Sök i Ratio Lex

Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1953145 m. m

1944-05-12 · 84 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 80 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:275, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1953145 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

1

Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1953145 m. m.; given

Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubrestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1943/44 är det

önskvärt att såvitt möjligt ge en samlad överblick över utfallet av budgetens

inkomsttitlar och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår,

översikten bör omfatta såväl den ursprungliga riksstaten, sådan denna fastställdes

i juni 1943, som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de

medelsanvisningar avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag

under dess höstsession och av den nu samlade riksdagen.

Äskandena å tilläggsstat II ha i överensstämmelse med de principer, som

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 275.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

angåvos i propositionerna nr 2 och 163 till årets riksdag, såvitt möjligt begränsats,

varjämte de på ett fåtal undantag när sammanförts i särskilda tillläggsstatspropositioner,

en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den ordinarie

propositionstidens utgång (nr 163). Även efter anmälan av sistnämnda

proposition har ett antal propositioner avseende anslagsäskanden å tillläggsstat

II beslutats av Kungl. Maj:t. På hemställan av vederbörande departementschefer

har Kungl. Maj:t vidare enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil 1—12) fattat beslut om äskande av ytterligare

tilläggsstatsanslag. I enlighet med i nyssnämnda propositioner angivna principer

avse de nu framlagda anslagsäskandena huvudsakligen reglering av utgifter

å förskottsstaten för försvarsväsendet och å allmänna förskottsstaten

samt avskrivning av investeringar å tilläggsstat II.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Maj:t utöver de i propositionerna

nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande

fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha

sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Sammanställningen visar, att efter det proposition nr 163 anmäldes å tillläggsstat

äskats anslag å tillhopa 1 288 miljoner kronor å driftbudgeten —

varav drygt 7 miljoner kronor för avskrivningsändamål — och 198 miljoner

kronor å kapitalbudgeten.

Av driftbudgetsutgifterna hänför sig ett belopp av 1 146 miljoner kronor

till försvarsväsendet; 1 144 miljoner kronor falla på fjärde huvudtiteln och

2 miljoner kronor på avskrivningshuvudtiteln. 1 075 miljoner kronor av

driftbudgetsutgifterna avse täckning av utgifter från förskottsstaten.

De civila utgifterna på driftbudgeten uppgå till 142 miljoner kronor och

avse bland annat bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete (20 miljoner

kronor), kostnader för jordbruksregleringen (67 miljoner kronor), täckning

av utgifter från förskottsstaten under socialdepartementet (37 miljoner

kronor) samt täckning av förluster på den statliga fiskregleringen och kostnader

för planeringsarbete.

De nytillkomna anslagen på kapitalbudgeten fördela sig med nära 190

miljoner på civila utgiftsändamål och 8 miljoner kronor på försvarsväsendet.

Av den förstnämnda summan avse 180 miljoner kronor internationellt

återuppbyggnadsarbete och 5 miljoner kronor aktieteckning i det föreslagna

restaurangbolaget.

En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster

och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstat

lämnas i följande tabell. I tabellen angives även det nu motsedda

utfallet av riksstaten för budgetåret 1943/44. Utfallssiffrorna grunda sig på

beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse den

29 april 1944. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet av

denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

3

läggsstat II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för riksräkenskapsverket

vid beräkningens utarbetande.

Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å tillläggsstat

II uppgå till ett sammanlagt belopp av 1 408,4 miljoner kronor, varav

1 401,1 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 7,3 miljoner kronor

avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall

till nämnda äskanden uppgå till 4 098,9 miljoner kronor. Till jämförelse har

i tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den ursprungliga riksstaten

och å beredskapsstaten för försvarsväsendet, vilken summa utgör

3 949,7 miljoner kronor. Senare ändringar i riksstaten för detta budgetår ha

alltså lett till en ökning av anvisningarna i förhållande till de ursprungliga

statsregleringsbesluten med i runt tal 150 miljoner kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet

skall visa en sammanlagd merinkomst av 292,9 miljoner kronor,

vilken summa med drygt 70 miljoner kronor överstiger den i statsverkspropositionen

anmälda; beträffande förklaringsgrunderna till den opåräknade

inkomstökningen torde jag få hänvisa till vad jag i nämnda sammanhang

anförde. Den nu verkställda beräkningen visar ett något lägre överskott

av de direkta skatterna än den i statsverkspropositionen framlagda uppskattningen,

medan däremot överskottet av de indirekta skatterna samt inkomsterna

av kapitalfonder beräknas till betydligt högre belopp än tidigare.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att överstiga de ursprungligen beräknade med drygt 5 miljoner kronor.

Av sistnämnda belopp avse 4 miljoner kronor automobilskattemedlens

specialbudget. För de inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del,

d. v. s. de inkomsttitlar som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräk enskaps verkets beräkning en nettomerinkomst å 287,8 miljoner

kronor.

Den sammanlagda, mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten

faller till den övervägande delen eller med 225,9 miljoner kronor på inkomstgruppen

skatter. Bland de skatteinkomsttitlar, vilka förväntas komma att ge

mer avsevärda överskott, må nämnas inkomst- och förmögenhetsskatten med

25 miljoner kronor, värnskatten med 15 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten

med 22 miljoner kronor, varuskatt med 23 miljoner kronor, tobaksskatt*

med 63 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen med sammanlagt

11 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

med 35 miljoner kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

med 10 miljoner kronor. Diverse inkomster beräknas ge en merinkomst om

19,2 miljoner kronor. Statens kapitalfonder förutses ge en sammanlagd merinkomst

av 33,1 miljoner kronor, vilken summa utgör skillnaden mellan

ökningar örn sammanlagt 38,8 miljoner kronor och minskningar örn tillhopa

5,7 miljoner kronor. Av ökningarna falla 7,7 miljoner kronor å fonden för

statens aktier och 28,5 miljoner kronor å statens affärsverksfonder. Till sistnämnda

summa bidraga statens järnvägar med 17,0 miljoner kronor och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Statsreglering^! för

Riksstaten

Milj. kr.

Utfall

Milj. kr.

2247-6

2 473-5

52''8

60-5

58‘0

60-o

42-6

61-7

2 401-0

2 655-7

273-0

301-5

10-o

9-5

11-6

11-7

14-5

11-5

16-6

17-5

4-9

5-6

14-6

22-3

35-o

35''7

3-o

l-o

383-2

416-3

2 784-2

3 072-0

970-5

A. Egentliga statsinkomster:

L Skatter ................................

II. Uppbörd i statens verksamhet ............

lil. Folkpensionsavgifter .....................

IV. Diverse inkomster.......................

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I Statens affärsverksfonder .............

II. Riksbanksfonden ....................

III. Statens allmänna fastighetsfond .......

IV Försvarsväsendets fastighetsfond.......

V. Statens utlåningsfonder ..............

VI Fonden för låneunderstöd ............

VII. Fonden för statens aktier ............

VIII Statens pensionsfonder ...............

IX Diverse kapitalfonder ...............j_

Säger

Summa

Underskott att avföras

fond .............

d statens budgetutjämnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

5

budgetåret 1943/44.

Riks-

staten

Milj. kr.

Tilläggs-

stat

I

Milj. kr.

Tilläggs-

stat

II

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

Beräknat

utfall

Bespa- ring(-)Mer- utgift (+)

Milj. kr.

Total

belastn.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna

1''8

—

0’ 3

2l

2-1

II.

Justitiedepartementet........

24-1

—

0''2

24-3

+

1* 7

26o

III.

Utrikesdepartementet........

11-2

0-5

0''3

12-0

—

0-1

11-9

IV.

Försvarsdepartementet ......

785-4

57-8

1 181-5

2 024-7

—

23-o

2001-7

V.

Socialdepartementet .........

478.9

1-6

71-3

551-8

+

11-6

563-4

VI.

Kommunikationsdepartementet

1384

0-5

22-4

161-3

66-3

95-0

VII.

Finansdepartementet ........

65''9

o-i

20-2

86-2

+

0-o

86-2

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ....

298-8

0-0

o-i

298-9

+

2-2

301-1

IX.

Jordbruksdepartementet .....

192-e

2-8

91-3

286-7

+

2-2

288-9

X.

Handelsdepartementet .......

30-2

—

0-3

30-5

+

09

31-4

XI.

F olkhushållningsdepartementet

182-7

0-0

13-2

195-9

+

5-3

201-2

XII.

Pensionsväsendet ...........

76-5

'' —

—

76-5

+

2-4

78-9

XIII.

Oförutsedda utgifter ........

1’0

—

—

1’0

+

2-7

3-7

XIV.

Riksdagen och dess verk.....

7-7

—

—•

7-7

+

0''7

8-4

Säger

2 295-2

63-3

1 401-1

3 759-6

—

59-7

3 699-9

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftfartsfonden .............

11

—

—

Ii

+

0-3

1-4

II.

Riksgäldsfonden ............

263 0

—

—

263 0

+

3-0

266-0

III.

Avskrivning av nya kapitalin-

vesteringar ..............

62-i

2-5

7-3

71-9

—

71-9

IV.

Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster..........

3-s

—

—

33

—

33

Säger

329-5

2-5

7-3

339-3

+

3-3

342-6

Summa

2 624-7

65-8

H-k

►U

O

00

rf*-

4 098-9

—

56-4

4 042-5

Beredskapsslat för försvarsvusendet . . .

1 325 0

3 949-7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

postverket med 7,3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vid uppskattningen

av inkomsterna från statens järnvägar förutsatt, att järnvägsstyrelsen

skulle erhålla medgivande att före utgången av löpande budgetår verkställa

extra avsättning till förnyelsefonden med i runt tal 26 miljoner kronor.

Detta förslag är ännu föremål för prövning. Anledning torde emellertid saknas

att i detta sammanhang frångå riksräkenskapsverkets beräkning.

Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna

enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att understiga

den totala anslagssumman med netto 56,4 miljoner kronor enligt följande

av riksräkenskapsverket upprättade sammanställning.

Egentliga statsutgifter:

Merutgifter

Milj. kr.

Besparingar

Milj. kr.

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna......

............ .

—

II.

Justitiedepartementet ..............

............ 1-71

—

III.

Utrikesdepartementet ..............

............ —

0-06

IV.

Försvarsdepartementet ............

............ —

23-00

V.

Socialdepartementet................

............ 11-58

—

VI.

Kommunikationsdepartementet......

66-32

VII.

Finansdepartementet ..............

............ 002

—

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ..........

............ 2-15

—

IX.

Jordbruksdepartementet............

............ 2-25

-—

X.

Handelsdepartementet..............

............ 0-88

-—

XI.

Folkhushållningsdepartementet......

............ 5’27

—

XII.

Pensionsväsendet..................

............ 2-37

—

XIII.

Oförutsedda utgifter................

............ 2-71

—

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

Utgifter för statens kapitalfonder:

............ 0-72

Säger 29-66

89-38

I.

Luftfartsfonden....................

............ 0-28

—

II.

Riksgäldsfonden ..................

............ 3-00

Säger 3-28

Summa 32-94

89-38

Nettobesparing 56-44

I fråga om de motsedda besparingarna anför riksräkenskapsverket.

Den för försvarsdepartementets huvudtitel beräknade nettobesparingen är

väsentligen av formell natur, i det att den främst sammanhänger med att

de med riksstatsanslagen under fjärde huvudtiteln till dyrtidstillägg, krisj

tillägg och barntillägg avsedda utgifterna av redovisningstekniska skäl förutsatts

skola till huvudsaklig del avföras å det tilläggsstatsanslag, som beräknats

för täckning av vissa löpande försvarsutgifter. Beträffande den för kommunikationsdepartementets

huvudtitel redovisade nettobesparingen må framhållas,

att å ena sidan budgetutjämningsfonden förutsättes skola via anslaget

till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 69,22

miljoner kronor, motsvarande det belopp, varmed underskottet å automobilskattemedlens

specialbudget enligt riksstaten, 76,06 miljoner kronor, beräknas

komma att, väsentligen på grund av uppkommande besparingar å

såsom reservationsanslag anvisade B-anslag, minskas vid realiserandet av

budgeten; å andra sidan beräknas de fyra anslagen för ersättning till post
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

verket för befordran av tjänsteförsändelser, militärbrev och enskildas försändelser

i ransoneringsärenden samt för bestyret med skatteuppbörden komma

att tillsammans utvisa en nettomerutgift å 2,84 miljoner kronor.

I fråga örn de beräknade merutgifterna anför riksräkenskapsverket följande.

Beträffande de mera avsevärda nettomerutgifter, som i föregående sammanställning

redovisas för socialdepartementets och folkhushållningsdepartementets

huvudtitlar, må framhållas, att överskridande beräknas komma att

ske av de under socialdepartementets huvudtitel uppförda anslagen till mödrahjälp

i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m., till avlöningar

och omkostnader för statens arbetsmarknadskommission m. m., till

bidrag till sjukkassor och till Överståthållarämbetet och landsstaten med tillhopa

(1,45 + 4,75 + 2,17 + 2,20 =) 10,57 miljoner kronor samt av anslagen

under folkhushållningsdepartementets huvudtitel till krisförvaltningen med

sammanlagt 6,29 miljoner kronor.

Enligt statsregleringsbesluten skulle det formella budgetunderskottet innevarande

budgetår ha uppgått till nära 1 170 miljoner kronor. Enligt föregående

redogörelse har man nu att räkna med en ökning av anslagsanvisnängarna

med i runt tal 150 miljoner kronor, en merinkomst å närmare 290 miljoner

kronor och besparingar å inemot 60 miljoner kronor. Budgetutjämningsfonden

kommer därutöver att — såsom följande tablå utvisar — direkt

tillföras ett belopp å närmare 20 miljoner kronor. Det formella budgetunderskottet

kan alltså, avrundat, uppskattas till (1170 + 150 — 290 — 60 — 20

=) 950 miljoner kronor.

För att erhålla siffran för det reella budgetunderskottet skall nyssnämnda

belopp, 950 miljoner kronor, korrigeras med hänsyn till under löpande

budgetår inträffande förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.

Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen, att under löpande

budgetår kan motses en minskning å 247 miljoner kronor av de reserverade

medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.

Ökning + och

Minskning —

av reserva
-

tioner

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att direkt överföras till budgetutjämningsfonden

.............................................. - 17-00

Reservationer som beräknas komma att via anslaget till avsättning

till statens automobilskattemedels fond överföras till budgetutjämningsfonden.

................................................. — 66-00

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet.................................... —163-00

VI. Kommunikationsdepartementet............................ + 16-00

IX. Jordbruksdepartementet .................................. — 9-00

Övriga huvudtitlar ........................................... + 2-00

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.................... — 10-00

Summa —247 00

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 275.

Riksräkenskapsverkets här återgivna beräkning kräver en komplettering

med hänsyn till de denna dag äskade nya reservationsanslagen. Det är nämligen

sannolikt, att dessa endast till en mindre del hinna utbetalas före

budgetårsskiftet. De kunna därför antagas medföra en ökning av de då

utestående reservationerna med inemot 100 miljoner kronor. Reservationsminskningen

under året reduceras härigenom till (250 — 100 =) 150 miljoner

kronor.

Det reella budgetunderskottet skulle sålunda uppgå till ett 150 miljoner

kronor högre belopp än det formella underskottet. Det belopp, varmed de

sammanlagda utgifterna kunna beräknas komma att överstiga summan av

inflytande inkomster under innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till

omkring 1 100 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition (Inkomsterna s. 11—13) framlades en summarisk

kalkyl rörande det sannolika budgetunderskottet för innevarande budgetår.

Det formella budgetunderskottet beräknades därvid till inemot 1 000

miljoner kronor. Samtidigt uppskattades den under löpande budgetår förväntade

reservationsminskningen till 300 miljoner kronor och det verkliga

budgetunderskottet till (1 000 + 300=) 1 300 miljoner kronor.

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att ej heller det nu beräknade

verkliga underskottet är identiskt med de anspråk på utbetalningar utöver

inflytande inkomster, som under budgetåret 1943/44 ställas på statsverkets

kassa. Bland annat förekomma olika transaktioner vid sidan av budgeten,

vilka medföra, att nettoutbetalningarna avvika från underskottet sådant

det här beräknats. För innebörden av dessa transaktioner får jag hänvisa

till tidigare i olika sammanhang lämnade redogörelser.

Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade

anslag å sammanlagt 423 miljoner kronor exklusive 20 miljoner kronor

å beredskapsstatens kapitalbudget. Å tilläggsstat har sedermera äskats tillhopa

500 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den slutliga

riksstaten skulle uppgå till sammanlagt 923 miljoner kronor med den fördelning

på olika fonder, som framgår av följande sammanställning.

Riksstaten Tilläggsstat I Tilläggsstat II Summa

I.

Statens affärsverksfonder ....

Milj. kr.

142-6

Milj. kr.

2-1

Milj. kr.

16-2

Milj. kr.

160-9

II.

Luftfartsfonden..............

1-2

0-7

0-2

21

III.

Statens allmänna fastighetsfond

15-4

0-8

0-9

17-1

IV.

Försvarsväsendets fastighets- fond ......................

95-6

2-5

3-5

101-6

IV a.

Försvarets bostadsanskaffnings- fond......................

5-3

5-3

V.

Statens utlåningsfonder......

29-4

0-6

10-0

40-0

VI.

Fonden för låneunderstöd....

87-3

0-2

72-2

159-7

VI a.

Fonden för statens aktier ....

—

—

5-0

5-0

VII.

Fonden för förlag till statsverket

50-9

1011

278-2

430-2

VIII.

Diverse kapitalfonder........

0-6

—

0-0

0-6

108-0 391-5 922-5

Summa 423-0

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

9

Det är att observera att kapitalbudgeten domineras av sådana investeringar,

för vilka några avskrivningar enligt gällande praxis icke anses erforderliga.

Så är fallet med huvuddelen av investeringarna i affärsverksfondema samt

med de olika kreditanslag m. m., som äskats under fonden för låneunderstöd

och fonden för förlag till statsverket. Det totala avskrivningsbehovet för innevarande

budgetår uppgår till i runt tal 72 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit på hemställan

av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—12) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 275.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergqliist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44. Med förmälan

tillika, att ärendena under punkterna 2—8 och 10 vöre av den natur, att en

närmare redogörelse för deras innebörd än vad som av det följande framginge

icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få lämnas genom de handlingar, som bomme att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

[1.] 2 a. Arméförvaltningen: Anskaffning av inventarier m. m. till ämbetsbyggnad

å Ladugårdsgärde, reservationsanslag. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1943:58 anvisade riksdagen (skrivelse 1943:130) dels

under arméförvaltningens delfond till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

200 000 kronor och å riksstaten för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag

å 3 700 000 kronor, dels ock under marinförvaltningens delfond till Nybyggnad

för marinens myndigheter å nämnda tilläggsstat ett reservationsanslag

av 630 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Ifrågavarande nybyggnader uppföras, den förra i anslutning till flygledningens

ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde och den senare såsom en tillbyggnad

till marinledningens ämbetsbyggnad. Den för marinens myndigheter avsedda,

mindre nybyggnaden är i huvudsak färdig, och inflyttning i densamma

beräknas kunna äga rum instundande sommar. Till inredning och utrustning

m. m. för ifrågavarande byggnad har 1944 års riksdag (skrivelse

nr 4, punkt 6:o) anvisat ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Arbetena å den andra, större nybyggnaden, vilken kommer att omfatta en

nyttig golvyta av 7 640 kvadratmeter, ha icke fortskridit lika långt. Enligt

uppgift torde inflyttning kunna äga rum i början av år 1945. Byggnaden

uppföres i enlighet med av Kungl. Majit genom beslut den 5 november 1943

godkända ritningar.

I skrivelse den 28 april 1944 har flggförvaltningen hemställt, att ett anslag

av 57 000 kronor måtte anvisas för anskaffning av inventarier m. m. för

flygvapnets räkning till 92 rum i den byggnad, som är under uppförande i

anslutning till flygledningens ämbetsbyggnad. Enligt skrivelsen bifogade kostnadsberäkningar

fördelar sig berörda belopp på följande sätt: möbler 11 500

kronor, sol- och mörkläggningsgardiner 3 328 kronor, armatur 2 618 kronor,

inredning av bok- och kartförråd 1 600 kronor, vissa ändringsarbeten i flygledningens

nuvarande ämbetsbyggnad 1 200 kronor, telefonanläggningar m.

m. 24 885 kronor, vissa inventarier i övrigt 2 425 kronor, flyttning av rumsmöbleringar

från den nuvarande ämbetsbyggnaden till den nya 5 500 kronor

samt oförutsedda utgifter 3 944 kronor.

I en sedermera från arméförvaltningen inkommen, den 5 maj 1944 dagtecknad

promemoria ha kostnaderna för erforderlig anskaffning av inventarier

m. m. för arméförvaltningens behov för ifrågavarande nybyggnad beräknats

till 203 605 kronor. Av detta belopp hänföra sig 4 000 kronor till armatur,

11 400 kronor till gardiner och markiser, 16 700 kronor till möbler m. m.

för planerad lunchrestaurang, 47 600 kronor till köksutrustning m. m.,

101 905 kronor till automatisk växelbord sanläggning, 16 000 kronor till chefstelefonanläggningar

och 6 000 kronor till oförutsett och diverse.

Departements- Som nämnts beräknas den främst för arméförvaltningen avsedda nya ämchefen.

betsbyggnaden å Ladugårdsgärde, vilken uppföres i anslutning till flygledningens

befintliga ämbetsbyggnad, bliva färdig för inflyttning i början av

år 1945. Med frågan om anvisande av medel för inventarier för nybyggnaden

skulle alltså möjligen kunna anstå någon tid. Emellertid har det för att

nybyggnaden skall kunna utan dröjsmål tagas i bruk befunnits erforderligt,

att medel redan nu anvisas för telefonväxel i den nya byggnaden. Leveranstiden

för planerad växelbordsanläggning har av telegrafverket angivits till

icke mindre än 18 månader. I samband med frågan om anvisande av medel

för en sådan anläggning torde jämväl övriga av myndigheterna anmälda

medelsbehov böra tagas under omprövning.

