands, Blekinge, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Norrbottens län, samtliga län antingen i sin helhet eller

ock endast delvis. Riksföreningen hade att vid fördelningen tillse, att det belopp,

som tillkom varje område, fördelades mellan mejerierna inom området

i förhållande till de myckenheter mjölk, som under varje månad invägts vid

mejerierna. Mejeri, som av riksföreningen uppburit differentieringsbidrag,

hade att för varje månad fördela detta mellan sina leverantörer med lika belopp

i förhållande till de myckenheter mjölk, som dessa under månaden levererat

till mejeriet. Anteckning om bidragens storlek skulle göras å mejeriernas

avräkningsnotor. örn mejeriförbund eller mejeriförening på grund av starkare

variationer i skördeutfallet inom sitt område skulle anse önskvärt, att

bidragen differentierades inom området, kunde livsmedelskommissionen lämna

medgivande till sådan differentiering.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (skr. nr 378) har Kungl. Maj:t

liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa

bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna

för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag

utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1943/44

har för detta ändamål anvisats högst 9 000 000 kronor. I förevarande syfte

utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till

vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för

behandling av konsumtionsmjölk vid vissa pastöriseringscentraler, som leve
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

13

rera mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa

orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels

ock bidrag till upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,

där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram

mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda bidrag har för tiden till den 31 maj

1943 utgått månadsvis till mejeri, för vilket kostnaderna för intransport av

mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram. Bidraget

har för varje månad utgått med ett belopp, motsvarande hälften av den summa,

varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.

Enligt livsmedelskommissionens cirkulär nr 1489 skall bidraget, såvitt avser

tiden efter den 31 maj 1943, utgå i Norrland med undantag av Gästrikland

för tiden 1 juni 1943—30 juni 1944 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober

1943—31 maj 1944 efter samma grunder, som angivits för tiden oktober

1942—maj 1943.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet förordna, att

ifrågavarande belopp å 9 000 000 kronor må användas för tillgodoseende

jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för

mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör äga följande bestämmelser tillämpning. Enligt

kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) gäller såsom villkor för att

mejeri skall erhålla mjölkpristillägg, att mejeriet i den ordning och på

de villkor, som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent mottager

lantsmör, som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar.

Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen (eirk.

nr 152), skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott

lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör

(klass II) 20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än

svensk riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall göras ett

pristillägg (lantsmörsbidrag) med 30 öre per kilogram smör, som produceras

i Götaland och Svealand samt landskapet Gästrikland samt med 55 öre per

kilogram smör, som produceras inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare

skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna ombud att för mejeriets räkning

inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud,

inköpa lantsmör från producent, av vilken det skäligen kunnat påfordras,

att han lämnat den mjölk, varav smöret beretts, till mejeri.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och

mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,

smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.

Maj:t så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga .införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda

förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits

bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande

av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av

livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41, 1941/42 och 1942/43 vidtagna åtgärderna

i syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen

av matfett och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/

1941, 319/1942 och 246/1943 lämnade redogörelserna, ha bibehållits, dock

att livsmedelskommissionen med stöd av i kungörelserna nr 862/1941 och

891/1941 givna bemyndiganden medgivit att tunn grädde och fettemulsion

må fritt försäljas från och med den 1 februari 1944 tills vidare. Förbudet mot

tillverkning av ost med en fetthalt av 30 procent eller däröver har bibehållits.

Slaktdjursregleringcn. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln

av kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937

(nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939

samt 568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,

att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur och får, kött

av häst, fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget -—• samt

konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd

av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Enligt

kungörelsen nr 648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr

568/1941, äger Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara,

som införes till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik

avgift har dock ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogs avgifter

med belopp, som angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,

därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden

för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,

slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin

eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt

slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av Kungl.

Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel kropp,

beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram,

och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga om övriga djur

1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet, där så

med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser

rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande ävensom

i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha meddelats i kungörelsen

den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli 1937—30

juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelsen den

22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från och med den

1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för spädgris —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

15

eller svin med en slaktvikt understigande 15 kilogram — med 1 krona. Enligt

kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli 1940

ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen

av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse

har undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943

(nr 408). De gjorda ändringarna innebära i huvudsak, att handeln med levande

djur underkastats reglering ävensom att djuruppfödare och personer, som

yrkesmässigt inköpa och försälja levande djur, ålagts viss antecknings- och

redovisningsskyldighet, varjämte förordnats örn särskilda kontrollorgan, de

s. k. slaktgodemännen. Genom kungörelsen den 30 april 1942 (nr 210) har

regleringen av förbrukningen av köttvaror utvidgats till att omfatta även

blod av de djurslag, som avses i kungörelsen. På grund av det förbättrade

försörjningsläget ha dock under år 1943 vissa smärre lättnader kunnat göras

i förevarande regleringar.

Slutligen kan nämnas att i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) förordnats

örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m., varjämte

i kungörelse samma dag (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering

av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må tarmar icke införas

till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935,

789/1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens

livsmedelskommission eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd

till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats föreskriva,

att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder, som

Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall jämlikt

kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning

av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga örn flytande äggvita

samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning av

läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd

av livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av

Sveriges äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat,

att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder

och på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen

intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande

av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift,

som enligt förut anförda författningar tillkommit kommissionen.

Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv dessa

befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande

gällande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1943 utfärdat kungörelse (nr 288) angående

märkning av kylhuslagrade och konserverade ägg. Genom denna kungörelse

har envar, som för avsalu lagrar ägg vid temperatur, vilken på artificiell väg

nedbragts under den eljest rådande (kylhuslagring) som ock envar, som för

avsalu behandlar ägg med användande av konserveringsmedel, ålagts skyldighet

att på visst sätt märka de lagrade eller behandlade äggen.

Brödsädsregleringen. I fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på

brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet 1943, hänvisas

till redogörelserna över de vidtagna åtgärderna i propositionerna 319/

1942 och 246/1943. Härutöver må anföras följande.

Några normalprisbestämmelser för brödsäd och syd- och mellansvenskt

korn ha icke fastställts för regleringsåret 1943/44. I stället har man övergått

till ett system med inlösningsgaranti vid regleringsårets slut. Priserna skola

inom vissa bestämda gränser få utveckla sig fritt med utgångspunkt från de

fastställda inlösningspriserna. Åt Svenska spannmålsaktiebolaget har uppdragits

att genom köp från odlare, å ena, samt försäljningar från statens

spannmålslager, å andra sidan, tillse, att priserna icke utveckla sig på ett

icke önskvärt sätt. I enlighet härmed har det ålegat spannmålsbolaget att

i mån av tillgång på utrymmen inköpa all brödsäd och syd- och mellansvenskt

korn, som hembjudes lill bolaget, till ett pris som ligger 25 öre lägre

än en för varje spannmålsslag fastställd s. k. riktprisnivå, vilken är

utbildad efter en stigande skala på sådant sätt, att priserna med början

den 16 oktober 1943 successivt stiga med 10 öre per halvmånad och

deciton för att den 1 juni 1944 uppnå de fastställda inlösningspriserna. Till

förebyggande av att priserna mera avsevärt skola komma att ligga över riktprisnivån

och spannmålen därigenom fördyras för kvarnarna har föreskrivits

skyldighet för spannmålsbolaget att tillgodose kvarnarnas nödvändiga

mäldbehov från de statliga spannmålslagren till priser, som med 75 öre per

deciton överstiga priserna enligt riktprisnivån.

Under det närmast föregående regleringsåret ha de för brödsäd fastställda

priserna gällt fritt anvisad mottagningsplats. Detta system har emellertid

kommit att belasta handeln och det allmänna på ett mindre tillfredsställande

sätt, dels därigenom att besvärligheter uppstått med att ordna uppsamlingen

av spannmålen på praktiskt sätt och dels på grund av att det allmänna fått

träda emellan med betydande fraktbidrag. För att undvika dessa olägenheter

har man under regleringsåret 1943/44 i södra och mellersta Sverige återgått

till det tidigare tillämpade systemet med prisorter, vilket innebär, att

jordbrukaren erhåller fullt pris för sin spannmål, då leveransen sker på ort,

som fastställts som prisort.

Den under föregående regleringsår föreskrivna inblandningen av råg och

korn vid handelsförmalning av vete för framställning av siktat vetemjöl och

grahamsmjöl liksom inblandning av korn vid framställning av samsikt har

bibehållits. Inblandningen av vårvete i vete har från och med den 1 september

1943 sänkts från tidigare föreskrivna 40 tili 25 procent. Vid förmälning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

17

av vete till siklat vetemjöl och grahamsmjöl har inblandningen av råg höjts

från i genomsnitt 10 till i genomsnitt 15 procent, medan inblandningen av

korn sänkts från i genomsnitt 10 till i genomsnitt 5 procent. Inblandningen av

korn vid förmälning av råg till samsikt har i flera omgångar sänkts från i

genomsnitt 19 procent till att från och med den 6 mars 1944 utgöra i genomsnitt

högst 15 och lägst 10 procent. Sammalet rågmjöl, i vilket inblandning av

viss kvantitet korn tidigare varit föreskriven, må från och med den 6 mars

1944 framställas av enbart råg. Utmalningsprocenten vid förmälning av vete

till siktat mjöl har i olika etapper sänkts från 81 till 77 procent. Samtidigt

har uttagningsprocenten sänkts vid framställning av vetemjöl från 69 till

67 procent och i vad det gäller råg vid framställning av samsikt från 76 till

74 procent (eirk. nr 1256, 1340, 1399, 1513, 1586, 1776 och 1805).

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg samt för

korn, som förmales tillsammans med vete eller råg eller användes för inblandning

i mjöl av vete och råg, har av Kungl. Maj:t för tiden 1 september

1943—31 augusti 1944 fastställts till 6 kronor 50 öre per deciton (eirk nr

1707).

Ersättning för löneförmalning av vete och råg samt — inom Götaland och

Svealand med undantag av de norra delarna av Dalarna och av Värmland

— korn, utgår liksom under föregående regleringsår med 2 kronor per deciton

(eirk. nr 1707).

Med hänsyn till att priset på vårvete höjts över den under regleringsåret

1942/43 gällande prisnivån har enligt Kungl. Maj:ts beslut sådana auktoriserade

spannmålshandlare, utsädeshandlare och kvarnar, som den 1 september

1943 innehade vårvete av 1942 års eller tidigare skörd, ålagts att till

Svenska spannmålsaktiebolaget inbetala 1 krona per deciton för sitt innehav

av sådan spannmål (eirk. nr 1650).

De från och med den 1 januari 1943 gällande högsta priserna på enhetsvetemjöl,

grahamsmjöl, samsikt och sammalet rågmjöl vid försäljning från

kvarn ha från och med den 28 januari 1944 höjts med 1 krona per deciton

till för enhetsvetemjöl 37 kronor 55 öre, för grahamsmjöl 27 kronor 20 öre,

för samsikt 29 kronor 15 öre och för sammalet rågmjöl 25 kronor 45 öre

(eirk. nr 1707).

Foder medelsregleringen. 1943 års skörd av fodersäd blev icke lika god

som fodersädsskörden år 1942 men dock av relativt god beskaffenhet. Fodd

sädstilldelningcn kunde salunda fortfarande baseras på det verkliga antalet

nötkreatur, svin och höns. T vissa av de fall, där fodersädstilldelningen

måst något sänkas i förhållande till regleringsåret 1942/43, har utfyllnad

kunnat lämnas i form av betfor. Beltor är benämningen på två utav Svenska

sockerfabriksaktiebolaget framställda produkter, betfor MS respektive betfor

MP. Avtal har träffats mellan livsmedelskommissionen och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

örn att sockerbolaget under regleringsåret 1943/44 skall

tillverka viss kvantitet beltor. Betfor MP, som utgöres av torkad betmassa

med tillsats av vissa proteinämnen och melass, är såsom fodermedel jämför
Dihang

lill riksdagens protokoll Will. 1 sami. Nr 253. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ligt nied fodersäd. Tilldelning av heldor skall utlagas i forin av beltor MP.

Bestämmelserna om fodersäds- och betlortilldelningens storlek återfinnas för

september 1943 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 1514, för tiden 1 oktober—yl

december 1943 i cirkulär nr 1552, för tiden 1 januari—14 mars

1944 i cirkulär nr 1655 samt för tiden efter sistnämnda dag t. o. m. den 31

maj 1944 i cirkulär nr 1773.

Tilldelning av fodersäd har från och med våren 1943 medgivits för s. k.

hushållshöns. Tilldelningen beräknas i förhållande till det antal medlemmar

av sökandens hushåll, som ej innehar inköpskort för ägg, samt utgår med

högst 15 kilogram per år och sådan hushallsmedlem (eirk. nr 1341).

Sedan Kungl. Majit i kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 417) meddelat bestämmelser

angående beslag å vissa slag av spannmål och rotlrukter, m. m.,

utfärdade livsmedelskommissionen med giltighet från och med den 1 september

1943 (eirk. nr 1511 a och b) närmare bestämmelser angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1943/44 ävensom bestämmelser rörande

avståendet av fodersäd under samma regleringsår (eirk. nr 1560).

Med hänsyn till att priserna på fodersäd och matärter undergått sänkning

i förhållande till den under regleringsåret 1942/43 gällande prisnivån har

Svenska spannmålsaktiebolaget enligt Kungl. Maj :ts beslut av livsmedelskommissionen

dels ålagts att till sådana auktoriserade spannmåls- och utsädeshandlare

samt kvarnar, som den 1 september 1943 innehade stråblandsäd,

vithavre, svarthavre, vicker, foderärter och norrländskt korn av 1942 års

eller tidigare skörd låta utbetala gottgörelse för prisskillnad med 1 krona

för deciton för deras innehav av stråblandsäd och med 50 öre för deciton för

deras innehav av annan fodersäd, dels ock ålagts att till sådana auktoriserade

uppköpare av matärter och auktoriserade utsädeshandlare, som den 1 september

1943 innehade gula eller gröna matärter av 1942 års eller tidigare

skörd låta utbetala gottgörelse för prisskillnad med 5 kronor för deciton för

deras innehav av dylika matärter (eirk. nr 1650).

De under år 1942 genomförda lättnaderna i stråfoderregleringen ha med

hänsyn till den rikliga tillgången på stråfoder kunnat bibehållas, varjämte

i ett avseende en ytterligare lättnad kunnat genomföras. Sålunda har hö fortfarande

fått fritt försäljas till förbrukare för utfodringsändamål och den fria

överlåtelsen av halm har från och med den 19 juli 1943 gjorts oberoende av

såväl det ändamål, vartill varan är avsedd att användas, som varans kvalitet

(eirk. nr 1449).

Den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli har i motsats till de

närmast föregående åren, då tilldelningen verkställts på grundval av jordbrukarnas

tidigare användning av ifrågavarande kraftfodermedel, under

regleringsåret 1943/44 anknutits till den faktiska mjölkproduktionen (eirk.

nr 1486 och 1593). Sålunda lämnades redan i augusti månad 1943 en tilldelning,

som baserades på sådan mjölkproduktion som låg över en viss fastställd

grundkvantitet per ko. I slutet av oktober samma år lämnades en extra

tilldelning, avsedd att stödja jämväl den mjölkproduktion, som låg under

den tidigare fastställda grundkvantiteten. Av praktiska skäl utgick sistnämn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

19

da tilldelning med viss kvantitet per ko. En mindre extra tilldelning av oljekraftfoder

har vidare lämnats i de fyra nordligaste länen (eirk. nr 1610). Särskild

tilldelning av oljekraftfoder Ilar liksom tidigare medgivits odlare av

olje- och spånadsväxter (eirk. nr 1593).

Tilldelning av melass med viss kvantitet per mjölkko utgår för regleringsåret

1943/44 till innehavare av nötkreatur inom Stockholms stad och län,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (eirk. nr 1568) samt inom Blekinge, Kristianstads

och Malmöhus län. I övriga län ha vissa kvantiteter melass ställts till kristidsstyrelsernas

förfogande.

Med hänsyn till den förhållandevis rikliga tillgången på vissa fodermedel,

framförallt kli, lia extra tilldelningar i viss utsträckning kunnat lämnas. Sålunda

har i april 1943 medgivits en allmän extra tilldelning av rågkli och

vetekli i proportion till under regleringsåret 1942/43 tidigare erhållen tilldelning

av oljekraftfoder och kli (eirk. nr 1330). För varje modersugga respektive

tjänstgörande fargalt har medgivits en extra tilldelning av, inom Götaland

med undantag av Gotland 25 kilogram majs samt 50 kilogram rågkli,

på Gotland 75 kilogram rågkli eller 50 kilogram vetekli samt inom Svealand

och Norrland med 75 kilogram rågkli med rätt för djurinnehavare i Jämtlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län att utbyta tilldelningen

mot enahanda myckenhet fodersäd (eirk. nr 1385). För samtliga modersuggor

har i september medgivits en extra engångstilldelning av inom

Götaland med undantag av Gotland högst 50 kilogram majs samt på Gotland

och inom Svealand och Norrland högst 75 kilogram rågkli (eirk. nr 1546).

Ytterligare tilldelning av rågkli för modersuggor har medgivits dels i november

1943 med 50 kilogram per modersugga (eirk. nr 1613) och dels i januari

1944 med 150 kilogram rågkli per modersugga (eirk. nr 1729). I de fyra

nordligaste länen har slutligen utgått en extra tilldelning av 20 kilogram rågkli

per mjölkko (eirk. nr 1610). Vidare har lämnats en extra tilldelning av

10 kilogram kli per mjölkko i Götaland, Svealand och Gävleborgs län.

Försäljningen av havrekli och komkli, av vilka fodermedel havrekli tidigare

under vissa perioder fått försäljas fritt, har sedan den 6 november 1942

kunnat lämnas helt fri (eirk. nr 1035).

Handeln med foderceliulosa har fortfarande kunnat hållas helt fri (eirk.

nr 1003).

Potatisregleringcn. Tillverkningen och avsättningen av potatismjöl har

från och med den 1 september 1933 varit föremål för fullständig statlig reglering.

Bestämmelserna härom återfinnas numera i förordningen den 30 juni

1943 (nr 454). Enligt denna förordning, som trädde i kraft den 1 oktober 1943

och ersatte tidigare gällande bestämmelser på området, må tillverkning av

potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än lill förbrukning i eget hushåll icke

äga rum utan tillstånd av statens livsmedelskommission, som äger föreskriva

de villkor, under vilka sådant tillstånd må tillgodonjutas, ävensom återkalla

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

sådant tillstånd, när skäl därtill äro. Livsmedelskommissionen äger enligt

förordningen vidare meddela de ytterligare föreskrifter, som erfordras för

tillämpning av förordningen. Med stöd av sistnämnda bemyndigande har

kommissionen utfärdat bestämmelser angående tillverkning av potatisstärkelse

(eirk. nr 1549).

Kungl. Maj:t har vidare för varje tillverkningsår fastställt det pris, som innehavare

av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör för potatis, som

inköpes för framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål normal

kvalitet. För tillverkningsåret 1943/44 har detta pris dock efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare har för varje tillverkningsår upprättats ett avtal mellan livsmedelskommissionen

(tidigare statens potatismjölsnämnd), å ena sidan, och Sveriges

stärkelseproducenters förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts

Kungl. Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte

av Kungl. Majit förelagts riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har

förenämnda förening utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som

framställes enligt meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår

fastställd maximikvantitet, med undantag för vad som får användas

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra

sidan har kommissionen respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning

av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från stålens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst

ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande

lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning

för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med

visst avdrag, under tre månader, räknat från och med utgången av respektive

tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1943/1944 återfinnas i Kungl. Majits

brev den 24 september 1943.

Enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelse den 30

juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid

införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt

dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin, stärkelse,

glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt tulltaxan

stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Majit örn

beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, potatismjöl med flera

produkter av potatis. I anslutning härtill meddelade livsmedelskommissionen

(eirk. nr 563) bestämmelser om ransonering av potatisprodukter med giltighet

från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen har sedermera

beslutat, att potatisflingor från och med den 16 september 1943 tills vidare få

försäljas utan mottagande av inköpskuponger eller licenser (eirk. nr 1530).

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten

att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober

1942 (nr 806) bär sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 21

av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland annat,

att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som erhållit

särskilt tillstånd därtill (auktorisation).

Till underlättande av avsättningen av potatisflingor har Kungl. Majit den

14 januari 1944 efter framställning av livsmedelskommissionen bemyndigat

kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att dels avtala

med olika lagerhållare om utförsäljning av potatisflingor till ett pris av 50

öre för kilogram, fritt banvagn lagerhållarens närmaste järnvägsstation, dels

ock träffa överenskommelse med lagerhållare om ersättning för de med distribueringen

av flingorna förenade kostnaderna.

Vidare må nämnas att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,

garantipriser fastställts för 1943 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen,

i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19

mars 1943, uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad

1944 inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis av fullgod

beskaffenhet, som av odlare hembjudits bolaget senast den 15 mars 1944.

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942 och 246/1943

meddelats rörande clearing, må nämnas, att livsmedelskommissionen genom

Kungl. Majits brev den 11 juni 1943 erhållit bemyndigande att från clearingkassan

för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter även

under år 1943.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 31 mars 1944 fogat vissa

tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1942 och

1943 samt januari 1944. Dessa sammanställningar torde såsom särskild tabellbilaga

få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande produktionsutvecklingen

äro i huvudsak liämlade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 2—5.) Inom 1942

års jordbrukskommitté lia i samband med undersökningar rörande jordbrukets

inkomster och kostnader beräkningar utförts i fråga om den totala

mjölkproduktionens omfattning under det närmaste förkrigsåret samt åren

därefter. Resultatet av nämnda beräkningar redovisas i nedanstående tablå

för olika produktionsår (september—augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton 1941/42 ............. 3 661000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 » 1942/43 ............. 3 845 000 >

194041 ............. 4 086 000 » 1943/44 (prognos) .... 4 155 000 »

Som synes nådde mjölkproduktionen ett minimum år 1941/42. Enligt den

prognos, som utarbetats för år 1943/44, väntas mjölkproduktionen detta

regleringsår komma att något överstiga 1940/41 års produktion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Den vid mejerierna invägda mjölkkvantileten samt dess användning för

olika ändamål redovisas i följande tablå i ton.

År

Invägd mjölk

Därav

använd för

produktbered- ning

försåld som

konsumtions- mjölk

försåld grädde

(omräknad till

mjölk)

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941 ..................

2 659 251

1940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852031

1 963 235

963 192

72 381

De i tablån angivna siffrorna rörande mjölkinvägningen böra ses i samband

med utvecklingen av antalet mejerileverantörer. Detta uppgick sålunda

i juli 1939 till 204 249 samt hade fram till juli 1943 ökats till 240 970 eller

med 18,0 procent. Det visar sig också, att invägningssiffroma förete en betydligt

mindre nedgång under krisåren än de av jordbrukskommittén beräknade

siffrorna för den totala mjölkproduktionen. Den ökade anslutningen till

mejerierna, delvis föranledd av olika statliga åtgärder, såsom bestämmelserna

rörande försäljning av lantsmör samt försäljningsföreskrifterna i samband

med genomförandet av mjölkstandardiseringen, har sålunda lett till att allt

större del av den totala mjölkproduktionen kommit att tillföras mejerierna.

Detta belyses närmare av följande relativtal, som ange invägningens procentuella

andel av toltalproduktionen. ,

1938/39................................ 66-4

1939/40................................ 67-7

1940/41 ................................ 67-2

1941/42................................ 68-9

1942/43 ................................ 70-7

Av ovanstående siffror framgår, att särskilt under de två sista åren en allt

större del av mjölkproduktionen invägts vid mejerierna.

Beträffande den invägda mjölkens användning för olika ändamål lägger

man märke till en betydande uppgång i försäljningen av konsumtionsmjölk.

ökningen mellan 1942 och 1943 uppgår sålunda till 12,6 procent samt ökningen

mellan 1939 och 1943 till icke mindre än 94,8 procent. Denna avsevärda ökning

beror dock till en icke oväsentlig del på nedgång i direktförsäljningen

av mjölk och representerar alltså icke en motsvarande konsumtionsökning.

Därjämte är att märka, att 1942 och 1943 års mjölkförsäljning omfattat standardiserad

mjölk. Omräknas den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt,

stannar ökningen mellan 1939 och 1943 vid 65,1 procent.

Försäljningen av grädde visar däremot en motsatt utveckling och företer

från 1939 till 1943 en nedgång med 77,1 procent.

Den under år 1943 för produktberedning tillgängliga kvantiteten invägd

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

23

mjölk uppgick, som tidigare angivits, till 1 963 000 ton, vilket är 12,8 procent

mer än året förut. Mejeriproduktionen av smör och ost visar följande utveckling.

Å r

S m

ö r

O

s t

Produktion

ton

Försäljning

ton

Produktion

ton

Försäljning

ton

1939..........

83 735

54 319

43 653

41406

1940..........

80 760

74 002

35 328

37 736

1941..........

77 687

76 184

22 383

23 052

1942..........

71926

67 785

14 991

15 052

1943..........

79 263

76 044

21296

19 519

Från 1942 till 1943 kan man konstatera en uppgång med 10,2 procent i fråga

örn smörproduktionen och icke mindre än 42,1 procent beträffande ostproduktionen.

Margarinproduktionens storlek under de sista 5 åren redovisas i nedanstående

tablå.

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939................

51389

8 609

59 998

1940................

29174

9 550

38 724

1941................

18 261

7 947

26 208

1942................

35 469

5366

40 835

1943................

31631

5 424

37 055

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 6 och 7). Under år 1943 har en betydlig

förbättring inträtt i fråga örn försörjningen med kött och fläsk vilket framgår

av nedanstående tal, som redovisa den totala saluförda slakten under de

två sistförflutna åren.

Djurslag

1942

ton

1943

ton

Ökning

ton

rån 1942

procent

Storboskap...........................

45 972

56 708

10 736

23''4

Större kalv ..........................

11249

11780

531

4-7

Mindre kalv ........................

9 205

12 592

3 387

36-8

Får och getter.......................

1623

2 920

1297

79-9

Häst................................

6 540

7 630

1 090

16-7

Summa kött

74 589

91630

17 041

22-8

Svin ................................

45 337

65 498

20 161

44-5

Summa kött och fläsk

119 926

157 128

37 202

31-0

Den sammanlagda ökningen i kött- och fläskproduktionen från 1942 till

1943 uppgår sålunda till nära en tredjedel. Av denna ökning svarar stegringen

i enbart fläskproduklionen för mer än hälften. Vad fläskproduktionen

beträffar beror en avsevärd del av uppgången på en ökning av svinens

slaktvikt. Denna uppgick under år 1942 till i genomsnitt 73,3 kilogram men

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunni. Maj:ts proposition nr 253.

steg under 1943 till i genomsnitt 89,7 kilogram. Medan alltså fläskproduktionen

mellan nämnda år stigit med 45,4 procent, visar antalet slaktade svin

en ökning med endast 17,2 procent eller från 623 000 till 730 000.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svealand och

Götaland kan man göra sig en föreställning om, hur fläskproduktionen kommer

att gestalta sig under en tid av cirka ett år framåt. Under år 1942 uppgick

antalet betäckningar till 167 453 för att året därpå öka till 190 672 eller

med 13,9 procent. Under förutsättning av oförändrad slaktvikt skulle man

alltså ha att vänta en motsvarande stegring av fläskproduktionen. De angivna

beläckningstalen skulle motsvara respektive 1 259 000 och 1 434 000

slaktsvin. Antar man en oförändrad hemslakt eller cirka 580 000 svin, skulle

man alltså under år 1944 ha att vänta en ökning i den saluförda svinslakten

med ungefär en fjärdedel.

Importen av kött och köttkonserver har under 1943 uppgått till 746 ton,

därav 514 ton kött av fågel och endast 7 ton nötkött eller konserver därav.

Äggmarknaden. Inom 1942 års jordbrukskommitté lia beräkningar verkställts

rörande den totala äggproduktionen inom landet, varvid man kommit

till en produktion åren närmast före kriget av 60 000 ton. För produktionsåret

1942/43 har nämnda kommitté beräknat en produktion av 36 000 ton

och för 1943/44 en produktion av 42 000 ton. Under konsumtionsåret 1942/43

redovisades en försäljning av ägg mot inköpskuponger och inköpslicenser av

14 700 ton. Till belysning av handelsutvecklingen sedan äggransoneringens

början meddelas i den här nedan intagna sammanställningen uppgifter om

de auktoriserade partihandlarnas inköp av ägg.

Period

Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från

Auktoriserade

ägguppköpare,

ton

Äggproducenter,

ton

Summa

ton

Kvartalspis

1941 4:e kvartalet.....................

1769

302

2 071

1942 l:a » .......

1 416

207

1623

2:a > ..........

4 682

351

5033

3:e > ...............

2 461

206

2 667

4:e > ..........

1057

158

1215

1943 lia

2 921

225

3146

2:a > .....................

4 276

318

4 594

3:e > .....................

2 552

226

2 778

4:e > .....................

1 018

231

1249

Per 4-veckorsperiod

1944 3/i—30/i............

959

128

1087

3Vi-27/2..........................

1237

118

1355

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté

beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas

i nedanstående tablå för det senaste förkrigsåret samt tiden därefter. Siffrorna

avse inom jordbruket använda kvantiteter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

25

Produktionsår

Förbrukning i ton av

Oljekraftfoder

Kli

1938/39........................

241 000

196 000

1939/40........................

205 000

203 000

1940/41........................

158 000

174 000

1941/42........................

125 000

151000

1942/43........................

90 000

126 000

1943/44 (Prognos)..............

110 000

151 000

Beträffande den inhemska foderskörden kan följande tablå vara av intresse.

Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.

För år 1943 äro talen preliminära.

Ar

A

real i h

e k t a r a

V

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930 ........

132 163

660 235

267 784

1 060 182

103 731

1 865 212

1931........

125 691

642 799

268 525

1 037 015

100 633

1871345

1932 ........

110 523

673057

233 573

1 017 153

82 928

1810 017

1933 ........

105 358

651319

235 394

992 071

72 441

1807 284

1934 ........

100 394

659 793

238 807

998 994

74 572

1804 654

1935 ........

105 062

670884

251165

1027 111

75 301

1 798 132

1936 ........

104 036

670 675

258 385

1 033 096

73 631

1795 574

1937 ........

95 078

657 255

251444

1 003 777

72 557

1735 713

1938 ........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 726 755

1939 ........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 711918

1940 ........

106 847

635 045

284 259

1026 151

63 645

1 694 101

1941........

99184

629 266

290 627

1019 077

67 695

1 652 068

1942 ........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 656 661

1943 ........

112 062

575 770

275451

963 283

64 893

1 670 527

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Korn

Havre

Blandsäd

Foder-

rotfrukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1930........

1820

1700

1980

36 530

3 780

1 120

1931........

1770

1540

1860

31 660

3 820

1210

1932........

2 020

1860

2 220

40 730

3 840

1180

1933........

1890

1690

2 020

35 740

3 200

1 110

1934........

2140

1860

2 260

39 810

3 270

1090

1935........

2120

1850

2 250

37 240

3 610

1 280 j

1936........

1920

1790

2 030

37 510

3 570

1280

1937........

1990

1890

2140

39 740

3 890

1 300

1938........

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290 :

1939........

2 220

1930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940........

1770

1480

1680

36 860

2 250

980 I

1941........

1590

1230

1450

33 330

1610

910

1942........

1970

1550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943........

2 050

1460

1770

36 180

2 620

1100 1

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

År

Skörd i

ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930........

240 202

1 120 723

529 488

1 890 413

3 788 813

5 647 969

1931........

222 903

987 850

500 073

1710 826

3 185551

5 769 198

1932........

222 770

1 251 092

517 782

1 991 644

3 350 647

5 824 555

1933........

199 554

1 098 634

474 653

1 772 841

2 589 238

4 896 259

1934........

214 460

1 229 171

540 869

1 984 500

2 968 748

4 988 264

1935........

222 302

1 239 286

564 188

2 025 776

2 803 986

5501 349

1936........

200 251

1 202 541

525 676

1 928 468

2 762 034

5 443 779

1937........

188 908

1 240 661

538 660

1 968 229

2 883 488

5 883 121

1938........

240 140

1374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939........

231723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940........

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941........

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942........

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943........

230 019

840 586

488 921

1559 526

2 347 607

3 866 692

Som av den sista tablån framgår, lämnade år 1943 endast foderrotfrukter

ett något bättre resultat än året förut. Det något förbättrade skördeutfallet

även i fråga örn korn är i detta sammanhang av mindre intresse, då detta

sädesslag endast i norra Sverige får begagnas för utfodring i någon större

utsträckning.

Vid den arealinventering, omfattande Svealand och Götaland samt Gävleborgs

län, som företogs i oktober 1943, infordrades även uppgifter rörande

de arealer av bland annat fodersäd, som odlarna ämnade beså våren 1944.

I följande tablå redovisas dessa arealer jämte skördade arealer av samma

växtslag dels år 1943 och 1942, dels i genomsnitt åren 1938/39, för området

Svealand och Götaland samt Gävleborgs län uttryckt i hektar.

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Areal, avsedd att besås 1944................

63 260

593 025

286 743

943 028

Skördad areal 1943.........................

74 360

564 657

266 539

905 556

» > 1942.........................

75 527

586 748

269 657

931 932

» » 1938/39......................

69 224

648 369

245 718

963 311

En jämförelse mellan avsedd odling 1944 och skördad areal 1943 visar

nedgång i fråga örn korn men ökning för såväl havre som blandsäd samt en

uppgång i den totala fodersädsarealen med 37 500 hektar eller 4,1 procent.

Jämför man med medelarealen åren 1938/39, visa såväl korn som framför

allt havre minskning, medan blandsädsarealen betydligt ökats. Den sammanlagda

fodersädsarealen skulle enligt redovisningen här ovan i år komma

att bliva 2,1 procent mindre än i genomsnitt 1938/39.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade

brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur

den officiella skördestatistiken. Uppgifterna för 1943 äro preliminära.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

27

År

A r e a !

i h e k

tar av

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930

214 365

47 205

261 570

235 203

6193

241396

502 966

1931

215 191

61135

276 326

200 411

6 835

207 246

483 572

1932

213 849

64 444

278 293

204 876

6 792

211 668

489 961

1933

220 567

82 187

302 754

218 751

7 284

226 035

528 789

1934

224 444

66 002

290 446

229 006

6 794

235800

526 246

1935

214 813

57 937

272 750

218 525

8 629

227 154

499 904

1936

211788

69 263

281 051

202 220

12 741

214 961

496 012

1937

233961

65 308

299 269

189 795

7 307

197 102

496 371

1938

240 460

68 014

308 474

181569

6 558

188 127

496 601

1939

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940

216 770

91 998

308 768

163 735

7196

170 931

479 699

1941

177 039

109 371

286 410

198 477

8171

206 648

493 058

1942

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943

153 662

112711

266 373

212 784

7 598

220 382

486 755

För 1943 kan man konstatera en nedgång i arealerna för samtliga slag

av brödsäd. Vad höstsäden beträffar beror denna tillbakagång på två omständigheter.

Dels blev 1942 års skörd mycket försenad, varigenom brist på

utsäde uppstod, dels rådde under tiden för höstbruket en synnerligen otjänlig

väderlek, varigenom höstsådden försenades och på sina håll t. o. m. omöjliggjordes.

Sammanlagt förete brödsädsarealerna år 1943 en nedgång jämfört

med året förut med 7,8 procent.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren

som på hösten. Vid sommarinventeringarna lia uppgifter lämnats rörande

skördad areal, varemot vid höstinventeringarna uppgifter lämnats om den

areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd, ävensom rörande de

arealer, som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika angivna

sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad beträffar brödsäd

redovisas i nedanstående tablå för Svealand och Götaland.

Sädesslag

Areal

i hektar

enligt inventeringen den

*",''■10

1943

7»

1943

31/io

1942

Ve

1912

3l/i0

1941

3/e

1941

16/io

1940

Höstvete....................

195 494

153 614

157 597

163 971

189 701

176 961

230 216

Vå i-vete ....................

92 242

111833

Ilo 192

113 730

94 084

108 714

93 580

Summa vete

287 736

265 447

267 789

277 701

283 785

285 675

323 796

Höstråg ....................

203 094

212186

222 412

240 838

250 332

198 029

203 404

Vårråg.....................

6 745

7421

7 958

8 116

7 650

7 949

7 686

Summa råg

209 839

219 607

230 370

248 954

257 982

205 978

211 090

Summa brödsäd

497 575

485054

498 159

526 655

541 767

491 653

534 886

Då nian genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl

besådd som skördad areal av höstsäd, kan man få en uppfattning örn

hur höstsäden övervintrat de olika åren. Som av föregående tablå fram
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

går, ägde en mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41,

uppgående till icke mindre än 53 255 hektar eller 23,1 procent av den besådda

arealen. Även under påföljande vinter ägde en betydande utvintring

av höstvete rum, uppgående till 25 730 hektar eller 13,6 procent av den besådda

arealen. De nämnda två vintrarna voro som bekant synnerligen stränga.

Under båda dessa vintrar visade höstrågen betydligt större härdighet, och

endast relativt obetydliga arealer av detta sädesslag utvintrade.

Vintern 1942/43 var relativt mild, och höstvetet övervintrade mycket väl,

medan rågen klarade sig något sämre. Sammanlagt voro utvintringsskadorna

å höstsäden dock relativt obetydliga.

Av särskilt intresse äro de siffror, som framkommit genom inventeringen

i oktober 1943. Dessa visa en betydande ökning av höstvetearealerna och

en märkbar tillbakagång i höstrågarealerna. Samtidigt redovisas en planerad

sådd av vårvete år 1944, som betydligt understiger 1943 års skördade areal

av samma växtslag. Dock är ökningen i den besådda höstvetearealen avsevärt

större än den planerade minskningen i vårvetearealen, varför till skörd

år 1944 skulle vara att vänta en jämförd med 1943 ökad areal av vete. Denna

ökning är dessutom större än minskningen i rågarealen, varför den sammanlagda

brödsädsarealen 1944 kan väntas bli något större än 1943 års

skördade brödsädsareal.

Beträffande de brödsädsskördar, som erhållits under en följd av år, må

följande siffror, hämtade ur den officiella skördestatistiken, återgivas.

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1930 ........

2 290

1630

1820

1240

1931 ........

1 710

1570

1370

1 120

1932 ........

2 470

1960

2 070

1360

1933 ........

2 570

1820

2 070

1420

1934 ........

2 820

1890

2 220

1400

1935 ........

2 480

1880

1910

1350

1936 ........

2 210

1750

1650

1350 j

1937 ........

2 440

1810

1920

1310

1938 ........

2 740

2 010

2 010

1440

1939 ........

2 780

1860

2 040

1460

1940 ........

1 250

1630

1570

1200 !

1941 ........

1070

1290

1370

910 I

1942 ........

1780

1580

1820

1120

1948 ........

2 350

1 470

1830

1060

Efterföljande tabell ger uttryck åt den betydande förbättring i brödsädsskördarna,

som ägt rum under åren 1942 och 1943 jämfört med de två föregående

årens dåliga skördar. Särskilt höstvetet visar en betydande ökning.

En jämförelse mellan 1942 och 1943 visar minskning för alla brödsädsslag

utom höstvete, som emellertid företer en så betydande ökning, att den ej

blott motväger nedgången i fråga om övriga brödsädsslag utan jämväl är

tillräcklig för att 1943 års sammanlagda brödssädsskörd skall visa ökning

jämfört med 1942.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253.

29

År

S k ö

r d i t o

nav

''

:

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg j

Vårråg

Summa råg

Summa

brödsäd

1930

489 767

76 833

566 600

428 753

7 695

436 448

1003 048

1931

367 558

96 015

463 573

275 485

7 641

283 126

746 699

1932

528 944

126 279

655 223

423 530

9 215

432 745

1 087 968

1933

566 970

149 826

716 796

452 361

10 326

462 687

1179 483

1934

632 182

124 601

756 783

507 443

9 504

516 947

1 273 730

1935

533 586

108 976

642 562

417 735

11609

429 344

1071 906

1936

467 481

121 342

588 823

334 326

17184

351 510

940 333

1937

571129

118 386

689 515

364 609

9 589

374 198

1063 713

1938

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1178 785

1939

704 978

155 880

860 858

344 401

9169

353 570

1 214 428

1940

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941

189 929

141128

331057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942

291 486

180545

472 031

438 841

9 248

448 089

920120

1943

360 634

165 981

526 615

389 577

8 074

397 651

924 266

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis under

de närmast föregående åren redovisas (för 1943 i preliminära tal) i nedanstående

tablå. Därjämte redovisas de med potatis odlade arealerna under

motsvarande år i hektar jämte skörden per hektar i kilogram.

År

Skörd,

ton

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

1935/39 ............

1 813 408

131711

13 770

1940................

2 294 417

134 816

17 020

1941................

2 071 086

137 375

15 080

j 1942................

1840136

142 096

12 950

1943................

2 181302

145 363

15 010

Av tablån framgår, att 1943 års potatisskörd var betydligt större än den

genomsnittliga årsskörden 1935/39 samt den största näst efter 1940 års rekordskörd.

Från 1942 kan man konstatera en ökning med 18,5 procent. Denna

ökning beror främst på stegrad arealavkastning men även ehuru i mindre

omfattning på arealökning. Som synes var hektaravkastningen under 1943

betydligt högre än under anförda 5-årsperiod.

Vid den arealinventering, som företogs under oktober 1943, inhämtades

uppgifter även om de arealer, som odlarna avsåge att odla med potatis

våren 1944. Dessa uppgifter redovisas i efterföljande tablå jämte skördade

arealer 1943, 1942 och i genomsnitt 1938/39 i hektar samt omfatta Svealand

och Götaland jämte Gävleborgs län.

Areal avsedd att odlas våren 1944.............. 117 838

Skördad areal 1943............................ 130 795

» » 1942............................ 127 388

» 1938/39 ........................ 119 250

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö3.

Enligt dessa uppgifter skulle man i år ha att vänta en arealminskning för

potatis med icke mindre än nära 13 000 hektar eller 9,9 procent.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.

Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

kan man emellertid verkställa vissa uppskattningar rörande storleken av denna

konsumtion. Dessa uppskattningar, som verkställts inom 1942 års jordbrukskommitté,

redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39 ................... 755 000 1941/42.................. 975 000

1939/40 ................... 755 000 1942/43.................. 1 000 000

1940/41 ................... 810 000 1943/44.................. 950 000

De anförda siffrorna ange som synes en mycket avsevärd konsumtionsökning

fram t. o. m. 1942/43, närmare bestämt med drygt 30 procent. Under

år 1943/44 räknar man med en viss tillbakagång i potatiskonsumtionen,

främst som följd av den allmänna förbättring i försörjningsläget, som inträtt

under det senaste året.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick

till 260 000 ton, har till följd av den ökade förbrukningen av matpotatis

måst något inskränkas. Under 1942/43 förbrukades för detta ändamål 230 000

ton och för 1943/44 beräknar man, att omkring 250 000 ton skola användas.

Inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket under de

senaste åren.

Till belysande av inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket bär

kommissionen under de senaste åren genom en särskild delegation låtit undersöka

nämnda utveckling f. o. m. produktionsåret 1938/39. De tidigare

undersökningarna ha nu undergått komplettering, såvitt angår produktionsåret

1943/44. I samband härmed ha jämväl beräkningarna för tidigare år

blivit föremål för viss översyn och granskning. Beträffande resultaten härav

har kommissionen hänvisat till den promemoria, sorn bifogats 1942 års jordbrukskommittés

skrivelse lill Kungl. Majit den 6 mars 1944 med utlåtande

angående grunder för prissättningen på jordbrukets produkter under nästa

regleringsår. Promemorian torde, med vissa av kommissionen senare vidtagna

kompletteringar, som bilaga 1 få fogas till detta protokoll.

I syfte att komplettera den bild av förändringarna i jordbrukets ekonomiska

läge, som erhållits genom berörda undersökningar, har livsmedelskommissionen

tidigare genom sin statistiska byrå låtit företaga representativa

undersökningar på grundval av jordbrukarnas självdeklarationer för åren

1938, 1940 och 1941. Efter bemyndigande av Kungl. Majit har kommissionen

nu låtit verkställa en liknande undersökning, avseende jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter år 1942. Denna undersökning innefattas i

en av kommissionen avlämnad promemoria rörande utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter åren 1938—4942, vilken promemoria

torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Beträffande resultaten av

undersökningen må här följande anföras.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

31

Till grund för beräkningarna har legat ett material, omfattande sammanlagt

11 576 självdeklarationer, avgivna av jordbrukare i olika delar av landet

och representerande egendomar av olika storlek. De på den s. k. A-bilagan

lämnade uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och kostnader

ha uppräknats till totalsummor med ledning av förhållandet mellan

åkerarealen vid de undersökta jordbruken å ena och samtliga jordbruk å

andra sidan. Dessutom ha inkomsterna respekiive utgifterna per hektar jordbruksjord

beräknats. Därutöver ha även totalsummor för jordbrukarnas nettointäkter

och jordbrukarfamiljernas arbetsinkomster framräknats. Då de

undersökta jordbruken av olika anledningar synas representera en intensivare

och rationellare drift än genomsnittsjordbruket, torde de erhållna totalsummorna

vara något för höga. Med hänsyn till att materialet för samtliga

undersökta år efter allt att döma är förhållandevis enhetligt, torde detsamma

däremot bättre avspegla de från år till år inträffade inkomst- och utgiftsförskjutningarna,

även om man givetvis också i detta hänseende får räkna

med vissa felmarginaler, beroende bl. a. på ojämnheterna i skördeutfallet.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det

bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning (indextal:

1938 = 100).

1940

1941

1942

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder............

117-5

134-1

139-4 |

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..

123-8

142-7

137-2

Norra Sverige ....................................

147-3

176-9

134-2

Hela riket........................................

121''S

139-4

141-7

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder............

117-5

134-6

142-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbvgder ..

1180

142-4

150-2

Norra Sverige ....................................

94G

113-0

128-7

Hela riket..............................: ........

114-0

133''5

142 8

Samtliga kontanta utgifter.

!

Södra och mellersta Sveriges slättbygder............

114-3

129-6

140-4

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..

116-5

138-4

145-4

Norra Sverige.....................................

99-0

119-9

133-6

Hela riket........................................

112-8

130-8

140-9 |

Jordbrukets samtliga kontanta inkomster ha enligt det bearbetade deklarationsmaterialet

från år 1938 till år 1942 stigit med 42,8 procent. I södra och

mellersta Sveriges skogs- och dalbygder är inkomststegringen starkare — 50,2

procent — medan den i norra Sverige är betydligt svagare än genomsnittet och

stannar vid 28,7 procent. Såsom också framgår av de anförda siffrorna beror

norra Sveriges eftersläpning i inkomstutvecklingen emellertid icke på att

jordbrukarnas inkomster av försålda jordbruksprodukter inom detta område

skulle ha stigit mindre än i de södra och mellersta delarna av landet. Tvärtom

är den på grundval av självdeklarationerna beräknade stegringen av

denna inkomstpost betydligt starkare i norra Sverige än i något annat område.

Däremot lia inkomsterna av skogsbruk och körslor i förstnämnda örn
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 253.

råde under åren 1940—1942 utvecklat sig ogynnsammare än i de båda andra

områdena. Detta sammanhänger tydligen med att de minskade avverkningarna

av gagnvirke i norra Sverige medfört en inkomstminskning, som icke kunnat

uppvägas av de ökade vedförsäljningarna.

Jordbrukets sammanlagda kontanta utgifter ha under den tid undersökningen

omfattar stigit med 40,9 procent. Stegringen är något starkare i skogsoch

dalbygdsområdet och något svagare i norra Sverige. Inom de båda områdena

i södra och mellersta Sverige har utgiftsökningen genomgående varit

mindre än inkomstökningen. Däremot har relationen mellan inkomster och

utgifter i norra Sverige år 1942 såväl som de båda föregående åren varit

ofördelaktigare än år 1938.

En jämförelse mellan inkomst- och kostnadsförskjutningarna mellan olika

storleksgrupper kan göras på grundval av följande uppgifter rörande inkomster

respektive utgifter per hektar jordbruksjord.

Inkomster och utgifter av jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och

områden åren 1938—1942. Kronor per ha jordbruksjord.

Område

År

Storleksgrupper, ha åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-

100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

418

390

372

376

369

350

386

375

bygder

1940

514

466

444

438

425

415

442

441

1941

568

528

515

505

504

479

479

505

1942

603

545

535

516

524

514

565

536

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

och dalbygder

1940

492

466

436

401

392

368

404

444

1941

625

560

522

472

472

464

427

536

1942

674

607

541

481

483

461

467

568

Norra Sverige

1938

562

462

395

462

486

1940

509

440

409

434

459

1941

594

544

507

492

553

1942

716

623

554

538

639

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

bygder

1940

388

327

303

311

311

317

379

326

1941

407

369

350

356

369

373

396

369

1942

442

384

369

375

391

406

475

400

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

och dalbygder

1940

336

308

289

290

299

321

329

308

1941

410

360

345

335

358

421

349

365

1942

437

388

358

354

362

400

400

386

Norra Sverige

1938

369

289

252

304

312

1940

354

287

268

295

309

1941

428

355

332

341

376

1942

507

390

362

383

426

Enligt de anförda indextalen ha förskjutningarna mellan inkomster och

utgifter inom slättbygdsområdet under år 1942 varit fördelaktigast för de

minsta och största brukningsdelarna, under det att jordbruk med 20—100

hektar åker visa en ogynnsammare utveckling. Inom skogs- och dalbyg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253. 33

Indextal: År 1938 = 100.

Område

År

Storleksgrupper

ha åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20-30 30-50

1

50-

100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1940

123-0

119-6

119-6

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

bygder

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

139-1

143-9

137-2

142-0

147-4

146-1

142-9

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

och dalbygder

1941

147-5

1430

143-0

135-9

139l

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

154-7

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

1502

Norra Sverige

1940

90-8

95-5

103-4

93-6

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

.bygder

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

118-1

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5 i

: och dalbygder

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4 1

t '' ''

1942

151-3

148-8

145-6

138-1

136-7

136-6

135-9

145''4 ;

Norra Sverige

1940

96-1

99-6

106-4

96-7

99-0 ;

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9

1942

131-9

133-1

143-4

124-1

133*6

derna lia inkomsterna stigit starkare än utgifterna för alla grupper med undantag

för jordbruk med 20—30 hektar åker. Den gynnsammaste förskjutningen

mellan inkomster och kostnader uppvisa inom detta område liksom

på slättbygderna småbruken med en areal av 2—5 hektar åker. I norra

Sverige lia utgifterna från år 1938 till år 1942 stigit starkare än inkomsterna

inom samtliga redovisade storleksgrupper.

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket

ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter

bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i

detta sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas

i följande sammanställning (indextal: 1938 = 100).

1940

1941

1942

j Södra och mellersta Sveriges slättbygder............

125-7

1470

148 8

1 Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..

119-8

143-3

153-8

Norra Sverige.....................................

98-8

111-9

131-5

Hela riket........................................

117-8

138-0

146-8

Även i dessa siffror framträder tydligt skillnaden mellan de olika områdena.

Medan den genomsnittliga stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet

för hela riket år 1942 i jämförelse med år 1938 uppgår till 46,8 procent,

stannar densamma i norra Sverige vid 31,6 procent men stiger i skogs- och

dalbygderna till 53,8 procent. Såsom tidigare framhållits grundar sig denna

eftersläpning för norra Sverige i förhållande till de båda övriga områdena icke

Bihang till riksdagens protokoll lott. 1 sami. Nr 253.

8

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

på någon ogynnsammare utveckling av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

Sistnämnda post spelar emellertid i norra Sverige en betydligt

mindre roll än i södra och mellersta Sverige för den totala inkomstutvecklingen.

I stället påverkas denna i norra Sverige mycket starkt av växlingarna

i inkomsterna av skogsbruk.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 31 mars

1944 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser

på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov'' anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är

grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under

innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver utgår

till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen bestämt

belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i

den vid mejerierna invägda mjölken. För liden till och med den 30 juni

1944 har Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen att genom Svenska

mejeriernas riksförening utbetala vässa differentieringstillägg inom Norrland

med undantag för landskapet Gästrikland. Kungl. Maj:t har vidare bemyndigat

livsmedelskommissionen att använda högst 9 000 000 kronor av

de medel, som stå till kommissionens förfogande för j or dbruksregl er ingens

uppehållande, för utbetalande under tiden oktober 1943—maj 1944 av lokala

differentieringsbidrag inom de produktionsområden, som under 1943 mest

lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett bidrag av 30 öre per kilogram

smör inom södra och mellersta Sverige. Inom de norrländska länen

utom Gästrikland är bidraget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset

på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande

29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning

för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna

för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna

utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels de s. k. merfraktbidragen,

dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling

av konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels ock bidrag till uppehållande

av mejeriernas körlinjer.

Slutligen utgår till flertalet mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl.

Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd

fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

35

av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen

normalpriser på liela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,

större kalv, häst och svin alt gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa

normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta

även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta

även får och lamm.

Normalpriserna sänktes i fråga om spädkalv från och med den 27 september

1943 med 10 öre per kilogram för klass extra prima, med 20 per kilogram

för klass I och II samt med 30 öre per kilogram för klass III och sekunda.

För att stimulera till uppfödning av svin med högre slaktvikt höjdes

normalpriset på tyngre svin från och med den 27 juli 1942. Ytterligare höjningar

av normalpriset på svin ägde rum den 1 februari samt den 27 april

1943. Den sammanlagda höjningen vid dessa tre olika tillfällen uppgick

till 14 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 70 men mindre

än 80 kilogram, till 33 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst

80 men mindre än 90 kilogram samt lill 41 öre per kilogram för svin med

en slaktvikt av minst 90 kilogram. Då 1943 års försämrade foderskörd ej

ansågs medgiva fortsatt uppfödning av tyngre svin, genomfördes en prisändring

för svin från och med den 18 oktober 1943. Denna innebar en prissänkning

med 15 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 120

kilogram och med 5 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 100

men mindre än 120 kilogram samt en höjning med 3 öre per kilogram för

svin med en slaktvikt av minst 80 men mindre än 90 kilogram, med 6 öre

per kilogram för svin nied en slaklvikt av minst 70 men mindre än 80 kilogram

samt med 8 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 60

men mindre än 70 kilogram. Enligt beslut av kommissionen genomföres

vidare f. o. m. den 24 april 1944 den ändringen, att priset på svin med en

slaktvikt av minst 70 men mindre än 80 kilogram höjes med 16 öre för

kilogram, medan priset sänkes för svin med en slaktvikt av minst 90 men

mindre än 100 kilogram med 5 öre samt för svin med en slaktvikt av minst

100 kilogram med 10 öre per kilogram. Samtidigt sänkes priset på suggfläsk

med 10 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som f. o. m. den 24

april 1944 komma att gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur,

lax, lamm, hast, unghäst, föl och svin. Friserna avse vissa representativa

klasser inom första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och

Kristianstads län. Inom övriga prisområden få uttagas priser, som med 1_

la öre por kilogram, beroende pa avstandet Iran Skane, överstiga priserna i

första prisområdet.

Normalpriser å hela och halva kroppar av nötkreatur, tår och lamm, häst,

ånghäst, föl och svin inom första prisområdet (öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

slut,

ungtjur

Tjur

O ras- kel v

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

i........

173

lea

173

lik,

945

Kia

Stuf)

315

123

in........

149

154

154

150

165

107)

235

250

113

opaginerad Kontrollera mot PDF

S6

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

Fläsk med huvud och fotter, då hela kroppens vikt

un-

der-

sti-

ger

60

kg

är minst

60 men

mindre än

70 kg

är minst

70 men

mindre än

100 kg

är minst

100 men

mindre än

120 kg

är minst

120 kg

Prima.........

155

165

160

200

208

236

226 i 216

Klass

Suggfläsk

icke renskuretl

I..........

175

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.

Vid 1943 års början utgjorde producentpriset 3 kronor per kilogram inom

första prisområdet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra kristidsstyrelseområde,

Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och

Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län med

undantag av Göteborg med omnejd samt Borås stad. I enlighet med givna bemyndiganden

sänktes förenämnda pris till 2 kronor 50 öre per kilogram från

och med den 27 april 1943 samt höjdes från och med den 13 september 1943

till 2 kronor 90 öre samt från och med den 1 november samma år ytterligare

till 3 kronor 10 öre för att f. o. m. den 11 april 1944 sänkas till 2 kronor

75 öre per kilogram.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare ha från och med

september 1943 normalprisbestämmelserna slopats i fråga om såväl brödsäd

som i mellersta och södra Sverige odlat korn. I stället har av Kungl. Maj:t

fastställts en riktprisnivå, kring vilken priserna anses skola röra sig. Denna

riktprisnivå har följande utseende.

Leve

ranslid

Vårvete

Höstvete

Råg

Korn

T. o. m. 15 oktober 1943 ..............

28--

26-—

25’—

23-—

16—31 oktober

1943 ..............

2810

26-10

25''10

23-10

28-20

26-20

25-20

23-20

16—30

| 1—15 december

i 16 31 »

1943 ................

28-30

26-30

25-30

23-30

1943.................

28-40

26-40

25-40

23-40

1943 ................

28-50

26-50

25-50

23-50

1 1—15 januari

1 16—31 »

1944 ................

28-60

26-60

25-60

23-60

1944.................

28-70

26-70

25’70

1—15 februari

1944.................

28-80

26-80

25-80

23-80

16—29

1—15 mars

16-31 >

1—15 april

16-30 »

1—15 maj

16—31 >

j 1—30 juni

1944.................

28-90

26-90

25-90

23-90 |

1944.................

29-—

27-—

26-—

24— j

1944 ................

29-10

27-10

2610

24-10

1944.................

29-20

27-20

26-20

24-20

1944 ................

29-30

27-30

26-30

24-30

1944 ................

29-40

27-40

26-40

24-40

1944 .................

29-50

27-50

26-50

24-50 i

1944.................

29-60

27-60

26-60

24-60 |

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

37

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser.

Den för kom angivna prisserien gäller i norra Sverige, där utfodringsförbud

för korn ej är gällande.

Leveranstid

Korn 1

Vithavre

SvartHavre

Stråbland-

säd

Vicker och

foderärter

1 september—15 oktober 1943.

22-60

18-50

18-—

19-50

37-50

16—31 oktober

1943.........

22-60

18-60

18-10

19 60

37-60 :

1—15 november 1943.........

22-70

18-70

18-20

19 70

37-70

16-30

1943.........

22-80

18-80

18-30

19-80

37-80

1—15 december

1943.........

22-90

18-90

18-40

19-90

37-90

16—31

1943.........

23--

19-—

18-50

20-—

38-—

1—15 januari

1944.........

23-10

19-10

18-60

20-10

38-10

16—31 >

1944.........

23-20

19-20

18-70 :

20-20

38-20

1—15 februari

1944.........

23-30

19-30

18''80

20-30

38-30 -

16-29

1944.........

23-40

19-40

18-90

20-40

38-40

1—15 mars

1944.........

23-50

19-50

19-—

20-50

38-50

16—31 >

1944.........

23-60

19-60

19-10

20-60

38-60

Fr. o. m. den 1 april 1944.....

23-70

19-70

19-20

20-70

38-70

1 I norra Sverige.

För matärter och matbönor gälla följande normalpriser per deciton, nämligen

för gula matärter 40 kronor, för gröna matärter 45 kronor samt för

matbönor 100 kronor.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan

kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För

den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de

angivna priserna utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö av vallväxter äger odlare betinga sig ett

pris av 11 kronor 50 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder äro inga

särskilda priser fastställda vid försäljning från odlare. Normalpriserna å stråfoder

vid försäljning till förbrukare äro följande per deciton, nämligen för

hö av vallväxter 13 kronor 25 öre, för grönfoderhö 9 kronor 75 öre, för rågoch

vetehalm 4 kronor 20 öre, för korn- och blandsädshalm 5 kronor 20 öre,

för havrehalm 6 kronor 20 öre samt för trindsädshalm och fröhalm av vallväxter

7 kronor 20 öre. Samtliga priser avse med jämtråd bunden pressad

vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst en krona

lägre.

