Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

152 sidor, varav 141 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 141 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:273, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

1

Nr m.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.; given

Stockholms slott den 5 maj 19AA.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. lii.: avlöningar ett förslagsanslag

av 7 000 000 kronor (punkt 16),

Bihang lill riksdagens protokoll 1!)H. 1 sami. Nr 273. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor (punkt 17) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 22 000 000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret

1944/45.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget

på arbetsmarknaden under år 1943. Kommissionen har vidare inkommit

med en redogörelse för arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.

Med skrivelse den 4 maj 1944 har kommissionen överlämnat sedvanlig

verksamhetsberättelse för år 1943. Nämnda berättelse torde som bilaga bifogas

detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1943.

Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1943 anför kommissionen

följande.

I en allmän karakteristik av arbetsmarknadsläget under dr 1943 bör såsom

ett huvuddrag framhävas tendensen till stabilisering vid en anmärkningsvärt

hög sysselsättningsnivå. Denna tendens, som framträdde redan

mot slutet av år 1942, gjorde sig under fjolåret allt mera gällande. Detta

gäller såväl totalsysselsättningen som sysselsättningens struktur. Det läge av

full sysselsättning och exceptionellt låg arbetslöshet -— stundom skärpt till

allmän brist på arbetskraft — som uppkom genom sysselsättningstillväxten

under år 1942 har i det stora hela kännetecknat även år 1943. Den starka

förskjutning i sysselsättningsstrukturen, som försiggick under åren 1940—

42 såsom en naturlig återspegling på arbetsmarknaden av produktionens omställning

enligt försvarsberedskapens och folkförsörjningens fordringar, har

i huvudsak upphört under år 1943. Den efter krigsårens förutsättningar anpassade

ordningen inom produktion och arbetsmarknad har stabiliserats.

Därigenom ha även vissa av de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som under

de föregående åren sammanhängde med näringslivets fortskridande omställning,

under senare delen av det gångna året i betydlig grad lindrats.

Detta gäller exempelvis frågan om skogsbrukets arbetskraftsförsörjning.

Även i fråga om arbetsmarknadens säsongmässiga förändringar kan talas

om en tendens till stabilitet. Den utveckling i riktning mot mindre utpräglade

säsongvariationer, som kommissionen i tidigare verksamhetsberättelser

påpekat, har fortsatt med resultat att arbetslösheten under vintermånaderna

varit lägre än någonsin, om man undantager november och december 1943.

Om alltså arbetsmarknadssituationen i stort sett kan sägas ha varit utomordentligt

gynnsam, tillkommo under fjolarets sista manader vissa orosmoment.

Den betydelsefulla lejdbåtstrafiken avbröts och exportmöjligheterna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

3

söderut för skogsindustrierna försämrades ytterligare. Mot årets slut lia produktionsinskränkningar

på vissa håll inom nämnda industrier friställt en del

arbetskraft. I den mån omflyttningssvårigheterna kunnat övervinnas, har arbetskraft

därigenom blivit tillgänglig för bristområdena, men med hänsyn

särskilt till det minskade behovet av arbetskraft i skogen har det icke kunnat

undvikas, att lokalt en rätt omfattande arbetslöshet uppstått, framför allt

i Västernorrlands län och västra Sverige.

Den industriella sysselsättningen låg enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik

på samma nivå vid slutet av år 1943 som vid slutet av nästföregående

år. I tab. i redovisas för huvudgrupper inom den egentliga industrien

sysselsättningsindex för de tre föregående åren under våren, början av hösten

samt vid årsslutet.

Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper ay industri vid

slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

19 4 1

19 4 5

19 4 3

Industrigrupper

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Malmbrytning och metallin-

100

104

102

105

110

lil

lil

108

113

Jord- och stenindustri........

74

77

64

82

84

73

94

81

75

74

79

68

71

73

65

78

73

66

Pappers- och grafisk industri..

73

77

77

82

82

78

81

81

75

96

100

94

96

99

90

94

97

91

Textil- och beklädnadsindustri

90

90

86

86

88

87

88

87

88

Läder-, hår- och gummivaru-

90

84

80

82

82

77

77

72

83

Kemisk-teknisk industri ......

82

92

84

89

89

83

87

88

89

Samtliga industrigrupper

89

92

88

91

94

91

95

92

92

Under det att de siffror, som gälla sysselsättningsläget på våren, vid inbördes

jämförelse mellan de tre åren visa avsevärda skillnader, vilka ge uttryck

för fortskridande förskjutningar i sysselsättningens volym och fördelning

på olika industrigrenar, ger en jämförelse mellan siffrorna vid årssluten

vid handen, att från slutet av 1942 till slutet av 1943 ingen väsentlig

förändring av läget skett.

Beträffande de särskilda industriella områdena var sysselsättningen under

största delen av året synnerligen god vid gruvorna samt vid skeppsvarven,

järnbruken och mekaniska verkstadsindustrien. Inom varvsindustrien gjorde

sig emellertid en tilltagande råvarubrist kännbar. Under årets sista kvartal

konstaterades också någon tillbakagång inom mekaniska verkstadsindustrien

med minskat antal lediga arbetstillfällen och ökat antal arbetssökande. Även

här torde den nedgående kurvan få skrivas på materialbristens konto. Den

brist på kompetenta yrkesarbetare, som var en konstant företeelse underförstå

halvåret, minskade sedan successivt och var mot slutet av året på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

mångå håll prakiskt taget utjämnad. Den omskolning:.- och yrkesutbildnings - verksamhet, som i snabb takt bedrivits under de senaste åren, har här varit

av stor betydelse. Vid sågverk, pappersmassefabrikei och pappersbruk var

arbetstillgången väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna,

som mot slutet av året, såsom nyss framhållits, medförde en huvudsakligen

till vissa delar av Västernorrlands län och västra Sverige lokalt begränsad

arbetslöshet. Snickeri- och möbelfabriker höllö väl sin ställning sedan

föregående år med synnerligen god arbetstillgång.

Bland konsumtionsvaruindustrierna hade livsmedelsindustrien i det stora

hela jämn och god sysselsättning, även om ransoneringsförhållandena med

större eller mindre skärpa allt efter råvarutillgången satte sin prägel på utvecklingen.

Även textil- och beklädnadsindustrien har under året erbjudit

goda sysselsättningsmöjligheter. Korttidspermitteringarna inom textilbranschen

voro av relativt ringa omfattning, särskilt var arbetsmarknadssituationen

gynnsam för den kvinnliga arbetskraften. Skoindustrien hade sedan

länge kännetecknats av korttidsarbetslöshet. Uteblivandet av lejdbåtarna samt

minskad inhemsk slakt under årets första månader ledde i slutet av april

till införandet av läderransoneringen. Under sommaren förekom några veckors

uppehåll i driften vid ett flertal skofabriker, men sedan lejdbåtstrafiken

åter börjat komma i gång, kunde man i september uppgöra en plan för

tilldelning av läder till skofabrikerna under det kommande halvåret. För att

fullfölja den utredning rörande korttidsarbetslöshelen, som av socialministern

berörts i årets statsverksproposition, gjorde arbetsmarknadskommissionen

en framställning hos statens industrikommission, vilken resulterade i att

som villkor för tilldelning av läder fastställdes, att ali rekrytering av arbetskraft

till skoindustrien skulle ske genom arbetsförmedlingen samt att icke

flera arbetare finge anställas, än att desamma skulle kunna beredas sysselsättning

under som regel 48 timmar per vecka. Av inkomna rapporter framgår,

att korttidssysselsättning vid skofabrikerna för närvarande praktiskt taget

kan anses ha upphört.

Inom byggnadsindustrien har den uppgång som under de föregående åren

satte in som följd av de statliga stödåtgärderna för bostadsbyggandet fortsatt

såtillvida som produktionsvolymen för året varit större 1943 än 1942. Även

här har dock utvecklingen under det gångna året i så måtto inneburit en

stabilisering, som nivån för den pågående byggnadsverksamheten icke väsentligen

förändrats i förhållande till den nivå, som uppnåddes under senare delen

av år 1942. Bostadsbyggandet var dock vid slutet av 1943 betydligt större

än vid slutet av 1942. Ett undantag från denna för hela landet gällande regel

bildas dock av bostadsbyggandet i Stockholm.

Den tendens till utjämning av bostadsbyggandets säsongväxlingar, som

under de senaste två åren gjort sig gällande, kan belysas genom en jämförelse

mellan nivån för den vid viss tidpunkt pågående bostadsproduktionen och

årsvolymen, d. v. s. det totala tillskottet av nya bostäder under ett år. Som

ett mått på den grad av jämnhet eller ojämnhet, varmed bostadsbyggandet

bedrives, kan tjäna siffran för förhållandet mellan antalet lägenheter under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273

5

byggnad vid högsäsongen och antalet under året fullbordade lägenheter. För

städer med mer än 30 000 invånare var åren 1934—39 i genomsnitt denna

siffra 81,5 procent. För året 1943 var motsvarande siffra 65,1 procent, vilket

betyder, att större delen av den ökning i bostadstillskott, som vunnits jämfört

med föregående år, erhölls genom säsongutjämning. En motsvarande beräkning

beträffande vinterproduktionens omfattning (räknad per 1 januari)

i förhållande till det årliga lägenhetstillskottet ger vid handen, att produktionen

vid nyåret 1943 utgjorde 41,1 procent av lägenhetstillskottet under år

1943, under det att produktionen vid nyåret 1944 uppgick till 51,9 procent

av det vid nämnda tillfälle beräknade tillskottet. Det är härav uppenbart, att

en betydande utjämning av bostadsbyggandets säsongväxlingar kommit till

stånd under de senaste åren och att utjämningseffekten successivt förbättrats.

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest

framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa

arbetskraft till skogarna. För att avverkningsåläggandena skulle kunna

fullgöras inom av statens bränslekommission föreskriven tid, var det nödvändigt

att forcera avverkningsarbetet under första hälften av år 1943. överflyttningen

av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden fick nu

sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av skilda kategorier samt

ett antal flyktingar sysselsattes en del från föregående år kvarstående riksarbetare

samt med tjänsteplikt uttagna värnpliktiga, födda år 1923. På hösten

ökades dessutom tillgången på skogsarbetare genom permitteringar inom

massa- och pappersindustrien. Genom en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet

samt vidtagna åtgärder av olika slag kunde det omfattande

bränsleprogrammet till det väsentligaste genomföras. — Torvupptagningen,

som alltjämt utgör ett viktigt led i tryggandet av vår bränsleförsörjning, hade

även under år 1943 stor omfattning. Arbetena på mossarna började tidigare

än vad som brukar vara fallet; efterfrågan på arbetskraft var stor, men behovet

kunde fyllas.

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro ej så

stora 1943 som föregående år. På grund av gynnsam väderlek kunde vårarbetena

påbörjas tidigare än vanligt och slutföras i beräknad utsträckning.

Även betgallringen gynnades av lämplig väderlek, varför de vana betskötarna

kunde åtaga sig större arealer än vad normalt brukar vara fallet. Behovet av

arbetskraft blev i sin helhet tillgodosett. Skördearbetet försenades av en alltför

riklig nederbörd, varför under denna tid efterfrågan på arbetskraft kraftigt

ökades. Genom hempermittering av värnpliktiga jordbrukare samt genom

frivilliga arbetsinsatser, icke minst från skolungdom, kunde behovet av tillfällig

skördehjälp fyllas. Även rotfruktsupptagningen kunde slutföras under

gynnsamma förhållanden bl. a. tack vare det samarbete, som bedrevs mellan

arbetsförmedlingskontoren i olika delar av landet för att uppbringa den erforderliga

arbetskraften. Jordbrukets behov av personal för mera fasta anställningar

av olika slag var liksom tidigare stort, och linder hela året förelåg

brist på arbetskraft lill dessa platser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Den stabilisering, som utmärkt arbetsmarknaden under år 1943 tager sig

även uttryck i arbetsförmedlings- och arbetslöshetsstatistiken, vilket framgår

av tab. 2.

Tab. 2. Arbetsförmedling och arbetslöshet.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Medel-

tal

Antal ansökningar

om arbete på

100 lediga platser.

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

144

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

1942

227

202

168

131

ilo

103

99

97

97

102

114

125

147

1943

137

133

114

109

99

93

89

90

93

109

129

150

131

Arbetslösheten inom fackförbunden (procent av

medlemsantalet).

1938

15-6

14-5

13 0

10-7

8''4

8-5

7-2

7''2

7-6

9-0

11-2

17-8

109,

1939

14-9

13-0

11-7

9-0

6-3

5-6

48

5-0

6-3

8''0

10-4

15''2

9-2

1940

14-1

14-5

15-8

11-1

9-5

8-7

9''0

91

9-8

11-0

12-6

16''1

lis

1941

17-1

16-4

15-1

13-1

10-6

9-3

7-8

7-5

7-3

8-2

10-0

13-0

U''3

1942

13-6

12''5

ll-o

8-1

5-9

4-9

4-2

4-0

4-3

4-8

5’9

10''3

7-5

1943

8-4

7''4

6-4

6-0

4-4

4''4

3-9

3-5

3-5

4-5

5-8

9-6

5*7

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.

1938

22 022

22 263

20 071

16 935

13 797

11891

10 057

9 993

10 818

13 972

18 853

23 603

16 189

1939

29 263

29 020

27 250

24 893

17 610

12 501

9 229

8 709

9 499

12183

15583

14 940

17 556

1940

15 552

15184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10 361

12 243

16 122

20 562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25 149

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6 419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11676

7 081

Vid början av år 1943 var läget, såsom det framträder i denna tabell, väsentligt

bättre än ett år tidigare. Detta ger uttryck för den starka förbättring

av arbetsmarknadsläget, som skedde under år 1942, varigenom resterna av

den omställningsarbetslöshet, som förekommit under de föregående åren,

försvann och tidvis övergick i markerad allmän brist på arbetskraft. I förhållande

till det läge, som därigenom uppkom under senare delen av 1942,

kunde —- ur arbetslöshetssynpunkt betraktat och frånsett säsongutjämning —

ingen större ytterligare förbättring komma till stånd. Läget under senare delen

av 1943 framstår såsom i stort sett oförändrat jämfört med läget ett år

tidigare, frånsett den betydande ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa,

som ägde rum under december 1943.

Uppgifter örn arbetslösheten inom fackförbunden utvisa, att vid utgången

av december 1943 9,6 procent av förbundens medlemmar voro fristämplade

på grund av arbetslöshet mot 10,3 procent vid samma tidpunkt föregående

år. Ökad arbetslöshet kunde konstateras främst inom pappersindustriarbetareförbundet

(13,8 mot 8,3), sågverksindustriarbetareförbundet (30,2 mot 28,8),

väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet (21,8 mot 19,7), gjutareförbundet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273. 7

(4,0 mot 2,9) och metallindustriarbetareförbundet (3,3 mot 2,4). Minskad arbetslöshet

inträdde framför allt inom sko- och läderindustriarbetareförbundet

(8,5 mot 37,5), beklädnadsindustriarbetareförbundet (9,3 mot 13,0), textilindustriarbetareförbundet

(3,8 mot 4,9), grov- och fabriksarbetareförbundet (17,0

mot 21,1) samt träindustriarbetareförbundet (11,5 mot 15,5). Byggnadsfacken

uppvisade i stort sett samma arbetslöshetsprocent som föregående år (29,8 mot

29,5). Av de särskilda rapporter, som lämnas till kommissionen beträffande

arbetslösheten i byggnadsfacken i vissa större städer (Stockholm, Göteborg,

Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Borås, Linköping och Gävle) framgår,

att antalet arbetslösa byggnadsarbetare vid årsskiftet 1943/44 uppgick

till 9 893, eller 25,1 procent av medlemsantalet. Motsvarande siffror voro

vid årsskiftet 1942/43 10 891 eller 26,9 procent av medlemsantalet. Nyss angivna

ökning i arbetslöshetsprocenten berodde nästan uteslutande på ökningen

av antalet arbetslösa byggnadsarbetare i Stockholms stad.

Arbetsmarknaden linder första kvartalet 1944.

Rörande läget på arbetsmarknaden under första kvartalet 1944 anför kommissionen

följande.

Läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av 1944 har i

stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med säsongutvecklingen.

Vissa sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden under första kvartalet

1944 lämnas i tab. 3, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande

uppgifter för samma tid föregående år.

Tat». 3. Arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.

År och månad

Antal syssel- satta inom

industri och

angränsande

närings- grenar.

Indextal:

sept.

1939 = 100

Arbets-

lösheten

inom

fack-

förbun-

den

Procent

Antal

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Sveriges offentliga arbetsförmedling

Arbets-

sökande

personer

Ansök-

ningar

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

Antal

ansök-

ningar

om

arbete

pä 100

lediga

platser

1943.

Janari..........

90

8-6

9 992

126 884

138 054

100 989

76 588

137

Februari........

90

7''5

9 569

104 166

114 423

86 340

58 874

133

Mars...........

90

6-4

8 550

113 267

126 232

111164

73 712

114

1944.

Januari ........

90

8-5

15 845

131 312

144 473

88 307

66 228

164

Februari........

91

7''9

17548

119 383

132 281

84 301

59 068

157

Mars...........

91

7-0

17 272

120 789

136 329

98 323

65 947

139

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Socialstyrelsens sysselsättningsindex för industri och angränsande verksamhetsområden

var under första kvartalet 1944 praktiskt taget oförändrad

och sysselsättningsnivån ungefär densamma som under motsvarande tid föregående

år. Vid de offentliga arbetsförmedlingarna var dock arbetssökandefrekvensen

högre och antalet lediga platser lägre än föregående år, varför

relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blivit ogynnsammare.

Relationstalet för mars 1944 — 139 ansökningar på 100 lediga platser —

var dock fortfarande lågt och betydligt gynnsammare än vid samma tidpunkt

1942, då motsvarande tal utgjorde 168 (jfr tab. 2).

Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med

utgången av mars 1944. Vid nämnda tidpunkt voro 7,0 % av förbundens

medlemmar fristämplade på grund av arbetslöshet mot 6,4 °/o vid samma

tidpunkt föregående år. En jämförelse med arbetslöshetssiffrorna för vissa

fackförbund utvisar, att arbetslöshetsprocenten vid utgången av mars 1944

var högre än ett år tidigare inom byggnadsfacken, sågverksindustriarbetareförbundet

och metallindustriarbetareförbundet, men lägre inom flertalet övriga

fack. För byggnadsfacken uppgick arbetslöshetsprocenten till 24,3 mot 19,8

1943.

Tab. 4. Arbetslösheten inom vissa fackförbund under mars månad 1943 och 1944.

Fackförbund

Beklädnadsarbetareförbundet.............

Bleck- och plåtslagareförbundet .........

Byggnadsträarbetareförbundet ...........

Gjutareförbundet .......................

Grov- och fabriksarbetareförbundet.......

Byggnadsindustriarbetare .............

Byggnadsämnesindustriarbetare.........

Glasbruksarbetare.....................

Sockerfabriksarbetare .................

Tändsticksarbetare ...................

Övriga arbetare.......................

Gruvindustriarbetareförbundet...........

Lantarbetareförbundet...................

Metallindustriarbetareförbundet...........

Järnbruksarbetare.....................

Verkstadsarbetare.....................

Murareförbundet .......................

Målareförbundet.........................

Pappersindustriarbetareförbundet.........

Sko- och läderindustriarbetareförbundet...

Stenindustriarbetareförbundet............

Sågverksindustriarbetareförbundet .......

Textilarbetareförbundet .................

Transportarbetareförbundet .............

Träindustriarbetareförbundet.............

Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

Mars

månad

1943

1944

3-6

2-4

9-6

16-8

24-9

29-4

1-7

30

10''0

11-8

15-3

18-5

6-7

9''2

2-1

3-3

6-6

7-4

13-3

8-7

4''5

4-9

1-7

1''8

3-1

5-4

2-2

3-7

0-9

1-6

2-6

4-2

231

29-7

15-5

18-9

9-8

9-6

12-4

4.7

8-7

13-2

15-3

18T

2-7

23

11-2

9-4

4-0

3-8

14-9

16-9

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 273.

9

Av de särskilda rapporter, som lämnas till kommissionen beträffande arbetslösheten

i byggnadsfacken i vissa större städer framgår, att antalet arbetslösa

byggnadsarbetare vid månadsskiftet mars/april 1944 uppgick till

21,7 °/o av medlemsantalet mot 17,7 °/o vid samma tidpunkt föregående år.

Antalet hjälpsökande arbetslösa har allt sedan november månad 1943 varit

högre än ett år tidigare. Vid utgången av mars 1944 voro 17 272 hjälpsökande

arbetslösa anmälda hos arbetslöshelskommittéerna eller dubbelt så många

som vid samma tid i fjol. De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden

den 31 mars åren 1943 och 1944 framgår av tab. 5.

Tab. 5. De hjälpsökandes fördelning på olika geografiska områden.

Antal hjälpsökande arbetslösa

Ökning ( + )

31/s 1943

31/s 1944

eller

minsk-

ning (-)

Storstäderna..................................

........ 3 930

4 656

+

726

Stockholm................................

........ 1709

2 644

+

935

Göteborg ................................

........ 1742

1519

-

223

Malmö ..................................

........ 479

493

+

14

Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad)

........ 1443

1599

+

156

Värmlands län................................

........ 164

1109

+

945

Västernorrlands län ..........................

........ 1414

5135

+;

3 721

Riket i övrigt ................................

........ 1599

4 773

+:

3174

Summa 8 550

17 272

+ 8 722

Den betydande ökningen i antalet hjälpsökande sedan föregående år sammanhänger

framför allt med den minskade sysselsättningen inom skogsbruket,

byggnadsverksamheten och pappersmasseindustrien. Ökningen gjorde

sig särskilt gällande inom Västernorrlands län, där antalet hjälpsökande arbetslösa

vid utgången av mars månad 1944 uppgick till 5 135. Icke mindre

än 30 °/o av samtliga hjälpsökande voro vid nämnda tidpunkt hemmahörande

i detta län.

Den ökade arbetslösheten inom byggnadsfacken har tidigare berörts. Av

samtliga hjälpsökande voro 5 436 byggnadsarbetare mot 2 462 föregående

år. Den minskade sysselsättningen inom skogsbruket sammanhänger med

det minskade avverkningsprogrammet för avverkningsåret 1943/44. Enligt

arbetsmarknadskommissionens inventering av i skogsbruket sysselsatt lejd

arbetskraft uppgick arbetsstyrkan vid avverkningarna den 29 februari 1944

till 121 138 man mot 127 776 vid samma tidpunkt föregående år. Vid utgången

av mars 1944 föreligga endast uppgifter beträffande hos större avverkare

sysselsatt arbetskraft. På grundval härav torde emellertid kunna

beräknas att vid nämnda tidpunkt ca 14 000 färre arbetare voro sysselsatta

i skogen än föregående år. Under första kvartalet 1944 voro vid arbetsförmedlingarna

34 370 lediga platser anmälda inom skogsbruket mot 72 906

under samma tid i fjol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

M Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Tab. G. Hjälpverksamheten under tiden januari 1943—mars 1944.

Där

av h ;

ä 1 p t

åge

norn

År och

Hela

antalet

hjälpta

statligt bered- skapsarbete

stats-

kom-

munalt

bered-

skaps-

arbete

reserv-

arbete

kom-

munalt

arbete

utan

stats-

bidrag

kontant-

understöd

månad

i kom- missio- nens

regi

i väg- och

vatten-

bygg--

styr.

regi

arkiv- arbete

och mu- siker- hjälp

stats-

kom-

munalt

reserv-

arbete

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

utbild-

nings-

hjälp

1943

Januari ....

6 994

1271

971

815

357

24

324

2 738

180

314

Februari....

7 251

1597

1097

867

384

33

474

2 352

136

311

Mars ......

6 954

1390

1355

1023

386

84

364

1954

91

307

April ......

6 011

1092

1300

939

375

71

357

1561

75

241

Maj........

5 201

994

1268

904

315

107

263

1006

57

287

Juni........

4 493

1125

1131

832

280

121

187

460

38

319

Juli........

4110

1122

998

780

262

122

202

327

27

270

Augusti ....

3 872

1166

884

736

248

122

186

248

22

260

September ..

3 796

1170

853

729

245

lil

158

280

28

222

Oktober ....

4 066

1085

863

734

335

100

143

516

35

255

November ..

5112

1126

982

695

364

40

2G2

1287

58

298

December ..

7 270

900

1088

697

369

40

376

3 303

217

280

1944

Januari.....

10 504

1114

1486

955

398

55

856

5 013

257

370 |

Februari . ..

12 334

1 173

2110

1364

417

80

1274

5 213

270

433

Mars.......

12 697

J 177

2 644

1512

442

79

1257

4 929

214

443

De omfattande driftsnedläggelserna inom pappersmasseindustrien, som

ägde rum under de tre sista månaderna år 1943, medförde en betydande

ökning av antalet hjälpsökande i Västernorrlands och Värmlands län. Vid

utgången av mars 1944 redovisades 1 599 hjälpsökande inom yrkesgruppen

pappers- och grafisk industri mot 363 vid samma tidpunkt föregående år.

En översikt över hjälpverksamhetens omfattning under tiden januari 1943

—mars 1944 lämnas i tab. 6.

Av sammanställningen framgår, att vid utgången av mars månad 1944

12 697 arbetslösa eller 73,5 % av samtliga hjälpsökande åtnjöto statlig eller

kommunal arbetslöshetshjälp. Av de hjälpta erhöllo 56 % hjälp i form av

arbete och 44 % i form av understöd. I Västernorrlands län åtnjöto över

80 % av samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp; 2 493 (60 %) vörö hjälpta

genom arbete och 1 663 (40 %) genom understöd. Under tiden 1 juli 1943—

31 mars 1944 har kommissionen beviljat statsbidrag till beredskapsarbeten,

kostnadsberäknade till 31,0 milj. kr. Av dessa avsågo 14,9 milj. kr. arbeten i

Västernorrlands län.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

11

Ben sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har kommissionen

i skrivelsen den 17 februari 1944 anfört:

I måhända högre grad än något tidigare år måste en bedömning av den

sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden lida av den ovisshet, som hänför

sig till de allmänna utrikespolitiska förutsättningarna. Såtillvida befriar

detta från behovet att försöka en prognos, eftersom man väl torde få utgå

ifrån att mera omvälvande förändringar i dessa förutsättningar och därmed

följande förändringar i de yttre handelsförbindelserna i ena eller andra riktningen

måste föranleda en omprövning av de arbetsmarknadspolitiska frågeställningarna.

Det synes därför vara lämpligast att i första hand göra en

bedömning under det antagande att några större förändringar i det utrikespolitiska

läget icke skulle komma att inträffa. Det förutsättes sålunda, att

lejdbåtstrafiken kan fortgå i viss grad samt att handelsförbindelserna söderut

skola kunna upprätthållas i den omfattning, som förutsättes i gällande handelsavtal.

Vad angår den egentliga industrien torde sysselsättningen inom malmbrytnings-

och metallindustrien knappast under innevarande år komma att

undergå några större förändringar. Dock synes en viss minskning vara trolig.

Vid järnmalmsgruvorna kommer den enligt nya tyska avtalet minskade

exporten av järnmalm att medföra minskad brytning vid exportgruvorna.

Den under senare hälften av 1943 minskade sysselsättningen vid kvalitetsjärnverken

kan möjligen tänkas komma att ytterligare gå ned. Å andra sidan

kan produktionen vid handels järnverken, om importen av handelsjäm

minskar, komma att öka. Man torde väl därför kunna räkna med att sysselsättningen

vid järnverken under 1944 kommer att hålla sig ungefär på samma

nivå som i slutet av 1943. Inom verkstadsindustrien kunde man under

sommaren 1943 konstatera en viss nedgång i produktion och sysselsättning.

Den synes dock lia varit av tillfällig natur och i första hand betingad av ökade

militärinkallelser. Den inom industrikommissionen i oktober månad företagna

undersökningen av verkstadsindustriens sysselsättning visade i stort sett

samma antal sysselsatta arbetare som i mars månad. Verkstädernas orderbeläggning

syntes icke heller ge vid handen, att sysselsättningen skulle komma

att minska under vintern och våren 1943/44. För sommaren och hösten 1944

torde, så vitt nu kan bedömas, något minskad sysselsättning vara att vänta,

då nedgången i de militära orderna och exportorderna (vilka sammanlagt

representerade mer än 40 procent av totala sysselsättningen under oktober)

icke torde kompenseras av ökade anspråk från den inhemska civila marknaden.

Inom jord- och stenindustrien kommer sysselsättningen sannolikt att hålla

sig oförändrad. Bristen på betydelsefulla råmaterial inom glasindustrien kan

dock här medföra minskad sysselsättning.

Produktionen inom sågverksindustrien sjönk under 1943 på grund av en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 273

relativt kraftig nedgång i exporten. Däremot torde avsättningen på den inhemska

marknaden ha varit tämligen oförändrad elier t. o. m. något större

än tidigare. För år 1944 torde man kunna räkna med i stort sett samma

sysselsättning som under 1943 (möjligen någon minskning). Timmerfångsten

beräknas visserligen under år 1944 bli ca 20 procent lägre än år 1943, men

av 1943 års fångst torde vissa kvantiteter timmer komma att sågas under

innevarande år. De industrier som vidareförädla trävarorna, snickerier m. fl.,

torde ävenledes komma att hålla oförändrad sysselsättning.

Produktionen och sysselsättningen inom cellulosaindustrien visade under

slutet av föregående år en betydande nedgång. Den betingades dels av minskad

export, dels av att produktionen av fodermassa vid denna tid fullgjorts.

Då härtill kommer, att lagren av kemisk massa vid fabrikerna äro rätt betydande,

torde någon förbättring icke vara att vänta för innevarande år,

försåvitt icke någon radikal förändring sker beträffande exportmöjligheterna.

Sålunda framgår enligt en inom industrikommissionen gjord beräkning,

att produktionen av kemisk massa under första halvåret 1944 kommer att

uppgå till ca 300 000 ton mot 520 000 ton under första halvåret 1943. Någon

ökning torde möjligen vara att påräkna under andra halvåret. Man skulle

därigenom måhända nå upp till en kvantitet för hela året på 700 000 ton

mot 1 000 000 ton under 1943. Detta förutsätter emellertid, att leveranserna

till Tyskland bli av i stort sett samma omfattning som under föregående åi.

Sysselsättningen vid pappersbruken har hållit sig förhållandevis väl uppe.

Produktionen under 1943 motsvarade ca 65 procent av 1939 års nivå. Någon

större nedgång torde icke vara att vänta under 1944, om lejdbåtstrafiken

kan upprätthållas. Vissa marknader lia dock fallit bort.

Textil- och beklädnadsindustrien torde kunna påräkna samma sysselsättning

som under 1943. Beträffande skofabrikerna blir sysselsättningen beroende

av importen av hudar från Sydamerika. Man torde emellertid kunna

räkna med att sysselsättningen kommer att bli något högre än i slutet av

1943. Tilldelningen av bottenläder är för närvarande 45 procent av förkrigsnivån

mot 30 procent under slutet av 1943. Å andra sidan har produktionen

av ersättningsslcodon minskat avsevärt.

Inom gummivaruindustrien torde sysselsättningen komma att minska något

på grund av minskad tillgång på råvara för tillverkningen.

Inom den kemisk-tekniska industrien slutligen kan sysselsättningen väntas

bli i stort sett oförändrad.

Sammanfattningsvis kan sägas, att sysselsättningen inom förenämnda industrier

under år 1944 icke torde komma att undergå några större förändringar

i förhållande till läget under slutet av 1943. En viss nedgång torde

dock vara trolig inom malmbrytning och metallindustri samt inom cellulosaindustrien.

Även i fråga om byggnadsindustrien torde man, under förutsättning alt

inga mera väsentliga förändringar i de utrikespolitiska förhållandena inträffa,

kunna utgå från att sysselsättningsläget förblir i stort sett oförändrat.

Tillgången på byggnadsmaterial har varit relativt tillfredsställande under de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

13

senaste månaderna och byggnadsbehovet är särskilt framträdande på grund

av bostadsbristen. Med den här genomgående reservationen för väsentliga

förändringar i importförhållandena vågar man hoppas på att produktionen

på detta område under innevarande år kommer att fortgå i minst samma

omfattning som under det gångna året.

Som allmän sammanfattning kan sägas, att enligt nu bedömbara

förutsättningar den goda sysselsättning, som kännetecknade år 1943,

sannolikt kommer att fortsätta under innevarande år, dock att svårigheterna

att anskaffa arbetskraft icke bliva lika framträdande, som fallet var första

halvåret 1943. Dessa svårigheter framträdde särskilt inom skogsbruket. Enligt

vad för närvarande synes sannolikt, blir behovet av att tillföra detta område

arbetskraft avsevärt mindre än vad under senare tid varit förhållandet, vilket

kommer att inverka på möjligheterna att sysselsätta arbetskraft, som frigöres

på grund av import- och exportsvårigheter. Det är givet, att mera betydande

förändringar i utrikespolitiskt hänseende, varav vårt land beröres,

kunna helt kullkasta denna prognos.

Här vill jag jämväl anmäla, att länsstyrelsen i Västernorrlands län i skrivelse

den 7 januari 1944 hemställt om vidtagande av åtgärder i anledning av

den försämrade arbetslöshetssituationen i länet.

Departementschefen.

I proposition, nr 283, till 1943 års riksdag angående åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. lämnade jag en översikt över utvecklingen på

arbetsmarknaden under tiden från utbrottet av pågående stormaktskrig och

fram till våren 1943. Jag erinrade därvid om, hurusom sysselsättningen, som

vid krigsutbrottet var mycket hög, fortfor att vara god under de närmaste

månaderna efter krigets början. Från och med våren 1940 inträdde emellertid

en tendens till minskad sysselsättning, vilken alltmera förstärktes under

höstmånaderna samma år, samt, framför allt, under de första månaderna avår

1941. Antalet hjälpsökande arbetslösa under månaderna januari—mars

1941 utgjorde sålunda respektive 30 512, 34 900 och 33 702. Ökningen av arbetslösheten

berodde framför allt på avbrytandet av handelsförbindelserna

västerut — på exportsidan drabbade detta bl. a. trävaru- och massaindustrierna

— samt den förlamning, som till följd av stegrade byggnadskostnader

samt osäkerheten örn bostadsmarknadens utveckling m. m. drabbade byggnadsindustrien,

särskilt bostadsbyggandet. Sedan genom de statliga stödåtgärderna

åt bostadsbyggandet byggnadsproduktionen åter börjat komma igång

under sommaren 1941 samt industrien i övrigt hunnit inrätta sig efter de ändrade

förhållandena, inträdde en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen,

och under år 1942 inträdde en utpräglad brist på arbetskraft inom

stora delar av näringslivet. Framförallt gjorde sig denna brist märkbar inom

skogsbruket och jordbruket. För de åtgärder, som vidtogos för att bemästra

denna situation, har utförligt redogjorts i forenämnda proposition, varför jag

i detta sammanhang ej anser mig böra gå närmare in på desamma.

Någon större förändring i det under år 1942 inträdda arbetsmarknads
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

läget inträffade ej under de första månaderna av år 1943. Vad angår den

fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1943 gav jag i nyssnämnda

proposition uttryck för en förmodan att denna skulle komma att

kännetecknas av ett stabilt läge på den uppkomna höga sysselsättningsnivån.

Denna förmodan har i stort sett visat sig vara riktig. Siffrorna för arbetslösheten

under år 1943 ha ganska avsevärt understigit motsvarande siffror för

närmast föregående år. Procentsiffran för arbetslösheten inom fackförbunden

under år 1943 utgjorde sålunda 5,7 mot 7,5 år 1942. Medeltalet för hjälpsökande

arbetslösa under nämnda båda år utgjorde 7 081 respektive 12 306.

Nämnda genomsnittliga förbättring torde huvudsakligen bero på att de säsongmässiga

variationerna i sysselsättningen under år 1943 varit betydligt

mindre accentuerade än under år 1942; särskilt gäller detta årets tre första

månader.

Vad angår arbetsmarknaden under den hittills förflutna delen av år 1944

framgår av arbetsmarknadskommissionens redogörelse, att antalet hjälpsökande

arbetslösa i genomsnitt för månaderna januari— mars var 16 888,

vilket innebär närmare en fördubbling jämfört med motsvarande tid närmast

föregående år men däremot en väsentligt bättre situation än motsvarande tid

1942, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde 24 156. Oaktat sålunda läget

på arbetsmarknaden under år 1943 och den hittills förflutna delen av innevarande

år på det hela taget varit gynnsamt, har ökningen av antalet hjälpsökande

arbetslösa inom ett par lokalt begränsade områden visat en oroväckande

stegring. Detta gäller framför allt Västernorrlands samt i någon

mån Värmlands län, i vilka län mer än en tredjedel (5 135 resp. 1 109) av de

den 31 mars 1944 hjälpsökande arbetslösa vörö hemmahörande. Motsvarande

siffror ett år tidigare utgjorde endast 1 414 respektive 164. Anledningen till

den försämrade arbetstillgången just i dessa båda län beror i huvudsak på

de ökade avsättningssvårigheterna för pappers-, massa- och trävaror samt den

minskning, som inträtt i efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket. Då den

allmänna uppmärksamheten särskilt riktats på arbetslösheten inom Västernorrlands

län, vill jag här i korthet redogöra för utvecklingen å arbetsmarknaden

i nämnda län samt av statsmakterna vidtagna åtgärder i syfte

att lindra verkningarna av arbetslösheten därstädes.

Jag vill då till en början erinra om att i Västernorrlands län alltsedan

den stora arbetslöshetskrisen i början av 1930-talet kvarstått en restarbetslöshet,

vilken aldrig helt kunnat elimineras. Det genomsnittliga antalet arbetslösa

i länet uppgick år 1935 till cirka 7 000, år 1936 till något mer än 5 000

samt det utpräglade högkon junk tur året 1939 till ungefär 4 000. De första

krigsåren, 1940, 1941 och 1942, utgjorde antalet arbetslösa respektive 1 927,

2 685 och 1 484. Av krigsåren uppvisar 1943 den gynnsammaste siffran eller

1 270. Att sistnämnda siffra ej är högre sammanhänger med att sysselsättningen

inom länet var relativt tillfredsställande ända fram till årets sista månader.

Den då inträdda försämringen har sedermera fortsatt under år 1944,

vilket framgår av följande tablå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 273.

15

År och månad

Hela

antalet

hjälpsö-

kande

Hela

antalet

hjälpta

Hjälpta

i procent

av hjälp- sökande

Sysselsatta vid bered- skapsarbeten

Hela

antalet

genom

arbete

hjälpta

Kontant

under- stöd 0.

utbild- nings- hjälp

väg-

arbeten

vatten- o. av- lopps- lednings- arbeten

övriga

arbeten

1943

oktober.............

995

697

70,1

371

197

18

586

43

november...........

1506

1059

70,3

229

479

1

709

277

| december...........

3 065

1845

60,2

208

616

—

824

923

1944

januari.............

4 558

3 375

74,0

260

966

—

1226

1950

J februari............

4 618

3 699

80,1

434

1325

62

1821

1550

j mars...............

5135

4156

80,9

703

1419

103

2 225

1663

april...............

5 477

4 382

80,0

1004

1534

109

2 647

1541

Av tabellen kan utläsas, att under exempelvis januari månad 1944 cirka

27 procent av de hjälpsökande kunnat beredas sysselsättning. En jämförelse

med motsvarande månad 1941 och 1942 utvisar, att av 3 740 hjälpsökande

år 1941 809 eller cirka 22 procent samt av 2 837 hjälpsökande år 1942 993

eller ungefär 35 procent kunnat beredas hjälp enligt arbetslinjen.

Av tablån framgår vidare, att stegringen av de arbetslösas antal satt in

på allvar först under november och december månader 1943. Då stegringen

skedde mycket hastigt, gällde det för myndigheterna att snabbt kunna igångsätta

lämpliga allmänna arbeten inom länet. Framför allt ifrågakommo därvid

vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten. I fråga örn sistnämnda

arbeten lyckades det att med tillfredsställande snabbhet igångsätta

lämpliga arbeten, vilket torde sammanhänga med att dessa arbeten i ett stort

antal fall utgjorde direkt fortsättning på tidigare arbeten av denna art inom

samma kommuner och jämväl med det förhållandet, att vederbörande byggande

verk på detta område hade en väl utbyggd arbetsorganisation inom

länet. Antalet anställda arbetare vid nyssnämnda arbeten kunde sålunda

mer än sjudubblas under tiden från oktober 1943 och fram till mars 1944.

Vad angår vägarbetena måste emellertid resultatet, såvitt det avsåg att snabbt

igångsätta arbetena, betecknas som mindre tillfredsställande. Det är i regel

svårare att företaga förberedelsearbeten för och igångsätta vägarbeten vintertid,

och vidare fanns till en början på detta område icke någon effektiv

arbetsorganisation inom länet, vilket medförde stora svårigheter, när det

gällde att anskaffa arbetsledning och i övrigt ordna för arbetenas igångsättande.

Antalet vid vägarbeten sysselsatta arbetare var sålunda under månaderna

november, december och januari lägre än under oktober. Först med

mars månad inträdde en mera markerad förbättring härutinnan. Den sålunda

konstaterade oförmågan alt snabbt bereda ett större antal arbetslösa sysselsättning

vid vägarbeten medförde att under december och januari månader

endast omkring en tredjedel av antalet hjälpsökande kunde beredas arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1C

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Under februari och mars månader inträdde en förbättring i fråga om antalet

vid arbeten sysselsatta, vilken emellertid huvudsakligen åstadkoms

genom ökningen av vid vatten- och avloppsledningsarbeten sysselsatta arbetare.

Den tydliga skillnaden i fråga örn möjligheterna att snabbt kunna igångsätta

lämpliga beredskapsarbeten har på intet sätt haft sin grund i att medel

beviljats i mindre utsträckning till vägarbetena än till vatten- och avloppsledningsarbeten.

Följande sammanställning utvisar i vilken omfattning medel

ställts till förfogande för utförande av statliga och statskommunala beredskapsarbeten

inom Västernorrlands län.

År och månad

Vägarbeten

Vatten o.

avlopps- lednings- arbeten

Övriga

arbeten

Summa

kronor

1943

november.............................

29 800

29 800

december.............................

997 100

816 500

-

1 813 600

1944

januari...............................

2 231 260

2 522 600

4 753 860

februari..............................

66 300

488 000

1720 000

2 274 300

mars.................................

3 858 200

2 040 400

53500

5 952100

april.................................

1 119 800

1 110 620

1 258 220

3488 640

Summa kronor

8272660

7 007 920

8031720

18312300

Under tiden från och med den 1 september 1943 har beviljats tillstånd

och statsbidrag till utförande av 47 statskommunala beredskapsarbeten

inom Västernorrlands län. Av dessa arbeten, vilka beräknats medföra en

total kostnad av cirka 4,2 miljoner kronor och i regel avse väg- eller ledningsarbeten

men i en del fall arbeten av annan art, ha före ingången av

april detta år igångsatts 25 företag med en beräknad totalkostnad av cirka

3,0 miljoner kronor. Under april och början av maj lia ytterligare några

sådana arbeten igångsatts inom länet.

Även på annat sätt har man sökt motverka arbetslösheten inom Västernorrland.

Sålunda ha arbetsmarknadsskäl motiverat beslut om s. k. stödköp

av cirka 221 000 m® brännved från skogsägare i huvudsak inom Västernorrlands

län, varigenom möjligheterna att sysselsätta folk i skogen förstärkts.

Vidare har Västernorrland privilegierats vid beviljande av tillstånd till byggnadsföretag.

Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter företaga skyndsamma åtgärder

för igångsättande av ytterligare arbeten — såväl beredskapsarbeten

som andra arbeten — i Västernorrlands län i den omfattning, som kan föranledas

av läget på arbetsmarknaden. Sett på längre sikt bör man emellertid

söka sig fram även på andra vägar för att komma till rätta med arbetslösheten

inom länet, vilken i hög grad torde bero på näringslivets alltför ensidiga

inriktning på för export avsedda skogsprodukter. Jag vill härvid erin
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

17

ra om att en av chefen för jordbruksdepartementet den 3 februari 1944

tillkallad kommitté, norrlandskommittén, för närvarande är sysselsatt med

undersökningar rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran

i allmänhet och således jämväl torde komma att taga under övervägande

förslag örn åtgärder i syfte att skapa vidgade sysselsättningsmöjligheter

inom Västernorrlands län.

Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under den gångna vintern

varit ganska betydande, speciellt i de större städerna, ehuru likväl lägre än

närmast föregående vintrar, frånsett dock vintern 1942—1943. Lättnader i

den begränsning av byggnadsverksamheten, som lagen om byggnadstillstånd

avser, ha emellertid genomförts i den mån materieltillgången det medgivit,

och sysselsättningen för byggnadsarbetare har nu blivit relativt tillfredsställande.

Fortsatt och möjligen ökad arbetslöshet inom Västernorrlands län torde

vara att emotse under instundande budgetår. Även inom andra län med

mera betydande cellulosaindustrier kunna sysselsättningssvårigheter befaras.

Att med någon större säkerhet bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden

i övrigt låter sig icke göra. Det synes därför vara anledning att utgå

från ett något ökat behov av arbetslöshetshjälp vid bedömande av ifrågavarande

anslagsbehov för budgetåret 1944/45. . . . 4

Lönesättningen vid arkivarbeten.

I detta sammanhang vill jag jämväl anmäla av arbetsmarknadskommissionen

framlagt förslag till ändrad lönesättning vid arkivarbetena. .

Frågans tidigare behandling.

Arbetsmarknadskommissionen erinrar örn att kommissionen tidigare i skri»

velser den 27 maj 1941 och den 29 april 1943 framlagt förslag rörande ändrad

lönesättning vid arkivarbetena, för vilka förslag redogjorts i propositionerna

nr 285/1941 (s. 48—60) respektive 283/1943 (s. 85—103). Rörande

innebörden av nämnda båda förslag och dessas behandling anför kommissionen

i huvudsak följande.

När arkivarbetena tillkommo — 1934 -— bestämdes, att lönerna vid dessa

skulle beräknas på samma sätt som vid övriga slag av reservarbeten. Därav

följde emellertid vissa för arkivarbetarna ofördelaktiga konsekvenser, eftersom

den ekonomiska värderingen av arbetarnas prestationer kom att verkställas

med ledning av ett lönesystem, som schablonmässigt kopierats efter

ett för rent grovarbete avpassat system. Behov framträdde därför av en lönesättning,

som i görligaste mån undanröjde dessa brister.

Kommissionen framhöll i skrivelse den 27 maj 194 1, attén

mera tillfredsställande lösning av arkivarbetarnas inkomstproblem skulle

vinnas, örn man införde ett på veclcocwlöning uppbyggt lönesystem. I samband

därmed borde denna avlöning — därest man skulle kunna åstadkomma

en effektiv förbättring av familjeförsörjarnas ekonomiska läge — sättas rela
Bihang

lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 273.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

tivt lågt för icke-familjeförsörjarna. Kommissionen ansåg fördenskull skäl

tala för att man genomförde ett familjelönesystem, uppbyggt på en för alla

arkivarbetare gemensam men dyrortsdifferentierad grundlön (veckolön), utfylld

med vissa familjeförsörjarna tillkommande familjetillägg.

Visserligen hade det, framhöll kommissionen, härvid varit önskvärt att

fastställa arkivarbelslönen i direkt förhållande till avlöningen för kontorsanställda

med enkelt arbete på öppna marknaden. Detta vore emellertid icke

möjligt, enär kontoristlönerna överallt företedde starka och av individuella

faktorer beroende skiftningar, varförutom några avtalsenligt reglerade typer

av sådana löner i vart fall vid denna tid icke funnes i mera avsevärd utsträckning.

Med hänsyn härtill tog kommissionen i sitt förslag till nytt lönesystem

hänsyn till dels gällande reservarbetslön, dels ock utgående löner

till extra vaktmästare i civilförvaltningen med månadslön, beräknad enligt

lägsta löneklassen i lägsta lönegrad inom löneplan Ex (på I-ort 271 kronor).

Någon sänkning av de då utgående arkivarbetslönerna (i Stockholm kr.

249: 60 per månad) ansågs skäligen icke kunna ifrågasättas.

Med utgångspunkt från anförda synpunkter föreslog kommissionen, att

grundlönen skulle uppgå till i ortsgrupp C 190 kronor och i ortsgrupp I

(Stockholm) 260 kronor. Skillnadsbeloppet i månadslön mellan varje ortsgrupp

föreslogs till 10 kronor (utom mellan grupperna II och I) eller ungefär

samma belopp, som markerade differensen mellan ortsgrupperna i fråga

om lönen för extra vaktmästare.

Härutöver skulle i förekommande fall utgå familjetillägg för hustru med

75 öre i ortsgrupperna A, B och C, med 1 krona i grupperna D—F och med

1 krona 25 öre i grupperna G, H och I. Tillägget per barn föreslogs till 50

öre i samtliga grupper.

Mot detta kommissionens beslut av maj 1941 anfördes reservation av vice

ordförande Hagman och ledamoten Strindlund, som ställde sig avvisande

mot att familjelönsprincipen bragtes i tillämpning vid förevarande slag av

hjälparbeten. Då de likväl ej ville motsätta sig en höjning av arkivarbetslönerna,

förordade de en löneskala, enligt vilken lönen på I-ort skulle utgöra

300 kr. per månad. Därjämte anmälde ledamoten Brodén och ersättaren

Styrman, att de icke kunde biträda beslutet i vad detta avsåg lönebeloppens

storlek.

I propositionen nr 285/1941 förklarade sig departementschefen

icke beredd att föreslå åtgärder i den av kommissionen föreslagna riktningen

men ansåg likväl att riksdagen borde beredas tillfälle att uttala sig angående

lämpligheten av införande av ett familjelönesystem vid arkivarbetena.

Med anledning härav uttalade riksdagen som sin uppfattning (skrivelse

nr 436/1941), att fog syntes föreligga för att åtminstone i viss omfattning

vidtaga åtgärder för en höjning av arbetsförtjänsten vid arkivarbetena. Riksdagen

hade emellertid icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att

åstadkomma denna höjning genom införande av familjelön, särskilt med

hänsyn till de konsekvenser beträffande lönesättningen vid andra med statsmedel

understödda arbeten, som därav kunde befaras uppstå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

19

Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t arbetsmarknadskommissionen

att ifråga om lönesättningen vid arkivarbetena

tills vidare försöksvis tillämpa de grunder för fastställande av lönerna, som

angåves i den av ledamöterna Hagman och Strindlund avgivna reservationen,

varvid kommissionen ägde att beträffande lönebeloppen vidtaga de modifikationer,

som kommissionen funne erforderliga.

I överensstämmelse härmed utfärdade kommissionen nya bestämmelser

att från och med den 1 juli 1941 lända till efterrättelse vid arkivarbetena. Enligt

dessa utgick avlöningen i form av en för olika orter varierande veckolön.

För Stockholm bestämdes den på sådant sätt, att månadslönen kom att

uppgå till ca 300 kr. per månad.

Frågan om en ändrad lönesättning vid arkivarbetena upptogs på nytt år

1943. I skrivelse den 29 april 1943 anförde kommissionen härvid

att den år 1941 genomförda omläggningen av arkivarbetssystemet icke i

allo lett till åsyftat resultat, säkerligen främst på grund av att lönesystemet

icke fått lämplig utformning. Det hade vidare konstaterats att allt fler av

de på de senare åren tillströmmande arkivarbetarna utgjorts av svagt meriterade

personer, något som bekräftades därav att vederbörande under sin

senaste anställning på öppna marknaden haft löner, som ej sällan mer eller

mindre understigit utgående arkivarbetslöner. Detta förhållande måste tagas

i betraktande vid en planerad omläggning av lönesystemet.

En rationell lösning av löneproblemet syntes böra genomföras i samband

med en uppdelning av arbetsobjekten på två huvudgrupper, nämligen Aarbeten

eller arbeten, för vars utförande skulle krävas mera kvalificerad

personal, och B-arbeten eller arbeten, vid vilkas utförande skulle erfordras

mindre kvalificerad arbetskraft. Att draga någon absolut gräns mellan Aoch

B-arbeten läte sig ej göra. I praktiken torde svårigheterna härutinnan

likväl kunna relativt lätt bemästras.

En ömtåligare sak bleve visserligen klientelets uppdelning vid hänvisningen

till respektive kategorier av arbeten. Genom inhämtande av noggranna personliga

deklarationer från arbetarna torde dock även uttagningen av lämplig

arbetskraft kunna ske utan nämnvärda komplikationer. I praktiken hade arbetslöshetskommittéerna

redan f. n. måst noga pröva aspiranternas lämplighet

för olika till buds stående arkivarbetstillfällen.

Uppdelades arbetsobjekten samvetsgrant på angivet sätt, borde även en viss

differentiering av lönerna vid respektive huvudslag av arbeten vara möjlig

att åvägabringa. Detta hade dittills icke medgivits. Följden hade blivit, att

det kunnat inträffa, att t. ex. samma lön utgått till en arkivarbetare, vilkens

kapacitet endast räckt till för att utföra dammsugning av ett bokbestånd, som

till den, vilken på grund av teknisk högskolekompetens kunnat biträda ett

ämbetsverk vid utförandet av högvärdiga tekniska arbetsuppgifter. Givet

vore emellertid att lijälpkaraktären hos alla slag av arkivarbeten och nödvändigheten

att hålla en förhållandevis låg lönenivå vid samtliga arbeten

av detta slag, måste medföra, att skillnaden i lönehänseende mellan vid Aarbeten

och B-arbeten sysselsatta ej finge bli alltför markant. Den olika lö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

nen vöre endast att tolka såsom ett uttryck för och betingad av att den mera

kvalificerade arbetsinsatsen hade relativt större ekonomiskt värde tor den

tillfälliga arbetsgivaren än arbete, som bestode i enklare göromål.