Jag vill därvid till en början erinra om att byggnadens uppförande i väsentlig

mån motiverats med behovet av att för bostadsändamål frigöra av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

13

militära myndigheter förhyrda lägenheter i Stockholm. Med hänsyn härtill

har Kungl. Maj :t i samband med beslut om byggnadens uppförande föreskrivit,

att densamma må tagas i anspråk allenast i den mån därigenom frigöres

förhyrt lokalutrymme av i huvudsak samma omfattning.

1 sin nu föreliggande framställning har flygförvaltningen förutsatt, att

92 rum i den nya ämbetsbyggnaden skulle ställas till dess disposition, varjämte

ämbetsverket räknat med överflyttning av vissa inventarier från flygledningens

nuvarande byggnad till nybyggnaden. I avsaknad av närmare utredning

om vilka förhyrda lokalutrymmen som därigenom skulle kunna frigöras

ävensom rörande möjligheterna att i nybyggnaden inrymma erforderliga

lokaler för arméförvaltningen, kan jag icke taga ställning till om och

i vad mån rum böra upplåtas åt flygvapnets myndigheter. Det av flygförvaltningen

angivna antalet rum förefaller emellertid högt. Oavsett vilka myndigheter

som komma att disponera de olika delarna av nybyggnaden måste dock

uppenbarligen anskaffas vissa inventarier och annan utrustning. Enär byggnaden

förutsatts skola tagas i bruk allenast för frigörande av redan befintliga

lokalutrymmen på annat håll, böra möbler ■—- bortsett från restaurangmöbler

-— icke anskaffas annat än i undantagsfall. Däremot torde anskaffning

av elektrisk armatur, mörkläggningsgardiner och markiser bliva erforderlig.

Vidare erfordras köksutrustning för den planerade lunchrestaurangen.

Medel för bestridande av kostnaderna för inflyttning i den nya byggnaden

böra också stå till förfogande. Som nämnts kräves slutligen installation av

en växelbordsanläggning ävensom vissa chefstelefonanläggningar m. m. Med

hänsyn till ovissheten om byggnadens framtida användning — ändringar

härutinnan kunna bliva påkallade jämväl efter övergång till fredsorganisation

— synes det angeläget, att telefoninstallationerna om möjligt utföras

på sådant sätt, att svårigheter icke uppkomma att framdeles genomföra viss

ändrad disposition av byggnaden, främst dess närmast flygledningens ämbetsbyggnad

belägna delar.

Kostnaderna fqr erforderlig inventarieanskaffning och utrustning för den

nya byggnaden ha inom armé- och flygförvaltningama beräknats till sammanlagt

omkring 260 000 kronor. Emellertid kan jag icke tillstyrka, att medel

nu anvisas i den omfattning som sålunda föreslagits, utan förordar, att för

ändamålet upptages ett anslag av allenast 150 000 kronor för arméförvaltningen.

Jag förutsätter därvid, att medelsbehovet i övrigt skall om möjligt

kunna bestridas med anlitande av intendenturanslag, som redan ställts till

myndigheternas förfogande, samt att anslaget -— ehuru det uppföres för

arméförvaltningen — må användas även för de andra myndigheters räkning,

vilka kunna erhålla lokaler i den nya byggnaden. Det nu föreslagna anslaget

torde — i likhet med kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nybyggnad

(jfr prop. 1943: 58, s. 9) — icke nu böra inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut

angivna kostnadsramen för försvaret för femårsperioden 1942/47.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

att till Arméförvaltningen: Anskaffning av inventarier m.

m. till ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 150 000.

C. Försvarskraf terna.

Försvarsstaben.

[2.] 5 b. Försvarsstaben: Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben,

reservationsanslag. Enligt de principer för täckning av engångsutgifter

å anslag under förskottsstaten för förs vars väsendet som tillämpats från

och med budgetåret 1941/42 skola täckningsanslag beräknas för täckning av

samtliga till och med utgången av det budgetår förskottsstaten avser beslutade,

icke reglerade anvisningar å förskottsanslag till engångsutgifter, oavsett om

anvisningen föranlett utgift under budgetåret eller icke. För sådana täckningsändamål

lia anvisats reservationsanslag av tillhopa 754 841 600 kronor för

budgetåret 1941/42 och 408 671 400 kronor för budgetåret 1942/43.

Den beredskapsstat som Kungl. Majit den 30 juni 1943 fastställt att lända

till efterrättelse såsom förskottsstat från och med budgetårsskiftet 1943/44

upptager, bland annat, under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag till Försvarskrafterna:

Engångsutgifter å 300 000 000 kronor. Anslaget har redovisats

under följande två delposter, nämligen

Utgifter i anslutning till för riksdagen framlagda beräkningar

........................................ kronor 150 000 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande ...................... > 150 000 000

Summa kronor 300 000 000

Genom särskilda av Kungl. Maj :t till och med den 28 april 1944 meddelade

beslut lia av nämnda anslag till engångsutgifter anvisats tillhopa 64 363 935

kronor. Härtill kommer ett ytterligare medelsbehov av 2 488 774 kronor för

korrigering av de för budgetåret 1942/43 anvisade täckningsanslagen. Vidare

böra medel beräknas för täckning av de ytterligare anvisningar som beslutats

eller beräknas komma att beslutas under återstoden av innevarande budgetår.

För detta ändamål erfordras, så vitt nu kan bedömas, tillhopa

21 325 700 kronor. I detta belopp ingå de till 16 900 000 kronor uppskattade

kostnaderna för den materielanskaffning, varom anmälan gjorts till riksdagen

i propositionen 1944: 163 (bilaga 2, punkten 5).

Enligt det nu anförda skulle täckning behöva beredas för hittills beslutade

anvisningar eller anmälda utgifter på tillhopa (64 363 935 + 2 488 774 +

21 325 700=) 88 178 409 kronor. Emellertid föreligga vissa reservationer å

de för budgetåret 1942/43 anvisade täckningsanslagen, vilka kunna disponeras

för den nu föreslående utgiftsregleringen, varför täckningsbehovet kan minskas

till 71 802 300 kronor. Jag vill erinra att för begränsning av täcknings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

15

anslagen för budgetåret 1942/43 togos i anspråk jämväl vissa överskottsmedel,

belöpande å dåvarande för.svars väsendets verkstadsnämnds och krigsmaterielnämndens

rörelser, ävensom vissa å tidigare leveranser belöpande rabatter.

Dylika överskottsmedel och rabatter ha redovisats även innevarande budgetår.

Till frågan om behandlingen av dessa medel återkommer jag i det följande

under punkten 5.

Det för täckning sålunda erforderliga beloppet synes böra anslagsmässigt

uppdelas å följande särskilda anslag, vilka för möjliggörande av enhetlig

redovisning i förekommande fall givits motsvarande benämningar som de

för föregående budgetår anvisade täckningsanslagen, nämligen

Försvarsstaben:

Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben .... kronor 1 141 000

Armén:

Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av sjuk
-

vårdsmateriel m. m............................... » 600 000

Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av in
tendenturmateriel

m. m........................... » 11 532 000

Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m.. . » 50 783 300

Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar

m. m........................... »_7 746 000

Summa kronor 71 802 300.

För närmare kännedom rörande grunderna för beräknandet av förenämnda

täckningsanslag torde få hänvisas till en av riksräkenskapsverket den 29

april 1944 överlämnad skrivelse ävensom till en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria, vilka handlingar komma att tillställas riksdagens

vederbörande utskott.

Under förevarande anslagspunkt gör jag hemställan örn täckning av vissa

engångsutgifter för försvarsstaben. För ändamålet torde böra äskas ett reservationsanslag

av 1 141 000 kronor. Till frågan om täckning av övriga i det

föregående omnämnda utgifter för engångsanskaffning m. m. återkommer jag

i det följande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Täckning av vissa engångsutgifter

för försvarsstaben å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av kronor 1 141 000.

Armén.

[3.] 15 d. Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av

sjukvårdsmaleriel m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under

punkten 2 anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

att till Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning

av sjukvårdsmateriel m. m. å tilläggsstat II lill riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................kronor 600 000.

[4.] 26 a. Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av

intendenturmateriel m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under

punkten 2 anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning

av intendenturmateriel m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 11 532 000.

[5.] 38 c. Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1943:344 (s. 12

och 13) framlagda förslag anvisade 1943 års riksdag (skrivelse nr 500) å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av

52 500 000 kronor till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.

Av den förebragta utredningen framgick, att anslagsbeloppet motsvarade

kostnaderna för den anskaffning, som under budgetåret 1943/44 beräknades

erforderlig, och att framdeles ytterligare anskaffning kunde bliva aktuell.

I skrivelse den 3 april 1944 har arméförvaltningens tygavdelning gjort

framställning örn medelsanvisning för fullföljande av förenämnda anskaffning.

Av skrivelsen framgår, att kostnaderna för den återstående anskaffningen

av ammunition m. m. beräknats till 66 500 000 kronor, varav 9 700 000

kronor avsetts för förrådskostnader och oförutsedda utgifter, samt att å förenämnda

reservationsanslag av 52 500 000 kronor beräknats uppkomma en

besparing örn 5 000 000 kronor. Tygavdelningen har vidare hemställt, att

9 300 000 kronor måtte ställas till förfogande för anskaffning av viss sprängmateriel.

I skrivelsen har föreslagits, att vissa från krigsmaterielverket och

krigsindustrien återburna medel, motsvarande för mycket erlagda betalningar

för tidigare beställd krigsmateriel, skola tagas i anspråk för bestridande

av en del av förenämnda kostnader.

överbefälhavaren har i utlåtande den 5 april 1944 tillstyrkt framställningarna.

I skrivelse den 21 juni 1943 gjorde arméförvaltningens dåvarande tygdepartement

framställning om- anvisande av medel för anskaffning av patronhylsor

och revidering av vissa tändrör. Kostnaderna beräknades till 5 850 000

kronor, varav 4 050 000 kronor ansågos erforderliga under budgetåret 1943/

44. Genom beslut den 15 oktober 1943 fann emellertid Kungl. Maj:t framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 29 december 1943 har arméförvaltningens tygdepartement

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

17

hemställt om bemyndigande att gå i författning om anskaffning av förenämnda

patronhylsor och om nyssberörda revidering av tändrör, varvid

föreslagits, att kostnaderna skulle bestridas av medel, som på sätt i det föregående

anförts återburits från krigsmaterielverket. överbefälhavaren har i

avgivet utlåtande funnit det ur beredskapssynpunkt vara av största betydelse,

att de av tygdepartementet föreslagna åtgärderna snarast bomme till

stånd. Försvarets civilförvaltning har ifrågasatt, huruvida återbäringarna

från krigsmaterielverket böra bindas till det i framställningen angivna ändamålet

och örn icke i stället erforderliga medel borde anvisas över förskottsstat.

Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna uppfattning.

Vid anmälan i propositionen 1943: 344 av frågan om anvisande av medel

för ytterligare anskaffning av ammunition m. m. framhöll jag, att stora svårigheter

mötte att på tillförlitligt sätt beräkna ammunitionsåtgången i krig

och följaktligen även omfattningen av den tillverkning av ammunition, som

av beredskapsskäl vore erforderlig. De beräkningar i ämnet, som läge till

grund för vår nuvarande ammunitionsförsörjning, vore baserade på praktiska

erfarenheter från de senare årens krigshändelser. Den allra senaste tidens

utveckling av stridstekniken hade föranlett en översyn av dessa beräkningar,

vilken ådagalagt, att för vissa slag av ammunition m. m. åtgången vid krig

bedömdes komma att väsentligt överstiga den tidigare beräknade. För egen

del kunde jag icke ännu finna det utan vidare klart, att de nya grunderna

för beräkning av ammunitionsåtgången skulle visa sig så tillförlitliga, att på

dem borde fotas för längre sikt avsedda åtgärder för tryggande av ammunitionsförsörjningen.

Likvisst kunde jag icke i nuvarande beredskapsläge underlåta

att förorda, att ytterligare ammunition lii. m. för avsedda ändamål

anskaffades, varigenom ökad säkerhet vunnes för att ammunitionstillgången

skulle vara tillräcklig. Utan att taga ställning till frågan, huruvida anskaffning

totalt borde ske i den omfattning den i ämnet verkställda utredningen

utvisat vara erforderlig, föreslog jag alltså, att för ändamålet för innevarande

budgetår anvisades ett belopp av 52 500 000 kronor. Frågan örn

fortsatt anskaffning syntes få framdeles efter förnyad framställning upptagas

till bedömande.

Arméförvaltningens tygavdelning har nu inkommit nied förslag örn fullföljande

av ifrågavarande anskaffningsprogram. Enär det synes vara ur beredskapssynpunkt

angeläget, att den föreslagna ammunitionsanskaffningen

och övrig därmed sammanhängande materielanskaffning snarast kommer

lill stånd, förordar jag, att medel härför nu anvisas. Anskaffningskostnaderna

lia beräknats till 56 800 000 kronor. Enär emellertid å det av 1943 års

riksdag för motsvarande ändamål .anvisade anslaget beräknats uppkomma

ett överskott örn 5 000 000 kronor, utgör det nu aktuella medelsbehovet

51 800 000 kronor.

I samband härmed synas medel jämväl böra anvisas för den anskaffning

av sprängmateriel, som arméförvaltningens tygavdelning föreslagit och sorn

synes vara ur beredskapssynpunkt angelägen. Kostnaderna härför ha beräknats

till 9 300 000 kronor.

Iiihanq till riksdagens protokoll lott. 1 sami. Nr 271.

Departements - chejen.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den anskaffning av ammunition och sprängmateriel m. lii., som nu föreslagits

skola äga rum, är betingad bland annat därav, att under nu rådande

förhållanden en starkare beredskap ansetts erforderlig än som kunnat i 1942

års försvarsbeslut förutses. Kostnaderna synas, liksom kostnaderna för den

av 1943 års riksdag beslutade första etappen i anskaffningsprogrammet,

böra falla utanför den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets

utbyggande under budgetåren 1942/47. Till frågan örn anvisande

av medel för anordnande av förrådslokaler för den till anskaffning

föreslagna materielen torde jag få återkomma vid anmälan av proposition

till årets riksdag angående anordnande av vissa ammunitionsförråd m. m.

(nr 277).

Med hänsyn till den under de tidigare krigsåren rådande svåra materialbristen

befanns det nödvändigt att, oaktat därmed förenade olägenheter,

tillverka vissa patronhylsor av järn i stället för av högvärdigare material,

varjämte ett antal tändhylsor av produktionstekniska skäl måste givas ett ur

kvalitetssynpunkt mindre tillfredsställande utförande. Möjligheter synas nu

föreligga att ersätta ifrågavarande ammunitionseffekter med fullgod materiel,

vilket ur såväl säkerhetssynpunkt som av beredskapsskäl är i hög

grad önskvärl. Kostnaderna härför lia beräknats till 5 850 000 kronor, vilket

belopp torde böra ställas till förfogande i detta sammanhang. Ifrågavarande

kostnader böra, såsom sammanhängande med den under pågående

krig rådande materialbristen m. m., icke medräknas inom försvarsbeslutets

kostnadsram.

Såsom av de föreliggande framställningarna framgår har föreslagits, att till

bestridande av en del av de i det föregående berörda kostnaderna skulle

utnyttjas vissa från krigsmaterielverket influtna överskottsmedel och från

krigsindustrien erhållna rabatter. Förslag i motsvarande syfte har även framlagts

av marinförvaltningen. Med hänsyn därtill synes det lämpligt att i detta

sammanhang upptaga till närmare behandling frågan örn ifrågavarande överskotts-

och rabattmedel och dessas utnyttjande.

Att krigsmaterielverket är i stånd att återbära överskottsmedel till avsevärda

belopp, vilka beräknas ytterligare stiga, synes sammanhänga därmed,

att verket — före dess tillkomst statens ammunitionsnämnd och statens

krigsmaterielnämnd — debiterat alltför höga priser vid sina leveranser till

de militära förvaltningsmyndigheterna. De från krigsindustrien erhållna rabattmedlen

härflyta ur ett med vissa krigsindustriella företag ingånget prisavtal,

enligt vilket å krigsmaterielleveranser medgivits vissa prisreduktioner

1 förhållande till vad som tidigare förutsatts. Framhållas må, att överskottsoeh

rabattmedel inflöto redan under budgetåret 1942/43. Såsom under punkt

2 anförts disponerades dessa medel helt för reglering av medelsanvisningar

över förskottsstat. Emellertid torde dylika medel för framtiden böra disponeras

efter i viss mån andra grunder. För att kostnaderna för genomförandet

av 1942 års försvarsbeslut skola kunna överblickas böra sålunda överskottsoch

rabattmedel, som kunna hänföras till anskaffningar inom försvarsbeslutets

kostnadsram, tillgodoföras de anslag, som belastats med kostnaderna för

respektive anskaffningar, och disponeras till därmed avsedda utgifter enligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

19

Kungl. Maj:ts bestämmande. På sätt förordats av vederbörande myndigheter

böra vidare rabattmedel från krigsindustrien, som kunna hänföras till

viss materielanskaffning, å vilken uppkommit merkostnader på grund av

s. k. glidande prisskala, disponeras för reglering av sådana merkostnader,

överskotts- och rabattmedel, som icke i enlighet med vad nu anförts böra

tillgodoföras visst anskaffningsanslag, böra överföras till budgetutjämningsfonden

över vederbörande under punkt 2 angivna kollektiva regleringsanslag.

Det synes alltså icke böra ifrågakomma att utnyttja ifrågavarande medel

för nya utgiftsändamål.

I enlighet med vad sålunda anförts böra medel nu äskas av riksdagen för

samtliga de utgiftsändamål, som i det föregående omförmälts. För ändamålet

synes lämpligen böra å tilläggsstat till riksstalen för budgetåret 1943/44 upptagas

ett reservationsanslag av (51 800 000 + 9 300 000 + 5 850 000 =)

66 950 000 kronor med samma beteckning, som förenämnda av 1943 års riksdag

anvisade anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 66 950 000.

[6.] 43 e. Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för tygmatcriel m. m.,

reservationsanslag. Under åberopande av vad under punkten 2 anförts får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 50 783 300.

[7.] 48 b. Armén: Förvärv av viss fastighet för befästningsändamål, reservationsanslag.

I skrivelse den 13 april 1944 har arméns fortifikationsförvaltning

gjort framställning om anvisande av medel för förvärv av viss

fastighet, vilken tagits i anspråk för befästningsändamål. Av handlingarna i

ärendet inhämtas, bland annat, följande:

Av fastigheten, som innehölle i areal 8,1334 hektar, därav 8,0134 hektar

åker, hade ett område om 1,8 hektar genom rekvisition tagits i anspråk för

vissa försvarsanläggningar. Inom detta område funnes till fastigheten hörande

boningshus och samtliga uthus. Vederbörande lokala värderingsnämnd

hade med hänsyn lill det intrång oell de skador, som i olika avseenden åsamkats

fastighetsägaren, föreslagit, att hela fastigheten omedelbart skulle inköpas

av kronan för ett av nämnden såsom skäligt ansett belopp av 22 500

kronor. Därest kronan icke ansåge med sin fördel förenligt alt inlösa fastigheten,

skulle det enligt nämndens beslut åligga kronan att till fastighetsägaren

erlägga dels 800 kronor i ett för allt såsom ersättning för intrång och

uppkomna skador och dels 600 kronor för år såsom ersättning för nyttjanderätten

till fastigheten, besvär över nämndens beslut hade icke i laga ordning

anförts.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

Fortifikationsförvaltningen har anfört i huvudsak följande.

Anläggningarna i fråga vore endast av fältbefästnings natur och syntes

kunna raseras efter beredskapens upphörande. Vid sådant förhållande borde

förvärv av fastigheten principiellt icke ske. Med hänsyn till de svårigheter

i olika hänseenden, vari fastighetsägaren försatts genom ianspråktagandet av

området i fråga, samt till att byggnaderna å fastigheten åtminstone tills vidare

syntes kunna utnyttjas för kronans räkning ansåge sig förvaltningen

dock böra föreslå inköp av fastigheten. Beträffande förvärvets omfattning

hade ifrågasatts, att kronan endast skulle köpa det område som erfordrades

för befästningsanläggningarna jämte byggnaderna, medan återstoden av marken

skulle av ägaren säljas till annan. Då fastigheten enligt vad fortifikationsförvaltningen

inhämtat kunde komma till användning för annat försvarsändamål,

ansåge emellertid förvaltningen, att förvärvet borde omfatta

hela fastigheten. Därest framdeles skulle finnas, att fastigheten icke komme

att tagas i anspråk för det antydda ändamålet, syntes det få ankomma på

fortifikationsförvaltningen att föranstalta om försäljning av vissa delar av

fastigheten.

Fortifikationsförvaltningen, som låtit verkställa besiktning på platsen genom

sin tjf. domänofficer samt riksdagsmännen Alfred Nilsson i Steneberg

och J. A. Persson i Tidaholm, har ansett det fastigheten av värderings-- nämnden åsätta och av besiktningsmännen tillstyrkta värdet skäligt. Förvaltningen

hade därför med fastighetsägaren träffat preliminärt avtal örn

fastighetens överlåtelse till kronan för ett belopp av 22 500 kronor. Förbehåll

om Kungl. Maj:ts godkännande före den 15 juni 1944 hade intagits i

fångeshandlingen.

Fortifikationsförvaltningens skrivelse utmynnar i en hemställan att ett belopp

av 22 500 kronor måtte anvisas för förvärv av fastigheten samt att

Kungl. Majit måtte godkänna avtalet.

