Sök i Ratio Lex

Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

1944-05-12 · 289 sidor, varav 279 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 279 av 289 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:281, Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45; given Stockholms

slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Verkställda utredningar.

Vid planläggningen av de utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering,

till vilka Kungl. Maj:t lämnade bemyndigande den 19 mars 1943, upptogs

frågan om arbetslöshetsriskerna efter kriget och möjligheterna att möta

dessa såsom ett huvudproblem. Åtgärder vidtogos för ett klarläggande av

den omfattning i vilken arbetskraft kunde komma att friställas inom områden,

som expanderat till följd av kriget och parallellt härmed igångsatBihang

till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbildningen,

samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspolitiska

spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod.

Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen)

för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, lämpade

för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sakkunniga

ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Motsvarande

uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut

den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogsstyrelsen.

Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigsproblemen

igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge.

För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig.

Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU

1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt

jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till planering

av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidtagits

för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar

som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt.

Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika

utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive departement,

torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän

beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas genomförande.

Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera

fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid

anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till

de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag

här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få

inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investeringsplaneringen

och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde

få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknadskommission,

statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Investeringsplaneringen.

Allmänna utgångspunkter.

De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga,

statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i händelse

av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade

för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av

sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen,

dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

?.

båda krav — framstå såsom de ur allmän samhällelig synpunkt mest angelägna.

Sistnämnda förutsättning har för investeringsutredningens del närmare

preciserats så, att reserven borde omfatta arbeten som med normal angelägenhetsbedömning

borde komma till stånd under de närmaste två eller

tre åren med företräde för arbeten som vore ägnade att snabbt bidraga lill

en höjning av nationalinkomsten. För de av investeringsutredningen inventerade

arbetena har vidare provisoriskt uppställts den kvantitativa begränsningen,

att reserven borde givas en omfattning, som möjliggjorde en dubblering

av den normala investeringsvolymen inom respektive verksamhetsområden.

Givetvis har det i praktiken visat sig vanskligt att tillgodose de olika synpunkter

som sålunda ansetts böra vara vägledande vid inventeringen.

Hänsyn till möjligheten att utnyttja arbetena för sysselsättning av arbetslösa

redan under nästa budgetår ha — främst till följd av svårigheten att

medhinna erforderlig detaljplanering — på vissa punkter verkat starkt begränsande

och alltså förryckt en eljest ekonomiskt motiverad avvägning av investeringsreserven

olika områden emellan. Sålunda synes reserven ha blivit

förhållandevis för liten inom jordbruket och skogsbruket, ehuru det icke

får förbises att även åtskilliga av de arbeten som falla inom ramen för

investeringsutredningens planering äro till gagn för sysselsättningen inom

nämnda områden.

Investeringarnas lämplighet såsom sysselsättningsobjekt med hänsyn till

materialförsörjningen har i sin tur framtvungit, att den allmänna investeringsplanen

måst kompletteras med en särskild grovarbetsreserv. En sådan

komplettering har även påkallats därav, att en betydande lokal differentiering

av arbetsobjekten framstått som önskvärd med hänsyn till nödvändigheten

av att kunna anpassa sysselsättningsmöjligheterna efter skiftande

arbetslöshetslägen. På grund av senast berörda förhållanden har man givit

den totala investeringsplanen större dimensioner än som skulle följa av en

sträng tillämpning av direktiven. Arbetslöshetens fördelning och tillgången

på material framtvingar emellertid ett urval inom planen, varför vissa delar

av denna äro att betrakta såsom alternativa.

Slutligen må nämnas, alt en rent ekonomisk bedömning av olika företags

angelägenhetsgrad även av andra skäl än de här angivna icke tillämpats,

Den ekonomiska räntabiliteten i trängre mening ger icke alltid ett tillfredsställande

mått på företagens ekonomiska värde. Hänsyn har tagits även till

arbetenas indirekta betydelse för samhällsekonomien, vilket medfört att i

reserven inbegripits jämväl företag, som först på längre sikt och genom sin

betydelse för annan, direkt produktiv verksamhet äro ägnade att öka nationalinkomsten.

Någon möjlighet att anpassa arbetsurvalet efter den inriktning, som det

allmännas ekonomiska och sociala politik efter kriget kan tänkas få, har avnaturliga

skäl icke i detta sammanhang förelegat. Ej heller har hänsyn tagits

till de speciella behov som kunna behöva tillgodoses i ett krisläge. Avgörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under

normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det

allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.

Utredningarnas allmänna resultat.

Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med

vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda

verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och

municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskommuner.

Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205

kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt.

Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom

kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra.

Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rörande

cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad

av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direktiven

ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investeringsreserv

utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som

beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i

arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anläggningsarbeten

och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för

den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grovarbetsreserven.

Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i

medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grovarbetsreserven

28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är

avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden,

i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven

medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grovarbetskaraktär,

vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna.

Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten.

Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt,

som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro fullständigt

planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett

år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under

ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro

så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande arbetslöshet.

Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom

genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutredningen

beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året.

Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats

till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen

äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutredningen

angivna.

Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till förfogande

inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

5

ning icke större än att den vid inträffande arbetslöshet i främsta rummet

borde avses för den del av landsbygdsbefolkningen, som normalt brukar söka

inkomst vid sidan av jordbruket. Man förutsätter härvid att den del av

denna befolkning, som varit inkallad i militärtjänst, vid hemsändandet i

stort sett skall kunna sugas upp av den ordinarie jordbruksdriften. Vad den

arbetsreserv beträffar, som står till förfogande inom skogsbrukets område,

förutsätter skogsstyrelsen att därigenom sysselsättning skulle beredas sådan

arbetskraft, som under normala förhållanden arbetar i skogarna. Om dessa

förutsättningar godtagas, blir slutsatsen sålunda, att det för inom övriga områden

av näringslivet uppträdande arbetslöshet i huvudsak skulle återstå en

allmän reserv för cirka 60 000 man och en grovarbetsreserv för cirka 28 000

man.

På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få

dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dagsverksantalet

för ett arbete icke beräknas med någon större noggrannhet utan

kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen

av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda talen,

som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna vid olika

alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom i viss mån fiktiva

som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv. Även om

hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk kunde man icke räkna

med att omedelbart sysselsätta så mycket som 60 000 man. Ofta kan det

nämligen dröja, innan den fulla arbetsstyrkan kan sättas in. På ett senare

stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än 60 000 man

kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreserven,

fortfarande under förutsättning att denna kunde helt tagas i anspråk.

Vid sidan av de anläggningsarbeten, som omfattas av den planering, vars

sammanlagda resultatet här angivits, ha från olika myndigheter framlagts

förslag om kompletterande arbeten. Särskilt må nämnas förslag avseende

bostadsproduktionen i tätorter och på landsbygden. Den närmare omfattningen

och karaktären av dessa förslag behandlas vid anmälan av därtill

anknutna anslagspunkter på den allmänna beredskapsstaten. Det tillskott i

arbetstillfällen till den förut angivna reserven, som ifrågavarande kompletteringar

medföra, är betydande men kan icke nu preciseras.

Remissyttranden.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigs planering

uttalar i sitt utlåtande över investeringsutredningens, jordbrukskommitténs

och skogsstyrelsens förslag inledningsvis följande.

Kommissionen betraktar såsom en av sina huvuduppgifter att undersöka

investeringsverksamheten i allmänhet och att göra frågan örn dess utveckling

till föremål för närmare behandling. Investeringsverksamheten intager

en central plats inom konjunktur- och sysselsättningspolitiken. För att en

sysselsättningsgrad liknande den som råddö under det gynnsammaste skedet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget,

d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse,

skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemärkelse

jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget

inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege förkrigsnivån.

Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv konjunkturpolitik.

Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissionens

arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra

närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investeringar;

de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planerna

för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden föreligga

emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka

främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader

och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu

framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk

och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor.

Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utvecklingen

inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunktursituationer

ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkommande

av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen

av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella konjunkturläget,

särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning

måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för

att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes.

Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ,

att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Utvecklingen

bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses.

Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvudalternativ.

Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer,

efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga

konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske successivt

under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunkturpolitisk

synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning

och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola

igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken

som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investeringsreserven

ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för

olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste

sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slutsatser

angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla

dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna särskild

uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna framkomma,

får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.

Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investeringarna

övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas tillräcklighet.

Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll.

I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok

ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En

av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven.

kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och

därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjektens

lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

7

avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del

av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med

hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka

alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt utnyttjande

av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa

projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man

också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång

samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplaneringen

över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den

ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av materialbrist.

Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den tillgängliga

totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta

så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på

bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investeringsverksamheten

och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet.

Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa

arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de materiallevererande

industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina

beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för

9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommissionen

böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands,

även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre

utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbetsobjekt

och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla improvisationer.

Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärksamhet

ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen

av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, koppar

och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sektioner,

som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett sådant

knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksamhetens

angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande

projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan därigenom

komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den

allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsreserven.

Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av

omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörjningen

i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombineras

med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt

begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är

det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete.

Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ

måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av

investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i

de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalternativen

böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart

fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker

till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas

gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någorlunda

tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras,

kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den

lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här angivna

.synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämpliga

grovarbeten energiskt fortsattes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna

för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven.

Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvidgas,

men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av

andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myndigheternas

urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på

något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha

icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård

gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha

emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de

avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills ansetts

tillhöra den normala verksamheten i fredstid.

Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen

mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mellan

de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna

utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än

hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prognoser

och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa

så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventuell

arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang,

varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika

behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i

en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra

eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken

o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför

har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de

investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av

skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av

bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och daghem

för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av semesterhem

o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknadspolitiska

skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbetsförmedlingsverksamheten,

borde en sådan utvidgning äga rum just under en

arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna

t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunkter

anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp

ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en eventuell

arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsarbetslöshet

skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skollokalerna

kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest beslut

skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en sådan

omläggning sker i en krissituation.

I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen

behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkraftsutbyggnader

i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak

följande.

Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre

sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning

av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vattenfallsstyrelsens

ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

9

rer från utredningens sida. Därvid påpekas att den investeringsreserv, som

framlägges för budgetåret 1944/45, måste anses vara relativt obetydlig, särskilt

örn man beaktar arbetenas produktivitetsvärde i jämförelse med vissa

andra företag. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip lia eftersträvats

en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende av konjunkturväxlingarna.

I och för sig skulle ej blott sysselsättningspolitiska skäl tala för en

strävan att förlägga en så stor del som möjligt av utbyggnadsverksamheten

till lågkonjunkturerna utan även kostnadshänsyn, eftersom då tillgången på

arbetskraft och material är god, materialkostnaderna låga och maskinleverantörernas

kapacitet mindre hårt utnyttjad. I verkligheten följer emellertid

utbyggnadskurvan i stort sett konjunkturkurvan, och högkonjunkturens

ökade kraftbehov har fått medföra utbyggnader just under högkonjunkturen.

Även om av organisatoriska och andra skäl utbyggnadsverksamheten

icke kan koncentreras till lågkonjunkturerna, borde åtminstone eftersträvas

en sådan planläggning av denna verksamhet, att i praktiken en någorlunda

konstant utbyggnadsintensitet kommer att uppnås. En viktig allmänekonomisk

synpunkt är vidare att vattenfallens utbyggnad bör ske i sådant takt, att

icke bristande krafttillgång under högkonjunkturer begränsar näringslivets

expansion. 1 ljuset av vunna erfarenheter framstår det därför såsom önskvärt

att under lågkonjunktur upprätthålla ett tillräckligt kraftöverskott, med vars

hjälp det sedan under högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses

utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.

Kommissionen vill för sin del även förorda den av utredningen föreslagna

anordningen, varigenom en lättnad i förräntningsskyldigheten genom avskrivningsåtgärder

eller eljest skulle beredas kraftverksrörelsen i fråga om

anläggningar, vilka i arbetsmarknadsreglerande syfte utförts tidigare än

normalt. Härigenom skulle, såsom utredningen framhåller, en anpassning i

ökad omfattning underlättas av vattenkraftsutbyggnaderna efter arbetsmark - nadsförhållanden m. m. utan att ogynnsamt beröra vattenfallsverkets intressen

såsom affärsdrivande verk utan monopolställning.

I detta sammanhang uttalar sig kommissionen även för att arbetet på tillskapandet

av ett större flygfält för interkontinental flygtrafik påskyndas.

Den ifrågasätter huruvida icke en viss investeringsreserv finnes tillgänglig

på andra områden än som inventerats i de berörda utredningarna. Vidare

går den in på möjligheten av en komplettering av investeringsreserverna

med statsbeställningar och andra åtgärder som äro ägnade (dt bereda sysselsättning

inom industrier som icke direkt beröras av anläggningsarbetena. Den

anför därvid i huvudsak följande.

De i utredningen upptagna investeringsprojekten utgöras i huvudsak av

anläggningsarbeten, vilka endast stiina anspråk på begränsade sektioner av

industrien. Med tanke på den avgörande roll för sysselsättningen under en arbetslöshetskris,

som tilldelats bostadsbyggandet och som riktar sig till i stort

sett samma områden av industrien, föreligger risk för ali arbetstillfällena,

trots de indirekta sysselsättningsskapande verkningarna spridas alltför ojämnt

inom näringslivet. Särskilt torde förefinnas en viss risk för att de arbetslöshetsbekämpande

åtgärderna alltför starkt komma att koncentreras till byggnads-

och anläggningsarbeten. Kunde man i viss mån motverka nedgången

av produktionen inom den normala industrien, vunne man därigenom att

man icke behövde sätta i gång vissa offentliga arbeten, vilkas värde ur allmänna

synpunkter kunde diskuteras, samtidigt som onödigt stora rubbningar

på arbetsmarknaden undvekes.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande,

huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa

grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av industriprodukter,

varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruksmaskiner

och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts,

att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande

behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industribeställningar.

Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna

inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med

inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa

inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som

upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att

här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställning

till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.

Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kommissionen

följande.

Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga investeringsbehov,

arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka

i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i september

månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av

ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att

ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hushållningssällskapen

och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbetet.

Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens

och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke

minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna inventering

av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kommissionen

erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast

möjligt böra förverkligas.

I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning,

kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för

jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakttagas

när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättringsåtgärder

vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke

önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en

allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast

möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jordbrukskommitté

är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser härför.

I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är

återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jordbrukets

drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Däremot

böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna

understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för samma

ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså

måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträckning

tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande

jordbruks framtid som självständig brukningsdel.

Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen

följande uttalande.

Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver

inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunni. Muj.ts proposition nr 281.

11

näringslivet genom investeringar av föreslagen art utjämna konjunkturerna.

Sådana konjunkturutjämnande investeringar äro naturligen även av stor nationalekonomisk

betydelse. Genom dylika åtgärder kan även — i mera begränsad

omfattning — en utjämning ske av säsongvariationerna, när det

gäller arbetstillgången i skogarna. Kommissionen vill emellertid understryka

att det är investeringarnas konjunkturutjämnande betydelse, som i detta

sammanhang måste komma i betraktande. Det bör måhända här också påpekas

att en sådan efterkrigssituation kan tänkas uppkomma, då man till följd av

bränslebrist skulle kunna sysselsätta även andra än yrkesvana skogsarbetare

i skogarna.

Kommissionen går efter den här refererade mera principiella diskussionen

över till frågan om planeringsarbetets tekniska fullföljande och investeringsverksamhetens

administration. Den anför härom följande.

Beträffande detaljplaneringen av här avsedda arbeten är kommissionen

angelägen att betona att denna bör ske i sådan takt att arbetena kunna sättas

i gång, därest redan under början av nästa budgetår arbetslöshet skulle uppstå.

Kommissionen önskar därjämte understryka vikten av att man erhåller en

kartläggning efter geografiska grunder av de ifrågasatta arbetena. Denna redovisning

bör sammanställas med olika alternativa prognoser rörande den sannolika

geografiska fördelningen av en kommande arbetslöshet. En fortlöpande

redovisning bör ske av planeringsarbetet så att därav framgår, vilka arbeten

.sorn äro detaljplanerade och färdiga att sättas i gång. Det fortsatta planeringsarbetet

bör enligt kommissionens mening i första hand ta sikte på särskilt

konjunkturkänsliga områden. Kommissionen, som här icke vill gå in på en

detaljdiskussion av förslagen till statsbidrag till planeringskostnadema, önskar

framhålla att systemet med sådana bidrag bör utformas så, att det befordrar

en önskvärd skyndsamhet, när det gäller planeringsarbetets lokala fullföljande.

Beträffande den administrativa organisationen av investeringsplanernas genomförande

har investeringsutredningen framkommit med förslag till ärendenas

beredning inom Kungl. Maj:ts kansli genom en investeringsberedning

liknande den för närvarande fungerande byggnadsberedningen inom socialdepartementet.

Kommissionen, som instämmer i utredningens uppfattning

i fråga om behovet av en omorganisation i detta avseende, har genom en särskild

inom kommissionen utsedd delegation tagit upp vissa av de med en sådan

omorganisation förbundna problemen till behandling. Detta arbete har emellertid

icke fortskridit så långt, att det nu kan motivera ett slutligt ställningstagande.

Frågor rörande allmänna arbeten handläggas nu inom olika departement,

social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, varvid

huvudparten dock kommer på kommunikationsdepartementet. Därav följer

alt för närvarande svårigheter uppstå att åstadkomma en effektiv samordning

av sådana frågors behandling. Den centrala ledningen av dessa frågor synes

även i fortsättningen böra förläggas till Kungl. Maj:ts kansli. Del kunde

tänkas att det skulle visa sig lämpligt att för detta ändamål inrätta ett särskilt

departement. Med hänsyn till att ett stort antal problem rörande den

departementala organisationen därvid .skulle väckas, vill kommissionen dock

icke nu förorda en sådan lösning. Eftersom en åtminstone temporär lösning

nu kräves, synes det kommissionen lämpligt alt följa den av utredningen föreslagna

linjen, som skulle göra det möjligt att genom ett organ centralt samordna

ämbetsverkens investeringsplaner. Ett dylikt centralorgan, en investeringsberedning,

borde handlägga också frågor rörande statsanslag lill investe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartementets

statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsberedning

komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli

ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan.

Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att

det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna investeringsberedningen

klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att bereda

de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande licenslagstiftningen

bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsberedningens

tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt

inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nödvändigt

material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma

en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstillstånd

söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så

avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott,

medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjutning

har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstillstånd

numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägenhetsgrad

varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedömningsgrunder

icke skulle ha beviljats.

För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter,

där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önskvärd

omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföretag,

har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke materialkrävande

grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat

igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta synnerligen

önskvärda.

Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer markerad,

för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan materialbristen

alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhållanden

automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade

med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investeringsberedningen.

Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ,

vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid

sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa

omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan

om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens förhållande

till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden.

Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp

frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen.

Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare

administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större

befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av arbetet

inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område,

icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen.

Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknadskommissionen

till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna

förslaget rörande den lokala organisationen.

Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av arbetskraftens

rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller

att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu

vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

13

hand arbetskraftsbehovet för de normala produktiva arbetena tillgodoses och

att först i andra hand allmänna arbeten igångsättas för att absorbera ledigbliven

arbetskraft. Omställningen efter krigets slut torde resultera i vissa

strukturella förändringar i fråga om arbetskraftens lokala fördelning och

yrkesfördelning. Arbetsmarknadspolitiken bör därför utformas så att detta

icke hindras utan så vitt möjligt främjas. Beträffande frågan örn sättet för

uttagning av arbetskraft, som icke behandlats i vederbörande utredningar,

förutsätter kommissionen att från arbetsmarknadskommissionens sida förslag

kommer att utformas.

Kommissionen har i fråga örn bidragsgrunderna begränsat sig till att uttala,

att man — med bevarande av en möjlighet till differentiering av bidragen

— i ett gynnsamt sysselsättningsläge systematiskt bör eftersträva en sänkning

av bidragsnivån. Det bör vidare, framhåller kommissionen, vid förslagens

närmare utformning observeras, att de högre bidragen äro av extraordinär

natur och avpassade för en krissituation.

Sammanfattande uttalar kommissionen, att den tillstyrker, att Kungl. Maj :t

i enlighet med de förslag, som framlagts genom vederbörande utredningar,

av riksdagen för budgetåret 1944/45 på beredskapsstat äskar medel, avsedda

att vid behov användas för igångsättande och utförande av i utredningarna

föreslagna arbeten. Kommissionen understryker i samband därmed vikten

av att möjligheter hållas öppna för en senare avvägning mellan de olika

investeringsobjekten.

Kommissionen tillstyrker vidare, att frågan om organisationen för investeringsplanernas

genomförande temporärt löses i enlighet med de riktlinjer,

som i investeringsutredningens betänkande och av kommissionen skisserats.

Slutligen har kommissionen framlagt förslag om att å den allmänna

beredskapsstaten uppföres ett ospecificerat anslag för finansiering av olika

med fredsberedskapen sammanhängande ändamål, som framdeles kunna aktualiseras

och för vilka icke särskilda anslag beräknas å staten. Kommissionen

uttalar härom i huvudsak följande.

Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida de av investeringsutredningen

föreslagna och av kommissionen tillstyrkta anslagen på beredskapsstat — även

med tillvaratagande av möjligheterna till en senare smidig avvägning mellan

de olika investeringsobjekten och med utnyttjande av det för arbetsmarknadsreglering

utgående beredskapsanslaget — skulle kunna bereda utrymme

för nödiga åtgärder av olika slag till produktionens och sysselsättningens

uppehållande. Sådana åtgärder kunde behöva tillgripas i beredskapssyfte

redan innan en kris inträtt. Bl. a. har man åsyftat investeringar utanför de nu

föreslagna arbetena i syfte att inom landet möjliggöra framställning av produkter,

på vilka knapphet beräknas komma att råda och vilka äro väsentliga

för produktionens uppehållande. Investeringar av detta slag lia under krisåren

skett efter överenskommelse mellan skilda industriföretag och staten.

Denna metod bör även i fortsättningen komma till användning, där så är

möjligt, men motsvarande möjligheter äro icke att påräkna eller kriget med

hänsyn lil. a. till att de finansiella fullmakter, på vilka avtalen för statens

del kunnat grundas, i det väsentliga torde vara bundna vid förutsättningar,

som då icke längre äro uppfyllda. Vidare har det antytts som en utväg i

särskilda situationer att för undvikande av oekonomiska avbrott i en produk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 281.

tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina

produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en tillverkning

på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att

motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom statliga

beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter.

Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genomförande

av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet

bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen framdeles

skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med

förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt

till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av

det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som

kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver,

torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara

tillräckligt.

Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages

i anspråk, angelägenheten noga prövas.

Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor

att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet

av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka

medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.

Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar

Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen

är av följande innehåll.

Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst

betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens

och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt

belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och

andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara

motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett,

icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas

riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas.

Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas avriksdagen.

För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår

åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande

över investeringsutredningens betänkande anfört följande.

De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava

icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende.

Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande

till att beröra vissa avsnitt av betänkandet.

Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördelning

av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunkturutjämning.

Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i

denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas

för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga

om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksamhet.

Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en

utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

15

kostnader. Bland annat föreslås, att sådana bidrag skola kunna lämnas till

kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka äro villiga att vid de arbeten,

som projekteringen avser, mottaga arbetskraft från annan ort för själva

anläggningsarbetets utförande. Det synes antagligt, att därigenom antalet ar

besobjekt, som ställdes till förfogande, komme att öka, vilket i sin tur skulle

möjliggöra ett bättre urval av arbeten än hittills. Med hänsyn till kommissionens

erfarenhet angående svårigheter att vid en lokalt begränsad arbetslöshet

finna lämpliga objekt för beredskapsarbeten i närheten av den trakt,

där arbetslöshet råder, synes kommissionen genomförande av utredningens

förslag i denna del angeläget.

För den direkta ledningen av investeringsplanernas genomförande har investeringsutredningen

funnit en särskild organisation, investeringsberedningen,

böra upprättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Kommissionen vill för sin del

förorda, att åtgärder för realiserande av detta förslag vidtagas snarast möjligt.

I detta sammanhang vill kommissionen nämna, att den funnit behovet

av en samordning länsvis av förberedelserna för en eventuell kris på arbetsmarknaden

motivera en omorganisation av länsarbetsnämnderna och framlagt

förslag därom till chefen för socialdepartementet.

Investeringsutredningen berör i slutet av sitt betänkande frågan örn sättet

för uttagande av arbetskraft till de arbeten, som upptagits i investeringsreserven.

1 kommissionens uppdrag att utreda frågorna angående formerna för

statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa innefattas jämväl

denna fråga, och kommissionen avser att snarast möjligt ingiva förslag till

bestämmelser rörande uttagande av arbetskraft till ifrågavarande arbeten.

I yttrande över investeringsutredningens betänkande har statens industrikommission

lämnat en översikt över försörjningsläget nied avseende

å olika materialier, av vilka behov skulle komma att föreligga vid

ett genomförande av utredningens förslag. Denna översikt torde få överlämnas

till vederbörande riksdagsutskott. I detta sammanhang må endast återgivas

de allmänna reflexioner till vilka industrikommissionen funnit anledning.

Kommissionen har såsom ett led i fredsutredningarna beräknat behoven

av olika råvaror i händelse av full industriell sysselsättning vid mera normal

produktionsinriktning samt undersökt, i vad mån dessa behov kunna tillgodoses

genom inhemsk produktion. Om full industriell sysselsättning icke kommer

att råda efter ett vapenstillestånd och den föreslagna investeringsreserven

därför i motsvarande mån kommer till användning, kommer behovet av

importerade råvaror att bero på omständigheterna i det särskilda fallet eller,

närmare bestämt därpå, huruvida genom bortfallandet av industriell produktion

mer eller mindre råvaror inbesparas än de arbeten i investeringsreserven

kräva som sältas i stället. Något bedömande av dessa behovs storlek kan därför

enligt kommissionens mening i närvarande stund överhuvud taget icke ske.

Det kan också tiinkas, att investeringsreserven under instundande budgetår

lior komma till användning trots att vapenstillestånd icke inträtt. Så kan bliva

förhållandet örn en större arbetslöshet skulle uppstå exempelvis inom skogsindustrierna.

Kommissionen understryker, att det för ett dylikt fall är ytterst

angeläget att den föreslagna grovarbetsreservcn utnyttjas i stället för att de

arbeten i investeringsreserven som kräva viktiga och knappa råvaror skulle

komma lill utförande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Departementschefen.

Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktionen,

som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på

arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som

bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och

föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnyttjad

arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdepartementet

framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av

de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under

alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik

för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn

till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknadsläget

efter ett vapenstillestånd.

Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand

bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som

förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal

produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbetslöshet,

om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den

friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produktionsförnödenheter

och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställning

i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera

permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke

underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan

skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna framstår

planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas

såsom sysselsättningsobjekt.

Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra planläggas

och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte,

endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda

näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otillräckliga

för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart,

att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft

måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes,

så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I

det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investeringsreserv

har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från

arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse

rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorganisatoriska

åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad

rörlighet på arbetsmarknaden.

Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

17

som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker

en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen

omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sovring.

Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika principproblem

upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande

i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Planläggningsarbetet

på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären

av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva

framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse,

att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det framlagda

investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspolitik

förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en anpassning

kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess

sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda

planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas

effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna

kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att

arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss utsträckning

icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare

kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva

otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättningssyfte.

Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda

att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning

och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är

naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bristande

materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat

starkt begränsande.

Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika

områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke

kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att

arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning

kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens

ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller

kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas framträda

i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna undanröjas

fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och

sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning understryka

önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en

koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättningsobjekt.

Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden

kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betraktas

såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun
II

i hang lill riksdagens protokoll loit,, / sand. Nr 2S1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår.

Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel

för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punkter

böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid kompletteras

med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda

inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med

hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade

risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna

äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill

jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra förorda,

att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utredningarna

godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag

till allmän beredskapsstat.

De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft

det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen

örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anläggningsarbeten,

dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering

av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande.

För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för

innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detaljplanering

som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb

takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana inventeringar

och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplettering

av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit,

att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finansiering

av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna

finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap.

För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organisatoriskt

underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administrationen

av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det

skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga

kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en

särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och

tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde

få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör planeringsarbetet

fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild

organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kostnaderna

för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna beredskapsstaten.

Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag

framlägges i annat sammanhang.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av

investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det arbetsprogram,

som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna,

när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

19

har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet,

sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit underkastas

en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag

framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten

inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om

att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet

av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena sidan

arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tänker

härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbyggnadsverksamhet,

som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och

å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills medhunnits.

Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på

arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man

i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära framtid,

även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl.

Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika arbeten

som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur granskningen

av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen,

ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i programmet

och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag

till vad därvid anförts.

I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av

riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang

beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestridas

från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ordning

böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få behandlas

i anslutning därtill.

Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra

vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsutredningen

närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda

önskemål.

Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och detsamma

gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket —

varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnadsverksamheten

till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka

konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssynpunkt

ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nödvändigt,

alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad

investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta

kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med

föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande högkonjunkturer,

genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under lågkonjunkturerna

än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets synpunkter

möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxehöjning.

För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket

skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den

under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets

räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för

verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Under

frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångstiden

finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsverket

eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom

icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedelbar

avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågavarande

övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds.

Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen

av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har

jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens

ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsättningarna

för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsverket

icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra

bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av

sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksamheten

till vilka jag i det följande återkommer.

Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge

upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan

den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra

belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resultaten

av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än

exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunktur

under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för

verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam,

om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för produktiv

verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning —

såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbesparing.

I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkostnader

som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska

skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för avskrivning.

Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel

kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en

prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader

böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hithörande

förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de

olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med

jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställande

kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats

genom de senaste budgetomläggningarna.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

21

jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budgettekniska

utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste

fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositionsregler.

Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga

att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris.

Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid

förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten

i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgivande

därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att

tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden.

En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, enligt

vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så

stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt

begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbetskraft.

En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro

av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen infogas

i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge

komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera

normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena

skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt.

Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit

under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande dällin inhämtades.

För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde

anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsanslag,

som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt

för dessa arbetens vidkommande.

Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia synpunkterna

på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena sidan

har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen närmast

vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större

olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att belasta

riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en ändring

inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt framträdande,

örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och

under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på

en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra

sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en

sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motiverar,

alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen

äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispositionsreglerna

kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna

uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärkning

av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl Maj:ts proposition nr 281.

tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt belopp

utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens

hörande.

Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har

ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid

ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med

utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas

å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmarknadsläget

det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen sålunda

bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de

anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget

synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge

nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vunna

erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna

att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budgetår

av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av

de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose.

Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna

med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen sådana

anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för

avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogrammet

och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra

i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap

och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare anslagen

till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna

arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investeringsverksamheten.

När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av

beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med

skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater.

Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är sålunda

ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i

administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen

i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive föredragande

ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade

allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar.

Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart

böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin helhet

böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena

det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det

påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgärder

samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förutsättningen,

att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till

anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att

riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

23

det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag

eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållande

understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skilda

sakliga dispositionsförutsättningar.

Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För anslagen

å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositionsregler

som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.

Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här förordat

och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag

på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbörande

föredragande (bil. 1—16).

Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I uppföras

anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat

II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274

miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad

i det föregående anförts,

a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efterrättelse

från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å

staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters förfogande

från och med samma tidpunkt,

b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efterrättelse

från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och

med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen

till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande

planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller

arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den

mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, beträffande

vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att

de må disponeras för därmed avsedda ändamål,

c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är samlad,

under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda,

fastställa allmän beredskapsstat III att lända till

efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det påkallar,

samt ställa de å staten uppförda anslagen till vederbörande

myndigheters förfogande för därmed avsedda ändamål,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I

må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsättning

att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen

ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

ALLMÄN

FÖRSLAG

TILL

BEREDSKAPSSTAT

FÖR BUDGETÅRET

1944/45

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

27

Allmän beredskapsstat I.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

V. Socialdepartementet................. 28 000 000

VI. Finansdepartementet................. 310 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet............. 4 000 000

Kronor

342 200 000

Summa

342 200 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, för- slagsvis ..................................

G. Diverse.

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m., förslagsvis ...........................

20 000 000

8 000 000

Summa i

VII. Finansdepartementet.

28 000 000

Kronor

Kronor

E. Diverse.

Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap, för-

slagsvis ....................................

100 000 000

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete,

förslagsvis..................................

200 000 000

Planering av allmänna arbeten, förslagsvis........

10 000 000

Kostnader för administration av investeringsverk-

samheten m. m., förslagsvis..................

200 000

Summa

310 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

J. Yrkesundervisningen.

Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., förslagsvis

4 000 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

29

Allmän beredskapsstat II.

Driftbudgeten.

........................... ■ ......... .......................

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet................ 780 000

V. Socialdepartementet.................. 45 704 700

VI. Kommunikationsdepartementet........ 63 000 000

IX. Jordbruksdepartementet............... 13 900 000

X. Handelsdepartementet ................ 17 000

Kronor

123 401 700

Summa

Kapitalbudgeten.

123 401 700

Kronor

I. Statens affärsverksfonder..............................

27 635 000

II. Luftfartsfonden.......................................

2 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.........................

6 507 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond........................

1 700 000

V. Statens utlåningsfonder................................

25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd...............................

90 000 000

Summa

153 542 500

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

!

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Sjökarteverket:

Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg .....

780 000 1

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

.

25 000 000

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden..............................

15 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.......

3 000 000

18 000 000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Centraltvättstuga för personal m. m.........

45 000

Fattigvård och barnavård:

Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem.....

322 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem .

337 700

659 700

Säger

43 704 700

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

31

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

S/ ukvärdsanstalterna :

övriga, egentliga sjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter....................

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

Bidrag till uppförande eller inrättande av epide- misjukhus ................................

Kronor

Kronor

i

1 000 000

200 000

200 000

1 400 000

600 000

Förlossningsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss- ningsanstalter ............................

Säger

2 000 000

Summa

46 704 700

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik- nande samhällen, där kronan är väghållare:

Nyanläggning av bygdevägar.................

8 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar..............

2 500 000

Byggande av huvudvägar....................

20 000 000

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar..

6 000 000

36 500 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator.......

10 000 000

I Diverse ändamål:

Byggande av broar..........................

1 000 000

Vissa vägbeläggningar.......................

11 500 000

12 500 000

Hamnar och farleder.

Bidrag till handelshamnar och farleder...........

1 000 000

Vatten- och avloppsledningar.

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled- ningar .....................................

3 000 000

Summa

68 000 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

IX. Jordbruksdepartementet;

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantinannanäringar m. m.

i Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor.........................

2 000 000

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område....................................

6 000 000

2 000 000

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering......

Säger

8 000 000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund- förbättringar m. in.

Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt- ningar på landsbygden.......................

400 000

J. Skogsväsendet.

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m........

3 500 000

Summa

13 900 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............

17 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

33

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg..........

270 000

Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden..........

25 000

Telefonstationsbyggnad i Värnamo . ............

315 000

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf- väsende ....................................

300 000

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi- kerade järnvägar:

Bangårdar:

Spåranordningar ................ 2 400 000

Tegelbackens reglering............ 1 000 000

910 000 1

3 400 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Fortsatt anläggning av dubbelspår . 1 500 000

Ny tunnel mellan Tomteboda och

Hagalund..................... 1 000 000

2 500 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

Diverse åtgärder för spårförstärkning........

1 000 000

1

Husbyggnader:

Bostadshus...............................

100 000

I

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Ny marketenteribyggnad i Notviken.........

150 000

Elektrifiering:

Förberedande arbeten för elektrifie- ring av ostkustbanan med bilinjer 5 000 000

Förberedande arbeten för elektrifie- ring av linjen Uddevalla—Ström- stad med Smedberg—-Lysekil .... 1 500 000

6 500 000

1

13 650 000

Bullande materiel.............................

12 000 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

1 000 000

E. Domänverket.

Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs

och vårdanstalten å Hall.....................

26 650 OOO

75 OOO

Summa

27 635 000

Bihang till riksdagens protokoll 194A. 1 sami. Nr 281.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Muj:ts proposition nr 281.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser.......

2 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall.

162 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus

vid Strängnäs............................

120 000

Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i

Lund....................................

250 000

Renovering och ombyggnad av ekonomibyggna- den vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg......

560 000

Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå . . .

1 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

233 000

2 163 000

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvar- teret Lejonet i Stockholm..................

400 000

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.

450 000

Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö......

850 000

Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendom- stol i kvarteret Palmen i Vänersborg........

290 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad ....

780 000

2 770 000

Ecklesiastikdepartementet:

Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala............

132 500

Förvärv av mark till institutionen för ärftlig- hetsforskning vid Lunds universitet.........

80 000

Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek- niska högskola............................

1 000 000

1 212 500

Handelsdepartementet :

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............

200 000

Summa

6 507 500

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

35

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

j Kronor

Kronor

Flygförvaltningens delfond:

Markförvärv för flygfält......................

1 700 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be- medlade, barnrika familjer.................

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden...........................

8 000 000

23 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden......................

2 000 000

Summa

25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

! Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

80 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

3 000 000

Lån för uppförande och förbättring av lantarbe-

tarbostäder.........................

2 000 000

!

Lån för bostadsförbättringsverksamhet.

5 000 000

90 000 000

Summa

90 000 000 |

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

37

Allmän beredskapsstat lil.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

V. Socialdepartementet................

. 233 586 500

Kronor

VI.

Kommunikationsdepartementet......

. 143 501 000

VIII.

Ecklesiastikdepartementet...........

. 20 141 000

IX.

Jordbruksdepartementet.............

. 31 493 000

X.

Handelsdepartementet..............

3 349 000

432 070 500

Kapitalbudgeten.

Summa

432 070 500

Kronor

I. Statens affärsverksfonder............................. 128 720 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond....................... 7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond...................... 12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.............................. 31 300 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................ 41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket...................... 500 000

VIII. Diverse kapitalfonder................................ 1 400 000

Summa ! 223 345 500

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

" - ......■■

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.. .

200 000 000

Förbättrande av bostadsförhållanden m. m.:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ..............................

20 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.......

12 000 000

Bidrag till anordnande av allmänna samlingslo- kaler ....................................

1 000 000

33 000 000

Blindvård:

Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i

förskolåldern.............................

72 000

Fattigvård och barnavård:

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem . .

114 500

Säger

233 186 500

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvärdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande, inrättande‘eller inlösen

av vårdhem för lättskötta sinnessjuka.......

300 000

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka....................................

100 000

Säger

400 000

Summa

233 586 500

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunut. Maj.ts proposition nr 281.

39

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik- nande samhällen, där kronan är väghållare:

Nyanläggning av bygdevägar...............

16 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar............

6 000 000

Byggande av huvudvägar..................

38 000 000

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

12 500 000

72 500 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator.......

22 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar........

3 000 000

i Diverse ändamål:

'' Stensättning av vägar och gator..............

5 800 000

Byggande av broar..........................

2 100 000

Vissa vägbeläggningar.......................

6 400 000

14 300 000

Hamnar och farleder.

•

lil 800 000

Bidrag till handelshamnar och farleder...........

9 000 000

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder................................

1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-

stödda fiskehamnar.........................

3 500 000

14 200 000

Vatten- och avloppsledningar.

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled-

ningar.....................................

17 000 000

Säger

143 000 000

D. Byggnadsväsende^

Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. . . .

150 000

Iståndsättning av uthyrningsfasligheter vid Drott-

ningholms slott.............................

218 000

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott........

99 000

Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott.........

34 000

Säger

1

501 OOO

Summa

! 143 501 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

C. Kyrkliga ändamål.

Kronor

Kronor

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö........

120 000

D. Akademier m. m.

Akademien för de fria konsterna med konsthög- skolan:

Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.......

21 000

J. Yrkesundervisningen.

Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa..........

20 000 000

Summa

20 141 000

IX. Jordbruksdepartementet.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

Kronor

Kronor

lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan:

Byggnadsarbeten...........................

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten...........................

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor.........................

208 000

860 000

2 200 000

Säger

3 268 000

E. Hästavel- och boskapsskötsel m. m.

Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten...........................

25 000

G. Lanthushållning i allmänhet.

; Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område....................................

18 000 000

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering......

4 000 000

Säger

22 000 000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnahemsbildning:

Byggande av odlingsvägar...................

Bidrag för anläggande av gemensamma tvätt- inrättningar på landsbygden ...............

900 000

800 000

Säger

1 700 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

41

Kronor

Kronor

J. Skogsväsendet.

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m........

Bidrag till byggande av cykelstigar..............

3 500 000

1 000 000

Säger

4 500 000

Summa ;

31 493 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............

349 OOO

F. Diverse.

Avsättning till fonden för idrottens främjande ....

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande..

1 500 000

1 500 000

Säger

3 000 000

Summa

3 349 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

---

Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm......

750 000

Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.. .

200 000

Posthusbyggnad i Huskvarna..................

375 000

Posthusbyggnad i Skellefteå....................

875 000

Posthusbyggnad i Stomman...................

180 000

Ombyggnad av posthuset i Luleå...............

180 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

1 000 000

i 3 560 OOO

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm...........

110 000

Telefonstationsbyggnad i Enköping.............

315 000

Telefonstationsbyggnad i Katrineholm...........

360 000

Telefonstationsbyggnad i Borgholm.............

300 000

Telefon- och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby

315 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Västervik..................................

225 000

Telefonstationsbyggnad i Ystad................

440 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan..............

475 000

Telefonstationsbyggnad i Skara................

425 000

Telefonstationsbyggnad i Hagfors..............

370 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne................

300 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga...............

310 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Ljusdal....................................

100 000

Telefonstationsbyggnad i Sollefteå..............

375 000 i

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn ....

500 000 j

Förråds-, garage- oell verkstadsbyggnad i Norr-

köping....................................

420 000 1

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .

420 000 |

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle . .

420 000

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors.......

260 000

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

väsende ....................................

3 800 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

4 000 000

14 240 OOO

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-

lterade järnvägar:

Bangårdar:

Spåranordningar................. 3 200 000

Gångbroar och gångtunnlar....... 1 500 000

Vissa bangårdsarbeten............ 1 400 000

6 100 000

i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

43

Kronor

Kronor

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Fortsatt anläggning av dubbel- spår ......................... 21 500 000

Linjeomläggningar.............. 3 475 000

Anordnande av nya grusgropar ... 350 000

25 325 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

Diverse åtgärder för spårförstärkning........

1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m.................

200 000

Husbyggnader:

Stationshus m. m.........................

7 400 000

Telefonanläggningar och kabelarbeten.........

1 200 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift............

3 625 000

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Magasinsbyggnad i Örebro ...... 225 000

''tillbyggnad av vagnverkstaden i

Bollnäs...................... 100 000

325 000

Elektrifiering:

Elektrifiering av linjen Lund—Käv- linge—Landskrona med Lands- krona—Billeberga ............ 6 000 000

Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla . 12 000 000

18 000 000

3 750 000

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre

arbeten..................................

500 000

67 425 000

Rullande materiel.............................

23 000 000

Autoinobiltrafik:

Garage- och verkstadsbyggnader..............

1 210 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

5 285 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Kraftstation vid Forsmoforsen...... 5 000 000

Kraftstation vid Hölleforsen........ 3 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stads-

forsens kraftstation.............. 2 000 000

Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och min- dre regleringsföretag m. m........ 1 000 000

11 000 000

96 920 OOO

Distributionsanläggningar och därmed samman- hängande arbeten vid statens kraftverk........

3 000 000

14 000 000

14 OOO OOO

Summa!

128 720 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

1

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad........

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-

32 000

ten å Skenäs.............................

i Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet

82 500

i Sundsvall...............................

72 000

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäk- tet i Hudiksvall...........................

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

64 000

i Visby..................................

45 000

295 500

Socialdepartementet:

Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjuk- hus vid Strängnäs.........................

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid

1 380 000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik...........

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipe-

63 000

holms sjukhus i Lund ....................

880 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes-

92 000

sjukhus..................................

200 000

2 615 000

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg.....

590 000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län ....

290 000

Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad........

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid sta-

325 000

tens väginstitut...........................

60 000

1 265 000

Finansdepartementet:

1

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbe-

vakning..................................

120 000

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket ....

i Ombyggnads- och installationsarbeten i byggna-

440 000

den för kemiska institutionen vid universitetet

i Uppsala................................

140 000

Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid uni-

versitetet i Lund..........................

785 000

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk- ning vid Lunds universitet.................

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

360 000

universitetet i Lund......................

525 000

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola.................................

63 000

Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folk-

skoleseminariet i Uppsala..................

45 000

2 358 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

45

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.

70 000

Handelsdepartementet:

Salierhetsanstalter för sjöfarten...............

924 000

Summa

7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor j Kronor

Arméförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för armén..........

5 475 000

Marinförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för marinen..........

4 037 000

Flygförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.......

3 240 000

Summa

12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer...............

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden...........................

10 000 000

25 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden ......................

3 000 000

Frukt- och potatislagerhusfonden ............

.800 000

Spannmålslagerhusfonden ....................

500 000

Egnahemslånefonden........................

2 000 000

0 300 000

Summa

31 300 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

j Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar- bostäder ..................................

Lån för bostadsförbättringsverksamhet........

Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

20 000 000

9 000 000

3 000 000

7 000 000

2 000 000

41 000 000

'' Ecklesiastikdepartementet:

Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd- lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten .

20 000

Summa

41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1 Kronor

1

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j

rådsfond.................................

500 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor 1 Kronor

1

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . .

1 400 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

47

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till

styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning

överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43

framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg

bland annat följande.

Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade

räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k.

mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mätningsförrättare

och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens fastställande

hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21

mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra

mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmätningsfartyg,

Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något

sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg.

Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i

ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarteverket

1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa utredningar

hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet framhållits

nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och ökades.

I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att

numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter

stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den invändningen.

dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt

förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjökarteverket.

Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera,

att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en

helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke

lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter föreslagen

överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som

det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda

fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående ersättningsbyggnad

för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde

måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna

motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika

landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall

måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve

sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett logementsfartyg,

vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landförläggning

bleve i regel även mera oekonomiskt.

I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/

44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande.

I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren

1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga

fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget

Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen

besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en iståndsättning

av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i

stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanläggning,

dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggningsförhållanden

för underofficerare och manskap. Till undvikande av missförstånd

beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas,

att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sanitära

m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap,

vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte

nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett förrådsrum,

bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta

förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detaljberäkningar

och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats

betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom fartygets

livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av

denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att iståndsätta

Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn

nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara,

enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn fartyget

vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kustmätning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

49

Med stöd av det anförda hemställdes, dels att 750 000 kronor, xdgörande

hälften av den beräknade kostnaden för ett nytt kustmätningsfartyg, dels

200 000 kronor för iståndsättning av sjömätningsfartyget Svalan måtte ställas

till sjökarteverkets förfogande för budgetåret 1943/44.

Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majds åtgärd.

Av sjökarteverkets skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1944/

45 inhämtas i förevarande hänseende bland annat följande.

Ehuru såsom tidigare framhållits behov förelåge av nytt kustmätningsfartyg

för åtta mätningsenheter hade med hänsyn till försör jningsläget även

andra utvägar till frågans lösning prövats. Det vore sålunda i nuvarande

situation tänkbart att i stället för det tidigare föreslagna fartyget för åtta

mätningsenheter bygga ett fartyg för allenas fyra mätningsenheter, vilket j

så fall borde dimensioneras så att det kunde passera Göta kanal. Härigenom

vunnes dels ytterligare en reduktion av kostnaderna och en minskad åtgång

av järn, enär ett dylikt fartyg kunde byggas enligt bestämmelserna för så

kallad kustfart, dels att fartyget vid behov kunde användas för mätningar

j insjöarna. Vidare borde uppställas som villkor att bostadsinredningen skulle

tillfredsställa rimliga nutida fordringar, att nödiga verkstadsutrymmen skulle

finnas samt att en mätningsbåt av största storleken skulle kunna tillfälligt

lyftas för översyn eller reparation. Ritning och specifikation till ett dylikt

fartyg hade utarbetats. Totalkostnaden inklusive utredning, nautisk utrustning,

ritningar m. m. uppginge till 580 000 kronor och borde fördelas på

två budgetår.

Med tanke på rådande plåtknapphet hade även undersökts möjligheterna

att bygga fartyg av trä eller betong. Slutligen hade undersökts i vad mån

kostnaderna influerades genom att bygga fartyget utan eget framdrivningsmaskineri,

i vilket fall förutsatts, att alla förflyttningar måste göras genom

bogsering. Resultatet av undersökningen hade emellertid utvisat, att ett fartyg

av betong eller trä, dimensionerat för Göta kanal, icke kunde rymma fyra

mätningsenheter. Anskaffningskostnad per mätningsenhet bleve för järnfartyg

lägre än för träfartyg, sannolikt även lägre än för betongfartyg. Underhållskostnaden

för betong- och träfartyg bleve i gynnsammaste fall något

lägre, men samtidigt förelåge risk (bräckage och röta) att den kunde bli avsevärt

högre än för järnfartyg. Ett fartyg utan eget framdrivningsmaskineri

innebure möjligen reducerade kostnader men i alla andra hänseenden avsevärda

olägenheter.

Av det sagda syntes utan tvekan kunna dragas den slutsatsen, att om hänsyn

toges till alla på frågan inverkande omständigheter ett järnfartyg med eget

framdrivningsmaskineri borde förordas. Erforderlig järnmängd för ett dylikt

fartyg understege 100 ton, varför frågan örn dess byggande knappast

kunde påverkas av knapphet å järn.

I anslutning till det anförda borde emellertid erinras om att å ett dylikt

fartyg endast kunde förläggas fyra mätningsenheter. Enligt tidigare utredningar

angående ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg erfordrades dock

för närvarande utrymme för åtta mätningsenheter. Härav följde, att förut

begärt fartyg örn åtta mätningsenheter, trots därmed förenade olägenheter,

borde ersättas med två fartyg örn fyra mätningsenheter. Av statsfinansiella

skid ansåge sig verket för närvarande endast kunna hemställa örn anvisande

av medel för byggande av ett dylikt fartyg.

Enär verkets tidigare framförda äskande avseende 200 000 kronor för

islåndsättande av sjömätningsfartyget Svalan icke föranlett någon Kungl.

Majlis åtgärd och behovet alltjämt k varsi ode i full utsträckning hemställdes,

att följande belopp måtte upptagas för budgetåret 1944/45, nämligen

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. I sand. Nr 28/.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg
-

gande av ett nytt kustmätningsfartyg ................ kronor 290 000

För iståndsättande av sjömätningsfartyget Svalan ........ »__ 200 000

Summa kronor 490 000.

Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats

uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka varit

under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat

inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i

investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av

sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.

Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vattenområden,

varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant

undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmätningsfartyg,

vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrupper

(mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för

ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kustmätning

utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss

och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsarbetet

även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som sammanhänga

med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av annan

konstruktion än kustmätningsfartygen.

Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets

fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha

under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhållits.

Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte

kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation,

överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De utrangerade

fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik

mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har

vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmätningsfartyg

med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det

äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda

kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de

ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkommande

budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kunna

föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter

och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut

äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts

till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka,

att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att

bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

51

Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av

nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att

medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan

böra. upptagas till förnyad prövning.

Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätningsfartyg,

vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda

fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets

hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar förbättring

genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda

undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong

i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden ställer

sig mest ekonomiskt.

Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjökarteverket

utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av

kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till

200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts.

Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma

talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan komma

att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostnaderna

för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta.

I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så

omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke

synes behöva befaras.

För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsynpunkt.

Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik

reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna

räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man

ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare ersättningsbyggnad,

därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas

på obestämd tid.

Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närvarande

kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel

beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av

kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmätningsfartyg

för fyra mätningsenheter.

De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investeringsobjekt.

Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande

behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknadssynpunkt

lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrågasatta

arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och sålunda

hänföras till anslagsgruppen II.

I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömätningsfartyg

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av ..................kronor 780 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

53

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet

Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1, 2, 4—6 och

8—16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 3 och 7. Föredragandena

anföra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med beslut av

1943 års riksdag (prop. 316, rd. skr. nr 451) upptager den för budgetåret

1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under femte huvudtiteln

ett förskottsanslag av 50 000 000 kronor till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft. Från detta anslag har avsetts skola bestridas de regleringsåtgärder

på arbetsmarknaden, som visa sig nödvändiga för att tillgodose

viktiga produktionsområden med arbetskraft, främst skogsbruket och jordbruket.

Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av inkomsterna i

statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit, att anslag för berörda

ändamål för nästa budgetår uppföres å allmän beredskapsstat.

I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt en kortfattad berättelse för utvecklingen å arbetsmarknaden under

år 1943 ävensom beräkningar rörande medelsbehovet för arbetsmarknads
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen
-

reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för

innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av förslag

angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att framhålla,

att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårigheterna

att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat

väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogsbruket.

Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt,

behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förväntades

bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budgetåren.

Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av förevarande

anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från

anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för förflyttningsbidrag,

familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas

till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning

av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbetsblockorganisationen

samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kommissionen

ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga

samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet

under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sagda

utgångspunkter till 20 000 000 kronor.

Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha regleringsåtgärderna

på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden

med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår.

Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för

kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000

kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för

nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kommissionen

har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat beredskapskurser

för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservarbetskraft.

Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna

dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med

budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. Enligt

vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget

med cirka 2,5 miljoner kronor.

Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här avsedda

åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen

synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande ändamål

ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva

en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser

jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesiastikdepartementet

förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräkning

av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

55

av anslaget nu endast kan bliva approximativ, vill jag emellertid föreslå, att

anslaget bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet. Jag förordar

alltså att till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret

1944/45 beräknas ett anslag av 20 000 000 kronor.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å allmän

beredskapsstat I för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av förslagsvis ...... kronor 20 000 000.

[2.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Investeringsutredningen

har i sitt betänkande framlagt förslag rörande uppförande å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Utredningen har härvid hemställt, att anslaget upptages

med ett belopp av 225 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget ber

jag få hänvisa till utredningens betänkande (s. 255—258).

Erfarenheten har visat, att man måste räkna med befintligheten av en viss Departement*

arbetslöshet även under normala tider. De åtgärder av skiftande slag, som «*«/«"•

från statens sida ansetts böra vidtagas för arbetslöshetens bekämpande, ha

under de senaste åren finansierats från reservationsanslaget till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. Ett anslag med denna benämning har

av Kungl. Maj:t äskats å riksstaten även för budgetåret 1944/45.

Det å riksstaten uppförda anslaget avser att bemästra en arbetslöshet av

ungefärligen den storleksordning, som förekommit under de senaste åren.

Inträffar under budgetåret en mera omfattande arbetslöshetskris, kommer

sysselsättning att skapas genom igångsättande av en rad arbeten av skiftande

slag. I enlighet med investeringsutredningens förslag är avsikten att finansiera

dessa från speciella å beredskapsstat uppföra anslag. Beredskapsstatens

specificerade anslag komma alltså under en arbetslöshetskris att i

stor utsträckning bestrida kostnader för den typ av arbeten, som under normala

förhållanden bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.

Investeringsutredningen framhåller emellertid, att äten under en krissituation,

då beredskapsstatens anslag ställts till förfogande, ett behov föreligger

av ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Särskilda

anslag ha nämligen icke upptagits till alla sådana arbetsföretag, som kunna

befinnas lämpliga att igångsätla för alt skapa sysselsättning åt arbetslösa.

Särskilt bör observeras att vissa kommunala arbeten, som kunna vara av

betydande angelägenhetsgrad och lia stort värde som syssselsättningsobjekt,

sakna särskilda anslag å beredskapsstaten. Möjligheter att lämna bidrag

till sådana kommunala arbeten böra förefinnas. Vidare kan det visa sig

önskvärt att kunna företaga justeringar av gällande statsbidragsregler till ar
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena

utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig

särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kunna

komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskapsstatens

fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvändigt

att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad

medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En

dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrånkomlig,

om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igångsättandet

av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av

typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och

byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning.

På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å beredskapsstaten

uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från

den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kunna

komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att materialbristen

förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande

arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att

de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten

upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investeringsutredningen

beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till förfogande.

Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om

lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och då

jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att å

allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25

miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskapsstat

III.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett

anslag av .......................... kronor 25 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

ett anslag av........................ » 200 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[3.] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträffande

grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag

hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års

riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff.

jfr även kungörelsen nr 596/1943).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

57

Sedan chefen för finansdepartementet den 27 maj 1943 uppdragit åt 1942

års jordbrukskommitté att verkställa inventering av anläggningsarbeten inom

jordbruket, lämpliga för beredande av sysselsättning vid omfattande arbetslöshet

efter krigets slut, har kommittén den 22 september samma år avgivit

en promemoria i ämnet. Kommittén har i nämnda promemoria jämväl behandlat

frågan om upprustning av bostäderna vid jordbruken såsom lämpligt

arbetsobjekt.

Rörande behovet av en dylik upprustning anför kommittén (s. 17).

I samband med den särskilda folkräkningen 1935/36 gjordes en specialundersökning

av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Bostäderna hava

vid denna undersökning uppdelats i sex kvalitetsgrupper, varav kvalitetsgrupp

I omfattar de lägenheter, vilka betecknats som förfallna samt de därpå

följande grupp II—VI de lägenheter, som uppvisa allt färre av vissa angivna

brister. Kvalitetsgrupp VI omfattar sålunda goda lägenheter. Resultatet av

undersökningen framgår av följande sammanställning:

Bostäder för

Kvalitetsgrupp Hemmansägare stator» Samtliga

(3—99 ha åker) socialgrupper

I ......................... 131 16-3 15-1

II ......................... 3-8 15-3 7-0

III ........................ 15-6 28-7 18-6

IV ........................ 59-2 38-5 51-4

V ......................... 3-9 0-1 2-5

VI ........................ 4-4 1-1 5-4

Tillämpade på totala antalet bostadshus inom landet, bebodda av brukaren,

skulle inom storleksgrupperna 3—99 hektar åker cirka 40 000 st. vara förfallna

och cirka 60 000 st. mycket bristfälliga.

Sedan undersökningen verkställts, torde emellertid läget hava förändrats

genom de förbättringar av bostadshusen, som verkställts under senare år.

Sålunda kan nämnas att enligt uppgift av egnahemsstyrelsen lia under budgetåren

1933/34 t. o. m. 1941/42 beviljats sammanlagt 86 149 bostadsförbättringsbidrag,

17 700 nybyggnadslån och 2 974 förbättringslån. Huru många

bostadshus, som härigenom upprustats, är icke möjligt att exakt angiva men

torde uppgå till omkring 90 000 stycken. Någon uppdelning av bostäderna på

skilda socialgrupper är icke möjlig utföra utan synnerligen tidskrävande arbete

men då bland de beviljade ansökningarna ett mycket stort antal torde

avse icke jordbrukarbostäder torde många bostadhus vid jordbruk ännu

vara i bristfälligt skick. Därjämte hava bidrag utlämnats till upprustning av

lantarbetarbostäder.

Kommittén upplyser, att kommittén i syfte att erhålla en uppfattning av

omfattningen av de för närvarande planlagda förbättringsåtgärderna, som

icke förväntades bliva utförda under år 1943 och sålunda kunde betraktas

som en beredskapsreserv, införskaffat uppgifter från hushållningssällskap

och egnahemsnämnder. Härav framgår, att det största arbetsobjektet utgjordes

av bostadsförbättringarna, vilka beräknades kräva en arbetskostnad av

36 300 000 kronor, motsvarande ungefär 2 000 000 dagsverken vid ca 27 000

arbetsföretag. Omkring 11 000 personer beräknades erhålla sysselsättning

under antagande atl arbetena kunde utföras under ett år och pågå ungefär

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag

vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel.

Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt

för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovsprincipen

icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så

många arbetstillfällen som möjligt.

Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande

grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat,

att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knappast

kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifrågasättas,

att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500

kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal

för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke

bifallna ansökningar, syntes motivera detta.

Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättringsverksamhet

framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämnderna

arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke beviljats,

beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades

till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda

kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken.

Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300

kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar

bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl procentuellt

som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj.

kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt

större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44.

För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000

dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar).

I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs promemoria

har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland annat,

att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksamheten

och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och

avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad

arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd,

som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, utgjorde

en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring

1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emellertid

fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes

kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde anskaffas

borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av

vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållandevis

minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbruket.

Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bostadsförbättringsverksamheten

för att flera företag skulle igångsättas göras

något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 59

viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbetslöshet

satte in.

Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr

årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget

från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte

tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag

hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för

bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även

vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista

stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten.

Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättringsbidraget

i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbeten

inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget genomföres

inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde

lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där

den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskommittén

för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höjning

av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostadsförbättringar

i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor

jämte tillägg för vatten och avlopp.

Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuvarande

tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostadsförbättringsverksamhet.

Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av

arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbättringsarbeten

inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande

sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget

synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas

minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jämförelse

med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill

torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller inledande

av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå,

svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för

att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur

arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för

såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmänhet

bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bidrag

föreligger, tillgodoses.

.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna

beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte

en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat:

Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidraget,

bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt

för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle

vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med

hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämförelse

med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostadsbehovet

torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt

och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha

samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen anser

det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan

på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten

på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av

statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke

ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå,

torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten

och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga

4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verkställas

efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbättringsbidrag.

Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel

som bostadsförbättringsbidragsmedlen.

Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av

bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i

anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket

svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens omfattning

under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen behovet

för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav

5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa

ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljoner

kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbetsobjekt

motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekundära

arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944

avgivit yttrande i ärendet.

Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns

under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostadsförbättring,

som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit

den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög

sysselsättningsnivå efter kriget.

Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbygden

i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter.

I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel

nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersättas

med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisktekniska

detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men

dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda

investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts

skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bostadsstandard,

lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat

skötas med tillräcklig omsorg.

Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets

maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för

vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år,

har kommissionen biträtt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

61

Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvändigt

att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som representerades

av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre

enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kunna

åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles.

Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahemsstyrelsens

förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för

arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kriget

skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad

eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen tämligen

svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare definiera

vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel

syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna tillgodoses

genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättringslånen

syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider,

då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades.

I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle

få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller

kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge

utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahemslån,

tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala

utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett provisorium,

ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emellertid

samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjordes

mera enhetliga.

Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de förslag

örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den

föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de behov,

som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifrågasätta,

om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppförande

av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjligheten

att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otillräckliga

tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn

härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av styrelsen för Malmöhus

läns småbrukar förbund den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hemställts,

bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfogande

för bostadsförbättringar på landsbygden.

I yttrande över nämnda framställning har egnahemsstyrelsen hänvisat till

sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre

sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför- dragandet,.

bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bidrag,

18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av

jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gällande

grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden.

Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser

jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssynpunkt

befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna

kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra

vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att

Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet.

Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning

av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag.

Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverksproposition

framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt förslag

örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under

rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning

av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande

förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbetslöshetssituationen

kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden

behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidragen,

vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen

må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli

beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt,

då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu

ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att

Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra

i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag

böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rörande

höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdigställes

inom ett år.

Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande

den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett

mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej förelåge,

anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag,

att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den

ej ersätter en gammal byggnad.

I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag,

att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande

ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden utomordentligt

låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträckning

utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga

behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

63

årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp

för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbeloppen

skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk,

örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet

härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för

främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till

lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor.

Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den

betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med

ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den

mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å beredskapsstat

lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhet

7 miljoner kronor.

Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen,

anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma

utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt

vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark

stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder

gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under innevarande

budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetarbostadslån

å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag

å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett

att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av

5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av

300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att erinra.

Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra uppföras

å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det

för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang framställa

förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Bidrag till främjande av bostadsbgggande på

landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av .............. kronor 15 000 000

dels ock till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av..............kronor 20 000 000.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944

har statens byggnadslånebgrå framlagt förslag i fråga om uppförande å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för

förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhetsområde.

Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte

huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt

till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under

statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde

byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett sammanhang

under förevarande anslagspunkt.

Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostadsbyggandets

förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till

föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska

efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott

sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett

avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade

byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde

föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkomsterna

s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock

risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om

att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara

aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för innevarande

års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i

sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s.

ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande

arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utredning,

göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för

sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man

dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande

stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion,

överstigande 50 000 lägenheter för år.

Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvudsak

följande.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret

1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för bostadsanskaffningslån.

Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytterligare

betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning

av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor

för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det

nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande

medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

65

sökningar kommer alt mycket snabbt ökas långt utöver vad som motsvarar

en dylik anslagsökning, varvid man alltså på en gång skapar en viss arbetsreserv

och åstadkommer en önskvärd förbättring av här ifrågavarande familjers

bostadsförhållanden. Tydligt är emellertid att den arbetsmarknadspolitiska

effekten vid en dylik anslagsökning är förhållandevis ringa; enligt

byråns bedömande bör, örn behovet att skapa arbetstillfällen starkare accentueras,

beredskapsanslaget upptagas till samma belopp som föreslagits skola

anvisas å kapitalbudgeten, d. v. s. 30 miljoner kronor.

Det tilläggslånebehov, som uppstår vid en ökning av medelsanvisningen för

bostadsanskaffningslån i enlighet med vad i det föregående föreslagits uppskattar

byggnadslånebyrån vid det förra alternativet till 3 och vid det senare

till 5 miljoner kronor. Vidare torde för hyresrabatter böra upptagas ytterligare

omkring 1 respektive 2 miljoner kronor; sistnämnda belopp torde härvid

vara tillräckliga jämväl därest anslaget — såsom skett under de sistförflutna

budgetåren — belastas med utgifter för täckande av de onormalt höga

bränslekostnaderna.

1 fråga om anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem framhåller

byrån, att de skäl, som anförts till stöd för en utvidgning av verksamheten

för de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning syntes äga

giltighet även i fråga örn byggandet av pensionärshem. Byrån hade för den

skull ansett sig böra föreslå, att å beredskapsstaten för nästa budgetår anslag

uppfördes till bidrag till dylika hem. Den mycket betydande ökningen av

antalet ansökningar motiverade enligt byråns uppfattning, att anslaget i första

hand upptoges till åtminstone 5 miljoner kronor. För det fall att en verklig

arbetslöshetssituation kunde befaras inträda, ansåge sig byrån böra föreslå

en medelsanvisning för ändamålet av 15 miljoner kronor.

Vidkommande de anslag, som ha avseende å bostadsförsörjningen

i allmänhet, har byrån framlagt vissa alternativa uppskattningar

rörande lägenhetstillskottet under kalenderåren 1944 och 1945. Byrån yttrar

härom i huvudsak följande.

Det är givetvis förenat med avsevärda svårigheter att beräkna såväl omfattningen

av den bostadsproduktion, som kommer att igångsättas under återstoden

av detta år, som ock — framför allt -— huru stor del av sagda produktion,

som avses bli slutförd före årsskiftet. Enligt byråns uppfattning

torde man emellertid vid den nu medgivna vidgade byggnadslicensgivningen

böra uppskatta 1944 års lägenhetstillskott i tätorterna till omkring 40 000.

Förutsättningar för bedömande av det sannolika produktionsresultatet för

år 1945 föreligga ännu icke. Uppenbart är att rådande bostadsmarknadsläge

motiverar en kraftig ökning av bostadsbyggnadsverksamheten. Det synes

emellertid knappast antagligt, att materialförsörjningsläget inom kort så radikalt

förändras, att bostadsbristen kan helt hävas under nästkommande år;

den härför erforderliga stegringen i bostadsproduktionen skulle för övrigt få

en sådan omfattning, att den skulle kunna medföra risker för att den relativa

nedgång i bostadsefterfrågan, som på grund av demografiska förhållanden

sannolikt kommer att inträda under en icke alltför avlägsen framlid, får en

krisartad effekt på bostadsbyggnadsindustrin. Med hänsyn till vad sålunda

anförts anser sig byrån böra kalkylera med ett tillskott för år 1945 av högst

50 000 lägenheter i tätorterna; denna prognos vilar dock på det antagandet,

alt arbetsmarknadspolitiska skäl motivera en dylik produktionsökning. Därest

Bihang titt riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr USl. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med

ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter.

Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten

av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna

under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter.

En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadsproduktion,

att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter

i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å beredskapsstat

av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner

kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter,

tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår

till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det

sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer

att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläpning

vid behandlingen av låneärenden.

Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000

lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostadsanskaffningslån

och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å beredskapsstat

med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budgetåret

1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner

kronor.

Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan

omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under innevarande

år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produktion

finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter

i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta

budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka

14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga tertiärlåneanslaget

till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att enahanda

belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande

budgetår.

En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss

angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion

skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det föregående

omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån

och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal

100 miljoner kronor.

Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av

tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först framhålla,

att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslånebehovet

är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl.

Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda

kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid uppförande

å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån.

Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor,

lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnadslånebyrån

förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

67

Belopp kronor

Ali. I Alt. II

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

1. Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika

familjer ............................ 1 000 000 2 000 000

2. Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 5 000 000 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.............. 15 000 000 30 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder
stöd

:

1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksam
het

.................................... 80 000 000 100 000 000

2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksam
het

.................................... 3 000 000 12 000 000

Över byggnadslånebyråns framställning har kommissionen för ekonomisk

efterkrig s plane ring i skrivelse den 12 maj 1944 avgivit yttrande. Kommissionen,

som i samma skrivelse yttrat sig jämväl över egnahemsstyrelsens under

föregående punkt återgivna hemställan om anslag till åtgärder för förbättrande

av bostadsförhållandena på landsbygden, har inledningsvis helt allmänt

anfört, att en av de viktigaste förutsättningarna för afl det skulle lyckas

att hålla en hög sysselsättningsnivå efter kriget vore att bostadsproduktionen

kunde bringas upp till minst lika stor omfattning, som före kriget. Bostadspolitiken

intoge därför en mycket viktig plats i det allmänna sysselsättningsprogrammet.

I fråga om byggnadslånebyråns framställning säger sig

kommissionen intet ha att erinra.

Då man går att uppgöra förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret Departements1944/45

måste med hänsyn till läget på bostadsmarknaden bostadsbyggandet cheteni

städerna, speciellt de större städerna, bliva ett av de arbetsobjekt, som först

komma i åtanke. På grund av bostadsbristen böra å beredskapsstat i första

hand uppföras anslag, som äro avsedda att tagas i anspråk, då marknadsläget

medgiver detta, samt i andra hand anslag, avsedda att tagas i anspråk

vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Byggnadslånebyrån

har jämväl beaktat detta i sin föreliggande framställning. Byråns äskanden

enligt alternativ I avse sålunda anslag av förstnämnda typ, d. v. s. anslag,

som böra hänföras till beredskapsstat II. Byrån har framhållit, att anslagen

enligt alternativ I beräknats med utgångspunkt från ett uppskattat lägenhefstillskott

i tätorterna av omkring 40 000. Byrån har emellertid härvid påpekat,

att nämnda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och

med att Kungl. Majit nyligen fastställt en vidare ram för 1944 års bostadsbyggnadsverksamhet,

än den från vilken byrån utgått i sina petita för budgetåret

1944/45. Byrån räknade för sin del numera med ett tillskott under

år 1945 av omkring 40 000 lägenheter.

I fråga örn anslagsberäkningen enligt alternativ II har byrån anfört, att,

även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt

en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möj
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostadsbyggandet

ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lägenheter

för år.

Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnadsverksamheten

har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid

till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att uppföra

anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra under

beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade anslag

samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden

mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffande

anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å beredskapsstat

II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden

elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive

III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Beredskapsstat

II III

Belopp kronor

B.

C.

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:
Tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

3 000 000

12 000 000

15 000 000

15 000 000

80 000 000

20 000 000

3 000 000

9 000 000

senare hemställan. Här

dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av....................................kronor 3 000 000

dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................ kronor 12 000 000.

[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I skrivelse den

18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rörande

behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för

budgetåret 1944/45.

Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt

betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

69

måtte upptagas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln lill Bidrag till

anordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 1 000 000 kronor,

dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för anordnande

av allmänna samlingslokaler ett anslag av 2 000 000 kronor.

Investeringsutredningens förslag rörande anvisande av medel för anordnande

av allmänna samlingslokaler anser jag mig böra tillstyrka. Anslagen

för ändamålet synas böra anvisas under allmän beredskapsstat III. I fråga

örn anslaget till Lån för allmänna samlingslokaler gör jag hemställan under

kapitalbudgeten. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av.......................... kronor 1 000 000.

Blindvård.

[6.] Bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern. I skrivelse

den 9 december 1940 har direktionen över institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda gjort framställning örn bidrag till uppförande av en byggnad

för hem för blinda barn i förskolåldern. I fråga örn behovet av en dylik

byggnad hänvisar direktionen till en skrivelse från institutets rektor, vari

denne anför i huvudsak följande.

I anslutning till ett av direktionen över institutet och förskolan för blinda

med anslag från institutets fondmedel år 1906 i Nynäshamn upprättat hem

för arbetsföra yngre blinda kvinnor hade sedan år 1915 funnits ett hem för

ett tiotal blinda barn i åldern 2—7 år. Sedan hemmet år 1938 försålts hade

som ett provisorium ett hem åt barnen inrymts inom förskolans lokaler. De åt

barnhemmet upplåtna lokalerna vore dock närmast avsedda för förskolans

elever och behövde användas för dessas behov. För barnhemmets behov vore

lokalerna därjämte alltför små och med ofördelaktigt läge. Antalet inträdesansökningar

till hemmet vöre flera, än vad under närvarande omständigheter

kunde bifallas. Under dessa förhållanden vore det av största vikt, att andra

lokaler för barnhemmets räkning komme till stånd. Erfarenheterna från de

25 år, under vilka barnhemmet varit i verksamhet, hade tydligt ådagalagt,

att det haft en betydelsefull uppgift att fylla. Det hade varit ett gott hem för

föräldralösa barn och andra, vilka annars under synnerligen ogynnsamma

omständigheter skulle fått framleva sina tidigaste år på ett sätt, som blivit

till skada för hela deras liv.

Vid rektorns skrivelse funnos fogade av arkitekten C. O. Hallström upprättade

ritningar och kostnadsberäkningar till en byggnad för ett nytt barnhem.

Byggnaden är avsedd att uppföras å institutets område i närheten av

rektorsbostaden. Hemmet är beräknat för 15 barn men uppgives utan större

olägenhet kunna utökas till att mottaga 17 barn. Kostnaderna för hemmet beräknades

av Hallström till 110 000 kronor. Av nämnda belopp kunde enligt

rektorns skrivelse ett belopp motsvarande försäljningssumman för hemmet

Departements
chefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kunell. Maj.ts proposition nr 281.

i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fondmedel,

medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kostnaderna

för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestridas

av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas

kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fondmedel.

Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t

ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för

blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppförande

anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m.

Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialstyrelsen

och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknadskommission

i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde anvisas

från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering.

Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen,

som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas

till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag

av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mellan

den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor,

som kunde ställas till förfogande av fondmedel.

Dt^clheten"**'' ^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av

ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en

eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt

komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det

för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda inrättade

hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana,

att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lokaler.

Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket

jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad uppföres

för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende

framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutredningen

för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig

böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt

för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga

fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till

72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kostnaderna

för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola

bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

71

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i förskolåldern

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av..................kronor 72 000.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[7.] Statens alkoholistanstalt å Vcnngarn: Centraltvättstuga för personal

m, m. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till 1941 års riksdag

(Bil. 5, p. 2) framlagda förslag anvisade riksdagen till Statens alkoholistanstalt

å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 115 000 kronor. Anslaget

var avsett för uppförande av dels två bostadshus för gift personal dels ock

en byggnad inrymmande centraltvättstuga för personalen samt vissa andra

anordningar. Sedan 1942 års riksdag (skr. nr 5, p. 41) medgivit, att den del

av ifrågavarande anslag, som beviljats för uppförande av två bostadshus för

gift personal, finge — oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna

—- under budgetåret 1942/43 tagas i anspråk för därmed avsett

ändamål, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942 åt byggnadsstyrelsen

alt i samråd med anstaltsstyrelsen för en sammanlagd kostnad av

70 000 kronor låta uppföra berörda bostadshus. Återstoden av anslaget,

45 000 kronor, vilken avsetts för uppförande av centraltvättstuga m. m., har

ännu ej ställts till förfogande.

Från anstaltsledningens sida har framställts önskemål om att centraltvättstugan

m. m. snarast möjligt måtte komma till utförande. Från samma håll

har uppgivits, att trots inträdda prisstegringar det å förenämnda anslag

kvarstående beloppet borde vara tillfyllest för ändamålet.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bekostande

av ifrågavarande tvättstuga m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 upptages ett anslag av 45 000 kronor.

Medel för uppförande av ifrågavarande centraltvättstuga m. m. torde nu

böra upptagas under ett å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 uppfört anslag, vilket torde böra betecknas Statens alkoholistanstalt

å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. Anslaget synes böra hänföras

till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga

för personal m. m. å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 45 000.

Före
draganden,

.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Fattigvård och barnavård.

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti

1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för inlösen

av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, därvid

styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av

skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,

p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen

medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för byggnadsarbetena

vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen.

Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september

1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore

mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för

förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre

än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande antalet

elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga.

Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig,

och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens

bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan

kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provisoriskt

använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste

förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för

denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas övervakning.

Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i

samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören utarbetat

förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars detaljer

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad

och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybyggnad

av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna

för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941

av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutredning.

Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gymnastiksalens

golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt redskapsrum

icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads bottenvåning

genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna

något minskas.

Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gymnastiksalen

till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndarebostaden

borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter inklusive

expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85

kvadratmeter.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

73

I skrivelse den 10 oktober 1942 hemställde socialstyrelsen ånyo om anvisande

av medel för utförande av de av styrelsen föreslagna arbetena vid

skyddshemmet. Styrelsen framhöll därvid, att samtliga förläggningslokaler

vid skyddshemmet bland annat ur sanitär synpunkt vore i så bristfälligt skick,

att snar reparation och viss omändring av desamma syntes vara oundgängligen

nödvändig. Styrelsen påpekade vidare, att hemmet efter utförande av

de föreslagna omändringsarbetena skulle kunna överbeläggas i ökad utsträckning,

vilket med rådande platsbrist vore av synnerlig betydelse. Behövliga

reparationsarbeten samt nybyggnader och omändringsarbeten vore emellertid

enligt styrelsens mening av den omfattningen, att de av ekonomiska

skäl icke borde utföras med mindre äganderätten till skyddshemmet överginge

till staten.

I yttrande den 4 november 1942 över sistnämnda framställning framhöll

byggnadsstyrelsen, att de till 270 000 kronor beräknade kostnaderna för

skyddshemmets iståndsättande med hänsyn till inträffade prisstegringar icke

syntes förslå, varför, därest kostnaderna skulle hållas inom detta belopp, en

beskärning av de föreslagna arbetena vore erforderlig.

I sin förstnämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen nu ånyo

understrukit, att skolhemmet vore i mycket dåligt skick och i starkt behov

av en genomgripande restaurering.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit

verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena.

Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade byggnadsförslaget

ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats

sålunda:

För elevhemsbyggnaden .............................. kronor 85 000

» skolbyggnaden .................................. » 20 000

» gymnastikbyggnaden .................. » 99 500

» rektorsbostaden .................................. » 49 000

, » lärarbostaden ..... » 39 500

» utvändiga ledningar och planering.................. » 16 000

» arvoden, administration och oförutsedda utgifter . . » 25 000

Summa kronor 334 000.

Utredningen hemställer i enlighet härmed, att å allmän beredskapsstat

för budge’tåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsarbeten måtte upptagas

ett anslag av 334 000 kronor.

Sedan vid innevarande års riksdag beslut fattats om inlösen av Folåsa Departementsskolhem,

synes tidpunkten nu vara inne att för riksdagen framlägga det av ettien.

socialstyrelsen vid upprepade tillfällen framförda förslaget om skyddshemmets

iståndsättande. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de befintliga

byggnaderna vid hemmet bland annat ur sanitär synpunkt äro i mycket bristfälligt

skick samt i starkt behov av en genomgripande restaurering. Den nuvarande

rumsdispositionen i elevhemsbyggnaden omöjliggör vidare en ändamålsenlig

förläggning av eleverna. De för rektor och lärare i denna bygg
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 281.

nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att

bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen saknas

vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Socialstyrelsen

har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och

skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor

och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen

föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande.

Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggnaden,

som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutredning.

Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas

till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen

lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag

kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.

Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha enligt

senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkningar

kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av

de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras

med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras

ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskapsstat

II för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 322 000.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo

yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem

m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen

voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177

till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga

skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen

Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl.

Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymnastikhus

utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yrkeshem

74 100 kronor.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3,

framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland

nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast

i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

75

som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, förordnade

Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke

finge utföras, med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dylikt

tillstånd har ej lämnats.

I skrivelse den 30 januari 1941 har socialstyrelsen hemställt, att de anvisade

medlen måtte få tagas i anspråk för uppförande av gymnastikbyggnaderna.

Styrelsen upplyser, att arkitekten Birger Jonson efter samråd med

ordföranden i 1940 års civila byggnadsordning företagit de förenklingar

av byggnaderna, som i enlighet med byggnadsutredningens direktiv ansåges

oundgängligen nödvändiga. Dessa förändringar, vilka åskådliggjorts å av arkitekten

Jonson utarbetade, vid styrelsens framställning fogade ritningar, föranledde

ingen erinran från styrelsens sida.

Beträffande behovet av att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten

anför styrelsen följande.

Vid samtliga nybyggda och ombyggda skyddshem för manliga elever utom

yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog hava gymnastiksalar inretts. Erfarenheterna

från dessa hem hava visat, att det är av synnerligen stor betydelse

för uppfostringsarbetet, att eleverna jämväl under vintermånaderna

kunna beredas tillfälle till gymnastik samt fritidssysselsättning i form av

inomhusidrott, lekar och dylikt. Då bland skyddshemmen för manliga elever

yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog uppvisa den största elevbeläggningen,

medför bristen på gymnastiklokaler vid dessa hem avsevärda olägenheter.

Enligt av Kungl. Majit fastställd personalförteckning skola vid yrkeshemmen

Sundbo, Ljungaskog och Forsane finnas två lärarbefattningar i yrkesämne,

avseende undervisning i snickeri respektive mekaniskt verkstadsarbete.

I sina den 14 september 1940 avgivna förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att utbildning i ett tredje

hantverksyrke anordnades vid de tre yrkeshemmen och att för möjliggörande

därav för vart och ett av dessa hem upptoges ytterligare en befattning

såsom lärare i yrkesämne. Departementschefen har i 1941 års statsverksproposition

tillstyrkt, att för hemmen i fråga från och med budgetåret

1941/42 inrättades sammanlagt tre lärartjänster i yrkesämne i lönegraden Eo

12. Enligt byggnadsplan^ skola i bottenvåningen av gymnastikbyggnaden

vid Ljungaskog jämväl anordnas lokaler för undervisning i ett tredje yrkesämne.

Vidare skall i var och en av de planerade nybyggnaderna inredas

en sal för teoretisk undervisning. Därest gymnastikhusen ej komma till utförande,

kommer bristen på lämpliga lokaler för teoretisk undervisning att

medföra avsevärda olägenheter. Sedan ännu en yrkeslärarbefattning inrättats

vid hemmen, kommer vid Ljungaskog avsaknaden av undervisningslokaler

för dennes undervisningsämne alt bliva kännbar.

I skrivelse den 19 december 1941 har socialstyrelsen ånyo framhållit, att

de båda gymnastikbyggnaderna snarast möjligt borde komma till utförande.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutreclningen, har utredningen

låtit verkställa nya kostnadsberäkningar beträffande de båda gymnastikbyggnadema.

Arkitekten Jonson har därvid den 22 mars 1944 uppskattat

kostnaderna för gymnastikhuset vid Ljungaskogs yrkeshem lill 130 000 kronor

och för gymnastikhuset vid Sundbo yrkeshem lill 125 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för

utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbyggnaden

vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggnaden

vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.

Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid

Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostringsarbetet

vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en

kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt

att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan

budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i

likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skyddshemmen

genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vintertid

beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas

uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler

vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker

jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde

därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrelsen

i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadsprogrammet.

För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan lämnade

redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kostnaderna

för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 respektive

125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljungaskog

erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo

ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar,

förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att

de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare

anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran,

böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under

denna grupp uppförda anslag.

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel

för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hemmet,

därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i ämnet.

Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten.

Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke

äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den

10 oktober 1942 följande.

Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upptagna.

Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

77

Skyddshemmets byggnader äro i stort sett i gott skick. Behov föreligger

dock av ytterligare lokalutrymmen för undervisningsändamål, emedan flertalet

av eleverna numera befinna sig i den egentliga skolåldern. I skolbyggnaden

bör den nuvarande skolsalen göras något rymligare och ny skolsal anordnas

i nuvarande badavdelningen. Det är nämligen med hänsyn till undervisningens

effektivitet nödvändigt att kunna uppdela eleverna på två undervisningsavdelningar.

Gymnastiksalen, som är allt för liten, bör även utvidgas

med hänsyn till det stora elevantalet. Lokaler för skolkök och bagarstuga

synas lämpligen kunna anordnas genom uppförande av en till huvudbyggnaden

ansluten flygelbyggnad. Dessutom böra vissa omändringsarbeten och

sanitära installationer komma till utförande i såväl huvudbyggnaden och

skolbyggnaden som den nuvarande flygelbyggnaden vid skyddshemmet.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade av arkitekten Birger Jonson i samråd

med skyddshemmets styrelse och skyddshemsinspektören utarbetade ritningar

och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna ombyggnadsarbetena. Kost
-

naderna härför beräknades därvid på följande sätt:

För huvudbyggnaden .................................. kronor 32 000

» skolbyggnaden .................................... » 51000

» flygelbyggnaden .................................. » 6 500

» arvode, administration och oförutsedda utgifter ...... » 8 500

Summa kronor 98 000.

Socialstyrelsen framhöll, att det av arkitekten Jonson framlagda ombyggnadsförslaget

syntes väl avvägt i förhållande till behoven samt beräknade,

att platsantalet vid skyddshemmet efter ombyggnadsarbetenas utförande

skulle kunna något utökas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställde styrelsen, att

ett belopp av 98 000 kronor måtte ställas till förfogande för utförande av

arbetena.

Byggnadsstyrelsen framhöll i ett den 4 november 1942 avgivet utlåtande,

att de avsedda ombyggnadsarbetena inom skolbyggnaden vore mycket genomgripande

samt att det enligt styrelsens mening kunde ifrågasättas, huruvida

det vore ekonomiskt lämpligt att vidtaga så omfattande ändringsarbeten,

som föreslagits inom denna byggnad. Styrelsen framhöll vidare, att betydande

beskärningar av de föreslagna arbetena måste vidtagas, särskilt vad

beträffade skolbyggnaden, därest kostnadssumman 98 000 kronor icke skulle

överskridas.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena.

Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade ombyggnadsförslaget

lia därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats

sålunda:

För huvudbyggnaden .................................. kronor 35 000

» skolbyggnaden .................................... » 63 000

» flygelbyggnaden .................................. » 7 200

» arvoden, administration och oförutsedda utgifter .... » 9 300

Summa kronor 114 500.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas

ett anslag av 114 500 kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till byggnadsarbeten

m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för socialdepartementet,

att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande ändringsarbeten

vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande

hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem,

nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, finner

jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma.

Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats

huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser

jag mig i stort sett kunna godtaga.

Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläggande

hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett,

att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena,

särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då

det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av

sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den

av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor,

kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig

erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnadsprogrammet

vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något överskridande

av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har

något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att

för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett belopp

av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkesheni.

I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har

socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs

skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otillräckligt,

varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd.

Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att uppföras

enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten

Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden

för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem,

hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor.

Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för

ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser

borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken

alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som

kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

79

ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av

Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare

än att på annat sätt öka elevplatserna.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffande

den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande

ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 51 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före- Departement.sslagna

rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefenmed

vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektorsbostad

av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande

byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret.

Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande härigenom

reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda

belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hänföres

till grupp II.

Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anledning

av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet

bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle anställas

vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt,

att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna

lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familjebostad

uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna

för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare

och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem,

hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats

till 34 500 kronor.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 39 500 kronor.

Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad DepartemenUvid

Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en''

de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även

den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.

Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majds proposition nr 281.

ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för

rasta budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skrivelse

till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen

framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två

rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya

skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa

skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostadshusen

vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit

till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett

sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor.

Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat

från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid

skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg.

För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta avseende.

Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44,

i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera befattningshavare,

vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande

de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI

mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor vardera.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostadshus

måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.

Departements- Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid

chefen. Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investeringsutredningen

till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän

beredskapsstat II för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yrTeeshem.

Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till

socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för befattningshavare

med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hemmet,

föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostadslägenheter

skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en

lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger

Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna

för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutförande

uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus omfattande

en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafamiljshus

omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de föreslagna

byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kostnaderna

icke föranledde någon erinran från styrelsens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande.

I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen

anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skyddshemmets

närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode,

nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren

är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste

lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket

kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och disponerar

ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart

bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist.

På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att

avse allenast tvåfamiljshuset.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte

upptagas ett belopp av 45 000 kronor.

Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departementsej

har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen.

vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar,

att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages

ett belopp av 45 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I

skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande

av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yrkeshem,

nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök

samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På

förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln, p.

86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan

några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen.

Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse

anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hänvisa

till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljshuset

var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit

till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitekten

Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor.

Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överlämnats

till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kostnadsberäkning

beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg
Bihang

tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till

43 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus

måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.

Departements- Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två

che;en. lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den

gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å allmän

beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp

av 43 000 kronor.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till

investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt förslag

om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen

fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett

tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft

ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen

nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen,

vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat

följande.

Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk synpunkt

hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som

skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anordningar

häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i

centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetserar-

och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en

befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en annan

tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intilliggande

elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från

svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget,

att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra

beräknas för omkring trettio svin.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäkning

beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kostnadsberäknats

till 9 500 kronor.

Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upptagas

ett anslag av 9 500 kronor.

Departements- Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket

(helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga

byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyrka,

att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra

mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kronor.

Arbetet torde böra hänföras till grupp II.

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem.

I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har socialstyrelsen

framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens

skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland

annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet

för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler

uppförts för dessa ändamål.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshemsinspektören,

vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, framhållit,

att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren befunnit

sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid

hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svinen.

Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrymmen

blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar - skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande.

Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket bristfälligt

skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet

till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde

vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet

på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna

vilken bondgård som helst mer välordnad.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och

ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svinhuset

kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upptagas

ett anslag av 11 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departementsslagna

svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade chefen
kostnaderna

för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet

vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas

mig böra hänföras till grupp II.

Sammanfattning.

i 1 Iejll1''ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens

skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Företag

Anslagsgrupp

II

Kronor

Anslagsgrupp

III

Kronor

Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem......

45 300

—

Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem..........

50 900

—

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem................

—

114 500

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkes-

49 000

Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet ..............

34 000

—

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet........

50 000

—

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkes-

45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem____

43 000

—

Uppförande av svinhus vid Forsane vrkeshem ..............

9 500

—

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem

11000

—

Summa

337 700

114 500

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Vissa byggnadsarbeten

vid statens skyddshem ett anslag av......kronor 337 700,

dels ock å allmän beredskapsstat III till Vissa byggnadsarbeten

vid statens skyddshem ett anslag av . . kronor 114 500.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter.

[10.] Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta

sinnessjuka. Investeringsutredningen har i sitt betänkande behandlat

frågan om upptagande å allmän beredskapsstat av vissa under femte huvudtiteln

hänförliga anslag till bidrag till landstingen för uppförande m. m.

av olika sjukvårdsinrättningar. Utredningen har härvid föreslagit, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln måtte

upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem I

för lättskötta sinnessjuka............................ kronor 300 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk
vårdsanstalter

...................................... » 600 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. . » 200 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka . . » 100 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal
tor

............................................... » 600 000

I fråga örn den närmare motiveringen för utredningens förslag ber jag få

hänvisa till betänkandet (s. 252 och 253).

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

85

I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas Departement*- å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efenslag

av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen

har jag icke heller något att invända.

Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat

sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande

av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl

skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverksproposition

(p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr.

nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande

disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av reservationsanslaget

till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000

kronor.

Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av innevarande

budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän beredskapsstat.

Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poliklinikbyggnaden

erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å beredskapsstat.

En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig.

Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ändamålet

utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen

förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,

vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000

kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som

under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinikbyggnad,

torde tills vidare icke böra disponeras.

Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål

i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande praktiskt

taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda ansökningar,

böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende uppförande

m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förlossningsanstalter

torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II.

Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstaller,

epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag

hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au

vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat

III uppföra ett anslag av................ kronor 300 000.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[11.] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av .......... kronor 1 000 000.

[12.] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I skrivelse den 29

september 1942 hemställde överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileumsfond

örn anvisande av ytterligare medel för byggnadsarbeten vid vissa av folksanatorierna,

närmare bestämt Hessleby, Spenshults och Hålahults sanatorier.

Enligt överstyrelsens skrivelse, för vilken närmare redogjorts i 1943 års

statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 127), borde följande arbeten

komma till utförande, nämligen

Beräknad kostnad

Vid Hessleby sanatorium: kronor

1. Ändringar inom läkaravdelningen.................... 55 500

2. Ombyggnad av bottenvåningen i östra paviljongen...... 12 000

3. Modernisering av badet samt anordnande av sputum
kok

m. m......................................... 48 500

4. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum

jämte målningsreparationer ........................ 13 500

5. Uppförande av underläkarbostad .................... 32 000 J61 500

Vid Spenshults sanatorium:

1. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum . . 10 500

2. Installering av cirkulationspump för varmvatten...... 5 000

3. Utbyte och komplettering av kökets ångapparater...... 12 600

4. Anordnande av mekanisk köksventilation ............ 9 500

5. Modernisering av sputumkok........................ 11 200

6. Anordnande av matsal för kvinnlig personal.......... 40 000

7. Installering av ny agaspiskombination................ 13 800

8. Uppförande av nytt mortuarium .................... 19 000 121 600

Vid Hålahults sanatorium:

Uppförande av underläkarbostad ......................J12 000 32 000

Summa kronor 315 100

För utförande av nu nämnda arbeten funnes enligt överstyrelsen ett belopp

av 95 800 kronor disponibelt av tidigare anvisade medel.

I anförande till statsrådsprotokollet föreslog chefen för socialdepartementet,

att med uppförande av underläkarbostäderna borde tills vidare anstå.

Beträffande övriga föreslagna arbeten framhöll departementschefen, att

dessa syntes vara av den art, att de borde komma till utförande, så snart om
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

87

ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande

läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid

föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att

å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga

medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de

angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest

angelägna.

Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet.

I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning härav,

att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga

medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för

följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen,

för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessleby

sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkulationspump

för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering

av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation

av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor.

Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrelsen

för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna

arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till

bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s

jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande

av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd,

överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september

1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angivna

arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ångpannor

vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid besiktning

av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konstaterats,

att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste

nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare

sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att

ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanneförening,

som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utredning

om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid

beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt

nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en

kostnad av sammanlagt 114 000 kronor.

För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—- utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600)

313 500 kronor.

Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena

vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel

å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde övriga

byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kostnaderna

för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avsevärt

stegrade byggnadspriser, kunna reduceras.

Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utförande

av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45,

för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor

för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid

då gällande byggnadspriser bleve möjlig.

Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults

sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943

understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den

nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i förbindelse

med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från

och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k.

lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även

örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsentligt

nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för underläkarna

en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflektanter

på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att familjebostad

saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande

förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade familj,

hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att

medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa familjebostadsfrågan

genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet

läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och

ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat.

I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till byggnadsarbeten

vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbeten

varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i

sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten

vid folksanatorierna.

Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 november

1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s

jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier,

torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den

lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämnda

båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av

uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande

av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investeringsutredningen

tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 beräknas

ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å beredskapsstat

II.

Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

89

ten, böi'' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhetsgraden

av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av.............................. kronor 200 000.

[13.] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. Under

åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................. kronor 200 000.

[14.] Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Under åberopande

av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................. kronor 100 000.

Förlossningsanstalter.

[15.] Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. Under

åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................ kronor 600 000

G. Diverse.

[16.] Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I kungörelse

den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp,

vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för handläggning

av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar

(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté

skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden

skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjälpen

böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger,

skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen.

Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskommitlé

med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella understöd

åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas

endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i liknande

fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då

särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu

nämnts.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats

ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för

den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och

250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet

av icke polisiär natur.

Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av

den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från

Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter

framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr

163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000

kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för danska

flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskottsstaten.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes,

att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31

augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa

budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000

kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhållanden

göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flyktingändamål,

som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvisning

till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i

årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål

skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår,

äskades inga medel för ändamålet på riksstaten.

I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen

inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medelsbehovet

för nästa budgetår.

Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från

avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verksamhet

väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget

på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000

kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

91

sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om

ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författningsenliga

verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att

nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av

den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd

m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller

1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budgetår

till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000

kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen

borde avrundas till 1 800 000 kronor.

Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslagsäskande.

Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt anslagsäskande

den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex månader

följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om

ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande

budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i

korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att

medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett

bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande

av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn

till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårigheter

att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnadsökning.

Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med

mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och

kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och

ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Medelsbehovet

för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för

samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra läger

såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en

viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrelsen

behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor.

Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskattar

socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 +

200 000) 1 600 000 kronor.

Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet

torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av

statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband

med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning

dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med

överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har

tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom

beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade

1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett

reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska

medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat

anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa

estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av

200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163

till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande

av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska medborgare.

Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda proposition

äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor.

1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt

om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår.

Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medelsbehovet

för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå

ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett

sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna

komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat

till i runt tal 3 300 000 kronor.

Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15

april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för mottagande

av finska barn.

Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle

komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den

obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor

för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kronor

för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt

420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som

förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen

reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka.

Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till

fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen.

Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har

kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.

Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda

chefen. kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår

preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor.

Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt

örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive

1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågösvenskarna

om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska

medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Makts proposition nr 281-

93

har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kronor

till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade

anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000)

8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna

att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår.

Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis beräkna

medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då

detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av

flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av

estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskarna

samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser

delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande

budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163

ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu

gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kostnaderna

bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom

jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täckas,

endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsberäkningen

för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas

med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna

och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med

vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten.

Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att

flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än

vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav

kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i

fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommittén

för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt tillkallade

experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kommittéanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av förslagsvis............kronor 8 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

95

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres. Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare.

[1.] Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar.

Byggande av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Under

förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats

följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor,

till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av huvudvägar

3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet

s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet

samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med

en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har beräknat

det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kostnader

för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för nyanläggning

av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygdsvägar

8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt

för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.

Mot resultatet av utredningens beräkningar har jag icke funnit anledning

till erinran. Anslagsbeloppen synas lämpligen böra fördelas på beredskapsstaterna

II och lil på sätt framgår av min hemställan i det följande. De å

beredskapsstat uppförda anslagen torde icke böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Nyanläggning av bygdevägar.......... kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... »

Byggande av huvudvägar ............ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

............................ »

dels ock å allmän beredskapsstat III

Nyanläggning av bygdevägar ........ »

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... »

Byggande av huvudvägar ............ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

............................ »

8

000

000

2

500

000

20

000

000

6

000

000

16

000

000

6

000

000

38

000

000

12

500

000.

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

[2.] Bidrag till byggande av vägar och gator. Å driftbudgeten för budgetåret

1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats 2 000 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)

upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar

och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000

kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till

i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän

beredskapsstat.

Jag biträder utredningens förslag och förordar, att av sistnämnda belopp

10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat II och återstoden å allmän

beredskapsstat III.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för bud
-

getåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ......kronor 10 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III . . » 22 000 000.

Enskild väghållning.

[3.] Bidrag till byggande av enskilda vägar. Till förevarande ändamål

hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 1 200 000 kronor.

Ehuru investeringsutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138

och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av

1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i

utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag

av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Jag ansluter mig till utredningens förslag om temporär höjning av statsbidraget

till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar erinran

däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga fastställa bidragsgrunder i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214

—216).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av....................................kronor 3 000 000.

Diverse ändamål.

[4.] Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbeläggningar.

Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning av

vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något

anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag

få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130

-—135 och 214—216). Utredningen beTäknar följande anslag vara erforderliga,

nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byggande

av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000

kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppföras

å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid

torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsanslaget

11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jämförelsevis

stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppförande

å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggnjngarna i landet

i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste komma

till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 281.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Byggande av broar .......:.......... kronor 1 000 000

Vissa vägbeläggningar ................ » 11 500 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil

Stensättning av vägar och gator ...... » 5 800 000

Byggande av broar .................. » 2 100 000

Vissa vägbeläggningar .............. » 6 400 000.

Hamnar och farleder.

[5.] Bidrag till handelshamnar och farleder. Till förevarande ändamål

hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 250 000 kronor.

lnvesteringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkandet

s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för

ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare motiveringen

torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Jag förordar, att

av anslaget 1 000 000 kronor upptagas å beredskapsstat II och återstoden å

beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . . » 9 000 000.

[6.] Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bidrag

till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Till vartdera

av förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats

300 000 kronor.

Under hänvisning till vad investering sutredningen i denna del anfört i sitt

betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och 218—219) och med

biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra

följande anslag, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder ............ kronor 1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar .......... » 3 500 000.

Vatten- och avloppsledningar.

[7.] Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar. Under rubriken

Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten upptager

inve stering sutredning en i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet s. 188—

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1.

99

189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar.

Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret

1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnadssumma

av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på

samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att statsbidrag

skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000

invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka föreslås

försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för statsbidrags

beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet

utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till anläggningar

i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk

personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.

Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till

20 000 000 kronor.

Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens beräkningar

och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frågan

om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens

befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-enden

beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna

fråga.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.

Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten

av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av investeringsutredningen

med den modifikation, som kan följa av en ytterligare

prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret

1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å

allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsarbeten,

uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande

åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten

i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar

för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II...... kronor 3 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . . » 17 000 000.

D. Byggnadsväsende!.

[8.] Underhåll av vissa historiska byggnader in. m. För budgetåret

1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservationsanslag

av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.

Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreservation

och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande anslag

hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta

innehar, såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att

egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en

viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det underhåll

av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m.,

som bestridas från anslaget.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrågavarande

anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om

anvisande för nästa budgetår av detta belopp.

Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten

särdeles önskvärda, nämligen:

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten...........

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

100 000

100 000

100 000

50 000

Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit

böra användas på följande sätt.

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten ..........

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

40 000

50 000

35 000

25 000

Departements. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke enen•

däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått anstå

utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det

lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att

möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett återupptagande

i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnadsstyrelsen

föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej

lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den

tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................. kronor 150 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

10]

[9.] Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 18)

föreslagit upptagande av iståndsättning av uthyrningsfastigheterna Lilla China

och Canton nr 2 och 4 vid Drottningholms slott i investeringsreserven med

200 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet

med vederbörande ståthållarämbete finna arbetena ifråga särdeles behövliga

och ändamålsenliga. Arbetena ingå, framhåller styrelsen, i en sedan flera år

tillbaka pågående restaurering av fastighetsbeståndet vid Drottningholms

slott i syfte att rädda byggnaderna undan hotande förfall samt åstadkomma

lätt uthyrbara bostadslägenheter.

Efter samråd nied slottsarkitekten professorn I. Tengbom och vid jämfö- Creise

med kostnader för tidigare utförda ombyggnader av liknande beskaffenhet

har byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna för arbetena ifråga böra upptagas

till 218 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka äro ur flera Departements

synpunkter önskvärda, torde kunna återvinnas genom det ökade hyresvärde cAe/ewfastigheterna

erhålla. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens

förslag. Anslag för ändamålet torde tillsvidare böra uppföras under sjätte

huvudtiteln.

Jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättning av uthyrningsfastiglxeter vid Drottningholms

slott å allmän beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av............ kronor 218 000.

[10.] Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Investeringsutredningen

föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 21) upptagande i investeringsreserven

av arbeten vid Gripsholms slott för en beräknad byggnads- . >

kostnad av 86 400 kronor. .

De arbeten, för vilka det beräknade beloppet avses, utgöras av lagning

av vittrade delar å Griptornet, rekonstruktion av källarvalv i Stureskansen,

reparation av foderladan och fodringsladan i Hjortparken, nytt uthus vid

djurvaktarbostaden, vatten- och avloppsledning i villan vid Näsängsudden,

alarmanordning vid slottet, reparation av Röda stallet samt renovering av

bostäderna i lilla fabrikshuset och deras förseende med värme-, vatten- och

avloppsledningar. Dessa arbeten ingå i ett av ståthållarämbetet å slottet år

1936 framlagt förslag, till vars genomförande i vissa delar 1937 och 1938

års riksdagar beviljat sammanlagt 69 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 18 april 1944, med förmälan att styrelsen i likhet med vederbörande

ståthållarämbete funnit de angivna arbetena särdeles behövliga och

ändamålsenliga, hemställt örn anvisande av medel för ändamålet för budget
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements - chefen.

Departements

chefen.

året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000

kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd

med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor.

Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge funnits

behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en

sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen

beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande

jämväl av detta belopp.

Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott erfordras

99 000 kronor.

Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär

anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av......................................kronor 99 000.

[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. Inve.iteringsutredningen

har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande

i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad

av 30 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet

med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser

utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar

— vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slottsarkitekten

friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för

arbetet till 34 000 kronor.

Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfogande

stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande

av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ..................................kronor 34 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

103

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

[1.] Åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap. Vid anmälan av förslaget

till allmän beredskapsstat redogöres för det yttrande som kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över, bland annat, investeringsutredningens

betänkande. I detta yttrande föreslår kommissionen, att å beredskapsstaten

uppföres ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän

finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet av ekonomisk

efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka medel icke beräknats

på andra beredskapsanslag. För en exemplifiering av de ändamål för

vilka anslaget är avsett att kunna anlitas torde jag få hänvisa till referatet

av kommissionens yttrande (s. 13). Sex ledamöter av kommissionen lia, med

tillstyrkande av att förslag framlägges om en sådan finansfullmakt, uttalat,

att den borde begränsas till 25 miljoner kronor. Som skäl härför anföres,

att anslagsändamålen nu icke kunna närmare preciseras och sålunda skulle

komma att undandragas riksdagens prövning.

På av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl torde Departementså

den allmänna beredskapsstaten böra uppföras ett anslag avsett att använ- cAe/endas

för sådana angelägna beredskapsuppgifter, för vilka särskilda medel ej

beräknats på staten. Delade meningar ha gjort sig gällande angående den

lämpliga omfattningen av ifrågavarande fullmakt. Vid bedömandet av frågan

har man att utgå från att fullmakten är avsedd att anlitas endast för

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskapsstaten

om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspolitikens

lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsregleringens

fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit

möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen

prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli

av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den

händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riksdagen

samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila

utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdispositionen

inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som

för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande

för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid förutsättningar,

som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitiska

ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga anläggningsarbeten.

Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnyttjade

medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter

sammanhängande med krigsförhållanden.

Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första

hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro

väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättningsvis

kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare

upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närvarande

aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en

väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen.

Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med

det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kronor.

Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där uppföras

under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras

lör investeringsändamål.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap å allmän

beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av förslagsvis....................kronor 100 000 000.

[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till

vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågavarande

rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda

anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å

allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av förslagsvis ................ kronor 200 000 000.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 281.

105

[3.] Planering av allmänna arbeten. Å allmän beredskapsstat för innevarande

budgetår är uppfört ett anslag till planering av allmänna arbeten ä 10

miljoner kronor. Ett motsvarande anslag är erforderligt jämväl å den allmänna

beredskapsstaten för 1944/45 till fullföljande av planeringen av de å

allmän beredskapsstat lil uppförda arbetena. Med hänsyn till redan vidtagna

planeringsåtgärder kunde ifrågasättas att reducera anslagsbeloppet.

Då emellertid behov kan föreligga av att fullfölja planeringsarbetet även med

tanke på budgetåret 1945/46, förordar jag dock, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp. Anslaget bör tydligen hänföras till allmän beredskapsstat

I. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å allmän beredskapsstat

I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av förslagsvis

..................................kronor 10 000 000.

[4.] Kostnader för administration av investeringsverksamheten m. m. Vid

anmälan av förslaget till allmän beredskapsstat (s. 18) framhålles, att det

bör övervägas, att för administrationen av den investeringsverksamhet, för

vilken anslag uppföras å ifrågavarande stat, samt jämväl för fullföljande av

planeringsverksamheten inrätta ett centralt organ, vars kostnader böra bestridas

från ett särskilt beredskapsanslag. Ehuru organisationsfrågan bör bli

föremål för ytterligare övervägande, vill jag tillstyrka, att medel redan nu

reserveras för de kostnader som må uppkomma för det ifrågasatta organet.

Ett belopp av 200 000 kronor torde böra avses för ändamålet. Anslaget bör

uppföras å allmän beredskapsstat I.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för administration av investeringsverksamheten

m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av förslagsvis . . kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

107

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt

anför därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i

Växjö. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 ett anslag av 76 500 kronor samt anvisade på driftbudgeten

för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av

15 000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen,

att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar,

till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91 500

kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin döl, att sistnämnda belopp finge

under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av

ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76 500 kronor, varjämte

riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå eli

belopp av 91 500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1938: 275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima

riksdag.

Med axrledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)

ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit

genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifrågavarande

byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941:2 (s. 118 f.) framlagda

förslag anvisade riksdagen till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 10 000 kronor.

Vid min anmälan av ärendet framhöll jag bland annat följande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig utsmyckning,

ha tidigare beräknats till sammanlagt 183 000 kronor. Av den

lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälften

av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från byggnadsstyrelsen

under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna

numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete

beräknas till omkring 220 000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna sålunda

synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas

av statsmedel.

19-W års civila byggnadsutredning har med utlåtande den 25 juli 1941

framlagt ett den 30 juni 1941 dagtecknat reviderat byggnadsförslag, vilket enligt

utredningens anvisningar utarbetats av arkitekten P. Boberg. Byggnadsutredningen

har därvid anfört bland annat följande.

I enlighet med företedda kostnadskalkyler bör, genom iakttagande av vissa

närmare angivna besparingsåtgärder, kostnaden för byggnaden i fråga

kunna begränsas till 160 000 kronor, vartill komma arkitekt- och övriga arvoden,

vilka tillsammans kunna uppskattas till 11 000 kronor. Hittills ha,

enligt vad från byggnadsstyrelsen inhämtats, 5 710 kronor utbetalats för

uppgörande av ritningar, administration etc. Inklusive sistnämnda post kan

alltså den totala byggnadskostnaden beräknas uppgå till 176 700 kronor.

Kostnader för telefonanläggning och konstnärlig utsmyckning, vilka icke bestridas

av byggnadsanslaget, ha därvid lämnats åsido.

Domkapitlet har i utlåtande den 28 augusti 1941 tillstyrkt utförande av

domkapitelshuset i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag, dock

med vissa mindre ändringar. Med hänsyn till de av domkapitlet påkallade

ändringarna har domkapitlet låtit delvis omarbeta utredningens ritningsförslag.

Domkapitlet har framhållit angelägenheten av att byggnadsföretaget

snarast igångsättes.

Departements■ Behovet av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftschefen.

nämndens arkivalier och ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa institutioner

har av statsmakterna och kyrkomötet redan tidigare konstaterats.

Ett före krigsutbrottet upprättat, år 1938 till 183 000 kronor kostnadsberäknat

förslag till nytt domkapitelshus har av statsmakterna godtagits såsom

utgörande en tillfredsställande lösning av de ifrågavarande institutionernas

lokalfråga. De ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 281.

109

lia, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ansetts böra till hälften

bestridas av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Anslag

till byggnadsföretaget lia varit uppförda såväl på beredskapsstat som på

riksstaten, varjämte riksdagen och kyrkomötet medgivit, att ur kyrkofonden

må till byggnadsföretaget utgå ett belopp av 91 500 kronor.

Det av statsmakterna tidigare godtagna byggnadsförslaget har i besparingssyfte

granskats av civila byggnadsutredningen. Denna granskning har lett

till framläggande av ett reviderat byggnadsförslag, vilket i avseende å planlösning

huvudsakligen ansluter sig till det tidigare upprättade förslaget.

Byggnadens volym har emellertid avsevärt minskats, varjämte vissa förenklingar

i standarden ansetts böra komma till stånd. Domkapitlet, som i

huvudsak godtagit civila byggnadsutredningens förslag, har emellertid ansett

vissa smärre ändringar erforderliga och därför låtit delvis omarbeta utredningens

ritningsförslag. Då de av domkapitlet föreslagna ändringarna

icke torde medföra någon kostnadsökning och då jag icke funnit anledning

till erinran mot det av domkapitlet framförda byggnadsförslaget, tillstyrker

jag, att domkapitelshuset uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med de

av domkapitlet företedda ritningarna. Jag förutsätter, att de av civila byggnadsutredningen

givna anvisningarna beträffande standarden i materiel och

utförande iakttagas. I enlighet med domkapitlets förslag torde byggnadens

tak böra täckas med skiffer.

Kostnaderna för ett realiserande av civila byggnadsutredningens förslag

ha år 1941 beräknats till 171 000 kronor. Häri ha icke inräknats kostnader

för konstnärlig utsmyckning. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde

det av utredningen beräknade kostnadsbeloppet med hänsyn till inträffade

prisstegringar böra höjas till 212 000 kronor. Då såsom tidigare framhållits

av kyrkofondsmedel ett belopp av 91 500 kronor står till förfogande för

byggnadsföretaget, skulle för ändamålet erfordras ytterligare (212 000 —

91 500 =) i Tunt tal 120 000 kronor. Detta belopp torde böra gäldas av statsmedel;

i enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna intogo vid 1941

års riksdag, ifrågasätter jag sålunda icke något ytterligare tillskott från

kyrkofonden.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits

på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga

husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras

på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 120 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

D. Akademier m. m.

[2.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till

vissa reparationsarbeten m. m. Den fastighet inom kvarteret Uttern vid

Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tillföll akademien för de

fria konsterna, disponeras till större delen hyresfritt av konsthögskolan. Underhållet

av fastigheten påvilar akademien. Av stats- eller lotterimedel ha

emellertid vid skilda tillfällen anvisats medel till bestridande av ombyggnads-

eller ändringsarbeten.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har akademien hemställt

örn ett anslag av 21 800 kronor till reparation av den våning i akademiens

fastighet, som innehåller målarskolans studieateljéer, och till förbättring

av ventilationsanordningarna i samma lokaler. Till reparation av målarskolans

lokaler beviljades senast anslag av 1930 och 1931 års riksdagar.

Byggnadsstyrelsen har efter besiktning av ifrågavarande ateljélokaler funnit

desamma vara i stort behov av reparation men ansett kostnaderna kunna

begränsas till sammanlagt 21 000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande av konsthögskolan

disponerade lokaler i konstakademiens byggnad behöva repareras samt att

det ur hygienisk synpunkt är påkallat, att ventilationen inom lokalerna förbättras.

Med hänsyn till de fördelar, som staten haft av att dess konsthögskola

hyresfritt fått disponera stora utrymmen i förevarande fastighet, finner

jag det rimligt, att staten bestrider kostnaderna för ifrågavarande arbeten.

Kostnaderna torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas

till 21 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 21 000. I.

I. Folkundervisningen.

[3.] Folkskolor m. m: Bidrag till byggnadsarbeten, lnvesteringsutredningen

har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till nämnda

ändamål på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag

av 900 000 kronor och därvid anfört följande (SOU 1944: 12, s. 246 f.).

Såsom av den lämnade redogörelsen för den kommunala investeringsplanen

(s. 190 och Bil. 24) närmare framgår, har investeringsutredningen uppskattat

de sammanlagda kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, vilka av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

lil

utredningen ansetts kunna vid behov komma till utförande under ett första

investeringsår, till cirka 50 miljoner kronor. Härav lia omkring 35 miljoner

kronor beräknats motsvara byggnadsvärdet av byggnader för folkskoleväsendet.

Utredningen har emellertid icke ansett sig böra räkna med att förutsättningar

för bidrags erhållande komma att föreligga för folkskolebyggnader

till hela det beräknade beloppet. I vissa fall är nämligen standarden på

de folkskolebyggnader, som utföras, något högre än den enligt skolöverstyrelsens

uppfattning skäliga. Vidare ha kommunerna i åtskilliga fall funnit

lämpligt att i samband med byggandet av skolor och inom samma byggnadskropp

låta inreda lokaler även för andra än skoländamål. Likaså förekommer

alt i kostnaderna för byggnader för folkskoleväsendet inkluderats vissa

kostnader för bostäder åt lärare etc. De sammanlagda kostnaderna för statsbidragsberättigade

byggnadsföretag torde med hänsyn härtill kunna beräknas

till 30 miljoner kronor.

Det författningsenliga statsbidraget utgör för närvarande 75 procent av

byggnadskostnaderna. Vid godtagande av nyssnämnda totalkostnadsbelopp

av 30 miljoner kronor skulle statsbidrag komma att utgå med 22,5 miljoner

kronor. Då emellertid sagda bidrag i likhet med det normalt förekommande

bidraget till samma ändamål bör utgå i form av amorteringsbidrag under en

amorteringsperiod örn 25 år, skulle det årliga bidragsbehovet endast Miva

900 000 kronor. För att vid behov kunna helt utnyttja den föreslagna investeringsreserven

av folkskolebyggnader under budgetåret 1944/45 skulle det sålunda

bliva erforderligt att på beredskapsstat för samma år upptaga sistnämnda

belopp.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten har riksdagen för bud-Departementsgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor. chefen.

Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet

utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länsstyrelsens

beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av

investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggnader

skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd

av nämnda utbetalningsföreskrilter bidrag endast mera undantagsvis komma

att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de

byggnadsbidrag, som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/

45, lämpligen synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budgetår

redan anvisade anslaget lill bidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,

vilket anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke

anvisas på beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta

område. Med hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfattning

liksom även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårsperiod,

som deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid påkallat,

att investeringsutredningens förevarande förslag i detta sammanhang

bringas till riksdagens kännedom. Därest riksdagen icke bar något att erinra

däremot, böra byggnadstillstånd oell statsbidrag kunna beviljas för byggnadsföretag

av ungefär den omfattning, varmed investeringsutredningen räknat,

under förutsättning att materialtillgången det tillåter och med beaktande

jämväl av arbetsmarknadsläget.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

J. Yrkesundervisningen.

[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt överstyrelsen för yrkesutbildning

att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesutbildning

och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella

efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verkställda

utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skrivelse

framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av

statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten

måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppföra dels till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av

2 610 000 kronor, dels ock till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anordnade

i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag,

det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt.

överstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12

november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjligheterna

att dels utvidga vissa befintliga skolor och kurser, dels ordna kurser

inom näringslivet dels ock ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu

fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock endast

preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande

understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal ledning

av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäkningar.

I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angående

»vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris

i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av inom

överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen

har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts

vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesutbildning

av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för eleverna

har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledande

för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende

har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även

på andra punkter överläggningar ägt rum.

Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens

utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda promemoria,

vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angående

ekonomisk efterkrigsplanering.

Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den

av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning

av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, inriktad

på

1) grundläggande yrkesutbildning för den ungdom, som under vanliga förhållanden

söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

113

gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet

att erhålla anställning (nybörjarkurser);

2) kompletterande yrkesutbildning för redan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft,

som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation

inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);

3) omskolning av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet

men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas

erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför

bör överföras till andra yrken (omskolningskurser).

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryteringsområden

såsom

a) kommunala arbetslöshetskurser i primärkommuns regi och avsedda

att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

b) centrala arbetslöshetskurser i statlig regi och avsedda att tillgodose utbildningsbehovet

inom större områden;

c) arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor, avsedda för rekrytering

från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens

regi.

Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet

för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av

väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa personer

genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om behovet

av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den under

1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesutbildningen

för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för

sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till

elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses

oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt

anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid

tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har därför

som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunderstöd

utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat

av olika slag.

Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och

logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna

för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kurstidens

längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid

ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden

för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet

i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11

kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som

otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden

för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10

kronor per månad.

De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid

utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=)

85 kronor per månad.

Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl överens

med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen.

Vid diskussion av formen för understöd till deltagare i arbetslöshetskurs

torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd

arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av

här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att

daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huruvida

framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det

resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till

daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas

böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar,

han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan

utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller

för andra elever i den kurs, han tillhör.

Eleverna i nybörjarkurser torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli

yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora

hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning

och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie

elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ungdomar

på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna,

på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna

för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kurserna.

I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrunder

vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som intagas

i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verkstadsskoleutredningens

uttalade uppfattning.

Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipendium,

i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt understöd

och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som

angivas här nedan.

Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits

i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden

vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkesundervisningsanstalt

för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket belopp

utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under

vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor.

Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella

kurser, som eventuellt behöva anordnas för fortbildning eller omskolning av

äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbildningsanstalter.

Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av

dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de

fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgående

inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället,

som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder

som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att

kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbidrag,

som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels

med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag

för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd,

varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över

18 år.

Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni

1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

115

hålla arbete. Deltagare i fortbildningskurser torde i regel utan större olägenhet

kunna avbryta sin kurs, då de erhålla arbete inom det egna yrkesområdet.

Deltagare i omskolningskurser böra däremot i regel icke avbryta påbörjad

kurs, förrän de erhållit avsedd utbildning; understöd bör sålunda utgå,

så länge kursen pågår.

Vid de heldagskurser, som kunna komma att anordnas, synes det överstyrelsen

motiverat att utgiva viss ersättning utöver förutnämnda understöd. Viljan

att tillgodogöra sig undervisningen torde avsevärt stimuleras, örn deltagandet

medför direkt påtagbart ekonomiskt resultat. Deltagandet i kursen minskar

också vederbörandes möjlighet att utnyttja tiden till uppsökande av eventuella

arbetstillfällen och försätter honom i det fallet i sämre ställning än den, som

uppbär arbetslöshetshjälp utan att deltaga i dylik kurs. Dessutom är behovet

av kläder och annan personlig utrustning säkerligen större för en kursdeltagare

än för en arbetslös, som icke deltager i utbildningskurs. Som sådan

ersättning synes timpenning vara att föredraga framför dagarvode. Den förra

formen kan antagas bättre stimulera till fullt utnyttjande av undervisningstiden.