Kraftfodermedel. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande

priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder

(innehållande lägst 45 procent råprotein och fett) 33 kronor, för

rågkli 17 kronor 50 öre, för velekli 18 kronor 25 öre, för havre- och kornkli

12 kronor, för oriven fodercellulosa 12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för

Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning

31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 32 kronor 50 öre, för vitaminiserad

kycklingfoderblandning 33 kronor 50 öre, för blodmjöl 45 kronor,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

för dikalciumfosfat 62 kronor, för foderbenmjöl i prisklass I 27 kronor och

i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor,

i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl

(råproteinhalt 15,0 procent och däröver) 27 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt

13,5—14,9 procent) 25 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt 11,5—

13,4 procent) 23 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt 11,4 procent och därunder)

14 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 19 kronor,

för fodersirap (klass III) 23 kronor, för melass 16 kronor, för sockersnitsel

och torkad betmassa 30 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa

2 kronor, för hetfor inom södra och mellersta Sverige 23 kronor och

inom norra Sverige 23 kronor 50 öre samt för vetefodermjöl 22 kronor. Till

samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,

kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten

till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

framgå av följande sammanställning.

Kronor per deciton

2:a

tilldelnings-

oerioden

3:e tilldelnings- perioden

24--

per

kontant

24-75

21-—

per kontant

> >

24 —

»

>

24 75

>

>

25-25

T>

>

26-—

>

>

23-50

T>

>

24-10

>

>

22-50

>

»

23-10

>

>

/ 24-25

>

*/s 1944

25-20

>

1/6

19441

\24-75

Ve 1944

25-85

>

Vn

1944f

119-40

>/a 1944

2015

>

Ve

1944\

\ 19-80

1

Ve 1944

2070

>

Vn

1944)

| 6 25

»

Vs 1944

6-50

Ve

19441

1 6-40

»

Ve 1944

6*7 0

>

V»

19441

114*75

)

Vs 1944

15-30

>

Ve

1944\

\ 15-05

J

Ve 1944

15-70

»

V/11

1944 J

113-25

T>

*/s 1944

13-80

>

Ve

19441

113-55

>

Ve 1944

14-20

>

Vn

19441

113-

»

Vs 1944

1345

>

Ve

19441

\13-30

>

Ve 1944

13-80

)

•lii

19441

119-30

>

Vs 1944

19-90

>

Ve

19441

\l9-70

>

Ve 1944

20-40

>

Vn

1944)''

Varuslag

Priset avser leverans

banfritt å

följande plats

Kalksalpeter.....

Chilesalpeter.....

Kalkkväve, 18 % ..

Kalkkväve, 20 % ..

Ammoniumsulfat.

Ljungasalpeter ...

Kali, 50%........

| Kali, 40 %.................

t Kainit....................

j Superfosfat, 15 % ..........

i Superfosfat, 13—14% ......

i Thomasfosfat..............

Potatis- och rotfruktsgödsel

tariffhamn

>

Svart vik-Alby

>

Ljungaverk

>

tariffhamn

fabrikshamn

Domnarvet

tariffhamn

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen

uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser

under april 1944 inköpa all från odlare samt från personer eller företag,

vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1944 hembjuden

potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör

garantipriset inom Skåne och Blekinge 11 öre per kilogram. I övriga delar av

landet varierar garantipriset mellan 12 och 15 öre per kilogram. För fabriksoch

foderpotatis är garantipriset inom hela riket 10 öre per kilogram. Pri
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 39

set gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1943/44 fastställt de priser, som tillverkare

av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för

fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden från

kampanjens början till och med den 31 oktober 1943 28 öre, under tiden 1

november—31 december 1943 29 öre, under tiden 1—31 januari 1944 30 öre

och under tiden 1 februari 1944 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat per

stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Priser på jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45 m. m.

Grunderna för prissättningen under regleringsåret 1943/44.

1942 års jordbrukskommitté har i sin förut omförmälda skrivelse erinrat,

att kommittén våren 1943 avgivit utlåtande angående grunderna för prissättningen

å jordbrukets produkter under regleringsåret 1943/44, samt att

det i utlåtandet förordade systemet sedermera antagits av statsmakterna.

Kommittén har vidare lämnat följande redogörelse för den huvudsakliga

innebörden av nämnda system.

Till grund för prissättningen lades en genom jordbrukskommittén upprättad

kalkyl rörande'' jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1942/43, varvid man utgick från att prissättningen skulle baseras på den

produktions- och kostnadsvolym, som enligt kalkylen framräknats för sistnämnda

regleringsår. Anledningen härtill var, att man för år 1943/44 räknade

med i stort sett samma produktions- och kostnadsvolym som under år

1942/43. Prisbeslutet våren 1943 innebar, alt de då rådande priserna å jordbruksprodukter

i stort sett skulle bibehållas oförändrade, såvida ej produktions-

och kostnadsbetingelsema skulle utveckla sig på ett sådant sätt, att

för jordbruket i dess helhet komme att enligt de fastslagna grunderna för

beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt över- eller underskott, motsvarande

mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt den uppgjorda

inkomst- och kostnadskalkylen. Med en beräknad inkomst för jordbruket

av i runt tal 1 800 000 000 kronor skulle alltså en variation av omkring

70 000 000 kronor få äga rum ulan att förändring i prisläget skulle komma

till stånd. Vid en större förändring än den nu sagda skulle däremot justering

äga rum på sådant sätt, att marginalen nedbringades till 70 000 000

kronor, varvid justeringen i princip borde i första hand gå ut över de grenar

av produktionen, som mest föranlett över- eller underskottet.

För att utröna, huruvida anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln,

skulle omprövning av vårpriserna äga rum så snart statistiskt material förclåge

för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943. Till ledning

härför skulle vid sistnämnda tidpunkt uppgöras en prognos beträffande såväl

inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest det

av denna prognos skulle framgå, att justeringar borde komma till stånd,

borde dessa ej ske efter ren t mekaniska synpunkt er utan hänsyn tagas även

till försörjningssyn punk ler m. m. Örn det i augusti 1943 ej befunnes lämpligt

alt binda priserna för hela året, vilket syntes bliva beroende av med

vilken säkerhet man ansåge sig kunna bedöma skördens storlek, borde en

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

omräkning av den i augusti 1943 gjorda inkomst- och kostnadskalkylen

äga rum omkring den 1 januari 1944 och omkring den 1 maj 1944. Visade

någon av dessa omräkningar över- eller underskott av mer än 70 000 000

kronor, borde justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Det förutsattes slutligen, att det av försörjningspolitiska eller andra skäl

kunde bliva erforderligt att vidtaga vissa smärre justeringar i priserna, även

om över- eller underskottet vore mindre än 70 000 000 kronor. Dylika justeringar

borde dock avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i

kalkylen förbleve oförändrad.

Inkomst- oell kostnadskalkyl för rcglcringsåret 1944/45.

Det system för prissättningen å jordbrukets produkter, som tillämpats under

innevarande regleringsår, har jordbrukskommittén föreslagit skola i sina

huvuddrag komma till användning även under nästa regleringsår. Sålunda syntes

det kommittén lämpligt, att priserna å jordbruksprodukter för regleringsåret

1944/45 i princip fastställdes redan innevarande vår på basis av gjorda

kalkyler rörande jordbrukets inkomster och kostnader under sagda regleringsår,

och att därefter eventuella justeringar i priserna skulle vidtagas hösten

1944 på basis av en då gjord omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen. I

enlighet därmed hade en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader

uppgjorts för regleringsåret 1944/45. Kalkylen, vilken i sitt slutliga skick redovisats

i bilaga 1, har upprättats av en särskild delegation, bestående av organisationschefen

i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges

lantbruksförbund A. H. Stensgård, chefen för livsmedelskommissionens

juridiska sektion, hovrättsrådet Olof Söderström, och överdirektören G. Ytterborn.

Beträffande principerna för kalkylen har jordbrukskommittén anfört följande.

Kalkylen är uppgjord enligt i huvudsak samma grunder som tidigare använts

vid upprättande av kalkyler över jordbrukets inkomster och kostnader.

Anmärkas bör dock att, under det man våren 1943 till grund för prissättningen

för regleringsåret 1943/44 lade den produktionsvolym, som preliminärt

framräknats för regleringsåret 1942/43, man i den nu föreliggande

kalkylen av olika skäl i stället baserat inkomstberäkningarna på den produktionsvolym,

som ansetts motsvara en på visst sätt uppskattad »normalskörd»

för år 1944. Priserna ha i enlighet med tidigare tillämpade principer

såväl å inkomst- som å kostnadssidan upptagits till de priser, som gällt

under det löpande regleringsåret. Från denna princip har dock vid upprättandet

av den nu föreliggande kalkylen för regleringsåret 1944/45 gjorts det

undantaget, att priserna å vårraps, vitsenap, vallmo och oljelin upptagits

ej till de garantipriser, som faktiskt gällt under innevarande regleringsår,

utan till de garantipriser, som livsmedelskommissionen hos Kungl. Maj:t föreslagit

för nästa regleringsår.

Rörande innebörden och resultaten av inkomst- och kostnadskalkylen torde

här böra återgivas följande.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen, i vad angår

den vegetabiliska produktionen, utgått från dels de vid arealinventeringen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

41

per den 20 oktober 1943 för olika grödor angivna arealerna, dels vissa beräknade

hektarskördar, vilka under nu rådande produktionsbetingelser ansetts

motsvara medelmåttig skörd. Vid beräkningen av dessa hektarskördar

ha såväl de observerade skördarna under åren 1942 och 1943 som de för

dessa år redovisade så kallade allmänna skördeomdömena tjänat till ledning.

De i kalkylen begagnade »normalskördarna» framgå av följande sammanställning,

i vilken till jämförelse intagits även de observerade skördarna per

hektar 1942 och 1943, medelskörden 1931—1940 samt de båda förstnämnda

årens skördesiffror omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda

Föreslagen

normal-

skörd

Observerad skörd

D:o omräknad efter

skördesiffran 3 0

1942

1943

1931—1940

1942

'' 1943

Höstvete..........

2 300

1780

2 350

2 350

2 225

2 203

Vårvete...........

1700

1 580

1 470

1 820

1634

1764

Höstråg...........

1800

1820

1830

1880

1761

1893

Vårråg............

1100

1 120

1060

1 340

1244

1325

Korn.............

2 000

1970

2 050

2 020

1 970

2 050

Havre............

1600

1550

1460

1800

1 603

1685

Blandsäd.........

1900

1900

1770

2 130

1839

1967

Ärter.............

1500

1540

1250

1510

1540

1500

Potatis...........

14 000

12 950

15 010

14 290

13 875

14 526

Sockerbetor .......

35 000

32 540

36 990

35 330

34 864

84 678

Foderrotfrukter . ..

36 000

33 760

36 180

37 670

34 924

37 428

Hö från odlad jord

3100

3 000

2 620

j 3 480

3103

3 141

Med utgångspunkt från de förut angivna hektarskördarna samt arealinventeringens

uppgifter rörande höstsådden och den planerade vårsådden har den

vegetabiliska produktionen beräknats. Kvantiteten vete och råg till avsalu

och löneförmalning har erhållits genom att från den beräknade totalskörden

draga lagringsförluster, avrens och utsäde. Vid beräkningen av kvantiteten

korn till avsalu har antagits, att utfodringsförbudet kommer att upphävas

samt att inblandningen av korn vid brödsädsförmalningen kommer att väsentligt

begränsas. Av havre ha i inkomstkalkylen upptagits endast dels de

kvantiteter, som beräknats åtgå för framställning av havregryn, dels försäljning

till armén och åkerier samt förbrukningen i samband med skogskörsler.

Likaså ha av hö och halm endast förbrukningen inom armén och åkerierna

samt vid skogskörsler upptagits. I fråga örn matpotatis har antagits en fortsatt

nedgång i förbrukningen från 1 000 000 ton år 1942/43 och 950 000 ton

år 1943/44 till 900 000 ton år 1944/45. Kvantiteten sockerbetor har beräknats

under antagande av en i förhållande till föregående år oförändrad areal,

d. v. s. cirka 50 000 hektar. Vid den efter kalkylens fullbordande träffade

uppgörelsen angående sockerbetsodlingen har emellertid förutsatts en socker - betsareal av cirka 53 000 hektar, varjämte vissa möjligheter lämnats öppna

för en utvidgning av arealen därutöver. Med hänsyn härtill borde rätteligen

kalkylen på denna punkt lia omarbetats. Då det emellertid tills vidare icke

varit möjligt att med något så när tillfredsställande sannolikhet utröna, vilka

återverkningar en dylik utvidgning av sockerbetsarealen i förhållande till de

här gjorda antagandena kan erhålla i fråga örn odlingen av andra grödor,

främst brödsäd och oljeväxter, har den ursprungligen antagna siffran för

sockerbetsarealen måst bibehållas. Kvantiteterna olje- och spånadsväxter ha

beräknats med ledning av arealinventeringen och vissa antagna hektarskördar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kuntjl. Majlis proposition nr 253.

Till utgångspunkt för beräkningen av värdet av den för 1944/45 kalkylerade

vegetabiliska produktionen bär för alla grödor med undantag av oljeväxterna

tagits det år 1943/44 rådande prisläget. För brödsäd har härvid räknats

med det för spannmål av normalkvalitet angivna årsmedelpriset. För

vårvete har dock gjorts tillägg för proteinhalt med en krona per deciton;

däremot bär den på våren 1943 beslutade höjningen av vårvetetillägget med

en krona per deciton icke medtagits. Beträffande oljeväxter lia de av livsmedelskommissionen

föreslagna priserna på oljeväxter av 1944 års skörd

lagts lill grund för beräkningen.

Vid beräkningen av mjölkproduktionens storlek under år 1944/45 har en

omarbetad kalkyl över innevarande års produktion tagits såsom utgångspunkt.

Härvid har för år 1943/44 räknats med en mjölkinvägning av 3 035 000

ton och en total mjölkproduktion av 4 155 000 ton. Då samtidigt medelkoantalet

för året angivits till 1 770 000 kor, motsvarar den sistnämnda kvantiteten

en mjölkproduktion av 2 347 kilogram per ko.

Den för 1944/45 utförda beräkningen av mjölkproduktionens storlek grundar

sig på vissa antaganden rörande utvecklingen av dels koanlalet, dels

mjölkproduktionen per ko. Beträffande koantalet har delegationen antagit,

att ingen ytterligare ökning utöver det per den 15 september 1944 beräknade

antalet är att vänta. Då antalet under innevarande år beräknats stiga med

30 000 kor, innebär detta antagande, att medelkoantalet år 1944/45 med

15''000 kor kommer att överstiga det genomsnittliga antalet år 1943/44. Att

ingen ytterligare ökning beräknats, sammanhänger bland annat med det förhållandet,

att de under krigsåren företagna arealinventeringarna och husdjursräkningarna

befunnits vara mindre fullständiga än 1937 års allmänna

jordbruksräkning. Det i kalkylen begagnade koantalet för 1943/44 torde därför

vara för lågt och en med ledning av detsamma beräknad ytterligare ökning

skulle därför sannolikt bliva missvisande. I fråga om mjölkproduktionen

per ko bär däremot en fortsatt ökning med något över 2 procent antagits.

Beträffande den antagna siffran teir mjölkproduktionen per ko, 2 400

kilogram, bör för övrigt erinras örn vad som nyss sagts beträffande beräkningen

av koantalct. Örn detta i verkligheten är högre än delegationen i kalkylen

räknat med, innebär detta att den antagna produktionen per ko såväl

för tidigare krigsår som för 1944/45 är i motsvarande mån för högt angiven.

Vid en jämförelse mellan de för 1944/45 respektive 1938/39 beräknade kvantiteterna

mjölk per ko måste hänsyn tagas till nu berörda förhållanden.

I fråga örn jordbrukets inkomster av mjölken må ytterligare framhållas,

att den genom gräddransoneringens upphävande inträffade ökningen av

gräddförsäljningen medför en avsevärd höjning av den vid denna försäljning

utvunna merinkomsten. Å andra sidan har hänsyn tagits till att en höjning

av ostens fetthalt kan bliva möjlig under produktionsåret 1944/45, varigenom

tillskottet av skummjölk vid ostproduktionen sjunker.

Vid beräkningen av slakten av storboskap har hänsyn tagits till att en ytterligare

tillväxt av koanlalet icke beräknas äga runi. Beträffande fläskproduktionen

har betäckningsstatistiken för tiden augusti 1943—januari 1944

tagits till utgångspunkt. I övrigt har prognosen för slakten huvudsakligen

utarbetats med ledning av kalkylen över 1943/44 års köttproduktion.

I fråga örn äggproduktionen har en helt ny beräkning utförts. Denna grundar

sig på en undersökning av hönsantalets förändringar samt en uppskattning

av produktionen per höns. Den på detta sätt framräknade totalproduktionen

av ägg har därefter med ledning av uppgiften i hönsräkningarna fördelats

på jordbrukare och andra äggproducenter. I samband med denna undersökning

av äggproduktionen ha även jordbrukarnas inkomster av slaktfjäderfä

beräkna! s.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

43

I fråga om kreaturantal och varuförråd lia några mera betydande förändringar

under produktionsåret icke antagits inträffa, vilket sammanhänger

med kalkylens karaktär av normalkalkyl.

Nya undersökningar lia utförts rörande jordbrukets inkomster av skogskörsler

och trädgårdsväxter. De härvid erhållna resultaten lia emellertid redovisats

skilda från kalkylen i övrigt och lia icke medtagits vid beräkningen

av inkomstöverskottet.

Beräkningen av jordbrukets kostnader grundar sig på det vid beräkningstillfället

rådande pris- och löneläget. Kalkylen är i huvudsak utförd efter

samma grunder som tidigare, bortsett från beräkningen av kostnaderna för

traktorer, som kompletterats och justerats med ledning av nytt material från

jordbrukstekniska föreningen, samt arbetskostnaderna. Beträffande de sistnämnda

har en undersökning utförts rörande verkningarna av den förskjutning

mellan olika löneformer, som ägt rum under senare år. Härvid har en ny

löneindex framräknats, vilken sedan tillämpats på det tidigare för basåret

beräknade arbetskostnadsbeloppet.

Enligt beräkningarna kunna jordbrukets inkomster exklusive inkomsterna

av köksväxter och skogskörslor men med hänsyn tagen till förändringarna i

kreaturskapital och varuförråd väntas stiga från I 362,0 miljoner kronor år

1938/39 till 2 017,6 miljoner kronor år 1944/45 eller med 48,1 procent. Samtidigt

beräknas kostnaderna ökas från 1 452,9 miljoner kronor år 1938/39 till

2 039,1 miljoner kronor år 1944/45 eller med 40,3 procent. Under de antagna

förutsättningarna beträffande produktionens storlek och vid oförändrade

priser och löner skulle sålunda inkomstökningen sedan basåret 1938/39 med

106,7 miljoner kronor

(2 017,6 —

1 362,0 x 140,3

Teo

överstiga det för täck
-

ning av kostnadsökningen erforderliga beloppet.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskonnnitté.

Jordbrukskommittén har erinrat att, därest för regleringsåret 1944/45 tilllämpades

samma grunder som för regleringsåret 1943/44, prissättningen för

regleringsåret 1944/45 skulle avvägas så, att index (med 1938/39 som bas)

för inkomster och kostnader i den nu uppgjorda jordbrukskalkylen vägde

jämnt. Detta innebure, att inkomsterna vöre cirka 106 000 000 kronor högre

än vad som erfordrades för att täckning av den beräknade kostnadsökningen

sedan basåret (1938/39) skulle erhållas. Den avsedda indexutjämningen

kunde åstadkommas antingen genom enbart en sänkning av priserna på

jordbrukets produkter, motsvarande nämnda belopp, eller genom att enbart

en motsvarande kostnadsökning inträdde eller genom en kombination av

dessa båda faktorer. Kommittén har härom vidare yttrat följande.

Då det gäller alt avgöra, hur indexutjämningen skall ske, bör till en början

beaktas, att försörjningsläget under senaste året förbättrats. Enligt vad

kommittén har sig bekant hav livsmedelskommissionen för avsikt att för

avhjälpande av vissa avsättningssvårigheter beträffande exempelvis en del

slaktdjursprodukter föreslå vissa mindre prisjusteringar å sådana produkter,

företrädesvis å vissa slag av organ och inälvor, att träda i kraft redan våren

1944. Under reglcringsåret 1944/45 torde man, om icke särskilda förhållanden

inträda, kunna vänta en fortsatt gynnsam utveckling av försörjningsläget.

Med hänsyn härtill har från kommissionens sida framhållits angelägenheten

av ali priserna å jordbruksprodukter för nästa reglcringsår justeras

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

nedåt i den män så kan anses nödvändigt för undvikande av avsättningssvårigheter

eller av liknande skäl. Å andra sidan har inom kommittén uppgivits,

att kommissionen överväger viss nedsättning av priset på superfosfat.

Vad därefter gällde det inkomstöverskott, som kunde kvarstå att utjämna

efter det prisjusteringar av nyss nämnt slag vidtagits, har jordbrukskommittén

erinrat om det uttalande, som av jordbruksutskottet vid 1943 års riksdag

gjordes med anledning av motioner örn att vid fastställandet av direktiven för

prissättningen å jordbrukets produkter inkomsterna för jordbruket måtte beräknas

så, att timlönen för den inom jordbruket sysselsatta arbetskraften

kunde höjas till samma nivå som gällde för grovarbete å landsbygden. 1

detta uttalande anfördes, att utskottet för sin del hyste den uppfattningen att

reallönen för jordbruksarbetarna borde vara jämställd med reallönen för

andra grovarbetare å landsbygden. Med hänsyn till det beslutade prisstoppet

syntes det emellertid knappast vara möjligt att i dåvarande läge genomföra

en sådan lönereglering. Utskottet, som uppmärksammat de betydande svårigheterna

för jordbruket att erhålla erforderlig arbetskraft till avtalsenliga löner,

ansåge sig i detta sammanhang endast kunna framhålla önskvärdheten

av att jordbruksarbetarnas levnadsstandard snarast möjligt måtte kunna

bringas i nivå med andra jämförliga folkgruppers. Mot detta utskottets uttalande

gjordes ej någon erinran vid frågans behandling i riksdagen.

Jordbrukskommittén har i anslutning härtill anfört.

Vid behandlingen av den nu föreliggande frågan inom kommittén har från

olika håll anförts att, i den mån vid den omräkning av kalkylen, som skall

äga rum i augusti 1944, ett inkomstöverskott kvarstår efter vidtagande av

sådana prissänkningar som förut nämnts, detta inkomstöverskott bör få utjämnas

genom en däremot svarande höjning av arbetskostnadsposten i kalkylen.

En utjämning på sådant sätt har dock härvid ej ifrågasatts med mer

än högst det belopp, vartill inkomstöverskottet uppgår i den nu föreliggande

kalkylen. Av nämnda uttalanden har även framgått, att bakom desamma lig

ger en avsikt att medverka till en sådan höjning av lantarbetarlönen och därmed

arbetsersättningen åt framför allt de mindre jordbrukarna, att den avsedda

utjämningen verkligen kommer till stånd. Det har även hänvisats till

att jordbrukets arbetskraft åtnjuter väsentligt lägre arbetsinkomst än arbetskraften

inom andra näringsgrenar och till att den lönejustering som ifrågasättes,

i stort sett ej går längre än att jordbrukets arbetskraft i reda pengar

räknat skulle erhålla samma kompensation, som kommit arbetarna i flertalet

andra yrkesgrupper till del under tiden efter krigsutbrottet. Med hänsyn tilt

vad sålunda förekommit anser kommittén, som helt delar den av jordbruksutskottet

uttalade uppfattningen örn önskvärdheten av en snar förbättring av

levnadsstandarden för den inom jordbruket sysselsatta arbetskraften, att det

nu beräknade inkomstöverskottet ej bör nu användas för annan nedsättning

av priserna å jordbruksprodukter än förut angivits eller för minskning av

statsverkets kostnader för jordbruksregleringen utan i stället bör reserveras

för den utjämning som blir resultatet av sådan ökning av arbetskostnaderna*

som på sätt nyss nämnts kan förväntas komma till stånd.

I enlighet med det anförda har jordbrukskommittén föreslagit, att vid bestämmandet

våren 1944 av priserna å jordbruksprodukter för nästkommande

regleringsår endast sådana nedsättningar borde göras av de nu gällande

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

priserna, sorn kunde anses erforderliga för att främja avsättningen eller av

liknande skäl, samt att återstoden av det nu beräknade inkomstöverskottet

borde reserveras för mötande av en väntad ökning av jordbrukets arbetskostnader.

I augusti 1944 borde därefter enligt kommitténs förslag omräkning

av kalkylen äga rum på basis av då föreliggande förhållanden. Skulle vid

denna omräkning befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar ett

inkomstöverskott kvarstode, som vore större än inkomstöverskottet enligt

den nu uppgjorda kalkylen, borde det Överskjutande beloppet utjämnas genom

sänkning av priserna å jordbruksprodukter eller höjning av priserna å

statssubventionerade jordbruksförnödenheter, under det att återstoden borde

utjämnas genom en motsvarande höjning av den å kostnadssidan ingående

posten för arbetskostnader. Därest vid nämnda omräkning ett inkomstöverskott

skulle uppstå, som vore lika med eller mindre än inkomstöverskottet

enligt den nu föreliggande kalkylen, borde det uppkomna överskottet få utjämnas

genom en mot överskottet svarande höjning av posten för arbetskostnader.

Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, borde

detta underskott bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4

procent å jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal

80 000 000 kronor. Skulle underskottet åter bliva större än nu nämnts, borde

justering äga rum på sådant sätt, att underskottet nedbringades till 4 procent

av de samlade inkomsterna. Visade kalkylen underskott borde någon höjning

av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej ske på grund

av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen.

Jordbrukskommittén har erinrat, att jämlikt de våren 1943 fastställda riktlinjerna

för prissättningen å jordbruksprodukter under innevarande regleringsår

en omräkning av den i augusti 1943 uppgjorda kalkylen ägt rum i

januari 1944 och en ytterligare sådan omräkning skulle vidtagas i maj 1944.

Det syntes kommittén icke nödvändigt, att man redan nu toge ställning till

frågan, huruvida motsvarande omräkningar borde vidtagas även av kalkylerna

för nästa regleringsår, utan denna fråga torde böra upptagas först

då man prövade augustikalkylen.

I samband med avlålande av skrivelsen den G mars 1944 avgåvo jordbrukskommitténs

ordförande landshövdingen B. G. Hj. Hammarskjöld samt dess

ledamöter, docenten E. F. Lundberg och professorn B. G. Ohlin särskilda

yttranden.

Kommitténs ordförande framhöll, att han biträtt kommitténs beslut under

förutsättning dels att en minskning av statsverkets kostnader för jordbruksregleringcn

icke ansåges ur allmänna synpunker vara mer angelägen än en

motsvarande förbättring av arbetsinkomsten inom jordbruket, dels ock att den

förordade förbättringen av jordbrukets arbetsinkomst, i den mån den ansåges

icke falla inom ramen för den allmänna pris- och penningpolitiken, icke ett

annat år borde få föranleda höjda produktpriser för jordbruket.

Enligt docenten Lundbergs uppfattning strede en rekommendation av den

ari kommitténs majoritet lämnade mot det allmänna pris- och penningpolitiska

program, som uppställts av statsmakterna ali gidia under krigstiden. En

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

i och för sig belijärtansvärd höjning av lantarbetarlönerna borde inrymmas

inom den inkomstram, som bestämdes av fortsatt tillämpande av den s. k.

4-procentregeln med insättande i kalkylen liksom tidigare av för närvarande

gällande priser och arbetskostnader.

Professorn Ohlin förmenade, att vid dispositionen av det för produktionsåret

1944/45 framräknade inkomstöverskottet hänsyn borde tagas ej blott

till en viss höjning av arbetskostnaderna utan även bl. a. till att det mindre

jordbrukets inkomstläge borde förbättras genom kompletterande åtgärder,

eftersom detta vore en förutsättning för en anpassning av inkomststandarden

inom jordbruket till en med andra folkgruppers inkomstförhållanden likvärdig

nivå.

Förslag av statens livsmedelskommission.

Livsmedelskommissionen — som under hand erhållit del av 1942 års jordbrukskommittés

utlåtande rörande metoderna för prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1944/45 — har i sin skrivelse den 14

mars 1944 förklarat sig dela jordbrukskommitténs uppfattning, att den under

regleringsåret 1943/44 tillämpade metoden med vårprissättning borde

bibehållas även under regleringsåret 1944/45 och att prissättningen även i

övrigt borde ske enligt i huvudsak samma system, som tillämpats under innevarande

regleringsår. I enlighet härmed syntes den nu upprättade kalkylen

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1944/45

böra ligga till grund för fastställandet våren 1944 av priser på jordbruksprodukter

för sagda regleringsår. Vidare borde eventuella justeringar av priserna

vidtagas hösten 1944 på basis av en i början av augusti gjord omräkning av

inkomst- och kostnadskalkylen med ledning av då kända förhållanden. Huruvida

motsvarande omräkning av kalkylen borde vidtagas jämväl senare

under loppet av regleringsåret i syfte att undersöka, örn förutsättningar förelåge

för ytterligare justering, borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning,

på sätt jordbrukskommittén förordat, prövas i samband med behandling

av augustikalkylen.

Inom kommissionens kansli har utarbetats en promemoria rörande de prisjusteringar,

som kunde anses nödvändiga för att främja avsättningen av jordbrukets

produkter eller av liknande skäl. I denna promemoria, vilken förelagts

kommissionens råd, lia följande prissänkningar föreslagits:

1) en sänkning av kornpriset nied 1 öre per kilogram, därest försörjningsläget

beträffande brödspannmål i höst bedömdes så gynnsamt, att utfodringsförbudet

för korn ansåges kunna upphävas,

2) en sänkning av höpriset med 1,5 öre per kilogram i förhållande till nu

gällande höpris, därest höskörden i höst bleve av i stort sett normal storleksordning,

3) en sänkning av garantipriset på matärter med 8 öre per kilogram,

4) en sänkning av garantipriserna på potatis enligt två alternativ innebärande,

det ena att ett garantipris för all potatis, oberoende av odlingsplatsen,

av 9 öre per kilogram för osorterad och 10 öre per kilogram för sorterad

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

47

vara skulle fastställas, och det andra att särskilda garantipriser för fabrikspotatis

och matpotatis skulle fastställas, utgörande för fabrikspotatis 9 öre

per kilogram i hela landet och för matpotatis, sorterad vara, 10 öre per kilogram

i Skåne och Blekinge och 11 öre per kilogram i övriga Sverige,

5) en sänkning av priserna på kött av får och lamm med i genomsnitt 20

öre per kilogram, vilken sänkning skulle koncentreras till de bättre kvalitetsklasserna,

6) en sänkning av priset på hästkött med 10 öre per kilogram,

7) en sänkning av priset på kött av svin, vägande 100 kilogram och däröver,

med 10 öre per kilogram och av priset på suggfläsk med 15 öre per kilogram,

samt

8) en sänkning av priserna på organ och inälvor, tarmar och slakterifett

med varierande belopp.

De under 7) och 8) upptagna sänkningarna borde enligt promemorian till

viss del genomföras redan på våren 1944.

De inkomstminskningar för jordbruket, som skulle bliva följden av förutnämnda

prisnedsättningar, framgå av följande uppställning.

Varuslag Miljoner kronor

Korn...................................... 0,85

Hö ....................''................... 1,20

Matärter .................................. 2,20

Matpotatis ................................ 4,50

Får och lamm ......... 0,75

Häst ...................................... 0,80

Fläsk (svin vägande minst 100 kilogram) ...... 2,25

Suggfläsk.................................. 1,78

Organ och inälvor.......................... 5,33

Tarmar .................................. 3,75

Matnyttigt slakterifett ...................... 3,11

Tekniskt slakterifett ........................ 0,97

Summa 27,55

Livsmedelskommissionen har framhållit, att några mera betydelsefulla erinringar

i kommissionens råd icke gjorts mot de föreslagna prissänkningarna.

Flertalet jordbruksrepresentanter hade biträtt ett av ordföranden i Sveriges

lantbruksförbunds styrelse, godsägaren Gösta Liedberg, avfattat yttrande till

rådets protokoll, enligt vilket rådet funne kommissionens synpunkter vara i

stort sett väl avvägda men ansett att det slutliga ställningstagandet borde, i

den mån det kunde ske utan att rubba principen för vårprissättning, bero

på utvecklingen och sålunda äga rum längre fram, då läget bättre kunde

överblickas.

Med anledning av yttrandet av jordbruksrepresentanter inom livsmedelskommissionens

råd har kommissionen erinrat om, att slutgiltigt ställningstagande

till garantipriserna för potatis och matärter måste tågås redan i vår

och att enligt principen för vårprissältning priser på korn och hö jämväl

borde bestämmas på våren, ävensom tillagt, att den bedömning av försörjningsläget

under regleringsåret 1944/45, som legat till grund för prissänk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majus proposition nr 253.

ningsförslagen, skett mot bakgrunden av den gynnsamma utveckling av produktionen,

som ägt rum under regleringsåret 1943/44 och som i den uppgjorda

inkomst- och kostnadskalkylen antagits skola fortsätta jämväl under

regleringsåret 1944/45. Därest försörjningsläget till följd av förhållanden,

som icke då kunde överblickas, skulle utveckla sig i ogynnsam riktning, borde

givetvis en omprövning av förslagen ske i den mån detta läte sig göra utan

frångående av principen för vårprissättning. Detsamma måste bliva förhållandet,

därest läget visade sig bliva bättre än antagits, eller därest de föreslagna

prissänkningarna visade sig otillräckliga ur avsättningssynpunkt. 1

dylikt fall kunde ytterligare prissänkningar bliva erforderliga för alt främja

avsättningen.

Livsmedelskommissionen har anmärkt, att i promemorian även diskuterats

en viss jämkning av grunderna för det nu utgående producentbidraget, samt

därom anfört följande.

Denna jämkning har motiverats nied att kostnaderna för utbetalande av

procentbidrag visat sig bliva ej oväsentligt högre än det anslag, som 1943

års riksdag beviljade för ändamålet. Kostnadsökningen beror lill ett belopp av

cirka 5 000 000 kronor på att man vid beräkning av den ekonomiska effekten

av de ändringar i bestämmelserna om producentbidrag, som då föreslogos

och som genomfördes från och med den 1 juli 1943, ej hade ett tillräckligt

statistiskt material att utgå ifrån. Kommissionen har ansett sig böra redan

på detta stadium omförmäla denna felräkning, eftersom jordbruket därigenom

erhållit en ursprungligen ej avsedd inkomstökning av 5 000 000 kronor, vilken

inkomstökning belastar budgeten med ett motsvarande belopp. I detta sammanhang

anser sig kommissionen böra meddela att, om grunderna för producenlbidraget

bibehållas oförändrade, anslagsbehovet för delta ändamål kommer

att för nästa regleringsår stiga från vid 1943 års riksdag beviljade

31 700 000 kronor till 46 000 000 kronor, eller med i runt tal 14 000 000

kronor. Vad som av denna ökning icke är att hänföra till nyssnämnda felräkning

beror på den ökning i de mindre producenternas mjölkleveranser som

ägt rum under innevarande år och som kan förväntas fortsätta under nästa

regleringsår. Därest statsmakterna skulle finna, alt ett så högt belopp som

46 000 000 kronor av statsfinansiella skäl icke bör beviljas till producentbidrag,

vill kommissionen föreslå, att den besparing, som må anses böra komma

till stånd, i anslutning till den omläggning av bidragsanordningen, som skedde

vid 1943 års riksdag, åstadkommes på det sätt, att bidraget nedsättes för de

största av de mjölkproducenter, som nu komma i åtnjutande av bidrag. Den

närmare utformningen av de jämkningar i bidragsgrunderna, som måste

bliva följden härav, torde, sedan Kungl. Maj:t tagit ståndpunkt till principfrågan,

få utformas i samband med att kommissionen avger förslag beträffande

det tekniska regleringssystemet under nästa regleringsår.

Inom kommissionens råd lia betänkligheter framförts mot alt i nuvarande

läge genomföra en sådan reduktion av anslaget till producentbidrag, som nyss

diskuterats. Kommissionen förstår dessa betänkligheter men anser sig samtidigt

böra framhålla att, om de av jordbrukskommittén föreslagna riktlinjerna

för indexutjämningen godtages, de mindre jordbrukarna få sin ställning förförbättrad

i ungefär samma grad som lantarbetarna. Den av kommittén

väntade ökningen av kostnaderna för jordbrukets arbetskraft håres nämligen

i realiteten endast av de jordbrukare som driva sitt jordbruk med lejd arbetskraft.

I detta sammanhang torde därjämte böra nämnas, dels att det belopp,

som de mindre jordbrukarna under nästa regleringsår tillföras i producent
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

49

bidrag, även efter nämnda reduktion skulle komma att bliva över 8 000 000

kronor större än det vid 1943 års riksdag beviljade anslaget, dels att kommissionen

utgått ifrån att även för nästkommande regleringsår ett anslag av

9 000 000 kronor skall ställas till förfogande till utbetalande av s. k. differentieringsbidrag.

Enligt promemorian borde nu gällande priser på superfosfat sänkas med

3 kronor per deciton. Detta förslag hade icke mött någon erinran inom kommissionens

råd. Ifrågavarande sänkning medförde en minskning av jordbrukets

kostnader för konstgödsel med 7 500 000 kronor, vilket i den nu uppgjorda

kalkylen motsvarade en ökning av det inkomstmässiga inkomstöverskottet

med omkring 6 800 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att enligt den av jordbrukskommittén

granskade kalkylen med däri senast vidtagna justeringar det belopp, vartill

prissänkningar jämte eventuella kostnadsökningar måste uppgå för att den

avsedda indexutjämningen skulle komma till stånd, utgjorde 106 700 000

kronor. Detta inkomstöverskott ökades emellertid genom den föreslagna prissänkningen

å superfosfat med 6 800 000 kronor. Ytterligare påverkades inkomstöverskottet

av de föreslagna prissänkningarna å vissa slag av jordbruksprodukter.

Enär i den på omkostnadssidan upptagna posten för arbetskostnader

inginge även kostnader för naturaförmåner, medförde nämligen

en sänkning av priserna å jordbruksprodukter även en minskning av posten

för arbetskostnader. Sistnämnda minskning kunde beräknas motsvara en ökning

av det indexmässiga inkomstöverskottet med omkring 2 000 000 kronor.

Enligt det anförda bleve alltså det kalkylmässiga inkomstöverskottet (106,7

+ 6,8 + 2=) 115,6 miljoner kronor. De förut beräknade prissänkningarna

motsvarade ett sammanlagt belopp av 27 550 000 kronor. Därest den berörda

omläggningen av producentbidraget ansåges böra komma till stånd,

ökades detta belopp med 5 000 000 kronor. Droges nyssnämnda prissänkningar

från inkomstöverskottet 115 500 000 kronor, kvarstode ett indexmässigt

sådant överskott av omkring 88 000 000 kronor. Romme även omläggningen

av producentbidraget till stånd, sjönke det kvarstående indexmässiga

inkomstöverskottet till omkring 83 000 000 kronor.

Med hänsyn till de uitalanden rörande önskvärdheten av en minst mot det

efter nyssnämnda prissänkningar kvarstående indexöverskottet svarande höjning

av arbetsersättningen åt jordbrukets arbetskraft, som gjorts av 1942

års jordbrukskommitté och bakom vilka stöde bland annat representanter

såväl för arbetsgivare- och arbetarsidorna inom jordbruket samt för jordbrukets

ekonomiska och fackliga organisationer som för industriens företagare

och arbetare och betydande konsumentgrupper, har kommissionen

icke ansett sig böra i vår föreslå eller räkna med några ytterligare prissänkningar

på jordbruksprodukter under regleringsåret 1944/45 utöver de förut

nämnda. Kommissionen bar emellertid därvid understrukit, att prissänkningsförslagen

uppgjorts på grundval av en bedömning av avsättningsförhållandena

inom jordbrukets område med utgångspunkt från nu kända,

på avsättningen inverkande faktorer. Därest i samband med prövning av

Bihang lill riksdagens protokoll UHA. 1 sami. Nr 253. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kuny 1. Maj:ts proposition nr 253.

augustikalkylen ytterligare prissänkningar funnos erforderliga för att trygga

avsättningen eller av liknande skäl, borde givetvis jämväl dessa prissänkningar

medtagas i kalkylen.

I anslutning till vad förut anförts tiar livsmedelskommissionen förklarat sig,

därest jordbrukskommitténs principståndpunkt godtoges, icke göra någon

erinran mot att, i den mån vid den omräkning av kalkylen, som skulle ske

i augusti 1944, efter vidtagande av sådana prissänkningar, som förut nämnts,

ett överskott, som vore större än skillnaden mellan det beräknade överskottet

och summan av dylika prissänkningar, kvarstode, även det ytterligare

överskottet finge utjämnas genom en däremot svarande höjning av

arbetskostnadsposten i kalkylen, dock, såsom jordbrukskommittén uttalat,

med högst det belopp, vartill inkomstöverskottet uppginge i den nu föreliggande

kalkylen eller cirka 106 000 000 kronor. Skulle inkomstöverskottet

efter nyss avsedda prissänkningar bliva större än 106 000 000 kronor, borde

det överskjutande beloppet utjämnas genom sänkning av priserna å jordbruksprodukter

eller höjning av priserna å statssubventionerade jordbruksförnödenheter,

under det att återstoden borde utjämnas genom en motsvarande

höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader.

Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, borde

detta underskott bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4 procent

å jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal

80 000 000 kronor. Skulle underskottet åter bliva större än nu nämnts,

borde justering äga rum på sådant sätt, att underskottet nedbringades till

4 procent av de samlade inkomsterna. Visade kalkylen underskott, borde någon

höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej

ske på grund av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen.

I detta sammanhang har livsmedelskommissionen framhållit, att en höjning

av timlönen för jordbrukets lejda arbetskraft med ett öre och en i

kontanta pengar däremot svarande ökning av årslönen för statanställda och

med dem likställda arbetare innebure en stegring av arbetskostnadsposten

i kalkylen av cirka 12 000 000 kronor per år. Eftersom gällande arbetsavtal

inom jordbruket utginge först den 1 november 1944, begränsades kostnadsökningen

under regleringsåret 1944/45 till 10 000 000 kronor per ett öres höjning

av timlönen. Enär inkomsterna i kalkylen vore mindre fullständigt

redovisade än kostnaderna, svarade mot en utjämning av ett inkomstöverskott

i kalkylen av 83 000 000 respektive 106 000 000 kronor en höjning av

arbetskostnadsposten av omkring 91 000 000 respektive 117 000 000 kronor.

I den mån efter prövning av augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter

utöver dem, som vid denna tidpunkt ansåges befogade, bleve nödvändigt

för att främja avsättningen eller av liknande skäl, borde enligt vad

livsmedelskommissionen framhållit dessa sänkningar få ske utan motsvarande

kompensation genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar

på förnödenheter. Erinran häremot hade icke gjorts inom kommissionens

råd. Skulle det av andra skäl bliva erforderligt att vidtaga justeringar

av priserna, borde dessa däremot liksom under innevarande regleringsår av
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 51

vägas så ait relationen mellan utgifter och inkomster i kalkylen ej påverkades

av desamma.

Enligt vad livsmedelskommissionen före ärendets behandling i kommissionens

råd inhämtat vid samråd med representanter för statens priskontrollnämnd

hade priskontrollnämnden ur allmänna pris- och lönepolitiska synpunkter

icke ansett sig kunna förorda, att ett så stort belopp som omkring

83 000 000 kronor lämnades öppet för att kompensera en höjning av arbetsinkomstnivån.

Representanterna för priskontrollnämnden hade i stället angivit,

att det högsta belopp, som ur nämndens synpunkter borde kunna tilllåtas

stå öppet för att användas såsom dylik kompensation, vore omkring

50 000 000 kronor, motsvarande en höjning av arbetskostnadsposten av omkring

55 000 000 kronor.

Jag torde härefter få lämna en redogörelse för livsmedelskommissionens

förslag rörande prissättningen för regleringsåret 1944/45, sådant det i skrivelsen

den 14 mars 1944 slutligen framställts.

Vad angår priserna å spannmål har kommissionen anfört.

Svenska spannmålsaktiebolaget har i skrivelse den 3 mars 1944 till livsmedelskommissionen

framfört vissa synpunkter beträffande prisregleringen

på spannmål. Bolaget anför i skrivelsen, att det för nu löpande regleringsår

tillämpade prisregleringssystemet för brödsäd under inga förhållanden fortsättningsvis

bör tillämpas. Beträffande frågan, huru prisregleringen för brödsäd

bör ske under nästa regleringsår, har bolaget framlagt två alternativa

förslag,, det ena innebärande ett system med inom vissa gränser rörliga

priser, byggt på en inlösningsgaranti, kombinerad med stödköp, och det

andra innebärande ett system med fasta, successivt stigande inköpspriser.

Vilket av dessa system, som skulle bliva gällande, borde enligt bolagets uppfattning

i viss mån bliva beroende av utfallet av 1944 års brödsädsskörd.

I fråga om fodersädsregleringen har bolaget ansett, att den nuvarande

anordningen med successivt stigande fasta inköpspriser alltjämt närmast

vore att föredraga.

Livsmedelskommissionen har ännu ej tagit ställning till de frågor, som

beröras i bolagets skrivelse utan återkommer härtill i samband med avgivandet

av förslag rörande det tekniska regleringssystemet på jordbrukets

område. Kommissionen förutsätter, att, därest jordbriikskommitténs förslag

rörande grunderna för prissättningen godtoges, priserna på spannmål skola,

såvida utfallet av augustikalkylen ej giver anledning till övervägande av prisjustering

enligt de av jordbrukskommittén föreslagna grunderna, motsvara de

för innevarande regleringsår under förutsättning av normalskörd fastställda

priserna. Det nu utgående vårvetetillägget av ett öre per kilogram bör sålunda

bibehållas även under nästa regleringsår. Därest utfodringsförbudet

för korn skulle komma att upphävas, bör kornpriset sänkas med ett öre per

kilogram.

I fråga örn priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Under innevarande regleringsår lia, liksom fallet var under närmast föregående

regleringsår, garantipriser gällt å potatis. Jämlikt bemyndigande av

Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nämligen uppdragit åt spannmålsaktiebolaget

att under april 1944 inköpa sådan malpotatis samt fabriks- och

foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare hembjudits bolaget se
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

nast den 15 mars 1944. De priser, som härvid skola betalas av spannmålsbolaget

för matpotatis av fullgod beskaffenhet, äro följande.

Pr isområde

Kronor per

deciton

Skåne och Blekinge ........................................ 11

övriga delar av Götaland .................................... 12

Svealand utom Värmlands och Kopparbergs län ................ 13

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län .... 14

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län .................. 15

För fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet skall spannmålsbolaget

inom hela riket betala 10 kronor per deciton.

Erfarenheterna från de gångna åren ha visat, att systemet med garantipriser

å potatis varit av stort värde ur försörjningssynpunkt. Garantipriserna

ha nämligen stimulerat till en relativt stor odling av potatis samtidigt som

lagring av potatis från hösten till våren uppmuntrats. Till följd härav ha

konsumentpriserna på potatis kunnat hållas på en relativt låg nivå under

hela konsumtionsåret. Den stimulerande verkan av garantipriserna belyses

av en inom livsmedelskommissionens statistiska byrå gjord sammanställning

av potatisarealen år 1942 respektive 1943 i förhållande till potatisarealen år

1937. Av sammanställningen framgår att potatisarealen år 1942 ökat med

2,6 procent samt år 1943 med ej mindre än 11,4 procent i förhållande till år

1937. Den stora ökningen år 1943 torde med ali sannolikhet till väsentlig

del bero av garantipriserna. Av sammanställningen framgår jämväl, att ökningen

varit mycket ojämnt fördelad på olika delar av landet. Såväl procentuellt

som reellt har ökningen varit störst i de egentliga potatisodlareområdena,

nämligen i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Även

i Östergötlands och Kalmar län redovisas en mycket stark ökning. Däremot

är ökningen mindre framträdande i Mellansverige och i Norrland. Den stimulerande

verkan av garantipriserna synes sålunda ha varit störst i de delar

av landet, där man av gammalt varit speciellt inriktad på potatisodling.

En viss minskning av konsumtionen av potatis kan väntas komma att inträda

under nästkommande regleringsår. Med hänsyn härtill skulle det kunna

ifrågasättas, att några garantipriser å potatis ej skulle fastställas för sagda

regleringsår. Det kan emellertid befaras, alt ett slopande av garantipriserna

skulle medföra en sådan minskning av potatisodlingen att, särskilt

om skörden skulle bliva dålig, brist på potatis skulle uppstå. Kommissionen

anser det därför ur försörjningssynpunkt vara av vikt, att garantipriserna

bibehållas även under nästkommande regleringsår. För att minska den förlustrisk,

som staten löper i händelse inlösningsgarantin skulle tågås i anspråk

i'' större omfattning, synes man dock böra överväga att något sänka

de nu gällande garantipriserna. En mindre dylik sänkning torde icke behöva

befaras komma att medföra någon ur försörjningssynpunkt riskabel

minskning av potatisodlingen. I enlighet med nu angivna överväganden har

kommissionen funnit sig böra föreslå, att garantiprisema å potatis skola

bibehållas även under nästa regleringsår. Garantipriserna å matpotatis böra

emellertid sänkas med 1 krona per deciton i Götaland, där odlingen hittdls

ökat mest, och med belopp från 2 till 4 kronor per deciton i övriga delar av

riket. Denna större sänkning i Mellansverige och Norrland synes icke böra

ingiva några betänkligheter, då odlingen här ej i någon mera betydande

grad påverkats av de hittillsvarande garantipriserna. För fabriks- och foderpotatis

föreslås vidare en sänkning med 1 krona per deciton av det för hela

landet gällande garantipriset.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

53

Beträffande försäljning av hö under regleringsåret 1944/45 har kommissionen,

under förutsättning av i stort sett normal skörd, föreslagit priser, som

läge 1,5 öre per kilogram under de nu gällande. För halm torde någon förändring

i nu gällande priser icke böra ske.

I fråga örn ärter har livsmedelskommissionen förordat en sänkning av

nu gällande garantipriser med 8 öre per kilogram.

^ idkommande priser å an i maliska produkter har kommissionen

yttrat.

Kommissionen förutsätter att i stort sett oförändrade priser på mjölk och

mejeriprodukter skola gälla under nästa regleringsår. Detta innebär bland

annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset — det sistnämnda under

förutsättning att konsumtionsmjölkens fetthalt ej förändras — skola bliva

oförändrade, att mjölkbidragen med undantag av producentbidragen skola

utgå med i huvudsak oförändrade belopp, och att liksom under budgetåret

1943/44 ett särskilt belopp av 9 000 000 kronor skall ställas till förfogande för

utbetalande av lokala differentieringsbidrag. Kommissionen har även upptagit

ett i den inom kommissionens kansli utarbetade promemorian framlagt

förslag till reglering av de prissänkningar, som kunde bliva följden av

att fetthalten i mjölken underginge höjning. En dylik höjning av fetthalten

är visserligen icke för närvarande aktuell, till följd varav kommissionen icke

funnit sig böra taga hänsyn till densamma vid uppgörandet av förutnämnda

förslag till prissänkningar, men kan, därest läget på mjölkproduktionens

område utvecklas gynnsamt, tänkas bliva genomförd under senare delen av

regleringsåret 1944/45, sannolikt dock ej förrän på senvåren 1945. Det i promemorian

upptagna förslaget lill prisreglering innebär att vid en höjning av

fetthalten från nuvarande 3 procent till 3,5 procent, den härigenom uppkommande

inkomstminskningen för mejerierna 2,5 öre per liter skulle fördelas

mellan konsumenter och producenter på det sätt, att konsumtionsmjölkpriset

höjdes med ett öre per liter och producenterna finge vidkännas en

reell prissänkning av 1,5 öre per liter. Då standardiseringen av konsumtionsmjölken

genomfördes, ägde en motsvarande fördelning rum av den därvid

uppkommande vinsten. Förslaget innebär sålunda en återgång till förhållandena

omedelbart före standardiseringens genomförande. Det må framhållas,

att en höjning av konsumtionsmjölkpriset med 1 öre per liter i samband

med höjning av fetthalten från 3 till 3,5 procent ej kommer att medföra

någon höjning utan tvärtom en sänkning av levnadskostnadsindex, eftersom

mjölken ingår i detta index med ett efter kvaliteten avvägt pris. Ytterligare

bör nämnas, att producenterna inom de områden, som drabbas av den ifrågasatta

prisregleringen, kunna anses ha erhållit kompensation för inkomstminskningen

till följd av fetthaltens höjning genom den ökning av merinkomsten

av gräddförsäljningen, som föranletts av frigivandet av den tunna

grädden och som kommer att ökas, när jämväl den tjocka grädden anses

böra kunna frigivas. Kommissionen anser det lämpligt att redan nu taga

ställning lill spörsmålet örn fördelningen av en genom höjning av konsumtionsmjölkens

fel thall uppkommen inkomstminskning för mejerierna och

hemställer förty, alt den förut angivna principen för sagda fördelning måtte

träda i tillämpning, därest under loppet av regleringsåret 1944/45 fråga skulle

uppkomma örn höjning av konsumtionsmjölkens fetthalt.

I fråga örn priserna å slaktprodukter innebär kommissionens ståndpunkttagande,

ali dessa, med de jämkningar beträffande vissa varuslag, som förut

förordats, i genomsnitt för nästa regleringsår skola bliva i stort sett de
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

samma som under innevarande regleringsår, dock med den reservationen att

hinder ej bör möta för kommissionen att sänka priserna, i den mån så visar

sig nödvändigt för att undvika avsättningssvårigheter eller av liknande skäl.

I detta sammanhang vill kommissionen erinra om sitt förut gjorda uttalande,

att av dylika skäl gjorda prissänkningar, därest de företagas efter prövningen

av augustikalkylen, icke skola behöva kompenseras genom prishöjningar

utan bårås av jordbruket.

Beträffande ägg föreslås, att det för år 1943/44 avsedda genomsnittliga producentpriset

skall bibehållas i stort sett oförändrat även under nästa regleringsår.

Vad angår priserna å kraftfoder och konstgödsel har kommissionen

yttrat följande.

Livsmedelskommissionen förutsätter, att nu gällande priser på kraftfoder

ävensom på andra konstgödselmedel än superfosfat skola bibehållas

oförändrade. Då anskaffningskostnaderna för nu avsedda varor för nästa

regleringsår torde komma att bliva i stort sett lika höga som för innevarande

år, skulle statssubventionen för sagda varor komma att i stort sett utgå

med samma belopp som under innevarande år. Beträffande superfosfat har

kommissionen ifrågasatt en sänkning av utförsäljningspriset med cirka 3

kronor per deciton. Denna sänkning torde på grund av att tillverkningskostnaden

för varan nedbringas och på grund av att clearingkassans ställning giver

möjlighet till utbetalande av vissa bidrag, under nästa budgetår kunna

ske utan någon ytterligare subvention från statsverket.

Livsmedelskommissionen har därefter hemställt om Kungl. Maj:ts beslut

i enlighet med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Kungl. Majlis beslut.

Genom beslut den 24 mars 1944 har Kungl. Majit funnit sänkning av

producentbidraget för mjölk icke böra ske samt bemyndigat statens livsmedelskommission

dels att vid reglering av priserna på jordbrukets produkter

samt på konstgödsel och kraftfodermedel under regleringsåret

1944/45 utgå från de av kommissionen i skrivelsen den 14 mars 1944 föreslagna

grunderna, dock att av kommissionen ifrågasätta sänkningar av

priserna å korn och superfosfat icke finge äga rum med mindre så ansåges

erforderligt för att främja avsättningen eller av liknande skäl eller för

att utjämna sådant inkomstöverskott eller inkomstunderskott i jordbrukskalkylen,

som kunde uppkomma vid omräkning av densamma i augusti

1944 och enligt kommissionens förslag skulle utjämnas, dels att uppdraga

åt svenska spannmålsaktiebolaget att inom motsvarande tider, som av Kungl.

Majit angivits för inlösen av potatis av 1943 års skörd, under regleringsåret

1944/45 inköpa potatis av 1944 års skörd, varvid inköpspriset för potatis

av fullgod beskaffenhet borde utgöra för matpotatis, sorlerad vara, 10 kronor

för deciton i Skåne och Blekinge, 11 kronor för deciton i övriga delar

av Götaland och Svealand samt 12 kronor för deciton i Norrland ävensom

för fabriks- och foderpotatis 9 kronor för deciton i hela riket, dels ock för

tillverkningsåret 1944/45 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kunell■ Maj:ts proposition nr 253.

55

eller brännvin skulle erlägga till leverantören vid inköp av potatis i för

fabriksändamål normal kvalitet till samma belopp, som enligt beslut av

Kungl. Maj:t varit gällande för tillverkningsåret 1943/44.

Livsmedelskommissonens förslag till övriga regleringsåtgärder för

regleringsåret 1944/45.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 31

mars 1944, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till

fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen

den 14 mars 1944 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag

har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende

ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från

Svenska spannmålsaktiebolaget den 3 mars 1944, vilken torde såsom hilana 3

få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,

att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel undergått stora

förbättringar under regleringsåret 1943/44. Om skörden innevarande år ej bleve

dålig och i övrigt inga särskilda förhållanden inträffade, torde man kunna

räkna med att detta förbättrade tillstånd skulle bestå under regleringsåret

1944/45 och att eventuellt även ytterligare förbättringar kunde uppstå.

Med hänsyn till ovissheten örn det framtida läget syntes man emellertid för

närvarande böra utgå från att nu gällande handels- och förbrukningsregleringar

behövde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa regleringsår.

Efter att ha erinrat örn innehållet i vissa delar av livsmedelskommissionens

skrivelse den 14 mars 1944 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan

den 24 mars 1944 har kommissionen anfört följande.

Man har till följd av Kungl. Maj:ts beslut att utgå från att nu rådande prisnivå

å jordbrukets produkter skall bibehållas i stort sett oförändrad under

nästa regleringsår, såvida ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle

utveckla sig på ett sådant sätt, att för jordbruket enligt de fastslagna beräkningsgrunderna

uppstår antingen ett kalkylmässigt överskott sedan arbetskostnadsposten

inräknats till ett med ungefär 106 000 000 kronor förhöjt belopp,

eller också ett kalkylmässigt underskott, motsvarande mer än 4 procent

av jordbrukets inkomster enligt den uppgjorda kalkylen. Vad sistnämnda fall

angår är att märka, att, därest kalkylen visar underskott, någon höjning av

den å omkostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej får ske på

grund av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen. Även beträffande

priserna å sådana förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning,

såsom kraftfoder och konstgödsel, har man att förutsätta, att dessa priser

skola bliva oförändrade. Av Kungl. Maj:ts beslut foijer jämväl, att någon

ändring i princip ej förutsättes skola ske av sådana i kalkylen upptagna inkomster

för jordbruket, som utgå i form av anslag å budgeten, exempelvis

mjölkpristillägg, producentbidrag och differentieringstillägg ävensom vissa

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

andra till mejerier eller mjölkproducenter utgående bidrag, eller av sådana

statsanslag, som utgå för nedbringande av priserna å jordbrukets förnödenheter.

Då samtliga nu nämnda anslag ingå i den till grund för livsmedelskommissionens

förslag liggande kalkylen — antingen i form av särskilda poster

å inkomstsidan eller i form av minskade kostnader å utgiftssidan — förutsätter

nämligen Kungl. Maj:ts godkännande av kommissionens förslag,

att dessa anslag skola, i den mån de icke ersättas av annan inkomst för jordbruket,

kvarstå även under nästa regleringsår.