Med hänsyn till det avsevärda intrång som åsamkats ifrågavarande faslighet

genom att en del av densamma tagits i anspråk för försvarsanläggningar

finner jag mig böra tillstyrka, att fastigheten i dess helhet förvärvas

av kronan. Fortifikationsförvaltningen har anfört, att fastigheten torde kunna

komma till användning jämväl för annat ändamål än försvarsanläggningar.

Till denna fråga är jag icke nu beredd att taga ställning.

Då förvärvet föranledes av att fastigheten disponeras för befästningsändamål,

torde medel enligt hittills tillämpade principer böra anvisas å driftbudgeten.

Därest fastighetens framtida användning skulle därtill föranleda,

torde fastigheten böra överföras till redovisning å kapitalfond. Föreskrift

härom lärer Kungl. Majit äga meddela. Mot den preliminärt avtalade köpeskillingen

har jag ingen erinran.

Med hänsyn till den näraliggande tidpunkt, före vilken Kungl. Majlis godkännande

av det preliminärt upprättade köpeavtalet måste meddelas, är en

skyndsam handläggning av anslagsfrågan önskvärd.

Under åberopande av det anförda samt med framhållande av att anslagsbeloppet

med hänsyn till utgiftsändamålets natur icke torde höra inräknas i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

21

den för försvarets utbyggande under femårsperioden beräknade kostnadsramen

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Förvärv av viss fastighet för befästningsåndamål

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 22 500.

[8.] 48 c. Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska

anordningar m. m., reservationsanslag. Under hänvisning till vad under punkten

2 anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska

anordningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 7 746 000.

Marinen.

[9.] 81. Marinen: Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. I den

fastställda staten för marinens anslag till Undervisningsmateriel m. m. å

105 000 kronor (se statsliggaren s. 127) ha upptagits såsom anslagspost

2 till sjökrigsskolan 50 000 kronor och såsom anslagspost 3 till flottans sjömansskola

och kustartilleriets rekrytskolor samt marinens underbefäls- och

linderofficersskolor 37 500 kronor.

I skrivelse den 22 mars 1944 har marinförvaltningen anmält behov av

förstärkning av anslaget och därvid anfört i huvudsak följande.

I samband med den ändrade uppställningen av riksstatens fjärde huvudtitel

överfördes från och med budgetåret 1941/42 medel till undervisningsmateriel

m. m. vid bland annat marinens rekryt-, underbefäls- och underofficersskolor

från flottans och kustartilleriets övningsanslag till ett särskilt

anslag för undervisningsmateriel m. m. Då det vid denna utbrytning från

övningsanslagen på grund av tillämpad krigsbokföring visade sig omöjligt

att erhålla exakta och specificerade kostnadsuppgifter kom emellertid beräkningen

av anslagsbehovet till undervisningsmateriel m. m. att beträffande

förenämnda skolor bliva synnerligen osäker. Jämväl för budgetåren därefter

hade det av olika skäl icke varit möjligt att med så stor noggrannhet,

som önskvärt varit, beräkna anslagsbehovet för skolorna i fråga.

Vissa delposter under anslagspost 3 i staten hade enligt till marinförvaltningen

från lokalmyndigheterna inkomna uppgifter visat sig vara otillräckliga.

Sålunda erfordrades ytterligare 25 000 kronor avseende flottans underbefäls-

och underofficersskolor samt kustartilleriets rekryt- och underbefälsskolor.

A sjökrigsskolans anslagspost beräknades emellertid uppstå en besparing

av 5 000 kronor, varför, därest en överföring från denna post till

anslagspost 3 medgåves, det belopp, som för innevarande år ytterligare erfordrades

till undervisningsmateriel m. m., utgjorde 20 000 kronor.

Orsakerna lill överskridandet av anvisade medel vore dels att, såsom ovan

nämnts, kostnadsberäkningarna varit osäkra till följd av krigsbokföringen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

■22

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

departements
chefen.

dels att resultatet av omorganisationen av undervisningsverksamheten inom

marinen först under innevarande budgetår börjat fullt framträda, dels ock

att undervisningen numera upptagits i full utsträckning, vilket medfört ett

ökat antal elever med ökat behov av läroböcker m. m. Marinförvaltningen

finge i samband härmed erinra om att ämbetsverket för budgetåret 1944/45

begärt en höjning av ifrågavarande anslag med 55 000 kronor. Härav hade

i 1944 års statsverksproposition upptagits ett belopp av 35 000 kronor. Till

största delen hänförde sig denna ökning till här ifrågavarande skolor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen, såvitt

nu är i fråga, hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas ett

belopp av 20 000 kronor från förskottsanslag till förstärkning av marinens

anslag till undervisningsmateriel m. m. för innevarande budgetår.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår upptagits med 105 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 5 000 kronor. Såsom framgår av

1943 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 83), har medelsbehovet

härvid beräknats i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag,

varvid dock vissa av marinförvaltningen angivna medelsbehov örn

tillhopa 20 000 kronor förutsatts skola tillgodoses från andra anslag. Marinförvaltningen

har nu anmält, att anslaget behöver förstärkas med

20 000 kronor, ävensom i samband härmed framhållit, att de ursprungliga

anslagsberäkningarna varit osäkra, emedan krigsbokföring legat till grund

för beräkningarna. Det ökade medelsbehovet har liksom i marinförvaltningens

anslagsäskanden för motsvarande anslag för budgetåret 1944/45 i

huvudsak motiverats med att konsekvenserna av den i försvarsbeslutet

fastställda nya utbildningsorganisationen för marinen nu börjat framträda.

Vidare har elevantalet ökats därigenom att manskap, som på grund av beredskapstjänstgöring

å fartygen m. m. tidigare icke kunnat undvaras, numera

får genomgå sina uppskjutna kurser, varigenom uppkommit ökat behov

av läroböcker m. m.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen sålunda anfört finner jag mig kunna

tillstyrka, att erforderliga medel anvisas till förstärkning av ifrågavarande

anslag. Enär merkostnaderna i huvudsak få anses falla inom ramen för den

ordinarie undervisningsverksamheten vid marinen, torde medlen böra inräknas

i den för försvarets utbyggande under budgetåren 1942/47 beräknade

kostnadsramen.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Undervisningsmateriel m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 20 000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

23

E. Diverse.

[10.] a. Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag. För

täckning av å förskottsstat redovisade löpande utgifter anvisades å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 750 000 000

kronor, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag

av 825 000 000 kronor samt å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 ett förslagsanslag av 950 000 000 kronor. De slutliga belastningarna

å dessa anslag uppgingo till 820 000 000 kronor för vartdera av budgetåren

1940/41 och 1941/42 samt till 910 000 000 kronor för budgetåret 1942/43.

I propositionen 1944:3 uppskattades det erforderliga medelsbehovet under

budgetåret 1943/44 för löpande förskottsutgifter — inklusive utgifter

för krigsfamiljebidrag —- till 1 005 000 000 kronor.

Enligt en av riksräkenskapsverket med skrivelse den 29 april 1944 överlämnad

approximativ beräkning av utfallet av fjärde huvudtiteln för budgetåret

1943/44 uppskattas numera de löpande utgifterna för försvarsberedskapen

under sistnämnda budgetår till omkring 1 000 000 000 kronor. Jag

vill förorda, att ett förslagsanslag å detta belopp äskas för täckning av de

från förskottsstaten ianspråktagna medlen. Anslaget synes böra disponeras

och redovisas enligt samma regler som tillämpats beträffande motsvarande

anslag för budgetåren 1940/43.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av vissa löpande försvarsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av .................. kronor 1 000 000 000.

[11.] 10 a. Täckning av plancringskostnader, reservationsanslag. Genom

beslut den 28 april 1944 har Kungl. Majit bemyndigat sjökarteverket att

med anlitande av det å allmän förskottsstat för budgetåret 1943/44 uppförda

förskottsanslaget till planering av allmänna arbeten (a) använda högst 7 000

kronor för bestridande av kostnaderna för planering av arbeten med omoch

nybyggnad av sjömätningsfartyg.

Genom särskilda beslut den 5 maj 1944 har vidare Kungl. Majit lämnat

motsvarande bemyndiganden åt arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt byggnadsstyrelsen

intill ett sammanlagt belopp av 1 015 000 kronor beträffande

i investeringsplan för försvarsväsendet ingående arbeten.

Gjorda anvisningar från förenämnda förskottsanslag uppgå för försvarsväsendets

del lill (7 000 + 1 015 000—) 1 022 000 kronor. Ytterligare anvisningar

av ifrågavarande slag torde icke behöva förekomma under inneva
-

Departementschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

rande budgetår. För beredande av täckning av de förskottsvis bestridda

utgifterna bör anslag i detta sammanhang äskas av riksdagen. Jag hemställer

därför, att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av planeringskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1 022 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

25

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Efriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet

Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—4, 7 och 8

samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 5 och 6. Föredragandena

yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 16 b. Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag.

Den för budgetåret 1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet

upptager under femte huvudtiteln ett med 50 000 000 kronor uppfört förskottsanslag

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft. En närmare

redogörelse för de utgifter, som skola bestridas från ifrågavarande anslag,

återfinnes i propositionen nr 316, bilaga 1, till 1943 års riksdag, till vilken

redogörelse jag tillåter mig hänvisa.

Genom beslut den 30 juli och den 15 oktober 1943 samt den 28 januari

och den 31 mars 1944 har Kungl. Majit från förevarande förskottsanslag

ställt tillhopa 25 000 000 kronor till statens arbetsmarknadskommissions förfogande

för bestridande av kostnader för överflyttning av arbetskraft enligt

de riktlinjer, som av departementschefen angivits i ovannämnda proposition.

För möjliggörande av överblick över användningen av ifrågavarande

anslag har föreskrivits, alt utgifterna från anslaget skola i statens arbets
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

marknadskonimissions räkenskaper bokföras specificerade å de särskilda

undertitlar, som angivas i följande sammanställning, vilken jämväl utvisar

storleken av de utgifter, som enligt från arbetsmarknadskommissionen erhållna

uppgifter beräknas komma att för innevarande budgetår belöpa på

de särskilda ändamålen.

Ändamål Belopp

a) uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga ........ kronor 4 750 000

b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i

skogsarbete sysselsatta ovana arbetskraften ........ » 900 000

c) förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare,

som under krisen överflyttats till skogsarbete ...... » 13 100 000

d) riksarbetslag.................................... » 140 000

e) arbetsblock .................................... » 340 000

f) jordbruksläger .................................. » 700 000

g) resebidrag till arbetssökande...................... » 700 000

h) beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser

för utbildning av reservarbetskraft .............. » 1 520 000

i) kostnader för allmänna lönenämnden för tjänsteplikt » 3 000

j) diverse andra utgifter............................ » 347 000

Summa kronor 22 500 000.

Som synes beräknas av det till statens arbetsmarknadskommissions förfogande

från nu ifrågavarande förskottsanslag ställda beloppet av tillhopa

25 000 000 kronor ett belopp av 22 500 000 kronor komma att förbrukas.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 juli 1943 från nu ifrågavarande

förskottsanslag till riksblockmyndighetens förfogande ställt ett belopp

av högst 100 000 kronor för det ändamål, som avses i kungörelsen den 16

juli 1943 (nr 626) örn förskott av statsmedel i vissa fall i samband med arbetsblock

verksamheten inom jordbruket. Enligt nämnda kungörelse må, där

särskilda omständigheter sådant föranleda, ersättning, som skall utgå på

grund därav att ägare eller brukare av jordbruksfastighet jämlikt anvisning

av vederbörlig blockmyndighet ställt arbetskraft, dragare eller maskinell utrustning

till förfogande för medlem av arbetsblockorganisationen, helt eller

delvis förskjutas av statsmedel. För belopp, som av statsverket utgivits, inträder

statsverket i mottagarens rätt gentemot den ersättningsskyldige. Riksblockmyndigheten

må, när synnerliga skäl därtill äro, kunna helt eller delvis

medgiva den ersättningsskyldige befrielse från skyldighet att till statsverket

inbetala av statsmedel förskjuten ersättning. Från riksblockmyndigheten

har under hand meddelats, att hittills endast en mindre del av det

anvisade beloppet tagits i anspråk. Det vöre emellertid för närvarande icke

möjligt att exakt bedöma storleken av utgifterna under återstoden av budgetåret,

utan man måste räkna med den möjligheten, att hela det anvisade

beloppet utnyttjades.

Såsom framgår av föregående redogörelse kan av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till kostnader för överflyttning

av arbetskraft ett belopp av (22 500 000 + 100 000) 22 600 000 kronor

beräknas komma att förbrukas under innevarande budgetår. För täck
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

27

ning av nämnda belopp bör å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisas erforderligt belopp. Jag utgår därvid från att arbetsmarknadskommissionen

av de från förskottsanslaget till kommisionens förfogande

ställda och till kommissionen utbetalade medlen till sistnämnda anslag återlevererar

det belopp, som av kommissionen beräknats icke komma att tagas

i anspråk, eller 2 500 000 kronor. Täckningsanslaget å 22 600 000 synes lämpligen

böra benämnas Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Såsom chefen för finansdepartementet anförde vid anmälan i årets statsverksproposition

av beräknat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1944/45, är förskottsanslaget till kostnader för överflyttning

av arbetskraft avsett att överföras till den allmänna beredskapsstaten. Förslag

härom anmäles i annat sammanhang denna dag. Här hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av ................ kronor 22 600 000.

[2.] 32 a. Yrkesinspektionen: Avlöning m. m. till viss personal för inspektion

inom skogsbruket, förslagsanslag. Genom beslut den 11 december

1942 förordnade Kungl. Maj:t, att hos skogs- och flottledsinspektören skulle

tills vidare till och med den 30 april 1943 vara anställd en icke-ordinarie

assistent med ett arvode av 700 kronor för månad. Sedermera har Kungl.

Maj:t genom särskilda beslut, senast den 8 juli 1943, meddelat förlängt förordnande

för ifrågavarande befattningshavare till och med den 30 juni 1944.

I sistnämnda beslut har Kungl. Majit föreskrivit, att befattningshavaren tillkommande

arvode och övriga ersättningar skola utgå från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under sjunde huvudtiteln

till allmänna utgifter för försvarsberedskap uppförda anslaget till förstärkning

av den civila administrationen m. m.

Enligt från riksförsäkringsanstalten under hand erhållen uppgift torde utgifterna

under löpande budgetår för arvode och övriga ersättningar till

ifrågavarande befattningshavare komma att uppgå till omkring 10 000 kronor.

För reglering av dessa utgifter bör å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 upptagas ett anslag å sagda belopp.

Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Yrkesinspektionen: Avlöning m. m. till viss personal

för inspektion inom skogsbruket å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 10 000.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Mcij:ts proposition nr 275.

C. Medicinalsiaten samt hälso- och sjukvården.

[3.] 3 a. Medicinalstyrelsen: Krigssjukvård å civila sjukhus, förslagsanslag.

Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att

ersättning för sådana kostnader för vård å civila sjukhus, vilka jämlikt 9 §

lagen den 22 juni 1939 (nr 310; ändr. 563/1941) om sjukhusvård vid krig

eller krigsfara skola gäldas av statsmedel, skall, räknat från och med den 1

juli 1941 och tills vidare, i medicinalstyrelsens räkenskaper avföras å det å

förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under fjärde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget Övriga utgifter (Gb) och därvid bokföras

å särskild undertitel för »Krigssjukhusvård».

Genom beslut den 30 juni 1943 förklarade Kungl. Majit, att i fall, där beslut

meddelats om disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag

å förskottsstaterna för försvarsväsendet för budgetåren 1939/40, 1940/41,

1941/42 eller 1942/43 och särskilda medel för reglering av denna disposition

ej å tilläggsstat till riksstaterna för nämnda budgetår anvisats å obetecknat

anslag eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet skulle, i den mån under

budgetåret 1943/44 ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende,

avse motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli

1943 gällande förskottsstaten, dock endast för såvitt icke särskilda anslagsmedel

för ändamålet sedermera anvisats å riksstaten.

Enligt från medicinalstyrelsen under hand erhållen uppgift torde statens

kostnader under budgetåret 1943/44 för vård å civila sjukhus av krigsskadade

— varmed bl. a. förstås sådana sjuka och sårade, vilkas sjukdom eller skada

föranletts av eller inträffat under tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet

— kunna uppskattas till i runt tal 3 500 000 kronor. För reglering av

dessa kostnader böra medel äskas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda

budgetår. Ett förslagsanslag å nämnda belopp bör därför anvisas under femte

huvudtiteln, lämpligen under rubriken Krigssjukvård å civila sjukhus. Under

nästa budgetår torde hithörande utgifter tills vidare få utgå av vederbörligt

förskottsanslag.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Krigssjukvård å civila sjukhus

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av....................kronor 3 500 000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

29

E. Polisväsendet.

[4.] 16 a. Anordnande av viss polisbevakning m. m., förslagsanslag. Det

sedan hösten 1938 skärpta tidsläget har i alltmer ökad omfattning påkallat

säkerhetsåtgärder av skilda slag inom landet, såsom bevakning av hamnar,

flygplatser och upplag av explosiva varor, vidtagande av avspärrningsanordningar

kring sådana bevakningsföremål o. s. v. Genom särskilda beslut har

Kungl. Majit förordnat, att kostnaderna härför, vilka uppgå till mycket betydande

belopp, skola under innevarande budgetår bestridas från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för detta budgetår under sjunde huvudtiteln

anvisade anslaget till förstärkning av den civila administrationen m. m.

Kostnaderna för berörda ändamål för budgetåret 1943/44 beräknas approximativt

till 9 000 000 kronor. Jag vill förorda, attt för täckning av dessa

kostnader ett förslagsanslag å detta belopp äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Anslaget bör benämnas Anordnande av viss polisbevakning

m. m. Kostnader av ifrågavarande slag torde under nästa budgetår få bestridas

från vederbörligt förskottsanslag.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anordnande av viss polisbevakning m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 9 000 000.

F. Civila luftskyddet.

[5.] 12 f. Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna

luftskyddet in. m., förslagsanslag. Sedan Kungl. Majit den 31 maj

1940 utfärdat förordning (nr 432) örn grunderna för avlöning av viss personal

tillhörande det allmänna luftskyddet, föreskrev Kungl. Majit genom

särskilt beslut samma dag, att den enligt förordningen utgående avlöningen

skulle tillhandahållas luftskyddspersonalen genom vederbörande länsstyrelsers

försorg samt att statskontoret skulle hava att från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till förstärkning av den civila administrationen

m. m. till länsstyrelserna utbetala de belopp, som erfordrades i anledning av

beslutet.

Den 28 juni 1940 förordnade Kungl. Majit angående grunderna för ersättning

till de i 26 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239) omförmälda

besiktningsmännen samt anbefallde därvid tillika statskontoret att till

vederbörande besiktningsman utbetala förekommande ersättningsbelopp från

törenämnda å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/

41 uppförda förskottsanslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Vidare föreskrev Kungl. Maj:t den 23 augusti 1940, att jämväl ersättning

enligt 5 § lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov skulle, räknat från

och med den 1 juli 1940, tills vidare, gäldas från nämnda förskottsanslag.

Genom Kungl. Maj:ts under punkten 3 omförmälda beslut den 30 juni 1943

ha dessa beslut bringats att avse nu löpande förskottsstat.

Statens kostnader för de nu berörda ändamålen för budgetåret 1943/44

kunna för närvarande endast approximativt beräknas. För reglering av dessa

kostnader bör emellertid ett anslag upptagas å tilläggsstat för samma budgetår.

Anslaget, som bör vara av förslagsanslags natur, synes böra upptagas till

500 000 kronor och benämnas Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal

tillhörande det allmänna luftskyddet m. m. För nästa budgetår torde motsvarande

kostnader få gäldas i den ordning, som angives i denna dag avlåten

proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45.

Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

alt till Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande

det allmänna luftskyddet m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 500 000.

[6.] 12 g. Civilt luftskydd: Viss beredskap i fråga om avregistrerade motorfordon.

Kungl. Majit meddelade den 6 mars 1942 bestämmelser angående

beredskapen i fråga om avregistrerade motorfordon för luftskyddets behov

samt anbefallde statskontoret att, för gäldande av vissa i samband därmed

uppkommande kostnader, på rekvisition i mån av behov från det å förskottsstat

för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. utbetala ett

belopp av högst 262 500 kronor till luftskyddsinspektionen.

Å det anslag, som för täckning av utgifterna å förskottsanslaget i anledning

av nämnda beslut anvisats å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1941/42, utgjorde belastningen 98 238 kronor. Utgifterna för motsvarande

ändamål under budgetåret 1942/43 uppgingo till 55 000 kronor.

Enligt upplysning av luftskyddsinspektionen kommer summan av de kostnader,

som under den förflutna delen av innevarande budgetår utbetalts

och under återstoden av budgetåret beräknas bliva erforderliga för ifrågavarande

ändamål, att uppgå till 10 000 kronor. För reglering av dessa kostnader

bör å tilläggsstat för innevarande budgetår under rubriken Civilt

luftskydd: Viss beredskap i fråga örn avregistrerade motorfordon upptagas

ett anslag av 10 000 kronor.

Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Civilt luftskydd: Viss beredskap i fråga om avregistrerade

motorfordon å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av .... kronor 10 000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

31

G. Diverse.

[7.] 8 e. Vissa kostnader för utlänningsförläggningar och utlänningskontroll

m. m., förslagsanslag. Av det stora antal personer av utländsk nationalitet,

som i anledning av rådande förhållanden tagit sin tillflykt till Sverige,

har det av olika anledningar befunnits nödvändigt att för längre eller

kortare tid omhändertaga ett mindre antal på vissa särskilt iordningställda

förläggningar. För bestridande av kostnaderna för förläggningarna ävensom

för en inom socialstyrelsen inrättad särskild avdelning för handläggning

av ärenden rörande förläggningarna och de där intagna har Kungl. Majit

genom olika beslut under budgetåret 1943/44 till styrelsens förfogande ställt

sammanlagt 1 070 000 kronor. De anvisade medlen skola enligt Kungl. Majits

beslut utgå från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för nämnda budgetår

under sjunde huvudtiteln till allmänna utgifter för försvarsberedskap

uppförda anslaget till förstärkning av den civila administrationen m. m. Enligt

från socialstyrelsen under hand erhållen uppgift torde de till förfogande

ställda medlen i sin helhet komma att förbrukas under innevarande budgetår.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 8 juli 1943 bemyndigat socialstyrelsen

att för arbetet med kontrollen över vissa utlänningar m. m. tills

vidare under budgetåret 1943/44 mot ett arvode av högst 450 kronor för

månad anlita biträde av en f. d. kriminalkommissarie. Ifrågavarande befattningshavare

under budgetåret tillkommande arvode, vilket enligt Kungl.

Majits beslut skall utgå från ovannämnda förskottsanslag, torde kunna beräknas

till 5 400 kronor.

Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 29 oktober 1943 från nu

ifrågavarande förskottsanslag till socialstyrelsens förfogande ställt ett belopp

av intill 2 000 000 kronor att användas till bestridande av kostnaderna dels

för erforderliga statliga kontrollåtgärder för mottagande av flyktingar, som

i anledning av i Danmark rådande förhållanden ankomma till vårt land,

dels ock för övrig lägerverksamhet för de danska flyktingarna i avvaktan

på en uppgörelse rörande det slutliga bestridandet av dessa kostnader. På

därom av Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1944, nr 163, bilaga 3,

punkten 11, framlagt förslag har riksdagen härefter till Bidrag till flyktingars

uppehälle, yrkesutbildning m. lii. å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår anvisat ett reservationsanslag av 3 620 000 kronor. Av de

sålunda anvisade medlen är, såsom anfördes vid anmälan av ifrågavarande

anslag, ett belopp av 1 573 430 kronor avsett för reglering av å förskottsstat

gjorda utbetalningar för ovannämnda lägerverksamhet för de danska flyktingarna,

frånsett den statliga kontrollverksamheten för mottagande av dessa

flyktingar. Enligt från socialstyrelsen under hand erhållen uppgift torde

återstoden av det från förskottsstaten anvisade beloppet, (2 000 000 —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 275.

1 573 430) 426 570 kronor, i sin helhet komma att åtgå för bestridande av

kostnaderna för nämnda statliga kontrollåtgärder.

För reglering av nyssnämnda utgifter från nu ifrågavarande förskottsanslag,

i den mån medel för täckning av utgifterna icke redan anvisats av

riksdagen, torde ett anslag böra upptagas å tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår. Anslaget, som -— för den händelse redan anvisade

medel för utlänningsförläggningar och för kontrollåtgärder för mottagande av

danska flyktingar skulle visa sig otillräckliga — bör vara av förslagsanslags

natur, torde böra bestämmas till (1 070 000 + 5 400 + 426 570) 1 501 970

kronor eller i avrundat belopp 1 500 000 kronor samt benämnas Vissa kostnader

för utlänningsförläggningar och utlänningskontroll m. m. Under nästa

budgetår för motsvarande ändamål uppkommande kostnader torde jämväl

få utgå från vederbörligt förskottsanslag, i den mån kostnaderna icke komma

att bestridas från det avlöningsanslag, som kan komma att anvisas för

den i propositionen nr 254 till årets riksdag föreslagna utlänningskommissionen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för utlänningsförläggningar och utlänningskontroll

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1 500 000.

[8.] 8 f. Anordnande av barackläger m. lii. Genom beslut den 25 februari

1944 ställde Kungl. Majit, för gäldande av vissa kostnader för byggnadsarbeten

m. m. vid en utlänningsförläggning, till socialstyrelsens förfogande

ett belopp av 23 022 kronor 34 öre och anbefallde statskontoret att från det

å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under sjunde huvudtiteln

anvisade anslaget till förstärkning av den civila administrationen

m. m. på rekvisition till styrelsen utbetala nämnda belopp.

Genom beslut den 21 april 1944 uppdrog vidare Kungl. Majit åt statens

utrymningskommission att för förläggning av utländska medborgare låta

för en kostnad av högst 250 000 kronor utbygga visst under kommissionens

förvaltning stående barackläger. För utförandet av denna utbyggnad ställde

Kungl. Majit till kommissionens förfogande ett belopp av högst 250 000

kronor samt anbefallde statskontoret att från förenämnda förskottsanslag

till kommissionen, på rekvisition i mån av behov, utbetala högst detta belopp.

Till täckande av dessa kostnader bör å tilläggsstat för innevarande budgetår

äskas ett till 273 100 kronor avrundat anslag, lämpligen under rubriken

Anordnande av barackläger m. m.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 33

att till Anordnande av baracklåger m. m. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av .................................. kronor 273 100.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 sami. Nr 275.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

35

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

[1.] 16 a. Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag. Genom

särskilda beslut har Kungl. Maj.t under tiden 14 januari—28 april 1944 bemyndigat

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att taga i anspråk sammanlagt

1 698 000 kronor av det å allmän förskottsstat för budgetåret 1943/44 uppförda

förskottsanslaget till planering av allmänna arbeten (a).

För mötande av ytterligare medelsbehov i anledning av uppdrag att verkställa

detaljplanering av vissa arbeten, som givits väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt byggnadsstyrelsen, torde böra beräknas i runt tal 300 000

kronor.

Medel böra nu anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

för täckande av havda och beräknade planeringskostnader m. m. Anslaget

för ändamålet torde böra bestämmas till (1 698 000 + 300 000) 1 998 000

kronor eller i runt tal 2 000 000 kronor.

I syfte att möjliggöra ett snabbt igångsättande av arbeten, som avses komma

till utförande i händelse av arbetslöshet, torde möjlighet böra hållas öppen

för Kungl. Majit att ställa medel till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för inköp av vissa handverktyg samt för uppläggande av vissa

förråd m. m. De medel, som sålunda må komma att anvisas, torde böra öka

väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfonds kapital, varvid kostnaderna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

för förrådshållningen i sinom tid böra belasta de olika byggnadsanslagen.

För ändamålet torde ett belopp av förslagsvis 600 000 kronor böra under

Fonden för förlag till statsverket anvisas såsom förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond. Hemställan härom gör jag i annat sammanhang

denna dag.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av planeringskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 2 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ST

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — under finansdepartementet

hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 7 a. Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, reservationsanslag.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 har under sjunde huvudtiteln

uppförts ett anslag å 100 miljoner kronor för bidrag till internationellt

återuppbyggnadsarbete. För beredning av frågor rörande svenskt

deltagande i återuppbyggnadsverksamheten har på föredragning av chefen

för folkhushållningsdepartementet tillsatts två särskilda organ, nämligen

statens återuppbyggnadsnämnd och svenska kommittén för internationell

hjälpverksamhet.

Med stöd av nyssnämnda anslag lia bl. a. vissa kredilåtaganden från statens

sida kommit till stånd. Sålunda har avtal ingåtls om kredit för de inköp

av varor i Sverige för export till Norge efter kriget, om vilka överenskommelse

träffas mellan svenska och norska regeringarna. På grund av

nämnda åtaganden har anslaget redan till större delen disponerats. Utbetalningar

av medel från anslaget ha emellertid hittills skett blott i ringa omfattning.

Från återuppbyggnadsnämnden och kommittén för internationell hjälpverksamhet

ha infordrats uppgifter angående det beräknade medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål till utgången av nästa budgetår. Dessa beräk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ningar, vilka torde få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott, ha gett

till resultat, att cirka 300 miljoner kronor böra stå till förfogande utöver det

belopp å 100 miljoner kronor som redan uppförts å allmän beredskapsstat.

Det medelsbehov som kan tänkas aktualiserat har uppskattats till ett ytterligare

cirka 200 miljoner kronor högre belopp.

Äteruppbyggnadsnämnden har för sin del med stöd av nämnda beräkningar

föreslagit, att för innevarande budgetår äskas ett anslag av 100 miljoner

kronor till förstärkning av det belopp som redan står till förfogande

samt att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett nytt anslag

av 200 miljoner kronor.

Vid övervägande av frågan om ytterligare medelsanvisning för återuppbyggnadsarbetet

har jag funnit mig böra föreslå, att å tilläggsstat för innevarande

budgetår anvisas två anslag å 20 respektive 180 miljoner kronor,

det förra å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln, det senare å fonden

för förlag till statsverket. Anslagen skola disponeras i första hand för

reglering av beredskapsanslaget å 100 miljoner kronor och till återstående

del för täckning av medelsbehov, som kunna förutses bliva aktualiserade

inom en nära framtid och som därför icke böra tillgodoses genom en ny

medelsanvisning å allmän beredskapsstat. Därjämte bör emellertid å sådan

stat för nästa budgetår uppföras ett belopp av 200 miljoner kronor i syfte

att möjliggöra ett fullföljande av verksamheten utöver den ram som uppdrages

av tilläggsstatsanslagen. Den totala medelsanvisningen för innevarande

och nästa budgetår skulle vid bifall till dessa förslag bli 400 miljoner

kronor -—- alltså det av äteruppbyggnadsnämnden föreslagna beloppet —

varav hälften skulle utgöra en definitiv anslagsbevillning, inkluderande även

täckning för utgifter baserade på årets beredskapsanslag å 100 miljoner kronor,

och den andra hälften vara av fullmaktskaraktär och sålunda kräva

senare reglering genom anvisande av tilläggsstatsanslag. Beredskapsanslaget

bör även nästa budgetår uppföras under sjunde huvudtiteln, oaktat anslaget i

viss utsträckning kan väntas komma att bilda underlag för ytterligare kreditgivning.

I den mån så blir fallet, böra hinder ej möta, att anslagsdispositionen

uppdrages åt riksgäldskontoret, örn praktiska skäl tala därför. Då den

kredit till norska staten, som lämnats med stöd av det innevarande budgetår

disponibla beredskapsanslaget, ansetts böra förvaltas av riksgäldskontoret,

har beslut meddelats om tillämpning av detta förfarande med avseende å

ifrågavarande kredit.

Det torde böra övervägas att tillsvidare reservera viss del av det belopp

som för innevarande budgetår föreslås skola anvisas å driftbudgeten för att

disponeras för humanitär hjälpverksamhet i händelse så visar sig erforderligt

för genomförande av förslag som Kungl. Majit prövar vara av särskild

betydelse. Hinder torde icke böra möta att i fall, där det befinnes mycket

angeläget att redan under rådande förhållanden lämna sådan hjälp och där

hjälpen faller inom ramen för det allmänna syftet med ifrågavarande anslag,

lämna bidrag till humanitär hjälpverksamhet, oaktat vapenstillestånd ännu

ej inträtt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

39

Förslag om uppförande å kapitalbudgeten för innevarande budgetår respektive

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till internationellt

återuppbyggnadsarbete framläggas i annat sammanhang. Här hemställer

jag med åberopande av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av ................ kronor 20 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 275.

41

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 och anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 31 a. Prisclearing för fodermedel m. m., reservationsanslag. I enlighet

med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 316; r. skr. nr 451) upptager den

för budgetåret 1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under

nionde huvudtiteln ett förskottsanslag å 40 000 000 kronor till Prisclearing för

fodermedel m. m. Från detta anslag -— vilket den 30 juni 1943 ställdes lill

statskontorets förfogande att av statskontoret disponeras i enlighet med Kungl.

Maj :ts särskilda beslut — har avsetts skola förskottsvis bestridas kostnaderna

för prisclearing för konstgödselmedel ävensom de utgifter om kunna föranledas

av regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa.

Genom särskilda beslut den 10 september och den 12 november 1943 samt

den 21 januari 1944 har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att från omförmälda

förskottsanslag till Svenska spannmålsaktiebolaget utbetala sammanlagt

(13 000 000 + 12 000 000 + 4 193 380: 80 =) 29 193 380 kronor 80 öre

till bestridande av bolagets kostnader för omsättning av oljekraftfoder och

fodercellulosa under verksamhetsåret 1 september 1942—31 augusti 1943.

I en den 26 april 1944 inom statens livsmedelskommission upprättad pro
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

memoria ha kostnaderna för spannmålsaktiebolagets befattning med regleringen

av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa under verksamhetsåret

1 september 1943—31 augusti 1944 beräknats till sammanlagt omkring

12 000 000 kronor. Vad beträffar kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel

har i promemorian uttalats, att det för löpande budgetår beviljade

förskottsanslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. icke torde komma att

till någon del tagas i anspråk för bestridande av ifrågavarande kostnader.

Från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under

nionde huvudtiteln upptagna förskottsanslaget till Prisclearing för fodermedel

m. m. har såsom framgår av vad förut nämnts hittills anvisats tillhopa

29 193 380 kronor 80 öre. Sistnämnda belopp har helt avsetts för bestridande

av Svenska spannmålsaktiebolagets utgifter för reglering av handeln

med oljekraftfoder och fodercellulosa under verksamhetsåret 1 september

1942—31 augusti 1943. Enligt vad som anförts i den i det föregående

omförmälda promemorian från livsmedelskommissionen beräknas bolagets

kostnader under verksamhetsåret 1 september 1943—31 augusti 1944 för

angivna ändamål uppgå till omkring 12 000 000 kronor. Till prisclearing för

konstgödsel torde enligt vad i promemorian framhållits icke erfordras några

medel för sagda verksamhetsår. För täckande av de utgifter, som bestritts med

anlitande av omförmälda förskottsanslag eller som under återstoden av löpande

verksamhetsår beräknas komma att erfordras för de med anslaget avsedda

ändamålen, synes nu böra å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisas ett särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln. Sistberörda

anslag torde böra bestämmas till (29 193 380:80 + 12 000 000 =)

41 193 380: 80 eller i runt tal 42 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Prisclearing för fodermedel m. m. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 42 000 000.

N. Diverse.

[2.] 7 a. Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag. Genom

särskilda beslut den 10 mars 1944 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret

att från det å allmänna förskottsstaten uppförda förskottsanslaget till

Planering av allmänna arbeten utbetala tillhopa 514 075 kronor, därav till

lantbruksstyrelsen 410 775 kronor och till egnahemsstyrelsen 103 300 kronor

för planläggning av förbättringsföretag, avsedda att bereda sysselsättning

inom jordbrukets område vid en eventuell arbetslöshet. Av beloppet å

410 775 kronor ha beviljats dels (89 025 + 76 050 + 38 700 =) 203 775 kronor

såsom statsbidrag till hushållningssällskapen för budgetåret 1943/44 till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

43

avlöningar samt resekostnads- och traktamentsersättning åt extra arbetskraft

ävensom till anskaffande av instrumentutrustning åt den extra arbetskraften,

dels ock (90 000 + 117 000 =) 207 000 kronor för anordnande genom hushållningssällskapens

försorg av kurser för utbildande av täckdikningsförman

och byggnadspersonal. Förenämnda belopp å 103 300 kronor har av Kungl.

Maj:t tilldelats lantbruksförbundets byggnadsförening L. B. F. u. p. a. såsom

statsbidrag för innevarande budgetår; av bidraget, som av egnahemsstyrelsen

skulle utanordnas till föreningen, lia 80 000 kronor avsetts för utbildning

av extra arbetskraft, 15 600 kronor för utrustning av extra arbetskraft samt

7 700 kronor för rådgivning i landsbygdens byggnadsfrågor.

Den 5 maj 1944 har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att från ifrågavarande

förskottsanslag till egnahemsstyrelsen utbetala ett belopp av högst

70 000 kronor för bestridande av kostnader för avlöningar, resor, kursverksamhet

m. m. i samband med projektering genom egnahemsorganisationens

försorg av ladugårdsförbättringsföretag av beredskapskaraktär inom de län,

där egnahemsnämnderna hade egna byggnadskontor.

Kungl. Majit har härjämte den 4 januari och den 21 april 1944 anbefallt

statskontoret att från förevarande anslag till skogsstyrelsen utbetala sammanlagt

35 000 kronor. Härav ha 30 000 kronor avsetts skola enligt en av

skogsstyrelsen i promemoria den 23 december 1943 framlagd plan disponeras

för arvoden och ersättningar till förrättningsmän för planläggning av

reservarbeten inom skogsbruket ävensom för sådan förstärkning av arbetskraften

inom skogsstyrelsen som betingades av fredsutredningarna. Återstående

5 000 kronor skulle enligt Kungl. Majits beslut användas för anordnande

under budgetåret 1943/44 genom skogsstyrelsens försorg av fortbildningskurser

i skogsvägbyggnad.

För den planläggning av arbeten av olika slag, varom här är fråga, har Departementssåsom

den i det föregående lämnade redogörelsen giver vid handen, hittills chehn.

tagits i anspråk ett sammanlagt belopp av (514 075 + 70 000 + 35 000 =)

619 075 kronor från det å allmänna förskottsstaten för löpande budgetår under

sjunde huvudtiteln upptagna förskottsanslaget lill Planering av allmänna

arbeten. Enligt vad jag inhämtat från vederbörande myndigheter torde det

ytterligare belopp, som för innevarande budgetår erfordras för ifrågavarande

planläggningsverksamhet, kunna beräknas till omkring 100 000 kronor. För

täckande av de utgifter, som enligt Kungl. Majits i det föregående omförmälda

beslut skola utgå från förevarande förskottsanslag, samt för bestridande

av de ytterligare kostnader för planeringsverksamheten, som enligt

vad nyss sagts beräknas uppkomma för budgetåret 1943/44, synas nu böra

å tilläggsstat II till riksstaten för sagda budgetår anvisas anslag under nionde

huvudtiteln. Medelsanvisningen torde med hänsyn lill vad förut anförts

böra bestämmas lill (619 075 + 100 000 =) i runi tal 750 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

att till Täckning av planeringskostnader å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av................................ kronor 750 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

45

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 och anför därvid

följande.

F. Diverse.

[1.] 8 a. Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag. I anledning

av remiss den 2 december 1943, varigenom lotsstyrelsen anmodats avgiva

yttrande över en av investeringsutredningen upprättad preliminär investeringsplan

för styrelsens ämbetsområde, hade styrelsen i skrivelse den 9 december

1943 dels uppdragit vissa närmare riktlinjer för planeringen av investeringsarbeten

i styrelsens regi dels ock hemställt om anvisande av tillhopa

80 000 kronor för genomförande av detta planeringsarbete. Anslagsbehovet

för planeringsarbetet, som styrelsen beräknade kunna fullfölja inom

loppet av ett och ett halvt år, fördelade sig på följande poster:

Arvoden till kvalificerade ingenjörer .................... kronor 30 000

» » konstruktörer och ritare.................... » 20 000

Arvode till kontorsbiträde.............................. » 5 000

Arvoden till konsulterande sanitetsingenjörer och arkitekter » 5 000

Reseersättningar ...................................... » 10 000

Anskaffning av inventarier, såsom skriv- och ritbord, räknemaskiner

m. m................................... » 5 000

Telefon, ritningskopior samt diverse expenser ............ » 5 000

Kronor 80 000.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Genom beslut den 17 december 1943 anbefallde Kungl. Majit statskontoret

att från det å den allmänna förskottsstaten uppförda anslaget till

Planering av allmänna arbeten (a) till lotsstyrelsen på rekvisition i mån av

behov utbetala ett belopp av högst 80 000 kronor för verkställande av det av

styrelsen föreslagna planeringsarbetet. Enligt vad lotsstyrelsen under hand

meddelat, beräknas under innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål

åtgå ett sammanlagt belopp av 18 000 kronor.

Jag förordar, att ett reservationsanslag å 80 000 kronor nu äskas för täckning

av de från förskottsstaten i anspråk tagna medlen samt av de utgifter i övrigt,

som betingas av nyssnämnda beslut, och hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av planeringskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 80 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

47

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

C. Statlig lagerhållning m. m.

[1.] 4. Undanförsel av vissa varuförråd, reservationsanslag. Jämlikt beslut

av Kungl. Maj:t den 23 juli och den 12 november 1943 samt den 21 januari,

den 4 februari och den 14 april 1944 har Kungl. Majit anbefallt statskontoret

att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/

44 under elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter

för pris- och handelsreglerande åtgärder till vederbörande försörjningskommissioner

utbetala sammanlagt högst 183 404 kronor 31 öre, att av kommissionerna

användas för bestridande av ersättningar till vederbörande för bortförande

av i enskild ägo befintliga varuförråd i syfte att förhindra, att förråden

i händelse av krig genom fiendens åtgöranden skulle förstöras eller

eljest gå förlorade. De varuslag, varom i angivna beslut varit fråga, äro motorbrännolja,

jute, ull, sojabönor och råbomull.

På grund av innehållet i handlingarna till de ifrågavarande ärendena torde

någon redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet

utan riksdagen torde böra erhålla del av innehållet genom handlingarna, som

komma att överlämnas till vederbörande utskott.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

De från förskottsanslaget gjorda utbetalningarna torde i vanlig ordning

böra täckas genom anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår av ett särskilt reservationsanslag under elfte huvudtiteln. Anslaget

synes lämpligen böra avrundas till 183 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undanförsel av vissa varuförråd å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 183 500.

[2.] 5. Reglering av förluster å statlig fisklagring m. m., reservationsanslag.

Före det nu pågående kriget förekom en betydande import av fisk till

Sverige. Denna upphörde så småningom efter krigsutbrottet. Som följd därav

uppkom en stor knapphet på fisk. Trots alt från statens sida åtgärder vidtogos

i syfte att stimulera till ökade fiskfångster var det ej möjligt att förhindra

en kraftig stegring av fiskpriserna. Denna accentuerades särskilt under

det försämrade försörjningsläget år 1942, då efterfrågan på fisk ökades

avsevärt. Då på våren 1942 farhågor förelågo för en ytterligare åtstramning

av priserna, ansågs det nödvändigt att genomföra en fullständig reglering

av handeln med fisk och prissättningen å fisk. I anledning därav utfärdade

Kungl. Maj:t den 6 mars 1942 kungörelse angående reglering av handeln

med vissa slag av fisk och angående reglering av införseln av fisk m. m.

