Sök i Ratio Lex

Angående tillsättande av länsombud för krig smaterielverket

1944-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:271, Angående tillsättande av länsombud för krig smaterielverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

1

tfr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillsättande

av länsombud för krig smaterielverket: given

Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Skörd, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

I anslutning till spörsmålen om civilförsvarets ordnande anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, efter gemensam beredning med

statsrådet Rubbestad fråga angående tillsättande av länsombud för krigsmaterielverket

samt anför därvid följande.

I skrivelse den 25 september 1943 angående krigsmaterielverkets personalbehov

vid krig m. m. framlade verket ett förslag till organisation för den

regionala krigsindustriplaneringen. Enligt detta förslag skulle för varje

militärområde på fastlandet en tekniskt och organisatoriskt väl förfaren

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 271.

»91 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 271.

industrichef förordnas till »krigsindustriråd». Dennes uppgift skulle vara,

bland annat, att vid krig eller krigsfara enligt direktiv av verkschefen vid

behov företräda verket i förhållande till krigsmaterielindustrien inom militärområdet

och att vid eventuellt avbrytande av förbindelserna mellan militärområdet

och riket i övrigt i samråd med militärbefälhavaren handlägga på

verket ankommande frågor rörande krigsmaterieltillverkningen inom militärområdet.

Dessutom föreslogs, att för varje militärområde en eller två tjänstemän

i ledande befattning vid någon inom militärområdet belägen industri

av större betydelse för landets krigsmaterielförsörjning skulle av verket efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnas såsom »krigsindustriassistenter».

Efter vederbörlig remissbehandling förklarade Kungl. Majit genom beslut

den 28 januari 1944, att Kungl. Majit ville, sedan inom krigsmaterielverket

pågående undersökningar rörande hithörande spörsmål blivit slutförda, på

framställning av verket taga dessa spörsmål under omprövning.

Sedan 1943 års civilförsvar sutredning den 25 februari 1944 avgivit betänkande

med förslag till civilförsvarslag m. m. (SOU 1944:5), har krigsmaterielverket

i yttrande över nämnda förslag ifrågasatt, att för handläggningen

av de regionalt betonade krigsindustrifrågorna skulle till krigsmaterielverket

knytas ett antal personer i ledande befattning vid någon inom respektive

län belägen industri, som vore av större betydelse för landets krigsmaterielförsörjning,

förslagsvis benämnda krigsindustriassistenter. Dessa

assistenters uppgift skulle i första hand vara att löpande följa verkets krigsindustriella

planeringsverksamhet, att vid behov enligt verkets direktiv föra

sådana förhandlingar med industriföretag, som erfordrade lokal industriell

sakkunskap, att i förhållande till verket jämväl i övrigt representera den

lokala industriella sakkunskapen ävensom den fackmässiga sakkunskapen inom

vederbörande industrigren samt att vid krig och därmed jämställda förhållanden

företräda verket i ärenden, som fordrade omedelbart avgörande.

Tillika har verket meddelat, att verket ämnade göra framställning örn tillskapande

av befattningar för krigsindustriassistenter i enlighet med nyss angivna

riktlinjer, varvid verket komme att till behandling upptaga dessa assistenters

ställning i förhållande till verket, avlöningsförhållanden m. m. Angående

spörsmålet örn krigsindustriassistenternas ställning i förhållande till

de av utredningen föreslagna försvarsavdelningarna inom länsstyrelserna anförde

verket bland annat följande.

Civilförsvarsutredningen synes lia räknat med att på mellaninstansen ankommande

ärenden rörande krigsindustrien närmast skulle handläggas av

militärassistenten. Enligt verkets mening torde det emellertid av flera skäl

vara mindre lämpligt, att hithörande ärendens handläggning åvilar militär

beställningshavare. Dennes utbildning — även örn däri ingår stabs- och förvaltningstjänst

— torde icke skänka vederbörande de insikter och erfarenheter,

som måste fordras för ett riktigt bedömande av krigsindustriens olika

försvarsfrågor, såsom bortflyttning, evakuering och förstöring samt de industriella

kraftförsörjnings- och transportproblemen.