Det av kommissionen föreslagna lönesystemet innebure i huvudsak, att alla

arkivarbetare på en ort erhölle en för dem gemensam grundlön men att de

personer, som till följd av sin speciella kompetens förklarats behöriga för och

hänvisats till A-arbelen, därutöver finge ett visst kompetenstillägg.

I förslaget av maj 1941 hade kommissionen stannat vid att jämföra ifrågasatta

arkivarbetslöner med lönerna till vissa vaktmästargrupper i civilförvaltningen.

Emellertid borde observeras, att en del arkivarbetare utförde ett

arbete, som närmast vore jämförbart med det varmed skrivbiträden inom

statsförvaltningen sysselsattes. Hänsyn måste även tagas till att arkivarbete

som regel icke vore så krävande som vaktmästargöromål. Arkivarbetslönen

borde därför sättas lägre än lönen till extra vaktmästare. Ä andra sidan måste

hållas i minnet, att arkivarbetare i vissa fall utförde ett ganska krävande och

kvalificerat arbete. Vidare betonades, att arkivarbetslönen icke kunde anses

tillräcklig för vissa familjeförsörjare. I det sammanhanget borde observeras,

att de extra vaktmästarna, med vilkas löner arkivarbetarnas i allmänhet

måste jämföras, i regel vore yngre personer, under det att till arkivarbete endast

i undantagsfall finge hänvisas någon under 40 år. (Medelåldern 1943

har senai-e påvisats utgöra 58 år.) Kommissionen ansåg därför alltjämt, att

arkivarbetslönen — med hänsyn till arkivarbetenas karaktär av social hjälpanordning

— borde kombineras med ett system med familjetillägg.

Följden av att familjelöneprincipen hittills ej gällt hade blivit, att arkivarbetslönen

för icke-familjeförsörjare kommit att utgå med avsevärt högre

belopp, än som i regel kunde anses skäligt med hänsyn tili arkivarbetarnas

arbetsuppgifter och i jämförelse med åtskilliga statliga befattningshavares

löner. På grund av de sålunda konstaterade icke önskvärda konsekvenserna

av det tillämpade lönesystemet, ansåg sig kommissionen böra återupptaga

sitt tidigare förslag örn en familjelön. Beträffande lönesystemets utformning

föreslog kommissionen, att grundlönen borde bestämmas med hänsyn till

avlöningen för extra vaktmästare och extra skrivbiträde saint utgå på I-ort

(Stockholm) med 270 kronor per månad, att kompetenstillägget för arkivarbetare

vid A-arbeten borde fastställas till 30 kronor per månad inom alla

ortsgrupper, samt att familjetillägget per dag borde utgå med för hustru 1

krona i ortsgrupperna A, B och C, 1 krona 25 öre i grupperna D, E och F

samt 1 krona 50 öre i grupperna G, H och I. Tillägget för barn under 16 år

föreslogs till 75 öre per dag i samtliga ortsgrupper.

Mot förslaget till ny lönesättning vid arkivarbeten anfördes reservationer

dels av kommissionens ordförande med instämmande av ledamoten Andersson,

vilka ansågo, att grundlönen för arkivarbetare icke borde överstiga 250

kronor på I-ort, dels av ledamöterna Carell och Brodén, vilka uttalade, att de

tillägg, som föreslagits för familjeförsörjare, vore för högt avvägda med hänsyn

till löneförhållandena på den öppna arbetsmarknaden, där några dylika

tillägg icke förekomme.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majlis proposition nr 273.

Departementschefen (prop. nr 283/1943) förklarade sig nied hänsyn

till den korta tid som stått honom till buds för frågans övervägande ej

beredd att taga ståndpunkt till kommissionens olika förslag utan uttalade,

att gällande principer beträffande arkivarbetena borde tills vidare tillämpas

oförändrade. Till denna uppfattning anslöt sig även riksdagen (skrivelse

nr 446/1943).

Arbetsmarknadskommissionens nu framlagda förslag.

Rörande det av kommissionen nu framlagda förslaget anför kommissionen

i huvudsak följande.

När kommissionen ånyo går att framlägga vissa förslag i arkivarbetsfrågan,

anknyter den i huvudsak till de synpunkter i ämnet, som kommo till

uttryck i skrivelsen den 29 april 1943. Emellertid ha sedan dess vissa faktorer

tillkommit som föranleda kommissionen att på en del punkter modifiera

sitt senaste förslag i lönefrågan, nämligen dels resultatet av en under

hösten 1943 slutförd inventering av tillgången på för arkivarbete lämpliga

arbetsobjekt i landet, dels vunna upplysningar om de faktiska förtjänster,

som ett antal i den fria marknaden under sommaren 1943 placerade förutvarande

arkivarbetare uppnått, dels ett antal uppgifter, som belysa de ekonomiska

förhållandena under år 1942 med avseende på de arkivarbetare i Stockholm

— 326 till antalet — av vilka de flesta under större delen av 1943 haft

arkivarbete (i det följande åberopade såsom »Stockholmsundersökningen

1942»),

Redan i förslaget av april 1943 betonades lämpligheten av att arbetena

delades upp på två grupper (A och B). önskvärdheten av en tredelning förelåg

visserligen redan då, men i brist på kännedom om hur en sådan gruppering

av arbetena vore genomförbar inom verk och institutioner begränsades

förslaget till endast två grupper. Vid den nu verkställda inventeringen ha

de tillfrågade myndigheterna emellertid kunnat klassificera sina arbetsobjekt

i tre huvudgrupper under beaktande av arbetsuppgifternas svårighetsgrad.

Till den första gruppen — A-arbetcn — lia förts i huvudsak samma slags

arbeten, som i kommissionens framställning i april 1943 räknades dit. Meningen

vore att till dessa arbeten uttaga den mera liögkvalificerade delen av

arbetskraften. De tidigare (i april 1943) såsom B-arbeten angivna arbetsobjekten

lia numera kunnat delas upp på två grupper, nämligen B-arbeten

eller enklare rutin- och kontors- o. d. arbeten, avsedda för genomsnittskontorister

m. fl. samt C-arbeten eller sådana, för vilkas utförande icke erfordras

någon teknisk, merkantil eller liknande utbildning eller erfarenhet och dit

hänvisning sålunda skulle kunna ske av icke yrkesskolad arbetskraft. Möjlighet

skulle sålunda härigenom yppa sig att i viss omfattning inom arkivarbetenas

ram bereda sysselsättning även för personer, som, ehuru ej kapabla

att siittas på arkivarbete i egentlig mening, dock ägde förutsättningar att

kunna utföra mera okvalificerade, vaktmästarliknande göromål i mån av

tillgång på härför lämpliga arbetsobjekt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

En sådan uppdelning av arkivarbetena, som vid inventeringen företagits,

betingas jämväl av nödvändigheten att i fortsättningen äga klarhet om arbetsplatsernas

behov av på olika sätt yrkeskunnig arbetskraft. Utvecklingen har

nämligen ådagalagt behov av alltmer kvalificerad arbetskraft vid arkivarbetena.

Inventeringsresultatet bestyrker detta. Det har nämligen visat sig, att

49 procent av de redovisade arbetstillfällena utgöras av sådana, som fordra

högvärdig arbetskraft (A-arbeten). För B-arbeten är procenttalet 39 och för

C-arbeten 12. Verkställd undersökning av hur de i medio av januari 1944

sysselsatta 316 svenska arkivarbetarna fördelade sig med hänsyn till det slag

av arbeten, vid vilka de placerats, har också givit utslag i samma riktning.

De fördelade sig sålunda: Vid A-arbeten 69 (21,8 %); vid B-arbeten 230

(72,8 %) och vid C-arbeten 17 (5,4 %).

Lönesättningen vid arkivarbetena skapade intet större problem, så länge

arbetena vörö av mera grovarbetsliknande karaktär. Svårigheterna uppkommo

i och med att arbetsuppgifterna begynte kräva mera yrkesutbildad personal.

Då det befunnits nödvändigt att bland annat med hänsyn härtill och

till levnadskostnadernas stegring etappvis höja arkivarbetslönen — utan att

man därför ansett skäl föreligga att ändra arbetenas hjälpkaraktär och att

vid dem tillämpa öppna marknadens löner — har emellertid till följd av

enhetligheten i lönesystemet även de för de nya arbetsuppgifterna mindre

kvalificerade arkivarbetarna följt med i den allmänna löneupplyftningen. Ej

så få av de i arkivarbete sysselsatta ha, ehuru föremål för samhällelig hjälpverksamhet,

på sådant sätt kommit att få större inkomster än de haft i sitt

tidigare förvärvsarbete (se härom närmare s. 87 i propositionen nr 283/1943).

Den differentiering av arbetsuppgifter och löner, som ifrågasattes i skrivelsen

den 29 april 1943, syftade till att övervinna dessa svårigheter. Det förslag

i arkivarbetsfrågan, som kommer att i det följande utvecklas, har samma

syfte.

På grund av myndigheternas stegrade anspråk på arkivarbetskraftens kvalitet

kunde det till äventyrs vara ändamålsenligt att direkt på ämbetsverk

och vetenskapliga institutioner anvisa de medel, som nu disponeras för ar.

kivarbetsändamål och att jämväl på dem överlåta att utvälja erforderlig arbetskraft

och att anpassa avlöningen efter envars kompetens. Denna väg

torde emellertid icke vara framkomlig bl. a. av det skälet, att verken och institutionerna

i sådant fall helt visst komme att vanligtvis anställa personer

med ur deras synpunkter värdefullare egenskaper än de nuvarande arkivarbetarnas.

Samhället skulle alltså fortfarande tvingas ta hand om flertalet

kontoristarbetslösa och liknande men utan att härvid äga nödig tillgång på

för dessa kategorier av arbetslösa lämpliga arbetsobjekt. Systemet med arkivarbeten

och till dessa knuten särskild lönesättning bör fördenskull åtminstone

t. v. upprätthållas.

Såsom redan betonats föreslogs grundlönen våren 1943 av kommissionens

majoritet till 270 kr. per månad (I-ort), vartill skulle komma vissa kompetens-

och familjetillägg. Beträffande den lönesättning, som nu förordas, må

framhållas följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Till följd av att arkivarbetarna tidigare ytterst sällan kommit att återbördas

till öppna marknaden, har kännedom saknats örn vilka löner, en arkivarbetare

erhållit resp. mera allmänt skulle kunna erhålla vid återanställning

inom förvärvslivet. Slutsatser härutinnan föreligga likväl numera, vdket

sammanhänger med följande. Då det våren 1943 syntes uppenbart, att efterfrågan

särskilt på kontors vikariat skulle bli livlig, intensifierades åtgärderna

för arkivarbetarnas överförande till öppna marknaden. Till kontorsliknande

arbete på öppna marknaden under tiden juni—oktober 1943 lyckades

man anvisa inalles 43 arkivarbetare i Stockholm, av vilka ca voro över

50 år. De anställda fördelade sig med ungefär hälften på vardera kvinnor

och män.

Lönernas storlek belyses av följande sammanställning.

Lön per månad Män Kvinnor Summa

kronor

80 + fritt vivre ............ 1 (vaktmästare) — 1

230-250...................... - 6 6

260 .......................... 2 11 12

275 .......................... — 2 2

300 .......................... 5 1 6

325 .......................... 7 1 8

330—340...................... — 2 2

350 .......................... 4 — I * * 4

500 .......................... 1 (arkitekt) — 1

Summa 20 23 43

I samtliga redovisade fall (utom 7) har den av arkivarbetaren erhållna

lönen på öppna marknaden understigit eller uppgått till högst den lön, som

denne åtnjutit under sin sysselsättning vid arkivarbetet. Av kvinnorna ha

samtliga utom 3 fått lägre lön än de hade som arkivarbetare. Medellönen för

dem bar uppgått till 265 kr. per månad (mot 321 kr. per månad i arkivarbete).

För flertalet kvinnor utgjorde lönen emellertid endast 230 å 260 kr. per manad.

Männen betalades något bättre. Deras genomsnittslön utgjorde 312 kr. per

månad. Av 20 placerade fingo dock endast 5 högre lön än i arkivarbete. De

flesta fingo åtnöja sig med ungefär lika stor (7) eller lägre lön (8), än de

haft som arkivarbetare. De anställda — speciellt kvinnorna — ha i flertalet

fall använts för mycket enkla och rutinmässiga arbetsuppgifter.

Vid fastställandet av de arkivarbetslöner, som avses att gälla hädanefter,

torde liksom tidigare en avvägning böra ske i förhållande till de löner, som

f. n. komma i fråga för vaktmästare i statstjänst enligt civila avlöningsreglementet

(345 kr. per månad), extra vaktmästare enligt civila icke-ordinariereglementet

(299 kr. per månad) samt extra skrivbiträde enligt civila ickeordinariereglementet

(260 kr. per månad). Samtliga belopp äro angivna för

I-ort och uträknade med hänsyn tagen jämväl till f. n. utgående kristillägg

och rörligt tillägg, varvid avdrag gjorts för pensionsavgifter, där sådana före
komma.

Därjämte synes även böra beaktas de nyss meddelade uppgifterna

örn de löner, som arkivarbetarna erhållit under placering 1943 på öppna

marknaden samt av arbetsförmedlingen i Stockholms stad tillhandahållna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

upplysningar rörande storleken av gängse kontorist- och vaktmäslarlöner

i Stockholm. Fullgod'', mera kvalificerad arbetskraft inom kontorsbranschen

betalas f. n. i Stockholm enligt sistnämnda källa en månadslön av 350 å 400

kr., medan lönen för i något avseende skadad men dock kvalificerad arbetskraft

håller sig omkring 300 kr. per månad. Vid enklare kontorsarbete utgör

månadslönen genomsnittligen för både män och kvinnor ca 250 å 260 kr. per

månad. Vad angår avlöning till vaktmästar personal varierar denna avsevärt,

beroende på vederbörandes ålder och allmänna förutsättningar. För enklare

vaktmästararbete utgör lönen, enligt vad en på industritjänstemannaförbundets

undersökningar grundad statistik visar, för en person under 29 år 204

kr. per månad, för en person vid ca 29 år 250 kr. per månad och för en person

över 29 år 310 å 315 kr. per månad inklusive index. I senare fallet gäller

det lön för fullt frisk och rask personal, kompetent att utföra allehanda löpande

slag av ofta krävande vaktmästargöromål.

Med utgångspunkt från ovan angivna olika löneuppgifter föreslår kommissionen,

att grundlönen vid A-arbeten skall utgöra 285 kr. per månad (på

I-ort). Beloppet understiger visserligen lönen för extra vaktmästare enligt

civila icke-ordinariereglementet men lär ej kunna sättas högre, enär eljest

grundlönen jämte föreslagna familjetillägg skulle komma totalförmånen av

arkivarbete att överskrida lönen för vaktmästare i statstjänst. Grundlönen

vid B-arbeten bör lämpligen sättas till 260 kr. per månad (på I-ort) eller samma

belopp, som för närvarande betalas av staten till manliga och kvinnliga

skrivbiträden enligt civila icke-ordinariereglementet. Denna lön torde också

få anses ungefärligen svara mot öppna marknadens för enklare kontorsarbete.

Möjligen borde de personer, som komma att sysselsättas med uppgifter

av C-arbetens beskaffenhet, erhålla lön efter andra grunder än övriga

arkivarbetare. Det fåtal personer, varom här kan bli tal, kommer dock att

utföra ett understundom fysiskt ganska ansträngande arbete, vars värde

ofta ej torde av respektive myndigheter skattas lägre än B-arbelarnas prestationer.

Någon nämnvärd skillnad i lön för dem som sysselsättas vid arbeten

av B- och C-typ synes därför ej böra komma i fråga, i synnerhet som redan

grundlönen vid B-arbetena kommer att ligga nära existensminimum. Med

hänsyn härtill och för att desslikes förenkla lönesystemet föreslås samma lön

vi arbeten av B- och C-typ, vadan alltså endast två huvudslag av arbeten

och löner skulle komma att finnas vid arkivarbetena. Uppdelningen av arbetsobjekten

i tre grupper torde emellertid böra bibehållas såsom en praktisk

och ändamålsenlig anordning, då den medger en överblick över de arbetstillfällen

hos ämbetsverken m. fl., som efter varje successivt företagen arbetsobjektsinventering

stå till buds för placering av den mindre skolade arbetskraften.

Med här förordade lönesättning bortfaller det tidigare ifrågasatta kompetenstillägget

för A-arbetare.

Grundlönen per månad vid skilda tidpunkter och enligt olika förslag i

lönefrågan framgår av följande tabell.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 273.

25

Orts-

grupp1

SAK:s

förslag i

maj 1941

Faktisk

lön från

v, 1941

Faktisk lön

från la/io

1942

(nuvarande

lön)

SAK:s förslag i april

1943

SAK:s nu framlagda

förslag

B-

arbeten

A-arbeten

(inklusive

kompetens-

tillagg)

B-

arbeten

A-

arbeten

C

190

202

50

216

_

205

235

195

220

D

200

210

—

225

—

215

245

205

230

E

210

225

—

237

—

225

255

215

240

F

220

240

—

253

50

235

265

225

250

G

230

262

50

280

50

245

275

235

260

H

240

285

306

—

255

285

245

270

I

260

300

—

321

—

270

300

260

285

När kommissionen ånyo förordar införandet av ett familjclönesystem vid

arkivarbetena, har detta väsentligen sin grund däri, att kommissionen icke

ser någon annan framkomlig väg ur de svårigheter, som äro förknippade

med lönesättningen vid arbeten med karaktär av social hjälpanordning. Arkivarbetenas

säregna natur och klientelets begränsade omfattning synas kommissionen

utesluta riskerna för prejudicerande lönepolitiska verkningar på

andra områden av statlig verksamhet. Ihågkommas bör dessutom, att arkivarbetaren

praktiskt taget alltid — på grund av bestämmelsen örn 40 år såsom

minimiålder för erhållande av arkivarbete — är betydligt äldre än den

vaktmästare, som erhåller lägsta expeditionsvaktslön och med vilken han i

lönehänseende skall jämföras samt att man även inom det enskilda näringslivet

som regel brukar betala kontorister och likställda högre lön med stigande

ålder. Vidare bör bemärkas, att sysselsättningen vid arkivarbete ofta är till

tiden begränsad (vanligen sex månader), samt att arkivarbetaren ej kommer

i åtnjutande av några ålderstillägg och ej heller äger åtnjuta semester och

givetvis icke heller pension.

Redan i sin hemställan av april 1943 hade kommissionen ansett sig böra

föreslå någon ökning av de två år tidigare ifrågasatta hustru- och barnbidragen.

Det ömmande läget för de försörjningspliktiga arkivarbetarna, vilka

ju liksom arkivarbetarna över huvud representera en nödställd grupp av

medelklass inom den högre medelåldern och åldrarna ovan denna, har emellertid

erhållit en ny belysning genom Stockholmsundersökningen 1942. Dennas

resultat har icke kunnat undgå att påverka kommissionens ställningstagande

i familjetilläggsfrågan, allrahelst som huvudstadens arkivarbetare

utgöra vid pass 80 %> av rikets samtliga.

Stockholmsundersökningen har omfattat 326 personer, därav 280 män och

46 kvinnor. De icke försörjningsplikligas antal uppgick lill 129 (39,5 °/''o)

medan de försörjningspliktiga utgjorde 197 (60,5 %). För 51 av dessa senare

förelåg försörjningsplikt gentemot inalles 81 barn. Flertalet bland de 51

1 Ortsgrupperna A och B ej aktuella.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

familjeförsörjarna (33) hade endast ett barn att försörja; inom 10 familjer

förelåg försörjningsplikt mot 2 barn, och i 8 familjer uppgick barnantalet lill

3 och däröver (varav 6 familjer med 3 barn vardera och 2 familjer med 5

barn vardera). Resultatet av en beräkning av den månatliga, samlade familjeinkomstens

storlek per hushållsmedlem (per capita) för de 220 i undersökningen

ingående familjer, vilkas huvudperson under 1942 hade inkomst

av arkivarbete, framgår av nedanstående sammanställning.

Månadsinkomst per capita

Ogifta (inklu- sive änklingar,

änkor och

frånskilda)

utan barn1

Gifta

utan barn 1

Gifta och

frånskilda

med barn 1

Summa

Högst 50 kronor ..................

2

1

8

11

51—100 » ..................

12

14

15

41

101—150 » ..................

10

50

2

62

151-200 > ..................

17

16

3

36

201—250 » ..................

37

2

1

40

251—300 » ..................

22

1

—

23

Över 300 > ..................

6

1

—

7

Samtliga

106

85

29

220

Av de 106 ogifta (inklusive änklingar, änkor och frånskilda) arkivarbetarna

utan barn hade ej mindre än 65, eller 61,3 °/o, en samlad månadsinkomst

per capita på över 200 kr., medan endast 1 av de 29 barnaförsörjande

arkivarbetarnas hushåll uppvisade så hög inkomst per capita. Även

för gifta personer utan minderåriga barn låg inkomsten per capita avsevärt

lägre än de ogiftas och andra ensamståendes, i det att densamma i endast

4 av samtliga fall översteg 200 kr. i månaden.

Av 106 ogifta m. fl. sammanbodde ett tiotal med barn över 16 års ålder,

vilka hade arbetsinkomst år 1942. I 18 fall av 85 hade hustrurna till de

gifta arkivarbetarna — utan hemmavarande, minderåriga barn — arbetsinkomster.

Medelinkomsten per capita och månad har befunnits utgöra:

för ogifta män utan barn ................................ kronor 202

» ogifta kvinnor (inklusive frånskilda och änkor) utan barn. . » 203

» äkta makar utan barn ................................ » 131

» äkta makar med barn ................................ » 86

» ogifta kvinnor med barn .............................. » 117.

Undersökningen bestyrker den av kommissionen i föregående framställningar

uttalade uppfattningen, att behov måste anses föreligga av skäliga

inkomsttillägg för försörjningspliktiga arkivarbetare med barn. Uppenbarligen

ha i arkivarbete sysselsatta ogifta personer utan barn möjlighet att någorlunda

drägligt existera på sina löner. Även en gift arkivarbetare med

1 Under 16 år.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273-

27

försörjningsplikt enbart mot hustru torde med ett lämpligt avvägt hustrutillägg

— särskilt om hustrun har möjlighet att tidvis tillföra hushållet någon

extrainkomst — kunna nödtorftigt försörja sig på lönen. För den gifte

arkivarbetaren, som har hustru och barn i uppväxtåldern att dra försorg om,

synes däremot någon löneförbättring oundgängligen nödvändig. Det må i

förevarande sammanhang erinras om att den månatliga medelinkomsten per

capita i Stockholm för en gift arkivarbetare med hustru och barn enligt ovanstående

utgjorde kr. 86, medan hemunderstödet (inklusive hyresbidrag)

inom fattigvården i Stockholm (december 1943, preliminära uppgifter) uppgick

för familjeenheten man och hustru med barn till i medeltal kr. 81:30,

låt vara att det i vissa fall här även medräknats personer, som ej haft full

försörjning av fattigvården utan allenast en komplementär sådan.

Då vid familjetilläggens utmätande hänsyn måste tagas till att summan av

olika förmåner av sysselsättning vid arkivarbete ej överstiger vad vaktmästarpersonal

i statstjänst erhåller som lön, har kommissionen — med frångående

av tidigare förslag — ansett sig böra föreslå ett enhetligt och något

sänkt hustrutillägg av 1 krona per dag och person i samtliga ortsgrupper,

ävensom ett enhetligt barntillägg av 1 krona per barn och dag likaledes i

samtliga ortsgrupper.

Enligt kommissionens uppfattning böra emellertid lönerna vid arkivarbetena

frigöras från anknytningen till gällande dyrortsgruppering och i stället

tarifferas med hänsyn till indelningen av rikets kommuner efter ortsgrupperaa

I—III enligt lagen örn folkpensionering. Kommissionens förslag till

lönesättning enligt dessa principer framgår av följande tablå.

Förslag till nya arkivarbetslöner.

Ortsgrupp

enligt civila

avlönings- regle- mentet

Nu-

varande

arkiv-

arbets-

lön

kronor

Orts- grupp

enligt

folk- pensio- nen ngs- lagen

kronor

B-arbeten

A-arbeten

Grund-

lön

kronor

Man och

hustru

kronor

Man och

hustru

+l barn

kronor

Grund-

lön

kronor

Man och

hustru

kronor

Man och

hustru

+ 1 barn

kronor

A—B

t

I

105

225

255

220

250

:

1 280

C

216

-I

(278;

D

225

E

237

j

11

225

255

285

250

280

310

F

253

501

G

280

50)

II

306

1

III

260

290

320

285

315

345

I

321

-1

''

Det torde som allmän regel böra fastställas, att summan av grundlön samt

hustru- och barntillägg ej får per månad inom någon ortsgrupp överskrida 1

1 Maximeras Ilar till 278 kronor per månad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 273-

den månatliga lönen för vaktmästare i statstjänst enligt det civila avlöningsreglementet

inom respektive ortsgrupp (f. n. 345 kr. per månad på I-ort).

Såsom övergångsbestämmelse föreslås, att person, som erhållit arkivarbete

före den 1 juli 1944 må äga rätt att till och med hänvisningsperiodens utgång,

dock längst intill den 1 januari 1945, uppbära samma lön, som han

(hon) åtnjöt före tillkomsten av de nya bestämmelserna.

Det med lönerevisionen avsedda syftet torde få anses nått, om därigenom

ett tillfredsställande familjelönesystern kan genomföras. Härvid kommer visserligen

en ofrånkomlig lönesänkning att övergå vissa icke-försörjningspliktiga

arkivarbetare, nämligen de med hänsyn till kompetens mindre kvalificerade

grupperna. Grundlön för B-arbetarna har samtidigt dock anpassats

till lönenivån för enklare kontorsarbete såväl i statsförvaltningen som på

öppna marknaden.

Genom barntilläggen lia familjeförsörjarna med 1 barn bland B-arbetama

bibehållits vid ungefär oförändrade löner, där dessa ej höjts, medan de bamförsörjningspliktiga

A-arbetamas ställning något förbättrats. Möjlighet bör

finnas för lägre utbildad men duglig arbetskraft att kunna genom dokumenterad

skicklighet flyttas upp i högre lönegrupp.

Kommissionen har vidare föreslagit viss ändring av för närvarande gällande

regler, för arkivarbetares lön under sjukdom.

För närvarande gäller att arkivarbetare, som under sysselsättningstiden

kan begagna sin bostad, vid av sjukdom vållad frånvaro från arbetet skall

vidkännas avdrag å lön med hela dagavlöningsbeloppet. Endast interlokalt

hänvisad arkivarbetare kan vid av sjukdom vållad frånvaro från arbetet för

högst tre veckodagar under en månad bibehållas vid halv avlöning, dock

för en tid av högst sex dagar per sexmånadersperiod; i vissa fall kan sjukavlöning

för en tid örn åtta dagar utgå nied särskilt fastställda belopp.

Kommissionen föreslår nu, att även de arkivarbetare, som bo på hemorten,

vid iråkad sjukdom bli delaktiga av viss sjukavlöning.

Under åberopande av det anförda har kommissionen hemställt örn godkännande

av det framlagda förslaget till lönesättning vid arkivarbetena att

tillämpas från den 1 juli 1944 ävensom av den föreslagna ändringen i gällande

bestämmelser angående sjukavlöning åt arkivarbetare.

Mot beslut om förslag till lönesättning vid arkivarbeten har reservation

anförts av ledamöterna Carell, Brodén och Andersson, vilka dels ej velat

biträda förslaget om familjelöner, dels ock ansett, att i arkivarbete sysselsatta

kvinnor alltid borde erhålla för B-arbeten gällande löner.

Den s. k. arkivmannaföreningen, en sammanslutning av arkivarbetare i

Stockholm, har i skrivelse den 19 mars 1944 opponerat sig mot kommissionens

nya förslag till lönesättning vid arkivarbeten. 1 skrivelsen erinras örn att förslaget

skulle innebära en betydande reducering av de icke försörjningspliktiga

arkivarbetarnas redan förut mycket låga löner. Föreningen säger sig vilja

livligt tillstyrka, att de arkivarbetare, som lia hustru och barn att försörja,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 273.

29

beredas bättre villkor, men finner det orättvist, att detta skall gå ut över övriga

arkivarbetare. Föreningen har vidare hemställt att en översyn av arkivarbetarnas

anställningsförhållanden måtte komma till stånd.

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt senast framlagda förslag rörande

ändrad lönesättning vid arkivarbetena vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning,

att familjelön borde införas vid nämnda arbeten. Vidare har kommissionen

ansett en klassificering av arbetena böra ske med hänsyn till de

olika krav på utbildning nr. nr., sorn mäste ställas på dem som hänvisas

till arbetena. Med utgångspunkt härifrån har kommissionen verkställt en

uppdelning av arkivarbetarna i två lönegrupper (A och B) med en skillnad

mellan lönegrupperna av 25 kronor i månaden. Ett genomförande av kommissionens

förslag skulle medföra, att här i Stockholm, där flertalet av

arkivarbetarna är bosatt, lönen för en person utan försörjningsplikt, vilken

är att hänföra till den lägre lönegruppen (B-gruppen) skulle sänkas

från för närvarande 321 kronor i månaden till 260 kronor. För en person

som är att hänföra till A-gruppen skulle lönen bliva 285 kronor. Även för

person, som har hustru att försörja, skulle en ganska väsentlig sänkning

ske, därest han är att hänföra till B-gruppen. För arbetare, som har hustru

och ett barn att försörja, skulle ett godtagande av kommissionens förslag

medföra ungefär oförändrad inkomst för B-arbetare medan A-arbetare skulle

erhålla en förhöjning å 24 kronor eller således till 345 kronor i månaden.

Sistnämnda belopp skulle jämväl utgöra den övre gränsen för grundlön

jämte hustru- och barntillägg för arkivarbetare i Stockholm.

Av den av arbetsmarknadskommissionen åberopade s. k. Stockholmsundersökningen

framgår, att av 326 personer endast 51 arkivarbetare hade

försörjningsplikt gentemot barn. För dessa sistnämnda skulle således kommissionens

förslag medföra, att de finge en viss förhöjning, för B-arbetare

dock endast, örn de hade mera än ett barn att försörja. För alla de övriga

(minst 275) skulle inträda en i vissa fall ganska avsevärd försämring. Med

hänsyn till att det i nuvarande tider synes motbjudande att gå med på en

försämring av arkivarbetarnas levnadsvillkor och då endast ett relativt fåtal

av arkivarbetarna skulle erhålla en förbättring vid införande av familjelön

enligt de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna grunderna anser

jag mig ej böra tillstyrka arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag förordar

därför, att lönerna till arkivarbelarna tills vidare få utgå enligt i

huvudsak för närvarande tillämpade grunder.

I fråga örn lön under sjukdom åt arkivarbetare, som arbetar å hemorten,

synes Kungl. Majit böra kunna fatta beslut.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Särskilda frågor.

A. Vattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckebyåutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,

tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,

att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget

Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens

medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen

i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april 1937

framlagd plan.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den

nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade

kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i

proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning

framgår, att de kostnader, som avsetts skola stanna å statsverket, beräknats

till 33 1 000 kronor, medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle

förskjutas såsom rörelsekapital åt företaget. På grund av att de vid arbetena

drivna maskinerna måste omändras för gengasdrift beräknades kostnaderna

för företaget komma att öka med 100 000 kronor.

Av sålunda erforderliga medel hava hittills anvisats tillhopa 1 246 600 kronor,

varav 50 000 kronor avsetts till anskaffande av traktorer och plogar för

djupplöjning av vissa torrlagda områden.

I skrivelse den 26 januari 1944 har Lyckebyåutredningen hemställt om

anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Utredningen har härvid inledningsvis uppgivit, att av de anvisade medlen

kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge län disposition — frånräknat det för

anskaffande av traktorer och plogar anvisade beloppet — 551 715 kronor.

Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa och i kolonisationskassan utgjorde

1 229 respektive 67 586 kronor. Utredningen yttrar härjämte i huvudsak

följande:

Arbetet med årännans upprensning, som beräknats kunna bliva slutfört

under februari 1944, har blivit avsevärt fördröjt, enligt uppgift från entreprenören

AB Skånska Cementgjuteriet huvudsakligen på grund därav, att de

gengasdrivna maskinerna icke utvecklat den kraft, som beräknats, och att

marken varit hårdare och mera stenbunden än man antagit. Likväl uppgives

nu såsom ganska säkert, att detta arbete kommer att färdigställas i god tid

före utgången av budgetåret 1944/45.

På grund av denna försening och jämväl till följd av bristande tillgång

inom orten av lämplig arbetskraft har arbetet med utförande av bikanalerna

på sista tiden legat nere. Kostnaden för grävning av bikanaler har hittills

uppgått till allenast ca 24 000 kronor.

Lyckebyåutredningen har upptagit till behandling frågan om anläggande

av nya vägar, erforderliga för exploatering av de torrlagda markerna. Dessa

äro ju i allmänhet belägna långt från huvudgårdarna och hava i regel ej

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

31

andra förbindelser än smala och oftast svårframkomliga markvägar. Det är

därför ofrånkomligt att trafikabla vägar här åstadkommas så att de nya

områdena kunna brukas såsom självständiga fastigheter. Då de torrlagda områdena

beräknas kunna i sin helhet tagas i bruk på sommaren 1945 och då

vägarbetena taga avsevärd tid att utföra, har denna fråga ansetts ej längre

kunna uppskjutas. Förslag föreligga om byggande av vägar till en längd av

tillhopa ca 22 km. Samtliga vägar skulle utbyggas med 5 meter bred vägbana.

Kostnaden för renstakning m. m. av dessa vägar uppgående till ca 3 000

kronor har utredningen åtagit sig förskottera av den s. k. kolonisationskassan.

Rörande vägbyggenas utförande har utredningen trätt i underhandling med

statens arbetsmarknadskommission. Skulle dessa underhandlingar icke leda

till önskat resultat, nödgas utredningen senare återkomma till denna fråga.

För ernående av en rationell komplettering av befintliga ofullständiga

jordbruk i de trakter, som beröras av åregleringsföretaget, samt för åstadkommande

av lämpliga familjejordbruk av de utav Kungl. Majit och kronan

redan inköpta områdena har det visat sig erforderligt, att i viss utsträckning

förvärva ytterligare markområden, för vilket ändamål utredningen beräknar

förslagsvis ett belopp å 100 000 kronor till kolonisationskassan.

De utgifter, som förestå, beräknar utredningen i något avrundade tal sålunda

:

l:o. Ytterligare ersättning till entreprenören.............. kronor 315 000

2:o. Kostnader för bikanalerna.......................... » 331 245

3:o. Oguldna köpeskillingar för redan inköpta områden

kr. 70 000, renstakningskostnader kr. 3 000 samt för ytterligare

markinköp kr. 100 000 eller sammanlagt .... » 173 000

4:o. Till arbetsstyrelsen erfordras ...................... »_10 000

Summa kronor 829 245

De befintliga behållningarna utgöra:

hos länsstyrelsen innestående........ kronor 551 715

i kolonisationskassan ............... » 67 586

i arbetsstyrelsens kassa ............ » 1 229 kronor 620 530

Återstående erforderligt anslag......................... kronor 208 715.

Lyckebyåutredningen har under hänvisning härtill hemställt, örn anvisande

av ytterligare 208 700 kronor.

Lyckebyåutredningen har i en senare skrivelse den 23 mars 1944 hemställt

örn anvisande av ett belopp av 90 000 kronor för ytterligare markinköp. Utredningen

har härom anfört följande.

Det i utredningens skrivelse den 26 januari 1944 för ytterligare markinköp

äskade beloppet var avsett för eventuellt jordförvärv i avsikt att därmed kunna

i förekommande fall åstadkomma nödiga och lämpliga kompletteringar

av s. k. ofullständiga jordbruk. Sedermera har utredningen för visst, i det

följande angivet ädamål lyckats förvärva en fastighet, 7« mtl. Flaken l1 i

Rödeby socken. Fastigheten, som är belägen inom området för den med vattenavledningsföretaget

förenade kolonisationsverksamheten, är avsedd att

i utredningens regi omvandlas till och brukas som undervisnings- och demonstrationsjordbruk

i första hand till ledning för de nya kolonaten samt tiven i

något vidare bemärkelse för hela bygden. Därigenom skulle fyllas ett länge

känt behov att å jordbrukets och skogsbrukets område åstadkomma en välbehövlig

uppryckning inom denna jämförelsevis isolerade och efterblivna

trakt. Förvärvet bar även betydelse med hänsyn lill möjligheterna tilt med

hjälp av den köpta arealen kunna nå en bättre jordfördelning. Fastighetens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

totalareal är ca 200 lia, därav 7,5 ha åker, ca 25 ha genom torrläggning nyvunnen

odlingsjord samt ca 167 ha skogs- och hagmark. Därjämte skulle till

fastigheten kunna förläggas en planerad och synnerligen välbehövlig yrkesskola

för utbildning av jordbruksarbetare i jordbrukets alla speciella grenar.

Denna tanke har med intresse omfattats även av statens arbetsmarknadskommission,

länets hushållningssällskap och ledningen för centrala verkstadsskolan

i Karlskrona.

Fastigheten får av utredningen tillträdas den 1 nästkommande maj. Köpeskillingen

utgör 40 000 kronor, däri inberäknat värdet av en del jordbruksinventarier

samt ersättning för vårbruket. Härtill måste beräknas kostnaderna

för inköp av en del levande och döda inventarier, byggnadsarbeten, nyodling

och andra grundförbättringsarbeten, skogsvårdande återuppbyggnadsåtgärder,

skogsdikning, anläggande av skogsvägar m. m. Beträffande dessa

åtgärder har utredningen för avsikt att så snart sig göra låter — delvis i

samråd med bl. a. egnahemsstyrelsen, hushållningssällskapet, skogsvårdsstyrelsen

och lantbruksförbundets byggnadsförening —- uppgöra fullständiga

planer och beräkningar. För närvarande måste utredningen begränsa sig till

en ungefärlig beräkning av kostnaderna till 50 000 kronor.

Det av utredningen äskade beloppet uppgår sålunda till (208 700 -f90

000) 298 700 kronor, vilket belopp — liksom större delen av tidigare

för vattenavlednings- och kolonisationsföretagets i fråga anvisade medel -—

utredningen ansett böra utgöra bidrag av förskotts natur.

Lantbruksstyrelsen har i särskilda skrivelser den 25 februari och 4 april

1944 yttrat sig över framställningarna. I förstnämnda skrivelse har styrelsen

anfört, att det enligt styrelsens mening under rådande förhållanden vore

angeläget, särskilt ur folkförsörjningens synpunkt, att de avsevärda arealer

odlingsmark av förstklassig beskaffenhet, om vilka det här vore fråga, så

snart sig göra läte kunde utnyttjas för produktionen. Styrelsen har med hänsyn

härtill tillstyrkt bifall till framställningen den 26 januari 1944. I skrivelsen

den 4 april 1944 har styrelsen vidare framhållit, alt, då förvärvet av

ett för undervisnings- och demonstrationsändamål lämpligt jordbruk inom

det av Lyckebyåns reglering berörda området finge anses som ett led i det

planmässiga arbetet för ett rationellt utnyttjande av den genom åregleringen

vunna marken, hade styrelsen intet att erinra mot förvärvet av den

föreslagna jordbruksfastigheten.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,

vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.

Lyckebyåutredningen räknar med att arbetet med vattenavledningsföretaget,

vilket av olika i det föregående omnämnda anledningar dragit

längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats, under loppet av nästa

budgetår skall hava fortskridit så långt, att de torrlagda områdena skola

kunna i sin helhet tagas i bruk sommaren 1945. För att detta skall kunna

ske har utredningen ansett erforderligt att vissa nya vägar komma till utförande

inom områdena. Kostnaderna härför, frånsett renstakningskostnaderna,

har utredningen räknat med komma att bestridas av medel, som stå till statens

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

33

arbetsmarknadskommissions förfogande för arbetslöshetens bekämpande.

Utredningen har beräknat, att de kostnader för företaget, som förestå, komma

att belöpa sig till 829 245 kronor, varav för ytterligare ersättning till

entreprenören 315 000 kronor, till utgifter för bikanalerna 331 245 kronor

samt för markinköp för komplettering av vissa s. k. ofullständiga jordbruk

m. m. 183 000 kronor. Då för utredningen redan tillgängliga medel utgöra

620 530 kronor, har utredningen beräknat det ytterligare erforderliga beloppet

till i runt tal 208 700 kronor.

Mot utredningens nyssnämnda beräkning av medelsbehovet har jag intet

att invända. Emellertid har utredningen häröver hemställt om anvisande

av ett belopp av 90 000 kronor för inköp av en inom torrläggningsområdet

belägen fastighet, vilken skulle användas såsom demonstrationsjordbruk, i

första hand för de nya kolonaten men även för bygden i övrigt. Mot utredningens

sistnämnda framställning har jag i sak intet att erinra men anser

mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande fastighetsköp finansieras

med arbetslöshetsmedel. Frågan om anvisande av statsmedel för köpet torde

därför få prövas i annat sammanhang. Utredningens medelsbehov för nästa

budgetår skulle således uppgå till 208 700 kronor, vilket belopp torde anvisas

såsom bidrag av förskotts natur.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt

riksdagens medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder

anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för

den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna

särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken

mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget.

Såsom vid tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en slutlig reglering

komma att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller delvis

tagas i anspråk för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres

berörda anslag.

B. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering

av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent

och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade

Kungl. Maj:t den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande

av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa

11 000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande

jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för

hemkonsulentens resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var

ursprungligen avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande

Milana lill riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Sr 273. .‘5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

hava emellertid medel anvisats för inventeringens bedrivande till och med

budgetåret 1943/44, för vilket sistnämnda budgetår anvisats ett belopp av

10 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 20 januari 1944 har Blekinge läns hushållningssällskap

hemställt om anvisande av medel för fortsatt inventering av de ofullständiga

jordbruken i Blekinge län under budgetåren 1944/45 och 1945/46. Hushållningssällskapet

anför härvid i huvudsak följande.

Hushållningssällskapet räknar med att få den efter hittillsvarande grunder

bedrivna inventeringen, representerande ett typiskt område i länets nordöstra

del, under alla förhållanden slutförd å marken inom en tämligen avgränsad

del av länet med utgången av år 1944. Bearbetningen av det insamlade

materialet beräknas härefter kunna utföras under tiden intill den 30

juni 1945. Denna bearbetning kräver måhända i vissa avseenden anlitande

av specialutbildad arbetskraft, varför sällskapet räknar med att få taga för

inventeringen beviljat anslag i anspråk även för detta ändamål.

Allt eftersom inventeringsarbetet fortskridit och erfarenhet vunnits, har

sällskapet ansett sig kunna göra vissa förenklingar i den ursprungligen

uppgjorda planen för inventeringen och har även erhållit Kungl. Maj :ts tillstånd

att vidtaga sådana. Sedan materialet från det nu omtalade delområdet

blivit sammanställt och genomarbetat samt resultaten övervägda synes anledning

förmoda att ytterligare förenklingar eller ändringar i arbetet skola kunna

vidtagas. Härigenom skulle inventeringen icke blott kunna slutföras på

avsevärt kortare tid än annars bleve fallet utan även kunna lämna överskådliga

och vägledande svar på för hushållningssällskapets liksom för egnahemsverksamhetens

planläggning och bedrivande viktiga frågor. Sällskapet överväger

sålunda utprövande av vissa ändrade arbetsmetoder, att försöksvis tilllämpas

under budgetåret 1945/46. Härför måste emellertid vissa försöksarbeten

samt statistiska och andra bearbetningar utföras.

Genom arbetets planerade förändring blir hemkonsulentens deltagande i

inventeringen knappast aktuellt, varför medel till bidrag av hennes rese- och

traktamentskostnader kan bortfalla. Det skulle däremot vara mycket värdefullt,

om ett belopp motsvarande det för detta ändamål nu utgående beloppet,

1 800 kronor, likväl finge användas i samband med inventeringen. Den för

verksamheten anställde jordbrukskonsulenten borde i likhet med andra jordbrukskonsulenter

på grund av dyrtiden få komma i åtnjutande av provisoriskt

tillägg å 500 kronor utöver grundlönen 4 200 kronor. Upplysningsvis

vill sällskapet meddela, att den för inventeringen anlitade konsulenten i likhet

med övriga jordbrukskonsulenter av sällskapets egna medel erhåller ett

personligt lönetillägg å 400 kronor, varjämte sällskapet av egna medel utbetalar

dyrtids- och kristillägg med 21 °/o å grundlönen (10 °/o utgå av statsmedel)

.

Kostnaden för omtalade provisoriska lönetillägg samt för den specialutbildade

arbetskraft, som i vissa fall kan komma att erfordras, skulle kunna

bestridas av det nyss nämnda beloppet på 1 800 kronor.

Under hänvisning till det anförda har hushållningssällskapet hemställt, att

sällskapet för inventeringens bedrivande under budgetåren 1944/45 och 1945/

46, i enlighet med vad sällskapet i skrivelsen föreslagit, måtte tilldelas statsbidrag

för vartdera budgetåret med belopp, som -— jämte från föregående

år odisponerade, för samma ändamål anvisade medel — uppginge till 11 900

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273. 35

Egnahemsstyrelsen har i utlåtande den 28 februari 1944 tillstyrkt bifall

till framställningen.

Departementschefen.

Som jag förut framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken

i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret 1938/

39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande ha emellertid

medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången

av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har hemställt,

att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens fortsättande

jämväl under budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida

i den takt, som från början avsetts. Någon säker uppfattning beträffande

värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Sedan nu

vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda inventeringsplanen

räknar hushållningssällskapet, enligt vad jag erfarit, som tämligen säkert

med att, därest arbetet får fortsätta enligt de nya linjerna, resultatet av

inventeringen skall kunna föreligga under första hälften av år 1946.

För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser

jag mig böra tillstyrka, att densamma fortsättes under ytterligare två

budgetår. Då å de för ändamålet tidigare anvisade medlen uppstått viss besparing,

torde statens bidrag till inventeringen kunna inskränkas till högst

10 000 kronor för vartdera budgetåret. Jag räknar med att nämnda belopp

skall visa sig tillräckligt jämväl för anlitande av viss specialutbildad personal

för inventeringen ävensom för beredande av provisorisk löneförbättring

åt den med inventeringen sysselsatte konsulenten med samma belopp, som

av statsmedel tidigare tillerkänts andra hos hushållningssällskapen anställda

konsulenter, eller med 500 kronor. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet

torde böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.

C. Företagareföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för

lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar

dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock

konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna lia startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och

medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting

och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av

föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet

varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna

äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Efter avlåtande av proposition nr 283 till 1943 års riksdag, i vilken en

redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,

har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med

följande belopp, nämligen Västerbottens företagareförening 200 000 kronor,

därav såsom subvention 50 000 kronor och såsom lån 150 000 kronor, Västernorrlands

läns företagareförening 10 000 kronor såsom subvention, Jämtlands

läns företagareförening 100 000 kronor, därav såsom subvention 25 000

kronor och såsom lån 75 000 kronor samt Värmlands läns företagareförening

100 000 kronor, därav såsom subvention 40 000 kronor och såsom lån

60 000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn

hantverk och småindustri. För budgetåret 1943/44 hava föreningarna tilldelats

sammanlagt 60 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a................... kronor 9 500

Västerbottens företagareförening u. p. a................... » 9 000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a............. » 9 000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Värmlands läns företagareförening u. p. a................. > 8 000

Bohusläns företagareförening u. p. a............ »__8 500

Summa kronor 60 000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 2 654 500 kronor, därav 1 775 000 kronor såsom lån och

879 500 kronor såsom subvention.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av norrlandskommittén i

skrivelse den 15 mars 1944 gjord framställning örn anvisande av ett belopp

av 70 000 kronor från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. såsom bidrag till de norrländska företagarföreningarnas administrationskostnader.

Kommittén anför härvid i huvudsak följande.

Enligt för norrlandskommittén meddelade direktiv åligger det kommittén

jämte annat att undersöka möjligheterna att få till stånd större mångsidighet

inom näringslivet i Norrland. Därvid har kommittén att ägna uppmärksamhet

åt frågor berörande hantverk och småindustri. Kommittén är även av den

uppfattningen att, örn småindustri- och hantverksföretag kunde komma till

stånd i ökad omfattning i de norrländska Linén, av allt att döma åtskilligt

skulle kunna vinnas i fråga örn stabilisering av näringslivet därstädes.

Från skilda håll inom kommittén har framhållits, att företagarföreningarna

inom Norrland varit av betydelse för utvecklingen av den mindre

industrien och hantverket därstädes, men att föreningarnas verksamhet hämmas

av knapphet på medel, i första hand för föreningarnas administration.

Skäl skulle därför tala för att såsom en provisorisk åtgärd ifrågavarande

företagarföreningar redan nu beredas ökade möjligheter att effektivt verka

för sina uppgifter. Det vöre även önskvärt, att dessa föreningar stöde bättre

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273-

37

rustade än hittills att medverka till beredande av sysselsättningsmöjligheter

inom det produktiva näringslivet, om en mer eller mindre omfattande arbetslöshet

skulle inträffa i Norrland i samband med en fredskris eller tidigare.

Kommittén har hos de norrländska företagarföreningarna — samtidigt som

uppgifter inhämtats om föreningarnas hittillsvarande verksamhet — förfrågat

sig rörande förutsättningarna för en intensifiering av föreningarnas

arbete. Samtliga de tillfrågade föreningarna ha varit övertygade örn att det

finnes ett rikt fält för deras företagsfrämjande verksamhet, särskilt i den

mån nuvarande brist på material av olika slag samt risker för inkallelse

till militärtjänst upphöra att lägga hinder i vägen för företagsamheten. Såsom

förutsättning för en effektivisering av föreningarnas arbete har av dessa

angivits, att ökade statsbidrag lämnas till administrationskostnader för att

underlätta förstärkning av föreningarnas arbetskrafter. Vissa föreningar ha

även uttalat önskvärdheten av att ökade medel ställas till förfogande för föreningarnas

kreditgivning.

Med hänsyn till vad kommittén anfört i det föregående anser sig kommittén

böra förorda en ökning av bidragen till de norrländska företagarföreningarnas

administrationskostnader. Då här närmast är fråga om en provisorisk

åtgärd och denna kan sägas i åtminstone viss utsträckning ha arbetsmarknadspolitisk

innebörd, torde medel för ändamålet lämpligen kunna

äskas av riksdagen i samband med att proposition framlägges med förslag till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Det belopp, som hör stå till

disposition för ökade bidrag, torde böra beräknas med utgående från att anställning

hos ifrågavarande föreningar av ytterligare fem väl kvalificerade

personer eller anlitande av motsvarande arbetskraft kan befinnas påkallad.

Därjämte synas även ökade medel för bestridande av resekostnader böra

finnas tillgängliga. Kommittén vill sålunda föreslå, att för ifrågavarande ändamål

ett belopp av ytterligare 70 000 kronor beräknas för budgetåret

1944/45.

Departementschefen.

Företagarföreningarna ha — som jämväl norrlandskommittén framhållit

— visat sig fylla en betydelsefull uppgift för befordrande av småföretagsverksamheten

inom de län, där sådana föreningar bildats. Jag anser därför

nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida

i form av lån och subventioner av statsmedel. Med hänsyn till det ökade stöd

åt företagarföreningarna, som kan föranledas av en intensifiering av företagarföreningarnas

verksamhet, torde för nästa budgetår i runt tal 1 miljon

kronor böra beräknas för lån och subventioner åt företagarföreningarna.

Vad angår norrlandskommitténs framställning örn beräknande av medel

i förevarande sammanhang för bidrag till de norrländska företagarföreningarnas

administrationskostnader vill jag ej motsätta mig att under nästa budgetår

från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. må

utgå bidrag med högst 70 000 kronor, i den mån de för ändamålet under

tionde huvudtiteln anvisade medlen visa sig ej förslå för en effektivisering av

föreningarnas verksamhet. Jag förutsätter härvid att frågor örn bidrag från

nyssnämnda anslag prövas i samma ordning som gäller för bidrag från anslaget

under tionde huvudtiteln. Frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd

liksom överhuvud örn sättet att budgettekniskt tillgodose behovet av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

medel för lån och bidrag till företagarföreningarna torde vid höstens budgetarbete

böra upptagas till omprövning.

De här till företagarföreningarnas verksamhet föreslagna medlen torde

böra utgå av det belopp, som, i enlighet med vad jag i det följande förordar,

bör få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

D. Bidrag till planläggning av vissa anläggningsarbeten
För

planläggning av beredskapsarbeten utgår för närvarande statsbidrag

enligt samma procentsats, som kan beräknas komma att utgå för själva arbetets

utförande. Ifrågavarande procentsats framgår av följande tabell, där

x betecknar antalet skattekronor per invånare, y skattebelastning och talet

23 satts som en övre gräns för det faktiska skattetrycket i samtliga kommuner.