Kungl. Maj:ts beslut rörande grunderna för prissättningen innebär vidare,

att, därest produktionsvolymen ej avsevärt kommer att nedgå till följd av

särskilt ogynnsam skörd eller annan anledning, utrymme kommer att lämnas

för en avsevärd förbättring av lantarbetarelönen, vilken förbättring, enligt

uttalanden som vid prisfrågornas behandling inom jordbrukskommittén och

inom livsmedelskommissionens råd gjorts av bland annat representanter för

lantarbetsgivare- och lantarbetareorganisationerna, kan förväntas komma till

stånd innevarande höst. Då i kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

av brukaren själv och hans familjemedlemmar utfört arbete upptages

å kostnadssidan med belopp, motsvarande kostnaden för lejd arbetskraft,

kommer en sådan höjning av lantarbetarelönen i realiteten att medföra en

motsvarande ökning av ersättningen för det arbete, som utföres av brukaren

själv och hans familjemedlemmar. För de mindre brukningsdelarna, där

arbetet helt eller till allra största delen utföres av brukaren själv och hans

familjemedlemmar, kommer alltså det förhållandet, att vid prissättningen

utrymme lämnas för en betydande höjning av lantarbetarelönen, att medföra

en avsevärd ekonomisk förbättring. Denna förbättring kommer däremot

ej de större jordbruken till del, eftersom arbetet där i huvudsak utföres av

lejd arbetskraft. Därest utfallet av årets skörd ej blir särskilt ogynnsamt,

kommer sålunda en betydande utjämning till stånd av det ekonomiska resultatet

av jordbruksdriften å de mindre jordbruken, å ena, och de större

jordbruken, å andra sidan.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till det rådande läget och

ovissheten om den kommande utvecklingen Kungl. Maj:t även för nästa regleringsår

borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende å jordbruksregleringen

som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande regleringsfullmakt

avsåge tiden intill utgången av innevarande regleringsår, d. v. s. intill

den 1 september 1944. Den nya regleringsfullmaklen borde gälla hela nästa

regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1944—den 31 augusti 1945. I den

mån annat ej framginge av kommissionens förslag, torde den nya fullmakten

innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat

under krisen och som icke avsetts skola vara begränsade till visst regleringsår.

Kungl. Majit borde äga befogenhet att under nästa regleringsår handha

jordbruksregleringen i enlighet med vad nu sagts samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i densamma, dock att riksdagen, då så

utan olägenhet kunde ske, torde böra börås över mera genomgripande ändringar

i regleringsåtgärderna.

Mjölk- oell matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att de

statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m., vilka

avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av nämnda varor, tills

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

57

vidare borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma på

Kungl. Majit att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta om

deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Vad anginge

de lättnader, som kunde tänkas komma i fråga vid en fortsatt gynnsam utveckling

av försörjningsläget, har kommissionen nämnt en höjning av ostens

fettlialt samt en höjning av fetlhalten i den standardiserade mjölken. För

dylika åtgärder erfordras ej något bemyndigande av riksdagen. I detta sammanhang

bar kommissionen anmärkt, att en höjning av mjölkens fetthalt, så

länge lugnare förhållanden ej inträtt, borde ske under bibehållande av standardiseringen.

Livsmedelskommissionen har erinrat att enligt förordningen den 21 juni

1940 (nr 621) angående avgift för smör, som användes för framställning av

grädde och kungörelsen samma dag (nr 622) med förordnande om avgift för

smör, som användes för framställning av grädde, envar, som av smör framställde

grädde för annat ändamål än förbrukning i eget bushåll, skulle härför

erlägga särskild avgift med en krona för varje vid tillverkningen använt kilogram

smör. Syftet med införandet av denna avgiftsskyldighet hade varit att

förhindra ett kringgående av mjölk prisregleringen på så sätt, att större avnämare

av grädde skulle genom att återföra smör till grädde kunna anskaffa

sistnämnda vara till väsentligt lägre pris än som enligt mjölkprisregleringen

borde utgå för varan. Förordningen hade även under de år, som gått efter

dess införande, i stort sett fyllt sitt syfte. Emellertid hade det nyligen genom

kontrollstyrelsen bragts till livsmedelskommissionens kännedom, att ett bolag,

som ursprungligen bildats med ändamål att återföra smör till grädde och att

försälja den framvunna grädden, av smör framställde en krämliknande produkt,

vilken enligt kommissionens uppfattning med hänsyn till sin konsistens

ej syntes kunna betecknas såsom grädde. Härom har kommissionen ytterligare

anfört följande.

Nämnda produkt levereras till konditorier och liknande förbrukare, vilka

genom att till densamma tillsätta mjölk eller tunn grädde erhålla en vara,

som i realiteten utgör grädde. Då den av smöret framställda produkten ej

synes vara att räkna som grädde, torde någon avgiftsskyldighet för tillverkningen

ej föreligga. Det synes emellertid uppenbart, att ett uttagande av avgift

för dylik tillverkning är lika befogat som uttagande av avgift i det fall, som

avses i förordningen. För att hindra ett kringgående av nu ifrågavarande förordning

synes denna därför böra ändras så att den blir tillämplig även å användande

av smör för framställning av varor, som kunna användas såsom ersättningsmedel

för grädde, eller av varor, som kunna användas för beredning

av grädde eller ersättningsmedel för grädde. Avgift torde dock ej böra utgå

å smör, som användes för tillverkning för försäljning av sådana varor, som

avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra 1''ellvaror, eftersom man beträffande sistnämnda varor har möjlighet att

genom accisbeläggningen av den framställda produkten reglera tillverkningskostnaden.

Kommissionen har i detta sammanhang upptagit till behandling en till

kommissionen remitterad framställning från Småbrukarnas riksförbund örn

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ändring i gällande bestämmelser angående producentbidrag å mjölk. I denna

framställning har anförts, att de år 1943 genomförda ändringarna i bestämmelserna

angående producentbidrag i första hand gagnat arbetarsmåbruk

med en å två kor, men att ändringarna däremot ej inneburit någon nämnvärd

förbättring för innehavarna av ofullständiga jordbruk utan tvärtom, om hänsyn

toges till att årsutjämningen avskaffats, i vissa fall medfört en försämring

för dessa. Vidare har framhållits, att den nuvarande ordningen för utbetalande

av producentbidrag ur kontrollsynpunkt skulle vara synnerligen betungande

för mejerierna. För att avhjälpa de olägenheter, som enligt förbundets mening

vore förenade med de nuvarande bestämmelserna, har förbundet föreslagit,

att bidragen skulle utgå kvartalsvis med ett belopp av 4 öre per kilogram för

leveranser av högst 2 000 kilogram mjölk i kvartalet. Uppginge kvartalsleveransen

lill mer än 2 000 men högst 3 500 kilogram, skulle bidraget utgå med

samma belopp som vid leverans av 2 000 kilogram. Överstege leveransen 3 500

kilogram i kvartalet, skulle avdrag göras med 2 öre för varje överskjutande

kilogram, så att bidraget skulle helt bortfalla vid en kvartalsleverans av

7 500 kilogram eller mera. Dessutom har föreslagits, att årsutjämning skulle

återinföras. Förbundet har i sin framställning uppgivit, att det icke vore möjligt

för förbundet att utan vidare angiva, vad det av förbundet angivna systemet

skulle kosta statsverket, men att en jämförelse med de kostnadsberäkningar,

som nu funnos, tydde på att kostnaden skulle bliva 7 000 000 till 8 000 000

kronor större än kostnaden enligt det nu tillämpade systemet.

Livsmedelskommissionen har i anledning av riksförbundets framställning

anfört följande.

Otvivelaktigt skulle genom en omläggning av producentbidragen enligt linjer,

liknande dem som förbundet angivit i sin framställning, ytterligare förbättring

kunna åvägabringas av det mindre jordbrukets ställning. Den av förbundet

föreslagna omläggningen skulle emellertid med all säkerhet, såsom även

förbundet framhållit, medföra en ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen.

Hur stor denna ökning skulle bliva, är svårt att beräkna, men

det synes ganska säkert, att densamma för nästa regleringsår skulle bliva

högre än den av förbundet angivna summan, 7 000 000 till 8 000 000 kronor.

Sannolikt får man för nämnda år räkna med en ökning av inemot 10 000 000

kronor. Då producentbidragen redan enligt nu gällande grunder beräknas för

nästa regleringsår komma att uppgå till omkring 46 000 000 kronor, skulle

sålunda kostnaden enligt de av riksförbundet föreslagna bestämmelserna troligen

bliva 55 000 000 kronor eller mera.

Det beslutade sättet att disponera det kvarstående indexmässiga inkomstöverskottet

till en ökning av arbetskostnadsposten kommer att medföra en

väsentlig förbättring — förutom för lantarbetarna —■ just för brukarna av

mindre brukningsdelar, eftersom detsamma innebär, att den ersättning, som

tillgodoräknas dessa brukare och deras familjemedlemmar för arbetet å brukningsdelen,

kommer att höjas, något som för dessa närmast kommer till

synes genom att sådan sänkning av produktpriserna, som eljest måst övervägas,

nu icke kommer till stånd. Av statsfinansiella skäl synes, utöver den

förbättring av det mindre jordbrukets ställning som sålunda kan beräknas

komma till stånd, ett ytterligare stöd åt det mindre jordbruket genom en

ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen icke böra lämnas,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

59

därest detta skulle innebära en ökning av statsverkets sammanlagda kostnader

för jordbruksregleringen. Det synes ej heller lämpligt att kompensera

en dylik ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen genom en

sänkning av något annat av de från staten till jordbruket utgående bidragen.

I detta sammanhang må även understrykas, att det av jordbrukskommittén

förordade sättet för en förbättring av den kroppsarbetande jordbruksbefolkningens

levnadsstandard synes väsentligt överlägset anordningen med

producentbidrag. Sålunda åstadkommes därigenom en smidigare anpassning

till behovet, varjämte förbättringen även kommer den lejda arbetskraften

till del.

Med hänsyn till det anförda har livsmedelskommissionen förklarat, att någon

sådan ändring i de nu gällande grunderna för utbetalande av producentbidrag,

som skulle innebära en ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen,

ej borde komma i fråga. Däremot kunde det enligt kommissionens

uppfattning övervägas, örn ej inom den beräknade kostnadsramen,

46 000 000 kronor, någon omläggning av producentbidragsbestämmelserna

kunde ske med beaktande av de i förbundets framställning angivna riktlinjerna.

Härom har kommissionen yttrat.

Vad angår riksförbundets förslag om övergång till kvartalsberäkning och

återgång till årsutjämning må framhållas, att, enligt vad som inhämtats från

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a., beräkning av producentbidragen

kvartalsvis skulle innebära en stor belastning för mejerierna och därför örn

möjligt bör undvikas. Med hänsyn härtill torde ett beräknande av bidragen

efter kvartalsleveranser icke böra ifrågasättas. Ett återupptagande av systemet

med årsutjämning torde ej heller böra komma i fråga. I detta sammanhang

kan även anmärkas, att enligt uppgift från riksföreningen de nuvarande

bestämmelserna ingalunda visat sig ur kontrollsynpunkt vara besvärliga

för mejerierna.

Inom livsmedelskommissionen lia övervägts två olika alternativ till en

omläggning av de nuvarande bidragsreglerna med bibehållande av den beräknade

kostnadsramen, 46 000 000 kronor, och av systemet med månadsbetalningar.

Det första av dessa alternativ avser att så långt som möjligt tilllämpa

det system för bidragens bestämmande, som föreslagits av riksförbundet,

d. v. s. att bidraget skall utgå med 4 öre per kilogram upp till viss kvantitet

mjölk, därefter förbliva oförändrat intill viss högre mjölkkvantitet och

sedan minska med 2 öre per kilogram för överskjutande kvantiteter för att

helt upphöra vid en kvantitet av omkring 2 500 kilogram. Enligt beräkningar,

som verkställts av Svenska mejeriernas riksförening, skulle under

dessa förutsättningar den lämpligaste utformningen av bidragsreglerna bliva

den, att bidraget skulle nå sitt maximum redan vid en månadsleverans äv

500 kilogram mjölk, motsvarande ett bidrag av 20 kronor. Bidraget skulle

därefter utgå med oförändrat belopp intill en månadsleverans av något över

1 150 kilogram, varpå bidraget skulle minskas med 2 öre för varje överskjutande

kilogram mjölk och helt upphöra vid en månadsleverans av omkring

2 150 kilogram.

Det andra alternativet innebär ett bibehållande i huvudsak av de nuvarande

bestämmelserna med den ändringen, att nedgången i bidragen skall ske i

snabbare takt än för närvarande. Fördelen härmed skulle vara, att de större

mjölkleverantörerna, för vilka producentbidraget icke är avsett, skulle på

ett tidigare stadium avskäras från producentbidrag. Enligt av riksföreningen

verkställda beräkningar skulle i så fall, med bibehållande av den beräknade

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj-.ts proposition nr 253.

kostnadsramen, bidragsbestämmelserna kunna utformas så, att bidraget

skulle utgå enligt nu gällande regler intill en månadsleverans av 1 100 kilogram,

motsvarande ett bidrag av 26 kronor, utgå med sistnämnda belopp

även för leveranser, som uppgå till mer än 1 100 men ej överstiga 1 200 kilogram,

men därefter minskas med 2 öre för varje kilogram, varmed månadsleveransen

överstiger 1 200 kilogram för att helt upphöra vid en månadsleverans

av 2 500 kilogram.

Oavsett örn bidragsreglerna bibehållas helt oförändrade eller ändras i enlighet

med någotdera av de förut angivna alternativen vore det emellertid

enligt vad livsmedelskommissionen vidare framhållit ett önskemål, som framställts

av bl. a. riksföreningen, att bidragen skulle utgå med jämnare belopp

än som för närvarande vöre fallet. Enligt den nu gällande, av kommissionen

fastställda tabellen för beräkning av producentbidrag höjdes eller sänktes bidragen

för varje 5-tal kilogram mjölk. Höjningen respektive sänkningen utgjorde

i vissa fall endast 3—5 öre per 5 kilogram mjölk. En förenkling vid

utbetalandet av bidragen kunde, utan att därigenom de grunder för bidragen,

som i och för sig befunnos lämpliga, i någon mån rubbades, göras på

så sätt, att höjningarna respektive sänkningarna skedde med något större

mellanrum och att bidragen bestämdes skola utgå med avrundade belopp,

lämpligen med avrundning till närmaste hela krontal.

På anmodan av livsmedelskommissionen ha inom riksföreningen utarbetats

fyra på förut angivna sätt förenklade tabeller för beräkning av producentbidrag.

Av dessa tabeller, vilka såsom bilaga A torde få fogas till detta protokoll,

bygger en, betecknad tabell 1, på de nuvarande bidragsbestämmelserna,

en, betecknad tabell 2, på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna

men med bibehållande av månadsberäkning, en, betecknad tabell 3,

på det förut av kommissionen upptagna första alternativet, innebärande en

modifikation av riksförbundets förslag, och den fjärde, betecknad tabell 4,

på det förut av kommissionen upptagna andra alternativet, innebärande en

mindre modifikation av de nuvarande bidragsbestämmelserna.

Beträffande den modifikation av riksförbundets förslag, vars innebörd

framgår av tabell 3, har kommissionen framhållit, att man genom en dylik

omläggning av bidragsreglerna knappast ens delvis uppnådde vad riksförbundet

velat vinna med den av förbundet föreslagna omläggningen, nämligen

en höjning av bidragen för de ofullständiga jordbruken. Genom att bidragen

med den förutsatta kostnadsramen av 46 000 000 kronor måste maximeras

till endast 20 kronor i månaden syntes omläggningen i stället snarast bliva

till nackdel för dessa jordbruk.

Vad angår en omläggning enligt det andra förut angivna, i tabell 4 utformade

alternativet har livsmedelskommissionen anmärkt, att betydelsen

av en dylik omläggning i praktiken ej bleve särdeles stor, beroende på att

brukningsdelar med en månatlig leverans av mer än omkring 2 500 kilogram

mjölk i flertalet fall vore utestängda från producentbidrag redan på den

grund att deras åkerareal överstege 25 hektar.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen anfört, att kommissionen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

61

ansåge lämpligast, att de nuvarande bidragsreglerna bibehöllos, möjligen med

sådan ändring, som angivits i det andra alternativet (tabell 4).

Beträffande den av kommissionen föreslagna förenklingen av bidragstabellen

har kommissionen föreslagit, att denna fråga, oavsett hur bidragsbestämmelserna

i princip utformades, borde få avgöras av kommissionen. Därest

kommissionen för nästa regleringsår erhölle sådant bemyndigande att utbetala

producentbidrag enligt vissa angivna grunder, som kommissionen

hade för det nu löpande regleringsåret, torde alltså detta bemyndigande få

anses inrymma befogenhet att göra sådana justeringar av reglerna för beräkning

av producentbidragen, som funnos kunna medföra en förenkling

vid beräkningen och utbetalandet av bidragen.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter för nästa regleringsår

har förutsatts, att mjölkpristillägg skulle utgå enligt samma grunder, som

gällt under innevarande regleringsår. Av 1943 års riksdag anvisades för utbetalande

av mjölkpristillägg under budgetåret 1943/44 ett anslag av

40 000 000 kronor. Enligt inom Svenska mejeriernas riksförening verkställda

beräkningar skulle kostnaderna för mjölkpristillägg på grund av ökningen

av invägningen av mjölk till mejeri komma att för innevarande budgetår

uppgå till 42 000 000 kronor och för budgetåret 1944/45 till 46 200 000 kronor.

För utbetalande under regleringsåret 1943/44 av differentieringtillägg i

Norrland och lokala differentieringsbidrag har till livsmedelskommissionens

förfogande stått ett belopp av sammanlagt 14 500 000 kronor, därav högst

9 000 000 kronor för sistnämnda bidrag. Såvitt nu kunde bedömas skulle

ifrågavarande kostnader enligt vad kommissionen yttrat under tiden intill

den 1 juli 1944 uppgå till 4 100 000 kronor för differentieringstilläggen i

Norrland och till 9 000 000 kronor för de lokala differentieringsbidragen.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter för nästa regleringsår

har för producentbidrag och differentieringstillägg upptagits ett sammanlagt

belopp av 60 000 000 kronor. Av detta belopp ha 46 000 000 kronor beräknats

belöpa på producentbidrag enligt hittillsvarande grunder och återstoden på

differentieringstillägg.

Livsmedelskommissionen har förutsatt, att differentieringstillägg i Norrland

och lokala differentieringsbidrag skulle utgå även under regleringsåret

1944/45. Därvid har kommissionen föreslagit, att fastställandet av grunderna

för utbetalningen av ifrågavarande bidrag liksom skett under innevarande

regleringsår borde få anstå till hösten, då större möjlighet förelåge att överblicka

mjölkproduktionen och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna.

Kommissionen har emellertid förutsatt, att differentieringstilläggen

i Norrland skulle utgå under hela regleringsåret 1944/45 och med i huvudsak

samma belopp som för närvarande. Kostnaderna för dessa norrländska differentieringstillägg

lia av kommissionen beräknats till 5 000 000 kronor per

år. För lokal differentiering inom landet i övrigt borde i enlighet med vad

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

förut nämnts beräknas samma belopp som för innevarande regleringsår eller

9 000 000 kronor.

I fråga om de norrländska differentieringstilläggen har det synts livsmedelskommissionen

böra övervägas, örn man ej — med bibehållande i stort

sett av det stöd åt mjölkproduktionen i de olika delarna av Norrland, som

lämnades genom de nu utgående bidragen —- borde övergå till att beräkna

bidragen efter kvantiteten mjölkfett i den invägda mjölken. En dylik åtgärd

skulle giva ett rättvisare resultat för de enskilda leverantörerna och skulle

även för mejerierna innebära en viss förenkling, eftersom de till leverantörerna

utgående mjölkpristilläggen beräknades per kilogram mjölkfett.

De norrländska differentieringstilläggen utgå såsom förut nämnts med

följande belopp, nämligen i Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark

med 2,5 öre, i Västerbottens län i övrigt med 2 öre och i Västernorrlands och

Jämtlands län samt Gävleborgs län med undantag av landskapet Gästrikland

med 1,5 öre, allt per kilogram från producenter invägd mjölk. Enligt

av Svenska mejeriernas riksförening verkställda beräkningar motsvarade

dessa bidrag följande bidrag per kilogram mjölkfett i den invägda mjölken,

beräknat efter medelfetthalten av den vid mejerierna under år 1943 från producenter

invägda mjölken.

Område

Öre per

kilogram

mjölkfett

Norrbottens län......................................

69-25

Västerbottens läns lappmark..........................

67-02

Västerbottens län i övrigt............................

56-02

Västernorrlands län..................................

4098

Jämtlands län.......................................

38-07

Gävleborgs län utom Gästrikland.....................

41-20

Livsmedelskommissionen har funnit, att nu angivna belopp lämpligen

kunde avrundas, för Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark till

69 öre, för Västerbottens län i övrigt till 56 öre samt för Västernorrlands

län, Jämtlands län och Gävleborgs län utom Gästrikland till 40 öre per kilogram

mjölkfett.

På sätt framgår av översikten över hittills vidtagna regleringsåtgärder på

jordbrukets område utgå för närvarande mjölkpristilläggen i ifrågavarande

delar av Norrland med följande belopp per kilogram mjölkfett i den från

producenter invägda mjölken, nämligen i Norrbottens och Västerbottens län

med 88 öre för produktmjölk och 102 öre för konsumtionsmjölk samt i övriga

delar med 68 öre för produklmjölk och 82 öre för konsumtionsmjölk.

Därest mjölkpristilläggen sammanlades med differentieringstilläggen till

Norrland, de sistnämnda uträknade efter mjölkfettet och avrundade på sätt

livsmedelskommissionen föreslagit, skulle bidragen sammanlagt komma att

utgå med följande belopp i ören per kilogram mjölkfett.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

63

Område

Produkt-

mjölk

Konsumtions-

mjölk

Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark................

157

171

Västerbottens län i övrigt......................................

144

158

Västernorrlands län, Jämtlands län samt Gävleborgs län utom

Gästrikland.................................................

108

122

Gästrikland, Gävleortens mejeriförenings område i Uppsala och

Västmanlands län, Dalarnas mejeriförenings område, Värmlands

län, Örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och

Åmåls stad i Älvsborgs län...................................

48

62

övriga delar av riket ..........................................

28

42

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang anmält, att till kommissionen

inkommit en framställning från Svenska mejeriernas riksförening

om höjning av mjölkpristillägg och särskilt differentieringstillägg för vissa

delar av västra Ångermanland. Framställningen innefattade en hemställan,

att västra Ångermanlands mejeriförenings område måtte i bidragshänseende

jämställas med Västerbottens läns lappmark. I skrivelsen hade även angivits,

att en motsvarande framställning kunde förväntas från vissa socknar

i norra Jämtland. Kommissionen har ansett, att ifrågavarande båda framställningar

med hänsyn till sitt sammanhang örn möjligt borde avgöras på

en gång, och har därför tills vidare låtit anstå med prövningen av den nu

till kommissionen inkomna framställningen. Kommissionen hade emellertid

velat omförmäla densamma, under framhållande av att kommissionen borde

givas befogenhet att vidtaga dylika mindre justeringar i den eljest för ifrågavarande

bidrag gällande områdesindelningen.

Under de senaste åren lia för täckande av de av produktionsminskningen

föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna

utbetalats dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning

för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera

mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Med stöd

av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationerna på

vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

För innevarande regleringsår lia för nu nämnda ändamål anvisats

sammanlagt 9 000 000 kronor.

Samtliga nu nämnda bidrag och tillägg har livsmedelskommissionen ansett

skola utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder under nästa regleringsår.

Regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

torde jämväl bliva av betydelse för lösandet av mjölkförsörjningsproblemet

under nästa konsumtionsår. Bidraget till upprätthållande av mejeriernas körlinjer

borde enligt kommissionens förslag liksom under innevarande budgetår

bestämmas att i Norrland med undantag av landskapet Gästrikland utgå under

hela året och i övriga delar av landet under tiden oktober—maj. Med hän
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

syn till svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt

ändamål har kommissionen föreslagit, att bidragen, i likhet med vad som

skett för innevarande budgetår, skulle sammanslås till ett anslag. Enligt en

inom Svenska mejeriernas riksförening gjord uppskattning skulle kostnaderna

för de olika ändamålen komma att uppgå till följande belopp, nämligen

1 300 000 kronor för merfrakter, 1 100 000 kronor för regleringskostnadstillägg,

1 000 000 kronor för behandling av konsumtionsmjölk, 3 000 000

kronor för köidinjebidrag och 1 300 000 kronor för kompensation av utebliven

prishöjning. Storleken av ifrågavarande anslag till särskilda mjölkbidrag

borde med ledning därav bestämmas till 8 000 000 kronor. Liksom hittills

borde enligt kommissionens mening Kungl. Maj:t äga befogenhet förordna,

att anslaget finge användas även för tillgodoseende av annat ändamål än

förut nämnts, som vore av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande

under rådande kristid.

Gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör har livsmedelskommissionen

föreslagit skola gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets

kostnader för dessa pristillägg och för omhändertagandet av lantsmör

har kommissionen — med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för

ifrågavarande ändamål gjorda utbetalningar — beräknat till 500 000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter. Livsmedelskommissionen

har förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande

köttvaror skulle bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa

regleringsår. Priserna å köttvaror och andra slaktprodukter borde vara i

huvudsak oförändrade under nästa regleringsår, dock med prissänkningar

å vissa varor, varjämte ytterligare prissänkningar skulle kunna komma att

ske, därest så skulle finnas erforderligt för att trygga avsättningen eller av

liknande skäl. Kommissionen har framhållit, att det för att få fram kött

till marknaden sommaren 1944 vore önskvärt, att köttpriserna finge varieras,

så att priset kunde höjas under sommaren och den därav föranledda inkomstökningen

finge kompenseras genom en prissänkning under andra årstider.

Även i övrigt borde enligt kommissionens förslag priserna å köttvaror, särskilt

nötkött, få höjas och sänkas på sätt funnes lämpligt för att reglera

tillförseln. Givetvis borde härvidlag höjningarna och sänkningarna så anpassas,

att genomsnittspriset för hela regleringsåret bleve det i inkomst- och

utgiftskalkylen antagna.

Beträffande ägg har kommissionen uttalat, att i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut i prisfrågan den för innevarande regleringsår avsedda prisnivån

borde bibehållas. Ej heller i fråga om regleringen av handeln med ägg

syntes enligt kommissionens mening någon ändring nu böra övervägas. Huruvida

det under nästa regleringsår kunde bliva möjligt att upphäva äggransoneringen,

kunde ej ännu bedömas.

Regleringen av potatis. Livsmedelskommissionen har framhållit, att med

hänsyn till det goda försörjningsläget i fråga örn potatis de statliga ingri
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

65

pandena beträffande reglering av försäljningen och förbrukningen av potatis

under innevarande regleringsår kunnat väsentligt inskränkas. I vad mån

dylika åtgärder kunde bliva erforderliga under nästa regleringsår kunde enligt

vad kommissionen uttalat ej nu avgöras. Skulle skörden ej bliva anmärkningsvärt

dålig, skulle den frihet, som rått under innevarande år, kunna

bibehållas.

Såsom förut berörts har Kungl. Majit fastställt vissa garantipriser å potatis,

ävensom meddelat bemyndigande för kommissionen att för tillverkningsåret

1944/45 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin

skall betala till leverantören vid inköp av potatis av för fabriksändamål

normal kvalitet, till samma belopp som gäller under innevarande tillverkningsår.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med

Sveriges stärkelseproducenters förening träffat överenskommelse rörande föreningens

inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober

1943—30 september 1944. Avtalet innebär, att föreningen inköpte den mängd

potatisstärkelse, som framställdes enligt meddelade tillverkningslicenser å

högst 400 000 deciton, med undantag av vad som finge användas till husbehov

för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet

åtoge sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande

och örn avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1944/

45, att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde

föreningen möjlighet att erhålla minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober

1944 inneliggande lager av prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton. Dessutom åtoge sig kommissionen, under nyss angivna förutsättning

och örn avtalet icke skulle komma att förnyas, att vidtaga eller

föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde föreningen möjlighet

att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet

angivna grunder i avseende å inneliggande lager av prima potatismjöl utom

30 000 deciton. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå

förenämnda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 9 § i avtalet

gjorda utfästelsen vunne riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra

framställning härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt

godkännande inhämtas.

Brödsädsregleringen. Svenska spannmålsaktiebolaget har i sin förenämnda

skrivelse av den 3 mars 1944 (bilaga 3) såsom sin mening uttalat, att de

lager av brödsäd, som bomme att finnas vid utgången av innevarande regleringsår,

måste anses fullt tillräckliga ur beredskapssynpunkt och att det sålunda

icke kunde anses önskvärt alt utöka lagren. Spannmålsbolaget har

vidare anfört, att ett omhändertagande från spannmålsbolagets sida av ett

ytterligare brödsädsöverskott under konsumtionsåret 1944/45 komme att medföra,

att mot (iverskottet svarande lagerutrymmen måste nyanskaffas. Skulle

det härvidlag bliva fråga örn nybyggnader, torde dessa enligt spannmålsbolagets

uppfattning i fredstid bliva i stort sett obehövliga för spannmålslagring.

/((Tiana till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 253.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Anskaffades utrymmena däremot genom förhyrning — därest en förhyrning

överhuvudtaget vore möjlig i behövlig omfattning — ansåge spannmålsbolaget

att sålunda anskaffade utrymmen i stort sett korame att vara så belägna,

att bolagets kostnader för transporter m. m. bleve synnerligen stora.

Spannmålsbolaget har i skrivelsen vidare anfört, att det vid överläggningar,

som bolaget hållit med representanter för spannmålshandeln och kvarnindustrien,

visat sig råda full enighet därom, att det under innevarande regleringsår

tillämpade regleringssystemet för brödsäden blivit en halvmesyr

mellan ett inlösningsförfarande och ett system med fasta inköps- och försäljningspriser,

och att innevarande års system därför icke under några förhållanden

fortsättningsvis borde tillämpas. Den huvudsakliga anledningen

till att det sålunda tillämpade systemet kommit att framstå såsom en halvmesyr

torde, enligt vad bolaget upplyst, vara den, att skillnaden, 1 krona

per deciton, mellan stödköpsnivån, å ena, samt den nivå, vid vilken försäljningspriset

till kvarnarna angivits skola ligga, å andra sidan, varit för snävt

tilltagen för att vid handelns försäljningar till kvarnarna kunna förslå till

täckande av såväl samtliga handelskostnader som uppkomna transportkostnader

samt därjämte till skälig förräntning. Spannmålsbolaget har därför

bl. a. fått betala större delen av fraktkostnaden från prisort till kvarn och

därjämte vissa ersättningar till handeln, och den lättnad i administrationsoch

kostnadshänseende, som ifrågavarande system avsett att medföra, hade

alltså icke kommit till stånd.

Spannmålsbolaget har som förut berörts framlagt två alternativa förslag

beträffande anordningarna för brödsädsregleringen under det instundande

regleringsåret. Det ena förslaget går ut på en inlösningsgaranti kombinerad

med ett stödköpsförfarande efter samma huvudprinciper som nu gällande

regleringssystem men med större marginal mellan stödpris och högsta kvarnpris,

under det att det andra förslaget innefattar ett system med fasta, successivt

stigande inköpspriser i likhet med vad som gällt för fodersädsregleringen

under innevarande regleringsår.

Den närmare utformningen av det första förslaget har av spannmålsbolaget

angivits sålunda.

Ett inlösningspris per den 1 juni 1945 fastställes och spannmålsbolaget

ålägges att till detta pris under juni och juli månader inköpa all till bolaget

före den 1 juni 1945 hembjuden kvarngill brödsäd. Vidare bör det åligga bolaget

att, om priserna å brödsäd tendera att för någon längre tid sjunka

alltför lågt, företaga stödköp antingen till på förhand bestämda eller av livsmedelskommissionen

efter hand med iakttagande av vissa huvudregler föreskrivna,

successivt stigande priser. Bolaget bör vidare ha skyldighet att till

på förhand bestämda priser fraktfritt kvarnplats förse kvarnindustrien med

brödsäd, örn marknadspriserna tendera att för längre tid överstiga dessa priser.

Mellan de prisnivåer, som angivas för stödköp respektive för bolagets försäljningar

till kvarn, bör under konsumtionsåret förefinnas en så vid marginal,

alt handelns ersättningar samt reguljära transportkostnader därigenom

bliva täckla. Härför har bolaget ansett erfordras en marginal, som i början

av konsumtionsåret ej bör understiga 3 kronor per deciton men som i slutet

av konsumtionsåret torde kunna nedgå till 2 kronor per deciton. Vid ett

inlösningspris för brödsäd av exempelvis 28 kronor 50 öre per deciton kun
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

67

de stödköpsnivån den 1 september 1944 tänkas ligga vid 25 kronor för att

successivt stiga till inlösningsdagen till 27 kronor 50 öre. Det pris, vartill

kvarnarna skulle få verkställa inköp från spannmålsbolaget, skulle den 1

september ligga vid 28 kronor för att fram till inlösningsdagen successivt

stiga till 29 kronor 50 öre per deciton. Givetvis bör enligt skrivelsen spannmålsbolaget

vara oförhindrat att under konsumtionsåret, bl. a. i syfte att

utbyta spannmålslagren, till marknadspriser företaga inköp och försäljningar

av brödsäd, därvid bolaget dock icke utan livsmedelskommissionens godkännande

bör få nedbringa sina brödsädslager. Vidare kan det trots nämnda

marginaler bliva erforderligt för bolaget att betala vissa transportkostnader.

Sålunda kunna icke kostnaderna för undanförseltransporter eller omflyttningar

av spannmål från ett område till ett annat på grund av svårigheter

med uppbringandet av lagerutrymmen rymmas inom ramen av nyss nämnda

marginaler. Ej heller kail det beräknas att under alla förhållanden mera

långväga transporter av spannmål skola kunna äga rum utan att spannmålsbolaget

åtminstone bidrager till transportkostnaderna. I stort sett skulle emellertid

ett sålunda skisserat inlösningsförfarande medföra, att brödsädsmarknaden

reglerade sig själv utan direkta ingripanden från spannmålsbolagets

sida.

Beträffande sitt andra förslag har spannmålsbolaget anfört följande.

För varje halvmånad fr. o. m. den 1 september 1944 t. o. m. den 31 maj

1945 fastställas successivt stigande inköpspriser (normalpriser) för vete och

råg. Enligt bolagets mening skulle det härvid som regel vara tillräckligt med

samma ökning av priserna för varje halvmånad, som för närvarande tilllämpas,

d. v. s. 10 öre per deciton. Härmed täckas emellertid icke handelns

omkostnader helt utan det måste ankomma på bolaget ej endast att erlägga

huvudparten av transportkostnaderna för brödsäd — bortsett från jordbrukarnas

transporter till respektive prisorter — utan även att lämna handeln

vissa ersättningar (i likhet med vad som skedde under regleringsåret 1942/

43). Grundersättningen till handeln borde emellertid liksom under sistnämnda

regleringsår tillkomma denna genom att kvarnarna åläggas skyldighet att

till handeln erlägga priser för brödsäden, som med visst belopp per deciton

överstiga inköpspriserna från jordbrukarna. Vid avvägande av denna grundersättning

får hänsyn tagas till att priserna skulle komma att successivt stiga,

varigenom handelns ränte- och lagringskostnader kunna beräknas bliva

täckta. Det grundbelopp, som härutöver kan erfordras, synes kunna begränsas

till 30 öre per deciton. Av allt att döma utgör emellertid denna prisstegring

icke tillräcklig stimulans för jordbrukarna alt, i händelse här ifrågavarande

system skulle komma i tillämpning, vid en god skörd 1944 hålla utbuden

av brödsäd tillbaka i tillräcklig omfattning. Anordningen har därför

ansetts för sådant fall böra kompletteras med den bestämmelsen, att jordbrukare

för brödsäd, varom avtal träffas, att den skall kvarligga hos jordbrukaren

och levereras först efter utgången av mars månad 1945, skulle

erhålla en extra lagringsersättning av 75 öre per deciton.

Livsmedelskommissionen har beträffande brödsädsregleringen under nästa

regleringsår i anslutning lill spannmålsbolagets förslag för egen del yttrat

bland annat.

En planering för dol nya konsumtionsåret torde i birsta hand böra ske

under antagande att någon väsentlig del av de nu anlitade lagerutrymmena

icke kan tagas i anspråk för upplagring av elt eventuellt överskott på 1944

års brödsädsskörd. Den birsta fråga, som härvid reser sig, är örn oell i vilken

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

omfattning nya lagerutrymmen böra anskaffas. Såvitt kommissionen nu anser

sig kunna bedöma läget, synes en dylik nyanskaffning ofrånkomlig, därest

hittillsvarande regleringsanordningar skola i huvudsak uppehållas. Därest

lagringskostnaderna skola kunna hållas på en något så när skälig nivå, synes

det ej kunna komma i fråga att i någon större utsträckning förhyra ytterligare

lagerutrymmen. I den mån dylika överhuvud taget kunna uppbringas, måste

det nämligen bliva fråga om s. k. sekundära utrymmen, vilka antingen äro

olämpligt belägna eller draga förhållandevis stor hyra. Mot en ytterligare

förhyrning av s. k. sekundära utrymmen talar även den omständigheten, att

de lagerlokaler av prima beskaffenhet, som nu finnas, ej kunna anses fullt

tillräckliga för att täcka behovet under fredstid. För övrigt råder redan nu

brist även på sekundära utrymmen.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen

funnit nybyggnader för lagring av åtminstone 100 000 ton spannmål vara att

förorda. Med hänsyn till bristen på material syntes å andra sidan större nybyggnad,

än som enligt det anförda ansetts nödvändig, icke böra ifrågasättas.

På grund härav har kommissionen hemställt, att den måtte bemyndigas uppdraga

åt spannmålsbolaget att skyndsamt låta verkställa planering av nybyggnad

i nämnda omfattning. Härvid torde även böra undersökas lämpligheten

av att nybyggnaderna uppföras för bolagets egen räkning. Kommissionen

har understrukit angelägenheten av att, i all den omfattning som krisförhållandena

medgiva, för byggnaderna sådant material bomme till användning,

att det bleve fullt ekonomiskt att använda de nya utrymmena även under

fredstid.

Livsmedelskommissionen har vidare anfört.

Genom en utökning av lagerutrymmena med plats för omkring 100 000 ton

spannmål synas emellertid de svårigheter i regleringshänseende, som måste

förväntas uppkomma, därest 1944 års skörd skulle bliva av normal omfattning,

endast delvis kunna avhjälpas. Bland de ytterligare åtgärder, som lämpligen

torde böra vidtagas i detta syfte, äro främst att nämna dels åtgärder

för att uppmuntra lagring hos jordbrukarna, dels vissa lättnader i de nu

gällande regleringsanordningarna. Vad först angår lagringen hos jordbrukarna

delar kommissionen spannmålsbolagets uppfattning att den successiva

stegring av prisnivån å 10 öre per deciton och halvmånad, som tillämpats under

innevarande regleringsår, icke visat sig utgöra en tillräcklig stimulans för

att utbuden av brödsäd på hösten skola hållas tillbaka i önskvärd omfattning.

En brantare stegring, vilken givetvis måste förutsätta att i förhållande till

innevarande regleringsår ingångspriserna per den 1 september sänkas och

slutpriserna per den 1 juni höjas i ungefär motsvarande grad, skulle säkerligen

medföra viss verkan i önskad riktning. Alternativt eller, örn skörden blir

stor, i kombination härmed kan övervägas att träffa avtal med enskilda jordbrukare

örn lagring av spannmål hemma på gården mot särskild ersättning.

Någon slutlig ställning till dessa frågor synes dock ej kunna tagas förrän

till hösten, då skördens storlek kan överblickas. Ej heller synes det nu kunna

avgöras, med vilket belopp nyssnämnda särskilda ersättning lämpligen bör

utgå.

I vilken utsträckning lättnader i regleringen lämpligen kunna och böra

ifrågakomma för att vinna det nu berörda syftet är svårt att på förhand uttala

sig örn. I första hand synes emellertid i det här avsedda läget böra övervägas

att slopa inblandningen av korn vid förmälning av vete och råg och

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

69

att i samband härmed häva det i södra och mellersta Sverige hittills gällande

förbudet att använda korn för utfodring. Eftersom någon större utökning av

brödsädslagren icke synes böra för tillgodoseende av inhemska behov eftersträvas

under regleringsåret 1944/45, är det sannolikt att denna åtgärd kan

vidtagas, även örn brödsädsskörden skulle bliva mindre än normalt. Under

förutsättning att skörden blir av någorlunda normal omfattning synes man

vidare kunna genomföra vissa uppmjukningar av reglerna om rätt att använda

brödsäd, som under normala förhållanden anses som icke kvarngill,

för utfodring. Som exempel på dylika uppmjukningar kan nämnas en höjning

av den procentandel av skörden, för vilken jordbrukarna äga utan särskild

undersökning erhålla utfodrings- och förmalningslicens, från nuvarande

5 procent till 10 eller möjligen 15 procent. Möjlighet finnes också att

differentiera procentandelen lokalt efter brödsädens genomsnittliga kvalitet.

I dylikt fall bör givetvis den icke kvarngilla spannmålen undantagas från

spannmålsbolagets inlösningsskyldighet till brödsädspris. Däremot bör bolaget

fortfarande vara skyldigt att i samma ordning som nu gäller beträffande

fodersäd uppköpa dylik spannmål till ett pris, som ungefär motsvarar fodervärdet.

Det bör i detta sammanhang med skärpa understrykas, att det under

nyss angivna förutsättning i fråga örn skördens storlek är ett starkt önskemål,

att den icke kvarngilla spannmålen ej föres ut i marknaden utan kommer till

användning hemma på gårdarna. För att så skall bliva fallet måste bolagets

inköpspris för ifrågavarande spannmål ligga relativt lågt. I den mån spannmålshandeln

anser sig kunna betala ett högre pris, bör hinder emellertid icke

möta härför. Lämnas medgivande härtill, torde det kunna förväntas att en

naturlig kvalitetsreglering för denna spannmål kommer att utbilda sig på

marknaden. För sådan spannmål, som efter rensning kan uppblandas med

den kvarngilla, torde priset komma att närma sig brödsädspriset. Därest

jordbrukaren finner det av handeln erbjudna priset lågt, har han vidare viss

ehuru begränsad möjlighet att själv låta rensa spannmålen.

I anslutning till vad kommissionen anfört beträffande prisregleringen på

icke fullgod brödspannmål har kommissionen uttalat, att den helt delade

spannmålsbolagets uppfattning att, såvida icke särskilda omständigheter inträdde,

de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskaloma i övrigt borde

justeras så, att de i huvudsak överensstämde med vad som gällde före regleningsåret

1943/44.

Vad härefter angår beskaffenheten av det tekniska regleringssystem, som

borde tillämpas under nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen funnit,

att denna fråga i hög grad vore beroende av huruvida lagringsfrågan kunde

erhålla en fullt tillfredsställande lösning. Kommissionen, som förklarat sig

dela spannmålsbolagets åsikt, att det under innevarande regleringsår tillämpade

systemet i sin nuvarande utformning icke lämpligen borde komma till användning

nästa år, har därom vidare anfört följande.

Såsom spannmålsbolaget anfört synes man i .stället böra antingen återgå

till ett systern med fasta priser och handelsmarginaler eller ock tillämpa ett

system med inlösningsförfarande i kombination med stödköp, vid vilket marginalen

mellan stödköpsnivån och nivån för bolagets försäljningspriser till

kvarnarna iir så hög, all (biri kan inrymmas ersättning för samtliga ordinarie

handelskostnader jämte mera reguljära transportkostnader. Det nu gällande

prisortsyslemet synes böra bibehållas i sin nuvarande utformning, oberoende

av vilket av nyssnämnda regleringssystem som må komma till tillämpning. De
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

lade meningar ha framkommit inom livsmedelskommissionens råd rörande

valet mellan de båda av spannmålsbolaget föreslagna alternativa regleringssystemen.

Å ena sidan har framhållits, att en bestämd förutsättning för att

systemet med ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i praktiken

skulle fungera relativt friktionsfritt vore att lagerutrymmesfrågan erhölle en

fullt tillfredsställande lösning. A andra sidan har till förmån för nämnda

system anförts, att det ur allmänna synpunkter torde bliva billigare, varjämte

jordbrukarna vid detsamma hade möjlighet att utfå något högre försäljningspriser

än dem som utginge vid tillämpning av systemet med fasta priser.

Beträffande sistnämnda system föreligger enighet örn att det tekniskt låter

sig genomföras såväl vid en svag som vid en stor brödsädsskörd.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn till det ovissa läget icke för närvarande

ansett sig kunna taga ställning till frågan, vilketdera av de båda av

spannmålsbolaget föreslagna systemen som borde tillämpas under nästa

regleringsår. Kommissionen har därför föreslagit, att avgörandet beträffande

de tekniska regleringssystemen borde uppskjutas till hösten, och att Kungl.

Majit därför borde erhålla bemyndigande av riksdagen att efter förslag av

kommissionen utfärda bestämmelser i nämnda hänseende.

Även i fråga örn den närmare utformningen av de olika regleringssystemen

bär livsmedelskommissionen ansett, att avgörandet borde uppskjutas till

hösten. Kommissionen har emellertid redan nu framhållit vikten av att förmalningsersättningens

storlek även i det fall, att det friare regleringssystemet

skulle komma att tillämpas, till sitt belopp fastställdes redan i början av regleringsåret.

Ett system med å conto-betalning av denna ersättning och ett

senare fastställande av ersättningens belopp med utgångspunkt bland annat

från de under regleringsåret faktiskt betalade inköpspriserna för brödsäd

skulle nämligen enligt vad kommissionen uttalat medföra, att kvarnarna ej

skulle få lika stor anledning att bemöda sig örn att inköpa spannmålen till

billigt pris, och prisnivån skulle på grund därav kunna komma att ligga högre

än avsett. Vidare har kommissionen understrukit, att kommissionen icke ansett

sig nu kunna taga ställning till den av spannmålsbolaget föreslagna marginalen

mellan stödköpspriserna och bolagets utförsäljningspriser till kvam.

Vid tillämpning av det friare regleringssystemet borde stödköpspriserna enligt

kommissionens mening överensstämma med de genomsnittspriser, som enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1944 skulle eftersträvas vid normal skörd.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uttalat att, därest ej

exceptionella förhållanden inträdde, det borde upptagas till övervägande att

upphäva det i södra och mellersta Sverige gällande utfodringsförbudet för

korn. Därigenom skulle kornet åter bliva att hänföra till fodersäd och kunna

medräknas i fodertillgångama.

Frågan huruvida avstående av fodersäd måste krävas även under år

1944 bleve enligt vad livsmedelskommissionen framhållit beroende på storleken

av 1944 års fodersädsskörd. Därest denna bleve av sådan storleksordning,

att ransoneringen av fodersäd kunde hävas, syntes fodersädsavstående

icke behöva ifrågakomma. Kommissionen har emellertid anmärkt, att den

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

71

starkt minskade importen av utländska fodermedel hade till följd, att ett

hävande av fodersädsransoneringen endast kunde ske under förutsättning av

en mycket god fodersädsskörd. Därest fodersädsavstående skulle äga rum,

borde det enligt kommissionens förslag givetvis omfatta även korn samt i

övrigt anordnas efter i huvudsak samma principer som under de senast förflutna

regleringsåren.

I fråga örn reglerna för handeln med fodersäd har spannmålsbolaget i sin

förut nämnda skrivelse förordat ett bibehållande i huvudsak av nuvarande

anordningar. Bolaget har vidare anfört, att tillgången på grynhavre under

slutet av innevarande konsumtionsår kunde förväntas komma att bliva

knapp, och därför föreslagit, att de jordbrukare, som försålde till grynberedning

lämplig havre, skulle åtminstone under början av instundande konsumtionsår

kunna erhålla en leveranspremie av exempelvis en krona per

deciton.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning,

att det för närvarande icke funnes anledning att vidtaga ändringar

i reglerna för handeln med fodersäd. Frågan huruvida särskilda åtgärder

skulle behöva vidtagas för att stimulera tillförseln av grynhavre till kvarnarna

borde enligt vad kommissionen uttalat få upptagas till behandling i

höst.

Förmalningsersättningarna. Förmalningsersättning för vete och råg samt

för korn, som inblandas i vete och råg eller användes för inblandning i mjöl

av vete eller råg, utgår för spannmål, som förmales under tiden 1 september

1943—31 augusti 1944, med 6 kronor 50 öre per deciton vid handelsförmalning.

Ersättning för löneförmalning för vete och råg samt —- inom södra

och mellersta Sverige — korn utgår under samma tid med 2 kronor per

deciton. Enligt Kungl. Maj:ts beslut i fråga om prissättningen på jordbrukets

produkter för regleringsåret 1944/45 skola priserna på brödsäd bibehållas i

genomsnitt oförändrade under nämnda regleringsår.

Under förutsättning av oförändrade arbets- och materialkostnader för

kvarnindustrien, oförändrade mjölpriser och i stort sett oförändrade regleringsbestämmelser

har livsmedelskommissionen ansett, att förmalningsersättningen

borde i princip bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Medelsbehovet för förmalningsersättningar

vid en beräknad förmalningsvolym av 600 000 ton skulle

i dylikt fall komma att utgöra 39 000 000 kronor. Emellertid skulle den tänkta

utformningen av förutnämnda båda alternativ för brödsädsregleringen enligt

vad kommissionen funnit komma att nödvändiggöra vissa jämkningar av

ersättningens belopp. Under innevarande regleringsår hade kvarnarna att erlägga

endast 25 öre per deciton av fraktkostnaderna för spannmålen. Systemet

med ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp har kommissionen

ansett förutsätta att kvarnarna .skulle betala samtliga reguljära fraktkostnader

för spannmålen. Räknade man med att jordbrukarnas priser komme

att motsvara de av Kungl. Majit fastställda och antoges därjämte att handelsmarginalen

bleve oförändrad, skulle vid tillämpningen av detta system,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

enär genomsnittsfrakten till kvarn kunde beräknas till ett belopp av 75 öre

per deciton, uppstå en fördyring av kvarnarnas inköp med 50 öre per deciton,

vilket vid förutnämnda förmalningsvolvm motsvarade ett sammanlagt

belopp av cirka 3 000 000 kronor. Medelsbehovet för förmalningsersättningar

komme alltså vid tillämpning av nämnda system att stiga med minst sistnämnda

belopp. Vid systemet med fasta, successivt stigande priser komme

däremot spannmålsbolaget att erlägga huvudparten av frakten till kvarn.

Kvarnarnas inköpspris komme därigenom, jämfört med nuvarande förhållanden,

att sjunka med högst 25 öre per deciton, vilket under förut angivna

förutsättning i avseende på förmalningsvolymen medförde en nedgång av

medelsbehovet med högst 1 500 000 kronor. Vid en beräknad förmalningsvolym

av 600 000 ton skulle medelsbehovet för förmalningsersättningar således

uppgå till vid första alternativet lägst 42 000 000 kronor och vid andra

alternativet lägst 37 500 000 kronor.

Vad angår ersättningen vid löneförmalning anförde jordbruksutskottet i

sitt utlåtande nr 54 till 1943 års riksdag, att skäl kunde anföras för en sådan

omläggning av stödet till det mindre jordbruket, att det såsom ersättning för

löneförmalning av Kungl. Maj :t äskade beloppet av 2 000 000 kronor överfördes

till producentbidragen. Utskottet vore emellertid icke för det dåvarande

berett att utan föregående närmare utredning tillstyrka en dylik åtgärd men

förutsatte, att Kungl. Majit hade uppmärksamheten riktad på detta spörsmål

och i samband med utarbetandet av förslag till prisreglerande åtgärder

för regleringsåret 1944/45 övervägde örn den antydda omläggningen

lämpligen då borde genomföras.

Med hänsyn till den stora höjning av anslaget till producentbidrag, som förut

föreslagits eller från 31 700 000 kronor för budgetåret 1943/44 till

46 000 000 kronor för budgetåret 1944/45, har livsmedelskommissionen låtit

verkställa en undersökning av det av jordbruksutskottet berörda spörsmålet.

Kommissionen har därvid funnit, att ersättningen för löneförmalning nu utan

större olägenheter kunde slopas. Kommissionen har på grund härav förordat,

att någon ersättning för löneförmalning icke skall utgå under regleringsåret

1944/45, och förty icke hemställt om anvisande av några medel

för ifrågavarande ersättning.

Med hänvisning till det anförda har kommissionen föreslagit, att förslagsanslaget

till förmalningsersättningar under nästa regleringsår upptoges till i

runt tal 40 000 000 kronor.

Stråfoderregleringen. Spannmålsbolaget har i sin förutnämnda skrivelse

erinrat, att förhållandena på stråfodermarknaden under innevarande regleringsår

varit sådana, att regleringsanordningarna kunnat göras tämligen

enkla. Bolaget har ansett, att stråfoderförsörjningen — trots den relativa

knappheten på hö under innevarande regleringsår — icke komme att bereda

några större svårigheter.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att jämväl frågan om stråfoderregleringen

borde definitivt avgöras först då utfallet av innevarande års strå
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 253.

73

foderskörd närmare kunde överblickas. Skulle stråfoderskörden bliva svag,

kunde en skärpning av de nuvarande regleringsbestämmelserna enligt kommissionens

uppfattning behöva tagas under övervägande.

Kraftfoderregleringen. Beträffande de regleringsanordningar, som för

närvarande tillämpas med avseende på olika slag av kraftfodermedel, har

spannmålsbolaget icke funnit anledning att föreslå några principiella förändringar.

Bolaget har dock ifrågasatt, att tilldelningen av oljekraftfoder till

jordbruket skulle, liksom under innevarande regleringsår, lämnas omedelbart

på hösten för hela förbrukningsåret. Bolaget har vidare, i avsikt att

lagersituationen därigenom skulle lättas, föreslagit, att priset för oljekaksblandning

gjordes stigande under regleringsåret med en månatlig höjning av

15 öre per deciton.

Under innevarande regleringsår har utdelningen av oljekraftfoder skett i

två omgångar. Den huvudsakliga tilldelningen skedde i augusti månad och

var enligt vissa principer baserad på storleken av den faktiska mjölkproduktionen

hos respektive besättning. Senare under hösten lämnades en ytterligare

tilldelning, som utgick med viss kvantitet per ko. För att stimulera

jordbrukarna att inköpa sin tilldelning så tidigt som möjligt erhölls prisnedsättning,

av jordbrukare, som uttog sin tilldelning före den 1 oktober 1943,

med 2 procent och av jordbrukare, som uttog tilldelningen före den 16 oktober

1943, med 1 procent på inköpspriset.

Livsmedelskommissionen har beträffande kraftfoderregleringen för egen

del anfört.

Det är otvivelaktigt av stor betydelse att jordbrukarna erhålla möjlighet att

uttaga sin tilldelning av oljekraftfoder så tidigt som möjligt på hösten, så att

utfodringen kan planläggas i god tid för hela utfodringssäsongen. Även ur

lagerutrymmessynpunkt är det synnerligen önskvärt, att försäljningarna ske

så tidigt som möjligt under regleringsåret. Det har därför planerats att lämna

oljekraftfodertilldelningen för år 1944/45 genom en tilldelning av viss

kvantitet per ko under juli eller senast under augusti månad 1944 samt genom

en på grundval av mjölkproduktionen inom olika besättningar beräknad

tilldelning så snart som möjligt därefter. För att åstadkomma en skyndsam

avlastning av lagringsutrymmena torde det vara lämpligt att på ett

snabbare verkande sätt än enligt spannmålsbolagets förslag differentiera

priset alltefter den tidpunkt, då inköp sker. Detta kail exempelvis ordnas så,

att priset per deciton bestämmes, vid inköp före den 1 oktober till 32 kronor

50 öre, vid inköp under tiden 1 oktober—31 december till 33 kronor 50

öre och vid inköp under tiden därefter till 35 kronor.

Spannmålsbolaget har framhållit, alt det under innevarande regleringsår

visat sig föreligga ganska betydande avsättningssvårigheter för rågkli, samt

påkallat åtgärder till avhjälpande härav. För närvarande betingar rågkli ett

pris av 17 kronor 50 öre per deciton och vetekli ett pris av 18 kronor 25 öre

per deciton. Mot inköpsbevis för kli får dessutom inköpas en kvantitet rågkli,

som med 25 procent överstiger den på beviset angivna myckenheten. För att

underlätta avsättningen av rågkli överväger kommissionen dels att öka prisskillnaden

mellan vete- och rågkli och dels att höja inköpskvantiteten rågkli

på inköpsbevis till 50 procent utöver den kvantitet, på vilken beviset utställts.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Konstgödselregleringen. Livsmedelskommissionen har icke ifrågasatt någon

ändring i de nu gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

För nu löpande budgetår har å förskottsstat för täckande av förluster å försäljningen

av konstgödselmedel upptagits ett belopp av 12 000 000 kronor.

Detta belopp skulle enligt livsmedelskommissionens uttalande ej till någon

del behöva tagas i anspråk. I vad mån något tillskott av statsmedel till clearingkassan

för konstgödselmedel kunde bliva erforderligt för nästa budgetår

syntes kommissionen med hänsyn till de i olika avseenden ovissa importförhållandena

svårt att för närvarande bedöma. Tillräcklig anledning att ifrågasätta

uppförande av medel för ändamålet å förskottsstat för nästa budgetår

förelåge emellertid knappast.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Livsmedelskommissionen

har beräknat dessa kostnader till i runt tal 64 000 000

kronor, vartill komme ett belopp av 9 000 000 kronor för prisclearing för

fodermedel m. m.

Spannmålsaktiebolaget har i sin förenämnda skrivelse den 3 mars 1944

(bilaga 3) verkställt en närmare beräkning av bolagets kostnader för verksamhetsåret

1 september 1944—31 augusti 1945. Enligt dessa beräkningar,

vilka framgå av en av bolaget upprättad kostnadstablå, uppgå kostnaderna

till 79 500 000 kronor för den händelse ett inlösningsförfarande i avseende på

brödsäd kommer att tillämpas och till 87 000 000 kronor för det fall att systemet

med fasta priser blir genomfört. Merkostnaderna vid ett system med fasta

priser ha alltså beräknats till 7 500 000 kronor. Av de beräknade kostnaderna

utgöra 9 000 000 kronor kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder samt

20 000 000 kronor nedskrivning av lagervärden.

Beträffande kostnadsberäkningarna har spannmålsaktiebolaget anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till de betydande lager av olika varor, som bolaget för närvarande

disponerar, kan det givetvis ifrågasättas huruvida icke bolaget borde

nedskriva dessa lager, icke endast med hänsyn till aktiebolagslagens föreskrifter

till verkliga värden, utan därutöver till värden, som ur olika synpunkter

kunna anses fullt betryggande. Med hänsyn till avsikten med bolagets

verksamhet ävensom i anslutning till avtalsförhållandet mellan staten och

bolaget har emellertid i likhet med vad tidigare skett så långt gående nedskrivningar

i allmänhet icke företagits eller beräknats. Undantag härifrån har

bolaget dock ansett böra ifrågakomma beträffande sådana redan okuranta

eller inom ej allt för avlägsen framtid mindre kuranta varor som potatisflingor

och vallväxtfröer, varjämte en jämförelsevis försiktig värdering av de

betydande ärtlagren ansetts befogad. Bolaget har vidare vid sidan av värderingen

av lagren såsom en särskild värdeminskning upptagit en post om

20 000 000 kronor, beträffande vilken bolaget närmast velat lämna frågan

öppen, huruvida anslag för ändamålet bör anvisas redan nu eller icke. Beloppet

har framkommit genom nedskrivning av värdet å ett beräknat övergångslager

av oljekraftfoder om cirka 175 000 ton från 280 till 200 kronor

per ton samt av värdet av cirka 100 000 ton korn och ur diastassynpunkt

mindre god brödsäd från 250 till 205 kronor per ton för brödsäden och från

240 till 195 kronor per ton för kornet, i allt avrundat till 20 000 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

75

I detta sammanhang har bolaget påpekat, att bolagets betydande lager av

fodercellulosa redan tidigare nedskrivits till ett värde av 80 kronor per ton

eller det belopp, som bolaget kan utfå för denna vara vid dess försäljning till

foderändamål.