På grundval av de erfarenheter krigsmaterielverket vunnit av hithörande

frågor vid sitt arbete med krigsindustriens planering, vilka erfarenheter jämväl

bestyrkts under ett den 19 februari 1944 avhållet krigsspel i Söderhamn,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

hyser verket den uppfattningen, att de uppgifter, varom här är fråga, böra

åvila industriellt väl erfarna personer. De på mellaninstanserna ankommande

ärendena rörande krigsindustrien erfordra nämligen i första hand kännedom

örn den krigsindustriella planeringen samt insikter rörande industriell organisation

och kapacitet och därmed sammanhängande spörsmål, insikter vilka

endast kunna påräknas hos personer med teknisk utbildning och industrimässig

erfarenhet.

Verket vill därför föreslå, att nu ifrågavarande ärenden inom mellaninstansen

åläggas krigsindustriassistenterna. Dessa skulle således. handha de

ärenden rörande krigsindustrien, som åvila denna instans enligt civilförevarsutredningens

betänkande. Härigenom tillförsäkras länsstyrelserna tillgång

till sakkunskap på det industriella området, vilket torde vara värdefullt med

hänsyn till länsstyrelsernas befattning med industriella ärenden.

Den föreslagna anordningen med krigsindustriassistenter torde ställa sig

ekonomiskt fördelaktigare än att för ändamålet inrättas fasta tekniska tjänster

vid länsstyrelserna, medan å andra sidan genom en dylik anordning garantier

skulle erhållas för att länsstyrelserna ägde tillgång till en ständig industrimässig

sakkunskap och en nära kontakt med industrien. Såvitt verket nu kan

bedöma synes det vara att föredraga att krigsindustriassistenterna beredas

en så fri ställning som möjligt inom länsstyrelseorganisationens ram med

hänsyn till deras speciella arbetsuppgifter. Deras ställning i förhållande till

länsstyrelserna skulle med andra ord bli i viss mån analog med civilförsvarsavdelningarnas,

i det att de liksom nämnda avdelningar skulle vara underordnade

såväl länsstyrelse som central statsmyndighet (krigsmaterielverket

respektive civilförsvarsstyrelsen).

Kostnaderna för krigsindustriassistenternas avlöning m. m. förutsätter

krigsmaterielverket skola bestridas av medel under fjärde huvudtiteln.

I särskild skrivelse den 18 mars 1944 har krigsmaterielverket gjort den

framställning, som angivits i verkets nyssnämnda remissyttrande. Enligt

verkets förslag skulle till Överståthållarämbetet och varje länsstyrelse knytas

en krigsindustriassistent. Dessa assistenters uppgift skulle i första hand

vara att löpande följa krigsmaterielverkets krigsindustriella planeringsverksamhet,

att vid behov enligt verkets direktiv föra sådana förhandlingar med

industriföretag, som erfordrade lokal industriell sakkunskap, att i förhållande

till verket jämväl i övrigt representera den lokala industriella sakkunskapen

ävensom den fackmässiga sakkunskapen inom vederbörande industrigren samt

att vid krig och därmed jämställda förhållanden företräda verket i ärenden,

som fordrade omedelbart avgörande. Vidare skulle assistenterna i fråga av

länsstyrelsen kunna tagas i anspråk för samråd och konsultationer i på länsstyrelsen

ankommande ärenden berörande industrien inom länet. De skulle

i viss utsträckning komma att övertaga de uppgifter berörande industrien,

som enligt utredningens förslag skulle åligga de till civilförsvarsavdelningarna

knutna militärassistenterna. Krigsindustriassistent. syntes verket böra förordnas

av Kungl. Majit efter förslag av krigsmaterielverket i samråd med

vederbörande länsstyrelse för viss begränsad tid, förslagsvis tre år. Beträffande

ersättning åt krigsindustriassistent har krigsmaterielverket anfört, att

sådan syntes under fredstid kunna bestämmas enligt de i kungörelsen den

29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer angivna

grunderna, d. v. s. i form av dagarvode för varje dag vederbörande haft

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

att utföra tjänsteuppdrag vid länsstyrelsen. Under beredskapsförhållanden

och i krig åter — då assistenten mera permanent torde komma att tagas i

anspråk för hithörande arbetsuppgifter — syntes denna ersättningsnorm icke

kunna tillämpas utan ersättning i stället få bestämmas av Kungl. Majit i varje

särskilt fall. Härvid syntes eventuellt de grunder, som under nu rådande

förhållanden tillämpas för ersättning åt industrirepresentanter inom den

statliga krisförvaltningen, kunna tjäna till ledning.