Storleken av timpenningen torde liksom vid arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser böra varieras med hänsyn till dyrort. Då man måste

räkna med att yngre personer kunna intagas i dessa kurser, bör timpenningen

regleras även med hänsyn till deltagarnas ålder. Däremot synes varierande

ersättningar, beroende på yrkesområde, icke böra förekomma utan likartade

ersättningar utgå i varje speciellt för fortsatt utbildning eller omskolning

av arbetslösa ordnad kurs.

Tabell 1. Timpenningens storlek.

Elevens ålder

Dyr

orts

g r u

P P.

åren

■

A

B

G

D

E

F

G

H

i

16—19 år....................

20

20

21

21

22

22

22

23

23

20—24 år....................

29

29

30

30

32

32

32

34

34

25 år och däröver............

40

40

41

41

43

43

43

45

45

I efterföljande tabeller (2 och 3) har uträknats den i form av timpenning

utgående ersättningen per arbetsdag och arbetsmånad för varje dyrortsgrupp.

Tabell 2. Ersättning i kronor per arbetsdag i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder

A

B

C

D

E

F

G

H

I

16—19 år.................

... leo

1''60

1-68

1-68

1*76

1-76

1-76

1-84

1-84

20—24 år.................

... 2-32

2-32

2''40

2-40

2-50

2-56

2''50

2-72

2''72

25 år och däröver.........

...| 3-20

3''20

3-28

3''28

3-44

3-44

3-44

3-60

3-60

Tabell 3. Ersättning i kronor per arbetsmånad (25 dagar) i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder

A

ri

C

D

E

F

G

H

I

16—19 år....................

40''—

40''—

42''—

42''-

44 —

44''—

44''—

46-—

46''-

20—24 år....................

58''—

58''—

60''—

60''—

64''—

64 —

64''—

68''—

68''—

25 ar och däröver............

80''-

80''—

82''—

82''—

86''—

86''-

86''—

90 —

90''-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvändigt,

att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning —

genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till anskaffning

av nödvändig klädutrustning.

De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildningskurser

för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.

1. Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, därest

kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest

kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår

i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru

utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.

Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmedlingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grunder,

som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid

arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 procent

av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnadsbidrag

å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

t

2. Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som elever

i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackordering,

i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i förekommande

fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp

inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade

familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till

hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller

att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshetskurs,

skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 117

i den mån dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser ankomma på

kommun.

Statsbidragsgrunder för kursverksamheten. Överstyrelsen

föreslår sammanfattningsvis följande grunder för statsbidrag till yrkesutbildningskurser

för arbetslösa.

a) Statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser utgår med belopp, motsvarande
dels

hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare,

anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervisningsmateriel,

läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,

dels 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial, elektrisk

kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och icke

säljbar produktion, samt för administration,

dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i samband

med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b) Statsbidrag till arbetslöshetskurser vid central verkstadsskola utgår enligt

de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna (SFS

nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår

beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

(maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning (komplettering)

av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande av maskiner

med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,

beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid svetsundervisning

med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av överstyrelsen

godkända kostnaderna för nämnda ändamål och

beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande

av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av överstyrelsen,

dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända kostnaderna,

eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall må finna skäl

bestämma.

c) Till centrala arbetslöshetskurser utgår statsbidrag till täckande av samtliga

av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.

Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)

angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat, att

behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inventarier

tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna utan

kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central verkstadsskola

utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt ovanstående skola

täckas av statsmedel, att den till de upplåtna lokalerna hörande utrustningen

av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan särskild ersättning eller,

därest denna utrustning är förhyrd, endast mot av överstyrelsen i förväg godkänd

ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten, att arbetslöshetskurs,

i den ordning och omfattning överstyrelsen bestämmer, mottager arbetslösa

även från orter utanför det område, för vilket kursen närmast inrättats,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majlis proposition nr 281.

samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom

och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna.

Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening,

att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myndigheten

för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under arbetslöshetstider,

samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle

övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbetsmarknadskommission,

och anför vidare bland annat följande.

Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags

beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av

arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen

inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten

kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka

skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt

hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan

utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro

likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd,

lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och

att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa

icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lokaler.

Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast,

att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i

nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i

frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse

rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande ämbetsverk

deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspektion

av vederbörande ämbetsverk.

Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av arbetslöshetskurserna

utan att behöva undergå någon förändring beträffande

de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av

olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att överstyrelsens

kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverksamhet

för arbetslösa igångsättes.

Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på uppgiften

att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att

ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på

överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn

ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att

dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en sådan

uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på

fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska

verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åtminstone

till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt

kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens

byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills

vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvalificerad

arbetskraft.

Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten

för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

119

höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade arbetslöshetskurserna

och även för den centrala ledningen av dessa. Redan

ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall

svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att

snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten.

Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen,

att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verksamheten

överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör

den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämnda

dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknadskommissionen

nu bedrivna verksamhet.

Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av

de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens

utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen

av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första

byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan

personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande

till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän

redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksamheten

är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler

och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrävande

övervakning och kontroll.

Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sektionen

som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en expeditionsvakt

och ett skrivbiträde med telefonistkompetens.

Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sektionen

inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekostnaderna,

förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början anställas

i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu

handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas

till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör

därjämte beräknas 19 000 kronor.

De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m.,

avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede.

Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke

nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som

nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför

ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser

för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån.

Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk,

som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början

icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta

sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalförstärkning

för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att

läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende.

Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den

centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verksamhetens

omfattning.

Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in.

Överstyrelsen anför följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid

kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskolstyrelsen.

På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yrkesskola,

torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala

myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda

kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt,

om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en

särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå under

samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och

avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshetskurserna

bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller

lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse

för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande provisoriska

kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras

i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen

efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogenheter

och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläggas

vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkesutbildning,

är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen

skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankomma

på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva,

från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen

bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbetslöshetskommitté

föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs,

torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till

kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbörande

arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representanter

för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkesområden,

inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom följande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kontantunderstöd,

inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshetskommitté.

Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd

skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upptager

sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-månadersperiod

för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa antaganden

göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår

från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan

disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka

1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav

på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommissionen

övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som

kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna budgetframställning,

nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av

nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sammanlagt

110 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 281.

121

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats i

denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande

verksamhet enligt följande.

A. Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944.U5.

Kursverksamheten .............................. kronor 2 500 000

Central ledning ................................. » 110 000

Summa kronor 2 610 000.

B. Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings
anstalter

.................................... kronor 13 300 000

Kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet.. » 11 000 000

Central ledning................................. » 300 000

Summa kronor 24 600 000.

Utgifterna under såväl A som B torde böra bestridas av medel, anvisade

å allmän beredskapsstat. För bestridande av kostnader under A böra medel

vara disponibla från och med den 1 juli 1944, varför överstyrelsen föreslår

anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1944/45.

Vad beträffar under B upptagen verksamhet synes densamma böra igångsättas

först, sedan riksdagens medgivande därtill inhämtats eller, om riksdagen

icke är samlad, den likväl beredes tillfälle att inom viss begränsad

tid taga ställning till åtgärden, på sätt som av statsrådet och chefen för

finansdepartementet föreslagits beträffande anslag, tillhörande tredje anslagsgruppen

å allmän beredskapsstat (bilaga till 1944 års statsverksproposition,

inkomster å riksstaten, s. 16). Med hänsyn till att förberedelserna för

och igångsättandet av här ifrågasatt kursverksamhet för arbetslösa kräva,

att medel för ändamålet kunna disponeras omedelbart efter det att behov av

verksamheten uppstått, synes Kungl. Majit böra utverka riksdagens medgivande

att få disponera anslaget intill visst belopp, förslagsvis 2 000 000

kronor, utan riksdagens hörande.

Statens arbetsmarknadskommission, med vilken — såsom förut framhållits

— överstyrelsen i vissa avseenden samråd vid utarbetande av sitt förslag,

har därutöver i utlåtande den 12 maj 1944 understrukit betydelsen av

att vid en eventuell kris på arbetsmarknaden en effektiv yrkesutbildning av

tillfredsställande omfattning ordnas för arbetslösa och har i anslutning härtill

anfört bland annat följande.

Med tanke härpå framstår det som en angelägenhet av största vikt, att

alla förberedande åtgärder nu vidtagas så snart som möjligt. En sådan åtgärd

är överflyttningen till överstyrelsen av den verksamhet, som bedrivits av kommissionen

genom dess utbildningssektion, varigenom en organisatorisk stomme

vinnes för det framtida utbildningsarbetet.

Kommissionen förutsätter att möjligheter fortfarande hållas öppna att anordna

utbildning i ändamål att fylla aktuella behov inom speciella bristområden

och att kurser för sådant ändamål komma att utformas med hänsyn till

näringslivets behov bland annat inom sådana yrkesområden som jordbruk

och husligt arbete. Kommissionen utgår från att samråd mellan kommissionen

och överstyrelsen beträffande dylika frågor kommer att äga rum i samband

med den fortsatta utredningen angående utbildning inom näringslivet för arbetslösa.

Med hänsyn till att denna del av utredningen ännu ej hunnit slut
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majus proposition nr 281.

Departements
chefen.

förås har kommissionen givetvis på detta stadium icke haft anledning att

närmare ingå på här berörda spörsmål.

Kommissionen har ej ansett anledning föreligga att taga ställning till frågor

av mera detaljartad karaktär, men tillstyrker, att yrkesutbildning vid en

arbetslöshetskris anordnas i överensstämmelse med de i förslaget framlagda

huvudriktlinjerna. Kommissionen tillstyrker vidare, att erforderliga medel

anvisas för de här ifrågavarande ändamålen.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i särskilt

yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten av att

fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola vid jordbruk

ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde

som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att finna nya

arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en kris inom

näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket skulle kunna

ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina anställningar inom

andra yrken.

För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är

det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.

Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de många

olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i tillräcklig

omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt jordbruksarbete

synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer som böra uppgöras

för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, medförde

som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet

bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande

arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —

eller cirka en tredjedel — i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid

hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,

enär många arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att anmäla

sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog

arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna

avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt deltagarna.

Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ungdomarna

icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverksamheten

emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet

ägnades denna fråga vid 1933 års riksdag, som bland annat

beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning

under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa

vid yrkesundervisningsanstalter.

När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i allmänhet

tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i

vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre

årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt cirka

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

123

1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats till

centrala verkstadsskolor.

Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en

mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och administrationen

av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myndigheten

blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kursverksamheten.

Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskoleutredningen

konstaterat, ha varit den främsia orsaken bill att brister och

olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet

och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kommer

att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man

måste detta oaktat tyvärr räkna med, att örn en ny ekonomisk kris sätter in,

även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig för de unga, när

det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän

enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folkmaterial

olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan en

nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verkningar

för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbetslöshet

blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är

en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst

och så snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunkturförsämring

äro genomtänkta och väl förberedda åtgärder i syfte att omhändertaga

den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmarknaden,

ofrånkomliga. Då man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de

senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa

icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,

bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena. En

väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig

förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, sorn

därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför befogat

att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att

överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan

goda och dåliga tider.

De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildningens

betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, fia i viss mån tilllämpning

även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa

män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på strukturella

förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild

betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda

erfarenheter lia i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser.

Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att planlägga

de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka

kunna förväntas lili aktuella efter eli vapenstillestånd, har överstyrelsen för

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

yrkesutbildning nu framlagt den utredning och de förslag, av vilka en kortfattad

översikt lämnats i det föregående. Av redogörelsen framgår till en början

de olika linjer, efter vilka denna verksamhet enligt överstyrelsens mening

bör bedrivas. Såvitt gäller oskolad eller ofullständigt skolad arbetskraft har

yrkesutbildningen ansetts böra vara av grundläggande natur och i enlighet

med överstyrelsens förslag meddelas antingen vid särskilt anordnade nybörjarkurser

eller ock i mån av platstillgång vid de ordinarie kurserna

för yrkesutbildning.

För sådan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsättning

på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet,

bör, såsom överstyrelsen föreslår, anordnas kompletterande yrkesutbildning

vid fortbildningskurser. För sådan ledig arbetskraft åter, som varit

infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållanden

icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet

och därför bör överföras till andra yrken, böra i enlighet med överstyrelsens

förslag anordnas omskolningskurser.

Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga

på de erfarenheter, som vunnits i fråga örn verkstadsskolorna för viss arbetslös

ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenheter

från den utbildningsverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission

bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tempoarbetare

och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.

I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, lia intill utgången av mars månad

innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal

icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.

Beredskapskurserna ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie yrkesutbildningsanstalter.

Eleverna i dessa kurser lia som regel icke tillhört

ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till användning,

har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller inackorderingsbidrag.

Därjämte har viss timpenning utgått.

Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt, att

yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas

inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av de

befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av

överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid

under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid

skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar

anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt

tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna

disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan

komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning

rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning

disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folkskolor,

flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att

anordna kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räk
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 125

na med, alt dessa kompletterande undersökningar komma att .slutföras i en

nära framtid.

En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbildningstiden.

överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen

framlagda förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser

för arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i

fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,

som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser,

och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de

grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss arbetslös

ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium

av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för månad. I

olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor

bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid deltagande

i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberätligade

familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga ställning till de

olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de av överstyrelsen

uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet, vilka icke

innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka ingen meningsskiljaktighet

förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskommissionen.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad

överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med

överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra organiseras

antingen såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkommunens

regi eller såsom arbetslöshetskurser vid centrala

verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens regi eller ock såsom

centrala arbetslöshetskurser i statens regi. För var och

en av dessa typer av arbetslöshetskurser skall statsbidrag enligt överstyrelsens

förslag utgå enligt särskilda grunder.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kostnaderna

för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för underhåll

och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkring

för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för

tillhandahållande av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning lii. m. gäldats

av vederbörande huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för

statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma

i huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda

verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svårigheten

för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för alt

huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara

för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i princip

helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill bar överstyrelsen före
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slagit, att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshetskurser

endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid

förutsatt, att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den

saluvärdiga produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna,

medan en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall inlevereras

till statsverket.

Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslös hetskurser

vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar utgå

enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna grunderna

överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som verkstadsskoleutredningen

på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska utvidgningar

av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.

Vad'' slutligen beträffar de centrala ar betslös hetskurser na

föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av

samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.

Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande

av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak

icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i

huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning

förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets

organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade

yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det husliga

arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris

på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är lämpligt

att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom lösas

ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn åt en

och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den utbildningsverksamhet,

som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens bekämpande.

Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande, är

jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens för

yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall administrativt

leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning inom

skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga

bestämmelser.

I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta

förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål

från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erinrar,

att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frågan

om anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45

räknat med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

127

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation

måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, om en mera omfattande

yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsattes. Såsom överstyrelsen

föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande

av yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom

överstyrelsen, vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet

av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens

utbildningssektion. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

erforderliga föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den

föreslagna sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation givetvis

bör beaktas.

Vid anmälan i propositionen 1944:215 av frågan örn anslag för budgetåret

1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag,

att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunde

nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och

förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

skulle i avlöningsstaten upptagas nied förslagsvis betecknat belopp. Det

synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytterligare

personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbetsuppgifter

från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning,

få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflyttningen

betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas

från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrelsens

omkostnadsanslag.

Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen överflyttade

yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen

för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta

medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för budgetåret

1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.

Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åtgärder

för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa.

Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis

4 000 000 kronor.

överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet under

en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till

24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag lill

kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslag

under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medelsbehov av

20 000 000 kronor. Jag förordar, att på beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45 uppföres anslag till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sistnämnda

belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. jSIaj:ts proposition nr 281.

dels till Yrkesutbildning i beredslcapskurser m. m. å allmän

beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av förslagsvis......................kronor 4 000 000,

dels ock till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................kronor 20 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

129

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 19Ai.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar

m. m.

[1-] Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten. I sitt den 3 april 1944 avgivna

betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:

12) har investeringsutredningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till

följande byggnadsarbeten för lantbrukshögskolan, nämligen med 23 000 kronor

till vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, med 55 000 kronor

till häststall vid Kungsängen samt med 130 000 kronor till förmansbostad och

ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård i Norrbottens län.

De med utredningens hemställan avsedda byggnadsfrågorna ha även varit

föremål för framställningar från styrelsen för lantbrukshögskolan, vilka framställningar

dock hittills icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.

Vad beträffar vaktmästarbostaden vid husdjursförsöksanstalten samt

häststallet vid Kungsängen har högskolestyrelsen sålunda senast i skrivelse

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 281.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

den 30 augusti 1943 hemställt om anslag för dessa ändamål. Därvid har styrelsen

äskat samma belopp som nu upptagits i investeringsutredningens förslag

eller 23 000 respektive 55 000 kronor. Beträffande motiveringen för styrelsens

ifrågavarande anslagsäskanden torde få hänvisas till arets statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, s. 42. Medel för uppförande av förmansbostad

och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård ha äskats av högskolestyrelsen

senast i dess skrivelse den 24 april 1944. Även i detta fall har styrelsen

anhållit örn anslag med samma belopp (130 000 kronor) som föreslagits

av investeringsutredningen. I skrivelsen den 24 april 1944 har styrelsen hänvisat

till sina i tidigare framställningar den 28 augusti 1939 och den 29 augusti

1941 anförda motiveringar för de ifrågasatta byggnadsarbetena vid

Brännbergs försöksgård (se IX H.T. 1940 s. 41 samt IX H.T. 1942 s. 41).

Härutöver har i skrivelsen till stöd för anslagsäskandet å 130 000 kronor anförts

i huvudsak följande.

Redan vid den tid, då lantbrukshögskolan övertog Brännbergs försöksgård,

eller den 1 januari 1939, befunno sig ekonomibyggnaden och förmansbostaden

i dåligt skick. Under de fem år, som gått sedan dess, ha dessa byggnader

ytterligare försämrats. Med hänsyn till att byggnaderna varit kraftigt angripna

av röta har högskolan icke funnit det lämpligt att nedlägga något större

belopp på byggnadernas förbättring och underhåll. Endast oundgängligen

nödvändiga reparationer ha utförts.

Enligt styrelsens mening äro ifrågavarande byggnader i så dåligt skick,

att det icke synes lämpligt att nedlägga något belopp på reparation och ombyggnad

av desamma. Härtill kommer att behov föreligger dels av ytterligare

bostäder på försöksgården för försöksledaren (föreståndaren eller assistenten)

under sommaren samt för en djurskötare, dels ock av ytterligare

plats för kreatur. Dessa försöksgårdens behov av utrymmen böra tillgodoses

genom nybyggnad. Kostnaderna för nybyggnad av förmansbostad samt ekonomibyggnad

vid försöksgården torde böra beräknas till det belopp, som

angivits av investeringsutredningen eller 130 000 kronor.

Departements- Samtliga i det föregående omförmälda byggnadsarbeten torde vara av den

chefen. angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande inom de närmaste åren.

Vad särskilt angår den föreslagna bostaden för husdjursförsöksanstaltens

vaktmästare har det enligt vad som under hand upplysts från lantbrukshögskolan

hittills icke varit möjligt att vid Ultuna anskaffa en lämplig hyreslägenhet

åt förevarande befattningshavare. I enlighet med vad investeringsutredningen

föreslagit torde erforderliga medel för arbetena i fråga böra

upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1944/45. De av utredningen och

högskolestyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna — vilka beräkningar

sluta å 23 000 kronor för uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten,

55 000 kronor för uppförande av häststall vid Kungsängen samt

130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård

— föranleda ej någon erinran från min sida. Det sålunda för ändamålet

behövliga anslaget, (23 000 + 55 000 + 130 000 =) 208 000 kronor,

torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

131

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 208 000.

[2.] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten.

I betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och

statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12,

s. 222) har investeringsuiredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag

till följande byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

nämligen med 280 000 kronor till institutionsbyggnad för jordbrukslära,

husdjurslära m. m. samt samlingssal, med 270 000 kronor till uppförande

av elevbostäder, med 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, med

65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, med 90 000 kronor till

maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, med 60 000 kronor

till lagerkällare samt med 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning,

första etappen. , i

Med skrivelse den 24 april 1944 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me

jeri- och trädgårdsinstitut framlagt viss utredning till stöd för de av investeringsutredningen

gjorda anslagsäskandena. Institutsstyrelsen har härvid

anfört i huvudsak följande.

husdjurslära

Institutionsbyggnad för j or db r u k s 1 är a,

m. m., även inrymmande samlingssal.

Vid institutet finnes för närvarande icke någon institution för undervisning

i jordbrukslära, kulturteknik, husdjurslära och mjölkhushållning. Undervisningen

i dessa ämnen måste därför meddelas i flera olika lokaler. Undervisningsmaterialet,

som är spritt pa flera ställen, kan med hänsyn härtill ej rationellt

utnyttjas. För att nämnda undervisning skall kunna tillgodose tidens

krav anser styrelsen det vara nödvändigt med en särskild institution för berörda

ämnen, vilken skulle inrymma både lärosalar och lokaler för undervisningsmateriel.

Vid institutet finnes också sedan lång tid tillbaka ett stort behov av en samlingssal,

rymmande 250—300 personer. Behovet av en dylik samlingssal framträder

särskilt dels vid kursavslutningar och andra tillfällen, när det är önskvärt

att kunna samla samtliga kurser vid institutet i en och samma lokal och

dels vid de moten med jordbrukare, mejeriintresserade och trädgårdsodlare

som ärligen bruka hållas vid institutet.

Institutionsbyggnaden för jordbrukslära, husdjurslära m. m. skulle uppföras

i Iva vanmgar och inrymma tvenne lärosalar, utrymmen för undervisningsmateriel,

arbetsrum för lärare, arbetsrum för assistenten i kulturteknik

samt för assistenten vid lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalts avdelning

vid Alnarp Byggnaden bör även inrymma lokaler för trädgårdsekonoyran-

* källarvåningen skulle förläggas lokaler för övningar i mjölkhushållning

samt for dissektioner, förråd och skyddsrum. Bottenvåningen i

samlingssalen kommer att rymma cirka 250 och läktaren cirka 80 platser.

Kostnaden för institutionsbyggnaden har beräknats till 280 000 kronor.

Elevbostäder vid t r ä dg å r d s a v d el n i n ge n.

Vid Alnarpsinstitutet påbörjades år 1939 utbildning av handelsträdgårdsmästare.

Ansökningarna till dessa kurser ha starkt ökat och elevantaler upp
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går innevarande läsår till 18 stycken. För dessa elever finnas icke några bostäder

vid institutet utan de äro hänvisade till de rumsmöjligheter, som eventuellt

kunna uppbringas i närgränsande samhällen. Att anskaffa bostäder j

dessa samhällen är för närvarande förenat med de största svårigheter. Pa

grund härav samt då dagrum eller liknande lokaler saknas vid skolan, ha eleverna

icke någon möjlighet att effektivt utnyttja håltimmar och dylikt. I samband

nied kursens tillkomst har även behovet av allmänna demonstrationsoch

övningslokaler blivit mera kännbart.

Antalet extraelever liksom också specialelever har under senare ar okat

högst betydligt utan att några tillfredsställande bostadsutrymmen för dem

förefunnits. Dessa brister skulle genom det nya bostadsbygget avhjälpas varjämte

frågan örn dagrum för den vanliga trädgårdsskolans vidkommande

samtidigt kunde lösas genom möjligheten att för detta ändamål frigöra ett

par rum i den gamla elevbostaden. .

Byggnaden är avsedd att uppföras i tegel i två våningar och innehålla bostäder

för ett fyrtiotal elever, samlingslokaler, rum för städerska samt övriga

behövliga utrymmen. I källarvåningen skola inrymmas matsal för arbetare,

värmecentral, skyddsrum samt utrymmen för förvaring av diverse produkter,

lokaler för vissa demonstrationer och övningar, torkrum m. m.

Kostnaderna för dessa elevbostäder lia beräknats till 270 000 kronor.

Lärarbostad för ämneslärare vid m e j er i s k o 1 an.

Vid institutets mejeriavdelning äro anställda tvenne ämneslärare. Större

delen av den teoretiska undervisningen vid mejeriskolan meddelas av dessa

lärare, varför deras tjänstgöring i allmänhet sträcker sig över större delen av

dagen! För att dessa lärare på ett tillfredsställande sätt skola kunna fylla

sina uppgifter, måste de dessutom noga följa arbetet i .skolmejeriet samt utföra

vissa undersökningar på mejerihanteringens område. Med hänsyn härtill böra

de om möjligt bo vid Ahlarp. . ..

För närvarande finnes emellertid ej bostad vid institutet till mer ån den ene

av dessa ämneslärare, varför den andre mäste bo utom Alnarp.

Den av styrelsen planerade lärarbostaden har beräknats uppföras som enfamiljshus

av tegel, inrymmande 4 rum och kök.

Kostnaden har beräknats till 35 000 kronor.

Bostad åt föreståndaren vid statens trädgårds^ rs

ö k.

Den 1 november 1940 inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag en särskild

befattning såsom föreståndare för statens trädgårdsförsök. Då alla förutvarande

bostäder vid Alnarp tagits i anspråk för vid institutet anställda lärarkrafter

samt åt föreståndaren för statens mejeriförsök, fanns ej någon

tjänstebostad åt den nve befattningshavaren. Denne har därför varit nödsakad

att skaffa sig bostad på annat håll. De tjänstebostäder, som sedan dess

blivit lediga, ha förbehållits åt lärare vid institutet. För föreståndaren vid

trädgårdsförsöken är det förenat med synnerligen stora olägenheter att bo på

annan plats, då ofta förekommande besök påkalla hans närvaro. Tillsynen

av verksamheten är dessutom svar att genomföra i synnerhet da denna för

närvarande är splittrad på två ställen, belägna på 2 kilometers avstånd från

varandra. Då ingen bostad kan beräknas bliva tillgänglig vid Alnarp mom

överskådlig tid, har styrelsen ansett det vara nödvändigt att nybyggnad uppfores
Under

de förhållanden, som råda vid Alnarp, har styrelsen ansett det vara

mest ändamålsenligt att uppföra en fristående bostadsbyggnad å lämplig tomt

i närheten av de fält, som disponeras av statens trädgårdsförsök. Liksom öv
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2S1.

133

riga föreståndarbostäder vid Alnarp bör denna bostad omfatta minst 5 rum,

kök och jungfrukammare. Byggnadsmaterialet bör vara tegel.

Byggnadskostnaderna beräknas till 65 000 kronor.

Maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner.

Maskinhallen avser att utgöra komplement till befintlig maskininstitution,

så att ökat lokalutrymme för maskinundervisningen erhålles.

Maskininstitutionen iordningställdes genom ombyggnad av den tidigare

mejeribyggnaden och utrymmena för uppställning av maskiner och redskap

voro därigenom i hög grad förutbestämda. Sedan maskininstitutionen uppfördes

ha dessutom tillkommit nya maskintyper, vilkas konstruktion och användning

måste ingå i utbildningen. Genom ändrade tekniska anordningar

för vattenförsörjningen på landsbygden har det varit nödvändigt att utöka

avdelningen för pumpar, hydroforer m. m. Inom den närmaste framtiden

kunna också andra slag av maskiner väntas tillkomma, i vars handhavande

och skötsel undervisning måste meddelas. Som exempel härpå må bland annat

nämnas maskiner för potatis- och betodling.

Styrelsen anser det vara synnerligen önskvärt att undervisningen i maskinlära

vid institutet göres så effektiv som möjligt och den planerade maskinhallen

är fördenskull synnerligen behövlig. Till följd av den allt mera minskade

tillgången på arbetskraft vid lantbruket erhålla de maskinella hjälpmedlen

ökad betydelse, och grundlig maskinutbildning av blivande jordbrukare är

därför nödvändig. Det har också visat sig vara behövligt med särskilda kurser

för landsbygdssmeder m fl. för utbildning i reparation av lantbruksmaskiner.

Vid dylika kurser erfordras bland annat utrymme för sådana arbeten som

svetsning med gas och elektricitet samt för direkt reparationsarbete.

Maskinhallen skall innehålla en odelad maskinsal 31 X 18 meter och användas

till uppställning av olika slags lantbruksmaskiner.

Maskinhallen är planerad att uppföras av trä.

Kostnaden för densamma samt för tomtens iordningställande har beräknats

till 90 000 kronor.

Lagerkällare vid statens trädgårdsförsök.

Till viktiga aktuella arbetsuppgifter för statens trädgårdsförsök hör utredning

av lagringsförhållandena för olika trädgårdsprodukter. Det har därför

ansetts angeläget, att statens trädgårdsförsök utan dröjsmål får tillgång

till lagringsutrymmen för utförande av praktiskt-vetenskapliga försök både

med frukt- och köksväxtprodukter. Det är därvid icke fråga om olika typer

av lagerlokaler utan olika produktionsbetingelsers inflytande på lagringsdugligheten,

såsom exempelvis mognadsstadium, sort, gödsling samt produktionstekniska

ingrepp av olika slag. Dylika försök kunna endast utföras i

anslutning till samtidigt pågående sort-, gödslings- och andra kulturförsök,

vid vilka produkternas kvalitet kan bliva föremål för kontinuerlig bedömning.

Hittills bär möjlighet för lagringsförsök praktiskt taget helt saknats.

Beträffande frukt lia endast smärre orienterande försök kunnat utföras i

institutionens källare, och beträffande köksväxter har uteslutande lagring i

stuka varit möjlig.

Enligt verkställd utredning synes det vara ändamålsenligt alt uppföra

fristående lagringskällare utan anknytning till institution eller annan byggnad,

där värmeledning finnes inmonterad.

Då lagringsförsöken skola omfatta så skilda produkter sorn frukt och köksväxter,

vilka ej med fördel kunna lagras tillsammans, och en arbetslokal bör

finnas tillgänglig för sortering av material leir inläggning samt för bedöm
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

ning av detsamma efter lagringens slut, har det befunnits lämpligt att uppföra

en tvillingkällare med tillhörande arbetslokaler, vilket innebär tvenne

helt skilda källaravdelningar med gemensam arbetslokal.

Kostnaderna ha beräknats till cirka 60 000 kronor.

Växthus- och värmeanläggning, första etappen.

För den till institutet förlagda handelsträdgårdsmästarekursen äro effektiva

växthusbyggnader av den typ, som användes av odlarna, obetingat nödvändiga.

Endast med tillgång till moderna kulturhus kan undervisningen

bliva effektiv, då densamma i mycket hög grad bygger på demonstrationer

av handelskulturer och huskonstruktioner. Detta gäller i alldeles särskild

grad den speciallinje inom handelsträdgårdskursen, som avser att utbilda

växthusodlare. ..

De växthus, som finnas, äro dels ytterligt föråldrade, dels otillräckliga.

De förekomma därjämte spridda över området, vilket medför stora tids- och

bränsleförluster samt odlingstekniska olägenheter.

Den föreslagna anläggningen avser att omfatta en värmecentral samt tills

vidare 4 växthus om cirka 30 meters längd avsedda för olika slag av blomsterkulturer.

Den standardiserade typ av växthus, som utarbetats av konsulenten

vid Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds tekniska byrå och fastställts

av förbundet, beräknas komma till användning.

Kostnaderna för berörda växthus- och värmeanläggning ha beräknats till

60 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har till byggnadsarbeten vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut äskats ett anslag av 860 000

kronor. Av nämnda belopp avses 280 000 kronor till institutionsbyggnad för

jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, 270 000 kronor till uppförande

av elevbostäder, 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, 65 000

kronor till uppförande av föreståndarbostad, 90 000 kronor till maskinhall

för undervisning angående lantbruksmaskiner, 60 000 kronor till lagerkällare

samt 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning, första etappen. Samtliga

ifrågavarande arbeten torde vara av den natur att de böra komma till

utförande inom de närmaste åren. Medel till de med arbetena förenade kostnaderna

synas böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetar.

Mot storleken av det för ändamålet äskade anslaget, 860 000 kronor, har jag

intet att erinra. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer

att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattande

eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av............kronor 860 000.

[3.] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

lantmanna- och lanthushållsskolor. För detta ändamål har å riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Kungl.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

135

Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående statsbidrag

till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, ändrad

genom kungörelsen nr 777/1943.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag

av 1 500 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor. Beträffande motiveringen för utredningens förslag torde

få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 200 samt 253 ff.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att å beredskapsstaten

för nästa budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett

anslag av 4 200 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Av de 5 000 000 kronor, som för budgetåren 1939/40—1944/45 av riksdagen

ställts till förfogande för ifrågavarande bidragsverksamhet, har Kungl.

Majit hittills beviljat bidrag med 2 745 860 kronor. Av de anvisade medlen

återstå sålunda 2 254 140 kronor. Emellertid äro bidragsansökningar å

2 692 850 kronor fortfarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Härjämte

ha till lantbruksstyrelsen inkommit ytterligare ansökningar om statsbidrag

till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, vilka ansökningar

representera en bidragssumma av 4 369 381 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens mening äro ifrågavarande slag av byggnadsarbeten

synnerligen väl lämpade såsom arbetsobjekt vid omfattande arbetslöshet

efter det pågående krigets slut. Skulle samtliga med förenämnda bidragsansökningar

avsedda byggnadsarbeten komma till utförande senast under

budgetåret 1944/45, komme att erfordras en medelsanvisning av (2 692 850

+ 4 369 381 — 2 254 140 =) i runt tal 4 808 000 kronor. Det torde emellertid

enligt styrelsens uppfattning icke vara möjligt att under sagda budgetår

igångsätta samtliga omförmälda arbeten, varför medelsbehovet kan beräknas

bliva något lägre än sistnämnda belopp. Dock torde byggnadsarbeten

representerande ett statsbidragsbelopp av 6 158 481 kronor kunna beräknas

bliva påbörjade senast under budgetåret 1944/45. Med beaktande av den förefintliga

anslagsreservationen å 2 254 140 kronor skulle sålunda för tillgodoseende

av föreliggande bidragsbehov å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

erfordras en anslagsanvisning med (6 158 481 — 2 254 140 =) i runt tal

3 904 400 kronor. Då emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträffande

åtminstone några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda under

åren 1940 och 1941, då prisnivån var avsevärt lägre än för närvarande, torde

det behövliga beloppet böra beräknas till 4 200 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar rörande behovet av anslag å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till

byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor ansett sig böra utgå

från nu gällande bidragsgrunder.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anvisande å riks- Departement*.

staten för budgetåret 1944/45 av anslag till bidrag till byggnadsarbeten vid chelenlantmanna-

och lanthushållsskolor anförde jag — under hänvisning lill önskvärdheten

av att en ökning av antalet utbildningsanstalter samt en förbättring

av vissa sådana anstalter komme lill stånd —- att vid en ändring i situationen i

fråga örn byggnadsmateriel och arbetskraft ytterligare medel för ändamålet

syntes kunna upptagas på beredskapsstat. I anslutning till vad jag sålunda

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

uttalat, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår beräknas

medel för ifrågavarande ändamål till minst det belopp som av lantbruksstyrelsen

föreslagits eller 4 200 000 kronor. Det av mig sålunda förordade anslaget

torde böra hänföras till beredskapsstat II med 2 000 000 kronor och till

beredskapsstat III med 2 200 000 kronor. För den bidragsverksamhet, som

kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, synas såsom

lantbruksstyrelsen ifrågasatt böra tillämpas enahanda grunder som gälla

för den hittillsvarande verksamheten på området.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten

vid lantmanna- och lanthushållsskolor för bud
-

getåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .............................. kronor 2 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av ............................ » 2 200 000.

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[4.] Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. För detta ändamål

är å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört ett reservationsanslag

av 19 500 kronor.

I samband med avgivandet av anslagsäskanden för nästa budgetår hemställde

lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1943, bland annat, att följande

belopp måtte ställas till styrelsens förfogande, nämligen 5 500 kronor

till renovering av ytterväggarna å de s. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge

hingstdepå och stuteri samt 17 577 kronor till reparation av södra hingststallet

vid Strömsholms hingstdepå. Beträffande motiveringen för lantbruksstyrelsens

förslag torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,

s. 78. Förslaget föranledde emellertid icke från Kungl. Maj:ts sida

någon framställning om anslag å riksstaten för nästkommande budgetår.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga anslag med

6 000 respektive 18 000 kronor till förenämnda renoverings- och reparationsarbeten

vid statens hingstdepåer och stuteri.

Departements- Medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra upp
eric.

t&tl

tågås å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Mot de av investeringsutredningen

för arbetenas verkställande beräknade kostnaderna, (6 000 +

18 000 =) 24 000 kronor, har jag intet att erinra. Då härjämte ett belopp av

1 000 kronor torde böra avses för oförutsedda utgifter och kontrollantarvode,

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

137

bör följaktligen å beredskapsstaten till byggnadsarbeten vid statens hingstdepåer

och stuteri uppföras ett anslag av (24 000 + 1 000 =) 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av .......................... kronor 25 000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.] Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten

för budgetåret 1944/45 har anvisats.

1) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 250 000

kronor;

2) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av

150 000 kronor;

3) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett reservationsanslag

av 120000 kronor;

4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av

2 900 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna rörande användningen av vissa av förevarande

anslag hänvisas till den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr

264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s.

5 ff.).. I fråga örn siloanläggningar finnas bestämmelser intagna i kungörelsen

den 31 augusti 1940 (nr 816), ändrad genom kungörelsen nr 223/1943,

samt rörande frukt- och potatislagerhus i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr

299).

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av

sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbättringsarbeten

av beredskapskaraktär på jordbrukets område, nämligen ladugårdsförbättringar,

gödselvårdsanläggningar, avloppsförbättringar, täckdikningsföretag,

betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar och jordkörningar,

skulle beviljas bidrag från ett gemensamt anslag. Detta anslag har kommittén

beräknat till 40 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att bidrag

skulle beviljas med tillämpning av vissa, av kommittén föreslagna bidragsbestämmelser,

som återgivits i förenämnda proposition (s. 8 ff.).

över promemorian har yttrande den 12 oktober 1943 avgivits av lantbruks
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majlis proposition nr 281.

styrelsen, som därvid framlagt förslag till bidragsgrunder att gälla vid arbetslöshet.

Beträffande detta förslag hänvisas till propositionen nr 264 (s. 17 f.).

Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 14 april 1944 hemställt,

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas

1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar, därest nu gällande bidragsgrunder

skulle tillämpas, ett belopp av 1 100 000 kronor samt, därest de av

lantbruksstyrelsen i dess yttrande den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna

skulle bliva gällande, ett belopp av 2 800 000 kronor;

2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar, därest nu gällande bidragsgrunder

skulle tillämpas, 3 500 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i

yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett belopp

av 8 850 000 kronor;

3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett belopp av 100 000

kronor;

4) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett belopp

av 40 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett belopp av 2 000 000

kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

m. m., därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp

av 4 000 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den

12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av

5 000 000 kronor;

7) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, därest nu gällande

bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av 1 600 000 kronor samt, därest

de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna

skulle tillämpas, ett belopp av 2 600 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har tillika hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att, därest allmän beredskapsstat sattes i kraft, under

budgetåret 1944/45 finge beviljas statsbidrag dels från statens avdikningsanslag

med tillhopa högst 3 500 000 kronor utöver för nämnda budgetår medgivet

bidragsbelopp å likaledes 3 500 000 kronor, dels ock från anslaget till

bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk med tillhopa högst 5 000 000

kronor utöver för samma budgetår medgivet bidragsbelopp å 2 500 000 kronor.

Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att

under budgetåret 1944/45 från statens avdikningsanslag anvisa erforderliga

medel till anställande hos lantbruksstyrelsen av för granskning av ansökningar

örn bidrag till torrläggningsföretag m. m. erforderlig arbetskraft.

Av innehållet i lantbruksstyrelsen skrivelse den 14 april 1944 må ytterligare

återgivas följande. I

I fråga örn gödselvårdsanläggningar har styrelsen framhållit, att medel

borde anvisas å beredskapsstat i sådan utsträckning att vid behov bidrag

kunde utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär

5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, som omfattade mindre än

20 hektar åker.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

139

Beträffande ladugårds förbättringar har styrelsen beräknat medel för att

tillgodose behovet av bidrag av statsmedel för utförande av omkring 3 000

ladugårdsförbättringsföretag, varav 2 700 vid brukningsdelar med högst 20

hektar åker.

För bidragstilldelning till siloanläggningar borde enligt styrelsens uttalande

nu gällande grunder tillämpas utan ändring. För att tillmötesgå ökad efterfrågan

å bidrag har beräknats ett belopp av 100 000 kronor.

Vad angår statens avdikningsamlag har styrelsen uppgivit, att det belopp,

vartill bidrag under budgetåret 1944/45 kunde beviljas, torde kunna beräknas

till 7 000 000 kronor. Då riksdagen medgivit, att under nämnda budgetår

finge beviljas statsbidrag från anslaget med tillhopa högst 3 500 000 kronor,

skulle sålunda för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för

samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare 3 500 000

kronor.

Medelsberäkningen rörande anslagen till bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m. samt till bidrag till täckdikningar har grundats på

av hushållningssällskapen anmälda arbetsobjekt.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att Kungl. Majit finge, under för den allmänna beredskapsstaten gällande

förutsättningar, under budgetåret 1944/45 bevilja statsbidrag från statens

avdikningsanslag å högst 4 500 000 kronor utöver det av riksdagen för

sagda budgetår medgivna beloppet. Beträffande motiveringen för utredningens

förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 192 och 248 f.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att Departement^- anslag borde för budgetåret 1944/45 upptagas å allmän beredskapsstat för chefen.

vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Jag anförde därvid, att

från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka

erbjöde arbetsobjekt, som vöre lämpade för sysselsättning av arbetslösa, eller

bidrag till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdikningsföretag,

täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar,

jordkörningar och avloppsförbättringar. Härutöver synas bidrag från

ifrågavarande anslag böra kunna utgå till uppförande av siloanläggningar

samt av frukt- och potatislagerhus. Beträffande vissa av nämnda förbättringsåtgärder

har Kungl. Majit i förenämnda proposition hemställt om bemyndigande

för Kungl. Majit att utfärda särskilda grunder för statsunderstöd

att efter Kungl. Majlis beslut gälla vid arbetslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till lantbruksstyrelsens och

investeringsutredningens anslagsberäkningar böra upptagas ett belopp av

sammanlagt 24 000 000 kronor, därav 6 000 000 kronor böra uppföras å allmän

beredskapsstat II samt 18 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III.

(linder torde icke böra möta mot alt förevarande anslagsmedel även disponeras

för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning av bidragsansökningar

rörande torrläggningsföretag m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av ............................ kronor 6 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III

ett anslag av ........................ » 18 000 000.

[6.] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av

vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 196 ff. och 250) anfört rörande

frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag

till befrämjande av landsbygdens elektrifiering förordar jag, att för ifrågavarande

ändamål måtte upptagas ett belopp av 6 000 000 kronor. Av detta

belopp synas 2 000 000 kronor böra uppföras å beredskapsstat II samt

4 000 000 kronor å beredskapsstat III.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .............................. kronor 2 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av ............................ » 4 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[7.] Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar. Årets riksdag har

medgivit, att för budgetåret 1944/45 må beviljas statsbidrag intill 125 000

kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och Dalarna), ävensom för

detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Beträffande bestämmelserna

för ifrågavarande bidragsverksamhet hänvisas till statsliggaren

s. 696.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av

900 000 kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att

viss mer eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten,

varom här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge komme

att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igångsättas

och utföras under budgetåret 1944/45, skulle behovet av statsbidrag

— vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräknade

kostnaden — utgöra bortåt 1 000 000 kronor.

Företag avseende byggande av odlingsvägar torde tillhöra sådana anläggningsarbeten,

vilkas art och angelägenhetsgrad göra dem lämpliga att ut
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

141

nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Jag anser mig därför böra i likhet

med egnahemsstyrelsen förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas

medel för utlämnande av statsbidrag till utförande av odlingsvägföretag.

Mot att för ändamålet avses ett anslag av 900 000 kronor har jag intet

att erinra. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 900 000.

[8.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

För detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Kungl. Majit har den 22

december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag till gemensamma

tvättinrättningar på landsbygden.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 1 200 000

kronor till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

Under erinran att enligt gällande bestämmelser bidrag kunde utgå

med 25 procent och undantagsvis med 40 procent av den godkända anläggningskostnaden

har egnahemsstyrelsen framhållit, att den hittillsvarande

medelstillgången i allmänhet ej på långt när medgivit det bidragsbelopp som

författningsenligt kunde ifrågakomma. Vid en sådan ökning av anslagsanvisningen,

att bidragen kunde höjas upp till det författningsenliga maximum,

skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas med

hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas. Med utgångspunkt

från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på förevarande

område representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor

har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av riksdagen

redan beviljade 150 000 kronor — av omkring 1 200 000 kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse anläggandet av tvättstugor av föreva- Departementsrande

slag visat sig äga för underlättande av det kvinnliga hemarbetet på chefen
landsbygden

har årets riksdag fattat beslut om att den statliga bidragsverksamheten

på området under budgetåret 1944/45 skall bedrivas i något större

skala än hittills. Då verksamheten synes vara av beskaffenhet att lämpligen

kunna utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för ändamålet

beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Vad beträffar medelsanvisningens

storlek ansluter jag mig till egnahemsstyrelsens förslag om

upptagandet av ett anslag av 1 200 000 kronor. Av anslaget torde ett belopp

av 400 000 kronor böra hänföras till beredskapsstat II och återstoden till beredskapsstat

III.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att lill Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar

på landsbygden för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .................................... kronor 400 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av.............................. » 800 000.

J. Skogsväsendet.

[9.] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Å riksstaten för budgetåret

1944/45 har anvisats

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag av

200 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag ett reservationsanslag

av 150 000 kronor; samt

3) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna för anslagens användning hänvisas till redogörelse

i propositionen denna dag, nr 264, angående grunder för utlämnande

av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).

Med skrivelse den 18 januari 1944 har skogsstyrelsen överlämnat promemoria

angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande

arbetslöshet efter krigets slut. Styrelsen har hemställt, bland annat, att åtgärder

måtte vidtagas för godkännande av i promemorian angivna grunder för

statsunderstöd åt skogliga beredskapsarbeten — torPläggningsåtgärder, skogsodling

och röjning ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader — under en

arbetslöshetskris. Därvid har styrelsen approximativt beräknat medelsåtgången

till förevarande ändamål till 22 700 000 kronor. Beträffande den

närmare innebörden av skogsstyrelsens förslag torde få hänvisas till redogörelse

i förenämnda proposition (s. 29 ff.).

Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 15 april 1944 lämnat följande

sammanställning över medelstillgången å vissa skogsvårdsanslag jämte beräknat

behov av medel på beredskapsstat under budgetåret 1944/45.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

143

Anslag

Beräk- nad be- hållning

30/6 1944

kronor

An- visade

medel

för bud- getåret

1944/45

kronor

Summa

kol. 2 och 3

kronor

Beräknat behov av medel

på beredskapsstat för ''

budgetåret 1944/45 vid

bidrag enligt

föreslagna

bidrags-

grunder

kronor

nu gällande

bidrags- grunder :

kronor

1

2

3

4

5

6

Statens skogsutdikningsanslag (för- slagsanslag) ......................

200000

200 000

600 000

200 000

Statens skogsodlingsanslag (reserva- tionsanslag) ......................

30 000

150000

180 000

1000000

400 000 ;

Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo (reservationsanslag)..

500 000

500 000

5 000 000

2 000 000

j Åtgärder för ökad skogsproduktion i

Norrland m. m. (reservationsanslag)

650 000

_

650 000

200 000

200 000

Summa

680 000

850 000

1530 000

6 800000

2 800000 j

Härjämte har skogsstyrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för

nästa budgetår anvisades ett belopp av 200 000 kronor för anordnande av

vissa skogsvårdskurser (jfr propositionen nr 264, s. 35).

Skogsstyrelsen har beträffande beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten

anfört bland annat följande.

Det nuvarande läget synes ej giva anledning antaga att så stora belopp som

upptagits i skogsstyrelsens promemoria bliva erforderliga för budgetåret

1944/45. Å andra sidan kan det befaras, att arbetslösheten bland såväl

industri- som skogsarbetare kan komma att öka, örn skogsindustrierna nödgas

ytterligare inskränka driften. Det är sålunda icke osannolikt, att beredskapsprogrammet

måste genomföras inom sådana områden, där av nyssnämnda

orsaker uppkommande arbetslöshet kan bliva av större omfattning. Ehuru

skogsbrukets beredskapsarbeten till större delen äro sommararbeten, kunna

vissa arbeten, särskilt vägarbeten och röjningar, drivas även under förvintern,

om de äro påbörjade, innan större snöfall och tjälbildning inträffat.

Därigenom kunna skogsarbetare i viss utsträckning beredas sysselsättning

vid dylika arbeten under årets sista månader, medan igångsättandet av det

till sin omfattning minskade avverkningsarbetet kunde sparas till efterjulsvintern,

då övriga skogsarbeten ej längre kunna pågå.

De av skogsstyrelsen uppförda beloppen, som anses böra anvisas på beredskapsstat

för budgetåret 1944/45, äro närmast anpassade med hänsyn till dels

den nyssnämnda tänkbara utvecklingen på arbetsmarknaden, dels den beräknade

medclstillgången på de ordinarie anslagen under budgetåret 1944/45.

Skogsstyrelsen vill slutligen framhålla alt, enär situationen på arbetsmarknaden

kan tänkas bliva väsentligt svårare än vad bär förutsatls, möjligheten

att i fall av behov utöka anslagen på beredskapsstaten bör lämnas öppen.

Därest å andra sidan ett mera allmänt igångsättande av beredskapsarbeten

icke skulle krävas, men den skogliga arbetsmarknaden likväl borde stimuleras

genom en ökning av den så att säga ordinarie bidragsverksamheten, torde

möjlighet även böra skapas att på tilläggsstat anvisa ytterligare medel

på de ordinarie anslagen särskilt vad beträffar anslaget till väg- och flottleds
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

byggnader. Skogsstyrelsen anser sig emellertid senare kunna bättre bedöma

denna angelägenhet.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att

för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag å allmän beredskapsstat till

vissa förbättringsåtgärder på skogsbrukets område. Jag anförde därvid, att

från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka

erbjöde arbetsobjekt som vore lämpade för sysselsättning av arbetslösa —

eller bidrag till torrläggningsåtgärder, skogsodling och röjning samt skogsväg-

och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet. Beträffande

omförmälda förbättringsåtgärder har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition

hemställt om bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda särskilda

grunder för statsunderstöd att efter Kungl. Maj :ts beslut gälla vid arbetslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till skogsstyrelsens anslagsberäkning

den 15 april 1944 böra upptagas ett sammanlagt belopp av 7 000 000

kronor, varav 3 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II

samt likaledes 3 500 000 kronor å allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. för budgetåret

1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett

anslag av ............................ kronor 3 500 000;

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av ............................ » 3 500 000.

[10.] Bidrag till byggande av cykelstigar. Under hänvisning till vad

investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 192 ff. och 249 f.) anfört

rörande upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av medel

till bidrag för byggande av cykelstigar inom andra skogar än statens får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av cykelstigar å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 1 000 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

. statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

145

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 19ii.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under åberopande av

vad investeringsutredningen i sitt betänkande den 3 april 1944 med förslag

till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten

för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) rörande investeringsplan

för och anslag till lotsverket anfört och tillstyrkt samt med förmälan

att enligt min uppfattning de medel örn tillhopa 17 000 kronor, vilka enligt

planen äro avsedda för anskaffning av inventarier till lotsuppassningslius,

böra uppföras å allmän beredskapsstat II, medan det återstående belopp

om 349 000 kronor, som enligt planen skall anvisas å driftbudgeten, bör uppföras

å allmän beredskapsstat III, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret

1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag av kronor 17 000>

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av .............................. kronor 349 000.

Bihang lill riksdagens protokoll 19ti. i sami. Nr 281.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

F. Diverse.

[2.] Avsättning till fonden för idrottens främjande. Under åberopande

av vad investeringsutredningen i sitt ander föregående punkt omförmälda

betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag

till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Avsättning till fonden för idrottens främjande å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ 1 500 000 kronor.

[3.] Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Under åberopande

av vad investeringsutredningen i sitt under punkt 1 här ovan omförmälda

betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag

till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ 1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

147

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,''Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader in. m. under

statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond. Under

åberopande av vad investeringsutredningen (s. 225—226) anfört rörande

anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond

får jag efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar

medgiva, att de å följande delfonder av statens

allmänna fastighetsfond respektive försvarsväsendets fastighetsfond

för budgetåret 1944/45 upptagna anslagsposterna

till reparations- och underhållskostnader m. m. må överskridas

med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond................ kronor 120 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » 125 000

Lunds » » ................ » 75 000

Karolinska sjukhusets » » 00 000

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Marinförvaltningens delfond ............ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

149

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och anför

därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten

å Hall. I skrivelse till domänstyrelsen den 31 mars 1943 har fångvårdsstyrelsen

hemställt örn medel för vissa för jordbruksdriften erforderliga byggnadsarbeten

vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs samt vårdanstalten å

Hall. I skrivelsen anföres, bland annat, att svinhus saknas vid nämnda anstalter,

varför svinen måste inrymmas i för sådant ändamål ej avsedda utrymmen

inom ekonomibyggnaderna. Då det emellertid vöre mycket lämpligt att

driva svinskötsel vid ifrågavarande anstalter samt rationell svinskötsel

under nuvarande förhållanden framstode som en viktig uppgift,

hade behovet av ändamålsenliga svinhus vid anstalterna blivit alltmer

trängande. Vid ungdomsanstalten å Skenäs hade förut funnits ett svinhus,

vilket varit inrymt i en byggnad, som brunnit ned i februari 1942. I den nya

byggnad, som med anledning härav uppförts, hade av hänsyn till brandsäkerheten

svinhus ansetts ej kunna inrymmas. Vad beträffade vårdanstalten å

Hall hade styrelsens arkitekt föreslagit, att svinhus skulle i samband med häststallar

och garage inredas i den nuvarande s. k. stallbyggnaden.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kostnaden för uppförande av ett nytt svinhus vid ungdomsanstalten å

Skenäs beräknade fångvårdsstyrelsen på grundval av ett genom anstaltens försorg

upprättat förslag till sådan byggnad till i runt tal 13 000 kronor. För de

föreslagna arbetena vid vårdanstalten å Hall hade kostnaderna av styrelsens

arkitekt G. Birch-Lindgren beräknats till 64 000 kronor i enlighet med följande

fördelning.

Rivningsarbeten ...................................... kronor

Schaktningsarbeten ................................... *

Betong-, isolerings- och dräneringsarbeten ................ »

Timmermans- och snickeriarbeten......... *

Murningsarbeten ......................................

Järn- och smidesarbeten................................ *

Ventilation ........................................... *

Piåtslageriarbeten .................................... *

Avloppsledningar ..................................... *

Administration, arbetsledning, tel. m. m................... *

Arvoden för ritningar m. .............................. *

Oförutsett ........................................ • • • *

Summa kronor 64 000.

Härtill skulle komma kostnader för elektriska installationer, komplettering

av vattenledning samt en enkel värme- och ånganläggning med tillhopa 6 000

kronor.

På grund av det anförda och under hänvisning till att jordbruksbyggnaderna

och marken å Skenäs och Hall redovisades å statens domäners fond hemställde

fångvårdsstyrelsen i sin nämnda skrivelse, att domänstyrelsen ville av

till domänstyrelsens förfogande stående medel för uppförande av ifrågavarande

byggnader ställa ett belopp av (13 000 64 000 6 000) 83 000 kro
nor

till fångvårdsstyrelsens disposition.

Domänstyrelsen, som funnit det vara uteslutet att för ifrågavarande ändamål

disponera domänstyrelsens medel, har med skrivelse den 9 juli 1943 överlämnat

fångvårdsstyrelsens framställning till Kungl. Maj:t samt därvid tillika

bifogat inom domänstyrelsen omarbetade förslag till anordnande av svinhus.

Enligt domänstyrelsens beräkningar skulle arbetena härigenom fördyras med

cirka 1 500 kronor. Styrelsen har icke något att erinra mot att arbetena komma

till utförande enligt de sålunda omarbetade förslagen samt hemställer, om

ett anslag för ändamålet å 84 500 kronor.

I infordrat utlåtande har statskontoret uttalat, att därest och i den man det

ansåges erforderligt att i nuvarande läge ställa medel till förfogande för de i

ärendet ifrågasatta arbetena, anslag borde i enlighet med domänstyrelsens förslag

äskas under kapitalbudgeten.

Departements■ Jordbruksdriften vid anstalterna å Skenäs och Hall är i och för sig av

chefen. <jen omfattning att den lämpligen bör kombineras med svinskötsel. Svinuppfödning

är dessutom synnerligen lämplig för tillvaratagande av de betydande

2 000

1 795

13 275

18 200

11 070

3 200

2 750

850

400

5 000

3 000

2 460

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

151

mängder matavfall som uppstå vid anstalterna. Ur ekonomisk synpunkt är det

därför angeläget att anordningar vidtagas för möjliggörande därstädes av rationell

svinskötsel. De av domänstyrelsen utarbetade förslagen till svinhus,

vilka innebära vissa förbättringar i förhållande till fångvårdsstyrelsens förslag,

torde därvid böra följas.

Vid Hallanstalten skulle svinhus anordnas i samband med inredande i en

äldre ekonomibyggnad av stall och garage. Häststallarna äro i stort behov av

modernisering. Däremot erfordras, enligt vad jag inhämtat, numera icke några

medel lill inredande av garage, enär det gamla garaget vid anstalten redan

kunnat iståndsättas med anlitande av tillgängliga medel. Anslagsbehovet

minskas på grund härav med 9 500 kronor lill 75 000 kronor.

Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat

II för nästa budgetår. Ehuru de intagnas arbetskraft i viss utsträckning

skulle anlitas för arbetena, komma dessa till större delen den fria arbetsmarknaden

till godo.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs

och vårdanstalten å Hall å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av........kronor 75 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagda förslag anvisade nämnda

riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

(B) å 31 000 kronor till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Anslaget,

som givits naturen av beredskapsanslag, har icke tagits i anspråk.

Rörande behovet av den tillämnade verkstadslokalen och sättet för dess

anordnande torde få hänvisas till vad som därom anförts i nyssnämnda proposition

(bilaga 14, punkt 2).

I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt att få taga

anslaget i anspråk oberoende av de för beredskapsanslag eljest gällande förutsättningarna.

I skrivelsen framhålles, bland annat, att arbetslokalerna vid

kronohäktet i Ystad sedan länge varit otillfredsställande och att detta förhållande

på senare tid blivit allt mer framträdande, eftersom anstalten numera

till övervägande del belägges med till ungdomsfängelse dömda.

De tidigare gjorda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsarbete,

mot vilket byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande förklarat sig icke

ha något att erinra, lia år 1943 ånyo granskats av fångvårdsstyrelsens arkitekt

G. Birch-Lindgren, som därvid funnit erforderligt att förstärka det av

1941 års riksdag beviljade beredskapsanslaget å 31 000 kronor nied 1 000

kronor. Kostnaderna skulle fördela sig på följande sätt.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements
chef71"
-

Byggnadskostnader .................................... kronor 22 000

Rörledningsinstallationer ............................... » 3 500

Elektriska installationer ............................... » 2 500

Oförutsett, ritningar, kontroll........................... » 4 000

Summa kronor 32 000.

I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt dels att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva att förenämnda beredskapsanslag å 31 000

kronor finge under budgetåret 1944/45 tagas i anspråk oberoende av de för

dylika anslag eljest gällande förutsättningarna, dels ock att Kungl. Majit

måtte anvisa eller utverka medel till förstärkning av samma anslag med

1 000 kronor.

Stegringen av fångantalet under senare år har medfört ett starkt ökat behov

av byggnadsarbeten för fångvårdens räkning. Ehuru en verkstadslokal

vid Ystadshäktet varit synnerligen behövlig, har detta arbete hittills fått

stå tillbaka för tillgodoseende av behov, som ansetts mera trängande. Anslag

för ändamålet torde emellertid böra äskas å allmän beredskapsstat III för

nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av......................................kronor 32 000.

[3.] Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs. Av

de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 efter förslag på

justitiedepartementets föredragning anvisade beredskapsanslagen kvarstår

odisponerat, förutom det under föregående punkt omförmälda anslaget, endast

ett reservationsanslag å 58 000 kronor till gymnastik- och skolbyggnad

vid ungdomsanstalten å Skenäs.

I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen

begärt att få disponera jämväl detta anslag. Styrelsen erinrar, att föredragande

departementschefen vid anslagsäskandets framläggande (prop.

2/1941, bilaga 14, punkt 6) påpekade, att de möjligheter till kroppsövningar,

som anordningarna vid Skenäsanstalten erbjöde under den mörkare årstiden,

måste betecknas som föga tillfredsställande, vartill komme att ett särskilt

gymnastikhus skulle fylla behovet av en samlingslokal inom anstalten. Härjämte

skulle, enligt vad departementschefen vidare uttalade, uppförandet av

denna särskilda byggnad frigöra vissa andra utrymmen, varigenom anstalten

kunde beläggas med ett något större antal elever än det normala. Sistnämnda

omständighet finner fångvårdsstyrelsen vara synnerligen beaktansvärd,

då ungdomsfängelseklientelet befunnit sig i så gott som ständig stegring

sedan lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

153

Medan de först uppgjorda, till 1941 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna

slutade på ett belopp av 58 000 kronor, motsvarande det beviljade

anslagets belopp, visar en år 1943 av arkitekten Birch-Lindgren gjord

förnyad beräkning ett anslagsbehov av 82 500 kronor enligt följande specifikation.