Livsmedelskommissionen, som granskat bolagets förenämnda kostnadsberäkningar,

har därom yttrat.

Granskningen har i stort sett icke givit anledning till annan erinran än att

den av bolaget ifrågasatta nedskrivningen av värdet på det beräknade övergångslagret

av oljekraftfoder, med hänsyn till nuvarande prisläge på oljekraftfoder,

knappast för närvarande synes motiverad. Kostnadsberäkningarna

torde därför böra justeras i enlighet härmed. Efter en dylik justering komma

kostnaderna att nedgå till 65 500 000 respektive 73 000 000 kronor. Med hänsyn

till ovissheten örn vilket regleringssystem, som kommer att tillämpas,

torde sistnämnda belopp böra läggas till grund för anslagsberäkningen.

Kommissionen har tidigare beräknat bolagets förluster i samband med försäljning

av oljekraftfoder till 31 000 000 kronor. Anledningen till att motsvarande

belopp i den nu föreliggande beräkningen upptagits till allenast

9 000 000 kronor är, att bolaget på grund av numera rådande förhållanden

icke ansett sig kunna räkna med någon import av oljekakor från Balkan utan

helt baserat beräkningarna på import från La Plata och på inhemsk produktion.

Vid sådant förhållande har det genomsnittliga inköpspriset kunnat sättas

till 350 kronor per ton mot tidigare beräknade 580 kronor per ton. Med

beräknade försäljningsomkostnader av 60 kronor per ton och ett genomsnittligt

utförsäljningspris av 330 kronor per ton skulle bolagets förlust vid försäljning

av 100 000 ton uppgå till 100 000 X (350 + 60 — 330) eller 8 000 000

kronor. Kostnaderna för lagring av ytterligare 75 000 ton ha efter en lagringskostnad

av cirka 10 kronor per ton beräknats till ett avrundat belopp av

1 000 000 kronor.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,

uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 228 000 000 kronor.

Kommissionen har upprättat följande sammanställning utvisande huru

detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag .................................. kronor 46 000 000

Mjölkpristillägg................................... » 46 200 000

Differentieringstillägg för mjölk i Norrland .......... » 5 000 000

Lokala differentieringsbidrag för mjölk.............. » 9 000 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... 8 000 000

Pristillägg för lantsmör............................ » 500 000

Förmalningsersättning............................. 40 000 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet......... » 64 000 000

Prisclearing för fodermedel m. m. .................. > 9 000 000

Summa kronor 227 700 000

Utöver nämnda belopp om i runt tal 228 000 000 kronor bar kommissionen

ansett, liksom föregående år, böra anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

för bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen uppgivit vöre

ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka utgående ersättning till

Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch

matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

Åtgärder till stödjande av fårskötseln.

Genom beslut den 20 november 1942 har Kungl. Majit uppdragit åt statens

livsmedelskommission att i samband med 1942 års jordbrukskommittés arbete

verkställa utredning rörande frågan om vidtagande av åtgärder till stödjande

av fårskötseln inom landet samt att därefter till Kungl. Majit inkomma med

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I anledning härav har livsmedelskommissionen i skrivelse den 16 februari

1944 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att vidtaga åtgärder

för reglering av priset på svensk ull i huvudsaklig överensstämmelse med i

skrivelsen angivna riktlinjer ävensom att för nämnda ändamål anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor för budgetåret 1944/45. Vid skrivelsen fanns

fogat ett av 1942 års jordbrukskommitté den 9 februari 1944 avgivet utlåtande

över ett av kommissionen i ämnet upprättat preliminärt förslag.

Tidigare förslag.

En av statens industrikommission på sin tid tillsatt kommitté, ullproduktionsutredningen,

avgav den 14 mars 1941 betänkande med förslag till åtgärder

för befrämjandet av en ökad inhemsk produktion av ull. Dessa förslag

syfta närmast till att genom en inhemsk ullproduktion upprätthålla en viss

beredskap på ullförsörjningens område. I sitt den 5 maj 1941 över betänkandet

avgivna yttrande förklarade industrikommissionen, att sagda beredskap

borde grunda sig på en ökad lagerhållning hellre än på en med stödåtgärder av

skilda slag vunnen ökning av den inhemska ullproduktionen. Mot detta yttrande

anförde kommissionens dåvarande vice ordförande, överdirektör Hedulff,

avvikande mening samt uttalade, att med hänsyn till fårskötselns betydelse

för vissa brukningsdelar och dess förutsättningar att, rationellt bedriven,

framdeles bestå utan kontinuerligt stöd, staten borde giva fårskötseln stöd under

en uppbyggnadsperiod.

Livsmedelskommissionens utredning och förslag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 16 februari 1944 inledningsvis

anfört följande.

Livsmedelskommissionen anser sig icke för närvarande kunna taga ställning

till förevarande spörsmål ur beredskapssynpunkt. Enligt kommissionens mening

kan emellertid förhållandena bliva sådana, att ur andra synpunkter även

i framtiden en naturlig plats kommer att finnas för fårskötsel vid sidan av

övriga driftsgrenar inom det svenska jordbruket. För ekonomiskt utnyttjande

inom jordbruket av jordens produktionsförmåga är sålunda fårskötseln å

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

77

vissa marker den bästa och i vissa fall den enda driftsformen. Härutinnan må

erinras om fårskötselns betydelse för utnyttjande av betesmarker inom fjällområdena

och på vissa öar. Fårskötseln torde även ofta lämpa sig å i ödesmål

lagda gårdar eller å sådana brukningsdelar i övrigt, som på grund av

avsättningsläge eller brukningsförhållanden icke ägna sig för spannmålsodling

eller mjölkproduktion men som icke läggas igen för skogsplantering.

Fårskötseln var under decenniet före världskrigets utbrott stadd i tillbakagång

i vårt land. Till stor del torde detta lia berott på att, sedan jordbrukskrisen

i början av 1930-talet brutit in, ansträngningarna i första hand ansågos

böra inriktas på att skapa ett bättre läge för de ur ekonomisk synpunkt

viktigaste grenarna av jordbruksdriften, vilket medförde att de ur nämnda

synpunkt minst betydelsefulla grenarna, däribland fårskötseln, ägnades blott

ringa intresse. Det ligger i sakens natur, att en i viss mån ensidig inriktning

av jordbruksstödet i så måtto, att fårskötseln icke erhåller något stöd, medan

andra produktionsformer åtnjuta sådant, får till följd, att fårskötseln tränses

tillbaka och icke kommer att uppehållas i den omfattning som borde bliva

fallet, örn även fårskötseln erhölle ett stöd av ungefär motsvarande storlek.

Med hänsyn härtill synes det icke riktigt att av utvecklingen under 1930-talet

draga den slutsatsen, att en mot denna utveckling svarande försämring i de

naturliga förutsättningarna för fårskötseln skulle ha ägt rum i förhållande

till andra grenar av jordbruksdriften. Enligt kommissionens asikt tala i stället

starka skäl för att fårskötseln i och med den fortgående rationaliseringen

av brukningsdelarna kommer att få en ökad betydelse. Man måste nämligen

räkna med den möjligheten att ifrågavarande rationalisering kan föra med sig

att ett relativt stort antal avsides belägna, lågt avkastande eller i brukningshänseende

särskilt arbetskrävande jordar, som nu användas för spannmålsodling

eller nötkreatursskötsel, icke bliva utnyttjade för detta ändamål. På

dylika jordar är fårskötseln, som förut nämnts, en lämplig och naturlig

driftsform.

Med hänsyn till vad nu anförts har livsmedelskommissionen funnit det angeläget,

att den återhämtning i fårstammen, som ägt rum under de gångna

krigsåren, icke, såsom fallet var efter förra världskrigets slut, snabbt förbytes

i en reduktion av besättningarna. Det skulle enligt vad kommissionen vidare

uttalat kunna bliva till allvarlig olägenhet, ifall en dylik reduktion komme till

stånd, innan frågan örn fårskötselns betydelse saväl ur beredskapssynpunkt

som i egenskap av ett led i efterkrigsplaneringen för jordbruket blivit slutligen

prövad av statsmakterna.

Enligt vad livsmedelskommissionen inhämtat av sakkunniga på området

skulle det, för att förhindra en dylik icke önskvärd utveckling, ej minst ur

stimulanssynpunkt vara erforderligt att från statens sida snarast möjligt lämnades

i varje fall något slags bevis för statsmakternas intresse för fårskötselns

vidmakthållande under tiden närmast efter ett återinträdande av mera normala

förhållanden. Skulle utfästelse i dylikt avseende däremot ej alls lämnas,

förelåge enligt de sakkunnigas mening stor risk för att fårproducenterna mycket

hastigt komme alt väsentligt minska sin produktion.

I fråga om stödets närmare utformning har livsmedelskommissionen föreslagit,

att viss prisgaranti skulle lämnas å svensk ull under en tid av tre ar,

räknat från den 1 augusti 1944. Kommissionen har vidare föreslagit, att

garantipriset å svensk ull av medelkvalitet bestämmes till 20 gånger mjölk
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

priset. För bättre eller sämre vara skulle därvid göras tillägg eller avdrag

med hänsyn till kvaliteten.

Beträffande finansieringen av prisgarantien har livsmedelskommissionen

föreslagit, att ett särskilt anslag för ändamålet skulle anvisas å budgeten.

Med utgångspunkt från gällande mjölkpris skulle garantipriset å ull av

medelkvalitet för närvarande bliva 4 kronor 29 öre för kilogram, vilket

torde ligga något under det nuvarande marknadspriset. Garantipriset skulle

alltså i rådande prisläge icke komma att medföra några kostnader för statsverket.

Hur förhållandena därutinnan komme att gestalta sig framdeles, har

kommissionen funnit omöjligt att förutsäga. För ändamålet borde därför äskas

ett särskilt förslagsanslag, vilket för budgetåret 1944/45 av kommissionen

föreslagits skola upptagas med 100 000 kronor. Av anslaget borde enligt

kommissionens förslag viss mindre del, förslagsvis 15 000 kronor, få tagas

i anspråk såsom bidrag för planering och organisation av verksamheten.

I en särskilt av livsmedelskommissionen upprättad sammanställning, vilken

torde såsom bilaga 5 få fogas till detta protokoll, återfinnas med utgångspunkt

från en producerad kvantitet svensk ull, motsvarande den nuvarande

eller cirka 450 000 kilogram per år, beräkningar rörande erforderliga

statsmedel för prisgarantiens upprätthållande under olika antaganden i fråga

örn den av livsmedelskommissionen förordade prisnivån.

Livsmedelskommissionen har vidare framlagt vissa förslag i fråga örn

kontroll och organisation i anslutning till prisgarantien.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskommitté.

1942 års jordbrukskommitté har funnit övervägande skäl tala för att

framställning göres örn statlig garanti för priset å svensk ull i huvudsaklig

överensstämmelse med av kommissionen föreslagna grunder.

Jordbrukskommitténs ledamöter professorn B. G. Ohlin, docenterna E.

F. Lundberg och I. Svennilson samt direktören E. J. Wehtje ha avgivit

följande reservation.

Enligt vad i livsmedelskommissionens skrivelse angives, synes fårslakten

för närvarande allt fortfarande understiga den »normala» slakt, som är

förenlig med fårstammens bibehållande vid oförändrad storlek. Under sådana

omständigheter anse vi att frågan om stöd åt fåraveln — vilken givetvis

bör bedömas efter samma allmänna grunder som stöd åt andra näringsfång

—- ej bör utbrytas utan behandlas i sitt naturliga sammanhang med

jordbrukspolitiken i övrigt, vilket 1942 års jordbrukskommitté får tillfälle

att göra längre fram under 1944. Det är enligt vår mening icke lämpligt, att

ställningstagande till ifrågavarande spörsmål dessförinnan bindes genom en

anordning, som i första hand skulle gälla för en så lång period som tre år.

Yttranden.

Yttranden över statens livsmedelskommissions utredning rörande frågan

om vidtagande av åtgärder till stödjande av fårskötseln inom landet ha

avgivits ay statskontoret, (kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och sta
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

79

tens industrikommission. Kommerskollegium har åberopat utlåtanden från

textilrådet och statens instruktör i hemslöjd.

Livsmedelskommissionens förslag ha i princip tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i de avgivna yttrandena med undantag av det från statskontoret.

Föredraganden av ärendet i statskontoret har dock i avgiven reservation

förklarat, att statskontoret icke bort avstyrka framställningen, men framhållit,

att den föreslagna garantitiden örn tre år förefölle längre än vad

som erfordrades.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåret 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För vart av budgetåren 1940/41—1943/44 har medgivits att ett belopp av

900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan

hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1944/45 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsen skrivelse fanns fogad en framställning den 7 juni

1943 från styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts

örn ett statsanslag av 33 000 kronor från nyssberörda medel att användas

till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra

nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen —

under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp —

uttalat, att även under nästa budgetår erforderliga medel borde få tilldelas

vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland.

Styrelsen har förklarat sig lia för avsikt att sedermera till Kungl. Majit inkomma

med förslag i ämnet.

Med skrivelse den 4 december 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

den 28 november 1942 dagtecknad framställning från styrelsen för Norrlands

trädgårdsskola i Söråker, vari hemställts örn statsbidrag med 30 000 kronor

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

till täckande av de förluster, som uppstått vid driften av skolan under åren

1939—1941. Driftsförlusterna ha till övervägande del berott på de osedvanligt

ogynnsamma väderleksförhållandena under nämnda år.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen samt föreslagit, att för

ändamålet erforderliga medel måtte anvisas från reservationsanslaget till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med anlitande av de medel,

som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i

Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. Styrelsen har

härvid erinrat, att de norrländska hushållningssällskapen genom ingången

förbindelse åtagit sig att gälda den brist, som kunde uppkomma, därest till

skolan utgående statsunderstöd samt av trädgårdsskötseln eller eljest inflytande

inkomster icke helt täckte med skolegendomens underhåll och skötsel

samt skolans upprätthållande förenade kostnader. På grund härav syntes

det styrelsen kunna ifrågasättas, huruvida icke nämnda hushållningssällskap

närmast borde bestrida kostnaderna för täckande av den i framställningen

avsedda driftsförlusten. Ett fullgörande av den ekonomiska förpliktelse, de

norrländska hushållningssällskapen åtagit sig gentemot skolan, skulle emellertid

enligt styrelsens mening komma att oskäligt belasta sällskapens redan

förut hårt ansträngda ekonomi.

Forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Majit den 30 juli

1943 från det för budgetåret 1943/44 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anvisade anslaget ett belopp av 16 800 kronor till förfogande för

forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn bekämpande av ogräs. Detta

belopp fördelades sedermera så att till försök av föreståndaren för tekniska

högskolans institution för jordbrukslära dokt. phil. A. Åslander skulle utgå

ett belopp av 4 500 kronor, till försök vid lantbrukshögskolans institution

för växtodlingslära ett belopp av 7 300 kronor och till försök vid högskolans

jordbruksförsöksanstalt ett belopp av 5 000 kronor.

I skrivelse den 25 november 1943 har doktor Åslander hemställt om ett

anslag av 9 500 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar

rörande ogräsens bekämpande. Över framställningen ha yttranden avgivits

av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission.

I sitt yttrande har lantbrukshögskolans styrelse anmält, att till styrelsen

ingivits två ansökningar om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet

i fråga örn bekämpande av ogräs, nämligen dels en ansökning av föreståndaren

för högskolans institution för växtodlingslära, professorn Hugo

Osvald, däri anhålles att styrelsen måtte göra framställning hos Kungl. Maj :t

om ett anslag för budgetåret 1944/45 å 13 600 kronor för fortsättande av

de vid hans institution bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen,

dels ock en ansökning av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt,

professorn Gustav Sundelin, däri hemställes att styrelsen måtte ingå

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

81

till Kungl. Majit med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens räkning

7 000 kronor måtte ställas till förfogande under samma budgetår till fullföljande

av anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Vidare har styrelsen

anmält, att doktor Åslander i särskild skrivelse till styrelsen höjt sitt anslagsäskande

till 10 600 kronor. Styrelsen har tillstyrkt, alt för ifrågavarande

ändamål måtte ställas till förfogande från anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för försöken vid institutionen för växtodlingslära

11 600 kronor och för försöken vid jordbruksförsöksanstalten 6 000

kronor. Då styrelsen icke funnit det klarlagt att doktor Åslander försöksverksamhet

icke sammanfölle med övrig försöksverksamhet på ifrågavarande

område, har styrelsen icke funnit sig kunna tillstyrka bifall till Åslanders

framställning.

Statens livsmedelskommission har förordat statsbidrag till doktor Åslanders

försök med 6 500 kronor under förutsättning att beslut om medlens disponerande

fattades av lantbrukshögskolans styrelse efter det att förslag därtill

upprättats av högskolans försöksnämnd i samråd med Åslander.

Förädling av sojaväxter.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har Algot Holmberg & söner aktiebolag

hemställt om statsbidrag med 20 000 kronor för fullföljande under år 1944

av bolagets verksamhet med avseende å förädling av sojaväxter.

Yttranden över skrivelsen ha avgivits av lantbruksstyrelsen och statens

livsmedelskommission.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt ett anslag till ändamålet för år 1944 med

10 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har visserligen ansett, att det skulle vara beklagligt,

om det hittills till stor del med stöd av stats- eller fondmedel bedrivna

forsknings- eller förädlingsarbetet skulle behöva avbrytas, men funnit det

tveksamt, om tillräcklig anledning förelåge att återupptaga anslagsgivningen.

Inspektion över klassificering av kött m. ni.

Kungl. Majit har den 17 juni 1943, efter framställning av lantbruksstyrelsen,

anvisat ett belopp av 9 650 kronor att av styrelsen användas för fortsatt

anställande intill utgången av år 1943 av särskild tjänsteman med uppgift

att biträda styrelsen med utövande av inspektion över költklassificeringen

m. m. ävensom för anordnande av kurser för klassificerare.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att under

budgetåret 1944/45 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till inspektion

över klassificering av kött m. m. Av nämnda belopp avsåge styrelsen

10 700 kronor till avlöning av ifrågavarande tjänsteman, 7 200 kronor

till bestridande av hans resekostnader och 1 500 kronor till anordnande av

kurser till klassificerare.

Yttranden över skrivelsen lia avgivits av statskontoret och statens livsmedelskommission.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 253.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot bifall till lantbruksstyrelsens

framställning.

Livsmedelskommissionen har ansett det lämpligast, att för ifrågavarande

ändamål uppfördes ett särskilt anslag å riksstaten.

Fortbildningskurser för jordbrukets rationaliseringsproblem.

I skrivelse den 26 januari 1944 har Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

hemställt örn ett anslag av 14 260 kronor till lantbruksstyrelsens förfogande

för anordnande av två för konsulenter och lantbrukslärare avpassade

fortbildningskurser berörande jordbrukets rationaliseringsproblem.

Yttranden över skrivelsen lia avgivits av lantbruksstyrelsen och statens

livsmedelskommission, som tillstyrkt framställningen.

Bekämpande av virussjukdomar hos potatis.

I skrivelse den 28 september 1943 ha hushållningssällskapens ombud hemställt,

att nu utgående statsbidrag till utvidgad kontroll över produktionen av

utsädespotatis måtte höjas för erhållande av möjligheter till ökad upplysningsverksamhet

inom ifrågavarande område.

Yttrande över skrivelsen har avgivits av, utom andra, statens centrala frökontrollanstalt,

som uttalat, att kostnaderna för verksamheten icke syntes

ha blivit större än att återstående del av anslaget, om det finge disponeras

under nästa budgetår, skulle vara tillräckligt för bedrivande av verksamheten

i minst samma utsträckning som under innevarande budgetår.

Departementschefen.

Under det nu löpande regleringsåret har det allmänna försörjningsläget

beträffande livsmedel undergått avsevärda förbättringar. Som statens livsmedelskommission

framhållit torde, därest skörden innevarande år ej blir

dålig och i övrigt inga särskilda förhållanden inträffa, kunna räknas med

att detta förbättrade tillstånd skall bestå under nästa regleringsår och att

eventuellt även ytterligare förbättringar kunna uppstå. Det ovissa läget talar

emellertid för att nu gällande regleringsåtgärder bibehållas i stort sett oförändrade

under nästa regleringsår. I händelse av en medelgod eller god skörd

torde dock vissa lättnader i regleringarna kunna genomföras.

Såsom framgår av det anförda har Kungl. Majit även i år innan sådden

verkställts meddelat beslut rörande prissättningen på vissa av jordbrukets produkter.

Till grund för beslutet rörande prissättningen ligger en genom 1942

års jordbrukskommitté upprättad kalkyl angående jordbrukets inkomster och

kostnader under regleringsåret 1944/45. Kalkylen är uppgjord enligt i huvudsak

samma grunder som tidigare kalkyler över jordbrukets inkomster och utgifter.

Under det man våren 1943 till grund för prissättningen för regleringsåret

1943/44 lade den produktionsvolym, som preliminärt framräknats

för regleringsåret 1942/43, har emellertid i den nu föreliggande kalkylen in
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

83

komstberäkningarna baserats på den produktionsvolym, som ansetts motsvara

en på visst sätt uppskattad normalskörd för år 1944. Den upprättade

kalkylen utvisar ett kalkylmässigt inkomstöverskott örn cirka 106 000 000 kronor.

Prisbeslutet innebär, att de nu rådande priserna för jordbrukets produkter

i stort sett skola bibehållas oförändrade. Emellertid skola sådana nedsättningar

göras av de nu gällande priserna, som kunna anses erforderliga för

att främja avsättningen eller av liknande skäl. I övrigt skall det beräknade inkomstöverskottet

icke nu föranleda beslut om prissänkningar. Kungl. Maj :ts

beslut innefattar vidare, att en omräkning av kalkylen skall äga rum i augusti

1944 på basis av då föreliggande förhållanden. Därest det vid denna

omräkning skulle befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar ett

inkomstöverskott skulle kvarstå, som är lika med eller mindre än inkomstöverskottet

enligt den nu föreliggande kalkylen, skall det uppkomna överskottet

få utjämnas genom en mot överskottet svarande höjning av posten för

arbetskostnader. Om vid omräkningen ett inkomstöverskott skulle uppstå,

som är större än inkomst överskottet enligt den tidigare uppgjorda kalkylen,

skall det överskjutande beloppet utjämnas genom sänkning av priserna å

jordbruksprodukter eller höjning av priserna å statssubventionerade jordbruksförnödenheter,

under det att återstoden skall utjämnas genom en motsvarande

höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader.

Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, skall detta underskott

bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4 procent å

jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal 80 000 000 kronor.

Därest underskottet blir större än nu nämnts, skall justering äga liim på

sådant sätt, att underskottet nedbringas till 4 procent av de samlade inkomsterna.

Visar kalkylen underskott, skall någon höjning av den å kostnadssidan

ingående posten för arbetskostnader ej ske på grund av skedd eller förväntad

ökning av lantarbetarelönerna.

Jämlikt de våren 1943 fastställda riktlinjerna för prissättningen å jordbruksprodukter

under innevarande regleringsår har en omräkning av den

i augusti 1943 uppgjorda kalkylen ägt rum i januari 1944 och en ytterligare

sådan omräkning skall vidtagas i maj 1944. I likhet med 1942 års jordbrukskommitté

finner jag det icke nödvändigt att redan nu ställning tages till frågan,

huruvida motsvarande omräkningar böra vidtagas även av kalkylerna

för nästa regleringsår. Detta spörsmål synes böra upptagas till övervägande i

samband med prövning av augustikalkylen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan torde jämväl i viss utsträckning

lia tillgodosetts önskemål som framförts vid 1943 års riksdag. Jag vill sålunda

erinra, att riksdagen uttalade, att den för sin del hyste den uppfattningen

att reallönen för jordbruksarbetarna borde vara jämställd med reallönen

för andra grovarbetare å landsbygden. Med hänsyn till det beslutade

prisstoppet syntes det emellertid riksdagen knappast vara möjligt att i dåvarande

läge genomföra en sådan lönereglering. Riksdagen, som uppmärksammat

de betydande svårigheterna för jordbruket att erhålla erforderlig

arbetskraft till avtalsenliga löner, ansåge sig emellertid endast kunna fram
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

hålla önskvärdheten av att jordbruksarbetarnas levnadsstandard snarast

möjligt måtte kunna bringas i nivå med andra jämförliga folkgruppers.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader har arbete, utfört

av brukaren och hans familjemedlemmar, upptagits å kostnadssidan med

belopp motsvarande kostnader för lejd arbetskraft. Den avsedda höjningen

av lantarbetarelönen kommer vid sådant förhållande att medföra en motsvarande

ökning av ersättningen för det arbete, som utföres av brukaren

själv och hans familjemedlemmar. För innehavarna av de mindre brukningsdelarna,

där arbetet helt eller lill största delen utföres av brukaren själv och

hans familjemedlemmar, kommer alltså, som livsmedelskommissionen framhållit,

det förhållandet, att vid prissättningen utrymme lämnas för en betydande

höjning av lantarbetarelönen, att medföra en avsevärd ekonomisk förbättring.

Denna förbättring kommer däremot endast i ringa mån innehavarna

av de större jordbruken till del, eftersom arbetet där i huvudsak utföres

av lejd arbetskraft.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna får jag hänvisa

till den föregående framställningen.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigsutbrottet,

förordar jag även nu, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att handhava

jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar

i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att vidtaga mera genomgripande

ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid, att

riksdagen höres, då detta utan olägenhet kan ske. Med hänsyn till att den

förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med den

1 september 1944 till och med den 31 augusti 1945, torde på sätt livsmedelskommissionen

föreslagit Kungl. Majits nyssnämnda befogenheter böra gälla

till och med sistnämnda dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande,

av riksdagen antagna regleringsförfattningarna gälla tilis vidare, övriga av

riksdagen lämnade bemyndigande^ vilkas giltighet utgår med innevarande

regleringsår, torde liksom hittills, där ej annat särskilt angives, böra förlängas

för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om

de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger

chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl.

Maj :t.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,

på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort

sett oförändrade. Kommissionen har emellertid framhållit, att vid en fortsatt

gynnsam utveckling av försörjningsläget en höjning av ostens fetthalt

och en höjning av fetthalten i den standardiserade mjölken kunde tänkas

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

85

komma i fråga. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till

utvecklingen besluta i dessa frågor.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen anfört torde de bestämmelser,

som äro intagna i förordningen den 21 juni 1940 (nr 621) angående avgift

för smör, som användes till framställning av grädde, och kungörelsen

samma dag (nr 622) med förordnande örn avgift för smör, som användes för

framställning av grädde, böra i vissa hänseenden omarbetas. För att hindra

ett kringgående av bestämmelserna böra dessa såsom kommissionen uttalat

ändras så att de bliva tillämpliga även å användande av smör för framställning

av varor, som kunna användas såsom ersättningsmedel för grädde, eller

av varor, som kunna användas för beredning av grädde eller ersättningsmedel

för grädde. Därjämte synas vissa bestämmelser av huvudsakligen kontrollteknisk

natur böra bringas i närmare överensstämmelse med föreskrifterna i

förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt. Med hänsyn till omfattningen

av de ifrågasatta ändringarna torde lämpligen en helt ny författning i

ämnet böra utfärdas. Förslag till sådan har i enlighet med det anförda upprättats

inom jordbruksdepartementet.

Livsmedelskommissionen har i samband med avgivande av yttrande över

en till kommissionen remitterad framställning från Småbrukarnas riksförbund

örn ändring i gällande bestämmelser rörande producentbidrag å mjölk

ingående undersökt olika möjligheter att modifiera dessa bestämmelser i syfte

att åstadkomma ytterligare förbättring av det mindre jordbrukets ställning.

Till belysande av dessa undersökningar har, som av den föregående redogörelsen

framgår, på anmodan av kommissionen inom Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. utarbetats vissa tabeller för beräkning av producentbidrag,

vilka tabeller fogats såsom bilaga 4 till detta protokoll. Som förut framhållits

bygger tabellen 1 på de nuvarande bidragsbestämmelserna, tabellen 2

på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna men med bibehållande

av månadsberäkning, tabellen 3 på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna

men med bibehållande av den nuvarande kostnadsramen

samt tabellen 4 på de nuvarande bidragsbestämmelserna med den ändringen,

att nedgången i bidragen skall ske i snabbare takt än för närvarande.

Kommissionen har för egen del ansett det lämpligast, att de nuvarande bidragsreglerna

bibehållas, möjligen med sådan ändring, som framgår av

tabellen 4.

Ett genomförande av Småbrukarnas riksförbunds förslag skulle enligt livsmedelskommissionens

beräkningar komma att medföra en kostnadsökning i

jämförelse med det nuvarande systemet av inemot 10 000 000 kronor. Jag

vill härvid erinra, att medelsbehovet till producentbidrag under innevarande

budgetår beräknats till 31 700 000 kronor. Av vad livsmedelskommissionen

anfört i ärendet framgår emellertid, att de verkliga kostnaderna för producentbidrag

sannolikt komma att uppgå till omkring 46 000 000 kronor. Vid

beräkningen av den ekonomiska effekten av de ändringar, som förra året

föreslogos och genomfördes från och med den 1 juli 1943, förelåg icke till
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

räckligt statistiskt material. Detta föranledde en felkalkylering av kostnaderna

för producenlbidraget uppgående till omkring 5 000 000 kronor. I övrigt

torde kostnadsökningen sammanhänga med en stegring av mjölkleveranser

från innehavare av mindre kreatursbesättningar, en ökning som för övrigt

väntas fortsätta under nästa regleringisår. Kostnaden enligt de av riksförbundet

föreslagna bestämmelserna för producentbidrag skulle troligen bliva omkring

55 000 000 kronor.

Av vad jag förut anfört framgår, att Kungl. Maj:ts beslut i fråga om jordbrukspriserna

under regleringsåret 1944/45 kommer att medföra bland annat

en väsentlig förbättring för innehavarna av mindre brukningsdelar. Såsom

livsmedelskommissionen anfört synes ett ytterligare stöd åt det mindre jordbruket,

utöver den förbättring som sålunda kan beräknas komma till stånd,

av statsfinansiella skäl icke böra lämnas genom en ökning av statsverkets

kostnader för producentbidragen, därest detta skulle innebära en ökning av

statsverkets sammanlagda kostnader för jordbruksregleringen. Med hänsyn

härtill och då jag icke kunnat finna någon av de av statsmedel utgående bidragsposterna,

som lämpligen kan sänkas i motsvarande grad, anser jag i

likhet med livsmedelskommissionen att någon omläggning av bestämmelserna

för producentbidrag, som kan komma att öka statsverkets kostnader,

icke bör genomföras.

Vad angår bidragsbestämmelsemas utformande vill jag närmast ansluta

mig till det av livsmedelskommissionen utarbetade andra alternativet

(tabell 4 i bilaga 4). De nuvarande bestämmelserna synas alltså i huvudsak

böra bibehållas med den ändringen, att nedgången i bidragen skall ske i

snabbare takt än för närvarande. Härigenom komma leverantörer av större

kvantiteter mjölk, för vilka producentbidraget icke torde vara avsett, på

ett tidigare stadium att avskäras från producentbidrag. Enligt mitt förmenande

höra bidragsbestämmelserna utformas så, att bidrag utgår enligt nu

gällande regler intill en månadsleverans av 1 100 kilogram, motsvarande ett

bidrag av 26 kronor, med sistnämnda belopp även för leveranser, som uppgå

till mer än 1 100 men ej överstiga 1 200 kilogram, och därefter minskas

med 2 öre för varje kilogram, varmed månadsleveransen överstiger 1 200

kilogram, för att helt upphöra vid en månadsleverans av 2 500 kilogram. De

förenklingar i bidragstabellen, som i övrigt förordats av livsmedelskommissionen,

torde närmare böra få prövas av kommissionen, vilken alltså synes

böra erhålla befogenhet att vidtaga sådana justeringar av reglerna för beräkning

av producentbidragen, som finnas kunna medföra en förenkling vid beräkningen

och utbetalandet av bidragen.

Såsom kommissionen föreslagit torde mjölkpristillägg böra utgå efter oförändrade

grunder. Kostnaderna härför lia till följd av ökningen i mjölkinvägningen

till mejeri för budgetåret 1944/45 av livsmedelskommissionen beräknats

komma att uppgå till 46 200 000 kronor mot 40 000 000 kronor för budgetåret

1943/44. Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

I enlighet med livsmedelskommissionens förslag bör även för nästa regleringsår

ett belopp av 9 000 000 kronor ställas till förfogande för utbetalande

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

87

av lokala differentieringsbidrag. I anslutning till vad som skett under innevarande

regleringsår torde fastställandet av grunderna för utbetalningen av dessa

bidrag böra anstå till bosten, då större möjligheter föreligga att överblicka

mjölkproduktionen och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna.

Beträffande de norrländska differentieringstilläggen har livsmedelskommissionen

ifrågasatt, att — med bibehållande i stort sett av det stöd åt mjölkproduktionen

i de olika delarna av Norrland som lämnas genom nu utgående

bidrag — bidragen skulle beräknas efter kvantiteten mjölkfett i den invägda

mjölken. Som en dylik åtgärd skulle giva ett rättvisare resultat för de enskilda

leverantörerna och även för mejerierna innebära en viss lättnad, synes

en sådan omläggning böra övervägas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att träffa avgörande härutinnan. Med av livsmedelskommissionen föreslagen

avrundning av beloppen skulle ifrågavarande bidrag utgå med G9 öre

för Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark, 56 öre för Västerbottens

län i övrigt samt 40 öre för Jämtlands län, Västernorrlands län och

Gävleborgs län utom Gästrikland, allt för kilogram mjölkfett. Kostnaderna

för de norrländska differentieringstilläggen ha av kommissionen beräknats

till 5 000 000 kronor.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde livsmedelskommissionen

böra givas befogenhet att vidtaga mindre justeringar i den eljest

för mjölkpristilläggen och differentieringstilläggen gällande områdesindelningen.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels

ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där

på grund av den minskade mjölkproduktionen transportkostnaderna för kilogram

mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra liksom för närvarande beräknas

medel för bidrag till mejeriorganisationerna å vissa orter såsom ersättning

för utebliven prishöjning. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma

medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under de

senaste budgetåren, böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp

torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit böra beräknas till

8 000 000 kronor. Kungl. Majit synes böra äga möjligheter att disponera

ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av annat ändamål än förut berörts,

som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande under

rådande kristid. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande Kungl.

Majit.

Nu gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör böra äga tilllämpning

även under nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg

och för omhändertagandet av lantsmör böra i enlighet med livsmedelskommissionens

beräkning upptagas till 500 000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att regleringssystemet beträffande

köttvaror bör bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår.

Emellertid torde såsom kommissionen framhållit det vara lämpligt

att, i syfte att få fram kött till marknaden under sommaren 1944, köttpriserna

få varieras så att priserna kunna höjas under sommaren. Den därav

föranledda inkomstökningen torde få kompenseras genom prissänkningar

under andra årstider. Även i övrigt böra priserna å köttvaror, särskilt nötkött,

i enlighet med kommissionens förslag kunna höjas och sänkas på

sätt finnes lämpligt för att reglera tillförseln, därvid dock bör iakttagas att

genomsnittspriset för hela regleringsåret blir det i inkomst- och utgiftskalkylen

antagna.

Beträffande äggregleringen torde överväganden om ändringar i densamma

bliva beroende av produktionsutvecklingen.

Potatisregleringen.

Livsmedelskommissionen har framhållit att, därest potatisskörden innevarande

år ej skulle bliva anmärkningsvärt dålig, den frihet beträffande försäljningen

och förbrukningen av potatis, som rått under regleringsåret 1943/

44, borde kunna bibehållas även under nästa regleringsår.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Majit den 24 september 1943

bemyndigat statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp

och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1943—30 september

1944 i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant

avtal har sedermera ingåtls mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit

har emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll örn att den i avtalets

9 § av kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande.

Avtalet innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med

undantag för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1944/45 att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla minst

58 kronor per deciton för den 1 oktober 1944 inneliggande lager av prima

potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton. Dessutom åtager sig kommissionen

under nyss angivna förutsättning och om avtalet icke skulle förnyas

att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka bereda

föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av prima

potatismjöl, utom 30 000 deciton, räknat från och med den 1 oktober 1944.

De enligt 9 § av kommissionen gjorda åtagandena torde nu böra underställas

riksdagen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

89

Brödsädsregleringen.

Livsmedelskommissionen bär framhållit att, därest brödsädsskörden år

1944 skulle bliva av någorlunda normal storlek, denna skörd vid nuvarande

ransonering icke blott skulle komma att motsvara den löpande konsumtionen

under regleringsåret 1944/45 utan även lämna ett visst överskott.

Inom livsmedelskommissionen har till övervägande upptagits att ändra det

nuvarande systemet med inlösen av spannmålen till fasta garantipriser kombinerat

med ett stödköpsförfarande. Det nuvarande systemet har nämligen

ansetts innebära en halvmesyr mellan ett inlösningsförfarande och ett system

med fasta inköps- och försäljningspriser. Den huvudsakliga anledningen härtill

torde vara den, att skillnaden, en krona för deciton, mellan stödköpsnivån

å ena, samt den nivå, vid vilken försäljningspriset till kvarnarna angivits

skola ligga, å andra sidan, varit för snävt tilltagen för att vid handelns försäljningar

till kvarnarna kunna förslå till täckande av såväl samtliga handelskostnader

som uppkomna transportkostnader samt därjämte till skälig

förräntning. Inom kommissionen lia till övervägande förelegat två av

Svenska spannmålsaktiebolaget framlagda förslag beträffande brödsädsregleringen

under nästa regleringsår. Det ena förslaget går ut på en inlösningsgaranti

kombinerad med ett stödköpsförfarande efter samma huvudprinciper

som nu gällande regleringssystem men med större marginal mellan stödpris

och högsta kvarnpris. Enligt det andra förslaget skulle tillämpas ett system

med fasta, successivt stigande inköpspriser i likhet med vad som gällt för

fodersädsregleringen under innevarande regleringsår.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde det icke vara lämpligt

att redan nu taga ställning till frågan, vilketdera av de båda av spannmålsaktiebolaget

föreslagna systemen som bör tillämpas under nästa regleringsår.

Det synes därför böra få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av

kommissionen sedermera utfärda erforderliga bestämmelser i detta hänseende.

Även i fråga om den närmare utformningen av de olika regleringssystemen

synes avgörandet böra uppskjutas till hösten.

I nuvarande läge torde det vara önskvärt att åtgärder redan nu vidtagas

för att utöka de befintliga lagringsutrymmena för spannmål. I likhet med

livsmedelskommissionen vill jag förorda, att nybyggnader för lagring av

åtminstone 100 000 ton spannmål verkställas. Därest riksdagen icke har

något att häremot erinra torde det böra uppdragas åt Svenska spannmålsaktiebolaget

att skyndsamt låta verkställa planering av den sålunda förordade

nybyggnaden. Såsom kommissionen anfört torde det vara önskvärt att,

i all den omfattning som krisförhållandena medgiva, för byggnaderna sådant

material kommer till användning, att det blir fullt ekonomiskt att begagna

de nya utrymmena även under fredstid.

Därest 1944 års brödsädsskörd skulle bliva tämligen god, synas emellertid

ytterligare åtgärder böra vidtagas för att kunna tillvarataga den nya

skörden. Jag är ense med livsmedelskommissionen därom att i ett sådant

liige lagring bos jordbrukarna av brödsäd bör uppmuntras och vissa lättna
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

der i de nu gällande ransoneringsbestämmelserna böra vidtagas. Om skörden

blir stor, synes särskilt böra övervägas att träffa avtal med enskilda jordbrukare

om lagring av spannmål på gårdarna mot särskild ersättning. Slutlig

ställning till denna fråga torde emellertid ej kunna tagas, förrän skördens

storlek kan överblickas. Även spörsmålet om i vilken utsträckning lättnader

i regleringen lämpligen böra ifrågakomma synes vara svårt att på förhand

bedöma. Som livsmedelskommissionen framhållit bör därvid i första hand

övervägas att slopa inblandningen av korn vid förmälning av vete och råg

och i samband därmed häva det i södra och mellersta Sverige hittills gällande

förbudet att använda korn för utfodring. Under förutsättning att skörden

blir av någorlunda normal omfattning synas vidare kunna genomföras vissa

uppmjukningar av reglerna om rätt att använda brödsäd, som under normala

förhållanden anses som icke kvarngill, för utfodring. Liksom livsmedelskommissionen

vill jag framhålla, att det under angiven förutsättning i fråga

om skördens storlek är ett önskemål, att den icke kvarngilla spannmålen ej

föres ut i marknaden utan kommer till användning hemma på gårdarna.

För att så skall bliva fallet måste bolagets inköpspris för ifrågavarande

spannmål ligga relativt lågt. Såvida icke särskilda omständigheter inträda,

torde de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna i övrigt justeras

så att de i huvudsak överensstämma med vad som gällde för regleringsåret

1943/44.

Fodermedelsregleringen.

Som jag förut förordat torde, därest ej exceptionella förhållanden inträda,

till övervägande böra upptagas att upphäva det i södra och mellersta Sverige

gällande utfodringsförbudet för korn, varigenom kornet alltså åter skulle

kunna medräknas i fodertillgångarna.

Livsmedelskommissionen har framhållit att den starkt minskade importen

av utländska fodermedel har till följd, att ett hävande av fodersädsransoneringen

endast kan ske under förutsättning av en mycket god fodersädsskörd.

Som ytterligare förutsättning härför bör gälla, att hävandet av ransoneringen

icke äventyrar möjligheten för innehavarna av mindre jordbruk att tillgodose

sitt behov av fodersäd. Därest fodersädsavstående skall äga rum,

torde det enligt mitt förmenande böra omfatta även korn samt i övrigt anordnas

efter i huvudsak samma principer som under de senast förflutna regleringsåren.

I likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget och livsmedelskommissionen

finner icke heller jag för närvarande anledning föreslå vidtagande av ändringar

i reglerna för handeln med fodersäd. Den av kommissionen berörda

frågan örn vidtagande av särskilda åtgärder för att stimulera tillförseln av

grynhavre till kvarnarna torde, som kommissionen förordat, få upptagas till

behandling i höst.

Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde frågan örn stråfoderregleringen

definitivt böra avgöras först då utfallet av innevarande års strå
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

91

foderskörd närmare kan överblickas. En skärpning av de nuvarande regleringsbestämmelserna

torde emellertid enligt kommissionens uppfattning behöva

tagas under övervägande i händelse av att stråfoderskörden skulle bliva

svag.

I fråga om de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med

avseende å olika slag av kraftfodermedel, torde i huvudsak icke böra genomföras

några principiella förändringar. Tilldelningen av kraftfoder blir i

sista hand beroende på de disponibla kvantiteterna.

Då det ur lagerutrymmessynpunkt anses vara synnerligen önskvärt att försäljningarna

av oljekraftfoder äga rum så tidigt som möjligt under regleringsåret,

har livsmedelskommissionen planerat att lämna oljekraftfoder genom

en tilldelning av viss kvantitet per ko under juli eller senast under

augusti månad 1944 samt genom en på grundval av mjölkproduktionen

inom olika besättningar beräknad tilldelning så snart som möjligt därefter.

För att åstadkomma en skyndsam avlastning av lagringsutrymmena torde i

huvudsaklig anslutning till vad kommissionen förordat en differentiering av

priset på oljekraftfoder kunna ske.

Med hänsyn till föreliggande, ganska betydande avsättningssvårigheter för

rågkli har livsmedelskommissionen övervägt dels att öka prisskillnaden

mellan vete- och rågkli och dels att höja inköpskvantiteten rågkli på inköpsbevis

till 50 procent utöver den kvantitet, på vilken beviset utställts.

Jag har ej funnit anledning till särskilt uttalande i anledning av vad kommissionen

i dessa delar anfört.

Konstgödselregleringen.

Icke heller beträffande konstgödselregleringen ha föreslagits några förändringar.

I vad mån något tillskott av statsmedel till clearingkassan för

konstgödselmedel kan bliva erforderligt för nästa budgetår har, med hänsyn

till de i olika avseenden ovissa importförhållandena, synts kommissionen

svårt att för närvarande bedöma. Tillräcklig anledning att ifrågasätta uppförande

av medel för ändamålet å förskottsstat för nästa budgetår torde

emellertid icke föreligga.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagct.

På sätt livsmedelskommissionen uttalat torde kostnaderna för Svenska

spannmålsakliebolagets verksamhet under budgetåret 1944/45 kunna beräknas

till i runt tal 73 000 000 kronor. Av detta belopp utgöra 9 000 000 kronor

kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder samt återstoden bolagets

övriga kostnader.

Åtgärder till stödjande av fårskötseln.

Liksom livsmedelskommissionen finner jag det angeläget, att den återhämtning

i fårstammen, som ägt rum under de gångna krigsåren, icke för
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

bytes i en reduktion av besättningarna. Av särskild betydelse härvid torde

vara, att en återgång efter krigets slut icke kommer att ske till det låga pris å

svensk ull, som gällde före kriget. Det torde emellertid kunna förväntas, att

åtgärder, som i sådant syfte nu må finnas erforderliga, komma till stånd genom

jordbrukets föreningar och textilindustrien. Med hänsyn härtill synes

för närvarande icke påkallat att upptaga denna fråga till avgörande utan

torde densamma få behandlas i samband med 1942 års jordbrukskommittés

slutliga förslag.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland ni. lii.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för

produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de

delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de fyra senaste budgetåren

medgavs, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå

av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda

anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

''Ira under de senaste tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av

Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamhelen

i Norrland. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra

ställas till förfogande.

I enlighet med vad lantbruksstyrelsen förordat torde vidare ett belopp av

30 000 kronor böra anvisas av ifrågavarande medel till täckande av de förluster,

som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av Norrlands trädgårdsskola

i Söråker.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste tre

budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen

avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten

ha ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av

16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas

för ifrågavarande ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att sedermera meddela närmare föreskrifter örn medlens disposition.

Från de medel som av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader

torde vidare, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen förordat, ett belopp

av 10 000 kronor ställas till förfogande för Algot Holmberg & söner aktiebolag

för fullföljande under år 1944 av bolagets verksamhet med avseende å förädling

av sojaväxter.

Till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader under budgetåret 1944/

45 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel, som

ställas till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder,

böra få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 253.

93

Hinder torde icke böra mola att av sistnämnda medel gälda kostnaderna

för de av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund avsedda fortbildningskurserna

för konsulenter och lantbrukslärare berörande jordbrukets rationaliseringsproblem

med ett belopp av 14 260 kronor.

Vad slutligen angår framställningen från hushållningssällskapens ombud

örn anslag till utvidgad kontroll över produktionen av utsädespotatis vill jag

erinra, att det jämlikt beslut av 1943 års riksdag till detta ändamål anvisade

beloppet torde vara tillräckligt för verksamhetens bedrivande jämväl under

nästa budgetår. Då hinder icke synes böra möta att disponera nämnda belopp

även under nästa budgetår, torde ytterligare medelsanvisning i anslutning till

ombudens framställning icke vara erforderlig.

Anslagsäskanden ni. m.

Kostnaderna för genomförande av de av livsmedelskommissionen framförda

förslagen uppgå till sammanlagt 230 000 000 kronor. Av denna summa

belöpa 46 000 000 kronor på producentbidrag, 46 200 000 kronor på mjölkpristillägg,

5 000 000 kronor på differentieringstillägg för mjölk i Norrland,

9 000 000 kronor på lokala differentieringsbidrag för mjölk, 8 000 000 kronor

på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 500 000 kronor

på pristillägg för lantsmör, 40 000 000 kronor på förmalningsersättning,

64 000 000 kronor på Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, 9 000 000

kronor på prisclearing för fodermedel m. m. samt 2 000 000 kronor på diverse

kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst

i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen

sammanhängande uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få

anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom

för täckande av de utgifter, som föranledas av förslaget till särskilda åtgärder

till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Med hänsyn härtill torde det

för diverse kostnader avsedda beloppet böra höjas till 3 000 000 kronor. Enligt

beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 34) medgavs att

från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område finge disponeras

ett belopp av 100 000 kronor för täckande av vissa utgifter för utdelande

av livsmedel till nödlidande. Enligt vad som framgår av skrivelser

från statskontoret har genom ett förbiseende i de uppgifter som lämnats det

för ändamålet behövliga beloppet angivits omkring 25 000 kronor för lågt.

Bemyndigande torde lämnas av riksdagen att täcka även sistnämnda belopp

från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Beträffande

medel som erfordras till förmalningsersättning kommer chefen för

folkhushållningsdepartementet att framlägga förslag. Spannmålsbolagets kostnader

för anskaffande av oljekraftfoder m. m., som för löpande budgetår

finansierats från förskott sstaten för försvarsväsendet, torde från och med

nästa budgetår böra bestridas från ett särskilt under nionde huvudtiteln upp
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

fört reservationsanslag, benämnt Prisclearing för fodermedel m. m. Anslaget

synes för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 9 000 000 kronor.

Då jag beträffande övriga kostnader utom kostnaderna för förmalningsersättning

icke har anledning att för närvarande frångå de av livsmedelskommissionen

gjorda beräkningarna, torde härutöver för budgetåret 1944/45 böra

anvisas dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag

av 118 000 000 kronor dels ock till Kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av

64 000 000 kronor.

I anslutning till vad jag förut anfört har inom jordbruksdepartementet

uppgjorts förslag till förordning angående avgift för smör som användes för

framställning av grädde m. m., vilket förslag torde böra underställas riksdagen

för antagande.

Vissa bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under

nästkommande regleringsår, torde Kungl. Maj:t äga att på administrativ

väg giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda

förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj:ts

övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

riktlinjer;

2) för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av ................ kronor 118 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie
bolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av.............................. kronor 64 000 000;

c) till Prisclearing för fodermedel m. m. ett reservationsanslag

av ............................ kronor 9 000 000.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

95

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 saini. Nr 253.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

99

Bilaga 1.

P. M.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1943/44 samt en förkalkyl för

produktionsåret 1944/45.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

under tiden från och med år 1938/39, som i det följande framläggas,

ansluta sig beträffande syfte och metod i väsentlig mån till motsvarande

tidigare undersökningar. Liksom dessa (jfr bl. a. Kungl. Majds proposition

246/1943, bilaga 1) avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring,

som inkomsterna resp. kostnaderna undergått sedan det sista förkrigsåret.

En utvidgning av kalkylen har emellertid ägt rum därigenom, att

även jordbrukets inkomster av skogskörsler och köksväxtodlingar intagits i

densamma, de sistnämnda dock endast för åren 1938/39 och 1943/44, enär erforderligt

statistiskt material icke stått till förfogande för de mellanliggande

åren. Dessutom ha beräkningarna av vissa inkomst- och kostnadsposter

omarbetats. Detta gäller framför allt inkomsterna av ägg och merinkomsten

av gräddförsäljning samt kostnaderna för traktorer och arbetskraft. I

samband med den nya beräkningen av jordbrukets inkomster av äggproduktionen

har även en kalkyl över inkomsterna av slaktfjäderfä upprättats och

intagits i beräkningarna.

Vid framläggandet av tidigare beräkningar av detta slag har städse framhållits,

att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke kunnat direkt

jämföras med varandra, bl. a. enär inkomsterna varit mindre fullständigt

redovisade än kostnaderna. Genom de nu utförda beräkningarna rörande

jordbrukets inkomster av slaktfjäderfä, skogskörsler och köksväxter

ha de mest påtagliga luckorna i inkomstberäkningen fyllts. Alltjämt gäller

dock, att de framräknade inkomst- och kostnadssiffrorna icke ge någon säker

vägledning för ett bedömande av jordbrukets lönsamhet. Dels kvarstår

alltjämt vissa ofullständigheter i kalkylen på såväl inkomst- som kostnadssidan,

dels ha nu liksom tidigare betydelsefulla kostnadsposter på grund

av sin natur måst redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka

från ett år till ett annat kunnat varieras endast med tillhjälp av pris- och

löneindex, under det att inkomsterna liksom vissa kostnadsposter kunnat direkt

beräknas på grundval av uppgifter om faktiskt försålda resp. förbrukade

kvantiteter. En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket

måste därför nu liksom tidigare grunda sig på de framräknade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1941/42 i en tidigare promemoria utförligt

redovisats (prop. 246/1943, bilaga l), har det icke ansetts påkallat att

nu ånyo redogöra för desamma. Endast beträffande de poster, som vid

det senaste beräkningstillfället blivit föremål för en mera genomgripande omarbetning,

framläggas i den följande texten siffror för samtliga undersökta

år. Däremot ha i sammandragstabellerna för överskådlighetens skull samtliga

år från och med 1938/39 medtagits.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Beträffande beräkningarna för år 1943/44 må framhållas att desamma

äro att betrakta såsom preliminära. För de vegetabiliska produkternas vidkommande

ha de i viss utsträckning måst grundas på de i statistiska centralbyråns

publikation Årsväxten redovisade skördesiffrorna, och beträffande

animaliska produktionen har en prognos utarbetats för tiden februari—

augusti 1944. Det bör i detta sammanhang också framhållas, att vissa delar

av beräkningarna icke heller för tidigare år kunna betraktas såsom slutgiltiga.

I anslutning till den granskning, som kalkylen underkastats inom 1942 års

jordbrukskommitté, har kommitténs första delegation exempelvis uttalat

önskemål om fortsatta undersökningar av jordbrukarnas inkomster av köksväxtodlingar

samt framhållit, att beräkningen av arbetskostnaderna icke

kunna anses vara definitiva. Även i fråga örn andra poster kunna vissa justeringar

komma att visa sig erforderliga i samband med fortsatta undersökningar.

I den följande framställningen redovisas i direkt anslutning till inkomstoch

kostnadsberäkningarna för åren 1938/39—1943/44 den förkalkyl rörande

jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1944/45, som tjänat som

grundval vid fastställandet av riktlinjerna för prissättningen på jordbruksprodukter

för år 1944/45. Enär densamma har karaktären av en »normalkalkyl»,

verkställd utifrån vissa antagna förutsättningar, torde en närmare

redogörelse för dess uppläggning vara påkallad.

Grunderna för förkalkylen för produktionsåret 1944/45.

Då priserna på jordbruksprodukter i mars 1943 preliminärt fastställdes för

produktionsåret 1943/44, valdes såsom utgångspunkt för detta beslut den

beräkning rörande jordbrukets inkomster och kostnader ar 1942/43, sorn vid

denna tid hade utförts inom 1942 års jordbrukskommitté. De preliminärt

fastställda priserna avsågo med andra ord en »normproduktion», motsvarande

produktionen år 1942/43, sådan densamma kunde uppskattas omkring den 1

mars 1943. I den mån den verkliga produktionen under år 1943/44 komme

att avvika från denna »normproduktion», skulle priserna justeras efter vissa

fastställda grunder. . .

Att vid prissättningen för år 1944/45 direkt anknyta till den för innevarande

år beräknade »normproduktionen» (d. v. s. den preliminära uppskattningen

av 1942/43 års produktion) torde av flera skäl vara mindre ändamålsenligt.

Sedan 1942/43 års produktion kunnat mera slutgiltigt beräknas

på grundval av nu föreliggande försäljningsstatistik, bär det visat sig, att

densamma i vissa hänseenden icke obetydligt avvikit fran de preliminär a

uppskattningarna. Även den justerade kalkylen för 1942/43 torde vara mindre

lämplig såsom utgångspunkt för prissättningen för år 1944/45, enär jordbrukets

produktionsförhållanden i vissa hänseenden förändrats sedan 1942/

43. Även emot ett begagnande av en preliminär kalkyl för produktionsåret

1943/44 såsom ett normkalkyl torde vissa skäl kunna anföras. Framför allt

har skörden år 1943 utfallit mycket olika i olika delar av landet, vilket även

föranlett utbetalande av s. k. differentieringstillägg till mjölkpriserna.

Med hänsyn härtill har i föreliggande promemoria ett försök gjorts att

bedöma inkomstutvecklingen inom jordbruket med utgångspunkt i en uppskattad

»normalskörd» för år 1944. Beträffande beräkningarnas uppläggning

må följande nämnas.

Den vegetabiliska produktionen under år 1944/45 (= 1944 ars skord) har

beräknats med ledning av den i oktober 1943 företagna arealinventeringen

samt uppskattade siffror för skörden per hektar. Den animaliska produktionen

Ilar uppskattats med ledning av befintlig statistik (betäckningsstatistiken).

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 101

vissa antaganden rörande kreatursantalet och en överslagsberäkning över fodertillgångarna.

Vid beräkningen av värdesummorna ha de nu gällande priserna

genomgående kommit till användning. (På samma sätt har vid kostnadsberäkningarna

det nu rådande pris- och löneläget tjänat som utgångspunkt

för beräkningarna.)

I förhållande till tidigare kalkyler ha vissa kompletteringar ägt rum, varjämte

beräkningsmetoderna i vissa fall justerats. Såsom nya poster på inkomstsidan

ha upptagits bl. a. inkomsterna av köksväxtodlingar och skogskörsler.

För att möjliggöra en bedömning av skogsinkomsternas betydelse för

inkomstutvecklingen redovisas i sammandragstabellen två indexserier över

jordbrukets inkomster, den ena beräknad inkl. och den andra exkl. skogsinkomsterna.

Beräkningar angående den förväntade skörden år 1944.

Beträffande utvecklingstendenserna inom den vegetabiliska produktionen

gjordes i samband med förarbetena för prissättningen för år 1943/44 ingående

undersökningar inom jordbrukskommittén. Relationen mellan de i samband

härmed utarbetade prognoserna rörande 1943 års hektarskördar och

de sedermera redovisade skördesiffrorna (enligt Årsväxten) framgår av följande

sammanställning.

Observerade hektarskördar 1943 Jämförda med inom jordbrukskommittén

utförda prognoser.

Prognos enligt alternativ

Skördesiffra

Observerad

skörd

1943

1

1900—1940

11

1919—1939

med hänsyn

även 1.1940

lil

medelskörd

1931—1940

3-2

2 350

2 370

2 520

2 350

2-5

1470

1920

1820

2-9

1830

1840

1950

1880

3-0

2 050

2 020

2160

2 020

2-6

1460

1810

1930

1800

3-1

15 010

14 280

14 050

14 290

3-2

36 990

33 610

37 570

35 330

2-9

36 180

39 530

39 070

37 670

Hö från odlad jord......

2-5

2 620

3 600

3 630

3 480

En jämförelse visar, att den bästa överensstämmelsen föreligger mellan

de observerade hektarskördarna och prognosen enligt alt. III (d. v. s. 1931

—1940 års medelskörd). För höstvete är överensstämmelsen fullständig,

och för höstråg och korn uppvisa de observerade hektarskördarna endast

förhållandevis små avvikelser nedåt resp. uppåt i förhållande till 10-årsmedeltalet.

Endast för vårvete, havre och hö från odlad jord ligga de år 1943

observerade hektarskördarna väsentligt under 1931—1940 års medelskörd.

Skördarna av potatis och sockerbetor lia legat något högre men skörden av

foderrotfrukter något lägre än 10-årsmedeltalet.

Vid bedömandet av frågan i vad män de redovisade hektarskördarna äro

alt betrakta såsom normala, lämna även de allmänna skördeomdömena en

viss vägledning. Dessa visa, att skördarna av vårvete, havre och hö av bedömarna

ansetts väsentligt understiga medelmåtllig skörd. Å andra sidan lia

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

skördarna av höstvete och sockerbetor samt, ehuru i mindre grad, av potatis

ansetts ligga något över medelmåttan. Omräknas de i Årsväxten redovisade

hektarskördarna till »medelmåttig skörd» med ledning av skördeomdömena,

erhållas följande resultat:

Skörd per

ha vid skörde- siffran 30

Observerad

skörd

Skörd per

ha åren

1931-1940

Höstvete...............

2 203

2 350

2 350

Vårvete................

1764

1470

1820

Höstråg................

