Sök i Ratio Lex

Med förslag till avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret, m. m

1944-05-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:269, Med förslag till avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1

Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till avlöningsreglemente

för personal i det allmänna civilförsvaret,

m. m.; given Stockholms slott den 12 maj 1944-.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1. avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret,

2. förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni

1941 (nr 595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, samt

3. förordning angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni

1931 (nr 280) om erkända sjukkassor.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. t sami. Nr 269.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Förslag

till

Avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å sådan civilförvarspliktig personal, som

tjänstgör i det allmänna civilförsvaret.

Reglementet gäller dock icke i den mån personalen på grund av stadgandet

i 20 § civilförsvarslagen skall anses fullgöra tjänstgöringen i kommunal

anställning eller avlönas jämlikt 65 § samma lag. I fråga om sådan personal

i det allmänna civilförsvaret, vars verksamhet är begränsad till ett mindre

antal hemskydd (block), skall reglementet gälla allenast i den mån Konungen

därom förordnar.

2 §•

Personal, som under minst tre dagar i följd fullgör tjänstgöring i civilförsvaret,

omfattande i genomsnitt minst åtta timmar varje söckendag, äger

uppbära daglön. För tjänstgöring, som är särskilt ansträngande eller är förlagd

mera än tio kilometer från bostaden, må daglön utgå även örn det genomsnittliga

antalet arbetstimmar för dag ej uppgår till åtta.

Daglönen utgör sex kronor med tillägg av en krona 65 öre för familjemedlem,

som fyllt 16 år, och en krona 20 öre för annan familjemedlem. Därest

så med hänsyn till rådande prisläge och övriga förhållanden skulle finnas

påkallat, äger Konungen förordna, att daglönen må höjas med högst två

kronor.

Daglönen må för person, som innehar befälsställning eller särskild kompetens

för viss civilförsvarstjänst, höjas nied högst fyrtio procent.

Har tjänstgöringen viss avlöningsperiod varit förlagd å sådan tid och varit

av den beskaffenhet, att den tjänstgörande under minst halva antalet tjänstgöringsdagar

skäligen bör hava kunnat fullgöra sitt ordinarie arbete, skall

den enligt denna paragraf bestämda daglönen för nämnda tjänstgöringsdagar

utgå med allenast halva beloppet.

Såsom familjemedlemmar i förhållande till den, som fullgör civilförsvarstjänstgöring,

räknas:

a) make, barn, adoptivbarn samt frånskild make, envar under förutsätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

3

ning att den tjänstgörande är underhållsskyldig gentemot vederbörande och

vid tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll eller

det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till underhållet,

om tjänstgöringen ej mellankommit;

b) föräldrar, adoptant, makes barn och makes adoptivbarn, envar under

de förutsättningar, som angivas under a), och under förutsättning tillika, att

den tjänstgörande vid tjänstgöringens början sammanbodde med vederbörande;

samt

c) husföreståndarinna under förutsättning att den tjänstgörande sammanbor

med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år samt, därest

han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen till arbete.

3 §.

Har person till följd av civilförsvarstjänstgöring under en avlöningsperiod

gått miste örn inkomst till belopp, som överstiger den honom jämlikt 2 §

tillkommande lönen, utgår ersättning för den av tjänstgöringen föranledda

inkomstminskningen med det belopp, vartill civilförsvar schef en finner minskningen

hava uppgått, dock med högst hälften av den enligt 2 § utgående

lönen.

4 §•

Lider den, som tagits i anspråk för civilförsvarstjänstgöring under längre

tid, på grund härav sådan minskning i sina inkomster, att han icke förmår

bestrida utgifterna för sin bostad, ma länsstyrelsen på därom gjord ansökan

tillerkänna honom skäligt bostadsbidrag. Bidraget må icke överstiga hyresvärdet

för den bostad, som den tjänstgörande innehade vid tjänstgöringens

början, däri inbegripet kostnad för bostadens uppvärmning.

5 §.