Byggnadsarbeten.

Grund ................................ kronor 7 300

Stomme (Svenska Trähus) .............. » 31 000

Uppsättning av stommen, taktäckning, målning

m. m......................... » 15 500

Gymnastikinredning ................... » 6 600 kronor 60 400

Rörinstallationer ........................ » 12 500

Elektriska installationer .................. » 3 300

Oförutsett, ritningar, kontroll, planering, vägar » 6 300 » 22 100

Summa kronor 82 500.

Vid den sålunda gjorda beräkningen, enligt vilken anslagsbehovet alltså

med 24 500 kronor överstiger det år 1941 beviljade anslaget å 58 000 kronor,

har arkitekten Birch-Lindgren under hand samrått med byggnadsstyrelsen.

Den betydande kostnadsökningen är enligt fångvårdsstyrelsen att

hänföra till inträffade prisstegringar.

Fångvårdsstyrelsens hemställan innefattar, förutom en begäran att få taga

i anspråk det beviljade beredskapsanslaget oberoende av härför gällande förutsättningar,

att jämväl det utöver anslaget erforderliga beloppet å 24 500

kronor ställes till styrelsens förfogande.

Av den tidigare verkställda utredningen i ämnet torde framgå, att behovet Departements - av en gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs bör till- cAefen•

godoses så snart omständigheterna det medgiva. Skenäsanstalten är centralanstalt

inom ungdomsfängelseorganisationen och bristen på lämpliga gymnastik-

och skollokaler försvårar en ändamålsenlig fostran och utbildning

av det ungdomliga klientel som vårdas därstädes. Genom den nya byggnadens

tillkomst skulle dessutom kunna beredas plats å anstalten för ytterligare ett

tiotal elever. På grund av det anförda torde det år 1941 för ändamålet anvisade

beredskapsanslaget böra ersättas med ett nytt anslag å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45, vilket anslag i överensstämmelse med

de senast verkställda kostnadsberäkningarna bör uppföras med 82 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................... kronor 82 500.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall. I skrivelse den 23

augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för följande byggnadsarbeten

vid vårdanstalten å Hall, nämligen för utbyggande av en bostadslänga

vid Hall, för uppförande av ett nytt bostadshus vid Håga samt för inredande

av personaltvättstuga i köksbyggnaden och två enkelrum i den s. k.

Storgården. Såvitt angår bostadslängan vid Hall och personaltvättstugan innebär

styrelsens hemställan ett upprepande av en i skrivelse den 2 september

1942 i sådant hänseende gjord framställning, vilken icke föranledde anslagsäskande

till 1943 års riksdag (jfr 1943 års statsverksprop., kapitalbudgeten:

bil. 1). Rörande behovet av bostäder vid Hallanstalten anfördes i sistnämnda

skrivelse följande.

Vid vårdanstalten å Hall är behovet av bostadslägenheter, särskilt familjebostäder,

alltjämt mycket starkt, trots de lägenheter som iordningställts i nya

eller moderniserade hus. Hallanstalten är belägen ungefär en halv mil från

Södertälje och måste anses avsides belägen, i vart fall så tillvida att befattningshavarna

för att erhålla bostäder äro helt hänvisade till vad fångvården

har att erbjuda. Anstaltens läge gör att det är svårt att få ogifta tjänstemän

att för någon längre tid stanna på anstalten. Flera av dem önska ingå äktenskap

och anspråken på familjebostäder äro alltjämt stora. Vid anstalten finnas

för närvarande omkring 75 befattningshavare och omkring 50 familjebostäder.

Direktören vid vårdanstalten å Hall har i skrivelse till fångvårdsstyrelsen

anmält, att bostäder alltjämt saknas vid anstalten för några befattningshavare,

vilka alltså måst provisoriskt inhysas, samt att ett flertal yngre

tjänstemän önska ingå äktenskap men att familjebostäder saknas för dem.

I fortsättningen erinrade styrelsen, att de nya bostadshusen vid Hallanstalten

utförts såsom seriehus av trä (radhus) enligt standardkonstruktion.

Två sådana hus hade redan uppförts. Den tredje radhuslängan, av vilken

två hus redan utförts, kunde tillbyggas med en trerums- och tre tvårumslägenheter.

Beträffande personaltvättstugan åberopades, att anstaltens personal för

tvätt utnyttjade den gamla tvättstugan i köksflygeln, vilken flygel befunne

sig i mycket bristfälligt skick och skulle rivas. Då vidare en ny personaltvättstuga,

större än den nuvarande, vore erforderlig i samband med bostadsbeståndets

tillväxt vid anstalten, hade förslag uppgjorts till en ny tvättstuga

i köksbyggnaden.

Kostnaderna för utbyggande av radhuset hade av fångvårdsstyrelsens arkitekt

Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor och för personaltvättstugan

till 9 500 kronor.

I sin nu föreliggande framställning har fångvårdsstyrelsen åter framhållit,

att särskilt bristen på familjebostäder vöre allvarlig både vid anstalten å

Hall och vid sinnessjukavdelningen å Håga. Bostadsbristen gjorde det svårt

att anskaffa duglig arbetskraft till anstalten och redan anställd personal sökte

sig därifrån. Direktören hade enträget hemställt, att medel måtte äskas till

ett flertal nya bostadslägenheter.

Enligt en av styrelsens arkitekt verkställd ny kostnadsberäkning kunna

kostnaderna för radhuset vid Hall nedbringas till 77 500 kronor, därav 54 000

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kronor för tre tvårumslägenheter å 18 000 kronor och 23 500 kronor för en

trerumslägenhet.

Beträffande frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet vid sinnessjukavdelningen

å Håga har styrelsen anfört, att det för bostäder där iordningställda

området vore av sådan beskaffenhet, att bostäderna lämpligast utfördes såsom

tvåvåningshus om fyra tvårumslägenheter. Ett sådant bostadshus hade

tidigare uppförts. Styrelsen föreslår nu till uppförande ett hus av något enklare

typ, vilket enligt arkitekten Birch-Lindgren skulle draga en kostnad av

75 000 kronor, därav 72 000 kronor för fyra lägenheter å 18 000 kronor och

3 000 kronor för planeringsarbeten m. m.

Vad angår personaltvättstugan upplyser styrelsen, att förarbeten gjorts för

att inrymma personaltvättstugan i östra delen av den moderniserade köksbyggnaden.

Det återstode i huvudsak blott att sätta upp några väggar och anskaffa

maskiner. Genom att anordna personaltvättstuga i köksbyggnaden

kunde särskilda personaltvättstugor i de nya bostadshusen inbesparas. Kostnaderna

för tvättstugan skulle liksom förut bliva 9 500 kronor, varav 5 000

kronor för byggnadsarbeten samt 4 500 kronor för rörledningar och maskiner.

Slutligen har styrelsen begärt ett belopp av 8 000 kronor för inredande

av två enkelrum i den s. k. Storgården. För ändamålet skulle tagas i anspråk

ett där befintligt dagrum, vilket icke vöre oundgängligen nödvändigt för sitt

ursprungliga ändamål.

I enlighet med vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt, att

förslag måtte föreläggas riksdagen att till nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten

å Hall anvisa ett reservationsanslag å (77 500 + 75 000 + 9 500 +

8 000) 170 000 kronor.

I utlåtande den 3 september 1943 har byggnadsstyrelsen uttalat, att styrelsen

icke hade något att erinra mot de av arkitekten Birch-Lindgren uppgjorda

ritningsförslagen eller mot de beräknade kostnaderna för arbetena.

Vid inrättandet av Hallanstalten förutsattes, att personalen därstädes i viss Departementutsträckning

skulle kunna beredas bostäder i Östertälje, som är beläget 3 km chetenfrån

Hall och 5 km från Håga. Till följd av utvecklingen på bostadsmarknaden

har så ej kunnat ske. Av anstaltens för närvarande omkring 90 befattningshavare

lia endast 3 kunnat erhålla bostad på annat håll, medan de övriga

iiro hänvisade till anstalten. Antalet familjebostäder därstädes utgör nu

52, vartill komma tre bostäder som tagits i anspråk oaktat de äro så bristfälliga

att de utdömts för bostadsändamål. Fem tjänstemän, som äro familjeförsörjare,

men som endast kunnat anvisas enkelrum, ha sina familjer bosatta

på annan ort. Bristen på familjebostäder har medfört, att ett flertal

befattningshavare måst avstå från alt bilda familj. Det är uppenbart, att nu

angivna förhållanden måste inverka menligt på rekryteringen av personalen

vid anstalten och de stå dessutom i dålig överensstämmelse med statsmakternas

intresse att främja familjebildning. Med den storlek personalen fått har

situationen utvecklats så, att en snar utökning av anstaltens bostadsbestånd

framstår såsom nödvändig.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat

II för nästa budgetår. Medel böra därvid beräknas, förutom till de

nya bostadshusen vid Hall och Håga, till den föreslagna personaltvättstugan.

Den vid anstalten befintliga tvättinrättningen är nämligen inrättad för stordrift

— tvätt ombesörjes där för såväl Hallanstalten som centralfängelset å

Långholmen — och kan ej användas för personalens behov. Däremot synes

icke lika behövligt att nu utöka antalet ungkarlsbostäder. Några medel för

inredande av enkelrum i Storgården torde därför icke böra beräknas i detta

sammanhang. Det av fångvårdsstyrelsen beräknade anslagsbehovet kan härigenom

minskas med 8 000 kronor till 162 000 kronor.

Jag hemställer i enlighet med vad sålunda anförts, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................. kronor 162 000.

[5 ] Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet i Sundsvall. I skrivelse

den 25 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag till

vissa moderniseringsarbeten vid kronohäktet i Sundsvall, innefattande dels

installation av centralvärme och dels komplettering av de sanitära anordningarna.

Styrelsen meddelar, att uppvärmningen av cellerna i kronohäktet

för närvarande sker medelst i hjärtmuren inmurade kaminer och av expeditions-

och bostadsrummen medelst kakelugnar. Då ifrågavarande uppvärmningssätt

vöre mycket otidsenligt och hömcellerna dessutom vore svåra att

uppvärma, hade det ansetts nödvändigt att införa värmeledning i hela byggnaden.

Styrelsen framhåller tillika, att det särskilt i ett fängelse med den

nordliga belägenhet, kronohäktet i Sundsvall har, är en allvarlig brist, örn

uppvärmningsanordningarna befinnas mindre tillfredsställande.

Rörande de ifrågasatta arbetena anföres i fångvårdsstyrelsens skrivelse

närmare: > 1 .aJ:

Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skall uppvärmningen

anordnas medelst varmvatten med radiatorer, placerade i cellerna

strax intill hjärtmuren, ävensom radiatorer uppställda i korridorerna. I bostads-

och expeditionslokalerna uppställas radiatorer på vanligt sätt under

fönstren. Det cirkulerande vattnets uppvärmning skall ske från i källaren

under cellkorridoren uppställda tvenne pannor för eldning med ved eller

koks. I pannrummet uppställas dessutom erforderliga pumpar för värmesystemet

samt anbringas en cistern för beredning av varmt förbrukningsvatten

till bad, kök m. m.

Beträffande de sanitära anordningarna måste vissa förändringar avseende

tvättställ, bad och w.-c. anordnas i fångarnas toalettrum, i föreståndarens

bostad och i kök. Toalett anordnas för allmänheten ävensom tvättställ i sjukrum

och läkarens mottagningsrum. Vissa gasledningar indragas och gasuttag

anordnas.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

157

Kostnaderna för ifrågavarande omändringsarbeten ha av arkitekten BirchLindgren

beräknats på följande sätt.

Installation av rörledningar (Theorells ingeniörsbyrå) .... kronor 47 000

Byggnadsarbeten (enligt anbud)

Pannrum med skorsten ................ kronor 5 800

Trappa till pannrum .................. » 2 400

Uppsättning av väggar .................. » 1 400

Håltagning ............................ » 4 900

Målning av radiatorer och rörledningar .... » 2 500 »

Oförutsett, ritningar, kontroll .......................... »

17 000

8 000

Summa kronor 72 000.

I enlighet nied det anförda har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning och i samband

därmed komplettering av de sanitära installationerna vid kronohäktet

i Sundsvall anvisa ett investeringsanslag av 72 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 8 oktober 1943 förklarat

sig icke hava något att erinra beträffande ifrågavarande arbeten eller de

därför beräknade kostnaderna.

De för uppvärmning av cellerna i kronohäktet avsedda kaminerna äro, en- Departementsligt

vad jag inhämtat, icke direkt anslutna till cellerna utan värmen ledes chefentill

dessa genom ett murat rörsystem. Detta system är utbränt och delvis

söndersprucket, vilket nödvändiggör ofta förekommande reparationsarbeten,

varvid cellmurarna måste huggas upp. Cellerna kunna då icke användas

och detta medför att kronohäktets kapacitet icke kan till fullo utnyttjas. Då

Sundsvallshäktet bör bibehållas för framtiden, synes ändamålsenligt att modernisera

hela uppvärmningssystemet och införa värmeledning. I samband

därmed bör, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, även de sanitära anläggningarna

kompletteras och moderniseras.

Anslag för ändamålet torde böra uppföras å allmän beredskapsstat III för

budgetåret 1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning m. m. vid kronohäktet i

Sundsvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................... kronor 72 000.

[6.] Värmelcdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. I

skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn medel till

anordnande av värmeledning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. Beträffande

behovet därav anför styrelsen följande.

Vid rannsakningshäktet i Hudiksvall utgöras värmeanordningarna av

gammalmodiga värmeugnar, vilka värma dåligt och gång efter gång spruc
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

kit sönder. Ett förbättrat uppvärmningssystem har fördenskull sedan länge

varit önskvärt men med hänsyn till krisförhållandena har styrelsen i det

längsta velat utnyttja de befintliga värmeanordningarna. De stora bristfälligheter,

som vidlåda desamma, medföra emellertid åtskillig risk att ytterligare

skjuta på åtgärderna med förbättring av uppvärmningsanordningarna.

Enligt ett på uppdrag av fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag till värmeledningsanläggning

för häktet, vilket förslag granskats av arkitekten BirchLindgren

i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna för anlägg
-

ningen uppgå till 64 000 kronor enligt följande specifikation

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 43 000

Håltagning, efterlagning, fundament, rökkanal, pannrum,

bränsleförråd m. m.................................. » 15 000

Arvoden, kontroll, oförutsett ............................ » 6 000

Summa kronor 64 000.

I enlighet med denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning vid

rannsakningshäktet i Hudiksvall anvisa ett investeringsanslag av 64 000

kronor.

De nuvarande uppvärmningsanordningarna vid rannsakningshäktet i Hudiksvall

draga på grund av sin bristfällighet stora reparationskostnader. På

grund av den dåliga förbränningseffekten bliva jämväl bränslekostnaderna

mycket dryga. Med hänsyn härtill och då införandet av värmeledning ingår

såsom ett led i den pågående moderniseringen av de fängelsebyggnader, som

med säkerhet komma att bibehållas, synes anslag för nu ifrågavarande ändamål

böra äskas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning vid rannsakningshäktet i

Hudiksvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................ kronor 64 000.

[7.] Värmeicdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Visby. I sin under

näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen

hemställt om anslag till värmeledningsanläggning jämväl vid

rannsakningshäktet i Visby. Styrelsen anför:

Rannsakningshäktet i Visby uppvärmes för närvarande genom cellugnar.

Systemet har visat sig otillfredsställande med hänsyn till bland annat den

ojämna värmefördelningen. Frågan örn nya värmeanordningar har fördenskull

vid ett flertal tillfällen dryftats. Med hänsyn till kostnaderna och det

tidigare jämförelsevis låga fångantalet har det dock fått anstå med förändringar

av uppvärmningsanordningarna. Styrelsen finner det emellertid nu

nödvändigt att införa värmeledning i häktesbyggnaden.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

159

Kostnaderna för införande av värmeledning i häktet uppgå enligt ett av

arkitekten Birch-Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen granskat förslag

till 45 000 kronor, vilket belopp specificeras på följande sätt.

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 32 000

Håltagning, efterlagning .................. kronor 2 700

Fundament, rökkanal..................... » 2 100

Pannrum, bränsleförråd................... » 1 300

Diverse arbeten........................... » 1 700 » 7 800

Arvoden, kontroll, oförutsett............................ » 5 200

Summa kronor 45 000.

Fångvårdsstyrelsen hemställer örn anvisande för ifrågavarande ändamål

av ett investeringsanslag å 45 000 kronor.

Uppvärmningssystemet vid Visbyhäktet är föråldrat och fyller icke de

krav, som böra ställas på en tidsenlig anläggning. Liksom vid anstalterna i

Sundsvall och Hudiksvall böra därför de oekonomiska uppvärmningsanordningarna

vid ifrågavarande anstalt slopas och ersättas med värmeledning.

Anslag för ändamålet torde böra äskas å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

i Visbg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av.................... kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Departements
chefen.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

161

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 19 AU.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter linder

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande. I

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för byggnadsarbeten

inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett belopp

av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig

med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och

145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp har sedermera efter

beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor. Huvuddelen av

de sammanlagda kostnaderna belöper på arbeten, som föranledas av genomförandet

av försvarsbeslutet eller stå i omedelbart samband därmed. För vissa

andra arbeten ha i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförelsevis

betydande belopp.

En stor del av byggnadsprogrammet har genomförts. Fortfarande återstå

dock — såsom av investeringsutredningens betänkande framgår ■— åtskilliga

arbeten att utföra.

De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspegla icke försvarsväsendets

totala behov av investeringar för byggnads- och liknande ändamål

under den löpande femårsperioden. En gradering mellan byggnadsändamålen

har måst ske, varvid ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskjutits

till tid efter femårsperiodens utgång.

I avsikl att underlätta överblicken över den hittillsvarande belastningen

av försvarsbeslutets kostnadsram ha vid den lill årets riksdag avlåtna pro
Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2S1.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

positionen nr 175 fogats sammanställningar, en för varje försvarsgren, upptagande

de olika byggnadsobjekt som enligt vad nu kan bedömas böra och

kunna rymmas inom kostnadsramen. Av sammanställningarna framgår, att

den marginal för oförutsedda byggnadsändamål, som i försvarsbeslutet beräknats,

såvitt angår arméförvaltningens delfond är i det närmaste helt tagen

i anspråk, medan i fråga örn marin- och flygförvaltningarna läget är något

gynnsammare. Det är tydligt, att dessa marginaler icke kunna bereda utrymme

för investeringar av den storleksordning, som investeringsutredningens

föreliggande förslag innebär. Bifall till detta förslag måste därför medföra ett

överskridande av den del av femårsplanens kostnadsram, som avser kapitalinvesteringar.

Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens

förslag avser att tjäna, synes ett sådant överskridande i och för sig icke behöva

framkalla betänkligheter. Principiellt böra dock de marginaler för oförutsedda

byggnadsändamål, som enligt det föregående ingå i de i kostnadsramen

upptagna beloppen för kapitalinvesteringar, belastas med så stor del av

kostnaderna för de i investeringsreserven ingående arbetena, som på denna

väg kan bestridas utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande

hänförliga arbeten skjutas åt sidan. I vad mån så kan ske är icke möjligt att

på grundval av investeringsutredningens förslag bedöma, då vid utformandet

av detta förslag i viss mån andra synpunkter måst göra sig gällande och förslaget

därför icke kunnat innefatta en fullständig avvägning av försvarsväsendets

återstående byggnadsbehov efter deras inbördes angelägenhetsgrad.

Så snart en mera definitiv överblick över dessa byggnadsbehov kan erhållas

— eventuellt redan i samband med framläggande av medelsäskanden för budgetåret

1945/46 — torde böra fastställas i vad mån de byggnadsarbeten, som

enligt vad i det följande anföres böra medtagas i investeringsreserven, skola

belasta femårsplanens kostnadsram.

I detta sammanhang bör erinras, att kostnaderna för till grovarbetsreserven

hänförda arbeten enligt investeringsutredningens förslag skola bestridas

från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. I den mån dylika arbeten finnas böra falla

inom försvarsbeslutets kostnadsram torde härav föranledd reglering av kostnadsfördelningen

framdeles böra ske. För att underlätta ett framtida ställningstagande

i detta hänseende komma i det följande — oberoende av att

anslag sålunda icke äskas i detta sammanhang —■ jämväl de till grovarbetsreserven

hänförliga arbetena att upptagas till behandling.

I ett flertal fall har utredning rörande av investeringsutredningen föreslagna

arbeten redan framlagts för riksdagen i samband med redogörelse för

förvaltningsmydigheternas medelsäskanden för nästa budgetår. I dessa fall

torde i det följande allenast få hänvisas till den proposition, där ifrågavarande

spörsmål behandlats. Av investeringsutredningen framlagda kostnadsberäkningar

uppvisa i regel vissa skiljaktigheter i jämförelse med förvaltningsmyndigheternas

tidigare äskanden. Härvid bör beaktas att, medan

kostnaderna för i försvarsbeslutets kostnadsram ingående arbeten beräknats

på grundval av prisläget den 1 juli 1941, investeringsutredningen ge
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

163

nomgående utgått från det nu aktuella prisläget. I den mån kostnader för

administration icke tidigare ingått i beräkningarna har jämväl en härav föranledd

jämkning företagits av investeringsutredningen.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa investeringsarbeten för armén.

Vissa skyddsrum och lag ring sanläggning ar m. m. I sitt betänkande

med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda

anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 har investeringsutredningen,

sedan chefen för försvarsstaben avgivit förslag i ämnet, till grovarbetsreserven

hänfört vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. Ärendet

är av den natur att närmare redogörelse icke lämpligen bör lämnas till

statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra meddelas riksdagens vederbörande

utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

Utredningen har anfört, att arbetena icke rymdes inom femårsplanens kostnadsram

men väl lämpade sig att ingå i en grovarbetsreserv. För budgetåret

1944/45 beräknade utredningen ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt.

Ur försvarets synpunkt synes det angeläget, att ifrågavarande byggnads- Departementsföretag

komma till utförande. Jag har därför intet alt erinra mot att ar- «*«/«"•

betena medtagas i detta sammanhang. Verkställd utredning har givit handen,

att totalkostnaderna för föreslagna arbeten uppgå till omkring 11 600 000

kronor, varav 2 000 000 för lagringsanläggningar vid vissa jaktflygförband,

1 000 000 kronor för viss skyddsrumsanläggning, 8 100 000 kronor för visst

bombsäkert ersättningsförråd samt 500 000 kronor för vissa underjordiska

lagringsanläggningar. Det för skyddsrumsanläggningen avsedda beloppet har

beräknats med beaktande av att jag i annat sammanhang föreslår, att till

anordnande av vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av 6 570 000

kronor beräknas för nästa budgetår.

Jag anser mig böra biträda det sålunda framlagda byggnadsprogrammet

och utgår ifrån att medel skola ställas till förfogande efter närmare prövning

av Kungl. Maj:t. I enlighet med investeringsutredningen beräknar jag ett

belopp av 6 000 000 kronor erforderligt för nästa budgetår. Av detta belopp

böra 4 000 000 kronor hänföras till arméförvaltningens delfond av försyarsväsendels

fastighetsfond, medan återstoden, 2 000 000 kronor, belöper på lagringsanläggningarna

för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens

delfond. Örn arbetena komma till stånd böra de upptagas till redovisning

i enlighet härmed.

Investeringsändamålet torde böra hänföras till grovarbetsreserven.

Exercisbyggnader. 1941 års försvarsutredning beräknade medelsbehovet

för uppförande av exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement

till 4 400 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 anförde jag, att de sammanlagda

kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement

kunde beräknas uppgå till 4 595 000 kronor. Emellertid ansåg jag, att för

femårsperioden 1942/47 borde beräknas medel till uppförande av exercishus

endast vid sådana förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden

vore i oundgängligt behov därav. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med

uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta

Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,

2 150 000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperioden 1942/47, varför

kostnaderna under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor. Riksdagen

(skrivelse 1942: 374) hade intet att däremot erinra.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43

tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju förband,

nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanteriregemente,

Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artillerikår

och Norrlands trängkår. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran

av riksdagen (skriv. 1942:376).

Genom beslut den 20 november 1942 ställde Kungl. Maj:t 1 100 000 kronor

till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande exercisbyggnader.

Arméförvaltningen beräknade i skrivelse den 10 februari 1943 kostnaderna

för uppförande av de exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210

förutsatts skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47, till sammanlagt

2 142 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De exercisbyggnader,

för vilka medel beräknats av 1942 års riksdag, upptogos i angelägenhetsgrupp

1, medan de övriga hänfördes till angelägenhetsgrupp 2, d. v. s. ansågos

kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.

Vid anmälan av propositionen 1943:222 framhöll jag, att — ehuru det av

utbildningsskäl skulle vara önskvärt, om samtliga de i 1942 års försvarsbeslut

förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande — jag i likhet

med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke för det dåvarande ansåg mig

böra räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader

vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka anslagsmedel

redan ställts till förfogande. Riksdagen (skriv, nr 335) fann icke anledning

till erinran mot vad sålunda anförts.

Under åberopande av arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10

februari 1943 har investeringsutredningen, efter samråd med försvarsdepartementet,

funnit skäl föreligga att i viss utsträckning medtaga uppförandet av

exercishus i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Emellertid syntes

även vissa arbeten med örn- och tillbyggnad av matinrättningar böra medtagas

i investeringsreserven. Enär specificerade uppgifter beträffande behovet

av exercishus och matinrättningar icke erhållits, hade utredningen ansett sig

böra i investeringsreserven upptaga ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor

för uppförande av exercishus samt om- och tillbyggnad av matinrättningar.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

165

Utredningen förutsatte, att i samband med propositionsarbetet närmare Romme

att angivas, vilka arbeten som härvidlag borde komma i fråga.

I yttrande den 3 maj 1944 i anledning av investeringsutredningens betänkande

har arméns fortifikationsförvaltning i fråga örn behovet av exercisbyggnader

utan särskild motivering framlagt förslag örn uppförande av

dylika byggnader vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Göta

artilleriregemente samt Smålands artilleriregemente. Vid vartdera av de två

förstnämnda regementena lia kostnaderna beräknats till 200 000 kronor samt

vid vartdera av artilleriregementena till 120 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsförvaltningens förslag Departementsoch

föreslår således, att tillhopa 640 000 kronor beräknas för exercisbygg- dufén.

nader. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Om- och tillbyggnad av matinrättning ar. Genom beslut av 1943

års riksdag lia medel, tillhopa 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942,

beräknats för utökning och renovering av matinrättningarna vid de förband,

som i samband med 1942 års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade

personalstyrkor och som sålunda i första hand ansetts böra tillgodoses i

förevarande avseende. Av beloppet beräknades sålunda 1650 000 kronor

för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid samtliga trängkårer

samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. För budgetåret

1944/45 äskade arméförvaltningen medel för renovering av matinrättningarna

vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår

ävensom för avhjälpande av vissa bristfälligheter med avseende å

ventilationsanordningarna i köken vid ett flertal äldre matinrättningar.

Av propositionen nr 175 till årets riksdag framgår, att jag icke för närvarande

ansett mig kunna biträda arméförvaltningens förslag i sistnämnda

hänseende men att jag för örn- och tillbyggnadsarbeten vid de föreslagna tre

truppförbanden beräknat tillhopa 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Såsom av det föregående framgår, har investeringsutredningen ansett

vissa örn- och tillbyggnadsarbeten av matinrättningar lämpliga att ingå i

den allmänna investeringsreserven. Utredningen har sålunda för örn- och

tillbyggnad av matinrättningar samt för uppförande av exercishus upptagit

ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor.

I yttrande över utredningens förevarande förslag har arméns fortifikationsförvaltning,

efter samråd med representanter för arméstaben och arméförvaltningens

intendenturavdelning, anfört, att medel borde disponeras för

örn- och tillbyggnad av matinrättningar enligt följande plan.

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund .............kronor 353 000

Södra skånska infanteriregementet, Ystad ............ » 294 000

Hälsinge regemente, Gävle ........................... » 337 000

Västernorrlands regemente, Sollefteå ................. » 332 (HM)

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

Livregementet till häst, Stockholm .................... kronor 193 000

Livregementets husarer, Skövde ...................... » 284 000

Norrlands dragonregemente, Umeå .................... » 86 000

Göta artilleriregemente, Göteborg .................... » 225 000

Summa kronor 2 104 000.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att vissa utredningar

rörande ny-, om- och tillbyggnad av matinrättningar påginge inom statens

organisationsnämnd, varför vissa revideringar av ämbetsverkets kostnadsberäkningar

icke vore uteslutna.

Såsom av propositionen nr 175 (s. 82—85) framgår, är örn- och nybyggnad

av ett flertal matinrättningar vid arméns truppförband ett sedan länge

framfört önskemål, vilket dock med hänsyn till svårigheterna att inrymma

kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram endast delvis kunnat förverkligas.

Av propositionen framgår även, att 1940 års militära byggnadsutredning

framlagt förslag i ämnet.

Sedan nu investeringsutredningen upptagit ett kollektivanslag för inatinrättningar

och exercishus, har arméns fortifikationsförvaltning föreslagit,

att medel skola beräknas för renovering av matinrättningarna vid åtta

truppförband på sätt av den lämnade redogörelsen närmare framgår. Samtliga

de nu föreslagna utom två, nämligen matinrättningarna vid Livregementets

husarer och Göta artilleriregemente, återfinnas bland dem som arméförvaltningen

i sin skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1943/

44 föreslagit till örn- eller nybyggnad. Rörande dessa har militära byggnadsutredningen

verkställt kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för

investeringsutredningens förslag. Beträffande matinrättningarna vid Livregementets

husarer och Göta artilleriregemente ha, enligt vad som under

hand meddelats från arméns fortifikationsförvaltning, senare utredningar

givit vid handen, att dessa äro i särskilt stort behov av ombyggnad. För

ombyggnadsarbetena vid Livregementets husarer ha, likaledes enligt uppgift

från fortifikationsförvaltningen, noggranna kostnadsberäkningar verkställts,

medan dylika ännu icke medhunnits beträffande Göta artilleriregemente,

varför det angivna beloppet, 225 000 kronor, erhållits efter en mera

summarisk beräkning.

För egen del är jag beredd tillstyrka, att de nu föreslagna om- och nybyggnadsarbetena

komma till utförande. Beträffande kostnadsberäkningarna

finner jag icke anledning till erinran men understryker, att det för

matinrättningen vid Göta artilleriregemente beräknade beloppet icke grundar

sig på någon grundligare undersökning. Jag vill även framhålla, att vissa

jämkningar i kostnadsberäkningarna kunna bliva påkallade med hänsyn till

statens organisationsnämnds pågående utredningar. Jag beräknar emellertid

för ändamålet i avrundat tal tillhopa 2 100 000 kronor och förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande detaljdispositionen

av detta belopp. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen

lil.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

167

Gymnastikbyggnader. I enlighet med av investeringsutredningen framlagt

förslag förordar jag, att i förevarande sammanhang medel beräknas för

gymnastikbyggnader vid vissa nytillkomna förband. Beträffande vilka av

arméns truppförband, som i detta avseende böra komma i fråga, får jag

hänvisa till utredningens förslag (bilaga 15 b), vilket grundar sig på av arméns

fortifikationsförvaltning verkställd utredning. Kostnadsberäkningarna,

utvisande ett sammanlagt medelsbehov av 2 188 000 kronor för sex byggnader,

torde kunna godtagas. Här bör dock anmärkas, dels att den av investeringsutredningen

för Wendes artilleriregemente i Kristianstad föreslagna gymnastikbyggnaden

rätteligen skall avse det nya etablissementet i Norra Åsum,

dels ock att på grund av läget på arbetsmarknaden gymnastikbyggnader ännu

icke kommit till utförande vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår.

För gymnastikbyggnader vid dessa båda förband har emellertid

1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) anvisat medel. För ändamålet avsedda

belopp böra ställas till förfogande så snart arbetsmarknads- och materialläget

så medgiver.

I anslutning till det anförda beräknar jag å beredskapsstaten för nästa budgetår

ett belopp av i avrundat tal 2 175 000 kronor för gymnastikbyggnader

vid vissa av arméns truppförband. Investeringsändamålet synes böra hänföras

till anslagsgruppen III.

Luftvärnsskjutskolan. Såsom av den till årets riksdag framlagda propositionen

nr 175 (s. 28—30) framgår, framlade arméns fortifikationsförvaltning

med skrivelse den 10 februari 1944 ett till 867 000 kronor — enligt

prisläget den 1 juli 1941 — kostnadsberäknat förslag rörande ordnande av

officers- och underofficersförläggning m. m. vid luftvärnsskjutskolan å Väddö.

På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare

endast kunna tillstyrka, att för kvinnlig personal erforderliga bostäder, kostnadsberäknade

till 100 000 kronor, komme till utförande under nästa budgetår,

medan beträffande programmet i övrigt vissa ytterligare utredningar borde

verkställas i syfte att nedbringa kostnaderna. I yttrande till statsrådsprotokollet

anförde jag sålunda, att den disposition av utrymmena, som ämbetsverket

förutsatt — strängt åtskilda förläggningar och mässar för officerare och

underofficerare m. m. —• ej syntes medgiva ett rationellt utnyttjande av de till

uppförande föreslagna byggnaderna. Vidare syntes det icke uteslutet, att

genom en mindre omläggning av programmet för skjutplatsens utnyttjande

en jämnare fördelning av personalstyrkorna under olika perioder kunde

åstadkommas.

Investeringsutredningen har, på förslag av arméns fortifikationsförvaltning,

i investeringsreserven för nästa budgetår medtagit arbeten vid luflvärnsskjutskolan

till en kostnad av 300 000 kronor.

Från fortifikationsförvaltningen har inhämtats, alt av propositionen nr 175

föranledd utredning rörande förläggningens ordnande icke vore avslutad,

varför definitivt förslag i ämnet ännu icke kunde framläggas. En preliminär

undersökning hade dock givit vid banden, att viss begränsning av kostnaderna

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

kunde erhållas genom sammanförande av officers- och underofficersmässarna

till en gemensam byggnad. Däremot syntes någon minskning av förläggningsutrymmet

icke böra ifrågakomma. Det av investeringsutredningen upptagna

beloppet, 300 000 kronor, hade av förvaltningen avsetts att fördelas med

146 000 kronor å en för officerare och underofficerare gemensam mässbyggnad,

med 127 900 kronor å barackförläggning för 50 officerare samt med

26 100 kronor å vägar och planering, utvändiga ledningar och administration

m. m.

Ehuru med slutligt ställningstagande till frågan om förläggningens ordnande

vid luftvärnsskjutskolan å Väddö torde få anstå tills definitivt förslag

i ämnet föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka, att det av investeringsutredningen

föreslagna beloppet, 300 000 kronor, medtages i investeringsreserven

för nästa budgetår. På Kungl. Majit torde få ankomma att framdeles

meddela närmare föreskrifter rörande förläggningens ordnande. Investeringsändamålet

synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottsplatser. Tidigare har jag icke ansett mig annat än i enstaka

undantagsfall kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka, att medel inom

femårsplanens kostnadsram anvisas för anläggande av idrottsplatser vid

truppförbanden.

Investeringsutredningen har emellertid — med hänsyn till att dylika arbeten

äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft

— funnit desamma lämpliga att ingå i den s. k. grovarbetsreserven.

Efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning har utredningen upptagit

tillhopa 2 145 000 kronor för ny- och ombyggnad av idrottsplatser för armén.

Större delen av beloppet hänför sig till ny- eller ombyggnad av idrottsplatser

vid tidigare befintliga förband eller skolor. Sålunda lia 75 000 kronor beräknats

för vardera av idrottsplatserna vid krigsskolan och infanteriskjutskolan

samt likaledes 75 000 kronor för motsvarande ändamål vid ettvart av

följande förband, nämligen Livregementets grenadjärer, Kronobergs regemente,

Jönköpings-Kalmar regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,

Livregementets husarer, Södermanlands pansarregemente, Gotlands

artillerikår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Göta trängkår

samt Skånska trängkåren. För ombyggnad av idrottsplats vid Södra skånska

infanteriregementets förläggning i Revingehed har upptagits ett belopp av

46 000 kronor. Vidare har föreslagits nyanläggning av idrottsplatser vid förläggningarna

å Järvafältet för Svea livgarde, Svea artilleriregemente och

Första intendenturkompaniet. Kostnaderna för dessa anläggningar ha för

Svea livgarde beräknats till 98 000 kronor och för vartdera av de båda övriga

förbanden till 75 000 kronor. För Wendes artilleriregementes nya förläggning

vid Norra Åsum liksom för Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn

ha nyanläggningar föreslagits för en kostnad av 80 000 respektive

108 000 kronor. För anläggning av idrottsplats vid Wendes artilleriregementes

nuvarande etablissement i Kristianstad, som avses skola tagas i anspråk

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

169

bland annat för förläggning av ett signalkompani, har jämväl beräknats ett

belopp av 80 000 kronor. Vidare ha nya idrottsplatser till en kostnad av

75 000 kronor respektive 98 000 kronor föreslagits för Göta pansarlivgarde i

Enköping och Skånska pansarregementet i Hässleholm. Slutligen lia nya

idrottsplatsanläggningar föreslagits för vissa luftvärnsförband, nämligen

Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår

samt Luleå luftvärnskår. Kostnaderna lia beräknats till 86 000 kronor för

vartdera av de två förstnämnda förbanden och 94 000 kronor för vartdera

av de båda övriga.

I utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande bar arméns

fortifikations! Örnalt ning i vad avser utredningens förslag i fråga örn idrottsplatser

icke gjort annan erinran än att den föreslagna idrottsplatsen vid

Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad enligt förvaltningens

mening kunde utgå.

Med hänsyn till vad investeringsutredningen i ämnet anfört och med tanke

på betydelsen av att fullgoda idrottsplatser finnas tillgängliga vid truppför- c en''

banden har jag i princip intet att erinra mot alt ifrågavarande arbeten medtagas

i grovarbetsreserven. I likhet med arméns fortifikationsförvaltning finner

jag medel icke böra beräknas för anläggande av idrottsplats vid Wendes

artilleriregementes förläggning i Kristianstad. Föreliggande förslag innebär,

att separat idrottsplats skall anordnas för varje förband, även då förbanden

ligga nära varandra. Frågan örn möjligheterna att i sådana fall anordna

för förbanden gemensamma idrottsplatser synes böra närmare övervägas,

innan medel för ändamålet anvisas. Denna omprövning — som speciellt

avser de förband, som komma att vara förlagda till Järvafältet — torde

få ankomma på Kungl. Maj:t. I övrigt finner jag icke anledning till erinran

mot investeringsutredningens förslag och beräknar i anslutning därtill —

med beaktande av det anförda — kostnaderna till i avrundat tal 2 000 000

kronor.

Vägarbeten. Såsom av årets statsverksproposition (kapitalbudgelen: bil.

2, s. 49) framgår, upptog arméförvaltningen bland medelsäskandena för

nästa budgetår bland annat 150 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941

— för väg- och planeringsarbeten vid Södra skånska infanteriregementets

förläggning i Ystad samt inom Södermanlands pansarregementes övningsfält.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Majrts åtgärd.

I bilaga 15 b till sitt betänkande har investeringsutredningen upptagit 58 000

kronor för vägarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i

Ystad, 150 000 kronor för väg- och broarbeten vid samma regementes förläggning

vid Revingehed, 86 000 kronor för vägarbeten vid Skånska pansarregementets

nuvarande förläggning i Hälsingborg samt för dylika arbeten vid

Södermanlands pansarregementes förläggning i Strängnäs och Skaraborgs

pansarregementes förläggning i Skövde 380 000 respektive 172 000 kronor.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements- För förläggningen i Hälsingborg torde i avvaktan på Skånska pansarregechefen.

mentets förflyttning några medel tills vidare icke böra beräknas för vägarbeten.

I övrigt har jag intet att erinra mot föreliggande förslag men förutsätter,

att arbetenas omfattning blir föremål för närmare prövning, innan medel

ställas till förfogande. Arbetena böra hänföras till grovarbetsreserven.

Vissa sjukhusbyygunder m. m. i Uppsala. Sedan arméförvaltningen

i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 anmält, att

frågan om sjukvårdens ordnande vid arméns underofficersskola och försvarets

läroverk i Uppsala vore föremål för utredning, avgåvo ämbetsverkets

sjukvårds- och fortifikationsstyrelser med skrivelse den 15 november 1943

förslag i ämnet. Av skrivelserna framgår, att Upplands regemente ombesörjer

sjukvården jämväl vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk

samt att regementets sjukhus ur såväl lokal- som personalsynpunkt är

i det närmaste maximalt belastat. För att åstadkomma rationellare förhållanden

föreslogo styrelserna, att sjukvården vid underofficersskolan och läroverket

skulle skiljas från regementet, i vilket fall emellertid ett särskilt sjukhus

erfordrades. Då läroverkets och underofficers$kolans sammanlagda personalstyrka

uppginge till omkring 1 100 man, borde cirka 40 vårdplatser anskaffas.

Detta kunde ske genom att skolans elevmäss, som tidigare varit sjukhus,

ånyo inrättades för sitt ursprungliga ändamål, varjämte en inom skolans

område belägen före detta ammunitionsförrådsbyggnad syntes kunna ombyggas

till elevmäss. Kostnaderna för återställande av elevmässen till sjukhus

hade beräknats till 17 300 kronor och kostnaden för ändring av ammunitionsförrådsbyggnaden

till elevmäss till 178 500 kronor, allt enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Efter beredning av ärendet inom försvarsdepartementet erhöll dåvarande

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 2 december 1943 i uppdrag att

undersöka, i vad mån behovet av ytterligare vårdplatser kunde tillgodoses

genom uppförande av en sjukhusbarack i anslutning till Upplands regementes

nuvarande truppförbandssjukhus samt kostnaderna härför. Den 24 januari

1944 inkom arméns fortifikationsförvaltning med sålunda infordrat utlåtande.

Däri har anförts, att kostnaderna för uppförande vid Upplands regemente av

en sjuk vårdsbarack, inrymmande 40 vårdplatser, kunde beräknas till 65 000

kronor enligt 1941 års prisnivå. Med hänsyn till svårigheterna att finna en

för dylik barack lämplig plats inom regementets kasernområde ävensom med

tanke på att särskilt mottagningslokalerna i regementets nuvarande sjukhus

vöre behäftade med avsevärda brister, kunde styrelsen emellertid icke tillstyrka

en lösning enligt denna linje.

Enligt en vid utlåtandet fogad sammanställning utgör personalstyrkan i

fred vid Upplands regemente omkring 1 150 man och vid arméns underofficersskola

150 man. Personalstyrkan vid försvarets läroverk kommer under

de åtta månader om året, då undervisning pågår, att uppgå till 800 man. Härtill

kommer viss civil manlig personal vid arméns underofficersskola och försvarets

läroverk till ett antal av 80 man.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

171

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande

ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag

att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas

lösande vid vissa närmare angivna truppförband ävensom — efter

beslut av deparlementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén,

vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, uppdrogs

genom beslut den 1 februari 1944 åt Fast att jämväl taga frågan örn sjukvårdens

ordnande vid Upplands regemente samt arméns underofficersskola

och försvarets läroverk under övervägande samt att, efter samråd med försvarets

sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsberäkningar

åtföljt förslag i ämnet.

I en den 6 mars 1944 avgiven skrivelse har den sålunda tillkallade utredningsmannen

i ämnet anfört i huvudsak följande.

Enligt utredningens beräkningssätt — som närmare framgår av propositionen

1944: 175, s. 89 ff. — skulle vårdplatsbehovet vid Upplands regemente

med hänsyn till att personalstyrkan uppgår till omkring 1 150 man bliva

46 platser. För en uppskattning av det för arméns underofficersskola och

försvarets läroverk erforderliga antalet vårdplatser funnos för närvarande icke

några säkra bedömningsgrunder. Det stöde emellertid klart, att sjuklighetsprocenten

bland eleverna vid nämnda anstalter av flera anledningar måste

vara avsevärt lägre än då fråga vore örn personalen vid ett infanteriförband.

Ifrågavarande elever deltoge huvudsakligen i teoretisk undervisning och vore

sålunda icke utsatta för samma hälsorisker som det manskap, som erhölle sin

soldatutbildning med dess påfrestande och strapatsrika övningar m. m. Härtill

komme, alt eleverna vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk

i fysiskt hänseende utgjorde ett utvalt människomaterial av bästa slag.

Enligt till utredningen gjorda uttalanden av chefen för anstalterna samt av

den därstädes tjänstgörande bataljonsläkaren skulle vid sidan av erforderliga

mottagnings- och behandlingslokaler ett antal av omkring 14 vårdplatser väl

tillgodose anstalternas normala behov av dylika platser.

Utredningen hade vid sina överväganden prövat olika möjligheter för ernående

av en ändamålsenlig och icke alltför kostsam lösning av sjukhusfrågorna

vid nu avsedda truppförband och anstalter.

Mot ett genomförande av arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelsers

förslag talade enligt utredningens mening den därmed förenade

stora kostnaden samt det förhållandet att sjukhusbyggnaden för under - officersskolan och läroverket med en sådan anordning skulle bliva till stor del

outnyttjad. På grund härav och nied hänsyn till att berörda byggnad syntes

synnerligen väl lämpad för användning som elevmäss, ansåge sig utredningen

därför icke kunna biträda nämnda myndigheters förslag.

En tänkbar lösning av frågan vore att genom örn- och tillbyggnad av sjukhuset

vid Upplands regemente skapa ett gemensamt sjukhus för regementet,

underofficersskolan och försvarets läroverk. En dylik anordning skulle emellertid

ur skilda synpunkter ställa sig mindre fördelaktig. Såväl chefen för som

bataljonsläkaren vid de ifrågavarande båda anstalterna bade påtalat de olägenheter,

som skulle vara förenade med det icke obetydliga avståndet mellan

regementets sjukhus och anstalternas kaserner. Den tidsförlust som skulle

uppkomma genom förflyttning däremellan — vilken förflyttning för flertalet

sjukanmälda sannolikt behövde upprepas flera gånger örn dagen —

skulle Idiva till men för studiearbetet oell på den grund även kunna förvän
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tas i stor utsträckning avhålla eleverna från att söka nödig behandling för

sina åkommor. Nu nämnda olägenheter skulle bortfalla, därest en sådan anordning

genomfördes, att visserligen vårdplatserna för sjuka tillhörande underofficersskolan

och läroverket inrymdes i regementets sjukhus men anstalterna

erhölle egen mottagningsavdelning inom sitt område. En dylik uppdelning

på olika ställen av mottagnings- och vårdlokaler kunde dock icke vare

sig med hänsyn till sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande eller ur organisatorisk

synpunkt anses lämplig.

Med beaktande av de olika på frågans bedömande inverkande omständigheterna

hade utredningen funnit sig böra framlägga följande förslag, enligt vilket

en särskild sjukhusbyggnad borde uppföras för underofficersskolans och

försvarets läroverks behov, medan truppförbandssjukhuset vid Upplands regemente

omändrades för regementets räkning.

Vid planerandet av det tilltänkta sjukhuset vid underofficersskolan och

läroverket, vilket sjukhus lämpligen kunde förläggas till en plats omkring

50 meter väster örn nuvarande elevmässen, hade utredningen eftersträvat att

icke medtaga andra utrymmen än som vore oundgängligen erforderliga för

sjukhusets rationella drift. Härvid hade förutsatts, att vid Upplands regemente

inredda lokaler för tandläkarmottagning och röntgen skulle få utnyttjas av

nämnda anstalter. I fråga örn vårdavdelningens storlek hade utredningen

ansett sig icke böra räkna med större utrymme än som krävdes för tillgodoseende

av det av vederbörande militära myndigheter på platsen såsom normalt

uppskattade vårdplatsbehovet. För under perioder av ökad sjuklighet eventuellt

överskjutande antal patienter syntes vårdmöjligheter kunna beredas

genom anlitande av vid Upplands regemente tillgängliga reservsjukplatser.

I enlighet med det anförda föresloges, att en ny sjukhusbyggnad uppfördes

vid underofficersskolan och försvarets läroverk med en mindre mottagningsavdelning,

innehållande ett mottagningsrum, behandlingsrum, väntrum och

rum för läkare, samt med en vårdavdelning, omfattande 14 vårdplatser,

vartill komme vissa erforderliga biutrymmen. 1 byggnaden, som skulle uppföras

i ett plan och vara utan källarvåning, skulle vidare inrymmas bostadsrum

för sjuksköterska och sjukvårdare. Härvid borde nämnas, att sjuksköterskan

f. n. hade sin bostad i elevmässbyggnaden. Ett bibehållande av en

sådan anordning skulle visserligen i detta sammanhang kunna medföra någon

kostnadsbesparing, men utredningen ansåge det för sjukvårdens ändamålsenliga

bedrivande vara av stor vikt, att sjuksköterskan vöre boende i

sjukhuset. Utredningen hade icke funnit behövligt föreslå anordnande av

skyddsrum i sjukhusbyggnaden. Enligt vad utredningen inhämtat funnes

nämligen i närmast intilliggande kasern dylikt inrett, vilket lämpligen borde

tagas i anspråk jämväl för sjukhusets behov.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus hade enligt nuvarande

prisläge beräknats till 97 000 kronor.

Vad härefter anginge sjukhuset vid Upplands regemente vore detsamma

i behov av vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten, särskilt med avseende

å mottagningsavdelningen, som icke förfogade över tillräckliga utrymmen.

Ombyggnaden föresloges av utredningen ske så, att behövliga lokaler inrymdes

i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas

i bottenvåningen erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för

tandläkarmottagning och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en

trappa upp en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trappor

upp en vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjuksköterskor

och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Det sistnämnda rummet

skulle, örn så komme att visa sig lämpligt, kunna tagas i bruk som sjuk
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

173

rum, varigenom ytterligare två vårdplatser skulle erhållas. Källar- och vindsvåningarna

borde vid ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. I källaren

skulle inredas ett omklädnadsrum för personalen vid sjukhuset.

I samband med byggnadsarbeten å truppförbandssjukhuset borde vissa

förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen

sjukbarack, rymmande 36 vårdplatser. Med dessa platser skulle bliva tillgodosett

sådant för såväl regementet som arméns underofficersskola och försvarets

däroverk vissa tider på året eventuellt uppkommande vårdplatsbehov,

som icke skulle täckas inom ramen av de vårdmöjligheter, som komme

att förefinnas vid regementets respektive anstalternas sjukhus.

Från regementsläkarens sida hade påtalats de olägenheter som härledde

sig ur truppförbandssjukhusets och sjukbarackens nära belägenhet intill regementets

stall. Dessa olägenheter syntes emellertid till väsentlig del kunna

avhjälpas genom att förflytta gödselstaden, som f. n. vore belägen mellan

stallet och sjukhuset, till stallets motsatta sida, i samband varmed den mot

sjukhuset vettande stallporten kunde göras till reservutgång. Denna ändring

syntes kunna genomföras utan att de militära intressena bleve lidande därav.

Enligt nuvarande prisläge hade utredningen beräknat kostnaderna för

de för Upplands regemente föreslagna åtgärderna till 163 000 kronor, varav

153 000 kronor belöpte på sjukhuset och 10 000 kronor på baracken. Beloppet

153 000 kronor vore oproportionerligt högt i förhållande lill de föreslagna

byggnadsarbetena. Förhöjningen betingades emellertid därav, att rörsystemet

inom sjukhuset måste helt läggas örn.

Investeringsutredningen har icke i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkande

med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda

anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 berört här ifrågavarande

arbeten.

I sitt utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har

emellertid arméns fortifikations förvaltning — under framhållande av att utarbetat

förslag förelåge rörande ordnande av sjukhusfrågan för Upplands regemente,

arméns underofficersskola och försvarets läroverk — ifrågasatt,

huruvida icke dessa arbeten borde hänföras till investeringsreserven.

De allmänna synpunkter på hithörande frågor, som legat till grund förDepartementsden

särskilt tillkallade utredningsmannens förslag, ha, enligt vad jag vid an- chelenmålan

av propositionen nr 175 (s. 100) till årets riksdag anfört, av mig kunnat

biträdas.

Det förslag rörande sjukvårdsfrågans ordnande vid Upplands regemente,

arméns underofficersskola och försvarets läroverk, som av utredningsmannen

framlagts, synes innebära en lämplig lösning, varför jag anser mig böra

biträda detsamma. Ej heller vad kostnadsberäkningarna beträffar finner

jag anledning till erinran.

På av arméns fortifikationsförvaltning anförda skäl torde dessa arbeten

böra medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varför jag tillstyrker,

att i detta sammanhang ett belopp av tillhopa 260 000 kronor beräknas

för ändamålet. Företaget torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Sammanfattning.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde för arbeten, hänförliga

till arméförvaltnjngens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel

böra beräknas enligt följande.

Företag

Belopp ingående

i investerings- reserven

Anslags- grupp 3

Kronor

Belopp

ingående i

grovarbets- reserven

Kronor

Vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. ..

4 000 000

Exercisbyggnader..................................

640 000

—

Om- och tillbyggnad av matinrättningar............

2 100 000

—

Gymnastikbyggnader..............................

2 175 000

—

Luftvärnsskjutskolan ..............................

300 000

Idrottsplatser......................................

—

2 000000

Vägarbeten.......................................

—

760 000

Vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala...........

260 000

—

Summa

5 475 000

6 760 000

Beloppen avse nuprisläge och innefatta även administrationskostnader.

Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inledningsvis

anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag sålunda hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av......................kronor 5 475 000.

Marinförvaltningens delfond.

[2.] Vissa investeringsarbeten för marinen.

Fullträff salira förråd för minor och sjunkbomber. Medelsbehovet,

som på grund av sin natur här icke torde böra bliva föremål för närmare

behandling, sammanhänger med av marinförvaltningen gjorda framställningar

rörande anskaffning av vissa sjunkbomber jämte minor och

sprängbojar.

Då den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen icke torde kunna

äga rum i den omfattning ämbetsverket avsett, finner jag mig icke beredd

att tillstyrka, att medel nu anvisas för uppförande av fullträffsäkra

förråd för förvaring av ifrågavarande materiel.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

175

Fullträffsäkra siry däst unni ar för lätta fartyg m. m. I propositionen

nr 175 (s. 103 och 104) täll årets riksdag har Kungl. Majit bland

annat föreslagit riksdagen att för vissa fortifikatoriska arbeten för flottan och

kustartilleriet beräkna ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1943. Av propositionen framgår, att det sålunda angivna beloppet utgör

del av det belopp av tillhopa 12 374 800 kronor för vissa fortifikatoriska beredskapsåtgärder,

varom marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23

augusti 1943 gjort framställning. Av övriga i skrivelsen omförmälda medelsbehov

lia vissa tillgodosetts på sätt närmare framgår av propositionen, medan

framställningen därutöver tills vidare icke ansetts böra föranleda någon åtgärd.

I bilaga 15 c till sitt betänkande har investeringsutredningen, utan särskild

motivering, efter förslag av marinförvaltningen i grovarbetsreserven upptagit

dels tillhopa 4 770 000 kronor för fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg,

dels ock ett belopp av 213 000 kronor för viss hamnanläggning.

Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift avses beloppen i fråga

för tillgodoseende av vissa bland förenämnda fortifikatoriska beredskapsåtgärder

upptagna ändamål, för vilka medel i det föregående icke beräknats.

Beträffande kostnaderna för hamnanläggningen har ämbetsverket framhållit,

att dessa icke vore slutgiltiga, enär desamma vore beräknade under

förutsättning att jämväl vissa övriga av marinförvaltningen tidigare föreslagna

åtgärder samtidigt komme till utförande. Örn så icke bleve fallet kunde

en ökning av kostnaderna sannolikt icke undvikas.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar härom

böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som komma att till utskottet överlämnas.

De av investeringsutredningen i detta sammanhang till grovarbetsreser- Departementsven

hänförda arbetena med anläggande av skyddstunnlar synas lämpliga

såsom beredskapsarbeten. Enär arbetena i fråga ur militär synpunkt måste

tillmätas betydelse, vill jag tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas för

nästa budgetår. Med godtagande av den begränsning av byggnadsprogrammet,

som av överbefälhavaren tillstyrkts i ett i ärendet tidigare avgivet utlåtande,

förordar jag, att för ändamålet på grundval av prisläget den 1 juli

1943 nu beräknas ett belopp av 3 000 000 kronor. Däremot finner jag mig

icke kunna föreslå, att medel nu beräknas för nämnda hamnanläggning.

Emellertid böra enligt min mening vissa andra av marinförvaltningen i

förevarande sammanhang föreslagna byggnadsarbeten medtagas i grovarbetsreserven

för nästa budgetår, nämligen dels vissa frontreparationsverkstäder

för kustartilleriet, av marinförvaltningen kostnadsberäknade till

730 000 kronor, dels ock vissa fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål

m. m., av ämbetsverket kostnadsberäknade lill 685 000 kronor. Beträffande

motiveringen härför får jag hänvisa till de handlingar i ämnet, som komma

att överlämnas till vederbörande utskott.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

Departements
chefen.

I enlighet med det anförda beräknar jag således i detta sammanhang följande

i grovarbetsreserven ingående belopp för budgetåret 1944/45, näm
-

ligen för

fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg .......... kronor 3 000 000

frontreparationsverkstäder för kustartilleriet .......... » 730 000

fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m....... » 685 000

Tillhopa kronor 4 415 000.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I propositionen nr 175 (s,

118—122) har förslag framlagts rörande en i förhållande till 1941 års försvarsutrednings

betänkande avsevärt reducerad utbyggnad av Gustavsviks

örlogsdepå. Beträffande detaljerna härutinnan torde få hänvisas till propositionen.

Därav framgår bland annat, att marinförvaltningen ansett en förlängning

av torrdockan i Gustavsvik framdeles böra övervägas. Kostnaderna beräknades

av marinförvaltningen till 1 350 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941. Vid anmälan av propositionen ansåg jag mig emellertid icke kunna

taga ställning till denna fråga.

Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för nästa bugetår medtagit

ifrågavarande arbete, varvid kostnaderna enligt nuprisläge beräknats till

1 633 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att arbetet med förlängning av torrdockan i

Gustavsvik medtages i grovarbetsreserven för nästa budgetår. I anslutning till

investeringsutredningens förslag torde för ändamålet ett belopp av 1 630 000

kronor böra beräknas.

Stridscentral för chefen för kustflottan. Investeringsutredningen

har i grovarbetsreserven under marinförvaltningens delfond medtagit bland

annat ett belopp av 424 000 kronor för stridscentral för chefen för kustflottan.

I särskild skrivelse den 25 april 1944 har marinförvaltningen lämnat en

närmare redogörelse för behovet av den planerade stridscentralen samt utformningen

av densamma ävensom ingivit en detaljerad kostnadskalkyl, utvisande

att kostnaderna -— administrationskostnader inräknade — av ämbetsverket

beräknats till 370 000 kronor.

I ärendet har överbefälhavaren den 11 maj 1944 avgivit utlåtande.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom

böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som komma att till utskottet överlämnas.

Jag har i princip intet att erinra mot marinförvaltningens förevarande förslag.

Med anledning av överbefälhavarens yttrande i ärendet finner jag det

emellertid tveksamt om anläggningen bör givas den omfattning som nu föreslagits.

Tills vidare torde dock för ändamåler böra beräknas ett belopp av

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

177

370 000 kronor att ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl.

Maj:t. Förslaget synes böra hänföras till investeringsreserven, anslagsgrup
pen

lil.

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms

ltustartilleriregemente. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1943: 287 beräknade riksdagen (skriv, nr 411) för ombyggnad och modernisering

av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente för budgetåret

1943/44 ett belopp av, inklusive administrationskostnader, 520 000 kronor.

Marinförvaltningen hade för ändamålet äskat ett belopp av 1 075 000

kronor.

Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2 (s. 66 och 67)

framgår, upptog marinförvaltningen — under åberopande av den rådande

bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning —- bland

sina medelsäskanden för nästa budgetår bland annat återstoden av sistnämnda

belopp. Enligt min mening saknades emellertid anledning för statsmakterna

att binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställts av 1943 års

riksdag.

Investeringsutredningen har hänfört här ifrågavarande arbeten till den

allmänna investeringsreserven och för ändamålet upptagit ett belopp av

580 500 kronor.

De ombyggnads- och moderniseringsarbeten, örn vilka här är fråga, synas Departement!!.

lämpliga såsom investeringsobjekt. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas chefen.

på sätt investeringsutredningen föreslagit.

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms

kustartilleriregemente ett till 580 000 kronor avrundat belopp. Investeringsändamålet

synes böra hänföras till anslagsgruppen lil

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustartilleri

försvar. I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 175 har

redogörelse lämnats för behovet av modernisering av tygverkstäderna vid

Stockholms kustartilleriförsvar. Härutinnan torde få hänvisas lill propositionen

(s. 122—133), av vilken framgår, att marinförvaltningen beräknat kostnaderna

i sin helhet, förutom administrationskostnader, till 285 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för budgetåret 1944/45 246 000 och

för budgetåret 1945/46 39 000 kronor. Sistnämnda belopp avser inredande av

kontorslokaler. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag det för

nästa budgetår beräknade beloppet kunna reduceras till 233 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande anfört, att de för budgetåret

1945/46 planerade arbetena lämpligen syntes kunna komma till utförande

redan under nästa budgetår. I anslutning därtill har utredningen upptagit

arbetena, numera kostnadsberäknade till 42 500 kronor, i den allmänna investeringsreserven.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2S1.

lii

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschtjen.

Departements
chefen.