Tidigare hade handeln nied fisk icke varit reglerad utom i fråga om västkustsill

samt strömming. I samband med utfärdande av nämnda kungörelser

bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen att — i den mån sådant

bemyndigande ej redan lämnats — i samråd med priskontrollnämnden

fastställa normalpriser å fisk av de slag, som omförmäldes i 1 § första stycket

av förstnämnda kungörelse.

På grund av det allvarliga försörjningsläget ansågs det vidare angeläget,

att långtgående åtgärder vidtogos i syfte att öka tillförseln av fisk. I dylikt

syfte kompletterades normalprisregleringen med ett garantisystem, enligt

vilket staten lämnade garanti för avsättning till fastställda priser av fångsterna,

därest dessa på grund av sin storlek vid vissa tillfällen icke kunde absorberas

å den normala marknaden. Sålunda godkände Kungl. Majit den 6

mars 1942 en av kommissionen och statens priskontrollnämnd med vederbörande

fiskareorganisationer träffad överenskommelse, innebärande, bland

annat, att vid försäljning å särskilt angivna fiskmottagningsplatser av fisk

av närmare angivna slag och sorteringar från fiskare till auktoriserade partihandlare

vissa av kommissionen bestämda priser skulle gälla. Skulle auktoriserad

partihandlare ej vilja köpa den utbjudna fisken till det av kommissionen

bestämda priset, eller skulle tillförseln av fisk till fiskmottagningsplatsen

vara så stor, att avsättning ej kunde vinnas för all den saluförda

fisken, skulle kommissionen vara skyldig att till de bestämda priserna övertaga

den fisk, som ej vunne avsättning hos de auktoriserade partihandlarna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

49

Skyldighet för kommissionen att till angivna priser omhändertaga fisk skulle

dock endast gälla fisk, som vore av fullgod beskaffenhet och alltså kunde

tåla normal transport. Skulle fisken icke vara av sådan beskaffenhet, att den

efter transport av normal längd lämpligen kunde säljas i färskmarknaden

men dock vara fullt lämplig för saltning eller beredning på annat sätt, skulle

kommissionen emellertid vara skyldig att mottaga fisken till reducerat pris.

Då fisk av fiskare såldes annorstädes än å fiskmottagningsplats, skulle någon

avsättnings- och prisgaranti från kommissionens sida icke gälla. Den av

kommissionen övertagna fisken var avsedd att efter frysning eller saltning

eller annan beredning försäljas under tid, då fångsterna voro små och knapphet

sålunda förelåg.

Införandet av här angivna garantisystem hade från fiskareorganisationernas

sida utgjort en bestämd förutsättning för deras medverkan till prisregleringen

och ett intensifierat fiske.

De inköp av fisk, som på grund av statsgarantien kunde komma att ske

trän livsmedelskommissionens sida, förutsattes skola finansieras genom anlitande

av det å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisade

anslaget till Förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m.

Såsom omnämnts i Kungl. Maj:ts proposition den 6 mars 1942, nr 228, angående

åtgärder för utjämning av marknadspriserna å vissa förnödenheter

m. lii. förordnade Kungl. Majit genom beslut samma dag, att inom livsmedelskommissionen

skulle inrättas en särskild clearingkassa för reglering, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande och under iakttagande av vad i riksdagens

skrivelse 1941: 349 anförts, av marknadspriserna inom landet å fisk. I anslutning

därtill bemyndigade Kungl. Maj:t livsmedelskommissionen att föreskriva

dels att, därest av kommissionen och priskontrollnämnden för vederbörande

fiskimportör godkänt självkostnadspris understege det clearingpris,

som av kommissionen efter samråd med nämnden fastställts, importören

skulle vara skyldig att till clearingkassan inbetala skillnaden samt att, därest

nämnda självkostnadspris överstege clearingpriset, importören skulle vara

berättigad alt ur clearingkassan utbekomma skillnaden, dels ock att den,

som yrkesmässigt köpte fisk av person eller företag som yrkesmässigt bedreve

fiske, skulle enligt motsvarande grunder vara betalningsskyldig till

clearingkassan eller berättigad att ur densamma utbekomma gottgörelse, såvitt

anginge fisk av de slag varom förmäldes i 1 § första stycket kungörelsen

angående reglering av handeln med vissa slag av fisk.

Tillika förklarade Kungl. Majit, alt med regleringen av marknadspriserna

å fisk skulle åsyftas ett sådant prisläge, att vad som med tillämpning av

angivna grunder kunde komma att utbetalas ur clearingkassan icke överstege

vad som jämlikt samma grunder skulle inlevereras till kassan.

Till förlagskapital för clearingkassan anvisade Kungl. Majit den 6 mars

1942 från förskottsstat ett belopp av 300 000 kronor, vilket belopp jämlikt

hemställan av Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 228 sedermera tiickts

genom ett av riksdagen anvisat anslag å motsvarande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19A4. 1 sand. Kr 275.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 6 mars 1942 och med stöd av

det däri givna bemyndigandet föreskrev livsmedelskommissionen, att auktoriserade

fiskhandlare skulle vara skyldiga att för fisk, som inköptes av

fiskare, erlägga en särskild regleringsavgift, som skulle tillföras clearing - kassan. Avgiften bestämdes att utgå med belopp, som för olika slag av fisk

i allmänhet varierade mellan 4 öre och 0 öre per kilogram inköpt fisk. Utöver

denna avgift utgick därjämte en extra avgift å 5 och i några fall 10 öre

för vissa fiskslag, som ilandfördes på ost- och sydkusten. Denna senare avgift,

som jämväl redovisades såsom regleringsavgift, hade till uppgift att utjämna

de av prisområdestillägg betingade högre parti- och detaljhandelsprisema

vid syd- och ostkusten på fisk av sådana slag, som fångades såväl vid

nämnda kuster som vid västkusten.

Den av Kungl. Majit den 6 mars 1942 godkända, mellan livsmedelskommissionen

och priskontrollnämnden, å ena, samt fiskareorganisationerna, å

andra sidan, träffade överenskommelsen gällde för en tid av tre månader och

ersattes sedermera genom nya överenskommelser. De för tiden intill den 1

juli 1943 gällande avtalen anslöto sig i stort sett till den ursprungliga överenskommelsen.

Under våren och försommaren 1943 inträdde en icke obetydlig förbättring

i landets livsmedelsförsörjning. På grund av de osedvanligt rikliga

fiskfångster, som inträffade under våren, nödgades därför livsmedelskommissionen

att i enlighet med då gällande överenskommelse med fiskareorganisationerna

för saltning eller annan konservering övertaga omkring tio miljoner

kilogram fisk, som icke kunnat försäljas till förbrukning i färskt tillstånd.

I det avtal, som för tiden efter ingången av juli månad 1943 träffades

med fiskareorganisationerna, befanns det därför nödvändigt alt avsevärt inskränka

avsättningsgarantin. Detta avtal godkändes av Kungl. Maj:t den 30

juni 1943. Enligt den nya överenskommelsen skulle kommissionen tills vidare

icke garantera avsättningen för åtskilliga av de mindre viktiga fiskslagen

och icke heller för de mindre sorteringarna av torskfiskar och sill.

Normalpriserna och de garantipriser, som alltjämt skulle gälia, sänktes för

flertalet fiskslag, i vissa fall, såsom beträffande vitling, kolja och tonfisk, i

avsevärd grad.

Den sänkning av priserna å ett flertal fiskslag, som skedde enligt sistnämnda

överenskommelse, vilken med några smärre jämkningar gällde till omkring

mitten av november månad 1943, bidrog givetvis att stimulera efterfrågan,

men det kunde dock icke undvikas, på grund av det relativt goda försörjningsläget,

att under den i överenskommelsen avsedda tiden överskott

tidvis uppstodo av fisk, som icke kunde placeras för konsumtion i färskt

tillstånd. Livsmedelskommissionen måste därför på grund av den lämnade

avsättningsgarantien övertaga ytterligare omkring två miljoner kilogram

fisk, huvudsakligen torsk, vitling, kolja, lyrtorsk och gråsej.

Den 12 november 1943 godkände Kungl. Majit därefter en med fiskareorganisationerna

träffad ny överenskommelse, som skulle gälla till den 1

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

51

april 1944. I syfte att minska livsmedelskommissionens förlustrisker inskränktes

enligt denna överenskommelse antalet avsättningsgaranterade fiskslag

och de återstående garantipriserna sänktes ytterligare. Beträffande den, i

förhållande till tillgången, i dåvarande försörjningsläge relativt litet efterfrågade

s. k. massfisken —- vitling, torsk, lyrtorsk och gråsej — samt vissa i

allmänhet mindre eftersökta eller mera sällan förekommande fiskslag lämnades

prisbildningen fri vid försäljning från fiskare och från partihandlare.

Härmed avsågs, att prisbildningen å dessa fiskslag skulle åtminstone i viss

män kunna anpassa sig efter dåvarande efterfrågan och att en försäljning

till något lägre priser sålunda skulle underlättas vid särskilt riklig tillgång.

Samtidigt som den friare prisbildningen skulle vara ägnad att främja en

bättre avsättning av massfisken, beräknades den även medverka till en jämnare

ilandföring av fisk, då fiskarena — under förhoppning om ett något

bättre pris kunde antagas komma att mera än förut sträva efter att föra

i land fångster även vid tillfällen, då fisket försvårades av stormig väderlek

e. dyl.

Under förra hälften av den tid, under vilken den senast träffade överenskommelsen

gällde, hade fiskfångsterna i regel kunnat avyttras utan att

livsmedelskommissionens avsättningsgaranti behövt tagas i anspråk. På

grund av ovanligt rikliga sillfångster i februari och förra hälften av mars månad

1944 måste emellertid betydande partier överskottsfisk övertagas av7

kommissionen. Detta gällde framförallt sill. Sålunda hade omkring 8 000 000

kilogram överskottssill — huvudsakligen av mindre storlek — måst insaltas

för kommissionens räkning. I fråga örn annan fisk än sill hade insaltning

mast ske av omkring 600 000 kilogram, till större delen torsk, vitling och

gråsej. De överenskomna, relativt låga garantipriserna hade för de senare

fiskslagen uppenbarligen bidragit till alt hålla överskotten inom rimliga

gränser.

I skrivelse den 28 mars 1944 meddelade livsmedelskommissionen, att kommissionen

i samråd med priskontrollnämnden fört förhandlingar med vederbörande

fiskareorganisationer angående de regleringsföreskrifter med avseende

å avsättningen av fisk, som borde tillämpas för tiden 1 april—30

september 1944. De statliga myndigheterna hade därvid funnit följande riktlinjer

böra i huvudsak ligga till grund för överenskommelser med fiskareorganisationerna.

Prisbildningen å alla slag av färsk fisk med undantag av

strömming skulle lämnas fri i alla försäljningsled. I fråga örn strömming

skulle fri prisbildning möjligen ifrågakomma när nuvarande prisnivå sänkts

genom successiva nedsättningar av normalpriset. Dåvarande auktorisationstvång

för partihandeln med fisk samt systemet med statlig kvotering av fiskförsäljningen

skulle upphöra. För rökt och saltad fisk — däribland även sill och

strömming —- skulle normalpriserna upphävas, därvid emellertid prisstoppsprisema

skulle tillämpas. Statens intill den 1 april 1944 gällande prisgaranti

för vissa slag av fisk skulle ytterligare begränsas genom dels en minskning av

antalet avsättningsgaranterade fiskslag och fisksorteringar, dels nedsätlning av

garantipriserna och dels lämplig maxiinering av det belopp, som under gäran
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

titiden skulle disponeras för inköp av prisgaranterad fisk. Med tillämpning av

dessa riktlinjer hade mellan livsmedelskommissionen och priskontrollnämnden,

å ena, samt Svenska västkustfiskarnas centralförbund och Sveriges ångtrålareförening,

å andra sidan, överenskommelse träffats örn avsättning av

fisk m. m. för tiden intill den 1 oktober 1944, därvid emellertid frågan om

garantipriset å västkustsill förutsatts skola bli föremål för ytterligare överläggningar.

Vidare hade mellan kommissionen och nämnden, å ena, samt vederbörande

sammanslutningar av fiskare vid Öresund samt vid syd- och ostkusten,

å andra sidan, avtal träffats om vissa garantipriser å torsk varjämte

överenskommits att något garantipris för sill, som fångades vid kusterna av

Skåne och Blekinge, icke skulle gälla under tiden närmast efter den 31 mars

1944. Bestämmandet av de garantipriser å sill, som sedermera skulle tilllämpas,

hade uppskjutits i avvaktan på ytterligare förhandlingar.

I syfte att möta de förluster, som kunde komma att åsamkas livsmedelskommissionen

i anledning av fisk, som kommissionen nödgades övertaga, förutsatte

kommissionen, att regleringsavgifter för saltvattensfisk alltjämt skulle

upptagas och tillföras fiskclearingkassan. Avgifterna skulle liksom tidigare

inbetalas vid fiskauktionerna och av de handlande, som köpte fisk direkt från

fiskare. Avgiften skulle i och för förenkling av uppbörden utgå — i stället för

med öretal per kilogram fisk — i form av ett procentuellt tillägg å vederbörande

inköpssumma, förslagsvis tillsvidare med 8 procent för västkustfisk och 5

procent för i Östersjön fångad annan saltvattensfisk än strömming. För strömmingen

skulle, i avvaktan på resultatet av de fortsatta förhandlingarna med

fiskareorganisationerna, avgiften utgå med hittillsvarande belopp av 1 öre per

kilogram.

Genom beslut den 31 mars 1944 godkände Kungl. Maj:t de träffade överenskommelserna.

Därjämte bemyndigade Kungl. Maj:t livsmedelskommissionen

att dels jämväl i de avseenden, som icke kunde anses innefattade i överenskommelserna,

efter samråd med priskontrollnämnden besluta i fråga örn

garantipriser och normalpriser å fisk i huvudsaklig överensstämmelse med de

i kommissionens skrivelse angivna grunderna, dels besluta i fråga örn uppbörden

av regleringsavgifter samt handelsreglering av fisk i huvudsaklig överensstämmelse

med i skrivelsen uppdragna riktlinjer. Slutligen lämnade Kungl.

Maj :t utan erinran, att priskontrollnämnden på sätt föreslagits beslutade örn

tillfälligt upphävande av stoppriserna å färsk och frusen fisk.

I skrivelse den 31 mars 1944 har statens livsmedelskommission inkommit

med redogörelse för dels de underskott, som uppkommit eller beräknades uppkomma

å verksamheten för omhändertagande av överskottsfisk och dels fiskclearingkassans

ställning. Kommissionen har därvid utgått från att förlusterna

i första hand skulle täckas av clearingkassans behållning och att vad som

därutöver erfordrades skulle anvisas genom anslag å budgeten.

Vid skrivelsen finnes fogad en inom kommissionen upprättad tablå med

tillhörande specifikationer, i vilken lämnats en översikt över dels de behållna

tillgångarna i clearingkassan vid utgången av mars 1944 samt de tillgångar,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

53

vilka beräknas komma att tillföras kassan genom försäljning av fiskläger,

som för kommissionens räkning lagts upp före sistnämnda tidpunkt, dels ock

oreglerade skulder å clearingkassan, Anika den 31 mars 1944 voro kända eller

beräknades komma att uppstå å fisk, som senast samma dag omhändertagits

för kommissionens räkning eller enligt uppdrag av kommissionen.

En sammanställning av tablån med tillhörande specifikationer utvisar följande.

Kronor

T illgångcir.

Fiskregleringsavgifter ...................... 3 883 852:78

Regleringsmedel för saltad sill .............. 1 401 415: 86

Nettovinst på livsmedelskommissionens fiskförsäljningar

i huvudsak under tiden april—

december 1942 .......................... 218 775:19

Clearingavgifter m. m., att inbetalas av Sveriges sill- och fisk
importörförening

u. p. a...............................

Nettovinst på livsmedelskommissionens fiskförsäljningar före

den 1 april 1942 ....................................

Debiterade, å reservationsanslaget till inköp av förnödenheter

m. m. ännu icke bokförda likvider för leveranser av fisk . .

Beräknade försäljningsvärden å den 31 mars 1944 kvarlig
gande

lager av fisk ..................................

Saldo ................................................

Kronor

5 504 043:83

138 709: 30

420 404:95

1 153 062: 381

6 481 445:99

6 456 921: 14

Kronor 20 154 587:59

Kronor

Skulder.

Av reservationsanslaget till inköp av förnödenheter m. m. för

inköp och saltning m. m. av fisk ianspråktagna, den 31

mars 1944 icke ersatta medel.......................... 19 669 587: 59

Diverse skulder (delvis beräknade) ...................... 485 000:00

Kronor 20 154 587:59

Beträffande de olika posterna har livsmedelskommissionen anfört.

Det i sammanställningen upptagna vinstbeloppet å 420 404 kronor 95 öre

har uppstått vid försäljning av fisköverskott, som kommissionen övertagit i

samband med prisreglering å fisk före den 1 april 1942. Dessa medel innestå

å anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Då de uppkommit

före tillkomsten av clearingkassan för fisk, ha de ansetts icke kunna

indragas till kassan utan medgivande av Kungl. Maj:t. Enär medlen ifråga,

1 Häri ingår ett belopp av 363 929 kronor 40 öre, utgörande det beräknade värdet av det

tiskparti, som jämlikt Kungl. Majas bemyndigande den 28 januari 1944 ställts till förfogande

för hjälpverksamhet bland nödlidande i Grekland.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

enligt kommissionens uppfattning, uppenbarligen äro av sådan natur, att de

böra tillföras clearingkassan för fisk, och behov därjämte för närvarande

föreligger av betydande förstärkning av denna kassa, har kommissionen

emellertid ansett lämpligt, att medlen, örn Kungl. Majlis godkännande därtill

erhålles, nu överföras till clearingkassan.

Under skulder ha upptagits anskaffningskostnaderna (kostnaderna för inköp

och saltning eller frysning samt viss lagring) för av kommissionen inköpta

fiskvaror, i den mån dessa kostnader alltjämt belasta anslaget för inköp

av förnödenheter m. m. Bland tillgångarna lia å andra sidan upptagits

medel, som influtit eller väntas inflyta för redan verkställd leverans av hithörande

fiskvaror — däribland leveranser till försvarsväsendet och för export

till Grekland — men ännu icke återförts till nyssnämnda anslag, ävensom

de beräknade försäljningsvärdena å fiskvaror, som kvarligga i lager den

dl mars 1944.

Försäljningsvärdet å de från 1943 års saltning kvarliggande lagren (till

övervägande delen fisk i mindre storlek, annan än sill) har beräknats med

utgångspunkt från att det nuvarande relativt gynnsamma försörjningsläget

kommer att fortsätta och eventuellt ytterligare förbättras. Under sådana förhållanden

torde en del av de nu kvarliggande lagren, därest export ej möjliggöres,

ej kunna avsättas till högre priser än som motsvara produkternas

fodervärde. I detta sammanhang må anmärkas, att stora partier av den salta

fisken utgöras av å den svenska marknaden normalt icke förekommande sorteringar.

Av den sill, som under innevarande år saltats för kommissionens räkning,

har den största sorteringen hittills kunnat säljas till anskaffningsvärdet och

beräknas även — inom en nära framtid — komma att siutsäljas till samma

värde. För avsättningen av den mindre sillen, som utgör den alldeles övervägande

delen av de insaltade kvantiteterna, ha däremot i nuvarande läge

stora svårigheter visat sig vara för handen. Försäljningsvärdet för de kvarliggande

lagren av salt sill i den minsta storleken har därför måst nedsättas

högst avsevärt under anskaffningskostnaden. Även för den medelstora sillen

har det ansetts nödvändigt att i fortsättningen företaga en prisreduktion. Vid

de verkställda värdenedskrivningarna har hänsyn särskilt tagits lill att några

garantipriser å färsk sill icke äro avsedda att tillämpas under tiden närmast

efter utgången av mars 1944, och att den prisgaranti å sill, som kan komma

att gälla under den närmast instundande sillfiskesäsongen, måste, särskilt

i vad avser den mindre sillen, komma alt bli betydligt lägre och mindre omfattande

än den hittills tillämpade.

Under första kvartalet år 1944 nedsaltade eller infrusna partier av annan

överskottsfisk än sill utgöras till ganska stor del av sorteringar, som äro relativt

lätt säljbara inom landet. Nedskrivningen av dessa lager har därför i

huvudsak skett med utgångspunkt allenast från den prisnedsättning på den

färska råvaran, vilken måste bliva en följd av den från början av april beslutade

sänkningen av vissa garantipriser på fisk.

I händelse av gynnsamma exportförhållanden eller en avsevärd försämring

av det inhemska försörjningsläget under återstoden av året komma givetvis

de nu befarade förlusterna å livsmedelskommissionens lager av sill

och annan fisk till stor del att utebli. Å andra sidan är det icke heller xiteslutet,

att vid fortsatta svårigheter för exporten och en god livsmedelstillgång

inom landet möjligheterna till avsättning av lagren till människoföda bli

ännu mindre än vad som här beräknats.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ls proposition nr 275.