Vid tjänstgöring, som omfattar kortare tid än tre dagar i följd eller eljest

icke är att hänföra under 2 §, utgår med nedan stadgade undantag timlön

med en tiondel av daglönen i motsvarande befattning för icke familjeförsörjare,

dock högst för en tjänstgöringstid av tolv timmar under samma

dygn.

Timlön utgår allenast för tjänstgöring, som omfattar minst två timmar av

ett dygn.

För tjänstgöring, som avser egen utbildning eller övning, utgår timlön

allenast i den man sadan tjänstgöring under ett kalenderår uppgår till mera

än sextio timmar eller vederbörande på grund av sådan tjänstgöring går

miste örn arbetsinkomst till motsvarande belopp.

6 §.

Vid Ijänstgöring enligt 2 § uppbäres full daglön för begynnelse- och slutdagarna,

därest tjänstgöringen å dessa dagar uppgått till minst hälften av

den eljest brukliga tjänstgöringstiden för dag, och eljest halv daglön.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Vid tjänstgöring, för vilken timlön utgår, räknas dygnet från klockan sex.

I tjänstgöringstiden inräknas den tid, som skäligen åtgår för färd till eller

från tjänstgöringsplatsen. Vid brutet timantal räknas allenast tid, som omfattat

minst en halv timme. Sistnämnda tid räknas såsom hel timme.

7 §■

Personal, som avses i denna förordning, är berättigad till fria resor och,

då vederbörande på grund av tjänstgöringens beskaffenhet icke kan begagna

egen bostad, fri inkvartering.

För dagavlönad person, som in natura erhåller full förplägnad, minskas

daglönen med två kronor.

8 §.

För person under aderton år äger civilförvarschefen bestämma lägre lönebelopp

än de i 2 och 5 §§ angivna samt lägre avdrag än i 7 § stadgas för

förplägnad in natura.

För sådan personal i befälsställning, vars tjänstgöring icke kan hänföras

till vissa dagar eller timmar, äger Konungen eller den myndighet Konungen

förordnar fastställa arvoden, beräknade för år eller månad.

9 §.

Lön, ersättning för mistad inkomst och bostadsbidrag utbetalas i efterskott

för avlöningsperioder, vilka, där ej civilförsvarsstyrelsen annorlunda förordnar,

skola omfatta den 1—15 och den 16—den sista i varje manad.

10 §.

Den som tagits i anspråk för civilförsvarstjänstgöring tills vidare äger

vid tjänstledighet på grund av olycksfall i tjänsten, så ock för i tjänsten

ådragen yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom under en tid av två

månader åtnjuta full lön ävensom i förekommande fall ersättning för mistad

inkomst och bostadsbidrag. Under tjänstledighet för annan sjukdom må

under samma tid utgå belopp, motsvarande tre fjärdedelar av nyssnämnda

förmåner.

Personal, som avses i första stycket, må av civilförsvarschefen beviljas permission

med bibehållna avlöningsförmåner under högst en dag för varje

månads fullgjord tjänstgöring.

11 §•

över civilförsvarschefens beslut i ärende, som avses i detta reglemente, må

besvär anföras hos länsstyrelsen inom tjugu dagar från det klaganden erhöll

del av beslutet.

Beslut, som enligt denna förordning meddelats av länsstyrelse, må överklagas

hos kammarrätten sist å trettionde dagen från det klaganden erhöll

del av beslutet.

över kammarrättens beslut må klagan icke föras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

12 §.

De anvisningar, som finnas erforderliga för tillämpning av detta reglemente,

meddelas av civilförsvarsstyrelsen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1944.

Genom detta reglemente upphävas

1) förordningen den 31 maj 1940 (nr 432) örn grunderna för avlöning av

viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet;

2) förordningen den 28 juni 1941 (nr 586) om grunderna för avlöning av

personal, som fullgör utrymningstjänst.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Förslag''

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (ur 595)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring

vid luftskyddet eller under luftskyddsövning.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 juni 1941 om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller

under luftskyddsövning skall så ändras, att förordningens rubrik samt 1, 2

och 4 §§ erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring i civilförsvaret.