Skala för bestämmande av den normala bidragsprocenten.

x (23—y)

Bidragsprocent

x (23—y)

Bidragsprocent

högst 5’7 6

90

35-77— 44-89

60

5''77— 9-73

85

44-90— 55''06

55

9-74—14-67

80

55-07— 66-10

50

14-68—20-70

75

66-11— 91-58

40

20-71—27-77

70

91-59—121-00

30

27-78—35-76

65

större än 121''00

20

Statsbidrag efter högre procenttal kan emellertid beviljas för visst arbete,

om aktuell arbetslöshet eller andra särskilda omständigheter göra detta erforderligt

för att få ett för arbetslöshetens lindrande synnerligen angeläget

arbete till stånd.

I skrivelse den 5 maj 1944 har investeringsutredningen framlagt förslag

om ändring i vissa fall av de nu tillämpade grunderna. Utredningen anför

härom i huvudsak följande.

Enligt för investeringsutredningens verksamhet givna direktiv äger utredningen

bl. a. att taga initiativ till skyndsam detaljplanering av sådana anläggningsarbeten,

vilka enligt utredningens uppfattning böra ingå i den investeringsplan

för statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten,

som uppgjorts av utredningen.

Under utredningsarbetets gång har i fråga om kommunala investeringsobjekt

den erfarenheten vunnits, att i flertalet fall kommunerna själva igångsatt

och med egna medel bekostat erforderliga utredningar. I några fall har

emellertid — särskilt där fråga varit om planläggning av mera omfattande

vatten- och avloppsföretag — det önskvärda utredningsarbetet i mer eller

mindre hög grad blivit eftersatt beroende på otillfredsställande ekonomiska

resurser.

Investeringsutredningen har undersökt möjligheterna att på grundval av

det system för beviljande av statsbidrag, som för närvarande- tillämpas inom

statens arbetsmarknadskommission, åstadkomma tillfredsställande ekonomiska

lättnader för de ifrågavarande kommunerna. Härvid har emellertid

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

39

framgått, att de statsbidrag, som kunna beviljas, varit så låga — i allmänhet

20 procent — att en tillräckligt kraftig stimulans till snabb projektering av

de ur investeringsutredningens synpunkt önskvärda arbetena icke kunnat

erhållas. Inom utredningen har för den skull i samråd med statens arbetsmarknadskommission

utarbetats ett förslag till modifierade statsbidragsgrunder.

Vid konstruktionen av den nya bidragsskalan, vilken endast skulle ligga

till grund vid fastställandet av statsbidrag till planläggningskostnader, har

utredningen utgått från att flertalet av de kommuner, vilka enligt kommissionens

bidragsskala skulle erhålla endast 20 procents bidrag för dessa speciella

kostnader, som regel skulle erhålla ett bidrag av 50 procent. Förslagets

innebörd framgår av följande tabell.

Skala för bestämmande ar den normala bidragsprocenten för planläggningskostnader.

X (23—y)

Bidragsprocent

x (23—y)

Bidragsprocent

högst 5''76

90

121-00—15006

50

5-76— 12-25

85

150-06—182-25

45

12-25— 22-56

80

182-25—217-56

40

22-56— 36-00

75

217-56—256-00

35

36-00— 52-56

70

256-00—297-56

30

52-56— 72-25

65

297.56—342-25

25

72-25— 95-06

60

större än 342-25

20

95-06—121-00

55

Den föreslagna bidragsskalan synes emellertid endast i stort sett böra ligga

till grund vid bestämmande av bidragens storlek. Det torde få ankomma

på den bidragsbeviljande myndigheten att göra vissa korrektioner, så att exempelvis

kommuner, inom vilka arbetsobjekt äro belägna, som särskilt väl

lämpa sig att tagas i anspråk i arbetsmarknadsreglerande syfte, kunna erhålla

en förhöjning av bidragen utöver det värde, som skalan anger, dock

med förslagsvis högst 10 procent, medan å andra sidan exempelvis större

kommuner med god ekonomi och vilkas projekterade arbeten sakna större

allmän betydelse, kunna bliva tilldelade ett mindre bidrag, än vad skalan

anger.

De medel, som i enlighet med de sålunda föreslagna grunderna kunna

ifrågakomma att utgå som bidrag till planläggningskostnader, torde med

hänsyn till vikten av största möjliga enhetlighet vid bidragsärendenas handläggning

böra administreras av statens arbetsmarknadskommission.

Under hänvisning till det anförda har investevingsutredniingen i samråd

med statens arbetsmarknadskommission hemställt, att till statens arbetsmarknadskommissions

förfogande måtte ställas 500 000 kronor från det å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget för planering

av allmänna arbeten att av kommissionen i huvudsak enligt de i det

föregående angivna grunderna och i samråd med investeringsutredningen användas

till bidrag till planläggningskostnader för i investeringsplanen för vissa

kommunala och enskilda arbeten budgetåret 1944/45 upptagna företag.

Investeringsutredningens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Departementschefen.

Jag delar investeringsutredningens uppfattning angående angelägenheten

av att de kommunala arbetsobjekt, som anses vara lämpliga att igångsättas

för bekämpande av arbetslösheten, skyndsamt och noggrant detaljplaneras.

I många fall torde en förutsättning härför vara att statsbidrag utgår till kostnaderna

för en dylik planering. Då hittills tillämpade grunder för statsbidrag

icke synas innebära en tillräcklig stimulans för att erforderliga detaljplaneringar

i tid skola komma till stånd, torde försöksvis de av investeringsutredingen

föreslagna nya grunderna böra tillämpas. Jag har därför för avsikt att

föreslå Kungl. Majit att bifalla utredningens förevarande framställning. De

ökade möjligheterna för kommunerna att erhålla statsbidrag till planläggningsarbeten

har jag ansett lämpligt att i förevarande sammanhang bringa

till riksdagens kännedom.

Medelsbehovet för budgetåret 1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen har erinrat örn att för kommissionens verksamhet under

budgetåret 1943/44 följande belopp stå till förfogande, nämligen

I. under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m.

dels för budgetåret anvisat ........ kronor 33 000 000

dels reservation från föregående budgetår.

......................... » 8 970 000 kronor 41 970 000

II. under anslaget till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft (å förskottsstaten för försvarsväsendet)

för budgetåret anvisat ............................ kronor 50 000 000

Summa kronor 91 970 000.

Vid beräknandet av det belopp, som här angivits stå till kommissionens

förfogande till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., säger sig

kommissionen icke ha tagit hänsyn till att Kungl. Majit kan komma att utnyttja

den av riksdagen medgivna rätten att till främjande av företagsverksamhet

m. m. disponera vissa belopp ur anslaget. Därest inga nu oförutsebara

faktorer av genomgripande betydelse komme att påverka utvecklingen på arbetsmarknaden,

torde anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft

icke i sin helhet behöva tagas i anspråk. Under senare halvåret 1943

hade av detta anslag förbrukats närmare 13 miljoner kronor.

Beträffande reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. anser kommissionen däremot uppenbart, att anvisade medel icke

komma att vara tillfyllest.

I fråga örn medelsförbrukningen under nyssnämnda anslag under tiden

1 juli—31 december 1943 och det beräknade medelsbehovet under anslaget för

hela budgetåret 1943/44 hänvisar kommissionen till följande sammanställning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

41

i Ändamål

Medels-

förbrukning

V.—“/t. 1943

Medelsbehov

Vi-30/» 1944

j Statliga beredskapsarbeten i SAK:s regi (inkl. försvars- arbeten) ............................................

5 260 000

9 740 000

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi......

3330 000

9 670 000

Statskommunala beredskapsarbeten......................

1850 000

4 150 000

Statskommunala reservarbeten..........................

130 000

170 000

Kontantunderstödsverksamhet ..........................

300 000

1200 000

Arkivarbeten och musikerhjälp..........................

640 000

1 560 000

Statliga stenbeställningar ..............................

1240 000

1 510 000

Resebidrag till arbetssökande............................

150 000

250 000

Övrig hjälpverksamhet (årskostnadsbidrag m. m.)........

30 000

290 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företags- verksamhet m. m.....................................

500 000

Kronor

12980000

29040 000

Summa kronor

41 970000

Det beräknade medelsbehovet för budgetåret 1943/44 i dess helhet skulle

alltså utgöra 41 970 000 kronor.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

till en början framhållit, att kommissionen i avsaknad av säkra

hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt funne vad

kommissionen tidigare anfört rörande arbetsmarknadsläget böra tjäna som

utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under nästa budgetår. Behovet

av arbetslöshetslindrande åtgärder förväntades alltså bliva av ungefär

den omfattning, som beräknades för senare delen av budgetåret 1943/44,

vilket komme att innebära ökade kostnader för budgetåret 1944/45 i jämförelse

med innevarande budgetår i dess helhet. En viss säkerhetsmarginal

för oförutsedda händelser i ur sysselsättningssynpunkt negativ riktning

borde dock hållas. Vid sidan härav syntes man böra räkna med att överflyttning

av arbetskraft till näringslivets bristområden kunde komma att

fordra kostnadskrävande åtgärder.

A. Arbetsmarknadens reglering.

Rörande medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder yttrar

kommissionen vidare.

De nuvarande förhållandena på arbetsmarknaden medföra, att en beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår innebär avsevärda svårigheter.

Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, att de arbetslösa, i den

mån de icke på annat sätt kunna beredas sysselsättning, i största möjliga

utsträckning bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Framför allt böra

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

därvid komma i fråga de för hjälpklientelets sysselsättningsmöjligheter på

hemorten synnerligen viktiga statskommunala arbetena.

Dagsverkskostnaden vid andra statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi än försvarsarbeten under år 1942 utgjorde i medeltal 24 kronor 15 öre

(prop. 1943: 283, s. 52). Motsvarande siffror för år 1943 äro ännu icke tillgängliga.

Med en uppskattad kostnad av cirka 25 kronor och vid en så försiktig

beräkning som att arbetet ej pågår mer än 250 dagar per år kommer

»årsverkskostnaden» att överstiga 6 000 kronor. Kommissionen beräknar att

i egen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi vid beredskapsarbeten under

första halvåret 1944 få sysselsätta omkring 6 000 man. För att erhålla

möjligheter att sysselsätta arbetslösa under budgetåret 1944/45 i statligt beredskapsarbete

beräknas en kostnad av 45 miljoner kronor. Av detta belopp

avses för kommissionens del 20 miljoner kronor och för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

25 miljoner kronor.

Kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten, som avses komma till

användning i ökad omfattning i jämförelse med innevarande budgetår, uppskattas

till 10 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten böra alltjämt förekomma i begränsad omfattning

och endast för sådan arbetskraft, som icke kan på den öppna marknaden

göra anspråk på den lön, som tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.

Kostnaden torde kunna upptagas till 0,4 miljoner kronor.

Det torde icke kunna undvikas att särskilt vid fall av kortvarig arbetslöshet

hjälp i viss utsträckning måste lämnas genom kontantunderstöd. Vid beräknandet

av kostnaderna för denna hjälpform under nästa budgetår måste

tagas med i beräkningen, att av redovisningstekniska skäl regelmässigt en

viss eftersläpning äger rum i utbetalningarna. Utgifterna under löpande budgetår,

då statens kostnader för kontantunderstödsverksamheten under tiden

april 1943—mars 1944 beräknas till 1,5 miljoner kronor, böra ses i relation

till den synnerligen låga arbetslöshet, som kännetecknade periodens åtta första

månader. Under nästa budgetår, på vilket belöpa kostnaderna för hjälpverksamheten

under tiden april 1944—mars 1945, torde man få räkna med

ett icke oväsentligt ökat anlitande av förevarande hjälpform.

Hjälp genom kontantunderstöd, som utgått huvudsakligen i de större städerna,

har blivit ofrånkomlig även i de län, som uppvisa stor arbetslöshet,

framför allt i Västernorrland. Understöden ha sedan en tid tillbaka utgått

huvudsakligen till arbetslösa i de äldre åldrarna. I fortsättningen måste man

räkna med att även yngre personer återfinnas bland detta hjälpklientel. För

närvarande utgå kontantunderstöd till 6 000 arbetslösa. Kommissionen beräknar

kostnaderna för dylika understöd för nästa budgetår till 6 miljoner

kronor.

Under de senaste månaderna ha arkivarbete och musikerhjälp kommit till

användning i avsevärt ökad omfattning, främst till följd av lämpligheten att

på detta sätt bringa hjälp åt den tilltagande strömmen av flyktingar. Med

en sysselsättning under kommande budgetår av ungefär den storleksordning

— 700 å 800 man — som för närvarande förekommer bör kostnaden för arkivarbete

och musikerhjälp upptagas till 2,5 miljoner kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

43

För de statliga stenheställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader

föreslås ett belopp av 2,3 miljoner kronor.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. för budgetåret 1944/45 kan sam
-

manfattas sålunda.

Statliga beredskapsarbeten ........................ kronor 45 000 000

Statskommunala beredskapsarbeten .................. » 10 000 000

Statskommunala reservarbeten ...................... » 400 000

Kontantunderstödsverksamhet ...................... » 6 000 000

Arkivarbeten och musikerhjälp .................... » 2 500 000

Statliga stenbeställningar .......................... » 2 500 000

Resebidrag till arbetssökande ...................... » 400 000

övrig hjälpverksamhet ............................ » 700 000

Summa kronor 67 500 000.

Under antagande att Kungl. Maj:t skulle finna samma belopp, som står

till Kungl. Maj:ts förfogande innevarande budgetår — 500 000 kronor —,

tillfyllest för främjande av företagsverksamhet m. m., finner kommissionen,

att för budgetåret 1944/45 bör för arbetsmarknadsreglerande åtgärder beräknas

ett anslag av 68 miljoner kronor.

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

som innevarande budgetår är uppfört å förskottsstaten för

försvarsväsendet, har chefen för socialdepartementet i statsverkspropositionen

anmält, att ett motsvarande anslag är avsett att upptagas å den allmänna

beredskapsstaten för kommande budgetår.

Under tiden juli—december 1943 ha av detta anslag förbrukats närmare

13 miljoner kronor.

Ur detta anslag torde under nästkommande liksom under innevarande

budgetår böra bestridas utgifter bland annat för förflyttningsbidrag, familjetillägg

m. m. (inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft,

som överflyttats till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien

och kurser för uttagning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas

verksamhet, arbetsblockorganisationen samt för anordnande av jordbruksläger

för frivillig arbetskraft.

Kommissionen föreslår, att för budgetåret 1944/45 ett anslag av 20 miljoner

kronor beräknas för här avsedda ändamål.

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder oell arbetsför
medlingsanstalter.

Avlöningar.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar,

vilket för innevarande budgetår är upptaget till 6,0 miljoner kronor,

har Kungl. Maj:t för budgetåret 1943/44 ställt till kommissionens förfogande

sammanlagt 9,6 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 400 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

högst .......................................... » 7 120 000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,

förslagsvis .................. » 80 000

Summa kronor 9 600 000.

Rörande kommissionens medelsbehov för avlöningar under nästa budgetår

anför kommissionen.

De mångskiftande arbetsuppgifter, som åligga kommissionen och som tid

efter annan utökas genom nya uppdrag av Kungl. Maj:t eller genom utvecklingen

på arbetsmarknaden, ha nödvändiggjort en väsentlig utvidgning av

personalbeståndet vid såväl den centrala som de lokala förvaltningarna.

Kommissionens kansli har jämlikt en av Kungl. Majit den 19 november

1943 fastställd plan omorganiserats. Antalet befattningshavare inom kansliet

utgjorde vid januari månads utgång 450.

Kungl. Majit har genom beslut den 24 september 1943 anbefallt kommissionen

att tillhandahålla erforderlig kanslipersonal åt sakkunniga för utredning

rörande vissa vid ett fredsslut aktuella arbetsförmedlingsfrågor, vilka

sakkunniga genom Kungl. Majits beslut den 28 januari 1944 fått sitt

uppdrag utvidgat att omfatta jämväl frågan om den offentliga arbetsförmedlingens

organisation.

Den under föregående budgetår påbörjade revisionen av länsarbetsnämndernas

organisation i avsikt att ernå en nödvändig effektivisering, varom har

lämnats en närmare redogörelse i prop. 1943: 283, s. 108, har slutförts under

år 1943. En utökning av personalbeståndet, främst i fråga om befattningshavare,

kompetenta att självständigt handlägga mera kvalificerade arbetsuppgifter,

har därvid, även med beaktande av nödvändigheten att hålla organisationen

inom minsta möjliga ram, varit ofrånkomlig.

Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter,

som icke äro att betrakta såsom tillfälligt anställda, har sålunda ökats från

829 i januari 1943 till 1 028 under motsvarande månad innevarande år. Av

de nytillkomna cirka 200 befattningarna äro de allra flesta (190) arvodestjänster

vid nämndernas centrala kanslier, avsedda för handläggning av beredskaps-,

mobiliserings-, omflyttnings- och utlänningsärenden eller andra

krisbetonade arbetsuppgifter. Innehavarna av dessa befattningar ha i regel

erhållit arvoden motsvarande lönegraderna Eo 12, Eo 15 eller —- för de viktigaste

posterna — Eo 18, en lönestandard, som måste anses synnerligen

blygsam i förhållande till de ansvarskrävande uppgifter, som ålagts ifrågavarande

befattningshavare, och de ringa utsikterna för dessa att påräkna

stadigvarande anställning eller befordringsmöjligheler på detta arbetsområde.

Anspråken på den offentliga arbetsförmedlingen ha under kriget starkt

ökat, vilket bland annat kommit till uttryck i ökningen av antalet tillsatta

platser. Genom den offentliga arbetsförmedlingen tillsattes 1939 436 000 platser,

1941 609 000, 1942 798 000 och 1943 893 000. Den ökade omsättningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

43

på arbetsmarknaden har nödvändiggjort en fortsatt utbyggnad av arbetsförmedlingens

organisation.

Givet är, att kraven på den offentliga arbetsförmedlingen icke komma att

minska under kommande budgetår. Oavsett om krigsförhållandena komma

att fortsätta eller örn ett vapenstillestånd kan väntas inträda, bli uppenbarligen

problemen på arbetsmarknaden i vårt land av sådan omfattning, att

organisatoriska åtgärder av olika slag alltjämt påkallas för att motverka

uppkommande arbetslöshet och tillgodose näringslivets växlande behov av

arbetskraft. För arbetsförmedlingens del räknar kommissionen med att en

fortsatt effektivisering alltjämt blir erforderlig. Speciellt torde man få räkna

med att avdelningskontoren på en del orter göras bättre rustade att betjäna

allmänheten och att ombudsnätet inom vissa landsdelar gives en fastare utformning.

Detta behov av fortsatt utbyggnad och effektivisering av arbetsförmedlingsorganisationen

beror icke enbart på ett ökat anlitande från arbetsgivares

och arbetstagares sida av förmedlingsapparaten utan sammanhänger också

med den fortsatta utbyggnaden av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

vid vilken arbetsförmedlingen har sig ålagd omfattande kontroll- och

arbetsanvisningsuppgifter. Vid utgången av år 1941 utgjorde antalet medlemmar

i de erkända arbetslöshetskassorna 290 000. I januari 1944 voro

kassorna 30 till antalet med en medlemssiffra av 723 000. Även en ganska

begränsad ökning av arbetslösheten kommer med hänsyn till kassornas omfattning

att omedelbart påverka frekvensen vid arbetsförmedlingarna.

Särskilda delar av arbetsförmedlingsorganisationen kunna förväntas bli

påtagligt förstärkta under innevarande år. Sålunda beräknar kommissionen,

att den planerade tjänstemannaförmedlingen kommer att träda i funktion

redan under våren. Genom denna skulle förmedlingsbehovet bättre tillgodoses

för tjänstemän i allmän och enskild tjänst, tekniker samt lantbruks- och

skogstjänstemän. Speciellt inför den arbetslöshet bland dessa grupper, som

en omställningskris kan befaras föra med sig, kommer en tjänstemannaförmedling

att ha en viktig uppgift att fylla, när det gäller att söka utnyttja entledigad

arbetskraft på andra arbetsområden.

Med hänsyn till riksdagens skrivelser nr 295 och 376/1943 örn vidtagande

av åtgärder i syfte att ytterligare effektivisera den grkesvägledande verksamheten

och med hänsyn till de .ständigt ökade krav, som ställas på denna

verksamhet, har kommissionen planerat en viss utbyggnad av den nuvarande

ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsorganisationen. Det gäller dels

alt göra arbetsförmedlingens avdelningskontor så rustade, att de kunna fungera

även som ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsfilialer, till fromma

för den ungdom, som är bosatt på avstånd från de nu förefintliga länscentralerna,

dels att i anslutning härtill och icke minst med hänsyn lill kraven

på en effektiviserad yrkesvägledning bland den studerande ungdomen

företaga nödiga personalförstärkningar även vid länscentralerna.

Förstnämnda syfte hoppas man bland annat kunna nå genom att till avdelningskontoren

knyta lämpliga lärare, som alltså skulle bli deltidsanställda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

med arvode. Därjämte torde det även bli nödvändigt att för ungdomsverksamhetens

räkning inrätta vissa assistenttjänster vid en del större avdelningskontor,

där ingen särskild ungdomsavdelning inrättats eller där endast

högst provisoriska åtgärder i denna riktning vidtagits.

Ifrågavarande utbyggnad beräknas påbörjad redan innevarande budgetår.

Under förutsättning att den planerade utbyggnaden hinner bli helt genomförd

under nästkommande budgetår, skulle utbyggnaden komma att

medföra följande personalkostnader, nämligen för förstärkning av länscentralerna

kronor 67 850, för avlönande av 170 deltids- och arvodesanställda

lärare kronor 120 000 samt för nya assistenttjänster vid vissa större avdelningskontor

kronor 37 700 eller således tillhopa kronor 225 550. För närvarande

belöpa sig personalkostnaderna för ungdomsförmedling och yrkesvägledning

till närmare 340 000 kronor.

Såsom ett led i en individualiserad arbetsförmedling ha några kontor under

gångna året utrustats med särskilda sociala kuratorer. Då dessa kuratorers

verksamhet fyller en viktig uppgift i fråga om den s. k. partiella arbetskraften,

har kommissionen i fråga örn planläggningen av den framtida kuratorsverksamheten

vid arbetsförmedlingen trätt i förbindelse med den särskilda

kommitté, som tillkallats för utredning av de partiellt arbetsföras problem.

Från kommitténs sida har anförts, att det icke kunde ligga i kommitténs

intresse att med tillsättandet av nya kuratorstjänster skulle anstå i avvaktan

på kommitténs förslag. Utbyggandet av den sociala kura tors verksamheten

vid arbetsförmedlingarna syntes icke kunna innebära något föregripande

av kommitténs utredningsarbete, då kommittén med stor glädje måste

hälsa varje sådan utvidgning och då sålunda dylika åtgärder måste anses

vara i hög grad i enlighet med kommitténs intressen. En planläggning av

denna kuratorsverksamhet torde väl komma att utgöra ett av kommitténs

huvudförslag.

Det har varit angeläget, att i nuvarande läge söka tillvarataga den arbetskraft,

som flyktingarna representera. Flyktingströmmen från våra nordiska

grannländer, ävensom Balticum, har varit ganska omfattande under år 1943.

I stor utsträckning har det varit möjligt för arbetsförmedlingen att i olika

arbeten placera dessa flyktingar. Vid ett flertal huvudkontor ha vissa anordningar

fått träffas för att underlätta utplaceringen och omflyttningen

av denna arbetskraft. Troligen kunna förhållanden i våra grannländer även

under innevarande år föranleda en ström av flyktingar därifrån. För arbetsförmedlingens

del måste man därför räkna med att för den närmaste tiden

vara rustad att handha utplacering av framförallt nordiska flyktingar.

Kommissionen föreslår, att medelsbehovet för avlöningar upptages till ett

belopp av 9,3 miljoner kronor.

Omkostnader.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,

vilket för innevarande budgetår är upptaget till 3,6 miljoner kronor,

har Kungl. Majit för budgetåret 1943/44 ställt till kommissionens förfogande

sammanlagt 4,66 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

47

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

kronor 1 630 000

högst ....................

Värnpliktslånenämndema, högst

» 3 000 000

» 20 000

Summa kronor 4 650 000.

Medelsbehovet för omkostnader under budgetåret 1944/45 har kommissionen

beräknat till ett belopp av 4,5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen

hemställt, att för budgetåret 1944/45 måtte anvisas dels under reservationsanslaget

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. 68 000 000

kronor, dels under anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

20 000 000 kronor, dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor, dels ock till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500 000

kronor.

Departementschefen.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder

under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad

av säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på arbetsmarknaden

på längre sikt, räknat med att behov av arbetslöshetslindrande åtgärder kommer

att bliva av ungefär samma omfattning, som beräknats för senare hälften

av innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med beaktande

att en viss säkerhetsmarginal borde finnas för oförutsedda händelser i ur

sysselsättningssynpunkt negativ riktning har kommissionen uppskattat medelsbehovet

under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

för nästa budgetår till 67,5 miljoner kronor. Under antagande att Kungl.

Majit skulle finna ett belopp av 500 000 kronor tillfyllest för främjande av

företagsverksamhet m. m., har kommissionen föreslagit, att ifrågavarande anslag

upptages till 68 miljoner kronor. Till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

har kommissionen ansett böra anvisas ett belopp av 20 miljoner

kronor eller 30 miljoner kronor mindre än som anvisats för ändamålet för

innevarande budgetår.

Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet torde

i stort sett kunna godtagas. Under förutsättning att arbetslösheten under nästa

budgetår blir av i stort sett samma karaktär som innevarande budgetår, d. v. s.

föranledd av säsongmässiga variationer i sysselsättningen eller av lokalt begränsad

minskning i arbetstillgången torde medelsbehovet under anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. kunna uppskattas till 68 miljoner

kronor under nästföljande budgetår. Härav bör emellertid för främjande

av företagsverksamhet ett större belopp än det av kommissionen förutsatta

stå lili Kungl. Maj:ts förfogande. Jag anser mig böra räkna med att Kungl.

Maj:t för sistnämnda ändamål skall äga disponera i runt tal 2,5 miljoner

kronor. Skulle en mera omfattande arbetslöshetskris inträffa under budgetåret,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

är avsikten att igångsätta ett betydande antal arbetsföretag, finansierade från

å allmän beredskapsstat uppförda anslag. Även vid en begränsad ökning

av arbetslösheten, som kräver igångsättandet av arbeten utöver den ram, som

nu ifrågavarande anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

medgiver, torde arbetsföretag, finansierade från särskilda för detta läge avsedda

anslag å beredskapsstaten, böra igångsättas.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 2 oktober 1943 hemställt, att medel måtte ställas till

styrelsens förfogande för utgivande av ersättning till entreprenören för den

s. k. Sandöbron, Skånska Cementaktiebolaget, för vissa merkostnader och

tilläggsarbeten å bron i anslutning till träffad överenskommelse i anledning

av ett under brons byggnad inträffat ras. Framställningen är för närvarande

föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid bifall till framställningen, vartill

skäl synes föreligga, torde anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. komma att belastas med ca 555 000 kronor, medan ett belopp av

ungefär 280 000 kronor synes böra utgå från sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till byggande av broar.

Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft

torde alltjämt böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål.

För bestridande av ifrågavarande kostnader torde förslag i annat sammanhang

böra framläggas örn äskande av medel å allmän beredskapsstat I

för budgetåret 1944/45 under anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende

av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan

uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som

framgår av den lämnade redogörelsen ha de för innevarande budgetår anvisade

anslagen till såväl avlöningar som omkostnader (6 000 000 respektive

3 500 000 kronor) måst betydligt överskridas. Då regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden

måste antagas komma att jämväl under nästa budgetår bliva

av betydande omfattning, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens

administration vara oundviklig. Å andra sidan torde den faktiska

medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande

vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att nu

kunna bedöma utvecklingen synes anslagsberäkningen böra grundas på antagandet

att den nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå. Enligt

vad jag erfarit har överstyrelsen för yrkesutbildning för avsikt att

inom de närmaste dagarna inkomma med förslag om överflyttning till överstyrelsen

av arbetsmarknadskommissionens yrkesutbildningsverksamhet. Ett

genomförande av nämnda förslag bör medföra en viss minskning av utgifterna

å kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag. Jag beräknar därför

anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar

till 7 500 000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission:

Omkostnader till 4 000 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

49

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1944/45 under femte

huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av............ kronor 7 500 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av ............ kronor 4 000 000;

dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

ett reservationsanslag av .............. kronor 68 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 273.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Statens arbetsmarknadskommissions verksamhet

under år 1943.

I. Arbetsmarknaden under år 1943.

I en allmän karakteristik av arbetsmarknadsläget under år 1943 bör såsom

ett huvuddrag framhävas tendensen till stabilisering vid en anmärkningsvärt

hög sysselsättningsnivå. Denna tendens, som framträdde redan mot

slutet av år 1942, gjorde sig under fjolåret allt mera gällande. Detta gäller

såväl totalsysselsättningen som sysselsättningens struktur. Det läge av full

sysselsättning och exceptionellt låg arbetslöshet — stundom skärpt till allmän

brist på arbetskraft —, som uppkom genom sysselsättningstillväxten under år

1942, kännetecknade i det stora hela även år 1943. Den starka förskjutning

i sysselsättningsstrukturen, som försiggick under åren 1940—42 såsom en

naturlig återspegling på arbetsmarknaden av produktionens omställning enligt

försvarsberedskapens och folkförsörjningens fordringar, upphörde i huvudsak

under år 1943. Den efter krigsårens förutsättningar anpassade ordningen

inom produktion och arbetsmarknad stabiliserades. Därigenom lindrades

även vissa av de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som under de föregående

åren sammanhängde med näringslivets fortskridande omställning,

under senare delen av det gångna året i betydlig grad. Detta gäller exempelvis

frågan örn skogsbrukets arbetskraftsförsörjning.

Även i fråga om arbetsmarknadens säsongmässiga förändringar kan talas

örn en tendens till stabilitet. Den utveckling i riktning mot mindre utpräglade

säsongvariationer, som kommissionen i tidigare verksamhetsberättelser påpekat,

fortsatte med resultat, att arbetslösheten under vintermånaderna var

lägre än någonsin, örn man undantager november och december månader. Om

alltså arbetsmarknadssituationen under större delen av året var utomordentligt

gynnsam, tillkommo under fjolårets sista månader vissa orosmoment.

Den betydelsefulla lejdbåtstrafiken avbröts, och exportmöjligheterna söderut

för skogsindustrierna försämrades ytterligare. Mot årets slut friställdes genom

produktionsinskränkningar på vissa håll inom dessa industrier en del

arbetski-aft. Ett dylikt friställande av arbetskraft ägde rum även under de

föregående åren, men bristområden förefunnos under vintern 1943—44 icke

på samma sätt som tidigare. Med hänsyn särskilt till det minskade behovet

av arbetskraft i skogen kunde det sålunda icke undvikas, att lokalt en rätt

omfattande arbetslöshet uppstod, framför allt i Västernorrlands län och

västra Sverige.

Den industriella sysselsättningen låg enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik

på samma nivå vid slutet av år 1943 som vid slutet av nästföregående

år. I tab. 1 redovisas för huvudgrupper inom den egentliga industrien syssel
Bihang

till riksdagens protokoll 19H. i. sami. Nr 273. \

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tab. 1. Iudextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid

slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

Industrigrupper

1941

1942

1943

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec

Malmbrytning och metallindu- stri ......................

100

104

102

105

110

lil

lil

108

113

Jord- och stenindusti........

74

77

64

82

84

73

94

81

75

Träindustri..................

74

79

68

71

73

65

78

73

66

Pappers- och grafisk industri

73

77

77

82

82

78

81

81

75

Livsmedelsindustri ..........

96

100

94

96

99

90

94

97

91

Textil- och beklädnadsindustri

90

90

86

86

88

87

88

87

88

Läder-, hår- och gummivaru- industri ..................

90

84

80

82

82

77

77

72

83

Kemisk-teknisk industri......

82

92

84

89

89

83

87

88

89

Samtliga industrigrupper

89

92

88

91

94

91

9a

92

92

sättningsindex för de tre senaste åren under våren, början av hösten samt

vid årsslutet.

Under det att de siffror, som gälla sysselsättningsläget på våren, vid inbördes

jämförelse mellan de tre åren visa avsevärda skillnader, vilka ge uttryck

för fortskridande förskjutningar i sysselsättningens volym och fördelning

på olika industrigrenar, ger en jämförelse mellan siffrorna vid årssluten

vid handen, att från slutet av 1942 till slutet av 1943 ingen väsentlig förändring

av läget skedde.

Beträffande de särskilda industriella områdena gestaltade sig förhållandena

på följande sätt. Sysselsättningen var under största delen av året synnerligen

god vid gruvorna samt vid skeppsvarven, järnbruken och mekaniska verkstadsindustrien.

Inom varvsindustrien gjorde sig emellertid en tilltagande råvarubrist

kännbar. Under årets sista kvartal konstaterades också någon tillbakagång

inom mekaniska verkstadsindustrien med minskat antal lediga arbetstillfällen

och ökat antal arbetssökande. Även här torde den nedgående

kurvan få skrivas på materialbristens konto. Den brist på kompetenta yrkesarbetare,

som var en konstant företeelse under första halvåret, minskade sedan

successivt och var mot slutet av aret pa manga hall praktiskt taget utjämnad.

Den omskolnings- och yrkesutbildningsverksamhet, som i snabb takt

bedrivits under de senaste åren, har här varit av stor betydelse. Vid sågverk,

pappersmassefabriker och pappersbruk var arbetstillgangen väsentligt påverkad

av de starkt begränsade exportmöjlighetema, som mot slutet av året,

såsom ovan framhållits, medförde en huvudsakligen till vissa delar av Västernorrlands

län och västra Sverige lokalt begränsad arbetslöshet. Snickeiioch

möbelfabriker höllö väl sin ställning sedan föregående år med synnerligen

god arbetstillgång.

Bland konsumtionsvaruindustrierna hade livsmedelsindustrien i det stora

hela jämn och god sysselsättning, även om ransoneringsförhållandena med

större eller mindre skärpa allt efter råvarutillgången satte sin prägel på utvecklingen.

Även textil- och beklädnadsindustrien erbjöd under året goda

sysselsättningsmöjligheter. Korttidspermitteringarna inom textilbranschen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

voro av relativt ringa omfattning; särskilt var arbetsmarknadssituationen

gynnsam för den kvinnliga arbetskraften. Skoindustrien bade sedan länge

kännetecknats av korttidsarbetslöshet. Uteblivandet av lejdbåtarna samt minskad

inhemsk slakt under årets första månader ledde i slutet av april till införande

av läderransoneringen. Under sommaren förekom några veckors

uppehåll i driften vid ett flertal skofabriker, men sedan lejdbåtstrafiken åter

börjat komma i gång, kunde man i september uppgöra en plan för tilldelning

av läder till skofabrikerna under det kommande halvåret. För att fullfölja

den utredning rörande korttidsarbetslösheten, som av socialministern

berörts i årets statsverksproposition, gjorde arbetsmarknadskommissionen en

framställning hos statens industrikommission, vilken resulterade i att som

villkor för tilldelning av läder fastställdes, att all rekrytering av arbetskraft

till skoindustrien skulle ske genom arbetsförmedlingen samt att icke flera

arbetare finge anställas, än att desamma skulle kunna beredas sysselsättning

under som regel 48 timmar per vecka. Av inkomna rapporter framgår, att

korttidssysselsättning vid skofabrikerna under hösten 1943 praktiskt taget

upphörde.

Inom byggnadsindustrien fortsatte den uppgång, som under de föregående

åren satte in som följd av de statliga stödåtgärderna för bostadsbyggandet,

såtillvida som produktionsvolymen för året var större 1943 än 1942. Även här

innebar dock utvecklingen under det gångna året i så måtto en stabilisering,

som nivån för byggnadsverksamheten icke väsentligen förändrades i förhållande

till den nivå, som uppnåddes under senare delen av år 1942. Bostadsbyggandet

var dock vid slutet av 1943 betydligt större än vid slutet av 1942.

Ett undantag från denna för hela landet gällande regel bildas dock av bostadsbyggandet

i Stockholm.

Den tendens till utjämning av bostadsbyggandets säsongväxlingar, som

under de senaste två åren gjort sig gällande, kan belysas genom en jämförelse

mellan nivån för den vid viss tidpunkt pågående bostadsproduktionen och

årsvolymen, d. v. s. det totala tillskottet av nya bostäder under ett år. Som

ett mått på den grad av jämnhet eller ojämnhet, varmed bostadsbyggandet

bedrives, kan tjäna siffran för förhållandet mellan antalet lägenheter under

byggnad vid högsäsongen och antalet under året fullbordade lägenheter. För

städer med mer än 30 000 invånare var aren 1934—39 i genomsnitt denna

siffra 81,5 procent. För året 1943 var motsvarande siffra 65,1 procent, vilket

betyder, att större delen av den ökning i bostadslillskott, som vunnits jämfört

med föregående ar, erhölls genom säsongutjämning. En motsvarande

beräkning beträffande vinterproduktionens omfattning (räknad per 1 januari)

i förhållande till det årliga lägenhetstillskottet ger vid handen, att produktionen

vid nyåret 1943 utgjorde 41,1 procent av lägenhetstillskottet under

år 1943, under det att produktionen vid nyåret 1944 uppgick till 51,9 procent

av det vid nämnda tillfälle beräknade tillskottet. Sedermera bär dock tack

vare gynnsammare utsikter i fråga örn materialförsörjning den vid byggnadstillståndsbeviljandet

tillämpade ramen för bostadsbyggandet kunnat väsentligt

vidgas, vilket givetvis verkar sänkande på procentsiffran för vinterproduktionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest

framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa

arbetskraft till skogarna. För att avverkningsåläggandena skulle kunna

fullgöras inom av statens bränslekommission föreskriven tid, var det nödvändigt

att forcera avverkningsarbetet under första hälften av år 1943. Överflyttningen

av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden fick nu

sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av skilda kategorier

samt ett antal flyktingar sysselsattes en del från föregående år kvarstående

riksarbetare samt med tjänsteplikt uttagna värnpliktiga, födda år 1923. På

hösten ökades dessutom tillgången på skogsarbetare genom permittermgar

inom massa- och pappersindustrien. Genom en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet

samt vidtagna åtgärder av olika slag kunde det omfattande

bränsleprogrammet till det väsentligaste genomföras. Torvupptagningen,

som alltjämt utgör ett viktigt led i tryggandet av vår bränsleförsörjning, hade

även under år 1943 stor omfattning. Arbetena på mossarna började tidigare

än vad som brukar vara fallet; efterfrågan på arbetskraft var stor, men behovet

kunde fyllas. . „

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro ej sa

stora 1943 som föregående år. På grund av gynnsam väderlek kunde vårarbetena

påbörjas tidigare än vanligt och slutföras i beräknad utsträckning.

Även betgallringen gynnades av lämplig väderlek, varför de vana betskotarna

kunde åtaga sig större arealer än vad normalt brukar vara fallet. Behovet

av arbetskraft blev i sin helhet tillgodosett. Skördearbetet försenades av en

alltför riklig nederbörd, varför under denna tid efterfrågan pa arbetskrat

kraftigt ökades. Genom hempermittering av värnpliktiga jordbrukare samt

genom frivilliga arbetsinsatser, icke minst från skolungdom, kunde behovet

av tillfällig skördehjälp fyllas. Även rotfruktsupptagningen kunde s utföras

under gynnsamma förhållanden, bl. a. tack vare det samarbete, som bedrevs

mellan arbetsförmedlingskontoren i olika delar av landet för att uppbringa

den erforderliga arbetskraften. Jordbrukets behov av personal for mera fasta

anställningar av olika slag var liksom tidigare stort, och under hela aret

förelåg brist på arbetskraft till dessa platser.

Den stabilisering, som utmärkt arbetsmarknaden under år 1943, täger sig

även uttryck i arbetsförmedlings- och arbetslöshetsstatistiken (tab. 2). Vid

början av år 1943 var läget, såsom det framträder i dessa tabeller, väsentligt

bättre än ett år tidigare. Detta ger uttryck för den starka förbättring av

arbetsmarknadsläget, som skedde under år 1942, varigenom resterna av den

omställningsarbetslösliet, som förekommit under de ^ föregående arén, försvann

och tidvis övergick i markerad allmän brist pa arbetskraft. I förhalande

till det läge, som därigenom uppkom under senare delen av 19 ,

kunde — ur apbetslöshetssynpunkt betraktat och frånsett säsongutjåmning

— ingen större ytterligare förbättring komma till stånd. Läget under senare

delen av 1943 framstod såsom i stort sett oförändrat jamfort med laget ett

år tidigare, frånsett den betydande ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa,

som ägde rum under december 1943.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Till). 2. Arbetsmarknaden under åren 1934—1943.

Å r

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Års- m edel- tal

Antal ansökningar om

arbete

på 100 lediga platser

vid den offentliga arbetsförmedlingen.

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

1942

227

202

168

131

110

103

99

97

97

102

114

125

147

1943

137

133

114

109

99

93

89

90

93

109

129

150

131

Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent

1934

24-4

24-4

23-8

19-6

15''4

14-0

129

13-3

130

14-8

171

23 7

18-0

1935

22-3

201

18-5

16-0

12-0

11-3

9-9

10-2

10-9

127

14-9

21-3

15-0

1936

19-0

18-1

16-5

13''8

10''2

9''3

8-1

8-1

87

10-3

12-3

17-5

127

1937

16-3

14-8

14-5

11-2

8-3

77

6-4

6-2

6-8

8-3

lil

17-8

10-8

1938

15-6

145

13-0

107

8-4

8-5

7-2

7-2

7-6

9-0

11-2

17-8

10-9

1939

14-9

13-0

11-7

9-0

6-3

5-6

4-8

5-0

6-3

8-0

10-4

15-2

9-2

1940

141

14-5

15-8

lin

9-5

87

9-0

9-1

9-8

11-0

12-6

16-1

11-8

1941

17-1

16-4

15-1

131

10-6

9''3

7-8

7-5

7-3

8-2

10 o

13-0

11''3

1942

13-6

12-5

11-0

8''1

5-9

4-9

4-2

4-0

4-3

4-8

5-9

10-3

7''5

1943

8-6

7-5

6-4

6-1

4-4

4-4

3-9

3’6

o’5

4-5

5-8

9-6

5*7

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1

1934

171 540

166 348

160 345

145 588

116 257

99 628

86 253

83 042

78 918

84 811

92 016

92 881

114 802

1935

93 419

89 838

83 588

75 122

61177

51157

42 582

41723

41190

47 045

54 167

57 965

61 581

1936

61 400

58 127

53 162

46 628

34 571

25 863

21 510

20 783

20 903

24 712

28 742

30 814

35 601

1937

33 509

31280

27 750

22 247

15 840

11429

9 800

9 577

9 782

12 411

16 169

18 765

18 213

1938

22 022

22 263

20 071

16 935

13 797

11891

10 057

9 993

10 818

13 972

18 853

23 603

16 189

1939

29 263

29 020

27 250

24 893

17 610

12 501

9 229

8 709

9 499

12 183

15 583

14 940

17 556

1940

15 552

15184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10 361

12 243

16122

20 562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25149

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6 419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11 676

7 081

1 I denna och följande tabeller ha för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock

först fr. o m. juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

Uppgifterna om arbetslösheten inom fackförbunden utvisa, att vid utgången

av december 1943 9,6 procent av förbundens medlemmar voro fristämplade

på grund av arbetslöshet mot 10,3 procent vid samma tidpunkt föregående

år. Ökad arbetslöshet kunde konstateras främst inom pappersindustriarbetareförbundet

(13,8 mot 8,3), sågverksindustriarbetareförbundet (30,2

mot 28,8), väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet (21,8 mot 19,7), gjutareförbundet

(4,0 mot 2,9) och metallindustriarbelareförbundet (3,3 mot

2,4). Lägre arbetslöshet förekom framför allt inom sko- och läderindustriarbetareförbundet

(8,5 mot 37,5), beklädnadsindustriarbetareförbundet (9,3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

mot 13,0), textilindustriarbetareförbundet (3,8 mot 4,9), grov- och fabriksarbetareförbundet

(17,0 mot 20,1) samt träindustriarbetareförbundet (11,5

mot 15,5). Byggnadsfacken uppvisade i stort sett samma arbetslöshetsprocent

som föregående år (29,8 mot 29,5). Av de särskilda rapporter, som

lämnas till kommissionen beträffande arbetslösheten i byggnadsfacken i vissa

större städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro,

Borås, Linköping och Gävle), framgår, att antalet arbetslösa byggnadsarbetare

vid årsskiftet 1943/44 uppgick till 9 893, eller 25,1 procent av medlemsantalet.

Motsvarande siffror voro vid årsskiftet 1942/43 10 891, eller 26,9

procent av medlemsantalet. Den ökning i arbetslöshetsprocenten, som ovan

angivits, kom nästan uteslutande på Stockholms stad.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1943.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under

statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet

för arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen

i arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd

i varje län och en arbetsnämnd i Stockholms stad. Under dessa

nämnder sortera arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse rörande de

organisatoriska förändringarna har lämnats i prop. 1941: 285, s. 2.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade under år 1943 inalles 25

huvudkontor, 185 avdelningskontor, 429 ortsombud och 17 fristående sjömansförmedlingar,

eller tillsammans 656 förmedlingsorgan. Av dessa vörö 33

avdelningskontor nyinrättade under året, medan ett kontor indragits. (I början

av år 1944 ha ytterligare 8 avdelningskontor inrättats.) I detta sammanhang

må påpekas, att ortsombudens antal minskades i förhållande till föregående

år med hänsyn till att man ansåg sig kunna nedflytta en del till lokalombuds

klass. Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan

voro under året inemot 600 lokalombud, sorterande under kontor eller ortsombud,

anställda å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor

fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

För att förstärka arbetsförmedlingsorganiisationen utarbetade kommissionen

under hösten 1942 en plan för uppdelning av länen i arbetsförmedlingskretsar.

Kretsindelningen innebar, att ett antal ombud och mindre avdelningskontor

inom ett kretsområde i regel ställdes under ett större avdelningskontor,

vars föreståndare blev kretsföreståndare. Denne skulle följa arbetsmarknadens

utveckling inom kretsen samt tillse, att en utjämning av utbud och

efterfrågan på arbetskraft i första hand skedde inom kretsen. Dessutom skulle

han bistå de mindre förmedlingsorganen inom kretsen i förmedlingstekniska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

frågor. Kretsorganisalionell Irädde i kraft den 1 januari 1943. Antalet kretsar

i landet utgör 172.

Det organisationsarbete, som under 1941 tog sin början och som åsyftade

att effektivisera ungdomsförmedlingen och skapa nya förutsättningar för

den mera yrkesvägledande sidan av verksamheten, fortsattes under år 1943,

så att vid 1943 års utgång funnos inrättade länscentraler för ungdomsförmedling

och yrkesvägledning i samtliga län utom Gotlands. Beträffande sistnämnda

län var frågan om inrättande av en dylik länscentral under övervägande.

Likaledes övervägdes möjligheterna att genom vidtagande av speciella åtgärder

få även avdelningskontoren bättre rustade för uppgifter i samband med

ungdomsförmedling och yrkesvägledning.

Lärarförmedlingen utbyggdes under året ytterligare. Länscentraler för denna

speciella gren av förmedlingsverksamheten funnos vid årets slut i samtliga

län utom Gotlands. Tillika fungerade fem distriktscentraler samt en huvudcentral

i Stockholm.

För effektivisering av arbetsförmedlingen för flyktingar vidtogos särskilda

anordningar (se s. 15).

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom föregående år hörde det under 1943 till den offentliga arbetsförmedlingens

förnämsta uppgifter att på grund av rådande förhållanden söka

åstadkomma utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med

brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på

dylik.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren

1934—1943 framgår av tab. 3.

Tab. 3. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1934—1943.1

Å r

Hela verksamheten

Därav vid manliga avdelningen

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar örn

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

personer

Ansök-

ningarom

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

1934

473 221

1 498 287

312 486

257 123

382 660

1305 443

167 900

156 299

1935

395 849

1 261 829

346 040

266 120

307 892

1 062 130

175 184

154 329

1936

338 243

1 053 290

401 298

301 414

241 963

834 695

204 467

174 071

1937

326 674

884 013

472 945

353 944

220 848

648 863

249 006

210310

1938

347 451

927 132

474 096

360 606

231 547

658 633

236 061

203 038

1939

378 478

977 155

564 966

436 080

255 978

691124

293998

251319

1940

476 349

1153164

634 676

509 897

315114

784 317

379 958

315 301

1941

539 688

1 477 789

746 200

609 210

354 186

1 001 919

453 235

380 491

1942

614 041

1494 242

1016 878

798 152

410 835

977 547

638 315

513 528

1943

662 020

1 452 830

1111479

893 265

468 810

1 001341

682 487

586 497

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i

tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid

göra en ansökning om arbete varje månad, han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter

dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort

förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av

flera arbetsansökningar under samma år.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inalles vörö cirka 662 000 personer inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,

eller cirka 48 000 flera än 1942. Huvudparten eller 468 800, utgjordes av

manliga arbetssökande; kvinnornas antal belöpte sig till 193 200. Tillsammans

gjorde dessa personer 1 452 800 ansökningar örn arbete. På manliga

avdelningen steg antalet ansökningar om arbete med 23 800 i jämförelse med

föregående år, under det att antalet lediga platser samtidigt ökade med inemot

44 200. På kvinnliga avdelningen förelåg däremot en minskning av antalet

ansökningar med 65 200, medan antalet lediga platser steg med över

50 400. De anmälda lediga platserna uppgingo tillsammans till cirka lill 500,

av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta 893 300. Relationen mellan utbud

och efterfrågan på arbetskraft blev också i genomsnitt gynnsammare under

år 1943 än under år 1942. Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga

platser under redovisningsåret 131 mot 147 år 1942. En jämförelse mellan

tillsättningsresultatel under år 1943 och närmast föregående år ger vid handen,

att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna året med

95 100 översteg det för år 1942 noterade. I genomsnitt tillsattes cirka 74 450

platser per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och

reservarbeten; förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande plats tillsättningen

på den öppna marknaden.

Såsom förut antytts, förelåg starkt framträdande brist på arbetskraft inom

vissa områden, och på grund härav nödvändiggjordes allt fortfarande anordningar

för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga

arbetskraften. Arbetsförmedlingarnas interlokala förmedlingsarbete, varmed

förstås i samverkan mellan Skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom

de bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader m. m., som

även under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft

mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan

arbetsförmedlingsorganen inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande

sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor

och ombud tillsatta platser under åren 1936—1943. I

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1943.

Antal arbetssökande

därav

utom länet

Å r

placerade genom

annat kontor

1936 ..........

................ 6 727

3 674

1937 ..........

................ 11 978

6 722

1938 ..........

................ 14 020

8 380

1939 ..........

................ 19 626

12 005

1940 ..........

................ 33 413

17 956

1941 ..........

................ 44 097

23 052

1942 ..........

................ 68 912

36 833

1943 ..........

................ 81 763

46 632

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1943 inemot

81 800 platser, av vilka 68 500 manliga och 13 300 kvinnliga. Dessa siffror

innebära en höjning i jämförelse med föregående år med 19 °/o. Genom

ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans över 46 600

personer anställning i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

vits. Den procentuella uppgången av denna interlokala förmedling ulgjorde

27 %.

Liksom under tidigare år vörö de varje vecka utsända radiorapporterna

och i samband med dessa lämnade upplysningar ett viktigt led i det interlokala

förmedlingsarbetet.

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest

framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa

arbetskraft till skogarna; överflyttningen av dylik från andra yrkesområden

fick nu sin hittills största omfattning (88 900 man). En närmare redogörelse

för åtgärder, som vidtagits för att tillgodose arbetskraftsbehovet, återfinnes

å s. 22.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft fortsattes och utvidgades

de under föregående år tillämpade åtgärderna. Sålunda intensifierades

blockorganisationen inom jordbruket. En närmare redogörelse härför

lämnas i det följande (s. 45). I samråd med bl. a. skolöverstyrelsen, chefen för

försvarsstaben, kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, riksförbundet

kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap utarbetade kommissionen

vissa riktlinjer för upplysningsverksamheten bland ungdomen för

frivilliga beredskapsinsatser under år 1943. De vidtagna åtgärderna omfattades

med livligt intresse och bidrogo till att till arbetsförmedlingarnas förfogande

kunde ställas ett stort antal personer att utplaceras i frivilligt jordbruksarbete.

Antalet tillsatta platser uppgick till cirka 64 000.

Under året kunde arbetsförmedlingarna därjämte göra 16 000 utplaceringar

i frivillig luftbevakning och 3 100 utplaceringar i frivillig vämpliktstjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. i och 5.

Till). 4. Antili tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga nrbetsförmedlingsanstalterna

åren 1934—1943.