Då jag icke har något att erinra mot att moderniseringen av ifrågavarande

tygverkstäder i sin helhet kommer till utförande under nästa budgetår,

anser jag mig kunna tillstyrka, att medel nu beräknas för ändamålet. I enlighet

med de anslagsberäkningar, för vilka i propositionen nr 175 redogjorts,

synas kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1943 kunna uppskattas till 44 200

kronor, varjämte administrationskostnader, cirka 2 800 kronor, tillkomma.

Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Gotlands kustartilleri försvar och Gotlands kustartilleri kär.

Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 69—76) framgår

bland annat, att marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven

för budgetåret 1944/45 för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår

i angelägenhetsgrad I upptagit bland annat beklädnads- och

persedelförråd till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 —

76 000 kronor samt splittersäkert kabelförråd till en kostnad

av 97 000 kronor. I angelägenhetsgrad II A hade upptagits bland annat n y

kasernbyggnad för cirka 120 man till en kostnad av 347 000 kronor

enligt nyssnämnda prisläge. Vidare hade för komplettering av f ö rläggningsbyggnader

och baracker upptagits tillhopa 122 600

kronor, varav för arbeten i angelägenhetsgrad 1 41 700 kronor och i angelägenhetsgrad

II A 80 900 kronor. Såsom av förenämnda proposition framgår,

ansåg jag mig i allt väsentligt kunna godtaga marinförvaltningens förslag

rörande förläggningens ordnande och tillstyrkte, att medel beräknades för

flertalet av de byggnadsändamål, som av ämbetsverket hänförts till angelägenhetsgrad

I. Uppförande av beklädnads- och persedelförråd samt splittersäkert

kabelförråd ansåg jag emellertid icke vara av den angelägenhetsgrad,

att medel för det dåvarande borde beräknas för dessa ändamål.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven medtagit

samtliga förutnämnda arbeten ävensom vissa i samband därmed erforderliga

planerings- och vägarbeten till en kostnad av 4 700 kronor. Kostnaderna enligt

nuprisläge och inklusive administrationskostnader lia beräknats till, för

beklädnads- och persedelförrådet 91 700 kronor, för kabelförrådet 117 700

kronor, för kasernen 418 700 kronor och för komplettering av förläggningsbyggnader

och baracker 97 800 kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig med

83 800 kronor på ombyggnad av fem förläggningsbaracker, 7 900 kronor på

flyttning av och ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas

såsom handvapenförråd, 600 kronor på ändringsarbeten i en befintlig barack,

avsedd att användas såsom övningslokal för musikkåren, samt 5 500 kronor

för administration.

Ehuru jag i årets statsverksproposition, med hänsyn till önskemålet alt inskränka

byggnadskostnaderna till det oundgängligen nödvändiga, vid anmälan

av byggnadsfrågorna inom Gotlands marindistrikt icke funnit mig böra

föreslå, att för nästa budgetår medel beräknades för beklädnads- och persedelförråd

samt för kabelförråd, anser jag likväl på av marinförvaltningen an
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

179

förda skäl, att dessa byggnadsändamål äro av sådan beskaffenhet att de böra

medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Beträffande kasernbyggnaden

och övriga till angelägenhet sgrad II A hänförda arbeten fann jag,

då dessa arbeten icke av marinförvaltningen föreslagits att komma till utförande

under budgetåret 1944/45, icke anledning upptaga desamma till behandling

i statsverkspropositionen. Jämväl dessa arbeten synas emellertid

vara av den art, att de böra hänföras till investeringsreserven. I likhet med

investeringsutredningen anser jag således, att medel i detta sammanhang

böra beräknas på allmän beredskapsstat för tillgodoseende av här ifrågavarande

ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet torde på grundval av investeringsutredningens

förslag kunna beräknas till (4 700 + 91 700 + 117 700 + 418 700 +

97 800 =) i avrundat tal 730 000 kronor. Investeringsändamålen torde böra

hänföras till anslagsgruppen III.

Fårösunds förråIdsdepå. 1941 års försvarsutredning upptog för förrådsbyggnad

för torpedammunition vid Fårösunds förrådsdepå ett belopp av

300 000 kronor. I skrivelse den 23 augusti 1943 upptog marinförvaltningen

för detta ändamål ett belopp av 236 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Arbetet hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad

II A och beräknades bliva utfört under budgetåret 1946/47.

Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom

böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som

komma att till utskottet överlämnas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbete i den allmänna

investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och därvid beräknat kostnaderna

enligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader till 285 100

kronor.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas Departementeför

ifrågavarande förrådsbyggnad, och finner icke annan anledning till er- chefen.

inran mot kostnadsberäkningen än att beloppet bör avjämnas till 285 000

kronor. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottshall pål Stumholmen i Karlskrona. Härom har marinförvaltningen

i skrivelse den 23 augusti 1943 anfört i huvudsak följande.

Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande

upptagit ett belopp av 350 000 kronor för idrottshall och 250 000

kronor för idrottsplats på Stumholmen, hade frågan herörts i propositionen

1942:210, varvid dock framhållits, att nied anläggande av idrottsplats borde

anstå till efter femårsperiodens utgång. En av chefen för Sydkustens

marindistrikt på uppdrag av marinförvaltningen verkställd utredning hade

givit vid handen, att idrottshallen horde uppföras å Stumholmen väster örn

det där belägna stora slupskjulet, samt att idrottsplats borde anordnas å

platsen för stora slupskjulet och delvis å ett område mellan Stum- och Laboratorieholmarna,

som i så fall skulle utfyllas. Härvid hade det tidigare för
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slaget till anordnande av idrottsplats å området mellan Stumholmen och

Kungshall övergivits på grund av att detta förslags utförande skulle draga

alltför stora kostnader.

Chefen för Sydkustens marindistrikt hade därjämte i skrivelse till marinförvaltningen

den 6 juli 1942 framhållit det angelägna i att åtgärder vidtoges

för beredande av möjligheter till idrottsutövning för personalen inom

Sydkustens marindistrikt, varvid han även uttalat, att han, därest icke såväl

idrottshall som idrottsplats skulle kunna komma till utförande, måste

sätta idrottshallen före idrottsplatsen enär idrottshallen kunde utnyttjas under

hela året, vilket ej vore fallet med idrottsplatsen. Under alla förhållanden

syntes endera av dessa båda anläggningar böra komma till utförande

under budgetåret 1943/44.

Marinförvaltningen hade i sin skrivelse angående anslag för marinen för

budgetåret 1943/44 hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för

uppförande av nämnda hall.

Då sedermera frågan om ett ändamålsenligt utnyttjande av de statliga

byggnaderna inom Karlskrona upptagits till omprövning, hade marinförvaltningen

funnit, att en utökning av berörda idrottshall utöver det tänkta

programmet syntes erforderlig, enär densamma måste delvis tagas i anspråk

av flottans sjömansskola, därest denna förlädes inom kustartilleriets stadskasern

och nuvarande marinens sjukhus. För denna utökning beräknade

marinförvaltningen erforderligt ungefär 200 000 kronor.

Utredningen hade visat, att följande kostnader erfordrades enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Egentlig byggnadskostnad ............................ kronor 340 000

Värme och sanitet .................................... » 102 000

Elektrisk installation .................................. !> 10 000

Fast inredning m. m.......................... » 8 000

Summa kronor 460 000.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 70 000 kronor.

Arbetet hade ursprungligen tilldelats angelägenhetsgrad I. Vid de nedskärningar

av byggnadsprogrammet, som därefter måst företagas, hade arbetet

dock måst tilldelas angelägenhetsgrad II A. Sjömansskolans förläggningsförhållanden

kunde härigenom enligt chefens för marinen uttalande

befaras bliva ytterligare försämrade i jämförelse med vad ursprungligen

projekterats, då skolan föreslogs bliva förlagd till Gräsvik. För den händelse

genom oförutsedda besparingar möjlighet kunde beredas att inom femårsplanens

kostnadsram utföra arbeten av angelägenhetsgrad II A, vore

omhandlade idrottshall ett av de arbetsobjekt, som i första hand borde

komma till utförande.

lnvesteringsutredningen har medtagit kostnaderna för idrottshall — inklusive

administration beräknade till 561 800 kronor — i den allmänna investeringsreserven

för budgetåret 1944/45.

Departements- Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärder vidtagas för beredande

falen. av förbättrade möjligheter till idrottsutövning för personal inom Sydkustens

marindistrikt finner jag mig böra förorda, att medel beräknas på allmän

beredskapsstat för uppförande av idrottshall på Stumholmen i Karlskrona.

Gentemot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning till erin
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

181

rån, ehuru likväl i samband med ett blivande dispositionsbeslut frågan örn

hallens dimensioner synes böra av Kungl. Maj:t lagas under ytterligare omprövning.

I anslutning till det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 ett till 560 000 kronor avrundat belopp för idrottshall

på Stumholmen. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen

III.

Båthamn för flottans sjömansskola. Såsom av propositionen nr

175 (s. 143 och 144) framgår, upptog marinförvaltningen bland anslagsäskandena

för budgetåret 1944/45 bland annat en båthamn för flottans sjömansskola,

enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknad till 166 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen fann jag emellertid ytterligare utredning erforderlig

rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mindre

kostsamt utförande. Särskilt syntes böra undersökas möjligheten att för

hamnanläggningen utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel,

vilken måhända eljest icke skulle komma till användning under fredsförhållanden.

Investeringsutredningen bar enligt bilaga 15 c upptagit företaget i fråga —

enligt nuprisläge och inklusive administration kostnadsberäknat till 201 400

kronor — bland företag, avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under

budgetåret 1944/45.

Vid bifall till vad enligt förenämnda proposition nr 175 av mig föreslagits

komma medel för ifrågavarande hamnanläggning icke att beräknas å riksstaten

för nästa budgetår. Då en dylik anläggning på längre sikt synes erforderlig,

har jag dock intet att erinra mot att för ändamålet i runt tal

200 000 kronor beräknas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Såsom

av mitt yttrande vid anmälan av propositionen nr 185 (s. 37) framgår,

är frågan örn sjömansskolans båtmateriel icke slutligt löst. Enär enligt vad

marinförvaltningen upplyst utredning för närvarande pågår inom ämbetsverket

rörande den lämpligaste utformningen av hamnanläggningen, därvid

jämväl andra möjligheter till frågans lösning än den tidigare föreslagna

dryftas, förutsätter jag en förnyad prövning av Kungl. Majit, innan medel

ställas till förfogande för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra

om mitt tidigare yttrande rörande ianspråktagande av viss för beredskapsändamål

anskaffad materiel och betraktar förutnämnda belopp av 200 000

kronor som ett maximibelopp. Arbetet torde böra hänföras till anslagsgruppen

III.

Tjänstebostäder vid vissa

kustartilleri försvar. Av propositionen nr 175 (s. 145) framgår att, sedan

marinförvaltningen för nästa budgetår äskat ett belopp av 92 000 kronor

för förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för

vissa uppbördsman, ytterligare överväganden av mig ansågos erforderliga,

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

innan medel för ändamålet beräknades å riksstat. Emellertid har investeringsutredningen

i bilaga 15 c uppfört ifrågavarande arbeten, numera kostnadsberäknade

till 101 800 kronor, bland företag avsedda att utföras såsom

ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.

''Departements- Vid beslut i enlighet med mitt yttrande i ämnet i samband med anmälan

eliel en. av propositionen nr 175 komma medel för här ifrågavarande ändamål icke

att av riksdagen beräknas å riksstaten för nästa budgetår. I avbidan på ytterligare

omprövning av frågan anser jag mig icke heller i detta sammanhang

böra beräkna medel för ändamålet.

Vinsa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom

Karlskrona örlogsvarv. Ett flertal Karlskrona örlogsvarv tillhörande

anläggningar, såsom repslagarbana, torpedbåtshall och skjutbana, äro belägna

på ön Lindholmen, dit tvenne broförbindelser leda, nämligen dels en för

kör- och järnvägstrafik avsedd vägförbindelse försedd med svängbro, dels

en öster därom belägen, för enbart gångtrafik avsedd förbindelse, skeppsbron,

som leder från den s. k. Högvakten inom örlogsvarvets område till

Lindholmens mellersta del. Från skeppsbron, vari en äldre klaffbro — den

s. k. Vindbron — ingår, utlöper i ostlig riktning en omkring 350 meter

lång brygga, benämnd Laget, vilken liksom skeppsbron tjänar såsom förtöjningsplats

för flottans fartyg.

Sedan efter förslag av Kungl. Majit i 1938 och 1939 års statsverkspropo.

• sitioner riksdagen (skriv. 1938:55, 1939: 112) anvisat medel bland annat för

vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., ställde Kungl.

Majit genom beslut den 15 juni 1939 för ombyggnad av klaffbro samt av

skeppsbron vid Karlskrona örlogsvarv ett belopp av tillhopa 264 000 kronor

till marinförvaltningens förfogande. Härav ha enligt uppgift från marinförvaltningen

97 000 kronor tagits i anspråk för vissa arbeten å skeppsbron i

samband med anläggandet av ny torpedbåtshall på Lindholmen, varför sålunda

ett belopp av 167 000 kronor kvarstår odisponerat. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog marinförvaltningen

frågan örn förbättring av broförbindelserna till Lindholmen

till behandling samt anförde därom i huvudsak följande.

I samband med uppförandet av torpedbåtshallen på Lindholmen hade förbindelsen

Laget—Lindholmen ombyggts, varigenom vissa erforderliga förtöjningsplatser

för motortorpedbåtar och minsvepare erhållits. Ombyggnaden

hade utförts med körbar betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. Beträffande

resterande del av broförbindelsen, d. v. s. sträckan Högvakten—Laget,

vore även en motsvarande ombyggnad påkallad, varvid, för att underlätta

inpasseringen österifrån till vattenområdet mellan de båda broförbindelserna,

klaffbron borde utbytas mot den förenämnda svängbron och denna i sin

tur ersättas med en fast bro. Svängbron vöre nämligen i sitt nuvarande

skick för klent dimensionerad för den tunga järnvägstrafiken över bron.

Kostnaderna för här ifrågavarande arbeten hade beräknats till, för ombyggnaden

470 000 kronor, för utbyte av klaffbron mot svängbro 70 000 kronor

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

183

och för svängbrons ersättande med fast bro 80 000 kronor. Enär marinens

kostnadsram för femårsperioden 1942/47 icke syntes kunna belastas med så

avsevärda kostnader, vilka icke vore förutsedda av 1941 års försvarsutredning,

hemställde marinförvaltningen, att tills vidare endast oundgängligen erforderliga

arbeten skulle utföras å sträckan Högvakten—Laget, för vilket ändamål

förenämnda belopp av 167 000 kronor funnes tillgängligt. Härjämte borde

dock en ombyggnad och förstärkning av svängbron för en kostnad av

70 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utföras. Sistnämnda arbete

hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad III.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv

av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för

budgetåret 1944/45 icke beräknat medel för här ifrågavarande ändamål.

1 samband med avgivande av utlåtande i anledning av investeringsutredningens

betänkande har emellertid'' marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj

1944 framhållit, att arbetena å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen vore

av den art, att desamma snarast borde komma till utförande. Vid en nyligen

av souschefen vid marinförvaltningen förrättad inspektion hade det nämligen

visat sig, att förbindelsebron mellan Högvakten och Laget vore i synnerligen

dåligt skick liksom för övrigt även vissa delar av Laget. I samband därmed

framhölles, att en i dagarna verkställd utredning angående förtöjningsplatser

för fartyg vid örlogsvarvet visat, att såväl broförbindelsen mellan Högvakten

och Lindholmen som vissa delar av Laget vore oundgängligen nödvändiga.

Marinförvaltningen vore emellertid icke nu beredd att taga definitiv ställning

till frågan örn svängbrons ersättande med en ny fast bro eller till det

lämpligaste sättet för utförande av den öppningsbara delen av broförbindelsen

mellan Högvakten och Laget. Ämbetsverket förutsatte därför tills vidare,

att med flyttning av svängbron finge anstå. Med hänsyn härtill och då av

tidigare för ändamålet anvisade medel ett belopp av 167 000 kronor återstode,

skulle för nu ifrågasatt ombyggnad erfordras ett belopp av (470 000

—-167 000 =) 303 000 kronor eller avrundat 300 000 kronor.

Genom utförandet av den nu ifrågasatta broförbindelsen föregrepes icke

något av de alternativ, som kunde tänkas för en slutgiltig lösning av frågan om

förtöjningsplatser vid fartygens förläggning till Karlskrona örlogsvarv.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde marinförvaltningen,

att för iståndsättande av ifrågavarande broförbindelse ett belopp

av 300 000 kronor måtte beräknas.

Ett iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Laget—Lindholmen Departement»- inom Karlskrona örlogsvarv synes vara av behovet påkallat. Jag har intet att rhefenerinra

mot att arbetet i fråga medtages i investeringsreserven för nästa budgetår,

varvid i enlighet med marinförvaltningens kalkyler ett belopp av

300 000 kronor — utöver redan disponibla medel —- bör beräknas för ändamålet.

Förslaget torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv.

I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen i angelägenhetsgrad

II A upptagit ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 för stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarvs

område. Åtgärden erfordrades med hänsyn till det otillfredsställande

skick, i vilket enligt ämbetsverket åtskilliga av vägarna inom varvet befunne

sig, varigenom framkomligheten försvårades, speciellt vid förekommande trafik

med elektriska truckar vilkas ackumulatorer fordrade jämna vägbanor.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena i investeringsreserven för

budgetåret 1944/45 och beräknat kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive

administration till 137 800 kronor.

Departements
chefen.

Då de föreslagna vägförbättringarna inom Karlskrona örlogsvarvs område

bland annat torde medföra en minskad förslitning av fordonsmateriel, finner

jag desamma böra komma till uförande. Kostnaderna, avrundade till

135 000 kronor, böra således upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Verkstadsanläggningar m. in. för Västkustens marindistrikt.

I propositionen nr 175 (s. 147—155) till årets riksdag har redogörelse lämnats

för av marinförvaltningen föreslagna verkstadsanläggningar m. m. inom Västkustens

marindistrikt. Av redogörelsen framgår bland annat, att dåvarande

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen

i gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlagt förslag till

centralisering av reparationstjänsten för arméns och marinens till Göteborg

förlagda förband. Sedan ämbetsverken i sina skrivelser angående medelsbehoven

för budgetåret 1944/45 framlagt förslag om ytterligare centralisering av

reparationstjänsten i Göteborg utöver vad som förutsatts i skrivelsen den 21

april 1943, framlades i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 33 f.) förslag om uppförande av en central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår

till en kostnad av 1 470 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Riksdagen har sedermera (skriv, nr 107) lämnat det sålunda framlagda förslaget

utan erinran.

I propositionen nr 175 har under marinförvaltningens delfond ett belopp av

675 000 kronor beräknats för följande anläggningar m. m. inom Västkustens

marindistrikt, nämligen servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel, servicelokal

för motorfordon, signalverkstad, omändring av befintliga verkstäder

samt utvändiga ledningar.

Såsom av propositionen framgår skulle enligt marinförvaltningens senast

framlagda plan i ämnet vissa ytterligare anläggningar erfordras, nämligen

under budgetåret 1945/46 verkstadskontor samt segelsömmeri- och målarverkstad

jämte utvändiga ledningar till en sammanlagd kostnad av 91 000

kronor och under budgetåret 1946/47 en verkstad för reparation av optisk

materiel för armén och marinen, kostnadsberäknad till 140 000 kronor. Verkstaden

skulle insprängas i berg och förläggas inom Nya Varvets område.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

185

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för nästa

budgetår uppfört verkstadskontor med segelsömmeri- och målarverkstad samt

utvändiga ledningar till en beräknad kostnad av 110 200 kronor samt optisk

verkstad till en kostnad av 302 100 kronor, allt enligt nuprisläge.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, lia de av investeringsutred- Departements

ningen i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbetena av marinförvalt- dejen.

ningen avsetts skola komma till utförande under budgetåren 1945/46 och

1946/47. Då jag i likhet med utredningen finner arbetena lämpliga att medtagas

i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, har jag intet att erinra

mot att medel nu beräknas för ändamålen. Beträffande kostnadsberäkningarna

vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen i sina senaste kalkyler

räknat med att den optiska verkstaden skulle kunna utföras för en

kostnad av 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anledning synes

icke föreligga att nu räkna med högre belopp än det nyssnämnda, ökat med

prisstegrings- och administrationskostnader. I anslutning därtill beräknar jag

för den optiska verkstaden ett belopp av 168 000 kronor. I övrigt ha kostnadsberäkningarna

icke givit mig anledning till erinran.

Å beredskapsstaten för nästa budgetår synes sålunda ett belopp av (110 200

+ 168 000 =) i avrundat tal 275 000 kronor böra beräknas för frågavarande

verkstadsanläggningar. Arbetena torde böra hänföras lill anslagsgruppen III.

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad, vid Göteborgs

örlog sstation. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 77—80) upptog marinförvaltningen bland sina inedelsäskanden

för budgetåret 1944/45 i angelägenhetsgrad I ifrågavarande gymnastik-

och exercisbyggnad med badstubad. Kostnaderna beräknades till 278 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen anförde jag, att starka skäl talade för uppförande

snarast möjligt av den föreslagna byggnaden. Med hänsyn till principen

att för beredskapen oundgängligen erforderliga byggnadsarbeten i

första hand borde komma i fråga för medelsanvisning, ansåg jag mig dock

icke för det dåvarande böra beräkna medel för byggnadsföretaget i fråga.

Riksdagen (skriv, nr 107) har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.

Investeringsutredningen har upptagit ifrågavarande byggnad i den allmänna

investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat

ett belopp av 337 100 kronor. I

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beträffande gylli- Departements

nastikbyggnader vid militära förband finner jag mig kunna tillstyrka, att cA*/e“''

medel i detta sammanhang beräknas för här ifrågavarande ändamål. Ett lill

335 000 kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår för gymnastik- och exercisbyggnad nied bastubad vid

Göteborgs örlogsstation. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppcn

lil.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

Departements

chefen.

Kadett förläggning jämte inredande av tillfälliga tjänsteloJealer

vid Älvsborgs kustartilleriregemente. På sätt framgår av årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 84—87) framhöll marinförvaltningen

i sin skrivelse angående medelsbehoven under kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45, bland annat, att två villabyggnader, som övertagits

av kronan i samband med förvärvet av mark för Älvsborgs kustartilleriregemente,

lämpligen kunde iordningställas till förläggning för 25 kadetter och

för diverse andra ändamål såsom krigsrättslokal m. m. Kostnaderna härför

hade av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 41 800 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag beträffande kadettförläggningen,

att enligt vad jag inhämtat avsikten vore att efter hand inrätta

dylika förläggningar vid samtliga kustartilleriförsvar för att kadetternas

praktiska utbildning under tiden mellan kurserna å sjökrigsskolan skulle

bli så allsidig som möjligt genom att undervisningen förlädes till de olika

kustartilleriförbanden landet runt. För egen del fann jag mig dock icke kunna

tillstyrka, att medel beräknades för anordnande av särskilda kadettförläggningar

utöver redan befintliga dylika för de korta tidsperioder, som här

kunde komma i fråga. För anordnande av krigsrättslokal och tillfälliga

tjänstelokaler syntes ej heller medel för det dåvarande böra beräknas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbeten i den allmänna

investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid kostnaden — enligt

nuprisläge och inklusive administration — beräknats till 50 400 kronor.

De nu föreslagna byggnadsarbetena synas icke oundgängligen erforderliga,

varför jag icke anser mig kunna tillstyrka, att medel för desamma nu beräknas

å allmän beredskapsstat.

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleriregementes

område. Efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 85—89) har riksdagen (skriv, nr 107)

medgivit, att ett belopp av 48 000 kronor må tagas i anspråk under budgetåret

1944/45 för planering, vägar och stängsel för Älvsborgs kustartilleriiegemente.

Av marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa

budgetår framgår emellertid, att ämbetsverket beräknat, att ett ytterligare

belopp av 185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 komme att bliva erforderligt

för enahanda ändamål före femårsperiodens utgång.

Under framhållande av att enligt uppgift från marinförvaltningen ifrågavarande

arbeten vore mycket angelägna och väl skulle kunna utföras redan

under budgetåret 1944/45, har investeringsutredningen medtagit arbetena —

inklusive administration kostnadsberäknade till 222 600 kronor enligt nuprisläge

— i investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

På av investeringsutredningen anförda skäl finner jag mig kunna tillstyrka,

att medel redan nu beräknas för ifrågavarande arbeten. Ett till 220 000

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 281.

187

kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleriregementes

område. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen

III.

Sammanfattning.

I enlighet med det anförda torde för arbeten m. m., hänförliga till marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel böra beräknas

för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

Företag

Belopp ingående

i investerings- reserven

Anslags- grupp 3

Kronor

Belopp

ingående i

grovarbets- reserven

Kronor

''

2

3

Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg m. m...

_

3 000 000

Frontreparationsverkstäder för kustartilleriet........

—

730 000

Fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m----

—

685 000

Förlängning av Gustavsviks torrdocka..............

—

1 630 000

Stridscentral för chefen för kustflottan..............

370 000

—

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid

Vaxholms kustartilleriregemente.................

580 000

_

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms

kustartilleriförsvar..............................

47 000

Beklädnads- och persedelförråd vid Gotlands kustar- tilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.........

Planering och vägar vid d:o.......................

! Komplettering av förläggningsbyggnader och baracker

> 730 000

vid d:o.........................................

Kasern vid d:o....................................

Splittersäkert kabelförråd vid d:o...................

Förrådsbyggnad för torpedammunition i Fårösund...

285 000

''

Idrottshall å Stumholmen i Karlskrona.............

560 000

—

Båthamn för flottans sjömansskola.................

200 000

—

Vissa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lind- holmen inom Karlskrona örlogsvarv..............

300 000

_

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona

örlogsvarv......................................

135000

_

Verkstadsanläggningar in. m. för Västkustens marin- distrikt .........................................

275 000

_

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid

Göteborgs örlogsstation...........................

335 000

—

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kust- artilleriregementes område.......................

220 000

_

Summa

4 037 000

6 045 000

Beloppen avse nupiisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ kronor 4 037 000.

Flygförvaltningens delfond.

[3.] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.

Vissa lagringsanläggningar m. m. I det föregående har under avsnittet

rörande arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

upptagits till behandling frågan om vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar

m. m., för vilka ändamål investeringsutredningen beräknat ett

belopp av 6 000 000 kronor. Av redogörelsen framgår, att av totalbeloppet

6 000 000 kronor ett delbelopp av 2 000 000 kronor belöper på vissa lagringsanläggningar

för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens

delfond. Arbetena torde, såsom tidigare framhållits, böra medtagas i grovarbetsreserven

för att framdeles överföras för redovisning till nämnda delfond.

Flygplan förr åd. I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets

medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hemställde flygförvaltningen

bland annat, att medel måtte beräknas för uppförande under

budgetåret av flygplanförråd vid följande flygförband, nämligen Jämtlands

flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Kalmar flygflottilj, Bråvalla flygflottilj, Hallands

flygflottilj, Hälsinge flygflottilj, Upplands flygflottilj samt Blekinge flygflottilj.

Såsom motivering för förrådens uppförande under budgetåret 1944/

45 framhöll flygförvaltningen, att ett stort antal äldre krigsflygplan inom de

närmaste åren komme att ersättas med modernare flygplanmateriel. Enligt

försvarsbeslutet komme de fortfarande att erfordras för sekundära uppgifter,

såsom för målflygning, bogsering av transport- och glidflygplan och i viss

mån för utbildning. Vidare behövdes hangarutrymmen utöver försvarsbeslutets

ram för segelflygplan och de under utprovning varande tramp ortglidflygplanen.

Flygförvaltningen förutskickade, att det möjligen kunde visa sig

lämpligt att i stället för förrådsbyggnader vid de särskilda förbanden uppföra

centrala förråd.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 99 ff) ansåg jag

mig med hänsyn till det omedelbara behovet kunna förorda uppförande av

flygplanförråd allenast vid Jämtlands och Kalmar flygflottiljer.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för budgetåret

1944/45 medtagit arbetena med uppförande av flygplanförråd vid

vissa flygförband och för ändamålet beräknat ett belopp av 754 000 kronor.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

189

Behovet av förrådsutrymmen för äldre flygplan m. m. ökas i samma mån Departementssom

leveranserna av moderna flygplan fullgöras. Med hänsyn härtill vill jag lfie/Cn''

tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas i enlighet med investeringsutredningens

förslag. Anslagsbeloppet synes böra avrundas till 750 000

kronor och hänföras till anslagsgruppen lil.

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m. I sin förenämnda skrivelse

den 31 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45

upptog flygförvaltningen för ett flertal förband uppförande av gymnastikbyggnader

samt anläggande av idrottsplatser. Beträffande motiveringen härför

torde få hänvisas till avsnittet rörande Västmanlands flygflottilj i årets

statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2. (s. 95—98). Vid anmälan av

nyssnämnda proposition ansåg jag mig dock icke kunna föreslå, att medel beräknades

för påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar

och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.

Investeringsutredningen har ansett det angeläget, att möjligheter beredas

personal i flygtjänst att utöva gymnastik och idrott. Det vore följaktligen av

stor betydelse, att varje förband ägde tillgång till en gymnastiksal. I anslutning

därtill och med hänsyn till behovet av idrottsplatser samt — vid två

nordligt belägna förband -—- inomhusskjutbanor har utredningen i den allmänna

investeringsreserven upptagit gymnastikbyggnader till en kostnad av

2 313 000 kronor och inomhusskjutbanor till en kostnad av 82 000 kronor

varjämte idrottsplatser till en kostnad av 396 000 kronor hänförts till grovarbetsreserven

på sätt närmare framgår av bilaga 15 d till utredningens betänkande.

Gymnastikbyggnader och idrottsplatser äro även enligt min uppfattning på Departementslängre

sikt nödvändiga vid samtliga flygförband. Då andra byggnadsarbe- cfielenten

måst erhålla förtursrätt, ha medel hittills icke i större utsträckning kunnat

beräknas för dylika anläggningar. Jag anser det lämpligt — såsom

investeringsutredningen föreslagit -—• att dessa arbeten medtagas i investeringsreserven

respektive grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45. I investeringsreserven

torde jämväl kunna upptagas inomhusskjutbanor vid Jämtlands

och Hälsinge flygflottiljer, där på grund av rådande klimatförhållanden

den grundläggande skjututbildningen vintertid synes böra i viss utsträckning

förläggas inomhus.

De nu framlagda kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till

erinran. Jag vill emellertid framhålla, alt flygförvaltningen -— såsom av

ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 framgår — i viss

utsträckning räknat med uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning

och skolbyggnad såsom en gemensam anläggning, varigenom totalkostnaderna

skulle kunna nedbringas. Denna synpunkt torde böra beaktas vid

blivande dispositionsbeslut så att, örn arbetsmarknadssituationen det medger,

en samordning äger rum mellan de olika berörda byggnadsföretagen oberoende

av i vilken ordning medel för ändamålen anvisats.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements
chefen.

Departements
chefen,

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för gymnastikbyggnader 2 300 000 kronor och för inomhusskjutbanor

80 000 kronor. För idrottsplatser torde ett belopp av 395 000

kronor böra upptagas i grovarbetsreserven. De båda förstnämnda investeringsändamålen

torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Skjutbanor m. ni. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för

budgetåret 1944/45 utan särskild motivering medtagit skjutbanor vid Västmanlands

och Roslagens flygflottiljer. Kostnaderna ha beräknats till 151 000

kronor respektive 35 000 kronor. Rörande arbetena, som icke finnas upptagna

bland flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45, har

under hand från flygförvaltningen inhämtats följande.

1941 års försvarsutredning hade icke beräknat medel för skjutbanor vid

Västmanlands flygflottilj. Handvapenskjutbana funnes vid de

äldre kasernerna vid Viksäng. Skjutövningar därstädes bomme således att

giva upphov till liknande transportolägenheter som dem, vilka motiverade

flottiljens utflyttning till Hässiö. Det vore sålunda utomordentligt önskvärt,

att handvapenskjutbana anlades vid Hässiö. Skjutgård för avmonterade

flygplankulsprutor erfordrades likaledes. Inskjutningsbana för påmonterade

flygplankulsprutor avsåges bliva utförd tillsammans nied centrala flygverkstadens

i Västerås filial vid Hässiö. Även härför saknades medel. Flygförvaltningen

hade för utredningen uppgivit en sammanlagd kostnad av 130 000

kronor, vilket belopp syntes tillräckligt. För Roslagens flygflottilj

hade försvarsutredningen icke upptagit medel för skjutgård. Det hade numera

visat sig svårt att undvara sådan, varför flygförvaltningen angivit

behovet härav för investeringsutredningen.

Jag finner mig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande skjutbanor m. m.

erforderliga medel — enligt investeringsutredningen tillhopa 186 000 kronor

— beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flygbaskår.

För detta ändamål upptog flygförvaltningen i sin skrivelse angående

medelsbehoven för nästa budgetår ett belopp av 115 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 132) fann jag emellertid de föreslagna åtgärderna i nuvarande

läge icke böra komma till utförande.

Investeringsutredningen har hänfört arbetena lill grovarbetsreserven för

budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat 134 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att för skyddsplantering m. m. vid Norrbottens

flygbaskår av investeringsutredningen beräknade medel, 134 000 kronor,

beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

191

Vissa arbeten vid centrala flyg verkstaden i Västerås. I sin

skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog flygförvaltningen

bland annat ett belopp av 25 000 kronor för slangtorn och förläggningsutrymmen

för brandredskap vid centrala flygverkstaden i Västerås. Tornet

erfordrades för att torka verkstadens brandslangar och skulle uppföras

i anslutning till en befintlig brandbod. Utrymme för brandberedskap saknades

vid verkstaden. —- För vägar och planering vid huvudverkstaden

och filialen vid Hässiö äskades ett belopp av 74 000 kronor. Vid anmälan

av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 159) fann jag

icke anledning till erinran mot det för vägar m. m. äskade beloppet men

ansåg, att med uppförande av slangtorn och anordnande av förläggningsutrymme

för brandberedskap kunde tills vidare anstå. Riksdagen (skriv,

nr 107) har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda anfördes.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena med uppförande av slangtorn

m. m. i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid

kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration beräknats

till 29 000 kronor. För vägarbeten har utredningen i grovarbetsreserven upptagit

ett belopp av 58 000 kronor.

Av det föregående framgår att efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverksproposition

för budgetåret 1944/45 ett belopp av 74 000 kronor beräknats

för vägar m. m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. Enligt under

hand från flygförvaltningen inhämtad uppgift är detta belopp icke tillräckligt

för att medgiva permanentbeläggning av vägarna. Det vore emellertid

enligt flygförvaltningen önskvärt, att åminstone vid huvudverkstaden stensättning

av vägarna i viss utsträckning komme till stånd. För sådant ändamål

hade flygförvaltningen beräknat ett ytterligare belopp av 50 000 kronor,

vilket belopp av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegring och administrationskostnader

höjts till 58 000 kronor.

Jag finner det kunna ifrågasättas, örn ytterligare medel böra anvisas för

ifrågavarande vägarbeten. Då arbetena synas lämpliga såsom beredskapsarbeten,

vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu beräknas för

ändamålet. Dock torde på grundval av från flygförvaltningen lämnade upplysningar

rörande arten av arbetet i fråga detsamma böra hänföras till den

allmänna investeringsreserven.

Jag har icke något alt erinra mot investeringsutredningens förslag att

medtaga arbetena med uppförande av slangtorn och förläggningsutrymme

för brandberedskap i investeringsreserven för nästa budgetår och får alltså

vidare föreslå, att för sådant ändamål ett belopp av 29 000 kronor beräknas.

Företagen synas böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Bie ktriflerinys- och vä {/arbeten vid. fly f/vapnets övninr/splats i

Nederkalix. För förstnämnda arbete upptog flygförvaltningen — under

framhållande av att de befintliga elektriska ytterledningarna voro av provisorisk

karaktär och överbelastade — bland medelsäskandena för nästa bud
-

DepartemenU
chejen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kunql. Maj:ts proposition nr 281.

Departements - efie fen.

Departements
chefen.

getår ett belopp av 25 000 kronor. Äskandet föranledde emellertid icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Medel för vägarbeten vid övningsplatsen begärdes icke.

Investeringsutredningen har medtagit ifrågavarande elektrifieringsarbeten

— enligt nuprisläge kostnadsberäknade till 29 000 kronor — i investeringsreserven

för nästa budgetår, varjämte vägarbeten till en kostnad av 17 000

kronor hänförts till grovarbetsreserven. Från flygförvaltningen har inhämtats,

att sistnämnda belopp avser förbättring av väg från övningsplatsen till närmaste

större huvudväg. Den ifrågavarande vägsträckan vore för närvarande

i dåligt skick, vilket förorsakade onödigt stor förslitning av fordonsmateriel

m. m.

Då de nu föreslagna arbetena synas lämpliga och önskvärda, har jag icke

något att erinra mot investeringsutredningens förslag. Arbetena synas böra

hänföras till anslagsgruppen III.

Vissa flyg fältsarbeten. Bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45

upptog flygförvaltningen bland annat ett belopp av 1 500 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 för flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj. Såsom

av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 107 och 108) framgår,

ansåg jag mig kunna tillstyrka allenast ett reducerat program för flygfältsarbeten

vid flottiljen. Kostnaderna härför beräknades av mig till 240 000

kronor. Häremot har riksdagen (skriv, nr 107) icke funnit anledning till

erinran.

Investeringsutredningen har till grovarbetsreserven för nästa budgetår hänfört

■— förutom flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj för en kostnad

av 1 260 000 kronor —- ytterligare ett avsevärt antal flygfältsarbeten. Arbetena,

vilka närmare framgå av bilaga löd till utredningens betänkande, ha kostnadsberäknats

till sammanlagt 24 173 000 kronor.

Den snabba utvecklingen inom flygteknikens område under de senaste åren

har medfört krav på ökade utrymmen på flygfälten. Det är att antaga, att

detta krav — i varje fall såvitt avser stridsplan — kommer att successivt

allt starkare göra sig gällande. En utvidgning av flygvapnets flygfält torde

därför icke kunna för någon längre tid undvikas. Med hänsyn därtill och

då de föreslagna arbetena synas särskilt lämpade för medtagande i grovarbetsreserven,

vill jag tillstyrka, att medel, i stort sett i enlighet med utredningens

förslag, beräknas för nästa budgetår.

Totalsumman för de i grovarbetsreserven ingående flygfältsarbetena kan

i enlighet med det anförda beräknas till i avrundat tal 24 000 000 kronor.

Med tanke på svårigheten att på grundval av den föreliggande utredningen

bedöma kostnadskalkylerna utgår jag från att Kungl. Maj :t före ett blivande

dispositionsbeslut kommer att underkasta såväl behovet av de föreslagna

arbetena som kostnadsberäkningarna rörande desamma en noggrann prövning.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 281.

193

Markförvärv för flygfält. I det föregående har föreslagits att tillhopa

24 000 000 kronor måtte beräknas för flygfältsarbeten. Arbetena, som

hänförts till grovarbetsreserven, avse huvudsakligen utvidgning av befintliga

flygfält genom förlängning av rullbanorna. För att vid en inträffande arbetsmarknadskris

snabbt kunna utnyttja den del av grovarbetsreserven, som utgöres

av ifrågavarande flygfältsanläggningar, torde det emellertid, såsom investeringsutredningen

i sitt betänkande (s. 213) framhållit, vara nödvändigt

att de med anläggningarna sammanhängande markfrågorna dessförinnan

blivit lösta. Kostaderna för förvärv av erforderlig mark ha i utredningens

betänkande beräknats till i runt tal 1 700 000 kronor. Detta belopp borde enligt

utredningen ställas till förfogande för ändamålet å beredskapsstaten för

budgetåret 1944/45.

Flygförvaltningen har i ett den 27 april 1944 i anledning av investeringsutredningens

betänkande avgivet yttrande biträtt utredningens förslag i förevarande

hänseende.

Det sålunda föreslagna beloppet, 1 700 000 kronor, synes böra ställas till

förfogande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, varvid jag förutsätter,

att i samband med blivande framställningar rörande beloppets ianspråktagande

noggrann utredning kommer att förebringas rörande varje särskilt

markförvärv. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen

II. I analogi med vad som gäller övriga anslag å denna stat, i vad

avser utgifter för förberedande åtgärder, bör anslaget få disponeras för avsett

ändamål omedelbart efter statens ikraftträdande.

Sammanfattning.

För arbeten m. m., hänförliga till flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond, torde i enlighet med det anförda medel böra beräknas

för budgetåret 1944/45 enligt följande uppställning.

Företag

Belopp ingående i

investeringsreserven

Belopp

ingående i

grovarbets- reserven

Kronor

Anslags- grupp 2

Kronor

Anslags- grupp 3

Kronor

Vissa lagringsanläggningar m. m...................

—

2 000 000

Flygplanförråd....................................

750 000

—

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m............

2 380 000

395 000

Skjutbanor m. m..................................

186 000

Skyddsplantering m. m. vid Norrbottens flygbaskår .

—

134 000

Vissa arbeten vid centrala flygverkstaden i Västerås.

—

87 000

—

Elektrifierings- och vägarbeten vid flygvapnets öv-

ningsplats i Nederkalix..........................

—

29 000

17 000

Vissa flygfältsarbeten..............................

24 000 000

Markförvärv för flygfält...........................

1 700 000

—

Summa j 1 700 000

3 246 000

26 732 000

Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 281. 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Beloppen avse nuvarande prisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Markförvärv för flygfält

ett anslag av...................... kronor 1 700 000,

dels ock å allmän beredskapsstat lil till Vissa investeringsarbeten

för flygvapnet ett anslag av......kronor 3 246 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

195

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet

Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—10, 12, 13 och 16

samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 11, 14 och 15. Föredragandena

anföra därvid följande.

Statens allmänna fastighelsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs. Medicinalstyrelsen

har framlagt förslag om uppförande av tvenne nya personalbostäder

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs och i samband därmed vissa

ändringsarbeten i en av sjukhusets paviljonger, varigenom skulle vinnas 30

nya vårdplatser. Styrelsen anför härom i skrivelse den 4 januari 1944 följande.

Inom nedre våningen av paviljongen II äro i paviljongens västliga hälft

för närvarande inrymda vårdlokaler för 26 patienter samt bostadslägenhet

örn 3 ram och kök för uppsyningsmannen, bostadsrum för 4 personer samt

en mindre epidemiavdelning, vilken emellertid icke användes. Förslaget avser

att sammanslå samtliga dessa lokaler till en vårdavdelning med 56 vårdplatser

jämte erforderliga biutrymmen. Fördelningen av de blivande vårdrummen

avses bliva: tre 12-mansrum, ett rum avsett för 6, ett för 4 och

två för 3 patienter samt 4 enkelrum. Möjligheterna till ordnande av nattlig

övervakning bliva fullt tillfredsställande.

Ersättning för uppsyningsmansbostaden avses vinnas genom uppförande

av en ny bostad enligt den standard, som av statsmakterna godtagits för mot
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svarande funktionär vid Sidsjöns sjukhus, kostnadsbei’äknad till 31 000 kronor.

Maskinmästaren vid sjukhuset disponerar för närvarande en lägenhet om

3 rum och kök en trappa upp i ångpannehuset. En dylik förläggning av en

familjebostad kan emellertid icke anses godtagbar, enär de där boende dygnet

runt bliva störda av det buller, som utgår från verkstäder och elektriska

installationer. Förslaget avser därför uppförandet av en ny bostad för maskinmästaren

enligt samma standard som föreslås för uppsyningsmannen

och till samma kostnad. Möjligen kan det visa sig förmånligt att sammanslå

dessa båda byggnader till ett dubbelhus, varigenom en viss ekonomisk besparing

kan ernås.

Sjukhusets skomakeriverkstad är nu inrymd en trappa upp i paviljong II

för män och belägen intill sjukhusets samlingssal och personalkasinot. Enligt

förslaget skulle denna verkstad förflyttas till maskinmästarens nuvarande

bostad, där jämväl vissa andra utrymmen för de manliga patienternas

arbete skulle kunna disponeras. Den nuvarande skomakeriverkstaden avses

omändrad till personalbostäder som ersättning för de bostadsrum, som bland

annat tagits i anspråk för åstadkommande av vårdavdelningen med 56 vårdplatser.

Medicinalstyrelsen har bifogat av arkitekterna Hakon Ahlberg, Sven Backström

och Leif Reinius den 5 november 1942 uppgjorda ritningar till omändring

av paviljong II ävensom av Ahlberg den 13 samma månad uppgjorda

preliminära kostnadsberäkningar, enligt vilka omändringen av paviljong II

skulle kosta ca 55 000 kronor samt de nya bostadshusen för uppsyningsmannen

och maskinmästaren tillhopa 62 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna

för byggnadsarbetena ha sålunda av Ahlberg beräknats till 117 000 kronor.

Ahlberg påpekar, att då genom omändringen skulle vinnas 30 nya vårdplatser,

kostnaden per vårdplats skulle bliva ca 3 900 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som i yttrande till medicinalstyrelsen den 17 december

1942 förklarat sig intet ha att erinra mot det föreliggande förslaget eller

mot de för arbetenas utförande beräknade kostnaderna, har sedermera, enligt

vad medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse upplyst, under hand

uppgivit, att kostnaderna för berörda byggnadsarbeten med hänsyn till inträdda

prisstegringar numera borde uppräknas till 120 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt att

för berörda arbetens utförande måtte anvisas erforderliga medel.

Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investering

sutredning en, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för

arbetena å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag

av 120 000 kronor.

Genom det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten

vid Sundby sjukhus skulle man vinna ett visserligen ej särskilt stort men

ändock mycket välbehövligt tillskott till antalet vårdplatser vid sjukhuset.

Förslagets genomförande förutsätter emellertid uppförandet av nya bostäder

för uppsyningsmannen och maskinmästaren. För den sistnämnde torde dock

under alla förhållanden anordnandet av en ny bostad vara påkallad med

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metats proposition nr 281.

197

hänsyn till den nuvarande bostadens belägenhet. Den av medicinalstyrelsen

föreslagna lösningen finner jag därför ändamålsenlig.

Emot de föreliggande ritningarna samt de för arbetena beräknade kostnaderna,

120 000 kronor, har jag i stort sett intet att erinra. Innan arbetena

igångsättas, anser jag dock böra undersökas i vad mån kostnaderna kunna

nedbringas genom att bostäderna åt uppsyningsmannen och maskinmästaren

inrymmas i en byggnad. Jag tillstyrker sålunda, att för ifrågavarande byggnadsarbeten

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag

av 120 000 kronor. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus

vid Strängnäs å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av............ kronor 120 000.

[2.] Uppförande av en specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Sedan djurgårdskommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1938

hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kommissionen

skulle kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska

sjukhusets å Konradsberg område, framlade Kungl. Majit i proposition nr

256 till 1939 års lagtima riksdag förslag till en provisorisk lösning av frågan

om anskaffande av erforderliga ersättningsplatser för nämnda sjukhus.

I anledning av föredragande departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet

att såsom en provisorisk lösning av frågan iordningställandet av

en av kasernerna vid Västmanlands flygflottilj för vård av omkring 200

patienter möjligen kunde övervägas, hänvisade riksdagen till att möjligheter

syntes föreligga att vid ett eller flera av de befintliga sinnessjukhusen uppföra

ytterligare en paviljong utan att därför någon nämnvärd utvidgning

av sjukhusets ekononplokaler behövde företagas.

Genom beslut den 22 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen

att med beaktande av vad riksdagen sålunda anfört och i samråd med byggnadsstyrelsen

snarast möjligt verkställa utredning och inkomma med förslag

rörande inrättande vid ett av de befintliga statliga sinnessjukhusen av

en paviljong i syfte att bereda erforderliga ersättningsplatser vid ett nedläggande

av psykiatriska sjukhuset i Stockholm.

Under hänvisning till ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse

den 22 februari 1940 framlagt förslag till uppförande vid Sundby sjukhus

vid Strängnäs av en specialpaviljong för opålitliga män, inrymmande

100 vårdplatser, ävensom bifogat av styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg den

28 augusti 1939 uppgjorda ritningar till en dylik paviljong. Styrelsen framhöll

därvid, att en dylik paviljong borde i första hand avses för svårskötta

och opålitliga sjuka, företrädesvis psykopater samt att Sundby sjukhus’

ekonomilokaler och värmecentral, med vissa obetydliga kompletteringar i

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

kök och tvätt, vöre tillräckliga jämväl för den nya paviljongens behov. Beträffande

förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Över det av arkitekten Ahlberg utarbetade ritningsförslaget har medicinalstyrelsen

infordrat yttranden från direktionen för sjukhuset samt från byggnadsstyrelsen.

Direktionen för sjukhuset har som eget yttrande åberopat ett av sjukhuschefen,

doktor S. Jarl, avgivet yttrande, vari denne anfört i huvudsak följande.

Anhopningen av ett klientel av straffriförklarade psykopater gjorde sig

kännbart på ett olidligt sätt vid sinnessjukhusen och fängelserna, varför en

utbyggnad av vårdmöjligheterna för dessa patienter måste ske i någon form.

Den bästa lösningen härav vore emellertid, att vården av psykopater i enlighet

med vad professorn O. Kinberg tidigare föreslagit koncentrerades till

en centralanstalt för straffriförklarade. Sett från sjukhusets egen ståndpunkt

vore en förläggning av en avdelning av straffriförklarade enbart av ondo,

särskilt på grund av att de kriminella psykopaterna vore en ständig oroskälla

för sina medpatienter och att dessa psykopater vore en fara för kvinnliga

patienter och t. o. m. den kvinnliga personalen i sexuellt avseende.

Härtill komme sjukhusets nära belägenhet till huvudstaden, vilket även torde

utgöra en viss olägenhet för förläggandet av en kriminalavdelning till sjukhuset.

Ifrågavarande element hade en obetvinglig dragning till storstäder,

där de lätt kunde försvinna efter en eventuell rymning. Sjukhusets belägenhet

i terrängen vore slutligen som skapt för rymningsmöjligheter.

Under hänvisning härtill ansåg Jarl sig böra avråda från att förlägga en

kriminalpaviljong till Sundby sjukhus. Därest den föreslagna paviljongen

likväl skulle komma att uppföras vid sjukhuset, borde denna förläggas på

större avstånd från övriga paviljonger än vad medicinalstyrelsen föreslagit.

Jarl har vidare framfört vissa detaljanmärkningar mot det uppgjorda ritningsförslaget.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 31 oktober 1939 intet lia

att erinra mot de uppgjorda ritningarna. På medicinalstyrelsens anmodan

har byggnadsstyrelsen låtit verkställa kostnadsberäkning av byggnadsföretaget,

enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till 1 040 000 kronor med följande

fördelning.

Byggnadsarbeten .................................... kronor 640 000

Värme, ventilation och sanitetsanläggningar.............. » 156 000

Utvändiga ledningar .................................. » 48 000

Elektriska ledningar .................................. » 40 000

Promenadgårdar, vägar och planeringsarbeten............ » 85 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.............. »____71 000

Summa kronor 1 040 000

Byggnadsstyrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen är grundad på priser,

som gällde i augusti månad 1939.

I sin förenämnda skrivelse har medicinalstyrelsen bemött de av direktionen

för Sundby sjukhus och sjukhusets chef framställda erinringarna och vidhållit

sitt förslag om paviljongens förläggning till Sundby sjukhus.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Medicinalstyrelsens skrivelse utmynnande i en hemställan, att Kungl. Majit

måtte hos 1940 års riksdag äska medel till ifrågavarande byggnadsföretag.

Styrelsen framhöll därvid, att, ehuru paviljongens uppförande vore angeläget,

medel för densamma kunde upptagas på beredskapsstat att ställas till

förfogande, då läget på arbetsmarknaden kunde komma att kräva återupptagandet

i större omfattning av den statliga byggnadsverksamheten.

Över medicinalstyrelsens förslag har strafflagberedningen avgivit utlåtande.

investeringsutredningen har föreslagit, att för ifrågavarande byggnadsföretag

upptagas medel å allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår. Kostnaderna

för företaget ha härvid med häns\rn till den efter 1939 skedda prisstegringen

uppräknats till 1 380 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava delade meningar rätt

beträffande lämpligheten av att uppföra en specialpaviljong för psykopater vid

ifrågavarande sjukhus. Överläkaren vid sjukhuset har sålunda mot en sådan

anordning erinrat, att kriminella psykopater icke lämpade sig för vård i samband

med andra sinnessjuka utan helst borde sammanföras till en centralanstalt

samt att i varje fall Sundby sjukhus på grund av sin belägenhet och

närmaste omgivning vore olämplig för vård av dylika psykopater. Medicinalstyrelsen

framhåller häremot, att paviljongen vore avsedd även för andra svårskötta

och besvärliga patienter än straffriförklarade samt att en centralisering

av samtliga patienter, tillhörande denna kategori, av olika skäl icke vore önskvärd.

Styrelsen har vidare bestritt, att några speciella olägenheter skulle vara

förenade med paviljongens förläggande till Sundby sjukhus samt hävdat att

behov förelåge av en paviljong för psykopater med centralt läge i mellersta

Sverige. Slutligen har strafflagberedningen anfört, att beredningen övervägde

en begränsning av tillämpningen av 5 kap. 5 § strafflagen och att, därest en

sådan begränsning komme till stånd, densamma skulle avsevärt minska behovet

av platser på sinnessjukhus för kriminella psykopater. Beredningen

anser dock det aktuella behovet av vårdplatser för dylika och liknande patienter

vara så stort, att den icke vill förorda ett uppskov med paviljongens

uppförande. Härvid har beredningen utgått från att en för detta klientel uppförd

specialpaviljong utan större ändringar skulle kunna användas för annat

sjukvårdsändamål.

Strafflagberedningen har sedermera i betänkande den 31 december 1942

(SOU 1942:59) framlagt förslag till sådan ändring av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser,

att det stora flertalet psykopater, som gjort sig skyldiga

till brott, icke skulle komma att belasta sinnessjukhusen. Betänkandet är

alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Huru än frågan örn psykopaternas

tillräknelighet i princip avgöres, lärer det emellertid vid nu rådande

platsbrist och med den förskjutning av beläggningen å statens sinnessjukhus

mot ett mera svårskölt och oroligt klientel, som under senare är ägt

rum, icke finnas något tvivel örn att en paviljong av den byggnadstyp, varom

här är fråga, iir av behovet påkallad. Enligt vad medicinalstyrelsen upplyst

är deli planerade paviljongen väl iignad all användas för detta senare klien
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tel. Ifrågavarande paviljong skiljer sig nämligen från de vanliga paviljongtyperna

huvudsakligen genom ett större antal enkelrum, rymligare arbetssalar

samt kraftigare säkringsanordningar till förebyggande av rymning

Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en specialpaviljong

av nu avsedd typ kommer till stånd.

Paviljongen torde böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse nied föreliggande

ritningar, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.

Innan detaljritningar uppgöras, torde dock möjligheten av att begränsa antalet

enkelrum och därmed öka platsantalet böra omprövas.

Byggnadsföretaget, som av byggnadsstyrelsen år 1939 kostnadsberäknats

till 1 040 000 kronor, har av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegringen

uppräknats till 1 380 000 kronor. Häremot har jag intet att erinra.

Beloppet torde i sin helhet böra upptagas å den allmänna beredskapsstaten

för nästa budgetår under anslagsgrupp lil.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjukhus

vid Strängnäs å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av .............. kronor 1 380 000.

[3.] Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus

i Västervik. I skrivelse den 31 januari 1944 har medicinalstyrelsen anfört,

att vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik vore i behov av vissa

utvidgnings- och förbättringsarbeten i syfte att dels trygga en bättre råvattentillförsel

dels ock befria det renade vattnet från aggressiv kolsyra. För

att tillgodose krav på förbättringar i nämnda hänseenden hade styrelsen uppdragit

åt sin expert i vattenfrågor, civilingenjören Anders Molin, att uppgöra

och till styrelsen inkomma med förslag till erforderliga åtgärder.

Styrelsen hänvisar till av Molin i skrivelser den 8 juli och den 30 december

1943 framlagda förslag. Såvitt angår förbättrande av råvattentillförseln

anför Molin i förstnämnda skrivelse bland annat följande.

Under åren 1940 och 1941 var vattenståndet exceptionellt lågt med påföljd

att vattentillförseln genom intagsledningen understeg råvattenpumpverkens

uppfordringsförmåga. Vattentillförseln i intagsledningen har även

försvårats av vattenväxter, som vid några tillfällen täppt till silen vid intagsledningens

mynning. Sedan denna borttagits i avsikt att säkerställa vattentillförseln,

medfölja större mängder vattenväxter m. m. till silkammaren.

Härigenom uppstå avlagringar i ledningen, som hindra tillrinningen och goldet

nödvändigt att rensa ledningen.

Kostnaderna för erforderliga arbeten för undanröjande av de konstaterade

olägenheterna ha av Molin beräknats på följande sätt:

Ny intagningsledning jämte kostnader för ledningens läggning kronor 20 800

Ny silkammare, sugledning av gjutjärnrör samt ny ventil
-

kammare m. m...................................... » 8 200

Utredning, diverse och oförutsedda kostnader.............. » 4 000

Summa kronor 33 000.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

201

Vad beträffar anordningar för vattnets befriande från aggressiv

kolsyra framhåller Molin i skrivelsen den 30 december 1943, att vissa

anmärkningar kunde framställas mot vattenledningsvattnets kvalitet, vilket

bland annat framginge av en av statens institut för folkhälsan utförd vattenanalys.

Den väsentligaste anmärkningen vore, att råvattnet innehölle aggressiv

kolsyra (16 mg pr liter), som angrepe järnrören.

Kostnaderna för en anläggning för att befria vattnet från kolsyran lia

av Molin beräknats till 30 000 kronor i enlighet med följande tablå.

Tillbyggnad av befintligt pumphus ...................... kronor 10 000

Rörledningar, ventiler, installationer m. m............... » 2 500

2 st. magnofilter ..................................... » 12 000

Ritningar, kontroll m. m.............................. •____*________5500

Summa kronor 30 000.

De sammanlagda kostnaderna för förbättring av sjukhusets vattenförsörjning

i enlighet med Molins förslag skulle således belöpa sig till (33 000 +

30 000) 63 000 kronor, vilket belopp medicinalstyrelsen föreslagit böra anvisas

för ändamålet.

Medicinalstyrelsen har bifogat yttrande i ärendet från byggnadsstyrelsen,

som förklarat sig intet ha att erinra mot de framlagda förslagen.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande föreslagit, att för utförandet

av ifrågavarande arbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

måtte upptagas ett anslag av 63 000 kronor.

De förbättringar i fråga om vattentillförseln ävensom vattnets kvalitet, som DeparUmentsskulle

vinnas genom de av medicinalstyrelsen föreslagna utvidgnings- och chelenförbättringsarbetena

å vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus, anser jag motivera

att arbetena komma till utförande. De för arbetena beräknade kostnaderna,

63 000 kronor, synas mig kunna godtagas. Jag har härvid räknat

med att erforderlig intagsledning kommer att utföras av stålrör, därest tillgången

å dylika rör medgiver detta. Det för arbetena erforderliga anslaget

torde böra upptagas på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta

Gertruds sjukhus i Västervik å allmän beredskapsstat III för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 63 000.

[4.] Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund. I skrivelse den

11 januari 1944 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för

renovering av paviljong B inom östra sjukhusets mansavdelning vid Sif Lars

sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Ifrågavarande paviljong har länge befunnit sig i ett mindre gott skick och

därför varit i behov av en genomgripande renovering. Särskilt måste den

därstädes befintliga tuberkulosavdelningen grundligt sättas i stånd och er
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

hålla ny sanitär utrustning ävensom bättre resurser för möjliggörande avpatienternas

isolering när sådant tarvas med hänsyn till smittorisken. Vidare

måste personalens behov av omklädnadsrum och toaletter tillgodoses. Paviljongen

är för närvarande organiserad som två vårdavdelningar, vilka båda

äro delade i två våningar, en anordning som i hög grad försvårar personalens

arbete och som dessutom blir oekonomisk i driften. Genom styrelsens försorg

har därför ett nytt förslag utarbetats och framlagts av arkitekten Hakon

Ahlberg, som därvid rådgjort med mansavdelningens överläkare, docenten

Torsten Sondén.

I en ärendet bifogad skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 oktober 1943

har arkitekten Ahlberg närmare redogjort för förslaget samt i samband därmed

överlämnat kostnadsberäkningar, enligt vilka kostnaderna skulle belöpa

sig till 230 000 kronor enligt följande fördelning:

Egentliga byggnadskostnad^'' .......................... kronor 150 000

Ändringar av vatten- och sanitäranläggningar............ » 31 100

Ändring av värmeanläggning ......................... » 8 900

Ändring av elektriska installationer ................... » 10 000

Arvoden, administration, kontroll och diverse......... »___30 000

Summa kronor 230 000.

Ahlberg framhåller, att orsaken till de höga ombyggnadskostnaderna väsentligen

vore det bristfälliga skick, vari byggnaden nu befunne sig. Om

byggnaden icke renoverades, torde det mycket snart bliva nödvändigt att

nedriva densamma. Under sådana omständigheter syntes en genomgripande

renovering för här beräknad kostnad, vilken motsvarade en kostnad av

3 240 kronor per vårdplats, icke alltför hög, om byggnaden genom renoveringen

kunde ytterligare under 20—30 år fullgöra sin uppgift.

Medicinalstyrelsen uppgiver vidare, att byggnadsstyrelsen, efter besiktning

av byggnaden, i yttrande över förslaget anfört, att byggnadsstyrelsen

icke hade något annat att erinra mot detsamma än att de beräknade kostnaderna

för förslagets genomförande syntes böra för erforderlig komplettering

av ventilationsanläggningen ökas med 20 000 kronor till 250 000 kronor.