1 §•

Där någon å tid, då riket icke befinner sig i krig, under fullgörande av

tjänstgöring i civilförsvaret, däri inbegripet utbildning eller övning för dylik

tjänstgöring, skadas till följd av olycksfall eller ådrager sig yrkessjukdom,

som avses i lagen den 14 juni 1929 örn försäkring för vissa yrkessjukdomar,

skall ersättning av allmänna medel utgivas i den ordning nedan stadgas.

Med olycksfall, som i första stycket sägs, likställes olycksfall vid färd till

eller från platsen för tjänstgöringen, där färden föranledes av och står i

omedelbart samband med tjänstgöringen.

Ersättning enligt — — — omförmälda ärenden.

2 §.

Den skadade eller sjuke är skyldig att underkasta sig vård eller föreskrift

av läkare, som vederbörande civilförsvarsbefäl eller riksförsäkringsanstalten

må tillkalla.

4 §•

Där olycksfall eller sjukdom medfört eller skäligen kan antagas medföra

påföljd, som föranleder ersättning enligt denna förordning, skall vederbörande

civilförsvarschef, sedan han från den skadade eller sjuke eller eljest

erhållit underrättelse om olycksfallet eller sjukdomen, därom ofördröjligen

avgiva skriftlig anmälan till riksförsäkringsanstalten. Närmare bestämmelser

rörande sådan anmälan meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 men skall icke äga tillämpning

beträffande olycksfall, som inträffat eller sjukdom som yppats före

nämnda dag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

7

Förslag
till
Förordning
angående

ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)

om erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 31 § förordningen den 26 juni 1931 om erkända

sjukkassor1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

31 §.

I erkänd---om invalidunderstöd.

Vid sjukdom, därför den sjuke är berättigad att erhålla ersättning jämlikt

lagen örn försäkring för olycksfall i arbete eller lagen om försäkring för

vissa yrkessjukdomar eller enligt gällande bestämmelser om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (hemvämstjänstgöring),

tjänstgöring i civilförsvaret eller fullgörande av tjänsteplikt, må

sjukpenning från erkänd sjukkassa utgivas med högst det belopp för dag

räknat, varmed den sjukpenning han tillförsäkrat sig från kassan överstiger

den ersättning för dag räknat, vartill han sålunda är berättigad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

Senaste lydelse se SFS 1943: 184.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Rubbestad fråga örn avlöningsbestämmelser för viss civiltörsvarspersonal

m. m. och anför:

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen

att antaga upprättat förslag till civilförsvarslag. Enligt detta förslag

skola de uppgifter, som hittills handhafts av luftskyddet och utrymningstjänsten,

överflyttas på den nya civilförsvarsorganisationen. Avlöningsförhållandena

för viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet och för

personal, som fullgör utrymningstjänst, äro för närvarande reglerade genom

särskilda förordningar. I samband med den föreslagna omorganisationen

blir det erforderligt att verkställa en revision av dessa avlöningsförfattningar,

och anhåller jag nu att till behandling få upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser.

Grunder för avlöning till det allmänna luftskyddets personal äro fastställda

i förordningen den 31 maj 1940 (nr 432) om grunderna för avlöning av viss

personal tillhörande det allmänna luftskyddet.

Denna förordning avser annan personal vid det allmänna luftskyddet än

sådan, som jämlikt 9 § luftskyddsförfogandelagen ställes till förfogande av

kommun. Vid avlöningens bestämmande har den ortsgruppsindelning av

kommunerna följts, som tillämpas för folkpensioneringen. Avlöningen utgår

vid tjänstgöring under minst tre dagar i följd såsom daglön och eljest såsom

timlön. Daglönen är i förordningen bestämd till högst 4 kronor i ortsgrupp

I, 5 kronor i ortsgrupp II och 6 kronor i ortsgrupp III med tillägg av 1

krona 25 öre för familjemedlem, som fyllt 16 år, och 80 öre för annan

familjemedlem. Daglönen må för person, som innehar befälsställning eller

särskild kompetens för viss luftskyddstjänst, höjas med högst 40 %. För

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

9

den, som in natura erhåller erforderlig förplägnad, minskas daglönen med

2 kronor. Timlönen utgår med en tiondel av daglönen för icke familjeförsörjare,

dock högst för en tjänstgöringstid av 12 timmar under samma dygn

samt endast för tjänstgöring, som omfattat minst två timmar av ett dygn.