Å r

Jord-

bruk

Skogs-

hushåll-

ning

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst1

Husligt

arbete

Diverse

arbete1

Frivilliga

arbets-

uppgif-

ter

Summa

1934

44 077

12 317

29 961

19 039

36 515

68 962

46 252

_

257 123

1935

48 416

6 650

30 316

20 313

47 102

74 419

38 904

—

266120

1936

48 543

12 694

34 174

22 904

57 597

82 925

42 577

~

301414

1937

48 581

14 328

38 984

26 979

70 002

89 539

65 531

—

353 944

1938

51 212

10 719

46 801

26 185

85 510

97 240

42 939

—

360606

1939

50 284

18 266

66 262

34 987

110 846

114 009

41426

—

436 080

1940

54 767

39 636

87 998

27 357

127 265

113 890

58 984

—

509 897

1941

72 011

52 788

117 567

22 491

160 205

125 642

58 506

—

609 210

1942

2 61 597

79 778

180 829

23 034

*146 649

141 877

64 442

99 946

798152

1943

56 452

122 413

245 739

24 018

173 786

151 761

36 325

82 771

893 265

I % av hela

antalet

6-3

13''7

27-5

2-7

19-4

17-0

4-1

9-3

lOOo

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser

med tidigare års siffror icke äro möjliga. Beträffande tillsatta platsers fördelning under år 1943

efter kön och näringsgrenar hänvisas till tab. 5.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen

räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring

och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga

arbetsuppgifter».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför

gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete

vissa skiljaktigiheter.

Flertalet grupper uppvisade ökat antal tillsatta platser i förhållande till

föregående år. Särskilt markerad var uppgången inom skogsbruket, där platstillsättningen

stigit med mer än 50 % sedan 1942. Stegringen för industri och

hantverk gällde närmast byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes 48 600 platser för män och 8 000 platser för kvinnor.

Endast hälften av de lediganmälda platserna för statavlönad personal

kunde tillsättas, och även i fråga örn ogifta drängar och mjölkningskunniga

lanthembiträden var bristen starkt kännbar. Behovet av tillfälliga arbetare

för skörden kunde, som förut nämnts, i stort sett tillgodoses.

Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

linder år 1943.

Näringsgrenar

Manliga

Kvinnliga

Tillsammans

Antal

%

Hela antalet tillsatta platser ............

586 497

306 768

893265

100-0

Jordbruk (och fiske1)......................

48 594

8 016

56 610

6-3

Skogsbruk................................

122 331

82

122 413

13-7

Industri och hantverk ....................

217 874

27 865

245 739

27-5

Malmbrytning o. metallindustri..........

28 881

3 266

32 147

Träindustri............................

9 842

297

10139

Livsmedelsindustri......................

5128

4 830

9 958

Textil- o. beklädnadsindustri............

3 534

9 622

13 156

Byggnadsverksamhet....................

137 995

11

138 006

Samfärdsel ..............................

61203

1279

62 482

7-0

Landtransport..........................

38 308

314

38 622

Sjöfart ................................

22 895

965

23 860

Handel .................................

16 651

52 510

69 161

7-7

Affärs- o. lagerarbete ..................

10 093

7 487

17 580

Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse........

6 558

45 023

51581

Förvaltning, arbetsledning och fria yrken....

13 925

15 278

29 203

3-3

Förvaltning o. teknisk ledning..........

1898

163

2 061

Kontorsarbete.........................

3 991

9191

13182

Undervisning o. vetenskaplig verksamhet

2 974

4105

7 079

Hälsovård och sjukvård...................

1291

9 358

10 649

1-2

Husligt arbete..........................

425

151336

151 761

17-0

Arbete, ej hänfört till annan grupp ........

104 203

41044

145 247

16-3

1 158 manliga platser.

Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade i år mindre svårigheter

än vanligt. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna lämnas å s. 20.

Skogshushållningen påkallade, såsom redan förut framhållits, särskilt stor

uppmärksamhet under redovisningsåret med hänsyn till det betydligt ökade

bränslebehovet. Som arbetssökande hade endast anmält sig 23 100 man

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

(som dock gjort över 34 000 ansökningar om arbete, vilket betyder, att en

stor del hade två eller flera anställningar under året), under det att de tillsatta

platsernas antal översteg 122 400. Härav framgår, att arbetskraften till

övervägande delen kom från andra yrkesområden.

Inom industrigruppen, inklusive byggnadsverksamheten, redovisades för

flertalet grenar stegrade förmedlingssiffror i förhållande till föregående år,

och inalles tillsattes över 245 700 platser, eller 64 900 flera än 1942. Huvudparten

av ökningen kom emellertid på byggnadsverksamheten, som under

större delen av året var synnerligen livlig. Särskilt under sommaren rådde

stor efterfrågan på byggnadsarbetare av skilda slag. De utfärdade föreskrifterna

angående arbetsförmedlingstvång och tillståndstvång för byggnadsarbete

påverkade starkt arbetsförmedlingsverksamheten. Gemensam för de egentliga

industrigrenarna var bristen på fullt kunniga yrkesarbetare. I övrigt hänvisas

till den i det föregående lämnade översikten över arbetsmarknadsläget.

Sjöfarten var liksom under de föregående krigsåren starkt begränsad till

följd av avspärrningsföi''hållandena.

Inom gruppen husligt arbete förelågo alltjämt svårigheter att tillsätta de

lediga hembiträdesplatserna. Under året tillsattes cirka 28 300 hembiträdesplatser,

vilket utgör en minskning av omkring 7 000 platser från år 1942.

Däremot kunde behovet av tillfällig hemhjälp tillgodoses i väsentligt ökad

omfattning. Antalet föl-medlade platser för tillfällig hemhjälp av olika slag

ökade med omkring 11 000 till 105 000. Svårigheterna att erhålla heltidsanställd

huslig arbetskraft, framför allt hembiträden, ha medfört att tillfällig

hemhjälp allt mer anlitas, och det är därför av största betydelse, att det

ökade behovet av sådan arbetskraft nästan helt kunde tillgodoses.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året cirka 48 000 pojkar och

43 300 flickor (under 18 år), inklusive ungdomsberedskapen. Exklusive ungdomsberedskapen

utgjorde antalet cirka 31 000 pojkar och 29 000 flickor.

Även student- och lär ar för medlingar nas verksamhet kännetecknades av en

icke obetydlig utveckling. Antalet tillsatta platser uppgick till över 8 200.

Särskilt beträffande lärarförmedlingen, där över 5 000 platser tillsattes, var

ökningen betydande (33 °/o fler tillsatta platser än föregående år). Även under

1943 var bristen på manliga folkskollärare framträdande, närmast till

följd av inkallelser till beredskapstjänst, och folkskollärarinnornas antal

räckte mångenstädes icke till att fylla vakanserna, varför småskollärarinnor,

pensionerade lärare och studenter måste anlitas som vikarier.

Strömmen av flyktingar från Norge hade redan under år 1942 föranlett

inrättandet av en särskild arbetsförmedling för norska flyktingar med ett

centralkontor i Stockholm saint lokalkontor inom de viseringsområden, i vilka

socialstyrelsen indelat landet. Då flyktingströmmen sedermera ytterligare

ökade, kompletterades organisationen med kontor för familjer, kvinnor och

partiellt arbetsföra, varjämte särskilda tjänstemän avdelades inom centralkontoret

att handha viseringsärendena. Under första halvåret 1943 uppträdde

flyktingar av annan nationalitet än den norska i ökad mängd, och centralkontorets

verksamhet utsträcktes till att omfatta även arbetsförmedling för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

sådana flyktingar. Då under hösten 1943 flyktingar från Danmark i stort

antal anlände till Sverige, framstod en ytterligare omläggning och utökning

av organisationen såsom önskvärd, bl. a. av den anledningen, att verksamheten

i allt högre grad kom att omfatta även andra frågor än den rent arbetsförmedlande

uppgiften. Åt arbetsmarknadskommissionen hade sålunda

bl. a. uppdragits att ordna utrustningsfrågan. Verksamheten lades i slutet av

året över på länsarbetsnämnderna, och vid dessa tillsattes särskilda tjänstemän

med uppgift att handlägga utlänningsärendena. Samtidigt upphörde

de särskilda lokalkontorens och centralkontorets verksamhet, och i det sistnämndas

ställe inrättades en särskild utlänningssektion under arbetsmarknadskommissionens

arbetsförmedlingsbyrå.

Centralkontoret hade under 1943 liksom tidigare att planlägga och organisera

omflyttning av större utländska arbetargrupper mellan olika arbetsområden,

att omhänderha arbetsförmedlingen vid socialstyrelsens förläggningar

samt att medverka vid vissa utlänningars placering i arkivarbete.

Under år 1943 utplacerades genom den särskilda utlänningsförmedlingens

medverkan 23 375 personer i arbete. De placerade, som representerade 24

nationer, fördelade sig sålunda: jordbruk 3 607 personer, skogsarbete 11 059,

industriarbete 6 172; återstoden 2 537 personer, kom på andra yrkesgrupper.

Direkt utplacerades därutöver genom länsarbetsnämnderna cirka 10 000

utländska arbetssökande. Vid beredskapsarbeten och arkivarbeten sysselsattes

under 1943 i medeltal 616 utlänningar.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens

överinseende. Den offentliga arbetsförmedlingen fullgör i samband

härmed omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom

bliva de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för

placering på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom

för dem lämpligt arbetsområde.

Arbetslöshetsförsäkringen utvidgades under år 1943 till att omfatta ytterligare

några yrkeskategorier, och antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade därigenom

väsentligt. För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer undervisning

om arbetslöshetsförsäkringens huvudprinciper och om tekniska frågor

rörande arbetsförmedlingens uppgifter i detta sammanhang anordnade

kommissionen och socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser, i vilka

förutom arbetsförmedlingens personal även arbetslöshetskassornas lokala redogörare

deltagit.

Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna

utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga

permitterade kassamedlemmar göra arbetsansökan på arbetsförmedlingen.

För att avlasta arbetet för arbetsförmedlingen har ett särskilt system med

skriftlig arbetsansökan kombinerad med självdeklaration utarbetats av socialstyrelsen

och kommissionen gemensamt. Vid årsskiftet 1942/43 kom systemet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

till användning för cirka 37 000 kassamedlemmar och vid årsskiftet 1943/44

för cirka 35 000.

Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad förteckning

över de 30 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari

1944.

Kassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas ......................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Han delstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagarnas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Bryggeriarbetarnas ................................

Transportarbetarnas ..............................

Metallindustriarbetarnas............................

Bokbinderiarbetarnas..............................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

Handelsresandenas ................................

Industritjänstemännens ............................

Arbetsledarnas....................................

Grov- och fabriksarbetarnas........................

Elektrikernas ....................................

Målarnas ........................................

Sjöfolkets........................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas..................

Erkand den

2/i

1935

V*

1935

23/ä

1935

74

1935

1h

1935

7i

1936

21/i

1936

31/7

1936

Vio

1936

V*

1937

Vio

1937

Vi

1938

Yi

1938

Yi

1940

Vi

1941

74

1941

i/io

1941

Yi

1942

Yi

1942

1/6

1942

1/7

1942

Y7

1942

1/8

1942

7»

1942

i/u

1942

Yi

1943

i/i

1943

l/io

1943

10/7

1943

Yi

1944

Medlemsantal

27 900

3 900

4 300

41 200

10 300

32 300

6 100

45 000

3 700

30 700

39 100

10 000

10 000

6 200

12 900

2 700

21 200

6 300

5 700

194 800

9 100

17 700

500

27 900

13 900

88 400

11 500

12 200

6 000

23 000

724 400

Summa

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1943 efter av statens arbetsmarknadskommission

och socialstyrelsen avgivet förslag utfärdat nya bestämmelser beträffande

arbetstagares resor m. m. Härigenom upphävdes de av Kungl. Maj :t

den 28 juni 1940 meddelade bestämmelserna angående förskott av statsmedel

till arbetssökandes resor m. m., vilka bestämmelser tillämpats från och med

den 1 juli 1940 till och med den 30 juni 1943.

Bestämmelserna angiva riktlinjerna för lämnande av bidrag eller förskott

av statsmedel till kostnad för arbetstagares resa till och från anställning, för

dagliga resor vid tillfälligt arbete samt för flyttning av familj och bohag.

Såsom allmänna villkor gälla, att arbetstagaren genom offentlig arbetsförmedling

fått anvisning på anställningen eller eljest erhållit densamma under

arbetsförmedlingens medverkan och att arbete av liknande art och med

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

jämställda förmåner icke kan erbjudas arbetstagaren på eller i närheten av

den ort, där begäran om förskott eller bidrag göres.

I motsats till de äldre medgiva de nya bestämmelserna under vissa omständigheter

statsbidrag till dagliga resor för sådan arbetstagare, som erhållit tillfälligt

arbete inom jordbruket och som icke kan beredas bostad på anställningsorten

utan är hänvisad till att dagligen färdas mellan bostaden och arbetsplatsen.

Såsom villkor har härvid bl. a. ställts, att vägsträckan mellan

bostaden och arbetsplatsen skall uppgå till minst tre kilometer och att arbetstagaren

icke kan betraktas äga vana vid det arbete, till vilket han anvisas.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må arbetsmarknadskommissionen

föreskriva, att bestämmelserna rörande dagliga resor skola gälla även vid

resor inom annan näringsgren än jordbruket.

Föreliggande bestämmelser medgiva bl. a., att den bidrags- och förskottsverksamhet,

som bedrivits av vissa erkända arbetslöshetskassor, helt eller

delvis, överflyttas på staten. Kostnader, vilka tidigare (sedvanligen eller enligt

avtal) burits av arbetsgivarna eller arbetstagarna själva, få dock icke

med utnyttjande av bestämmelserna övervältras på staten.

Beträffande arbetstagares resor i samband med anställning inom skogsbruk

och betskötsel och vid ungdomsläger, beredskaps- och reservarbeten

samt i fråga om tjänstepliktigs resor ha särskilda föreskrifter meddelats.

Under det att tidigare statsbidrag till kostnad för betskötares resor utgingo

efter olika grunder och till varierande storlek inom olika betdistrikt,

fastställde kommissionen enhetliga bestämmelser för hela landet. Enligt dessa

bestämmelser äger vid betskötsel van arbetskraft av statsmedel utfå ersättning

för resekostnad, som överstigit 10 kronor av framresan. Till van

betskötares återresa lämnas intet bidrag. Ovan arbetskraft erhåller statsbidrag

till hela kostnaden för framresan samt vad som överstigit 10 kronor av

återresan. Som villkor gäller, att arbetskraften anställes genom arbetsförmedlingen

'' eller eljest under dess medverkan, samt att, vad beträffar återresa,

arbetet blivit slutfört och godkänt.

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Läget på arbetsmarknaden krävde frivilliga insatser även under år 1943.

Inkallelserna till militärtjänst, den omfattande skogsavverkningen och industriens

fortsatta utbyggnad orsakade en brist på arbetskraft, som gjorde sig

särskilt kännbar inom jordbruket. Eljest i produktivt arbete icke sysselsatta

krafter — skolungdomen, vissa kvinnokategorier och semestrande — måste

följaktligen ännu ett år kallas att hjälpa till med luftbevakning och med

jordbruks- och torvarbete. I denna de frivilliga arbetsinsatsernas kampanj

1943 medverkade liksom tidigare år kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,

Sveriges ungdomsberedskap och riksförbundet kvinnlig samhällstjänst på

flera sätt, såsom genom propaganda i föreningspressen, spridning av bro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

schyrer och affischer, personlig propaganda bland lokalföreningarna, genom

att anordna tävlingar och genom att arrangera arbetsläger.

Mot bakgrund av en inventering bland jordbrukarna angående behovet av

frivillig arbetskraft lädes propagandan upp under parollen »Välj din uppgift!»

Broschyrer och affischer kring detta tema distribuerades till föreningar

och arbetsplatser, och såväl dags- och veckopressen som ungdomsorganisationernas

tidningar publicerade appellerande artiklar om frivilliga arbetsinsatser.

Radion anlitades i större utsträckning än 1942. Sålunda riktades radioappeller

om frivilliga insatser av bl. a. statsministern, ecklesiastikministern

och livsmedelskommissionens ordförande, landshövdingen Hammarskjöld.

Ett omfattande praktiskt arbete av betydelse för jordbruksproduktionen

utfördes av de frivilliga, såväl de som gingo direkt ut i jordbruksarbete som

de vilka genom att åtaga sig luftbevakning medverkade till att inkallade

jordbrukare fingo återgå till sitt yrkésarbete.

Enligt uppgifter från arbetsförmedlingarna skedde under året över 80 000

utplaceringar för frivilliga arbetsinsatser inom luftbevakning, jordbruk och

torvhantering. I frivillig luftbevakning nyanställdes under året 16 000. I de

med statsbidrag anordnade arbetslägren —■ 518 till antalet — voro drygt

10 000 personer i verksamhet. För arbete 10 dagar eller mera hos enskilda

arbetsgivare inom jordbruket placerade den offentliga arbetsförmedlingen

dessutom drygt 6 000 personer, och närmare 48 000 utplaceringar skedde för

kortare tid än 10 dagar.

Jämfört med år 1942 synes arbetsresultatet vid de statsunderstödda arbetslägren

under 1943 ha varit mera effektivt. Lägertiden var i allmänhet betydligt

längre och lägerdeltagarnas ålder högre än 1942. Trots att under potatisoch

rotfruktsupptagningen på hösten förekom ett betydande antal kortvariga

läger med relativt unga deltagare, var den genomsnittliga lägertiden

för året 19 lägerdagar per deltagare mot 16 dagar under 1942. Lägerdeltagarnas

medelålder var 15,5 år.

Vid de 518 lägren sysselsattes 1 276 lägerledare, husmödrar och intendenter.

För träning av samtliga lägerledare anordnades i länen särskilda korta

kurser, vanligen på två dagar.

En betydande del av arbetsprestationerna utfördes av skolungdomen. Genom

ett kungl, cirkulär (SFS 1943: 221) gavs i likhet med år 1942 möjlighet

till viss ledighet från undervisningen under vårterminens sista och höstterminens

första veckor för deltagande i för folkförsörjningen eller den allmänna

beredskapen betydelsefullt arbete. Under ett intimt samarbete mellan

skolor och arbetsmarknadsorgan utnyttjades detta medgivande i växlande

omfattning allt efter förekommande behov på de olika orterna.

Under höstterminen gjordes av arbetsmarknadskommissionen i samråd

med skolöverslyrelsen en undersökning bland eleverna i de högre skolorna

för att utröna, i vilken utsträckning de under ferierna och nyssnämnda ledighetsperioder

under vår- och höstterminerna varit sysselsatta inom luftbevakningen

eller med frivilligt jordbruks- eller torvarbetc. Samtidigt fingo

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

de elever, som under ferierna ägnat sig åt annat förvärvs- eller yrkesarbete,

lämna uppgifter härom. Undersökningen omfattade alla elever, födda 1928

eller tidigare, d. v. s. för hela landet inalles 40 914 (20 510 manliga och

20 404 kvinnliga). Vid en undersökning som denna föreligga naturligtvis

vissa felkällor, men då eleverna icke gärna kunna lia haft något intresse av att

lämna felaktiga uppgifter, torde resultatet vara tämligen tillförlitligt.

Sammanlagda antalet arbetsdagar uppgick enligt undersökningen till

1 313 000, och varje elev i de berörda åldrarna utförde sålunda i genomsnitt

under 1943 praktiskt arbete under 32 dagar. I frivillig luftbevakning

deltogo 2 252 elever (1231 manliga och 1021 kvinnliga), i jordbruksarbete

16 603 elever (8 573 manliga och 8 030 kvinnliga), i torvhantering 923 elever

(690 manliga och 233 kvinnliga) och i annat förvärvs- eller yrkesarbete

12 358 elever (8 163 manliga och 4 195 kvinnliga).

Vid undersökningen ställdes också frågan »Har du genom frivilligt jordbruksarbete

fått lust att utbilda dig till*något yrke inom jordbruksnäringen?»

Frågan besvarades med »ja» av 1 556 elever (943 manliga och 613 kvinnliga).

För att underlätta rekryteringen av tjänstemän till frivilligt skördearbete

utfärdades den 30 juli 1943 en kungörelse (nr 648), som innebar, att vissa

tjänstemän kunde med oavkortad lön beviljas sammanlagt 10 dagars ledighet

för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen.

Ett mycket värdefullt tillskott av arbetskraft lämnades jordbruket genom

hempermittering under eftersommaren 1943 av värnpliktiga, tillhörande 1942

års klass. Insatsen blev särskilt effektiv därigenom, att de värnpliktigas utplacering

och sysselsättning kontrollerades av blockorganisationen.

Betodlingen under år 1943 gynnades av lämplig väderlek, och såväl sådd

som upptagning kunde utföras på normala tider och under i övrigt gynnsamma

förhållanden. Den omständigheten, att landets totala betodlingsareal

jämfört med året dessförinnan minskades med 10 %, synes i viss mån

ha bidragit till en lättare lösning av arbetskraftsfrågan.

I sydsvenska betdistriktet, omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland,

var det till arbetsförmedlingarna anmälda behovet av arbetskraft för

vårens b etg albing sarbete utöver det, som gårdarna själva kunde fylla, 2 700

man. Detta behov kunde i sin helhet tillgodoses. En intensiv propaganda

bedrevs, i det att dels en särskild broschyr »Sockerbetodlingen behöver arbetskraft»

spreds företrädesvis i Norrland och mellersta Sverige, dels ortspressen

genom appeller och orienterande artiklar uppmanade allmänheten

att bistå betodlarna.

Arbetskraften till vårens betskötsel anskaffades till två tredjedelar från

närbelägna orter (1 360 man); återstående tredjedelen fylldes med betskötare

dels från södra Småland och Mellansverige (562 man) och dels från

Norrland (105 man). Därjämte tillfördes de sydsvenska betfälten genom

tillfällig hempermittering av i militärtjänst inkallade omkring 550 vana

betskötare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Linköpingsdistriktets arbetsförmedlingar erhöllo rekvisitioner på extra

arbetskraft till betfälten från 143 odlare avseende 360 man. Detta behov kunde

tillgodoses med huvudsakligen van arbetskraft från Småland, i det att

318 fullt vana betskötare anskaffades. Dessutom bereddes enligt medgivande

från militära myndigheter ca 450 betarbetare anstånd med resp. hempermittering

från inkallelse till militärtjänst. Ovan arbetskraft utnyttjades i ringa

omfattning; sålunda anordnades endast ett arbetsläger, där ett 20-tal pojkar

utförde gallrings- och hackningsarbete.

På Gotland anmäldes ett behov av arbetskraft på 190 vana betskötare. På

grund av den konkurrens örn arbetskraften, som rådde mellan jordbruk,

industri och anläggningsarbeten på Gotland, kunde endast 30 vana betskötare

anskaffas. Ett antal arbetsläger anordnades genom länsarbetsnämndens

försorg, vilket bidrog till att bl. a. lösa bostadsfrågan för smågårda!-, vilka

själva icke kunde ordna inkvartering åt de anställda. Genom lägren, vilkas

deltagare huvudsakligen utgjordes av ungdom, tillfördes betfälten ca 340

man, vilka dock representerade vid detta arbete ovan arbetskraft.

Inom Skövdedistriktet inregistrerades ett behov av 184 man. Van arbetskraft

kunde anskaffas till ett antal av 129 man, av vilka flertalet kom från

Småland. Restbehovet fylldes dels genom att länsarbetsnämnden kunde

ställa 40 skolbarn från städerna till förfogande genom anordnande av tre

arbetsläger, dels genom att ett 50-tal skolbarn från landsbygden bereddes

tillfällig ledighet från skolarbetet. Möjligheterna till överflyttning av arbetskraft

från gårdar, där arbetet avslutats, lill gårdar med behov av arbetskraft

utnyttjades i större utsträckning än tidigare år.

Höstens upptagning sarbete kunde tack vare fördelaktiga väderleksförhållanden

påbörjas vid normal tidpunkt. Det sedvanliga sädesskördsarbetet hade

också genom den tidiga vårsådden kunnat avslutas, innan betskörden skulle

äga rum. Detta medförde i sin tur, att gårdarnas såväl fasta som tillfälliga

personal i större utsträckning och framförallt på ett tidigare stadium än

tidigare år kunde deltaga i betarbetet. Några avbrott i kampanjen på grund

av hård frost förekommo icke.

Länsarbetsnämnden i Malmöhus län, som fungerade såsom centralorgan

för arbetskraftsanskaffningen inom sydsvenska betdistriktet, rapporterade

vid betkampanjens början ett behov på 3 100 man. Från skilda delar av

landet anskaffades 2 833 man. Av dessa kommo 1 283 från odlingsområdena

eller närliggande trakter, 859 från andra platser i Sydsverige och 621 från

Mellansverige och Norrland. Dessutom placerades 70 utlänningar.

I september månad företogo länsarbetsnämnderna inom odlingsdistriktet en

registrering av värnpliktiga betodlare, ävensom körare och upptagare. I

Malmöhus län registrerades sålunda 1 985 betodlare, 2 975 betkörare och

2 575 betupptagare. Av dessa kunde genom arbetsmarknadskommissionens

och militärmyndigheternas försorg huvuddelen under tiden 1 oktober—30

november antingen beredas liempermittering från eller anstånd med militärtjänstgöring.

Betydelsen av detta arrangemang var speciellt stor vad beträffar

betkörarna, vilka på grund av sin yrkesvana äro svåra alt ersätta.

lii hung till riksdagens protokoll 19H. 1. samt. Nr 273.

2

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kontroll av att de värnpliktiga utnyttjade ledigheten resp. anståndstiden

för betarbete verkställdes genom länsarbetsnämndernas försorg med anlitande

av överblockledarna inom kommunerna.

Gemensamma kosthåll under ledning av kockor, anställda av länsarbetsnämnderna,

bidrogo starkt till att underlätta arbetskraftsanskaffningen. Avlöningen

till kockorna utgick med 5 kr per dag av allmänna medel, medan

betarbetarna bidrogo med 10 öre per man och dag.

För att fylla höstens behov behövde icke några speciella arbetskraftsreserver

såsom militärförband, riksarbetslag eller frivilliga tagas i anspråk.

I Linköpingsdistriktet anmälde betodlarna ett behov av 490 man. Genom

länsarbetsnämndens och arbetsförmedlingarnas försorg anskaffades 473 man,

varav 61 ovana, från närbelägna orter och län. Anstånd med ev. inkallelse till

militärtjänst utverkades för 384 betskötare, varav 11 odlare, 87 körare och

286 upptagare. På Gotland kunde det rekvirerade behovet, 210 man, helt tillgodoses.

Från Mellansverige och södra Norrland erhöllos 193 man och 11

kvinnor. Inom Skövdedistriktet anmälde betodlarna 128 vana betarbetare till

höstens upptagning. 109 vana betskötare anskaffades, medan återstående

behov fylldes dels av äldre skolungdom från landsbygden, dels genom överflyttning

från gårdar, som slutfört kampanjen.

Registrering av värnpliktiga betarbetare förekom även i Skaraborgs län.

Samma ledighet, som bereddes betarbetarna i sydsvenska distriktet, tillkom

även ca 75 värnpliktiga här, vilket i hög grad verkade underlättande för distriktets

betsituation.

Betodlingens arbetskraftsproblem löstes, frånsett några få lokalt förekommande

svårigheter, på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Såsom ovan

framhållits, berodde detta till stor del på den för alla betdistrikten gynnsamma

väderleken under såväl vår- som höstarbetet, i det att »innedagar» på

grund av regnig väderlek eller hård frost endast mycket sällan förekommo.

Befrämjande för arbetskraftsanskaffningen var löneförhöjningen i 1943 års

betavtal, anordnandet av kosthåll samt statsbidraget till betarbetarnas resor.

De militära hempermilteringarna resp. anstånden för betarbetarna voro mycket

betydelsefulla.

Skogsbruket.

Behovet av arbetskraft till skogsbruket var synnerligen markerat under

årets första månader. Då en viss eftersläpning gjort sig gällande i avverkningarnas

fortskridande under senare delen av 1942, var det nödvändigt att

forcera avverkningsai betet under första hälften av år 1943 för att avverkningsåläggandena

skulle kunna fullgöras inom av statens bränslekommission

föreskriven tid. Det omfattande bränsleprogrammet för bränsleåret 1942/43

blev också till 95 %> genomfört, i det att omkring 53 milj. Ina3 brännved

och massaved avverkades. Under senare delen av 1943 visade efterfrågan

på arbetskraft till skogsbruket en viss minskning jämfört med 1942, beroende

på vissa lättnader i fråga om produktionsplikten och minskad åtgång av råvaror

inom sågverks- och pappersmasseindustrien.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

överflyttningen av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden

tog sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av olika kategorier

samt ett antal flyktingar av olika nationaliteter sysselsattes en del från föregående

år kvarstående riksarbetare samt de tjänstepliktiga av 1943 års klass.

De förmåner, som utgingo till den ovana arbetskraften, framgå av föregående

årsredogörelse (prop. 1943: 283 s. 22, 23 och 28).

Av arbetsmarknadskommissionen vidtagna åtgärder tillförde skogsbruket

ett stort antal arbetare. Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare,

som åtnjöto bidrag, vid slutet av varje månad framgår av följande tablå.

Månad

1943

Anta

1 man

arbetslösa o.

utlänningar

riksarbetare

tjänste-

pliktiga

Summa

Januari............

21527

2 486

13 452

37 465

Februari ..........

23 919

1577

15 309

40805

Mars..............

22 658

1016

16 091

39 765

April..............

18 039

575

15 686

34 300

Maj ..............

13 193

260

13 357

26 810

Juni ..............

9192

154

12 295

21 641

Juli ..............

6 652

12

9 855

16 519

Augusti............

5 904

—

4 699

10 603

September ........

6 364

—

3 510

9 874

Oktober ..........

9 024

_

2173

11197

November ........

12 733

—

2 591

15 324

December..........

14 000

—

2 515

16 515

Som framgår av tablån avvecklades systemet med riksarbetare under året.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941—1943 framgår

av tab. 6.

Tal). C. Arbetsför-medlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941—1948.

Månad

Lediga platser

Tillsatta platser

Därav med sökande

från annat yrkes- område

1941

1942

1943

1941

1942

1943

1941

1942

1943

Januari............

9 512

14 693

32 100

5 544

9 830

24 314

1876

6 402

20 295

Februari ..........

7 635

10 327

21385

4 405

5 909

14 252

1 672

3 387

11369

Mars..............

5 346

9 736

19 421

2 976

4174

14 193

740

2 240

11284

April..............

4 474

9 440

15 613

1712

3 090

9 687

_

1097

6 579

Maj ..............

7 256

14 126

18 397

2 503

2 570

9 739

_

670

6 259

Juni ..............

10 503

17 942

15 295

2 793

3 036

5 464

—

1017

3 309

Juli ..............

14 459

23 052

14 024

2 536

5 221

3 981

789

3 698

2 027

Augusti.. .. :.......

19 325

24 439

14 439

3 998

6 691

4 155

1829

4 693

2 282

September ........

19 452

22 932

15 441

4 718

6 402

4 970

2 304

4 332

2 967

Oktober ..........

20 331

25 946

16 270

6 747

10 001

8414

3 992

7 680

5 810

November ........

18 332

27 385

19189

9 504

12 224

14 915

6313

8 988

11306

December..........

10 303

24 996

11 651

5 352

10 630

8 329

2 882

8 047

5 417

Summa

52 788

79 778

122 413

22 397

52 251

88904

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick sålunda under år 1941

lill 52 788 i hela riket. Under år 1942 steg antalet till 79 778 och 1943 till ej

mindre än 122 413. Antalet sökande från annat yrkesområde utgjorde under

resp. år 22 397, 52 251 och 88 904.

Denna ökning hade sin grund i en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet

samt i en del andra åtgärder av olika slag. Bland annat utökades

skogsägarnas möjligheter att emottaga ovan arbetskraft starkt genom att

kommissionen under år 1943 ställde ett stort antal baracker enligt i föregående

årsredogörelse (prop. 1943: 283 s. 24) angivna villkor till förfogande,

särskilt för att möjliggöra mottagandet av de tjänstepliktiga. Under år 1943

utlånades sålunda 1 158 baracker till skogsägarna. Sedan verksamhetens början

ha sammanlagt 2 358 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.

Liksom föregående år anordnades av länsarbetsnämnderna i samarbete med

skogs- och flottledsinspektören utbildning av instruktörer och kockor (jfr

prop. 1943:283 s. 24 och 25). Under år 1943 anordnades 60 kurser för instruktörer

med tillsammans 809 deltagare samt 105 kurser för kockor med

tillsammans 1 020 elever. Under året tillsattes 5 852 kockaplatser, varav med

i kockakurser utbildade kockor 1 774 st.

Den 12 december 1941 medgav Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten

finge tillsätta en konsulent för skogskockorna. Då det visade sig nödvändigt

att utöka denna verksamhet, medgav Kungl. Majit efter framställning från

riksförsäkringsanstalten genom brev den 31 juli och 30 oktober 1942, att ytterligare

4 konsulenter finge anställas. Genom brev den 17 december 1943 medgav

Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten finge tillsätta fem konsulenter

även under år 1944, varav en helårsanställd och övriga fyra under tiden 1

januari—30 juni. Samtliga avlönas med medel ur reservationsanslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Månad

1943

Antal

rapporterande

avverkare

Antal

sysselsatta

arbetare

Ytterligare

arbetskrafts-

behov

Därav

arbetskraft,

som avverkare

uppgivit sig

ej själva kunna t

anskaffa

10 030

120 019

21007

17 054

Februari............

9 533

127 776

16 632

14 017

Mars ..............

9 476

110 236

15 020

12 712

5545

60 689

20 953

17 088

4 619

49 442

23153

20167

Juni................

4 407

45 736

22 429

20 383

2 949

34 348

23 594

20 493

Augusti ............

3 222

34 600

26 587

20 517

September..........

6 611

38 869

28 646

21 448

Oktober............

5 995 1

47 535

27 195

16 876

November..........

6 913 1

66 143

21835

10 987

December ..........

11390

80 216

22 912

10 615

1 Endast större avverkare.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

De under år 1942 verkställda månatliga inventeringarna av skogsbrukets

arbetskraft fortsattes under år 1943. Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar

är enligt k. kung. den 19 juli 1941 (nr 668) envar, som bedriver

skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd arbetskraft.

Uppgifter skola lämnas dels om det antal arbetare, som sysselsattes vid inventerings

tillfället, dels om det ytterligare behovet av arbetskraft. Fr. o. m. september

1943 behövde endast större avverkare lämna uppgift varje månad,

mindre avverkare däremot endast var tredje månad. Med större avverkare

förstås härvid sådana, som under avverkningsåret VT 1943—3% 1944 ålagts en

avverkning, omfattande i södra Sverige 200 1m3 eller däröver och i norra

Sverige 500 lm3 eller däröver. Resultatet av inventeringarna framgår av ovanstående

tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje månad.

Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1943 till 3 354 med

45 513 deltagare, som längre eller kortare tid deltogo i skogsarbete.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft

av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts

till kommissionen.

Verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande tablåer.

Avverkade kvantiteter

Kastved Kolved Massaved m. m. Timmer, slipers m. m.

lm8 res fot8 fot8 toppmått

1942 .............. 984 200 2 553124 4 497 700 3 208 600

1943 .............. 4102 000 7 200 800 39 024 000 15945 300

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.

Dagsverken

Ackordsförtjänst

kr

1942 ...... 990 911 5 795437

1943 ...... 3 033 931 19135565

Medelför- Utbildnings- och

tjänst per förflyttningsdag

kr bidrag kr

Bidrag per

dag kr

5: 85 2 394 797 2: 42

6: 31 6 189 085 2: 04

Summa per

dag kr

8: 27

8:35

I ovanstående kostnadsuppgifter ingå ej familjetillägg.

De individuella arbetsprestationerna varierade betydligt, men genomsnittsprestationen

synes ha utgjort något över 2 lm3 per bidragstagare och dag.

Personer, som utan att ha arbetat vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade

förläggningar, åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag, familjetillägg

eller särskilt bidrag vid tjänsteplikt, utförde i runt tal 3 675 060 dagsverken

(1942 860 000). Någon särskild rapportering angående dessas arbetsprestationer

har ej lämpligen kunnat genomföras, men skogsägarnas uppgifter ge vid

handen, att de äro något högre än hos dem, som varit i arbete i förläggningarna.

Detta torde sammanhänga med att de, som tagit enskilt arbete, haft

större förmåga att reda sig med skogsarbetet och därmed sammanhängande

förhållanden.

Den sammanlagda arbetsprestationen för dem, som åtnjutit bidrag från arbetsmarknadskommissionen

i en eller annan form, kan omräknad i brännved

angivas till i runt tal 16 milj. kubikmeter löst mått. De sammanlagda kost
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

naderna för bidrag och andra förmåner samt för huggarkurser och förläggningar

uppgingo under år 1943 till 37,64 milj. kronor. Häri ingå kostnader

för uttagning med tjänsteplikt av arbetskraft med 12,04 milj. kronor.

Tjänsteplikt för män födda 1923. I enlighet med kungörelsen den 13 november

1942 (nr 878) ha under år 1943 män, födda år 1923, helt eller delvis

fullgjort dem åliggande tjänsteplikt. Hur tjänsteplikten fullgjorts, framgår

av nedanstående preliminära översikt över omfattningen av den vid årsskiftet

1943/44 fullgjorda tjänsteplikten.

Antal, som fullgjort tjänsteplikten............................ 30 106

(därav sådana, som frivilligt fullgjort tjänsteplikten i förväg 17 772)

Antal från tjänsteplikt undantagna (huggare, körare, milkolare,

apterare, tummare, instruktörer) .......................... 2 703

Antal i tjänstepliktsarbete vid årsskiftet 1943/44 sysselsatta .... 2 773 35 582

Antal, som beviljats anstånd med tjänstepliktens fullgörande (huvudsakligen

i militärtjänstgöring) .......................... 6 259

Antal till handräckningstjänst överförda (hittills ej fullgjort handräckningst

janst).......................................... 3 309 9 568

Antal av hälsoskäl befriade ................................ 4 069

Antal ännu icke uttagna (sjömän utanför spärren, oanträffbara,

fångar m. fl.) .......................................... 196 4 265

Summa 49 415

Av nedanstående tablå framgår antal dagsverken, ackordsförtjänst, bidrag

och medelförtjänster vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar

för tjänstepliktiga under år 1943.

Dagsverken Ackordsförtjänst Mjeltört] anst »XtaÄÄs

1 315 325 7 090 830 5:39 3 096 093 2:35 7:74

Den sammanlagda prestationen av de tjänstepliktiga i såväl förläggningar

som i enskild placering kan omräknad i brännved angivas till i Tunt tal

5 milj. lm3.

För belysande av bl. a. arbetskraftfrågor, sammanhängande med bränslekommissionens

planering för avverkningarna efter den 1 januari 1944, anordnades

av arbetsmarknadskommissionen i samråd med bränslekommissionen

en konferens i Stockholm den 5 november 1943. I konferensen deltogo,

förutom representanter för domänstyrelsen och skogsstyrelsen, ett 40-tal representanter

för de stora skogsbolagen och andra större skogsavverkare från

hela riket.

Det i föregående årsredogörelse omnämnda uppdraget till arbetsmarknadskommissionen

och bränslekommissionen att verkställa utredning beträffande

möjligheten att intensifiera skogsarbetet genom utsträckning av den vana

skogsarbetarkårens arbetssäsong eller utökning annorledes av dess arbetsinsatser,

slutredovisades av kommissionerna genom underdånig skrivelse den

31 augusti 1943.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Torvindustrien.

Under år 1943 producerades 1 040 000 ton maskintorv, 105 000 ton frästorv

och ca 10 000 ton sticktorv, eller sammanlagt omkring 1 155 000 ton.

Denna kvantitet översteg den under år 1942 producerade med ca 320 000

ton. Under år 1943 voro i motsats till 1942 väderleksförhållandena gynnsamma,

och tillgången på arbetskraft var i stort sett tillräcklig. Enär arbetsmarknadskommissionen

utrönt, att svårigheterna att erhålla arbetskraft under

år 1942 till stor del berodde bl. a. på föreliggande inkvarteringssvårigheter,

ställdes på hilliga villkor baracker till torvproducenternas förfogande,

vilket torde ha medverkat till att underlätta anskaffandet av arbetskraft under

år 1943. Med hänsyn till att torvsäsongen kunde börja redan omkring

den 15 april 1943 och att väderleksförhållandena voro gynnsamma under

året, sysselsattes ett större antal arbetare i torvindustrien än under föregående

år.

Under år 1942 verkställdes inventeringar av arbetskraften i bränntorvindustrien.

Under år 1943 ansågs detta ej nödvändigt, varför någon exakt siffra

på antalet anställda ej kunnat fastställas. Det största antalet samtidigt anställda

kan emellertid beräknas till ca 19 000 män och ca 7 000 kvinnor

och minderåriga eller sammanlagt till 26 000 personer. Antalet i medeltal

under torvsäsongen anställda manliga arbetare kan uppskattas till 14 500.

Liksom under år 1942 gällde för torvindustrien arbetsförmedlingstvång

genom kungörelserna den 29 maj 1942 (nr 267) och den 29 juli 1943 (nr 641).

Genom arbetsförmedlingen anvisades till torvindustriföretagen arbetskraft

enligt nedanstående sammanställning.

Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept.

Lediga platser .... 3 107 6 386 5 673 2 860 1 594 412 146

Tillsatta » ____ 2168 5 737 5 118 2 521 1 351 329 108

Torvföretagen tillfördes arbetskraft från såväl landsbygd som städer och

andra samhällen. Bland annat fullgjorde omkring 1 500 tjänstepliktiga helt

eller delvis sitt tjänstepliktsarbete vid torvmossarna. Dessutom anordnades

arbetsläger för ungdom, vilken som vanligt sysselsattes med enklare torvarbeten,

såsom vändning och kupning. Resultatet av 1943 års torvkampanj

kan anses motsvara de i förväg uppgjorda kalkylerna.

Verkstadsindustrien.

Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i

form av beredskcipskurser för verkstadsindustrien pågick även under år

1943. Kursernas antal, som vid utgången av 1942 uppgick till 50, utgjorde

vid utgången av år 1943 48, därav 34 för mekaniker, 5 för finmekaniker,

1 för verktygsskötare, 1 för smeder, 6 för svetsare och 1 för el. lindare.

Under året voro kurser för optiker anordnade i samarbete med arméförvaltningen

och för utbildning av arbetare till lin- och hampbercdningsindustrien.

Kurserna för gassvetsare respektive bågsvetsare omfattade 8 veckor och

kurserna för mekaniker, finmekaniker, verktygsskötare, smeder och el. lin
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tab. 7. Beredskapsknrser för verkstadsindustrien.

Kurs-

Antal elever från verksam- hetens början

Den

S1/i2 1943 pågående kurser

för

K u r s o r t

anord-

nare1

in-

skriv-

ut-

skriv-

avgång

före av-

kvar-

varande

31/ia

me-

kani-

finme-

kani-

verk-

tygs-

sme-

svet-

el.

lin-

Suni-

na

na

kurs1 2

1943

ker

ker

tara

dare

Arvika..........

AK

83

74

9

Dals Långed ....

AK

61

47

1

13

i

—

—

—

—

—

1

Eda.............

AK

55

46

9

—

—

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna.......

LY

116

94

22

—

—

—

_

—

_

_

_

Göteborg ........

LY

18

15

3

Göteborg ........

AK

1 147

784

290

73

5

_

_

_

1

_

6

Halmstad........

LY

181

129

38

14

i

—

—

—

—

—

1

Hunnebostrand ..

AK

12

8

4

Hyltebruk.......

LY

85

80

5

—

—

—

—

—

—

—

—

Härnösand ......

AK

222

191

—

31

i

—

—

—

1

i

3

Jönköping.......

AK

181

145

23

13

i

_

_

_

_

_

1

Köja............

V

41

36

5

—

Lilla Edet.......

LY

94

83

2

9

i

—

_

_

—

—

1

Lysekil..........

V

170

121

33

16

i

—

—

—

—

—

1

Malmberget......

LY

38

34

4

—

—

—

—

—

—

—

—

Malmö..........

LY

107

106

1

—

Mariestad........

LY

186

151

19

16

2

—

—

—

—

—

2

Mölndal.........

V

300

200

78

22

2

—

—

—

—

—

2

Norrköping......

LY

159

156

3

—

—

—

—

—

—

—

—

Piteå............

V

203

157

31

15

1

—

—

—

—

—

1

Robertsfors......

AK

53

53

Sandö ..........

V

73

57

16

Stockholm ......

LY

1755

1002

686

67

—

5

—

—

—

—

5

Stockholm ......

AK

2145

1196

850

99

5

—

—

i

2

—

8

Sundsvall........

V

255

220

24

11

1

—

—

—

—

—

1

Säffle............

LY

20

4

—

16

1

_

_

_

_

_

1

Södertälje........

LY

52

37

15

—

Tidaholm........

LY

35

22

13

—

—

—

—

—

—

—

—

Trollhättan......

LY

112

35

73

4

1

—

—

—

—

—

1

Uddevalla ......

V

411

289

106

16

2

—

i

—

—

—

3

Uppsala ........

LY

478

399

43

36

2

—

—

—

1

—

3

Vänersborg......

LY

266

215

36

15

1

—

—

—

—

—

1

Växjö ..........

AK

214

199

—

15

1

—

—

—

—

—

1

Älvsbacka ......

V

105

72

24

9

1

—

—

—

—

—

1

Örebro..........

LY

241

129

58

54

3

—

—

—

1

—

4

Östersund........

LY

71

65

6

Summa

—

9 745

6 651

2 530

564

34

5

i

i

6

i

48

1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, V verkstadsskola

för arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

dare 6 månader. I tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades

kvinnliga elever.

Av de 6 651 intill utgången av år 1943 utskrivna eleverna ha 1 631 utbildats

till svarvare, 291 till fräsare, 142 till hyvlare, 44 till slipare, 324 till

finmekaniker, 71 till elektromekaniker, 23 till verktygsskötare, 1 530 till

bänkarbetare (filare), 5 till arborrare, 21 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer,

224 till smeder, 2 316 till svetsare och 14 till el. lindare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Talj. 8. B eredskapskurser för kvinnlig- industriell reservarbetskraft.

Kursort

Kurs-

anord-

nare1

Antal elever från verksam- hetens början

Den

s,/i8 1943 pågående

kurser för

in-

skriv-

na

ut-

skriv-

na

avgång

före av- slutad

kurs2

kvar- varande

sl/« 1943

me-

kani-

ker

gas-

svet-

sare

båg-

svet-

sare

Summa

Arvika ............

AK

16

ii

5

_

_

_

_

__

Bohus Malmön......

AK

25

16

9

—

—

—

—

—

Brastad ............

AK

u

28

3

—

—

—

—

—

Dals Långed........

AK

20

10

8

2

1

—

—

1

Gävle ..............

LY

40

35

5

—

—

—

—

Göteborg............

AK

474

260

160

54

3

1

i

5

Halmstad ..........

LY

63

36

21

6

1

—

—

1

Hunnebostrand ....

AK

21

20

1

—

—

—

—

—

Hälsingborg ........

LY

31

20

11

—

—

—

—

—

Härnösand..........

AK

20

20

—

—

—

—

—

—

Jönköping..........

AK

77

65

11

1

1

—

—

1

Landskrona ........

LY

12

—

2

10

—

1

—

1

Malmö ............

LY

102

72

15

15

1

—

—

1

Mölndal............

V

38

25

12

1

1

—

—

1

Norrköping ........

LY

65

46

9

10

—

2

—

2

Piteå ..............

V

31

21

10

—

—

—

—

—

Stockholm..........

LY

241

165

76

—

—

—

—

—

Stockholm..........

AK

103

63

34

6

1

1

—

2

Trollhättan ........

LY

49

33

9

7

1

—

—

1

Uddevalla..........

V

27

22

5

—

—

—

—

—

Uppsala............

LY

37

26

8

3

1

—

—

1

Vänersborg ........

LY

56

36

6

14

1

—

—

1

Örebro ............

LY

71

62

9

—

—

—

—

—

Summa

—

1650

1092

429

129

12

5

i

18

1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt tor yrkesundervisning, V verkstadsskola

tor arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

De elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrien, torde

så gott som samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det yrke,

för vilket de omskolats.

Med tanke på industriens behov av reservarbetskraft igångsatte kommissionen

under 1942 på skilda platser i landet beredskapskurser för utbildning

av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser intogos kvinnor,

vilka voro villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.

Kursverksamheten inriktades sålunda på alt täcka det behov, som uppstår

vid mobilisering eller då det eljest kan bliva nödvändigt att taga manlig arbetskraft

från industrien i anspråk för andra arbetsuppgifter. Vid 1943 års

slut pågingo 18 dylika kurser, därav 12 för mekaniker, 5 för gassvetsare och 1

för bågsvetsare. Kurserna för mekaniker omfattade 3 månader samt kurserna

för gas- och bågsvetsare 8 veckor.

Intill utgången av år 1943 voro 1 650 elever inskrivna, av vilka 129 voro

kvar vid årets utgång och 1 092 utskrivits efter genomgången kurs. Av de

utskrivna 1 092 eleverna utbildades 604 till mekaniker, 428 till gassvetsare

och 60 till bågsvetsare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Under år 1943 har även 3 månaders utbildning för kvinnlig reservarbetskraft

i laboratoriet jämt varit anordnad vid Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Denna kursverksamhet pågick fortfarande vid utgången av året. Antalet

utbildade elever i dessa kurser uppgick vid årets slut till 14.

För beredskapskurserna har av kommissionen under år 1943 utanordnats

ett belopp av 1 539 718 kronor. Uppgifter örn antalet kurser samt elevernas

fördelning på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för

verkstadsindustrien i tab. 7 och beträffande beredskapskurser för kvinnlig

industriell reservarbetskraft i tab. 8.

Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under utbildningstiden,

kan erhålla sådan genom arbetslöshetskommitté eller annat

kommunalt organ. Till deltagare i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag,

vartill statsbidrag kan erhållas med 75 procent, dock högst 60

kronor per månad. Om försörjningsplikt föreligger, kan dessutom kontantunderstöd

(dagunderstöd och i vissa fall hyreshjälp) medgivas den hemmavarande

familjen. Till behövande elev i kurs, som är anordnad i hemorten,

utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta utan behovsprövning

timpenning, varierande efter ålder och dyrort från 20 öre till 45 öre per

timme.

Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft

utgår — förutom timpenning —- antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda

grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten,

dagarvode, varierande efter dyrort från kronor 2: -—- till 2: 40, och till deltagare

i kurs utom hemorten inackorderingsbidrag, likaledes varierande

efter dyrort, från 65 kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag,

som utgår av statsmedel, kunna icke uppbäras samtidigt,

och dagarvode utgår icke heller för det fall, att kontantunderstöd genom

arbetslöshetskommitté utgår. Till deltagare i dessa kurser, vilken uppbär

fastställt dagarvode — alltså till elev, som är bosatt å kursorten — kan

därjämte utgå viss ersättning för resor mellan bostad och kurslokal, vilken

ersättning maximerats till 40 öre per dag. Deltagare i beredskapskurs för

kvinnlig industriell reservarbetskraft erhåller även förmånen av fria överdragskläder

under kurstiden.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksanibeten.

Då man våren 1942 diskuterade olika möjligheter för att åstadkomma den

erforderliga begränsningen och regleringen av den allmänna och enskilda

byggnadsverksamheten, ansåg man, att detta syfte bäst kunde uppnås genom

att införa en lagstiftning om tillstånd av offentlig myndighet såsom

villkor för rätt att igångsätta byggnads- och anläggningsarbete. Det visade

sig dock icke möjligt att hinna utarbeta och till 1942 års riksdag framlägga

förslag till en sådan lagstiftning. I stället genomfördes under sommaren

1942 på grundval av tjänstepliktslagens bestämmelser örn arbetsförmedlingstvång

och företrädesrätt en reglering av byggnadsverksamheten genom

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

kungl, kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 563) om arbelsförmedlingstvång

för byggnadsverksamhet m. m. Denna kungörelse gällde till och med den

31 december 1942 och ersattes från och med den 1 januari 1943 av kungörelsen

den 11 december 1942 (nr 925) om arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet

m. m. Sistnämnda kungörelse hade i huvudsak samma

innehåll som den förstnämnda. En utförlig redogörelse för båda kungörelsernas

innehåll har lämnats i årsredogörelsen för föregående år. Vid sidan av

denna arbetskraftsreglering gällde vissa råvaruregleringar, vilka nödvändiggjorts

av materialförsörjningsläget. Genom de vidtagna regleringsåtgärderna

åstadkoms emellertid icke den begränsning av byggnadsverksamheten, som

betraktades såsom önskvärd såväl på grund av bristen på arbetskraft och

material som på grund av det allmänna ekonomiska läget. Det befanns därför

nödvändigt att tillskapa ett mera effektivt regleringssystem. Detta skedde

genom lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

och kungörelsen den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda lag, vilken lagstiftning trädde i tillämpning den 1 augusti

1943 och gäller t. o. m. den 30 juni 1944. Enligt lagen den 17 mars 1944

angående fortsatt giltighet av tillståndslagen har giltighetstiden förlängts till

och med den 30 juni 1945.