1893

1830

1880

Korn..................

2 050

2 050

2 020

Havre.................

1685

1460

1800

Potatis ................

14 526

15 010

14 290

Sockerbetor ............

34 678

36 990

35 330

Foderrotfrukter........

37 428

36 180

37 670

Hö från odlad jord ....

3144

2 620

3 480

En på detta sätt beräknad »normalskörd» för år 1943 understiger rätt väsentligt

medelskördarna för tiden 1931—1940 av höst- och vårvete, havre,

hö och sockerbetor. Emellertid kunna de allmänna skördeomdömena icke

alltför schematiskt begagnas för en beräkning av normalskörden. En undersökning

av skördarna per ha, omräknade efter skördesiffran 3,0, under tiden

1935—1943 visar nämligen, att innebörden av omdömet »medelmåttig skörd»,

d. v. s. skördesiffran, 3,0, undergått betydande växlingar och att dessa växlingar

icke varit fullt enhetliga för olika grödor. Så mycket torde dock klart

framgå av skördeomdömena för år 1943, att skördarna av vårvete, havre och

vallhö ansetts ligga långt under det för året »normala», samt att å andra

sidan skördarna av höstvete, sockerbetor och potatis ansetts överstiga det

förväntade resultatet. I den mån prissättningen för år 1944—1945 skall byggas

på en beräkning av förväntad »normal» avkastning torde därför de observerade

skördarna för år 1943, justerade med hänsyn till skördesiffrorna,

kunna ge någon vägledning. Givetvis kan det dock icke undvikas, att en

dylik uppskattning blir i viss mån subjektiv. I följande sammanställning meddelas

dels de för 1944 antagna »normalskördarna» per hektar, dels de observerade

skördarna per hektar 1942 och 1943, dels sistnämnda skördar omräknade

efter skördesiffran 3,0, samtliga angivna i kilogram per hektar.

Antagen

normal-

skörd

Observerad skörd

D:o omräknad efter

skördesiffran 3''0

1942

1943

1931—1940

1942

1943

Höstvete................

2 300

1780

2 350

2 350

2 225

2 203

Vårvete.................

1700

1580

1470

1820

1634

1764

Höstråg.................

1800

1820

1830

1880

1761

1893

Vårråg..................

1100

1120

1060

1340

1244

1325

Korn...................

2 000

1970

2 050

2 020

1970

2 050

Havre..................

1600

1550

1460

1800

1603

1685

Blandsäd...............

1900

1900

1770

2 130

1839

1 967

Ärter...................

1500

1540

1250

1510

1540

1500

Potatis.................

14 000

12 950

15 010

14 290

13 875

14 526

Sockerbetor .............

35 000

32 540

36 990

35 330

34 864

34 678

Foderrotfrukter ........

36 000

33 760

36 180

37 670

34 924

37 428

Hö från odlad jord.....

3100

3 000

2 620

3 480

3103

3144

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

103

Vid bedömandet av föreslagna normalskördarna bör även beaktas de förändringar

i försäljningen av vissa konstgödselmedel, som enligt kostnadskalkylen

ägt rum år 1943/44 jämfört med föregående år. Desamma torde få

anses i någon mån återverka på skördeutfallet år 1944.

De nämnda kvantitetsförändringarna framgå av följande sammanställning

(ton).

1942/43

1943/44

Chilesalpeter.......................

11000

7 500

Kalksalpeter.......................

77 000

60 000

Kalkkväve ........................

74 500

81400

l Svavelsyrad ammoniak.............

14 000

13 000

Ljungasalpeter.....................

14 500

22 000

Källsalt 40 % ......................

81500

93 000

Superfosfat 15 % ...................

133 000

230 000

Thomasfosfat ......................

10000

12 000

Ett försök till en mera exakt beräkning av de sannolika återverkningarna

av dessa förändringar i konstgödselförsörjningen på skördeutsikterna för år

1944 torde i detta sammanhang äga uteslutande teoretiskt intresse och har

därför icke gjorts här. De anförda siffrorna synas emellertid bestyrka rimligheten

av att lägga de föreslagna hektarskördarna till grund för en beräkning

av det sannolika skördeutfallet år 1944. I varje fall beträffande flertalet

grödor torde de på detta sätt erhållna siffrorna icke bli för höga. Å andra

sidan kan skörden vid normala värderleksbetingelser knappast väntas nämnvärt

överskrida desamma.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

Saluöverskott

och löneförmalning

av brödsäd

ha under år

1942/43 upp-

gått till följande kvantiteter.

Inköp genom

Inköp genom

Löne-

Summa

handeln

kvarnarna

förmälning

ton

ton

ton

ton

Höstvete ......

...... 216 000

15 000

51000

282 000

Vårvete........

...... 97 000

5 000

—

102 000

Råg...........

...... 299 000

24 000

41 000

364 000

Enligt uppgifter från Svenska kvarnföreningen har brödsäd av 1942 års

skörd betalats med i genomsnitt följande priser (kvarnarnas inköpspris efter

avdrag av handelsmarginal och frakter).

Höstvete.............................. 26-00

Vårvete............................... 27-91

Råg.................................. 24-74

Då endast en begränsad del av jordbrukarnas leveranser av spannmål ännu

ägt rum och statistiskt redovisats, måste kvantitetsberäkningen tills vidare

göras på grundval av skördeberäkningarna. Tages de i Årsväxten 1943 redovisade

skördesiffrorna till utgångspunkt erhålles följande resultat.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Höstvete

Vårvete

Råg

ton

ton

ton

Skörd .........................

....... 361 000

166 000

398 000

Avgår: lagringsförlust 2 %.......

....... 7 000

3 000

8 000

avrens .................

....... 29 000

13 000

40 000

utsäde..................

....... 41000

19 000

42 000

Återstår.......................

....... 284 000

131 000

308 000

Utsädeskvantiteten är beräknad med ledning av arealinventeringens uppgifter

om den areal, som besätts hösten 1943 respektive är avsedd att besås våren

1944: 195 500 ha höstvete, 92 200 ha vårvete och 209 800 ha håg (203 100

ha höstråg och 6 700 ha vårråg).

I samband med utarbetandet av januarikalkylen gjorde Svenska spannmålsaktiebolaget

en undersökning av genomsnittspriserna på spannmål av

1943 års skörd med ledning av uppgifter från centralföreningarna. Härvid

erhöllos följande resultat.

Ingångspriser Årsmedelpriser

kronor kronor

Höstvete...................... 25''38 25-88

Vårvete....................... 28-07 2857

Råg .......................... 24-43 24-93

Det angivna priset på vårvete inkluderar det stimulanstillägg om en krona

per deciton, vilket enligt jordbrukskommitténs tidigare uttalande bör avdragas

vid kalkylens begagnande i samband med prissättningen.

Det bör framhållas att den här anförda beräkningen av priserna får betraktas

såsom preliminär. När fullständigare uppgifter rörande försäljningen

av spannmålen föreligga, torde på sedvanligt sätt uppgifter från Svenska

kvarnföreningen rörande de av kvarnarna erlagda spannmålspriserna få

läggas till grund för en beräkning av de till jordbrukarna erlagda priserna.

Skörden beräknas enligt följande sammanställning.

Areal enligt

inventeringen

hektar

Hektarskörd

kg/ha

Höstvete ............ 195 494 2 300

Vårvete............. 92 242 1 700

Höstråg............. 203 094 1 800

Vårråg.............. 6 745 1 100

Totalskörd

ton

450 000

157 000

366 000

7 000

Summa brödsäd 980 000

Till avsalu och löneförmalning erhållas följande kvantiteter.

Höstvete

Vårvete

Råg

ton

ton

ton

Skörd ............................

157 000

373 000

Avgår: lagringsförlust 2 %..........

9 000

3 000

8 000

avrens, 8 % resp. 10 %......

.... 36 000

13 000

37 000

utsäde ....................

.... 41000

19 000

42 000

Återstår..........................

..... 364 000

122 000

286 000

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 253

105

Kvantitet Pris Värde

ton kr/dt milj. kronor

Höstvete...................... 364 000 26"50 96-5

Vårvete....................... 122 000 28-50 348

Råg.......................... 286 000 25-50 72''9

Vid beräkningen ha priserna antagits bliva oförändrade i förhållande till

de för 1943/44 bestämda årsmedelprisema för spannmål av normalkvalitet.

För vårvete har räknats med ett extra tillägg av 1 krona per deciton för

proteinhalt, medan ev. stimulanstillägg icke medtagits.

Till jämförelse meddelas följande sammanställningar.

Skörd av brödsäd. Ton.

1942

1943

1944 (prognos)

Höstvete.

219 000

361 000

450 000

Vårvete..

181 000

166 000

157 000

Höstråg..

439 000

390 000

366 000

Vårråg ..

9 000

8 000

7 000

Snmma brödsäd

920 000

925 000

980 000

Brödsädsareal. Hektar.

1942

1943

1944»

Höstvete.

164 009

153 662

195 494

Vårvete..

114 535

112 711

92 242

Höstråg..

241 236

212 784

203 094

Vårråg ..

8 263

7 598

6 745

Summa brödsäd

528 043

486 755

495 575

Saluöverskott och löne förmälning. Ton.

1942/43

1943/44*

Förkalkyl för

1944/45

Vete.....

384 000

415 000

486 000

Råg.....

364 000

308 000

286 000

Summa brödsäd

748 000

723 000

772 000

Inkomster av

brödsäd. Milj.

kronor.

1942,43

1943/44*

Förkalkyl för

1944/45

Höstvete .

...... 73-3

735

96-5

Vårvete .

...... 285

37-4

34 8

Råg.....

...... 90-1

76-8

72-9

Summa brödsäd 191-9

187-7

204-2

Korn.

Under år 1942/43 levererades 136 000 ton korn till handeln och kvarnarna.

Härtill kommer husbehovsförmalningen i Norrland, vilken uppskattats till

25 000 ton, varför den sammanlagda kvantiteten uppgick till 161 000 ton. 1

1 Preliminär beräkning.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Enligt uppgift från Svenska kvarnföreningen har priset till odlare uppgått

till 22,70 kronor per deciton (handelskvamarnas inköpspris minskat med

frakter och handelsmarginal).

Skörden av korn uppgick år 1943 till 230 000 ton (Årsväxten 1943). Saluöverskottet

kan beräknas till 135 000 ton. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen

i Norrland erhålles ungefär samma totalkvantitet som

1942/43 eller 160 000 ton.

Genomsnittspriset på korn har av Svenska spannmålsbolaget beräknats till

23,49 kr/dt. Detta pris avser emellertid endast södra och mellersta Sverige,

där utfodringsförbud gäller. I norra Sverige är priset 50 öre lägre. Medelpriset

har beräknats på följande sätt.

Kvantitet

Pris

Värde

ton

öre/kg

milj. kronor

135 000

23 49

31-71

25 000

23-00

5-75

160 000

23-41

37-46

Totalskörden vid antagen normalskörd har beräknats på följande sätt.

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kg/ha ton

100 960 2 000 202 000

Enligt arealinventeringen den 20 oktober 1943 beräknas för Svealand, Götaland

och Gävleborgs län en kornareal av 63 260 ha. Enligt inventeringen den

1 juni 1943 uppgick kornarealen inom dessa områden till 74 517 hektar, varför

en nedgång med 15,1 procent skulle vara att vänta i år.

Rörande den planerade sådden av korn i norra Sverige (norr örn Gävleborgs

län) föreligga inga uppgifter. Sannolikt torde arealen där undergå mindre förskjutningar

än de för södra och mellersta Sverige preliminärt uppgivna. I ovanstående

kalkyl har räknats med oförändrad areal (37 700 hektar) för Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Beräkningen av saluöverskottet av korn blir beroende av den fortsatta tilllämpningen

av utfodringsförbudet. Bli väderleksförhållandena normala och

skörden av brödsäd till följd därav så stor som ovan antagits, anses en fortsatt

inmalning av korn icke erforderlig bortsett från en viss inblandning i

samsikt. Med hänsyn till de förut gjorda antagandena beträffande brödsädesskörden

införes därför i inkomstberäkningen endast de kvantiteter korn,

som beräknas åtgå till samsikt samt till grynkvarnar och bryggerier d. v. s.

10 000 + 20 000 + 30 000 — 60 000 ton. Till denna kvantitet har lagts husbehovsförmalningen

i Norrland, vilken liksom tidigare uppskattats till 25 000

ton. Den totala kvantiteten korn till avsalu och husbehovsförmalning beräknas

sålunda till 85 000 ton mot 160 000 ton år 1943/44.

Priset upptages preliminärt efter samma grunder som i augustipromemorian

till 23,50 kr/dt för södra och mellersta Sverige och 23 kr/dt för norra

Sverige. Värdet beräknas sålunda enligt följande.

Kvantitet

Pris

Värde

ton

öre/kg

milj. kronor

60 000

23-50

14-10

25 000

23 —

5-75

85 000

23-35

19-85

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

107

Till jämförelse kan nämnas att inkomsterna av korn under de senaste åren

beräknats till följande belopp.

1942/43 ............................ 36-5 milj. kronor

1943/44 ............................ 37 5 » »

1944/45 (prognos).................... 19''9 » »

Ersättning för av Jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

I samband med återinförandet av prisortssystemet för produktionsåret

1943/44 erhöllo jordbrukarna såsom ersättning för den härigenom uppkommande

ökningen av fraktkostnaderna i förhållande till år 1942/43 en höjning

av priserna på vete, råg och korn med 50 öre/dt. Detta pristillägg ingår i de

ovan beräknade priserna. Emellertid innebär det nu tillämpade prisortssystemet

en icke obetydlig ökning av antalet prisorter i förhållande till år 1938/39,

varigenom vid de ovan angivna priserna en viss sänkning av jordbrukarnas

fraktkostnader för spannmål kommit till stånd i jämförelse med basåret.

Denna har av spannmålsbolaget beräknats till 20 öre/dt. Enligt livsmedelskommissionens

spannmålssektion torde den verkliga besparingen emellertid

stanna vid ca 10 öre. Detta belopp upptages här såsom en särskild inkomstpost,

vilken beräknats på följande sätt, varvid löneförmalningen antagits

bliva lika stor som 1942/43.

Saluöverskott av vete...................... 364 000 ton

» » råg...................... 267 000 »

» » korn .................... 135 000 »

Sammanlagt saluöverskott 766 000 ton

Med en fraktminskning av 10 öre/dt erhålles ett belopp av 0,8 milj. kronor.

Under samma förutsättningar erhålles för 1944/45 följande prognos.

Saluöverskott av vete...................... 435 000 ton

» » råg...................... 245 000 »

» > korn .................... 60 000 »

Sammanlagt saluöverskott 740 000 ton

Fenk t minsk ningen kan följaktligen beräknas till 0,7 milj. kronor.

Havre hö oeh halm.

Från spannmålsbolaget och arméförvaltningen ha följande uppgifter erhållits.

Havre, ton:

1942/43

1943/44

1944/45 (prognos)

Förmälning ..

......... 83 000

70 000

60 000

Armén.......

......... 6 000

20 000

20 000

Åkerier.......

......... 15 000

15 000

15 000

Skogskörsler..

......... 45 000

45 000

45 000

Upplagring ...

......... >60 000

—

—

Summa 209 000

150 000

140 000

1 Därav 10000 ton blandsäd.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

1942/43 1943/44 1944/45 (prognos)

ö, ton:

Armén................ 30 000 20 000 20 000

Åkerier................ 15 000 15 000 15 000

Skogskörsler .......... 60 000 45 000 45 000

Summa 105 000 80 000 80 000

Halm, ton:

Armén................ 20 000 20 000 20 000

Åkerier................ 5 000 10 000 10 000

Skogskörsler .......... 20 000 20 000 20 000

Summa 45 000 50 000 50 000

För år 1942/43 ha följande priser tillämpats:

havre 18,75 kr/dt (enkelt medeltal mellan priserna på vit- och svarthavre),

hö 10,50 kr/dt,

halm 3,75 kr/dl.

År 1943/44 är havrepriset oförändrat 18,75 kr/dt. Halmpriset har sänkts

med en krona till 2,75 kr/dt. Priset på hö sänktes först med 2 kr/dt. Med hänsyn

till den rådande knappheten på hö utfärdade emellertid sedermera livsmedelskommissionen

normalpriser, gällande från den 15 november 1943, vilka

inneburo en prishöjning med 1,50 kr/dt i förhållande till den ursprungligen

för 1943/44 angivna riktprisnivån. Genomsnittspriset upptages här till

9,50 kr/dt, vilket ungefär motsvarar ett pris av 8,50 kr/dt under 21U månad

och 10 kr/dt under 6’/2 månad.

För år 1944/45 räknas med nu rådande priser: havre 18,75 kr/dt, hö 10

kr/dt och halm 2,75 kr/dt.

Matärter.

Den sammanlagda kvantiteten matärler beräknas för regleringsåret 1942/43

till 32 000 ton och genomsnittspriset till 46 kr/dt.

Skörden av matärter angives för regleringsåret 1943/44 i Årsväxten 1943

till 41 700 ton. Efter avdrag av lagringsförluster, avrens och utsäde erhålles

till avsalu och hemmaförbrukning en kvantitet av 26 000 ton. Priset beräknas

till 41 kr/dt.

Arealen matärter kan enligt arealinventeringen beräknas uppgå till 24 988

hektar.

Den föreslagna normalskörden uppgår till 1 500 kg/ha. Till jämförelse kan

nämnas, att skörden per hektar under åren 1942 och 1943 uppgått till 1 540

resp. 1 250 kilogram och medelskörden under perioden 1931—1940 till 1 510

kg/ha.

Med ledning härav beräknas skörden till 37 500 ton. Den till försäljning

och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten erhålles enligt följande kal
-

kyl.

Skörd........................................ 37 500

Avgår: lagringsförlust.......................... 400

10 °/ avrens............................ 3 800

utsäde (25 000 ha å 225 kg)............. 5 600

Återstår...................................... 27 700

I beräkningarna har siffran avrundats till 28 000 ton.

Priset på ärter beräknas för närvarande till 41 kr/dt.

Värde: 11,5 miljoner kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

109

Sammanfattning av de senaste beräkningarna:

1942/43

1943/44

1944/45

Kvantitet

Pris

Värde

ton

öre/kg

milj. kr.

32 000

46-—

14-7

26 000

41 —

10-7

28 000

41 —

11*5

Matpotatis.

Med ledning av socialstyrelsen fortlöpande konsumtionsundersökningar i

stads- och landsbygdshushåll har kvantiteten matpotatis för produktionsåren

1942/43 och 1943/44 tidigare beräknats till 1 000 000 resp. 950 000 ton. För år

1944/45 torde med hänsyn till det förbättrade försörjningsläget en fortsatt

ehuru ej alltför snabb nedgång i potatisförbrukningen få antagas. Med hänsyn

härtill har kvantiteten upptagits till 900 000 ton för sistnämnda år.

För år 1942/43 har priset tidigare beräknats till 11 kr/dt. För år 1943/44

angavs från början ett årsmedelpris av 10 kr/dt. Under hösten visade det sig

emellertid att priset sjönk under den beräknade nivån, varför årsmedeipriset

— med hänsyn tagen till inlösningsgarantien och till den säsongmässiga prishöjningen

under våren och sommaren nu beräknats till 9 kr/dt. För år 1944/

45 begagnas samma pris i kalkylen.

Fabrikspotatis.

För 1942/43 har tidigare beräknats en sammanlagd förbrukning av fabrikspotatis

av 230 000 ton. År 1943/44 beräknas förbrukningen preliminärt uppgå

till 170 000 ton, fördelad på följande användningssätt:

Till stärkelse................. 140 000 ton

» brännvin................ 25 000 »

» flingor m. fl.............. 5 000 »

En mera exakt beräkning kan göras först när hembuden av potatis till

Svenska spannmålsaktiebolaget ägt rum.

Även för år 1944/45 räknas preliminärt med samma totalkvantitet.

Priset beräknas för samtliga tre år till 7,26 kr/dt, vilket motsvarar ett genomsnitt

av 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent samt en genomsnittlig

stärkelsehalt av 17,5 procent.

Sockerbetor.

För åren 1942/43 och 1943/44 lia jordbrukets inkomster av sockerbetor beräknats

på följande sätt:

1942/43

1913 44

Kvantitet

Sockerhalt

Pris

Värde

1 00n ton

procent

kr/dt

milj. kr.

. 1 735

16-89

4-75

82-4

. 1861

17-08

4-80

89-3

För 1944 års skörd har, såsom tidigare nämnts, räknats med en »normal»

avkastning av 35 000 kilogram per hektar. Arealen uppgick år 1943 till 50 329

hektar. Under förutsättning att densamma i år får samma relativt låga omfattning

(avrundat 50 000 hektar) skulle totalskörden komma att uppgå till

1 750 000 ton. Såsom en normal sockerhalt torde kunna angivas 17,5 procent.

Vid ett pris av 4,50 kr/dt för betor med 16 procents sockerhalt samt ett tillägg

av Vibo av detta grundpris för varje tiondels ökning därutöver av sockerhalten

erhålles ett genomsnittspris av 4,92 kr/dt. Inkomsten kommer under dessa förutsättningar

att uppgå till 86,1 milj. kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Oljeväxter.

Enär justeringarna av de för 1942/43 och 1943/44 beräknade inkomsterna

i avvaktan på kompletterande material ej hunnit slutföras införes här endast

en förkalkyl för 1944/45.

Areal ^hektar61 Totalskörd Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kronor

Höstraps........... 13 060 1 700 22 200 80 17 760

Vårraps............ 8 718 1300 11300 75 8 475

Vitsenap............ 8 524 1200 10 200 65 6 630

Vallmo ............ 2 165 800 1 700 110 1870

(Hjelin ............ 6 290 _1 200_7 500 80 _6 000

Summa miljoner kronor 40 735

Från den beräknade totalinkomsten skall dragas det s. k. stimulanstillägget.

Som utgångspunkt för en beräkning av detta har tagits de av jordbrukskommitténs

andra delegation beräknade produktionskostnaderna per hektar,

vilka dock höjts i relation till den stegring, som den totala kostnadskalkylen

undergått sedan nämnda undersökning verkställdes. En preliminär överslagsberäkning

ger vid handen att av den ovan angivna inkomstsumma 6,9 milj.

kronor skulle vara att betrakta såsom stimulansinkomst. Att upptaga i inkomstkalkylen

i samband med prissättningen återstår sålunda 33,8 milj.

kronor.

Spånads växter.

Inkomsten för år 1944/45 beräknas preliminärt enligt följande sammanställning:
Halmskörden.

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kilin

.................... 3 249 3 000 9 700 20 1 9 ''

Hampa.................. 1 811 4 000 7 200 14 1-0

Frö.

Lin .................... 3 249 600 1 950 95 1-9

Hampa.................. 1 811 175 317 115 0-4

Den sammanlagda inkomsten kan sålunda beräknas till 5,2 milj. kronor,

varifrån stimulansinkomslen skall avdragas. Då någon särskild produktionskostnadsberäkning

för spånadsväxter icke föreligger, har en överslagsberäkning

gjorts under antagande, att stimulansinkomsten har samma relativa andel

i totalinkomsten som beträffande oljeväxter. Den kan i så fall uppskattas

till 0,9 milj. kronor, varefter kvarstår 4,3 milj. kronor.

Mjölk.

Vid utarbetandet av januarikalkylen förelåge uppgifter om mjölkinvägningen

vid mejerier t. o. m. november månad. För den återstående delen av

året gjordes en prognos, vilken gav till resultatet en sammanlagd invägning

av 2 964 000 ton. För månaderna januari—maj lågo de av delegationen antagna

invägningssiffroma något lägre än en inom livsmedelskommissionens

matfettssektion utförd beräkning, beroende på att den ovissa fodersituationen

ansågs motivera en viss försiktighet vid uppskattningen.

Sedermera har mejeristatistiken för december månad färdigställts inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

lil

S.M.R., där man även framräkna! en preliminär siffra för mjölkinvägningen i

januari månad. Det visar sig nu, att invägningen under december något

och under januari avsevärt överskridit den av delegationen beräknade kvantiteten:
LK-delegation

Redovisad invägning

December ................ 214 000 217 000

Januari .................. 216 000 229 000 (prel.)

Emellertid torde det icke vara berättigat att med ledning av dessa siffror

antaga, att mjölkinvägningen i fortsättningen skall överstiga den beräknade

kvantiteten lika starkt som i januari. Mjölkproduktionen under sistnämnda

månad har utan tvivel påverkats mycket gynnsamt av den milda

väderleken, och en jämförelse med invägningssiffran för januari 1943 blir

därför i viss mån missvisande. Emellertid synes det uppenbart, att januarikalkylen

innebar en underskattning av mjölkproduktionen under den återstående

delen av produktionsåret. För februari månad tyda hittills inkomna

veckorapporter på att invägningen kommer att överstiga den av

delegationen beräknade kvantiteten. Även med hänsyn tagen till möjligheten

av en viss felmarginal i den preliminära beräkningen av januari månads invägning

synes invägningen under februari icke kunna uppskattas lägre än

till 214 000 ton. Under sådana förhållanden synes det sannolikt att produktionen

även under vårmånaderna kommer att stiga över den av delegationen

beräknade kvantiteten. De i januarikalkylen begagnade invägningssiffroma

för tiden mars—maj torde därför böra utbytas mot de av livsmedelskommissionens

matfettssektion beräknade siffrorna. Även för sommarmånaderna

torde en viss ehuru icke stor höjning av siffrorna vara motiverad. Beräkningen

belyses närmare av följande sammanställning.

1938/39

1939/40

1942/43

1943/44

1943/44

index: 1942/43

= 100

September ....

260

291

235

266

113

Oktober......

235

255

198

233

118

November____

212

223

172

205

118

December ....

220

234

183

217

119

Januari......

235

243

192

1 229

119

Februari.....

222

227

181

3 214

118

Mars.........

252

247

205

>232

113

April.........

263

255

221

> 242

110

Maj..........

295

272

264

3 290

110

Juni..........

315

297

297

3 310

105

Juli..........

306

281

284

>297

105

Augusti......

315

287

287

3 300

1"5

3129

3112

2 718

3 035

112

Antalet mejerileverantörer har under den hittills gångna delen av produktionsåret

utvecklats på följande sätt:

1942/43

1943/44

ökning

Index,

1942/43

= 100

September...................

234 754

242 624

7 871

103-4

Oktober.....................

223 183

241058

7 875

103-4

November...................

230 620

238 460

7 840

103-4

December....................

227 691

236 693

9 002

104-0

1 Preliminära. — 3 Prognos.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Samtidigt har kvantiteten mjölk per leverantör undergått följande förändringar:
-

1942/43

1943/44

Index,

1942/43

= 100

September................

999

1098

109-9

Oktober..................

849

965

113-7

November................

744

858

115-3

December.................

802

916

114-2

Siffrorna visa, att ökningen av mjölkinvägningen främst beror på de stegrade

leveranserna per leverantör, ehuru även den ökade anslutningen till mejerierna

medverkat. I fråga om den sistnämnda föreligger för december en

viss ökning i förhållande till de tidigare höstmånaderna. Denna synes dock

knappast vara av den storleksordning, att en justering av de i januarikalkylen

angivna kvantiteterna mjölk utanför mejeri är påkallad. Dock bör en

mindre ökning ske för fodermjölken, enär koantalet, såsom nedan närmare

beröres, här upptages något högre än i nämnda P. M.

Utifrån de ovan angivna förutsättningarna erhålles för produktionsåret

1943/44 följande beräkning av den totala mjölkproduktionen.

Levererat till mejeri ........................ 3 035 000

K-mjölk utanför mejeri...................... 180 000

» till hemmaförbrukning .............. 505 000

Lantsmörsmjölk ............................ 175 000

Fodermjölk ................................ 260 000

Summa 4 155 000

Den angivna kvantiteten överstiger med 71 000 ton beräkningen i januaripromemorian.

Beträffande koantalet företogs i januarikalkylen den förändringen, att antalet

per den 15 september 1943 och 1944 sänktes med 35 000 djur till 1 720 000

resp. 1 750 000 kor. Det har sedermera visat sig, att de under krigsåren företagna

husdjursräkningarna äro mindre fullständiga än 1937 års allmänna

jordbruksräkning. Enligt dir Stensgårds undersökningar härom torde ca 4

procent av kreatursantalet ej ha redovisats i de fr. o. m 1940 företagna husdjursräkningarna.

Denna omständighet bör tydligen föranleda en omräkning

av de kapitalförändringar, som tidigare beräknats för dessa år. I avvaktan

på en närmare undersökning av dessa förhållanden har tills vidare här blott

gjorts den justeringen, att de i augustipromemorian begagnade siffrorna för

koantalet återinförts. Medelkoantalet för år 1943/44 blir sålunda 1 770 000.

För åren 1942/43 och 1943/44 erhållas då följande justerade kalkyler.

1942/43 1943/44

Invägning vid mejerier........................ 2 718 3 033

K-mjölk utanför mejeri........................ 180 180

» till hemmaförbrukning ................ 510 505

Lantsmörsmjölk .............................. 200 175

Fodermjölk ................................_237_260

Summa 3 845 4155

Index ........................

Koantalet ....................

» , index ..............

Mjölkproduktion per ko, kg ..

» » » , index

100-0

1 727 000

100-0

2 226

1000

108-1

1 770 000

102-5

2 347

105-4

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

113

Enligt delilia beräkning skulle sålunda mjölkproduktionen per ko under

produktionsåret 1943/44 stiga med något över 5 procent i jämförelse med år

1942/43. En produktionsökning av denna storleksordning synes också av

andra skäl rimlig. Den sekulära ökningen av mjölkproduktionen, som före

krigsutbrottet brukade uppskattas till ca 1 procent örn året, men som sedan

avbröts under missväxtåren, torde nu åter göra sig gällande. Nyanslulningen

till mejerierna, som enligt vad inom S.M.R. verkställda undersökningen

utvisat medför en väsentlig ökning av mjölkavkastningen, bär haft en

betydande omfattning. Återverkningarna av missväxtårens foderknapphet, som

ännu gjorde sig gällande på hösten 1942, lia nu med säkerhet förlorat sin

betydelse. Härtill kommer ytterligare den förbättring av kobeståndet, som

ägt runi genom utslaktningarna.

Vid ett bedömande av mjölkproduktionens storlek under produktionsåret

1944/45 har man att utgå ifrån utvecklingen av å ena sidan koantalet och

å andra sidan mjölkproduktionen per ko. Beträffande koantalet kommer vid

normala betingelser en ökning i förhållande till innevarande år att föreligga,

även örn ingen ytterligare tillväxt sker under 1944, enär antalet per den 15

september 1944 överstiger medelkoantalet 1943/44 nied 15 000 djur. Huruvida

en tillväxt kommer att äga rum även under 1944/45 är vanskligt att

bedöma. Ä ena sidan är del redovisade koantalet fortfarande icke obetydligt

lägre än antalet före krigsutbrotet. Ä andra sidan är möjligen den angivna

siffran för koantalet under år 1943/44 — liksom för tidigare krigsår — för

låg, av skäl som förut berörts. Sistnämnda omständighet synes utgöra ett

skäl emot att av skillnaden mellan 1937 och 1943 års siffror för koantalet

utan vidare draga den slutsatsen, att en ytterligare mera betydande ökning

är att vänta. Med hänsyn härtill räknas här för 1944/45 med samma koantal

som det per den 10/o 1944 beräknade, nämligen 1 785 000. I jämförelse med

medelkoantalet 1943/44 innebär denna siffra som nyss nämnts en ökning

med 15 000 kor.

Beträffande mjölkavkastningen per ko har den föregående framställningen

gett vid handen, att en ökning kan beräknas äga rum under år 1943/44. Huruvida

denna ökning kommer att fortsätta under år 1944/45 är vanskligt att

bedöma. Det kan dock erinras örn att avkastningen fortfarande är väsentligt

lägre än åren 1938/39 och 1939/40, såsom framgår av följande sammanställning

(kilogram mjölk per ko och produktionsår).

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

2 455

2 427

2 259

2 190

2 226

2 347

100-0

98-9

92-0

89-2

90-7

95-G

Mot antagandet av en fortsatt ökning av produktionen per ko kan anföras,

att tillgången på oljekraftfoder alltjämt är mycket knapp och i kostnadsberäkningen

förutsättes så förbli även under 1944/45. Häremot kan å andra

sidan erinras om att mjölkproduktionens utveckling redan före krigsutbrottet

kännetecknades av ett efter hand något minskat beroende av oljekraftfoder.

Likaså kan erinras om den ökning av antalet mjölkleverantörer till

mejerierna som ägt rum. Under produktionsåret 1942/43 uppgick detta antal

lill 233 472 mot 207 439 år 1939/40. ökningen uppgår lill 26 033 eller 12,5

procent. Som tidigare nämnts har ökningen av leveranlörsantalet under hösten

1943 fortgått i tämligen snabb takt. Inom S.M.R. utförda undersökningar

lia klart ådagalagt, alt anslutning till mejeri medför en icke obetydlig ökning

av mjölkavkaslningen. Under sådana förhållanden synes det sannolikt,

ali en viss ökning av produktionen per ko är all vänta även under det kommadc

produktionsåret, även örn densamma troligen kommer alt bli mindre

Hill in''/ lill riksdagens protokoll 10-ii''i. I sami. Nr 2f>3. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

markerad än under innevarande år. Preliminärt räknas här med en mjölkavkastning

av 2 400 kg per ko, vilket i förhållande till den för år 1943/44

beräknade produktionen innebär en ökning med 2,3 procent.

Utifrån de här angivna förutsättningarna har följande kalkyl gjorts för

år 1944/45.

Medel- Kg mjölk Total mjölkkoantal

per ko prod. ton

1 785 000 2 400 4 284 000

En jämförelse mellan den sålunda uppskattade mjölkproduktionen år

1944/45 och de av LK-delegationen tidigare beräknade produktionssiffrorna

för vissa tidigare år visar följande.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1000 ton.....

4 714

4 596

4 086

3 661

3 845

4155

4 284

100*0

97-5

86*7

77*7

81*6

88*1

90*9

100*0

88*9

79*7

83*7

90*4

93*2

Den för 1944/45 uppskattade produktionen innebär en minskning med 91

procent i jämförelse med 1938/39 och med 6,8 procent i jämförelse med

1939/40.

Mjölkens fördelning efter olika användningssätt har beträffande åren 1942/

43 och 1943/44 redan behandlats i fråga om flertalet poster. Den till mejerier

levererade mjölken fördelade sig under år 1942/43 på följande sätt:

Konsumtionsmjölk (inkl. till mjölk omräknad grädde) 871 000

Produktmjölk .................................... 1 847 000

2 718 000

En liknande beräkning för år 1943/44 är förhållandevis vansklig att utföra

med hänsyn till att verkningarna av gräddransoneringens upphävande

ännu icke kulma överblickas. Siffrorna bli därför med nödvändighet tämligen

osäkra. Ev. felaktigheter på denna punkt få dock en ganska begränsad

inverkan på inkomstberäkningen, då de endast avse den invägda mjölkmängdens

fördelning på konsumtions- resp. produktmjölk.

Försäljningen av konsumtionsmjölk har under tiden september—december

1943 haft följande omfattning (oskummad mjölk enligt S.M.R:s statistik):

1942 1943

September...................... 64156 66 048

Oktober........................ 61307 66 334

November...................... 57 625 63 728

December...................... 62 644 65 440

Sept.—dec....................... 245 732 261 550

Index.......................... 100.0 106*4

ökningen uppgår till 15 800 ton eller 6,4 procent. Den största delen av

densamma faller på månaderna oktober och november, vilka år 1942 kännetecknades

av knapphet på mjölk och lokala mjölkransoneringar genom

handelns försorg på vissa orter. Det synes därför icke sannolikt att försäljningen

av konsumtionsmjölk skall fortsätta att stiga i samma takt under den

återstående delen av produktionsåret. Tvärtom är en mindre nedgång i förhållande

till 1943 års försäljning icke osannolik för vissa månader. Med

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

115

hänsyn härtill uppskattas försäljningen av konsumtionsmjölk för hela produktionsåret

1943/44 till 810 000 ton, vilket innebär en ökning i förhållande

till 1942/43 med 10 000 ton men en minskning för tiden januari—augusti

1944 jämfört med samma tid 1943 med ca 6 000 ton.

Kvantiteten gjedde omräknad till mjölk har under hösten 1943 varit följande.

1942/45 1943/44

September ........................ 4 022 4 830

Oktober .......................... 4 590 5 221

November ........................ 4 982 5 015

December ........................ 4 017 4 917

Sept.-dec........................... 18 211 19 983

Index ............................ 1000 109-7

För tiden januari—augusti 1943 uppgick gräddförsäljningen, omräknad i

mjölk, till ca 53 000 ton. Upphävandet av ransoneringen beräknas medföra

en två- å tredubbling av försäljningen. Preliminärt har densamma under

nämnda period uppskattats till 140 000 ton. Lägges härtill den för höstmånaderna

redovisade gräddförsäljningen erhålles en sammanlagd kvantitet av

160 000 ton till mjölk omräknad grädde.

För år 1943/44 erhålles sålunda följande fördelning av den till mejerier

levererade mjölken.

Konsumtionsmjölk ...................... 810 000 ton

Till mjölk omräknad grädde ............ 160 000 »

Produktmjölk .......................... 2 065 000 »

Summa 3 035 000 ton

För år 1944/45 har den totala mjölkproduktionen tidigare uppskattats till

4 284 000 ton. Hur denna kommer att fördela sig med hänsyn till olika användningssätt

beror givetvis i hög grad på de statliga regleringsåtgärderna,

främst med avseende på konsumtionsmjölken. Till att börja med antages här

att standardiseringen bibehålies i sin nuvarande form.

Kvantiteten k-mjölk till hemmaförbrukning uppskattas efter vanliga grunder

(ca en procents årlig minskning) till 500 000 ton. Fodermjölken bör höjas

något med hänsyn till det stigande kreatursantalet. Preliminärt beräknas

275 000 ton fodermjölk. Fördelningen mellan mejeriinvägning å ena och direktförsäljning

och lantsmörsproduktion å andra sidan blir beroende av förändringarna

i antalet mejerileverantörer. I december 1943 uppgick detta till

236 693. Det högsta antalet hittills redovisades för september 1943 med

242 624 leverantörer. Siffran synes visa, att det ännu finnes utrymme för en

viss ökning. Samtidigt som en viss överflyttning av mjölk från direktförsäljning

och lantsmörstillverkning till mejerierna sålunda kan beräknas, måste

emellertid även beaktas den produktionsökning, som sker hos mejerileverantörerna.

Nedgången i direktförsäljning och lantsmörstillverkning kan därför

icke gärna bli särskilt stor. Här räknas preliminärt med 25 000 ton, fördelade

med 10 000 ton på direktförsäljning av k-mjölk och 15 000 på lantsmörsmjölken.

Beträffande den vid mejerier invägda mjölken antages kvantiteten konsumtionsmjölk

komma att uppgå till 800 000 ton. Då samtidigt räknas med

minskad direktförsäljning innebär detta antagande en mindre nedgång i den

sammanlagda k-mjölksförbrukningen. Gräddförsäljningen antages bli av en

omfattning, som ungefär motsvarar 1943/44 års försäljning efter gräddranso
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

neringens upphävande, d. v. s. ca 200 000 ton till mjölk omräknad grädde. I

sin helhet får kalkylen då följande utseende:

K-mjölk vid mejeri (inkl. grädde) ............ 1 000 000

utanför mejeri...................... 170 000

till hemmaförbrukning .............. 500 000

Produktmjölk vid mejeri .................... 2 179 000

Mjölk till lantsmörsproduktion................ 160 000

Fodermjölk ...................... 275 000

Summa mjölk 4 284 000

Från Sveriges lantbruksförbund bär erhållits följande sammanställning

av beräknade mjölkpriser.

I. Från mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

1942/43 1943/44 1944/45

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik.......... 29-61 29*65 29-65

Avgår detaljhandelsmarginal ...................3-58____3-55______3-55

Återstår .................................... 26*03 26*10 26*10

» efter korrigering för svinn............ 25*52 25*59 25*59

Avgår mejerikostnader........................ 5*46 5*48 5*48

» extrafrakter............................ 0*82 0*65 0*51

Producentpris i öre per liter.................... 19*24 19*46 19*60

Omräknat till kg................................ 18*68 18*89 19*03

Tillkommer mjölkpristillägg ................... 1*66__1’71_f''71

Producentpris, öre per kg ...................... 20*34 20*60 20*74

2. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik.......... 28*61 28*65 28*65

Avgår detaljhandelsmarginal .................. 3*58__3*55__3*55

Återstår .................................... 25*03 25*10 25*lo

» efter korrigering för svinn............ 24*54 24*61 24*61

Avgår mejerikostnader inkl. stand.kostnader .... 5*61 5*63 5*63

» extrafrakter............................ 0*82 0*65 0*51

Producentpris i öre per liter.................... 18*11 18*33 18*47

Omräknat till kg .............................. 17*58 17*80 17*92

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till standardiserad

mjölk.............................. 1*38__1’42__P42

Producentpris i öre per kg standardiserad mjölk.. 18*96 19*22 19*35

4. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd

pr kg smör.................................. 17*49 17*43 17*43

Tillkommer mjölkpristillägg .................. 1*18 1*22 1*22

Avgår mejerikostnader....................... 1*45____1*47___ 1*47

Producentpris per kg .......................... 17*22 17*18 17*18

5. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkpris.................................... 17*22 17*18 17*18

Skummjölksvärde ............................. 4*05__4*05_4*05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk................ 21*27 21*23 21*23

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

117

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk lia beräknats

på följande sätt.

Kvantitet

1 UDO ton

Pris

öre, kg

Värde

milj. kronor

Oskummad mjölk (till mjölk omräknad grädde)

Standardiserad mjölk ........................

200

942-2

20-71

19-32

41-4

182-0

223-4

K-mjölken har omräknats till standardiserad mjölk enligt den relation som

rådde 1942/43.

För övriga i kalkylen ingående mjölkkvantiteter erhållas följande värden:
-

K-mjölk utanför mejeri........

till hemmaförbrukning

P-mjölk vid mejeri............

Lantsmörmjölk ..............

Kvantitet

Pris

Värde

1 000 ton

öre/kg

milj. kronor

.. 170

24-27

41-3

.. 500

21-23

106-2

.. 2 179

17-18

374-4

.. 160

17-08

273

Skummjölk till ost.

Ostproduktionen har år 1942/43 uppgått till 18 378 ton. För år 1943/44

beräknas densamma komma att stiga till 27 000 ton. Med en genomsnittlig

skummjölksåtgång av 8,47 kg per kilogram ost erhålles en total förbrukning

av 156 000 resp. 229 000 ton skummjölk.

För år 1944/45 räknas här med en avsevärd minskning i skummjölksåtgången,

sammanhängande med en återgång till fredstidens fetthalt i osten.

Beräkningen, som givetvis är ytterst osäker, bygger på antagandet av en i förhållande

till 1943/44 oförändrad ostkvantitet samt samma relation för skummjölksåtgången

mellan 1938/39 och 1944/45 som för ostkvantiteten.

Diverse mjölkbidrag.

Producentbidrag och differentieringstillägg .

1942/43

milj. kr.

. . . 48-5

1943/441

milj. kr.

54-1

1944/451 2

milj. kr.

60-0

Merfrakttillägg ...........................

. .. 3-G

2-6

1-3

Kompensation för utebliven prishöjning ...

. .. 12

1-2

1-3

53-3

57-9

62-6

Jordbrukets inkomster av släkten..

Köttproduktionen 1942/43.

Då nu statistiska uppgifter föreligga för hela produktionsåret 1942/43 kunna

definitiva siffror för köttproduktionen framläggas . Beräkningarna lia utförts

på samma sätt som tidigare, d. v. s. den besiktigade slakten har beräknats

med ledning av den i »Jordbruksekonomiska uppgifter» återgivna månadsstatistiken,

den stämplingskontrollerade slakten är hämtad från konsumtionsavdelningens

veckostatistik och husbehovsslaktens storlek från kortkontrollens

statistik över utlämnade slaktlicenser. Beträffande dessa sist
1

Preliminär beräkning.

2 Förkalkyl.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majlis proposition nr 253.

nämnda gäller, att blott den del av slakten medräknats, som behållits för

enskilda hushålls behov.

Vid beräkningen av husbehovsslakten för produktionsåret 1942/43 uppståten

viss svårighet på grund av skiljaktiga redovisningsmetoder för kalenderåren

1942 och 1943. Medan redovisningen år 1942 skett efter viktklasser

(30 kg och därunder, 31—99 kg samt 100 kg och däröver) redovisas husbehovsslakten

år 1943 efter olika djurslag. Det har antagits, att gruppen

»djur med slaktvikt under 30 kg» år 1942 varit sammansatt av mindre

kalv samt får och getter i samma proportion som under tiden januari—

september 1943, d. v. s. 95: 5 för vikten och 90: 10 för antalet. Den felkälla,

som kan ligga i att denna proportion är mindre exakt, kan i varje

fall inte vara av nämnvärd betydelse, enär det totala antalet slaktdjur är

bestämt.

Resultaten av beräkningarna återges härnedan.

Köttproduktionen år 1942143.

Antal djur

Med el vikt

kilogram

Köttproduk- [

tion, ton ;

Storboskap

Besiktigad slakt ......

Stämplad slakt........

Hemslakt2............

239 299

17 345

(880)

1193-9

135-8

(102-3)

46 400

2 355

90

Summa slakt

257 524

189-7

48845

Större kalo

Besiktigad slakt.......

Stämplad slakt........

Hemslakt2............

205 544

13 020

(9 417)

1489

52-5

(43-9)

10 051

715

413

Summa slakt

228 581

48-9

11179

Mindre kalv

Besiktigad slakt.......

Stämplad slakt........

Hemslakt2............

540 128

44 736

(161 899)

1 20''1

180

(16-0)

10 857

805

2 593 S

Summa slakt

746 763

19-1

14 255 1

Får och getter

Besiktigad slakt.......

Stämplad slakt........

Hemslakt2............

109 386

4 872

(12 633)

116-5

13-G

(10-0)

1805

66

126

Summa slakt

126 891

15-7

1997

Häst

Besiktigad slakt.......

Stämplad slakt........

21212

1480

1 282-8

255-0

5 999

377

Summa slakt

22 692

281-0

6 376

På grundval av ovanstående beräkning rörande kvantiteterna samt från

lantbruksförbundet erhållna uppgifter om priserna har värdet beräknats på

följande sätt. 1 2

1 Medelvikterna för den besiktigade slakten äro beräknade nied ledning av konsumtionsavdelniugens

veckostatistik.

2 Antalet hemslaktade djur torde i viss mån vara missvisande. Blott Vi, 1h och 3/i samt

hela djur redovisas. I många fall torde blott obetydliga köttkvantiteter behållas på gården

medan resten marknadsföres. Följaktligen bli även medelvikterna missvisande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Kvantitet Pris Värde

1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap.................. 48*8 194 94''7

Större kalv.................. 11*2 228 25*5

Mindre kalv ................ 14*3 158 22*6

Får och getter .............. 2 0 347 6*9

Häst........................ 6‘4 132 8*4

Hela köttproduktionen 158*1

Köttproduktionen för år 1943/44 beräknades i samband med januarikalkylen

på följande sätt.

Antal Medelslakt- Köttproduktion

slaktdjur vikt, kg ton

Storboskap............ 371 000 190*0 70 490

Störr kalv............. 275 000 49*0 13 474

Mindre kalv........... 810 000 19*0 15 390

Häst.................. 32 000 285*0 9 120

Får och getter......... 235 000 15*7 3 690

En kontrollräkning med användande av senare framkommen statistik

synes medföra ytterst obetydliga förskjutningar, varför den anförda kalkylen

här bibehålies.

Med användande av från lantbruksförbundet erhållna prisuppgifter er
-

hållas följande värden:

Köttproduktion

Pris

Värde

ton

öre/kg

milj. kr.

Storboskap ........

........ 70 500

195

137*5

Större kalv........

........ 13 500

232

31*3

Mindre kalv.......

........ 15 400

141

21*7

Häst..............

........ 9100

129

11*7

Får och getter ....

........ 3 700

360

13*3

S:a 215*n

För år 1944/45 har köttproduktionen uppskattats på följande sätt.

Antal Slaktvikt Köttproduk- Pris Värde

slaktdjur kilogram tion ton öre/kg milj. kr.

Storboskap............ 400 000 190 76 000 196 149*0

Större kalv............ 300 000 49 14 700 233 34*3

Mindre kalv .......... 800 000 19 15 200 140 21*3

Häst.................. 30 000 285 8 550 129 11*0

Får.................. 235 000 16 3 760 360 13.5

Fläskproduktionen 1942153.

Fläskproduktionens storlek år 1942/43 framgår av följande sammanställ
-

ning.

Antal djur

Besiktigad slakt... 601413

Stämplad slakt.... 17 856

Heinslakt........ 535 863

Medelslaktvikt

(kg)

87*1

75*5

90*0 1

Total fläsk

prod. (ton).

52 383

1 348

48 228

S:a slakt 1 155 132 88*3 101 959

1 Medelslaktvikten för besiktigade svin låg nära 2 kg högre än som antagits i augustipromemorian.

Medelslaktvikten för hushållsgrisar som enligt i februari 1943 företagen enkät uppgått

till 88 kg, har ävenledes iiöjts med 2 kg till 90 kg.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Avdrag bör göras för svinslakteri utanför jordbruket (6 000 ton) och för

dubbelräknad slakt av hushållsgrisar inom jordbruket (1 000 ton). Följaktligen

kvarstå 95 000 ton fläsk att insättas i inkomstkalkylen.

Fläskpriset för 1942/43 har av lantbruksförbundet uppgivits vara 226

öre/kg. Fläskproduktionens värde har sålunda uppgått till 214,7 milj. kr.

För år 1943/44 har fläskproduktionen tidigare (i januaripromemorian)

med ledning av betäckningsstatistiken uppskattats till 1 346 000 slaktdjur.

Samtidigt förutsattes, att slaktvikten, som under hösten stigit avsevärt, åter

skulle sjunka så att den i genomsnitt för hela året blev densamma som

1942/43 eller 88,3 kg. Totalproduktionen av fläsk beräknades sålunda till

118 850 ton, varav på jordbruket skulle belöpa sig 112 850 ton. Priset har

av lantbruksförbundet uppgivits till 241 öre per kilogram, vilket ger ett värde

av 272,0 milj. kronor.

För en uppskattning av fläskproduktionen under år 1944/45 föreligger

betäckningsstatistiken t. o. m. januari månad. Antages nu som tidigare ett

intervall mellan betäckning och slakt av 13 månader, kan kalkylen göras

med ledning av betäckningssiffrorna för augusti 1943—januari 1944. Antalet

betäckningar under denna tid uppgick till 94 000. Med ledning av 1938/39

års fördelning av betäckningarna på månader erhålles för hela tiden

augusti—-juli ca 200 000 betäckningar, vilka motsvara ca 1 500 000 slaktsvin.

Med en medelslaktvikt av 88 kg erhålles en total fläskkvantitet av

132 000 ton. För tidigare år har avdrag gjorts för 6 000 ton motsvarande

''hushållsgrisar utanför det egentliga jordbruket. Tillämpas denna beräkning

även för 1944/45 återstår 126 000 ton. Priset har av lantbruksförbundet

uppgivits till 241 öre per kilogram, vilket ger ett värde av 303,7 milj. kronor.

Nämnas bör att en eventuell sänkning av slaktvikterna till följd av en

omläggning av prissättningen på fläsk medför en ökning av antalet, i det

att intervallet mellan betäckning och slakt i så fall minskas. Den felkälla

som ligger i slaktviktsantagandet begränsas härigenom till sin betydelse.

Försäljning av smågrisar.

I enlighet med principen att vid beräkningen av inkomsterna av svinslakten

avdraga en beräknad kvantitet för hushållsgrisar utanför jordbruket

har såsom inkomst upptagits ett uppskattat belopp för jordbrukarnas försäljning

av smågrisar till lägenhetsägare etc. Detta har för 1943/44 tidigare

angivits till 3,4 milj. kronor. En exakt beräkning är tills vidare icke möjlig,

varför siffran här införes oförändrad. För 1944/45 har densamma avrundats

nedåt till 3,0 milj. kronor.

Försäljning av militärhästar.

I avvaktan på ytterligare uppgifter införes den förut för 1943/44 angivna

siffran, 1,0 milj. kronor, för såväl 1943/44 som 1944/45.

Ull.

Kvantiteten har tidigare beräknats till 800 ton för 1943/44. Densamma bibehålies

oförändrad även för 1944/45. Med ett pris av 5 kronor per kilogram

erhålles en inkomst av 4,0 milj. kronor.

Merinkomst av griiddförsäljning.

S.M.R. har reviderat de tidigare beräkningarna av den merinkomst utöver

k-mjölksvärdet, som erhållits vid gräddförsäljning.

Resultatet av de nya beräkningarna sammanställas i följande tabell:

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45

Merpris per kilogram

mjölk, ören ........ 2*51 2-85 8-14 12-62 11''99 11‘92 1192

Total merinkomst, milj.

kronor.............. 7*5 8*2 11*5 7*5 5*2 14*3 17*9

Export av levande djur.

Export resp. import av levande djur har under 1943/44 praktiskt taget

icke förekommit.

Ägg.

Produktionen av ägg har varit föremål för en särskild undersökning, vilken

utförts av direktör A. H. Stensgård. Resultatet av denna undersökning

redovisas i nedanstående tabell.

Äggproduktionens storlek och värde.

Ar

Värphöns

1000

st.

Ägg per

höna

st.

Aggpro-

duktion

1000

kg-

Pris pr kg

Värde milj. kr.

Härav jordbr.

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

1938/39

9 210

112

60 860

1-42

1-41

86-4

85''8

75-6

75-1

1939/40

9 249

110

60 026

1-59

1-58

954

94-8

83-0

82-5

1940/41

8 542

103

51910

2-14

2-23

111-1

115-8

95-5

99-6

1941/42

6 298

101

37 530

2-51

2-56

942

96-1

77-6

79-2

1942/43

6 689

106

35 579

2-77

2-80

98-6

99-6

84-2

85-1

1943/44

6 412

112

42 370

2-85

2 95

120-8

125-0

102-6

106-2

1944/45

7 125

112

47 082

2-85

2-95

134-2

138-9

114-1

118-1

Kommentarer till tabellen.

Beräkningen av antalet värphöns bygger på olika hönsräkningar och har

utförts med hänsynstagande till avgångens och rekryteringens fördelning under

respektive år. För tuppar har härvid gjorts ett avdrag av 5 % på totala

hönsantalet.

Äggproduktionen per höna och år kunde före kriget beräknas uppgå till

112 ägg. De sämre foderhållandena under de tidigare krigsåren och de

stränga vintrarna förorsakade en tillfällig nedgång. Numera torde man dock

kunna räkna med att produktion per höna är densamma som strax före

kriget.

Vid omräkningen till kg har räknats med en äggvikt av 59 gram per styck.

Priset per kg ägg enligt alternativ I är beräknat som aritmetiskt årsmedelpris

av äggnoteringen och normalpriserna för överskottsområdena. I alternativ

II redovisas ett vägt årsmedelpris, som framräknats med ledning av

äggcentralemas likvider och normalpriserna inom de olika prisområdena.

I det totala produktionsvärdet ingår även produktionen från hönsbesättningar,

som ägas av andra än jordbrukare, främst lägenhetsinnehavare. Det

har därför varit nödvändigt alt särskilja jordbrukets andel i produktionen.

Detta har kunnat verkställas genom att totala produktionsvärdet fördelats

på jordbrukare och lägenhetsinnehavare i samma proportioner som hönsantalet

fördelat sig på dessa kategorier enligt hönsräkningarna.

Slakt av fjäderfil.

I anslutning till undersökningen rörande äggproduktionens omfattning har

direktör Stensgård även verkställt en beräkning av jordbrukarnas inkomster

av slakt fjäderfä. Resultatet härav framgår av följande sammanställningar.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 253- Utgallring shöns.

År

Total

avgång

Därav död- lighet 10 % av

hönsstam.

15 april

Till förbruk- ning

Pris pr st.

Värde

1000 kr.

Härav jord- br. i 000

kr.

1938/39

2 579

970

1609

1-50

2 414

2112

1939/40

2 950

970

1980

iso

2 970

2 584

1940/41

3 984

900

3 084

2-00

6168

5 304

1941/42

4 422

600

3 762

3-30

12 415

10 230

1942/43

2 568

600

1968

4-00

7 872

6 723

1943/44

2 430

675

1755

3*60

6 318

5 370

1944/45

2 257

750

1507

2-75

4144

3 522

Kycklingar och ungtuppar till slakt.

Å r

Antal

i samband

med rekry- tering

Pris pr st., kr.

Summa

värde

1 000 kr.

Härav jord- brukare

1 000 kr.

Ung-

tuppar

Kyck-

lingar

Medeltal

V4 tuppar

s/4 kyckl.

1938/39 ................

2 950

1''50

1-—

113

3 334

2 927

1939,40 ................

2 950

1-50

1-—

ll3

3 334

2 917

1940/41 ................

2 420

2-—

1-60

1-70

4114

3 538

1941/42 ................

2 270

4-—

2-80

3-10

7 037

5 798

1942/43 ................

3 000

4 —

2''80

3-10

9 300

7 942

1943/44 ................

3 000

3-

2-—

2''25

6 750

5 738

1944/45 ................

3 000

2-70

1-80

2-—

6 000

5100

Speciell kycklingsproduktion

till slakt.

1938/39 ................

1000

1-—

1000

878

1939/40 ................

1000

1 —

1000

875

1940 41 ................

—

—

_

_

1941/42 ................

—

—

—

_

1942/43 ................

—

—

_

_

1943 44 ................

500

2-—

1 000

850

1944/45 ................

500

1-80

900

765

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket.

1938/39

1939,40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Utgallringsliöns

2-2

2-G

5-3

102

6*7

5-4

3-5

Kj''cklingar och

ungtuppar ..

3-8

3-8

3-5

5-8

7-9

6-6

5-9

Summa

5''9

6-4

8-8

16-0

14-6

12-0

9-4

Jordbrukets skogsinkomster.

Den på jordbrukskommitténs uppdrag tidigare utförda undersökningen

rörande jordbrukets inkomster av skogskörsler har numera kompletterats

av prof. Th. Streyffert. Enligt dessa undersökningar beräknas de totala körningskostnaderna

till följande belopp (milj. kronor):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

57-8 76 0 103-7 118-0 1364 118-8

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

123

Av dessa belopp skall endast den del, som motsvarar ersättning för dragarearbetet

uppföras i kalkylen. Däremot skall ersättningen till körare icke

medtagas, enär arbetskostnadsberäkningen endast avser den i själva lanthushållningen

sysselsatta arbetskraften. En fördelning av kömingskostnaderna

på körare och dragare är givetvis vansklig att genomföra. Enligt meddelande

från prof. Streyffert leda de överväganden, som anförts i de båda hithörande

promemoriorna närmast till den slutsatsen, att 40 procent av den angivna

totalkostnaden bör tillgodoräknas dragaren. Såsom inkomst för jordbruket

böra i enlighet härmed följande belopp räknas:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

23-1 304 41-5 47-2 54-5 47 5

Dessa belopp böra emellertid reduceras med värdet av de kvantiteter havre,

hö och halm, som antagits komma till användning vid skogskörsler. Härefter

erhållas följande värden (milj. kronor):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

14-5 16-7 21-9 35-8 39-0 34 2

Jordbrukets Inkomster av köksviix tolli ing.

I enlighet med tidigare uttalade önskemål har livsmedelskommissionen genom

sin statistiska byrå låtit undersöka jordbrukarnas inkomster av köksväxtodlingar.

Undersökningen avser åren 1938/39 och 1943/44. Enligt densamma

beräknas denna inkomstpost ha uppgått till 25,6 resp. 38,1 milj. kronor

under de båda nämnda åren. För mellanliggande år har på grund av

brist på material någon beräkning hittills icke kunnat genomföras.