För person under 18 år äger luftskyddschef bestämma lägre tim- och daglön.

Har person till följd av luftskyddstjänstgöring, för vilken daglön utgår,

gått miste om inkomst till belopp, som överstiger den honom tillkommande

luftskyddslönen, utgår under två månader från luftskyddstjänstgöringens

början ersättning för den av tjänstgöringen föranledda inkomstminskningen

med det belopp, vartill luftskyddschef finner minskningen

hava uppgått, dock med högst hälften av luftskyddslönen. Kungl. Maj:t

äger förordna, att sådan ersättning må utgå under längre tid än två månader.

Enligt förordningen kan därjämte under vissa förutsättningar utgå

bostadsbidrag. — Förordningens bestämmelser äro icke omedelbart tillämpliga,

utan det förutsättes, att länsstyrelsen fastställer avlöningsreglemente

för länet, varvid, örn så finnes påkallat, särskilda bestämmelser må utfärdas

för olika delar av länet.

För personal, som fullgör utrymningstjänst på grund av uttagning enligt

utrymningslagen eller i enlighet med frivillig överenskommelse, utgår avlöning

enligt i stort sett motsvarande regler enligt förordningen den 28 juni

1941 (nr 586) om grunderna för avlöning av personal, som fullgör utrymningstjänst.

Avlöningsreglemente för denna personal fastställes dock av den

centrala utrymningsmyndigheten.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 595) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning,

gäller vidare, att den som under tid, då riket icke befinner

sig i krig, under dylik tjänstgöring eller övning skadas till följd av olycksfall

eller ådrager sig yrkessjukdom, skall erhålla ersättning av allmänna

medel enligt de i olycksfallsförsäkringslagen och yrkessjukdomsförsäkringslagen

angivna grunderna. Ersättning utgår även för olycksfall vid färd till

eller från platsen för tjänstgöringen eller övningen, där färden föranledes

av och står i omedelbart samband med tjänstgöringen eller övningen.

Hemortsförsvarssakkunnigas förslag

och yttranden häröver.

Hemortsförsvarssakkunniga lia i sitt betänkande (SOU 1943: 27) med förslag

till lag om folkskyddsväsendet (folkskyddslag), enligt vilket förslag

luftskyddet, utrymningsväsendet och hemvärnet sammanförts till en enhetlig

organisation, folkskyddet, anfört följande i fråga örn avlöningsförhållandena

för personalen vid det allmänna folkskyddet:

De sakkunniga anse de principer, som kommit lill uttryck i förordningen

om grunderna för avlöning av viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet,

böra äga tillämpning på den i allmänt folkskydd inskrivna personalen

över huvud, alltså både civilskydds- och hemvärnspersonal. På vissa

punkter måste dock modifikalioner göras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1. De avlöningsbestämmelser, som böra utfärdas beträffande ifrågavarande

folkskyddspersonal, synas böra göras direkt tillämpliga, utan att särskilda

avlöningsreglementen fastställas lokalt. Härav blir följden, att de belopp

för daglön och timlön, som angivas i bestämmelserna, böra icke såsom

nu utgöra maximibelopp utan bestämda belopp. Enligt vad de sakkunniga

inhämtat, hava länsstyrelserna i så gott som alla fall vid fastställandet av

avlöningsreglementen följt de i förordningen upptagna beloppen.

2. Bestämmelserna skola gälla all i allmänt folkskydd inskriven personal,

i den mån personalen enligt folkskyddslagen skall avlönas av folkskyddsdistriktet.