Det nya regleringssystemet innebär i princip, att byggnadsarbete från och

med den 1 augusti 1943 icke må bedrivas utan särskilt av Kungl. Maj:t eller

statens arbetsmarknadskommission meddelat tillstånd (byggnadstillstånd). I

förarbetena till den nya lagstiftningen framhölls, att densamma vöre ett led

i statsmakternas strävan att upprätthålla ett fast penningvärde och främja

en ändamålsenlig användning av förnödenheter och arbetskraft samt åsyftade

att åstadkomma en begränsning av byggnadsverksamheten inom en ram,

som bestämdes av växlingarna i fråga om tillgången på arbetskraft och material

samt förändringarna i det penningpolitiska läget, varför byggnadstillstånd

bomme att beviljas allenast för sådana arbeten, som under rådande

förhållanden kunde anses ur allmän synpunkt angelägna.

Under lagstiftningens tillämpningsområde faller liksom tidigare ej blott

egentlig byggnadsverksamhet, såsom bostadsbyggande och industriell byggnadsverksamhet,

utan även anläggningsarbeten av alla slag, såsom anläggande

av väg, järnväg, bro och hamn samt ledningar av olika slag ävensom

utförande av vattenbyggnads- och torrläggningsföretag. Byggnadstillstånd

erfordras principiellt för alla dessa byggnadsarbeten. Den möjlighet, som

tidigare förefunnits att utan angelägenhetsprövning bedriva byggnadsarbete

med stadigvarande anställd arbetskraft, är sålunda borttagen. (Beträffande

vissa undantag, se nedan.)

Då det av praktiska skäl ej ansetts möjligt att verkställa tillståndsprövning

beträffande alla byggnadsarbeten, ha smärre byggnadsarbeten undantag^

från lagstiftningens tillämpningsområde. Regeln härom har i tillämpningskungörelsens

1 § 2 st. utformats på så sätt, att annat byggnadsarbete än

rivning av hus må bedrivas utan byggnadstillstånd, såvitt för arbetets utförande

icke utöver erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

glasmästeriarbetare komma att sysselsättas mer än tre arbetare. Genom beslut

den 3 december 1943 har Kungl. Majit förordnat, att vad i nämnda

paragraf sägs om ovannämnda specialarbetare skall gälla jämväl måleriarbetare,

dock endast såvitt anginge byggnadsarbeten, som påbörjats före den

1 april 1944 och därefter utan avbrott slutfördes. Sedermera har Kungl.

Majit den 24 mars 1944 ytterligare förordnat, att vad i 1 § 2 st. tillämpningskungörelsen

sägs skall gälla beträffande måleriarbetare jämväl tills vidare

i fråga om sådana byggnadsarbeten, som påbörjats före den 1 juli 1944 och

därefter utan avbrott slutföras.

Denna undantagsbestämmelse innebär, att ett byggnadsarbete icke omfattas

av regleringen, örn det kan fullbordas med en arbetsstyrka av sammanlagt

högst tre man förutom ovan angivna specialarbetare.

Beträffande rivningsarbeten erfordras alltid byggnadstillstånd, även om

arbetsstyrkan ej uppgår till mer än tre man. Anledningen härtill är, att rivningsarbeten

ofta utgöra förarbeten till nybyggnader, samt att man, innan

rivningsarbetet verkställes, önskar pröva, örn rivningsarbetet är nödvändigt.

Utom dessa smärre arbeten må brådskande arbeten, som äro nödvändiga

för att förhindra eller avhjälpa skador och icke kunna uppskjutas, utan

hinder av att byggnadstillstånd ej inhämtats, bedrivas i erforderlig omfattning

under högst åtta dagar. Om arbetet beräknas taga längre tid än åtta

dagar, skall ansökan om byggnadstillstånd omedelbart ingivas.

Vid lagstiftningens genomförande fastställdes vissa övergångsbestämmelser.

Sålunda ringö byggnadsarbeten, som efter särskild ansökan förklarats företrädesberättigade

enligt förut gällande bestämmelser, bedrivas i enlighet med

villkoren i beslutet örn företrädesrätt.

Vidare ringö byggnadsarbeten, vilka enligt beslut av Kungl. Majit utan

särskild ansökan varit företrädesberättigade, d. v. s. vissa statliga och statsunderstödda

arbeten, fortfarande bedrivas, därest de påbörjats före den 1

augusti 1943. Den, för vars räkning arbetet bedrevs, var dock skyldig att senast

den 16 augusti 1943 göra anmälan om arbetet till vederbörande länsarbetsnämnd.

Därjämte ringö av kommun eller landsting med stadigvarande anställda

arbetare bedrivna byggnadsarbeten, som påbörjats före den 1 augusti 1943,

bedrivas utan byggnadstillstånd i samma omfattning som förut, intill dess

Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadskommissionen annorlunda förordnade. Detta

gällde även andra före nämnda dag påbörjade byggnadsarbeten, vilka

enligt förut gällande bestämmelser fått bedrivas utan att vara företrädesberättigade,

d. v. s. bland annat smärre arbeten samt vissa arbeten, vid vilka

endast äldre arbetare varit sysselsatta. Beträffande arbeten tillhörande sistnämnda

kategori av icke företrädesberättigade arbeten gällde dock, att den,

för vars räkning arbetet bedrevs, var skyldig att före den 16 augusti 1943 göra

ansökan om byggnadstillstånd, såvida ej arbetet slutfördes före nämnda dag.

Att en särskild prövning av villkoren för dylika arbetens fortsatta bedrivande

var behövlig, kan belysas av följande exempel. Sedan Kungl. Majit

under hösten 1942 lämnat utan bifall en av ett större industriföretag gjord

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

framställning om företrädesrätt för uppförande av en tillbyggnad till företagets

fabrik för en beräknad kostnad av 1 300 000 kronor, påbörjades likväl

byggnadsarbetet med hos entreprenören fast anställda arbetare samt med

av länsarbetsnämnden anvisad arbetskraft i åldern över 50 år i överensstämmelse

med då gällande bestämmelser. Vid tillståndslagstiftningens ikraftträdande

återstodo arbeten för 1 000 000 kronor, som krävde en arbetsstyrka

på omkring hundra arbetare. För att de redan nedlagda ekonomiska värdena

icke skulle tillspillogivas, måste företaget givas tillstånd till arbetets slutförande,

varvid dock till detta tillstånd fogades vissa villkor i fråga om arbetskraften.

Slutligen fingo byggnadsarbeten, som voro att hänföra till underhålls- och

reparationsarbeten, bedrivas utan byggnadstillstånd intill den 1 oktober 1943

samt i fråga örn statliga och kommunala arbeten intill den 1 januari 1944

med anlitande enbart av arbetare, vilka för utförande av sådant arbete voro

stadigvarande anställda hos den, för vars räkning arbetet utfördes. Genom en

ändring den 22 december 1943 i tillämpningskungörelsen har sedermera

bestämts, att statligt och kommunalt byggnadsarbete, vilket är att hänföra

till underhålls- och reparationsarbete, ävensom sådant annat kommunalt

byggnadsarbete, som kan beräknas draga en kostnad av högst 10 000 kronor

och för vars utförande icke erfordras, frånsett annat material, mer än ett

ton gjutna rör av stål eller järn, må bedrivas utan byggnadstillstånd med arbetstagare,

vilka för utförande av sådant arbete äro stadigvarande anställda

hos den, för vars räkning arbetet bedrives. Länsarbetsnämnden i det län, där

arbetet skall bedrivas, äger dock, i den mån särskilda skäl därtill giva anledning,

medgiva, att vid arbetet må sysselsättas jämväl specialarbetare, vilka

ej innehava sådan anställning, som nyss avsetts. Tillstånd skall sålunda

alltjämt sökas för underhålls- och reparationsarbeten, som utföras av enskilda

med stadigvarande anställda arbetare, t. ex. industriföretag med egen

byggnadsavdelning.

Förutom att ett flertal arbeten sålunda få bedrivas utan särskilt byggnadstillstånd

gäller emellertid också, att generellt byggnadstillstånd, innebärande

att någon prövning i de särskilda fallen ej behöver ske, meddelats för utförande

av vissa slags byggnadsarbeten, vilka på grund av sin natur ansetts

angelägna. För närvarande gäller detta för arbeten av följande art:

1) anordnande av skyddsrum under förutsättning att arbetet icke ingår

som del i ett annat byggnadsföretag;

2 a) byggnadsarbete, till vilket statens byggnadslånebyrå beviljat lån,

dock endast där byggnadskostnaden beräknas icke överstiga 10 000 kronor;

b) bostadsförbättringsföretag, för vilka förbättringsbidrag, nybyggnadslån

eller förbättringslån beviljats eller avses att beviljas av den statsliga egnahemsorganisationen,

varvid emellertid med hänsyn till jordbrukets behov av

arbetskraft föreskrivits att dylikt förelag ej må utan särskilt tillstånd av

vederbörande länsarbetsnämnd bedrivas under tiden 15 april—15 maj och

1 augusti—15 september;

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

3) utförande av gödselvårdsanläggning och siloanläggning för beredande

av ensilagefoder;

4) arbeten med elektriska distributionsanläggningar;

5) av domänstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag, nämligen:

a) anläggande av väg, erforderlig för framforsling av brännved, som redan

är huggen eller är avsedd att huggas under löpande produktionsår,

b) uppförande av förläggning för arbetare vid avverkningar, huvudsakligen

avseende vedhuggning,

c) uppförande av erforderlig ersättningsbyggnad efter brand samt verkställande

av arbete, vars underlåtande skulle äventyra byggnads bestånd,

d) ombyggnad eller reparation av husbyggnad, som i befintligt skick finnes

uppenbarligen icke kunna vintertid användas till bostad åt människor

eller som husdjurstall,

allt under förutsättning, att arbetena var för sig icke beräknas draga högre

kostnad än 10 000 kronor;

6) av järnvägsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag, nämligen:

a) arbeten, som stå i omedelbart samband med eller eljest äro direkt påkallade

av nu pågående eller redan genomförda banelektrifieringar,

b) ur trafiksäkerhetssynpunkt nödvändiga arbeten, såsom arbeten för telefon-,

belysnings-, växel- och signalsäkerhets- samt vägsignalanläggningar

m. m.,

c) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten

å bana och bangårdar, så ock övriga nödvändiga arbeten,

vilka sistnämnda var för sig icke beräknas draga högre kostnad än 10 000

kronor;

7) av förvaltning vid enskild järnväg eller för dess räkning bedrivna arbeten

av under 6) avsett slag;

8) av telegrafstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag, nämligen:

a) linje-, nät-, stations- och förrådsarbeten ävensom sådana mindre underhålls-

och ändringsarbeten på stationslokaler, som sammanhänga med telefontekniska

arbeten på stationerna,

b) andra nödvändiga arbeten, vilka var för sig icke beräknas draga högre

kostnad än 5 000 kronor;

9) av vattenfallsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag, nämligen:

a) sådana om- och tillbyggnadsarbeten å kraftstationer, som beräknas

draga en kostnad av högst 50 000 kronor för varje särskilt arbete,

b) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten

vid kraft- och kanalverk,

c) andra nödvändiga arbeten, vilka var för sig icke beräknas draga en

högre kostnad än 10 000 kronor;

10) av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

nödvändiga underhållsarbeten samt andra nödvändiga arbeten, vilka var

för sig beräknas icke draga högre kostnad än 10 000 kronor, allt å allmän

väg eller vad som enligt 2 § 2 st. lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar

anses lika med väg;

11) statliga och statskommunala beredskapsarbeten;

12) uppförande av sådana brandtorn jämte tillhörande vaktkojor och telefonanläggningar,

som ingå i den av Kungl. Majit den 19 juni 1942 fastställda

riksplanen för skogsbrandbevakningen eller genom Kungl. Majits beslut komma

att infogas i sagda plan;

13) av spårvägsförvaltning eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag:

a) ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga arbeten, såsom

arbeten för telefon-, belysnings-, växel- och signalsäkerhets- samt vägsignalanläggningar

m. m., dock att om vid dylikt arbete, som beräknas pågå längre

tid än en vecka, mer än tio arbetstagare komma att sysselsättas, vederbörande

spårvägsförvaltning har att före påbörjande av arbetet göra anmälan om

detsamma till arbetsmarknadskommissionen å blankett för ansökan om byggnadstillstånd;

samt

b) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten

å bana och bangårdar;

14) av generalpoststyrelsen eller för dess räkning bedrivna nödvändiga

byggnadsarbeten inom av postverket ägda eller eljest av verket disponerade

byggnader, vilka var för sig beräknas icke draga högre kostnad än 5 000

kronor.

Kommissionen meddelar härjämte byggnadstillstånd för löpande underhålls-

och reparationsarbeten för industriföretag. Det åligger företag att i

sin ansökning örn dylikt tillstånd lämna uppgift örn dels taxeringsvärdet å

de byggnader och anläggningar, som avses, dels antalet arbetare i industriellt

arbete vid ifrågavarande företag, dels ock medeltalet arbetare i underhållsoch

reparationsarbeten vid företaget för vart och ett av de fem senaste åren.

Kommissionen meddelar sedan byggnadstillstånd gällande under viss tid, vanligen

ett kvartal, för utförande av oundgängligen erforderliga reparationsoch

underhållsarbeten för uppehållande av driften vid företagets industrianläggningar

samt för underhåll av dess bostadshus, med inskränkning likväl

att uppförande av nya byggnader eller inredning av befintliga byggnader till

lokaler för ny- eller utökad produktion eller användning som personal-, kontors-

eller serveringslokaler icke innefattas i tillståndet.

Ansökan om byggnadstillstånd skall göras av den, för vars räkning arbelet

skall utföras (byggherren), å särskilt formulär, som tillhandahålles av samtliga

länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingskontor. Uppgifter skola lämnas

om byggnadsarbetets art och omfattning, örn behovet av arbetskraft och

material samt angående större transporter till och från arbetsplatsen m. m.;

särskild ansökan skall i regel göras för varje byggnadsarbete.

Prövningen av ansökningar örn byggnadstillstånd är uppdelad mellan

Kungl. Majit och arbetsmarknadskommissionen på det sätt, att Kungl. Majit

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

förbehållit sig avgörandet av ärenden rörande dels arbeten å statens byggnader

och anläggningar, dels arbeten, för vilkas utförande ansökan hos

Kungl. Maj:t om bidrag eller lån gjorts eller äro avsedda att finansieras med

lån som kommun med Kungl. Maj:ts tillstånd upptager eller för vilket kommun

med sådant tillstånd ingår borgen. Övriga ärenden angående byggnadstillstånd

har kommissionen befogenhet att själv avgöra, örn kommissionen

emellertid finner beslut i ärende inom denna grupp böra med hänsyn

till arbetets omfattning eller andra särskilda omständigheter meddelas av

Kungl. Maj:t, äger kommissionen underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Sådan underställning sker regelmässigt i sådana fall, i vilka byggnadskostnaderna

beräknas till 500 000 kronor eller däröver. Även i övrigt använder

kommissionen i stor utsträckning underställningsförfarandet. Slutligen

må i detta sammanhang framhållas, att kommissionens egna beslut i ärenden

om byggnadstillstånd kunna besvärsvägen bringas under Kungl. Maj:ts

prövning.

I regel innehåller byggnadstillstånd föreskrifter om arbetets bedrivande,

såsom bestämmelser om storleken och fördelningen på olika yrkesgrupper

av den arbetsstyrka, som må sysselsättas vid arbetet. Därjämte kunna lämnas

föreskrifter om användning av material och transportmedel vid arbetets

bedrivande.

Utöver dessa särskilda föreskrifter skola, där ej i särskilda fall annorlunda

föreskrives, tills vidare för sysselsättning av arbetskraft vid byggnadsarbete,

vartill byggnadstillstånd lämnats, följande av Kungl. Majit fastställda allmänna

föreskrifter gälla:

Skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta diversearbetare

må icke utan särskilt medgivande av arbetsmarknadskommissionen sysselsättas

i byggnadsarbete. Dylikt medgivande har lämnats för sysselsättning

av nämnda arbetare i byggnadsarbeten, som avse anläggande eller förbättring

av skogsvägar, uppförande eller reparation av bostäder för skogsarbetare

samt härför erforderliga ekonomibyggnader samt andra för utvinnande

av skogsprodukter och desammas framförande till allmän väg eller

järnväg erforderligt arbete i skogstrakter, dock allenast i den mån vederbörande

länsarbetsnämnd finner behovet av arbetskraft till sådana arbeten

icke lämpligen kunna tillgodoses på annat sätt. Vidare har kommissionen

medgivit, att fast anställda jordbruksarbetare under tiden t. o. m. den 31

mars 1944 eller den senare tidpunkt länsarbetsnämnd bestämmer må sysselsättas

i byggnadsarbete, som bedrives för arbetsgivarens (husbondens)

räkning. I en del fall kan det vara svårt att avgöra, om en arbetare bör

hänföras till någon av dessa yrkeskategorier eller till kategorien byggnadsarbetare.

Särskilt gäller detta på landsbygden bosatta arbetare, vilka tidvis

ha sysselsättning inom skogs- eller jordbruk och tidvis vid byggnads- eller

anläggningsarbeten. Det är ej möjligt att utforma en enhetlig regel, utan

avgörandet i dessa frågor måste träffas från fall till fall. Arbetsmarknadskommissionen

har i sina tillämpningsföreskrifter till lagstiftningen angivit,

att om en arbetare av sistnämnda kategori under tiden efter den 1 juli 1941

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

haft sin huvudsakliga sysselsättning i byggnadsarbete, skall han i detta sammanhang

anses såsom byggnadsarbetare. Om hans sysselsättning under tiden

efter nämnda dag mestadels utgjorts av skogs- eller jordbruksarbete,

skall den omständigheten, att han kortare eller längre perioder utfört byggnadsarbete,

icke medföra, att han må sysselsättas i byggnadsarbete utan särskilt

medgivande av arbetsmarknadskommissionen.

Liksom enligt den tidigare regleringen av byggnadsverksamheten har det

ansetts erforderligt att meddela föreskrifter om viss ålderssammansättning

för arbetsstyrkan vid byggnadsarbeten. Sålunda har föreskrivits, att arbetsstyrkan

vid varje byggnadsarbete skall sammansättas så, att vid vart tillfälle

minst en fjärdedel av de av varje arbetsgivare i arbetet sysselsatta arbetarna

utgöras av arbetare, som fyllt 50 år. På framställning av vederbörande

organisationer har Kungl. Maj:t emellertid förordnat dels den 3 december

1943 beträffande rörarbetare, dels ock den 8 januari 1944 beträffande elektriker

att föreskriften om ålderssammansättning icke skulle gälla vid sysselsättning

av dessa arbetarkategorier.

Vidare gäller, att arbetsgivare icke må vid byggnadsarbete sysselsätta arbetare,

förrän länsarbetsnämnd eller efter dess bemyndigande något nämnden

underställt arbetsförmedlingsorgan lämnat arbetsgivaren medgivande att sysselsätta

arbetaren i arbetet.

Emellertid har undantag från denna förhandsprövning av länsarbetsnämnd

medgivits för vissa arbeten på grund av överenskommelser, som träffats

mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationer inom byggnadsbranschen. Enligt

dessa överenskommelser ha organisationerna i syfte att för sina medlemmar

vinna befrielse från tillämpningen av förhandsprövningen i avseende å

byggnadsarbete förbundit sig att själva och genom sina medlemmar verka

för att medlemmarna iakttaga de villkor i avseende å arbetskraften, som

angivas i meddelade byggnadstillstånd. Undantag gäller sålunda för byggnadsarbete

eller del därav, som bedrives av arbetsgivare, ansluten till svenska

byggnadsindustriförbundet eller svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund,

i fråga om det senare förbundet dock endast i avseende

å arbete i stad. Undantag gäller vidare för arbete, bedrivet av annan arbetsgivare,

i den mån överenskommelse av samma innehåll beträffande arbetet

träffats mellan arbetsgivaren samt svenska grov- och fabriksarbetareförbundet,

svenska byggnadsträarbetareförbundet, svenska murareförbundet och

svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet; i fråga örn överenskommelse

med sistnämnda fackförbund gäller befrielse från föx-handsprövning

allenast i avseende å arbete i stad. Slutligen kan befrielse från förhandsprövning

medgivas efter särskild ansökan till arbetsmarknadskommissionen jämväl

i andra fall, då motsvarande överenskommelse träffats mellan vederbörande

arbetsgivare och arbetarorganisation. Dylik befrielse har medgivits

målaremästarnas riksförening och svenska målareförbundet. I de fall, där

undantag eller befrielse från förhandsprövning medgivits, har arbetsgivare,

som vill komma i åtnjutande därav, att göra anmälan därom till närmaste

Bihang till riksdagens protokoll 1944. t. sami. Nr 273.

3

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

huvud- eller avdelningskontor av den offentliga arbetsförmedlingen samt att

upprätta förteckningar på de arbetare, som han sysselsätter i arbetet.

Var och en, som bedriver byggnadsarbete eller är anställd i sådant arbete,

är skyldig att lämna de upplysningar och förete de handlingar, som äro erforderliga

för tillsyn över tillämpningen av tillståndslagstiftningen. Dylika uppgifter

kunna infordras av byggnadsberedningen, av arbetsmarknadskommissionen,

av byggnadskontrollanter utsedda av arbetsmarknadskommissionen,

av länsarbetsnämnder och av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

Vad som på detta sätt inhämtats må ej yppas i vidare mån än som erfordras

för tillsynens utövande.

Arbetsgivare är skyldig att på arbetsplatsen anslå avskrift av byggnadstillståndet

ävensom att därstädes hålla tillgängliga förteckningar över samtliga

av honom vid arbetet sysselsatta arbetare.

Örn byggnadsarbete bedrives utan byggnadstillstånd, där sådant erfordras,

eller i strid mot föreskrift, som meddelats i byggnadstillstånd, är straffet enligt

8 § tillståndslagen dagsböter eller fängelse. Straffbestämmelserna rikta

sig mot både byggherre och entreprenör. Beträffande byggherren ha straffbestämmelserna

dock erhållit den utformningen, att straff må ådömas, så

framt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans

vilja och vetskap. Däremot kan ansvar enligt 8 § ej utkrävas av den, som i

egenskap av arbetare utför byggnadsarbete åt annan. Jämlikt 10 § tillståndslagen

har kommissionen emellertid bl. a. möjlighet att förhindra viss arbetare

att arbeta vid ett byggnadsföretag.

Förseelser mot de i tillståndslagen meddelade föreskrifterna örn anmälnings-

och upplysningsskyldighet straffas enligt 9 § med dagsböter. För envar,

som medvetet lämnar oriktiga uppgifter, kan straffet höjas till fängelse

i högst sex månader.

Utöver dessa straffbestämmelser innehåller lagen vissa sanktionsbestämmelser.

Enligt 10 § tillståndslagen har arbetsmarknadskommissionen såsom

tillsynsmyndighet över tillämpningen av tillståndslagstiftningen rätt att, då

byggnadsarbete utföres utan byggnadstillstånd, där sådant erfordras, eller i

strid mot föreskrift i byggnadstillstånd, föreskriva förbud vid vite att fortsätta

arbetet samt förordna om beslag på redskap och material.

För att tvångsåtgärderna skola erhålla avsedd verkan är det nödvändigt,

att beslut om uttagande av vite fattas utan dröjsmål. På grund härav har

föreskrivits, att det skall ankomma på länsstyrelse och ej på domstol att

förordna örn uttagande av vite.

Med hänsyn till lagens extraordinära karaktär har ansetts, att åtal icke

bör tillgripas i fall, då andra åtgärder befinnas vara mer ägnade att befordra

effektiviteten av lagens tillämpning. På grund därav har åtalsrätten gjorts

beroende av anmälan av tillsynsmyndigheten.

Till kommissionen inkommo under tiden 1 jan.—31 juli 1943 5 786 ansökningar

orri företrädesrätt till arbetskraft för olika byggnads- och anläggningsföretag.

Av dessa överlämnades 1 439 till byggnadsberedningen för av
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

görande av Kungl. Maj :t, medan 4 347 avgjordes av kommissionen. Av dessa

senare ansökningar biföllos 3 563, medan 642 avslogos; återstående 142 blevo

antingen återkallade eller föranledde ingen åtgärd. För tillämpningen av bestämmelserna

om företrädesrätt gällde i stort sett samma principer som under

år 1942. Prövningen av ansökningarna var sålunda restriktiv; vilket föranleddes,

schematiskt uttryckt, under vintern av då rådande stora behov av

arbetskraft till skogsbruket och under övriga årstider av bristen på byggnads-

och jordbruksarbetare. Som tidigare framhållits, möjliggjorde bestämmelserna

om företrädesrätt en betydande byggnadsverksamhet utanför byggnadsregleringens

ram, varför antalet byggnadsarbeten var avsevärt större

än antalet inkomna ansökningar om företrädesrätt giver vid handen.

Antalet till kommissionen under tiden den 1 aug.—31 dec. 1943, d. v. s.

efter ikraftträdandet av lagstiftningen om tillståndstvång för byggnadsarbete,

inkomna ansökningar om byggnadstillstånd utgjorde 7 728. Därav överlämnades

1 260 ansökningar till byggnadsberedningen för avgörande av Kungl.

Maj :t, medan 6 468 ansökningar behandlades av kommissionen. Av sistnämnda

ansökningar biföllos 5 633 och avslogos 420; återstående 415 ansökningar

föranledde icke någon kommissionens åtgärd eller voro vid årsskiftet ännu

icke slutligt avgjorda.

En jämförelse med siffrorna för antalet ansökningar om företrädesrätt utvisar,

att antalet ansökningar örn byggnadstillstånd per månad räknat var

nära nog dubbelt så stort som antalet ansökningar örn företrädesrätt (1 545

resp. 826). Det större antalet ansökningar om byggnadstillstånd sammanhänger

givetvis med de minskade möjligheterna att efter byggnadstillståndslagens

ikraftträdande utföra byggnadsarbeten utan tillstånd. Vidare må framhållas,

att antalet avslagna ansökningar örn byggnadstillstånd endast utgjorde

6,5 % av totala antalet ansökningar, medan motsvarande tal beträffande

ansökningarna örn företrädesrätt utgjorde 14,8 °/o. Den lägre avslagsprocenten

beträffande de förstnämnda ansökningarna är att hänföra till den

förändring i arbetsmarknadsläget, som ägde rum under hösten.

I augusti och september år 1943 rådde fortfarande på vissa orter brist på

byggnadsarbetare, varför det då även ur arbetsmarknadssynpunkt var nödvändigt

att liksom tidigare förfara restriktivt vid meddelandet av byggnadstillstånd,

så att tillgänglig arbetskraft kunde förbehållas angelägna arbeten.

Vidare var det vid denna tid alljämt nödvändigt att i viss utsträckning kunna

överföra arbetskraft till andra näringsområden. Senare på hösten försämrades

emellertid arbetsmarknadsläget, och viss arbetslöshet uppstod på

sina håll bland byggnadsarbetarna. Denna arbetslöshet hade delvis sin förklaring

i den sedvanliga säsongvariationen i fråga örn sysselsättning av byggnadsarbetare

men även i det förhållandet, att det under senhösten och förvintern

icke längre fanns behov att i .större utsträckning överföra byggnadsoch

anläggningsarbetare till andra arbetsområden.

Denna omsvängning av arbetsmarknadsläget föranledde arbetsmarknadskommissionen

såsom tillsynsmyndighet enligt lagen om tillståndstvång för

byggnadsarbete att den 5 november 1943 lämna följande föreskrifter för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

länsarbetsnämnderna, till vilka ansökningarna om byggnadstillstånd skola

ingivas och som ha att däröver avgiva utlåtande:

»I sina yttranden över sådana ansökningar skola länsarbetsnämnderna beträffande

arbeten belägna å större orter i förekommande fall angiva, i vad

mån byggnadsarbetare av de olika yrkeskategorierna äro arbetslösa samt hur

utvecklingen på ifrågavarande del av arbetsmarknaden beräknas bliva under

vintern.

Har en mera betydande arbetslöshet uppstått eller väntas sådan uppstå å

en viss ort, må länsarbetsnämnderna sätta sig i förbindelse med personer och

företag, som fått ansökningar örn byggnadstillstånd avslagna eller som icke

ingivit ansökningar, och därvid framhålla för vederbörande, att de kunna

räkna med en välvillig behandling av sina ansökningar, därest arbetena skola

komma till utförande under vintern. Dylika uppmaningar skola dock icke

riktas till personer och företag, som ämna utföra antingen arbeten, som i förhållande

till möjligheterna att sysselsätta arbetskraft kräva jämförelsevis

mycket material, å vilket brist råder, eller också arbeten, som icke beräknas

vara i huvudsak färdigställda senast den 1 april 1944.»

I anledning härav begärdes omprövning av ett icke obetydligt antal ansökningar,

som tidigare avslagits. Vidare medgav kommissionen i cirkulärskrivelse

den 15 december 1943 till länsarbetsnämnderna, att ansökningar örn

utökning av enligt byggnadstillstånd medgiven arbetsstyrka under tiden

t. o. m. den 31 mars 1944 finge avgöras av nämnderna. Detta medgivande

har sedermera den 3 mars 1944 förlängts att gälla t. o. m. den 30 juni 1944.

I samband med ikraftträdandet av lagen om byggnadstillstånd genomfördes

i samarbete med statens industrikommissions byggnadsavdelning och statens

byggnadslånebyrås tekniska avdelning en noggrann teknisk granskning

i fråga om alla ärenden med en mera avsevärd materialförbrukning i syfte

att nedbringa åtgången av sådant material, varå tillgången är mindre god

eller brist råder. Till grund för granskningen ligger av sökanden i ansökningen

lämnade uppgifter örn byggnadsarbetets omfattning och åtgången

av vissa byggnadsmaterial ävensom vid ansökningen fogade ritningar. I den

mån för granskningen erforderliga uppgifter ej framgå av de ingivna handlingarna

begäres komplettering. Granskningen har medfört, att en minskningav

åtgången av vissa material möjliggjorts genom omkonstruktion eller användning

av annat byggnadsmaterial. I flera fall har t. ex. åtgången av byggnadsjärn

kunnat nedbringas till hälften av den ursprungligen uppgivna.

Sedan arbetsmarknadsläget under sista kvartalet 1943 undergått ovan beskrivna

förändring, medan knappheten å vissa material alltjämt förelegat, har

i fråga om materialkrävande arbeten materialåtgången ofta blivit utslagsgivande

vid beviljandet av byggnadstillstånd.

Till sist skall här lämnas en redogörelse för kontrollen över efterlevnaden

av bestämmelserna om arbetsförmedlingstvång och byggnadstillstånd. Först

må därvid erinras örn att svårigheten att uppnå en effektiv kontroll över

efterlevnaden av bestämmelserna om arbetsförmedlingstvång var en bidragande

orsak till att den tidigare på arbetsförmedlingstvånget grundade regleringen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

av byggnadsverksamheten ersatts med tillståndslagstiftningen. Enligt tjänstepliktslagen

erfordras för att en person, som bedrivit arbete i strid mot bestämmelserna

om arbetsförmedlingstvång, skall kunna fällas till ansvar härför,

att han bevisligen ägt kännedom örn bestämmelsernas innehåll. Enligt

tillståndslagen är dylik vetskap ej erforderlig för att ansvar skall kunna

drabba en person, som bedrivit arbete ulan tillstånd, där sådant erfordrats.

Vidare var det under det tidigare systemet svårare att kontrollera och av

göra om ett arbete fick bedrivas utan föregående prövning eller icke. Tillståndslagen

har gjort det lättare att avgränsa de fall, där arbete må bedrivas

utan tillstånd från sådana, där tillstånd fordras. Genom de nya bestämmelserna

har det också tillskapats sådana sanktioner, att en byggherre avhålles

från att börja ett arbete, innan tillstånd erhållits.

Kontrollen har liksom tidigare utövats av länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar

samt av särskilda vid statens arbetsmarknadskommission anställda,

till länsarbetsnämndernas förfogande ställda byggnadskontrollanter.

Kontrollanterna ha genom inspektionsresor förvissat sig om att byggnadsarbeten

inom deras distrikt bedrivits i enlighet med bestämmelserna om tillståndstvång

och, där så befunnits erforderligt, lämnat upplysningar om dessas

innebörd. Den härigenom vunna kontrollen har medfört, att bedrivande

av byggnads- och anläggningsarbete i strid mot gällande bestämmelser i stort

sett kunnat förhindras. Överträdelser ha likvisst förekommit, och kommissionen

har under senare halvåret 1943 i 37 fall låtit verkställa polisutredning,

i 25 fall förelagt vite och i 26 fall låtit föranstalta om åtal.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap.

Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under

olika förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär, att

han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills

vidare) ävensom -— med vissa undantag — från inställelse under förstärkt

försvarsberedskap,

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,

c) hempermittering för längre eller kortare lid från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen

(uppskovsgrupp II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av vederbörande

verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal

i viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas

Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från beredskapstjänstgöring

beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel dock genom

beslut i kommandoväg.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning ha

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

genelina bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under

vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda

varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket

i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare

m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrien.

Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar, har därvid

det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit

till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva

hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen

samt representanter för berörda näringsintressen.

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på

uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande

bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig

arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning

på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet

kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter

som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild

värnpliktigs arbetsuppgift.

Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till

de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.

I dessa grupper ingå icke vanliga skogsarbetare, då registrering för utfärdande

av uppgiftskort härvidlag icke ansetts genomförbar.

Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1942/43 tillfällig

registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare,

som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna

registrering medgavs under tiden januari—april 1943 hempermittering.

Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrien registrerades våren

1943. Under senare halvåret 1943 genomfördes dels ny registrering inom

vissa län av värnpliktiga skogskörare, dels kompletterades inom samtliga

län registret över män, vilka mera regelbundet åtminstone under vinterhalvåret

brukade vara anställda för skogsavverkningsarbeten av olika slag (som

huggare eller körare) eller stubbrytning. På grundval av dessa register verkställdes

hempermittering av torvpersonal under tiden 1 april—30 september

1943 och skogskörare under tiden 7 december 1943—30 april 1944.

Inom de sockerbetsodlande länen visade det sig nödvändigt att tillförsäkra

betodlarna van arbetskraft genom hempermittering från värnpliktstjänstgöring

av dylik. Hempermitteringen förbereddes genom registrering hos vederbörande

länsarbetsnämnder av värnpliktiga betskötare. Under sensommaren

verkställdes registrering av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning eller

betkörning. Dessa hempermitterades ävenledes i viss utsträckning under betskörden

(se sid. 21 ff.).

Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga,

avgav kommissionen under året yttranden över enskilda framställningar örn

hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring. Efter re
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

miss av motsvarande underdåniga framställningar från berörda värnpliktiga

avgav kommissionen yttrande över 32 547 av 66 650 inkomna dylika ärenden

(anmälan enligt eirk. SAK nr G 14/1942).

E. Planläggning, registrering ni. lii.

Efter det chefen för finansdepartementet enligt statsrådsprotokollet den 19

mars 1943 erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att föranstalta om vissa

förberedande utredningar rörande de ekonomiska problem, som kunna beräknas

uppkomma vid omställning efter ett vapenstillestånd, avgav kommissionen

förslag rörande uppläggningen av de delar av utredningsarbetet, som

ansetts böra anförtros åt kommissionen. Sedan detta förslag godkänts, igångsattes

under hösten 1943 en rad undersökningar rörande olika hithörande

arbetsmarknadsproblem. Sålunda ha undersökningar verkställts rörande friställningen

vid ett vapenstillestånd av arbetskraft från industriföretag, från

militär beredskapstjänst och försvarsväsendet i övrigt, från skogsbruk och

torvhantering samt från krisförvaltningen. Redogörelser för nu nämnda undersökningar

ha avgivits till chefen för finansdepartementet resp. den 28/i, 17/2,

24/2, 28/3 och 24/4 1944.

Vissa åt kommissionen i samband med efterkrigsplaneringen anförtrodda

utredningar ha genom Kungl. Maj :ts beslut överflyttats å andra organ. Sålunda

har utredningen angående de frågor beträffande arbetsförmedlingens organisation,

som kunde förväntas bli aktualiserade efter ett vapenstillestånd,

uppdragits åt särskilda sakkunniga. Vidare har utredningen angående de frågor

beträffande yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, som kunna väntas

bli aktuella efter ett vapenstillestånd, överflyttats till den nyinrättade

överstyrelsen för yrkesutbildning.

Det inom kommissionen sedan sommaren 1940 bedrivna arbetet med planering

och registrering av arbetsobjekt, lämpliga att vid behov igångsättas

såsom beredskapsarbeten, bedrevs även under början av 1943 av kommissionen

men fortsattes därefter av särskilda av Kungl. Majit den 21 maj 1943

tillkallade sakkunniga, den s. k. investeringsutredningen. Kommissionen har

emellertid även i fortsättningen i vissa fall beviljat kommuner statsbidrag till

kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligen dock endast

i fråga örn vatten- och avloppsledningsföretag.

Krigsindustriens mobiliseringsplanering har under 1943 förts vidare. Om

industrien vid mobilisering skulle avge all sin värnpliktiga personal till krigsmakten

skulle det betyda, att den berövades större delen av sin fullgoda,

manliga personal (män i åldrarna 20—47 år), varigenom produktionen skulle

lamslås. Det har alltså gällt, att medelst av kommissionen beviljat mobiliseringsuppskov

tillförsäkra industrien den kader av kvalificerad personal, som

behövs för att icke företagens inre oi''ganisation skall sönderbrytas, i vilket

fall ingen tilldelning av reservarbetskraft skulle kunna hålla produktionen

i gång. Mobiliseringsuppskov, som alltså är förutsättningen för reservarbetskraftens

utnyttjande, måste dock av militära skäl snävt begränsas till voly
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

men. I själva verket har den totala volymen under de fyra sista krigsåren

hållits i stort sett konstant och strax under det maximum, som kalkylerats ur

militära faktorer. Uppgiften har därför bestått i att genom revisioner av

volymen i dess helhet en å två gånger örn året, jämte partiella ingrepp dessemellan

på förekommen anledning, göra sådana förändringar inom totalvolymen,

att i möjligaste mån varje uppskovsman kommer på rätt plats. Härvidlag

måste man givetvis beakta uppkommande förändringar av graden av

krigsviktighet hos de olika företagen. Revisionerna ske i nära och kontinuerligt

samarbete med industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den

skull är förlagd till arbetsmarknadskommissionens lokaler. Ej mindre viktigt

är att kontroll utövas av att uppskovsbehovet är rätt kalkylerat och att uppskovsmännen

ha den sysselsättning, som motiverat uppskovet. I sådan avsikt

företagas besök av representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna

vid ett 70-tal företag årligen. Besöken avse jämväl att giva företagen

tillfälle att diskutera principiella sidor av uppskovsväsendet och att vidmakthålla

ett ömsesidigt förtroende. Den sociala sidan av saken —- beredskapsbördans

i möjlig grad jämna fördelning — har kommissionen sökt tillgodose

dels genom att frigöra uppskovsmännen i omgångar för tre månaders militärtjänstgöring

(tills vidare av militära skäl inställt), dels medelst ombyte av

uppskovsman. Samma syfte tjänar den främst av militära (och i viss mån

av industriella) skäl tillämpade grundsatsen att koncentrera uppskovsvolymen

till de äldre årsklasserna med företräde för mindre vapenföra värnpliktiga.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet

för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från

och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,

vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.

Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning,

i förekommande fall under tjänstledighet, ha industrikonsulenterna bistått

krigsviktiga industriföretag vid mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet

ägnats frågan om anskaffande och utbildning av reservarbetskraft

och välfärdsanordningar för denna. Från arbetsgivareföreningens sida

ha fackkonsulenter verkat för en rationell mobiliseringsplanering.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) föreskrevs

skyldighet för myndighet eller organisation, som handhar planläggning av

beredskapsuppgift, att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter

till beredskapsregistren rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten

eller organisationen äger taga i anspråk. Registren utgöra underlag för lösande

av de konflikter, som uppstå, när en och samma person tages i anspråk

för två eller flera uppgifter, vilka icke låta sig förenas. Genom att även reservarbetskraften

upptages i registret avses bl. a. att bevaka, att dylik personal

icke genom senare inträffad anslutning till beredskapsorganisation eller

uttagning till sådan beredskapsuppgift, som helt och varaktigt kan beräknas

taga vederbörande i anspråk, undandrages det verk, vilket anmält personalen

i fråga till registrering som reservarbetskraft.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

De ur krigssynpunkt viktiga industriföretagen och vissa för folkförsörjningen

betydelsefulla företag ha erhållit rätt att hos länsarbetsnämnd registrera

anskaffad frivillig reservarbetskraft i ett särskilt reservarbetskraftsregister.

Dylik reservarbetskraft registreras jämväl i beredskapsregistret, i vilket även

i jordbruksblockens mobiliseringsplaner förtecknad reservarbetskraft ingår.

För speciella ändamål hos länsarbetsnämnderna tidigare upprättade register

över skogsarbetare, skogskörare m. fl. kategorier ha under år 1943 reviderats.

Arbetet med iordningställandet av uttagningsregister för arbetsmarknads-- och civilförsvarsändamål av det genom 1943 års beredskapsmönstring (k.k.

den 16 okt. 1942, nr 819) införskaffade uppgiftsmaterialet, omfattande drygt

3 milj. dubbla mönstringsblanketter, slutfördes planenligt av länsarbetsnämnderna

under sensommaren och förhösten. Uppgiftsmaterialet har härefter

börjat utnyttjas för tillgodoseendet av bl. a. den krigsviktiga industriens och

jordbrukets behov av reservarbetskraft i händelse av krig och vid uttagning

av personal för olika civilförsvarsändamål. Materialet har därjämte utgjort

underlag för aktualisering av vissa delar av beredskapsregistren.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 december 1943 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen

att vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig överensstämmelse

med innehållet i en inom kommissionens kansli utarbetad promemoria

vidmakthålla det genom beredskapsmönstringen inbragta uppgiftsmaterialet

i aktuellt skick. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat två kungörelser

i ämnet, den ena (nr 928) om skyldighet att lämna mönstringsuppgift,

den andra (nr 929) örn skyldighet för pastor att lämna flyttningsuppgift.

Erforderliga åtgärder för anordnandet av den i förstnämnda kungörelse

föreskrivna beredskapsmönstringen för år 1944 av svenska barn, som äro

födda år 1929, ha vidtagits av kommissionen. Den genom ovannämnda kungörelser

möjliggjorda aktualiseringen av de på grundval av beredskapsmönstringen

upprättade registren pågår f. n. hos länsarbetsnämnderna.

Jordbrukets arbetsblockorganisation är f. n. reglerad dels genom Kungl.

Maj:ts kungörelse den 18 juli 1942 angående organisation av arbetsblock

inom jordbruket (nr 639), dels genom Kungl. Maj:ts instruktioner den 5

februari 1943 för riksblockmyndigheten (nr 53) och för länsblockmyndigheterna

(nr 54). I arbetsmarknadskommissionens redogörelse för verksamheten

1942 lämnades en översikt över blockorganisationens uppbyggnad samt

för de inom arbetsblocken upprättade mobiliseringsplanerna (s. 80—81). Den

under 1943 fortsatta planeringen har huvudsakligen bestått i anskaffande av

ytterligare reservarbetskraft samt komplettering och revidering i övrigt av

mobiliseringsplanerna. Utbildningen av reservmaskinskötare har fortgått

under ledning av hushållningssällskap och länsblockmyndigheter. Under 1943

utbildades sålunda över 3 600 personer, varför totala antalet utbildade reservmaskinskötare

nu uppgår till över 5 700. Därjämte har reservarbetskraft utbildats

i handmjölkning. Samtliga utbildade äro uppförda i länsarbetsnämndernas

beredskapsregister. — Riksblockmyndigheten har iordningställt en

blankett för växtodlingsplan, som i första hand är avsedd att användas av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

krigstjänstskyldiga blockmedlemmar. Vid inkallelse av blockmedlem kan

denne överlämna växtodlingsplanen till blockledaren, vilken tack vare uppgifterna

i planen kan organisera driften inom blocket.

Inkallelserna till militärtjänst under eftersommaren 1943 medförde ett visst

behov av att arbetsblocken trädde i funktion. Enär tidigare av livsmedelskommissionen

och arbetsmarknadskommissionen samt riksblockmyndigheten

framlagt förslag till arbetsblocklag, innefattande bl. a. bestämmelser örn arbetsblockens

verksamhet under ett verkställighetsskede, då icke slutgiltigt behandlats,

fanns endast möjlighet att utnyttja blockorganisationen på frivillighetens

väg. För att underlätta detta utfärdades den 16 juli 1943 en kungl,

kungörelse om förskott av statsmedel i vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten

inom jordbruket (nr 626). Enligt kungörelsen kan blockmedlem

eiler annan, som efter anvisning av blockfunktionär ställt arbetskraft,

dragare eller maskinell utrustning till förfogande för medlem av arbetsblockorganisationen,

erhålla ersättning härför genom förskott av statsmedel,

om särskilda omständigheter föranleda detta. För belopp, som sålunda

lämnats i förskott, inträder statsverket i mottagarens rätt gentemot

den ersättningsskyldige. Befrielse från skyldighet att till statsverket återbetala

förskjutna medel kan medgivas av riksblockmyndigheten, när synnerliga

skäl tala därför. Anvisningar örn kungörelsens tillämpning ha utfärdats av

riksblockmyndigheten. Förskott av statsmedel har visserligen behövt utbetalas

endast i ett fåtal fall, men kungörelsen har genom sin blotta existens i

mycket hög grad underlättat den frivilliga samverkan inom blocken.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar

vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala

hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december 1940, har

Tab. 9. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1943 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

1934

1935

1986

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Januari ..............

950

54-5

65''7

54-6

65''7

132-9

53-1

196-2

82-8

39-6

Februari..............

91-4

54-0

64-7

53-8

71-2

130-4

52-3

229-8

72-1

38-0

Mars ................

85''9

521

63''6

52-2

72-3

135-8

52-6

235-2

655

38-8

April ................

82-3

51-fi

62-1

47''7

76-1

147-0

39-7

309-5

50-8

46-4

Maj..................

74-4

52-6

56-5

45-8

871

127-6

44-7

313''6

40''5

62-1

Juni..................

68-5

51-3

50-6

44-2

104-0

105-1

55-5

297-9

38-4

66-2

Juli..................

62-1

49-4

50-5

45’6

102-6

91-8

85-6

205-1

42-9

65-7

Augusti ..............

57''6

50-2

49-8

46-1

104 3

87-2

119-0

144-7

44-4

66-3

September............

52-1

52-2

50''7

46-8

110-6

87-8

128-9

108-5

48-3

71-7

Oktober..............

51-5

55-5

52-5

50-2

112-6

87-2

132-3

78-2

50-6

85-2

November............

53-9

58'' 9

53-1

56-3

116 6

82-7

132-0

71-9

45-1

111-9

December ............

54-3

62-4

53-2

60-9

125-8

63-3

157-1

83-4

43-9

135-9

Medeltal

70''0

536

57''8

512

88-9

108-4

761

160-2

55-4

57-5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tali. 10. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1934—1943,

Månad

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Januari ..............

1478

1251

810

433

268

321

252

258

268

178

Februari..............

1529

1219

759

417

270

333

239

282

264

172

Mars.................

1 525

1180

727

373

254

333

227

289

254

170

April.................

1437

1051

666

335

232

315

178

285

229

163

Maj..................

1337

901

568

277

216

286

159

268

204

155

Juni..................

1270

840

482

231

204

266

140

251

190

141

Juli..................

1 220

722

426

218

187

232

169

240

177

133

Augusti ..............

1 1(50

709

421

227

186

227

180

228

173

136

September............

1138

691

400

215

194

226

193

225

168

138

Oktober..............

1 178

734

409

230

219

250

208

235

161

143

November............

1232

796

429

244

253

266

223

242

164

171

December ............

1252

833

427

252

277

265

220

255

171

187

Medeltal

1313

911

544

288

230

277

199

255

202

157

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

Tab. 11. De hjälpsökande arbetslösas fördelning'' på vissa geografiska områden

åren 1934—1943. Årsmedeltal.

1 n

Områden

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Antal

Städer ................

41307

22 610

15 893

10 272

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4 325

därav

Stockholm............

10 643

5 081

3 436

2 053

1 323

986

1 903

4 131

2 314

1 424

Göteborg.............

6 787

3 746

2 399

1 283

1 185

1 048

2 630

4 574

2 399

1 206

Malmö...............

2 707

1 375

1 189

862

780

561

957

1 331

755

339

Summa storstäder

20 137

10 202

7 024

4 198

3 288

2 595

5 490

10 036

5 468

2 969

Övriga städer........

21 170

12 408

8 869

6 074

5 355

4 292

3 214

4 984

2 663

1 356

Landsbygd ............

73 495

38 971

19 708

7 941

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

därav

Göteborgs o. Bohus län

5 851

4 078

2 584

1 479

1 221

1 092

1 303

1 787

1 621

1 077

Västernorrlands län.. . .

10 935

6 776

4 860

2 656

3 133

3 844

1 841

2 510

) 362

1 217

övriga län...........

56 709

28 117

12 264

3 806

3 192

5 733

1 519

2 902

1 192

462

Summa

114 802

61581

35 601

18 213

16189

17 556

13367

22 219

12306

7 081

Procent

Städer.................

36-0

36-7

44-6

56-4

53-4

39-2

65''1

67''6

66-1

61-1

därav

Stockholm............

9''3

8’3

9-7

11-3

8-2

5''6

14''2

186

18*8

20''1

Göteborg.............

5 9

6-1

6-7

7*0

7-3

6-0

19''7

20''6

19''6

17*0

Malmö...............

2-4

2''2

3-3

4-7

4’8

3''2

7-2

6''0

6''1

4‘8

Summa storstäder

17-6

16-6

19''7

23''0

20''3

14-8

41''1

45''2

44''4

41''9

övriga städer ........

18-4

20''1

24''9

33-4

33-j

24''4

24*0

22''4

2L7

19*2

Landsbygd ............

64-0

63-3

55É4

43-6

46-6

60''8

34-9

32''4

33-9

38-9

därav

Göteborgs o. Bohus län

51

6-6

73

8*1

7-5

6''2

97

8''0

131

15''2

Västernorrlands län. . . .

9''6

ILO

13-7

14(5

19-4

21''9

13-8

lfa

11''1

17''2

övriga län...........

49''4

46''7

34''4

20*9

19''7

32''7

11-4

18''1

9''7

6''6

Summa

1000

100- 0

100-0

1000

1000

100-o

100-0

1000

1000

1000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

försöksvis tillämpats även under 1943. I det följande redogöres för hjälpverksamhetens

omfattning och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad

under åren 1934—1943 ingå i de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden,

som lämnas i tab 2 (s. 9). I tob. 9 har vidare antalet hjälpsökande under

ifrågavarande tid angivits i procent av motsvarande antal samma månad

föregående år. Av tabellerna framgår, att antalet hjälpsökande arbetslösa under

större delen av 1943 var avsevärt lägre än under motsvarande tid föregående

år. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör beaktas, att den kraftiga tillväxten

av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna under de senaste åren

(jfr s. 16) inverkat på hjälpsökandesiffrorna. Den säsongmässiga ökningen i

hjälpsökandefrekvensen under årets första månader uteblev nästan helt, och

för nästan samtliga månader t. o. m. oktober noterades de lägsta siffror som

Talj. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1934—1943.

År sm edeltal.

Län

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1948

Stockholms stad......

10 643

5 081

3 436

2 053

1323

986

1903

4131

2 313

1424

Stockholms..........

4 411

2 216

1132

416

187

153

277

1227

569

168

Uppsala.............

1874

1041

470

265

282

227

137

230

120

56

Södermanlands......

1 891

625

273

160

157

109

158

350

70

10

Östergötlands........

3 563

1348

774

524

466

362

260

534

337

91

Jönköpings...........

2160

1106

628

295

219

218

183

309

152

65

Kronobergs..........

2 022

962

452

164

142

187

110

133

43

15

Kalmar..............

3 815

2115

1080

420

410

399

276

502

198

76

Gotlands ............

410

153

129

102

100

71

29

70

49

38

Blekinge .............

4 944

3195

1612

814

637

794

323

303

142

91

Kristianstads.........

2117

889

342

132

107

104

55

87

43

22

Malmö stad..........

2 707

1375

1189

862

779

562

957

1 331

755

339

Malmöhus i övrigt....

5185

2 616

1713

1248

1096

661

498

767

494

251

Hallands.............

1 454

882

574

409

371

253

159

260

143

36

Göteborgs stad ......

6 787

3 746

2 399

1283

1 186

1047

2 630

4 574

2 398

1206

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

7 208

5 019

3 332

2 022

1 724

1541

1736

2 353

2 001

1298

Älvsborgs ............

2 724

1435

765

427

279

231

207

276

114

50

Skaraborgs ..........

1866

959

455

203

196

82

32

83

40

29

Värmlands ..........

6 579

3 836

1669

513

515

1121

309

325

214

182

Örebro..............

3 919

1898

887

329

199

168

210

200

92

128

Västmanlands........

2 201

653

174

57

46

44

51

80

19

1

Kopparbergs.........

5 989

2 904

1195

274

121

154

105

66

31

16

Gävleborgs ....... ..

6 764

3 984

1874

747

554

742

336

499

167

79

Västernorrlands......

11 486

7 037

5 072

2 809

3 266

3 954

1927

2 685

1 484

1271

Jämtlands ..........