Sedan ärendet varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har

utredningen i sitt betänkande hemställt, att för renovering av ifrågavarande

paviljong å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas

ett anslag av 250 000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen anser jag behovet av en ombyggnad

och renovering av berörda paviljong vid S:t Lars sjukhus till fullo

styrkt. Emot det föreliggande förslaget till arbetenas utförande samt de härför

beräknade kostnaderna, 250 000 kronor, har jag intet att erinra. Medel

för ändamålet synes böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i

Lund å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av........................ kronor 250 000.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrls proposition nr 281.

203

[5.] Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i

Lund. På därom motionsvis gjord framställning hemställde 1941 års riksdag

i anledning av rådande platsbrist för svårskölta obildbara sinnesslöa, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående anordnande av erforderligt

antal ytterligare vårdplatser för sådana sinnesslöa.

I skrivelse den 7 december 1943 har medicinalstyrelsen till fullgörande av

Kungl. Majits uppdrag framlagt förslag rörande uppförande av en ny paviljong

vid Vipeholms sjukhus i Lund. Styrelsen anför i samband härmed

bland annat följande.

Antalet vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa är för närvarande

750. Av dessa platser, vilka samtliga finnas å Vipeholms sjukhus i Lund, äro

600 avsedda för män och 150 för kvinnor. Genom en icke obetydlig överbeläggning

äro emellertid för närvarande å dessa platser omhändertagna 659

män och 182 kvinnor, tillhopa 841 patienter. Alltsedan sjukhusets kvinnopaviljong

togs i bruk i slutet av år 1937, har ett avsevärt antal kvinnliga exspektanter

varit anmälda, ett antal som undan för undan stegrats och som

för närvarande uppgår till cirka 150. Av inspektörens för sinnesslövården

iakttagelser vid besök å asyler för obildbara sinnesslöa kvinnor bär det emellertid

framgått, att icke alla patienter, som med hänsyn till sin svårskötthet

äro i behov av vård å statlig anstalt, anmälts till Vipeholms sjukhus. Dessutom

utgör antalet manliga exspektanter cirka 130. På grund av relationen

mellan antalet befintliga manliga och kvinnliga vårdplatser är emellertid behovet

av nya vårdplatser för kvinnor avgjort störst.

Det förslag till uppförande vid Vipeholms sjukhus av en ny paviljong, avsedd

för 152 kvinnliga patienter, som styrelsen härmed framlägger för Kungl.

Majits prövning, löser sålunda icke slutgiltigt frågan örn erforderliga nya

vårdplatser inom den del av den statliga sjukvården, varom nu är fråga. Hur

denna vård definitivt bör ordnas är styrelsen icke nu beredd alt taga ställning

till, då detta bland annat blir beroende på den ståndpunkt, statsmakterna

komma att intaga till den av särskilda sakkunniga verkställda utredningen

om sinnesslövårdens organisation (SOU 1943: 29). De sakkunniga föreslå

nämligen bland annat, att vissa delar av Källshagens sjukhus skola reserveras

för vård av obildbara sinneslöa.

Då det genom uppförande av den nu föreslagna nya paviljongen vid Vipeholms

sjukhus nytillkommande vårdplatsantalet under alla förhållanden blir

erforderligt, antingen för manliga eller kvinnliga patienter, och då anslutningen

till Vipeholms sjukhus av en ny paviljong kräver endast obetydliga

omkostnader inom sjukhusets ekonomiavdelningar, har styrelsen ansett sig

böra redan nu framlägga förslaget såsom den första och mest angelägna

etappen för lösande av nu berörda vårdfråga.

Medicinalstyrelsen har vidare framlagt förslag rörande byggnadens utformning

och placering samt meddelat, alt förslaget under hand underställts

sjukhusledningen, som ej haft något att erinia mot detsamma. Kostnaderna

för förslagets genomförande lia beräknats till 895 000 kronor enligt följande

fördelning.

S jukvårdspavil jongén:

Byggnadskostnad!''!- .................. kronor 575 000

Värme och ventilation, vatten oell sanitet » 129 400

Elektriska installationer .............. » 19 000

Arvoden, administration, resor och diverse » 40 000

Diverse yttre arbeten ................ » 76 600

kronor 840 000

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

38 500

7 600

1 900

4 500

2 500 kronor 55 000

Summa kronor 895 000.

Medicinalstyrelsen har tillika bifogat yttrande från byggnadsstyrelsen, vari

byggnadsstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra mot förslaget eller de för

detsammas genomförande beräknade kostnaderna.

över medicinalstyrelsens förslag har 1940 års civila byggnadsutredning den

11 februari 1944 avgivit yttrande. Utredningen har häri anfört, att utredningen

vad sjukvårdspaviljongen beträffade endast hade att erinra, att rumshöjden

borde sänkas från 3,0 till 2,8 m —- motsvarande en minskning av

byggnadsvolymen med 460 m3 — samt att materialstandarden borde förenklas.

Genom de föreslagna åtgärderna skulle byggnadskostnaderna kunna

begränsas nied 16 000 kronor.

Mot utredningens förenämnda utlåtande hava utredningens ordförande,

generaldirektören W. Björck, samt ledamoten, byggmästaren A. V. Dios var

för sig anmält avvikande mening, därvid Dios anfört, att kostnaderna för

byggnadsarbetena borde beräknas till allenast 531 000 kronor samt att i följd

härav de totala byggnadskostnaderna komme att begränsas med ytterhgare

44 000 kronor till 835 000 kronor, medan Björck utan att angiva exakta belopp

hållit före, att för arbetena borde anvisas ett lägre belopp än det av utredningen

förordade.

Investeringsutredningen har föreslagit att för ändamålet å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 050 000 kronor.

Vad medicinalstyrelsen anfört synes mig klart ådagalägga, att behov föreligger

av ökat antal vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa. Behovet

av statliga platser för detta klientel torde sannolikt komma att öka, därest

riksdagen godtager Kungl. Maj:ts i proposition den 3 mars 1944 (nr 205)

framlagda förslag rörande omorganisation av sinnesslövården. Propositionen

tager visserligen närmast sikte på vården av de bildbara sinnesslöa, vilken

föreslås skola i princip utbyggas och omhänderhavas av landstingen och

städerna utanför landsting, men bakom propositionen ligger tanken att staten

som kompensation härför skall i ökad utsträckning taga hand örn de

obildbara sinnesslöa. Jag är därför beredd att förorda, att åtgärder vidtagas

för att åvägabringa ökat antal statliga vårdplatser för ifrågavarande klientel.

Det förslag härtill, som nu föreligger, innebär icke någon slutgiltig lösning

av de obildbaras vårdangelägenhet. Förslaget synes dock utgöra en lämpligt

avvägd etapp i fråga örn den statliga sinnesslövårdens utbyggande, varigenom

150 nya vårdplatser, avsedda för svårskötta obildbara kvinnor, skulle

tillkomma. Med hänsyn härtill och då ur byggnadsteknisk synpunkt inga

väsentliga erinringar framställts mot förslaget anser jag mig böra i princip

Tillbyggnad av sköterskehemmet:

Byggnadskostnader .................. kronor

Värme och ventilation, vatten och sanitet »

Elektriska installationer .............. »

Arvoden etc.........................

Yttre arbeten ........................ »

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

205

förorda detsamma» genomförande. I anledning av vad civila byggnadsutredningen

anfört torde i samband med byggnadsföretagets utförande böra undersökas,

i vad mån förenklingar beträffande paviljongens detaljutformning

kunna vidtagas utan att därigenom underhållskostnaderna nämnvärt fördyras

eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Kostnaderna för företaget, inklusive tillbyggnad av sköterskehemmet, ha

av medicinalstyrelsen uppskattats till 895 000 kronor. Civila byggnadsutredningen

har beräknat, att detta belopp genom vidtagande av vissa standardsänkande

åtgärder skulle kunna nedbringas med 16 000 kronor; två av utredningens

ledamöter ha under åberopande av en utlåtandet bifogad summarisk

kostnadsberäkning ansett, att byggnadskostnaderna skulle kunna ytterligare

begränsas, dock högst med sammanlagt 60 000 kronor till 835 000

kronor. Investeringsutredningen har för sin del upptagit 1 050 000 kronor för

ändamålet. Sistnämnda belopp torde emellertid enligt vad som upplysts hänföra

sig till en tidigare skedd preliminär uppskattning av kostnaderna för

ifrågavarande byggnadsföretag. Med tillvaratagande av förefintliga besparingsmöjligheter

synes mig den totala kostnaden för byggnadsföretaget kunna

beräknas till 880 000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas å allmän

beredskapsstat III för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms

sjukhus i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av......kronor 880 000.

[6.] Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnader vid S:t Jörgens

sjukhus i Göteborg. I skrivelse den 22 april 1941 har medicinalstyrelsen

gjort framställning rörande anvisande av ett belopp av 574 000 kronor för

renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjukhus i

Göteborg. Beträffande omfattningen av ifrågavarande ändringsarbeten hänvisar

styrelsen till en av arkitekten Hakon Ahlberg lämnad redogörelse, innefattande

förslag till ombyggnadsarbeten, vari anförts bland annat.

Omarbetningen avser fullständig modernisering av de i ekonomibyggnaden

inrymda lokalerna för centralkök och centraltvätt med tillhörande förrådsutrymmen,

erforderlig modernisering av bostadslägenheterna för ogift personal

inom ekonomibyggnaden, beredande av lämpliga matsalar för personal

samt samlingssal för personal och patienter m. m. Byggnaden, vilken blev

färdig så sent som år 1925, blev redan efter några år allvarligt skadad genom

de otillfredsställande grundförhållandena, vilka förorsakade mycket betydande

sättsprickor inom byggnaden. I avvaktan på resultatet av undersökningar rörande

lämpligaste sättet för grundens förstärkning hava inga som helst reparationer

därefter utförts inom byggnaden, vadan den nu är delvis starkt

försliten. Grundförhållandena avhjälptes först då ny pålning utfördes åren

1936—1937.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Medicinalstyrelsen har för egen del framhållit, att nu ifrågavarande arbeten

vore nödvändiga ej enbart på grund av de skador, som byggnaden lidit av

de ursprungligen icke tillfredsställande grundförhållandena. Den senare tidens

utveckling på området krävde vissa tekniska oell hygieniska installationer,

som vid tidpunkten för byggnadens planläggning icke ansåges böra ingå i

ett statligt bygge av denna art. Därtill komme att sjukvårdspersonalen vid

denna anstalt allt fortfarande saknade tjänliga matsalar, varför den i stor

utsträckning vore hänvisad'' att intaga sina måltider inom sjukavdelningarna.

Samlingslokaler för patienter och personal saknades jämväl. Vid fester måste

sålunda en arbetssal utrymmas, vilket vore förenat med stora nackdelar.

Vidare ägde den ogifta personalen icke tillgång till badavdelning, varjämte

möjligheterna för utförande av den gifta personalens tvätt vore mycket underhaltiga,

allt nackdelar, som det framlagda renoveringsförslaget avsåge att

undanröja. De inom byggnaden befintliga personalbostäderna vore .slutligen,

bland annat på grund av dåliga belysningsförhållanden, av en så låg standard,

att härutinnan en ändring till det bättre syntes styrelsen ofrånkomlig.

Kostnaderna för utförande av ifrågavarande arbeten hava beräknats till

574 000 kronor enligt följande sammanställning.

Byggnadskostnader .................... kronor 289 500

Värme-, ventilations-, ångköks- och maskin
tvättanläggningar

.................... » 104 500

Sanitära anläggningar m. m............... » 42 000

Kylanordningar m. m.................... » 20 000

Elektriska installationer ................. _»_68 000 kronor 524 000

Arvoden, administration, kontroll och diverse (inkl. av medicinalstyrelsen

förskjutet utredningsarvode örn 5 265

kronor) .......................................... » 50 000

Summa kronor 574 000

Byggnadsstyrelsen har i ett av medicinalstyrelsen överlämnat yttrande bestyrkt

behovet av en genomgripande modernisering och framhållit, att i den

beräknade kostnadssumman 574 000 kronor ej medtagits kostnaderna för den

grundförstärkning, som eventuellt kunde visa sig erforderlig med hänsyn till

den föreslagna påbyggnaden av sjukhuset. Styrelsen hade emellertid funnit de

föreslagna åtgärderna väl kostnadskrävande, varför styrelsen förordat förenklingar.

Sammanfattningsvis har styrelsen anfört:

Genom de av byggnadsstyrelsen i det föregående angivna ändringarna

torde en besparing å omkring 10 % kunna vinnas. Med hänsyn emellertid til!

den stigande prisnivån å byggnadsmarknaden finner sig byggnadsstyrelsen

icke böra ifrågasätta någon minskning av den beräknade kostnadssumman å

574 000 kronor, men vill styrelsen förorda, att, innan slutligt förslag till ifrågavarande

byggnadsföretag upprättas, en närmare utredning verkställes

rörande möjligheten att genomföra en beskärning av det nu föreliggande

förslaget i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna riktlinjerna.

Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till vad byggnadsstyrelsen

föreslagit.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

207

19M års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 19 januari 1942

förordat vissa förenklingar i det framlagda förslaget, vilka skulle medföra en

kostnadsminskning av 99 000 kronor, varför för arbetena borde beräknas

475 000 kronor.

Ledamöterna av utredningen översten Lindh och byggnadsrådet Markelius

hava i avgiven reservation ansett, att kostnaderna icke utan risk kunde reduceras

under 500 000 kronor.

Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investeringsutredningen,

har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för arbetenas

utförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas

ett anslag av 675 000 kronor.

Det föreliggande förslaget till ombyggnadsarbeten å S:t Jörgens sjukhus Departementsi

Göteborg är i främsta rummet föranlett av att köket och tvättinrättningen i chefen.

sjukhusets ekonomibyggnad ansetts vara i behov av en genomgripande renovering.

Det härigenom aktualiserade renoveringsarbetet är avsett att omfatta

jämväl andra delar av ekonomibyggnaden, varigenom två önskemål

skulle kunna tillgodoses för sjukhusets del, nämligen för det första tidsenliga

matsalar för personalen och för det andra beredande inom ekonomibyggnaden

av plats för en samlingssal. Ursprungligen avsåg förslaget jämväl

vissa ganska genomgripande omändringsarbeten beträffande de i ekonomibyggnaden

inrymda personalbostäderna. Såväl dessa som en del andra påtänkta

ändringsarbeten hava emellertid av besparingsskäl slopats.

Jag har kommit till den uppfattningen, att bristerna i fråga om sjukhusets

kök och tvättinrättning äro sådana, att desamma böra avhjälpas utan onödigt

dröjsmål. Då en renovering av sjukhusets ekonomibyggnad på grund

härav är nödvändig, bör denna göras så omfattande, att andra sjukhusets

önskemål bliva tillgodosedda, i den mån dessa icke kunna undanskjutas för

någon längre tid. Till sistnämnda slag av önskemål synes mig vara att räkna

frågorna örn inrymmande i sjukhusets ekonomibyggnad av personalmatsalar

och samlingssal. Jag tillstyrker därför, att ombyggnadsarbetena erhålla

den omfattning, som föreslagits av civila byggnadsutredningen. Jag utgår vidare

från att vid förslagets slutliga upprättande ali rimlig sparsamhet iakttages.

Med hänsyn till inträdda prisstegringar kunna kostnaderna för byggnadsarbetena

numera ej rymmas inom den av civila byggnadsutredningen beräknade

kostnadsramen, 475 000 kronor. Investeringsutredningen har som

nämnts hemställt om anvisande av ett anslag av 675 000 kronor för här avsedda

arbeten. Enligt vad jag inhämtat bär utredningen härvid grundat sin

uppskattning på av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar rörande de

nuvarande kostnaderna för arbetenas utförande enligt det av medicinalstyx-elsen

ursprungligen framlagda förslaget och således icke i enlighet med det av

civila byggnadsutredningen förordade förslaget. Vid arbetenas utförande enligt

sistnämnda förslag kunna, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand

uppgivits, kostnaderna numera uppskattas till i runt tal 560 000 kronor. Jag

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

till Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t

Jörgens sjukhus i Göteborg å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 560 000.

[7.] Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå. I skrivelser från medicinalstyrelsen

den 3 oktober 1939 samt från Norrbottens läns landsting den

10 oktober 1941 hemställdes om vidtagande av åtgärder för utökning av

vårdplatsantalet vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Med skrivelse den 8 juni

1943 har medicinalstyrelsen överlämnat ritningar och kostnadsberäkningar

för en utvidgning av sjukhuset samt därvid anfört bland annat följande.

Platsbristen inom den statliga sinnessjukvården är trots öppnandet nyligen

av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall allt fortfarande mycket stor. Ehuru den

1 juni 1943 å Sidsjöns sjukhus vårdades 666 patienter, hade exspektantsiffran

för hela landet, som den 1 februari 1943 före ianspråktagandet av sistberörda

sjukhus uppgick till 2 314, endast nedgått till 2 278. Ytterligare åtgärder

för anskaffande av vårdplatser äro därför enligt medicinalstyrelsens

förmenande ofrånkomliga.

Särskilt besvärande har den å alla sjukhus med eget upptagniugsområde

sedan länge existerande överbeläggningen varit vid Furunäsets sjukhus, där

densamma i början av innevarande juni månad på manssidan uppgick till

nära 38 %. Antalet exspektanter vid sjukhuset var vid samma tidpunkt 36

män och 14 kvinnor.

Vid den nya indelning av riket i upptagningsområden för statens sinnessjukhus,

som medicinalstyrelsen den 24 november 1942 fastställt att gälla

från och med den 15 februari 1943, då beläggningen av Sidsjöns sjukhus beräknades

komma att påbörjas, företogs ingen minskning av Furnnäsets sjukhus’

rayon utan bereddes sjukhuset endast lättnad i överbeläggningen genom

förflyttning av ett antal patienter, sammanlagt 58. till andra sjukhus.

Anledningen till att medicinalstyrelsen ansåg sig böra bibehålla det förutvarande

upptagningsområdet, Norrbottens län utom Arvidsjaurs kommun, valden,

att överflyttandet av någon ytterligare del av detta län till upptagningsområdet

för Umedalens sjukhus vid Umeå ansåges komma att medföra avsevärda

nackdelar för länets invånare, vilka icke hade sin trafik orienterad

mot Umeå. Medicinalstyrelsen anser därför, att Furunäsets sjukhus bör utbyggas

till sådan storlek, att sjukhuset kan ombesörja sinnessjukvården för

hela Norrbottens län och därutöver någon del av Västerbottens läns norra

kustland, vilket senare område ligger betydligt närmare Piteå än Umeå.

Arvidsjaurs kommun skulle därmed återföras till Furunäsets sjukhus’ upptagningsområde,

dit det naturligen hör. Genom en utvidgning av Furunäsets

sjukhus (från nuvarande 568 platser) till cirka 800 platser skulle sistberörda

landsdelars behov av kvalificerade vårdplatser bli väl tillgodosett även örn

hänsyn tages till den omständigheten, att de långa avstånden i dessa trakter

icke möjliggöra ett lika intensivt utnyttjande av varje vårdplats, som

kan ske vid längre söderut belägna sjukhus, bland annat genom svårigheterna

att i de nordliga länen lika tidigt som i övriga län kunna försöksutskriva

tillfrisknande patienter.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

209

Beträffande det framlagda förslaget anför styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg

bland annat följande.

En undersökning av förhållandena inom den nuvarande huvudbyggnaden

har givit vid handen, att en icke oväsentlig utökning av antalet vårdplatser

kan uppnås enbart genom en omdisposition i samband med vissa mindre

omfattande ombyggnader. Dessutom skulle härmed uppnås den för en rationell

ekonomisk drift av sjukhuset synnerligen betydelsefulla förbättringen,

att varje vårdenhet kunde förläggas samlad i ett enda plan. För att genomföra

en rationell fördelning av avdelningarna och samtidigt uppnå den eftersträvade

ökningen av antalet vårdplatser, har det varit nödvändigt alt taga

i anspråk för vårdavdelningarna även flertalet i huvudbyggnaden inrymda

arbetssalar, vilka mestadels äro belägna i översta våningen.

Genom berörda förändringar inom huvudbyggnaden har antalet vårdplatser

kunnat utökas med 26 °/o eller 132 st. Sammanlagda antalet vårdplatser

i huvudbyggnaden skulle sålunda bliva 640, varav 320 för män och

320 för kvinnor.

Då emellertid behovet av vårdplatser för män, särskilt av kategorien oroliga,

icke heller genom denna utökning kan anses fyllt, och då ersättning

måste skaffas för de arbetssalar i huvudbyggnaden, vilka tagits i anspråk

till vårdavdelningarna, har därjämte föreslagits nybyggnad av en paviljong,

inrymmande 99 vårdplatser för oroliga män samt arbetssalar för de manliga

avdelningarna.

Efter förslagets genomförande skulle sjukhuset inrymma tillsammans 799

vårdplatser, varav 431 för män och 368 för kvinnor.

Nybyggnaden är avsedd att uppföras i tre våningar och en jordvåning.

Den sistnämnda utnyttjas till arbetssalar för manliga patienter med därtill

hörande biutrymmen. Jämfört med nu befintliga arbetssalar inom huvudkomplexet,

vilka tagas i anspråk för vårdavdelningarna, representera här

inrymda arbetssalar en utökning med något över 15 procent. Byggnadens

övre tre våningar innehålla vårdavdelningar, vardera för 33 patienter; i våningen

1 och 2 tr. upp inrymmas oroliga patienter och i våningen 3 tr. upp

tuberkulösa.

Avdelningarna äro i övrigt planlagda efter i huvudsak enahanda principer,

som tillämpats vid Sidsjöns sjukhus; golvytan per patient är dock här

något mindre än i Sidsjöns oroliga avdelningar.

Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats till lägst de belopp,

som följande sammanställning utvisar.

Nybyggnaden ...................................... kronor 990 000

Ombyggnad av huvudbyggnaden...................... » 668 800

Reparationer å » .................... » 65 000

Summa kronor 1 723 800.

Sammanfattningsvis bär Ahlberg anfört:

Genom här föreslagna byggnadsföretag utökas sjukhusets kapacitet med

231 vårdplatser. Betraktas kostnaden endast i förhållande lill utökningen

av antalet vårdplatser, så erhålles en kostnad för tillkommande vårdplats

av 7 774 kronor, vilket med nuvarande priser är en synnerligen låg siffra

för vårdplatser vid primärsjukhus. Då därtill kommer, att vid förslagets genomförande

sjukhusets allmänna kvalitet och huvudbyggnadens livslängd avsevärt

skulle förbättras — genom erhållande av modernt inrättade vårdavdelningar

för oroliga patienter, genom en för driften rationellare disposition

Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281. 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

av avdelningarna inom huvudbyggnaden, genom kökets och tvättens renovering

samt genom en allmän reparation av huvudbyggnaden — synes det föreliggande

förslaget från ekonomisk synpunkt vara synnerligen gynnsamt.

19A0 års civila bgggnadsutredning har i utlåtande den 17 januari 1944

anfört, att utredningens granskning av förslaget givit vid handen, att reparations-

och ombyggnadsarbetena planlagts på ett ur ekonomisk synpunkt

tillfredsställande sätt och att byggnadskostnaderna vore skäliga, medan beträffande

nybyggnaden genom vissa förenklingar en kostnadsminskning av

30 000 kronor borde kunna åstadkommas.

Investering sutredning en har föreslagit, att för detta byggnadsföretag å allmänna

beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000

kronor.

Departement- Såsom tidigare i olika sammanhang framhållits är behovet av nya vårdcltefen.

platser inom den statliga sinnessjukvården alltjämt mycket stort, oaktat att

Sidsjöns sjukhus nyligen öppnats. Det aktuella behovet av dylika platser

uppskattas av medicinalstyrelsen per den 1 januari 1944 till omkring 3 100

platser.

Av statsmakterna hava redan fattats beslut, vilkas realiserande skulle innebära,

att cirka 2 100 nya platser av nyss nämnt slag tillkomma. För det

aktuella behovets tillgodoseende erfordras alltså ytterligare omkring 1 000

platser. Med hänsyn härtill och till vad medicinalstyrelsen anfört rörande

angelägenheten av ett ökat platsantal för övre Norrland anser jag mig böra

i princip tillstyrka en utbyggnad av Furunäsets sjukhus i Piteå.

Mot det föreliggande förslaget — innefattande bland annat renovering och

omdisposition av den nuvarande huvudbyggnaden samt uppförande av en

ny paviljong för oroliga patienter, varigenom 231 nya vårdplatser skulle tillkomma

— har jag i likhet med de sakkunniga myndigheterna intet väsentligt

att erinra. Detsamma gäller i fråga örn byggnadskostnaderna, som uppskattats

till sammanlagt 1 723 800 kronor, motsvarande cirka 7 800 kronor per

plats. I anledning av vad civila byggnadsutredningen anfört torde dock i

samband med byggnadsföretagets utförande undersökning böra verkställas

rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar beträffande nybyggnadens

uppförande, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhållskostnaden

nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Byggnadsföretaget synes mig vara av den angelägenhetsgrad, att medel

för detsamma bör anvisas under anslagsgrupp II av den allmänna beredskapsstaten.

För nästa budgetår torde i enlighet med investeringsutredningens

förslag böra äskas ett belopp av 1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .............................. kronor 1 000 000.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition ur 281.

211

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars

sjudhus i Lund. I skrivelse den 27 februari 1942 har medicinalstyrelsen

med överlämnande av verkställd utredning hemställt om anvisande av 15 OOO

kronor för installering av vattenklosetter m. m. i vissa personalbostadshus

vid S:t Lars sjukhus i Lund.

Sedan medicinalstyrelsens framställning varit föremål för prövning av investeringsutredningen,

har utredningen — som ansett kostnaden för de av

medicinalstyrelsen föreslagna arbetena numera böra uppskattas till 18 000

kronor — i sitt betänkande hemställt, att för ändamålet nämnda belopp måtte

upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Medicinalstyrelsens framställning har ej givit mig anledning till erinran. Departement*- De av investeringsutredningen uppskattade kostnaderna, 18 000 kronor, för diefen.

de av styrelsen föreslagna arbetena anser jag mig jämväl böra godtaga. Nämnda

belopp torde böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45.

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup

under S:t Lars sjukhus i Lund. I en till socialdepartementet

den 1 februari 1944 inkommen skrivelse har medicinalstyrelsen framlagt förslag

rörande uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup

under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom följande.

Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lantbruksfastigheten

Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig

numera i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett

förhållande, varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom

beslut den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen

att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och

kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överlämnade

direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt förslag

under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel, 122 819

kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande av

nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus, garage och

redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och 8 december 1942 upprättade

ritningar.

Arkitekten H. Ahlberg har i infordrat yttrande den 21 januari 1943 bestyrkt

behovet av nybyggnaderna och riktat vissa erinringar mot Beijers

förslag, särskilt vad rörde dimensioneringen av stallbyggnaden, samt ingått

på frågan om arrendatorn eventuellt skulle bidraga till kostnaderna.

Domänstyrelsen har som eget yttrande i ärendet åberopat ett av byrådirektören

A. von Bergen den 7 april 1943 upprättat tjänstememorial, vari

denne närmare utrett de av Ahlberg berörda frågorna.

Härutöver har i memorialet framställts vissa erinringar beträffande en del

byggnadsdetaljer. Den byggnadstekniska granskningen bär i övrigt ej föranlett

någon anmärkning. Ett omarbetande av förslaget till stallar och loge

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Mcij:ts proposition nr 281.

med beaktande av vad i memorialet anförts beräknades kunna medföra en

reducering av byggnadskostnaderna med ca 13 procent.

I anledning av de mot förslaget framställda erinringarna återremitterades

ärendet till sjukhusdirektionen, som med skrivelse den 21 juni 1943 överlämnat

och åberopat ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial

och därvid, bland annat, bifogat viss ytterligare av arkitekten Beijer verkställd

utredning.

Sysslomannen har tillstyrkt, att ladugård, svinstall och hönshus utföres enligt

ett av arkitekten Beijer den 9 juni 1943 uppgjort förslag. Under förutsättning

att arrendatorn bidroge till byggnadskostnaderna med 5 000 kronor,

syntes dock häststallet böra utföras i enlighet med det ursprungliga förslaget.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 12 november

1943 meddelat, att byggnadsstyrelsen ej hade något att erinra mot det föreliggande

förslaget men framhållit, att kostnaderna för förslagets utförande,

uppskattade till 114 139 kronor vid utförande med träbjälklag och 118 339 kronor

vid utförande med betongbjälklag, beräknats väl lågt.

Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till sysslomannens ståndpunkt.

Sedan ifrågavarande byggnadsföretag varit föremål för prövning av investeringsutredningen,

har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för

uppförande av ny ladugård å egendomen Hunnerup under S:t Lars sjukhus

i Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett

anslag av 115 000 kronor.

Till styrkande av behovet av nya ekonomibyggnader har från sjukhusets

syssloman ytterligare inkommit dels protokoll över en den 6 april 1940 förrättad

laga syn å egendomen, dels ock ett av byggmästaren E. Göransson,

Lund, den 2 maj 1944 avgivet besiktningsutlåtande. I sistnämnda utlåtande

upplyses, bland annat, att av gårdens logbyggnader två (den östra och västra)

uppförts för cirka 100 år sedan samt en (den norra) år 1924. Stallbyggnaden

vore uppförd troligen i början av 1900-talet. Vidare uppgives, att östra logen

vore fallfärdig, att å västra logen takbräderna delvis vore ruttna och byggnaden

i övrigt i bristfälligt skick, att taket å norra logen vore bristfälligt och

byggnaden i övrigt otidsenlig samt att stallbyggnadens sparrar, bjälkar och

takbräder vore uppruttna, varjämte takstolarna för närvarande måst provisoriskt

uppställas, då risk för ras förelåge.

Departements- Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att ekonomibyggnaderna å den

<*«/«"• under S:t Lars sjukhus i Lund lydande arrendegården Hunnerup äro i sådant

skick att antingen omfattande och kostbara reparationer inom den närmaste

tiden äro erforderliga eller också att helt nya ekonomibyggnader måste

uppföras. Då reparationer å byggnaderna, även om de göras mycket grundliga

och omfattande, likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tidsenliga,

anser jag mig böra tillstyrka att nybyggnad kommer till stånd.

Då det för byggnadsarbetena ursprungligen utarbetade förslaget av bland

andra domänstyrelsen ansetts för stort tilltaget för gårdens behov — särskilt

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

213

i fråga om häststallet och hönshuset — har ett nytt förslag upprättats, vari

av domänstyrelsen föreslagna nedskärningar vidtagits. Sistnämnda förslag

har godtagits av såväl sjukhusdirektionen som arrendatorn utom såvitt angår

häststallet, beträffande vilket de förordat det ursprungliga förslaget.

Arrendatorn har gjort gällande, att för av honom bedriven hästavel erfordrades

ett stall av den storlek, som upptagits i det ursprungliga förslaget, d. v. s.

med plats för 8 uppbundna hästar samt 3 hästar i boxar. I gengäld bär arrendatorn

förklarat sig villig att intill ett belopp av 5 000 kronor ersätta statsverket

de av förslaget i denna del föranledda merkostnaderna. Enligt vad

medicinalstyrelsen uppgivit belöpa sig nämnda merkostnader till ett belopp

av 7 000 å 8 000 kronor.

För egen del synes mig utredningen giva vid handen, att byggnadernas

utförande enligt det senast utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det normala

behovet av ekonomibyggnader å ett jordbruk av den storleksordning,

varom här är fråga. Emellertid vill jag ej motsätta mig att häststallet utökas

på sätt direktionen och arrendatorn föreslagit, under förutsättning att arrendatorn

bestrider hela den härför uppkommande merkostnaden. Det torde få

ankomma å medicinalstyrelsen att efter samråd med byggnadsstyrelsen sedermera

bestämma det belopp, som arrendatorn sålunda har att erlägga.

Vad angår kostnaderna för de föreslagna byggnaderna anser jag mig böra

godtaga medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle uppgå

till ett belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med träbjälklag.

Med frånräknande av det belopp som arrendatorn har att erlägga,

cirka 7 000 kronor, skulle för byggnadsföretaget behöva anvisas 108 000

kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45.

Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukh us i Lund.

Medicinalstyrelsen har hos investeringsutredningen anmält, att behov förelåge

av ytterligare personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund, samt föreslagit,

att ett belopp av 75 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Rörande nämnda behov har i en från medicinalstyrelsen den 24 april 1944

inkommen promemoria anförts, att vid sjukhuset funnes anställda sammanlagt

139 manliga befattningshavare. Familjebostäder kunde emellertid endast

tillhandahållas 16 av dessa. Då tillgången på lämpliga småbostäder i

Lund vore obetydligt, hade ock krav på ökat anial lägenheter örn 2 rum och

kök sedan länge förelegat. Då styrelsen upptagit ett belopp av 75 000 kronor

till uppförande av ytterligare bostäder för personal vid sjukhuset, hade styrelsen

utgått ifrån alt två dubbelhus om vardera två lägenheter av ungefär

den typ, som funnes vid Sidsjöns sjukhus, skulle uppföras.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag har investeringsutredningen

hemställt, att för ändamålet ett anslag å 75 000 kronor måtte upptagas å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Enligt vad från medicinalstyrelsen under hand upplysts är vid Vipeholms Departements

sjukhus antalet familjebostäder i förhållande till sjukhusets manliga perso- cltefen■

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nal avsevärt mindre än antalet familjebostäder vid övriga statliga sinnessjukhus.

Med hänsyn härtill och då tillgången på lämpliga lägenheter i Lund för

närvarande är mycket knapp tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag om

uppförande vid sjukhuset av ytterligare två bostadshus av ungefär den typ,

som uppförts vid Sidsjöns sjukhus, rymmande ettvart två lägenheter om två

rum och kök. Emot de av medicinalstyrelsen härför beräknade kostnaderna,

75 000 kronor, vilka äro något lägre än de för bostadshusen vid Sidsjön beräknade,

har jag intet att erinra. Medel för ändamålet torde böra upptagas å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta

Maria sjukhus i Hälsingborg. I en skrivelse den 11 januari 1944 har

medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande anordnande av en källare för

potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Styrelsen framhåller,

att de nuvarande lokalerna vörö otillräckliga, och att de icke kunde

hållas vid lämplig temperatur, medan de passerades av uppvärmda rör, vilka

icke kunde nöjaktigt isoleras.

Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogat en av direktionen för sjukhuset

den 28 september 1943 gjord framställning i ämnet. Den föreslagna källaren

vore enligt denna avsedd att inrymma lokaler för förvaring av såväl

konserver som potatis. Den borde utföras friliggande och genom kulvertledning

vara förbunden med en förut befintlig potatiskällare. Kostnaderna beräknades

till 28 900 kronor, varav 25 300 kronor för de egentliga byggnadsarbetena

och 3 600 kronor för avlopp, vatten, belysning och ventilation m. m.

I till medicinalstyrelsen ingivna yttranden ha styrelsens arkitekt Hakon

Ahlberg och byggnadsstyrelsen i stort sett lämnat det framlagda förslaget

utan erinran. Byggnadsstyrelsen har dock med åberopande av en av byråingenjören

Sten M:son Ståhl upprättad promemoria, vari vissa jämkningar

förordas, funnit de till 28 900 kronor upptagna kostnaderna väl knappt beräknade.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfort rörande de beräknade kostnaderna

har medicinalstyrelsen, efter infordrande av vissa ytterligare upplysningar,

ansett sig böra höja kostnadssumman med ca 11 procent till 32 000

kronor. Medicinalstyrelsen framhåller till slut, att anordnandet av den nya

källaren lämpligen borde ske i samband med vissa andra för närvarande pågående

byggnadsarbeten vid sjukhuset, vilka beräknades komma att fortgå in

på nästa budgetår.

Sedan medicinalstyrelsens förevarande förslag varit föremål för prövning

av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att

för anordnande av ifrågavarande källare å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 måtte upptagas ett anslag av 32 000 kronor.

Departements- De brister, sorn vidlåda den vid S:ta Maria sjukhus för närvarande befintchefen.

liga källaren för potatis och konserver, anser jag medföra så stora olägenheter,

att anordnandet av en ny källare är motiverat. Mot det genom sjukhusdirektionens

försorg upprättade förslaget härtill har jag i stort sett intet att erinra.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

215

Med hänsyn till av byggnadsstyrelsen ifrågasatta jämkningar i förslaget, bör

dock detsamma, innan arbetena påbörjas, bli föremål för överarbetning. För

arbetena torde böra beräknas ett belopp av högst 32 000 kronor, vilket synes

böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Växthus vid

Källshagens sjukhus. Fest- och samlingssal vid Västra Marks

sjukhus. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus. Tvättstuga

och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus. Med bifall

till Kungl. Maj:ts proposition nr 275 anvisade 1938 års riksdag å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 medel för följande ändamål, nämligen till vissa

byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus 76 500 kronor samt till inredning av

fest- och samlingssal vid Västra Marks och Salberga sjukhus 50 000 respektive

40 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för nämnda byggnadsarbeten

får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnats i nämnda proposition

s. 153—156.

I proposition till 1939 års lagtima riksdag (nr 256) angående anslag till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att anvisa medel för förenämnda arbeten å riksstaten för budgetåret

1939/40.

I sistnämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen vidare att besluta,

att, i enlighet med i propositionen förordade förslag, finge uppföras

dels vid Furunäsets sjukhus en ny tvättstuga med desinfektionsanläggning för

en beräknad kostnad av högst 35 000 kronor dels ock vid Källshagens sjukhus

ett nytt växthus för en beräknad kostnad av högst 26 500 kronor.

Vad Kungl. Majit sålunda i proposition nr 256 föreslagit bifölls av riksdagen

(skr. 413), som under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus anvisade medel för arbetenas utförande. Genom beslut den 22

juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att låta utföra dessa

arbeten.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionan nr 79, bilaga 11,

framlagt förslag att vissa icke påbörjade byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,

bl. a. nu ifrågavarande, skulle komma till utförande endast i den

mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde

för användning av anslag upptaget å beredskapsstat, förordnade Kungl.

Majit den 30 december 1939, att här avsedda byggnadsföretag icke finge

komma till utförande med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd.

Något dylikt tillstånd har ej lämnats.

Ifrågavarande byggnadsarbeten ha sedermera varit föremål för prövning

av investeringsutredningen, som med hänsyn till de ökade byggnadskostnaderna

låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande arbetena. Utredningen

bar härvid funnit, att kostnaderna för förenämnda arbeten numera borde

beräknas till följande belopp:

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

1. Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus ......kronor 107 000

2. Växthus vid Källshagens sjukhus .................. » 37 000

3. Fest- och samlingssal vid V. Marks sjukhus.......... » 70 000

4. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus .......... » 56 000

5. Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets

sjukhus ........................................ » 50 000

Summa kronor 320 000.

Utredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bestridande av skillnaden

mellan tidigare anvisade medel för de under 1—5 angivna arbetena och

de för arbetena nu beräknade kostnaderna måtte å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 upptagas anslag å respektive 30 500, 10 500, 20 000,

16 000 och 15 000 kronor.

Mot vad investeringsutredningen föreslagit har jag intet att erinra. För

täckande av merkostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten torde anslag

böra anvisas å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Sammanfattning.

I enlighet med det anförda torde för byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

medel böra beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande sammanställning.

Företag

Anslagsgrupp

II

Kronor

Anslagsgrupp

III

Kronor

Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars

sjukhus i Lund ..........................................

18 000

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hun- nerup under S:t Lars sjukhus i Lund.....................

108 000

Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund

75 000

—

Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta

Maria sjukhus i Hälsingborg..............................

32 000

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund......

—

30 500

Växthus vid Källshagens sjukhus............................

—

10 500

Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus..............

—

20000

Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus ..................

—

16 000

Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus

—

15 0C0

Summa

233 000

92 000

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .................................... kronor 233 000

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av.............................. » 92 000

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

217

[9.] Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. I skrivelse

den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen framhållit, att behov förelåge av

ett flertal nya bostäder för läkare vid statens sinnessjukhus. Styrelsen yttrade

i samband härmed följande.

Medicinalstyrelsen har redan länge haft uppmärksamheten riktad på det

förhållandet, att bostäderna för de underordnade läkarna vid statens sinnessjukhus

icke äro tillfredsställande. Befordringsmöjligheterna för dessa

läkare äro för närvarande sådana, alt 2:e läkarna icke hava utsikt att avancera

till l:e läkare förrän efter uppnådda 40 år, kanske ännu senare. Styrelsen

förmenar, att det under sådana förhållanden icke är försvarligt, att

sjukhusen i ett flertal fall endast tillhandahålla dubbletter åt läkare — därav

många gifta — som ämna fortsätta på banan. Styrelsen har från sjukhusen

infordrat uppgift på behovet av ytterligare familjebostäder, avsedda

för ordinarie och e. o. 2:e läkare. De inkomna förslagen har medicinalstyrelsen

med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett sig böra i viss

mån beskära. Kvar står dock enligt styrelsens förmenande ett behov av 30

nya familjebostäder. Styrelsen anser, att den av statsmakterna senast godkända

bostadstypen med en volym av ca 445 m3, som kommit till utförande

vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och som för närvarande måste beräknas

draga en kostnad av ca 30 000 kronor, utgör en god lösning av nu beröx-da

läkares bostadsfråga. Den sammanlagda kostnaden för dessa bostadshus kan

sålunda beräknas till ca 900 000 kronor, ett kapital, som väsentligen förräntas

genom hyror. Enligt medicinalstyrelsens åsikt bör genomförandet av

ifrågavarande byggnadsplan ske under en tidrymd av fem år.

Under hänvisning härtill hemställde medicinalstyrelsen om anvisande av

ett belopp av 180 000 kronor för uppförande av läkarbostäder vid statens

sinnessjukhus.

Frågan om anvisande av medel för läkarbostäder vid statens sinnessjukhus

har sedermera varit föremål för prövning av invesieringsutredningen,

som i sitt betänkande föreslagit, att för uppförande av läkarbostad vid Sundby,

S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 200 000

kronor.

Då de läkare som numera tjänstgöra som andre läkare vid statens sinnessjukhus

i stor utsträckning äro gifta och ha bildat familj, har medicinalstyrelsen

ansett behov för dessa läkare föreligga av ett 30-tal nya familjebostäder,

vilka styrelsen ansett böra komma till utförande under en tidrymd

av fem år. Kostnaderna härför lia av styrelsen uppskattats till cirka 900 000

kronor, varvid styrelsen räknat med att bostäderna skulle bliva av samma

typ, som kommit till utförande vid Sidsjöns sjukhus.

Utan att taga ställning lill det av medicinalstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet

i dess helhet anser jag mig böra tillstyrka, att i enlighet med

vad investeringsutredningen föreslagit medel nu beräknas för uppförande

av läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och

Säters sjukhus. Utredningen har uppskattat det härför erforderliga medelsbehovet

till 200 000 kronor, varemot intet synes vara att erinra. Anslag för

Departements - chefen.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamålet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av.................... kronor 200 000.

Statens utlåningsfonder.

[10.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med

äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag

till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 15 000 000;

dels ock till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat III för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av kronor 15 000 000.

[11.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Under

åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av

anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av.............. kronor 8 000 000;

dels ock till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av......kronor 10 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[12.] Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensionärshem

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

dels till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................kronor 80 000 000,

dels ock till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av ................ kronor 20 000 000.

[13.] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensionärshem

får jag hemställa, att kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Tilläggslön till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................ kronor 3 000 000,

dels ock till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av .................... kronor 9 000 000.

[14.] Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. Under

åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av.................. kronor 2 000 000,

dels ock till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 3 000 000.

[15.] Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Under åberopande av vad

jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 5 000 000,

dels ock till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ kronor 7 000 000.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

[16.] Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i samband med framläggande av förslag

om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag under femte huvudtiteln

till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av ........................ kronor 2 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

221

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 19b4.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/

45 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[l.J Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Om- och tillbyggnad av

posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i

Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset t Luleå.

Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet

s. 37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade

till sammanlagt 2 560 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra följande anslag, nämligen

Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm kronor 750 000

Örn- och tillbyggnad av posthuset i Lin
-

köping .............................. » 200 000

Posthusbyggnad i Huskvarna ............ » 375 000

Posthusbyggnad i Skellefteå............. » 875 000

Posthusbyggnad i Stomman ............ » 180 000

Ombyggnad av posthuset i Luleå.......... » 180 000.

[2.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Till detta ändamål

har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets riksdag föreslagit anvisande

av 3 700 000 kronor, varav 1 720 000 kronor till motorfordon, gengasaggregat

och elektriska plattformsvagnar.

Investeringsutredningen upptager i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet

s. 36—37 och 205—206) ersättningsanskaffning av inventarier till ett

belopp av 1 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven. Anskaffningen

avser huvudsakligen motorfordon och elektriska plattformsvagnar.

Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ kronor 1 000 000.

B. Telegrafverket.

[3.] Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden.

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm. Telefonstationsbyggnad i

Enköping. Telefonstationsbyggnad i Katrineholm. Telefonstationsbyggnad i

Värnamo. Telefonstationsbyggnad i Borgholm. Telefon- och överdragsstationsbyggnad

i Vimmerby. Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet

i Västervik. Telefonstationsbyggnad i Ystad. Telefonstationsbyggnad i Klippan.

Telefonstationsbyggnad i Skara. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Telefonstationsbyggnad

i Sunne. Telefonstationsbyggnad i Arboga. Tillbyggnad

av telegrafverkets stationsfastighet i Ljusdal. Telefonstationsbyggnad i Sollefteå.

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn. Förråds-, garage- och

verkstadsbyggnad i Norrköping. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Örebro. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle. Förråds- och kontorsbyggnad

i Västanfors. Till stations- och förrådsbyggnader för telegraf
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 223

verket hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats sammanlagt

1 570 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 9, jfr betänkandet

s. 54—68 och 206—207) upptagit rubricerade 22 byggnadsföretag såsom investeringsreserv

för telegrafverkets byggnader. Den sammanlagda byggnadskostnaden

har beräknats till 7 050 000 kronor.

Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke

något att erinra.

Av byggnadsföretagen synas telefonstationsbyggnadema i Gustavsberg,

Saltsjöbaden och Värnamo vara av den art, att de böra upptagas å beredskapsstat

II.

Med biträdande av investeringsutredningens förslag hemställer jag alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg ,.... kronor 270 000

Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden .... » 25 000

Telefonstationsbyggnad i Värnamo ...... » 315 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm .... » 110 000

Telefonstationsbyggnad i Enköping ...... » 315 000

Telefonstationsbyggnad i Katrineholm .... » 360 000

Telefonstationsbyggnad i Borgholm ...... » 300 000

Telefon- och överdragsstationsbyggnad i

Vimmerby .......................... » 315 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas
tighet

i Västervik .................... » 225 000

Telefonstationsbyggnad i Ystad .......... » 440 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan........ » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Skara .......... » 425 000

Telefonstationsbyggnad i Hagfors ........ » 370 000

T elefonstationsbyggnad i Sunne.......... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga ........ » 310 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas
tighet

i Ljusdal ...................... » 100 000

Telefonstationsbyggnad i Sollefteå ...... » 375 000

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn

.............................. » 500 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping .......................... » 420 000

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Örebro .............................. kronor 420 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Gävle................................ » 420 000

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors » 260 000.

[4.] Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Till fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende hava å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats

40 050 000 kronor. Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets

riksdag föreslagit anvisande av 19 950 000 kronor för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten.

I sitt betänkande (Bilaga 9, jfr s. 52—54 och 206—207) upptager investering

sutredning en arbeten av här ifrågavarande slag till ett sammanlagt belopp

av 14 400 000 kronor.

Av dessa arbeten torde i enlighet med investeringsutredningens förslag följande

böra med här angivna belopp bekostas med telegrafverkets drift
-

medel :

Kronor

Allmänna fortskridande arbeten ............................ 4 000 000

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 000 000

Nya landskablar .......................................... 900 000

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar...... 400 000

Summa kronor 6 300 000

Beträffande disposition av telegrafverkets driftmedel för angivna ändamål

torde Kungl. Maj :t i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande

av tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater.

Återstående arbeten belöpa sig till 8 100 000 kronor. I anslutning till grunderna

för den i år genomförda omläggningen av kapitalbudgeten torde i

anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

böra inräknas ett belopp av 1 500 000 kronor, som av

investeringsutredningen hänförts till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Med anslaget till fortsatt utveckling av stålens telegraf- och telefonväsende

skulle då bestridas följande arbeten, nämligen

Kronor

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 300 000

Nya landskablar .......................................... 2 500 000

Ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan .. 300 000

Summa kronor 4 100 000

Arbetet med den nya rikskabeln, vilket sammanhänger med västeråsbanans

elektrifiering, varom jag framlägger förslag senare i dag, bör upptagas å beredskapsstat

II. övriga arbeten torde böra hänföras till beredskapsstat lil.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

225

Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten med

förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad av

4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil.

Med nu angivna, av budgettekniska skäl betingade jämkningar biträder

jag investeringsutredningens förslag i förevarande delar och hemställer, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................... kronor 300 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................... » 3 800 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

.............................. » 4 000000.

C. Statens järnvägar.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal företag

avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förtecknats

i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och beräknas

draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor.

Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Majit

i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg till

de ordinarie driftkostnadsstaterna.

I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav

belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel föreslås

anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det

följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort

anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och inräknats

i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till

6 285 000 kronor.

Jag övergår nu till behandlingen av de olika anslagsposterna.

Milana till riksdagens protokoll 1911. I sami. Nr 281.

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar.

Bangårdar.

[5.] Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar. Vissa bangårdsarbeten.

Tegelbackens reglering. Till gångbroar och gångtunnlar hava å kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 anvisats 150 000 kronor. I övrigt hava anslag

till förevarande ändamål icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 70—75 och 207—209) under rubrikerna Gångbroar och gångtunnlar, Bangårdsombyggnader

och spårutvidgningar m. m., Arbeten avseende plattformar,

lastkajer, vägar, plattformstak m. m., Diverse arbeten samt Tegelbacken

reglering upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 9 800 000 kronor.

En specifikation av arbetena återfinnes i bilagan 10 (nr 1—29 och 66—69).

Medel till de bland dessa arbeten upptagna nya stationshusen i Stuvsta och

Floby (nr 1 och 22) böra anvisas under anslagsrubriken Husbyggnader med

100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Härigenom minskas anslagsbehovet

under förevarande rubriker med motsvarande belopp till sammanlagt

9 500 000 kronor.

Efter närmare prövning av investeringsutredningens förslag har jag funnit

arbetena böra fördelas å beredskapsstat II och III enligt följande sammanställning

(siffrorna inom parentes hänvisa till motsvarande nummer i

tabellbilagan 10 till betänkandet).

Allmän

beredskapsstat

II

kronor

1. Spåranordningar [8—21, 22 (delvis), 23—27] .... 2 400 000

2. Gångbroar och gångtunnlar [1 (delvis), 2—7] ..

3. Vissa bangårdsarbeten [28, 29, 66—68] ........

4. Tegelbackens reglering [69] .................. 1 000 000

Summa kronor 3 400000 6 100 000.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Spåranordningar ...................... kronor 2 400 000

Tegelbackens reglering ................ » 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Spåranordningar ...................... > 3 200 000

Gångbroar och gångtunnlar ............ » 1 500 000

Vissa bangårdsarbeten ................ » 1 400 000.

Allmän

beredskapsstat

lil

kronor

3 200 000

1 500 000

1 400 000

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

227

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

[0.] Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och

Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar. Å kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 hava anvisats till Fortsatt anläggning av

dubbelspår 14 000 000 kronor och till Ny godstågsförbindelse i Göteborg

1 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 75—80 och 207—209) upptagit arbeten hänförliga till dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar för sammanlagt 28 485 000 kronor.

Av sagda belopp hänföra sig 23 000 000 kronor till fortsatt anläggning av

dubbelspår. Härav torde 1 500 000 kronor böra anvisas å beredskapsstat II

för att möjliggöra igångsättande av dubbelspårsarbeten å bandelen Alby—

Ånge—Bräcke, därest arbetsmarknadsläget det medgiver eller påkallar. I

övrigt synas medel till de i investeringsreserven upptagna arbetena av detta

slag böra anvisas å beredskapsstat lil.

Den föreslagna nya tunneln mellan Tomteboda och Hagalund synes vara

av den angelägenhetsgrad, att den bör upptagas å beredskapsstat II. Anslag

till linjeomläggningar och anordnande av nya grusgropar torde böra anvisas

å beredskapsstat III med 3 475 000 kronor respektive 350 000 kronor. Medel

för återstående behov — dessa avse dränerings- m. fl. arbeten — torde

böra anvisas under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Fortsatt anläggning av dubbelspår .... kronor 1 500 000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga
-

lund .............................. » 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Fortsatt anläggning av dubbelspår...... » 21 500 000

Linjeomläggningar .................. » 3 475 000

Anordnande av nya grusgropar........ » 350 000.

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

[7.] Diverse åtgärder för spårförstärkning. För detta ändamål hava &

kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 80 och 209)

upptagit ytterligare sådana arbeten för 2 000 000 kronor.

Jag har icke något att invända mot utredningens förslag. Anslag torde

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

böra anvisas med 1 000 000 kronor på beredskapsstat II och med ett lika

stort belopp å beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budgetåret

1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III .. » 1 000 000.

Skenfria vägkorsningar m. m.

[8.] Skenfria vägkorsningar m. m. Å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 hava till detta ändamål anvisats 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81 och 209)

föreslagit, att enahanda belopp upptages å allmän beredskapsstat.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän beredskapsi;.

; >!''! stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

•,< >;• ■ anslag av.............................. kronor 200 000.

Husbyggnader.

[9.] Bostadshus. Stationshus m. m. Investeringsutredningen har i sitt betänkande

(Bilaga 10, jfr s. 70—75 och 209) under rubrikerna Uppförande av

nya bostadshus och Förbättring av byggnadsbeståndet i fråga örn stationshus,

överliggningshus, lokstallar och driftverkstäder m. m. upptagit investeringsobjekt

för sammanlagt 7 200 000 kronor. En specifikation av arbetena återfinnes

i tabellbilagan 10 till betänkandet (nr 30 och 33—65). Såsom jag i det

föregående anfört torde jämväl anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby

böra anvisas i förevarande sammanhang med 100 000 kronor respektive

200 000 kronor.

Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, avseende

det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstående

belopp bör upptagas å beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Bostadshus .......................... kronor 100 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Stationshus m. m..................... >

7 400 000.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

229

Telefonanläggningar m. m.

[10.] Telefonanläggningar och kabelarbeten. Å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 hava till detta ändamål anvisats 2 040 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81—82 och

209) upptagit telefonanläggningar för 1 200 000 kronor.

Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke

något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonanläggningar och kabelarbeten å allmän beredskapsstat

lil för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av ................ kronor 1 200 000.

Elektrisk tågdrift.

[11.] Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till förevarande ändamål hava

å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisats 6 100 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 82—83 och 209) har investeringsutredningen

föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas ytterligare anläggningar

för elektrisk tågdrift för en beräknad kostnad av 3 625 000 kronor.

Jag har icke något att erinra mot utredningens förslag och hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för elektrisk tågdrift å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av .................... kronor 3 625 000.

Anläggningar vid huvudverkstäder.

[12.] Ny marketentcribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.

Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. Å kapitalbudgeten för nästa budgetår

har anvisats ett anslag av 330 000 kronor till ombyggnad av huvudverkstaden

i örebro.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 83—84 och

209) föreslagit, att här ifrågavarande tre byggnadsföretag måtte upptagas å

allmän beredskapsstat. Anläggningskostnaderna hava beräknats till 150 000

kronor för marketenteribyggnaden i Notviken, 225 000 kronor för magasinsbyggnaden

i örebro och 100 000 kronor för tillbyggnaden av vagnverkstaden

i Bollnäs.

Jag biträder investeringsutredningens förslag. Av byggnadsföretagen synes

marketenteribyggnaden i Notviken vara av den art, att den bör upptagas å

allmän beredskapsstat II.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungt. Maj.ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Ny marketenteribyggnad i Notviken ...... kronor 150 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Magasinsbyggnad i örebro .............. » 225000

Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs . . » 100 000.

Elektrifiering.

[13.] Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga.

Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—

Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering av

linjen Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och

209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund—

Kävlinge—Landskrona och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—-Uddevalla. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats

till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela

det förstnämnda och 12 000 000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på

budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifering

erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten

kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten

beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor.

Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen

Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom

ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag

härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten

för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till beredskapsstat

II.

Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag bär jag intet att erinra.

Under nästföljande punkt upptager jag fråga om upptagande å beredskapsstaten

av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifieringsföretag.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels

å allmän beredskapsstat II

Förberedande arbeten för elektrifiering

av ostkustbanan med bilinjer.......... kronor 5 000 000;

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

231

dels ock å allmän beredskapsstat III

Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge

—Landskrona med Landskrona—Billeberga

............................ kronor 6 000 000

Elektrifiering av linjen Varberg—Borås

—Herrljunga—Uddevalla ........... » 12 000 000

[14.] Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. I skrivelse den 30 augusti 1943 med uppgifter

å investeringsobjekt vid statens järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47,

vilken skrivelse legat till grund för investeringsutredningens arbete med urval

av företag för investeringsreserven i vad avser statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen

bland banelektrifieringsarbeten medtagit, förutom vissa linjer i

Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, jämväl bland

andra linjen Uddevalla—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägsstyrelsen,

som utgått från att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en

direkt fortsättning av elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla,

hade i skrivelsen förutsatt att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla—

Strömstad med Smedberg—Lysekil skulle kunna påbörjas under budgetåret

1946/47.

Investeringsutredningen har sedermera i sitt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två

banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektrifiering

av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande

(s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknadsförhållandena

inom Västernorrlands län och angränsande områden. I utredningens

investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde sammanhänga

med att arbetena, i anslutning till vad av järnvägsstyrelsen angivits, ansetts

icke böra påbörjas förrän under budgetåret 1945/46.

I skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den 20 april

1944, hava delegerade för representanter från vissa kommuner i norra Bohuslän

hemställt, att proposition örn omedelbart genomförande av elektrifiering

av bandelen Uddevalla—-Strömstad med Smedberg—Lysekil måtte

snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den

25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda

bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristående

från elektrifieringen.

De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering

av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa

sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt. I sistnämnda avseende hava de

delegerade särskilt anfört följande.

Bohuslän har haft, bär och väntar vid fredskrisen ytterligare betydande

arbetslöshet. Stora delar av den arbetslösa befolkningen hava under de gångna

krisåren baft sin sysselsättning å annan ort, såsom befästningsarbetare,

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skogsarbetare och ersättare för industriarbetare o. s. v. Vid fredskrisen, då

ett återförande av denna arbetskraft till Bohuslän sannolikt måste ske, komma

stora svårigheter att uppstå, när det gäller att skaffa arbetstillfällen för

denna befolkning. Då skulle det ur både sociala och ekonomiska synpunkter

vara av utomordentligt stort värde, om vederbörande kunde sysselsättas i

hemorten.

Beträffande innehållet i övrigt i de delegerades skrivelser torde jag få hänvisa

till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda

båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående berörda

förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

anför styrelsen.

Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt

berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen

bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Örn ur

synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad arbetslöshet

vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till

utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrelsens

sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga

om arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och örn

arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna begränsas

till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten

eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor

torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande

prisläge.

Departements- I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektrifieringen

av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under

beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på frågan

inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att anslag

till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45.

Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen anförts

i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan

(betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat

av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer

i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att

förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kostnad

av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 1 500 000.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

233

v» Försvarsberedskap.

[15.] Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Under förevarande rubrik

hava å kapitalbudgeten för nästa budgetår till olika ändamål anvisats sammanlagt

8 780 000 kronor (propositionen nr 79, riksdagens skrivelse nr 186).

Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om anvisande av medel för anskaffning

av ånglok har icke föranlett annan åtgärd än att handlingarna i

ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande

vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Investeringsutredningen har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å

beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok.

Jag biträder utredningens framställning och hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .............................. kronor 3 750 000.

Oförutsedda och mindre arbeten.

[16.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Till förevarande

ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats

1 500 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209)

föreslagit, att å beredskapsstat måtte upptagas 500 000 kronor såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av....................kronor 500 000.

Rullande materiel.

[17.] Rullande materiel. Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava anvisats

anslag örn sammanlagt 26 060 000 kronor till rullande materiel av olika

slag.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har investeringsutredningen

förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i investeringsreserven

till ett belopp av 35 000 000 kronor.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Anslag torde böra

upptagas på beredskapsstat II och III med respektive 12 000 000 och

23 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppfora

följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II......kronor 12 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III » 23 000 000.

Automobiltrafik.

[18.] Garage- och verkstadsbyggnader. Under hänvisning till vad investering

sutredning en i denna del anfört och föreslagit i sitt betänkande (Bilaga

10, jfr s. 90—91 och 209) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av .................... kronor 1 210 000.

Ersättningsanskaffningar och förnyelse-]

arbeten.

[19.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. I propositionen nr

155 till årets riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål anvisa 29 640 000 kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Investeringsutredningen har, såsom förut nämnts, i investeringsreserven

upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar

till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa arbeten

framgår av tabellbilagan 10 (kolumn 7) till utredningens betänkande.

Efter den omräkning av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår

under förevarande rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32,

85—87, 92, 128, 172, 174—175).

Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag

funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

236

Allmän Allmän

beredskaps- beredskaps
stat

II stat III

kronor kronor

Förbättring av bostadsbeståndet (31, 32) ........ 1 000 000 1 000 000

Dräneringsarbeten m. m. (85—87) .............. 660 000

Bangårdsmaskinerier (92) ...................... 100 000

Anläggningar vid huvudverkstäder, diverse arbeten

(128) 325 000

Bilmateriel (172) .............................. 2 000 000

Biljettmaskiner m. m. för biltrafik (174) .......... 200 000

Inventarier (175) .............................. 1000 000

Summa kronor 1 000 000 5 285 000.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för

budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,

nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III .. » 5 285 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[20.] Kraftstation vid Forsmoforsen. Kraftstation vid Hölleforsen. Ett

tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av

förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkterna 40

—42) samt i propositionen nr 93 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt

förslag om anvisande av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår

till olika kraftstationsbyggen och regleringsföretag med en sammanlagd

byggnadskostnad under nästa budgetår av 20 200 000 kronor. Till distributionsanläggningar

hava å kapilalbudgeten för nästa budgetår anvisats

17 000 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 12, jfr s. 103—106

och 209—210) föreslagit nya arbeten vid statens vattenfallsverk för sammanlagt

14 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven.

Mot de föreslagna arbetenas upptagande å allmän beredskapsstat har jag

icke något att erinra. I anslutning till vad investeringsutredningen tillstyrkt

förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att vid behov verkställa

utbyte av det föreslagna tredje maskinaggregatet vid Stadsforsens kraftstation

mot annat jämförligt objekt.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Den i betänkandet (s. 100—102) berörda frågan, om och i vad mån ersättning

bör beredas vattenfallsstyrelsen för förluster, som kunna uppkomma

i anledning av anläggningarnas utförande såsom beredskapsarbeten jämte i

samband därmed stående spörsmål upptages till behandling av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp
-

föra följande anslag, nämligen

Kraftstation vid Forsmoforsen.......... kronor 5 000 000

Kraftstation vid Hälleforsen ............ » 3 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsfor
sens

kraftstation .................... » 2 000 000

Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar

och mindre regle
ringsföretag

m. m................... » 1 000 000

Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .......................... » 3 000 000.

Luftfartsfonden.

[21.] Byggande och förbättring av flygplatser. Till förevarande ändamål

hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 2 500 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 17, jfr betänkandet

s. 139—142 och 216—217) framlagt en investeringsplan för civila flygplatser,

vilken upptager arbeten för sammanlagt 4 300 000 kronor avsedda att ingå

i den allmänna investeringsreserven.

På sätt utredningen anfört (s. 216—217) torde behovet av nytt anslag för

dessa arbeten kunna begränsas till 2 700 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag med sistnämnda belopp upptages

å allmän beredskapsstat. Anslaget torde lämpligen böra uppföras å allmän

beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 2 700 000.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

237

Statens allmänna fastighetsfond.

[22.] Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition framlagda

förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksdagen

för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm

(Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

260 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av byggnadsstyrelsen

vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor

och förutsattes skola fördelas på tre budgetår.

Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4

punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40

ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för

ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor

Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget

icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande avbyggnadsritningar

och entreprenadhandlingar.

I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upprättandet

av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt

46 596 kronor 51 öre. Återstoden av anslagen har numera enligt gällande regler

för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden.

lnvesteringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av

600 000 kronor av en numera till 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för

byggnadsföretaget.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 18 april 1944 meddelat, att från utrikesdepartementet i skrivelse

den 22 februari 1944 framhållits, hurusom departementets personal, sedan

förslag till ombyggnaden uppgjorts, ökats från omkring 100 till omkring 230

personer. För närvarande vore omkring 50 personer placerade i olika annex

till departementet, vilka lokaler förhyrdes för ett sammanlagt årligt hyresbelopp

av 26 800 kronor utom värmetillägg.

I anledning av utrikesdepartementets skrivelse har byggnadsstyrelsen anmodat

professorn I. Tengbom att i samråd med departementet inkomma med

ett med hänsyn till nu föreliggande behov av arbetsplatser reviderat ombyggnadsförslag.

Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse vidare, att styrelsen icke innan

revideringen avslutats kunde med bestämdhet yttra sig därom, huruvida någon

mindre höjning av de till omkring 1 600 000 kronor beräknade kostnaderna

för byggnadsföretaget kunde visa sig erforderlig.

För arbetenas bedrivande under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen,

som vitsordar utrikesdepartementets trängande behov av utvidgade och förbättrade

lokaler, funnit ett anslag av 400 000 kronor erforderligt, därvid sty
-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

reisen tagit hänsyn till att byggnadsföretaget beräknas kunna igångsättas tidigast

under hösten 1944.

Departements- Det förslag, sorn upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens

Stefen. palats, innefatta!- dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom

palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd

tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har

tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke

tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär

förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsarbetena.

Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfattning

de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna

komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler

snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna

ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan

tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt såsom

andra tjänstelokaler.

På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjande

böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra uppföras

å beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av ........kronor 400 000.

[23.] Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Investeringsutredningen

har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr 6) föreslagit upptagande

i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad av länsresidenset

i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000 kronor.

Med skrivelse den 20 april 1944 har byggnadsstyrelsen överlämnat inom

styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av investeringsutredningen

avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden

skulle enligt detta förslag avse en våning. Planen över den föreslagna nya

våningen är å ritningarna endast schematiskt angiven, enär ännu icke avgjorts,

vilka av länsstyrelsens avdelningar som lämpligast borde förläggas

till de nya lokalerna. Av planen framgår emellertid, att inom den nya våningen

skulle kunna erhållas omkring 40 nya tjänsterum med en nettogolvyta

av tillhopa omkring 510 kvadratmeter, förlagda utmed ett sammanhängande

korridorsystem i direkt trappförbindelse med underliggande våningar.

Planen förutsätter, att tre i byggnadens frontespis belägna, landshövdingens

boställsvåning tillhörande gästrum tagas i anspråk för länsstyrelsens

räkning.

Planen är så utformad, att den kan genomföras i två etapper, den första

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

239

omfattande påbyggnad av den västra, under åren 1922—23 uppförda flygeln,

och den andra utförande av motsvarande byggnadsarbeten över länsresidensets

övriga, äldre delar. Kostnaderna för liela påbyggnaden hava av styrelsen

beräknats till sammanlagt 260 000 kronor, varav i första etappen

115 000 kronor och i den andra 145 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att länsstyrelsen i skrivelse

den 5 juni 1943 till byggnadsstyrelsen framhållit, att vissa jämkningar erfordrades

i förslaget för att tillgodose landshövdingebostaden med sedvanliga

biutrymmen ävensom att en hiss borde anordnas inom västra flygeln.

De i första etappen ingående arbetena borde enligt länsstyrelsens mening

omedelbart vidtagas för att möjliggöra en ökning av landskontorets lokaler.

Andra etappen borde färdigställas i så god tid, att vägförvaltningen kunde

inflytta i residenset senast den 1 oktober 1948.

Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att Kungl. Majit genom beslut den 16

juli 1943 bemyndigat styrelsen all taga i anspråk visst belopp av reservationsanslaget

lill ulredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för verkställande

av utredning rörande anskaffande av ytterligare lokaler för länsstyrelsen.

Denna utredning är. enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, ännu icke

slutförd

1 anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.

Under utredningens gång har det visat sig, att länsstyrelsens utrymmesbehov

ökats i en utsträckning, som icke kunnat förutses vid utarbetandet

av det våren 1943 uppgjorda förslaget till påbyggnad av länsresidenset, varför

detta behov numera icke helt kan tillgodoses genom utförande av påbyggnaden.

Till belysande av omfattningen av det aktuella utrymmeskravet

kan nämnas, att för närvarande på skilda ställen i staden förhyras lokaler

för länsstyrelsens räkning örn 209 kvadratmeter, för vägförvaltningens om

217 kvadratmeter och för landsfogdens om 47 kvadratmeter. Vägförvaltningen,

som disponerar de sålunda förhyrda lokalerna till den 1 oktober

1948, har i dagarna anmält, att ytterligare lokalbehov om 70 kvadratmeters

rumsyta föreligger. Man har således för närvarande att räkna med, att

för länsstyrelsens och den närstående institutioners behov måste förhyras

lokaler med en sammanlagd yta av 543 kvadratmeter, motsvarande en

tjänsterumsyta av omkring 475 kvadratmeter. Härtill kommer, alt ytterligare

utrymmesbehov inom kort förväntas uppkomma för länsstyrelsens

räkning, till följd bland annat av den ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret.

Detta ytterligare utrymmesbehov torde preliminärt kunna beräknas

till 125 kvadratmeter. För den ökning av länsstyrelsens lokaler, varav

behov föreligger redan nu eller inom närmaste året, skulle sålunda erfordras

omkring 600 kvadratmeter. Det torde emellertid kunna förutses, att ytterligare

lokalbehov inom närliggande tid kommer att uppstå, bland annat i

samband med vägtrafikens och vägbyggandets anpassning lill fredstid.

Enär såsom nyss framhållits genom den föreslagna påbyggnaden endast

skulle kunna utvinnas en nettoyta av 510 kvadratmeter, hava även andra

möjligheter måst sökas för tillgodoseende av utrymmesbehoven. Undersökningar

härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit slutföras.

De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats uppföra

en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen hostad

utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda utrymme

för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning. Genom sistnämnda

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

anordning skulle kunna utvinnas en nettoyta tjänsterum av cirka 750 kvadratmeter.

Vidare skulle genom en tillbyggnad i två våningar av länsresidensets

östra flygel kunna erhållas ett rumstillskott av omkring 175 kvadratmeter.

Genom vidtagande av båda dessa åtgärder skulle sålunda kunna utvinnas

en ökning av nettoyta tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvadratmeter,

vilket, såvitt man nu kan se, skulle vara tillräckligt för täckande

av länsstyrelsens utrymmesbehov under närmaste år. Därest liela detta tillskott

av lokaler icke för närvarande skulle behöva tagas i anspråk för statsverkets

räkning, skulle överblivet utrymme med ekonomisk fördel kunna

uthyras.

Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomtkostnad,

kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbetena

i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och

tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt

450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösningen

vore uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna

för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att utredningen rörande länsstyrelsens lokalfrågor

beräknades kunna färdigställas inom den närmaste tiden. Då en utökning

av länsstyrelsens lokaler ansåges synnerligen brådskande, syntes

medel för ändamålet lämpligen böra vara tillgängliga redan under nästa budgetår.

För att möjliggöra ett genomförande av det mest lämpliga förslaget

syntes anslag för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings

län böra anvisas för nästa budgetår med 450 000 kronor. Härom gör byggnadsstyrelsen

hemställan.

Departements. Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och

chefen. denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den

närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda

en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av länsresidenset

med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit

uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av

landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra

flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen

beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för

denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad.

För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slutförts.

Denna torde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna

en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad

för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp

torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl.

Maj:t skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ramen

för nämnda anslagsbelopp bör lösas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av.............................. kronor 450 000.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 281.

241

[24.] Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag i proposition nr 242 lill 1939 års lagtima riksdag upptog riksdagen

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad av

landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000 kronor.

Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade lokalbehov,

behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då inrymt

i huvudpostkontorets byggnad.

I proposition nr 2 till 1941 års riksdag upplystes, att lantmäterikontoret

skulle avflytta från posthuset på grund av postverkets behov av ökat utrymme.

I anledning härav anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under sjätte huvudtiteln till tillbyggnad av landsstatshuset ett

reservationsanslag (B) å 555 000 kronor, vari ingick en till följd av kriget

framkallad kostnadsökning i förhållande till tidigare beräkning av i runt tal

20 procent. Ritningar till den sålunda ifrågasatta tillbyggnaden hade med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1939 utarbetats av

länsarkitektkontoret i Malmö.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, vilket är av B-anslags natur,

har icke till någon del tagits i anspråk.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med samma

belopp som det av 1941 års riksdag anvisade anslaget eller 555 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har bgggnadsstgrelsen i

skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid

hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kronor

för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till

tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning.

Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att det numera

icke ansåges nödvändigt att lantmäterikontoret flyttade från sina nuvarande

lokaler, enär postverket fått sitt lokalbehov tillgodosett genom påbyggnad av

posthusbyggnaden. Detta förhållande gjorde, att den planerade tillbyggnaden

kunde helt avses för länsstyrelsens och denna närstående institutioners

behov.

Därefter anför byggnadsstyrelsen.

Till belysning av detta lokalbehov kan nämnas, att för närvarande för

landskontoret, landsfogden, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret förhyras

lokaler på skilda ställen i staden med en sammanlagd golvyta av 1 076

kvadratmeter, utan att dessa lokaler ändå äro tillräckliga eller fullt lämpliga

för sina ändamål. Härtill kommer, att genom den ifrågasatta omorganisationen

av civilförsvaret ett ytterligare lokalbehov inom kort kan förväntas

uppkomma, varjämte vägförvaltningen väntas få ett stegrat behov av utrymmen,

så snart normala förhållanden åter inråda.

Länsarkitektkontoret i Malmö har på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört

en överarbetning av sitt tidigare avgivna förslag med hänsyn tagen till länsstyrelsens

utvidgade lokalbehov. Det nya förslaget upptager en utökning av

landsstatshuset genom uppförande av två flygelbyggnader örn två våningars

höjd. Med utgångspunkt från nu tillämpad utrymmesstandard skulle dessa

flygelbyggnader för att motsvara det aktuella behovet givas en längd av 48

liihunq lill riksdagens protokoll 191b. 1 samt. Sr 281. lii

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chejen.

meter. För tillgodoseende av det väntade utrymmesbehovet har emellertid

flyglarnas längd i förslaget angivits till 58 meter. Sålunda uppkomna reservutrymmen

kunna, i den mån de icke för tillfället strängt erfordras för länsstyrelsens

räkning, upplåtas till andra statliga institutioner eller uthyras.

Lokalerna i landsstatshuset skulle efter tillbyggnaden i huvudsak disponeras

på så sätt, att landskansliet inrymmes i de två översta våningarna i

huvudbyggnaden samt i en del av andra eller eventuellt första våningen.

Landskontoret skulle erhålla lokaler i återstoden av huvudbyggnaden och i

större delen av den norra flygelbyggnaden, under det att för vägforva!dungen,

länsarkitektkontoret och landsfogden skulle beredas utrymmen i den södra

flygeln, varjämte en vaktmästarbostad skulle förläggas dit.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig bestämt anse det vara mera ändamålsenligt

och i längden mera ekonomiskt att i ett sammanhang utbygga flyglarna än

att nu endast tillgodose det aktuella behovet för att sedan, kanske redan inom

ett eller två år, utföra ytterligare tillbyggnad.

Den av styrelsen angivna kostnadssumman, 850 000 kronor, vari ingå kostnaderna

för vissa ombyggnadsarbeten inom det nuvarande landsstatshuset,

hava av byggnadsstyrelsen allenast preliminärt beräknats.

Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län

och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så

snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget

har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu

icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbetats,

fastställa ritningar för företagets utförande.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnadsföretag

kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande

budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta synes

böra upptagas å allmän beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å allmän,

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag:

av .................................... kronor 850 000.

[25.] Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Efter därom i propositionen

nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av

850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i Göteborg.

Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000- kronor uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begränsades

på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igångsättande

aktuella behoven tillgodosågos.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

243

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbeliov icke kunde

tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den

2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande

ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av

sjätte huvudtitelns utredningsanslag.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för

ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden

numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive markkostnader.

Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göteborg

i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken

tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den

därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset.

Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den planerade

tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till utförande

med hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov

som till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den

närmaste framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av

civilförsvaret skulle genomföras.

Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill Departements1940

års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till utrymmesbehovet chefen.

för den nya statliga vägorganisationen samt för den utökade taxeringsorganisationen.

Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län av den

storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås utan

en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även för de

ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas uppkomma

under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag.

Den besparing av 155 000 kronor, som uppkommit å det för budgetåret

1940/41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande under nästa

budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet torde

därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet. Beloppet

torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 590 000.

[26.] Nybyggnad för lantmiitcrikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen

i Vänersborg, Å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 har

riksdagen anvisat ett reservationsanslag (B) av 620 000 kronor till nybygg
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nåd för Iantmäterikontoret i Vänersborg. Byggnaden, som avsetts att uppföras

å norra delen av kvarteret Palmen, har planerats för Iantmäterikontoret, vattendomstolen,

länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt vissa delar av

länsstyrelsen. Vänersborgs stad har förbundit sig att utan vederlag till staten

avstå den för byggnaden erforderliga tomtmarken under förutsättning att vattendomstolens

kansli under en tid av omkring 25 år bleve förlagt till staden.

Efter förslag i propositionen 1942: 179, till vilken jag här torde få hänvisa,

anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 till Om- och tillbyggnad av länsresidenset

i Vänersborg ett reservationsanslag av 180 000 kronor, varjämte

riksdagen medgav att för samma ändamål finge av nyssnämnda för budgetåret

1940/41 anvisade B-anslag tagas i anspråk ett belopp av 330 000 kronor.

Enligt den lösning av byggnadsfrågan, som detta förslag innehar, skulle vid

länsresidenset uppföras två flygelbyggnader, i vilka bland annat länsarkitekt - kontoret och vägförvaltningen skulle inrymmas, medan nybyggnaden i kvarteret

Palmen skulle avses endast för lantmäterikontor och vattendomstol. En sålunda

begränsad byggnad beräknades draga en kostnad av 290 000 kronor,

vilket belopp också kvarstår å det för budgetåret 1940/41 anvisade B-anslaget

å 620 000 kronor. Huvudritningar till nybyggnaden i kvarteret Palmen

äro för närvarande under utarbetande.

Örn- och tillbyggnaden av länsresidenset är för närvarande under utförande.

För ändamålet hava ställts till byggnadsstyrelsens förfogande dels nyssnämnda

belopp av 180 000 kronor och 330 000 kronor, dels ock 65 000 kronor

av ett för budgetåret 1943/44 anvisat investeringsanslag. Samtidigt pågå

vissa inredningsarbeten för anordnande inom residenset av lokaler för länsstyrelsens

taxeringsavdelning, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen bemyndigats

taga i anspråk 10 000 kronor av sistnämnda anslag ävensom 40 000

kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade

reservationsanslaget till lokaler för taxeringsavdelningar för vissa länsstyrelser.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22. kommunikationsdepartementet

nr 10) uppförande i investeringsreserven av ett anslag av 350 000 kronor till

nybyggnad av lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg.

Enligt vad jag inhämtat bar beloppet avsetts, förutom såsom ersättning

för förenämnda anslagsbelopp av 290 000 kronor, jämväl för att

möjliggöra någon ökning av byggnaden för tillgodoseende av länsstyrelsens

behov.

I skrivelse den 20 april 1944 har nu byggnadsstyrelsen föreslagit, att i

kvarteret Palmen skulle uppföras såväl den tidigare planerade byggnaden för

lantmäterikontor och vattendomstol som ytterligare en byggnad av samma

storlek för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov.

Länsstyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i skrivelse den 17 april

1944 anmält, att de för vägförvaltningen avsedda lokalerna i flygelbyggnaden

Vore otillräckliga, varför vägförvaltningen måste disponera även de utrymmen,

som avsetts för landsfogden. För denne måste således andra lokaler

anskaffas. Härtill komme, framhåller byggnadsstyrelsen, att ytterligare lokal
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 281-

245

behov torde uppkomma för länsstyrelsens del genom den föreslagna omorganisationen

av civilförsvaret. Dessa lokalbehov kunde icke tillgodoses

inom de under uppförande varande flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill

och då ytterligare bebyggelse på residenstomten icke kunde äga runi, syntes

den planerade nybyggnaden i kvarteret Palmen böra utökas till att även omfatta

antingen lokaler för länsstyrelsens eget behov eller lokaler för vägförvaltningen.

Byggnadsstyrelsen, som funnit sig icke för närvarande böra utarbeta detaljerade

förslagsritningar till den sålunda föreslagna ytterligare bebyggelsen

i kvarteret Palmen, har beräknat kostnaderna för denna till samma belopp

som för den tidigare beslutade byggnaden inom samma kvarter eller till

290 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, afl för den händelse

vissa lokaler i nybyggnaderna icke omedelbart skulle behöva utnyttjas

för statsverkets räkning, dessa kunde tills vidare uthyras.

Det för uppförande av nybyggnad för vattendomstol och lantmäterikontor Departement)- i kvarteret Palmen i Vänersborg avsedda beloppet av 290 000 kronor av det thelen.

för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget lill nybyggnad, för lantmäterikontor

i Vänersborg kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande

budgetår. Uppförande av denna byggnad, för vilken huvudritningar

äro under utarbetande, bör enligt min mening komma till stånd så snart

detta med hänsyn till tillgången på material och arbetskraft blir möjligt.

För ändamålet lärer därför böra, i stället för det nämnda anslagsbeloppet, å

allmän beredskapsstat II uppföras ett nytt anslag å samma belopp. Till förslaget

örn uppförande av ytterligare en liknande byggnad avsedd närmast

för länsstyrelsens eller vägförvaltningens behov torde slutlig ställning på utredningens

nuvarande stadium icke kunna tagas. Med hänsyn till de av

byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig emellertid böra föreslå uppförande

av medel för ändamålet å beredskapsstat III.

Hemställan härom gör jag under nästföljande punkt.

Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol

i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat II

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 290 000.

[27.] Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. Under åberopande av

vad som anförts under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

ali lill Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................. kronor 290 000.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

[28.] Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Genom beslut den 21

juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att av reservationsanslaget

till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. taga i

anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i fråga om beredande

av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län ävensom beträffande

uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet.

Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Mariestad

att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942

överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret

utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset, innebärande i huvudsak

uppförande av två flygelbyggnader, av vilka den västra skulle inrymma lokaler

för länsstyrelsen, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret och den

östra lokaler för lantmäterikontoret. I skrivelsen framhöll länsstyrelsen, att

den funne förslaget lämpligt men att det på dåvarande stadium icke vöre

möjligt att med större grad av säkerhet yttra sig om det framtida lokalbehovet

beträffande särskilt taxerings- och uppbördsväsendet samt vägorganisationen.

Sedan förslaget underställts lantmäteristyrelsen, förklarade sig

denna i skrivelse den 9 december 1942 i stort sett icke hava något att erinra

mot förslaget.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande ändamål

för en beräknad kostnad av 600 000 kronor.

I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budgetåret

1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m.

måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa

på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landsstatshuset jämte ändringsarbeten

inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikontorsbyggnad.

I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.

Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann

byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önskvärd

i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga

stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden.

Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två alternativa

förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den

26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande.

Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom vägväsendets

förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utökning

uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och densamma

närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den

ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lokalutrymmen,

som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalförläggning.

Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en representant

för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokalbehov

måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena

utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minskningen

av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

247

möjlig. En flygelbyggnad av den av länsarkitekten föreslagna storleken

måste tvärtom nu anses för knappt tilltagen, varför en överarbetning av länsarkitektens

förslag igångsatts i avsikt att få ett bättre utnyttjande av rumsenheterna

inom den nuvarande landsstatsbyggnaden samt en ändamålsenlig

avvägning av flygelbyggnadens storlek.

Länsarkitekten har nu till byggnadsstyrelsen inkommit med ett sålunda

omarbetat förslag. Enligt förslaget skulle tillbyggnaden av landsstatshuset

göras i form av en vinkelrätt mot gatan förlagd flygelbyggnad av två våningars

höjd och direkt förbunden med landsstatshusets östra ända. I flygelbyggnaden

skulle plats beredas för länsarkitektkontoret och vägförvaltningen

samt för vissa av länsstyrelsens avdelningar. Vidare avser förslaget

vissa ändringsarbeten inom den nuvarande landsstatsbyggnaden.

Lantmäterikontorsflygeln är avsedd att uppföras såsom en helt fristående

byggnad, placerad utmed gatan omedelbart väster om landsstatshuset. Härigenom

hållas möjligheterna öppna att å tomten uppföra ytterligare tillbyggnader

till landsstatshuset.

Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens förslag

endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emellertid

funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt

tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en

nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Härför erfordrades,

att den föreslagna, för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden utökades

med omkring 20 meter mot nordost. Därest sålunda tillkomna reservlokaler

icke omedelbart skulle behöva utnyttjas för statsverkets räkning,

kunde de tills vidare med ekonomisk fördel uthyras.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig finna det vara av behovet påkallat, att

förslaget i dess helhet snarast möjligt kommer till utförande. Därest detta av

statsfinansiella eller andra skäl icke skulle kunna åstadkommas, borde enligt

styrelsens mening i första hand den för länsstyrelsen avsedda flygeln

samt ändringarna inom landsstatshuset komma till stånd. I andra hand borde

lantmäterikontorsbyggnaden uppföras.

Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till Departementsförevarande

ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslut- Zieten.

ning till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för länsstyrelsen

i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag

mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda

byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde

vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och

vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upplagas å beredskapsstat

lil. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad lill landsstatshuset i Mariestad å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................. kronor 780 000.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[29.] Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med åberopande av vad under

nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag,

av .................................... kronor 325 000.

[30.] Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. In
vesteringsutredningen

upptager (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

23) i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 uppförande av oljeförråd

och siloanläggning vid statens väginstitut för en kostnad av 20 000 kronor.

Detta förslag grundar sig på uppgifter, som lämnats utredningen från institutet.

I skrivelse den 22 april 1944 har statens väginstitut under erinran härom

meddelat, att institutet vid fortsatt prövning funnit, att ett genomförande av

förslaget i oförändrat skick skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad av

institutets huvudbyggnad. Då behov av sådan utbyggnad funnes, hade institutet

uppgjort två alternativa förslag med hänsyn härtill. Det ena förslaget

innebure, att en såsom grovlaboratorium avsedd flygelbyggnad i en våning

skulle uppföras samt siloanläggningen utföras i byggnadens baksida.

Kostnaden härför hade institutet beräknat till 60 000 kronor. Det andra alternativet

innebure, att allenast sprängningsarbeten skulle utföras till den

planerade byggnadens baksida, där siloanläggningen skulle uppföras. Kostnaden

skulle enligt detta förslag stanna vid 30 000 kronor.

Väginstitutet framhåller, att behovet av siloanläggningen vore mycket

stort. För prövning och undersökningar av beläggningar och beläggningsmaterial

erfordrades jämförelsematerial av samma beskaffenhet. Fördenskull

behövdes lager eller upplag av olika stenmaterial, grus, sand, singel, makadam

m. m. av olika storlekar. Emellertid vore institutets tomt så liten, att

sådana upplag icke kunde anordnas utomhus. Ä andra sidan vore tomtens

beskaffenhet lämpad för en siloanläggning.

Väginstitutet framhåller vidare, att ett starkt behov av en utvidgning av

institutets lokaler med ett grovlaboratorium förelåge. Bland annat vore institutets

nuvarande siktlaboratorium för litet för den ökade verksamhet, som

förutsåges beträffande de vid institutet bedrivna grusinventeringarna. Det

skulle vara till stor fördel med en särskild byggnad för mer gröva laborationer,

för siktning, stensågning, stenkrossning m. m. i direkt sammanhang med

siloanläggningen.

Statens väginstitut hemställer under åberopande av det anförda om anvisande

för nästa budgetår av ett anslag av 60 000 kronor för uppförande av

grovlaboratorium och siloanläggning eller, i andra hand, av 30 000 kronor

för utförande av enbart siloanläggning.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

249

Samråd i nu förevarande byggnadsfråga har enligt vad jag inhämtat skett Departementsmellan

väginstitutet och byggnadsstyrelsen, varvid befunnits lämpligt, att ehelenden

föreslagna siloanläggningen anordnas på sådant sätt, att uppförandet av

ett grovlaboratorium icke hindras. Båda ändamålens tillgodoseende är av

den betydelse för väginstitutets verksamhet, att jag finner medel böra beräknas

för dem å allmän beredskapsstat. Hinder möter givetvis icke att, om

så befinnes lämpligt, låta anstå med uppförande av laboratoriet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens

väginstitut å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................ kronor 60 000.

Fonden för förlag till statsverket.

[31.] Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. I propositionen

nr 187 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit anvisande av

6 190 000 kronor till förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

Av detta belopp hava 4 700 000 kronor beräknats för byggnader.

I investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

har investeringsutredningen (s. 135 i betänkandet) upptagit garage- och förrådsbyggnader

m. m. med en beräknad anläggningskostnad av 500 000 kronor.

Utredningen föreslår, att nämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat

under förevarande rubrik.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för våg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................. kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

251

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. På förslag av

Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 anvisade 1941 års riksdag (skriv, nr

25) till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning ett reservationsanslag

(B) av 100 000 kronor, med vilket belopp skulle bestridas kostnaderna

för uppförande av personalbostäder vid två gränsposteringar i Norrbotten.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande upptagit förevarande byggnadsändamål

men med hänsyn till inträdd prisstegring beräknat kostnaderna

till 60 000 kronor per postering. I

I stället för förenämnda B-anslag torde å beredskapsstat III för budget-Departementsåret

1944/45 böra anvisas medel för byggnader vid två posteringar. Med hän- cAe/«"- syn till prisstegringen torde emellertid beloppet böra böjas från 100 000 till

120 000 kronor.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av ............kronor 120 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

253

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

jEcklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler nedan angivna,

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/

45 och yttrar därvid följande.

Statens allmänna fastighet sfond.

[1.] Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I skrivelse den 3 juni 1942

framlade byggnadsstyrelsen förslag till beredande av ökade lokaler för kungl,

biblioteket. Förslaget avsåg dels ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden

i Humlegården i Stockholm för en kostnad av 480 000 kronor,

dels ock uppförande av en nybyggnad för biblioteket å tekniska högskolans

gamla tomtområde inom kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm för

en kostnad av 625 000 kronor.

I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början redogjort för hittills

planerade och genomförda örn- och tillbyggnader av kungl, bibliotekets byggnad

samt därefter i detalj redovisat de nu föreliggande bristerna. Härvid

har styrelsen särskilt framhållit, att såväl de disponibla arkivutrymmena som

framför allt arbetsutrymmena för personal och forskare vore helt otillräckliga

för en institution av kungl, bibliotekets omfattning. Vad beträffar

sättet för lösningen av bibliotekets lokalfråga, har styrelsen framhållit,

att styrelsen av olika skäl icke kunde förorda en tillbyggnad av

nuvarande biblioteksbyggnad. Enligt moderna principer borde storbibliotek

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

planeras i form av huvudbyggnader av måttlig höjd för administrations- och

forskningslokaler med därtill anslutna s. k. boktorn, vilka vid behov kunde

påbyggas. Ett lämpligt tomtområde för uppförande av ett bibliotekskomplex

efter angivna principer vore tekniska högskolans nuvarande tomtområde vid

Drottninggatan. Då denna tomt emellertid för närvarande icke vore disponibel

för här förevarande ändamål, borde flyttningen verkställas i etapper.

Detta skulle lämpligen kunna ske på så sätt, att å tekniska högskolans gamla

tomt uppfördes ett boktorn för kungl, bibliotekets tidningssamling, vilken

genom sin snabba tillväxt beredde biblioteket stora svårigheter.

I fråga örn den föreslagna ombyggningen av kungl, bibliotekets nuvarande

byggnad har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Ett ökat hyllutrymme inom den nuvarande byggnaden åstadkommes genom

dels att inom den nu oinredda övre delen av mittpartiet anordnas två

bokmagasinsbottnar och dels att hylluppställningen i de nuvarande magasinen

göres tätare. I övrigt anordnas nya hissar och även i viss utsträckning

nya trappor. Inom mittpartiets nedre våningar vidtagas en del ändringar i

den nuvarande byggnadsstommen för erhållande av samlade utrymmen för

låneexpeditionen. I västra flygelns nedre delar iordningställes en hörsal med

biutrymmen och till våningen 1 trappa upp förläggas arbetslokaler samt bostad

för expeditionsvakten. Durkplåtsbottnarna i bottenvåningen väster örn

mittpartiet borttagas och ett nytt betongbjälklag inlägges, varigenom t\å för

tjänsterum lämpliga våningar erhållas. Övriga ändringsarbeten i byggnadens

inre ingripa icke i den befintliga byggnadsstommen utan bestå i uppsättande

av nya mellanväggar m. m.

Kostnaderna för en ombyggnad av kungl, bibliotekets byggnad i enlighet

med det sålunda upprättade skissförslaget hava preliminärt beräknats till

450 000 kronor. Därest befintliga oskyddade järnkolonner för vinnande av

ökat brandskydd skola kring- eller igjutas med betong, vilken åtgäid förordas

av riksbibliotekarien, tillkommer en ytterligare kostnad av 30 000 kronor.

I de sålunda angivna beloppen hava emellertid icke medtagits kostnader

för nya bokhyllor. Därest sådana bokhyllor redan från början skola anskaffas

i den utsträckning, som å ritningarna angives, skulle detta betinga

en kostnad, som kan beräknas till omkring 200 000 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena anföres i styrelsens

skrivelse följande.

Ett genomförande av ombyggnadsförslaget innebär att kungl, biblioteket

skulle för en förhållandevis låg kostnad få sitt lokalbehov tillgodosett för en

tid, som enligt riksbibliotekariens mening kan beräknas till 10 å 12 år. Inom

denna tidrymd kan emellertid, såsom ovan framhållits, kungl, bibliotekets

lokalfråga icke tänkas vinna sin slutliga lösning genom bibliotekets överflyttning

i dess helhet till kvarteret Vega. För ett tillgodoseende av kungl,

bibliotekets lokalbehov intill dess detta kan ske måste förutsättas att det

som ett första led i en fullständig nybyggnad för kungl, biblioteket föreslagna

tidningsbiblioteket kommer till utförande. Därest emellertid av stafsfinansiella

skäl icke både det nya tidningsbiblioteket och ombyggnaden av

den nuvarande biblioteksbyggnaden nu kunna komma till utförande, bör

ombyggnaden givas företräde och tidningsbiblioteket alltså få anstå några år.

Byggnadsstyrelsens förslag har granskats av 1910 års civila bgggnaclsutredning,

som i utlåtande den 29 januari 1943 förklarat sig ha funnit det föga

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

255

välbetänkt, att det av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnadsföretaget

nu bomme till utförande, i synnerhet som förläggningen av en framtida

byggnad för kungl, biblioteket i dess helhet till kvarteret Vega torde böra

närmare studeras, innan tomten i fråga foges i anspråk för delar av anläggningen.

Vad åter beträffar ombyggnadsförslaget, har civila byggnadsutredningen

med hänsyn till lokalernas karaktär av provisorium ifrågasatt

vissa inskränkningar i de föreslagna byggnadsåtgärderna medförande en

kostnadsbegränsning av 35 000 kronor.

Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Markelius,

har i särskilt avgivet yttrande föreslagit ett begränsat genomförande av

det av byggnadsstyrelsen framlagda ombyggnadsförslaget efter riktlinjer, som

i vissa avseenden avvika från de av 1940 års civila byggnadsutredning föreslagna.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen nied överlämnande av skissritningar till

ombyggnad av kungl, biblioteket i skrivelse den 30 juli 1943 framlagt förnyad

utredning beträffande ett begränsat genomförande av styrelsens ombyggnadsförslag

enligt de av Markelius angivna riktlinjerna. Byggnadsstyrelsen

har tillika gjort framställning örn anvisande av medel till byggnadsföretaget.

Det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda ombyggnadsförslaget skiljer

sig från de tidigare upprättade huvudsakligen däri att kungl, bibliotekets

västra flygel lämnats helt orörd av ombyggnadsarbetena. Detta har möjliggjorts

genom att hörsalen, som minskats till att rymma 117 platser mot tidigare

avsedda 258, förlagts till östra delen av mittbyggnadens övre våning.

Vidare har i det omarbetade förslaget vissa omgrupperingar och beskärningar

av de till mittbyggnadens västra del förlagda tjänsterummen vidtagits, varjämte

maskinistbostaden flyttats till den östra flygelns övre källarvåning.

Slutligen har i det omarbetade förslaget icke medtagits några åtgärder för

inredande av bokmagasin inom mittpartiets vindsvåning. Efter genomförandet

av den i det omarbetade förslaget sålunda avsedda begränsade ombyggnaden

skulle kungl, bibliotekets byggnad bereda plats för 42 450 hyllmeter.

Kostnaderna för genomförandet av det omarbetade förslaget har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 425 000 kronor, inberäknat kostnaderna för

kringgjutning av järnkonstruktioner men oberäknat kostnaderna för hyllinredning.

Då emellertid byggnadsstyrelsen funnit vad riksbibliotekarien anfört beträffande

angelägenheten att inreda ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning

vara värt beaktande, har styrelsen föreslagit, att det härför erforderliga brandsäkra

bjälklaget redan från början kommer till utförande. Då kostnaden härför

beräknas till 15 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för ombyggnaden

uppgå till 440 000 kronor.

.Tåg är icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga Departement!- ställning till spörsmålet, huru kungl, bibliotekets byggnadsfråga lämpligen chelenbör

lösas på längre sikt. Ett sådant ställningstagande synes mig ej heller för

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

närvarande påkallat. En ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden

i enlighet med byggnadsstyrelsens i utlåtande den 30 juli 1943 framlagda

förslag synes nämligen erbjuda en tillfredsställande lösning av bibliotekets

lokalfråga för ett flertal år framåt, varför jag förordar, att sistnämnda arbete

kommer till utförande. Mot den av byggnadsstyrelsen för ifrågavarande

ombyggnadsföretags genomförande beräknade kostnadssumman, 440 000 kronor,

har jag icke funnit anledning till erinran.

Medel till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på

den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på

allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 440 000.

[2.] Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar,

entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades

för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 4 000 kronor. Därjämte upptogs

på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på allmän

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 91 000 kronor

till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet

verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:275 (s. 272 ff.).

I propositionen nr 2 till 1941 års lagtima riksdag (s. 290 f.) föreslog Kungl.

Majit riksdagen att till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av lil 000 kronor.

Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand upplyst kunde kostnaderna för

byggnadsföretaget nämligen i december 1940 beräknas till inalles 115 000

kronor, varav 4 000 kronor tidigare anvisats. Riksdagen anvisade det äskade

B-anslaget.

I skrivelse den 25 april 1942 har civila byggnadsutredningen anfört:

De föreslagna ombyggnads- och installationsarbetena ha närmast karaktär

av renovering och modernisering och omfatta endast i obetydlig mån egentliga

byggnadsarbeten. Under sådana förhållanden och då utredningen icke

anser sig kunna ingå i ett bedömade av lämpligheten av de skilda inred - ningsdetaljerna, har utredningen inskränkt sig till att pröva skäligheten av

de beräknade kostnaderna för arbetenas genomförande. Utredningen har

därvid kommit till den uppfattningen, att kostnaderna böra begränsas till

det år 1940 till 115 000 kronor beräknade beloppet. Sedermera inträdd prisstegring

synes kunna kompenseras genom viss förenkling i materiel och utförande.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har den 13 juni 1942 hemställt,

att reservationsanslaget (B) å lil 000 kronor måtte få omedelbart disponeras

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

257

och ifrågavarande byggnadsarbeten således igångsättas. Kanslern har understött

denna hemställan.

lnstitutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har i yttrande den 26 maj

1942, under framhållande av nu föreliggande olägenheter, understrukit, att

huvudsyftena med de föreslagna arbetena vore att erhålla förbättrad ventilation,

att genom uppdelning av vissa onödigt stora rumsutrymmen samt ändrad

disposition av vissa lokaler uppnå till storlek och läge lämpligare arbetsutrymmen

samt att förbättra den fasta laboratorieutrustningen, i vilka avseenden

för närvarande ytterst otillfredsställande förhållanden rådde.

Det har länge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna Departement*

i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som hittills chefen.

uppförts för ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har ombyggnadsplanen

ännu icke genomförts. Till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag,

som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda planen

för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde anslag

böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Enligt

vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen torde även med

beaktande av möjligheterna till förenkling i materiel och utförande medelsbehovet

för byggnadsföretagets utförande med hänsyn till den höjda prisnivån

för materiel och arbete numera icke kunna beräknas till lägre belopp

än 140 000 kronor. Jag förordar, att anslaget uppföres med detta belopp. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 140 000.

[3.] Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset

i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet vid

universitetet i Uppsala hemställde kanslern för rikets universitet år 1941, att

för utvidgning av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala

måtte anvisas ett anslag av 118 000 kronor. Framställningen var grundad

på en skiivelse fran medicinska fakulteten i Uppsala, vari framhölls bland

annat följande.

Vid en år 1939 företagen undersökning hade konstaterats, att den stora

besöksfrekvensen vid poliklinikerna förorsakade de hjälpsökande olägenheter

* f°rm av lång väntetid, särskilt på medicinska, kirurgiska och barn
poliklinikerna.

Antalet patienter på dessa kliniker hade under tiden 1925_

1938 stigit från 9 126 till 20 144 eller med mer än det dubbla.

På anmodan av sjukhusdirektionen hade arkitekten G. Birch-Lindgren

utfört preliminära ritningar för en tillbyggnad utefter poliklinikhusets norra

lasad, vilken skulle innehålla dels behövligt utrymme för trappa och hiss

dels också lokaler för de tre till byggnaden förlagda poliklinikerna.

Enligt detta förslag skall hela den östra halvan av bottenvåningen disponeras

av medicinska polikliniken. Härigenom vinnes ett antal undersök
B

Utäng till riksdagens protokoll 7,9//.}. / samt. Nr 281. 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements
hefen.

ringsrum tillräckligt för att de på denna poliklinik verksamma läkarna ej

skola hindras i sitt arbete genom att vänta på ledigt utrymme. Den kirurgiska

polikliniken, i bottenvåningens andra halva, vinner dels ett mindre

labox-atorium, dels ytterligare ett undersöknings- och behandlingsrum.

Barnpolikliniken erhåller genom förflyttningen till övre våningen rymliga

lokaler, tillräckliga såväl för den vanliga polikliniken för sjuka harn

som för den nystartade barnavårdscentralen.

I källarvåningen ha inrymts välbehövliga omklädningsrum för personal

och arkivrum för poliklinikjournaler m. m.

De år 1939 verkställda kostnadsberäkningarna slutade på en summa av

215 000 kronor.

Sedan en förhandlingskommitté, bestående av representanter för universitetet

och landstinget, tagit del av utav direktionen verkställd utredning rörande

byggnadsföretaget, och överläggningar ägt rum rörande de grunder,

efter vilka bidrag till byggnadsarbetet borde utgå, beslöt kommittén för sin

del föreslå tillämpning jämväl å det ifrågavarande byggnadsföretaget av

den hittills brukade hälftendelningen av universitetets och landstingets gemensamma

byggnadskostnader för sjukhuset. Kommittén hemställde tillika

hos den medicinska fakulteten att snarast möjligt göra vederbörlig framställning

om utverkande av statsanslag med hälften av det hämera beräknade

kostnadsbeloppet 236 000 kronor.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har meddelat, att landstinget

anvisat anslag för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, samt framhållit

angelägenheten av att lokalförhållandena inom huvudpolikliniken förbättras.

Byggnadsstyrelsen har den 18 februari 1944 framlagt nya av arkitekten

Birch-Lindgren utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar. Enligt detta

förslag skulle kostnaderna uppgå till 281 000 kronor, varav ett belopp av

16 000 kronor avser möbler och diverse inredning samt ett belopp av 8 500

kronor belöper på omläggning av väg jämte anordnande av parkeringsplats.

Styrelsen framhåller, att arbets- och materialpriser sedan år 1941

stigit med omkring 15 procent. I ovannämnda belopp, 281 000 kronor, lia

kostnaderna för en erforderlig ombyggnad av ventilationsanläggningen i den

befintliga byggnaden ej medtagits. Utgifterna härför torde enligt vad styrelsen

upplyst kunna bestridas av för sjukhusbyggnadernas underhåll tillgängliga

medel.

Då patientantalet vid akademiska sjukhusets huvudpoliklinik mer än fördubblats

sedan poliklinikbyggnaden tillkom, har lokalutrymmet blivit otillräckligt.

De olägenheter, som uppkomma härigenom, äro icke blott kännbara

för den hjälpsökande allmänheten utan försvåra även ett rationellt

bedrivande av den betydelsefulla poliklinikundervisningen. Genom den av

sjukhusdirektionen föreslagna utvidgningen av huvudpolikliniken skulle förbättrade

lokalförhållanden vinnas särskilt för barnpolikliniken och den därmed

förenade barnavårdscentralen, vilken senare enligt vad medicinska fakulteten

vitsordat är av stort värde för läkarutbildningen. Byggnadsförslaget

har sedermera underkastats bearbetning i förenklingssyfte. Jag finner

behovet av utvidgade lokaler vara starkt framträdande och tillstyrker, att

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition nr 281.

259

statsanslag anvisas för verkställande av om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken

i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen den

18 februari 1944 framlagda förslaget.

Kostnaderna för byggnadsföretaget lia med utgångspunkt från nuvarande

prisförhållanden beräknats till 281 000 kronor, varav ett belopp av 16 000

kronor avser möbler och annan inredning. Det har förutsatts, att landstinget

skulle bidraga med hälften och statsverket med den andra hälften av

kostnaderna i överensstämmelse med vad som brukats vid uppförande av

byggnader vid sjukhuset (jfr propositionen 1943:275, s. 14 ff.). Jag anser

mig böra biträda detta förslag. Jag förordar, att anslag nu uppföres på beredskapsstat

II för de planerade byggnadsarbetena, vilka upptagits på den

av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter m. m., med hälften av de härför

beräknade kostnaderna eller med 132 500 kronor. Anslaget torde böra utgå

under förutsättning att landstinget anslår motsvarande belopp för ifrågavarande

ändamål. Med äskande av medel till möbler och annan utrustning

torde böra anstå tills vidare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av huvud polikliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 132 500.

[4.] Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Denna institution disponerar för närvarande egen institutionsbyggnad, belägen

inom kvarteret Hyphoff i Lund.

I skrivelse den 3 maj 1938 rörande byggnadsplan för universitetet i Lund

förestlog byggnadsstyrelsen uppförande av en nybyggnad för den fysiologiska

institutionen vid universitetet, vars lokaler icke svarade mot behovet. Ät fysiologiska

institutionen skulle uppföras en nybyggnad på annan plats, varefter

den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska institutionen, vilken

vore inrymd i en i kvarteret Hyphoff belägen, otillräcklig byggnad,

skulle övertaga den nuvarande fysiologibyggnaden, och den anatomiska avdelningen

ensam disponera den nuvarande anatomisk-histologiska institutionsbyggnaden.

Genom beslut den 15 juni 1939 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att i samråd med vederbörande universitetsmyndiglieter låta uppgöra

preliminära ritningar och kostnadsförslag för uppförande av en nybyggnad

för den fysiologiska institutionen.

Med överlämnande av preliminära ritningar till nybyggnad för institutionen

i kvarteret Saxo, gjorde institutions!öreståndaren, professorn G. Kahlson,

sedermera framställning om anvisande av medel för utarbetande av fullständiga

byggnadsritningar till nybyggnaden.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I utlåtande över framställningen den 19 december 1940 anförde byggnadsstyrelsen,

att från medicinska fakultetens sida framställts önskemål örn

byggnadens förläggning till annat område än det tidigare avsedda kvarteret

Saxo, nämligen till kvarteret Vattentornet, varav en del vöre av ecklesiastik

natur (Helgonagård nr 1), en del ägdes av Lunds stad och en del vöre i enskild

ägo. Byggnadsstyrelsen ansåge, att förläggningsfrågan borde lösas, innan

medel anvisades för utarbetande av ritningar.

Större akademiska konsistoriet biträdde medicinska fakultetens ståndpunkt.

Genom beslut den 11 juli 1941 anbefallde Kungl. Maj:! 1940 års civila

byggnadsutredning att granska byggnadsritningarna till fysiologisk institution

från den förutsättningen, att den nya institutionsbyggnaden skulle förläggas

till lämplig plats inom kvarteret Vattentornet.

Sedermera förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943, att de

delar av Helgonagård nr 1, vilka vore upplåtna till universitetet i Lund, med

undantag av viss gatumark, med utgången av december 1943 skulle upphöra

att vara en kyrkofondstillgång och i stället från och med den 1 januari

1944 upptagas till redovisning å Lunds universitets delfond av statens allmänna

fastighetsfond såsom mark för universitetets byggnader m. m.

Med skrivelse den 22 december 1941 har civila byggnadsutredningen överlämnat

skissritningar till en nybyggnad för ifrågavarande institution i kvarteret

Vattentornet å mark, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni

1943 upptagits till redovisning å universitetets delfond av allmänna fastighetsfonden.

Det framlagda byggnadsförslaget upptager en byggnadslänga om tre

våningar med djurhus och hörsal med 120 platser inrymda i särskilda utbyggnader.

Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av civila byggnadsutredningen

approximativt beräknats till 600 000 kronor. Av civila byggnadsutredningens

skrivelse inhämtas bland annat följande.

För fysiologisk institution inom kvarteret Vattentornet i Lund föreligga två

olika, av arkitekten Sune Lindström upprättade ritningsförslag, av vilka

det ena, daterat den 31 december 1939, avser ett i förhållande till det ursprungliga

något reducerat progi’am. Någon kostnadsberäkning för det reducerade

förslaget i kvarteret Vattentornet är icke upprättad. För en förläggning

av institutionen till kvarteret Saxo har kostnaden, enligt vad utredningen

under hand inhämtat, för en byggnad av i huvudsak samma omfattning av

byggnadsstyrelsen beräknats till 785 000 kronor, vilken beräkning grundar sig

på priserna i augusti 1939. Med nu gällande priser kan kostnaden uppskattas

till cirka 940 000 kronor. En granskning av det reducerade förslaget i kvarteret

Vattentornet har givit utredningen den uppfattningen, att ytterligare

besparingar kunna uppnås genom uteslutande eller begränsning av vissa lokaler

samt genom förenkling i utförande och standard. Fönster och takkonstruktioner

böra förenklas och naturstensbeklädnad slopas. Därjämte vill

utredningen framhålla, att besparingar på längre sikt kunna vinnas genom

sammanförande av två institutioner, varvid föreläsningssalen med anslutna

utrymmen kunna användas gemensamt.

De av utredningen föreslagna besparingsåtgärderna medföra en minskning

av byggnadsvolymen från 9 870 till omkring 6 450 m3, det vill säga med omkring

3 400 m3, varav cirka 350 m3 hänföra sig till sänkning av rumshöjder.

Kostnadsbesparingen utgör (940 000 —- 600 000 =) 340 000 kronor.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

261

Civila byggnadsutredningens förslag har av utredningen underställts vederbörande

universitetsmgndigheter i Lund och kanslern för rikets universitet,

vilka tillstyrkt förslaget såsom grundval för definitiva ritningar, varvid

dock unversitetsmyndigheterna i Lund ansett, att hörsalen borde utökas till att

omfatta 200 platser.

Institutionsföreståndaren har sedermera i till byggnadsstyrelsen avgivet

yttrande riktat vissa anmärkningar mot byggnadsförslag^.

Det föreslagna rumsdjupet, 4,2 meter, vore alltför ringa. Verkstadsutrymmet

vore för knappt, då detta i stället för 50 m2 borde omfatta 120 m2,

enär ett centralt instrumentmakeri vore avsett att förläggas till nybyggnaden.

Lokaler för flygfysiologisk forskning hade icke medtagits i byggnadsförslaget.

Byggnadsutredningen hade utan inhämtande av institutionsföreståndarens

samförstånd uteslutit lokaler för fysiologiskt speciallaboratorium,

histologi, spektografi och fotometri. Reservutrymme i form av två

eller tre mindre standardlaboratorier saknades. Likaså saknades amanuensbostäder.

Över civila byggnadsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen den 9

mars 1944 avgivit utlåtande. Byggnadsstyrelsen, vilken såsom sakkunniga

anlitat professorerna E. Abramson och U. S. von Euler, har därvid förklarat

sig icke vilja motsätta sig, att utredningens förslag lades till grund för utarbetande

av slutgiltiga ritningar till byggnadsföretaget, dock under villkor att

hörsalen gåves en ändamålsenligare placering och utformning samt att byggnadens

bredd ökades så, alt rumsdjupet i samtliga laboratorier uppginge till

omkring 5 meter mot av civila byggnadsutredningen föreslagna 4,2 meter.

Styrelsen har anfört bland annat:

Styrelsen har icke funnit någon berättigad erinran kunna framställas mot

själva planläggningen av byggnadsföretaget sådan denna skett inom ramen

för de föreslagna utrymmena i civila byggnadsutredningens förslag, utom

vad beträffar hörsalen, vars utformning och placering i planen är olämplig.

Emellertid kan rättelse i detta avseende göras vid utarbetandet av de slutgiltiga

ritningarna.

Den mest vägande erinran, som enligt byggnadsstyrelsens mening kan riktas

mot förslaget, gäller det knappa omfång, som givits detsamma och som

även av de sakkunniga påtalats. Att uppföra en helt ny byggnad så knappt

tilltagen, att den ej synes fullt tillfredsställande kunna tjäna de uppgifter,

som redan föreligga, och än mindre de som vänta, kan icke varken ur vetenskaplig

eller ekonomisk synpunkt vara välbetänkt. Då emellertid universitetsmvndigheterna

synas hava godtagit förslaget vill byggnadsstyrelsen ej

för sin del avstyrka detsamma.

I vad mån det av institutionsföreståndaren påtalade förhållandet, att ett

antal speciallaboratorier uteslutits, minskar byggnadens ändamålsenlighet

undandrager sig visserligen byggnadsstyrelsens närmare bedömande, men

med hänsyn till den medicinska forskningens snabba utveckling och då några

reservlokaler för tillgodoseende av därigenom uppkommande behov icke

finnas, kan det givetvis ifrågasättas, om uteslutandet av dessa laboratorier

är förenligt med klok förtänksamhet, även om en viss besparing för närvarande

står att vinna genom en sådan åtgärd.

Vad beträffar anläggningskostnaderna, bör det av civila byggnadsutredningen

i december 1941 beräknade kostnadsbeloppet, 600 000 kronor, på

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

grund av inträffade prisstegringar ökas med 15 procent eller med 90 000

kronor. Den av byggnadsstyrelsen ovan påyrkade utökningen av byggnadens

bredd för ernående av ett rumsdjup av 5 meter, har av styrelsen beräknats

öka kostnaderna med ytterligare 30 000 kronor, varför de sammanlagda

kostnaderna för byggnadsföretaget böra beräknas till 720 000 kronor.

I likhet med myndigheterna finner jag behovet av utökade lokaler för fysiologiska,

histologiska och anatomiska institutionerna styrkt.

De av 1940 års civila byggnadsutredning framlagda skisserna synas mig

1 huvudsak vara ägnade att läggas till grund för en överarbetning av det ursprungliga,

av arkitekten Sune Lindström utarbetade byggnadsförslaget. Vissa

av de anmärkningar, som riktats mot den av byggnadsutredningen framlagda

principlösningen, synas mig dock vara av den beskaffenhet, att de icke kunna

lämnas obeaktade.

Det av byggnadsutredningen föreslagna rumsdjupet i laboratorierna, 4,2

meter, synes sålunda vara för ringa. Jag förordar därför i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag en sådan utökning av huvudbyggnadens bredd, att

rumsdjupet i samtliga laboratorier kommer att uppgå till omkring 5 meter.

Den härav föranledda kostnadsökningen har av byggnadsstyrelsen beräknats

till 30 000 kronor.

Jag finner vidare goda skäl tala för att inom nybyggnaden utrymme beräknas

för ytterligare ett antal specialrum. För ändamålet torde det, enligt vad

jag inhämtat, vara till fyllest, att huvudbyggnadens längd ökas med omkring

2 meter. Då en dylik förlängning av byggnaden även medför en utökning av

utrymmena i källarvåningen, till vilken nyssnämnda specialrum icke lämpligen

kunna förläggas, skulle härigenom behovet av utvidgade verkstadslokaler

för ett centralt instrumentmakeri utan större merkostnader bliva bättre

tillgodosett. Källarutrymmena synas emellertid böra ökas även genom att hela

utrymmet under huvudbyggnaden jämte hörsalsflygeln utgräves. Slutligen

böra medel beräknas för en varuhiss. Enligt vad jag under hand inhämtat från

byggnadsstyrelsen kan den av mig sålunda förordade jämkningen av byggn

a d s p r o g r a m m et beräknas medföra en kostnadsökning med ytterligare omkring

65 000 kronor.

Med anledning av institutionsföreståndarens förslag örn inrymmande av

lokaler för flygfysiologisk forskning i den planerade nybyggnaden får jag

erinra, alt frågan om den fiygmedicinska forskningens ordnande är föremål

för utredning av en statlig kommitté. I avbidan på resultatet av denna utredning

är jag icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om beredande

av lokaler i institut! on.sbyggn a den för ifrågavarande forskningsgren.

Därest utredningen skulle föranleda framläggande för riksdagen av förslag

om förläggande till institutionsbyggnaden av lokaler för den flygfysiologiska

forskningen, torde, enligt vad jag inhämtat, ur byggnadsteknisk synpunkt

hinder icke möta mot att tillgodose ett dylikt lokalbehov genom tillbyggnad

av institutionsbyggnaden. Jag förutsätter, att vid uppgörandet av huvudritningar

till sistnämnda byggnad de justeringar vidtagas, som kunna visa sig

erforderliga för underlättande av en sådan lösning av denna lokalfråga. Här
-

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 281.

263

vid bör även beaktas vad av byggnadsstyrelsen anförts angående hörsalens

utformning och placering.

Kostnaderna för en nybyggnad, uppförd i enlighet med byggnadsutredningens

förslag, lia i december 1941 beräknats till 600 000 kronor. På grund

av sedermera inträffade prishöjningar bör detta belopp i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag ökas med 15 procent eller med 90 000 kronor och med

hänsyn till av mig förordade ändringar i byggnadsförslaget med ytterligare

(30 000 + 65 000 =) 95 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget

lior sålunda beräknas till (600 000 + 90 000 + 95 000 =) 785 000 kronor.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits

på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga

husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör uppföras på allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av................ kronor 785 000.

[5.] Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet.

Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en personlig

professur i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband därmed

byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till

Alnarps lantbruksinstitut. Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av professuren,

år 1925 tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyttades

institutionen till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med

överflyttningen förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad bereda

ärftlighetsinstitutionen samma utrymme och arbetsmöjligheter som i

Akarp. Detta åtagande gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från professuren.

Enligt Kungl. Marits beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag

till föreningen gäller såsom villkor för statsbidragets åtnjutande, bland annat,

att föreningen kostnadsfritt på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen

upplåter erforderliga lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jämväl

bostadsrum för kvinnligt vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller försöksjord

och bekostar dess skötsel ävensom avlönar nämnda biträde.

År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i

ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit

provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har

emellertid framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutionen

för ärftlighetsforskning.

Beträffande behovet av nya lokaler för institutionen för ärftlighetsforskning

har institutionsföreståndaren, professorn A. Muntzing, anfört

bland annat följande.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Den nuvarande, i utsädesföreningens institutionsbyggnad inrymda ärftlighetsinstitutionen

omfattar ett laborationsrum med arbetsplats för cirka 4

personer, två sorteringsrum, bostad för vaktmästarbiträde, ett bostadsrum för

den praktiske assistenten, ett runa för verktyg och annan fältteknisk utrustning,

utrymme för skördat material i utsädesföreningens planthail samt något

utrymme i ett av utsädesföreningens växthus.

Dessa lokaler ha visat sig synnerligen otillräckliga och ha dessutom den

olägenheten, att de ligga strödda i helt olika delar av utsädesföreningens institutionsbyggnad.

Vidare har antalet studenter i ärftlighetslära under de sista åren visat en

stark tendens till ökning.

Av olika skäl bör institutionen överflyttas till Lund. Den numera starkt

ökade undervisningen bör sålunda förläggas dit, eftersom studenterna i allmänhet

samtidigt med studierna i ärftlighetslära bedriva studier vid andra

naturvetenskapliga institutioner i Lund. En förläggning till Lund av ärftlighetsinstitutionen

möjliggör allsidig och obunden teoretisk forskning, vilket

i längden torde vara värdefullare även för ämnets praktiska tillämpningar

på växt- och djurförädlingens område än en institution, som är alltför direkt

knuten till praxis och som kan befaras bli dominerad av växtförädlingsintressena.

De lokaler, som ärftlighetsinstitutionen disponerar i den gamla och synnerligen

skröpliga f. d. kemiska institutionen i Lund, kunna endast betraktas

som ett rent provisorium, som kan fungera tills den nya institutionen kommit

till stånd.

Ehuru sålunda en rent teoretiskt arbetande ärftlighetsinstitution i Lund

måste komma till stånd, bör denna givetvis etablera ett så effektivt samarbete

som möjligt med växtförädlingen. Institutionen i Lund bör därför kompletteras

med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen

bör upplåta nödiga lokaler.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening har tillstyrkt ärftlighetsinstitutionens

förflyttning till Lund.

Under år 1938 yppade sig möjlighet att till uppförandet av en ny institutionsbyggnad

i Lund erhålla bidrag från The Rockefeller Foundation. Med

anledning härav medgav kanslern för rikets universitet den 9 augusti 1938,

att till bekostande av erforderliga ritningar, kostnadsberäkningar och övrig

utredning rörande nybyggnaden finge ur universitetets reservfond i mån av

behov utgå högst 6 000 kronor, vilket belopp dock borde återbetalas till fonden

av de medel, som framdeles kunde komma att anvisas för uppförande

av byggnaden.

Förslag till ny institution, förlagd till Lund, upprättades härefter hösten

1938 av arkitekten i byggnadsstyrelsen G. A. Stoltz i samråd med Muntzing.

Anläggningen skulle enligt förslaget omfatta institutionsbyggnad, växthus,

planthail samt bostadshus för vaktmästare och fyra andra befattningshavare.