Beträffande personal, som är anställd hos kommun eller municipalsamhälle,

skall enligt 52 § gälla, att tjänstgöringen, i den mån den

faller inom vad för vederbörandes anställning kan anses utgöra normal

arbetstid, skall anses fullgjord i sagda anställning. För folkskyddstjänstgöring,

fullgjord under dylik tid, bör alltså vederbörande erhålla avlöning av

kommunen enligt anställningsavtalet. I den mån han därutöver fullgör folkskyddstjänstgöring,

synas de eljest beträffande folkskyddslön utfärdade bestämmelserna

böra gälla. Den såsom förutsättning för timlöns utgående stadgade

minimitiden av två timmar av samma dygn bör här gälla två timmar

utöver den normala arbetstiden.

3. Daglöns- och timlönsbeloppen torde tillsvidare böra bibehållas oförändrade,

dock att tillägget för familjemedlem höjes till 1 krona 65 öre för

familjemedlem, som fyllt 16 år, och 1 krona 20 öre för annan familjemedlem.

Dessa belopp motsvara familjepenning i ortsgrupp II för annan familjemedlem

än hustru enligt krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr

521).

4. Beträffande avlöningen till personal i befälsställning torde gällande

föreskrifter för allmänna luftskyddet icke vara i allo tillfredsställande. En

del av befälspersonalen inom allmänna folkskyddet, särskilt det högre befälet,

kommer att hava sådana arbetsuppgifter, att daglönssystemet blir

svårt att tillämpa, varför det synes lämpligare att bestämma avlöningen

till visst belopp per år eller månad. Med anledning härav anse de sakkunniga,

att i en blivande avlöningsförfattning bestämmelse bör intagas

av det innehåll, att till sådant befäl inom allmänna folkskyddet, som har

åligganden av den beskaffenheten, att tjänstgöringen för folkskyddets räkning

icke kan sägas vara begränsad till vissa dagar utan fortgår ganska regelbundet

vid sidan av vederbörandes ordinarie arbete, arvode bör utgå med

visst belopp för år eller månd. Härvid bör det ankomma på Kungl. Majit

att bestämma såväl de kategorier av befäl, för vilka berörda stadgande skall

tillämpas, som ock års- eller månadslönens belopp.

För övrig befälspersonal inom allmänna folkskyddet synes den nuvarande

regeln för allmänna luftskyddet om förhöjning upp till 40 procent

av daglönen böra gälla. Dock bör förhöjningen icke beräknas på eventuella

tillägg för familjemedlemmar. Fastställandet av närmare regler för förhöjningen

torde böra ankomma på riksfolkskyddschefen.

5. I fråga örn ersättning för tjänstgöring, som avser utbildning och övning,

må framhållas, att distriktsutbildningen, endast om speciella förhållanden

göra det nödvändigt, bör förläggas till sådan tid, att de folkskyddspliktiga

därigenom gå förlustiga arbetsinkomst. Måste emellertid på grund av särskilda

omständigheter dylik utbildning förläggas så, att förlust av arbetsinkomst

uppstår, synes ersättning enligt närmare bestämda grunder böra utgå

därför, örn förlusten uppgår till minst en dagsinkomst. Härutöver synes det

icke erforderligt att tillerkänna de folkskyddspliktiga särskild ersättning för

deltagande i distriktsutbildning inom ramen för den tid av 60 timmar för

år, som folkskyddsplikten i fredstid högst skall omfatta. Det kan icke anses

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 269.

11

oskäligt, att befolkningen i gemen i de folkskyddspliktiga åldrarna utan

annan ersättning än viss gottgörelse för förlorad inkomst offrar en del av

sin fritid för ifrågavarande ändamål. För deltagande i obligatorisk utbildning

och övning utöver nyssberörda tid örn 60 timmar synas däremot för

avlöning till folkskyddspersonal eljest tillämpliga bestämmelser böra gälla.