2 405

1086

307

30

25

212

43

65

13

1

Västerbottens........

3 692

1872

897

299

345

637

191

332

85

26

Norrbottens..........

5 886

3 550

2 773

1359

1457

2 537

265

447

220

112

Hela riket

114 802

(il 581

35 601

1S213

16189

17 556

13 367

22219

12 306

7 0S1

Städer

41307

22 610

15 893

10 272

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4325

Landsbygd

73 495

38 971

19 708

7 941

7 546

10 669

4 663

7199

4 175

2 756

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

förekommit sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst (1922). Årsminimum,

som de båda närmast föregående åren inträffat i oktober, noterades emellertid

redan i augusti och därefter skedde en oavbruten försämring i jämförelse

med 1942 års hjälpsökandefrekvens, vilken från och med november överträffades.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tub. 10. Det

var med undantag av november och december lägre än under föregående år.

Minimum noterades för juli med endast 133 rapporterande kommuner. Vid

1943 års utgång rapporterade 188 av rikets 2 520 kommuner arbetslöshet.

Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock till 45,4 procent

av folkmängden i hela riket. I 150 kommuner (80,6 procent av rapportkommunerna)

var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av folkmängden, i

13 kommuner 1—2 procent, i 9 kommuner 2—3 procent och i 14 kommuner

mer än 3 procent. Kommuner med en arbetslöshet av 4 procent och däröver

voro Näsinge och Svenneby i Göteborgs och Bohus län samt Bjärtrå, Nätra och

Timrå i Västernorrlands län. Timrå uppvisade den högsta siffran, 8,1 procent.

Tab. 18. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1934—1943. Arsinedeltal.

Län

1984

1935

1986

1987

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Stockholms stad......

20-4

9-7

6-4

3-8

2-4

1-7

3-3

7-o

3-9

2-3

Stockholms..........

16-3

8-2

4-2

1-5

0-7

0-5

l-o

4-3

2-0

0-6

Uppsala.............

13-5

7''5

3-4

1-9

2-0

1-6

l-o

17

0-9

0-4

Södermanlands.......

10-1

3-3

1-4

0-8

0-8

0-6

08

1-8

0-4

o-l

Östergötlands........

11-4

4-3

2-5

1''7

1*5

1-2

0-8

1-7

1-1

0-3

i Jönköpings ..........

9-2

4-7

2-7

1-2

0-9

09

0-8

1-3

06

0''3

Kronobergs..........

13-0

62

2-9

1-1

09

1''2

0-7

0-9

03

o-l

Kalmar..............

16-4

9-1

4-7

1-8

1-8

1-7

1-2

2''2

0-9

0-3

Gotlands.............

7''1

2-6

2-2

1’8

1-7

1-2

0''5

1-2

0-8

0''6

Blekinge.............

33-8

21-9

ILO

5''6

4''4

5-5

2''2

2-1

l-o

0''6

Kristianstads ........

8-5

3''6

1-4

0''5

0-4

0-4

0-2

0-4

0-2

0T

Malmö stad..........

20-5

9''9

8-4

6''0

5-3

3-7

6''2

8-6

4-8

2-1

1 Malmöhus i övrigt....

13-5

6-9

45

3-3

2-9

1-8

1-3

2-1

1-3

0-7

Hallands............

9-6

5-8

3-8

2-7

2-4

1-7

l-o

1-7

0''9

0-2

Göteborgs stad ......

Göteborgs och Bohus i

26-9

14-7

9-3

4-9

4-4

3''8

9-4

16-3

8''5

4-2

övrigt ............

33-9

23''6

158

9-6

8-3

7-5

8-5

11-5

9-8

6-4

Älvsborgs............

8-ti

4-5

2-4

1-3

0’9

07

06

0-8

0''3

0''2

Skaraborgs...........

7-7

4-0

1-9

0-8

0-8

0-3

0-1

03

0-2

0l

Värmlands ..........

24-1

140

6-t

1 9

1-9

4-2

1-2

1-2

0''8

0-7

Örebro..............

17 9

8-7

4-1

1-5

0''9

0''8

0-9

0-9

0-4

0-6

Västmanlands........

13''6

4''0

1-1

0-3

03

0-3

0''3

0-5

o-i

00

Kopparbergs.........

23-9

Ilo

4-8

11

0-5

06

0-4

0''3

0-1

o-l

Gävleborgs...........

24-1

14-2

6-7

2-7

2-0

2-7

1-2

1-8

06

0''3

Västernorrlands......

40-8

24-9

18-0

10-0

11-7

14-2

7-0

9''7

5''4

4-6

Jämtlands...........

17''7

8-0

2''2

0-2

0-2

1-5

0-3

0-5

o-l

O-o

Västerbottens........

17-5

8-8

4''2

1''4

1-6

2-9

0''9

1-5

04

01

Norrbottens..........

29-3

17-2

13-4

65

6-9

12-0

1-2

2-1

l-o

0-5

Hela riket

18-5

9-9

5-7

2-9

2''6

2-8

2-1

3-5

1-9

ll

Städer

19-9

10-7

7-4

4-7

3-9

30

37

6-3

3-3

1-7

Landsbygd

17-8

9-4

4-8

2''0

1-9

2''6

1-2

1-8

11

0-7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tal). 14. Be hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1934—1943.

Årsmedeltal.1 1 * 3 *

Yrkesgrupper

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1910

1941

1942

1943

Antal

Jordbruk och skogshus- hållning ............

17 786

6 587

1739

514

891

2121

355

410

209

112 i

Jordbruk ..........

9 140

8 188

790

295

242

321

162

221

118

38

Skogshushållning ....

8 646

3 399

949

219

649

1 800

193

189

91

74

Industri och hantverk ..

48 830

28110

17 684

9 347

8 348

8 283

8 239

14 835

8 341

4 599

Malmbrytning och me-

tallinäustri........

12 326

5 165

2 840

1 138

1 013

932

673

1 126

609

251 !

Jord- och stenindustri

10 612

6 958

3 845

1 841

1 338

1 481

1 458

2 147

1 780

1 146

Trävaruindustri ....

8 905

5 929

4 262

2 406

2 409

2 475

1 290

1 576

814

542

Byggnadsverksamhet

8 445

5 585

3 805

2 317

2 195

2 317

3 705

7 895

4 301

1 908

Övriga industrier.. ..

8 542

4 473

2 932

1 645

1 393

1 078

1 113

2 091

937

752

Sjöfart och fiske ......

2 304

1269

727

349

277

251

245

404

207

90 1

Handel, samfärdsel och

allmän tjänst........

9 342

5 490

3 599

2 265

1796

1506

1970

3 709

2122

1363

Husligt arbete..........

210

45

53

37

27

25

35

80

45

21

Arbete, ej hänförligt till

annan grupp........

36 330

20 080

11799

5 701

4 850

5 370

2 523

2 781

1382

896

Summa

114 802

61581

35601

18213

16189

17 556

13 367

22 219

12306

7 0S1

Procent

Jordbruk och skogshus-

hållning............

15-6

10-7

4''9

2-8

5-5

12-1

2-7

1-8

1-7

1-6

Jordbruk ..........

8''0

5-2

2*2

l‘G

1*5

1-8

1*2

l-o

l-o

0*5

Skogshushållning ....

7‘o

5’5

2-7

1*S

4*0

10-3

1-5

0*8

0-7

1-1

Industri och hantverk ..

42-5

45''6

49''7

51-3

51-6

47-2

61-6

66-8

67-8

64-9

Malmbrytning och me-

tallindustri........

10''7

8-4

8-0

6*3

62

5-3

5’0

5''1

4''1

3-5

Jord- och stenindustri

9-2

11-3

lo-s

10-1

8-3

8-4-

10''9

9*7

14-5

16-2

Trävaruindustri ....

7-8

9-e

12''0

13-2

14-9

14''1

9-7

7-1

6-g

7-7

Byggnadsverksamhet

7-4

9''1

10-7

12-7

13''G

13-2

27-7

35-5

35-0

26-9

Övriga industrier ...

7*4

7-2

8''2

9-0

8''6

6-2

8*3

9-4

7-G

10-6

Sjöfart och fiske ......

2-0

2-1

20

1-9

1''7

1-4

1-8 -

1''8

1-7

1-3

Handel, samfärdsel och

allmän tjänst........

8-1

8''9

10-1

125

11-1

8-6

14-7

167

17''2

19-2

Husligt arbete..........

0.2

o-l 1

0-2

0-2

0.2

o-l

0-3

0-4

0''4

0-3

Arbete, ej hänförligt till

till annan grupp ....

31-7

32-6

33-1

3T3

29-9

30-6

18-9

12-5

11-2

12-7

Summa

100-0

100 0

100-0

lOOo

100-0

100 o

100 0

100-o

100-0

100o

1 För tiden sl/i 1938—8% 1940 ha i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden var i stort sett densamma

som under de tre närmast föregående åren. Av tab. 11 framgår, att

3/i av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna samt Göte
borgs

och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rappor
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

terades där under 1943 5 263 hjälpsökande arbetslösa mot 8 451 under föregående

år.

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1943 61,1 procent hemmahörande

i städer, därav 41,9 procent i storstäder, och 38,9 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

tab. 12, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1934

—1943, och i tab. 13, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden

i respektive län. Under 1943 var för första gången under tioårsperioden

det absoluta antalet hjälpsökande högst i Stockholms stad. Därnäst

följde Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Västernorrlands län

samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning. Två län, Västmanlands och Jämtlands,

hade i medeltal endast en hjälpsökande arbetslös under året. I förhållande

till folkmängden var arbetslösheten liksom föregående år störst

i Göteborgs och Bohus län i övrigt och därnäst i Västernorrlands län. Samtliga

län utom Örebro län uppvisade lägre arbetslöshetssiffror under 1943 än

1942 och i detta län hade endast en obetydlig ökning ägt rum. Det mot slutet

av året försämrade arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län medförde, att

vid december månads utgång mer än V* av samtliga hjälpsökande kommo på

detta län.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,

som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1942 och 1943.

I tab. 14 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper

åren 1934—1943. Av tabellen framgår, att nämnvärd förskjutning i yrkesfördelningen

sedan föregående år inträffat endast i fråga om byggnadsverksamhet,

vars relativa andel i klientelet minskade från 35,0 till 26,9 procent.

Av de hjälpsökande tillhörde 62,3 procent yrkesgrupperna byggnadsverksamhet,

jord- och stenindustri samt handel, samfärdsel och allmän tjänst.

Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1933—1943.

Tidpunkt

Antal

P r

Dcent

16—25

år

26-50

år

över 50

år

Summa''

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa

30/n 1933

57 412

90 396

22 395

170 203

33-7

53-1

13-2

100-0

S1/i0 1934

26114

46 023

12 373

84 510

30 9

54-5

14-6

100-0

31/t 1935

10 055

22 811

7 466

40 332

24-9

56-6

18-5

100-o

sl/7 1936

3 899

11 449

4 582

19 930

19-6

574

23-0

100-0

31A> 1937

1031

4 911

2 858

8 800

11-7

55-8

32#5

100-0

so/n 1939

1 799

8 064

3 526

13 389

13 5

60-2

26-3

1000

S1/v 1940

408

4 445

3 049

7 902

5-2

56-2

38T>

100-0

31/n 1940

2 470

14186

6 813

23 469

10-5

60-5

29-0

100-0

Slh 1941

1 167

9 225

5 813

16 205

7-2

56-9

35''9

ioo-o

sl/i9 1941

1438

10 459

7 686

19 583

7-3

534

39-3

100-0

31/j 1942

225

2 974

3 76.0

6 959

3-2

42-7

541

100-0

31/i21942

412

3 885

4 295

8 592

4-8

45-2

50-0

100-0

sl/7 1943

123

1498

2 950

4 571

2-7

32-8

64-5

100-0

31/i2 1943

659

5 686

5 331

11 676

5-6

48-7

45-7

100-0

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Inom samtliga yrkesgrupper var antalet arbetslösa lägre än under föregående

år.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december

anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången

av 1943 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet

(3 247), diversearbete (1 478), pappersindustri (1391), jordoch

stenindustri (1 206), landtransport (1 161), träindustri (1 039) samt kontors-,

affärs- och lagerarbete (534).

I tab. 15 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning

vid vissa tidpunkter. Av tabellen framgår, att klientelet under 1943 i genomsnitt

var äldre än vid någon tidpunkt tidigare. Den 31 juli voro sålunda

icke mindre än 64,5 procent av de hjälpsökande över 50 år, och antalet ungdomsarbetslösa

(16—25 år) uppgick endast till 2,7 procent. Vid utgången av

året hade dock en avsevärd föryngring av klientelet ägt rum, och antalet personer

som fyllt 50 år uppgick den 31 december till 45,7 procent, samtidigt

som de ungdomsarbetslösa ökat till 5,6 procent.

Kvinnorna utgjorde liksom under tidigare år endast en ringa del av de

Tab. 16. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller i annan ordning

till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga

beredskapsarbeten fördelade länsvis. Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare J

1941

1942

1943

1941

1942

1943

Stockholms stad ........

1441 000

—

—

216 150

—

—

Stockholms ............

7 283 800

362 200

83 500

727 640

135 310

11 400

Uppsala................

1020000

—

—

153 000

—

—

Södermanlands..........

2 470 700

—

—

370 605

—

—

Östergötlands ..........

—

—

—

—

—

—

Jönköpings..............

129 100

880 000

—

16 700

—

—

Kronobergs ............

20 000

471 200

19 000

—

70 680

1900

Kalmar ...............

—

—

—

—

—

—

Gotlands................

—

—

—

—

—

—

Blekinge ...............

62 500

—

—

12 500

—

—

Kristianstads ...........

708 700

—

—

141 740

—

—

Malmö stad ............

—

—

—

—

—

—

Malmöhus i övrigt......

—

755 000

—

—

82150

—

Hallands ..............

—

36 000

—

—

8 000

—

Göteborgs stad..........

—

—

—

—

—

—

Göteb. o. Bohus i övrigt

39 000

—

—

''2 200

—

—

Älvsborgs ..............

1 905 500

—

175 800

181 650

—

26 370

Skaraborgs..............

—

—

—

—

—

—

Värmlands..............

—

—

—

—

—

—

Örebro ................

321 000

—

—

48150

—

—

Västmanlands ..........

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs ...........

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs..............

—

—

*

—

—

—

Västernorrlands ........

2 478 700

—

—

126 170

—

—

Jämtlands .............

—

—

—

—

—

—

Västerbottens ..........

—

—

—

—

—

—

Norrbottens ............

—

—

—

—

—

—

Summa

17 880000

2504 400

278300

1996505

296140

39 670

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

hjälpsökande arbetslösa. Under 1943 voro i genomsnitt 105 av samtliga hjälpsökande

kvinnor; vid årets utgång voro 98 (0,8 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under

de gångna åren städse varit ringa. Vid 1943 års utgång voro 156 eller 1,3

procent av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun,

där de erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Ari) etslinj en.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som

kommissionen under år 1943 åtagit sig att utföra, ha samtliga varit egentliga

försvarsarbeten eller eljest av betydelse för försvaret och folkförsörjningen.

Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå ej i det följande annat än i fråga om

antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster. En fullständig förteckning

över andra arbeten, som kommissionen under år 1943 åtagit sig, återfinnes

i bilaga 3. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller

i annan ordning till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna

statliga beredskapsarbeten belysas i tab. 16. En förteckning över

under år 1943 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i

bilaga 4.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren

1934—1943 framgår av tab. 17. Under 1943 sysselsattes i genomsnitt 1 444

arbetslösa, varav 50,9 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet

sysselsatta arbetslösa voro 70,8 procent försörjningspliktiga.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1934—1943.

Hänvisade från

Därav

Hänvisade från

Därav

från

städer

%

från

städer

%

JÅrsmedeltal

städer

lands-

bygd

hela

riket

1943

städer

lands-

bygd

hela

riket

1934

1935

4 700

17 984

22 684

20-7

821

760

1581

51-9

5 097

11669

16 766

30-4

Februari ....

1 145

782

1927

59-4

Mars........

991

730

1 721

57-6

1936

3124

1896

5 944

2 316

9 068

4 212

1951

34-5

450

49-0

828

582

1410

58-7

1937

715

539

1254

57-0

1938

956

995

682

670

1352

50-4

1939

517

994

lön

342

Juli ........

616

715

1331

46''3

1940

543

620

1163

46-7

Augusti......

564

800

1364

41-3

1941

1519

1281

2 800

54É3

September ..

521

844

1365

38-2

Oktober ....

607

761

1368

44-4

i 1942

1018

1177

2195

46-4

November ..

671

762

1 433

46-s

| 1943

735

709

1444

50-9

December....

652

567

1 219

53-5

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt

därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. in.

april 1942 även musikerhjälp.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1-saml. Nr 273.

4

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1943 vörö av de vid

kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 42,4 procent

sysselsatta inom hänvisningslänet mot 44,4 procent vid samma tid föregående

år. Av arbetarna kunde 19,3 procent utnyttja sin ordinarie bostad

(dagkolonister), 80,1 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar

och 0,6 procent i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta vissa

sociala förmåner, såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från arbetsplatsen,

ersättning med 2 kronor per dag för sjukdagar m. m. De arbetare,

som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en avgift

av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för värme, lyse,

sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den

dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställdes på kommissionens

bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå vid

statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi (exklusive försvarsarbetena) under åren 1942 och 1943 framgå av följande

sammanställning.

1942 1943

Kronor % Kronor %

Arbetskostnad ....

Administration.....

Sociala kostnader . ,

21:18

2: 29

0: 68

87-7

9-5

2-8

19: 69

1: 92

1: 12

86-e

8.5

4''9

Summa

24:15

100-o

22: 73

100o

därav kontant

utbetalade arbetslöner

13: 52

56-o

12: 84

56-5

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under åren 1941—1943 framgå av

tab. 18. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke, in
-

Tab. 18. Medel dagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi åren 1941—1943. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Vägarbeten

Andra arbeten1

Samtliga arbeten

1941

1942

1943

1941

1942

1943

1941

1942

1943

Januari ............

9: 76

11: 76

12:32

14: 08

14:48

17: 20

11:36

12: 88

15: 76

Februari............

9: 68

11: 52

12: 08

14: 88

14: 96

17: 28

11: 36

12: 80

15: 92

Mars ..............

10: 08

11: 68

11: 92

15: 84

15: 28

16: 88

11: 52

13: 04

14: 88

April ..............

10: 48

14: 40

12:24

15: 12

15: 44

17: 76

11: 52

15: 04

14: 64

Maj................

10: 72

13: 60

12: 32

14: 64

16: 24

17: 68

11: 68

15: 28

14: 24

Juni................

11: 12

14: 16

13: 20

14:56

16: 72

18:88

12: 24

15: 92

15: 20

Juli................

14: 40

13: 04

15: 68

18:00

18: 72

13: 12

16: 88

15: 52

Augusti ............

11:92

14: 00

13: 60

15: 60

17: 84

18:32

13: 36

16: 64

15:92

September..........

12: 40

14: 00

13: 12

15: 92

17: 76

18:56

14: 16

16:40

15: 84

Oktober............

13:12

12: 96

12: 88

15: 84

17:60

19: 12

14: 56

15: 68

15:92

November..........

13: 84

13:28

12: 32

14: 64

17: 44

18: 24

14: 32

15:84

15: 20

December ..........

13: 04

12: 96

12:48

15:12

18:40

19: 28

14: 08

16: 64

15: 12

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

kludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)

övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid

väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,

då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens

regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord

och att de angivna dagsinkomstema, inkludera utbetalda ackordsöverskott.

Vid bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänstema

för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer

i grundpenningen för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder,

ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar.

Antalet under år 1943 utgjorda dagsverken uppgick till 489 366 mot

545 836 under föregående år.

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas

även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila m. fl. yrken, vilka

sysselsättas vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade

arkivarbetena. Från och med april 1942 ingå häri även arbetslösa musiker,

som erhållit musikerhjälp. Antalet personer sysselsatta vid statliga arkiv- och

musikerarbeten under åren 1934—1943 framgår av efterföljande sammanställning.

\r Antal sysselsatta Därav försörjnings
(årsmedeltal)

pliktiga

1934 .......................... 224 123

1935 .......................... 227 125

1936 .......................... 109 69

1937 .......................... 84 56

1938 .......................... 105 65

1939 .......................... 117 72

1940 .......................... 131 78

1941 .......................... 233 137

1942 .......................... 292 175

1943 .......................... 274 158

Förutom vid statliga arkivarbeten sysselsattes även arbetslösa vid statskommunala

arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1943 53 arbetslösa sysselsatta

vid dylika arbeten.

Vid 1943 års utgång voro 300 svenska arbetslösa sysselsatta vid arkivarbeten,

varav 50 vid statskommunala arkivarbeten.

För hjälpperioden oktober 1943—april 1944 ha ansökningar om musikerhjälp

från 112 musikorganisationer handlagts, varav 109 bifallits; 106 av

organisationerna ha utnyttjat det erhållna tillståndet. Till följd av bl. a. bristande

tillgång på vissa slag av önskade instrumentalister ha några organisationers

ansökningar ej kunnat beaktas.

Musikorganisationer, som bedrivit denna form av arbetslöshetshjälp, ha

varit verksamma inom 36 städer och 28 landskommuner och köpingar. Hos

dessa organisationer ha under perioden intill den 1 januari 1944 sysselsatts 97

svenska musiker, förutom ett antal danskar och norrmän. Av de musiker
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

hjälpta vörö de flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg, respektive

44 och 15. Flertalet (41) trakterade violin; närmast i ordningen kom violoncell

(24), klarinett (13), piano (8) och kontrabas (7). Samtliga utövade aktiv

musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer eller dirigenter; praktiskt taget

samtliga sysselsattes dessutom med att meddela undervisning åt orkestermedlemmar

och skolungdom på de orter, där de placerats, och många utnyttjades

för notskrivning.

Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.

Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för

olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den

ortsgrupp, vartill orten hänföres.

Den inom respektive ortsgrupp gällande veckolönen för arbetslösa, som

sysselsättas vid arkivarbeten eller erhålla musikerhjälp, har sedan den 18

oktober 1942 utgått inom resp. ortsgrupper med följande belopp per vecka.1

Ortsgrupp Kronor Ortsgrupp

A.......................... 45: 15 F......

B.......................... 47: 95 G......

C.......................... 50: 40 H......

D.......................... 54: 40 I ......

E.......................... 55: 30

Kronor

59: 15

65: 45

71: 40

74: 90

Arkivarbetare, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten (interlokalt

hänvisad) och som är familjeförsörjare, är berättigad att under vistelse på

arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte

den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1943, förutom i kommissionens, endast

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Kostnaderna för under åren

Tab. 19. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller i annan ordning

till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi

antagna statliga beredskapsarbeten.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1941

1942

1943

1941

1942

1943

Stockholms stad ........

50 000

_

_

_

_

_

Stockholms.............

153 000

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus....

7 104 500

3 482 200

3 407 900

922 460

1 182 000

101 680

Älvsborgs...............

224 700

50 300

800 000

44 940

—

160 000

Värmlands..............

—

145 000

550 000

—

—

—

Gävleborgs..............

1036 000

—

—

142 150

—

—

Västernorrlands.........

5474 900

3 407 200

1 487 900

1 164 935

840 290

182 180

Jämtlands..............

146 200

—

—

51170

—

—

Norrbottens.............

—

134 000

81000

—

26 800

24 300

Summa

14189 300

7 218 700

6326800

2 325655

2 049090

468160

1 Statens arbetsmarknadskommission har den 17 februari 1944 hos Kungl. Maj:t framlagt

förslag till viss omläggning av lönesystemet vid arkivarbeten.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets ån arbetsmarknadskommissionens regi åren 1940—1948.

Månad

Hela antalet sysselsatta

arbetslösa

D ä

r a v

från

Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad)

Västernorrlands län

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

Januari ........

971

840

1283

971

308

452

715

349

445

313

441

528

Februari........

766

870

1 524

1097

293

456

723

369

321

299

599

628

Mars ..........

647

1101

1589

1355

268

548

682

414

253

422

602

643

April ..........

638

1380

1443

1300

304

671

683

437

255

502

500

554

Maj............

926

1822

1061

1268

419

879

388

482

429

634

368

533

Juni............

1011

2 303

945

1131

440

1018

351

447

491

823

288

437

Juli............

1084

2 302

937

998

498

1081

373

420

507

731

290

356

Augusti ........

1051

2 023

874

884

534

1055

374

366

443

514

264

314

September......

1059

1719

853

853

607

898

383

330

385

420

265

352

Oktober........

995

1289

831

863

588

718

383

307

345

279

256

393

November......

856

1190

744

982

506

693

379

325

297

288

225

538

December......

773

1104

802

1088

452

655

365

316

260

305

292

644

Årsmedeltnl

898

1495

1074

1066

435

760

483

380

369

461

366

493

1941—1943 kontraherade eller i annan ordning till utförande i annan myndighets

än arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga beredskapsarbeten

framgå av tab. 19. En fullständig förteckning över de arbeten, som

under år 1943 antagits till utförande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

regi, återfinnes i bilaga 3. I bilaga 5 meddelas vissa uppgifter om under 1943

avslutade statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

I tab. 20 meddelas uppgifter om antalet under åren 1940—1943 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsat
Tab.

21. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens

regi juli 1940—december 1943. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

1940

1941

1942

1943

Januari..............

10: 24

11:76

13: 06

10:55

12:28

13: 66

Mars................

—

10: 84

12:51

14: 41

April................

_

11: 28

12: 99

14:42

Maj.................

_

11: 80

13: 54

14: 44

Juni.................

—

12: 25

13: 25

14: 34

Juli.................

10: 91

12: 24

13: 30

14:39

11: 14

12:10

13: 65

14: 43

September...........

11:17

12: 60

13: 54

14:77

Oktober.............

10:71

12: 31

13: 85

14: 86

November...........

10: 82

12: 37

13: 43

14:71

December............

10: 23

12: 57

13:46

14: 26

ta hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under år 1943 i medeltal

1 066 arbetslösa vörö syselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro i

medeltal 873, eller 81,9 procent hemmahörande i Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län. Av samtliga sysselsatta vörö 79,9 procent hänvisade från

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1940—1943.

Månad

1940

1941

1942

19 4 3

Hänvisade från

Summa

städer

landsbygd

Januari ................

636

350

1821

674

141

815

Februari................

580

532

1955

702

165

867

Mars ..................

435

778

2 031

873

150

1023

April ..................

402

1003

1819

802

137

939

Maj....................

546

1093

1443

783

121

904

Juni....................

518

1125

1206

729

103

832

Juli....................

318

1367

1080

688

92

780

Augusti ................

318

1297

1017

674

62

736

September..............

255

1235

1040

657

72

729

Oktober................

233

1326

963

641

93

734

November..............

282

1533

918

611

84

695

December ..............

243

1642

871

576

121

697

Årsmedeltal

397

1107

1347

701

112

813

landskommuner; 91,8 procent vörö försörjningspliktiga. Vid september månads

utgång kunde av samtliga sysselsatta 67,4 procent utnyttja sin ordinarie

bostad (dagkolonister).

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för

vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1943 framgå

av tab. 21.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten

bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena

närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbets
-

Tab. 23. Medeldagsförtjiiuster vid statskommunala beredskapsarbeten åren 1942 och 1943.

Kronor per 8-tim mars dagsverke.

Månad

Stockholm med

förorter, Göteborg

och Malmö

Övriga städer

Landsbygd

Hela

riket

1942

1943

1942

1943

1942

1943

1942

1943

Januari..............

17: 02

20: 54

13:54

15: 99

11: 20

12: 68

15: 04

18: 92

Februari ............

16:38

18: 29

13: 64

14: 69

11: 06

13: 14

14: 74

16: 81

Mars................

17: 06

20: 13

13: 11

15: 39

11: 30

13: 69

14: 75

18: 36

April................

17: 33

20:32

13: 67

17: 84

11: 61

13: 78

15: 33

19: 19

Maj ................

17: 23

19: 48

14:41

15: 38

12: 29

13: 99

15:71

18: 25

Juni ................

17: 68

20: 01

16: 64

17: 37

13: 53

13: 78

17: 01

19: 08

Juli'' ................

17:37

20: 07

16: 04

17: 32

12: 57

14: 25

16: 70

19:,46

Augusti..............

18: 02

20: 31

15: 97

14: 84

12:52

12: 07

17: 16

19: 24

September ..........

19: 96

20: 13

16: 68

16: 64

12: 90

11: 61

18:63

19: 37

Oktober ............

17: 58

20: 18

17: 14

16: 03

12: 57

12: 27

17: 19

19: 15

November ..........

21:42

21: 33

17: 78

14: 77

12:55

13: 16

19: 84

20: 11

December............

21: 04

22:54 |

17:92

18: 37

12: 44

12: 66

19: 62

21: 20

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Tab. 21. Beräknade kostnader för under åren 1940—1943 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

Månad

19 4 0

19 4 1

19 4 2

19 4 3

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Januari____

82 800

32 200

25 300

204 438

46 500

109 500

_

Februari ..

121 000

22 100

88 800

88 800

46 000

—

124 000

—

Mars......

4 975

—

30 680

—

—

—

73 000

—

April......

25 400

_

38 000

_

59 200

51 600

105 000

—

Maj ......

7 000

—

21100

—

24 600

—

18 500

—

Juni ......

153 500

153 500

28 000

—

7 000

-

10 500

—

Juli ......

_

—

16 300

—

133 700

—

19 400

—

Augusti____

27 700

—

42 200

—

—

—

—

—

September .

7 365

—

14 700

—

—

—

4 800

—

Oktober ..

85 550

—

229 775

1100

12 725

5 525

—

—

November .

83 200

19 500

15 000

—

4100

—

26106

20 906

December..

—

—

—

—

—

60 500

—

Summa

598 490

195100

556 755

115200

491 763

103625

551306

20906

styrkorna i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k dagkolonister.

I fråga om sociala förmåner gäller detsamma som vid kommissionens

arbeten (s. 54).

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,

som under 1943 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes

i bilaga 6. I bilaga 7 meddelas vissa uppgifter om under 1943 avslutade statskommunala

beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under

åren 1940—1943 framgår av tab. 22. Under år 1943 sysselsattes vid dessa arbeten

i medeltal 813 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 86,2 procent

hänvisade från städer; 90,4 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommu
-

Tab. 25. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1934—1943.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Därav

i städer

%

1943

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Därav

i städer

%

1934

5 581

10 142

15 723

35-5

65

6

71

91-5

1935

3 859

5 716

9 575

40-3

Februari ....

82

lil

5

28

87

139

94-3

79-9

1936

2188

2 403

4 591

47-7

115

13

128

89-8

1937

1 114

975

2 089

53-3

135

27

162

83''3

1938

663

645

1308

50-7

144

30

174

828

1939

1940

1941

1942

1943

414

106

81

143

109

426

114

68

34

25

840

220

149

177

134

49-3

48-2

54-4

80-8

81-3

139

36

175

79’4

136

36

172

79-1

September ..

Oktober ....

November ..

December ....

122

113

66

82

39

39

31

8

161

152

97

90

75''8

74-3

680

91-1

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Tab. 26. Medeldagsförtj amster vid statskommunala reservarbeten åren 1941—1943.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1941

1942

1943

1941

1942

1943

1941

1942

1943

Januari ............

8: 26

8: 15

8: 30

6:23

7: 33

8: 78

7: 64

8: 09

8: 39

Februari............

8: 28

8: 11

9: 26

6: 28

7: 17

9: 08

7: 47

7: 93

9: 22

Mars...............

8: 01

7: 90

9: 80

6: 64

7: 83

9: 48

7:21

7: 87

9: 68

April ..............

8: 02

8: 02

10: 31

6: 47

8:03

9: 34

7: 46

8: 03

10: 04

Maj................

8: 12

8: 95

10: 68

6: 87

8: 64

8:50

7: 65

8: 85

10: 00

Juni................

8:17

9: 34

10:30

7: 38

7: 55

8: 59

7:71

8:97

9: 81

Juli................

7:96

9:05

10: 63

7:48

8: 10

8: 66

7: 70

8: 81

10:07

Augusti ............

7: 80

9: 33

10: 63

7: 58

8: 38

9: 36

7: 66

9: 05

10: 25

September..........

8: 28

10: 18

9:74

7: 72

8: 65

9: 40

7: 95

9: 65

9: 63

Oktober............

8: 74

9: 38

9: 84

7: 87

8: 11

9: 13

8: 27

8: 94

9: 59

November..........

9: 08

9: 94

9: 78

7: 65

8: 78

9: 40

8: 46

9: 45

9: 61

December ..........

8: 34

9: 21

8: 69

7: 10

8: 59

9: 13

8: 18

8: 92

8: 93

ner, som under 1943 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,

uppgick i medeltal till 18, varav 9 städer och 9 landskommuner.

I tab. 23 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid statskommunala

beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1942 och

1943. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg

och Malmö samt i övriga städer resp. på landsbygden redovisats var för sig.

Statskommunala reservarbeten.1 Efter 1939 ha arbelslöshetskommittéema

endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till statskommunala reservarbeten.

Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.

De beräknade kostnaderna för under åren 1940—1943 beviljade statskommunala

reservarbeten framgå av tab. 24. I tabellen meddelas även uppgifter

angående omfattningen av de statskommunala reservanbeten, som avsågo

allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1943 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till 530 400

Tab. 27. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1934—1943.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

19 4 3

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1934

1104

4 697

5 801

200

124

324

1935

913

2 529

3 442

Februari..........

329

145

474

Mars ............

227

137

364

1936

1937

1938

1023

990

928

1384

537

590

2407

1527

1518

April ............

Maj..............

Juni..............

217

174

109

140

89

78

357

263

187

1939

867

883

1750

Juli..............

118

84

202

1940

691

371

1062

Augusti ..........

117

69

186

1941

782

524

1306

September........

87

71

158

Oktober..........

68

75

143

1942

297

179

476

November........

159

103

262

1943

167

108

275

December ........

190

186

376

1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 55.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Tab. 28. Arbetslinjens omfattning åren 1934—1943.

Månad

Antal

sysselsatta

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1948

Statliga arbeten

Januari...............

18 598

19190

11348

7 818

2 806

2 894

2 285

2 995

3880

2 552

Februari..............

20 667

19 232

11088

7 862

3 004

3134

1963

3 402

4 473

3 024

Mars..................

21826

19392

10171

6 740

2 856

2884

1640

3 454

4154

3 076

April..................

21935

17 345

9140

5 659

2 282

2 489

1366

4 223

3 469

2 710

Maj...................

23 029

18878

10578

4147

2 709

2 903

1458

5326

3 528

2 522

Juni..................

25488

20 398

10453

3 510

2 565

3 418

1497

6 610

3 414

2 483

Juli...................

26 756

18 215

9 299

3 027

2 416

3 267

1727

6 438

3 310

2 329

Augusti...............

26 816

16 288

8184

2 680

2 523

3 267

2 303

5 484

3120

2 248

September.............

25014

14 356

7 479

2 302

2 537

2 868

2 639

4 031

2 772

2 218

Oktober...............

23639

13 320

7 001

2139

2 647

2 865

2 775

3 424

2 533

2 231

November.............

20 045

13181

7 424

2 444

2 635

2 664

2 862

3 228

2 326

2 415

December.............

18 401

11389

6 648

2 212

2386

2180

2 218

2 929

2 252

2 307

Statskommunala arbeten

Januari................

13879

12 221

6 417

3 047

1727

1699

1047

472

1981

886

Februari..............

16 199

12 662

6 209

3132

1828

2 055

878

635

2 096

954

Mars..................

17 277

12 851

5865

3 005

2 089

2 271

648

878

2185

1162

April..................

17 277

11780

5 631

2 775

2 318

2 084

540

1121

1987

1067

Maj...................

18165

10843

5 655

2 242

2 253

1974

742

1240

1623

1066

Juni..................

18 477

10168

4 940

2 017

2 216

1833

732

1294

1452

1006

Juli...................

17 075

9132

4 223

1643

1951

1535

515

1570

1319

955

Augusti...............

16 037

8 325

3 438

1394

1821

1359

513

1487

1238

908

September.............

14 362

7 232

3 302

1387

1808

1358

436

1416

1223

890

Oktober...............

14187

6 626

3181

1449

1832

1220

459

1478

1137

886

November.............

13 005

6 845

3 090

1476

1654

1279

503

1689

1078

792

December.............

12 739

6 207

3134

1507

1385

1070

394

1784

966

787

Kommunala arbeten

Januari...............

10 546

5318

3 885

2885

1993

2 992

1335

2 035

1028

324

Februari..............

10 390

5 543

3 709

2 751

2167

3 488

1404

2 371

963

474

Mars..................

8 316

4 674

3468

2 276

2 064

3139

1386

2 238

791

364

April..................

6 028

3 455

2 672

1790

1648

2 360

1041

1773

671

357

Maj...................

4 915

2813

2164

1417

1337

1489

724

1395

477

263

Juni..................

4 500

2 697

1929

1098

1092

1347

589

1094

409

187

Juli...................

4376

2 200

1734

863

1077

1015

661

847

281

202

Augusti...............

4048

2 551

1673

832

965

896

669

818

220

186

September.............

3 871

2 759

1575

875

980

844

814

815

209

158

Oktober...............

3 995

2 833

1702

989

1188

964

1021

652

231

143

November.............

4 444

3 301

2 220

1285

1672

1192

1575

801

244

262

December.............

4179

3154

2152

1268

2 027

1277

1523

830

189

376

Summa

Januari...............

43 023

36 729

21 650

13 750

6 526

7 585

4 667

5 502

6 889

3 762

Februari..............

47 256

37 437

21006

13 745

6 999

8 677

4 245

6 408

2 532

4 452

Mars..................

47 419

36 917

19 504

12 021

7 009

8 294

3 674

6 570

7130

4 602

April..................

45 240

32 580

17 443

10 224

6 248

6 933

2 947

7117

6127

4134

Maj...................

46109

32 534

18 397

7 806

6 299

6 366

2 924

7 961

5 628

3 851

Juni..................

48 465

33 263

17 322

6 625

5 873

6 598

2 818

8 998

5 285

3 676

Juli...................

48 207

29 547

15 256

5 533

5 444

5817

2 903

8 855

4 910

3 486

Augusti...............

46 901

27 164

13 295

4 906

5 309

5 522

3 485

7 789

4 578

3 342

September.............

43 247

24 347

12 356

4 564

5 325

5 070

3889

6 262

4 204

3 266

Oktober...............

41821

22 779

11884

4 577

5 667

5 049

4 255

5 554

3 901

3 260

November.............

37 494

23 327

12 734

5 205

5 961

5135

4 940

5 718

3 648

3 469

December.............

35 319

20 750

11 934

4 987

5 798

4 527

4135

5 543

3 407

3 470

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

kronor. Av detta belopp utgöra 305 000 kronor arbetskostnader och 225 400

kronor övriga kostnader.

I ferb, 25 meddelas uppgifter om vid statskommunala reserv arbeten .sysselsatta

arbetslösa under åren 1934—1943. I genomsnitt sysselsattes under 1943

endast 134 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 81,3 procent hänvisade

från städer; 69,3 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,

som under år 1943 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,

uppgick i medeltal till 7, varav 4 städer och 3 landskommuner.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena under åren

1941—1943 redovisas i tab. 26.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta

vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1934—1943, framgår av

tab. 27. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1943 i genomsnitt 275 arbetslösa.

Av de sysselsatta voro 60,7 procent hemmahörande i städer; 81,1 procent

voro försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 28 örn arbetslinjens omfattning

under varje månad åren 1934—1943 och i tab. 29 örn dess omfattning inom

Tab. 29. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1934—1943.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Årsmedeltal.

1934......................

2 849

8 536

32 823

44 208

14-1

40-3

44''7

38-5

1935......................

3 639

6 229

19 913

29 781

35-7

50-2

51-1

48-4

1936......................

2 283

4 052

9 730

16 065

32-5

45-7

49-4

45''1

1937: ....................

1392

2 609

3 828

7 829

33-2

43-0

48-2

43-0

1938......................

686

2 063

3 289

6 038

20''9

38-5

43-6

373

1939......................

456

1659

4183

6 298

17-6

38-7

39-2

359

1940: ....................

531

1023

2186

3 740

9-7

31''8

46-9

28-0

1941......................

1735

1833

3 288

6 856

17-3

36-8

45''7

309

1942......................

1775

1062

2 433

5 270

32-5

39-9

58-3

42-8

1943......................

1374

551

1806

3 731

46-3

40-6

655

52-7

1943

Januari ..................

1169

687

1906

3 762

25-8

311

58-6

37-7

Februari..................

1470

890

2 092

4 452

34-1

42-5

66''2

46-5

Mars.....................

1778

715

2109

4 602

45-2

45-5

69-t

53-8

April ....................

1664

622

1848

4134

49-3

48-4

72-7

57-4

Maj......................

1 516

583

1752

3 851

53-8

509

76-7

61-6

Juni......................

1446

501

1729

3 676

67-3

49-8

82-4

70''0

Juli......................

1370

447

1 669

3 486

73-3

59-1

85-8

76-3

Augusti ..................

1280

445

1617

3 342

74''1

59-4

83-6

75-8

September................

1200

384

1682

3 266

68-0

533

79-5

71-0

Oktober..................

1254

346

1660

3 260

54-4

44-1

70-8

600

November................

1 207

456

1 806

3 469

401

31-6

60-0

December ................

1138

533

1799

3 470

29-7

21''2

33-8

29-7

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som erhållit

hjälp i form av arbete, voro under 1943 i medeltal 67,2 procent sysselsatta

vid statliga arbeten, 25,4 procent vid statskommunala arbeten och 7,4

procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande

voro under år 1943 i medeltal 52,7 hjälpta enligt arbetslinjen mot 42,8 procent

föregående år. I storstäderna voro 46,3 procent hjälpta enligt denna hjälpform

mot 40,6 respektive 65,5 procent i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1943 vid olika slag

av arbeten lämnar följande resultat.

Statliga arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi .. .

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

Statskommunala beredskapsarbeten.......

Statskommunala reservarbeten...........

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag.

I % av samtliga hänvisade inom resp.

arbetsformer voro i medeltal

från städer

50-9

. 20-1

. 86''2

. 81-3

. 60-7

från landskommuner
49-1
79-9
13.

8

18-7

39''3

forsö rjningspliktiga
70-8
91-8
90-4
69-3
81-1
-

Vid utgången av september månad 1943 voro vid statliga beredskapsarbeten

av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 19,3 procent

och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 67,4 procent

dagkolonister (se s. 54 och 58).

I bilaga 8 återgives en sammanställning per den 31 december 1943 av statliga

och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under

1943 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

U nderstödslinj en.

Dagunderstöd. Dagunderstöds verksamhetens omfattning under åren 1939

—1943 framgår av tab. 30, vari angives det antal kommuner, som haft så
-

Tab. 30. Antal kommuner, som bedrivit dagn lider stöds verksam lief

åren 1939—1943.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1939 lMO

1941

1942 1943

1939 :194Ö 1941 1942

1943

1939 1940

1

1941

1942

1943

Januari ....

19

19

25

22

14

54

30

33

30

16

73

49

58

52

30

Februari.. ..

23

20

29

29

13

56

28

40

36

20

79

48

69

65

33

Mars ......

21

21

31

30

13

60

29

50

38

20

81

50

81

68

33

April ......

17

lii

29

23

12

51

20

48

33

17

68

36

77

56

29

Maj........

10

7

22

11

9

28

7

28

17

9

38

14

50

28

18

Juni........

3

5

20

9

9

4

6

16

7

4

7

11

36

16

13

Juli........

_

6

14

10

8

—

5

14

28

5

_

11

28

38

13

Augusti ....

—

5

11

9

7

—

5

11

26

3

—

10

22

35

10

September ..

—

5

11

9

7

—

8

11

27

3

—

13

22

36

10

Oktober ....

5

9

13

8

9

5

12

12

4

4

10

21

25

12

13

November ..

10

14

14

8

10

12

22

13

4

12

22

36

27

12

22

December . .

14

19

21

11

12

29

29

25

10

19

43

48

46

21

31

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Tab. 31. Antal dagnnderstödda (ej kursdeltagare) åren 1939—1943.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1939

1940

1941

1942

1943

1939

1940

1941

1942

1943

1939

1940

1941

1942

1943

Jan.

2 499

1781

11616

7 529

2 408

3 707

1492

2 473

1654

330

6 206

3 273

14 089

9183

2 738

Febr.

2 928

1982

14129

8 281

1920

4 057

1441

3 209

1910

432

6 985

3 423

17 338

10191

2 352

Mars

2 783

2 047

13 914

6 792

1564

4 245

1446

3 455

1732

390

7 028

3493

17 369

8524

1954

April

2004

1580

11709

4 391

1327

3 843

1096

3 579

1240

234

5847

2 676

15 288

5 631

1561

Maj

870

1030

8 866

1803

924

1571

249

1963

279

82

2 441

1279

10829

2 082

1006

Juni

219

898

5 901

927

444

310

95

776

47

16

529

993

6 677

974

460

Juli

_

947

3 807

556

312

_

62

333

266

15

_

1009

4140

822

327

Aug.

—

1446

3108

509

236

—

86

208

272

12

—

1532

3 316

781

248

Sept.

—

2 524

3 010

527

270

—

170

191

290

10

—

2 694

3 201

817

280

Okt.

652

5 394

2 249

606

486

190

308

178

48

30

842

5 702

2 427

654

516

Nov.

1197

7 513

2 844

830

1022

614

817

279

68

265

1811

8 330

3123

898

1287

Dec.

1632

9 291

6 066

1620

2 328

1298

1474

908

158

975

2 930

10 765

6 974

1778

3 303

dan verksamhet, samt tab. 31, vari lämnas uppgifter om antalet dagunderstödda

arbetslösa vid utgången av varje månad nämnda år. I denna redovisning

har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser

eller i av arbetslöshetskommittéer anordnade andra kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1943 i

stort sett var av betydligt mindre omfattning än föregående år. Verksamheten

var till största delen lokaliserad till de större städerna samt till kommuner

i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. ökningen mot slu
-

Tab. 32. Hyreshjälpsverksambetens omfattning oktober 1942—september 1943.

År

månad

Antal kommuner, som

bedrivit hyreshjälps- verksamhet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyreshjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer1

Lands-

bygd

Hela

riket

1942

Oktober..........

8

4

12

686

21

707

49-8

33-3

49l

November........

8

4

12

888

29

917

54-9

24-2

53-1

December ........

9

4

13

1610

52

1662

35-7

245

34-7

1943

Januari ..........

13

8

21

2 475

104

2 579

76-2

10-5

59''4

Februari..........

13

12

25

2 249

164

2 413

44-8

23-9

41-7

Mars ............

13

12

25

1814

175

1989

75-7

22-4

59-2

April ............

12

11

23

1365

125

1 490

500

28''6

46-2

Maj..............

9

3

12

1063

18

1081

34-6

15-9

33-7

Juni.. ..........

9

2

11

487

3

490

48-2

5-4

44-8

Juli..............

9

1

10

327

3

330

50-4

lil

48-2

Augusti ..........

7

1

8

240

2

242

51-2

15-4

49-4

September........

7

1

8

301

2

303

56-6

500

56''5

Förutom Stockholms stad.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

tet av året faller till stor del på sistnämnda län. Av samtliga dagunderstödda

voro 82,6 procent hemmahörande i städer; 72,3 procent vörö familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1943 dagunderstödet till 3

kronor 79 öre mot 3 kronor 58 öre föregående år. Dessa uppgifter avse dagunderstödd

huvudperson, i regel familjeförsörjare.

Hyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrevs under

tiden oktober 1942—september 1943, framgår av tab. 32. Redovisning lämnas

i denna tabell även för antalet personer med hyreshjälp i procent av

antalet dagunderstödda. På grund av vissa lokala redovisningssvårigheter

har därvid Stockholms stad ej kunnat medtagas.

I städerna utgavs hyreshjälp till 50,9 procent och i landskommunerna till

20,0 procent av de dagunderstödda mot 41,7 respektive 30,6 procent föregående

år.

Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunde ifrågakomma

för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga

arbetslösa, som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp

som kan utgå till familjeförsörjare.

Det sedan 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp till

familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från

hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även tilllämpats

under 1943. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare

avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev

eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande

lämnades under 1943 till städerna Stockholm, Solna, Göteborg och Mölndal

samt Huddinge landskommun. Tillståndet var begränsat till arbetsplatser

med en timlön av omkring 1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1939—1943 angives i tab.

33. Av tabellen framgår, att dylik understödsverksamhet under 1943 be
-

Tab. 33. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1939—1943.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1939

1940 1941

1942

1943

1939

1940 (1941

1942

1943

1939

1940

1941 1942

1943

Januari ....

2 427

1840

621

469

117

626

245

400

227

63

3 053

2 085

1021

696

180

Februari....

2 418

2 402

568

358

110

540

180

343

206

26

2 958

2 582

911

564

136

Mars.......

2128

2 621

527

256

57

377

193

274

168

34

2 505

2 814

801

424

91

April ......

1670

1270

371

134

51

353

127

303

97

24

2 023

1397

674

231

75

Maj........

881

871

342

63

40

246

50

161

53

17

1127

921

503

116

57

Juni........

717

1018

212

40

26

122

39

82

26

12

839

1057

294

66

38

Juli........

714

1327

156

31

24

62

52

43

19

3

776

1379

199

50

27

Augusti ____

557

1799

152

29

19

39

68

39

11

3

596

1867

191

40

22

September ..

720

1732

132

23

26

63

75

48

11

2

783

1 807

180

34

28

Oktober ....

714

713

139

24

32

120

104

67

15

3

834

817

206

39

35

November ..

1184

664

237

35

49

182

175

126

20

9

1 366

839

363

55

58

December ..

1469

743

397

497

155

| 219

291

186

41

62

I 688

1034

583

538

217

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

drivits i mycket obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under året 80

arbetslösa kommunalt understöd mot 238 föregående år.

Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för

verkstadsindustrien, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats

(jfr s. 27), vörö ett flertal anmälda hos arbetslöshetskommittéer och åtnjöto

hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader. Under

1943 åtnjöto i genomsnitt per månad 280, eller 58,2 procent av kursdeltagarna

sådan hjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen

under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig arbetstjänst

eller ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten för arbetslösa hade under 1943 mycket begränsad omfattning.

Den bedrevs mestadels i form av kurser, anordnade av ABF och

understödda av kommissionen. Kurser med teoretisk utbildning förekommo

sålunda i Piteå för sammanlagt 30 personer. För ett mindre antal arbetslösa

kontorister var av Stockholms arbetslöshetskommitté en enklare bokbinderikurs

anordnad. Ett 75-tal arbetslösa sjömän i Turinge, Stockholms län, och

i Göteborg bereddes tillfälle att deltaga i för dem särskilt avpassade kurser.

En kurs i hushållsgöromål var genom vederbörande arbetslöshetskommitté

anordnad i Kumla för 12 arbetslösa skofabriksarbeterskor.

En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av föreningen Bohus

stickning. Genom dessa kurser har sysselsättning beretts hustrur och döttrar

till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor ha

på sådant sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarfamiljernas ekonomiska

ställning. Under året pågingo 4 dylika kurser med sammanlagt ett

50-tal deltagare.

Tab. 34. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1934—1943. Årsmedeltal.

Å r

Antal del- tagare i frivillig

arbetstjänst

Antal syssel- satta i ungdoms- reservarbeten

Antal kursdel- tagare1

Summa

1934........................

777

5

2179

2 961

1935........................

769

92

801

1662

1936........................

364

250

306

920

1937........................

210

75

17

302

1938........................

170

35

36

241

1939........................

132

39

65

236

1940........................

50

6

390

446

1941........................

62

—

845

907

1942........................

‘63

—

558

589

1943........................

—

—

280

280

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor

för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast

de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Tab. 35. Understödslinjens omfattning åren 1984—1943.

Månad

Antal understödstagare1

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Dagunderstöd.

Januari ............

60604

17 849

11824

5 497

4 752

6 254

3 301

14 980

10 050

3 052

Februari............

58 254

19 350

14131

6130

4 996

7 090

3 465

18 335

11058

2 663

Mars...............

57 430

17 999

13 823

5 849

4 707

.7 204

3538

18 343

9 423

2 261

April ..............

45 041

13 503

10104

3 606

3 282

5 970

2 692

16191

6 372

1802

Maj................

31 605

5038

3181

1506

1418

2 505

1481

11731

2 657

1293

Juni................

20 846

497

567

140

858

566

1347

7 528

1494

779

Juli................

13 699

774

45

—

267

34

1533

4 893

1250

597

Augusti ............

9 710

509

33

—

313

32

2124

4123

1184

508

September..........

7 585

381

—

—

353

26

3 289

3 971

1188

502

Oktober............

8175

997

172

167

1115

871

6 241

3145

991

771

November..........

11040

3 653

1998

1300

2194

1842

9 009

3 920

1244

1585

December ..........

15 617

8 039

4 241

3 266

4 614

2 960

11 515

7 746

2116

3 583

Kommunalt under-

stöd.

Januari ............

13 087

5 959

4 799

3 433

3 297

3 053

2 085

1021

696

180

Februari............

13 011

5134

5 393

3119

3 580

2 958

2 582

911

564

136

Mars...............