Över krigsmaterielverkets särskilda framställning i förevarande ämne ha

utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och

flygvapnet, länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Gävleborgs och Norrbottens

län samt statens industrikommission. Behovet av att till länsstyrelserna

knyta industriell sakkunskap har vitsordats av samtliga remissmyndigheter.

Länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs och Norrbottens län samt

industrikommissionen ha berört svårigheten att för uppdrag såsom krigsindustriassistent

förvärva eller i varje fall mera permanent taga i anspråk

personer i ledande befattningar. Industrikommissionen har i anslutning

härtill föreslagit, att Kungl. Majit vid förordnande av krigsindustriassistenter

borde få friare händer än krigsmaterielverket förutsatt. Länsstyrelserna

i Stockholms, Älvsborgs och Gävleborgs län ha framhållit svårigheten

att inom län med krigsviktiga industrier av helt skilda slag finna en

kraft med nödig sakkunskap på alla ifrågavarande produktionsområden. Med

hänsyn härtill har länsstyrelsen i Älvsborgs län funnit lämpligare, att ett särskilt

anslag ställdes till länsstyrelsernas förfogande att användas vid anlitande

av den industriella sakkunskap, som i det särskilda fallet påkallades.

Industrikommissionen har framhållit, att krigsindustriassistenternas uppgift

att i förhållande till verket representera den fackmässiga sakkunskapen inom

vederbörande industrigren uppenbarligen komme att i viss man minska i betydelse,

därest ett krigsmaterielverkets råd komme till stånd med den branschbetonade

sammansättning, som föreslagits. -— överbefälhavaren har uttalat,

att det ej läte sig göra att till krigsindustriassistenterna helt överflytta planläggningen

för bortförande och förstöring samt evakuering i fråga örn krigsindustriföretag,

bland annat emedan denna planläggning måste samordnas med

motsvarande planläggning för andra företag och utföras under hänsynstagande

till möjligheterna att anskaffa erforderlig personal samt transportmedel m. m.

Chefen för armén har anfört, att ärenden rörande evakuering och förstöring

m. m. måste handläggas i nära överensstämmelse med övriga civilförsvaret berörande

angelägenheter och därför åvila militärassistenterna. Helt naturligt borde

dock krigsindustriassistenterna, vilkas uppgifter huvudsakligen borde vara av

rådgivande karaktär, tillerkännas ett vidsträckt inflytande på nämnda frågors

handläggning. Att krigsindustriassistenternas verksamhet väsentligen borde

begränsas till rådgivning och bistånd har understrukits även av länsstyrelserna

i Stockholms och Gävleborgs län. Å andra sidan har marinförvaltningen

med instämmande av chefen för marinen uttalat, att frågor rörande krigsindustrien

inom länsstyrelserna borde handläggas icke av militärassistenterna

utan av de industriellt erfarna krigsindustriassistenterna. — Samtliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition nr 271.

i ärendet hörda länsstyrelser ha framhållit vikten av att krigsindustriassistenterna

inordnades i elier anslötes till de föreslagna försvarsavdelningarna

inom länsstyrelserna. Chefen för armén har för sin del funnit mindre lämpligt

att inordna krigsindustriassistenterna såsom tjänstemän i länsstyrelserna.

Industrikommissionen har anfört, att en krigsindustriassistent borde mera

vara en kontaktman än en krigsmaterielverkets självständige företrädare.