Förändringarna i Jordbrukets kreaturskapital och varuförråd lia beräknats

efter samma grunder som i augustipromemorian med följande modifikationer.

Antalet ungnöt har höjts med 14 000 djur för 1943 och antalet hästar sänkts

med 8 000 för 1944. Däremot ha de siffror för koantalet, som angåvos i

augustipromemorian befunnits bättre motsvara verkligheten än de sänkta

siffror, som ingingo i januarikalkylen. Beräkningarnas resultat sammanfattas

i följande sammanställning (milj. kronor):

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Kreaturskapital ..

Varuförråd ....

+ 30-0

- 52 0

- 82-2

— 37-0

— 47-3

+ 60-2

+ 25-5

+ 17-1

- 25-5

Summa

+ 300

- 52-0

- 119-2

- 47-3

+ 85-7

- 8-4

För 1944/45 har det ansetts riktigast att icke räkna med några kapitalförändringar.

I fråga örn kreatursantalet torde endast relativt begränsade förskjutningar

komma att inträffa, och i fråga örn fodertillgångarna synes kalkylens

karaktär av »normalkalkyl» närmast leda till den slutsatsen att inga

över- eller underskott av större betydelse äro att förvänta.

I detta sammanhang kan även nämnas, att en närmare granskning av de

under krigsåren företagna husdjursräkningarna givit vid handen att desamma

ge en mindre fullständig redovisning av kreatursstammen jin 1937 års

jordbruksräkning. Denna bristande fullständighet torde ha medfört en viss

övervärdering av den nedgång i kreatursstammen, för vilken avdrag gjorts

i beräkningarna. Betydelsen härav kan bedömas först sedan erforderliga bearbetningar

av husdjursräkningarna ägt rum.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 253,

Preliminärt sammandrag av Jord
-

Varuslag ra. m.

1938/39

1939/40

1940/41

Kvan-

titet

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvan-

titet

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvan-

titet

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

1

Höstvete..................

556

17-21

95-7

493

20-44

100-8

228

2800

63-8

2

Vårvete ..................

108

19-11

20-6

121

20-94

25-3

119

29-50

35-1

3

Råg......................

247

16-25

40-1

214

19-85

42-5

168

27-00

45-4

4

Korn ....................

96

1402

13-5

90

1734

15-6

74

25-00

18-5

5

Arealtillägg ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Fraktersättning............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7

Havre....................

130

11-57

15-0

158

16-72

26-4

110

23-00

253

8

Premie å fodersäd ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

Ärter.....................

15

19-14

2-9

8

38-86

3-1

17

49-65

8-4

10

Oljeväxter................

11

Spånadsväxter ............

—

—

—

—

—

—

—

—

02

12

Potatis, mat-..............

755

5-72

43-2

755

10-08

76-1

810

8-62

69-8

13

» . fabriks-...........

260

4-93

12 8

271

4-95

13-4

259

5-95

15-4

14

Sockerbetor...............

1834

3-05

55''9

1900

3-09

58-7

1859

3-58

66-6

15

Hö.......................

70

5-69

4 0

130

8-34

10-8

105

2246

23-6

16

Halm ....................

40

2-59

1-0

140

3-63

5*J

115

6-91

7-9

17

K-mjölk vid mejeri........

794

14 99

119-0

815

15‘44

125-8

716

20-12

1441

18

K-mjölk förs. utanför mejeri

240

18-79

45-1

225

19-81

44-6

210

24 27

51-0

19

K-mjölk till hemmaförbrukn.

537

13-81

74-2

530

15-81

83-8

523

19-71

103-1

20

P-mjölk vid mejeri........

2 335

11-81

275-8

2 297

13-61

312-6

2 030

17-01

345-3

21

Lantsmörmjölk............

420

10-77

45-2

375

11-83

44-4

308

16-16

49-8

22

Skummjölk till ost........

98

2-90

2''8

92

3-10

2-9

186

5-io

9*5

23

Merinkomst av gräddförsäljn.

—

—

7-5

—

—

8-2

—

—

11-5

24

Producentbidrag och diverse

mjölkbidrag ............

—

—

3*5

—

—

25-0

—

—

35-6

25

Bidrag till uppehållande av

vissa körlinjer...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

26

Storboskap................

89-0

105

93-5

91-4

122

111-5

102-3

146

149-4

27

Kalv, större...............

343

151

51-8

31-8

163

51-0

25''2

205

51-7

28

> , mindre.............

13-1

98

12-8

13-9

105

14-6

13-8

137

18-9

29

Får......................

3-4

174

5-9

2-7

196

5-3

2-3

241

5-5

30

Häst.....................

11-8

44

5-2

10-6

61

6*5

13-4

76

10-2

31

Svin......................

145-6

135

196 6

156-0

146

227-8

132-3

187

247-4

32

Förs. av smågrisar........

—

—

—

—

—

0-7

—

—

2-2

33

Förs. av militärhästar.....

—

—

0-6

—

—

27-3

—

—

3-8

34

Ull.......................

0-7

175

1-2

0-7

278

1-9

0-7

457

3-2

35

Export av levande djur ...

—

—

5*6

—

—

5-9

—

—

5-8

36

Ägg......................

—

—

75-1

—

—

82-5

—

—

99-6

37

Slakt av fjäderfä..........

—

—

5-9

—

—

6-4

—

—

8-8

38

Sima försäljningsinkomster

13820

1 066'' 5

1 736 4

39

Index

100-0

117-6

130-4

40

Kapitalförändringar.......

+ 30-0

- 52-0

-119-2

41

S:a milj. kronor

1 362 0

1514 5

1 617-2

42

Index

100-0

111-2

118-7

43

Skogskörsler..............

14-5

16-7

21-9

44

S:a milj. kronor

1 376-5

1 531-2

1639-1

45

Index

100-0

111-2

119-1

46

Trädgårdsväxter ..........

25"6

—

—

47

S:a milj. kronor

1402-1

—

—

48

Index

100-0

—

—

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

125

brukets inkomster 1938/39—1944/45.

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Kvan-

titet

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvan-

titet

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvan-

titet

10(10

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvan-

titet

1OO0

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

187

28-38

53-1

282

26-00

73-3

284

25-88

73-5

364

26-50

96-5

1

80

3132

25-1

102

27.91

28-5

131

27-57

36-1

122

28-50

34-8

2

193

27-22

52-5

364

24-74

90-1

308

24-93

76-8

286

25-50

72-9

3

93

26-00

24-2

161

22-70

36''5

160

23 41

37-5

85

23-35

19-9

4

_

_

19-9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

__

_

_

_

—

—

—

0-8

—

—

0-7

6

110

22-00

24-2

209

18''76

39-2

150

18-76

28-1

140

18-75

26-3

7

_

_

2-4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

16

51-00

8-2

32

46-00

14-7

26

41-00

10-7

28

41-00

11-5

9

9-2

_

—

15-2

—

—

26-3

—

—

33-8

10

_

_

1-0

_

_

2-6

—

—

3-3

_

—

4-3

11

975

16-12

157-2

1000

11-00

110-0

950

9-00

85-5

900

9-00

81-0

12

202

5-96

12-0

230

726

16-7

170

7-26

12-3

170

7-26

12-3

13

1844

4*03

85-4

1735

4-75

82-4

1861

4-80

89-3

1750

492

86 1

14

60

16-50

9-9

105

10-50

ll-o

80

9-50

7-6

80

io-oo

8-0

15

35

6-25

2-2

45

3*75

1-7

50

2-75

1-4

50

2-75

1-4

16

757

22-31

168-9

871

2216

1930

970

22-33

216-6

10(0

22-38

223-8

17

180

24-27

43 7

180

24-27

43-7

180

24-27

43-7

170

24-27

41-8

18

j 516

21-39

110-4

510

-21-27

108-5

505

21-23

107-2

500

2P23

106-2

19

! 1767

17-68

312-4

1847

17-22

318-1

2 065

17-18

354-8

2 179

17-18

374-4

20

219

16-94

37-1

200

17-08

34-2

175

17-08

29-9

160

1708

27-3

21

143

512

7-3

156

5-12

8-0

229

5-12

11-7

65

5-12

3-3

22

7-5

—

—

5-2

—

—

14-3

—

—

17-9

23

—

—

64-9

—

—

53-3

—

—

57-9

—

—

62-6

24

l-o

2-1

_

_

2-5

_

_

3-0

25

78-0

179

139-6

48-8

194

94-7

70-5

195

137-5

760

196

149-0

26

! 15-7

233

3tf*6

11-2

228

25’ 5

13-5

232

31-3

14-7

233

34-3

27

12-1

160

19-4

14-8

158

22-6

15-4

141

21-7

15-2

140

21-3

28

2-0

303

6-1

2-o

347

69

3-7

360

13-3

3-8

360

13-5

29

lil

108

120

6-4

132

8-4

9-1

129

11-7

8-6

129

11-0

3(i

900

204

183-6

950

226

214-7

112-9

241

272-0

126-0

241

303-7

31

4-5

_

—

34

—

—

3-4

—

—

3-0

32

1 _

_

0-8

_

—

l-o

—

—

1-0

—

—

10 33

0''7

500

3-5

0-8

500

4-0

0-8

500

4-0

0-8

500

4-0

34

_

11 5

_

—

3-7

—

—

—

—

—

—

35

_

_

79-2

_

_

85-1

—

—

106-2

—

—

118-1

36

—

—

160

—

—

14-6

—

—

12-0

—

—

9-4

37

1 752 5

1 772-6

1 941-9

2 017-6

38

131-6

133-1

145-8

151-5

39

- 47-3

+ 85-7

- 8-4

—

40

1 705''2

1858-3

1 933-5

2017-6

41

125-2

136-4

1420

148-1

42

35-8

39-0

34-2

—

43

1 741-0

1 897-3

1 967-7

—

44

126-5

137-8

142-9

—

45

—

—

38-11

-

46

_

-

2 005-8

—

47

—

143-1

—

48

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett, såsom redan inledningsvis

framhållits, på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler över

jordbrukets kostnader. Endast beträffande arbetskostnaderna har en omläggning

av beräkningsmetodiken genomförts. Omläggningen innebär ett försök

till hänsynstagande av den förskjutning, som äger rum mellan olika löneformer,

och vidare har beräkningen av naturaförmånerna delvis omarbetats med

ledning av den utredning örn jordbruksbefolkningens levnadskostnader, som

verkställts av Erik Lindahl och Lars Lennie.

Den i Kungl. Maj:ts prop. 246/1943 framlagda kalkylen för 1942/43 har

nu tämligen genomgående justerats, sedan fullständigare uppgifter om kvantiteter

och priser kunnat erhållas för nämnda produktionsår. Även den i

januari 1944 verkställda beräkningen för året 1943/44 (PM rörande jordbrukets

inkomster och kostnader under produktionsåret 1943/44) har av liknande

skäl korrigerats i viss omfattning. I vissa fall såsom beträffande

»tråk torkos blader» och »diverse kostnader» utsträckas korrigeringarna till

samtliga redovisade år.

Det prismaterial, som ligger lill grund för kalkylen för året 1943/44, sträcker

sig i regel ej längre fram i tiden än till december 1943—januari 1944.

För kommande månader har då vanligen antagits samma prisläge, som det

senast kända. Där säsongvariation i priserna brukar vara för handen, har

dock hänsyn tagits därtill.

Prognosen för året 1944/45 bygger på förutsättningen, att det senast kända

prisläget kommer att bliva oförändrat, likaså — i flertalet fall — att några

volymförskjutningar ej komma att äga rum.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk.

Ur följande sammanställning (tabell 1) framgår förbrukning, priser och

värdesummor för konstgödselmedel och jordbrukskalk. Kvantitetsuppgifterna

för konstgödselmedel ha lämnats av livsmedelskommissionen, medan

uppgifterna över kalkförbrukningen grundar sig på av lantbruksförbundet

företagna undersökningar för åren 1938—1943. Priserna för konstgödselmedel

basera sig på uppgifter om de priser, som uttagas vid försäljning till jordbrukare

i »standarddistriktet». Kalkpriserna äro ett vägt medeltal av olika

firmors försäljningspriser.

Gör man en jämförelse med tidigare kalkyler finner man att i den nu framlagda

beräkningen för 1942/43 vissa prisjusteringar nedåt gjorts på konstgödselpriserna,

vilket medfört en reducering av kostnaderna med i runt tal

1 milj. kronor. Å andra sidan har kalkförbrukningen både 1941/42 och

1942/43 visat sig vara större än man förr räknat med, vilket för 1942/43 innebär

att kostnaderna legat cirka 1 milj. kronor högre än enligt föregående kalkyl.

Totalkostnaden vid de båda beräkningstillfällena har därför blivit i stort

sett lika stor.

För 1944/45 kalkyleras endast med den förändringen i jämförelse med

1943/44 att kvantiteten ljungasalpeter ökas. 2

2. Kostnad iör inköpt utsäde.

För åren 1943/44 och 1944/45 räknas oförändrat med samma kostnader

som 1942/43, d. v. s. 4,20 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1. Kostnadsberäkning lör köpgödsel och jordbrukskalk.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943 44

1944/45

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

Chilesalpeter.......

45 000

(17-31)

7-79

33 000

(18-41)

608

22 000

(20-29)

4-46

17 000

(20-94)

3-66

11 000

(21-00)

2-31

7 500

(21-00)

1-58

7 500

(21-00)

1-58

Kalksalpeter.......

65 000

116-61)

10 80

105 000

(16-95)

17-80

135 000

(20-29)

27-39

145 000

(20-81)

30-17

77000

(23-85)

18-36

60 000

(24-50)

14-70

60 000

(24-60)

14-70

Kalkkväve.........

28 000

(17-13)

4-80

27 000

(19-66)

5-31

34 800

(22-55)

7-86

55 000

(23-48)

12-91

74 500

(25-68)

19-06

181400

(2524)

20-55

181 400

(25-24)

20 55

Svavels, amra......

20 000

(16-00)

3-20

17 000

(16-36)

2-78

21 200

(20-20)

4-28

19 000

(22-23)

4-22

14 000

(24-68)

3-46

13 000

(25-15)

3-27

13 000

(25-16)

3-27

Ljungasalpeter.....

5 000

(15-88)

079

2 500

(16-48)

0-41

—

—

4 000

(21-67)

0-87

14 500

(23-71)

3-44

22 000

(24-15)

5-31

40000

(24-15)

9-66

Källsalt 40 % ......

80 000

(12-37)

9-90

77 000

(15-41)

11-87

95 100

(15-78)

15*01

105 000

(16-87)

17-71

81 500

(19-96)

16-27

93 000

(20-oo)

18-60

93 000

(20-00)

18-60

Superfosfat........

2 280 000

(7-25)

20-30

2 247 500

(9-68)

23-96

2197 500

(10-85)

21-43

2191000

(11-88)

22-69

8133 000

(15-92)

21-17

3 230 000

(15-86)

36-48

8 250 000

(15.86)

39-65

Benmjöl...........

5 000

(10-80)

0-54

4 000

(12-67)

0-51

2 300

(13-70)

0''32

—

—

—

—

—

—

—

—

Thomasfosfat ......

17 000

(6-95)

1-18

14 000

(7-80)

1-09

18 000

(9-37)

1-69

14 000

(10-68)

1-50

10 000

(15-19)

1-52

12 000

(14-26)

1-71

12 000

(14-26)

1-71

Summa

59-30

69-81

82-43

93-63

85-59

102-20

10972

Jordbrukskalk (om- räknad i ren CaO)

187 000

(2-76)

5-16

154 000

(3-01)

4-64

167 000

(3-36)

5''61

187000

(3-95)

7-39

206 000

(4-79)

9-87

215 000

(4-80)

10-32

215 000

(4-8ft)

10-32

Summa milj. kronor

64*46

74-45

88-04

10102

95-46

112-52

12004

Index .............

100

1155

136-6

156-7

148-1

174-6

186-2

1 70 400 ton 18 %, 11000 ton 20 %.

2 20 % superfosfat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

3. Köpiodermedel.

Förbrukning av majs.

För 1943/44 meddelar livsmedelskommissionen en majskvantitet till jordbruket

på 3 000 ton, vilken även får kalkyleras med för 1944/45.

Förbrukning av fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att från spannmålsbolagets lager skall

utförsäljas under 1943/44 70 000 ton havre, 10 000 ton blandsäd och 20 000

ton korn. Priserna ha beräknats efter inlösningspriser plus 1 krona för avans.

Någon liknande försäljning 1944/45 räknar man icke med.

Förbrukning av kli.

Genom sammanställning av uppgifter från livsmedelskommissionen om

löneförmalningens storlek samt om import, kvarnarnas tillverkning och lagerhållningen

av kli har förbrukningen år 1942/43 kunnat fastställas till följande

kvantiteter, vilka, vad vete-, råg -och kornkli beträffar innebära en höjning

och vad havrekli beträffar en sänkning i jämförelse med tidigare kalkyler.

Yetekli Rågkli Kornkli Havrekli

Av jordbrukarna inköpt, ton... 56 788 13 019 5 872 28 312

Erhållet vid löneförmalning, ton 12 194 3 515 6 349_—

Totalförbrukning, ton 68 982 16 534 12 221 28 312

För åren 1943/44 och 1944/45 beräknar kommissionen nedanstående förbrukning.

Vetekli Rågkli Kornkli Havrekli

1943 44, ton.......... 80 000 34 000 12 000 25 000

1944/45, ton.......... 85 000 33 000 9 000 21 000

Förbrukning av oljekraftfoder.

Förbrukningen 1942/43 inskränkte sig till 90 000 ton mot tidigare beräknat

100 000. För åren 1943/44 och 1944/45 räknar livsmedelskommissionen

med 110 000.

Förbrukning av fodercellulosa.

År 1942/43 stannade förbrukningen vid 17 564 ton mot beräknade 39 600.

Totalförsäljningen detta år uppgick till cirka 47 000 ton, varav cirka 8 000

ton till armén. Av återstående 39 000 ton har för skogskörsler beräknats åtgå

cirka 22 000.

För åren 1943/44 och 1944/45 räknas med en förbrukning av 30 000 resp.

20 000 ton enbart i jordbruket.

Fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat uppgifter över produktionen

av melass, betmassa och cellfor samt hur försäljningen av melass och

betmassa fördelar sig på olika köpare (industri, betodlare och övriga förbrukare).

Med ledning av dessa uppgifter ha kvantiteterna t. o. m. 1943/44

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

129

kunnat fastställas. För 1944/45 antages föregående års siffror gälla avrundade

utom för betfor, där det kalkyleras med en mindre ökning.

Svenska bränneriidkareföreningen uppskattar kvantiteten drank till jordbrukare

år 1943/44 till 1 milj. hl, vilket förslagsvis insättes även för 1944/45.

Dravförbrukningen 1942/43 har justerats uppåt från 174 000 till 260 000

ton och kommer enligt livsmedelskommissionens beräkningar att stiga ytterligare

1943/44 eller till 351 000 ton. Denna summa tages avrundad för år

1944/45.

Foder av animaliskt ursprung.

Uppgifterna för 1942/43 grunda sig på inom livsmedelskommissionen förd

produktionsstatistik, vilken även legat till grund för bedömning av kvantiteterna

1943/44. Dessa senare antagas gälla även år 1944/45.

En ny produkt har nu intagits i beräkningen, nämligen foderjästen, som

började tillverkas produktionsåret 1942/43.

Aterinköpt fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att 125 000 ton av den fodersäd jordbrukarna

komma att avstå under vart och ett av åren 1943/44 och 1944/45

skall återförsäljas till andra jordbrukare. Därvid betingar sig spannmålsbolaget

vid försäljningen 1 kr. högre pris per dt än bolagets inköpspris.

Vad priserna för de olika nu behandlade fodermedelsslagen beträffar äro

flertalet fastställda av statliga myndigheter. Hur de förändrats framgår av

tabell 2, där även kvantiteter och värdesummor finnas anförda. För året

1944/45 användes genomgående samma priser som 1943/44.

4. Maskiner och redskap.

Denna kostnadspost har beräknats efter oförändrade principer, och de

avvikelser från tidigare kalkyler som ägt rum bero därför helt på prisändringar.

För året 1944/45 antages prisläget i januari månad 1944 bibehållas

oförändrat.

För de olika åren erhålles därvid följande kostnader.

1

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

| Milj. kronor................

72-8

82-3

94-3

101-1

1060

107-3

107-3

| Index ......................

100

114-3

129-5

138-9

145-0

147-4

147-4

5. Traktorkostnader.

Det totala traktorbeståndet antages i denna beräkning oförändrat för åren

1942/43—1944/45. Visserligen har under dessa år nyinköp icke skett i sådan

omfattning, att en »normal» avgång av traktorer kunnat täckas, men däremot

torde i stor utsträckning genomgripande reparationer och ombyggnader av

äldre traktorer lia ägt rum. De traktorinventeringar, som företagits på senare

tid ge heller icke anledning att räkna med en minskning i beståndet utan tyda

snarare på att en ökning skulle lia ägt rum. Ä andra sidan lia de icke givit

så säkra resultat, att nian kunnat använda dem för en justering av äldre

uppgifter.

Den gamla beräkningen med 20 000 vanliga traktorer och 3 500 dragbilar

behålles därför.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 253.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 2. Kostnadsberfikning för fodermedel,

1938/39

1939/40

1940/41

[1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

[(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

A. Kraftfoder.

Majs..............

95 300

16-93

73 500

14-05

6 930

1-28

—

—

—

—

3 000

0*75

3 000

0-75

(17-76)

(19-11)

(18-50)

(25-00)

(25-00)

Fodersäd..........

—

—

100000

2132

—

—

Kli av vete.......

133 750

17-08

135 300

22-23

115 000

18-98

122 000

2013

68 982

12-26

80 000

14-60

85 000

15-51

(12-77)

(16-43)

(16-50)

(16-50)

(17-78)

(18-26)

(18-25)

Kli av råg........

27 90Ö

3-14

29 800

4-61

22 800

353

—

—

16 534

2''93

34 000

595

33000

5‘78

(11-24)

(15-46)

(15-50)

(17-73)

(17-501

(17-50)

Kli av havre......

20 850

1-86

24 400

2-79

23 900

2-76

18 800

301

28 312

3-58

25 000

3-00

21000

2-52

(8-90)

(11-45)

(11-55)

(16-00)

(12-66)

(12-00)

(12-00)

Kli av korn.......

13 500

1-52

13 500

2-09

12 000

1-86

10 500

1-68

12 221

1-55

12 000

1-44

9 000

1-08

(11-24)

(15-46)

(15-50)

(16-00)

(12-66)

(12-00)

(12-00)

»Övrigt» ..........

4 000

0-45

1500

023

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

(11-24)

(15-46)

Linkakor och -mjöl

21000

4-52

20 800

4-87

5320

1-28

—

—

—

—

—

—

—

—

(21-52)

(23-41)

(24-00)

Övriga oljekaksfoder

220 000

45-03

184 20Ö

44-06

152 546

35-85

125 000

36-59

90 000

29-63

110 000

36-22

110 000

36-30

(20-47)

(23-92)

(23-50)

(29-27)

(32-92)

(32-93)

(33-00)

Summa

90-53

94-93

65-54

61-41

49-95

83-28

61-94

B. Fodercellulosa....

_

71 400

11-34

411300

50-01

17 564

2-67

30 000

4-55

20 000

304

(15-88)

(12-16)

(15-18)

(15-18)

(15-18)

C. Fabriksavfall.

Melass............

53 260

3-71

55 700

4-86

53 830

4-85

21000

2-29

35 016

4-52

40 000

5 34

40 000

534

(6-96)

(8-72)

(9-00)

(10-92)

(12-92!

(13-34)

(13-34)

Sockersnitsel.......

7 900

0-57

7 330

0-54

6 520

0-48

—

—

—

—

—

—

—

—

^4

ti

00

(7-33)

(7-33)

Betmassa..........

1 007 000

2-52

892 700

2-23

905 000

2-44

895 800

2-51

793 090

2-26

801430

2-40

800 000

2-40

(0-25)

(0-25)

(0-27)

(0-28)

(0-285)

(0-800)

(0*300)

Betfor............

13 000

0-3 0

15 000

035

(23-25)

(23-25)

Drank, hl.........

1 681 000

042

1 956 300

0-48

1 432 000

0-43

580 000

0-17

—

—

1 000 000

0-40

1 000 000

0"40

(0-25)

(0-25)

(0-30)

(0-30)

(0-4 0)

(0-4 0)

Drav hl..........

425 900

0-45

434 400

0-46

348 000

0-63

117 000

023

260 000

0-52

351000

070

350 000

0-70

(1-05)

(1-06)

(1-80)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

Summa

7-67

| 857

8-83

5-20

7''30

| 914

919

Kungl. Majlis proposition nr 253.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 2. (.forts.).

1938

1939

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

förbruka,

i ton

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

milj.

kr.

milj. kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr.

D. Animaliskl foder.

Fiskmjöl..........

4185

0''87

5 952

T36

1-96

2 481

112

2 424

1-09

3000

1-36

3000

1-35

Köttmjöl m. m. ...

789

0-13

2 591

0-49

0''80

(45''-)

5 009

1-30

(45--)

3 000

1-17

(45—)

3 000

114

(45—)

3 000

1-14

Foderbenmjöl.....

1379

0''25

1905

0-35

0''40

(26''-)

5 378

1-45

(39--)

3 684

1-07

(38—)

4 000

1''20

(38—)

4 000

120

Mineralfoder......

5 567

1-64

6 070

1''76

1-48

(27--)

(29.-)

6 305

4 22

(30—)

5 500

3-30

(30—)

5 500

330

Tran.............

991

0''65

1 484

114

1 0''80

343

1-44

(67—)

225

095

(60—)

350

147

(60—)

350

1-47

Foderjäst.........

(420--)

(420.-)

430

(75—)

032

(420—)

430

(78—)

034

(420—)

430

(78—)

034

Summa

3-54

5-10

5''44

5-31

8''82

8-80

8 80

Milj. kronor 1938/39 = 1 4 58 1939/40 = 2 5''10

E. Sammandrag för allt köpfoder, milj. kronor.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Kraftfoder...................

90-53

94-93

65-54

61-41

49-95

83-28

61-94

Fodercellulosa................

—

—

11-34

50-01

2-67

4-55

3-04

Fabriksavfall.................

7-67

8-57

8-83

5-20

7-30

9-14

9 19

Animaliskt foder.............

4-58

5-10

5-44

5-31

8-82

8-80

8-80

Återinköpt fodersäd..........

—

—

—

—

1-50

1-25

1-25

Summa

102-78

108-60

9115

121-93

7024

107 02

84-22

Avgår fodermed. rabatter.....

—

—

6-78

—

—

—

Summa milj. kronor

102 78

108-60

84-37

121-93

70-24

107-02

84-22

Index

1000

105-6

82-1

118-6

68-3

104-1

81-9

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939. — 2 1939 års värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Med ledning av från gengasbolaget meddelade uppgifter om försäljning av

gengasaggregat har traktorbeståndet kunnat uppdelas efter drivmedelsanvändningen

på följande sätt.

1942/43

1943/44

Oljedrivna, lätta traktorer.......

... 6 700

4 500

Gengasdrivna, tunga traktorer .. .

... 10 000

10 000

» , lätta »

... 3 300

5 500

Dragbilar.......................

... 3 500

3 500

23 500

23 500

För året 1944/45 finnas inga skäl att använda andra siffror än dem, som

beräknats för 1943/44. Någon ytterligare avstängning av traktorer från olja

torde icke komma att äga rum, och den förslitning av äldre gengastraktorer,

som snart måste göra sig kraftigt påmind och föranleda stor avgång i beståndet

torde kunna motverkas genom att ersättningsköp av nya svenskbyggda

traktorer äger rum.

Antalet driftstimmar per gengasdriven traktor beräknas uppgå till 600 örn

året från och med 1942/43. På grundval av den beräknade tilldelningen av

flytande bränsle (som antages lika stor 1944/45 som 1943/44) har antalet

driftstimmar per år för oljedrivna traktorer beräknats till

1942/43 1943/44 1944/45

Vanliga traktorer.............. 270 370 370

Dragbilar .................... 180 180 180

Sammanlagda antalet traktortimmar blir enligt givna förutsättningar följande.

1942/43

1 000-tal tim.

1943 44

resp. 1944/45

1 000-tal tim.

Oljedrivna, lätta traktorer .......... 1 809-0

Gengasdrivna, tunga » .......... 6 000.0

» lätta » .......... 1980-0

Dragbilar ............................ 630-0

1 684-9

6 000-0

3 300-0

630-0

10 419-0 11614-9

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat till följande.

Avskrivn. vägd årsavskrivn. kr.

procent 1942/43 — 1944/45

För oljedrivna, lätta traktorer i bruk .... 8-33 242

För gengasdrivna traktorer, tunga ....... 15-4 773

» » » lätta ........ 16-0 465

» dragbilar .......................... 20 0 160

U oder håll skostnad er.

Ny beräkning av underhållskostnad för traktorer; reservdelar och reparationskostnader.

Vid nya undersökningar, som utförts av jordbrukstekniska föreningen, har

det visat sig, att kostnader för underhåll och reparationer av traktorer ställa

sig något annorlunda, än man tidigare hade tänkt sig. Detta gäller icke i så

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

133

hög grad traktorer vid oljedrift. Beträffande dessa hade man ju redan tidigare

goda erfarenheter. Men för gengastraktorerna har man nu, sedan ett

omfattande material blivit tillgängligt, kommit fram lill kostnader för reparationer

och underhåll, som betydligt överskrida de tidigare i jordbrukets

inkomst- och utgiftsberäkningar tillämpade. Som ett exempel på orsaker till

de högre kostnaderna än vid oljedrift kan anföras, att vevaxelbrott ofta inträffar

vid gengasdrift på grund av den högre kompressionen.

Jordbrukstekniska föreningens senaste beräkningar ha framlagts i meddelande

nr 86 från föreningen. I denna beräkning framlagda genomsnittliga

kostnader för reparationer och underhåll per driftstimma ha lagts till grund

för den nya beräkningen över jordbrukets totala kostnader för samma utgiftspost.

Jordbrukstekniska föreningens beräkningar äro baserade på 1943 års

priser på reservdelar och arbetskraft. Vidare uppgives, att kostnaderna för

reservdelar och kostnaderna för arbete med reparationer vid 1943 års priser

uppgå till ungefärligen samma summa per traktortimme. Därför har totalkostnaden

enligt jordbrukstekniska föreningen för reparationer och underhåll

fördelats lika på arbetskostnad och reservdelskostnad 1943. För de tidigare

åren lia kostnadsposterna sedan fått följa index för respektive motorreparatörlöner

och reservdelar, varvid kostnadsposterna icke fullständigt följas åt

på grund av olikheter i indexutvecklingen.

Kostnader för gengasverk.

I tidigare kostnadsberäkningar bär räknats med en viss summa per gengasaggregat

och år. Denna summa har täckt såväl avskrivnings- som underhållskostnader

och var beräknad på grundval av jordbrukstekniska föreningens

kalkyler över aggregatkostnader. Beräkningarna voro grundade på

en avskrivningstid av 3 år. Mot detta beräkningssätt har tidigare icke varit

något att invända, men det har nu visat sig att aggregatens livslängd uppgår

till i genomsnitt minst 4 år. För att erhålla en rättvisare uppdelning av kostnaderna

har därför i en ny beräkning avskrivningstiden utsträckts till 4 år,

och vidare har beräkningen av kostnaderna för gengasaggregat uppdelats på

avskrivning och underhåll.

Amorteringskostnaderna äro som nämnts beräknade efter 4-årig avskrivning.

Fullständiga uppgifter örn antalet försålda gengasaggregat till jordbrukstraktorer

Iva erhållits från industrikommissionen kvartalsvis. Därför

har avskrivningsplanen kunnat grundas på de under resp. produktionsår inköpta

aggregaten. Härvid har dessutom hänsyn tagits till, att en del av aggregaten

inköpts vid produktionsårets slut. För de aggregat, som inköpts under

de sista månaderna under värjo produktionsår, och som sålunda endast

i ringa utsträckning använts under inköpsåret, har första amorteringen beräknats

under det kommande produktionsåret.

Priserna på gengasaggregat ha varierat under de år, som försäljningen pågått.

Dessutom lia statssubvenlioner till ett belopp av omkring 2 270 000 kr.

utgått. Den statliga subventionen var störst i början (450 kr. per aggregat),

dä aggregaten voro dyrast. Senare sänktes subventionen, och i oell med

att Svenska gengasbolaget upphörde med sin tillverkning och försäljning,

bortföll subventionen fullständigt. Under budgetåret 1943/44 har endast 3 750

kr. utbetalats i subventioner. När subventionerna bortföllo hade emellertid

priserna fallit, så att jordbrukarnas kostnader per monterat aggregat varit

ganska konstant hela tiden. Vid diskussion med tjänstemän i Svenska gengasbolaget

och andra experter har fastslagits, att 1 800 kr. per aggregat kan

betraktas som en ganska säker genomsnittssiffra för jordbrukarnas kostnader

för inköp, motorändring oell montering. På grund av tidigare angivna

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

orsaker lia dessa kostnader för jordbrukarna varit jämförelsevis konstanta

år från år. Därför Ilar summan 1 800 kr. per aggregat lagts som grund vid

beräkning av jordbrukets kostnad för amortering av gengasaggregat till traktorer.

Underhållskostnaderna för gengasaggregat ha beräknats enligt de kalkyler,

som utförts av Jordbrukstekniska föreningen. Kostnaderna ha angivits till

25 öre per körtimme 1943. För de tidigare åren har kostnaden beräknats med

ledning av index, då index för 1942/43 satts lika med 100. Kostnaden 1942/43

har antagits fördela sig lika på reservdelskostnader och arbetskostnader.

Utvecklingen år från år av underhållskostnaderna för traktorer och gengasverk

kan följas i tabell 3 a) och b) nedan.

Tabell 3.

a) Underhållskostnader för traktorer.

Produktionsår

Vid oljedrift

Vid gengasdrift

Summa

kronor

Reservdelar

öre/tim.

Reparations- kostnader

öre/tim.

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

1938/39..................

13-3

16-5

2 655 180

1939/40..................

14''7

18-8

—

—

3 363 300

1940/41..................

18-7

20-7

47-3

52-2

3 250 453

1941/42..................

21-3

23-0

53''7

58''1

7 744 790

1942/43..................

23-0

23-0

580

58-0

10 026 600

1943/44..................

22-9

22-9

57-7

57''7

11792 424

1944/45..................

22-9

22-9

57-7

57-7

11 792 424

b) Underhållskostnader för gengasaggregat.

Produktionsår

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Summa kronor :

1938/39 ..............................

1939/40 ..............................

_

1940/41 ..............................

10''2

11-3

243 810

1941/42 ..............................

11-6

125

1 282 120

1942/43 ..............................

12 5

12-5

1 920 000

1943/44 ..............................

12-4

12-4

2 306 400

1944/45 ..............................

12-4

12-4

2 306 400

Driv- och smörjmedelskostnad.

Enligt uppgifter från industrikommissionen kan tilldelningen av brännoljor

och smörjmedel beräknas uppgå till nedanstående kvantiteter och värden.

Åtgången och kostnaden för gengasved bygger på Jordbrukstekniska föreningens

kalkyler.

1942/43.

11 000 m3 »motyl 85» å 0,78 kr/Iit .............

1 000 m3 »motyl 50» å 0,89 kr/lit..............

3 100 m3 brännolja å 1,23 kr/lit..............

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3,10/hl

Smörjolja, 0,22 lit./traktortimme å 2,54 kr/lit. . ..

Milj.

kronor

8,58

0,89

3.81

16,33

5.82

35,43

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

135

1943/44.

7 500 m3 »motyl 85» å 0,69 kr/lit............................... 5,18

1 000 m3 »motyl 50» å 0,79 kr/lit............................... 0,79

1 000 m3 lättbentyl å 1,02 kr/lit................................... 3,88

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor ä 3,10 kr/hl.............. 19,03

Smörjolja, 0,22 lit./traktortimme a 2,57 kr/lit................... 6,56

36,46

För år 1944/45 har icke funnits anledning räkna med annat totalbelopp

än 1943/44 även örn sammansättningen av drivmedel troligen blir en annan.

Totalkostnaden för traktorer framgår av tabell 4. Som synes ha kostnaderna

i jämförelse med tidigare kalkyler ökat såväl procentuellt som absolut.

Den minskade kostnaden 1944/45 orsakas helt av att de först inköpta

aggregaten äro slutavskrivna.

Tabell 4. Sammandrag av kostnader för traktorer (mili. !«■•)•

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Underhållskostnader för

traktorerna:

Oljedrivna traktorer ........

2-66

3-36

2-12

1-79

1''12

1-06

1-06

Gengasdrivna traktorer......

—

—

1-13

5-95

8-91

10-73

10-73

Kostnader för gengasaggregat:

Avskrivningskostnader ......

_

0-26

T36

3-54

5-67

(6-51)

(5.87)

Underhållskostnader ........

—

—

0-24

1-28

1-92

(2-31)

(2-31)

Driv- och smörjmedelskostnad:

1031

16-38

1475

22-32

35-43

36-46

(36-46)

Summa exkl. amorteringskost-

57-07

56-43

nader för traktorerna......

12-97

20-00

19''60

34-88

5305

Amorteringskostnader........

5''97

6-87

7-39

953

11-44

11-94

11-94

Totalkostnad för traktorer ..

18-94

26-87

26-99

44-41

64-49

69-01

68-37

Index ......................

100-0

141-9

142-5

234-5

3405

364-4

361-0

6. Diverse kostnader.

Tabell 5 ger besked om hur kostnadsutvecklingen varit i detta avsnitt.

Mjölkfrakterna ha ökat väsentligt sedan vårberäkningen 1943 dels såsom

en följd av att mjölkmängderna ökat och mejeriernas andel i infrakterna

ökat, dels att en mindre ökning av fraktkostnaden per liter inträtt.

Den kostnadsberäkning för elkraft, som verkställdes våren 1943, har granskats

av vattenfallsstyrelsen, som funnit anledning att vidtaga vissa ändringar

i detaljberäkningarna med en genomgående kostnadsökning som följd.

För åren 1943/44 och 1944/45 bygga beräkningarna på av vattenfallsstyrelsen

gjorda uppskattningar beträffande utbyggnad av kraftnätet, elkraftens pris

hos förbrukarna m. m.

Beträffande posten allmänna omkostnader har försök gjorts att konstruera

en indexberäkning, som skulle kunna mäta åtminstone de värdeförändringar,

som variationer i prissättningen på ingående delposter medföra. Det har

emellertid visat sig ogörligt att åstadkomma en indexkonstruktion, som kan

göra anspråk på att visa ett något så när riktigt resultat. 1 stället har en uppräkning

till rikssiffror gjorts av de allmänna omkostnaderna, sådana de redovisas

i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk». Den kostnadsstegring,

som därvid erhållits för året 1941/42 i jämförelse med basåret, cirka 35 procent,

bar använts för att uppräkna basårssiffran i kalkylen. För åren efter

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Tabell 5. Diverse kostnader.

1938/39

1939/40

milj. kr.

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Mjölkfrakter............

övriga frakter:

1570

18-85

23-06

27-83

32-72

37-47

39-86

Biltransporter ........

7''13

9-83

11-97

1316

1347

13-53

13-53

Järnvägstransporter____

5-00

5-09

5-50

5-50

550

5-50

5-50

Skördegarn ..........

255

3-89

4-61

5-64

8-11

8-11

8-11

Hösalt................

0-48

0-65

0-92

0-95

1-06

1*15

1-17

AlV-syra ............

013

023

0-35

0-57

0-68

0-70

0*70

Betningsmedel........

1-10

1-08

1-10

109

1-09

1-09

1-09

Elektrisk kraft........

39-44

4303

52-14

6128

68-53

7362

77-09

Hästskor..............

2-21

2-98

3 30

3-30

3-36

3-36

3-36

Hästskosöm ..........

1-46

1-90

1*99

203

2-03

2-03

2-03

Silfilter ..............

0-97

1-15

1-59

1-40

1-71

1-71

1-71

Rengöringsmedel......

311

5-22

5‘75

6-21

6-29

6 37

637

Torvströ..............

4-32

4-83

7-06

5-52

500

5-13

5-18

Allmänna omkostnader

17-09

17-94

18-80

23-00

23-00

23-00

2300

Mjölkkontroll ........

1-91

1-92

1-96

1-98

2-06

2-79

2-79

Summa

102-60

118-59

14009

15946

174-61

185-56

191-49

Index

100

115-6

136-5

155-4

170-2

180-9

186’6

1941/42 har i avsaknad av andra uppgifter kostnaden antagits vara oförändrad.

Lantbruksstyrelsen har låtit verkställa en beräkning över kostnaderna för

mjölkkontroll för åren 1938/39—1942/43, varvid erhållna statsbidrag frånräknats

bruttokostnaden. För 1943/44 har en approximativ beräkning utförts

och dess resultat antages även gälla året 1944/45.

övriga förändringar i kostnadspriserna under »Diverse kostnader» äro

tämligen obetydliga och i första hand förorsakade av prisändringar.

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för dessa äro beräknade enligt de principer, som fastställdes

våren 1943, med undantag av att nya års- och timlöner införts för den egna

arbetskraften i enlighet med de nya arbetskostnadsberäkningarna. Av samma

orsak har naturalönen omräknats. Dessa förändringar inverka först 1943/

44 på totalkostnaden för ekonomibyggnader.

Vad materialkostnaderna beträffar ha endast smärre prisändringar ägt

rum sedan beräkningen våren 1943. En viss ökning föreligger dock.

Kostnaden för silosanläggningar har ökat på grund av utvidgad ensilageberedning.

De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader och silosanläggningar

ha beräknats till följande belopp i milj. kr.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1943/43

1943/44

1944/45

Byggnader:

Avskrivning ..............

44-35

44-35

44-35

44-35

44-35

44-35

44-35

Underhåll ................

40-30

46-57

50-79

56-93

62-05

62-82

62-82

Summa

84-65

90-92

9514

101 28

106-40

107-17

107-17

Silosanläggning..............

003

0-04

0-08

0‘] 4

0-31

0-33

0-33

Summa milj. kr.

84-68

90-96

95-22

10142

106-71

107-50

107-50

Index......................

100

107-4

112-4

119-8

126-0

126-9

126-9

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

137

8. Grundförbättringar.

Med tillämpande av samma beräkningsmetod som tidigare erhålles följande

kostnader, milj. kr.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Avskrivning................

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

Underhåll ..................

3-82

4''09

4-68

5-34

5-89

5''94

5’94

Summa milj. kr.

7-64

7-81

8-40

906

9-61

9-66

9-66

Index ......................

100

103-6

111-4

1202

127-5

128-1

128-1

9. Arbetskostnader.

Angående förskjutning mellan olika löneformer vad beträffar jordbrukets

lejda arbetskraft etc. har en ny beräkning över kostnadsutvecklingen sedan

1938/39 verkställts.

Beräkningens syfte har icke varit att fastställa de totala arbetskostnaderna

utan är endast ett försök att på ett riktigare sätt än tidigare tillämpats ge

utryck åt de relativa kostnadsförändringarna år från år.

Vid infogandet av den nya beräkningen i totalkalkylen antages här, att

den lönesumma, som tidigare använts för basåret (793,6 milj. kr.) fortfarande

är riktig och kan tagas till utgångspunkt. Uppräknas denna lönesumma

med den nya indexserien erhålles följande resultat, varvid för jämförelsens

skull även kostnaderna enligt förut använd beräkningsmetod anföras.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Totala arbetskostnader enligt

ny beräkning, milj. kr.....

793-6

877-7

962-6

1076-1

1140-4

1148-3

1142-0

100

110-6

12T3

135-6

143-7

144-7

143-9

Totala arbetskostnader enligt

äldre beräkn.-metod, milj.kr.

793-6

869-2

952-6

1 055-8

1110-4

1 114-5

1105-0

Index ......................

100

109-5

120-0

1330

139-9

140-4

139-2

10. Kapitalkostnader.

Grunderna för beräkningen äro desamma som tidigare, d. v. s. räntorna

beräknas på en oförändrad kapitalvolym och utslag erhålles endast vid förändring

av räntesatserna, vilka på senare tid varit mycket orörliga.

Resultatet av beräkningen blir.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Milj. kr.....................

202-30

213-48

218-64

208-88

205-49

204-36

204-38

Index ......................

100

105 5

108-1

103-3

101-6

101-0

101-0

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

1938/39

milj. kr.

1939/40

milj. kr.

1940/41

milj. kr.

1941/42

milj. kr.

1942/43

milj. kr.

1943/44

milj. kr.

1944/45

milj. kr.

Köpgödsel ..............

64-5

74-5

88-0

101-0

95-5

112-5

1200

Utsäde..................

3-2

3-2

6-9

6-4

4-2

4-2

4-2

Köpfodermedel..........

102-8

108-6

84-4

121-9

70-2

107-0

84-2

Maskiner och redskap ...

.72-8

83-2

94-3

101-1

106-0

107-3

107-2

Traktorkostnader........

18-9

26-9

27-0

44-4

64-5

69-0

68-4

Diverse kostnader.......

102-6

118-6

140-1

159-5

174-6

185-6

191-5

Ekonomibyggnader......

84-7

91-0

95-2

101-4

106-7

107-5

107-5

Grundförbättringar......

7-5

7-8

8-4

9-1

9-6

9''7

9-7

Arbetskostnader ........

793-6

877-7

962-6

1 076-1

1 140-4

1 148-3

1 142-0

Kapitalkostnader .......

202-3

213-5

218-7

208-9

205-4

201-4

204-4

Avgår utsädesrabatter ...

—

—

304

—

—

—

—

Summa milj. kronor

Index

1452-9

100

1605-0

110-5

1695''2

116-7

1929 8

132-8

1977-2

136-1

2 0555

141-5

2039-1

140-3

Sammanfattning.

De i det föregående redovisade inkomst- och kostnadsberäkningarna kunna

med avseende på den egentliga jordbruksdriften sammanfattas på följande

sätt.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

194243

1943/44

Jordbrukets inkomster (exkl. skogskörs-

lor och köksväxtodlingar, milj. kr...

13620

1 514-5

1 617-2

1 705-2

1858-3

1 933-5

D:o, index..........................

1000

111-2

118-7

125-2

136-4

142-0

Jordbrukets kostnader, milj. kr.......

1 452-9

1 605-0

1 695-2

1 929-8

1 977-2

2 055''5

D:o, index..........................

100-0

110-5

116-7

132-8

136-1

141-5

Förhållandet mellan de för full täckning av kostnadsökningen erforderliga

inkomstbeloppen å ena och de beräknade inkomsterna å andra sidan

belyses närmare av följande sammanställning.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

För täckning av kostnadsökningen er- forderlig inkomst, milj. kr.........

Redovisad inkomst, milj. kr.........

Över- resp. underskott ..............

13620

1 505''0

1 514-5

+ 9-5

1 589-5

1 617-2

+ 27-7

1808-7

1 705-2

- 103-5

1853-7

1858-3

+ 4-6

1 927-2

1933-5

+ 6-3

Vid bedömandet av siffrorna bör iakttagas, dels att desamma avse endast

den egentliga jordbruksdriften (inkomsterna av skogskörsler och köksväxtodlingar

äro sålunda icke medräknade), dels att s. k. stimulanstillägg icke

äro medtagna.

Resultatet av den för år 1944/45 utförda förkalkylen innebär, att jordbrukets

inkomster under nämnda år vid de antagna förutsättningarna kunna beräknas

stiga med 48,1 procent i förhållande till år 1938/39, medan kostnadsökningen

beräknas till 40,3 procent. Detta innebär att inkomstökningen sedan

basåret under dessa förutsättningar (viss antagen »normalproduktion» samt

oförändrade priser och löner) med 106,7 milj. kronor 2 017-6

1 360-0 x 140-3

100

kan väntas överstiga det för full täckning av kostnadsökningen erforderliga

beloppet.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

139

Bilaga 2.

P. M.

rörande utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och

utgifter åren 1938—1942.

Inledning.

Statens livsmedelskommission har tidigare genom sin statistiska byrå låtit

företaga representativa undersökningar av jordbrukarnas självdeklarationer

för inkomståren 1938, 1940 och 1941. Syftet med dessa har varit att genom

en statistisk bearbetning av den s. k. A-bilagans uppgifter erhålla en bild av

förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter. För resultaten

av dessa beräkningar, vilka ägt rum i anslutning till vissa av 1938 års

jordbruksutredning företagna undersökningar, ha redogörelser lämnats i

bilagor till Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942 och 246/1943.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nu låtit

verkställa en motsvarande undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter år 1942. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse

för de härvid erhållna resultaten. En mera ingående analys av materialet

kommer att lämnas i samband med en sammanfattande redogörelse för samtliga

hittills företagna undersökningar av denna art, avseende tiden från och

med år 1932, vilken för närvarande är under utarbetande.

Material och metod.

Såsom underlag för undersökningen rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och kostnader ha nu liksom tidigare begagnats självdeklarationerna

från de jordbruk, som deltagit i en av 1938 års jordbruksutredning företagen

representativ undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden. Av de cirka

18 000 jordbruk, som lämnat uppgifter till denna, har emellertid ett betydande

antal icke kunnat identifieras. I fråga örn andra ha sådana förändringar

i brukningsförhållandena inträffat, sedan 1938 års jordbruksutredning

företog sin ovan nämnda driftsundersökning, att jämförbara uppgifter

icke kunna erhållas. Härtill kommer, att ett antal deklarationer måst uteslutas

vid bearbetningen på grund av ofullständiga uppgifter eller andra skäl. Hela

antalet för här ifrågavarande undersökning bearbetade självdeklarationer

stannar till följd av nu nämnda omständigheter vid 11 576. I förhållande

till det vid kommissionens tidigare deklarationsundersökningar begagnade

materialet bar en viss utökning ägt rum. Till deu ojämförligt största delen

härröra emellertid deklarationerna från sådana egendomar, som ingått även i

kommissionens tidigare deklarationsundersökningar. Då sålunda ett i stort

sett enhetligt material kunnat bearbetas för en relativt lång period, torde

en någorlunda säker grund ha vunnits för ett bedömande av utvecklingstendenserna.

Fördelningen av del för denna undersökning bearbetade deklarationsmaterialet

på olika storleksgrupper och områden framgår av tabell 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

liga

Område

2-5

5—10

10—20

20—30

30-50

50-100

över

100

Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

186

671

1276

632

483

247

109

3 604

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

933

1925

1194

239

126

56

15

4 488

Norra Sverige.....................

983

1088

319

26

4

1

—

2 421

Hela riket

2102

3 684

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1941.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

217

732

1396

747

565

281

126

4 064

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..................

999

2 010

1271

253

145

67

16

4 761

Norra Sverige................

1179

1253

401

26

7

—

—

2 866

Hela riket

2395

3 995

3068

1026

717

348

142

11691

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1942.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

211

717

1360

700

562

287

145

3 982

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder................

963

1987

1 234

249

141

58

19

4 651

Norra Sverige..............

1210

1299

399

30

5

—

—

2 943

Hela riket

2384

4 003

2 993

979

708

345

164

11576

Inom södra och mellersta Sveriges slättbygder torde antalet bearbetade uppgifter

för samtliga grupper vara fullt tillräckligt för att medge tämligen

säkra slutsatser. För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ha

beträffande jordbruk med över 100 hektar endast deklarationer från 19 egendomar

stått till förfogande, vilket givetvis något begränsar tillförlitligheten av

de för denna grupp vunna resultaten. För norra Sverige ha endast 5 deklarationer

från egendomar med 30—50 hektar åker bearbetats. Detta material

är tydligen alldeles för litet för att av detsamma några som helst slutsatser

skulle kunna dragas beträffande inkomsternas och utgifternas förändringar

inom denna storleksgrupp.

I tabell 2 redovisas den procentuella fördelningen av de undersökta brukningsdelarna

på olika storleksgrupper, varjämte till jämförelse medtagits

motsvarande uppgifter för samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker

enligt 1937 års jordbruksräkning.

Det framgår av denna sammanställning, att småbruken äro i hög grad

underrepresenterade vid de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningarna,

medan å andra sidan de större brukningsdelarna äro

i motsvarande mån överrepresenterade. Såsom tidigare framhållits torde

emellertid antalet undersökta brukningsdelar även inom de lägsta storleksklasserna

i och för sig vara fullt tillräckligt för en statistisk bearbetning.

Den ojämnhet i materialet, som belyses av tabell 2, kommer för övrigt icke

att förrycka resultatet av en uppräkning av deklarationsuppgifterna till to
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253. 141

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

liga

Område

2-5

5-10

10-20 20—30

30-50

50-100

över

100

Samtliga brukningsdelar med över 2

ha åker enligt 1937 års jordbruks- räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

22

27

30

11

6

3

1

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

41

37

17

3

1

1

0

100

Norra Sverige.....................

55

35

9

1

0

0

0

100

De i livsmedelskommissionens deklara- tionsundersökning åren 1938 och 1940

ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

19

35

18

13

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

41

45

13

1

0

0

—

100

De i livsmedelskommissionens deklara- tionsundersökning år 1941 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

18

34

19

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

41

44

14

1

0

—

—

100

De i livsmedelskommissionens deklara- lionsundersökning år 1942 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

18

34

18

14

7

4

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

41

44

14

1

0

—

—

100

tala inkomst- och utgiftssummor, då denna ägt rum särskilt för varje storleksgrupp

och område.

Den vid utarbetningen av det statistiska materialet tillämpade metoden har

närmare belysts i bil. 2 i prop. 246/1943. Här må erinras örn att de ur

självdeklarationerna hämtade primäruppgifterna beträffande jordbrukets inkomster

och utgifter vid bearbetningen omräknats dels till siffror per hektar

jordbruksjord, varvid ängsmarken reducerats till åker med ledning av den

officiella jordbruksstatistikens uppgifter om avkastningens storlek, dels till

totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har, såsom nyss nämnts,

verkställts särskilt för varje storleksgrupp och område. Till utgångspunkt

för densamma har tagits förhållandet mellan den totala åkerarealen vid samtliga

brukningsdelar inom varje storleksgrupp och produktionsområde å ena

sidan och den sammanlagda åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna

inom respektive storleksgrupp och område å andra sidan.

Beträffande materialets representativitet må följande nämnas. De bearbetade

självdeklarationerna lia såsom förut nämnts hämtats från de gårdar,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

från vilka uppgifter lämnats till en av 1938 års jordbruksutredning företagen

undersökning av jordbrukets driftsförhållanden. En granskning av detta

material har givit vid handen, att de däri ingående egendomarna i stort

sett representera en rationellare drift och en något större produktionsförmåga

än genomsnittsjordbruket. Den missvisning i materialet, som härigenom uppkommit,

torde beträffande deklarationsundersökningen i någon mån ha

skärpts, därigenom att de ofullständiga eller uppenbart felaktiga deklarationer,

som måst utgallras, till övervägande del synas härröra från sämre skötta

jordbruk. Efter allt att döma gäller därför örn denna liksom örn de föregående

deklarationsundersökningarna, att de erhållna totalsiffrorna torde

vara något för höga. Då några mera betydande förskjutningar i fråga om

materialets sammansättning däremot icke ägt rum under den tid dessa undersökningar

pågått, böra resultaten av desamma likväl på ett någorlunda

tillfredsställande sätt avspegla de från år till år inträffade förändringarna i

jordbrukets inkomster resp. utgifter. Med hänsyn till den ojämnhet, som

kännetecknat skördeutfallet icke minst under missväxtåren 1940 och 1941,

kan den möjligheten dock icke uteslutas, att motsvarande ojämnheter i inkomstutvecklingen

minska det här begagnade materialets representativitet.

Vid bedömandet av undersökningsresultatet bör ytterligare beaktas, att

brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.

Likaså bör hänsyn tagas till att vid upprättande av självdeklaration

den s. k. kontantprincipen tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till

eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten

av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna växla mera från

år till år än vad som svarar mot de verkliga förändringarna.

Produktions- och prisutveckling 1938—1942.

Såsom en bakgrund till de förändringar i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter, vilka behandlas i det följande, meddelas här vissa indextal

rörande areal, skörd och priser. Vid beräkningen av desamma ha 1938 års

siffror använts såsom bas. Att så skett beror på att detta år är utgångspunkten

för de i denna PM redovisade inkomst- och utgiftssiffrorna. Ur

andra synpunkter är däremot år 1938 mindre lämpligt såsom jämförelseår

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser åren 1938—1942.

Indextal. År 1938 = 100.

1939

1940

1941

Arealförhållanden.

Brödsäd................

103

97

99

övrig spannmål.........

100

102

102

Potatis.................

99

101

103

Sockerbetor .............

100

107

105

Foderrotfrukter.........

95

90

95

Vall....................

100

100

99

Skörden, angiven i skörde-

enheter.

Spannmål...............

97

67

58

Rotfrukter..............

98

106

100

Hö.....................

84

56

39

Bete och grönfoder......

85

59

42

Ängsmarkens avkastning.

97

72

63

Summa skördeenheter.. . .

92

68

57

1942

1939

1940

1941

1942

Prisutvecklingen.

106

Svenskt vete............

95

124

138

141

99

Vit foderhavre..........

96

150

164

155

102

Konsumtionsmjölk.......

104

113

125

121

105

Produktmjölk...........

lil

137

169

173

96

Kor, klass I.............

114

124

164

162

99

Svin, > >.............

99

116

146

150

Ägg....................

101

120

162

192

Köpgödsel och jordbruks-

kalk..................

100

122

132

168

93

Köpfodermedel..........

107

118

123

113

Maskiner och redskap ...

95

lil

127

133

Traktorkostnader........

106

154

268

440

Ekonomibyggnader......

108

124

134

152

80

Arbetslöner.............

103

120

131

145

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

143

vid en översikt över produktions- och prisutvecklingen, enär å ena sidan skörden

detta år var osedvanligt god, medan däremot å andra sidan priserna på

vissa produkter voro förhållandevis låga.

Indextalen över skörden, angiven i skördeenlieter, belyser den förbättring

av skördeutfallet, sam för de flesta grödor inträffade år 1942 i jämförelse

med de håda närmast föregående åren. Samtidigt framgår emellertid också,

att skörden fortfarande var väsentligt lägre än 1938, varvid'' visserligen bör

iakttagas, att sistnämnda års skörd var osedvanligt god.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på uppgifter

från livsmedelskommissionens utredningsavdelning. Den starkaste prisstegringen

föreligger för produktmjölk, vit foderhavre, slaktdjur och ägg,

medan prisuppgången på svin, vete och konsumtionsmjölk varit förhållandevis

mindre betydande. De meddelade indextalen över vissa viktigare kostnadsposter

inom jordbruket lia erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets

index. Bland de medtagna posterna intaga traktorkostnaderna en

särställning, i det att desamma mer än fördubblats. För övriga grupper är

prishöjningen jämnare, lägst för köpfodermedel med 13 procent och högst

för köpgödsel och jordbrukskalk med 68 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas kontanta inkomster, som

verkställts på grundval av självdeklarationerna, framgå av tabellerna 4

och 5. 1 dessa redovisas för riket och de tre huvudområdena — södra och

mellersta Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

samt norra Sverige — de framräknade inkomsterna dels i milj. kronor,

dels i form av indextal med år 1938 såsom bas. I anslutning till A-bilagans

uppställning lia inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och

frövaror, sockerbetor, potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter,

vidare hö, halm och grönfoder, hästar och nötkreatur, svin och grisar,

fjäderfä och ägg, mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,

dels vid annan försäljning, diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin,

ull, hudar och skinn m. m.), inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster

(körslor och uthyrning av maskiner, dragare och annan arbetskraft, försäljning

av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv lii. lii., ersättning

för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt

arrenden, hyror och avgälder.

Jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster beräknas på grundval av

deklarationerna lia uppgått till 2 151,6 milj. kronor. År 1938 stannade den på

samma sätt beräknade inkomstsumman vid 1 506,7 milj. kronor, varefter densamma

stigit till 1 717,8 milj. kronor år 1940 och 2 011,5 milj. kronor år

1941. Inkomstökningen uppgick enligt självdeklarationerna till 14,0 procent

mellan åren 1938 och 1940, till 17,1 procent mellan 1940 och 1941 och till

7,0 procent mellan 1941 och 1942. I jämförelse med år 1938 innebär den för

år 1942 beräknade inkomstsumman en ökning med 42,8 procent.