6. Beträffande rätt till ersättning för nastad inkomst böra för sådan

befälspersonal, som enligt vad ovan sagts skall åtnjuta års- eller månadslön,

motsvarande regler gälla som för folkskyddscheferna.

7. I förekommande fall bör allmänna folkskvddets personal äga rätt till

fri inkvartering och fria resor.

De sakkunniga lia vidare uttalat, att särskilda bestämmelser böra utfärdas

rörande ersättning för kroppsskada eller sjukdom, ådragen under folkskvddstjänstgöring.

I de över hemortsförsvarssakkunnigas förslag avgivna remissyttrandena

ha icke framställts några erinringar i fråga örn grunderna för avlöning av

personalen inom det allmänna folkskyddet.

Civilförsvarsutredningcns förslag.

Civilförsvarsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1944: 5) i stort sett

helt anslutit sig till hemortsförsvarssakkunnigas förslag i förevarande fråga

(s. 227). Dock föreslås, att kommunalanställd personal, som ställes till civilförsvarets

förfogande, skall helt avlönas enligt avtal med vederbörande kommun,

som också skall helt svara för kostnaden härför (sålunda även i den

mån arbetet överskrider normal arbetstid).

F ör edraganden.

Hemortsförsvarssakkunniga och civilförsvarsutredningen ha föreslagit, att

avlöningen till det allmänna civilförsvarets personal skall utgå efter i stort

sett samma grunder, som nu gälla för det allmänna luftskyddets personal.

Häremot har ingen erinran framställts i de avgivna yttrandena. Även jag

ansluter mig till detta förslag. Jämkningar synas emellertid böra företagas

på enskilda punkter dels i anslutning till vad hemortsförsvarssakkunniga

föreslagit och dels i ytterligare ett par hänseenden.

Såsom hemortsförsvarssakkunniga föreslagit synes det vara lämpligast,

att avlöningsbestämmelserna upptagas i ett för hela riket gällande avlöningsreglemente.

I fråga om den kommunalanställda personalen har jag i samband med

framläggandet av förslaget till civilförsvarslag föreslagit, att dennas avlöning

helt skall ankomma på vederbörande kommun. Vid sådant förhållande torde

denna personal böra lämnas utanför den nu ifrågavarande avlöningsförfattningens

tillämpningsområde, liksom hittills varit fallet.

På sätt jag i motiveringen till 7 § civilförsvarslagen anfört torde de s. k.

blockgrupperna böra hänföras till det allmänna civilförsvaret. Härvid har

i första rummet frågan örn materielanskaffningen varit avgörande. Vad beträffar

tjänstgöringen inom blockgrupperna torde denna för personalen i allmänhet

icke avsevärt skilja sig från tjänstgöringen inom hemskydden. Det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

synes därför icke föreligga någon anledning att i avlöningshänseende ställa

denna personal i gynnsammare ställning än hemskyddspersonalen. Däremot

torde ledarna för blockgrupperna komma att, i varje fall under mera skärpta

förhållanden, tagas i anspråk i så stor utsträckning att de måhända måste

ägna en betydande del av sin tid åt denna uppgift. Under sådana förhållanden

synes det vara skäligt att de erhålla avlöning enligt samma grunder som

övrig personal i det allmänna civilförsvaret. Jag är emellertid icke beredd

att nu taga ställning till den närmare avvägningen av vilken personal inom

blockgruppema, som bör få rätt till avlöning, och föreslår därför att reglementet

göres tillämpligt å blockgruppspersonalen allenast i den mån Konungen

därom förordnar.