9 745

4153

4 744

2 584

3 027

2 505

2 814

801

424

91

April...............

8 006

3 730

4 350

2 375

2 635

2 023

1397

674

231

75

Maj................

5186

2 875

2 566

2 252

2100

1127

921

503

116

57

Juni ...............

3 699

1943

1828

1854

1807

839

1057

294

66

38

Juli................

2 890

1631

1569

1630

1807

776

1379

199

50

27

Augusti ............

2 633

1991

1758

1488

1 446

596

1867

191

40

22

September..........

2 600

2 342

2108

1719

1415

783

1807

180

34

28

Oktober............

2 618

3 769

2 667

2 239

1 379

834

817

206

39

35

November..........

4135

4 309

2816

2 826

1 925

1366

839

363

55

58

December ..........

5 443

4 439

3 441

3 064

2 611

1 688

1034

583

538

217

Summa.

Januari ............

73 691

23 808

16 623

8 930

8 049

9 307

5 386

16 001

10 746

3 232

Februari............

71 265

24 484

19 524

9 249

8 576

10 048

6 047

19 246

11622

2 799

Mars...............

67175

22 152

18 567

8 433

7 734

9 709

6 352

19144

9 847

2 352

April...............

53 047

17 233

14 454

5 981

5 917

7 993

4 089

16 865

6 603

1877

Maj................

36 791

7 913

5 747

3 758

3 518

3 632

2 402

12 234

2 773

1350

Juni................

24 545

2 440

2 395

1994

2 665

1405

2 404

7822

1560

817

Juli................

16 589

2 405

1614

1630

2 074

810

2 912

5 092

1 300

624

Augusti ............

12 343

2 500

1791

1488

1759

628

3 991

4 314

1224

530

September..........

10185

2 723

2108

1719

1768

809

5 096

4151

1222

530

Oktober............

10793

4 766

2 839

2 406

2 494

1705

7 058

3 351

1030

806

November..........

15175

7 962

4 814

4126

4 119

3 208

9 848

4 283

1299

1643

December ..........

21060

12 478

7 682

6 330

7 225

4 648

12 549

8 329

2 654

3 800

Medeltal

Dagunderstöd.......

28 300

7 382

5 010

2 288

2 406

2 946

4128

9 575

4 085

1616

Kommunalt understöd

6 088

3 523

3170

2 382

2 252

1546

1550

494

238

80

Summa

34 388

10 905

8180

4 670

4 658

4 492

5 6781

10 069

4 323

1696

Kursdeltagare medräknade.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

I tab. 3U lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning åren 1934—1943.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 35.

Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 31) även antalet understödda

personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av

samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under

1943 i medeltal 95,3 procent dagunderstöd och 4,7 procent kommunalt understöd

utan statsbidrag.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1934—

1943 lämnas i tab. 36. Under år 1943 åtnjöto i medeltal 76,7 procent av samt
-

Tab. 36. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1934—1943.

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Å r

Månad

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Årsmedeltal.

1934....................

44 208

32 196

2 993

79 397

38-5

28-1

2-6 !

69-2

1935....................

29 781

10112

1740

41 633

48-4

16''4

2-8

67-6

1936....................

16 065

7 880

961

24 906

45-1

22-1

2-7

69-9

1937....................

7 829

4 653

318

12 800

430

256

1-7

70-3

1938....................

6 038

4 622

264

10 924

37-3

28-6

1-6

67-5

1939....................

6 297

4 431

252

10 980

35-9

25-2

1-4

625

1940....................

3 740

5 314

449

9 503

28-0

39-7

34

71-1

1941....................

6 856

9 225

907

16 988

30-9

41-5

4-1

76-5

1942....................

5 270

3766

589

9 625

42-8

30-6

4’8

78-2

1943....................

3 731

1416

280

5 427

52-7

20-0

4-0

76-7

1943

Januari ................

3 762

2 918

314

6 994

37-7

29''2

3-1

70-0

Februari................

4 452

2 488

311

7 251

46''5

26-0

3-3

75-8

Mars ..................

4 602

2 045

307

6 954

53-8

23-9

3-6

81-3

April ..................

4134

1636

241

6011

57-4

22-7

0-3

83-4

Maj....................

3 851

1063

287

5 201

61-6

17-0

4-6

83-2

Juni....................

3 676

498

319

4 493

70''0

9-5

6-1

85-6

Juli....................

3 486

354

270

4 110

76-3

7-7

5-9

89-9

Augusti ................

3 342

27q

260

3 872

75-8

61

5-9

87-8

September..............

3 266

308

222

3 796

71-0

6-7

4-8

82-5

Oktober................

3 260

551

255

4 066

60-0

10-1

4-7

74-8

November..............

3 469

1345

298

5112

465

18-0

4-0

68-5

December ..............

S 3 470

3 520

280

7 270

29-7

30-1

2-4

62-2

liga hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 52,7 procent hjälp enligt

arbetslinjen, 20,0 procent enligt understödslinjen och 4,0 procent erhöllo

utbildningshjälp. Den förstnämnda siffran är den högsta, som hittills förekommit

för denna hjälpform.

I bilaga 9 lämnas uppgifter om de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

fördelning den 31 december 1943 i olika län samt i städer med över 15 000

invånare.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under

såväl budgetåret 1942/43 som kalenderåret 1943 återfinnes i bilagorna 10

och 11.

Statliga stenbeställningar.

Genom beslut den 31 juli 1942 förordnade Kungl. Maj:t, att statens steninköpskommittés

verksamhet skulle upphöra räknat fr. o. m. utgången avjuni

månad 1942 och att statens arbetsmarknadskommission från och med

den 1 juli skulle handlägga ärenden rörande sådana inköp av gatsten för

statens räkning, som Kungl. Maj:t uppdroge åt kommissionen att verkställa;

dessa ärenden skulle handläggas av en särskild delegation inom kommissionen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 28 augusti 1942 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen

att vid den tidpunkt, som kommissionen kunde

finna lämplig, låta återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning,

vilka varit inställda sedan den 15 juni 1942, beslöt kommissionen att

återupptaga beställningarna från och med den 26 oktober 1942.

Enligt Kungl. Majits ovannämnda beslut den 28 augusti 1942 finge beställningarna

i överensstämmelse med kommissionens förslag ej bedrivas i

större omfattning, än att antalet inom gatstensindustrien med statliga eller

andra beställningar sysselsatta arbetare bomme att uppgå till högst 950,

därav högst 150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som vore nödvändig

för rationell drift i storbrott och som skulle uttagas efter av kommissionen

givna anvisningar. Före återupptagandet tillställde kommissionen

vederbörande företag namnförteckningar över arbetare, som finge återanställas

inom gatstensindustrien. Dessa förteckningar uppgjordes efter av

länsarbetsnämnderna företagen individuell undersökning av de tidigare anställdas

möjligheter att antaga annat arbete inom eller utom hemorten. I

första hand medtogos de arbetare, som under uppehållsperioden åtnjutit

dagunderstöd. Sammanlagda antalet å anställningsförteckningarna upptagna

utgjorde 895. Härtill kom den fullgoda arbetskraft, 47 dagsverkare, som

företagarna uppgåvo sig behöva anställa för möjliggörande av rationell drift

i storbrott. På uppdrag av kommissionen anvisades denna arbetskraft av

länsarbetsnämnderna. Vid arbetets återupptagande den 26 oktober 1942 hade

företagen således tillstånd att sysselsätta sammanlagt 942 man, därav 47

utgörande fullgod arbetskraft.

Vid 1943 års ingång hade kommissionen lämnat sysselsättningsmedgivande

för jämnt 950 man, varigenom det fixerade maximiantalet således helt

utnyttjats. De under 1942 års sista månader liksom sedermera under 1943

vunna erfarenheterna lia emellertid givit vid handen, att den verkliga sysselsättningen

vid varje tillfälle på grund av bl a. sjukdom och avgång avolika

orsaker ganska väsentligt understiger det medgivna antalet. Genom

denna omständighet har det ansetts möjligt att lämna sysselsättningstillstånd

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1. sami. Nr 273. 5

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

för ett större antal än 950 utan att inhämta Kungl. Majis särskilda medgivande

härtill. Av följande tablå framgår dels antalet vid slutet av varje

månad under 1943 sysselsatta stenhuggare och dagsverkare, dels totalantalet

sysselsättningsmedgivanden vid samma tidpunkter.

Månad ISIS

Antalet sysselsat- ta stenhuggare

o. dagsverkare

Totalantal syssel- sättningsmedgi- vanden

Januari............. ...

784

980

Februari ................

879

996

Mars....................

888

976

April...................

919

997

Maj.....................

908

9 »o

Juni.....................

902

980

Juli.....................

907

991

Augusti..................

909

995

September...............

904

1001

Oktober.................

884

980

November...............

909

994

December................

909

ion

Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelats, ha tidigare lämnade

sådana återkallats i ganska stor omfattning. Detta har möjliggjorts genom

den kontinuerliga avgång, som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom,

hög ålder, övergång till annat arbete och andra orsaker. Antalet under året

avgångna stenarbetare, som anställts efter medgivande av arbetsmarknadskommissionen,

utgjorde 192, varav 15 dagsverkare. Motsvarande siffror för

stenarbetare anvisade av länsarbetsnämnd (fullgod arbetskraft) voro 23,

varav 19 dagsverkare.

Tat». 37. Vid statliga stenbeställningar ander år 1943 sysselsatta arbetare.

Göte-

borgs

och

Bohus

län

Blekinge

län

Hallands

län

Kalmar

län

Samtliga län

Månad 1943

Hela

antalet

därav

dags-

verkare

januari..............................

februari.............................

625

84

44

31

784

95

661

128

50

40

879

100

mars................................

682

124

42

40

888

110

april................................

maj.................................

juni.................................

721

112

46

40

919

109

715

112

44

37

908

107

719

104

44

35

902

lil

juli..................................

augusti..............................

725

lil

36

35

907

114

720

117

37

35

909

114

september............................

721

lil

35

37

904

109

oktober..............................

700

110

37

37

884

103

november............................

716

121

37

55

909

103

december............................

710

123

40

36

909

104

årsmedeltal........................

701

113

41

37

892

107

därav arbetare anvisade av länsar-

17

82

64

betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....

60

—

5

s. 71 Kontrollera mot PDF

Tab. 88. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1943.

71

Månad 1943

Län

Smågatsten

Storgatsten

Råkantsten

Summa

1 000-tal

kr.

Kvantitet

1 000-tal

st.

Värde

1 000-tal

kr.

Kvantitet

1 000-tal

st.

Värde

1 000-tal

kr.

Kvantitet

löpmeter

Värde

kr.

! januari..................

2104

101

54

15

411

1120

117

j iebruari...............

3 029

146

104

28

958

2610

177

i mars...............

2 749

132

279

75

1575

4 290

211

i april................

2018

99

395

106

1725

4700

210

maj.....................

2 208

106

396

107

1019

2 770

216

juni.....................

1616

78

231

62

37

90

140

juli......................

2 498

120

308

83

47

120

203

augusti.................

2 300

lil

385

104

52

130

216

september...............

2 391

115

361

97

212

oktober..............

1703

82

361

97

500

1340

180

november..............

2 568

123

336

91

1 647

4 480

218

december...............

2 297

lil

399

107

1149

3130

221

Summa

därav

27 506

1324

3 609

972

9120

24 780

2321

Göteborgs o. Bohus län1..

26 037

1250

2 972

795

2 045

Blekinge län ............

824

14

361

100

114

Hallands > ........

289

42

9120

24 780

*67

Kalmar > .....

356

18

276

77

—

95

I Göteborgs och Bohus län har dessutom tillverkats 536 kvm smågatstensbindare till ett

varde av 2 57iJ kronor.

Då det antal, för vilket sysselsättningstillstånd lämnats, den 31 december

1942 var 950 och den 31 december 1943 1 011 samt avgången under året

uppgått till 215, ha således nya anställningsmedgivanden lämnats för sammanlagt

276 man. Då ansökningar om anställning inom gatstensindustrien så

gott som dagligen inkommit från enskilda personer samt liknande framställningar

i stor utsträckning från arbetslöshetskommittéer och företag, bär

dock en rigorös gallring av ansökningarna varit nödvändig. Under året ha

cirka 500 ansökningar behandlats. Medgivande örn anställning av stenhuggare

har lämnats endast i de fall, då den företagna undersökningen visat, att

vederbörande på grund av sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej

synes ha haft möjlighet att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt

sadant inom densamma. Med hänsyn till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

önskemål om stentillverkning på ostkusten, då sådan ur fraktsynpunkt

vore fördelaktig, har dock genom länsarbetsnämnden i Kalmar län

efter framställningar från aktiebolaget förenade granitindustrier ett antal

stenhuggare, tillhörande kategorien fullgod arbetskraft, anvisats, för att driften

vid nämnda firmas storbron i Vånevik och Flivik skulle kunna upprätthållas.

Genom dessa åtgärder har ungefär halva antalet av de med gatstenstillverkning

inom Kalmar län sysselsatta kommit att utgöras av fullgod arbetskraft.

—- Genom de lämnade anställningsmedgivandena har vidare den

fördelen vunnits, att de önskemål örn ytterligare arbetskraft i viss mån

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Tab. 39. irskostnadsbidrag åren 1941 oell 1942. Kronor.

Län

1941

1942

942 352

555 533

119 086

85 208

12 645

11292

Södermanlands......................

8 587

2 021

Östergötlands.......................

71160

10 969

48 825

6 647

Kronobergs.........................

1849

10 003

2 260

10 293

Gotlands............................

3 853

4 404

Blekinge............................

513

117

Kristianstads........................

5

251 742

140 214

Malmöhus i övrigt..................

109 818

77 958

4 121

11368

Göteborgs stad......................

972 953

471813

Göteborgs och Bohus i övrigt........

117 226

89 738

10 612

7 208

197

270

Värmlands..........................

28 778

23 092

Örebro.............................

24 876

8 680

2 348

2 300

Kopparbergs........................

Gävleborgs..........................

32 500

19 720

Västernorrlands.....................

684 926

208 075

Jämtlands..........................

3185

4 608

Västerbottens.......................

6 374

4 144

6 837

3 649

Summa

3 437 515

1 799 437

kunnat tillgodoses, som framförts från annat företagarehåll i och för upprätthållande

av rationell storbrottsdrift.

I tab. 37 lämnas uppgift å antalet vid slutet av varje månad under 1943

vid statliga stenbeställningar sysselsatta arbetare. Av uppgifterna Iramgår,

att under året i medeltal 892 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.

Av dessa utgjordes 82 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod arbetskraft.

Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under året

framgår av tab. 38.

År skostna dsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för

arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten

(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen

för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts för

hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.

1 tab. 39 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till

kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941 och 1942.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för åren 1941 och

1942, redovisas i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.

Statsbidrag i %

av årskostnaden

Göteborgs och

Bohus län

1941 1942

Västernorr- lands län

1941 1942

Övriga län

1941 1942

Summa

1941 1942

20......

____ 15

17

9 10

85

74

109

101

21

—30.......

____ 1

2

2 3

1

—

4

5

31

—40......

____ 7

2

2 3

—

—

9

5

41-

-50......

. . . . -

—

3 —

—

—

3

—

51-

—60......

____ 2

—

2 —

—

—

4

—

61

—70......

. . . . -

1

3 1

—

—

3

2

71-

—75.......

... -

_

2 —

—

—

2

—

Summa 25 22 23

17 86 74 134

113

Endast inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län förekom under

1942 högre bidragsprocent än 20. Bro kommun i det förstnämnda och

Bjärtrå kommun i det senare länet fingo 61 resp. 66 procent i årskostnadsbidrag.

G. Yärnpliktshjälp.

Krigsfamitj elsi drag.

Den av 1942 års riksdag antagna nya krigsfamiljebidragsförordningen (nr

521/1942), vilken delvis satts i kraft från och med den 1 juli 1942, har från

och med den 1 mars 1943 — med undantag för ett stadgande, som innehåller

föreskrift om att endera ordföranden eller vice ordföranden skall vara

icke krigstjänstgöringsskyldig person och som är avsett att sättas i kraft först

efter nyval av ledamöter i familjebidragsnämnderna -— i sin helhet blivit

tillämplig. Den gäller sedan denna dag för alla värnpliktiga, oavsett arlen

av den tjänstgöring de fullgöra, för krigsfrivilliga, som avlönas i likhet med

värnpliktiga, ävensom, i vad gäller bostadsbidrag, för underbefäl i försvarsväsendets

reserver samt medlemmar av Sveriges lottakårer och föreningen

svenska blå stjärnan. Samtidigt med att den nya krigsfamiljebidragsförordningen

blev i sin helhet gällande, trädde också ny krigsfamiljebidragskungörelse,

utfärdad den 31 december 1942 (nr 984), i kraft, dock med undantag

för i denna intagna föreskrifter angående sättet för de militära myndigheternas

rapportering till familjebidragsnämnderna rörande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden

m. m., vilka föreskrifter skola tillämpas först fr. o. m.

den senare dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Genom förordning av den 26 mars 1943 (nr 125) har därefter viss ändring

vidtagits i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen, varigenom efterbesiktigade

värnpliktiga medgivits rätt att erhålla hemortslön, sedan de fullgjort 90

dagars tjänstgöring efter vid efterbesiktning verkställd inskrivning. Av dylika

värnpliktiga skall alltså icke fordras någon fredstjänstgöring, enär de

tidigare varit frikallade från sådan.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

I anslutning till de nya författningarnas ikraftträdande utfärdade arbetsmarknadskommissionen

i egenskap av tillsynsmyndighet för krigsfamiljebidragsförfaitningarnas

tillämpning utförliga anvisningar rörande de nya författningsbestämmelsernas

tillämpning, varjämte vid av länsstyrelserna i riket

anordnade sammanträden med respektive familjebidragsnämnder ytterligare

informationer rörande författningarnas tillämpning lämnats av tjänstemän

från kommissionens vämpliktshjälpsbyrå. Chefen för byrån besökte sålunda

20 av landets 24 län. I samband med de nya författningarnas ikraftträdande

verkställdes också en omarbetning av flertalet för verksamheten erforderliga

blanketter.

Under år 1943 ha vidare i samband med de nya krigsfamiljebidragsförfattningarnas

ikraftträdande meddelats vissa ändrade bestämmelser angående

familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada.

De nya författningsbestämmelserna ha praktiskt tagit i alla avseenden

visat sig lämpliga. De tillgodose de värnpliktiga bättre än de äldre bestämmelserna

gjorde och äro i regel lättare att tillämpa. Genom att kostnaderna

för familjebidragen i större utsträckning stanna å statsverket lia kommunernas

andel i kostnaderna nedgått. Även kommunernas administrationskostnader

hava minskats genom att portofrihet medgivits vid utbetalningarna av

bidragen över postgiro.

Systemet för den statliga revisionen av familjebidragsnämnderna har i

flertalet län omlagts under år 1943 genom att heltidsanställda revisorer förordnats.

Detta har visat sig befrämja en likformig tillämpning av författningarna

inom varje län, varjämte möjligheterna till en effektiv kontroll av familjebidragsnämnder

nas sätt att verkställa behovsprövningen ökats. Omläggningen

har medfört större kostnader för revisionen, men dessa kostnadsökningar

hava uppvägts genom att obehörigt högt bestämda bidrag föranlett

erinringar från revisorernas sida med nedsättning av sagda bidrag som följd.

Med Kungl. Majlis medgivande voro representanter för samtliga länsstyrelser

samt ovannämnda revisorer samlade till överläggningar inför kommissionen

under två dagar under oktober månad 1943, därvid ytterligare riktlinjer

uppdrogos för famiijebidragsärendenas handläggning.

Såväl enligt den äldre familjebidragsförordningen som också enligt den

numera gällande äger statens arbetsmarknadskommission enligt vissa bestämmelser

medgiva rätt för familjebidragsnämnd att utgiva bidrag till vissa

de värnpliktiga närstående personer, som äro för sin försörjning beroende

av de inkallade men icke enligt förordningens bestämmelser räknas såsom

familjemedlemmar. Under år 1943 ha till kommissionen inkommit

1 856 framställningar i dylika ärenden från familjebidragsnämnderna, och

dessa ha i 1 205 fall föranlett bifall, medan framställningarna avslagits i 651

fall. Av värnpliktiga och deras anhöriga ha ingivits 45 framställningar av

detta slag — i de fall då familjebidragsnämnd vägrat göra framställningar

— och av dessa ha 16 bifallits, medan 29 blivit av kommissionen lämnade

utan bifall.

I 121 fall har hos kommissionen sökts medgivande att utbetala närings
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

bidrag för nedlagd rörelse, utan hinder av att familjebidragets sammanlagda

belopp därigenom kommer att överstiga 300 kronor för månad; framställningarna

ifråga hava bifallits i 108 fall och avslagits i 13 fall.

Beslut örn nedsättning eller indragning av familjebidrag till följd av att

familjemedlem utan giltig anledning lämnat innehavd arbetsanställning —

enligt bestämmelserna i 22 § krigsfamiljebidragsförordningen — ha under

år 1943 underställts kommissionen i 23 fall. Samtliga beslut ha fastställts

av kommissionen.

Sedan Kungl. Majit lämnat kommissionen bemyndigande att pröva ansökningar

örn utbekommande av retroaktiv hemortslön, belöpande å tjänstgöringstid

mellan den 1 januari 1941—30 juni 1942, vilka ingivits för sent,

d. v. s. efter utgången av år 1942, och därefter icke kunnat upptagas till

prövning av familjebidragsnämnderna, har kommissionen under år 1943

förehaft 91 ansökningar örn dylik hemortslön. Av dessa ha 64 blivit av kommissionen

bifallna, medan 27 lämnats utan bifall.

Den genom rikets landshövdingar sedan den 1 juli 1941 med anlitande av

särskilda statsmedel bedrivna hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst

inkallades familjer och som avser att lämna hjälp i fall, då sådan

är erforderlig men icke kan tillgodoses inom ramen för krigsfamiljebidragsförfattningarna,

har fortsatt under år 1943 enligt samma riktlinjer som tidigare.

Inberäknat en särskild julutdelning, som i främsta rummet avsåg bidrag

till familjer med minderåriga barn, utanordnades av kommissionen till

landshövdingarna för denna hjälpverksamhet under år 1943 ett sammanlagt

belopp av 717 254 kronor. Detta innebär i förhållande till vad som utanordnats

under tidigare år en betydande minskning, vilken sammanhänger

med den allmänna förbättringen av familjebidragen och med hemortslönens

tillkomst.

Värnpliktslån.

För värnpliktslåneverksamheten ha under år 1943 gällt samma författningsbestämmelser

som de för senare hälften av år 1942 gällande.

Till och med december månad 1943 hade, sedan värnpliktslåneverksamheten

började hösten 1940, inkommit sammanlagt 22 579 ansökningar om

värnpliktslån, gällande ett belopp av 34 659 133 kronor.

Härav hade 8 121 ansökningar, gällande 12 808 286 kronor, helt eller delvis

bifallits, varvid det beviljade beloppet utgjorde 5 833 760 kronor. Inalles

14 434 ansökningar, gällande 21 813 454 kronor, hade helt avslagits. Vid

årets utgång förelågo 24 icke slutprövade låneansökningar, gällande ett belopp

av 37 393 kronor.

Genom arbetsmarknadskommissionens t. o. m. den 31 december 1943 meddelade

beslut i underställnings- och besvärsärenden hade antalet av värapliktslånenämnderna

beviljade lån ökats med 301 (beviljat belopp 478 640

kronor), medan 56 låneansökningar, som föranlett beslut av värnpliktslånenämnderna

om beviljande av 137 673 kronor, av kommissionen avslagits.

Beträffande omfattningen av värnpliktslåneverksamheten under år 1943

må följande nämnas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Under året ha av värnpliktslånenämnderna beviljats 314 lån å sammanlagt

263 381 kronor. Dessa fördela sig med avsende å lånebeloppens storlek

på sätt angives i det följande.

Lånebelopp

kronor

Antal lån

200-500 .........

.......... 125

501—1 000.........

.......... 138

1 001—1 500.........

.......... 22

1 501—2 000.........

.......... 15

2 001—2 500.........

.......... 2

2 501—3 000.........

.......... 6

3 001—3 500.........

.......... 1

2 501—4 000.........

.......... 3

4 001—4 500.........

.......... .

4 501—5 000.........

.......... 2

Summa 314

Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande

av värnpliktslån uppgick till 236. Av dessa jämte från föregående år

balanserade 7 ärenden avgjorde kommissionen före december månads utgång

239, varav 45 avsågo av värnpliktslånenämnder underställda beslut, 193 av

lånesökande ingivna besvär samt 1 såväl underställning som besvär. I fråga

om underställda beslut upphävde kommissionen i 5 fall värnpliktslånenämndernas

beslut angående lån å sammanlagt 13 318 kronor. I anledning av

anförda besvär beviljades 21 lån å tillsammans 35 700 kronor.

Härutöver ha under 1943 till kommissionen inkommit 17 ärenden angående

ändring i tidigare bestämda lånevillkor, av vilka under samma tid samtliga

avgjorts.

Av de beviljade lånen ha t, o. m. utgången av december månad 1943 15

lån måst på grund av olika omständigheter helt eller delvis avskrivas. I 9

fall är avskrivningen en följd av att låntagaren avlidit och i övriga fall att

låntagaren råkat på obestånd. Ifrågavarande 15 lån ha ursprungligen gällt

en sammanlagd lånesumma av 14 350 kronor. Det avskrivna beloppet är

dock lägre; det exakta beloppet kan icke angivas på grund av att avskrivningarnas

storlek i vissa fall blir beroende på ackordsförhandlingar.

Anstånd med erläggande av amortering, innebärande ändring i amorteringsplanen,

har under 1943 beviljats av värnpliktslånenämnderna i 311 fall och

av kommissionen i egenskap av lånebeviljande myndighet i 12 fall. Motsvarande

antal avslagna anståndsansökningar var 34 resp. 2. Kommissionen

har dessutom i 2 fall efter besvärsskrivelse bifallit av värnpliktslånenämnder

avslagna ansökningar om anstånd. Dessutom ha länsstyrelserna i

ett betydande antal fall beviljat kortvarigt anstånd med erläggande av förfallen

amortering. Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1943

av de utbetalade lånebeloppen återbetalats 835 693 kronor. I

I bilagorna 13 och 14 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,

överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndernas

revisorer m. m. under dels budgetåret 1942/43 dels kalenderåret

1943.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den Bl december åren 1912 oell 1943.

A. Länsfördelning.

\

Län

Invånar-

antal

Antal

rapporte-

rande

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

Antal

hjälpta

Därav

kommuner

invånare

arbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1943

31 /

/12

1942

31 / I

1943

31/i3

1942

31 /

liz

1943

31 /

liz

1942

31 /

liz

1943

31/l2

1943

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Stockholms

674

81

stad.......

613 754

1

1

1942

1857

3-2

3-0

1558

803

Stockholms. . .

121 916

11

13

239

235

2-0

1-9

110

31

72

7

Uppsala......

56 844

4

3

71

40

1-2

0-7

21

18

—

3

Södermanlands

65 215

2

2

59

18

0-9

0-3

9

9

—

—

Östergötlands.

115 441

2

2

90

172

0-8

1-5

97

28

69

—

Jönköpings. . .

82 006

6

4

94

72

1-1

0-9

32

20

—

12

Kronobergs. . .

26 421

4

3

29

15

1-1

0-6

12

1

—

11

Kalmar......

58 536

6

2

109

74

1-9

1-3

45

43

—

2

Gotlands.....

15 044

2

2

32

81

2-1

5-4

36

29

—

7

Blekinge.....

71 289

12

13

79

193

1-1

2-7

91

91

—

—

Kristianstads .

26 714

2

2

37

48

1-4

1-8

29

29

—

—

Malmö stad ..

159803

1

1

475

473

3-0

3-0

359

67

290

2

Malmöhus län

151 486

6

9

279

598

1-8

3-9

350

72

278

i övrigt

1-7

1-3

Hallands.....

53 149

6

3

91

67

7

—

—

7

Göteborgs stad

285 846

1

1

1815

1502

6-3

5-3

1300

268

992

40

Göteborgs och

Bohuslän i

8

övrigt.....

121 629

35

33

1502

1305

12-3

10-7

906

762

136

Älvsborgs ....

108 628

7

8

72

195

0-7

1-8

33

17

14

2

Skaraborgs . . .

42 038

3

6

11

106

0-3

2-5

32

9

21

2

Värmlands . . .

110 732

7

13

152

678

1-4

6-1

165

81

69

15

örebro.......

62124

1

2

47

254

0-8

4-1

105

63

—

42

Västmanlands.

40 797

1

1

1

2

0-o

0-0

1

—

—

1

Kopparbergs. .

37 392

3

3

16

48

0-4

1-3

3

3

—

—

Gävleborgs . . .

82 194

4

7

78

116

0-9

1-4

20

18

—

2

Västernorr-

893

30

lands......

198 610

30

35

1017

3 065

5-1

15-4

1845

922

Jämtlands ....

23 735

1

2

1

4

0-o

0-2

1

1

—

—

Västerbottens.

69 809

4

6

24

137

0-3

2-0

15

15

—

—

! Norrbottens . .

131 617

9

10

230

321

1*7

2-4

88

70

12

6

Hela riket

2 932 769

171

187

8 592

11676

2-9

4-0

7 270

3 470

3 520

280

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissonen för ifrågavarande

månad.

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1943

31/

/12

1942

3l/n

1943

37i=

1942

31/

/12

1943

81 /

/12

1943

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms stad ....

613 754

1942

1857

3 2

3-0

1558

803

674

81

Stockholms län.

Norrtälje..............

5 386

4

1

0-7

0-2

1

1

_

_

Solna.................

29 286

91

90

3-x

3-1

59

10

46

3

Sundbyberg............

12168

45

2

3-7

0-2

2

2

—

Bo....................

3140

*

20

_

6-4

11

_

11

_

Edebo................

1514

i

1

0-7

0-7

1

1

—

—

Huddinge.............

14 947

15

17

1-0

1-1

4

4

—

—

Häverö................

5 053

2

3

0-4

0-6

2

2

—

—

Järfälla...............

3 826

2

1

0-5

0-3

1

_

—

1

Nacka................

10 627

10

23

0-9

2-2

7

2

5

—

Saltsjöbadens kpg......

3 419

*

1

—

0-3

1

1

—

—

Sollentuna.............

13 992

4

4

0-3

0-3

4

2

i

1

Spånga ................

11995

64

70

5-3

5*8

15

4

9

2

Täby.................

6 563

1

2

0-2

0-3

2

2

—

Summa

121916

239

235

2-0

1-9

110

31

72

7

Uppsala län.

Enköping..............

6 652

1

1

0-2

0*2

_

—

—

- 1

Uppsala...............

39887

62

28

1-6

0-7

20

17

—

3

j Gamla Upsala.........

2 096

2

_

1-0

_

_

_

_

_ |

Älvkarleby............

8 209

6

11

0-7

1-3

1

1

—

— !

Summa

56 844

71

40

1-2

0-7

21

18

-

3

Södermanlands län.

Eskilstuna.............

42 313

14

*

0-3

Nyköping.............

14 260

45

13

3-2

0-9

4

4

—

— 1

Västra Vingåker.......

8 642

—

5

—

0-6

5

5

—

— ;

Summa

65 215

59

18

0-9

0-3

9

9

—

—

Östergötlands län.

Linköping.............

43 494

1

48

0-o

1-1

24

10

14

_

Norrköping............

71947

89

124

1-2

1-7

73

18

55

—

Summa

115441

90

172

Os

1-5

97

28

69

—

Jönköpings län.

Eksjö.................

7 586

11

1*5

_

_

_

_

_

Huskvarna............

9 873

2

—

0-2

—

—

—

—

—

Jönköping.............

38 000

65

67

1*7

1-8

29

19

—

10

Nässjö................

10 533

4

1

0-4

0-1

—

—

—

—

Tranås................

7 782

11

—

1-4

—

—

—

—

—

Vetlanda..............

4 308

1

1

0-2

0-2

1

1

—

—

Norrahammars kpg.....

3 924

*

3

—

0-s

2

—

—

2

Summa

82 006 ;

94

72

1-1

0-9

32

20

—

12

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1948

ali

/12

1942

31 /

lia

1943

ali

ha

1942

31 /

ha

1943

ali

ha

1943

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Kronobergs län.

Växjö.................

16 236

7

11

0-4

0-7

10

1

—

9

Ekeberga..............

1578

1

*

0-6

_

—

—

—

—

Hovmantorp...........

1800

—

1

—

0-6

1

—

—

1

Stenbrohult............

2 680

1

*

0-4

—

—

—

—

—

Södra Sandsjö.........

2 298

*

3

—

1-3

1

—

—

1

Åseda.................

1829

20

*

10-9

—

—

—

—

—

Summa

26421

29

15

ll

0-6

12

1

—

11

Kalmar län.

Kalmar...............

22 553

44

67

2-0

3-0

40

40

—

—

Nybro................

5 591

5

7

0-9

1-3

5

3

—

2

Oskarshamn...........

9120

2

—

0-2

—

—

—

—

—

Västervik..............

13 026

48

*

3-7

—

—

—

—

—

Döderhult.............

5153

9

_

1-7

_

_

_

_

Gamleby..............

3 093

1

*

0-3

—

—

—

—

—

Summa

58 536

109

74

1-9

1-3

45

43

—

2

Gotlands län.

Visby.................

13 022

29

75

2-2

5-8

31

24

—

7

Slite kpg..............

2 022

3

6

1-5

3-0

5

5

—

—

Summa

15 044

32

81

2-1

5-4

36

29

—

7

Blekinge län.

Karlshamn.............

10 053

9

10

0-9

1-0

4

4

—

—

Karlskrona............

31489

7

38

0-2

1-2

—

—

—

—

Asarum...............

7190

8

21

1-1

2-9

15

15

_

_

Eringsboda............

1877

2

2

ll

1-1

2

2

—

—

Hasslö................

1488

19

15

12-8

10-1

—

—

—

—

Hällaryd..............

2 600

5

19

1-9

7-3

9

9

—

—

Listerby...............

1838

3

11

1-6

6-0

7

7

—

—

Mörrum...............

4177

9

33

2-2

7-9

21

21

—

—

Sillhövda..............

1981

2

2

1-0

1-0

2

2

—

—

Sturkö ................

1685

7

26

4-2

15-4

21

21

—

—

Torhamn..............

2 419

—

5

—

2-1

—

—

—

—

Tving.................

2 603

5

6

1-9

2-3

6

6

—

—

Åryd.................

1889

3

5

1-6

2-6

4

4

—

—

Summa

71289

79

193

ll

2-7

91

91

—

—

Kristianstads län.

Kristianstad...........

22119

34

46

1*5

2-1

29

29

_

_

Gråmanstorp...........

4 595

3

2

0-7

0-4

—

—

—

—

Summa

26 714

37

48

1 4

1-8

29

29

—

—

Malmö siad.......

159 803

475

473

3-o

30

359

67

290

o

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1943

31/

/12

1942

31/

/12

1943

31/i2

1942

31/l2

1943

31 /

/12

1943

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Malmöhus län i övrigt.

Eslöv.................

6 479

5

16

0-8

2-5

11

—

11

_

Hälsingborg...........

63 209

133

381

2-1

6-0

244

52

192

—

Landskrona............

21 531

14

20

0-7

0-9

17

17

—

—

Lund.................

28 417

69

71

2-4

2-5

27

1

26

—

Trelleborg.............

14 837

44

66

30

4-4

31

1

30

—

Ystad.................

11556

*

24

—

2-1

20

1

19

—

Dalby.................

1741

—

6

—

3-4

—

—

—

—

Kävlinge..............

2 700

14

9

5-2

3-3

—

—

—

—

Västra Klagstorp.......

1016

*

5

4-9

—

—

—

—

Summa

151486

279

598

1-8

3-9

350

72

278

—

Hallands län.

Falkenberg............

6 947

13

5

1-9

0-7

—

—

—

_

Halmstad.............

28 928

6

24

0-2

0-8

7

—

—

7

Kungsbacka...........

2 328

1

—

0-4

—

—

—

—

—

Varberg...............

10 923

67

CO

CO

6-1

3-3

—

—

—

—

Slättåkra ..............

2 500

3

*

1-2

_

—

_

_

_

Söndrum..............

1523

1

—

0-7

—

—

—

—

—

Summa

53149

91

67

1-7

1-3

7

—

—

7

Göteborgs stad.....

285 846

1815

1502

6-3

5-3

1300

268

992

40

Göteborgs och Bohus län

i övrigt.

Lysekil................

5 231

48

41

9-2

7-8

37

28

7

2

Marstrand.............

1233

4

2

3-2

1-6

—

—

—

—

Mölndal...............

16 425

126

lil

7-7

6-8

84

54

27

3

Strömstad.............

2 958

18

16

6-1

5-4

11

10

1

—

Uddevalla.............

17 600

62

92

3-5

5-2

68

39

29

—

Askum................

2 233

104

78

46-6

34-9

46

40

6

_

Backa.................

2 966

14

12

4-7

4-0

1

1

—

—

Bottna................

464

7

7

15-1

15-1

3

3

—

—

Brastad...............

3128

118

102

37-7

32-6

68

56

10

2

Bro...................

2 341

123

75

52-5

32-0

63

42

20

1

Bärfendal.............

421

10

12

23-8

28-5

4

4

—

—

Forshälla..............

1643

1

*

0-6

—

—

—

—

—

Foss..................

4 251

27

20

6-4

4-7

17

10

7

—

Grebbestads lcpg.......

763

9

4

11-8

5-2

3

3

—

—

Hogdal................

1229

25

26

20-3

21-2

23

23

—

—

Kungshamn...........

2 481

37

22

14-9

8-9

11

11

—

—

Kville.................

4328

101

97

23-3

22-4

74

60

14

—

Kållered...............

1320

3

*

2-3

—

—

—

—

—

Lommeland............

695

24

18

34-5

25-9

11

11

—

—

Lur...................

1461

5

2

3-4

1-4

2

2

—

—

Lyse..................

2 332

59

55

25-3

23-6

31

31

—

—

Malmön...............

1127

61

29

54-1

25-7

21

21

—

—

Mollösund.............

601

7

6

11-6

10-0

—

—

—

—

Morlanda..............

2 834

1

4

0-4

1-4

4

4

—

—

Näsinge...............

964

45

51

46-7

52-9

25

25

—

—

Partille................

8 982

6

10

0-7

1-1

9

9

—

—

Skee..................

4 698

129

lil

27-5

23-6

78

78

—

—

Skredsvik.............

1409

2

3

1-4

2-1

3

3

—

—

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare j

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

antal

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

l/i

1943

31/ia

1942

31/

/12

1943

81/l2

1942

81/

liz

1943

31/

liz

1943

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Smögen...............

1620

6

1

3-7

0-6

1 I

1

_

_

Svenneby ..............

1162

33

50

28-4

43-0

37

37

—

—

Tanum................

4 625

61

65

13-2

14-1

48

48

—

—

Tjärnö ................

1662

5

2

3-0

1-2

2

2

—

—

Tossene...............

4 524

176

159

38-9

35-1

119

106

13

—

Västra Frölunda.......

11918

45

22

3-8

1-8

2

—

2

—

Summa

121629

1502

1305

12-3

10-7

906

762

136

8

Älvsborgs län.

Alingsås...............

10 452

2

5

0-2

0-5

—

—

—

—

Borås.................

49 409

1

2

0-o

0-o

1

1

—

—

Trollhättan............

18 548

11

19

0-6

1-0 !

14

—

14

—

Ulricehamn............

6 380

1

2

0-2

0-3

15

—

—

—

Vänersborg............

m

Bengtsfors kpg.........

9 275

43

30

4-6

3-2

13

—

2

2 555

*

87

—

34-1

—

—

—

—

Fuxerna...............

2 805

47

—

16-8

—

—

—

—

Steneby...............

3 889

1

—

0-3

—

—

—

—

—

Vassända-Naglum......

5 315

13

3

2-4

0-6

3

3

—

—

Summa

108 628

72

195

0-7

1-8

33

17

14

2

Skaraborgs län.

Falköping.............

9121

2

16

0-2

1-8

—

—

—

—

Hjo...................

2 993

8

10

2-7

3-3

—

—

—

—

Lidköping.............

12 092

*

71

—

5*9

23

—

21

2

Skövde ................

13 780

—

7

—

0-5

7

7

Norra Kyrketorp.......

1018

1

1

1-0

1-0

1

i

—

—

Töreboda kpg..........

3 034

1

—

0-3

1

1

Summa

42 038

11

106

0-3

2-5

32

9

21

2

Värmlands län.

Arvika................

9 044

*

34

—

3-8

—

—

—

—

Karlstad..............

30119

74

184

2-5

6-1

66

33

33

—

Arvika lk..............

4 915

*

29

—

5-9

21

—

19

2

Eda..................

6123

38

38

6-2

6-2

28

18

10

—

Ekshärad..............

6 200

3

Ht

0-5

—

—

—

—

—

Glava.................

2 805

3

12

1-1

4-3

7

—

7

—

Grava.................

6 535

—

19

—

2-9

—

—

—

—

Gräsmark.............

2 953

—

3

—

1-0

—

—

—

—

Hammarö.............

6146

—

69

—

11-2

—

—

—

—

Nor...................

2 955

*

104

—

32-2

—

—

—

—

Norra Råda...........

10 906

Ht

63

—

5-8

—

—

—

—

Ransäter..............

5 936

14

75

2-4

12-6

28

28

—

—

Sunne lk..............

8 268

Ht

5

—

0-6

3

2

—

1

Säffle kpg.............

7 827

1 20

43

2-6

5-5

12

—

—

12

Summa

110 732

152

678

1-4

6-1

165

8!

69

15

Örebro län.

Örebro................

56 307

47

252

0-8

4*5

1 103

|

63

—

40

Hällefors..............

5 817

1 _

2

—

0-3

2

—

—

2

Summa

62124

i 47

254

0-8

4-1

1 105

63

—

42

1 By landskommun, som inkorporerades */i 1943, redovisade aI/n 1942 11

arbetslösa.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

arbets-

linjen

under-

7.

1943

31 /

/12

1942

31 /

/12

1948

31/

/12

1942

31/

/12

1943

31 /

/12

1943

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Västmanlands lån.

Västerås...............

40 797

i

2

0-o

0-o

1

—

—

i

Summa

40 797

i

2

0-o

0-o

1

—

—

i

Kopparbergs län.

i

Falun.................

14 729

12

2

0-8

0-1

2

2

Hedemora.............

4 444

1

18

0-2

4*1

1

1

—

Leksand...............

9 236

3

*

0-3

__ j

Stora Tuna............

8 983

—

28

—

3-1

—

—

—

—

Summa

37 392

lö

48

0-4

1-3

3

3

—

—

Gävleborgs län.

Gävle.................

39 912

27

30

0-7

0-8

_

_

Hudiksvall............

7 449

6

1

0-8

0-1

_

_

_

_

Söderhamn............

9808

44

40

4-5

4-1

7

6

—

l

Hamrånge.............

5 079

—

21

_

4-1

11

11

Njutånger .............

4328

—

1

—

0-2

1

_

_

l

Norrala...............

2 913

1

1

0-3

0-3

1

1

_

Söderala...............

12 705

*

22

—

1-7

—

—

—

Summa

82194

78

116

0-9

1-4

20

18

—

2

Västernorrlands lån.

1

] Härnösand............

12 713

38

24

3-o

1-9

17

5

_

12

Sundsvall..............

19142

14

61

0-7

3-2

11

11

_

Örnsköldsvik..........

5 870

1

—

0-2

—

—

Alnö..................

5 672

75

178

13-2

31-4

133

37

96

Anundsjö..............

8 380

—

1

—

0-1

—

_

Arnäs.................

5 208

4

10

0-8

1-9

3

—

3

_

Attmar................

2 946

—

5

—

1-7

1

1

_

Bjärtrå................

4 711

81

224

17-2

47-5

143

112

30

1

Bodum................

1952

—

1

—

0-5

—

—

_

_

Boteå.................

1513

1

9

0-7

5-9

_

_

_

_

Dal...................

1190

1

2

0-8

1-7

2

2

_

_

Grundsunda ...........

4 324

3

43

0-7

9-9

38

38

_

_

Gudmundrå............

13 821

90

274

6-5

19-8

176

88

82

6

Hässjö................

3 915

34

73

8-7

18-6

44

24

20

Högsjö................

4123

66

142

16-0

34-4

117

77

40

_

Ljustorp ..............

2 361

1

14

0-4

5-9

7

7

_

Långsele..............

3 037

2

12

0-7

4-0

2

2

_

_

Njurunda ..............

11539

12

144

1-0

12-5

119

39

80

_

Nora..................

3154

32

76

10-1

24-1

55

22

32

1

Nätra.................

6 058

58

272

9-6

44-9

83

82

1

Selånger...............

3 581

—

4

—

1-1

—

—

—

Sidensjö...............

2 304

1

1

0-4

0-4

1

1

_

_

Själevad...............

11841

3

20

0-3

1-7

—

—

—

_

Skog..................

1029

5

3

4-9

2-9

2

2

_

_

Skön..................

13 695

144

403

10-5

29-4

287

124

162

1

Stigsjö................

1918

1

—

0-5

—

—

—

—

—

Styrnäs ...............

1226

5

12

4-1

9-8

10

10

—

—

Sånga .................

662

1

1

1-5

1-5

1

1

_

_

Säbrå .................

4 322

33

51

7-6

11-8

31

31

—

— 1

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1943

81 /

liz |

1942

31 /

/12

1943

31 /

lii

1942

31 /

/12

1943

31 /

/12

1943

stöds- 1 nings- linjen hjälpen

Sättna................

1937

1

0-5

_

_

_

Timrå.................

8 424

181

683

21-5

81-1

341

79

259

3

Torp..................

10 047

—

24

—

2-4

14

14

—

—

Torsåker..............

1143

3

6

2-6

5-2

—

—

—

—

Tuna.................

4 425

13

55

2-9

12-4

25

3

20

2

Tynderö...............

1080

—

7

—

6-5

3

3

—

—

Ullånger...............

1762

—

1

—

0-6

—

—

—

—

Ytterlännäs............

6 641

113

228

17-0

34-3

179

107

69

3

Överlännäs............

944

1

—

l-l

—

—

—

—

—

Summa

Jämtlands län.

198610

1017

3 065

5-1

15-4

1845

922

893

30

Östersund.............

17 782

1

2

0-1

0-1

1

1

—

—

Ragunda..............

5 953

*

2

—

0-3

—

—

—

—

Summa

Västerbottens län.

23 735

1

4

Oo

0-2

1

1

Skellefteå..............

10 750

7

38

0-7

3-5

4

4

—

—

Bureå.................

5850

*

12

—

2-1

—

—

—

—

Byske.................

9 781

14

17

1-4

1-7

—

—

—

—

Hörnefors.............

3 901

—

16

—

4-1

—

—

—

—

Skellefteå lk...........

24 926

2

53

0-1

2-1

10

10

—

—

Umeå lk...............

14 601

1

1

0-1

0-1

1

1

—

—

Summa

Norrbottens län.

69 809

24

137

0-3

2-0

15

15

Boden................

9 232

*

2

—

0-2

2

—

2

—

Luleå.................

15 208

1

126

0-1

8-3

—

—

—

—

Gällivare..............

21394

3

2

0-1

0-1

2

—

—

2

Hortlax...............

4478

2

2

0-4

0-4

2

—

—

2

Jukkasjärvi............

18 391

51

97

2-8

5-3

79

70

9

—

Karl-Gustav...........

3 528

1

*

0-3

—

—

—

—

—

Nederkalix............

14 686

162

71

11-0

4-8

—

—

—

—

Piteå lk...............

13 947

7

2

0-5

0-1

2

—

—

2

Töre..................

6154

2

*

0-4

—

—

—

—

—

Älvsby................

9169

—

1

—

0-1

—

—

—

—

Överluleå..............

9 965

1

12

0-1

1-2

1

—

1

—

Övertorneå............

6 465

—

6

—

0''9

—

—

—

Summa

131617

230

321

1-7

2-4

88

70

12

6

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupper

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

Kristianstads

län

Malmö stad

Jordbruk och skogshushållning.......

27

4

1

1

1

—

—

3

—

—

—

15

Jordbruk .......................

27

4

1

1

1

—

—

3

—

—

—

15

Skogshushållning................

Industri och hantverk...............

961

189

22

10

108

31

4

30

34

135

21

303

Ingenjörsarbete och arbetsledning .

48

1

Malmbrytning...................

—

1

—

Metall- och maskinindustri........

97

14

1

1

4

8

—

3

—

3

—

15 :

Jord- och stenindustri...........

16

1

1

—

4

1

1

1

4

95

1

6

stenindustri....................

3

1

—

—

3

1

—

—

4

91

1

3

glasindustri....................

3

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

annan hithörande industri........

10

—

1

—

1

—

—

—

—

4

—

3

Trävaruindustri.................

11

3

5

1

5

—

—

2

—

—

—

i

sågverksindustri.................

5

—

3

—

4

—

—

1

—

—

—

—

annan trävaruindustri............

6

3

2

1

1

—

—

1

—

—

—

1

Pappersindustri..................

7

5

—

—

2

3

3

1

—

—

—

—

Grafisk industri.................

14

—

—

2

Livsmedelsindustri ...............

13

3

—

3

—

—

—

3

—

2

—

6

Textil- och beklädnadsindustri ....

15

1

—

—

3

—

—

—

—

—

—

2

Läder-, hår- och gummivaruindustri

18

—

i

1

—

1

skoindustri.....................

4

—

1

1

gummivaruindustri ..............

annan hithörande industri ........

14

1

Kemisk-teknisk industri..........

8

2

—

—

—

10

—

3

—

2

—

5

Byggnadsverksamhet.............

714

156

14

5

90

9

—

17

30

32

20

265

husbyggnadsarbete..............

706

131

4

4

41

6

—

10

30

9

4

247

väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete

8

25

10

i

49

3

—

7

—

23

16

18

Kraft- och värmeproduktion......

—

2

Sjöfart och fiske...................

23

2

—

—

i

—

—

1

—

2

—

10

Handel, samfärdsel och allmän tjänst.

663

24

13

i

29

12

3

11

6

4

7

88

Kontors-, affärs- och lagerarbete ..

289

13

6

—

4

4

1

2

3

2

2

23

kontorister (kontorschefer, bokh. m.fl.)

95

8

2

—

3

2

1

1

3

1

—

3

kontorsvaktmästare m. fl.........

3

affärsföreståndare, -bitr., agenter m. fl.

145

4

3

—

—

2

—

1

—

—

—

3

lagerarbetare och förrådsbiträden . .

46

1

1

—

1

—

—

—

—

1

2

17

Landtransport...................

179

5

3

—

13

7

1

8

2

2

4

55

hamn- och stuveriarbetare........

27

—

2

—

8

1

—

7

2

—

—

27

chaufförer och åkeriarbetare......

139

5

1

—

5

6

—

1

—

2

4

28

övriga hithörande grupper........

13

—

Hotell- och restaurangrörelse .....

53

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

2

Litterärt och konstnärligt arbete..

73

4

4

i

12

i

1

i

—

—

i

8

Förvaltning och undervisning.....

56

1

Sjukvård och hygien.............

13

Husligt arbete.....................

4

1

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

Diversearbete......................

179

15

4

6

23

29

8

29

41

52

20

57

Summa

1857

235

40

18

172

72

15

74

81

193

48

478

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bilaga 2.

yrkesgrupper ock Isin dea 31 december 1913.