Totalkostnaden för institutionen beräknades till 595 000 kronor, varav dock

121 300 kronor belöpte på inredning och utrustning.

Under hänvisning till detta byggnadsförslag gjorde kanslern för rikets universitet

år 1939 framställning örn anvisande av ett statsanslag av 200 000

kronor till byggnadsföretaget.

19M års civila byggnadsutredning har sedermera med utlåtande den 29

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 281-

265

oktober 1943 framlagt ett i principiell anslutning till de av Stoltz upprättade

ritningarna utarbetat mindre omfattande byggnadsförslag, som oavsett kostnaderna

för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande

kostnadsberäknats till 347 000 kronor enligt följande plan.

Institutionsbyggnad

Växthus.........

Planthall ........

Vaktmästarbostad

kronor 275 000

» 39 000

» 11000

» 22 000

Summa kronor 347 000.

I jämförelse med byggnadskostnaderna för det ursprungliga förslaget,

vilka kostnader av byggnadsutredningen ansetts numera böra beräknas till

775 000 kronor, skulle således ett belopp av (775 000—347 000=) 428 000

kronor inbesparas. I byggnadsutredningens kalkyl ingå emellertid ej kostnaderna

för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra

beträffande civila byggnadsutredningens principförslag men ansett att vid

ett vidare utarbetande av förslaget vissa detaljändringar borde företagas.

Kanslern har, under åberopande av en av större konsistoriet gjord framställning,

hemställt om anvisande av anslag för förvärv av för institutionen

erforderlig jord i närheten av Lunds stads vattentorn, utanför det stadsplanelagda

området, och för uppförande av institutionsbyggnader i enlighet med

civila byggnadsutredningens förslag. Härvid har konsistoriet lämnat en redogörelse

för möjligeterna att förvärva för institutionen erforderliga markområden.

Drätselkammaren i Lund har till civila byggnadsutredningen överlämnat

vissa uppgifter om kostnaderna för framdragande av gator, avlopps-, vatten-,

gas- och elledningar till den för ärftlighetsinstitutionen avsedda tomten

och därvid anfört, att frågan om de kostnader för berörda gator och

ledningar, som i detta sammanhang böra åvila kronan, torde böra göras

till föremål för närmare underhandlingar.

Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges u isädesförcninaDepartement»- lokaler i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har cJuifenuniversitetet

för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund.

Det synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för

institutionens behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås

fördelar för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom delta

för vårt lands försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen

år 1936 av frågan örn överförande på ordinarie stat av den dåvarande personliga

professuren i ärftlighetsforskning framhölls, alt det ifrågavarande

ämnesområdet erhållit en fast och erkänd ställning sorn en självständig

forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra discipliner

inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forsknings
-

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

områdena. Ur denna synpunkt är det välbetänkt att förlägga den nya institutionen

till Lund, varigenom ärftlighetsforskningen kan ske i nära samarbete

med de universitetsinstitutioner, vilkas verksamhet kan vara av betydelse

för densamma. Av vikt synes emellertid vara, att den värdefulla

kontakten med Sveriges utsädesförening bibehålies, och i detta syfte synes

det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen knytes en till Svalöv förlagd

filial- eller försöksstation.

I princip anser jag mig således böra förorda det av universitetsmyndigheterna

framlagda förslaget. Det torde icke vara behövligt att nu närmare

ingå på frågan örn detaljerna i fråga örn samarbetet med Sveriges utsädesförening,

som för sin verksamhet är helt beroende av bidrag från statens

sida.

För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som

framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan vederlag

överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöksfältet

måste däremot inköpas.

Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar

— av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som

förklarat sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande

2 kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jorden

kan erhållas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område

om cirka 0,8 hektar, vilket gränsar till Nyliemsbolagets område, eller ock

av ett till institutionstomten gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket

äges av Aktiebolaget Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig

att försälja erforderlig jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kommer

att erhålla för angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegelbruk

betingat sig ett minimipris av 2 kronor per kvadratmeter.

Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas

ovannämnda Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område örn cirka 3 hektar.

Därutöver torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifrågavarande

ändamål erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som

bör förvärvas, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hänsynstagande

till det slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på

frågans bedömande inverkande faktorer. Då de tillgängliga arealuppgifterna

endast äro ungefärliga och markpriset icke är definitivt bestämt, kan

anslagsbehovet icke nu med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som erfordras,

uppskattar jag till 80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra

uppföras på beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 avarkitekten

C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års

civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram,

vilket i princip har godtagits av universitetsmyndigheterna och mot vilket

byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen framställda

detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt

överarbetat förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att nybyggnaden

för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

267

-sistnämnda förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispositionen

utan att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt ökas.

Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke

funnit anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader

för erforderliga yttre ledningar, på institutionsområdet belöpande gatukostnader

eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkammaren

i Lund föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden rörande

statens kostnader för gator och ledningar. Anslag till bestridande av statens

utgifter för ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i

detta sammanhang om den reglering av vissa liknande frågor vid universitetet

i Lund, som beslöts vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och

riksdagens skrivelse nr 442). Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag,

som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda

investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter

m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45. Med hänsyn till att kostnader för planering av tomten icke

inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000 kronor, och då ur byggnadsanslaget

bör utgå ersättning till reservfonden vid Lunds universitet för

ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande av tidigare ritningsförslag

till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde beloppet

böra jämkas uppåt till 360 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels lill Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 80 000:

dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 360 000.

[6.] Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret Paradis

i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras jämväl

av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid universitetet.

Sedan viss utredning verkställts rörande möjligheterna att bygga örn den

nuvarande institutionsbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut

den 16 juli 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av utredning rörande

nybyggnad för bakteriologiska institutionen taga i anspråk högst 2 500

kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. xn.

1 .skrivelse den 7 januari 1944 har byggnadsstyrelsen med överlämnande

av skissritningar till en ny institutionsbyggnad för bakteriologiska institutio
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

lien hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av medel till upprättande

av fullständiga byggnadsritningar för ifrågavarande byggnadsföretag samt

desammas igångsättande. Det framlagda förslaget avser uppförande norr om

Tornavägen i Lund å mark, som avsetts för universitetets byggnader, av en

huvudbyggnad i två våningar, ett med denna genom täckt gång förenat stall

för försöksdjur samt en vaktmästarbostad. Förslaget har kostnadsberäknats

till sammanlagt 525 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats

till 100 000 kronor.

Beträffande den närmare utformningen av det upprättade byggnadsförslaget

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Universitetskanslern och vederbörande universitets.myndigheter i Lund lia

icke haft något att erinra mot det framlagda byggnadsförslag^.

Föreståndaren för den bakteriologiska institutionen, professorn A. Lindau,

har i skrivelse den 14 februari 1944 beträffande behovet av den föreslagna

nybyggnaden yttrat sig i ärendet.

Utredningen i ärendet ger vid handen, alt lokalförhållandena för de patologisk-anatomiska,

rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid

universitetet i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av

de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu framlagt

förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och vaktmästarbostad

för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av

detta förslag skulle den nuvarande jnstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet

disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna

och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom byggnadsstyrelsen

har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas

lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden,

men en dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts.

En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes

icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för den

bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran

icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna

skola underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsordning. Jag förutsätter,

att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna,

kominer att ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheten att förlägga nybyggnaden

i anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen,

exempelvis föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för företagets

utförande enligt föreliggande ritningsförslag ha beräknats till 525 000

kronor. Detta belopp torde tills vidare i avbidan på byggnadsutredningens

granskning, böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Medel till ifrågavarande

byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen

framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!

måtte föreslå riksdagen

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

269

att till Nybyggnad, för bakteriologiska institutionen vid

universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av ...... kronor 525 000.

[7.] Upplåtelse av tomt på Norrbaekaområdet för ett medicinskt Nobelinstitut.

I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1937:

219 framlagt förslag, medgav 1937 års riksdag (skrivelsen nr 286), att till

uppförande av en nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska

Nobelinstitutet finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under

villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, å Norrbaekaområdet upplåtas

ett tomtområde invid den tillärnade institutionen för medicinsk kemi.

I en till kanslern för rikets universitet ställd den 23 mars 1944 dagtecknad

skrivelse har karolinska institutets lärarkollegium hemställt örn kanslerns

medverkan till att erforderlig tomtmark å Norrbaekaområdet måtte

med nyttjanderätt tills vidare avgiftsfritt upplåtas till ett medicinskt Nobelinstitut

omfattande tre avdelningar, en för biokemi en för neurofysiologi och

en för medicinsk cellforskning. I skrivelsen anföres bland annat följande.

Lärarkollegiet har denna dag beslutat att å Norrbaekaområdet uppföra ett

medicinskt Nobelinstitut omfattande tre likvärdiga avdelningar, en för biokemi,

en för neurofysiologi och en för medicinsk cellforskning, till en kostnad

av högst 1 500 000 kronor, utrustning inberäknad, och att erforderliga

medel skola utgå ur den av Nobelstiftelsen förvaltade medicinska prisgruppens

organisationsfond, ävensom tillsätta en särskild kommitté för byggnadsfrågans

handhavande.

Universitetskanslern har med överlämnande av lärarkollegiets framställning

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i det av lärarkollegiet

angivna syftet.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Erforderlig mark för den avsedda nybyggnaden finnes å det för karolinska

institutet avsedda området. Två placeringar synas därvid kunna

ifrågakomma, antingen utmed Torsgatan söder örn den tillämnade huvudentrén

till karolinska institutets område eller väster om den för medicinskkemiska

institutionen avsedda byggnadsplatsen, Vilkendera av dessa båda

platser, som är lämpligast för ändamålet, kan icke avgöras förrän storlek

och planform för den avsedda byggnaden för Nobelinstitutet närmare utretts.

Med anledning av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka, att

ett erforderligt tomtområde å karolinska institutets område med nyttjanderätt

tills vidare avgiftsfritt upplåtes för uppförande av det föreslagna medicinska

Nobelinsitutet.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen medgav 1937 års riksdag, att Departementspå

Norrbaekaområdet finge upplåtas ett tomtområde till uppförande av en efte/en.

nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Enligt ett av karolinska institutets lärarkollegium framlagt förslag avsågs

byggnaden skola uppföras i anslutning till de nybyggnader för karolinska

institutets teoretiska institutioner, varom beslut fattades vid 1937 års riks
-

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

dag men vilka till följd av krigsutbrottet icke kommit till utförande. Med

anledning av den av lärarkollegiet numera planerade utvidgningen av Nobelinstitutet

med en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk

cellforskning har lärarkollegiet gjort förnyad framställning om upplåtelse

av mark på Norrbackaområdet till en nybyggnad för Nobelinstitutet, inrymmande

lokaler förutom för den biokemiska avdelningen jämväl för de två

planerade nya avdelningarna. Då såsom av byggnadsstyrelsens utlåtande

framgår tomtmark för ifrågavarande ändamål kan ställas till förfogande

inom den för karolinska institutet avsedda delen av Norrbackaområdet, tillstyrker

jag, att för ändamålet erforderlig tomtmark upplåtes. Jag utgår härvid

från att kostnaderna för planeringsarbeten, anslutningsledningar o. d.

ävensom kostnaderna för byggnadens uppförande och utrustning helt bestridas

av andra medel än statsmedel. Upplåtelsen i fråga torde dock böra

ske avgiftsfritt och med nyttjanderätt tills vidare, så länge området användes

för det avsedda ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare bestämmelser i ämnet.

Ifrågavarande markupplåtelse synes vara av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning. Då det synes önskvärt, att tomtfrågan icke

skall lägga hinder i vägen för uppförande av den planerade nybyggnaden

för Nobelinstitutet, därest byggnadsföretaget med hänsyn till arbetsmarknadsförhållandena

lämpligen bör påbörjas under nästa budgetår, torde förslag

i ämnet böra föreläggas riksdagen i propositionen angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att till uppförande av nybyggnad för ett medicinskt

Nobelinstitut, omfattande en avdelning för biokemi,

en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk

cellforskning, må avgiftsfritt och med nyttjanderätt

samt under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj :t bestämmas,

på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt tomtområde.

[8.] Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola. Chalmers

tekniska institut var från början i sin helhet förlagt till det av högskolan

alltjämt disponerade kvarteret mellan Vasa- och Storgatorna i Göteborg.

Marken i kvarteret tillhör Göteborgs stad men har av staden överlämnats

till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där bedrives.

Byggnaderna inom kvarteret lia uppförts medelst Chalmersska donationens

medel och av staden. Erforderliga tillbyggnader lia sedan ett trettiotal

år tillbaka utförts på statens bekostnad.

För att läroanstalten skulle kunna erhålla bättre lokaler ingicks år 1920

ett avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt staden örn institutets förflyttning

till annan plats. Byggnaderna skulle vara uppförda senast år 1934.

Den tid, inom vilken byggnaderna skulle vara uppförda, har genom över
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

271

enskommelse år 1936 förlängts intill den 1 januari 1945. Styrelsen för Chalmers

tekniska högskola har i skrivelse den 29 april 1944 hos drätselkammaren

i Göteborg hemställt örn förlängning av byggnadstiden med ytterligare

tio år, d. v. s. intill den 1 januari 1954.

På det nya området lia uppförts byggnad för kemiska och fysiska institutionerna

samt byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad, varjämte nyligen

färdigställts en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

samt arkitektur.

De äldre byggnaderna mellan Vasagatan och Storgatan inrymma numera

endast lokaler för 1 :a och 2 :a årskurserna, för avdelningarna för maskinteknik

och för elektroteknik samt för bibliotek och kansli, varjämte tekniska

gymnasiet i Göteborg har sina lokaler där.

Förslag har framställts örn att såsom nästa etapp i nybyggnadsplanen skall

uppföras en byggnad för bibliotek och kansli m. m.

Behovet av nybyggnad. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/

45 har styrelsen för högskolan anfört i huvudsak följande rörande behovet

av nya lokaler för biblioteket och kansliet m. m.

Biblioteket lider för närvarande av svår lokalbrist. Bokmagasinen

rymma icke på långt när samlingarna, bokhyllor ha måst uppställas i expeditionslokalerna

och läsesalen är för trång. Inom ett par år måste förhållandena

bli sådana, att bibliotekets utnyttjande kommer att vara förenat med

svåra olägenheter. Då tredje och fjärde årskursernas studerande äro de,

som mest anlita biblioteket, kommer majoriteten bland de studenter, som

behöva besöka biblioteket, att lia sina studier förlagda till nybyggnadsområdet.

Högskolans administrationslokaler lia till följd av högskolans

kraftiga utökning under senare år blivit alldeles för små. De bestå av rektorsrum,

expeditionsrum och kollegierum. På expeditionen sitta högskolans

kamrerare, kassör och båda kontorsbiträde!!. Expeditionen tjänstgör ävensom

väntrum för besökande till rektor och är numera för liten för sitt ändamål.

Att flera personer nied så olika arbetsuppgifter, som här är fallet, ha

gemensamt arbetsrum är olämpligt och verkar störande på samtligas arbete.

Som exempel kan nämnas, att vid telefonsamtal allt arbete på räkne- och

skrivmaskiner måste avbrytas. Personalen störes också av att ha allmänheten

så direkt inpå sig. Kollegierummet, som numera icke rymmer alla lärarna

på en gång, användes samtidigt för duplicering, förvaring av papper,

blanketter och ritningar och såsom skrivrum. Inga sammanträdesrum för

kollegienämndens och avdelningskollegiernas sammanträden finnas. Det är

därför nödvändigt, att nya lokaler så snart som möjligt byggas även för högskolans

administration.

Då inom högskolans nya byggnader på Gibraltarområdet nu endast finnas

två bostadslägenheter för högskolans personal, finnes även ett

trängande behov av personalbostäder.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha i sitt betänkande

den 9 oktober 1943 med utredning och förslag angående den högre

tekniska undervisningen (SOU 1943: 34) anfört, att för genomförande av de

sakkunnigas förslag till den högre tekniska undervisningens nydaning och

utveckling erfordrades betydande ny- och ombyggnader. Beträffande det re
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Majis proposition nr 281.

dan nu föreliggande behovet av nya lokaler för biblioteket och kansliet ha

de sakkunniga i huvudsak anfört de skäl, som framgå av de i det föregående

återgivna uttalandena. Vad angår de framtida förhållandena, inhämtas av

betänkandet följande.

Under normala förhållanden kunna vid Chalmers tekniska högskola årligen

nyintagas 170 studerande. De sakkunniga föreslå nu, att högskolan planlägges

för en nyintagning av 250 per år, motsvarande en beräknad total elevnumerär

i högskolan av närmare 1 100 (år 1942 utgjorde elevantalet 618).

Den föreslagna nyintagningen av studerande torde dock ej behöva nå denna

omfattning förrän efter åtskilliga år (de sakkunniga räkna med att fullt studerandeantal

skall uppnås först omkring 1952/53).

Enligt de sakkunnigas förslag skulle rektorsexpeditionen komma att omfatta

följande befattningshavare: rektor, högskoleintendent, kassör, 3 kontorsbiträden,

2 expeditionsvakter och extra arbetshjälp.

Lärarpersonalen bör enligt sakkunnigförslaget utökas till 25 professorer,

5 docenter, 1 laborator, 52 speciallärare, 12 adjungerade lärare jämte tillfälliga

lärare m. fl.

Enligt de sakkunnigas förslag skall högskolans personal av sådana kategorier,

att bostäder åt densamma äro önskvärda, utgöras av 36 befattningshavare.

Av kostnadsskäl torde man få inskränka sig till att anordna bostäder

för ungefär två tredjedelar av denna personal eller 22 anställda, såsom

laboratorievaktmästare, telefonister, portvakter, gårdskarlar m. fl.

Vad angår den tekniska bibliotekstjänsten, ha de sakkunniga tillsammans

med den inom handelsdepartementet tillkallade utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande den 5 april 1944 avgivit ett betänkande

med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom

de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17). Härav inhämtas:

Allteftersom tekniken utvecklas ökas fordringaxma på en effektiv teknisk

litteraturtjänst. Litteraturbehovet är starkt icke blott för forskning och undervisning

vid de tekniska högskolorna utan även för forskning och praktik vid

andra tekniska institutioner, framför allt inom industrien. De sakkunniga

föreslå därför, att de båda tekniska högskolornas bibliotek utvecklas till

centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att de i

princip jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru med något

mindre omfattning. Nybyggnaden för biblioteket vid Chalmers tekniska högskola

bör planeras med hänsyn härtill.

Bibliotekspersonalen bör även utökas avsevärt och vid genomförd organisation

omfatta 17 befattningshavare mot nu 7. Bland annat böra finnas 1 överbibliotekarie,

4 bibliotekarier, 3 amanuenser och 6 biblioteksbiträden.

Förslag av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

m. m. Under erinran om att högskolan tidigare gjort framställningar

örn anslag till nybyggnad för bibliotek och administration uttala

de sakkunniga, att de liksom högskolans myndigheter äro av den uppfattningen,

att dessa nybyggnadskrav äro de mest trängande för högskolans

vidkommande. På de sakkunigas uppdrag har professorn M. Wernstedt i

samråd med överbibliotekarien W. Munthe i Oslo utarbetat nya ritningar

till ifrågavarande nybyggnader, omfattande en särskild biblioteksbyggnad

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

273

och en särskild administrationsbyggnad, den senare jämväl inrymmande sex

personalbostäder. Förslaget har uppgjorts under hänsynstagande till planerade

organisationsutvidgningar. Byggnaderna skola förläggas till en plats

omedelbart söder om entrévägen till högskolan vid Gibraltargatan. Kostnaderna

beräknas efter ett enhetspris av 85 kronor per kubikmeter till 935 000

kronor för biblioteksbyggnaden och till 493 000 kronor för administrationsbygganden,

av vilket sistnämnda belopp 298 000 kronor avse administrationslokalerna.

I sina anslagsäskanden den 5 augusti 1943 framlade högskolans styrelse

förslag om uppförande av nybyggnader för bibliotek och administration m.

m. i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 18 december 1943 över nu

ifrågavarande förslag, att detsamma icke förelåge i så genomarbetat skick,

att styrelsen vore beredd att taga slutlig ställning till byggnadsfrågan. Vissa

erinringar mot förslaget framställdes dock.

I förutnämnda betänkande rörande litteraturtjänsten förordas genomförande

av de sakkunnigas förslag till nybyggnad för biblioteket.

Förslag av 1940 dvs civila byggnadsutredning m. tn. I utlåtande

den 11 februari 1944 över högskolestyrelsens förslag av år 1943 har

1940 års civila byggnadsutredning föreslagit åtskilliga reduceringar och omplaceringar,

åskådliggjorda på upprättade principskisser. Enligt dessa skola

biblioteket och kansliet sammanföras till en byggnad samt bostäderna förläggas

till en särskild byggnad.

Utredningen framhåller bland annat:

En gemensam byggnad för kansli och bibliotek i enlighet med utredningens

principskiss upptager en volym av 10 300 m3 mot båda byggnadernas

14 380 nr1 i högskolans förslag. Utredningens förslag innebär således en besparing

av 4 080 m3.

En jämförelse mellan kostnaderna inklusive utgifter för utvändiga ledningsarbeten

m. m. gestaltar sig på följande sätt:

Det remitterade

ritningsförslaget

Biblioteksbyggnad .................... 990 000 1

Kanslibyggnad........................ 298 000 J

Utvändiga ledningar m. m............. —

Bostäder ............................ 195 000

Utredningens

principskiss

800 000

50 000

70 000

Totalkostnad kronor 1 483 000 920 000.

De av utredningen förordade åtgärderna beräknas alltså medföra en kostnadsminskning

av omkring 560 000 kronor.

I yttrande den 23 februari 1944 med anledning av civila byggnadsutredmngens

förslag har högskolans styrelse anfört, att styrelsen på grund av det

nuvarande läget icke vill motsätta sig, att byggnadsfrågan löses på i huvudsak

det sätt, som utredningen föreslagit. Styrelsen har dock icke velat medgiva

en minskning av kollegierummet. Styrelsen förutsätter även, att den får

rätt att inom den beräknade byggnadsvolymen företaga de jämkningar av loBihang

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 281.

18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kalemas inbördes placering, vartill ett närmare studium vid utarbetandet av

ritningarna kan föranleda. Byggnadsvolymen anser styrelsen vara för knappt

räknad. Styrelsen beräknar den -— med hänsynstagade till kollegierummets

utvidgning — till 10 700 m'' Byggnadskostnaderna beräknar styrelsen för sin

del efter 90 kronor per m3, helst som byggnadsutredningen icke upptagit någon

särskild post för grundläggningskostnader. Enligt styrelsens mening böra

kostnaderna beräknas på följande sätt:

Biblioteks- och kanslibyggnad (10 700 m3 å 90 kronor) . . kronor 963 000

Utvändiga ledningar m. m........................... » 50 000

Bostadsbyggnad ........................................»____70 000

Summa kronor 1 083 000.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande med anledning av vad byggnadsutredningen

föreslagit anfört, att styrelsen funnit byggnadsutredningens kostnadsberäkning

för låg och ansett kostnaderna böra beräknas till 985 000 kronor.

Örn den av högskolestyrelsen påyrkade volymutökningen med 150 m3 skulle

genomföras, torde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens beräkning stiga

med 15 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Departement»- Uppförandet av nya byggnader för Chalmers tekniska högskola på Gibralchefen.

tarområdet har nu fortskridit så långt, att fyra av högskolans sex avdelningar

flyttats dit. Enligt gällande avtal med Göteborgs stad skulle nybyggnadsprogrammet

i sin helhet rätteligen vara genomfört före ingången av nästa

kalenderår. Då detta givetvis icke kan ske, ha åtgärder vidtagits i syfte att

åvägabringa en förlängning av den avtalade byggnadstiden.

Efter det nybyggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen nu fullbordats,

har en nybyggnad för biblioteket och kansliet ansetts böra härnäst

komma till utförande. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, äro

de nuvarande lokalerna för biblioteket och kansliet i högskolans äldre byggnader

vid Vasagatan synnerligen trånga, varför behovet av nya lokaler gör

sig starkt gällande.

Det av högskolestyrelsen senast framförda förslaget till nybyggnad överensstämmer

med det förslag, som av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen framlagts i deras nyligen avgivna betänkande, och är

uppgjort under hänsynstagande till den utvidgning av högskolan och dess

bibliotek, som av de sakkunniga föreslås. Byggnadsförslaget, som avser uppförande

av två fristående byggnader, en för biblioteket och en för kansliet,

den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder, har av

civila byggnadsutredningen befunnits onödigt dyrbart. Utredningen har därför

upprättat ett ändringsförslag, vilket högskolestyrelsen ansett sig böra —

med viss ändring — godtaga, för att byggnadsfrågans lösning icke skulle

fördröjas. Enligt byggnadsutredningens förslag skola lokalerna för biblioteket

och kansliet sammanföras till en byggnad samt personalbosläderna

förläggas till ett särskilt hus.

Jämväl detta förslag är uppgjort med beaktande av det ökade lokalbehov,

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

275

som kail beräknas uppstå vid realiserande av de sakkunnigas förslag rörande

högskolans organisation. Då byggnadsutredningens förslag därjämte medgiver

framtida utvidgningar, finner jag mig — utan att därigenom taga ställning

till de sakkunnigas förslag rörande utbyggnad av högskolans institutioner

och lärarkår — böra förorda, att förslaget lägges till grund för ifrågavarande

byggnadsföretag. Med hänsyn till vad högskolans styrelse anfört

torde emellertid kollegierummets bredd böra utökas i enlighet med styrelsens

förslag. Den bibliotek och kansli inrymmande byggnadens volym torde med

hänsyn till vad styrelsen anfört böra beräknas till 10 700 ms. Inom en byggnadskropp

med denna volym torde de jämkningar av de olika lokalernas

inbördes placering böra få vidtagas, som kunna visa sig erforderliga i samband

med uppgörandet av huvudritningar till byggnaden.

Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av de olika myndigheterna beräknats

till olika belopp. Vid uppskattningen av anslagsbehovet anser jag mig

böra utgå från den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman,

1 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av byggnadskostnadema

torde det kunna visa sig erforderligt att överskrida denna kostnadssumma.

Jag förutsätter emellertid, att vid uppgörandet av huvudritningar

och arbetsbeskrivning liksom under byggnadsarbetenas fortgång varje

möjlighet till att begränsa kostnaderna tillvaratages.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på

den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen, torde böra

uppföras på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 med 1 000 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen,

att till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska

högskola å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 1 000 000.

[9.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola. Såsom framgår av propositionen

1941:2 (s. 297) gjorde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939

framställning om anvisande av ett reservationsanslag av 45 000 kronor för

vissa ändrings- och reparationsarbeten inom avdelning V av högskolans kemiska

institutionsbyggnad, avseende förbättring av dragskåpsinredningen, omändring

av ett vågrum till fotografiskt mörkrum samt utökande av de elektriska

anordningarna för undervisning och forskning. Vid anmälan av denna

anslagsfråga i nämnda proposition förordade jag med hänsyn till det statsfinansiella

läget, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet då skulle

anvisas med rätt för högskolans styrelse att disponera detsamma för de

ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som kunde befinnas mest

angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbe
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements
chefen.

Departements
che/en.

loppet med hänsyn till den höjda prisnivån dåmera syntes böra uppräknas

till åtminstone 56 000 kronor, tillstyrkte jag, att ett anslag av 43 000 kronor

skulle anvisas för ändamålet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade

riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

(B) av 43 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1941 anbefallt byggnadsstyrelsen

att vidtaga de på styrelsen ankommande förberedande åtgärder,

som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle

kunna framdeles av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas, har Kungl. Majit

i anledning av en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 december 1942 gjord

framställning i ämnet genom beslut den 5 februari 1943 bemyndigat byggnadsstyrelsen

att för täckande av med upprättandet av entreprenadhandlingar

beträffande arbetena förenade kostnader taga i anspråk ett belopp av högst

1 408 kronor 40 öre av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m., vilket belopp framdeles skulle av byggnadsstyrelsen

tillföras sistnämnda anslag av eventuellt byggnadsanslag.

Anslag till ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka upptagits

på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga

husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras

på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den

inträffade ökningen av byggnadskostnaderna förordar jag, att det tidigare för

ifrågavarande ändamål beräknade anslagsbeloppet, 43 000 kronor, höjes till

63 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å allmän

beredskapsstat III för budegtåret 1944/45 uppföra ett anslag

av..................................kronor 63 000.

[10.] Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i

Uppsala. I underdånig skrivelse den 1 september 1941 har byggnadsstyrelsen

hemställt, att ett anslag av 38 000 kronor måtte anvisas för vissa ändringsoch

reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i Uppsala. Arbetena avse förbättring

av toalettanordningarna, anordnande av lekhall samt ombyggnad

och reparation av trädgårdsmästar- och maskinistbostäderna. Skolöverstyrelsen

har tillstyrkt byggnadsförslaget.

Mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och reparationsarbetena

vid folkskoleseminariet i Uppsala har jag icke funnit anledning till erinran.

Kostnaderna för dessa arbetens utförande, vilka år 1941 beräknades till

38 000 kronor, böra jämte kostnaderna för vissa ytterligare erforderliga

smärre ändringsarbeten, enligt vad jag under hand inhämtat från länsarkitekten,

numera beräknas till i avrundat tal 45 000 kronor. Anslag till ut
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 281.

277

förande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits på den av investeringsutredningen

framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet

i Uppsala å allmän beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 45 000.

Fonden för låneunderstöd.

[11.] Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för

vissa ombyggnadsarbeten. Beträffande stiftelsens tillkomst och ändamål

m. m. har en ingående redogörelse lämnats i propositionen 1943: 215, vartill

här torde få hänvisas.

Stiftelsens läroanstalt disponerar för närvarande två byggnader för undervisningen

i träslöjd, nämligen det s. k. seminariet och Källnääs. År 1942

tillkallades sakkunniga för utredning angående stiftelsens verksamhet och

ekonomi m. m. På grundval av de sakkunnigas utredning framlades i propositionen

1943: 215 förslag till åtgärder för en sanering av stiftelsens ekonomi.

Sålunda föreslogs bland annat, att stiftelsen skulle erhålla ett räntefritt

statens amorteringslån av 90 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten

m. m., varav 5 800 kronor till ombyggnads- och reparationsarbeten å Källnääs

och 1 800 kronor till reparation av seminariet. Förslaget vann riksdagens

bifall.

Stiftelsens styrelse har nu anhållit, att ett statsanslag av 25 000 kronor

måtte uppföras på allmän beredskapsstat till vissa byggnadsarbeten m. m.

vid läroanstalten. Av det äskade beloppet hänför sig 20 400 kronor lill ombyggnad

av Källnääs och 4 600 kronor till åvägabringande av förbättrad vattenförsörjning

för läroanstalten. Beträffande den närmare utformningen av

styrelsens förslag torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Skolöverstyrelsen, som hört sitt byggnadssakkunniga biträde, har funnit av

det sakkunniga biträdet ifrågasatt ändring beträffande övre våningens plandisposition

böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets utförande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, erhöll stiftelsen jämlikt be- Departementsslut

av 1943 års riksdag ett lån av 90 000 kronor, varav ett belopp av 5 800 cAe/*”-

kronor avsåg vissa ombyggnads- och reparationsarbeten beträffande byggnaden

Källnääs, bland annat omändring av gymnastiksalen i nämnda byggnad

till slöjdsal. Dessa byggnadsarbeten lia dock icke kommit till utförande,

enär stiftelsens styrelse med hänsyn till behovet av utökat lokalutrymme för

undervisningen funnit en mera genomgripande ombyggnad av Källnääs än
-

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

damålsenlig. Ett av styrelsen i sådant syfte framlagt, å företedda ritningar

närmare utformat förslag går ut på en entresolering av gymnastiksalen samt

förläggande till det övre våningsplanet av två teckningssalar och till det

undre planet av två slöjdsalar. Jag anser mig böra tillstyrka, att en ombyggnad

av Källnääs kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det

av styrelsen framlagda förslaget. Den av skolöverstyrelsen mot ritningarna

framställda anmärkningen torde böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets

utförande.

Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena ha av styrelsen beräknats

till 26 200 kronor. Mot kostnadsberäkningen har jag icke funnit anledning

till erinran. Då av statsmedel ett belopp av 5 800 kronor redan står till styrelsens

förfogande för ändamålet, utgör medelsbehovet (26 200 — 5 800 =)

i runt tal 20 000 kronor. Som stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel

bestrida dessa kostnader, får jag förorda, att stiftelsen för ändamålet erhåller

ett räntefritt statens amorteringslån av 20 000 kronor. Anslag till ifrågavarande

arbeten, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda

investeringsplanen för kommunala och enskilda byggnadsarbeten, torde böra

uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 under fonden

för låneunderstöd. Däremot böra medel icke äskas på allmän beredskapsstat

till bestridande av de redan utförda arbetena för åstadkommande av förbättrad

vattenförsörjning för läroanstalten.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för vissa ombyggnadsarbeten å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ..................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

279

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 19A4.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande punkterna

1—5 samt statsrådet Domö beträffande punkterna 6—8. Föredragandena

yttra härvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. I sitt den 3 april

1944 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU

1944: 12) har investeringsutredningen bland annat hemställt, alt Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga

ett anslag av 70 000 kronor till uppförande av en lagringslokal för potatis

och frukt vid statens växtskyddsanstalt

Med skrivelse den 22 april 1944 har stgrelsen för statens växtskyddsanstalt

framlagt viss utredning till stöd för det av investeringsutredningen gjorda anslagsäskandet.

Anstaltsstyrelsen har bland annat anfört följande.

Växtskyddsanstalten är i omedelbart och starkt behov av lämpliga lagerlokaler

för i främsta rummet potatis och i andra hand frukt. De förrådsrum,

som för närvarande finnas, äro odugliga för sitt ändamål. Belägna som de

äro ovan jord och i södersluttning uppvärmas de tidigt på våren i sådan grad,

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Departementa
thelen.

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 281.

f.j * dem- föi;varad potatis utvecklar snart sagt nya plantor, innan det blir

tid tor sättning. På grund av otillräcklig värmeisolering föreligger också

froströk under den kallaste årstiden. Slutligen äro utrymmena alldeles otiliräckliga,

särskilt med hänsyn till de för närvarande intensivt bedrivna undersökningarna

över potatisens virussjukdomar men även för fyllande av anstaltens

stadigvarande behov. För frukt har anstalten överhuvud taget ingen

användbar lagringslokal.

Anstaltsstyrelsen underhandlade redan år 1939 med byggnadsstyrelsen om

upprättande av förslag med kostnadsberäkning till en” lagerlokal av förenämnda

slag. Med anledning av krigsutbrottet blev emellertid saken tills

vidare skjuten åt sidan. Enär behovet under de därpå följande åren gjorde

sig allt starkare gällande, anmäldes uppförandet av ifrågavarande byggnad i

oktober 1943 till investeringsutredningen såsom investeringsobjekt. Byggnadsstyrelsen

verkställde med ledning av upprättad planskiss en kostnadsberäkning,

enligt vilken byggnaden skulle draga en kostnad av 70 000 kronor.

Med hänsyn till vad växtskyddsanstaltens styrelse i ärendet anfört anser

jag mig böra biträda investeringsutredningens förslag, att medel för uppförande

vid anstalten av den ifrågasatta lagringslokalen för potatis och frukt

upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Mot storleken av

det för ändamalet äskade anslaget, 70 000 kronor, har jag intet att erinra.

Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat lil.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskgddsanstalt å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................... kronor 70 000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden

ha från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett belopp

av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing

å riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356) för budgetåret

1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000 kronor, att, i

den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för

beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas

för iån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna i kungörelsen den

11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927,

132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen den 13 december 1918

(nr 972) ha meddelats bestämmelser angående tiden för ingivande av ansökningar

från hushållningssällskapen om statslån ur gödselvårdslånefonden.

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av

sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbättringsarbeten

av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland göd
-

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar, till vilka sistnämnda arbeten

statslån hittills ej kunnat utgå — skulle beviljas lån från en gemensam

lånefond. Denna fond har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett

belopp av 35 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle

beviljas med tillämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser

och att samtliga bidragstagare bomme att tilldelas lån med

högsta möjliga belopp.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte till gödselvårdslånefonden anvisas

ett anslag av 5 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor vore avsedda för

utlämnande av lån till gödselvårdsanläggningar och 4 000 000 kronor för utlämnande

av lån till ladugårdsförbättringar.

Vad beträffar verksamheten med utlämnande av gödselvårdslån

har lantbruksstyrelsen framhållit, att åtgärder för en förbättrad gödselvård

torde utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det gällde att bereda sysselsättning

inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets

slut. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen av ifrågavarande

arbetsobjekt ha fortskridit så långt, att å beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 borde anvisas medel i sådan utsträckning att vid behov statsbidrag

och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanläggningar,

av vilka ungefär 5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar,

omfattande mindre än 20 hektar åker. Styrelsen har beräknat medelsbehovet

å beredskapsstat för låneverksamheten till 3 400 000 kronor, därest oförändrade

låne- och bidragsvillkor bomme att gälla, samt till 1 000 000 kronor, för

den händelse statsunderstöd till gödselvårdsanläggningar skulle utgå enligt

de grunder, som fores1 agits i 1942 års jordbrukskommitlés promemoria eller

i lantbruksstyrelsen den 12 oktober 1943 över promemorian avgivna remissutlåtande.

Beträffande frågan örn berörda grunder torde få hänvisas till redogörelsen

i en denna dag till riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående

grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på

jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet. Enligt vad lantbruksstyrelsen

meddelat kunde den för utlåning disponibla kapitalbehållningen å

gödselvårdslånefonden den 1 juli 1944 beräknas komma att uppgå till i runt

tal 1 100 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under budgetåret

1944/45 med omkring 250 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen hor även ansett sig böra föreslå, att gödselvårdslånefonden

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar finge tillfälligt

anlitas lör utlämnande av lån till ladugårdsförbättringar.

Härom anför styrelsen i huvudsak följande.

I den av 1942 ars jordbrukskommitté avgivna promemorian angående beredande

av sysselsättning mom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet

efter krigets slut har föreslagits, bland annat, att till utförande av ladugårdsförbätlringar

skulle förutom statsbidrag jämväl kunna utgå lån av statsmedel.

Någon med statsmedel bedriven låneverksamhet för detta ändamål

har hittills icke förekommit. För att ifrågavarande förbättringsåtgärder vid

behov skola få önskad omfattning, torde det enligt lantbruksstyrelsens me
-

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements
aheten.

rung vara nödvändigt nied statsunderstöd även i forin av lån. Kommittén har

vidare anfört, att lån till de arbetsobjekt, som skulle igångsättas inom jordbrukets

område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut, borde utgå ur

en enda fond. Enligt styrelsens förmenande torde detta vara att förorda i de

fall, då så synes mest ändamålsenligt och praktiskt för ifrågavarande låneverksamheters

bedrivande. Nämnda förutsättningar torde vara för handen då

det gäller lån till gödselvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar. Styrelsen

får därför föreslå, att genom en tillfällig utvidgning av tillämpningsområdet

för gödselvårdslånefonden möjligheter skapas så att lån jämväl till förevarande

slag av ladugårdsförbättringar skola kunna utgå ur fonden.

Vid beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten för nästa budgetår

för utlämnande av lån lill ladugårdsförbättringar har lantbruksstyrelsen utgått

från att medel borde anvisas för att tillgodose behovet av lån till omkring

3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav ungefär 2 700 vid brukningsdelar

med högst 20 hektar åker. Därest de av 1942 års jordbrukskommitlé föreslagna

grunderna för ifrågavarande låneverksamhet komme att tillämpas, skulle

medelsbehovet enligt lantbruksstyrelsens beräkningar uppgå till 4 000 000

kronor. Till sistnämnda belopp har medelsbehovet jämväl upptagits, för den

händelse de av lantbruksstyrelsen i remissutlåtande den 12 oktober 1943

förordade grunderna skulle bliva gällande. En närmare redogörelse för omförmälda

grunder har lämnats i den i det föregående omnämnda propositionen

nr 264 till årets riksdag. I * * * 5

I samband med behandlingen av frågan örn anvisande å allmän beredskaps
stat

för budgetåret 1944/45 av anslag till statsbidrag för utförande av göd
selvårdsanläggningar

och ladugårdsförbättringar har jag framhållit, att så
väl

gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag lämpligen kunna utnyttjas

för arbetsmarknadsreglerande ändamål. För att möjliggöra tillkomsten av

dylika företag synas såsom lantbruksstyrelsen anfört å beredskapsstaten böra

beräknas medel, förutom till beviljande av bidrag, jämväl till utlämnande av

statslån. De för verkställande av ladugårdsförbättringar av beredskapskaraktär

avsedda lånen torde i enlighet med styrelsens förslag lämpligen böra utgå

från gödselvårdslånefonden. Vad beträffar storleken av det kapitaltillskott till

sistnämnda fond, som torde bliva erforderligt för nästa budgetår, synes detsamma

i anslutning till vad lantbruksstyrelsen förordat böra bestämmas till

5 000 000 kronor. Av den sålunda förordade kapitalinvesteringen i gödselvårdslånefonden

torde 2 000 000 kronor böra hänföras till allmän beredskapsstat

II samt 3 000 000 kronor till allmän beredskapsstat III. Låneverksamheten

på nu förevarande områden har vid medelsberäkningarna förutsatts

skola bedrivas i enlighet med bestämmelser, som förordats i den denna dag

till riksdagen avlåtna propositionen nr 264 angående grunder för utlämnande

av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden vid arbetslöshet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

283

att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1944/45 upp
-

föra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av............................... kronor 2 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av ............................ » 3 000 000.

[3.] Frukt- och potatislagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till frukt
och

potatislagerhusfonden ha för budgetåren 1940/41—1943/44 anvisats tillhopa

2 375 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7,

punkt 8) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45

till fonden anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Bestämmelser för

lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811).

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 800 000 kronor

till frukt- och potatislagerhusfonden. Till motivering för förslaget har styrelsen

anfört i huvudsak följande.

I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruksstyrelsen

framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 300 000

kronor till frukt- och potatislagerhusfonden. I årets statsverksproposition

föreslogs endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande

departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel

för utlåning från förevarande fond borde anvisas även på beredskapsstat

för att stå till förfogande vid eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden,

senare finge upptagas till övervägande.

Lagerhusbyggnader för vattenhaltiga vegetabilier (potatis, köksväxter,

frukt) kunna enligt lantbruksstyrelsen mening av följande skäl svårligen

inrangeras bland de arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som

beredskapsarbeten. Till större konsumtionsorter förlagda sådana lagerhus förutsätta

nämligen omfattande planeringsarbeten och förundersökningar såväl

i form av ofta tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt

järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga

tekniska och ekonomiska utredningar. Därjämte äro i fråga om sådana lagerhus

både de byggnadstekniska och lagringstekniska erfarenheterna ännu

jämförelsevis begränsade, varför en forcerad byggnadsverksamhet utöver ramen

för det anslag av 1 300 000 kronor, som lantbruksstyrelsen äskade som

investeringsanslag för budgetåret 1944/45, för närvarande icke kan tillrådas.

Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Majits förslag om anslagsanvisning

till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 anser lantbruksstyrelsen

sig av nyssnämnda skäl icke böra föreslå större kapitalförstärkning

av fonden å allmän beredskapsstat för sagda budgetår än till belopp, motsvarande

skillnaden mellan av styrelsen äskat och av Kungl. Majit föreslaget

anslag, eller således (1 300 000 — 500 000 —) 800 000 kronor.

Jag finner mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om uppförande å Departementebcredskapsstat

för budgetåret 1944/45 av ett anslag å 800 000 kronor till för- fAe^ew''

stärkning av frukt- och potatislagerhusfonden. Anslaget torde böra hänföras

till allmän beredskapsstat lil. Någon ändring i de för närvarande i fråga örn

utlåningen från fonden gällande bestämmelserna synes icke böra vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å allmän beredskapsstat

lil för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av........................... kronor 800 000.

[4.] Spannmålslagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till ifrågavarande

fond ha för budgetåren 1930/31—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 11) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 till fonden anvisa ett

investeringsanslag av 500 000 kronor. Gällande bestämmelser rörande förevarande

låneverksamhet äro upptagna i kungörelsen den 12 september 1930

(nr 342) med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/1937 och

252/1943 gjorda ändringar.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor

till spannmålslagerhusfonden. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen

följande.

I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruksstyrelsen

framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 000 000

kronor till spannmålslagerhusfonden. I årets statsverksproposition föreslogs

endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande

departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel för utlåning

från spannmålslagerhusfonden borde anvisas även på beredskapsstat

för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden,

senare finge upptagas till övervägande.

Även om tillräckliga tekniska erfarenheter om olika spannmålslagerhustypers

lämplighet redan föreligga, varför sådana företags upptagande som

beredskapsarbeten av denna anledning ingalunda vore olämpligt, kunna dock

sådana byggnader enligt lantbruksstyrelsens mening svårligen räknas till de

arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som beredskapsarbeten.

Varje sådant lagerhus förutsätter nämligen omfattande planeringsarbeten såväl

i form av tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt

järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga

tekniska och ekonomiska utredningar. Under förutsättning av riksdagens bifall

till Kungl. Majits förslag om medelsanvisning till ifrågavarande fond

anser lantbruksstyrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra hemställa örn anvisande

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av medel till kapitalförstärkning

av fonden till större belopp än som motsvarar skillnaden mellan

av styrelsen äskat och av Kungl. Maj :t föreslaget anslag, eller således (1 000 000

— 500 000 =) 500 000 kronor.

Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förordar jag, att å

allmän beredskapsstat III för nästa budgetår uppföres ett anslag av 500 000

kronor för kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden. För den låneverksamhet,

som kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget,

torde böra gälla samma bestämmelser som tillämpas för utlåningen i övrigt

från ifrågavarande fond.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Xlaj.ts proposition nr 281.

285

att till Spannmålslag erhus f onden å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 500 000.

[5.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahemslånefonden,

vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående

den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942,

må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning

av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 17) har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till egnahemslånefonden för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock

medgiva, att för sagda budgetår må beviljas lån från fonden intill ett belopp

av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter

och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit

att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i

sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett kapitaltillskott å

2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit,

att Kungl. Mait måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budgetår

må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 27 000 000

kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kronor

för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena

skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning

mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har härvid utgått

från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen vid uppförande

av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits av styrelsen

i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den av 1942 års jordbrukskommitté

avgivna promemorian angående beredande av sysselsättning inom

jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Enligt styrelsens

mening torde nämligen ett tillämpande av angivna grunder kunna antagas

föranleda en sådan ökning av verksamheten på förevarande område, att

antalet understödsberättigade bostadsegnahemsföretag skulle komma att ökas

med 40 å 50 procent.

I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen,

i samband med framläggandet av förslag lill höjning av nu utgående bostadsförbättringsbidrag,

ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna beviljas

till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte en

gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande.

Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidraget,

bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt

för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet,

skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare

i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den

mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande

av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas

synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa

ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen

anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i avvaktan

på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten

på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av

statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke

ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå

torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten

och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga

4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verkställas

efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga örn bostadsförbättringsbidrag.

Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel

som medlen för bostadsförbättringsbidrag.

Departements- Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden torde

chefen. utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för beredande

av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra

biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande

av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. T. f. chefen för socialdepartementet,

statsrådet Rosander, förordar i annat sammanhang denna dag

styrelsens förslag om anslag till statsbidrag för uppförande av ny bostad

jämväl i sådana fall, då densamma icke ersätter en äldre bostad. Med hänsyn

härtill torde lånetilldelningen från egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45

i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 25 000 000 till

27 000 000 kronor eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för

allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar av lån för bostadsfastigheter.

Härjämte synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upptagas

ett kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kronor.

För den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som

hittills tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för

allmän beredskapsstat III gällande förutsättningarna, under

budgetåret 1944/45 beviljas från egnahemslånefonden intill

ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverksproposition

för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp;

2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av

kronor 2 000 000.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

287

[6.] Statens avdikningslåncfond. Jämlikt riksdagens beslut har det

högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur statens avdikningslånefond årligen

kunnat beviljas, under de senaste budgetåren utgjort 3 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 21) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att under budgetåret 1944/45 må beviljas

lån från fonden å likaledes sammanlagt högst 3 000 000 kronor. Gällande

villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen

den 30 juni 1939 (nr 432).

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, lån från statens avdikningslånefond

å tillhopa högst 1 500 000 kronor finge under samma budgetår

beviljas utöver det i årets statsverksproposition föreslagna utlåningsbeloppet,

3 000 000 kronor. Styrelsen bär till motivering av sin hemställan

anfört i huvudsak följande.

Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens

avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslånefond.

För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att för

ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från

avdikningslånef onden.

Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1943/44 inneliggande ansökningar

om statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas representera

ett sammanlagt lånebelopp av omkring 3 200 000 kronor. Under budgetåret

1944/45 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, representerande

ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 300 000 kronor. Under

sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara

en lånesumma av (3 200 000 + 2 300 000 =) 5 500 000 kronor. Då det kan

förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss

utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende,

ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under

budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets

utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret beviljas,

kunna uppskattas till 4 500 000 kronor. Under förutsättning att riksdagen

godkänner Kungl. Majits förslag om medgivande att under budgetåret

1944/45 lån från statens avdikningslånefond må beviljas å sammanlagt högst

3 000 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp, vartill därutöver lån för

beredskapsändamål synes böra för sagda budgetår ifrågakomma, uppgå till

1 500 000 kronor.

För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 700 000 kronor

böra finnas för samma budgetår tillgängligt, utöver vad som erfordras för

utbetalningar på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring

2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under

budgetåret 1944/45 kunna beräknas komma att uppgå till 3 200 000 kronor.

Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fonden

väntas medge utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.

I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utförande

av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med

Föredr

(Kjälldén

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Manis proposition nr 2S1.

hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldelningen

från avdikningslånefonden. Jag anser mig böra biträda styrelsens

förslag, att det lånebelopp, vartill lån för beredskapsändamål bör ifrågakomma

för nästa budgetår utöver i årets statsverksproposition föreslagen

lånetilldelning å 3 000 000 kronor, bestämmes till högst 1 500 000 kronor. En

utlåning av nu angiven storlek torde såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen

uttalat icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens avdikningslånefond.

För den i beredskapssyfte utvidgade lånerörelsen synas

böra gälla i huvudsak samma grunder som tillämpas för den nuvarande låneverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat

II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45

beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000

kronor utöver i årets statsverksproposition föreslaget högsta

utlåningsbelopp.

[7.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r.

skr. nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt

högst 2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden

äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna

nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939

gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats

bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av

sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbättringsarbeten

av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland täckdikningsföretag

— skulle beviljas lån från en gemensam lånefond. Denna fond

har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett belopp av 35 000 000

kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle beviljas med tilllämpning

av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser

och att samtliga bidragstagare komme att tilldelas jämväl lån med högsta

möjliga belopp.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, under samma budgetår

lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst 2 000 000

kronor utöver det av riksdagen medgivna lånebeloppet för kalenderår å likaledes

högst 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen

följande.

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 281.

289

Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag

utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anlitas

i större utsträckning än vid mindre god bidragstillgång. Då lantbruksstyrelsen

framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig sålunda

böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det belopp,

som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden,

blir erforderligt. För ändamålet synes medgivande erfordras till beviljande

av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytterligare

2 000 000 kronor.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår behållningen å täckdikningslånefonden

för närvarande till i runt tal 3 400 000 kronor. Till lantbruksstyrelsen

inkomna, ännu icke behandlade ansökningar om lån från fonden

för år 1944 representera en lånesumma av omkring 1 000 000 kronor.

Efter avdrag av nämnda belopp skulle behållningen å fonden således uppgå

till 2 400 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden till den 1 juli 1945 erlagda

amorteringar och räntor kunna, enligt vad som från statskontoret

upplysts, beräknas komma att uppgå till omkring 1 200 000 kronor. För budgetåret

1944/45 tillgängligt lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till

omkring 3 600 000 kronor, vilket belopp synes vara tillräckligt för tillgodoseende

av under sagda budgetår påfordrade utbetalningar från fonden.

Då täckdikningsarbeten visat sig lämpliga för sysselsättning av arbetslösa

föreslås i annat sammanhang denna dag, att medel för utlämnande av statsbidrag

till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat en

utökning jämväl bliva behövlig i fråga om det belopp, som under nämnda

budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens

förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår i beredskapssyfte

utökas med 2 000 000 kronor utöver det av riksdagen för kalenderår

medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, har jag intet att erinra.

Den av mig sålunda för beredskapsändamål förordade lånetilldelningen torde,

på sätt lantbruksstyrelsen anfört, icke påkalla någon kapitalinvestering

i täckdikningslånefonden för budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av det utökade

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har jag utgått från de grunder

för täckdikningslåneverksamheten, som förordats i en denna dag till

riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående grunder för utlämnande av

statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden vid arbetslöshet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

alt medgiva, alt lån må, under de för allmän beredskapsstat

II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45

beviljas från täckdikningslånefonden å högst 2 000 000 kronor

utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för

kalenderår.

Före
draganden.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 281.

V.)

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Diverse kapitalfonder.

Fonden för statens reprodukiionsanstalt.

[8.] Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. Investeringsutredning
en

(SOU 1944: 12, s. 225) har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål

måtte å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagas ett anslag av

1 400 000 kronor.

Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna följande.

Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30

april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa

en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av

lokaler för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång

den 1 oktober 1946.

I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av

ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för statens

reproduktionsanstalt samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Den totala byggnadskostnaden har

av styrelsen beräknats till 1 400 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens

reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen

bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts

rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som torde

komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt att

på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov genom

förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huruvida

det icke ur ekonomisk synpunkt vöre för statsverket fördelaktigast att

vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten

egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad.

En av byggnadsstyrelsen i samråd med reproduktionsanstaltens direktör

verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat

riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde numera

överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning av

anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad

för ändamålet.

Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnadsstyrelsen

till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värtavägen

norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på

Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag till en nybyggnad

på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av

cirka 1 525 000 kronor.

I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över

nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktions
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 281.

291

anstalten den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning förebragts

rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten.

I anslutning till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit,

att anstaltens lokalfrågas lämpligaste lösning endast stöde att vinna genom

nybyggnad. Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksamhet

vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har

lantmäteristyrelsen tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak.

Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens

nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbyggnad

av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband

med sistnämnda utredning har det visat sig att en för reproduktionsanstalten

avsedd nybyggnad icke låter sig inpassa i den bebyggelse Fågelbacken i övrigt

är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig böra undersöka

möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad. Härvid har det

visat sig att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än en tomt inom kvarteret

Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen kan påräknas

för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som förekomma inom

reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det nämligen erforderligt

att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre botten. Till följd

härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde, och det är uteslutet

att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet tillräckligt stor

tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen har denna trots

sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill kommer fördelen

av det nära grannskapet till några av anstaltens största kunder, bland annat

de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och registreringsverket.

På därom framställd förfrågan har djurgårdskommissionen under hand meddelat,

att kommissionen för sin del icke hade något att erinra mot att tomten

i fråga tages i anspråk för här avsett ändamål.

Inom byggnadsstyrelsen har upprättats ett nytt förslag till byggnad för reproduktionsanstalten,

förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden.

Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den

översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till bottenvåningen

skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska tryckeriet

med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för litografiska

och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för inoch

utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt

förbindelse med i källaren belägna in- och utlämningsrum samt pappers- och

blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens

transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för personalen

ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen.

Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallningsoch

kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i

denna våning anstaltens kontorsavdelning.

I våningen 2 trappor upp lia fotografiska ateljéerna inrymts ävensom lunchlokaler

för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad.

De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom nybyggnaden

omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter,

vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skidle det nu föreliggande

nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, fördelad

sålunda:

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Byggnadsarbeten, inklusive betongpålning.............. kronor

Värmeledning och ventilation ........................ »

Sanitära anläggningar .............................. »

Elektriska ledningar ................................ »

Elektrisk varuhiss .................................. »

Brandalarm ........................................ »

Nedfartsramp, planering ............................ »

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter ........................................ »

920 000

180 000

50 000

55 000

22 000

20 000

20 000

133 000

Summa kronor 1 400 000.

De av reproduktionsanstalten för närvarande disponerade lokalerna, som

omfatta en golvyta av endast 2 600 kvadratmeter, betinga en sammanlagd

årshyra av 46 540 kronor. Emellertid måste man räkna med att lokalerna efter

nu löpande hyrestids utgång komma att betinga en högre hyra. Härtill

kommer att det otillräckliga utrymmet och lokalernas bristfällighet i övrigt

hindra en rationell drift och till följd härav bland annat medföra avsevärda

extra lönekostnader, vilka icke skulle behöva ifrågakomma, därest reproduktionsanstalten

på föreslaget sätt skulle erhålla för dess behov särskilt avpassade

lokaler i en nybyggnad.

I ett den 11 december 1943 dagtecknat yttrande till byggnadsstyrelsen har

lantmäteristyrelsen efter hörande av anstaltens direktör förklarat sig kunna

biträda den av byggnadsstyrelsen föreslagna förläggningen av nybyggnaden

för reproduktionsanstalten till ifrågavarande tomt i kvarteret Tegeludden,

och lantmäteristyrelsen har icke heller något att i princip erinra mot den föreslagna

planlösningen av nybyggnaden.

För att den föreslagna nybyggnaden skall kunna tagas i bruk av reproduktionsanstalten

vid den nuvarande hyrestidens utgång den 1 oktober 1946 bör

byggnadsföretaget igångsättas i början av budgetåret 1944/45, och torde för

detta budgetår för ändamålet erfordras ett belopp av 1 000 000 kronor.

över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden efter remiss avgivits

den 11 februari 1944 av statskontoret och den 3 mars 1944 av 1940 års civila

byggnadsordning.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en nybyggnad

komme till stånd på sätt i byggnadsstyrelsens skrivelse föreslagits.

19A0 års civila byggnadsutredning har yttrat bland annat följande.

Byggnadskostnaden för den av byggnadsstyrelsen förordade nybyggnaden

för statens reproduktionsanstalt har av byggnadsstyrelsen beräknats till

l 400 000 kronor, inklusive kostnad för pålning med omkring 75 000 kronor.

Frånräknas sistnämnda kostnad erhålles ett volympris av cirka 75 kronor

per kubikmeter.

Utredningen finner den i förslaget angivna planläggningen av reproduktionsanstalten

i stort sett tillfredsställande.

Beträffande det föreslagna läget för byggnaden måste utredningen emellertid

framhålla, att detta synes alldeles otillfredsställande med hänsyn till

det betydande avståndet till centraladministrationen, med vilken anstalten,

enligt vad utredningen har inhämtat, bör stå i nära förbindelse. Ett ytterligare

motiv för kravet på en ändrad förläggning av byggnaden finner utredningen

i den dåliga markbeskaffenheten på den föreslagna tomten, vilken

beräknas medföra en kostnadsökning av 75 000 kronor för pålning. Lämp
-

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 281. 293

ligt tomtområde bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av

staden.

Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt, vill utredningen icke framställa

erinran mot de föreliggande beräkningarna.

Den förebragta utredningen ger vid handen, att statens reproduktionsanstalts

nuvarande lokalförhållanden äro synnerligen otillfredsställande. Såsom

myndigheterna framhållit synes ofrånkomligt för frågans lösning, att en nybyggnad

för anstalten kommer till stånd. Visserligen torde belägenheten av

den för nybyggnaden föreslagna tomten icke kunna anses ur alla synpunkter

helt idealisk men, då någon annan för ändamålet lämplig tomt för rimlig

kostnad icke torde stå att få, anser jag den ifrågasatta förläggningen av

anstalten böra godtagas. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta

å ett belopp av 1 400 000 kronor, torde icke något vara att erinra.

För ifrågavarande byggnadsföretag synas medel lämpligen böra upptagas

å beredskapsstat III för nästa budgetår. För ändamålet torde böra uppföras

hela det för företaget beräknade beloppet, 1 400 000 kronor. Jag förutsätter,

att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga

sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som

oundgängligen av förhållandena påkallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å alb

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ............................ kronor 1 400 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

Före
draganden.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

295

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 194 4.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I sitt betänkande den 3 april 1944

med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda

anläggningsarbeten förbudgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) har

investeringsutredningen i enlighet med en av lotsstyrelsen upprättad investeringsplan

för lotsverket föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å

tillhopa 1 490 000 kronor, därav å driftbudgeten under tionde huvudtiteln,

lotsverket, 366 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 124 000 kronor. Rörande

förstnämnda delbelopp har jag tidigare i dag gjort hemställan i enlighet med

utredningens förslag. Under hänvisning till vad utredningen anfört vill jag

nu förorda, att förslaget jämväl i vad det avser anslag å kapitalbudgeten

bringas under riksdagens prövning. Av det beräknade sammanlagda anslagsbeloppet

belöper på lotsuppassningslius och bostadshus 493 000 kronor, varav

ett belopp av 200 000 kronor torde böra uppföras på allmän beredskapsstal

II, medan återstoden, 924 000 kronor, bör hänföras till beredskapsstat III.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för hudgetåret 1944/

45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II........kronor 200 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III .... kronor 924 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

447842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:457 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående allmän beredskapsstat för bhidgetårei 1944/45, i vad propositionen avser försvarsdep s. 2 i texten
  2. Rskr. 1944:458 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser finansdepartem s. 5 i texten
  3. Rskr. 1944:459 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser handelsdeparte s. 7 i texten
  4. Rskr. 1944:470 Skrivelse till Konungen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1944:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 45, i vad propositionen avser ecklesiastikdeparte s. 1 i texten

Visa alla 23