Vad därefter angår avlöningsbeloppen så äro dessa i huvudsak fastställda

efter jämförelse med de förmåner (kontanta och in natura), som enligt de år

1939 gällande författningsbestämmelserna skulle utgå till värnpliktig personal

och deras familjer under krigstjänstgöring. Dagavlöningen differentierades

därvid efter de för folkpensioneringen gällande ortsgrupperna och

fastställdes till 4, 5 och 6 kronor i ortsgrupperna I, II och III respektive,

vartill skulle komma familjetillägg med lika belopp för alla ortsgrupper avpassat

efter då föreslagna familjebidragsbestämmelser. Efter nämnda år ha

emellertid dels levnadskostnaderna undergått en viss stegring och dels de

värnpliktigas kontanta förmåner förbättrats. Hemortsförsvarssakkunniga ha

tagit hänsyn härtill så till vida att de föreslagit, att de för luftskyddspersonalen

utgående familjetilläggen skulle höjas till överensstämmelse med de belopp,

som enligt nu gällande familjebidragsförordning i ortsgrupp II utgå till

värnpliktigas familjer. Härtill vill jag ansluta mig. Emellertid synes även beträffande

de för luftskyddspersonalen gällande grundbeloppen en höjning

med hänsyn till nämnda omständigheter vara i och för sig berättigad, särskilt

såvitt gäller de lägre ortsgrupperna. Under nu rådande beredslcapsläge

synes det dock icke vara oundgängligen nödvändigt att verkställa en allmän

höjning av dessa grundbelopp, då det nu knappast torde finnas någon personal,

som är för sin försörjning väsentligen hänvisad till sådan avlöning.

Vidare synes det mig knappast påkallat att bibehålla den nuvarande dyrortsgraderingen

av grundbeloppen. Detta innebär dock icke något ståndpunktstagande

mot principen om dyrortsgradering av löner. I förevarande

fall föreligga nämligen särskilda omständigheter, som tala för att en dylik

anordning icke är behövlig. Genom rätten till ersättning för minskad inkomst

och möjligheten för de tjänstgörande att i vissa fall erhålla bostadsbidrag

finnes även utan dyrortsgradering möjlighet till viss differentiering efter

den på orten rådande lönenivån. Redan enligt gällande grunder utgår såsom

nämnts familjetilläggen med lika belopp på alla orter. Då lönerna i varje fall

icke böra sänkas föreslår jag, att det för ortsgrupp III gällande grundbeloppet,

sex kronor, tillämpas generellt. I ett mera skärpt läge, då stora anspråk

ställas på civilförsvarspersonalen, synes emellertid, därest prisläget

och förhållandena i övrigt så påkalla, en befogenhet böra finnas för Kungl.

Majit att förordna om en ytterligare höjning av daglönen för att ställa civil
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

13

försvarspersonalens avlöningsförmåner någorlunda i paritet nied de värnpliktigas.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att i reglementet intages ett bemyndigande

för Kungl. Maj:t att förordna örn höjning av grundbeloppet med högst

två kronor.

För personal i befälsställning eller med särskild kompetens bör, liksom

hittills, daglönen kunna höjas med högst fyrtio procent enligt närmare föreskrifter

av civilförsvarsstyrelsen. Anledning synes icke föreligga att, såsom

hemortsförsvarssakkunniga föreslagit, föreskriva att höjningen ej må beräknas

på familjetillägg, vilket skulle innebära en minskning av nu utgående

förmåner.

Enligt gällande regler utgår ersättning för minskad inkomst med belopp,

motsvarande högst halva daglönen. Denna ersättning är dock tidsbegränsad

till två månader från tjänstgöringens början, där ej Konungen annorlunda

förordnar. Genom dylikt förordnande har tiden nu utsträckts till fem månader

från tjänstgöringens början. Skälen för den ifrågavarande tidsbegränsningen

vörö delvis av statsfinansiell natur, då det ansågs svårt att överblicka

konsekvenserna av bestämmelsen vid krigstillstånd. Därjämte ansågs den

tjänstgörande efter viss tid böra vara i stånd att anpassa sina utgifter efter

de nya förhållandena. Med hänsyn till att beredskapstillståndet numera blivit

permanent trots tämligen normala förhållanden och till de relativt stora

förmåner, som nu utgå till de värnpliktiga, synes knappast tillräcklig anledning

föreligga att bibehålla den ifrågavarande tidsbegränsningen.