Malmöhus

lån i övrigt

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb.o.Bohus

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västmanlands

län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Summa

Hela

riket

därav

städer

lands-

bygd

5

—

9

1

—

—

13

9

—

3

3

150

—

9

20

274

80

194

5

—

9

1

—

—

6

7

—

3

1

14

—

1

1

100

75

25

—

—

—

—

—

7

2

—

—

2

136

—

8

19

174

5

169

303

54

643

1146

163

88

530

194

1

31

83

2 333

1

101

232

7 751

3 476

4 275

—

—

7

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

_

_

58

57

1

—

—

—

—

5

—

—

2

—

—

—

—

—

—

36

44

23

21

21

3

65

11

4

9

69

6

—

12

7

40

—

—

3

396

288

108

11

10

43

947

4

3

38

1

—

—

2

13

—

2

1

1206

155

1051

6

6

26

946

2

—

7

1

—

—

2

4

—

2

—

1 109

104

1 005

X

1

3

—

—

—

30

—

—

—

—

8

—

—

—

48

9

39

4

3

14

1

2

3

1

—

—

—

—

1

—

—

1

49

42

7

5

—

41

9

i

—

27

2

—

—

41

823

—

42

20

1039

126

913

—

—

34

7

1

—

22

—

—

—

41

818

—

22

16

974

94

880

5

—

7

2

—

—

5

2

—

—

—

5

—

20

4

65

32

33

—''

—

12

13

122

—

182

1

—

—

12

1004

—

13

ii

1391

49

1342

2

—

4

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

25

24

1

21

2

21

7

1

5

—

7

1

1

—

5

—

—

2

103

92

11

1

1

10

13

—

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

49

48

1

4

3

11

1

1

—

2

34

—

—

1

4

—

1

1

84

80

4

1

2

4

—

1

—

—

34

—

—

1

3

—

1

—

53

50

3

2

1

3

3

—

1

i

7

l

—

—

2

—

—

—

—

1

—

—

—

28

27

1

3

8

7

16

4

5

i

—

—

—

1

4

—

—

10

89

80

9

233

27

421

127

21

66

206

139

—

18

16

432

1

43

145

3 247

2 442

805

224

12

401

75

12

52

37

136

—

18

5

119

—

32

60

2 375

2 070

305

9

15

20

52

9

14

169

3

—

—

ii

313

1

11

85

872

372

500

2

—

1

—

—

—

2

—

—

—

3

7

—

—

3

20

12

8

26

2

70

7

—

2

i

1

—

—

—

16

—

1

1

166

144

22

84

4

696

35

4

4

33

19

—

7

10

225

2

2

3

1989

1749

240

17

1

120

3

1

2

13

7

—

2

2

14

2

—

1

534

516

18

5

—

45

—

1

—

2

—

—

2

—

4

2

—

—

180

172

8

2

—

30

2

—

2

8

4

—

—

1

4

—

_

_

211

206

5

10

1

44

1

—

—

3

3

—

—

1

6

—

—

1

139

134

5

62

1

536

31

3

i

19

5

—

4

7

209

—

2

2

1161

949

212

24

—

465

25

1

—

4

3

- ■

—

3

184

—

—

l

784

611

173

38

—

65

6

2

i

9

2

—

4

3

19

—

2

I

343

308

35

—

1

6

—

—

—

6

—

—

—

1

6

—

—

—

34

30

4

1

1

14

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

75

75

_

3

1

20

i

—

—

—

4

—

i

i

2

—

—

—

139

131

8

1

—

3

—

—

i

1

1

64

62

2

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16

16

—

—

—

6

i

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

18

16

2

180

7

78

115

28

12

101

31

1

7

20

340

i

24

65

;i478

882

596

S98

67

1502

1305

195

106

678

254

O

48

lie

3 065

4

137

321

11676

6 347

5 329

Bihang till riksdagens protokoll 19U. i. sami. Nr 273.

6

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

”/i

Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsanläggning, Ramsele kommun,

Västernorrlands län (u/s 1941)..................

B

24 200

24 200

!7.

Ytterligare statsbidrag för färdigställande av bro mellan

Sverige och Norge över Svinesund, Göteborgs och

Bohus län (s7, 1938, «/, 1939, 7, 1940)...........

B

100 000

7»

Komplettering av vatten- och avloppsledningsnätet

i Kalix m:e, Norrbottens län....................

B

81 000

56 700

•7,

Fortsatt utvidgning av Göteborg—Torslanda flygplats,

Göteborgs och Bohus län........................

B

1500 000

1 500 000

*7.

Reparation av kaj och brygga i Sannäs, Tanums kom- mun, Göteborgs och Bohus län..................

B

15 500

15 500

”/»

Ytterligare kostnader för färdigställande av vägen

Stenshult—Sågen—Sågbron, Inlands vägdistrikt,

Göteborgs och Bohus län (“/• 1941)..............

B

75300

75 300

Ytterligare kostnader för slutförande av fiskehamns- anläggning, Marstrands stad (7u 1941)...........

B

16 500

16 500

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av

allmänna vägen Gravame—Hunnebostrand—Bo- vallstrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen, Sun- nervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och

Bohus län (72 1941)............................

B

90 000

90000

Utökning och ytterligare kostnader för anläggning av

brygga i Kalvsund, Öckerö kommun, Göteborgs och

Bohus län (»/, 1941)............................

B

29000

28 600

”/•

Ytterligare statsbidrag för uppförande av lastbrygga

vid Sannäs, Tanums kommun, Göteborgs och Bohus

län (»/, 1937, !S/n 1940)........................

B

1000

Väganläggning Sågbron—Torsered, delen Gräsviken—

Torsered km 3/100—10/289, Väne och Ale vägdis- trikt, Älvsborgs län.............................

B

800000

640000

Ytterligare kostnader för utbyggnad av Skönsmons

vattenledningsnät, Sköns kommun, Västernorrlands

län (>7„ 1941).................................

B

12 000

12 000

“A

Broar över Olandsån och Magasinsån, ingående i väg- företaget Rasbo—Faringe på delen Uppsala läns gräns

—Faringe, Stockholms läns norra vägdistrikt, Stock- holms län......................................

A

76 000

64 600

Ytterligare kostnader för utvidgning av Björkö fiske- hamn. Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län

(“Ai 1941).....................................

B

28 000

28 000

A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens regi.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Dag

Total-

Stats-

för

Arbetsföretag

Regi

kostnader

bidrag

beslut

kronor

kronor

Ytterligare kostnader för anläggning och förbättring

av kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall, delen

mellan Nolby och gränsen mot Sköns kommun, Medel-

pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län (*/w 1938)

Ytterligare kostnader för utförande av vattenledning

B

1012 800

911500

från Korstabäcken till Ortviken samt utbyggnad

m. m. av Sibiriengatan, Sköns kommun, Västernorr-

lands län (“/« 1941)............................

B

77 000

77 000

*7.

Bro över Lyckebyån vid Greveshult å vägen Eriksmåla

—Kopparfly, Uppvidinge vägdistrikt, Kronobergs

län.......................................

A

19 000

17100

■7 T

Uppställningsplatta framför blivande hangarbyggnad

såsom tilläggsarbete till nr 930 Sundsvalls flygfält,

Västernorrlands län.............................

A

60 000

50000

Betongvalv över vattentuben till Gideåbacka kraft-

station, Grundsunda kommun, Själevads och Arnäs

vägdistrikt, Västernorrlands län..................

A

24 000

21 600

*7»

Fiskehamn i Hasselösund, Smögens kommun, Göteborgs

och Bohus län...............................

B

46 000

41400

*7.

Ytterligare kostnader för gemensam vattenlednings-

anläggning m. m. för Gravarne m. fl. irnen, Göteborgs

och Bohus län (“/„ »/, 1939, >7, 1941)...........

B

241 000

241000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus

län (»/, 1939, 7„ 1941).........................

B

146 000

146 000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Tångens m:e, Göteborgs och Bohus län (“/« 1939,

7u 1941)...............................

B

32 000

32 000

27s

B orttagande av två grundklackar vid Tveklippa i norra

Kalvöfjorden (tilläggsarbete till nr 876 Malöström- mar), Göteborgs och Bohus län..................

A

7 500

7 500

7.

Ytterligare kostnader samt tilläggsarbeten till hög-

reservoar och vatten- och avloppsledningar, Gud- mundrå kommun, Västernorrlands län (“/, 1942) ..

B

38 000

37 475

*7.

Tilläggsarbeten till omläggning av vägen Göteborgs

stads gräns—Torslanda, delarna inom Björlanda och

Torslanda kommuner, Göteborgsbygdens vägdistrikt,

Göteborgs och Bohus län (“A 1941, *7» 1942).....

B

104 700

104700

”Ao

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Hamburgsund, Kville kommun, Göteborgs och

Bohus län (“Aa 1941).....................

B

106000

93000

Y tterligare kostnader för omläggning av allmänna vägen

Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Norr- vikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (“/, 1941)

B

166 400

133120

Vissa ytterligare arbeten vid anläggning av tillfarts-

vägar till bro över Indalsälven vid Kävsta, Medel- pads mellersta vägdistrikt, Västernorrlands län (7a

1941).....................................

B

21 700

18 445

”Ai

Ombyggnad och reparation av byggnader och slipar

m. m. vid väg- och vattcnbyggnadsstyrclsens förråds- ocli reparationsplats i Lysekils stad..............

B

50 000

50 000

*7n

Utvidgningsarbetcn m. m. vid Göteborg—Torslanda

flygplats, Göteborgs oeh Bohus län..............

B

675 000

675000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Utvidgningsarbeten m. m. vid Karlstads flygplats,

Värmlands län.................................

B

550 000

550 000

Vist

Anläggning av väg Hunnebostrand-—Ulebergshamn,

Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs

och Bohus län.................................

B

250000

250 000

Vl*

Vatten- och avloppsledningar jämte tryckstegrings- pumpstation i Östby, Gudmundrå kommun, Väster- norrlands län...................................

B

176 000

105 600

Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av Alnö

kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning,

Västernorrlands län (19/iz 1941)...................

B

30 000

30000

l7.*

Förbättring lav statens fiskehamn vid Smögen, Göte- borgs och Bohus län............................

B

81 500

81500

Omläggning och förbättring av vägen Stavreviken—

Nordanå i Viksjö kommun på delen mellan gränsen

mot Ljustorps kommun och Nordanå, Ådalens nedre

vägdistrikt, Västernorrlands län..................

B

554 000

554000

Omläggning . av vägen Sundsvall—Sättna—Indal—

Liden—Bispgården, delen Krånge—bron över In- dalsälven vid Kävsta km 1/202—2/670, Medelpads

mellersta Vägdistrikt, Västernorrlands län.........

B

285000

285000

Första utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningar i Bjästa och Förnätra, Nätra kommun, Väs- ternorrlands län................................

B

270 000

162 000

Första utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningsanläggning i Bovallstrands m:e, Göteborgs och

Bohus län......................................

B

220 000

165000

Summa

7 991100

7 492 340

i

i

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bilaga 4.

Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1932

a7,

538 Hultvägen. Omläggning av väg Åsen—Hult samt

viadukt över Åmål—Årjängs järnväg vid Finn- torp, Älvsborgs län ...........................

1310127

1 233 757

119 294

1933

693 Minnevägen. Anläggning av väg från Ytterhog- dal över Fåssjö, Minne och Stensån till gränsen

mot Västernorrlands län jämte biväg, Jämtlands

län..........................................

1176 486

1120 246

71489

27 Ilo

636 Hägerstalundsvägen. Omläggning av väg Bar- karby—Norrviken, Stockholms län.............

971175

905 258

71923

592 Fryelevägen. Omläggning av väg Värnamo—

Vrigstad, delen Värnamo stads gräns—Ingemars- bro, jämte 3 broar, Jönköpings län..........

1566 047

1 472 891

123 831

1934

*7.

773 Åseda avlopp. Avloppsledning i Åseda m:e samt

reningsanläggning för avloppsvatten, Kronobergs

län..........................................

432 044

432 044

34 622

1935

77

876 Malöströmmar. Utvidgning och Tätning av Norra

Farleden till Uddevalla mellan Ellös- och Haf- stens^ ordarna m. m., Göteborgs och Bohus län . .

3 928 091

3 927 941

173 580

1936

4/l2

789 Gärdalsvägen. Omläggning av vägen Sidensjö

kyrka—Själevads sockengräns vid Butsjöböle,

Västernorrlands län...........................

277 743

236 446

12 748

1941

*7.

929 Norrtälje flygfält. Utvidgning av flygfältet m. m..

Stockholms län...............................

313 581

313581

13 405

27.

930 Sundsvalls flygfält. Anläggning av flygfält å

Skeppsholmen i Timrå kommun, Västernorrlands

län..........................................

1474808

1474808

55026

Summa

11450102

11116 972

675918

1 Före V? 1940 statliga reservarbeten eller s. k. färdigställningsarbeten.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bilaga 5.

Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1934

ls/<

Konservering av Öjebro landsvägsbro, Herr- berga kommun, Östergötlands län........

C

11 388

11 388

945

1937

”/.

Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus

län....................................

B

15 500

15 500

459

1938

18/a

Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—

Hassel, Västernorrlands län..............

B

368 066

293 460

19 853

1939

"/i

Omläggning och förbättring av vägen Lagfors

—Bredsjön, Ljustorps kommun, Västernorr- lands län...............................

B

334 800

267 840

14 883

1940

*7i

Vatten- och avloppsledningar i Brastads sta- tionssamhälle, Göteborgs och Bohus län ...

B

153 000

96 300

5 676

1941

V.

Vägen Gravarne—Hunnebostrand—Bovall- strand—Dingle, delen Gravarne—Dalen,

Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt, Gö- teborgs och Bohus län...................

B

470 000

394 000

20 770

7A

Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid

Kävsta, Medelpads mellersta vägdistrikt,

Västernorrlands län......................

B

330 800

281180

12 496

“A

Fiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö

kommun, Göteborgs och Bohus län.......

B

187 000

170 800

6 234

Brygga vid Kalvsund, Kalvsund m:e, Göte- borgs och Bohus län....................

B

100 000

92 500

2 809

Anläggning av väg Stenshult—Sågen—Såg- mon, Inlands vägdistrikt, Göteborgs och

Bohus län..............................

B

336 000

336 000

13 773

•/u

Fiskehamnsanläggning, Marstrands stad.....

B

115 900

105 900

4 660

1942

ZU

Bergsprängning i samband med pågående bygg- nadsarbeten å Karlstads flygplats, Karlstads

stad...................................

B

145 000

145 000

5 992

*/l*

Vågbrytare för fiskehamnen, Ellös m:e, Göte- borgs och Bohus län....................

B

19 000

17 100

867

Summa

2 586 454

2 226 968

109 417

1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = företag i byggnadsstyrelsens regi.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bilaga 6.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor1

12/i

Ytterligare kostnader för vattenledning i Torshällavägen, Eskils- tuna stad (“/, 1941) ...................................

5 327

1065

Ytterligare kostnader för detaljledningar för vatten och avlopp

i Brottsta och del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna

stad (27, 1941)........................................

35 731

7 146

Ytterligare kostnader för gravkapell samt ekonomi- och stall- byggnad vid Brastads kyrka, Brastads kommun, Göteborgs

och Bohus län (72 1941)................................

1843

1 382 1

7.

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledning i öd, Gud- mundrå kommun, Västernorrlands län (7i2 1942).........

4119

* ;

Ytterligare kostnader för väganläggning från allmänna vägen

Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs kommun, Väs- ternorrlands län (7u 1938, ls/i 1940) .....................

20 400

15 300

"/•

Ytterligare kostnader för breddnings- och avloppsledningsarbe- ten å trafikleden Gamlestadstorg—Partille mellan Kortedals- gatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (14/u 1940) ..

65 000

52 000

Ytterligare kostnader för hägnadsmur omkring Krokens kapell,

Skee kommun, Göteborgs och Bohus län (v/n 1941, 22/t 1912)

1650

1 238

Ändring och utökning av arbetsplanen för utläggning av Ås- bäcksgatan, Norra Vägen och Grengatan samt vatten- och

avloppsledningar, Söderhamns stad (^/io 1941, 27n 1942) ...

7 200

4 320

7.

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från Tim- mermyren till Grind samt väg till slottet, Kville kommun,

Göteborgs och Bohus län (“/12 1938)......................

14 215

10 661

i

Utförande av avloppsledning i Ågatan mellan centrala renings- verket och Fredriksgatan, Mölndals stad.................

28 400

11 360

Ytterligare kostnader för iordningställande av del av Nobel- gatan, utläggande av delar av östra Falkgatan och Bäckgatan

samt vatten- och avloppsledningar i Utsiktsgränden, Mölndals

stad (7, 1942) .........................................

8 724

3 053

Ytterligare kostnader för samt utökning av arbetet avseende ut- vidgning av kyrkogården på Malmön, Göteborgs och Bohus

län 7u 1941, 7» 1942)............................

14 650

10 255

a7s

Ytterligare kostnader för fullbordande av rullbanor å Ållebergs

segelflygplats, Falköpings stad (u/i 1942).................

12 000

12 000

Omläggning av avloppsnätet inom mellersta stadsdelen söder

om Söderhamnsån samt del av vattenledning i Trädgårds- gatan, Söderhamns stad................................

87 000

34 800

V.

Ytterligare kostnader för bro över Möcklesund, östra härads

vägdistrikt, Blekinge län (lt/i 1935, u/u 1936, M/, 1938) ....

33 180

31 520

"7.

Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområdet, sträc- korna 0—1 och 1—2, Örebro stad.......................

38 400

7 680

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter årets utgång.

* Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Dag

Total-

Stats-

för

beslut

Arbetsföretag

kostnader

kronor

bidrag

kronor

Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområdet, stråe-

korna 2—4, i!—3, 3—b och 6—7, örebro stad............

80 300

16 060

Nedläggande av avloppsledningar inom Hagaområdet, Örebro

stad....................................

99 500

19 900

Ytterligare kostnader för viss del av andra utbyggnadsetappen

av Hässjö kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning.

Västernorrlands län (31/io 1941)........................

15 000

11 250

Anläggande av enskild väg från allmänna vägen Lögdö—Glupen

till fastigheten Riibodarna nr 38, Timrå kommun, Väster- norrlands län..................................

14 910

7 455

7»

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Rixö—Brastads

kyrka till allmänna vägen Lysekil—Munkedal, Brastads kom- mun, Göteborgs och Bohus län............................

10 500

5 250

7.

Anläggning av enskild väg i Köja, Bjärtrå kommun, Västernorr-

lands län....................................

11600

5 800

*7»

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning

inom Dysjöområdet, Gudmundrå kommun, Västernorrlands

län (“/„ «/, 1941)............................

75 000

52 500

u/n

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från Berga

till Sandvik, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (ul,

1939) .......................................

12 300

7 995

|

Ytterligare kostnader för utbyggnad av Gudmundrå kommuns

vatten- o. avloppsledningsnät inom vissa områden vid Kram- fors sågverk samt Kramfors och Frånö fabriker, Västernorr- lands län (“/„ 1938, l% 1941)..........................

3 702

2 036

1

Ytterligare kostnader för anläggning av ny begravningsplats,

Njurunda kommun, Västernorrlands län (3/3 1939)........

7 682

4 993

"A.

Utvidgning av begravningsplatserna å kyrkogårdarna i Vägga

och Askum, Askums kommun, Göteborgs och Bohus län .. .

83 970

60 000

Tilläggsarbeten i samband med anläggning av enskild väg från

allmänna vägen Rixö—Brastads kyrka till allmänna vägen

Lysekil—Munkedal, Brastads kommun, Göteborgs och Bohus

län (V, 1943) ..........................................

1 950

975

Ytterligare kostnader för utförande av andra etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Säbrå kommun, Västernorr- lands län (1#/, 1941, u/t 1942)............................

29 800

20 860

Vl2

Vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamle-

stadstorg—Kviberg—Utbynäs—Partille gräns mellan Korte- dalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad........

128 000

102 400

Utförande av fyra branddammar, Tanums kommun, Göteborgs

och Bohus län.........................................

4120

2 678

Avloppsledningar i Brunne, Gudmundrå kommun, Västernorr-

lands län.......................................

66 000

39 600

Avloppsledningar i Fiskja, Gudmundrå kommun, Västernorr-

lands län.............................................

69 000

41 400

Avloppsledningar i Sörlimsta, Gudmundrå kommun, Väster-

norrlands län......................................

35 000

21 000

Vatten- och avloppsledningar i Trafikgatan mellan Prästgatan

och Bygatan i Skönsbergs m:e, Sköns kommun, Västernorr- lands län..............................................

42 500

27 625

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

•/«

Utvidgning av Kville kyrkogård, Göteborgs och Bohus län ....

80 000

56 000

Vatten- och avloppsledningar inom övre Vivstavarv i Vivsta—

Näs inre, Timrå kommun, Västernorrlands län............

128 000

83 200

“lii

Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården på Malm- ön, Malmöns kommun, Göteborgs och Bohus län (*7io, ‘lii 1941,

•/, 1942, 2V» 1943).....................................

10 600

7 420

Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamnga- tan, Karlstads stad.....................................

188 000

56 400

Avloppsledningar i Norra Allén, Karlstads stad.............

47 800

14 340

Dikesrensning å Adolfsberg och Södra Ladugårdsskogen, örebro

stad..................................................

15 300

3 060

Enskild väg från Majaån till allmänna vägen Sjöbotten—Öster- graninge i Västertorp, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands

67 000

33 500

Enskild väg från allmänna vägen Sjöbotten—Östergraninge å

västra sidan Valasjön till allmänna vägen Forsed—Västansjö,

Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län................

16 300

8150

Enskild väg från slutpunkten av allmänna vägen Bollstabruk—

Herrsjön till Lamyran, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands

län...................................................

49 400

24 700

Förbindelseväg från fastigheten Mo nr l85 till enskilda vägen

genom Mo by, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län ..

4 900

2 450

Enskild väg från vägen Mälbäcken—Gersholmen förbi Rossö

ångsåg till allmänna vägen från Nylands m:e, Ytterlännäs

kommun, Västernorrlands län...........................

20 500

10 250

“lii

Utökning av kaj och kajplan vid oljehamnen vid Oset, Örebro

stad ..................................................

75 000

15 000

Summa

1 871 473

968 027

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bilaga 7.

Förteckning över år 1943 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1935

*7.

och

"/»

Anläggning av väg från Valex till Varp, sekt.

7ooo—7sn> Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs

och Bohus län............................

173 128

164 472

20 075

1937

“/n

Väg Hälle—Hällesmörk, Lommelands kommun,

Göteborgs och Bohus län..................

271 890

199 500

20 467

1938

Vl2

Ny idrottsplats i Bollstabruk, Ytterlännäs kom- mun, Västernorrlands län..................

93 808

46 900

5 352

V»

Viss del av andra etappen av en vatten- och av- loppsanläggning i Bjärtrå kommun, Väster- norrlands län.............................

709 394

518 250

31 060

l7u

Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn

—Århult, Handbörds, Stranda och Norra Möre

vägdistrikt, Kalmar län ...................

220 983

168 900

19 241

1939

a7i

Anläggning av väg Stallbacken—Hjälmedals

brygga jämte biväg, del I och III, Brastads

kommun, Göteborgs och Bohus län.........

27 964

20 074

10/3

Anläggning av väg från Sandslån till bron vid

Hammar, Ådalens övre vägdistrikt, Väster- norrlands län.............................

82 000

52 800

2 528

Anläggning av väg från Hovenäset till allmänna

vägen Hallinden—Tången, Askums kommun,

Göteborgs och Bohus län..................

22 267

14 420

1873

1940

Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i

Landskrona stad..........................

164 782

31 000

11149

“/»

Trafikleden Gamlestadstorg—Partille, delen mel- lan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns,

Göteborgs stad...........................

537 772

395 200

14 752

*7n

Radiumklinik vid Sahlgrenska sjukhuset, Göte- borgs stad................................

1 2 760 000

1 310 000

1941

73

Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå kom- mun, Västernorrlands län..................

11837

8 286

513

Beräknade kostnader.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

«/

19

Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gud- mundrå kommun, Västernorrlands län......

14 397

10 078

636

Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gud- mundrå kommun, Västernorrlands län......

11403

6 860

525

*V 3

Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad . .

34 022

*

1719

i4/5

Kyllagerhus och hamnförvaltningsbyggnad, Trel- leborgs stad..............................

831 716

100 000

1 9 234

2,/ä

Distriktstandpoliklinikbyggnad, Tanums kom- mun, Göteborgs och Bohus län.............

142 842

25 000

3124

*7.

Stamavloppsledning för Sundstorpsområdet, By

kommun, Värmlands län...................

21 433

♦

1008

Ombyggnad av brandstation m. m., Härnösands

stad.....................................

788 123

60 000

11359

*7.

Gatu- och ledningsarbeten inom Garvaremyr- området, Uddevalla stad...................

73 820

19 020

3 007

Pensionärshem, Örebro stad..................

258 982

33 000

3 430

8/io

Uppförande av tre och reparation av ett bostads- hus vid Delsjöverket, Göteborgs stad.......

60 477

18 000

985

*V 10

Viss del av andra etappen av vatten- och avlopps- ledningar, Hässjö kommun, Västernorrlands län

132 286

90 000

4 348

“/»

Underbyggnad för rangergrupp i Pölsebo, Göte- borgs stad................................

171149

48 600

4 264

Förrådsbyggnad vid Sannegårdsbangården, Göte- borgs stad................................

74 157

14 400

1229

Utvidgning av Kvillebangården, Göteborgs stad

34 633

10 390

1034

Bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göte- borgs stad................................

2 070 000

374 400

27 466

u/ii

Anläggning för skyddsrum i Otterhälleberget,

Göteborgs stad...........................

1 032 197

170 000

17 300

a8/ll

Utläggande av gång- och cykelbanor å den s. k.

Göteborgsvägen, Uddevalla stad (u/u 1937) ..

41 529

37 376

890

Vl2

Omläggning av befintliga ledningar i Ringvägen,

Lidingö stad..............................

16 453

3 291

508

1942

7i

Anordnande av branddammar m. m., Hälsing- borgs stad................................

13 608

2 722

541

,4/.

Anläggning av rullbanor å Ållebergs segelflyg- plats, Falköpings stad.....................

78 884

78 858

2 776

V,

Verkstads- och hangarbyggnad å Bromma flyg- fält, Stockholms stad......................

3 921 682

620 000

48 830

7.

Utförande av sju luftskyddsrum, Bjärtrå kom- mun, Västernorrlands län..................

98 786

88 907

2 709

"A

Avloppsanläggning för Kvillängens egnahems- område, Backa kommun, Göteborgs och Bohus

län......................................

102 259

20 452

3 606

1 Avse endast byggnadsentreprenaden.

* Jfr not 1 till bilaga 6.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

''*U

Bostadshus inom stadsdelen Lunden för änkor

och andra ensamstående personer, Göteborgs

stad.....................................

1 064 000

212 800

19 532

Va

Iordningställande av del av Nobelgatan, utlägg- ning av delar av Östra Falkgatan och Back- gatan samt vatten- och avloppsledning i Ut- siktsgränden, Mölndals stad................

64 624

22 618

2 603

27a

Omläggning av Epidemivägens övre del, Sunds- valls stad................................

16 610

*

1172

“7.

Utförande av 300 meters bana vid Råcksta skjut- bana, Stockholms stad.....................

152 459

14 200

3 824

V.

Vatten- och avloppsledningar inom delar av Dy- näs by, Gudmundrå kommun, Västernorrlands

län......................................

10 549

6 500

496

Vl2

Vatten- och avloppsledning i Öd, Gudmundrå

kommun, Västernorrlands län..............

11 119

*

338

Avlopp vid Kramfors ladugård, Gudmundrå

kommun, Västernorrlands län..............

4 235

*

213

Vatten- och avloppsledning till A. Höglund,

Fiskja, Gudmundrå kommun, Västernorrlands

län......................................

1 559

*

70

1943

Vatten- och avloppsledning till E. Söderlund,

Frånö, Gudmundrå kommun, Västernorrlands

län......................................

2 881

*

152

27.

Avloppsledning i del av Ågatan, Mölndals stad ..

23 204

9 282

562

Va

Enskild väg från Elisabeth Östmans torp till

allmänna vägen i Köja, Bjärtrå kommun, Väs- ternorrlands län...........................

12 768

5 800

823

1943

Tilläggsanslag till förut redovisade företag.

“A

Ytterligare statsbidrag för vattenledning i Tors- hällavägen, Eskilstuna stad (“/« 1941)......

_

1065

_

Ytterligare statsbidrag för detaljledningar för

vatten och avlopp i Brottsta och del av Sval- linge egnahemsområde, Eskilstuna stad (27/a

1941) ....................................

7 146

Ytterligare statsbidrag för gravkapell samt eko- nomi- och stallbyggnad vid Brastads kyrka,

Brastads kommun, Göteborgs och Bohus län

(7a 1941) ................................

1382

27a

Ytterligare statsbidrag för hägnadsmur omkring

Krokens kapell, Skee kommun, Göteborgs och

Bohus län (“/„ 1941, *7, 1942)............

1 238

Va

Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild

väg från Timmermyren till Grind samt väg till

slottet, Kville kommun, Göteborgs och Bohus

län (16/u 1938)............................

10 661

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

7,

Ytterligare kostnader för bro över Möcklesund,

Östra härads vägdistrikt, Blekinge län (''Va

1935, *»/ii 1936, “/, 1938).................

33 180

31 520

“/ii

Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild

väg från Berga till Sandvik, Kville kommun,

Göteborgs och Bohus län (“/» 1939)........

7 995

Ytterligare statsbidrag för utbyggnad av Gud- mundrå kommuns vatten- o. avloppslednings- nät inom vissa områden vid Kramfors sågverk

samt Kramfors och Frånö fabriker, Väster- norrlands län (“/u 1938, 10/i 1941).........

2 036

Ytterligare statsbidrag för anläggning av ny be- gravningsplats, Njurunda kommun, Väster- norrlands län (*/i 1939) ...................

4 993

Summa

16 527 851

4 100 392

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning per den 31 december 1943 av statliga

Ändamål

Slutförda företag

Företag under

utförande

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-

kommissionens regi......................

9

11 450 102

55

51 943 000

Vägar..................................

5

5301 578

53

49924 000

Farleder................................

1

3 928 091

—

—

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

1

432 044

—

—

Flygfältsarbeten.........................

2

1788389

2

2 019000

Friluftsgårdsanläggning..................

—

—

—

—

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

regi....................................

13

2 586 454

76

56 234 698

Allmänna vägar.........................

5

1839666

26

17 958 300

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

1

153 000

29

18213 800

Hamnarbeten...........................

5

437 400

13

3 502 100

Flygfältsarbeten.........................

1

145 000

3

8 530 748

Broar..................................

—

—

3

7 937 400

Andra arbeten..........................

1

11388

2

92 350

Statskommunala beredskapsarbeten...........

47

16 494 671

83

40 360153

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-

ningsarbeten).........................

14

1561808

24

5 358 695

Hamnarbeten...........................

1

164782

8

6 096 300

Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......

2

205782

4

3 567 000

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

14

1090 578

30

4600278

Flygfältsarbeten.........................

2

4 000 566

1

8140 000

Idrottsanläggningar......................

2

246 267

3

1190 580

Sjukhus och tandpolikliniker.............

2

2 902 842

1

2 075000

Samlingslokaler.........................

—

—

1

1198 000

Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..

—

—

2

5 271 400

Förråds- och lagerhusbyggnader..........

2

905873

1

915000

Bostadshus.............................

4

3 453 459

1

1 560 000

Andra byggnadsarbeten..................

3

1949 106

1

154 700

Brandbrunnar och branddammar.........

1

13 608

3

36 800

Andra arbeten..........................

—

—

3

196 400

Summa

69

30 631 227

214

148537 851

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bilaga 8.

och statskonununala beredskapsarbeten under 1943.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Antal

Total-

Total-

därav stats- bidrag av

arbets-

övriga

kostnader

kronor

Antal

kostnader

kronor

arbetslöshets-

medel

kronor

löner

kronor

kostnader

kronor

3

980 000

67

64 373 102

62 472 215

37 800 516

26 572 586

2

755000

60

55 980578

54179 841

33 365351

22 615 227

—

—

1

3 928 091

3 927 941

1 757 694

2 170 397

—

—

1

432 044

432 044

279 999

152 045

—

—

4

3 807 389

3807 389

2317 472

1489 917

1

225 000

1

225 000

125000

80000

145 000

3

1 189 500

92

60 010 652

46 268 568

31 390 853

28 619 799

1

927 000

32

20 724 966

18174 295

12 209 709

8 515257

2

262 500

32

18 629 300

14 968 905

9 094 779

9 534 521

—

—

18

3 939 500

3 546 630

1 923 568

2 015 932

—

—

4

8 675 748

4 226 000

4833 078

3 842 670

—

—

3

7 937 400

5 249 000

3 266 000

4 671400

—

—

3

103 738

103 738

63 719

40 019

31

2 666 815

161

59 521 639

21 332 134

25 745 304

33 776 335

11

249 800

49

7170 303

5118 281

3 671112

3 499191

1

75 000

10

6 336 082

2 068810

2 516 706

3 819 376

—

—

6

3 772 782

772 390

1827182

1945 600

12

1 091 500

56

6 782 356

3 425 165

3 536 844

3 245 512

—

—

3

12 140 566

6 396 868

5 757 693

6 382 873

—

—

5

1436 847

278 630

586 499

850348

—

—

3

4 977 842

750 000

2 252 598

2 725 244

—

—

1

1198 000

160 000

335 500

862 500

—

—

2

5 271 400

500 000

1858 000

3 413 400

__

—

3

1 820 873

197 400

476 267

1344 606

—

—

5

5 013 459

851 200

1629 225

3 384 234

2

1 057 525

6

3 161 331

588 487

968 997

2192 334

2

13 720

6

64128

16 693

38 253

25875

3

179 270

6

375 670

208 220

290 428

85 242

37

4 836 315

320

183 905 393

180 072 917

94 936 673

88 968 720

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeus fördelning den 31

Län

Städer med över 15 000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

arbets-

beredskapsarbete

Summa

statligt

stats-

kommu-

nalt

i kommis- sionens

regi

i annan

myndig- lets regi

Stockholms stad...............

1857

—

1857

109

—

424

Stockholms....................

93

142

235

14

—

—

Uppsala......................

29

11

40

—

—

—

Södermanlands................

13

5

18

—

—

—

Östergötlands.................

172

—

172

—

—

11

Jönköpings....................

69

3

72

16

—

—

Kronobergs...................

11

4

15

—

—

—

Kalmar.......................

74

—

74

20

—

3

Gotlands......................

75

6

81

—

—

5

Blekinge......................

48

145

193

88

—

—

Kristianstads..................

46

2

48

—

—

—

Malmö stad...................

473

—

473

19

—

39

Malmöhus i övrigt.............

578

20

598

43

—

10

Hallands......................

67

—

67

—

—

—

Göteborgs stad................

1502

—

1502

79

99

43

Göteborgs och Bohus i övrigt. ..

262

1043

1305

378

316

45

Älvsborgs .....................

58

137

195

—

—

—

Skaraborgs....................

104

2

106

—

—

—

Värmlands....................

218

460

678

20

29

—

Örebro........................

252

2

254

19

—

4

Västmanlands.................

2

—

2

—

—

—

Kopparbergs..................

20

28

48

—

—

—

Gävleborgs....................

71

45

116

—

—

6

Västernorrlands................

85

2 980

3 065

95

644

107

Jämtlands....................

2

2

4

—

—

—

Västerbottens..................

38

99

137

—

—

—

Norrbottens...................

128

193

321

—

—

—

Hela riket

6 347

5 329

11 676

900

1088

697

Solna.........................

—

—

90

7

—

—

Uppsala......................

—

—

28

—

—

—

i Linköping.....................

—

—

48

—

—

—

! Norrköping....................

—

—

124

—

—

11

1 Jönköping....................

—

—

67

16

—

—

Växjö........................

_

_

11

—

—

—

Kalmar.......................

—

—

67

20

—

—

Karlskrona....................

—

—

38

—

—

—

Kristianstad...................

—

—

46

—

—

—

Hälsingborg...................

—

—

381

41

—

10

Landskrona...................

—

—

20

—

—

—

Lund.........................

—

—

71

—

—

—

Halmstad.....................

—

—

24

—

—

—

Mölndal.......................

—

—

lil

17

—

36

Uddevalla.....................

—

—

92

—

20

—

Borås.........................

—

—

2

—

—

—

Trollhättan....................

—

—

19

—

—

—

Karlstad......................

—

—

184

1

29

—

Örebro.......................

—

—

252

19

—

4

Västerås......................

—

—

2

—

—

—

Gävle.........................

—

—

30

—

—

—

Sundsvall .....................

—

—

61

—

—

—

Östersund.....................

—

—

2

—

—

—

Luleå .........................

—

—

126

—

—

—

s. 101 Kontrollera mot PDF

december 1943. Län samt städer med över 15 000 inv,

101

Bilaga 9.

h j ä 1 p t a

enligt

Summa hjälpta

linjen

understödslinjen

reservarbete

kommu-

nalt

kom-

utbild-

i % av

arkiv-

statskom-

dag-

nings-

antal

hjälp-

arbete och

munalt

Summa

under-

Summa

hjälpen

sökande

musiker-

reserv-

stats-

stöd

stöd

hjälp

arbete

bidrag

253

—

17

803

649

25

674

81

1558

83-9

17

—

—

31

45

27

72

7

110

46-8

5

—

13

18

—

—

—

3

21

i

—

8

9

—

—

—

—

9

8

—

9

28

69

—

69

—

97

56-4

4

—

—

20

—

—

—

12

32

44-4

1

—

—

1

_

—

—

11

12

1

5

14

43

—

—

—

2

45

60-8

, -

—

24

29

—

—

—

7

36

44-4

—

—

3

91

—

—

—

—

91

47-2

1

—

28

29

—

—

—

—

29

9

—

—

67

280

10

290

2

359

75-9

2

—

17

72

218

60

278

—

350

58-5

—

—

—

—

—

—

—

7

7

10-4

47

—

—

268

984

8

992

40

1300

86-0

1

22

—

762

126

10

136

8

906

69-4

1

—

16

17

_

14

14

2

33

16-9

1

—

8

9

—

21

21

2

32

30-2

4

—

28

81

42

27

69

15

165

24-3

6

8

27

63

—

—

—

42

1

105

1

41-3

3

_

_

3

_

_

__

3

1

—

11

18

—

—

—

2

20

17-2

2

1

1

5

69

922

890

3

893

30

1845

60-2

—

14

15

—

—

—

—

15

10-9

—

~

70

70

—

12

12

6

88

27-4

369

40

376

3470

3 303

217

3620

280

7 270

62-3

3

—

—

10

40

6

46

3

59

65-6

4

—

13

17

—

- ''

—

3

20

1

—

9

10

—

—

—

14

24

7

—

—

18

55

—

55

—

73

58-9

3

—

—

19

—

—

—

10

29

43-3

1

—

—

1

—

—

_

9

10

1

5

14

40

—

—

—

—

40

59-7

1

_

28

29

_

_

_

_

29

1

—

—

52

192

—

192

—

244

64-0

—

—

17

17

_

—

_

_

17

1

—

—

1

26

—

26

27

38-0

1

_

_

54

27

_

27

3

84

75-7

1

19

—

39

29

—

29

—

68

73-9

_

_

1

_

14

14

z

1

14

3

—

—

33

25

8

33

—

66

35-9

5

8

27

63

—

—

—

40

1

103

1

40-9

1

—

11

11

1

—

—

—

—

11

1

18-0

—

—

—■

—

—

—

—

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1. sand. Nr 273. 7

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag

till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden V? 1942—30/e 1943. Kronor.

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Admini-

stra-

tions-

bidrag

Summa

Stockholms stad....

3 989 965

34 256

669 005

507 898

_

29 675

5 230 799

Stockholms.........

868 569

9

75 552

96 421

303

1614

1 042 468

Uppsala............

214309

20 990

43 220

8 487

177

680

287 863

Södermanlands......

433 028

—

2 773

10 208

866

1504

448 379

Östergötlands.......

352 296

—

8 692

57 725

—

1540

420 253

Jönköpings.........

762 834

—

20 286

6 943

548

307

790 918

Kronobergs.........

527 665

—

6 496

10 797

675

76

545709

Kalmar............

281821

10 011

3 507

9 415

—

1979

306 733

Gotlands...........

6106

—

—

4 021

265

88

10 480

Blekinge...........

547 226

—

8 322

27 472

—

135

583155

Kristianstads.......

145 429

—

5 620

1302

—

—

138 507

Malmö stad........

159057

_

18 896

_

_

_

177 953

Malmöhus i övrigt. .

176 713

4 550

—

264098

7 514

6 230

459105

Hallands...........

1134 727

3 900

3 705

12 686

77

819

1113 540

Göteborgs stad.....

Göteborgs o. Bohus i

81188

—

132 918

—

—

—

214106

övrigt............

3 712172

109356

—

701 993

124

53 664

4577309

Älvsborgs..........

605 485

5 575

7 845

17137

—

340

636382

Skaraborgs.........

39 090

—

4856

12 694

—

118

56 758

Värmlands.........

279147

6 605

21436

23 319

34

2155

332 696

Örebro.............

149 244

6 666

12 671

17162

—

8 821

194 564

Västmanlands.......

112 632

7

7 491

1217

—

12

1 3 905

Kopparbergs........

1136

—

7 693

1579

81

—

9 217

Gävleborgs.........

102 747

291

5 607

19 324

—

2 391

130 360

V ästernorrlands.....

3 767 716

80179

8 015

437 147

—

63 772

4356 829

Jämtlands..........

332 656

—

4 774

9 275

—

180

346 885

Västerbottens.......

25 011

—

6 792

5997

1178

379

38 001

Norrbottens........

91346

—

1469

21 066

—

2 716

116 597

Hela riket

17 312467

282 395

1087 641

2 285 383

10486

179195

21157 567

Avse återbetalning.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden V1—81/12 ISIS. Kronor.

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Admini-

stra-

tions-

bidrag

Summa

Stockholms stad....

4 092 700

17 205

769 272

283 343

—

48 082

5 210 602

Stockholms.........

630 511

9

78124

46 701

1302

756 647

Uppsala............

135 732

8 386

57 247

5 071

227

206 663

Södermanlands......

636 756

_

3165

2 625

—

75

642 621

Östergötlands.......

103 690

_

8 499

21476

—

1033

134 698

Jönköpings.........

748 819

_

19 711

4 658

. —

262

773 450

Kronobergs.........

768 483

—

5 675

9108

675

60

784001

Kalmar............

167 644

12 312

4 551

4861

—

1940

191308

Gotlands...........

15 040

—

2 381

—

68

17 489

Blekinge...........

978 097

—

7 797

2 724

—

55

988 673

Kristianstads.......

5610

—

5 959

831

—

—

12 400

Malmö stad........

—

_

30 523

12 616

—

—

43139

Malmöhus i övrigt. .

548 907

502

—

57 023

7 519

2 994

616 945

Hallands...........

775

2 053

4 228

6181

—

520

13 757 1

Göteborgs stad.....

—

_

160 261

82175

—

—

242 436

Göteborgs o. Bohus i

övrigt............

3 987 993

167 978

—

155 654

—

24 431

4336 056

Älvsborgs..........

654174

5 575

7 439

10100

—

262

677 550

Skaraborgs.........

19 090

15 000

5 963

9 791

—

63

29 907

Värmlands.........

437 821

11955

20 377

11903

—

1444

483 500

örebro.............

89 043

3 703

9 782

14 674

—

894

118 096

Västmanlands.......

2 878

1

6 766

300

—

—

9 945

Kopparbergs........

153 395

—

6 752

1500

81

—

1 45 062

Gävleborgs.........

124 048

11

4 248

9 808

—

1733

139 848

Västernorrlands.....

4 206 034

30 032

6 714

111199

—

19 563

4 373 542

Jämtlands..........

1 37 205

—

3 684

4 802

—

83

123 636

! Västerbottens.......

29 849

—

8 705

j 3 202

3 940

186

45882

, Norrbottens........

73 054

—

1479

8 508

—

207

83 248

Hela riket

18 366148

254 722

1236 921

883 215

12 215

105 484

20 858 705

1 Avse återbetalning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft ni. in. under tiden 1942—;s0/e 1913. Kronor.

Läns-

arbets-

nämnder

Rese-

bidrag

Särskilda förmåner

vid arbeten i öppna

marknaden

Förlägg- nings- m. fl.

Jord-

Kostna- der för

uttagning

Stats- bidrag till

Kost- nader för

arbets- block- organisa- tionen

Kost- nader för

revisorer

Regi-

strering

av

arbets-

kraft1

Diverse

L ä n

j

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

till

arbets-

sökande

Utbildnings- och för- flyttnings- bidrag samt

familje- tillägg

Andra

förmåner

kostnader

för skogs- huggar- kurser

bruks- lå ger

med tjän- steplikt

av arbets- kraft

bered-

skaps-

kurser

för

familje-

bidrags-

nämnder

kost- nader 2

Stockholms stad....

916 139

11430

377 043

74 523

1401

441

35 968

500 835

1626

8 316

58 312

82187

Stockholms.........

416 502

37 319

337 897

290 903

383 646

85 109

366 562

118

13 063

19 626

21 961

49 935

Uppsala............

186 073

2 231

194 525

77 935

320 671

10 370

196 395

76 699

13 333

17 049

7 850

12 932

Södermanlands......

198 550

4 051

185 251

101984

334 153

32 844

284 731

9 727

8 000

2 999

12 971

14 252

Östergötlands.......

480 914

6 444

343 299

131 281

627 406

13 176

357 646

52 082

10 923

15 327

39 558

11380

Jönköpings.........

219 199

18 012

350 518

393 961

402 331

13 466

390158

74 747

12 560

17 775

24 027

46 538

Kronobergs.........

167 688

3 447

340 317

120 213

521 878

645

269 056

14 645

14 244

15114

9 531

2 212

Kalmar............

211 707

777

363 392

82 269

299 060

15 989

243 353

—

19 944

21626

12 350

5 911

Gotlands...........

44352

6 256

571

16 643

70 401

30 770

36 918

—

6102

11977

2 423

1653 |

Blekinge...........

157 209

175

140 222

36 277

61 204

5 021

116 588

1024

11781

8 583

13 334

2 568!

Kristianstads.......

245 836

4103

102 264

51 538

82 994

18 354

114512

—

5 256

22 696

15152

4 683

Malmö stad........

—

—

—

—

_

_

_

35 568

_

Malmöhus i övrigt. .

597 677

49 992

178 215

103 157

64 825

61097

128 688

8 502

11314

29 729

34 966

10 282

Hallands...........

124 773

631

111406

36 884

81489

6 970

102 012

33 887

16 358

10 860

7 715

3 205

Göteborgs stad.....

—

—

—

—

—

—

—

243 167

_

Göteborgs o. Bohus i

övrigt............

586 165

39 087

928 167

225 874

23 885

25 431

147 385

159 121

13 600

14 406

30 618

459 024

Älvsborgs..........

267 418

4387

477 956

132 261

366 413

9168

357 567

77 326

10 090

19 527

18 370

9 986

Skaraborgs.........

164 205

2 088

226 097

74175

204 770

9 850

221 071

26336

16 578

22 599

15 020

9 924

Värmlands.........

267 084

1827

955 455

292 985

1693 032

11241

768 962

36104

5 031

20 783

13 824

5 420

Örebro.............

384368

912

381 667

174 972

762 216

14 215

512 925

56 541

17 442

17 595

20 859

26 977

Västmanlands.......

185 778

5 811

176 520

99198

325 191

9 619

259802

—

8 447

13 942

15 960

17 764

Kopparbergs........

264 772

21137

807 434

224 224

1 136 238

18 414

493 468

_

10176

23 211

12 562

7 900

Gävleborgs.........

322 685

17 722

1478 800

309 856

1 762 644

11727

579 878

_

10 689

21 737

28 322

7 059

V astern orrlands.....

520 176

68 047

2 329 210

438 689

2 004 845

9 675

633 011

73 590

30 928

24 752

27 007

29 516

Jämtlands..........

278 103

1686

460847

252158

1 797 856

4173

456 824

3110

7 243

13 830

11 634

814

Västerbottens.......

218 887

1634

431 522

182 676

1023 284

3 338

415 911

31524

21014

19 598

14 530

7 245

Norrbottens........

197 149

4193

442189

152 782

773 536

6 048

248 099

32 180

18 430

11057

30 489

981

Summa

7 623409

313 399 i 12120 784

4077418

15 125 369

427 151

7 737 490

1510 565

314172

424 714

499345

830348]

1 Dessutom tillkomma kostnader för tryck av blanketter m. m. med 150 360 kr.

2 Häri ingå kostnader för stencentralens administration med 430 350, beredskapskurscr i jordbruk m. m. med 206 160, utlänningsförmedling

med 165 210 samt administration av värnpliktslånenämnder med 28 328 kr.

3 Avse inkomster.

104

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden 71—31/ia 1943. Kronor.

Län

Läns-

arbets-

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda förmåner

vid arbeten i öppna

marknaden

Utbildnings-;

och för- i

flyttnings- j Andra

bidrag samt; förmåner

familje- tillägg |

Förlägg- nings- m. fl.

kostnader

för skogs- huggar- kurser

Jord-

bruks-

läger

Kostna- der för

uttagning

med tjän- steplikt

av arbets- kraft

Stats- bidrag til)

bered- skaps- kurser

Kost- nader för

arbets- block- organisa- tionen

Kost- nader för

revisorer

för

familj e- bidrags- nämnder

Regi-

strering

av

arbets-

kraft1

Diverse

kost-

nader2

Stockholms stad....

1 085 670

15 800

300 508

57 590

_

235

70 838

498 863

1307

6 293

61 829

131 485

Stockholms.........

511 573

98 323

267 359

388 098

164467

72 252

614 145

6 017

13 683

30 522

26 381

51 311

Uppsala............

233 617

12 320

138 021

186 000

127 167

21 263

290 967

70 247

9 477

21218

8 510

12 659

Södermanlands......

266 374

19 345

120 291

202 136

177 888

37 307

394897

2 205

7 294

7 288

10 031

14 936

Östergötlands.......

596 039

15 389

220 195

329 814

398 246

24817

601159

43 251

7 938

20 268

45139

12 841

Jönköpings.........

271115

76 556

294800

413 508

206 184

10 618

500 685

55 555

16 232

24 226

27 425

78 876

Kronobergs.........

216 492

18 605

291423

257 290

305 482

9139

416 326

15 705

13 252

24323

8 969

2 339

Kalmar............

274 285

9 372

334 437

177 685

211 649

17 643

431 251

—

26 626

28 594

12 274

5 726

Gotlands...........

63 814

17146

475

28189

58 981

35 016

58 854

—

10 050

15 780

2 930

1531

Blekinge...........

204 072

4159

122 229

72 676

31177

13 992

177 710

335

7 686

9 512

14109

5 244

Kristianstads.......

296192

12 918

69 637

86 249

65 745

9 028

196 386

9163

22 401

17 634

6124

Malmö stad........

—

—

—

1173

_

_

_

47 383

Malmöhus i övrigt. .

718 371

80 553

143 176

116 952

36 495

55351

264 860

15 434

6 308

30 768

24 720

20 524

Hallands...........

174 405

8124

105 166

55 489

59 005

11162

158 474

43 321

10 288

10 822

8 393

4 220

Göteborgs stad.....

—

—

—

26 842

_

_

_

268 701

Göteborgs 0. Bohus i

övrigt............

727 844

62 684

707 664

145 774

14 558

14 719

241 727

95179

14047

12 540

31478

38 065

Älvsborgs..........

367 770

8 270

381 778

236 759

221303

7 902

525 481

90 272

6 907

34 724

17 031

12 095

Skaraborgs.........

208 952

7 877

156 887

121 583

111385

13 677

317 846

24410

14 392

42 471

11515

12110

V ärmlands.........

339 622

23 883

640 457

722 930

915 388

10175

1 192 555

44 546

3 895

21079

13 373

4 412

Örebro.............

465 703

25 671

270 318

484 344

457 399

25 804

820 759

88891

16 700

18 331

24193

39 550

\ ästmanlands.......

244807

15 262

116 635

182 095

169 254

8 513

350 860

—

6 924

17 983

16 368

27 139

Kopparbergs........

348 980

48 772

635 895

690 577

599 683

7 826

916 003

_

10 978

23 626

12 052

16 854

Gävleborgs.........

410 549

57 987

1 100 790

752 818

799 203

17 269

892 603

16 665

9 341

47 921

23 888

7 765

V ästernorrlands.....

628 731

113 786

1 990 165

941 255

982 334

1876

895 471

81125

26338

14 448

27 713

41 542

Jämtlands..........

336 862

29 097

352 037

538 847

899 732

7 284

684 263

3 547

11431

16 454

13 763

798

\ ästerbottens.......

271 600

24136

460 425

386196

490 413

4 943

591 947

31522

19 683

24139

11439

4 029

Norrbottens........

259 791

31 645

459 874

228 423

589 151

3 000

429 985

33682

20 530

14881

51 952

7 404

Summa

9 528230

837 680

9 680 642

7 831 292

8 092 289

440 811

12036 052

1530 718

306470

540 612

523 109

559 579

1 Dessutom tillkomma kostnader för tryck av blanketter m. m. med 129 757 kr.

2 Häri ingå kostnader för utlänningsförmedling med 289 594, beredskapskurser i jordbruk m. m. med 229 062 samt administrationskostnader

för värnpliktslånenämnder m. m. med 40 923 kr.

* Avse inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1943...................................... 5

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1943....................... 10

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 10

Arbetsförmedlingens organisation................................ 10

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 11

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov

.......................,................................ 18

Jordbruket .................................................. 18

Skogsbruket.................................................. 22

Torvindustrien................................................ 27

Verkstadsindustrien............................................ 27

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten ................ 30

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under förstärkt

försvarsberedskap ........................................ 41

E. Planläggning, registrering m. m................................... 43

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 46

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 48

Arbetslinjen.................................................. 53

Understödslinjen.............................................. 63

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 68

Statliga stenbeställningar ...................................... 69

Årskostnadsbidrag ............................................ 72

G. Värnpliktshjälp ................................................ 73

Krigsfamiljebidrag ............................................ 73

Vämpliktslån ................................................ 75

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rappor
ter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1942 och

1943 ............................................................ 77

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1943 .................................................... 84

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under år 1943 av arbetslöshetsmedel ................................ 86

4. Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i Statens

arbetsmarknadskommissions regi..................................... 89

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Sid.

5. Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi .................... 90

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel........................ 91

7. Förteckning över år 1943 avslutade statskommunala beredskaparbeten .. 94

8. Sammanställning per den 31 december 1943 av statliga och statskommunala

beredskapsarbeten under 1943 98

9. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1943.

Län samt städer med över 15 000 inv............................... 100

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden 1/i

1942—30/6 1943 .................................................. 102

11. Utbetalade statsbidrag till hjäpverksamheten för arbetslösa under tiden 1/i

—31/i2 1943 ...................................................... 103

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i 1942—3% 1943 .......................................... 104

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i—S1/is 1943 .............................................. 105

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.