55

Som resultat av de verkställda beräkningarna framkomma följande, ännu

icke reglerade underskott å kommissionens ifrågavarande lager, nämligen:

å lisk av 1943 års saltning.......................... 8''57 miljoner kronor

» sill » 1944 » » 3-16 » »

» fisk, annan än sill, omhändertagen under år 1944 .. 0-30 » »

Summa 12 03 miljoner kronor

Uet totala förlustbeloppet, 12 030 000 kronor, överstiger tillsammans med

vissa, clearingkassan för fisk i övrigt åvilande skuldposter, de disponibla

tillgångarna i clearingkassan med cirka 6 500 000 kronor. Bland kassans tillgångar

har därvid inräknats nyss omförmälda, före den 1 april 1942 uppkomna

vinstbelopp å 420 404 kronor 95 öre. För att nämnda skulder skulle

kunna gäldas, måste alltså, anför kommissionen, motsvarande belopp tillföras

clearingkassan. Då de fiskregleringsavgifter och övriga löpande inkomster,

vilka under den närmaste framtiden kunde komma att inflyta till clearingkassan,

med det lör samma tid beslutade systemet för prisgaranti å fisk

m. m. säkerligen komme att understiga de förlustrisker, som kassan samtidigt

linge vidkännas, måste uppenbarligen de för ersättande av förlusterna å kassan

erforderliga medlen anvisas i form av särskilt anslag.

Livsmedelskommissionen erinrar härefter om att de överenskommelser med

fiskareorganisationema, som gällde för tiden april—september 1944, innehölle

statlig prisgaranti å fisk, därvid emellertid en maximering av den

statliga förlustrisken förutsatts. För angivna tid avsåge sålunda kommissionen

att till fullgörande av prisgarantien använda högst omkring 2 500 000 kronor.

För återstoden av budgetåret 1944/45 (tiden oktober 1944—juni 1945),

tor vilken tid medelsbehovet nu även syntes böra preliminärt uppskattas, torde

enligt kommissionens mening på motsvarande sätt böra beräknas en garantisumma

å 3 750 000 kronor. Av nämnda båda garantibelopp, tillhopa

6 250 000 kronor, komme, med hänsyn bland annat till de fallande fiskpriser,

varmed man i fortsättningen syntes böra räkna, kanske icke mera än

1 250 000 kronor att kunna täckas genom upptagande av fiskreglerings- och

dylika avgifter. Genom försäljning av fisk, som övertoges under tiden april

1944—juni 1945, kunde tänkas inflyta ett belopp av omkring 2 500 000 kronor.

Den sammanlagda nettoförlusten å ifrågavarande verksamhet under

nyssnämda lid kunde sålunda beräknas till likaledes cirka 2 500 000 kronor.

Tillhopa skulle sålunda enligt livsmedelskommissionens beräkningar för täckande

av underskott, som uppkommit eller beräknades uppkomma vid kommissionens

verksamhet för omhändertagande av inhemsk fisk m. m. under

liden till den 1 juli 1945, till clearingkassan för fisk behöva anvisas ett anslag

å (6 500 000 + 2 500 000 =) 9 000 000 kronor.

Kommissionen meddelar slutligen, att: kommissionen ansett sig kunna för

viss tid reservera tillgångarna å clearingkassan för fisk helt för täckande av

prisfallsförluster och för annan prisutjämning å inhemsk fisk. Kommissionen

hade nämligen tagit hänsyn lill att hos Sveriges sill- och fiskimportörförening

u. p. a. för närvarande funnes ganska betydande belopp fonderade för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majds proposition nr 275.

motsvarande ändamål i avseende å importerade fiskvaror. Denna fond, benämnd

prisutjämningsfonden, hade uppkommit i huvudsak genom avsättningar

i prisutjämnande syfte i samband med olika, av föreningen genomförda

importaffärer. Behållningen å fonden uppginge den 31 mars 1944 till

cirka 825 000 kronor. Ifrågavarande medel skulle enligt överenskommelse

mellan livsmedelskommissionen och föreningen kvarstå hos föreningen tills

vidare till den 1 juli 1945. Medlen hade av föreningen erkänts utgöra livsmedelskommissionens

egendom och skulle av föreningen få disponeras endast

efter kommissionens bestämmande. Medlen vore, såsom redan antytts, avsedda

för täckande av prisfall sförluster och för annan prisutjämning i samband

med import av fiskvaror.

Under åberopande av vad kommissionen sålunda anfört hemställer kommissionen,

att Kungl. Maj:t ville dels medgiva, att förutnämnda, före den 1

april 1942 uppkomna vinstbelopp å 420 404 kronor 95 öre finge överföras

till clearingkassan för fisk, dels till täckande av underskott å clearingkassan

för fisk under tiden till den 1 juli 1945 anvisa ett anslag av 9 000 000 kronor,

dels ock lämna utan erinran de anordningar, som kommissionen vidtagit

med avseende å den hos Sveriges sill- och fiskimportörförening innestående

s. k. prisutjämningsfonden.

I detta sammanhang torde jag få erinra örn att Kungl. Majit genom beslut

den 28 januari och den 21 april 1944 bemyndigat livsmedelskommissionen att

såsom gåva till blandade Svensk-Schweiziska kommissionen för hjälpverksamhet

bland nödlidande i Grekland av livsmedelskommissionens lager ställa

till förfogande vissa livsmedelsförråd. Förstnämnda beslut avsåg 200 ton

torrmjölk och 1 200 ton saltad fisk. Genom sistnämnda beslut ställdes till

förfogande omkring 150 ton sockrat äppelmos och omkring 2 200 ton saltad

fisk.

I skrivelser den 7 mars och den 2 maj 1944 har livsmedelskommissionen

hemställt, att ersättning måtte beredas kommissionen för dels de värden, som

ifrågavarande livsmedelsförsändelser representerade, och dels kostnaderna

för transport m. m. av livsmedelspartierna.

I två inom livsmedelskommissionen utarbetade, vid skrivelsen den 7 mars

1944 fogade promemorior har redogörelse lämnats för beräknad förlust och

direkta utgifter i samband med exporten av förenämnda partier torrmjölk och

saltfisk. Av promemoriorna framgår bland annat följande.

Kommissionens förlust till följd av utebliven inkomst vid försäljningen av

torrmjölkspartiet inom landet har beräknats till 540 000 kronor, varjämte

de direkta utgifterna för partiets iordningställande för export uppgått till

12 473 kronor 96 öre. Beträffande det utförda partiet salt fisk har kommissionens

kostnad för fiskens anskaffning beräknats till 1 877 604 kronor och

partiets värde vid försäljning i Sverige antagits utgöra 363 929 kronor 40

öre. Kommissionens direkta utgifter för saltfiskens iordningställande för export

ha belöpt sig till 22 589 kronor 2 öre. Den uteblivna inkomsten och de

kostnader, som för kommissionen uppstått i samband med exporten, ha sålunda

beräknats uppgå till sammanlagt 938 992 kronor 38 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. °<

1 skrivelsen den 2 maj 1944, vid vilken jämväl finnas fogade två promemorior

rörande värdet av den senaste livsmedelsförsändelsen till Grekland,

har upplysts, att livsmedelskommissionens kostnader för äppelmosets anskaffning

och beredning beräknats till 133 113 kronor 93 öre och att partiets

värde vid försäljning i Sverige upptagits till 117 640 kronor 10 öre. Beträffande

det utförda partiet saltfisk hade kommissionens kostnad för fiskens

anskaffning uppgått till 3 276 049 kronor 15 öre och partiets värde vid försäljning

inom landet antagits utgöra 589 971 kronor 60 öre. Kommissionens

direkta utgifter för varornas iordningställande för export hade belöpt sig till

44 957 kronor 56 öre.

Den uteblivna inkomsten och de kostnader, som för livsmedelskommissionen

uppstått i samband med ifrågavarande två livsmedelsförsändelser till

Grekland, ha sålunda beräknats uppgå till sammanlagt i runt tal 1 700 000

kronor.

Det allvarliga försörjningsläget under år 1942 särskilt i vad avsåg tillgången Departementså

kött och fläsk ävensom bortfallet av tidigare import av sill från Norge och ch*tenIsland

medförde, att tillgången på fisk icke på långt när motsvarade efterfrågan.

I den då föreliggande situationen blev det ett angeläget intresse för

myndigheterna att genom lämpliga åtgärder söka öka tillgången på fisk och

samtidigt hålla fiskpriserna, som starkt stigit, inom en skälig nivå. Möjligheterna

att nedbringa fiskpriserna utan att i samband därmed minska fiskets

omfattning begränsades emellertid av de avsevärt stegrade priserna på fiskets

förnödenheter. Vidare hade den särskilt för västkustens farvatten ökade

minfaran och andra av krigssituationen förorsakade omständigheter medfört

större risker än tidigare för fiskets utövare och kännbara inskränkningar i

fiskarenas förutvarande fångstområden. För att erhålla fiskarenas medverkan

till å ena sidan en sänkning av fiskpriserna och å andra sidan ett med hänsyn

till försörjningslägets krav i möjligaste mån intensifierat fiske befanns

det ofrånkomligt att garantera fiskarena avsättning av fångsterna till vissa

priser. Då en ytterligare försämring av läget icke kunde anses utesluten ansågs

det vidare önskvärt, att ett visst beredskapslager av fisk upplades vid lämplig

tidpunkt.

Den överenskommelse mellan livsmedelskommissionen och priskontrollnämnden,

å ena, samt fiskareorganisationerna, å andra sidan, som enligt vad

förut nämnts av Kungl. Maj:t godkändes den 6 mars 1942, innebar en justering

av priserna å de i överenskommelsen berörda fiskslagen till i allmänhet

genomsnittspriserna under år 1941. Jämfört med prisläget under de närmaste

månaderna före regleringens införande innebar prissättningen ifråga

örn åtskilliga fiskslag betydande sänkningar. Framförallt gällde detta den

linder normala förhållanden billigare s. k. massfisken.

På våren 1943 inträdde en viss ljusning i försörjningsläget. Vid samma lid

infördes därjämte osedvanligt rika fiskfångster, särskilt av torsk. Dessa omständigheter

i förening medförde, att fångsterna i sin helhet icke kunde vinna

avsättning å den normala marknaden, och livsmedelskommissionen blev nöd
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ls proposition nr 275.

sakad att i enlighet med överenskommelsen med fiskareorganisationerna övertaga

betydande partier fisk. Dessa beräknades emellertid då kunna under vintern

1943/44 avsättas till sådana priser, att några mera avsevärda förluster

icke skulle behöva uppkomma å desamma.

Vid förhandlingar örn nya överenskommelser med fiskarenas organisationer

rörande prisregleringen för tiden efter ingången av juli 1943 var utgångsläget

med hänsyn till den förbättrade försörjningssituationen ett annat än vid de

tidigare förhandlingarna i samma fråga.

En icke obetydlig sänkning av normalpriserna på fisk — vilka då alltjämt

ansågos böra bibehållas i alla försäljningsled — kom också till stånd. Västkustfiskarenas

medverkan till denna reduktion kunde emellertid vinnas endast

med bibehållande i rätt stor omfattning av det tidigare tillämpade garantisystemet.

På grund av erfarenheterna från vintern 1942/43 med då rådande

knapphet på fisk ävensom med hänsyn till svårigheten att överblicka den

framtida försörjningssituationen fann sig Kungl. Maj:t efter förslag av livsmedelskommissionen

böra godkänna ett bibehållande av det tillämpade garantisystemet.

Överenskommelsen innebar emellertid icke blott, att garantipriserna

på prisgaranterad fisk sänktes i samma mån som normalpriserna, utan

även att tillämplighetsområdet för prisgarantien betydligt inskränktes. Sålunda

bortföll prisgarantien för åtskilliga mindre viktiga fiskslag samt för

mindre sorteringar av sill och av torskfisk.

Den sänkning av priserna på ett flertal fiskslag som sålunda skedde kunde

på grund av det relativt goda försörjningsläget emellertid icke förhindra, att

under den i överenskommelsen avsedda tiden vissa, delvis ganska betydande

överskott av fisk, som icke kunnat placeras till konsumtion i färskt tillstånd,

uppstode. Livsmedelskommissionen måste därför även under denna tid till

följd av den lämnade avsättningsgarantien övertaga vissa partier fisk. På

grund härav skedde i mitten av november månad 1943 en ytterligare inskränkning

av antalet prisgaranterade fiskslag, varjämte de kvarvarande garantipriserna

ånyo sänktes. Vidare lämnades, bland annat i vad avsåg den

s. k. massfisken, prisbildningen fri vid försäljning från fiskare och från partihandlare.

Jämväl under tiden intill den 1 april 1944, då den nya överenskommelsen

upphörde, hade livsmedelskommissionen på grund av osedvanligt

rika fångster under februari och första hälften av mars 1944 måst övertaga

icke obetydliga partier sill samt vissa mindre partier annan fisk.

Vid de förhandlingar, som under sistlidna mars månad fördes med fiskareorganisationerna,

var det givetvis från myndigheternas sida ett angeläget

önskemål, att den statliga fiskgarantien i fortsättningen ytterligare begränsades

eller örn möjligt helt avvecklades. Ett avskaffande av garantien visade

sig emellertid icke möjligt att åstadkomma. Det framhölls från fiskarenas sida

bland annat, att på grund av att de med fiskets utövande förenade kostnaderna

alltjämt lago i stort sett på en onormalt hög nivå, ett borttagande av

prisgarantien kunde komma att medföra, att fiskarena under sommarsäsongen

tidvis icke erhölle täckning ens för de rörliga driftskostnaderna. Detta kunde

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

59

befaras få tili följd, att en stor del av fiskeflottan komme alt uppläggas. En

dylik utveckling kunde icke anses önskvärd av bland annat försörjningspolitiska

skäl. Det måste nämligen även i dåvarande försörjningsläge anses angeläget,

att en i möjligaste mån jämn fisktillförsel kunde påräknas, varjämte

man icke kunde helt bortse från möjligheten av en inträdande försämring i

livsmedelssituationen.

Kungl. Majit godkände därför den 31 mars 1944 nya, intill den 1 oktober

samma år gällande överenskommelser örn statlig avsättningsgaranti för fisk.

Dessa överenskommelser innebära emellertid en avsevärd inskränkning av

garantiens omfattning såväl i vad avser fiskslag och fisksorteringar som garantipriserna.

Vidare har det sammanlagda, för inköp av fisk avsedda beloppet

enligt överenskommelsen med västkustfiskarena maximerats till

2 000 000 kronor. Den överenskommelse, som träffats med Öresunds- och

östersjöfiskarena, innefattar visserligen icke någon bestämmelse örn den

högsta garantisumma, som under avtalstiden får tagas i anspråk för inlösen

av överskottsfisk, men livsmedelskommissionen kommer att noggrant följa

förbrukningen av medel för ifrågavarande ändamål och har för avsikt att,

därest åtgången skulle tendera att bliva större än vad som kan anses skäligt,

med kort tids varsel säga upp prisgarantien. Möjlighet till sådan uppsägning

har nämligen bereus kommissionen i överenskommelsen. För egen

del har kommissionen räknat med en sammanlagd högsta garantisumma för

Öresunds- och östersjöfisket av omkring 500 000 kronor.

Vidare må här nämnas, att i anslutning till de träffade, nu gällande överenskommelserna

prisbildningen å alla slag av färsk fisk med undantag av

strömming lämnats fri i alla försäljningsled.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår lia de före den 1 april 1944

utgående, för prisutjämning avsedda särskilda regleringsavgifterna ansetts

med vissa jämkningar i avseende å uppbördssystemet böra tills vidare bibehållas

även efter den 31 mars 1944. Då prisbildningen å fisk numera med

visst undantag lämnats fri, äro dessa avgifter ej längre behövliga för utjämning

av priserna på färsk fisk. Att desamma tills vidare bibehållits beror

emellertid därpå, att en del av de förluster, som under tiden intill den 1

oktober 1944 möjligen kunna uppkomma genom övertagande från statens

sida av fisk, ansetts böra täckas av inkomster i form av ifrågavarande regleringsavgifter.

Frågan om dessa avgifters bibehållande i nuvarande läge dr

emellertid av sådan beskaffenhet, att den bör underställas riksdagens prövning.

Det sammanlagda inköpsvärdet av de fiskpartier, som av livsmedelskommissionen

övertagits för saltning efter uigången av mars månad 1942, under

vilken månad den med stöd av Kungl. Majus beslut den 0 mars 1942 införda

regleringen av handeln med lisk infördes, uppgår till omkring

26 600 000 kronor. Främst på grund av den allmänna förbättringen å livsmedelsområdet

lia fisklagren icke kunnat avyttras i den omfattning som beräknats.

Den intill den 1 april 1944 försålda fisken representerar sålunda eli

inköpsvärde av omkring 10 500 000 kronor. Då ifrågavarande försäljningar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

inbringat en sammanlagd köpeskilling av omkring 7 700 000 kronor, har sålunda

å försåld fisk hittills uppstått en förlust av i runt tal 2 800 000 kronor.

Härtill komma emellertid kostnaderna för de två fiskpartier å omkring

3 400 ton, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 28 januari och

21 april 1944 ställts till förfogande för hjälpverksamhet bland nödlidande i

Grekland. Dessa partiel-, som vid exporttillfället beräknades vid realisation

inom landet ha ett sammanlagt värde av omkring 950 000 kronor, ha i inköp,

däri inräknade kostnaderna för partiernas iordningställande för export,

dragit en kostnad av i runt tal 5 220 000 kronor. De återstående fiskpartierna,

som i inköp representera en sammanlagd kostnad av cirka 10 950 000 kronor,

torde icke kunna i sin helhet avyttras utan betydande förluster. Utgående

från det nuvarande, relativt gynnsamma försörjningsläget samt nu rådande

fiskpriser kan saluvärdet å kommissionens kvarvarande lager av fisk,

som inköpts före den 1 april 1944, uppskattas till omkring 5 900 000 kronor.

Försäljningen av dessa lager kan i enlighet härmed beräknas medföra en

sammanlagd ytterligare förlust av 5 050 000 kronor. Livsmedelskommissionen

har emellertid framhållit, att i händelse av gynnsamma exportförhållanden

eller en avsevärd försämring av det inhemska försörjningsläget under

återstoden av året de befarade förlusterna å kommissionens fiskläger till stor

del komme att utebliva. Å andra sidan vore det icke uteslutet, att vid fortsatta

svårigheter för exporten och en god livsmedelstillgång inom landet möjligheterna

till avsättning av lagren till människoföda bleve mindre än vad

kommissionen räknat med. Skulle tillfälle yppa sig att till nödlidande länder

kunna sända ytterligare vissa livsmedelspartier, av vilka vårt land icke har

behov, förutsätter jag, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att därom fatta

beslut.

Därest här gjorda beräkningar rörande värdet å de kvarvarande fisklagren

visa sig riktiga, skulle med hänsynstagande till de partier fisk, som

exporterats till Grekland, en nettoförlust å de efter den 31 mars 1942 men

före den 1 april 1944 inköpta fiskpartierna uppgå till (2 800 000 + 5 220 000

+ 5 050 000 =) avrundat 13 100 000 kronor. Livsmedelskommissionen har

emellertid räknat med att vissa förluster även kunna uppkomma på fisk, som

kommissionen kan nödgas övertaga enligt de för tiden intill den 1 oktober

1944 gällande överenskommelserna med fiskareorganisationerna. Såsom förut

nämnts har kommissionen förutsatt, att det sammanlagda garantibeloppet

icke skulle för ifrågavarande tid överstiga 2 500 000 kronor. Mot detta belopp

skulle svara dels under tiden inflytande regleringsavgifter, i runt

tal 500 000 kronor, och dels saluvärdet, beräknat till omkring 1 000 000 kronor,

å den fisk, som kunde komma alt övertagas. Nettoförlusten för den

gällande garantien skulle sålunda kunna beräknas till cirka 1 000 000 kronor.

Tillhopa med det förut angivna beloppet 13 100 000 kronor skulle sålunda

för att bereda ersättning för förlusterna linder tiden intill den 1 oktober

1944 erfordras ett belopp av 14 100 000 kronor.

Till täckande av denna brist har livsmedelskommissionen förutsatt, att

tillgångarna i fiskclearingkassan i första hand skulle tagas i anspråk. Såsom

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

61

av den förut lämnade redogörelsen framgår hillested den 31 mars 1944 ett

för ifrågavarande ändamål tillgängligt belopp av (5 504 043:83 + 138 709:30 =)

5 642 753 kronor 13 öre, i huvudsak utgörande influtna regleringsavgifter.

Vidare har kommissionen förutsatt, att ett belopp å 420 404 kronor 95 öre, som

utgör nettovinst på av kommissionen före den 1 april 1942 gjorda fiskförsäljningar

och som i anslutning till uttalande i proposition nr 238 år 1940 av

kommissionen tillförts anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, skall överföras till clearingkassan. Här angivna två belopp uppgå till

i avrundat tal sammanlagt 6 050 000 kronor. Från beloppet avgå emellertid

vissa clearingkassan åvilande skulder, av livsmedelskommissionen beräknade

till 485 000 kronor. Nettobehållningen i kassan skulle med hänsynstagande

härtill uppgå till i runt tal 5 550 000 kronor.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att förenämnda belopp å

420 404 kronor 95 öre bör tillföras clearingkassan och att kassans nettobehållning

i första hand bör tagas i anspråk för att täcka underskottet på den

statliga lagringen av fisk. Därest så sker skulle det anslag, som skulle behöva

anvisas, nedgå till (14 100 000 — 5 550 000 =) 8 550 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har utgått från att jämväl efter den 30 september

1944, då överenskommelserna med fiskareorganisationerna upphöra, det

nu gällande garantisystemet i huvudsak skulle äga fortsatt giltighet under

tiden fram till den 1 juli 1945. Statens nettoförlust under ifrågavarande tid

har kommissionen beräknat till omkring 1 500 000 kronor. För egen del är

jag icke beredd att nu taga ställning till frågan om ett bibehållande av det

statliga garantisystemet. Därest en försämring i livsmedelssituationen icke

skulle inträffa under det kommande halvåret och svårigheter alltjämt skulle

föreligga i fråga om avsättningen av livsmedelskommissionens fiskläger, kunna

skäl tala för att en avveckling sker av den nuvarande avsättningsgarantien.