Hemortsförsvarssakkunniga lia föreslagit, att avlöningen till viss personal

i befälsställning, som har åligganden av den beskaffenheten, att tjänstgöringen

icke kan sägas vara begränsad till vissa dagar utan fortgår ganska

regelbundet vid sidan av vederbörandes ordinarie arbete, bör bestämmas i

form av års- eller månadsarvode. Detta förslag anser jag mig böra biträda.

Det torde emellertid icke vara möjligt att i förevarande författning närmare

angiva vilka befattningshavare, som härvidlag skola komma i fråga, eller

grunderna för arvodenas bestämmande. Detta avgörande torde därför böra,

med stöd av ett i författningen givet bemyndigande, träffas i administrativ

ordning av Konungen eller den myndighet, Konungen förordnar. I fråga om

arvodenas belopp synes man böra taga hänsyn till den uppskattade arbetstid,

som kan anses erforderlig för fullgörande av de ifrågavarande uppgifterna,

samt den timlön som enligt författningen skulle ha tillkommit vederbörande.

Om en befattningshavare, för vilken dylikt arvode fastställts, skulle

nödgas begära tjänstledighet från sitt ordinarie arbete under viss tid för fullgörande

av sina uppgifter inom civilförsvaret, torde lönen för dylik tid böra

beräknas enligt de i författningen angivna grunderna, då i dylikt fall det anförda

skälet för avvikelse icke föreligger.

I likhet med hemortsförsvarssakkunniga anser jag, att ersättning i regel

icke bör utgå för tjänstgöring, som avser egen utbildning eller övning, intill

60 timmar per kalenderår. Detta motsvarar den längsta tjänstgöringsskyldighet,

som kan utkrävas under fredstid (bortsett från viss personal i befälsställning).

Under civilförsvarsberedskap, då tjänstgöringsskyldigheten är obe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

gränsad, böra i fråga om avlöning för utbildning och övning samma regler

gälla som under fredstid. Om någon civilförsvarspliktig på grund av tjänstgöring

av ifrågavarande slag skulle gå miste om arbetsinkomst synes ersättning

härför skäligen böra utgå, dock högst med det belopp, vartill lönen för

tjänstgöringen enligt reglementets regler skulle uppgå. En sammanhängande

övning synes därvid böra räknas som en enhet.

I reglementet synes vidare böra införas en bestämmelse örn rätt för civilförsvarschefen

att bevilja permission med bibehållna löneförmåner under

högst en dag för varje månads fullgjord tjänstgöring.

I fråga om bestämmelserna rörande ersättning för olycksfall och yrkessjukdom

synas i huvudsak inga andra ändringar böra vidtagas än de, som

föranledas av de ändrade benämningarna. Genom att bestämmelserna göras

tillämpliga på all personal i civilförsvaret komma de emellertid att utsträckas

till vissa kategorier, t. ex. utrymningspersonalen, för vilka de förut icke gällt.

I detta sammanhang synes även den jämkningen böra vidtagas, att med

praktisk övning jämställes teoretisk utbildning, då det ofta kan vara svårt

att draga gränsen häremellan. Enligt förslaget till civilförsvarslag inbegripas

för övrigt både övning och utbildning i begreppet civilförsvarstjänstgöring.

I 31 § förordningen om erkända sjukkassor förekommer en hänvisning

till bestämmelserna örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring vid luftskyddet, vilken hänvisning i detta sammanhang bör

ändras att avse tjänstgöring i civilförsvaret.

I enlighet med de riktlinjer, för vilka jag nu redogjort, ha inom socialdepartementet

upprättats förslag till erforderlig författningstext.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga de inom socialdepartementet upprättade

förslagen till

avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret,

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni

1941 (nr 595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, samt

förordning angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni 1931

(nr 280) örn erkända sjukkassor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

141983

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:475 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till avlöning sr eglé mente för personal i det allmänna civilförsvaret, m. m., jämt a1 i texten
  2. 2SärU 1944:9 Andra särskilda utskottets utlåtande nr 9 s. 1 i texten