Det av krigsmaterielverket nu framlagda förslaget syftar till en komplettering

och förstärkning av verkets organisation med regionala företrädare för

verket. Det tidigare förslaget i ämnet anknöt till militärområdesindelningen,

medan nu föreliggande förslag går ut på tillsättande av ett ombud för verket

inom varje län. Sistnämnda förslag möjliggör nära samverkan med länsstyrelserna

såsom civilförsvarsmyndigheter och synes därför vara att föredraga.

De i föreliggande förslag avsedda ombuden för krigsmaterielverket böra

enligt min mening ha en dubbel uppgift. Å ena sidan böra de vara verkets

rådgivare i angelägenheter, som kräva lokal industriell sakkunskap, främst i

på verket ankommande krigsindustriplaneringsfrågor, samt hålla verket

underrättat örn sådana lokala förhållanden, som böra bringas till verkets

kännedom. Å andra sidan böra de inför civilförsvarsmyndigheterna i länen

företräda krigsmaterielverkets synpunkter och önskemål i frågor örn undanförsel

och förstöring av krigsindustriföretag samt i anslutning därtill genom

rådgivning lämna biträde åt samma myndigheter. Överhuvudtaget böra ombuden

vara verkets kontaktmän såväl med krigsmaterielindustrien i orterna

som med nyssnämnda myndigheter. För att kunna fullgöra dessa arbetsuppgifter

måste ombuden självfallet sättas i tillfälle att löpande följa verkets

krigsindustriella planeringsverksamhet. I sådant syfte bör krigsmaterielverket

tid efter annan samla ombuden till konferenser, vid vilka aktuella

frågor rörande planläggningsarbetet böra upptagas till behandling och ett

ömsesidigt utbyte av erfarenheter bör äga rum.

Från vissa håll har understrukits svårigheten att såsom verkets företrädare

inom län med differentierad industri erhålla personer med tillräckligt

mångsidiga insikter. Det vill emellertid synas, som örn den allmänna

industriella förfarenheten borde tillmätas större betydelse för fullgörandet

av ombudens uppgifter än den speciella branschkännedomen. Vid sådant

förhållande torde det åtminstone i regel icke erfordras mer än ett sådant ombud

inom ett och samma län. Tänkbart synes även vara, att särskilt ombud

för verket på ett eller annat håll skall kunna undvaras. Det lärer få ankomma

på Kungl. Maj:t att närmare besluta i hithörande hänseenden liksom beträffande

erforderliga detalj föreskrifter för ombudens verksamhet m. m.

I fråga om ersättning åt krigsmaterielverkets ombud synes verkets förslag

kunna läggas till grund. Under fredsförhållanden torde vid bifall till detta

förslag kostnaderna för dagarvoden samt rese- och traktamentsersättningar

för ombuden kunna beräknas till omkring 28 000 kronor. Det bör emellertid

lämnas öppet, huruvida icke årsarvode tillika bör utgå till ombuden eller till

vissa av dem. Med hänsyn till vanskligheten av att utan stöd av erfarenheter

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

bedöma omfattningen av de arbetsuppgifter, som komma att åvila krigsmaterielverkets

ombud, synes det lämpligen böra ankomma på Kungl. Majit att

besluta härom.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde de fredsmässiga

kostnaderna för ombudsinstitutionen i regel få bestridas från det reservationsanslag

till industriens krigsorganisation, om vars anvisande förslag

framlagts i den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 185. Med hänsyn

till å ena sidan storleken av detta anslag och de reservationer, som stå till

buds, samt å andra sidan de belopp, örn vilka nu är fråga, synes någon uppräkning

av anslaget för nästkommande budgetår utöver det i nyssnämnda

proposition äskade beloppet icke vara erforderligt. De merkostnader, som

kunna föranledas av beredskaps- eller krigsförhållanden, synas — i likhet

med vad i sagda proposition (sid. 84 och 85) föreslagits beträffande motsvarande

kostnader för krigsmaterielverkets organisation i övrigt — böra

gäldas av förskottsanslaget Övriga utgifter (Gb).

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

att ombud för krigsmaterielverket må länsvis tillsättas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående

anförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:473 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillsättande av länsombud för krigsmaterielverket. a1 i texten
  2. 2SärU 1944:8 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående tillsättande av länsombud för krig smaterielverket. s. 1 i texten