Det synes emellertid, därest riksdagen icke uttalar erinran däremot, få ankomma

på Kungl. Maj:t att med hänsynstagande till förhållandena nästkommande

höst besluta, huruvida staten i viss omfattning alltjämt skall garantera

avsättning av de fiskpartier, som icke kunna avyttras i färskt tillstånd

å den normala marknaden. Jag förutsätter därvid, att garantien med

ledning av de erfarenheter, som vinnas under instundande sommar, utformas

på sådant sätt. att statens eventuella förluster hållas inom snäva gränser.

Vidare förutsätter jag, att vid avsättningsgaranti från statens sida s. k.

fiskregleringsavgifter i likhet med vad hittills skett må få uttagas i syfte att

en begränsning av den statliga förlustrisken må kunna ske. I den mån uppkommande

kostnader icke kunna täckas av dessa avgifter, torde framställning

senare få göras till riksdagen örn anvisande av erforderligt täckningsanslag.

Livsmedelskommissionen har i förevarande sammanhang anmält, att hos

Sveriges sill- och fiskimportörförening u. p. a. för närvarande funnes fonderat

ett belopp av omkring 825 000 kronor. Detta belopp bär i huvudsak uppkommit

genom att föreningen i samband med sådan av livsmedelskommissionen

licensierad import, som skett lill låga priser, förbundit sig att till en särskild

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

fond, benämnd prisutjämningsfonden, avsätta de vinster utöver skälig handelsvinst,

som uppstått vid försäljning av de importerade fiskpartierna. Fondens

tillgångar tillhöra livsmedelskommissionen men skola enligt överenskommelse

med föreningen tills vidare intill den 1 juli 1945 kvarstå hos föreningen,

därvid förutsatts att medlen skola efter bestämmande av livsmedelskommissionen

disponeras för att täcka prisfallsförluster och utjämna

priserna i samband med import av fiskvaror. Jag har icke något att erinra

mot att medlen disponeras på här angivet sätt. Därest medlen framdeles icke

skulle behöva i sin helhet tågås i anspråk för prisutjämning, förutsätter jag

emellertid, att återstoden tillföres det anslag, om vars äskande jag i det följande

gör framställning.

Såsom förut nämnts har anslagsbehovet för att täcka underskottet å statliga

fiskuppköp intill den 1 oktober 1944 beräknats till 8 550 000 kronor. I

detta sammanhang torde medel jämväl böra anvisas för att ersätta de belopp,

som de förutnämnda gåvopartierna till Grekland av torrmjölk och

äppelmos representera. Inräknat kostnaderna för partiernas iordningställande

för export m. m. uppgår ersättningsbeloppet till sammanlagt 685 587

kronor 89 öre. Anslaget synes i enlighet härmed böra anvisas med (8 550 000

-r 685 587: 89 =) avrundat 9 250 000 kronor. Sammanfattningsvis kan här

nämnas, att de livsmedel, som exporterats till Grekland, däri inräknade de i

samband därmed uppkomna kostnaderna, dragit en sammanlagd inköpskostnad

av i runt tal 5 900 000 kronor. Realisationsvärdet av försändelserna

kan emellertid icke beräknas högre än till omkring 1 610 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels till Reglering av förluster å statlig fisklagring m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av................kronor 9 250 000;

dels ock medgiva, att i samband med statlig avsättningsgaranti

å fisk s. k. fiskregleringsavgifter må utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Plans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Carl D. Ossmark.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

63

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen har i olika sammanhang,

huvudsakligen i propositionerna nr 2 och 163, äskats anslag till investeringar

å tilläggsstat II till löpande riksstat. Jämväl i annat sammanhang denna dag

äskas vissa investeringsanslag. I enlighet med de principer som hittills tilllämpats

bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan

överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen.

Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund

för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att

vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärs ve rksf onder. Två anslag under telegrafverkets

fond till utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik m. m.

samt till kompletteringar av det permanenta telefonnätet å sammanlagt

4 162 000 kronor torde böra helt avskrivas.

Luftfartsfonden. Ett anslag till radiofyrar för luftfarten torde i

enlighet med hittills tillämpade avskrivningsgrunder böra helt avskrivas.

Statens allmänna fas tig lietsfond. Avdeå tilläggsstat II

äskade investeringsanslagen erfordrar ett anslag för inköp av tomt för nybyggnad

för vägförvaltningen i Värmlands län m. m. icke någon avskriv
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ning. Anslagen till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Tärna

distrikt å 70 000 kronor, till om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö

å 230 000 kronor samt till hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg

å 10 500 kronor böra avskrivas med 25 procent. Övriga anslag avse anstalts-,

skol- och institutionsbyggnader och böra avskrivas med 50 procent så när

som på ett anslag å 1 500 kronor till ändringsarbeten vid småskoleseminariet

i Härnösand, vilket torde böra helt avskrivas på grund av investeringens

ringa omfattning.

Försvars väse n dets fastig hetsfond. För nu löpande budgetår

beräknas avskrivningsbehovet för investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond

schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande

delfond, med undantag för kostnader för dels markförvärv, vilka

icke underkastats någon avskrivning, dels ock byggnader å Järvafältet samt

för Göta pansarlivgarde och ammunitionsfabriken, vilka avskrivas med anlitande

av medel utom budgeten. För investeringar inom ramen av 1942 års

försvarsbeslut, beträffande vilka anslagen från och med innevarande budgetår

årligen uppföras med jämna kvotdelar av den återstående anslagssumman

sedan från det för hela uppbyggnadsperioden beräknade anslagsbehovet

avdragits för budgetåret 1942/43 anvisade investeringsanslag, lia jämväl

avskrivningsanslagen numera kvoterats. För avskrivningsändamål anvisas

sålunda under varje delfond för arbeten inom försvarsbeslutets ram

ett kvotanslag under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. samt för avskrivning

av eventuella övriga investeringar ett anslag under rubriken övriga

arbeten.

Med tillämpning av dessa principer skola för avskrivning av investeringar

på tilläggsstat II till löpande riksstat under rubriken Övriga arbeten uppföras

ett anslag under envar av arméförvaltningens och marinförvaltningens

delfonder å respektive 1 635 000 och 110 600 kronor.

Försvarets bostadsans k a ffningsfond. I enlighet med de

i proposition 1944: 175 framlagda principerna bör en eventuell avskrivning

av investeringar i denna fond anstå i avvaktan på att bättre utgångspunkter

för bedömandet av avskrivningsbehovet vinnes.

Statens utlåningsfonder. I enlighet med de principer som förordades

vid anmälan av huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

i årets statsverksproposition bör ett anslag å 10 miljoner kronor till lånefonden

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer avskrivas

enligt hittills tillämpad procentsats eller 27,8 procent.

Fonden för låneunderst öd. Ett anslag å 2 miljoner kronor för

tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet bör liksom tidigare anslag

för ändamålet avskrivas med 29 procent eller 580 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 275. 65

Telegrafverkets fond:

Kommunikationsdepartementet:

Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets

telefontrafik m. m.......kronor 1 192 000

Komplettering av det permanenta telefonnätet

........................ » 2 970 000

Luf tfartsfonden:

Kommunikationsdepartementet:

Radiofyrar för luftfarten ............ kronor 200 000

Statens allmänna ias tighets tond:

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet

i Kalmar .................. kronor 7 500

Socialdepartementet:

Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen

i Tårna distrikt............ kronor 17 500

Kommunikationsdepartementet:

Örn- och tillbyggnad av länsresidenset

i Växjö .......................... kronor 57 500

Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg

........................ » 2 700

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnad av maskinhallen i institutionen

för kemisk teknologi vid Chalmers

tekniska högskola............ kronor 3 500

Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet

i Växjö .................. » 14 300

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara............ » 98 000

Ändringsarbeten vid småskoleseminariet

i Härnösand...................... » i 500

Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Landskrona .............. » 55 000

Jordbruksdepartementet:

Ryggnadsarbeten vid veterinärhögsko
.

........................... kronor 106 000

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 275. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Försvarsväsendets tast ighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens del fond:

Övriga arbeten .................. kronor 1 635 000

Marinförvaltningens del fond:

Övriga arbeten .................. » 110 600

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer kronor 278 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamhet

...................... kronor 580 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 275.

67

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 och anför därvid

följande.

Försvarsväsendets fastighets!ond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 10 g. Ytterligare medel till ordnande av förläggningen för försvarsväsendets

radioanstalt. På förslag av Kungl. Maj:t (prop. 1941:305, 1942 års

statsverksprop. och prop. 1943:222) har riksdagen (skriv. 1941:492, 1942:

355 och 1943: 335) till ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av överbefälhavaren den 8

augusti 1941 framlagt förslag anvisat tillhopa 3 161 000 kronor.

I skrivelse den 5 maj 1944 har arméns fortifikationsförvaltning hemställt

örn anvisande av ytterligare 524 000 kronor, varav 141 500 kronor angivits

motsvara prisstegring under tiden från den 1 april 1942 och återstoden utgöra

av oförutsedda omständigheter föranledda merkostnader för förläggningens

ordnande. Sålunda erfordrades ytterligare 34 000 kronor för säkerställande

av fullgod anslutning av elektrisk kraft till anstalten, 336 500 kronor

för merkostnader å yttre vatten- och avloppsledningar och bombsäkra utrymmen

samt slutligen 12 000 kronor för visst reservkraftaggregat.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke

torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som i vederbörlig ordning komma att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas Kungl. Majlis beslut

den 31 mars 1944, varigenom högst 3 000 kronor anvisats från det å

förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII b) för utförande av värme- och

ventilationsanordningar i en radioanstalten tillhörig byggnad.

Det av arméns fortifikationsförvaltning i detta sammanhang äskade beloppet,

524 000 kronor, hänför sig delvis till oundviklig prisstegring å ifrågavarande

byggnadsarbeten. I övrigt sammanhänger medelsbehovet dels med

vissa särskilda förhållanden, som föranlett en utökning i vissa delar av

byggnadsprogrammet, dels ock med överskridanden på grund av bristande

detaljplanering vid byggnadsprogrammets uppgörande. Emellertid anser jag

mig böra tillstyrka, att medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag. Det erforderliga beloppet, 524 000 kronor, torde böra äskas

av riksdagen i form av särskilt investeringsanslag å tilläggsstat till riksstaten

för löpande budgetår. Såsom avseende fullföljande av ett äldre byggnadsföretag

bör anslaget icke anses belasta femårsplanens kostnadsram.

För de på grund av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 31 mars 1944

förskottsvis bestridda utgifterna torde täckning böra beredas genom särskild

investering till motsvarande belopp. Medelsbehovet under anslaget uppgår

härigenom till (524 000 + 3 000 =) 527 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel till ordnande av förläggningen för

försvarsväsendets radioanstalt å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av.......................... kronor 527 000.

[2.] 10 h. Vissa kostnader för skolbyggnad för Signalregementet. För

uppförande av en skolbyggnad vid Signalregementet har förutvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse disponerat dels ett å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag

till statsverket för ändamålet uppfört reservationsanslag av 579 000 kronor

dels ock, på grund av särskilt medgivande den 26 april 1940, 50 000 kronor

av det i riksstaten för samma budgetår å kapitalbudgeten under fonden för

förlag till statsverket uppförda reservationsanslaget till ordnande av Signalregementets

förläggning å Lilla Frösunda. Enligt medgivande av Kungl. Majit

den 3 juli 1942 ägde fortifikationsstyrelsen disponera nämnda anslag jämväl

under budgetåret 1942/43. Vid budgetregleringen för budgetåret 1942/43 redovisades

å sistnämnda anslag en besparing å 48 654 kronor 48 öre, vilken besparing

reglerats inom riksgäldsfonden.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 275.

69

Under erinran härom har arméns fortifikations förvaltning i skrivelse den

2 maj 1944 anfört, att samtliga de med uppförandet av skolbyggnaden och

ordnandet av Signalregementets förläggning förenade kostnaderna, vilka uppgått

till belopp, motsvarande till förfogande stående medel, likviderats före

den 1 juli 1943 samt att beloppet örn 48 654 kronor 48 öre av förbiseende icke

rekvirerats från riksgäldskontoret. Någon besparing i egentlig mening hade

alltså icke förelegat. Fortifikationsförvaltningen har, efter samråd med försvarets

civilförvaltning, hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

anvisa nytt anslag för täckning av de icke ersatta kostnaderna för uppförande

av ifrågavarande skolbyggnad.

För täckande av ifrågavarande kostnader torde särskilt anslag av 48 700 Departements.

kronor böra äskas av riksdagen såsom kapitalinvestering i arméförvaltningens Zeferi.

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Beloppet, som hänför sig till ett

äldre byggnadsföretag, bör icke inräknas i kostnadsramen för byggnader

m. m. för armén för femårsperioden 1942/47.

.lag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för skolbyggnad för Signalregcmentet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av ..................kronor 48 700.

Marinförvaltningens delfond.

[3.] 17 a. Fritidsbyggnad vid Gotlands kustartillerikår. Efter förslag av

Kungl. Majit i propositionen 1942: 187 anvisade riksdagen, under villkor att

Bunge kommun kostnadsfritt till staten med äganderätt överläte för ändamålet

erforderlig tomt, till Fritidsbyggnad vid Gotlands kustartillerikår å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

210 000 kronor. Med hänsyn till rådande brist på materiel och arbetskraft har

byggnaden emellertid ännu icke kommit till utförande.

I skrivelse den 19 november 1943 hemställde marinförvaltningen att, om

en fritidsbyggnad i enlighet med 1942 års riksdags beslut icke då kunde

komma till stånd, ett belopp av 60 000 kronor måtte ställas till förfogande av

förskottsanslag för provisoriskt ordnande av fritidslokaler vid Fårösund genom

uppförande av en barack. Ämbetsverket framhöll, att detta alternativ

dock vore att betrakta som en yttersta nödfallsutväg. I anslutning till förslaget

anförde marinchefen, som tillstyrkt att fritidslokal under alla förhållanden

anlades i Fårösund, att en rymligare och mera tillfredsställande fritidslokal

senare syntes bliva nödvändig. Landshövdingen i Gotlands län och biskopen

i Visby stift, vilka bereus tillfälle taga del av marinförvallningens förslag,

framhöllo, att detta icke skulle tillgodose behovet av fritidslokaler i Fårösund.

Både ur försvars-, andlig beredskaps- och social synpunkt vore det av stor

vikt, att den tidigare beslutade byggnaden snarast möjligt uppfördes.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 76)

framhöll jag i denna fråga, att jag ville ansluta mig till sistnämnda syn
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

punkter. Att nu för en icke obetydlig kostnad anordna provisoriska fritidslokaler,

vilka aldrig kunde bliva helt lämpliga för sitt ändamål, syntes icke

tillrådligt. Då det emellertid vore angeläget, att fritidsfrågorna i Fårösund

snarast möjligt bringades till sin lösning, utgick jag från att den av 1942

års riksdag beslutade fritidsbyggnaden komme till utförande så snart tillgången

på materiel och arbetskraft det medgåve.

Vad sålunda anförts har icke föranlett erinran från riksdagens sida.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 29 april 1944 — med förmälan

att kostnaderna för byggnadens uppförande med hänsyn till sedan år

1942 inträdd prisstegring numera beräknades till 240 000 kronor — hemställt,

att sistnämnda belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för ändamålet.

Såsom jag i årets statsverksproposition framhöll är det angeläget, att fritidsfrågorna

i Fårösund snarast möjligt bringas till sin lösning, och den beslutade

fritidsbyggnaden bör därför komma till utförande, så snart tillgången

på arbetskraft och material det medgiver. Med hänsyn till den sedan

år 1942 inträdda prisstegringen beräknas emellertid det för ändamålet anvisade

anslaget, 210 000 kronor, icke bliva tillräckligt, varför viss förstärkning

av anslaget är erforderlig. Mot det av marinförvaltningen i sådant hänseende

beräknade beloppet, 30 000 kronor, har jag icke funnit anledning till

erinran. Jag förordar därför, att ett anslag av 30 000 kronor nu anvisas för

mötande av beräknad prisstegring. Anslagsbeloppet bör, såsom hänförande

sig till ett äldre byggnadsföretag, icke inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut

beräknade kostnadsramen för försvaret för femårsperioden 1942/47.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:! måtte föreslå

riksdagen

att till Fritidsbyggnad vid Gotlands kustartillerikår å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av......................kronor 30 000.

Försvarets bostadsanskaffningsfond.

[4.] 1. Anordnande av bostäder. Vid anmälan av propositionen 1943: 287

angående uppförande av bostäder för försvarets personal lii. m. framhöll jag,

att det icke vöre möjligt att uppskatta det medelsbehov, som för innevarande

budgetår borde beräknas för tillgodoseende av den erforderliga bostadsbyggnadsverksamheten

innan närmare undersökningar ägt rum på grundval av

vissa i propositionen uppdraga riktlinjer. Jag förordade fördenskull, att

Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande att, nied anlitande av

de i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1943/44 äskade investeringsanslagen

till vissa byggnadsarbeten m. m., inom vissa av riksdagen för de särskilda

försvarsgrenarna fastställda belopp, ställa erforderliga medel till förfogande

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 275.

71

för uppförande av bostäder enligt de av statsmakterna fastslagna riktlinjerna

ävensom för anskaffande av för ändamålet erforderlig mark. Efter av Kungl.

Majit i överensstämmelse härmed gjord hemställan lämnade riksdagen det

begärda bemyndigandet, avseende för envar av försvarsgrenarna ett belopp

av 3 miljoner kronor.

Vid anmälan av propositionen 1944: 175 angående vissa byggnadsarbeten

m. m. för försvaret föreslog jag (s. 209 ff), att från och med den 30 juni 1944

skulle inrättas en försvarets bostadsanskaffningsfond, å vilken skulle redovisas

de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Härvid förutsatte jag, att de kapitaltillgångar, som anskaffats med anlitande

av nyssnämnda investeringsanslag och vore av beskaffenhet att skola redovisas

å fonden, skulle överföras till denna och att sedermera särskilt anslag

skulle äskas under den nya fonden för beredande av ersättning till försvarsväsendets

fastighetsfond för de medel, som med stöd av sagda bemyndigande

disponerats för uppförande av sådana bostäder.

I skrivelse den 25 april 1944 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd, efter

samråd med riksräkenskapsverket, försvarets civilförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning,

marinförvaltningen, flygförvaltningen och egnahemsstyrelsen,

föreslagit bland annat, att med frågan om redovisningen av vissa

bostäder i Vitså skulle anstå i avvaktan på vidare utredning. Ytterligare har

nämnden anfört följande.

I propositionen 1944: 175 har föredragande departementschefen uttalat,

att han icke funne spörsmålet örn principerna för avskrivningen av fondens

kapitaltillgångar så utrett, att han ansett sig kunna framlägga förslag i ämnet.

Ehuru medel alltså för närvarande icke kunde äskas för erforderliga omedelbara

avskrivningar, borde likväl redan nu tilläggsanslag äskas för bostadsanskaffningsfonden

för täckande av belopp, som Kungl. Maj:t under budgetåret

ställt till nämndens förfogande från investeringsanslag under fastighetsfonden.

Frånsett de för byggnadsföretaget i Vitså anvisade medlen, 140 000

kronor, hade Kungl. Maj:t hittills ställt (577 500 ~r 1 673 000 + 159 000 +

835 000 =) 3 244 500 kronor till nämndens förfogande. Därjämte hade nämnden

i skrivelse den 18 april 1944 hemställt om bemyndigande att uppföra

bostäder i Ljungbyhed med anlitande av investeringsanslaget för flygförvaltningens

delfond av fastighetsfonden intill ett belopp av 346 000 kronor.

Nämnden avsåge, att före budgetårets utgång hemställa, att Kungl. Majit

måtte ställa medel till förfogande för ytterligare ett antal byggnadsföretag.

Sålunda avsåge nämnden att inom de närmaste dagarna föreslå, att bostadshus

skulle uppföras i Kiruna för en kostnad av 1 270 000 kronor och å Malmen

för en kostnad av 395 000 kronor. Det erforderliga investeringsanslaget

för bostadsanskaffningsfonden uppginge alltså till sammanlagt 5 255 500 kronor

under förutsättning, att Kungl. Majit ställde sålunda beräknade medel

till förfogande för sistnämnda tre byggnadsföretag. Ytterligare syntes två

eller tre byggnadsobjekt möjligen komma att underställas Kungl. Majit under

innevarande budgetår; några kostnadsberäkningar för dessa kunde emellertid

ej nu framläggas. Till frågan örn beviljande av tilläggsanslag för bostadsanskaffningsfonden

för dessa företag finge nämnden återkomma i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departement*.

chefen.

Då jag vid anmälan av propositionen 1944: 175 förordade inrättandet från

och med den 30 juni 1944 av försvarets bostadsanskaffningsfond, skedde

detta trots att spörsmålet örn principerna för avskrivningen av fondens kapitaltillgångar

icke syntes mig så utrett, att jag då kunde framlägga förslag i

ämnet. Jag förutsatte, att denna fråga finge upptagas till behandling, lämpligen

i samband med att anslag äskades under den föreslagna fonden å tilläggsstat

till riksstaten till ersättning för de medel, som med riksdagens bemyndigande

tagits i anspråk av de för budgetåret 1943/44 under respektive arméförvaltningens,

marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder av försvarsväsendets

fastighetsfond anvisade investeringsanslagen. I förevarande

framställning har försvarets bostadsanskaffningsnämnd hemställt, att — oaktat

avskrivningsfrågan icke nu kunde definitivt lösas — anslag måtte äskas

under bostadsanskaffningsfonden för täckande av de belopp, som Kungl.

Majit under löpande budgetår ställt till nämndens förfogande från nyssnämnda

investeringsanslag.