Såsom redan framhållits, bör vid ett bedömande av siffrorna beaktas, afl

de undersökta jordbruken i stort sett torde representera en något högre standard

än genomsnitts jordbruket, varför de absoluta talen med all säkerhet

liro något för höga såsom mått på jordbrukets faktiska försäljningsinkomster.

De anförda siffrorna avse jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster,

sålunda utom inkomsterna för försålda jordbruksprodukter även de belopp,

sorn tillflutit jordbrukarna vid försäljning av skogsprodukter, såsom ersättning

för körslor etc. Såsom närmare framgår av det i tabellerna 4 och 5 re
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

1933

1940

1941

1942

Inkomster av försålda produkter

159-4

168-4

213-8

266-3

därav spannmål och frövaror....................

sockerbetor................................

58-5

61-4

80-4

98-3

potatis m. m..............................

29-7

38-8

42-7

66-9

hö, halm och grönfoder....................

5-0

8-2

14-0

7-1

Summa vegetabiliska produkter

252-6

276-8

350-9

438-6

hästar och nötkreatur......................

106-4

147-0

163-1

135-9

svin och grisar............................

100-5

111-5

109-0

78-9

fjäderfä och ägg..........................

23-1

24-6

23-1

18-5

mjölk till mejeri ..........................

246-9

302-6

340-8

352-3

mjölk till enskilda.........................

18-1

15-8

14-7

14-8

Summa animaliska produkter

4950

601-5

650-7

600-4

Diverse produkter.........................

3-7

4-7

6-2

8-2

Summa inkomster av försålda produkter

751-3

883 0

1007-8

1 047-2

Diverse inkomster.................................

160

17-0

18-3

230

därav för körslor................................

7-3

8-3

10-1

14-2

Inkomster av skogsbruk............................

40-0

50-0

62-5

84-4

Arrenden och avgälder.............................

8-3

8-7

9-4

10-9

Samtliga kontanta inkomster

815-6

958-7

109SO

1165-5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

24-1

27-8

399

48-0

därav spannmål och frövaror....................

sockerbetor................................

0-8

0-9

1-2

1-6

potatis m. ...............................

14-8

18-8

20-5

28-5

hö, halm och grönfoder....................

1-7

3-9

5-4

31

Summa vegetabiliska produkter

41-4

51-4

670

81-2

hästar och nötkreatur......................

66-4

95-4

109-8

83-2

svin och grisar............................

62-3

67-6

70-2

54-2

fjäderfä och ägg...........................

15-3

15-2

14-6

11-8

mjölk till mejeri..........................

124-8

162-6

194-6

2100

mjölk till enskilda.........................

21-4

19-0

16-9

13-8

Summa animaliska produkter

290-2

359-8

406-1

3730

Diverse produkter.........................

2-6

2-7

3-9

4-3

Summa inkomster av försålda produkter

334-2

4139

477-0

458 5

Diverse inkomster.................................

17-7

16-5

19-6

251

därav för körslor................................

12-6

12-4

15-6

20-2

Inkomster av skogsbruk...........................

91-9

94-1

137-5

184-8

Arrenden och avgälder.............................

6-0

6-3

6-7

7-2

Samtliga kontanta inkomster

4498

530-8

610-8

6756

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

0-7

0-9

1-4

1-4

därav spannmål och frövaror....................

sockerbetor ...............................

—

—

—

—

potatis m. m..............................

1-6

2-5

2-7

4-9

hö, halm och grönfoder....................

1-9

4-9

9-9

5*4

Summa vegetabiliska produkter

4''2

8-3

140

11-7

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 145

Tab. 4 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

1

1

1938

1940

1941

1942

hästar och nötkreatur.....................

14-3

22-0

27-8

27-3

svin och grisar............................

5-4

6-8

6-7

5-2

fjäderfä och ägg...........................

1-4

1-6

1-1

0-7

mjölk till mejeri ..........................

ob‘8

60-9

71-7

83-2

mjölk till enskilda.........................

12-7

10-6

10-8

9-0

Summa animaliska produkter

70-1

101-8

118-1

125-4

Diverse produkter.........................

1-3

1-2

1-6

2-1

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

111-3

1337

139-2

Diverse inkomster.................................

40-1

35-0

38-3

49-2

därav för körslor................................

34''2

29-3

33-2

44-9 ;

! Inkomster av skogsbruk...........................

122-6

78-1

96-7

117-8

j Arrenden och avgälder.............................

30

3-9

4-0

4-3

Samtliga kontanta inkomster

2413

228-3

272-7

310 5 j

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror....................

184-2

197-1

255-1

315-8

sockerbetor................................

59-3

62-3

81-6

99-9 ,

potatis m. m..............................

461

60-1

65''9

100-4

hö, halm och grönfoder....................

8-6

17-0

29-3

15-6 1

Summa vegetabiliska produkter

298-2

336s

431-9

531-e

hästar och nötkreatur .....................

187-1

264-4

300-7

246-4

svin och grisar............................

168-2

185-9

185-9

138-3

fjäderfä och ägg...........................

39-8

41-3

38-8

30-9

mjölk till mejeri...........................

408-0

526-1

607-1

645''5

mjölk till enskilda.........................

52-2

45-4

42-4

377

Summa animaliska produkter

855-3

1063-1

1174-9

1098-8 j

Diverse produkter.........................

7-6

8-6

11-7

14-5 j

Summa inkomster av försålda produkter

1 161-1

1 408-2

1 618-5

1644 9 !

Diverse inkomster.......................

73-8

68-5

76-2

97-2 |

därav för körslor..........................

54-1

50-0

58''9

79-3 1

Inkomster av skogsbruk..................

254-5

222-2

296-7

387-1

Arrenden och avgälder.......................

17-3

18-9

20-1

22-4 |

Samtliga kontanta inkomster

1506-7

1717-8

20115

21516

dovisade siffermaterialet har utvecklingen av de olika posterna från 1941

till 1942 kännetecknats av betydelsefulla olikheter.

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter uppvisa i sin helhet endast

en tämligen obetydlig stegring, nämligen från 1618,5 till 1 644,9 milj.

kronor eller med 1,6 procent. För enbart de vegetabiliska produkterna är

däremot stegringen betydande, i det att denna post stigit från 431,9 milj. kronor

år 1941 till 531,6 milj. kronor år 1942 eller med 23,1 procent. Däremot

ha inkomsterna av animaliska produkter enligt beräkningarna sjunkit från

1 174,9 till 1 098,8 milj. kronor eller med 6,5 procent. Mest betyder härvidlag

de minskade inkomsterna av hästar och nötkreatur samt av svin och grisar.

Den starka nedgången av dessa poster sammanhänger tydligen med slaktens

starkt reducerade omfattning år 1942. Inkomsterna av den vid mejerier för
Bihang

till riksdagens protokoll 19ii. t sami. Nr 253. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1942. Indextal.

År 1938 = 100

År 1941 ;

= luo

1940

1941

1942

1942

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter..........................

109-6

138-9

173-7

125-0

Animaliska » ..........................

121-5

131-4

121-3

92-3

Samtliga jordbruksprodukter.....................

117-5

134-1

139-4

103-9 ;

Diverse inkomster...............................

106-4

114-1

143-8

126-1

Skogsbruk ......................................

124-8

1561

210-9

135-1

Samtliga kontanta inkomster

117 5

134-6

1429

106 2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter .........................

123-8

161*8

196-1

121-2 1

Animaliska > .........................

124-0

139-9

128-5

91-8

Samtliga jordbruksprodukter.....................

123-8

142-7

137-2

96l

Diverse inkomster...............................

93-0

110-4

141-4

128-0

Skogsbruk ......................................

102-4

149-fi

201-0

134-4

Samtliga kontanta inkomster

118-0

1424

1502

1054

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter..........................

201-3

337-5

283-1

83-9 |

Animaliska » ..........................

145-3

168-5

178-9

106-2 |

Samtliga jordbruksprodukter.....................

147-3

176-9

184-2

104-1

Diverse inkomster...............................

87-2

95-6

122-6

128-2

Skogsbruk ......................................

63-7

78-9

96-1

121-8

Samtliga kontanta inkomster

94-6

1130

128-7

1138

Hela riket.

Vegetabiliska produkter..........................

112-8

144-8

178-3

123-1

Animaliska » ..........................

124-2

137-3

128-5

ys-5

Samtliga jordbruksprodukter.....................

121-3

139-4

1417

101-6

92-8

103-2

131-7

127-7

Skogsbruk ......................................

87-3

116-6

152-1

130-4

Samtliga kontanta inkomster

Illo

133-5

1428

107-o

sålda mjölken beräknas däremot ha stigit från 607,1 milj. kronor år 1941

till 645,5 milj. kronor år 1942. Å andra sidan uppvisa inkomsterna av mjölkförsäljning

till enskilda, såsom kunde väntas, en viss minskning.

Under det att inkomsterna av försålda jordbruksprodukter sålunda i sin

helhet stigit endast förhållandevis svagt, är stegringen av skogsinkomsterna

och inkomsterna av körslor betydande. Inkomsterna av skogsbruk beräknas

för år 1942 till 387,1 milj. kronor mot 296,7 milj. kronor år 1941. Samtidigt

ha inkomsterna av körslor stigit från 58,9 till 79,3 milj. kronor.

Även vid en jämförelse mellan de för 1942 beräknade inkomstbeloppen å

ena och 1938 års inkomster å andra sidan framträda betydande olikheter i

utvecklingen mellan olika poster. Den utan jämförelse starkaste inkomstökningen,

icke mindre än 78,3 procent, redovisas för vegetabiliska produkter,

under det att de kontanta inkomsterna av animaliska produkter stigit med

endast 28,5 procent. Att stegringen av denna sistnämnda post blivit så mycket

svagare beror främst på att de i deklarationerna redovisade inkomsterna

av svin och grisar samt fjäderfä och ägg år 1942 voro avsevärt lägre än år

1938. Inkomsterna av den till mejerier levererade mjölken hade däremot

stigit med 58,2 procent i förhållande till det för år 1938 beräknade beloppet.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

147

Tali. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932, 1938 och 1940—1942.

|

Storleksgrupper, ha åker

•

Samt-

År

j

[

: 2-5

1

5-10

10-20

20-30

30-50 ! 50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

:

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.......

1932

14-1

21-1

_26-5

35-0

37-8

42-8

40-4

330

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

390

44-3

45-6

33-6

1940

12-5

17-4

23-2

30-7

36-6

43-2

46l

31-4

1941

16-7

19-9

27-3

35-3

41-5

440

47-9

34-8

1942

20-5

26-2

34-7

43-6

48-1

52-0

53-1

41-9

Animaliska produkter........

1932

83-8

77-8

72-8

64-1

61-6

56-2

59-3

66-2

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

607

55- 5

54-1

65-9

1940

85-0

82-0

763

68-8

63-2

56-5

53-5

68-1

1941

80-6

793

72-2

64-1

58-1

55-6

51-6

64-6

1942

75-2

72-5

647

55-9

51-4

477

46-3

573

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.......

1932

4-9

8-1

11-6

17-3

22-2

24-8

32-9

12-5

12-4

1938

58

7-7

11-6

16-3

21-6

307

36-4

1940

51

7-8

11-1

15-8

22-2

29-4

41-6

12-4

1941

5-7

8-8

14-8

20-2

23-4

28-7

43-2

140

1942

8''6

12-3

18-3

23-4

28-4

34-0

46-9

17-7

Animaliska produkter........

1932

92-6

90-3

87-2

81-8

77-2

74-4

66-8

86-1

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1940

93-9

91-8

88-3

83-8

76-9

70-1

57-9

86-9

1941

93-4

90-3

84-4

79-3

75-5

70-9

56"2

851

1942

90-3

86-7

80-9

76-1

70-3

65-1

52-2

81-4

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter......

1932

6" 3

6-3

11-0

13-4

8-2

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1940

4-9

5-7

11-6

18-8

7-5

1941

6''5

8-8

14-6

28-8

•

10-5

1942

5-4

7-3

12-3

19-7

84

Animaliska produkter........

1932

92-0

92-2

88-0

85-7

90-4

1938

93-6

94-4

897

88-8

•

92-8

1940

936

93-6

87-3

81-1

91-6

1941

91-9

90-3

84-3

69-8

88-3

1942

92-9

91-4

86-2

78-4

*

90-1

För samtliga försålda jordbruksprodukter uppgår den på grundval av självdeklarationerna

beräknade inkomstökningen i jämförelse med år 1938 till

41,7 procent. Inkomsterna av skogsbruk och körslor lia stigit något starkare

eller med 52,1 resp. 46,6 procent. För övriga i beräkningarna ingående poster

är däremot inkomstökningen svagare.

Även mellan olika områden föreligga tydliga skillnader i fråga om inkomstutvecklingen.

I sina huvuddrag kunna de sammanfattas i följande indextal:

1942 års Indextal

inkomster 1938 = 100

Samtliga

inkomster

Södra och mellersta Sveriges slättbygder........... 142-9

> » » > skogs- och dalbygder.. 150-2

Norra Sverige ................................... 128-7

Inkomster av

försålda jordbruksprodukter
139-4
137-2
184-2
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Det framgår av siffrorna, att inkomstökningen från 1938 till 1942 varit

väsentligt svagare för norra Sverige än för de södra och mellersta delarna

av landet. Denna eftersläpning för jordbrukarna i norra Sverige beror emellertid

icke på att inkomsterna av den egentliga jordbruksdriften där skulle

ha utvecklats ogynnsammare än i övriga delar av landet. I själva verket ha de

i självdeklarationernas A-bilaga redovisade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

stigit väsentligt starkare, procentuellt sett, i norra än i södra

och mellersta Sverige. Däremot har framför allt utvecklingen av skogsinkomsterna

i norra Sverige gestaltat sig väsentligt ogynnsammare än i de

båda andra områdena, tydligen beroende på att den genom vedavverkningarna

erhållna inkomstökningen i norra Sverige mer än uppvägts av den inkomstminskning,

som följt av de minskade gagnvirkesavverkningarna. Inkomsterna

av skogsbruk utvisa i norra Sverige år 1942 visserligen en betydande förbättring

i förhållande till åren 1940 och 1941 men understiga dock fortfarande

något 1938 års siffra.

De förskjutningar, som sedan 1938 inträffat mellan olika områden, kunna

också belysas genom en beräkning av de olika områdenas procentuella andel

av det för hela riket beräknade inkomstbeloppet. Med avseende på inkomsterna

av försålda jordbruksprodukter erhålles vid en dylik beräkning

följande resultat:

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

» » » » skogs- och dalbygder

Norra Sverige..................................

Hela riket.....................................

1938

1940

1941

1942

64-7

62-7

62-3

63-7

28-8

29-4

29-5

27-9

6-5

7-9

8-2

8-4

100-0

100-0

too-o

too-o

Slättbygderna synas lia erhållit en i jämförelse med de håda närmast föregående

åren något ökad andel av de sammanlagda försäljningsinkomsterna.

under det att skogs- och dalbygdernas andel år 1942 är lägre än något annat

i sammanställningen upptaget år. För sistnämnda område föreligger för övrigt

en minskning av nu berörda inkomstpost i jämförelse med år 1941 med

i det närmaste 20 milj. kronor. Denna ogynnsamma utveckling sammanhänger,

såsom tydligt framgår av siffrorna, med det förhållandet, att de vegetabiliska

produkterna för detsamma spela en jämfört med animaliema mycket

underordnad roll. — Beträffande norra Sverige visa de anförda siffrorna

en fortsatt ökning av detta områdes andel av den totala försäljningen av

jordbruksprodukter.

Jordbrukets kontanta utgifter.

Jordbrukets kontanta utgifter ha liksom vid tidigare deklarationsundersökningar

sammanförts i följande poster: arrenden och kontanta undantagsförmåner,

arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder och betmassa,

potatis och rotfrukter, hö, halm m. fl. fodermedel samt gödselmedel

och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll av inventarier

och av byggnader, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk ström,

brännolja och gengasbränsle för driften) samt räntor. I anslutning till dessa

poster redovisas även utgifterna för nyuppsättning av inventarier samt för

ny-, till- eller ombyggnad. Dessa sistnämnda poster torde dock vara tämligen

ofullständigt redovisade i självdeklarationerna, enär desamma icke berättiga

till avdrag vid taxeringen. Siffrorna för dem torde därför vara mindre säkra

än övriga poster.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

149

Resultaten av beräkningarna framgå för hela landet och de tre huvudområdena

av tabellerna 7 och 8.

Liksom örn inkomsterna gäller örn utgifterna, alt de i vissa fall torde vara

väl högt beräknade på grund av att de undersökta brukningsdelarna representera

en i förhållande till genomsnittsjordbruket intensivare drift. Å andra

sidan bör även erinras om att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker

icke ingå i undersökningen. Dessa små brukningsdelar torde inköpa icke

obetydliga kvantiteter fodermedel, vilka sålunda icke kunnat inräknas i de

här redovisade utgiftsbeloppen.

Jordbrukets samtliga kontanta utgifter beräknas år 1942 lia uppgått till

1 535,7 milj. kronor mot 1 090,0 milj. kronor år 1938 och 1 425,5 milj. kronor

år 1941. Utgiftsökningen uppgår, jämfört med år 1938, till 40,9 procent

och jämfört med 1941 till 7,7 procent. Den största utgiftsposten utgöres av

arbetslönerna, vilka år 1942 uppgått till 457,7 milj. kronor. På denna post

kommer också den största delen av den utgiftsökning, som ägt rum mellan

åren 1941 och 1942. Enbart de kontanta löneutgifterna lia nämligen mellan

dessa år stigit med 54,4 milj. kronor. I övrigt fördelar sig utgiftsökningen

på samtliga upptagna poster med undantag av inköpen av kraftfoder och

betmassa samt räntorna, vilka utvisa en mindre nedgång.

Vad nu anförts om kostnadsutvecklingen avser landel i dess helhet. Mellan

olika områden föreligga emellertid vissa icke oväsentliga skillnader, som

framgå av följande indextal.

1938 1940 1941 1942

Södra och mellersta Sveriges slättbygder......... Iddo 114-3 129 6 140-4

» » > » skogs- och dalbygder 100-0 116-5 138 4 145-4

Norra Sverige.................................. 100-0 99-0 119-9 133-6

Hela riket..................................... 100-0 112-8 130-8 140 9

I förhållande till år 1938 är utgiftsökningen störst i skogs- och dalbygderna

och minst i norra Sverige. Att den inom sistnämnda område för samtliga

undersökta krisår varit väsentligt mindre än i övriga delar av landet —

år 1940 uppvisade norra Sverige t. o. m. en minskning av utgifterna jämfört

med 1938 — torde närmast sammanhänga med utvecklingen inom skogsbruket.

Såsom tidigare framhållits har den ökade vedavverkningen motsvarats

av en minskad avverkning av gagnvirke. Den ofördelaktiga inkomstutveckling,

som detta förhållande medfört i norra Sverige, har på utgiftssidan

sin motsvarighet i att utgifterna för arbetslöner stigit väsentligt långsammare

än fallet varit i de båda andra områdena. Mot en ökning av löneutgifterna

på 23,1 procent i norra Sverige från 1938 till 1942 svara höjningar

av denna kostnadspost inom slättbygderna och skogs- och dalbygderna

med 49,2 resp. 56.0 i>rocent. Lönekostnadernas relativa betydelse för

jordbruk inom olika storleksgrupper och områden belyses närmare i tabell

9, i vilken motsvarande uppgifter meddelas även beträffande ränteutgifterna.

I fråga om övriga utgiftsposter må endast påpekas den förhållandevis

starka ökning, som ägt rum av utgifterna för inköp av döda inventarier samt

för underhåll av byggnader och inventarier. Även posten diverse driftskostnader

har stigit avsevärt, vilket till icke ringa del torde sammanhänga med

de stegrade drivmedelskostnaderna.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- oell kostnadsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Såsom inledningsvis nämnts har det ur självdeklarationerna erhållna siffermaterialet

omräknats icke endast till de totalsummor, som i del föregå
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

7-6

8-1

8-1

8-3

166-7

189-5

212-7

248-8

26-5

37-5

45''1 1

46-3

83-7

89-1

79-2 !

71-8

2-5

31

4-1

4-8

12-9

19-2

32-0

32-9

50-6

60-9

75-4

78-9

470

51-7

66"5

63-8

22-0

27-1

35-5

43-8

25-8

31-4

38-4

43-9

38-3

39-1

49-0

54-5

80-4

92-4

96-1

112-2

55-1

590

61-1

60-5

6196

708-1

803 2

87O-0

13''3

8-8

61

6-6

20-3

8-4

14-0

12-1

2-4

2*9

3-3

3-4

839

98-4

121-5

130-9

12-9

18-9

21-9

23-8

39-1

44-7

38-9

35-8

0-9

1-7

1-8

1-8

5-7

10-9

20-8

20-0

28-9

34-0

41-1

43-6

34-2

37-7

47-0

46-8

11-8

13-5

18-3

20-8

11-9

14-8

18-0

20-1

21-3

21-2

29-7

32-7

37-0

41-4

460

51-9

255

27-5

28-8

270

3155

367-6

436-6

458-6

4-8

4-0

3*5

4-8

12-5

6-4

9-8

8-9

1-2

1-5

1-5

1-7

j 63-4

59-4

691

78-1

1 5''3

6-3

8-2

9.5

7-2

8-1

8-6

7-6

0-5

0-7

0-5

0-7

7''1

7-2

13-2

13-3

7-7

8-4

10“2

119

13-9

12-5

16-4

20 0

6-1

6-0

8-4

9-4

4-0

4-4

4-9

5-9

10-4

9-3

11-6

14-5

19-3

20-1

22-7

246

8-8

9-4

10-4

9-8

154-9

1538

185-7

207-o

1-6

0-9

0-9

1-5

6-5

3-2

4-5

| 5-0

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner ...

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..............

kraftfoder och betmassa.............

potatis och rotfrukter...............

hö, halm m. fl. fodermedel..........

gödselmedel och torvströ............

Inköp av levande inventarier................

s » döda » ................

Underhåll av inventarier....................

> > byggnader.....................

Diverse driftskostnader......................

Räntor......................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier.

Ny-, till- eller ombyggnad

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner..............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror...........

kraftfoder och betmassa .........

potatis och rotfrukter ...........

hö, halm m. fl. fodermedel.......

gödselmedel och torvströ.........

Inköp av levande inventarier.............

> > döda » .............

Underhåll av inventarier.................

> > byggnader ..................

Diverse driftskostnader...................

Räntor..................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier.

Ny-, till- eller ombyggnad----

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner ..............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror...........

kraftfoder och betmassa..........

potatis och rotfrukter............

hö, halm m. fl. fodermedel.......

gödselmedel och torvströ.........

av levande inventarier.............

döda » .............

Underhåll av inventarier..................

> i byggnader..................

Diverse driftskostnader....................

Räntor...................................

Inköp

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier ,

Ny-, till- eller ombyggnad ....

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253. 151

Tab. 7 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........

11-1

12-Ö

12-9

13-3

Arbetslöner .......................................

314-0

347-3

403-3

457-7

Inköp av förnödenheter............................

därav spannmål och frövaror....................

44-7

62-7

75-2

79-6

kraftfoder och betmassa...................

130-0

141-9

126-7

115-4

potatis och rotfrukter.....................

3-9

5-5

6-4

6-8

hö, halm m. fl. fodermedel................

257

37-3

65-5

66-2

gödselmedel och torvströ..................

87-2

103-3

126-7

134-5

Inköp av levande inventarier......................

95-1

101-9

129-9

130-6

» » döda * ......................

40-6

46-6

62-2

74-0

Underhåll av inventarier ..........................

41-7

50 6

61-3

69-9

> > byggnader ...........................

70-0

69-6

90-3

101-7

Diverse driftskostnader ............................

136-7

153-9

164-8

188-6

Räntor............................................

89-4

95‘9

100-8

97-4

Samtliga kontanta utgifter

1090n

1229-0

1425 5

1 535 7

Nyuppsättning av inventarier......................

19-7

13-7

10-5

12-9

Ny-, till- eller ombyggnad.........................

39-3

180

28-3

260

ende något kommenterats, utan även till siffror belysande jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. En sammanställning

av de vid sistnämnda beräkningar erhållna huvudresultaten meddelas

i tabell 10. Med ledning av denna kunna jämförelser göras såväl mellan de

olika storleksgrupperna och områdena för varje särskilt år som mellan de

olika år, som undersökningen omfattar.

En jämförelse mellan de tre huvudområdena visar, att inkomsterna per

hektar jordbruksjord vid egendomar upp till 30 hektar åker år 1942 genomgående

vörö högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Samma var förhållandet

år 1938, under det att inkomstläget för norra Sverige i viss mån

år 1940 och även år 1941 var svagare i förhållande till landet i övrigt. Dessa

förskjutningar lia tydligen sin förklaring i skogsinkomsternas växlande storlek

under den undersökta perioden. I viss utsträckning — dock icke helt —

motsvaras detta förhållande av att även utgifterna per hektar jordbruksjord

voro större i norra Sverige. Beträffande utgifterna äro emellertid olikheterna

mellan områdena icke fullt så starkt framträdande som beträffande inkomsterna.

Förskjutningarna från år till år belysas bäst genom de i tabellen återgivna

indextalen. Det framgår av dessa, alt jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster, uttryckta i kronor per hektar jordbruksjord, från 1938 till 1942

stigit starkare i södra och mellersta Sverige än i norra Sverige. I vissa fall

är differensen mellan områdena betydande. I genomsnitt för samtliga storleksgruppcr

är stegringen störst i skogs- och dalbygderna, där den uppgår

till icke mindre än 50,2 procent. Svagast är ökningen i norra Sverige, där

den stannar vid 28,7 procent. Likväl har utvecklingen under år 1942 för

sistnämnda område medfört en betydande förbättring i förhållande till år

1941. Utgiftsökningen har under den undersökta perioden för jordbruk upp

till 30 hektar varit störst i skogs- och dalbvgderna, under det all de större

jordbruken uppvisa den största utgiftsstegringen i slättbygdsområdet.

Jämföras inkomstökningen och kostnadsökningen per hektar med varandra,

befinnes denna relation för norra Sverige vara mycket ofördelaktig.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942. Indextal.

År 1938 = 100

År 1941

= 100

1940

1941

1942

1942

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.......................................

113-7

127-0

149-2

117-0

Inköp av förnödenheter............................

119-1

133-7

132-9

99-4

> > levande och döda inventarier.............

113-2

146-5

154-4

105-4

Underhåll av inventarier och byggnader............

110-0

136-5

153-7

112-6

Diverse driftskostnader ............................

114-9

119-5

139-5

116-8

Räntor............................................

107-i

111-0

109-9

99-0

Samtliga kontanta utgifter

1143

129-6

1404

108-3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arbetslöner.......................................

117-3

144-8

156-0

107-7

Inköp av förnödenheter............................

125-8

141-8

142-8

100-7

» » levande och döda inventarier............

111-6

142-1

147-2

103-6

Underhåll av inventarier och byggnader............

108-1

143-2

158-9

110-9

Diverse driftskostnader ............................

111-9

124-3

140-1

112-7

Räntor............................................

108-1

113-1

106-2

93-9

Samtliga kontanta utgifter

116-5

1384

145-4

105-1

Norra Sverige.

| Arbetslöner .......................................

93-7

109-0

123-1

112-9

Inköp av förnödenheter............................

110-5

146-8

155-5

105-9

i > » levande och döda inventarier.............

92-5

123-9

147-2

113*8

Underhåll av inventarier och byggnader............

95-3

114-8

141-3

123-1

Diverse driftskostnader............................

104-3

117-6

127-6

108-5

Räntor............................................

106-9

117-6

110-6

94-0

Samtliga kontanta utgifter

99o

119 9

133-6

1114

liela riket.

Arbetslöner.......................................

110-6

128-4

145''8

113-5

Inköp av förnödenheter............................

120-3

137-4

138-0

100-5

» » levande och döda inventarier.............

109-6

141-7

150-9

106-5

Underhåll av inventarier och byggnader ...........

107-6

135-7

153-6

113-2

Diverse driftskostnader............................

112-6

120-5

138-0

114-5

Räntor ...........................................

107-4

112-3

108-9

970

Samtliga kontanta utgifter

1128

1308

1409

107-7

Från år 1938 till år 1942 hade nämligen enligt deklarationsuppgifterna utgifterna

per hektar jordbruksjord stigit starkare än inkomsterna inom samtliga

fyra bearbetade storleksgrupper. För slättbygdsområdet redovisas en något

starkare stegring av utgifter än av inkomster inom två storleksgrupper

(20—30 och 50—100 hektar) och för skogs- och dalbygderna inom en grupp

(20—30 hektar). En förhållandevis gynnsam relation mellan inkomstökning

och utgiftsökning synes enligt detta material ha förelegat såväl för de mindre

jordbruken i södra och mellersta Sveriges båda områden som för de största

egendomarna inom slättbygderna.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken

inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter samt

av skogsbruk redovisas i kronor per hektar jordbruksjord. I tabell 12 redo
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

153

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden

åren 1932, 1938 och 1940—1942.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Norra Sverige.

! Arbetslöner..........

Räntor

Hela riket.

Arbetslöner........

Räntor

i År

Storleksgrupper,

lia åker

Samt-

liga

2-5 | 5-10 ilo—20

1 i

20-30

1 1

30—50j50—lOOj

över

100

1932

12-9

15-4

21-7

25''9

27''5

31''5

38''3

26''8

1 1938

13-2

17-1

21-3

25''6

28''4

32''2

38-6

26''9

1 1940

12-0

16-8

21-6

25''4

28''4

32''0

38''7

26''8

i 1941

13-9

16-6

21-3

25''8

28''7

32''0

37''1

26''5

j 1942

13-3

174

23-3

27''3

30''2

34''3

40''2

28''6

| 1932

13-4

16''3

15-4

16''7

18''4

19''3

13-4

16''1

j 1938

8-2

8-6

8-5

9''3

10-2

10''4

7-3

8''9

1 1940

7-6

8-0

7-8

8-8

9''7

9''7

6''8

8-3

! 1941

6.6

7-1

7-0

7-9

8-3

8''7

7''3

7''6

| 1942

61

6-8

6’5

7''3

7*7

7''6

6-5

7''0

'' 1932

18-9

23-8

27-5

30''3

33''5

34''5

37-9

26''5

1938

19-9

23-6

27-3

29''4

32-6

36''8

41''1

26''6

1940

20-5

23-7

27-6

29''4

32''8

37''1

41''0

26''8

1 1941

20-9

25-2

28-8

31''7

34''6

39''1

37''5

27''8

1942

21-7

26''1

30-1

32''4

36*4

36''2

38-7

28''6

1932

14-3

13.7

14''5

15''9

19''3

20''7

10''5

14''8

1938

7-0

7.7

8-1

8-9

10''4

10''2

7''6

8''l

1940

6-6

6.9

7''3

8-6

10''1

10''4

7-2

7''5

1941

5-7

5-9

6*5

7-5

8-5

8-0

9-5

6''6

1942

5-0

5*1

59

6''6

7*6

8''9

7-6

5''9

! 1932

25'' 7

31-7

37-6

46''2

30''8

1938

39*5

40''9

43''0

48''4

40''9

1940

36-3

39-1

42-8

44''6

38*7

1941

34-0

37-2

43-5

44''6

37''2

1942

34-7

379

43-3

44''9

.

37-7

1932

13-2

13-6

13-6

5''8

13''2

1938

5-5

6-0

6''4

3-7

5''7

1940

6-2

6-5

6-0

4''0

6-1

1941

5-6

5-7

5-4

5*4

5*6

1942

4-5

5-0

4-6

5''()

4*7

1932

19-7

22-7

25''0

27''4

28''6

32''1

38''3

27''1

1938

26-9

26-2

25-4

27''2

29''4

33''2

39-0

28-8

1940

24-5

25-1

25-5

26-8

29''4

33''l

39''1

28''3

1941

24-5

25''G

26''0

27''C

29''9

33'' G

37''2

28''3

1942

25''2

26-5

27''fi

28''9

31-4

34''7

40-1

29-8

1932

13-7

14 c

15''0

16''2

18''5

19-5

130

15-4

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7''3

8''2

1940

6-6

7''2

7''5

8''6

9''7

9-8

6*8

7''8

1941

5-8

62

6''7

7-7

8-3

8-5

7-6

7''0

1942

50

5* 6

6-1

7''1

7-6

7-8

i 6''6

6-3

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 10. Inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

Storleksgrupper, ha åker

j

I2-5

5—10

1

110-20 20—30

30—50

50-100

i Över

j 100

liga

| Samtliga kontanta inkomster.

1

1

1 Södra och mellersta Sveriges

1938

418

, 390

372

376

369

350

386

375

| slättbygder

1940

514

466

444

438

425

415

442

441

1941

ööS

528

515

505

504

479

479

505

1942

603

545

535

516

524

514

565

536

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbygder

1940

492

466

436

401

392

368

404

444

1941

625

560

522

472

472

. 464

427

536

1942

674

607

541

481

483

461

467

568

Norra Sverige

1938

562

462

395

462

486

1940

509

440

409

434

459

1941

594

544

507

492

553

1942

716

623

554

538

639

| Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder

1940

388

327

303

311

311

317

379

326

1941

407

369

350

356

369

373

396

369

1942

442

384

369

375

391

406

475

400

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder

1940

336

308

289

290

299

321

329

308 i

1941

410

360

345

335

358

421

349

365 1

1942

437

388

358

354

362

400

400

386

Norra Sverige

1938

369

289

252

304

_

312

1940

354

287

268

295

309

1941

428

355

332

341

376

1942

507

390

362

383

•

.

426

Indextal. 193S

= 100.

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1940

1230

119-C

119-5

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

slättbygder

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

1391

143-9

137-2

142-0

147-4

1461

142-9

Södra och mellersta Sveriges

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

skogs- och dalbygder

1941

147-5

143-0

143-0

135-9

139-1

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

1547

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

150-2

Norra Sverige

1940

90.8

95-5

103-4

93-6

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

slättbygder

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

1181

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

Södra och mellersta Sveriges

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5

skogs- och dalbvgder

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4

1942

151-3

148-8

145-0

138-1

136-7

136''6

135-9

145-4

Norra Sverige

1940

96l

99-6

106-4

96-7

990

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9 I

[

1942

131-9

133*1

143-4

124-1

•

133-6 1

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 11. Kontanta inkomster 1 kronor per hektar jordbruksjord av Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

t

Storleksgrupper,

ha åker

•

År |

2-5

1

5—10

|

L0—20

20—30

30—50

30-100

Över

100

liga

Inkomster av försålda vegetabi- liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

! slättbygder

1938

1940

1941

1942

58

58

83

108

!

70

74 !

95 i

126

i

91 i

96

130

168

;

119

126

167

207

135

146

195

233

144

165

194

240

|

155

178 |

207

259

116

128

161

202

1 Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1938

1940

1941

1942

15 i

18

24 1

34 :

22

28

36

49

32

38

60

69

45

53

76

84

57

72

84

98

80

89

107

123

94

139 ;

150

174

34

43

56

68

Norra Sverige

1938

1940

1941

1942

i''

14

14

6

13

26

22

14

30

44

37

23

56

91

65

.

*

•

8

17

29

24

; Inkomster av försålda animaliska

produkter.

i Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1938

1940

1941

1942

308

392

403

399

281

350

376

348

255

316

342

314

232

284

303

265

210

254

273

250

180

217

243

220

183

206

224

225

228

276

300

276

! Södra och mellersta Sveriges

j skogs- och dalbygder

1938

1940

1941

1942

265

330

401

363

262

328

370

350

248

308

337

308

230

280

297

272

206

249

272

244

181

216

263

236

164

193

196

193

243

301

340

313

Norra Sverige

1938

! 1940

j 1941

1 1942

121

180

211

236

146

216

260

276

160

220

255

262

190

237

220

258

*

1 *

''

141

205

239 i

258 |

1 Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

! slättbygder

1938

1940

1941

1942

24

30

37

43

■

20

25

33

44

17

22

30

39

i 15

18

24

32

14

16

24

27

16

22

29

38

29

35

30

54

1 18 1

23

i 29

39

1

1 Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

! 1938

j 1940

! 1941

1942

108

108

157

222

87

89

1 127

i 178

67

73

106

140

53

53

83

104

57

1 52

94

117

44

43

76

80

63

57

67

83

77

79

115

156

Norra Sverige

1938

! 1940

1 1941

1 1942

287

185

222

281

241

151

190

238

i 183

124

170

203

228

122

150

150

.

•

247

157

196

243

visas på samma sätt arbetslönerna, utgifterna för kraftfoder och gödselmedel

samt räntorna i kronor per hektar jordbruksjord.

Siffrorna belysa närmare det kända förhållandet, att de vegetabdiska produkternas

betydelse stiger med växande egendomsstorlek samt att densamina

är störst inom slättbygderna och minst i norra Sverige. Vid storbruken

i slättbygdsområdet redovisas för år 1942 för första gången under undersökningsperioden

större inkomster per hektar av vegetabiliska än av anima
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord tor jordbruksfastighet

inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

Storleksgrupper, ha åker

| År

!

2-5

5-10

1

jlO—2C

CO

1

o

30 —5(

50—lOoj

Samt-

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

! 1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder

i 1940

46

55

65

79

1 88

102

147

87

1941

56

61

75

92

I 106

119

147

98

; 1942

59

67

86

102

118

139

191

115

Södra och mellersta Sveriges

1 1938

57

62

;

75

; 86

107

119

76

skogs- och dalbygder

! 1940

69

73

80

85

98

119

135

82 i

1 1941

86

91

99

106

! 124

165

131

102 1

| 1942

95

101

108

115

^ 132

145

155

110 ]

Norra Sverige

1938

146

118

108

147

! .

128 |

1940

128

112

115

131

■

12Ö 1

1941

145

132

144

152

140 1

Inköp au kraf t joller och betmassa.

1942

175

148

157

172

161

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

: 35

28

36

39 1

slättbygder

1940

64

51

46

41

36

30

36

41

1941

51

46

40

36

33

30

30

36

1942

42

38

36

32

30

28

32

33 |

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33

31

28

27

24

33 1

skogs- och dalbygder

1940

45

41

37

35

30

28

18

38 I

1941

41

34

31

26

25

32

19

33

1942

37

31

28

27

23

28

28

30

Norra Sverige

1938

17

12

12

19

17

1940

19

15

14

19

16

1941

2 i

17

14

10

.

17

Inköp au gödselmedel och loruströ.

1942

20

14

14

12

16 |

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder

1940

30

28

28

29

28

26

28

28

1941

35

34

35

36

35

34

33

34

1942

37

36

37

37

36

35

36

36

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder

1940

33

30

27

27

24

23

23

29

1941

39

36

33

33

29

32

33

34

1942

42

39

35

32

31

31

36

37

Norra Sverige

1938

18

15

12

13

15

1940

20

16

14

15

17

1941

24

20

18

17

21

1942

28 1

24

20

25

25

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24 i

22

25

28 1

29

24

25

slättbygder

1940

29

26 |

24

27

30 1

31

26

27

1941

27 1

26

24

28

31 j

32

29

28

1942

27

26 |

24

27

30

31

31

28

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20 1

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbygder

1940

22

21

21

25

30

34

24

23

1941

23

21

22

25

30

34

33

24

1942

22

20

21

23

28

35

30

23

Norra Sverige

1938

20

17

16

11

.

18

1940

22

19

16

12

19

1941

24 1

20

18

18

21

1942 1

23 1

19 i

17

19 !

•

20 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 1^7

liska produkter. 1 jämförelse nied år 1941 lia år 1942 inkomsterna av vegetabiliska

produkter, per hektar räknat, genomgående stigit i södra och mellersta

Sverige, under det att en minskning i allmänhet ägt rum för norra

Sverige. För inkomsterna av animaliska produkter är förhållandet det motsatta:

i regel minskning i södra och mellersta Sverige men ökning i norra

Sverige.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige

samt vid de största egendomarna inom slättbygdsområdet. Beträffande brukningsdelar

med upp till 30 hektar åker observeras den betydande skillnad,

som föreligger i fråga örn de kontanta löneutgifternas storlek mellan norra

Sverige å ena och södra och mellersta Sverige å andra sidan. Orsaken till

denna skillnad torde närmast vara att söka i skogsbrukets stora betydelse

för de norrländska jordbruken. Ett närmare studium av tabellmaterialet visar

även för norra Sverige en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna

av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jämförelse mellan inkomst- och kostnadsutveckling. Jordbrukets nettointäkter

och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Södra och mel- lersta Sveriges

slättbygder

Södra och mel- lersta Sveriges''

skogs- och dal- bvgder

Norra Sverige

Hela riket

1940

1941

1942

1940

1941

1942

1940

1941

1942

1940

1941

1942

Inkomstindex........

117-6

134-6

142-9

118-0

142-4

150-2

94-6

113-0

128-7

114-0

133-6

142-8

Utgiftsindex..........

114-3

129-6

140-4

116-5

138-4

145-4

99-0

119-9

1336

112-8

130-8

140-9

Relation mellan in- komst- och utgifts- index .............

OO

O

103-9

101-8

101-3

102-9

103-3

95-6

94-2

96-3

101-1

102-1

101-3

Inom såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna har inkomstökningen

under samtliga här berörda år varit starkare än utgiftsstegringen, medan

i norra Sverige utgifterna stigit starkare än inkomsterna. Från 1941 till

1942 har en viss försämring i relationen mellan inkomster och utgifter inträffat

inom slättbygdsområdet, medan i skogs- och dalbygderna förbättringen

synes ha fortsatt.

Förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge under de undersökta åren

belysas ytterligare genom den uppräkning av de i självdeklarationerna redovisade

nettointäkterna, som meddelas i tabell 13. Enligt desamma beräknas

samtliga nettointäkter år 1942 ha uppgått till 1 058,9 milj. kronor mot 990,1

milj. kronor år 1941 och 731,3 milj. kronor år 1938. Stegringen uppgår i

jämförelse nied år 1938 till 44,8 procent och i jämförelse med år 1941 till

7,0 procent. Utvecklingen har emellertid varit tämligen olikartad för olika

områden. Den starkaste procentuella ökningen från 1941 till 1942 föreligger

i norra Sverige, som emellertid tidigare uppvisat en mycket stark eftersläpning.

Alltjämt är stegringen av nettointäkterna inom detta område,

räknat från 1938, svagare än i södra och mellersta Sverige. Även skogs- och

dalbygderna uppvisa från 1941 till 1942 en förhållandevis stark ökning av

nettointäkterna, och den samlade procentuella stegringen av desamma, från

1938 räknat, är år 1942 störst inom delta område. Däremot lia nettointäkterna

inom slättbygdsområdet endast undergått en svag stegring från 1941

till 1942.

I syfte atl ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden lia

även beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tali. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika1’områden, åren 1938 och 1940—1942,

mil), kronor.

Nettointäkter av

Samtliga

netto-

intäkter

Område

År

jordbruks-

fastighet

tjänst o. till- fällig förvärvs- verksamhet

kapital

I Södra och mellersta Sveriges

1938

254 5

25-9

20-6

1

310-9

slättö vgd er

1940

319-9

310

23-3

383-0

1941

374-0

36-7

22-7

443-0

1942

378-6

39-8

22-9

452-4

j Södra och mellersta Sveriges

1938

204-6

26-G

12-7

252-4

skogs- och dalbygder

1940

245-1

31-3

15-5

299-5

1941

293-2

38-0

15-4

354-0

1942

314-7

38-3

16-0

379-6

\ Norra Sverige

1938

128-7

30-9

5-6

168-0

1940

127-2

34-2

6-4

170-9

1941

144-0

38-3

5-9

193-0

1942

169-2

44-2

6-2

227-0

! Hela riket

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1940

692-3

96-4

45-3

853-5

1941

811-1

113-0

44-1

990-1

1942

862-6

122-2

450

1058-9

Indextal. År 1938 = 100.

j Södra och mellersta Sveriges

1940

125-7

119-8

1130

123-2

slättbygder

1941

147-0

141-9

110-2

142-5

1942

148-8

153-7

110-7

145-5

! Södra och mellersta Sveriges

1940

119-8

117-8

121-6

118-7

skogs- och dalbygder

1941

143-3

1431

120-9

140-3

1942

153-8

144-2

125-3

150-4

Norra Sverige

1940

98-8

110-6

116-3

101-8

1941

111-9

123-9

107-5

114-9

1

1942

131-5

142-9

111-9

135-1 1

Hela riket

1940

117-8

115-7

116-3

116-7

1941

1380

135-6

113-3

135-4

Indextal. År 1941 — 100.

1942

146-8

146-7

115-7

144-8

Södra och mellersta Sveriges

1942

101-2

108-3

100-5

102-1

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

1942

107-3

1100-8

103-6

107-2

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

1942

117-6

115-3

104-1

117.6

Hela riket

1942

106-4

108-1

102-1

107-0

enligt självdeklarationema kommit jordbrukarefamilj ema till godo. Dessa

beräkningar ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

ha lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats

med vad som motsvarat »normala ränteanspråk». Dessa sistnämnda

utgöra förräntningen av det bland tillgångarna redovisade värdet av jordbruksfastigheten,

levande och döda inventarier samt inneliggande lager. Vid

beräkningen av »normala ränteanspråk» ha tidigare två olika beräkningsgrunder

begagnats. Vid den ena har förräntningen beräknats å resp. års

värde på tillgångarna och efter växlande räntesatser, nämligen 3,75 procent

år 1938 och 4,25 procent för åren 1940 och 1941. Vid den andra har man

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938 och

1940—1942.

Storleksgrupper,

ha åker

!

Område

År

2-5

5—10

10—20

20-30

30—50

50-100

Över

100

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder

1938

743

1163

1539

2 013

2 621

3 288

773

1940

961

1557

2166

2 764

3 538

5 051

3 987

1941

1187

1800

2 622

3 439

4 556

5994

7 950

1942

1210

1868

2 649

3 214

4 382

5 705

7 884

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

944

1227

1553

1606

1867

715

1504

och dalbygder

1940

1128

1567

2114

2 275

2 585

1846

7 030

1941

1423

1987

2 643

2 909

3 532

2 321

9 059

1942

1598

2167

2 747

2 856

3 583

3 221

5 743

Norra Sverige

1939

1194

1507

1644

3114

1940

1 154

1499

1 763

2 440

1941

1269

1844

2 342

2 542

1942

1545

2 282

2 754

2 831

Hela riket

1938

997

1281

1554

1957

2 530

2 894

1059

1940

1104

1548

2 106

2 643

3 387

4 507

4570

1941

1320

1896

2 600

3 290

4 381

5 354

8 223

1942

| 1501

2110

2 694

3121

4 253

5300

7 681

utgått ifrån såväl ett oförändrat värde på jordbruksfastigheterna som en

fast räntefot, nämligen 4 procent.

Då beräkningarna enligt förstnämnda metod befunnits erfordra en ytterligare

omprövning med hänsyn till de begagnade räntesatserna, har i detta

sammanhang endast det andra alternativet — 4 procent ränta för samtliga

år — kommit till användning. Resultatet av denna beräkning framgår av

tabell 14.

Slutord.

Till de redogörelser, som lämnats för de tidigare verkställda deklarationsundersökningarna

(jfr Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942 och 246/1943),

ha anknutits vissa jämförelser med andra undersökningar rörande de ekonomiska

förhållandena inom jordbruksnäringen. Sedan den sistnämnda av

dessa redogörelser utarbetades, lia av dylikt jämförelsematerial väsentligen

tillkommit de i vissa hänseenden omarbetade kalkyler rörande jordbrukets

inkomster och kostnader, som framlagts av 1942 års jordbrukskommitté till

ledning för prissättningen på jordbrukets produkter tor produktionsaret

1944/45. Enär dessa kalkyler avse produktionsår måste desamma emellertid

omräknas till att gälla kalenderår, innan en fullt tillfredsställande jämförelse

mellan desamma och deklaralionsundersökningarna kan verkställas.

En utförlig jämförande analys av detta slag är avsedd att ingå i den sammanfattande

redogörelse för samtliga hittills företagna deklarationsundersökningar,

som för närvarande är under utarbetande. Med hänsyn härtill har

det icke synts lämpligt att i detta sammanhang söka företaga någon provisorisk

jämförelse av denna innebörd.

Stockholm den 31 mars 1944.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Helmer Olsson

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Bilaga 3.

Till Statens livsmedelskommission. Stockholm.

I likhet med vad som skett de senaste åren får Svenska spannmålsaktiebolaget

härmed avgiva förslag angående de anstalter, som under konsumtionsåret

1944/45 synas böra träffas med avseende å spannmåls- och foder - medelsregleringarna m. m., ävensom överlämna beräkning av bolagets kostnader

under samma konsumtionsår.

A. Allmänna synpunkter.

I stora drag ha de statliga ingripandena å spannmåls- och fodermedelsmarknaderna

sökt successivt anpassas med hänsyn till det allmänna försörjningsläget

å dessa områden, därvid hänsyn givetvis tagits till den försörjningsberedskap,

som ansetts erforderlig. Sålunda skärptes regleringsåtgärderna

beträffande spannmålsmarknaden i samband med att försörjningsläget

försämrades genom 1940 och 1941 års osedvanligt svaga skördar. Sedan

skördeutfallet åren 1942 och 1943 framskapat ett förbättrat försörjningsläge

ha regleringsåtgärderna i stället lättats, ehuru de nu gällande, i främsta

rummet på grund av fodersituationen betingade anordningarna fortfarande få

anses innebära jämförelsevis långt gående åtgärder. Motsvarande förhållanden

kunna i detta sammanhang åberopas beträffande regleringarna av stråfoder-,

frö- och fodercellulosamarknaden m. m., fastän lättnaderna i regleringsanordningarna

å dessa områden varit betydligt längre gående än i fråga

om spannmålsmarknaden. Enligt spannmålsbolagets mening måste det ur

såväl det allmännas som den enskildes synpunkt anses såsom i hög grad önskvärt,

att, så snart tillfälle därtill gives, ytterligare förenkla de i vissa fall mycket

omfattande regleringsåtgärderna å skilda områden av bolagets verksamhet,

givetvis utan att därigenom alltjämt erforderlig kontroll över användningen

av befintliga varutillgångar eftersättes.

Sedan bolaget fört överläggningar med representanter för handel och

industri rörande här berörda spörsmål, varvid ifrågavarande representanter

i princip uttalat sig för en övergång snarast möjligt till förenklade regleringsanordningar,

respektive fullständigt fri handel, har flertalet av ifrågavarande

representanter dock funnit sig böra förorda, att icke några större

förändringar beträffande regleringsanordningarna företogos, förrän det internationella

läget medgåve ett friare handelsutbyte.

Under förutsättning av en normal eller en god spannmåls- och stråfoder - skörd år 1944 torde försörjningsläget beträffande dessa produkter, bl. a. med

hänsyn till den aktuella lagersituationen, få anses såsom gott. Jämförelsevis

god tillgång torde ock kunna beräknas med avseende å kli och melass, varjämte

tillgång torde komma att finnas å betfor. Av allt att döma bör dessutom

oljekraftfoder kunna tillhandahållas jordbruket i ungefär motsvarande utsträckning

som för närvarande.

Under nu anförda omständigheter har inom bolaget diskuterats, att förutsättningar

borde förefinnas för förenklingar i första hand med avseende å

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 253.

161

spannmålsregleringen. Ehuru bolaget här nedan kommer att närmare utveckla

detta spörsmål kan redan nu framhållas, att bolaget förutsätter, att

komet ånyo hänföres till fodersäd och sålunda icke medtages i diskussionen

rörande brödsädsregleringen. Bolaget utgår också ifrån att under konsumtionsåret

1944/45 några anstalter för omhändertagande av färska eller torkade

köksväxter icke längre skola vara erforderliga. I anslutning till mellan

statens livsmedelskommission och bolaget förda förhandlingar anser sig

bolaget ej heller böra beröra frågan om oljeväxtodlingen och omhändertagandet

av det svenskodlade oljeväxtfröet, enär dessa uppgifter av allt att

döma icke komma att åvila bolaget.

I det följande kommer bolaget först att angiva sina synpunkter å själva

regleringsanordningarna för att därefter lämna en redogörelse för bolagets

beräknade kostnader för verksamheten under konsumtionsåret 1944/45. I

dessa hänseenden får bolaget sålunda anföra följande.

B. Brödsäds- oell fodersädsregleringen.

1. Brödsädsregleringen.

Om icke särskilda omständigheter inträffa, kunna de totala tillgångarna

på brödsäd (vete och råg) vid utgången av innevarande konsumtionsår komma

att uppgå till inemot 450 000 ton, vilken kvantitet motsvarar icke mindre

än tre fjärdedelar av en stor årsförmalning vid landets handelskvarnar före

kriget. Örn utfallet av 1944 års skörd skulle bliva gott, kommer denna skörd

icke endast att täcka behovet vid en normal brödsädsförbrukning utan även

att lämna ett icke oväsentligt överskott, helst om beslaget å brödsäd och

förbud mot användningen av brödsäd för foderändamål alltjämt bibehållas.

Inom bolagets styrelse har därför den meningen framförts, att försörjningsläget

med avseende å brödsäd numera är sådant, att det vid en någorlunda

god brödsädsskörd år 1944 vore önskvärt att lätta på de nuvarande bestämmelserna

i samband med beslaget å brödsäd och att övergå till ett inlösningsförfarande

ungefärligen motsvarande vad som tillämpades före kriget, vilket

skulle tillåta en viss rörlighet i brödsädspriserna. Däremot hyser bolaget den

uppfattningen, att vid en knapp skörd eller därest stora extra-ordinära anspråk

kunna komma att ställas på våra brödsädstillgångar det alltjämt kan

bliva nödvändigt att bibehålla regleringsanordningar, som innebära ett mera

fast grepp om såväl priser som spannmålskvantiteter. Vid de överläggningar,

som bolaget fört med representanter för handel och industri i denna fråga,

har det från Svenska lantmännens riksförbund framförts, att tillgången på

lagerutrymmen med hänsyn till de stora lagren av brödsäd och andra varor

är så knapp, att ett inlösningsförfarande som nyss nämnts icke kan tillrådas.

Vederbörande befara nämligen en desorganisation av brödsädsmarknaden,

örn icke fasta, men under konsumtionsåret successivt stigande inköps- och

försäljningspriser för brödsäden fastställas. Dessa betänkligheter lia icke delats

av representanterna för kvarnindustrien, den enskilda handeln och kooperativa

förbundet. Full enighet råder emellertid inom handeln, industrien

oell bolaget därom, att det nuvarande regleringssystemet beträffande brödsäden,

som blivit en halvmesyr mellan ett inlösningsförfarande och ett system

med fasta inköps- oell försäljningspriser, under inga förhållanden fortsättningsvis

bör tillämpas.

Då lagerulrymmesfrågan sålunda ansetts spela en så avgörande roll för

regleringsanordningarnas närmare utformning, vill bolaget beträffande densamma

anföra följande. Under konsumtionsåret 1943/44 beräknar bolaget

Hiliana till riksdagens protokoll 19i''i. 1 sami. Nr 253. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253

att genom nybyggen och förhyrningar ha anskaffat nya lagerutrymmen för

cirka 140 000 ton spannmål. Härvid bortser bolaget från de förhyrda båtar

och bensintankar, vari för närvarande lagras cirka 40 000 ion spannmål. De

sålunda nyanskaffade utrymmena torde vara mer än tillräckliga för den totala

ökning av spannmålslagren, som kan beräknas komma att äga rum under

konsumtionsåret 1943/44, under förutsättning att åtgången på fodersäd blir

så stor, att fodersädslagren i väsentlig grad förbrukas och försåvitt icke alldeles

särskilda omständigheter inträffa, som kunna innebära omflyttning av

spannmålslagren i hittills ej avsedd omfattning. Örn bolaget under konsumtionsåret

1944/45 skall omhändertaga ett ytterligare överskott av brödsäd,

måste emellertid mot detta överskott svarande lagerutrymmen likväl nyanskaffas.

Skulle det därvid bliva fråga örn nybyggnader synas dessa eller

andra motsvarande utrymmen i fredstid bliva i stort sett obehövliga för

spannmålslagring. Örn utrymmena däremot skola anskaffas genom förhyrning,

om dylik överhuvud är möjlig i behövlig omfattning, komma utrymmena

i stor utsträckning att vara så belägna, att bolagets kostnader tor transporter

m. m. bliva synnerligen stora. Bolaget finner det därför angeläget, att

den frågan primärt överväges, huru stora lager av brödsäd, som böra uppläggas.

Enligt bolagets mening kunna de nuvarande lagren eller de lager,

som komma att finnas vid utgången av innevarande konsumtionsår, ur beredskapssynpunkt

anses tillräckliga. Örn denna uppfattning delas av statsmakterna,

är det sålunda icke önskvärt att utöka lagren av brödsäd. Då böra

självfallet även sådana regleringsanordningar träffas, att icke större kvantiteter

brödsäd av 1944 års skörd omhändertagas, än att de ungefärligen

motsvara konsumtionen under ett år. Därutöver kan det givetvis vara lämpligt

att utbyta en del av spannmålsbolagets lager av brödsäd av äldre skörd,

som ur förmalningssynpunkt är av mindre god kvalitet och eventuellt ersätta

den med fullgod spannmål, varvid den dåliga spannmålen lämpligen

bör utfodras.

Ehuru det icke ankommer på bolaget att bedöma, huru stora reserver av

brödsäd, som med hänsyn till olika omständigheter böra uppläggas, utgår

bolaget dock i det följande därifrån, att någon utökning av brödsädslagren

icke bör eftersträvas under konsumtionsåret 1944/45. Bolaget kan för övrigt

icke, utan att mycket omfattande anstalter träffas för uppbringande av ytterligare

lagerutrymmen, omhändertaga ett större överskott av brödsäd av 1944

års skörd. Med hänsyn till erfarenheterna från innevarande konsumtionsår

synes det, i händelse av utsikter til! en god skörd år 1944, i anslutning till

vad nu sagts nödvändigt, att örn brödsäd alltjämt skall omhändertagas i hittillsvarande

omfattning, bolaget redan i maj månad 1944 kan börja träffa

dispositioner för anskaffande av lagerutrymmen. Vid denna tid torde det

nämligen vara tämligen väl bekant, ej endast huru vintersäden övervintrat,

utan även i vilken omfattning sådd av vårvete ägt rum. Att under angivna

förutsättningar beträffande utrymmesanskaffningen avvakta skördetiden torde

nämligen enligt bolagets erfarenhet vara praktiskt taget omöjligt, särskilt

under förutsättning att bolaget liksom under de senaste åren skall anses ha

skyldighet att i stort sett vid varje tidpunkt under konsumtionsåret omhändertaga

salubjuden spannmål.

Örn det ej bör eftersträvas att utöka brödsädslagren torde det sålunda

vid en normal eller riklig brödsädsskörd ar 1944 icke endast vara önskvärt

utan till och med nödvändigt att lätta på regleringsbestämmelserna för brödsäden

bl. a. därhän att priserna i viss män reglera utbuden av brödsäd, ävensom

att utfodringsförbudet för brödsäd icke upprätthålles i nuvarande omfattning

utan att den sämre brödsäden kan komma till användning för utfodring.

Med avseende å brödsädsregleringen har inom styrelsen den me
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

163

ningen framförts, att under nu anförda förutsättningar ifrågavarande resultat

på ur praktisk synpunkt lämpligaste sätt uppnås genom en inlösningsgaranti

för fullgod brödsäd kombinerad med ett stödköpsförfarande.