Ehuru jag skulle ha föredragit, att förevarande anslagsfråga kunnat bedömas

i sitt samband med frågan om principerna för avskrivning av bostadsanskaffningsfondens

kapitaltillgångar, vill jag icke motsätta mig att redan

för innevarande budgetår investeringsanslag anvisas för täckande av de

medel, som under budgetåret för bostadsanskaffning i nämndens regi förskotterats

från de under försvarsväsendets fastighetsfond uppförda investeringsanslagen.

Härigenom möjliggöres, att de till nämndens förfogande från

nyssnämnda investeringsanslag ställda medlen eller de härför anskaffade

kapitaltillgångarna kunna i samband med inrättandet per den 30 juni 1944 av

den nya fonden upptagas till redovisning å denna. En dylik anordning innebär

ur budgettekniska synpukter vissa fördelar.

Enligt de principer, som legat till grund för förslaget örn inrättandet av

försvarets bostadsanskaffningsfond, böra å denna redovisas av bostadsanskaffningsnämnden

förvaltade personalbostäder, vilka icke ha karaktär av

tjänstebostäder i egentlig mening, d. v. s. icke äro förenade med bostadstvång.

I överensstämmelse härmed bör — såsom också nämnden förutsatt —

överföring till den nya fonden icke ifrågakomma av bostadsbyggnaderna i

Vitså, beträffande vilka oklarhet ännu råder, om bostadstvång bör föreskrivas.

För de medel, vilka ställts till förfogande för detta ändamål, bör således ersätlningsanslag

icke nu äskas.

Såsom framgår av nämndens skrivelse har Kungl. Majit hittills från de

under fastighetsfonden anvisade investeringsanslagen ställt till nämndens

förfogande sammanlagt 3 384 500 kronor, varav för bebyggelsen i Vitså

140 000 kronor. Härutöver kunna under innevarande budgetår komma att

ställas till förfogande ytterligare 346 000 kronor för bostäder i Ljungbyhed

och 1 270 000 kronor för bostäder i Kiruna på grund av framställningar, vilka

för närvarande äro beroende på Kungl. Majits provning, samt 395 000

kronor för bostadsbyggnader å Malmen, varom framställning dock ännu icke

inkommit till försvarsdepartementet. Försiktigtvis torde vid anslagsberäk
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

73

ningarna hänsyn böra tagas jämväl till sistnämnda tre belopp. I den mån berörda

investeringsanslag skulle behöva ytterligare anlitas torde spörsmålet

om anvisande av anslag till ersättning härför få upptagas i samband med

äskande av anslag å tilläggsstat till riksstaten för nästkommande budgetår.

Frånsett bostäderna i Vitså skulle alltså nu erfordras täckningsanslag till ett

belopp av (3 384 500 — 140 000 + 346 000 + 1 270 000 + 395 000 =) i avrundat

tal 5 260 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av bostäder å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 5 260 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 275.

75

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 21. Komplettering av det permanenta telefonnätet. I två särskilda

skrivelser den 17 april 1944 har telegrafstyrelsen, efter framställning av

chefen för försvarsstaben, på anförda skäl hemställt örn anvisande av anslag

örn tillhopa 2 970 000 kronor för anordnande av vissa kompletteringar av det

permanenta telefonnätet.

Över framställningarna har statens industrikommission den 28 april 1944

avgivit särskilda utlåtanden.

Med hänsyn till innehållet i framställningarna torde någon närmare redogörelse

för dem icke böra lämnas lill statsrådsprotokollet, utan riksdagens

vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar genom

handlingarna, vilka komma atl tillhandahållas utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Departements- På grund av betydelsen ur försvarsberedskapssynpunkt av de anläggningar,

chefen. om vjjka har ar fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för desamma

äskas av riksdagen för innevarande budgetår. Behovet av anläggningarna

har åtminstone delvis icke tidigare kunnat förutses.

Telegrafstyrelsen har förutsatt, att de medel, som för ifrågavarande ändamål

investeras i telegrafverkets fond, skulle i sin helhet avskrivas. Denna

fråga upptages i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering av det permanenta telefonnätet å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 2 970 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] 6. Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö. Efter därom av

Kungl. Majit i propositionen nr 104 till 1943 års riksdag framlagt förslag

anvisade riksdagen till om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö ett investeringsanslag

av 220 000 kronor.

Samtidigt anvisade riksdagen efter förslag i propositionen 1943: 105 till

posthusbyggnad i Växjö ett investeringsanslag av 610 000 kronor. I sistnämnda

byggnad beräknades kunna inrymmas lokaler för — förutom postkontor

— länsarkitektkontoret, vägförvaltningen, landsfogden samt fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenten i Kronobergs län. Om- och tillbyggnaden av residenset

avsåg att bereda utrymme för vissa delar av länsstyrelsen, främst för

landskontoret.

Beträffande den närmare utformningen av förslaget till om- och tillbyggnad

av residenset torde jag få hänvisa till propositionen nr 104.

Genom beslut den 7 maj 1943 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samarbete med länsstyrelsen i Kronobergs län låta verkställa om- och

tillbyggnaden av residenset i huvudsak i enlighet med det förslag, som förordats

i propositionen nr 104. De beslutade byggnadsarbetena hava i dagarna

påbörjats.

I skrivelse den 2 maj 1944 har nu bgggnadsstgrelsen, under framhållande

att en utökning av det beslutade byggnadsprogrammet syntes oundgängligen

nödvändig, hemställt om anvisande av ytterligare 230 000 kronor för

örn- och tillbyggnaden av länsresidenset i Växjö.

Byggnadsstyrelsen anför i sin skrivelse i huvudsak följande.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 26 april 1944 har länsstyrelsen i

Kronobergs län anfört, att länsstyrelsens vid tiden för ritningarnas utarbetande

aktuella lokalbehov kunnat tillgodoses genom de beslutade om- och

tillbyggnadsarbetena men att numera ytterligare lokalutrymme krävdes på

grund av den nya taxeringsorganisationen, som trätt i kraft innevarande år.

För närvarande vore länsstyrelsens taxeringsavdelning inrymd i förhyrda lo
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

77

kaler å skilda ställen i staden, vilket vore till stort meli för taxeringsarbetet.

Det vore därför synnerligen angeläget, att lokaler med det snaraste kunde beredas

taxeringsavdelningen inom residenset. Erforderliga lokaler för avdelningen

kunde enligt av länsarkitekten verkställd utredning beredas genom

inredning av residensets norra flygel. Vid civilförsvarsorganisationens införlivande

med länsstyrelsen, vilket förväntades ske redan under 1944, uppstode

behov även för landskansliet av nya tjänsterum. För tillgodoseende av dessa

utrymmesbehov har länsstyrelsen föreslagit, att den östra flygeln påbygges i

nivå med landshövdingens boställsvåning. Härigenom skulle inom residensbyggnaden

kunna beredas tjänstelokaler även för länsarkitekten, landsfogden

samt fattigvårds- och barnavårdskonsulenten, varjämte en vaktmästarbostad

skulle kunna inredas därstädes.

I likhet med länsstyrelsen finner byggnadsstyrelsen den lämpligaste lösningen

av länsstyrelsens lokalfråga vara, att, i huvudsak pa sätt av styrelsens

skrivelse bilagda 5 ritningar framgår, den norra flygeln inredes samt att

östra flygeln utföres i två våningar. För ernående av en tillfredsställande

arkitektonisk utformning anser styrelsen därvid nödvändigt, att den befintliga

till två våningar uppförda delen av östra flygeln sänkes till samma taklisthöjd

som den påbyggda delen, vilken med användande av ekonomiska våningshöjder

blir väsentligt lägre.

Det är givetvis ekonomiskt fördelaktigt, att den nu föreslagna utökningen

av byggnadsprogrammet kan genomföras samtidigt med de övriga, nyss påbörjade

arbetena.

Den kostnadsökning, som den nu föreslagna om- och påbyggnaden betingar,

kan beräknas till 230 000 kronor, varav kostnaden för ombyggnad av

norra flygeln utgör 130 000 kronor och påbyggnaden av östra flygeln

100 000 kronor.

Enligt den plan för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen i Krono-Departements.

bergs län, som år 1943 godkändes och vars genomförande nyligen påbörjats, c e en''

skulle den norra, oinredda flygeln till residenset utgöra reserv för att möta

framtida ytterligare lokalbehov. Sådana ytterligare behov hava redan framträtt.

Nämnda flygel förslår emellertid icke ensam för att bereda utrymme för

den beslutade utvidgade taxeringsorganisationen eller för den föreslagna civilförsvarsorganisationen.

För att tillgodose båda dessa nytillkomna lokalbehov

torde erfordras jämväl att den östra flygeln, som för närvarande endast till

en mindre del är uppförd i två våningar, i hela sin längd påbygges till denna

våningshöjd. I samband härmed bör av arkitektoniska skäl den befintliga

tvåvåningsdelen sänkas till samma taklisthöjd, som den nya påbyggnaden

skulle erhålla.

Om en sådan utvidgning av byggnadsplanen kommer till stånd, skulle utrymme

inom residensbyggnaden kunna beredas även för vissa länsstyrelsen

närstående institutioner, nämligen länsarkitektkontoret, landsfogden samt

fattigvårds- och barnavårdskonsulenten, varjämte en vaktmästarbostad skulle

kunna inredas.

Ehuru behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen synes mig uppenbart

har jag icke kunnat undgå att hysa tvekan örn lämpligheten av alt vid

denna sena tidpunkt under riksdagen föreslå anvisande av medel för ytterligare

örn- och tillbyggnadsarbeten. Med hänsyn till de givna fördelar, som

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

måste anses ligga däri, att ifrågakommande arbeten å residenset komma till

utförande i ett sammanhang, har jag emellertid ansett mig böra föreslå, att

erforderligt tilläggsanslag redan nu anvisas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av ....................kronor 230 000.

Fonden för förlag till statsverket.

[3.] 3. Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Under

åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört under rubriken Täckning

av planeringskostnader m. m. (Bilaga 3) hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 600 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

79

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansurenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 4 d. Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning

till vad jag denna dag anför vid anmälan av frågan örn anslag till internationellt

återuppbyggnadsarbete (Bilaga 4) hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av ................ kronor 180 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Holf Arfwedson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

! Ii : ■

\\ -i''-: '' '' v\

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

81

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 5 a. Förlag för krigsskadeersättningar m. m. Genom en den 15 oktober

1943 dagtecknad proposition, nr 361, föreslog Kungl. Majit riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändring i vissa

delar av lagen den 21 juni 1940 (nr 540) om ^^skadeersättning. Förslaget

innebar — förutom ändrad lydelse av vissa paragrafer i nämnda lag —

en utvidgning av lagen till att omfatta jämväl sådana krigsskador, som uppkomma

medan vårt land är neutralt. Enligt vad som framgår av propositionen

förutsattes det, att erforderliga medel till gäldande av ersättningar för

krigsskador under neutralitetstid jämte administrationskostnader för den

myndighet — statens krigsskadenämnd — som skulle hava att handlägga

uppkommande frågor om dylik ersättning, skulle förskotteras av staten med

anlitande tillsvidare av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under fonden

för förlag till statsverket uppförda förslagsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet. Kungl. Majit skulle enligt lagförslaget äga att

förordna, huruvida och vid vilken tidpunkt utdebitering av bidrag eller avgifter

skulle ske tili täckande av för angivna ändamål utgivna statsmedel.

I skrivelse den 27 november 1943, nr 504, anmälde sedermera riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll I94 1. I sami. Nr 1175.

Ö

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

— under hänvisning till vad andra lagutskottet i ärendet anfört i sitt utlåtande

nr 67, som av riksdagen godkänts — att riksdagen bifallit propositionen.

Genom beslut den 3 december 1943 har Kungl. Majit dels, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, utfärdat lag angående ändring i vissa delar av

lagen den 21 juni 1940 (nr 540) örn krigsskadeersättning, dels utfärdat instruktion

för statens krigsskadenämnd, vilken enligt instruktionen består av

fem av Kungl. Majit förordnade ledamöter jämte fem suppleanter för dem,

dels ock meddelat bestämmelser angående ersättning till nämndens ordförande

och ledamöter.

Genom beslut den 4 februari 1944 hemställde Kungl. Majit till fullmäktige

i riksgäldskontoret att med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet

under fonden för förlag till statsverket uppförda förslagsanslaget till

försvarsväsendets stärkande i allmänhet, efter rekvisition av statens krigsskadenämnd,

ställa erforderliga medel till nämndens förfogande för gäldande

av dels ersättningar till nämndens ledamöter och suppleanter efter nyss

angivna grunder, dels kostnader för nämndens verksamhet i övrigt i enlighet

med de föreskrifter, som vore eller framdeles kunde varda meddelade, dels

ock av nämnden fastställda krigsskadeersättningar.

En inom statens krigsskadenämnd upprättad tablå över faktiska utgifter

för nämndens verksamhet under tiden den 7 december 1943—den 24 april

1944 samt över beräknade utgifter från och med sistnämnda dag intill utgången

av innevarande budgetår har följande utseende:

Faktiska

utgifter

7/u 1943—

uj< 1944

Beräknade

utgifter

25/4-S% !

1944

1. Ersättning för krigsskador..........

455881-96

1

75 000-—

2. Skaderegleringskostnader............

3. Arvoden till ledamöter och supple-

4515-30

800—

anter............................

2 722-10

2 000-— ,

4. Arvoden till nämndens personal ...

2 092-27

900-— i

5. Övriga utgifter ....................

901-22

700-—

Summa

466 112-85

79 400-—

Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande ändamål under innevarande

budgetår hava således av statens krigsskadenämnd beräknats till i runt tal

550 000 kronor. Nämnden har emellertid härvid framhållit, att de bombskador,

som vållades av bombfällningen över Lund från främmande flygplan

den 18 november 1943, hittills dominerat de av nämnden fastställda ersättningsbeloppen.

Vederbörande främmande makt hade förklarat sig beredd

att gottgöra dessa skador. Därest denna utfästelse till fullo infriades, torde enligt

nämndens mening ett belopp av omkring 450 000 kronor böra avräknas

å ersättningsbeloppen under innevarande budgetår.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

83

Till täckande av de från förenämnda förskottsanslag för ändamålet utbetalade

medlen bör ett anslag upptagas å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44. Det är ännu för tidigt att bedöma, huruvida ifrågavarande

ersättningar skola utdebiteras på enskilda eller slutligt bäras av

statsverket. Anslaget torde därför böra upptagas till nyssnämnda belopp,

550 000 kronor. Det kan lämpligen benämnas Förlag för krigs skadeersättningar

m. m. Vad som till ersättning av verkställda utbetalningar må komma

att inflyta från främmande makt torde böra tagas till uppbörd på det

nu äskade riksstatsanslaget. Under nästa budgetår för ändamålet eventuellt

uppkommande kostnader torde, i likhet med vad som för innevarande budgetår

varit fallet, få utgå av vederbörligt förskottsanslag.

Med stöd av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

alt till Förlag för krigsskadeersättningar m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av.......................... kronor 550 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bihang.

Förteckning.

över av Kungl. Maj:! hos riksdagen år 1944 äskade eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 utöver de i propositionerna

nr 2 och 163 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Arméförvaltningen:

B: 2 a Anskaffning av inventarier m. m. till ämbetsbyggnad

å Ladugårdsgärde, reservationsanslag............. 150 000

Försvarsstaben:

C: 5 b Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben,

reservationsanslag.............................. 1 141 000

Sjukvård:

C: 15 c Utrustning för sjukhuståg, reservationsanslag....... 1 040 000

C: 15 d Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av

sjukvårdsmateriel m. m., reservationsanslag....... 600 000

Intendenturmateriel m. m.:

C: 26 a Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av

intendenturmateriel m. m., reservationsanslag..... 11 532 000

Tygmateriel m. m.:

C: 38 c Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag

.................................... 66 950 000

C: 40 a Anskaffning av viss utrustning för motorfordon,

reservationsanslag.............................. 2 250 000

C: 43 e Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel

m. m., reservationsanslag....................... 50 783 300

Fortifikatoriska anläggningar:

C: 48 b Förvärv av viss fastighet för befästningsändamål, reservationsanslag

................................ 22 500

C: 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska

anordningar m. m., reservationsanslag............ 7 746 000

Sjukvård:

C: 67 b Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag

.................................... 33 000

Undervisning och övningar:

C: 81 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag..... 20 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 85

Kronor

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 92 a Anskaffning av viss utrustning för motorfordon, reservationsanslag

.................................. 210 000

C: 93 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

reservationsanslag.............................. 76 000

Flygmateriel m. m.:

C: 128 a Anskaffning av viss utrustning för motorfordon,

reservationsanslag.............................. 390 000

C: 134 Anskaffning av fatsköljningsapparater, reservationsanslag

........................................ 65 000

E: a Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag

.......................................... 1 000 000 000

E: 10 a Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag ... 1 022 000

1144 030 800

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 16 b Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag

.................................... 22 600 000

Y rkesinspektionen:

B: 32 a Avlöning m. m. till viss personal för inspektion inom

skogsbruket, förslagsanslag...................... 10 000 •

Medicinalstyrelsen:

C: 3 a Krigssjukvård å civila sjukhus, förslagsanslag....... 3 500 000

E: 16 a Anordnande av viss polisbevakning m. m., förslagsanslag 9 000 000

Civilt luftskydd:

F: 12 f Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna

luftskyddet m. m., förslagsanslag................ 500 000

F: 12 g Viss beredskap i fråga om avregistrerade motorfordon 10 000

G: 8 e Vissa kostnader för utlänningsförläggningar och utlänningskontroll

m. m., förslagsanslag................ 1 500 000

G: 8 f Anordnande av barackläger m. m......................273 100

37 393 100

VI. Kommunikationsdepartementet.

E: 16 a Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag .. 2 000 000

VII. Finansdepartementet.

E: 7 a Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, reservationsanslag

.................................. 20 000 000

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 26 a Kostnader i samband med sockerregleringen, reservationsanslag

...................................... 25 000 000

G: 31 a Prisclearing för fodermedel m. m., reservationsanslag .. 42 000 000

N: 7 a Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag . . .__ 750 000

67 750 000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

X. Handelsdepartementet.

F: 8 a Täckning av planeringskostnader, reservationsanslag . . .

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 4 Undanförsel av vissa varuförråd, reservationsanslag....

C: 5 Reglering av förluster å statlig fisklagring m. m., reservationsanslag

......................................

Säger för egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

2 a Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefon
trafik

m. m. (I: B: 20), reservationsanslag........

2 b Komplettering av det permanenta telefonnätet (I: B:

21), reservationsanslag..........................

2

1 b

3 a

6

8 b

20

21 a

21 b

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Radiofyrar för luftfarten (II: 3), reservationsanslag ..

C. Statens allmänna fastighets jond.

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar

(III: 1 b), reservationsanslag....................

Socialdepartementet:

Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Tärna

distrikt (III: 3 a), reservationsanslag.............

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö (III: 6),

reservationsanslag..............................

Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg (III:

8 b), reservationsanslag.........................

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för kemisk

teknologi vid Chalmers tekniska högskola (III: 21),

reservationsanslag..............................

Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i

Växjö (III: 22 a), reservationsanslag.............

Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara (III: 22 b), reservationsanslag............

Kronor

80 000

183 500

9 250 000

9 433 500

280 687 400

1 192 000

2 970 000

4 162 000

200 000

7 500

17 500

57 500

2 700

3 500

14 300

98 000

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 87

Kronor

21 c Ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand

(III: 22 c), reservationsanslag................... 1 500

21 d Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Landskrona

(III: 22 d), reservationsanslag............. 55 000

Jordbruksdepartementet:

24 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 27),

reservationsanslag.............................. 106 000

363 500

D. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond:

2 Övriga arbeten (IV: 10 d—10 h), reservationsanslag

Marinförvaltningens delfond:

4 Övriga arbeten (IV: 16 a—17 a), reservationsanslag

E. Statens utlånings fonder.

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed
-

lade, barnrika familjer (V: 1), reservationsanslag .. 278 000

F. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

1 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (VI: 2),

reservationsanslag.............................. 580 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 7 329 100

Summa för driftbudgeten 1 288 016 500

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

21 Komplettering av det permanenta telefonnätet..... 2 970 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kommunikationsdepartementet:

6 Örn- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö..... 230 000

1 635 000

110 600

1 745 600

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 275

Kronor

IV. Försvarsväsendets justighetsjond.

Arméförvaltningens delfond:

10 f Merkostnader för lagringsanläggningar för drivmedel 2 580 000

10 g Ytterligare medel till ordnande av förläggningen för

försvarsväsendets radioanstalt................... 527 000

10 h Vissa kostnader för skolbyggnad för Signalregementet 48 700

3 155 700

Marinförvaltningens delfond:

16 d Slipar och förvaringsplatser för magnetstavar...... 40 000

17 a Fritidsbyggnad vid Gotlands kustartillerikår....... 30 000

70 000

3 225 700

IV a. Försvarets bostadsariskaffningsfond.

1 Anordnande av bostäder........................... 5 260 000

VI a. Fonden för statens aktier.

Finansdepartementet:

1 Teckning av preferensaktier i ett planerat aktiebolag

för övertagande av de allmänna restaurangbolagens

rörelse........................................ 5 000 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kommunikationsdepartementet:

3 Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds
fond.

........................................ 600 000

Finansdepartementet:

4 d Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete ... 180 000 000

Handelsdepartementet:

5 a Förlag för krigsskadeersättningar m. m............ 550 000

181150 000

Säger för kapitalbudgeten 197 835 700

447864. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:447 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1943/44 m. m., i vad propositionen avse s. 1 i texten
  2. Rskr. 1944:463 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943144. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1944:433 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1943/44 m. m., i vad angår jordbruksäre s. 1 i texten
  4. Rskr. 1944:440 Skrivelse till Konungen angående byggnadskostnadernas förbilligande. s. 5 i texten
  5. SU 1944:228 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/U. s. 1 i texten

Visa alla 18