Därmed följer emellertid, att det givetvis icke på förhand kan bestämmas,

vilka brödsädspriser jordbrukarna vid envar tidpunkt kunna påräkna, bortsett

ifrån att priserna icke få nedgå under en viss lägsta nivå. Inom bolaget

lia emellertid farhågor uttryckts för en dylik utveckling samtidigt som det

ansetts, att jordbrukarna borde tillförsäkras så lika priser som möjligt, oavsett

örn brödsädstillgångarna skulle bliva rikliga eller icke. Med hänsyn till

dessa omständighter och då bolaget icke för närvarande äger någon kännedom

örn de försörjningsplaner, statsmakterna anse sig böra följa, har bolaget

stannat vid att beträffande brödsädsregleringen framlägga tvenne alternativa

förslag. Bolaget anser sålunda att antingen bör en inlösningsgaranti

kombinerad med stödköp lämnas beträffande brödsäden eller också bör det

tillgripas ett system med fasta, successivt stigande inköpspriser. I övrigt vill

bolaget med avseende å här ifrågavarande anordningar anföra följande.

Oberoende av vilket system, som kan komma att tillämpas, torde prisorter

icke kunna undvikas. Samtidigt vill bolaget dock framhålla, att den meningen

mycket starkt hävdats inom bolaget, att det nuvarande antalet prisorter

är ur regleringssynpunkt alltför stort och att åtminstone i samband med

inlösningsförfarande en väsenlig inskränkning i desamma är i hög grad

önskvärd. I sakens nuvarande läge har bolaget emellertid icke ansett sig

böra uppgöra något förnyat förslag till prisorter utan vill åberopa sitt ursprungliga

prisortsförslag för regleringsåret 1943/44.

En inlösningsgaranti för brödsäd med stödköp bör konstrueras på följande

sätt. Det fastställes ett inlösningspris per den 1 juni 1945 och spannmålsbolaget

ålägges att under juni och juli månader inköpa all till bolaget före

den 1 juni 1945 hembjuden kvarngill brödsäd. Vidare bör det åligga bolaget

att, örn priserna å brödsäd tendera att för någon längre tid sjunka alltför lågt,

företaga stödköp antingen till på förhand bestämda eller av Statens livsmedelskommission

efter hand med iakttagande av vissa huvudregler föreskrivna,

successivt stigande priser. Bolaget bör vidare ha skyldighet att till

på förhand bestämda priser fraktfritt kvarnplats förse kvarnindustrien med

brödsäd, örn marknadspriserna tendera att för längre tid överstiga dessa

priser. Mellan de prisnivåer, som angivas för stödköp respektive för bolagets

försäljningar bör under konsumtionsåret förefinnas en så vid marginal, att

handelns ersättningar samt reguljära transportkostnader därigenom bliva

täckta. Härför torde erfordras en marginal, som i början av konsumtionsåret

ej bör understiga 3 kronor per deciton, och som i slutet av konsumtionsåret

torde kunna nedgå till 2 kronor per deciton. Vid ett inlösningspris för

brödsäd av exempelvis 28 kronor 50 öre per deciton kunde stödköpsnivån

den 1 september tänkas ligga vid 25 kronor för att successivt stiga till inlösningsdagen

till 27 kronor 50 öre. Det pris, vartill kvarnarna skulle få verkställa

inköp från spannmålsbolaget, skulle den 1 september ligga vid 28

kronor flir att fram till inlösningsdagen successivt stiga till 29 kronor 50 öre

per deciton. Givetvis bör spannmålsbolaget vara oförhindrat att under konsumtionsåret.

bl. a. i syfte att utbyta spannmålslagren, till marknadspriser

företaga inköp och försäljningar av brödsäd, därvid bolaget dock icke utan

livsmedelskommissionens godkännande bör få nedbringa sina brödsädslager.

Vidare kan det trots nämnda marginaler bliva erforderligt för bolaget

att betala vissa transportkostnader. Sålunda kunna icke kostnaderna för

tindan försel transport er eller omflyttningar av spannmål från ett område till

ett annat på grund av svårigheter med uppbringandet av lagerutrymmen

rymmas inom ramen av nyss nämnda marginaler. Ej heller kan det berak
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majlis proposition nr 253.

nas att under alla förhållanden mera långväga transporter av spannmål

skola kunna äga rum utan att spannmålsbolaget åtminstone bidrager till

transportkostnaderna. I stort sett skulle emellertid ett sålunda skisserat inlösningsförfarande

medföra, att brödsädsmarknaden reglerade sig själv utan

direkta ingripanden från spannmålsbolagets sida.

Den andra formen för reglering av brödsädsmarknaden är följande. För

varje halvmånad fr. o. m. den 1 september 1944 t. o. m. den 31 maj 1945

fastställas successivt stigande inköpspriser för vete och råg. Enligt bolagets

mening skulle det härvid som regel vara tillräckligt med samma ökning av

priserna för varje halvmånad, som för närvarande tillämpas, d. v. s. 10 öre

per deciton. Härmed täckas emellertid icke handelns omkostnader helt utan

måste det ankomma på bolaget ej endast att erlägga alla transportkostnader

för brödsäd — bortsett från jordbrukarnas transporter till respektive prisorter

— utan även att lämna handeln vissa ersättningar. Grundersättningen

till handeln borde emellertid liksom under konsumtionsåret 1942/43 tillkomma

denna genom att kvarnarna åläggas skyldighet att till handeln erlägga

priser för brödsäden, som med visst belopp per deciton överstiga inköpspriserna

från jordbrukarna. Vid avvägande av denna grundersättning får

hänsyn tagas till att priserna skulle komma att successivt stiga, varigenom

handelns ränte- och lagringskostnader kunna beräknas bliva täckta. Det

grundbelopp, som härutöver kan erfordras, synes kunna begränsas till 30

öre per deciton. Av allt att döma utgör emellertid denna prisstegring icke

tillräcklig stimulans för jordbrukarna att i händelse här ifrågavarande system

skulle komma i tillämpning vid en god skörd 1944 hålla utbuden av

brödsäd tillbaka i tillräcklig omfattning. Anordningen har därför ansetts

för sådant fall böra kompletteras med den bestämmelsen, att jordbrukare för

brödsäd, varom avtal träffas, att den skall kvarligga hos jordbrukaren och

levereras först efter utgången av mars månad 1945, skulle erhålla en extra

lagringsersättning av 75 öre per deciton.

Skulle 1944 års brödsädsskörd bliva svag eller skulle andra extraordinära

omständigheter inträffa, råder inom bolaget enighet därom, att nu senast

beskriven regleringsanordning bör tillämpas.

Beträffande brödsädsregleringen i övrigt vill bolaget vidare förorda, att

de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna justeras därhän, att de

överensstämma med vad som gällde före regleringsåret 1943/44.

Spannmålsbolaget har i det föregående icke ansett sig böra beröra de priser

å brödsäd, som skola tillämpas under konsumtionsåret 1944/45. Ur regleringssynpunkt

har denna fråga dock en viss betydelse beträffande de av kvarnindustrien

disponerade lagren av brödsäd vid övergången från ett konsumtionsår

till ett annat. Med hänsyn till att spannmåls- och mjölpriserna regleras

i förhållande till varandra genom den s. k. förmalningsersättningen spelar

nämligen det berörda spörsmålet en viss roll. Av ännu större betydelse är

emellertid det förhållandet, att kvarnindustrien kan beräknas komma att

hålla så små lager som möjligt av spannmål av gammal skörd, om det kan

förväntas, att priserna å ny skörd bliva lägre än de priser, kvarnarna erlagt

för spannmål av gammal skörd. Då det ur bolagets synpunkt är önskvärt, att

en sådan omständighet icke skall påverka beläggningen av kvarnarnas lagerutrymmen,

synes det nödvändigt att i en eller annan form hålla kvarnindustrien

skadeslös för ett eventuellt prisfall vid övergången från ett konsumtionsår

till ett annat. Vid ett inlösningsförfarande åstadkommes detta enklast genom

att även kvarnarna äga till bolaget hembjuda av dem innehavd spannmål. 1

annat fall böra kvarnarna tillförsäkras viss ersättning i samband med ett prisfall.

Beträffande den för närvarande utgående förmalningsersättningen till

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

165

kvarnindustrien vill bolaget slutligen framhålla, att denna vid ett inlösningsförfarande

till sitt slutgiltiga belopp givetvis måste fastställas i efterhand. Såsom

utgångsmaterial för beräknandet av denna ersättning får då användas

antingen eventuella spannmålsnoteringar eller också successivt insamlade

uppgifter från vissa representativa kvarnföretag. Härvid böra kvarnarna dock

icke kunna åberopa högre inköpspriser för spannmål än dem, till vilka bolaget

skall ha skyldighet att försälja brödsäd. I detta sammanhang bör desutom

framhållas, att hinder givetvis icke möter att å-conto till kvarnindustrien utbetala

en förmalningsersättning beräknad på de stödköpspriser, som kunna

bliva på ett eller annat sätt fastställda.

2. Fodersädsregleringen.

Om kornet, såsom spannmålsbolaget förutsätter, ånyo ur regleringssynpunkt

betraktas såsom fodersäd och utfallet av 1944 års fodersädsskörd skulle

bliva tillfredsställande, synes det därest även brödsädsskörden skall bliva god

böra övervägas att slopa det tvångsvisa avståendet av fodersäd, såvida icke

denna anordning befinnes nödvändig för reglering av animalieproduktionen.

Även beträffande fodersädsregleringen har bolaget övervägt ett inlösningsförfarande

men likväl ansett, att den nuvarande anordningen med successivt

stigande fasta inköpspriser alltjämt närmast är att föredraga. Inom bolaget

har vidare framförts den meningen att en omläggning av försäljningsvillkoren

kunde ifrågasättas. För närvarande utgår beträffande fodersäden en grundersättning

till handeln med 1 krona per deci ton därigenom, att försäljningsprisen

för fodersäd med nämnda belopp överstiga inköpspriserna. I Norrland

uppgår motsvarande ersättning till 1 krona 50 öre per deciton. övriga

ersättningar till handeln ävensom huvuddelen av transportkostnaderna gäldas

av spannmålsbolaget. Bolagets kostnader härför torde belöpa sig till 4 å 5

miljoner kronor per år. Genom att för försäljning av fodersäd fastställa normalpriser,

som i sig inrymde ali ersättning till handeln, ävensom genom att

medgiva att till dessa priser finge inom olika områden läggas vissa högsta

fraktkostnader ernåddes för handeln större frihet och minskat arbete, varjämte

spannmålsbolaget ej endast finge minskade kostnader utan även en

avsevärt förenklad administration. I stället skulle förbrukarna givetvis bära

transport- och övriga kostnader. Emellertid skulle dessa kostnader icke bliva

alltför kännbara för köparna, örn spannmålsbolaget bure vissa fraktkostnader

till Norrland och vid omflyttning av fodersäd även i övrigt mellan överoch

underskottsområden. Skäl kunna visserligen tala för en övergång till eli

system som del antydda, men då handelns representanter förordat ett bibehållande

av nu gällande bestämmelser för fodersädsregleringen, har bolaget

icke ansett sig böra ifrågasätta några förändringar beträffande principerna

för densamma. Spannmålsbolaget vill slutligen i detta sammanhang ifrågasätta,

att den möjligheten hålles öppen, att de jordbrukare, som försälja till

grynberedning lämplig havre, åtminstone under början av konsumtionsåret

kunna erhålla en leveranspremie om exempelvis 1 krona per deciton. En dylik

anordning kan nämligen bliva nödvändig till hösten innevarande år för

att havregrynskvarnarna skola kunna förses med havre i tillfredsställande

omfattning. Av alli att döma kan nämligen tillgången på grynhavre i slutet

av innevarande konsumtionsår komma att bliva mycket knapp. Slutligen vill

bolaget framhålla, att de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna

leir korn och havre med hänsyn lill önskvärdheten av att dessa anpassas till

fodersädshandelns förhållanden böra göras till föremål för viss översyn. Detta

spörsmål kan dock upptagas till övervägande vid en senare tidpunkt.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-53.

3. Lagringsutrgmmesfrågan.

Bolaget har redan tidigare framhållit, att lagringsutrymmesfrågan kan

komma att vålla bolaget svårigheter vid ett gynnsamt skördeutfall, varför

densamma bör ägnas särskild uppmärksamhet. Av betydelse i detta sammanhang

är, som ovan sagts, att även kvarnarna eventuellt skola äga hembjuda

av dem ägd spannmål till spannmålsbolaget, varigenom desamma kunna

beräknas komma att ha sina utrymmen belagda med spannmål i större utsträckning,

än vad de annars skulle ha.

Vidare vill bolaget ifrågasätta, att såväl kvarnar som spannmålshandlare

av bolaget gottgöras en särskild ersättning för transportkostnader om förslagsvis

50 öre per deciton brödsäd, som i samband med eventuell inlösen

eller vid viss av bolaget angiven tidigaste tidpunkt våren 1945 vid försäljning

till bolaget är lagrad å av hembudsgivaren respektive säljaren i hans

rörelse normalt icke använda magasin, vilka ställas till förfogande för lagring

till den 30 juni 1946, och under förutsättning vidare, att den lagrade

spannmålen utan kostnad för bolaget avlämnas vid närmaste järnvägstrafikplats

respektive hamnplats.

4. Utsädesfrågan.

I enlighet med de erfarenheter bolaget gjort vid tillämpandet av för spannmålsutsäde

hittills gällande normalprisbestämmelser, vill bolaget ifrågasätta,

huruvida icke dessa bestämmelser borde underkastas justering. Att såsom

hittills indela utsädet i fyra kvalitetsgrupper med ett normalpris för varje

grupp har ur praktisk synpunkt visat sig irrationellt, såtillvida som gränserna

mellan kvalitetsgrupperna — i varje fall mellan de tre lägsta — icke

kunnat undgå att bliva svävande. Ett bibehållande av dessa regler, vilkas

upprätthållande i praktiken vållat betydande olägenheter, skulle otvivelaktigt

medföra, att respekten för reglerna uppmjukades. Bolaget vill därför

bringa under diskussion en förändring av reglerna, exempelvis i den riktningen

att en bestämd gräns dragés för vad som av handeln får saluföras

som utsäde, lämpligen knuten till hittills gällande fordringar för lägsta kvalitetsgruppen,

men att endast ett normalpris angives, nämligen det pris, som

motsvarar ett beräknat försäljningspris för kvalitetsplomberat utsäde.

C. Fodermedelsregleringen.

Beträffande de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med

avseende å olika slag av fodermedel, har spannmålsbolaget icke funnit anledning

att föreslå några principiella förändringar. Om försörjningsläget så

medger vill bolaget emellertid föreslå, att tilldelningen till jordbruket av

oljekraftfoder liksom under innevarande regleringsår lämnas omedelbart på

hösten för hela förbrukningsåret. Vidare föreslås att priset för oljekaksblandning

göres stigande under regleringsåret med en månatlig stegring om

15 öre per deciton. Härigenom skulle lagerutrymmessituationen för bolaget

kunna i viss mån lättas, då det är att förmoda, att många jordbrukare på

en gång skulle uttaga hela den kvantitet oljekraftfoder, som tilldelats dem

för vintern. Bolaget vill vidare påpeka såsom i hög grad önskvärt, att anstalter

om möjligt träffas, så att särskilt rågkli icke under konsumtionsåret

uppsamlas i så stor omfattning, att bolaget skall behöva vidkännas betydande

kostnader och olägenheter i övrigt för dess° omhändertagande. Detta

torde delvis kunna ske antingen genom att lätta på själva regleringsbestämmelsema

för rågkli eller genom att avväga priset å detsamma så lågt i förhållande

till priset å vetekli, att rågkliet blir begärligare än hittills.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

167

D. Stråtoderreglcringen.

Å stråfodermarknaden lia förhållandena under innevarande konsumtionsår

varit sådana, att regleringsanordningarna kunnat göras tämligen enkla.

Visserligen har det förelegat och föreligger alltjämt en viss knapphet beträffande

hö. Men av allt att döma kommer stråfoderförsörjningen icke att bereda

några större svårigheter. Av halm finnas för närvarande betydande överskott.

Spannmålsbolaget har beträffande här ifrågavarande område för regleringsverksamheten

för närvarande icke något annat att andraga än att örn

stråfoderskörden skulle bliva svag, regleringsanordningarna böra underkastas

översyn.

E. Diverse regleringar.

Vid sidan av sin huvudsakliga uppgift att omhänderha spannmåls- och

fodermedelsregleringarna har bolaget erhållit i uppdrag att ombesörja uppgifter

av olika slag. Härutinnan har bolaget redan inledningsvis berört frågan

om inlösen av färska och torkade köksväxter, samt örn uppdraget att

teckna kontrakt angående odlingen av oljeväxter samt att omhändertaga oljeväxtfröer.

Bolaget skall vidare hålla vissa reservlager av mjöl osth tran m. m.

ävensom fullgöra viss inlösningsskyldighet beträffande potatis. Från tidigare

verksamhetsår innehar bolaget dessutom vissa lager av vallväxtfröer, torkade

köksväxter och potatisflingor m. m. Beträffande här ifrågavarande områden

av bolagets verksamhet vill bolaget i detta sammanhang erinra om tidigare

framförda synpunkter om önskvärdheten av att anstalter örn möjligt träffas,

som bereda bolaget möjlighet att avsätta varor, vilka redan äro att anse som

eiler inom en icke alltför avlägsen framtid kunna anses bliva okuranta. I

detta sammanhang anser sig bolaget böra framhålla, att bolagets innehav av

matärter vid utgången av nu löpande konsumtionsår närmast torde motsvara

cirka två års normal förbrukning av denna vara och att en stor del av dessa

ärter härröra från 1942 års och äldre skördar. Enligt bolagets mening bör

det därför övervägas, huruvida icke såväl reglerings- som ransoneringsbestämmelserna

beträffande ärter skulle kunna uppmjukas, varvid det synes

ur regleringssynpunkt kunna vara tillfyllest, därest det fastställdes ett garantipris

för matärter, till vilket bolaget inlöste dylika exempelvis den 1 juni

1945.

F. Kostnadsberäkningar.

Att i nuvarande läge uppgöra beräkningar över bolagets koslnader för regleringsåret

1944/45 är en i hög grad vansklig uppgift. Som bolaget ovan

framhållit, sammanhänga till en början dessa kostnader i mycket hög grad

med de försörjningsplaner å olika områden, efter vilka det anses lämpligt att

handla. Härå inverka ock skördeutfallet och importmöjligheterna m. m. Slutligen

kan givetvis det utrikespolitiska läget föranleda för närvarande icke

överblickbara dispositioner. Bolaget har emellertid vid sina ifrågavarande

beräkningar utgått ifrån följande allmänna förutsättningar för konsumtionsåret

1944/45.

a) Ett i stort sett normalt skördeutfall.

b) Inköp av 100 000 ton inom landet producerade och importerade oljekakor.

c) Oförändrat prisläge inom landet beträffande spannmål och fodermedel.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

d) Inlösningsförfarande (alt. I) eller fasta inköpspriser (alt. II) beträffande

brödsäd; oförändrade regleringsanordningar i fråga om fodersäd.

e) Normal human konsumtion av vegetabilier och en på grund av det ökade

kreatursbeståndet något ökad utfodring av fodersäd och icke kvarngili

brödsäd.

Härutöver får bolaget hänvisa till härvid som bilaga A fogade kostnadskalkyl

samt anföra följande.

Med hänsyn till de betydande lager av olika varor, som bolaget för närvarande

disponerar, kan det givetvis ifrågasättas, huruvida icke bolaget borde

nedskriva dessa lager, icke endast med hänsyn till aktiebolagslagens föreskrifter

till verkliga värden, utan därutöver till värden, som ur olika synpunkter

kunna anses fullt betryggande. Med hänsyn till avsikten med bolagets

verksamhet ävensom i anslutning till avtalsförhållandet mellan staten

och bolaget har i likhet med vad tidigare skett så långt gående nedskrivningar

dock i allmänhet icke företagits eller beräknats. Undantag härifrån har

bolaget dock ansett böra ifrågakomma beträffande sådana redan okuranta

eller inom ej allt för avlägsen framtid mindre kuranta varor som potatisflingor

och vallväxtfröer, varjämte en jämförelsevis försiktig värdering av

de betydande ärtlagren ansetts befogad. Bolaget har vidare vid sidan av

värderingen av lagren såsom en särskild värdeminskning upptagit en post

örn 20 miljoner kronor, beträffande vilken bolaget närmast vill lämna frågan

öppen, huruvida anslag för ändamålet bör anvisas redan nu eller icke.

Beloppet har framkommit genom nedskrivning av värdet å ett beräknat övergångslager

av oljekraftfoder örn cirka 175 000 ton från 280 till 200 kronor

per ton samt av värdet av cirka 100 000 ton korn och ur diastassynpunkt

mindre god brödsäd från 250 till 205 kronor per ton för brödsäden och från

240 till 195 kronor per ton för kornet, i allt avrundat till 20 miljoner kronor.

I detta sammanhang vill bolaget påpeka, att bolagets betydande lager

av fodercellulosa redan tidigare nedskrivits till ett värde av 80 kronor per

ton eller det belopp, som bolaget kan utfå för denna vara vid dess försäljning

till foderändamål.

Av kostnadskalkylen framgår, att bolagets kostnader för verksamhetsåret

1944/45, i händelse inlösningssystem tillämpas beträffande brödsäd, beräknas

till 79 500 000 kronor och i fall av fasta priser därå till 87 000 000 kronor.

Det bör emellertid bemärkas, att skillnaden emellan dessa båda belopp icke

representerar någon besparing för det allmänna, örn inlösningssystemet blir

gällande. I sådant fall motsvaras nämligen bolagets merkostnader vid tilllämpandet

av fasta priser å brödsäd av kostnader bl. a. för högre förmalningsersättning,

som icke berör bolaget men i annan ordning komma att belasta

statsverket.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende inom bolagets styrelse ha

med avseende å brödsädsregleringen olika meningar företrätts, varjämte förelegat

vissa uttalanden. I nu berörda hänseenden får bolaget slutligen hänvisa

till härvid som bilaga B fogade utdrag ur styrelseprotokoll.

Stockholm den 3 mars 1944.

SVENSKA SPANNMÄLSAKTIEBOLAGET

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

169

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för

verksamhetsåret V9 1944—1/» 1945.

Alt. I. Under förutsättning av inlösningsförfarande beträffande brödsäd.

A. Spannmålsseklionen.

1. Kostnader för fraktersättning för brödsäd.................. 1500 000

2. Kostnader för omsättning av fodersäd..................... 6 000 000

3. Kostnader för utbyte av i lager befintliga 150 000 ton korn

och icke fullgod brödsäd................................ 14 000 000

4. Lagerhyror............................................... 4 500 000 26 000000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder............... 9 000 000

2. Kostnader och prisskillnad för diverse varor................ 2 000 000 11000 000

C. Sektionen för utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor:

1. Potatis................................................... 5 000 000

2. Övriga diverse varor (fröer, betfor, ärter m. m.)............ 5 000 000 jjj 000 000

D. Beredskapslagring av mjöl m. m........................................... 1000 000

E. Nedskrivning av lagervärden............................................... 20 000 000

F. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollavdelning, kontor...................................... 2 500 000

G. Ränta.

Räntekostnad efter 3 % å ett genomsnittligt kapitalbelopp på Kr. 200 000 000 6 000 000

H. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor....................... 3 000 000

Totalkostnad under förutsättning att inlösningsförfarande tillämpas beträffande

brödsäd............................................................ Kronor 79 500 000

Alt. II. Under förutsättning av fasta inköpspriser för brödsäd.

Merkostnaderna vid tillämpande av sådant system beräknas till................ 7 500 000

Totalkostnad under förutsättning av fasta inköpspriser för brödsäd...... Kronor 87 000 000

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Bilaga B.

Utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för

Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal Drottninggatan

25, Stockholm den 3 mars 1944.

Närvarande: herrar Mannerfelt, Kuylenstjerna, Näsgård, M. Andersson

(fr. o. m. 5 §), Westman, Janson och Alwerud samt av styrelsesuppleanterna

herrar Frödin (t. o. m. 4 § såsom suppleant för herr M. Andersson), Christenson,

Degerstedt, Forsman, Rehnby och Sandberg.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar

Brolén, Malmros, Strömsten, Mattsson, Du Rietz, Wedberg och Ekdahl.

5 §.

Vid återföretagande av det under 8 § i styrelsens protokoll för sammanträdet

den 18 februari 1944 antecknade ärendet angående skrivelse till statens

livsmedelskommission med förslag angående anstalter under konsumtionsåret

1944/45 beträffande spannmåls- och fodermedelsregleringarna m. m. föredrogs

ett i förväg till styrelsens ledamöter översänt utkast till skrivelse, varjämte

framlades förslag till beräkning av bolagets kostnader under nämnda

verksamhetsår.

Sedan vid genomgången av förslaget till skrivelse efter diskussion beslut

fattats örn vissa ändringar och tillägg samt det befunnits, att styrelsens ledamöter

och suppleanter vore av olika mening i fråga om det regleringssystem,

som borde föreslås i fråga örn brödsäd, beslöts att i skrivelsen skulle på sätt

bilagda exemplar utvisar båda alternativen beskrivas, men skulle därjämte

medelst anteckning i protokollet angivas de olika ledamöternas och suppleanternas

ställning till de båda alternativen.

Därvid antecknades, att bolagets direktion, såsom framginge av dess protokoll

vid sammanträdet den 25 februari 1944 (punkt 1 i protokollet), beslutat

förorda alternativet med inlösningsgaranti för fullgod brödsäd i förening

med stödköpsförfarande, samt att denna mening omfattades av styrelsens

ordförande och vice ordförande samt herr M. Andersson, under det herrar

Westman, Janson, Näsgård och Alwerud förordade det i skrivelseförslaget

jämväl upptagna alternativ, som innebär fasta, successivt stigande priser å

brödsäd.

Vidare antecknades, att av suppleanterna herrar Christenson, Degerstedt,

Rehnby och Sandberg förordade det förstnämnda alternativet, herrar Degerstedt

och Rehnby dock endast under vissa villkor, samt herrar Forsman och

Frödin det senare alternativet.

De av herrar Degerstedt och Rehnby åsyftade villkoren voro följande:

Vi ansluta oss i princip till det första alternativet, d. v. s. inlösningsgaranli

kombinerad med stödköp, men utgå därvid från att icke statsmakterna eller

spannmålsbolaget under regleringsårets lopp genom påbyggnader i systemet

eller tilläggsbestämmelser ändra förutsättningarna för brödsädshandeln. Vidare

bör bolaget genom lämpligt avvägd transportkostnadsreglering sörja

för att kvarnarnas inköpspriser vid ett och samma tillfälle hållas någorlunda

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

171

lika. Kvarnarnas inbördes inköpsförhållanden få icke heller förryckas genom

ingripanden från statsmakterna eller bolaget. Sålunda är det bl. a. angeläget,

att eventuell undanförsel av brödsäd från utsatta områden genomföres utan

onödiga störningar i marknaden.

Herrar Westman, Janson, Näsgård och Alwerud önskade få till protokollet

antecknat, att de vid sitt val mellan de två angivna alternativen utgått från

att vid inlösningssystemet det medelpris, som vid uppgörandet av kalkyl över

jordbrukets inkomster komme att läggas till grund, måhända icke skulle

bliva stödköpspriset, utan att det vore att befara, att i sagda inkomstkalkyl

ett högre pris komme att beräknas, ävensom att de, då man icke i förväg

visste något härom, ansett sig böra förorda det alternativ, som innefattar

fästa priser för brödsäd.

Slutligen antecknades till protokollet, att herrar Westman, Janson, Frödin

och Forsman ansågo, att begränsning av antalet prisorter i förhållande till

vad som för närvarande gäller icke borde ske.

Härefter genomgicks det ovan omförmälda förslaget till beräkning av bolagets

kostnader för verksamhetsåret 1944/45, vilket av styrelsen godkändes,

ävensom specifikation å vissa poster däri.

Justeras:

In fidem

G. Rossander.

Carl Mannerfelt.

G. Kuylenstjerna.

Rätt utdraget betyga:

S. Waak.

U.-B. Bourdette.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Bilaga 4.

Tabeller för beräkning av producentbidrag.

Tabell 1.

Tabell för beräkning av producentbidrag enligt de grunder, som äro angivna

i livsmedelskommissionens cirkulär den 20 juli 1943, nr 1476 avd. C,

med utbetalning av producentbidrag endast i jämna krontal. Vid mjölkleveransemas

gruppering har utgåtts från den principen, att vid producentbidrag

på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver liggande krontal

och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre krontal.

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans-

kvant.

'' pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

1— 37

1

384— 416

14

1151-1250

25

1851—1883

12

38- 62

2

417— 449

15

1251—1350

24

1884—1916

11

63- 87

3

450— 483

16

1351—1425

23

1917—1950

10 !

88—112

4

484— 524

17

1426—1475

22

1951—1983

9

113—137

5

525— 574

18

1476—1525

21

1984—2075

8

i 138-162

6

575— 624

19

1526—1575

20

2076—2225

7

163-187

7

625— 674

20

1576—1625

19

2226—2375

6

188—216

8

675— 724

21

1626—1675

18

2376—2525

5

217—249

9

725— 774

22

1676—1716

17

2526-2675

4

250—283

L0

775— 849

23

1717-1750

16

2676-2825

3

284-316

11

850- 949

24

1751—1783

15

2826—2975

2

317—349

12

950—1049

25

1784—1816

14

2976-3125

1

1 350-383

13

1050—1150

26

1817—1850

13

Tabell 2.

Tabell för beräknande av producentbidrag enligt motion nr 335/1944 i riksdagens

andra kammare men med månadsberäkning.

Enligt motionen skulle producentbidraget utgå med 4 öre pr kg intill en

kvartalsleverans av 2 000 kg mjölk = 80 kronor och stanna där t. o. m. en

kvartalsleverans av 3 500 kg samt därefter sjunka med 2 öre för varje kg

levererad mjölk. De ovan angivna gränstalen 2 000 och 3 500 kg pr kvartal

utgöra pr månad 666 resp. 1 166 kg. Högsta bidraget 666 X 4 öre = 26,64

har höjts till 27 kronor. Avdrag har skett fr. o. m. en månadsleverans av

1 167 kg mjölk och ett bidrag av kr. 26: 64.

Mjölkleveransemas gruppering har skett efter den principen, att vid producentbidrag

på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver

liggande krontal och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre

krontal.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

173

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ- centbi- :

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

1— 37

1

363— 387

15

1174—1223

26

1824—1873

13

38— 62

2

388— 412

16

1224—1273

25

1874-1923

12

63— 87

3

413— 437

17

1274—1323

24

1924-1973

11

8S—112

4

43«— 462

18

1324-1373

23

1974—2023

10

113—137

5

463— 487

19

1374-1423

22

2024—2073

9

138— isa

6

488— 512

20

1424—1473

21

2074-2123

8

163—187

7

513- 537

21

1474-1523

20

2124-2173

7

288—212

8

538- 562

22

1524-1573

19

2174—2223

6

213—237

9

563- 587

23

1574—1623

18

2224—2273

5

238—262

10

588— 612

24

1624-1673

17

2274-2323

4

263—287

11

613— 637

25

1674-1723

16

2324—2373

3

288—312

12

638- 662

26

1724-1773

15

2374-2423

1 313—337

13

663—1173

27

1774—1823

14

2424-2473

1

| 338—362

14

Tabell 3.

Tabell för beräkning av producentbidraget enligt i motionen nr 335/1944

i riksdagens andra kammare anförd princip — se tabell 2 —men 111 e<^ högsta

producentbidrag 500 X 4 öre = 20 kronor, som får behallas t. o. m. en

månadsleverans av 1 166 kg (3 500 kg pr kvartal). Fr. o. m. 1 167 kg avdrag

med 2 öre pr kg. Mjölkleveransernas gruppering har skett efter den principen,

att vid producentbidrag av 50 öre och däröver har höjning skett till

närmast däröver liggande krontal och vid öretal under 50 har sänkning skett

till närmast lägre krontal.

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ- cent bi- drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

1 37

1

263— 287

11

1192-1241

19

1692—1741

9 |

38— 62

2

288— 312

12

1242-1291

18

1742—1791

§ i

63— 87

3

313— 337

13

1292—1341

17

1792-1841

/

88—112

4

338— 362

14

1342—1391

16

1842—1891

6

113—137

5

363— 387

15

1392—1441

15

1892-1941

138—162

6

388— 412

16

, 1442—1491

14

1942—1991

4

163—187

7

413— 437

17

i 1492—1541

13

1992-2041

3 i

188—212

8

438— 462

18

i 1542-1591

12

2042—2091

213—237

9

463- 487

19

1592—1641

11

2092—2141

1

238—262

10

488—1191

20

1642-1691

10

Tabell 5.

Tabell för beräkning av producentbidrag enligt nuvarande system t. o. m.

1 100 kg men med avdrag av 2 öre pr kg fr. o. m. 1 201 kg. Vid mjölkleveransernas

gruppering har utgåtts fran den principen, att vid producentbidiag

på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver liggande krontal

och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre krontal.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

Leverans- kvant,

pr månad

kg mjölk

Produ-

centbi-

drag

kr

1— 37

1

384- 416

14

1226—1275

25

1876—1925

12

38- 62

2

417— 449

15

1276—1325

24

1926-1975

11

63- 87

3

450— 483

16

1326—1375

23

1976—2025

10

88-112

4

484— 524

17

1376—1425

22

2026—2075

9 |

113-137

5

525- 574

18

1426—1475

21

2076—2125

8

138-162

6

575— 624

19

1476—1525

20

2126—2175

n

163—187

7

625— 674

20

1526—1575

19

2176-2225

6

188—216

8

675— 724

21

1576—1625

18

2226—2275

5

217-249

9

725- 774

22

1626-1675

17

2276-2325

4

250—283

10

775— 849

23

1676—1725

16

2326—2375

3

284—316

11

850— 949

24

1726-1775

15

2376-2425

2

317—349

12

950—1049

25

1776-1825

14

2426—2475

1

350—383

lo

1050-1225

26

1826-1875

13

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metias proposition nr 25Z

175

Bilaga 5.

Beräkning av erforderligt statsanslag för upprätthållande av visst

garantipris å svensk ull vid en årsproduktion av 450 000 kg.

Avräk- ningspris i

öre/kg för

all mjölk

Garanti- pris å ull

i öre/kg

(20 gånger

mjölk- priset)

Erforderligt statsbidrag i kronor för upprätthållande av garanti- priset å ull vid en ullnotering i öre per kg av

200

250

300

350

400

O

o

»o

o

»o

14

280

S60 000

135 000

_

1

15

300

450 000

225 000

—

—

—

— 1 —

16

320

540 000

315 000

90 000

—

—

— — :

17

340

630 000

405 000

180 000

—

—

— 1 — 1

18

360

720 000

495 000

270 000

45 000

—

— —

19

. 380

810 000

585 000

360 000

135 000

—

— — i

20

400

900 000

675 000

450 000

225 000

—

— — 1

21

420

990 000

765 000

540 000

315 000

90 000

— —

2VS

430

1033 000

810000

585 000

360000

135 000

— —

22

440

1 080 000

855 000

630 000

405 000

180 000

— 1 —

23

460

1 170 000

945 000

720 000

495 000

270 000

45 000 ! —

24

480

1 260 000

1035 000

810 000

585 000

360 000

139 000 | — i

21

500

1 350 000

1 125 000

900 000

675 000

450 000

225 000 1 — i

26

520

1440 000

1 215 000

990 000

765 000

540 000

315 000 1 90 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll I9M. 1 sami. Nr 253.

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prlsindextal

År och

månad

Socialstyris

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

(1935 = 100)

Prisförändringar sedan år 1935 i vissa

prisstatistik (1935

varor enligt socialstyrelsens

= 100)

Kommerskollegii index för (1935=100)

Mjölk ;

Mejeri-

smör

Mjöl

1

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk

Potatis

Anim.

livs-

medel

Veget.

livs-

medel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1 Stin

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1SJUS

104

102

98

102

101

108

110

107

104

101

105

102

1937

108

107

lil

110

107

107

lil

lil

108

107

117

102

1938

lil

112

116

114

109

110

124

113

113

104

112

105

1939

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1945

162

134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1 943 ..........

160

134

170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1942 januari...

159

162

1 134

134

170

170

124

124

140

140

173

174

194

195

160

177

183

184

172

175

171

171

197

197

161

134

170

124

140

174

196

197

183

177

171

197

april.....

maj......

juni......

juli ......

augusti ...

september

16L

134

170

124

140

174

196

214

183

182

171

197

161

134

170

124

140

174

196

225

183

183

171

197

163

134

170

124

141

182

198

249

183

188

184

197

134

170

125

141

194

200

264

187

194

182

225

166

163

161

134

134

134

170

170

170

124

125

125

138

138

138

196

197

194

200

201

201

276

198

156

187

189

190

183

176

177

182

174

174

225

225

225

november

december.

161

161

134

2 134

2 HO

170

127

127

138

138

177

177

201

201

157

158

191

191

182

182

176

176

238

238

1943 januari ...

februari ..

162

162

i fia

134

134

134

170

170

170

127

127

127

138

138

137

177

177

178

201

206

3 206

160

168

169

192

193

193

187

187

188

176

176

176

238

243

243

april.....

162

161

134

134

170

170

127

127

138

138

178

185

206

216

166

164

194

194

189

189

176

176

230

230

juni......

juli ......

augusti...

september

oktober...

november

december.

161

134

170

127

138

186

217

160

194

188

176

230

161

158

159

158

158

160

134

135

435

135

135

135

170

170

170

170

170

170

126

126

126

126

126

126

138

138

138

138

138

138

196

196

197

197

176

173

217

217

217

217

217

217

158

166

152

146

146

194

194

195

195

196

196

189

187

185

185

185

186

175

172

173

174

175

176

219

219

219

225

225

225 i

1944 januari ...

februari ..

160

160

135

135

170

170

126

126

138

138

173

173

217

217

148

148

196

| 196

188

188

176

177

227

227

‘ Sänkningen sammanhänger med fettlialtsstandardisenngen. Tages hänsyn lill mjölkens f110 gandard sermgen^ hill

indextalet 146. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 voro 10 ore per Ider mjölk och 150 kr

Derk® matfett bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr. per kg bil talen 6o resp 9o.

Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls liela förbrukning, blir sänkningen i mjölkpriset i verkligheten mindre. För »indexhush^leT.

berätoades sålunda rabatten sänka mjölkprisindex (134) till 118 vid 10 Öres rabatt. - 2 Fr. o. m. denna manad har mforts indextalet

för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

>5

C

3

<Q

£

a

•a

o

o

CO

O

3

tO

O,

Co

o

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Kungl. Majda proposition nr 253.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk1

Konsum-

tions-

mjölk9

| Produkt- mjölk,

! produ- cent- pris8

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

I l

i

|

Ägg4 j

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Storbo- | skap

Större

kalv

Svin

1935............

.

21

9-2

94

137

110

114 |

1936............

22

10-0

96

144

118

127

1937............

23

10-8

96

160

122

138

1938............

24

11-3

97

161

135

1 36

1939............

25

12-5

115

179

135

138

1940............

16-5

17-5

27

155

127

203

158

1 63

1941............

20-7

22-0

30

191

176

266

195

220

1942............

23-0

24 6

29

19-5

194

282

207

261

1943............

22-9

24-3

29

18-9

195

279

206

281 1

1942 januari....

22-9

24-6

29

20-8

187

281

204

250 i

februari ...

23-8

25-5

29

20-8

189

282

205

250

mars......

23-8

255

29

20-5

190

285

205

250

april......

23-8

25-4

29

199

193

287

205

250

maj.......

23-7

25-2

29

19-4

195

287

206

250

juni.......

23-0

24-4

29

18-1

196

288

206

250

juli........

22-8

24''2

29

18-5

196

280

206

250

augusti ....

22-8

23-8

29

18-5

197

280

209

250

september .

22-3

23-8

29

191

197

280

209

250

oktober....

22-6

242

29

19''9

197

280

209

277

november..

22-8

24-6

29

20-1

196

279

209

300

december ..

23-0

24-7

29

19-8

196

280

209

300

1943 januari ....

23-0

24-7

29

19-1

196

279

209

300

februari ...

23-8

25-0

29

18-9

196

279

205

300

mars......

23-3

24-9

29

18-6

197

279

205

300

april......

23-3

24-8

29

18-3

196

279

205

293

maj.......

22-9

24-3

29

18-0

195

278

204

250

juni.......

22-5

23-8

29

18-2

195

278

204

250

juli........

22-4

23-7

29

18-3

195

278

204

250

augusti ....

22-4

23-6

29

18-5

196

278

204

250

september .

22-4

23-8

29

19-2

195

278

204

274

oktober....

22-8

24-4

29

20-1

194

277

208

290

november .

23-6

25-3

29

20-7

193

277

212

310

december ..

23-5

25-1

29

20-3

194

283

212

310

1944 januari ....

23-5

24-9

29

19-6

197

283

242

310

februari ...

29

19-6

196

282

241

310

mars......

29

196

283

241

310

1 Pris till producent för 3''5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2''0 öre/kg och därefter 4''5 öre/kg. —

* Socialstyrelsens detaljpris för 49 orter. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av

mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.

— 4 T. o. m. den 23 september 1941, svensk äggnotering, nettopris till producenten,

därefter av staten fastställda priser.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 2 (foris.)- Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

181

År och månad

Potatis1

Vete1 2

Råg2

Korn,

2-rads2

Havre3

Vetekli4

Majs 6

Kraftfo-

derbl.48%4

1935............

8-28

16-69

15''59

13-13

1215

12*85

15-51

17-33

1936............

8-53

17-01

15-92

13-75

12-77

13-70

15-93

18-23

1937............

9-02

19-60

18-z9

18-22

15-58

14-38

16-33

19-11

1938............

8''66

18-85

17-27

15-81

13-62

13-90

16-83

19-45

1939............

9-03

17-99

17-29

14-55

1303

13-39

18-61

21-41

1940............

1367

23 30

23-29

22-71

20-41

16-89

18-50

23-50

1941............

13*66

26-00

26-00

24-60

22-30

16-60

23-71

25-13

1942............

21-85

26-60

26-20

24-80

21-10

16''78

25-33

»30-92

1943............

13-80

2608

25-08

23-08

18-88

18-08

25-00

32-84

1942 januari____

15-73

27-00

27-00

26-00

;22-5o

16-50

27-00

28-00

februari ..

18-98

27-00

27-00

26-00

22-50

16-50

27-00

2800

mars......

2083

27-00

27-00

26-00

22-60

16-50

25''00

28-00

april......

20-93

2700

27-00

26-00

22''50

16-50

25-00

28-00

maj ......

2305

27-00

27-00

26-00

22-50

16-50

25-00

28-00

juni ......

26-64

—

—

—

—

16-50

25-00

33-00

juli........

5607

—

—

—

—

16-50

25-00

33-00

augusti____

19-57

27-00

27-00

26-00

22-50

1650

2500

33-00

september .

1546

26-00

25-00

23-00

1900

1650

2500

33-00

oktober____

»15-14

26-00

25-00

23-00

19-00

1689

25-00

3300

november..

14-75

26-00

25-00

23-00

19-00

1800

25-00

33-00

december ..

15-19

26-00

25-00

23-00

19-oo

1800

2500

3300

1943 januari ....

15-25

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

2500

33-00

februari ..

1590

26-00

25-00

23-oo

19-00

1800

25-00

3300

mars......

14-71

26-00

25-00

23-00

19-00

18-oo

25-00

33-00

april......

1405

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25 00

33-00

maj ......

13-to

26-00

2500

23-00

19-00

18-00

25-00

33-00

juni ......

1105

—

_

—

—

18-00

25-00

33-00

juli........

18-23

—

—

—

18-00

25-00

32-67

augusti____

1528

2600

25-00

23oo

19-00

18-00

2500

32-34

september .

12-42

26-00

25-00

23oo

18-50

18-25

25-00

32-34

oktober____

11-85

26 05

25-05

23-05

18-55

18-25

25-00

32-83

november..

11-75

26-25

25-26

23-25

18-75

18-25

25-00

3300

december • •

12-04

26-45

25-45

23-45

18-95

18-25

25-00

33-00

1944 januari____

12-83

26-65

25-65

23-65

19-15

18.25

25-00

3300

februari ..

1265

26-85

25-85

23-85

19-35

18-26

25-00

''3300

mars......

13 27

27-05

2606

24-05

19-55

18-25

25-00

33-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. — 2 T. o. m. den 15 oktober 1940

svensk spannmålsnotering, medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter), 16 oktober

1940—31 augusti 1943 av staten fastställda inlösningspriser samt fr. o. m. september 1943 av

staten fastställda riktpriser. — 8 T. o. m. den 15 oktober 1940 medelpris för flera orter, fr. o. m.

den 16 oktober 1940 av staten fastställda inlösningspriser. — 4 Fritt noteringsorten vid försälj
ning

till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. — 8 T. o. m.

den 4 januari 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt till för
brukare,

därefter av staten fastställda priser. — 8 Fr. o. m. den 25 september 1941 pris å 45 %

kraftfoderblandning. — 7 Fr. o. m. denna månad angives ett nied ledning av fr o. m. den 12

oktober 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammanställt engrospris i Stock
holm,

jämförbart med tidigare noteringar.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 3. Intagning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

År och månad

Vid mejerier

invägd mjölk

Mejeriproduktion

av

Total

kvantitet

Därav

Använd

för

produkt-

beredning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk)

Smör

.r

Ost

1934............

2 498 378

1 854 670

352 247

291461

62 510

31103

1935............

2 550916

1 875 422

376 433

299 061

63 452

31 669

1936............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

67 168

37 759

1937............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

73 247

35 443

1938............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

80103

36 524

1939............

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

83 735

43 653

1940............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

80 760

35 328

1941............

2 659 251

1940169

610 512

122 850

77 687

22 383

1942............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

71 926

14 991 !

1943............

2 852 031

1 963 235

963192

72 381

79 263

21296 |

1942 januari____

187 695

131 948

61996

4 817

5 472

1381

februari ..

168 807

114 128

60 866

4 336

4 756

923

mars......

183 365

121 762

67 008

5 553

5 048

900

april......

195 562

130 467

68 844

5 960

5 256

1122

maj ......

221573

150 832

72 421

7 712

5 942

1322

juni ......

258 166

192 991

72 133

5 408

7 729

2 596

juli........

260122

190 077

76 566

5 788

7 680

1902

augusti____

255 424

184 554

77 715

5 635

7 490

1529

september..

234 608

166 430

76 854

4 023

6 948

1360

oktober....

198 171

132 274

74 862

4 590

5 808

646

november..

171 628

109 021

70 453

4 982

4 803

405

december ..

182 810

115 549

75 555

4 617

4 994

905

1943 januari ....

191 844

121 622

75 471

6 449

5 030

1040

februari ..

181032

111391

74 243

5 404

4 559

928

mars-......

204 979

125 058

84 153

6 608

5 073

1024

april......

220 989

142 310

82 077

6 447

5 602

1638

maj ......

264 470

182 577

84 477

7 854

6 970

2 279

juni ......

296 585

222 727

78 864

6 435

8 542

3 520

juli........

284 399

207 765

83193

5 951

8 203

2 267

augusti ....

286 917

210 502

82 580

7 250

8 411

2 366

september..

266 480

195 602

80120

4 830

8011

2192

oktober....

232 712

161157

81045

5 221

6 842

1155

november..

204 779

136 036

77 824

5 015

5 894

1079

december ..

216 845

146 488

79145

4 917

6126

1808

1944 januari ;...

228 340

157 837

75 030

7 288

6 334

2 251

februari ..

216 359

141171

75 140

11215

5 624

1899 1

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i

denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av

produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,

alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under

produktmjölk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 18&

Tab. 4. Försäljning av smOr, ost, margarin, konstlster och kokoslett, 1 ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

produ-

cent

Ost från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister o.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvanti-

tet

Därav av

leverantö- rer åter- taget

Hus-

hålls-,

Bageri-,

1934 ..........

39 431

m

30 824

52 831

2 085

.

1935 ..........

43 680

7 937

32 385

55 202

2 915

-

1936 ..........

48152

9180

34 498

56126

3 699

1232

1937 ..........

49 099

10198

36 613

58 810

4 730

1314

1938 ..........

51534

11246

38 816

58 401

6 303

1523

1939 ..........

54 319

12 274

41 406

51475

8 047

3 794

1901

1940 ..........

74 002

13 580

37 736

29 468

9 519

1063

1405

1941 ..........

76 184

10859

4138

23 052

17 498

7 992

9

1173

1942 ..........

67 785

11519

1787

15 052

35 228

5374

0

1441

1943 ..........

76 044

18 257

1298

19 519

31 678

5 449

—

1344

1942 januari ..

5010

906

199

11%

3478

387

—

84

lebruari ..

4 627

838

171

1224

3051

347

0

88

mars ....

5 395

903

157

1235

3 772

528

—

133

april ....

5 025

891

164

949

2 904

420

—

151

maj......

5 284

957

161

1088

2 396

435

—

100

juni......

5 542

945

176

1215

2 850

472

—

91

juli......

5 439

1049

189

1646

2 915

562

—

145

augusti ..

6 016

1043

138

1345

2 967

422

—

119

september

5 895

1020

144

1604

3127

449

-

142

oktober ..

6 343

1004

129

1269

3 207

469

—

123

november

5 844

913

81

1077

2 919

444

—

145

december

7 365

1050

78

1204

1642

439

—

119

1943 januari ..

6 319

962

112

996

2 259

397

—

104

februari ..

5 450

909

96

962

2 816

398

—

107

mars ....

6 040

974

92

915

3 073

462

—

137

april......

6 087

1040

92

1329

3 038

453

—

108

maj......

5 895

1009

103

1350

2 849

456

—

101

juni......

6 077

1050

132

1974

2 737

466

—

lil

juli......

6 346

1106

150

2 014

2 329

485

—

133

augusti ..

7 310

1051

139

2173

2118

494

—

134

september

6 522

1032

135

2 313

2 703

461

—

105

oktober ..

6 350

1026

107

1723

2 978

447

—

116

november

6159

997

74

1898

2 877

483

—

105

december

7 489

1101

66

1872

1901

447

—

83

1944 januari ..

7 702

1041

2 021

1144

372

—

78

februari ..

7 640

1069

2 003

1467

408

—

93

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import

av ost

Margarin

konden-

serad

torr-

mjölk

andra slag

dessert-

ost

annan

ost

Import! Export

1 j

mjölk

grädde

1929 ..................

224

36

ii

182

459

2 381

133

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1895

118

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1407

163

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

332

1037

295

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

934

241

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1352

1

173

1937 ..................

26

219

19

4

0.4

311

778

2

146

1938 ..................

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..................

5

659

25

4

4

419

1384

55

110

1940 ..................

3

134

3

1

560

153

345

0

3

1941 ..................

1037

5

—

—

0

13

436

—

461

1942 ..................

lill

168

—

—

0

48

256

0

0

1943 ..................

1165

187

—

0

0

37

232

—

—

1942 januari ..........

117

2

—

—

—

0

12

—

—

februari..........

—

—

—

—

—

0

0

—

—

mars ............

102

30

—

—

—

0

1

—

—

april ............

49

—

—

—

—

10

21

—

—

maj..............

73

50

—

—

—

4

76

—

—

juni..............

208

—

—

—

10

16

0

—

juli ..............

61

i

—

—

5

8

—

augusti ..........

110

18

—

_

—

0

—

—

september ........

166

8

—

—

-

—

45

—

0

oktober ..........

140

39

—

—

0

10

15

—

0

november ........

21

—

—

—

0

4

4

—

—

december ........

64

20

—

—

»

5

58

—

1943 januari ..........

119

73

—

—

■

0

4

23

—

februari ..........

0

—

—

-

0

5

0

—

mars.............

23

13

—

—

—

i

5

—

april ............

153

47

—

—

0

—

17

—

maj..............

114

10

—

—

—

i

62

—

—

juni..............

57

5

—

—

— ''

8

27

—

—

juli ..............

38

10

—

—

--

8

21

—

augusti ..........

117

—

—

—

0

0

11

—

september........

22

—

—

0

—

23

—

oktober ..........

232

2

—

—

—

—

41

—

—

november ........

115

27

—

0

—

0 ''

'' —

—

december ....... .

175

0

—

0

10

0

—

1944 januari ..........

204

1

—

—

0

10

o

—

-1

februari..........

128.

—

—

—

0

29 •

0

— ■

1

mars.............

25

—

—

—

65

0

—

— 1

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 185

Tab. 6. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton.

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Totalt

därav

färskt

därav

annat

1929....................

432

753

177

2 578

164

2 414

1930....................

687

1058

350

2 263

83

2180

1931....................

833

932

410

1 386

124

1262

1932....................

603

353

349

995

180

815

1933....................

650

163

234

1 611

115

1496 1

1934....................

656

215

434

1523

250

1273 !

1935....................

934

505

1356

3 724

2 026

1698

1936....................

673

964

1553

3 099

1219

1880

1937....................

606

841

1272

1717

68

1649

1938....................

602

790

1158

2198

258

1940

! 1939....................

602

960

1 428

2 829

727

2102

! 1940....................

190

457

54

1 239

33

1206

1941....................

—

—

33

3 886

2 613

1273

1942....................

—

—

5

4 452

0

4 452

| 1943....................

0

—

4

4 850

2

4 848

i 1942 januari............

—

—

—

0

_

0

februari...........

—

—

—

0

—

0

mars..............

—

—

—

0

0

0

april..............

—

—

—

1051

—

1051

maj...............

—

—

—

1067

0

1067

juni...............

—

—

0

187

0

187

juli................

_

_

133

133

augustq............

—

—

—

368

—

368

september.........

—

—

—

3

—

3

oktober............

—

—

—

323

—

323

november .........

—

—

—

351

—

351

december..........

—

—

5

970

—

970

1943 januari]............

—

—

—

384

—

384

februari...........

—

—

—

838

—

838

mars..............

0

—

—

74

—

74

april..............

—

—

—

8

2

6

maj...............

—

—

1

—

1

juni...............

—

—

294

—

294

juli................

—

—

—

1266

—

1266

augusti]............

—

—

—

163

—

163

september..........

0

—

4

30

—

30

oktober ...........

—

—

—

891

—

891

november .........

—

—

—

900

0

900

december..........

—

—

—

1

—

1

|

1944 januari............

—

—

_

0

_

0

februari ...........

—

—

—

247

_

247 ''

mars..............

—

—

14

2 322

1 562

760 |

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 253. 13

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj-.ts proposition nr 253.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbeslktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Antal ben

Stor-

boskap

ktigade hela och halv

Kalv

a kroppar 1

Svin

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

större

mindre

1930 ......................

242588

387 585-5

231831

1 225 685

1931 ......................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

1932 ......................

238 715-5

412 905

229 697"5

1 354 033

.

1933 ......................

250 644

420 721

239 615-5

1 342 908

1934 ......................

258 295

407 182

253 759-5

1 424 688

255 886

4 681

1935 ......................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

193(3 ......................

302 503

410 738

354 234

1 324 497

284 044

4156 i

1937 ......................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ......................

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

272 789

3 778

1939 ......................

397 069

519 013

467 212

1 608 873 5

282 702

3 747

1940 ......................

540 108

505 579-5

515 670

1487 631

214 291

3 407

1941 ......................

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

2 876

1942 ......................

231453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

167 453

2 525

1913 ......................

284 015

222 961

587 493

718 648-5

190 672

2 511

1942 januari ..............

32 731

17 098-5

40 643

79 412

15 731

2 659

februari..............

26 829

16 864-5

36 677-5

74 719-5

11509

2 570

mars ................

24 949

18 554-5

38 624

72 587-5

11414

2 515 1

april ................

18 880-5

18 953

52 961

70 309-5

16 201

2 572 1

maj..................

14 730-5

18 637

40 861

50 635

17869

2 561 j

juni..................

13 404-5

21 724

34 453

45 240-5

16 529

2 538 |

juli..................

10 849

22 373-5

29 024-5

30 429-5

11297

2 518 j

augusti ..............

12 546-6

18 598-5

20 796-5

18 738

8172

2 501

september............

16 195-5

16 782-5

23 915

14 189

6 710

2 470

oktober ..............

22 620

17 105-5

32 549-5

26 759

10 497

2 440

november ............

22 522

14 050

35 941-5

50 272-5

18 938

2 436

december ............

19 390

11 507-5

38 725-5

63 491-5

22 586

2 516 !

i 1943 januari ..............

16 227

10 921

38 522

52 994

17 203

2 550

februari..............

15 532-5

11909

38 207

42 777

13 873

2 553

mars ................

20 132

15 240

52 799-5

56 925"5

15 450

2 580

april ................

18 382

15 634"5

72 745-5

54 571-6

17 016

2 583 |

maj..................

22 870

20 211-5

65 811

73 408’5

22 065

2 575 |

juni..................

22 098-5

24 124-5

54 084

65 892-5

15 505

2 548 I

juli ..................

19 475

25 318

47 544

57 857-5

10 985

2 473

augusti ..............

23 854-5

22 740

39 283-5

42 274-5

8 295

2 416 j

september ............

28 953-5

22 868

36 714

36 369-5

8 776

2 414

oktober ..............

34 225-5

21441-5

43 662-5

67 652-5

15 063

2 439

november ............

35 798

18 007

50 563-5

82 457-5

23 834

2 471

december ............

26 466-5

14 546

47 556-5

85 468

22 607

2 527

1944 januari .............

25 465

13151

51 205-5

82 241-5

15 417

2 481

26 495-5

15 968

49 389-5

81223

12 452

2 457

mars................

31849

19 056

67 508

1 103 246-5

13752

1 2 464

1 Årssumman för 1943 samt alla månadssummorna preliminära tal.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. in., i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

Import av

oljekakor

och olje- kaksmjöl

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr 366

—68 och

371 -72)

Import

av majs

Import

av kli

1929..................

183 093

9 421

76 668

40 257

1930..................

179 034

9 075

134 634

40 782

1931..................

234 263

—

8 825

353055

80 906

1932 ..............

148 607

—

5 331

243 949

33 026

1933..................

150 859

—

8185

265 350

62 278

1934..................

52 780

190 128

242 908

8 234

107 186

38 158

1935..................

59 919

200 420

260 339

4 802

43 009

8 775

1936..................

65111

158 630

223 741

5 444

76 043

10199

1937..................

76367

223 060

299 427

8 508

185 239

48 607

1938..................

75 991

251 559

327 550

7 495

172 088

49115

1939..................

75 524

166 866

242 390

6150

42 369

12 936

1940..................

93 295

141933

235 228

7162

49065

14 025

1941..................

23 781

94 700

118 481

7 158

3 878

30 727

1942..................

44 449

117 504

161 953

1788

13 335

6 304

1943..................

43032

89 014

132 046

2148

9 940

50

‘ 1942 januari..........

3 504

13 724

17228

2

—

1283

februari.........

1886

1401

3 287

48

■ —

194

mars............

2 283

7 224

9 507

208

3 466

289

april............

4 727

2 489

7 216

287

—

3

maj.............

3 800

5171

8 971

94

9864

209

juni.............

4 310

10 769

15079

105

5

1143

juli.............

2 750

13 142

15 892

20

—

1152

augusti..........

3 777

11275

15 052

19

—

689

september.......

4 841

16 040

20 881

604

—

841

oktober..........

5 077

14 581

19 658

100

—

373

november........

4 058

9 933

13 991

252

—

62

december........

3 436

11755

15191

49

—

66

1943 januari..........

2 003

10 475

12 478

48

6 000

41

februari.........

4 771

1028

5 799

3

3 940

9

mars............

3 283

3 288

6 571

80

—

—

april............

4 761

2 703

7 464

180

—

—

maj.............

2 445

3 716

6161

3

—

—

juni.............

2 039

6148

8187

52

—

—

juli .............

2 619

7 423

10 042

39

0

—

augusti..........

4 260

3 736

7 996

1188

—

—

september.......

5052

13 892

18944

103

—

—

oktober..........

4 344

18187

22 531

69

—

—

november........

2911

13 476

16 387

280

—

—

december........

4 544

4 942

9 486

103

—

—

1944 januari..........

2 066

2101

4167

260

—

—

februari.........

3 334

7 568

10 902

15

—

—

mars............

4780

15 320

20100

66

—

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till hushållningssällskapens organisation och verksamhet jämte i ämnet väckta motio s. 13 i texten
  2. JoU 1944:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten