Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilllåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

1944-10-20 · 97 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 96 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:288, Angående utgifter å tilllåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

1

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45; given

Stockholms slott den 20 oktober 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Mans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i olika sammanhang framhållits lia de snabbt växlande förhållandena

under nu pågående krig medfört, att det tidigare upprätthållna kravet på

en sammanfattande behandling i anslutning lill statsverkspropositionen av

samtliga anslag på riksstaten icke kunnat i full utsträckning upprätthållas,

utan riksstaten har efterhand måst kompletteras med nya anslag. Från de

olika departementen lia i år liksom under de närmast föregående åren utsänts

cirkulärskrivelser till de underställda myndigheterna vari dessa underrättats

om att vederbörande föredragande statsråd endast i tvingande unBihang

till riksdagens protokoll 19H. / sami. Nr 288.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

dantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1944/45. Syftet med den företagna åtgärden har varit att begränsa

anslagskraven på tilläggsstat till utgifter avseende ändamål som vid tiden

för behandlingen av nu gällande riksstat icke kunnat förutses men vilka det

nu framstår såsom nödvändigt att tillgodose. Frågor om anslag för andra

nya ändamål ha uppskjutits till behandling vid senare tidpunkt.

Genom särskilda beslut den 30 juni och den 15 juli 1944 har Kungl. Maj:t

fastställt beredskapsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 samt

allmän beredskapsstat I för nämnda budgetår att från och med den 1 respektive

den 15 juli 1944 lända till efterrättelse såsom förskottsstater samt ställt

de på staterna upptagna anslagen till vederbörande myndigheters förfogande.

Därjämte har Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1944 fastställt allmän

beredskapsstat II att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat

II samt förklarat sig vilja på framställning av vederbörande myndigheter

efter prövning i varje särskilt fall ställa de på denna stat uppförda

anslagen till förfogande dels för närmare planläggning av de med anslagen

avsedda anläggningsarbetena, dels örn och i den mån försörjnings- eller arbetsmarknadsläget

det medgåve, respektive örn och i den mån arbetsmarknadsläget

det påkallade, för utförande av ifrågavarande arbeten. Från allmän

förskottsstat II ha i viss omfattning bestritts kostnader för ytterligare

planläggning, och därutöver har Kungl. Majit i ett fåtal fall ställt anslagen

till förfogande för de avsedda arbetenas utförande. I detta sammanhang synas

endast sådana anvisningar från förskottsstaterna böra intäckas vilka äga

definitiv karaktär därigenom att de helt tillgodosett anslagsändamålet. I

sådana fall däremot där utgifterna äro av löpande karaktär eller eljest till

sitt totalbelopp helt obestämda symes äskandet av täckningsanslag kunna

anstå till dess bättre uppfattning vunnits örn det totala medelsbehovet för

ändamålet i fråga. Med utgångspunkt från dessa överväganden komma i

detta sammanhang täckningsanslag icke att äskas för utgifter på allmän förskottsstat

I, för försvarsberedskapskostnader från förskottsstaten för försvarsväsendet

eller för planläggningskostnader från allmän förskottsstat II.

Äskande av avskrivningsanslag synes jämväl böra anstå tills vidare.

De anslagsäskanden vilka i enlighet med det anförda ansetts böra föreläggas

årets riksdag under dess höstsession böra sammanfattas på en tilläggsstat

I lill riksstaten för innevarande budgetår. Dessa anslagsäskanden lia

tidigare anmälts för Kungl. Majit. Beträffande vissa anslagsäskanden har

Kungl. Majit beslutat, att de skola i särskilda propositioner underställas

riksdagens prövning, övriga äskanden, vilka av vederbörande föredragande

anmälts tidigare denna dag, böra i en sammanfattande proposition föreläggas

riksdagen. En sammanställning omfattande dels sistnämnda anslagsäskanden,

varom Kungl. Majit på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bifagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15)

fattat beslut, dels ock de anslagsäskanden å tilläggsstat I, beträffande vilka

Kungl. Majit beslutat avlåtande av särskilda propositioner, torde få bifogas

statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

3

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag örn tillhopa

64 miljoner kronor å driftbudgeten och 20 miljoner å kapitalbudgeten.

För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 16,3 miljoner kronor,

varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Omkring

5 miljoner kronor av anslagsbeloppet faller på komplettering av äldre

anslag, merkostnader och automatiska utgiftsregleringar i övrigt. Ett anslag

å 10,6 miljoner kronor äskas för vissa befästningsanläggningar av beredskapsnatur.

Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå till sammanlagt 48 miljoner

kronor, varav 33 miljoner kronor avse bidrag till provisorisk förstärkning

av tilläggspensioner och invalidunderstöd samt 12 miljoner kronor betingas

av en provisorisk förbättring av lönerna för vissa grupper statsanställda.

Återstoden äskas huvudsakligen för reglering av merutgifter, anslagsöverskridanden

och andra bundna utgifter.

Av anslagen pa kapitalbudgeten avses huvudparten, 18,5 miljoner kronor,

för civila utgifter. Beloppet omfattar till största delen bundna utgifter och

merkostnader, därav 15,5 miljoner kronor för reglering av vissa krediter och

1,2 miljoner kronor för täckning av utgifter från allmän förskottsstat II. För

tillbyggnad av statens bakteriologiska laboratorium äskas ett nytt anslag av

0,8 miljon kronor. Av investeringarna för militära ändamål, 1,4 miljoner kronor,

avses ett belopp av 1,2 miljoner kronor för inredning av ett under byggnad

varande skyddsrum.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sören Lane.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 oktober 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till

liksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar

och konsulat, förslagsanslag. För detta ändamål har å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisats ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

Av anslaget hava i främsta rummet bestritts evakueringskostnader för personalen

vid beskickningen och generalkonsulatet i London samt beskickningen

i Berlin. Under senare tid hava dylika utgifter uppkommit jämväl för

personalen vid beskickningarna i Budapest, Bukarest, Helsingfors och Sofia.

Under det nästförflutna budgetåret hava kostnaderna väsentligen överskridit

det beräknade beloppet och hava uppgått till omkring 105 000 kronor.

Kostnader av ifrågavarande slag kunna jämväl under nu löpande budgetår

beräknas uppgå till avsevärda belopp. I de ofrånkomliga kostnader, som

sammanhänga med utlandsorganens totala eller partiella evakuering till

andra platser än de ordinarie stationeringsorterna, ingå i första hand utgifter

för hyra samt för personalens resor lill och från evakueringsplatserna. I vissa

fall har evakueringen tagit sådan omfattning, att det blivit oundgängligt att

tillhandahålla fordon för regelbundna transporter från och till nämnda orter

och att för dessa fordons skötsel anställa särskilda chaufförer. För underhållet

av fordonen har måst i Sverige anskaffas materiel av olika slag,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

som icke kunnat erhållas i vederbörande land. Utom nyssnämnda utgifter

för förhyrning tillkomma kostnader för de förhyrda lokalernas uppvärmning

och belysning, utrustning, materiel för luftskydd m. nr. För beskickningens

i Berlin vidkommande har erfordrats uppförande och utrustning av

särskilda baracker m. m. Dessutom ingår däri avlöning åt viss extra personal,

som måst anställas på evakueringsplatserna.

En noggrann uppskattning av de belopp, som under innevarande budgetår

kunna komma att erfordras för täckande av dessa utgifter, är för närvarande

icke möjlig. Med utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna torde

man kunna beräkna anslagsbehovet till omkring 100 000 kronor. För täckande

därav torde å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra

äskas ett förslagsanslag å nämnda belopp, och jag hemställer sålunda, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid

beskickningar och konsulat å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 100 000.

[2.] 11. Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag. Denna kommitté,

som upprättades i maj 1940, utgör ett centralorgan för handläggning

i Amerikas Förenta Stater av alla med den s. k. Göteborgstrafiken sammanhängande

frågor. För bestridande av kostnaderna för kommittén har av

riksdagen beviljats särskilda anslag, nämligen dels å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag av 540 000 kronor, avseende

tiden maj 1940—juni 1942, dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för bud•getåret

1943/44 ett förslagsanslag av 425 000 kronor, avseende tiden juli 1942

—juni 1944. För kommitténs kostnader under löpande budgetår, vilka kunna

beräknas uppgå till omkring 250 000 kronor, torde medel nu böra äskas

av riksdagen å tilläggsstat till gällande riksstat. Jag hemställer därför, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 250 000.

[3.1 12. Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade riksdagen för

detta ändamål ett förslagsanslag av 40 000 kronor. Detta avsåg att för tiden

till och med juni 1942 täcka den del av kostnaderna för kontrollofficerarnas

tjänstgöring, som borde bestridas av statsmedel. Enligt uppgörelse med utrikesdepartementet

bestrides nämligen viss del av kostnaderna av de i Göteborgs-trafiken

deltagande befraktarna. För täckande av den del av ifrågavarande

kostnader, som ankommer på utrikesdepartementet, torde, i vad av
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

7

ser tiden intill innevarande budgetårs utgång, komma att erfordras ett belopp

av omkring 30 000 kronor. Jag förordar, att medel nu äskas av riksdagen

för ändamålet, och hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 30 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Tord Hagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

9

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Brahstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1—4 samt 6 och 7

vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av

det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför

ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

ARMÉN.

Tygmateriel m. m.

[1.] 37 a. Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m mreservationsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1944: 275 (s. 16—19) framlagda

förslag anvisade riksdagen (skr. nr 370) å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 66 950 000 kronor till Armén:

Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. Av anslagsbeloppet avsågos

9 300 000 kronor för anskaffning av viss sprängmateriel.

I skrivelse den 12 september 1944 har arméförvaltningens tygavdelning —

under hänvisning till en skrivelsen bifogad promemoria, upprättad inom

arméstaben — anfört, att utvecklingen med avseende på sprängämnesför
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 288. isas 44 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

sörjningen m. m. medfört, att det med sistnämnda belopp avsedda ändamålet

icke kunde ernås utan ytterligare medelsanvisning. Av promemorian

framgår, att förbättring av visst sprängämne samt övergång i viss omfattning

till nytt sprängämne förorsakade merkostnader, uppskattade till 1 816 000

kronor, samt att anskaffning av viss materiel av ny typ i stället för den

ursprungligen avsedda beräknades medföra en kostnadsökning av 500 000

kronor.

Tygavdelningen har hemställt, att 2 300 000 kronor måtte ställas till förfogande

för fullföljande av sprängmaterielanskaffning.

T.f. chefen för försvarsstaben har i yttrande den 2 september 1944 tillstyrkt

framställningen.

Krig smater leiner ket har enligt utlåtande den 10 oktober 1944 icke funnit

anledning till erinran mot framställningen. Yerket har dock framhållit, att

stora svårigheter mötte att nu exakt beräkna kostnaderna för den föreslagna

anskaffningen av materiel av ny typ.

Departements- Såsom av handlingarna i ärendet framgår ha erfarenheterna numera visat,

chefen. jgf- sprängämne varmed man räknat i den till grund för medelsäskandet

av 9 300 000 kronor liggande framställningen besitter egenskaper, som gör

det mindre lämpligt för avsedda ändamål. Det har därför blivit nödvändigt att

med utnyttjande av tillgängligt utgångsmaterial förbättra detta sprängämne

samt att övergå till nya sprängämnen. Vidare har det visat sig nödvändigt,

bland annat ur säkerhetssynpunkt, att nykonstruera materiel av viss typ.

Då ifrågavarande sprängmaterielanskaffning fortfarande synes angelägen ur

beredskapssynpunkt, finner jag mig böra tillstyrka, att medel anvisas för

bestridande av de av rådande förhållanden föranledda merkostnaderna.

Enligt vad jag under hand inhämtat äro vissa omständigheter i samband med

användandet av det sprängämne som avsågs med den tidigare framställningen

för närvarande föremål för undersökning genom statens sakrevisions försorg.

Från revisionen har under hand meddelats, att ur revisionens synpunkter

anledning till erinran mot den begärda medelsanvisningen icke föreligger.

De föreliggande kostnadsberäkningarna äro, såsom av handlingarna i

ärendet framgår, icke exakta. Jag räknar emellertid med att anskaffningen

skall kunna genomföras för en kostnad av sammanlagt högst 2 300 000 kronor.

Av skäl som anförts vid framläggandet av propositionen 1944: 275 böra dessa

medel icke inräknas i kostnadsramen för försvarets utbyggande under femårsperioden

1942/47.

I skrivelse 1944:154 (p. 5:o) anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande

viss i propositionen 1944:163 under punkten 5 omförmäld materiel funnit

hinder icke möta för Kungl. Maj:t att för ändamålet taga i anspråk erforderliga

medel av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda anslaget

till engångsutgifter. I detta sammanhang torde böra erinras, att på

grund av föreliggande omständigheter det blivit erforderligt att företaga anskaffning

av avsedd materiel i större omfattning än ursprungligen förutsatts,

vilket förhållande torde böra för riksdagen anmälas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Åberopande vad jag anfört rörande merkostnader för sprängmaterielanskaffning

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av............................ kronor 2 300 000.

[2.] 38 a. Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag. I

skrivelse den 12 september 1944 har arméförvaltningen gjort framställning

örn anvisande av ett belopp av 1 200 000 kronor för anskaffning av viss i

skrivelsen närmare angiven teknisk materiel.

Överbefälhavaren, som tillstyrkt bifall till framställningen, har anfört att,

enär behovet vore föranlett av rådande krissituation och dess tillgodoseende

nödvändiggjordes av rådande beredskap, ifrågavarande kostnader syntes böra

bestridas från förskottsstat.

Krigsmaterielverket har likaledes tillstyrkt framställningen och har tillika

hemställt örn visst bemyndigande för arméförvaltningens tygavdelning.

Den materiel, om vilken här är fråga, har tidigare kunnat importeras Departementsfrån

utlandet. Möjligheterna härför äro numera stängda, men tillverkning chefen.

av motsvarande materiel synes kunna ske vid industriföretag inom landet.

Av skäl, som framgå av handlingarna i ärendet, ställer sig emellertid den

svenska tillverkningen avsevärt dyrare. Vid uppgörandet av femårsplanen

för försvarsväsendet har en dylik extraordinär kostnadsökning icke kunnat

tagas i beräkning, vartill kommer att den starka förslitningen under rådande

beredskap av ifrågavarande materiel nödvändiggör kompletteringar.

Femårsplanens kostnadskalkyler uppgjordes på grundval av den prisnivå,

som rådde den 1 juli 1941. Det förutsattes, att de merkostnader, som föranledas

av därutöver ökade priser, skulle bestridas genom särskild medelsanvisning

till förstärkning av de anslag som i femårsplanen upptagits för

materielanskaffning. Principiellt borde det anslagsbehov, varom här är fråga,

tillgodoses i samband därmed. Emellertid är läget sådant att ett uppskov

med materielanskaffningen till den tidpunkt då en sådan utgiftsreglering är

möjlig att genomföra icke är av beredskapsskäl möjlig. Med hänsyn härtill

och då medelsbehovet närmast är föranlett av rådande krissituation vill jag

icke motsätta mig att särskilt anslag nu anvisas för ändamålet, till vilket

anslag hänsyn får tagas vid den slutliga regleringen av vederbörligt anskaffningsanslag.

Såsom av det sagda framgår böra kostnaderna icke belasta

den för arméns del av 1942 års riksdag för femårsperioden 1942/47 angivna

kostnadsramen.

Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna synes i och för sig intet vara

att erinra. Emellertid synas mig möjligheter föreligga att något begränsa

den föreslagna materielanskaffningen genom anskaffning i första hand av de

typer av ifrågavarande materiel, varav mest trängande behov föreligger. Med

hänsyn härtill föreslår jag, att medelsanvisningen nedbringas till i avrundat

tal 1 GOD 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements■

chefen.

Krigsmaterielverket har i sitt remissutlåtande anfört, att svårigheter måhända

kunna visa sig föreligga att inom landet genomföra tillverkningen.

Skulle så visa sig vara fallet men möjligheter yppa sig att genom import

helt eller delvis från utlandet tillgodose det föreliggande materielbehovet

lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva, att anslagsmedlen i

skälig utsträckning må tagas i anspråk för bestridande av de av importen

föranledda kostnaderna. Krigsmaterielverket har i sitt yttrande även framhållit

lämpligheten av att ifrågavarande anslagsmedel få tagas i anspråk

jämväl för vissa ändringsarbeten å redan anskaffad materiel. I och för sig

har jag intet att erinra mot att sådana ändringsarbeten komma till stånd

men vill framhålla att kostnaderna, vilka enligt inhämtade uppgifter bliva

förhållandevis små, böra bestridas från de anslagsmedel, som normalt stå till

arméförvaltningens förfogande för sådant ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av........................................kronor 1 000 000.

Fortifikatoriska anläggningar.

[3.] 45 a. Armén: Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag. Efter framställning

av Kungl. Majit (prop. 1944: 163, s. 21 f.) har riksdagen (skr. 154,

p. 6:o) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat ett

reservationsanslag av 14 335 000 kronor till förevarande ändamål. I skrivelse

den 30 september 1944 har överbefälhavaren hemställt, att 11 530 000 kronor

måtte ställas till förfogande för fortsatt utbyggande av befästningsanläggningar

under vinterhalvåret 1944/45 enligt av överbefälhavaren utfärdade anvisningar.

Jag vill framhålla, att anledning fortfarande föreligger att vidmakthålla

och utöka landets försvarsanstalter av ifrågavarande slag. Såsom av mig

framhölls vid anmälan av motsvarande medelsäskande i propositionen

1944: 163 har förskottsstaten för förs vars väsendet tidigare tagits i anspråk

för ändamål av denna art, och vid beräkning av innevarande budgetårs förskottsanslag

till engångsutgifter har hänsyn tagits jämväl till dylika kostnader.

Då tillfälle nu föreligger att underställa frågan riksdagens prövning, finner

jag mig emellertid böra föreslå, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat.

I huvudsak har jag intet att erinra mot de föreliggande detaljförslagen. En

minskning av medelsbehovet med 1 000 000 kronor, avseende utbyggande av

skyddsrum vid vissa flygfält, synes mig emellertid böra ske. I vad mån

befästningsanläggningarna skola komma till utförande måste vidare bliva beroende

på arbetskraftsförhållandena, och jag förutsätter, att en ingående

prövning i detta hänseende kommer att verkställas innan medlen av Kungl.

Majit slutligt disponeras för avsett ändamål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Under erinran att medelsbeliovet är föranlett av de aktuella beredskapsförhållandena,

varför kostnaderna ej böra medräknas inom den av 1942 års

riksdag för försvaret angivna kostnadsramen för femårsperioden 1942/47,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Vissa befästningsanläggningar å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av................................................ kronor 10 530 000.

MARINEN.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[4.] 84. Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m., reservationsanslag. I

1936 års försvarsbeslut förutsattes en genomgripande modernisering av pansarskeppen

av Sverige-typ. I enlighet härmed anvisades av riksdagen för

budgetåren 1936/41 tillhopa 10 985 000 kronor för ändamålet.

I särskild skrivelse den 26 augusti 1944, angående anslag för marinen

för beredskapsändamål för budgetåret 1944/45 m. m., har marinförvaltningen

anfört, att moderniseringsarbetena å pansarskeppen Drottning Victoria och

Gustaf V planenligt avslutats utom beträffande vissa arbeten å sistnämnda

fartyg, vilka måst anstå på grund av viss av krigsförliållandena föranledd

leveransförsening. Å pansarskeppet Sverige hade ombyggnadsarbetena pågått

vid krigsutbrottet år 1939 men måst avbrytas, enär fartyget måst skyndsamt

klargöras för expedition. För slutförande av de planerade arbetena

— vilka borde genomföras, då fartygen planenligt genomginge generalöversyn

— beräknade marinförvaltningen sammanlagt 350 000 kronor erforderliga.

Enär ämbetsverket disponerade allenast 150 000 kronor för ändamålet, erfordrades

därutöver ytterligare 200 000 kronor. Marinförvaltningen hemställde

alltså, att sistnämnda belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

De av marinförvaltningen nu anmälda kostnaderna sammanhänga med Departementsatt

moderniseringsarbetena å pansarskeppen på grund av krigsförliållandena chefenicke

kunnat färdigställas vid beräknad tidpunkt, varför merkostnader uppstått

dels för vissa provisoriska åtgärder å pansarskeppet Sverige och dels

på grund av den sedan år 1939 inträdda allmänna prisstegringen. Med hänsyn

till att moderniseringen av fartygen snarast möjligt bör komma till

stånd, synas medel böra äskas av riksdagen å tilläggsstat. Enär jag icke

funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens kostnadsberäkning, får

jag således, under framhållande av att anslaget icke är av natur att böra

inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram, hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av.............................. kronor 200 000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

[5], 85. Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag. I skrivelse

den 26 augusti 1944 angående anslag för marinen för beredskapsändamål

för budgetåret 1944/45 m. m. anmälde marinförvaltningen behov av medel

för inköp av transportbåt för Stockholms kustartilleriförsvar. Marinförvaltningen

hänvisade därvid till en skrivelse från chefen för Stockholms kustartilleriförsvar,

däri nämnde chef anfört i huvudsak följande.

I olika skrivelser till chefen för marinen hade chefen för Stockholms

kustartilleriförsvar anhållit, att vissa rekvirerade fartyg måtte inköpas och

ställas till kustartilleriförsvarets förfogande. Särskilt förelåge behov av

transportbåtar under fredsförhållanden. Före år 1939 hade kustartilleriförsvarets

verksamhet varit förlagd till inre delen av Stockholms skärgård.

Genom den utbyggnad, som nu ägt rum, hade området för Stockholms

kustartilleriförsvars verksamhet avsevärt ökats. Inom detta område komme

i fred under vissa tider två eller tre kontingenter värnpliktiga att för utbildning

vara förlagda till avlägsna platser. Enligt nu tänkta planer komme

sålunda en luftvärnsartilleriskola att ligga på Askö, en signal- och minskola

på olika ställen inom skärgården och sjöfrontsartilleriskola på antingen

Hamnskär, Hellsten eller Landsort. För försörjning av dessa kontingenter

stöde till förfogande samma transportbåtar som före år 1939, utökade med

en transportbåt. Detta vore icke tillräckligt, varför ytterligare minst en

transportbåt måste anskaffas. — Av de transportbåtar, som för närvarande vore

rekvirerade, syntes Tor II, tillhörande rederiaktiebolaget Stockholm-Wärmdö,

vara den tjänligaste. Den hade vid intagningen åsatts ett besiktningsvärde

av 150 000 kronor, och rederiet hade erbjudit sig att sälja fartyget till detta

värde minskat med de dagsersättningar, som utgått under åren 1942 och 1943,

sammanlagt 47 625 kronor. Chefen för kustartilleriförsvaret hemställde, att

marinförvaltningen måtte taga under övervägande inköp av ångfartyget Tor II

och ställa detta till Stockholms kustartilleriförsvars förfogande.

För egen del ansåge marinförvaltningen — under beaktande av att dagskostnaden

uppginge till 60 kronor samt med hänsyn till att fartyget syntes

vara nödvändigt såväl under nuvarande beredskapstid som under kommande

fredstid — att det skulle vara ur ekonomisk synpunkt förmånligt för staten

att inköpa fartyget.

Sedan besiktning och värdering av fartyget numera verkställts, har marinförvaltningen

i skrivelse den 30 september 1944 gjort framställning i ämnet

och därvid anfört i huvudsak följande.

Besiktningen hade givit vid handen, att fartyget, med hänsyn tagen till

typ, ålder, slitage och underhåll, byggnadskostnad, kostnad för erforderligt

iståndsättande samt andra på värderingen inverkande orsaker, i nuvarande

skick kunde åsättas ett värde av 115 000 kronor. Kostnaderna för erforderligt

iståndsättande ansåges komma att uppgå till omkring 25 000 kronor. För

den händelse fartyget skulle återlämnas till rederiet, skulle kronan med

säkerhet bliva skyldig iståndsätta detsamma för ett belopp av omkring

16 000 kronor. Yid underhandlingar med fartygets ägare beträffande kreditering

för erlagda hyresbelopp utöver den tidigare erbjudna krediteringen

av 47 625 kronor, vilken räknats på en försäljningssumma av 150 000 kronor,

hade rederiet förklarat sig villigt att medgiva avdrag även för hyresersättningarna

från den 1 januari 1944 till den dag, då kronan genom eventuellt

inköp övertoge fartyget. Under förutsättning att inköp skedde per den 31

december 1944 komme utgivna dagsersättningar att uppgå till (47 625 +

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

21 900 =) 69 525 kronor, varför marinförvaltningen således skulle liava att

för fartygets förvärvande utgiva ytterligare (150 000—69 525=) 80 475 kronor.

Då inköpet emellertid eventuellt kunde komma till stånd vid en tidigare

tidpunkt, dock tidigast den 1 november detta år, syntes det marinförvaltningen

säkrast att till sistnämnda summa Indes kyresersättningar för två

månader eller (60 x 60 =) 3 600 kronor. Erforderliga medel skulle sålunda

bliva (80 475 + 3 600 + 25 000 =) 109075 kronor eller avrundat 110000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts kar marinförvaltningen kemställt,

att till marinförvaltningens förfogande måtte för inköp av ångfartyget

Tor II ställas ett belopp av högst 110 000 kronor.

Den efter återgång till fredsförhållanden i jämförelse med förhållandena Departementsföre

kriget utvidgade utbildningen inom kustartilleriet torde medföra behov chefen.

av ökat transporttonnage, keist fartyg med större sjövärdighet och lämpade

för gång vintertid. Detta behov får tillgodoses genom förhyrning i den mån

lämpliga fartyg icke redan stå till förfogande. Marinförvaltningen har nu föreslagit,

att för ändamålet skulle förvärvas ett närmast för Stockholms kustartilleriförsvar

avsett fartyg. Fartygets ålder — omkring 30 år — är jämförelsevis

hög men fartyget synes vara i gott skick och har ansetts väl

lämpa sig för avsett ändamål. Fartyget är för närvarande under den förstärkta

försvarsberedskapen ianspråktaget för militära ändamål. Då de dagsersättningar,

som härför utgått och utgå till rederiet, få gå i avräkning på

köpeskillingen såvitt avser tiden från den 1 januari 1942, finner jag förslaget

ur ekonomisk synpunkt vara att förorda.

Enligt vad jag under hand inhämtat har rederibolaget såsom villkor för

sitt erbjudande uppställt, att förvärv kommer till stånd före den 1 januari

1945. Medel för ändamålet torde därför böra nu äskas av riksdagen såsom

tilläggsstatsanslag. Utöver kostnaderna för själva förvärvet har marinförvaltningen

räknat med 25 000 kronor för fartygets iståndsättande. Sistnämnda

kostnader, vilka enligt vad jag inhämtat hänföra sig till normalt underhåll,

böra bestridas av underhållsmedel. Till den del köpeskillingen överstiger erlagda

hyresbelopp torde erforderligt anslagsbelopp — i runt tal 80 500 kronor,

därest inköpet sker per den 31 december 1944 — böra belasta den för försvarets

utbyggande under femårsperioden beräknade kostnadsramen. Medlen

torde lämpligen böra anvisas under an slagsrubriken fartygsbyggnader för

kustartilleriet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .............................. kronor 80 500.

[6.] 89. Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.

Å riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag

av 7 345 000 kronor till Marinen: Anskaffning av artilleri- och

annan teknisk materiel. Enligt den för anslaget fastställda staten (se stats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

liggaren för budgetåret 1944/45, s. 138) avses 1 800 000 kronor för viss torpedanskaffning.

Motsvarande belopp för budgetåren 1942/43 och 1943/44

utgjorde 1 170 000 kronor respektive 5 250 000 kronor, varför under femårsperioden

1942/47 hittills anvisats tillhopa 8 220 000 kronor för torpedanskaffning.

Enär i försvarsbeslutet, med utgångspunkt från prisläget den 1

juli 1941, beräknades 11000 000 kronor för ändamålet, skulle vid oförändrat

prisläge 2 780 000 kronor återstå att anvisa. Utöver de belopp, som i enlighet

med vad sålunda anförts anvisats för torpedanskaffning under anslaget

till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, stå till marinförvaltningens

förfogande medel för anskaffning av det s. k. utrustningsbehovet

av torpeder för nya fartyg. Medel för detta ändamål inräknas nämligen

regelmässigt i de för fartygens byggande anvisade anslagen.

Marinförvaltningen har i särskild skrivelse den 1 juli 1944, varöver försvarets

civilförvaltning den 5 september 1944 avgivit utlåtande, anfört i huvudsak

följande.

Genom skrivelse till marin förvaltningen den 29 november 1941 hade

centrala torpedverkstaden bestämt priser att gälla för torpeder fr. o. m.

viss angiven leverans. Marinförvaltningen hade därefter vid ytterligare utlagda

beställningar utgått från dessa priser. Emellertid hade försvarets

fabriksstyrelse i skrivelse den 14 mars 1944 anfört, att till följd av att

såväl materialpriser som tillverkningsomkostnader sedan 1941 undergått en

ständig stegring det syntes styrelsen icke möjligt att vid fastställande av

ä-priser för inneliggande torpedleveranser, trots vidtagna rationaliseringsåtgärder,

bibehålla de preliminärt angivna priserna, utan syntes en förhöjning

av cirka 9—15 % vara ofrånkomlig.

Under åberopande därav hade fabriksstyrelsen fastställt vissa i skrivelsen

angivna nya ä-priser, vilka dock skulle gälla med reservation för under tillverkningstiden

inträffade ytterligare kostnadsökningar till följd av förhöjda

arbetslöner, materialpriser, bränslekostnader etc.

Vidare hade fabriksstyrelsen anfört, att beträffande ä-priser på nybeställningar

inom de närmaste två åren det icke syntes möjligt att för närvarande

fastställa dessa men att de angivna priserna kunde tjäna såsom

riktpriser.

Marinförvaltningen hade med anledning därav beräknat storleken av den

kostnadsökning, som komme att uppstå för under leverans varande torpeder,

till sammanlagt 1925 000 kronor. Kostnadsökningen fördelade sig med

818 000 kronor på torpeder, beställda för medel från anslag till anskaffning

av artilleri- och annan teknisk materiel, och med 1 107 000 kronor för torpeder,

avsedda att anskaffas av nybyggnadsanslag. För bestridande av sistnämnda

kostnadsökning disponerade marinförvaltningen inom ramen för

av Kungl. Majit medgiven totalkostnad för vissa angivna fartyg tillhopa

381000 kronor. Av kostnadsökningen hänförde sig vidare 130000 kronor

till anskaffning av vissa för kryssare och större jagare beställda torpeder.

Ämbetsverket kunde icke överblicka huruvida sistnämnda belopp skulle

kunna täckas från medel inom ramen för av Kungl. Majit medgiven totalkostnad

för ifrågavarande fartyg.

Det nuvarande medelsbehovet för täckande av merkostnaden för torpeder

bekostade från nybyggnadsanslag belöpte sig med anledning härav till

(1 107 000—381 000—130 000=) 596 000 kronor (gällande uteslutande fartyg,

som icke ingå i 5-årsplanen) samt till 818 000 kronor för torpeder, bekostade

av medel från anslag till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

eller till sammanlagt 1 414 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

I anslutning därtill finge ämbetsverket vidare meddela, att beställningar

av torpeder ännu icke utlagts för medel från anslag till nybyggnad av vissa

angivna fartyg, representerande en sammanlagd kostnad av omkring 3 000 000

kronor. Med hänsyn till den förutnämnda merkostnaden, för vars täckande

marinförvaltningen endast delvis disponerade medel, funne ämbetsverket sig

böra inhämta Kungl. Maj:ts beslut örn anvisande av medel därför, innan

dessa beställningar kunde utläggas.

Marinförvaltningen har i enlighet med vad sålunda anförts hemställt dels

örn anvisande'' av 1414 000 kronor till bestridande av förenämnda merkostnader,

dels ock örn bemyndigande att utan avvaktan å beslut örn dessa

merkostnaders täckande utlägga beställningar å visst antal torpeder.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har marinförvaltningen

därefter framlagt en fullständig plan för torpedanskaffningen under de

närmaste budgetåren och i samband därmed hemställt örn bemyndigande

att utlägga beställningar av torpeder i enlighet med berörda plan.

Innan jag till behandling upptager frågan örn anvisande av medel för

täckande av vissa med torpedanskaffningen sammanhängande merkostnader,

torde böra beröras frågan örn torpedanskaffningens omfattning under nu löpande

femårsperiod. Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, s. 194) anförde jag i denna fråga, att en inom marinförvaltningen

påbörjad utredning syntes giva vid handen, att kostnaderna för torpedanskaffningen

beräknades komma att överstiga det i försvarsbeslutet för ändamålet

beräknade beloppet. Utan att taga ställning till utredningen, vilken

icke ännu vore avslutad, utginge jag från att torpedtillverkningen under

nuvarande beredskapsförhållanden komme att bedrivas i så snabb takt som

omständigheterna medgåve och förutsatte att, örn kostnaderna för innevarande

budgetår därigenom komme att överstiga de under detta och andra anslag

för ändamålet reserverade medlen, de överskjutande kostnaderna finge i mån

av behov, därest riksdagen icke hade något att däremot erinra, bestridas av

omhänderhavande medel för framdeles skeende avräkning å de anslagsmedel,

som för de efterföljande budgetåren anvisades för samma ändamål. Yad

sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Marinförvaltningen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46

framlagt en fullständig plan för anskaffning av torpeder under de närmaste

fyra åren. Kostnaderna för planens genomförande lia beräknats till icke

mindre än 17 400 000 kronor utöver det belopp av 2 780 000 kronor, som

enligt vad i det föregående anförts återstår att anvisa av det för torpedanskaffning

i försvarsbeslutet upptagna beloppet av 11000 000 kronor. Av

kostnaderna för planens genomförande lia 7 550 000 kronor beräknats belöpa

på tid efter innevarande femårsperiods slut. Enligt den framlagda planen

skulle industriens kapacitet beträffande tillverkning av torpeder av nu gängse

konstruktion helt utnyttjas, varjämte ett antal torpeder av ny konstruktion

skulle anskaffas.

För egen del anser jag mig icke kunna för närvarande förorda fastställande

av en plan för torjmdanskaffning i den omfattning, som marinförvalt
Bihang

till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 288. 1898 a 3

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ningen föreslagit. Den tekniska utvecklingen på förevarande område går

fort, oell uteslutet är icke, att nya stridsmedel kunna konstrueras, som keit

eller delvis kunna ersätta åtminstone vissa typer av nu förekommande torpeder.

Med beaktande av dessa synpunkter anser jag mig kunna nu tillstyrka

anskaffning av torpeder allenast till sådant antal, att de totala kostnaderna

för torpedanskaffningen under nu löpande femårsperiod hållas inom

ramen för de i försvarsbeslutet beräknade beloppen med tillägg för vad som

erfordras för bestridande av kostnadsstegringar sedan den 1 juli 1941. Detta

utesluter dock icke, att under ifrågavarande femårsperiod ytterligare anslagsmedel

kunna bliva erforderliga, därest anskaffning av torpeder anses böra

äga rum i motsvarande takt jämväl efter avslutande av den torpedanskaffning,

som jag här tillstyrkt. Till denna fråga torde jag få återkomma i

annat sammanhang.

Såsom närmare framgår av marinförvaltningens nu förebragta utredningar

lia sedan den 1 juli 1941 inträtt avsevärda kostnadsstegringar å torpedtillverkningen.

Dessa kostnadsstegringar äro väsentligen att hänföra till ändringar i

det allmänna prisläget. Emellertid betingas de delvis jämväl av vissa särskilda

med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.

Enär kostnadsstegringarna äro av den art, att de i allt fall icke kunnat förutses

i försvarsbeslutets kostnadskalkyler, utgår jag från att medel för deras täckande

skola bestridas utom försvarsbeslutets kostnadsram. Kostnadsökningarna ha —

såsom av handlingarna i ärendet framgår — såvitt rör torpeder som avsetts

skola anskaffas med anlitande av anslagen till anskaffning av artilleri- och

annan teknisk materiel för femårsperioden 1942/47, beräknats till i runt

tal 4 263 000 kronor. Därutöver har marinförvaltningen anmält en kostnadsstegring

örn 596 000 kronor med avseende å torpeder att anskaffas med anlitande

av fartygsbyggnadsanslag. Detta belopp hänför sig helt till fartygsbyggnader,

för vilka medel anvisats före 1942 års försvarsbeslut. De av

marinförvaltningen anmälda kostnadsökningarna med avseende å torpedanskaffningen

— vilka föranlett att torpeder hittills kunnat beställas i mindre

omfattning än som i försvarsbeslutet beräknats — uppgå således till sammanlagt

4859 000 kronor. Enligt uppgift av marinförvaltningen erfordras

den ännu ej anvisade delen av det i försvarsbeslutet för torpedanskaffning

beräknade beloppet, 2 780 000 kronor, helt till slutlikvid för redan beställda

torpeder. Däremot anser sig ämbetsverket för beställning av ytterligare

torpeder kunna disponera ett belopp av 1 736 000 kronor av fartygsbyggnadsanslag,

som redan ställts till ämbetsverkets disposition. För nya beställningar

å torpeder under femårsperioden 1942/47 skulle alltså, därest

förenämnda belopp till täckande av prisstegringar anvisas, kunna disponeras

(4 859 000 + 1 736 000 =) 6 595 000 kronor.

Marinförvaltningen har föreslagit, att viss del av anskaffningen skulle avse

torpeder av ny konstruktion. En förutsättning härför har emellertid angivits

vara, att centrala torpedverkstaden tillbygges, och försvarets fabriksstyrelse

har i särskild skrivelse den 18 augusti 1944 för detta ändamål äskat tillhopa

655 000 kronor. Det synes böra undersökas, huruvida icke den nya

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

tillverkningen genom jämkning av tillverkningsprogrammet beträffande torpeder

av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan ytterligare kapitalinvesteringar

i torpedverkstaden. Det synes böra ankomma på Kungl.

Maj:t att efter ytterligare utredning härutinnan fatta beslut rörande utläggande

av beställningar å torpeder inom ramen för nyssberörda belopp av

6 595 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för slutförande av redan beslutad

torpedanskaffning ävensom för genomförande av den torpedanskaffning,

som här förutsatts, erfordras — utöver redan anvisade medel — dels

2 780 000 kronor, utgörande återstoden av vad som i försvarsbeslutet under

anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats

för torpedanskaffning, dels 4 263 000 kronor, motsvarande kostnadsstegringar

å torpeder som anskaffas med anlitande av nämnda anslag, dels och 596 000

kronor, utgörande kostnadsstegringar å torpeder, för vilka kostnaderna bestridas

från fartygsbyggnadsanslag utom försvarsbeslutets kostnadsram.

Marinförvaltningen har uppgivit, att för innevarande budgetår erfordras

sistnämnda belopp örn 596 000 kronor ävensom 818 000 kronor av beloppet

av 4 263 000 kronor. Mot anvisande av dessa medel å tilläggsstat

till -riksstaten för innevarande budgetår har jag intet att erinra. Enär beloppet

örn 818 000 kronor avser, merkostnader å torpeder, som anskaffas

med anlitande av anslaget till artilleri- och annan teknisk materiel, synes

detsamma lämpligen böra anvisas under denna anslagsrubrik. Beloppet örn

596 000 kronor torde däremot böra anvisas såsom särskilt anslag med beteckningen

»Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning». Härtill

återkommer jag under nästa punkt. Anslagen, vilka uteslutande avse kostnadsstegringar,

böra icke belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Till frågan örn den medelsanvisning, som för följande budgetår föranledes

av vad i det föregående anförts, torde jag få återkomma framdeles.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Anshaffning av artilleri- och annan tehnish

materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 818 000.

[7.] 89a. Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning, reservationsanslag.

Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt får jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Merkostnader för viss torpedanshaffning å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av.............................. kronor 596 000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

artements
chefen.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Sjökarteverket.

[8.] 3 a. Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg,

reservationsanslag. Genom beslut den 22 september 1944 har

Kungl. Majit ställt det å allmän förskottsstat II för budgetåret 1944/45

under driftbudgeten uppförda anslaget av 780 000 kronor till Sjökarteverket:

Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg till förfogande för utförande

vid örlogsvarvet i Karlskrona av ombyggnad av sjömätningsf ar tyget

Svalan och nybyggnad av ett kustmätningsfartyg.

Täckning för de sålunda förskottsvis bestridda utgifterna torde i detta

sammanhang böra äskas av riksdagen. Jag hemställer därför, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad

av sjömätningsfartyg å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................................kronor 780000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erland Kock.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

21

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

19 AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Erlander

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4 samt statsrådet Erlander

beträffande punkten 5.

Föredragandena yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 41 a. Bidrag till provisorisk förstärkning av tilläggspensioner oell

invalidimderstöd, förslagsanslag. I proposition denna dag framlägges på min

hemställan förslag till lag örn provisorisk förstärkning av tilläggspensioner

och invalidunderstöd, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1945. I propositionen

föreslås, att den första utbetalningen av dylik förstärkning skall äga

rum under innevarande budgetår. De totala kostnaderna för förstärkningen

lia, såsom närmare framgår av propositionen, av socialvårdskommittén beräknats

till 41 250 000 kronor, varav å statsverket skulle belöpa 33 000 000

kronor. Mot dessa beräkningar synes ingen erinran vara att göra. Vid bifall

till propositionen torde därför för bestridande av statens ifrågavarande kostnader

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett

särskilt anslag å sistnämnda belopp, förslagsvis benämnt Bidrag till provisorisk

förstärkning av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till provisorisk förstärkning av tilläggspensioner

och invalidunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 33 000 000.

Hillring till riksdagens protokoll 19M. t sami. Nr 288.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 7 a. Statens bakteriologiska laboratorium: Anskaffande av viss utrustning,

reservationsanslag. Under hänvisning till min i annat sammanhang

gjorda hemställan om anvisande av anslag å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 till vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska

laboratorium får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Statens bakteriologiska laboratorium: Anskaffande

av viss utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 110 000.

[3.] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Med skrivelse den

4 augusti 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat en framställning från föreståndaren

för statens rättskemiska laboratorium, professorn E. Wolff, däri

denne hemställt om anvisande av medel för anordnande vid laboratoriet av

vissa undersökningar rörande blodfaktorn Rh (Rhesus).

Föreståndaren har i sin skrivelse åberopat en till honom riktad framställning

den 17 juni 1944 från bland andra landets samtliga professorer i obstetrik

och pediatrik. Dessa framhålla däri, att den nyligen upptäckta blodfaktorn

Rh visat sig ha stor betydelse för vissa sjukdomstillstånd, dels i samband

med upprepade blodtransfusioner och dels i samband med vissa nyföddhetsperiodens

sjukdomar. Rh-bestämningar, som vore av stort värde

och oundgängligen nödvändiga för klinikern, borde utföras under utnyttjande

av ett blodgruppsserologiskt laboratoriums alla resurser, varför möjlighet

saknades att på ett tillfredsställande sätt utföra sådana bestämningar

å sjukhus. En central för dylika undersökningar, vid vilken klinikern snabbt

och säkert kunde få dessa undersökningar utförda, borde därför med det snaraste

inrättas vid statens rättskemiska laboratorium.

Föreståndaren anför i anslutning härtill, att Rh-faktorn hade en mycket

stor betydelse vid de i berörda framställning omnämnda sjukdomstillstånden.

Härtill komme att Rh-systemet även från rättsmedicinsk synpunkt — närmast

för paternitetsbevisningen — vore av stort intresse. För statens rättskemiska

laboratorium skulle det därför vara av stort värde, örn en central för

Rh-undersökningar kunde upprättas vid laboratoriet. Föreståndaren understryker

härvid, att endast en till ett väl utrustat blodgruppsserologiskt laboratorium

centraliserad, med klinikerna intimt samarbetande undersökningsverksamhet

kunde garantera ett tillförlitligt resultat av de icke sällan ömtåliga

undersökningarna.

Av föreståndarens skrivelse framgår, att undersökningar av blodfaktorn Rh

verkställts vid laboratoriet under den senaste tiden, i huvudsak såsom frivillig

forskningsverksamhet. Föreståndaren framhåller, att det dock i längden

ej skulle vara möjligt för laboratoriet med dess av andra uppgifter strängt

upptagna personal att medhinna detta arbete, så mycket mindre som man

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 288.

23

hade att räkna med en väsentlig ökning av de fall, för vilka Rh-centralen

komme att anlitas, i den mån kännedomen om Rh-systemets betydelse bleve

mera allmänt spridd och beaktad av landets och i första hand sjukhusens

läkare.

I fråga om för Rh-centralen erforderlig personal anför föreståndaren, att

vid centralen borde finnas tillgång till två personer, en kliniker för uppspårande

av fall av förenämnda sjukdomar och anskaffande av erforderliga humana

anti-Rh-sera samt en serolog för övervakande och ledande av arbetet å

centralen. Två vid laboratoriet verksamma forskare skulle därigenom kunna

beredas tillfälle att fortsätta sitt betydelsefulla arbete inom Rh-forskningen.

Ifrågavarande befattningshavare, vilka borde benämnas kontrollanter, borde

åtnjuta ett årligt arvode av 2 500 kronor vardera. Det löpande arbetet med

Rh-bestämningar, även i faderskapsfall, och den erforderliga immunserumframställningen

borde handhavas av en heltidsanställd eller två halvtidsanställda

extra assistenter med arvoden beräknade efter 600 kronor i månaden

eller 7 200 kronor för år. Härutöver har föreståndaren beräknat ett årligt

belopp av 300 kronor för övriga kostnader för undersökningarna, i första

hand anskaffande av marsvin. Rruttokostnaderna för år skulle alltså enligt

föreståndarens förslag uppgå till 12 500 kronor.

Föreståndaren bär emellertid förutsatt, att undersökningen av insända blodprov

skulle betalas enligt viss, av medicinalstyrelsen fastställd taxa. Föreståndaren

beräknar intäkterna härför till lägst 2 500 kronor, i följd varav

nettokostnaderna skulle uppgå till högst 10 000 kronor årligen.

Slutligen understryker föreståndaren vikten av skyndsamma åtgärder i

syfte att ställa medel till förfogande för anordnande av en Rh-central vid laboratoriet.

Medicinalstyrelsen har för egen del anfört, att styrelsen funne angeläget,

att det betydelsefulla forskningsarbetet kring blodfaktorn Rh och på detsamma

fotade kliniska undersökningar och rättsmedicinska bedömanden

utan uppskov tillförsäkrades nödigt ekonomiskt underlag. Styrelsen, som ansett

kostnaderna för undersökningarna böra bestridas från laboratoriets anslag,

har hemställt, att Kungl. Majit måtte medgiva att den i laboratoriets

avlöningsanslag upptagna posten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, måtte

få överskridas med 11 000 kronor samt den i laboratoriets omkostnadsstat

under posten till övriga utgifter upptagna delposten till inköp och underhåll

av apparater, förbrukningsartiklar m. m. med 300 kronor.

Statskontoret, som i utlåtande den 16 augusti 1944 förklarat sig icke

kunna bedöma vare sig angelägenheten av eller i vilken omfattning centralens

verksamhet bör bedrivas, har inskränkt sitt utlåtande till att avse en

prövning av de föreslagna arvodenas storlek. Ämbetsverket har härvid ifrågasatt,

huruvida icke det lill 7 200 kronor beräknade assistentarvodet borde

bestämmas till 5 900 kronor eller samma belopp, som utginge till den vid

statens bakteriologiska laboratorium anställde extra assistenten för verkställande

av vissa diagnostiska undersökningar m. m. Nettokostnaderna för år

skulle i så fall komma att uppgå till 8 700 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements- Den från skilda håll omvittnade stora betydelse, som undersökningarna

chefen. rörande blodfaktorn Rh äga dels i samband med upprepade blodtransfusioner

dels ock för diagnosen av vissa nyföddhetsperiodens sjukdomar (svår

gulsot eller svår blodbrist), har övertygat mig om angelägenheten av att de

vid statens rättskemiska laboratorium påbörjade undersökningarna på området

få fortsätta. Dessa undersökningar ha hittills i huvudsak verkställts

såsom frivillig forskningsverksamhet. Då man ej kan räkna med att de personer,

som omhänderhaft undersökningarna, i fortsättningen skola ställa

sig till förfogande utan ersättning, anser jag i likhet nied medicinalstyrelsen,

att medel böra ställas till förfogande för undersökningarnas fortsatta bedrivande.

Med hänsyn till att medel för ändamålet icke tidigare anvisats, torde

frågan härom böra underställas riksdagens prövning.

Kostnaderna för undersökningarna ha av föreståndaren beräknats till

12 500 kronor för år, varav 12 200 kronor för löner till personal samt 300

kronor för omkostnader. Härvid bör emellertid beaktas, att för undersökta

blodprov avsetts utgå ersättning till laboratoriet enligt taxa, som skulle fastställas

av medicinalstyrelsen. Då intäkterna härav beräknas uppgå till lägst

2 500 kronor, skulle nettoutgifterna stanna vid ett belopp av högst 10 000

kronor.

Mot de av föreståndaren beräknade arvodena till den för undersökningarna

avsedda personalen har jag med beaktande av de kompetenskrav, som

böra ställas på denna personal, intet att erinra. Arvodena torde böra utgå

från och med den 1 november 1944 samt med hänsyn till undersökningarnas

alltjämt försöksmässiga karaktär bestridas från den i laboratoriets avlöningsstat

för innevarande budgetår upptagna posten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Posten skulle härigenom komma att belastas med

ett belopp av i runt tal 8 200 kronor. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas

att få överskrida posten med högst nämnda belopp, övriga utgifter

böra bestridas från laboratoriets omkostnadsanslag.

Till sist vill jag framhålla, att vid fastställande av taxa för undersökta

prov bör undersökas, huruvida ej en större del av kostnaderna för undersökningarna

än som av föreståndaren beräknats rimligen bör täckas genom

inflytande avgifter. Inkomsterna härav böra redovisas på samma sätt som

laboratoriets övriga inkomster.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må för budgetåret 1944/45 överskridas

med högst 8 200 kronor.

[4.] Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.

I årets statsverksproposition har under förevarande förslagsanslag

beräknats ett belopp av 15 000 kronor till bidrag till specialutbildning av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

barnsjuksköterskor. Beloppet är avsett såsom bidrag till centralskolan för

specialutbildning av barnsjuksköterskor lör anordnande av en kurs i social

barnavård under budgetåret 1944/45. Enligt av Kungl. Majit den 15 juni

1944 fastställd stat för anslagets användning må disponeras 8 500 kronor

till arvoden åt instruktionssköterska och lärare, 500 kronor till expenser och

6 000 kronor till stipendier. Stipendierna fördelas enligt föreskrifterna i kungörelsen

i ämnet den 29 maj 1936 (nr 297).

Med skrivelse den 7 september 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat

en av styrelsen för centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor

gjord framställning örn anvisande av medel för anordnande av ytterligare en

social barnavårdskurs under budgetåret 1944/45. Skolstyrelsen framhåller,

att omkring hälften av de sökande till den kurs, som började i september

1944, icke kunnat antagas, samtidigt som behovet av specialutbildade barnsjuksköterskor

stegrats genom tillkomsten av nya barnavdelningar vid lasaretten,

pågående utvidgning av barnavårdscentralerna samt den kraftigt utbyggda

skolhälsovården. Den planerade extra kursen vore företrädesvis avsedd

för blivande skolsköterskor. Kostnaderna för kursen beräknades till

12 700 kronor, fördelade med 1 800 kronor till arvode åt kursledarinna,

4 400 kronor till arvode åt speciallärare, 500 kronor till expenser samt 6 000

kronor till stipendier. Kostnaden för speciallärare hade förut beräknats till

3 200 kronor. Den föreslagna höjningen berodde därpå, att skolöverläkaren

begärt utökning av kursplanen med 20 föreläsningstimmar avseende skolhälsovård

samt viss praktisk undervisning. Längden av denna kurs föresloges

därför ökad från tre till fyra månader.

Medicinalstyrelsen erinrar örn att styrelsen i sina anslagsäskanden för

nästa budgetår beträffande ifrågavarande anslagspunkt anfört, att det med

anledning av den pågående utbyggnaden av såväl den förebyggande barnavården

som barnsjukvården samt det av årets riksdag beslutade anordnandet

av statlig skolhälsovård syntes styrelsen angeläget, att verksamheten vid

ifrågavarande skola, som för närvarande bedreves med en årlig kurs i social

barnavård (s. k. B-kurs), utvidgades att omfatta två sådana kurser årligen

samt att kursernas längd borde utökas från tre till fyra månader. Efterfrågan

på specialutbildade barnsjuksköterskor under det senaste året hade

varit större än tillgången och syntes komma att ytterligare stegras. Styrelsen

hade därför föreslagit, att två kurser i social barnavård borde anordnas

under budgetåret 1945/46, vilket bland annat skulle medföra behov av en

extra kursledarinna med ett arvode av 1 800 kronor.

Vad angår skolstyrelsens nu förevarande framställning har medicinalstyrelsen

vitsordat behovet av att en extra kurs i social barnavård anordnas

under våren 1945 samt hemställt, att den under förevarande anslag upptagna

anslagsposten till bidrag lill specialutbildning av barnsjuksköterskor

måtte få överskridas med 12 700 kronor.

Med anledning av den av medicinalstyrelsen påtalade bristen på sjuksköterskor

med sådan specialutbildning, som anses önskvärd för tjänstgö
-

Departementsc

helen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ring inom den förebyggande barnavården, barnsjukvården samt skolhälsovården,

anser jag det vara angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att

bättre tillgodose behovet av sådana befattningshavare, särskilt som detta

behov kan väntas komma att avsevärt öka genom den av årets riksdag beslutade

utbyggnaden av skolhälsovården. Jag tillstyrker därför, att medel

ställas till förfogande för anordnande av ytterligare en kurs i social barnavård

under innevarande budgetår.

Mot den föreslagna utökningen av kursen från 3 till 4 månader har jag

intet att erinra. Jämväl de för kursen beräknade kostnaderna, 12 700 kronor,

synas mig kunna godtagas. Kostnaderna torde i likhet med utgifterna

för den kurs, för vilken medel beräknats i statsverkspropositionen, böra

bestridas från förslagsanslaget till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande

mödra- och barnavård. Då riksdagen icke tidigare haft tillfälle

att taga ställning till nu berörda utvidgning av ifrågavarande kursverksamhet,

torde frågan härom böra i detta sammanhang underställas riksdagens

prövning.

F. Civilförsvaret.

[5.] 2. Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom visst område.

Genom beslut den 30 juni 1944 ställde Kungl. Maj:t till statens utrymningskommissions

förfogande för utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten

inom visst område i riket ett belopp av högst 100 000 kronor

och. anbefallde statskontoret att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

för budgetåret 1944/45 uppförda förskottsanslaget till förstärkning av

den civila administrationen m. m. till kommissionen, på rekvisition i mån

av behov, utbetala högst detta belopp.

För reglering av nämnda utgift torde å tilläggsstat I till riksstaten för

löpande budgetår böra anvisas ett anslag av 100 000 kronor, lämpligen under

rubriken Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom visst

område.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten

inom visst område å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av.......... kronor 100 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Bergström.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

27

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen m. m.

[1.] 3 a. Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin, reservationsanslag.

I juni 1941 erbjödo kommitterade för Carl Smitts fond A statens väginstitut

en donation på 250 000 kronor för utförande på väginstitutets område

av en större provvägsmaskin med tillhörande byggnad m. m.

Genom beslut den 18 juli 1941 förklarade Kungl. Maj:t hinder från Kungl.

Maj:ts sida icke möta för väginstitutet att mottaga donationen, varefter anläggningsarbetena

påbörjades. Riksdagen har sedermera godkänt ett i 1943

års statsverksproposition framlagt förslag om viss ökning av väginstitutets

personal- och omkoslnadsstater för drift av anläggningen.

I skrivelse den 18 augusti 1944 har direktionen för statens våginstitut meddelat,

att anläggningen sedan augusti 1943 varit i så gott som oavbruten

drift. Maskinen vore i första hand avsedd att användas för forskning rörande

vägbeläggningar, vilka i maskinen utsattes flir trafik av bilhjul under förhållanden,

som nära liknade verkligheten. Under år 1944 hade emellertid

maskinen huvudsakligen blivit använd för undersökningar av bilringar av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

olika slag. Väginstitutet ulloide för närvarande undersökningar av det nya

svenska bilgummit neopren för statens industrikommissions räkning. Två

serier sådana undersökningar hade utförts, och erfarenheterna från provningarna

tillgodogjordes av fabrikanterna tor att förbättra kvaliteten. Lin tredje

serie påginge för närvarande. — Andra liknande uppgifter lörelage, såsom

att undersöka en förstärkning av bilgummit enligt ny metod på uppdrag av

industrikommissionen samt att prova olika typer av ersättningsiingar på

uppdrag av statens uppfinnarnämnd.

Det hade ursprungligen varit avsett, att maskinen skulle utföras med sex:

armar och hjul. Genom den inträffade prisstegringen hade emellertid donationsmedlen

icke räckt till iner än två armar med hjul. Maskinens kapacitet

vore sålunda endast V3 av den beräknade. Härtill komme vissa tekniska

olägenheter av att driva maskinen nied endast Iva armar. Särskilt \id piövning

av bilringar vore det till stor nackdel att endast två ringar kunde monteras.

Vid sådan provning hade hittills tillgått så, att en neoprenring och

en naturgummiring körts samtidigt för att erhålla jämförelse. Örn fel uppstode

på neoprenringen, vore det icke möjligt att avgöra, örn telet berodde

på ett tillfälligt fabrikationsfel hos just den ringen eller på fel i metoden föltillverkningen.

För att få klarhet härutinnan måste provet upprepas, vilket

medförde tidsförlust. Det vore därför ett önskemål, att provningen kunde utföras

på en gång nied flera hjul, varvid sålunda kontrollprov samtidigt eihölles.

Därigenom bleve det också möjligt alt samtidigt prova olika typer avringar

under exakt samma förhållanden.

Enär provningsmöjligheterna genom avsaknaden av ytterligare fyra armai

vore begränsade, hade väginstitutet icke kunnat utföra alla de uppdrag, sorn

inkommit. Bland annat hade uppdragen från statens uppfinnarnämnd fått

anstå, vilket för nämnden varit olägligt.

Direktionen meddelar i sin skrivelse vidare, att direktionen sedan det

blivit klart, alt maskinen skulle få stor användning och att behovet av ytterligare

fyra armar vore trängande — gjort framställningar om medel till

denna utbyggnad. I första hand hade direktionen vänt sig till kommitterade

för Carl Smitts fond, som emellertid meddelat, att londén tyvärr icke hade

möjlighet att anslå ytterligare medel. Direktionen hade därefter gjort en förfrågan

hos statens tekniska forskningsråd om möjligheterna att genom forskningsrådet

erhålla anslag till ytterligare fyra armar med hjul. Rådet hade

ansett det vara ur flera synpunkter angeläget, att den löreslagna kompletteringen

av provvägsmaskinen komme till stånd, men hade varit av den uppfattningen,

att de för tekniskt-vetenskaplig forskning anslagna medlen icke i

första hand vore avsedda för ändamål av ifrågavarande art. Statens industrikommission

hade uttalat, att det vore önskvärt, örn till provvägsmaskinen

kunde anskaffas ytterligare fyra armar, och att industrikommissionen ville

tillstyrka att statsbidrag lämnades till ändamålet. Liknande uttalande hade

gjorts av statens uppfinnarnämnd.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaden för utbyggnad av maskinen

med ytterligare fyra armar uppgå till 60 000 kronor. I detta belopp inginge

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

jämväl utbyggnad av befintligt kylmaskineri till dubbel kapacitet, vilken utbyggnad

vore nödvändig med hänsyn till den ökade värmealstringen vid

ökat antal hjul.

Under åberopande av det anförda har direktionen för statens väginstitut

anhållit örn anvisande av anslag med 60 000 kronor till utbyggnad av institutets

provvägsmaskin. Direktionen har tillika hemställt, att anslaget matte

beviljas av nu tillgängliga medel för beredskapsåtgärder, då det till följd av

krisläget vore angeläget att utbyggnaden skedde snarast möjligt.

De undersökningar rörande bilringar och vägbeläggningar, som för närvä- Departementsrande

pågå vid statens väginstitut, äro av stor vikt för lösandet av transportproblemen

under den återstående delen av kriget och den närmaste efterkrigstiden.

Även i framtiden kunna dessa och liknande undersökningar få betydelse

för ett effektivt utnyttjande av väganslagen. För att undersökningarna

-—- sorn möjliggjorts genom de donationsmedel, vilka från Carl Smitts fond

ställts till förfogande för anläggning av väginstitutets provvägsmaskin —

skola kunna bedrivas med önskvärd skyndsamhet är emellertid en utbyggnad

av maskinen till full kapacitet nödvändig. Jag har intet att erinra mot

att kostnaderna härför, 60 000 kronor, under förhanden varande omständigheter

bestridas med statsmedel. Med hänsyn till angelägenheten av att utvidgningsarbetena

igångsättas snarast möjligt torde erforderliga medel böra

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Enär provvägsmaskinen och den byggnad, vari den är inrymd, ännu icke

äro invärderade å statens allmänna fastighetsfond, torde anslaget böra anvisas

å driftbudgeten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 60,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Ritning till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 288.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

31

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] Statens organisationsnämnd. Under rubriken statens organisationsnamnd

äro i gällande riksstat upptagna två förslagsanslag, nämligen ett å

253 600 kronor till avlöningar och ett å 85 300 kronor till omkostnader.

Kungl. Majit har den 15 juni 1944 fastställt avlönings- och omkostnadsstater

tor statens organisationsnämnd för budgetåret 1944/45 (statsliggaren s 390

o. 391).

I avlöningsstaten ingår en anslagspost å 175 800 kronor till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal och i omkostnadsstaten en post å 75 000 kronor

till reseersättningar. Båda dessa anslagsposter äro med hänsyn till ovissheten

örn omfattningen av nämndens arbetsbörda under innevarande budgetår upptagna

förslagsvis. Vid staternas fastställande har Kungl. Majit emellertid

föreskrivit, att posterna icke finge utan Kungl. Majus medgivande överskridas.

övervägande delen av ifrågavarande anslagsbelopp är avsedd för avlöningar

respektive reseersättningar till hos nämnden anställda experter. I sin

framställning örn medelsanvisning för budgetåret 1944/45 hade nämnden

sålunda räknat med 150 000 kronor för avlöningar och 50 000 kronor för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

reseersättningar till experter. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1944

har nämnden bemyndigats att anställa högst 11 experter.

Till de mest omfattande arbetsuppgifterna för organisationsnämnden höra

organisationsundersökningar inom försvarsväsendet. Dessa undersökningar ha

organiserats enligt föreskrifter, som meddelats genom Kungl. Maj :ts beslut

den 4 februari 1944. För ändamålet har inom försvaret bildats ett särskilt

utredningsorgan, försvarets centrala organisationskommitté, vilket är underställt

organisationsnämnden. I överensstämmelse med de principer, som

tillämpas vid organisationsundersökningar inom andra statliga förvaltningsområden,

har organisationsnämnden att tillhandahålla försvarets centrala

organisationskommitté erforderlig civil expertis. Sex av nämnden anställda

experter lia därför ställts till förfogande att leda undersökningarna envar inom

sitt verksamhetsområde. Undersökningarna omfatta för närvarande dels de

lägre truppförbanden, varvid början gjorts med III. militärområdet, dels flottans

örlogsstationer och matinrättningar, delar av kustartilleriet lii. m.

I skrivelse den 10 oktober 1944 har statens organisationsnämnd gjort framställning

örn ytterligare medelsanvisning till förstärkning av personalen vid

organisationsundersökningama inom försvarsväsendet. Av skrivelsen fram
-

går bland annat följande.

Den omfattning, i vilken det visat sig påkallat att bedriva undersökningarna,

hade medfört, att behovet av civil arbetskraft icke kunnat fyllas genom

den personal, som organisationsnämnden med tillgängliga anslagsmedel kunnat

ställa till förfogande. Det ytterligare behovet hade man dittills sokt tillgodose

genom att värnpliktiga med ingenjörs- eller handelsutbildmng avdelats

till biträden åt organisationsnamndens experter. Denna anordning

innebure emellertid ett provisorium som vore icke blott oekonomiskt uta

även ur andra synpunkter mindre ändamålsenligt och som darfor snarast

borde ersättas med andra personaldispositioner. Nämnden bär beraknat, att

1° biträdande experter skulle behöva anställas för att utfylla behovet av civil

arbetskraft1 vitforganisationsundersökningaraa, därav 8 för armén och 4 för

marinen De årliga kostnaderna härför har nämnden beraknat till 156 000

kronor varav 50 000 kronor till reseersättningar och återstoden till avlo

nin«ar.’ Nämnden har hemställt, att för innevarande budgetar ett belopp av

78 000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för anställande av i ragavarande^civila

biträdespersonal, varvid cirka 25 000 kronor beraknats åtgå

till reseersättningar och återstoden till avlomngskostnader.

Departements. Enligt vad i ärendet blivit upplyst ha uppgifterna för organisationsundersokchefen-

ningarna inom försvarsväsendet visat sig vara av sådan omfattning och betydenhet,

att undersökningsarbetet ansetts böra från början bedrivas pa en bredare

bas än man räknat med vid bedömandet av anslagsbehovet för innevarande

budgetår. Undersökningarna bedrivas sålunda inom flera områden samtidigt

genom olika sektioner, som ledas av organisationsnämndens experter. För att

denna högre kvalificerade arbetskraft rätt skall kunna utnyttjas erfordras

tillgång till biträdande personal med viss teknisk eller ekonomisk utbildning.

Det nuvarande provisoriet med anlitande av värnpliktiga tekniker eller ekonomer

för dylikt ändamål bör uppenbarligen ersättas med en andamalsenligare

anordning, för att arbetet skall kunna bedrivas med önskvärd planmas
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

33

sighet och intensitet. Jag är således för egen del beredd förorda, att ytterligare

medel ställas till organisationsnämndens förfogande för anställande

av civil personal. Mot nämndens beräkning av det ytterligare medelsbehovet

för innevarande budgetår, 53 000 kronor till avlöningar och 25 000 kronor till

omkostnader, har jag icke något att erinra. Vid bifall till nämndens framställning

erfordras Kungl. Maj:ts medgivande att överskrida de anslagsposter, varifrån

kostnader av hithörande slag skola bestridas. Såsom jag i det föregående

framhållit ha dessa poster med hänsyn till ovissheten om nämndens

arbetsbörda upptagits förslagsvis. Ett överskridande av den storlek, varom

nu är fråga, synes dock icke böra medgivas utan att riksdagen lämnats

tillfälle att taga ställning till frågan. Därest riksdagen icke har något att

däremot erinra, torde förslag angående bemyndigande för organisationsnämnden

att för ifrågavarande ändamål överskrida vederbörliga anslagsposter

med erforderligt belopp framdeles få föreläggas Kungl. Maj:t.

Ur protokollet:

Sören Lane.

Milling till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 288.

6

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

35

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

samt anför därvid följande.

I. Folkundervisningen.

[1.] 16 a. Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor, förslagsanslag. I skrivelse den 9 oktober 1943 framlade

skolöverstyrelsen utredning och förslag rörande skolhygienisk verksamhet i

folkskolorna. På grundval härav framlades proposition (nr 193) i ämnet för

1944 års riksdag.

Skolläkargöromålen skulle enligt vad i propositionen förordades för landsbygdens

och de mindre städernas vidkommande i allmänhet ankomma på

vederbörande tjänsteläkare, d. v. s. i första hand provinsialläkarna. Skoldistrikten

skulle dock vara oförhindrade att anlita även andra läkare såsom

skolläkare. I fråga örn kostnaderna för skolläkarnas resor föreslogs i propositionen,

att statsbidrag ej skulle utgå för resor, företagna enbart inom stad,

köping eller municipalsamhälle. Beträffande övriga resekostnader förordades,

att statsbidrag skulle utgå till bestridande av dessa kostnader med 90

procent inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, med 70 procent

inom Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län samt

med 50 procent inom övriga län.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 288

Riksdagen (skrivelsen nr 319) anförde beträffande frågan om bestridande

av kostnaderna för skolläkarnas resor bland annat följande.

Såsom motivering för den föreslagna differentieringen anför departementschefen

önskemålet att utjämna resekostnaderna mellan å ena sidan de

glesare befolkade och i allmänhet mera skattetvngda kommunerna i norra

Sverige och å andra sidan de mera tättbebyggda södra delarna av riket.

Riksdagen erkänner riktigheten av den princip, som legat till grund för

nämnda förslag, nämligen att vissa lättnader böra beredas avsides liggande,

glest befolkade kommuner. I motionen 1:293 riktas dock vissa vägande erinringar

mot det sätt, varpå denna i och för sig riktiga princip kommit till

uttryck. Riksdagen delar de i motionen anförda betänkligheterna och skulle

funnit det önskvärt, om ett mera rättvist och mindre schablonmässigt statsbidragssystem

hade utformats. De av departementschefen förordade statsbidragsreglerna

torde även komma att i praktiken visa sig svårbemästrade,

en anmärkning, som även torde kunna riktas mot de i motionen förordade

bidragsgrunderna. Sålunda torde det komma att stöta på betydande svårigheter

att vid bifall till departementschefens förslag rättvist fördela resekostnaderna

i de särskilda fallen mellan skilda skoldistrikt da, såsom regelmässigt

torde inträffa på landsbygden med dess ofta mycket små kommuner, skolläkaren

på en och samma resa besökt flera skoldistrikt. Dessa svårighetei

hade måhända kunnat bemästras, därest landstingen ålagts att förskottera

reseersättningarna. Riksdagen delar emellertid departementschefens principiella

betänkligheter mot att lägga denna börda på landstingen, som icke

komma att bli huvudmän för skolhälsovården. Med hänsyn till de invändningar

av olika slag, som sålunda kunna riktas mot det av departementschefen

förordade statsbidragssystemet, har riksdagen ansett vissa skäl tala för

att staten påtager sig hela kostnaden för skolläkarnas resor. Några tyngre

vägande skäl av statsfinansiell natur torde icke kunna anföras häremot, enär

de sammanlagda årliga resekostnaderna beräknats till 126 000 kronor och

departementschefen uppskattat statsbidragskostnaderna till 90 000 kronor per

år. Merkostnaderna kunna alltså beräknas komma att stanna vid 36 000^ kronor

för år. Riksdagen, som trots det anförda icke ansett sig böra avsla departementschefens

förslag, får dock med hänsyn till de olägenheter, som riks*

dagen funnit vara förknippade med det av departementschefen förordade

statsbidragssystemet, bemyndiga Kungl. Majit att, etter den ytterligare utredning,

som må anses erforderlig, utfärda bestämmelser rörande bestridandet av

skolläkarnas resekostnader av innebörd, att staten kommer att helt svara for

dessa kostnader.

Under erinran örn det av riksdagen salunda lämnade bemyndigandet anbefallde

Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1944 skolöverstyrelsen att

inkomma med utredning och förslag i ämnet. I den samma dag utfärdade

kungörelsen (nr 585) med bestämmelser angående den statsunderstödda hälsovården

vid folk- och småskolor samt högre folkskolor intogs, såvitt avser

frågan om kostnaderna för skolläkarnas resor, endast ett stadgande av innehåll,

att beträffande bidrag av statsmedel till rese- och traktamentsersätlning

åt skolläkare vid folk- och småskolor för resor i tjänsten skulle gälla

vad därom särskilt kunde varda stadgat.

Skolöverstyrelsen har nu med anledning av Kungl. Majits ovannämnda

beslut — under framhållande av att anslag måste anvisas redan för innevarande

budgetår, örn staten skall helt svara för kostnaderna för vid folk- och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2SS.

37

småskolor anställda skolläkares resor i tjänsten — hemställt örn anvisande

för budgetåret 1944/45 av ett förslagsanslag av 50 000 kronor till bestridande

av kostnaderna för ifrågavarande skolläkares resor. Överstyrelsen har därvid

beträffande anslagsberäkningen anfört bland annat följande.

Det låter sig icke göra att nu med någon större grad av exakthet beräkna,

huru stor del av skoldistrikten, som under hudgetåret 1944/45 kunna antagas

bli i stånd att ordna den skolhygieniska verksamheten efter de nya linjerna.

Man torde emellertid våga antaga, att omkring 60 procent av den avsedda

verksamheten kan komma i gång under detta budgetår.

Emellertid innebär detta icke, att kostnaderna för läkarnas resor under

budgetåret 1944/45 komma att uppgå till 60 procent av de till 126 000 kronor

beräknade kostnaderna därför vid fullt utvuxen skolhygienisk verksamhet,

dels emedan resor medförande särskilda kostnader för statsverket icke äga

rum inom städer, köpingar eller municipalsamhälle!!, där i särskilt stor utsträckning

redan under innevarande budgetår skolhälsovården torde komma

att ordnas enligt den nya organisationen, dels ock därför att kostnader för

resor företagna i slutet av budgetåret icke komma att belasta budgeten detta

år. Man torde kunna antaga, att kostnaderna för läkarnas resor under budgetåret

1944/45 skola uppgå till omkring 40 procent av kostnaderna vid fullt

utvuxen skolhygienisk verksamhet eller 50 400 kronor.

Statskontoret har lämnat skolöverstyrelsens anslagsberäkning utan erinran.

Riksräkenskapsverket har anfört följande.

Skolöverstyrelsen har vid beräkningen av kostnaderna för skolläkarnas

resor inom folkskoleväsendet utgått från de ersättningsgrunder, som gälla

beträffande läkares resor för hembesök hos spädbarn i samband med den

förebyggande mådra- och barnavården. Enligt dessa grunder utgår icke traktamentsersättning.

(Jfr medicinalstyrelsens anvisningar den 20 oktober 1943,

nr 114). Vidare utgår resekostnadsersättning endast därest läkaren ej i annan

ordning är berättigad till gottgörelse av allmänna medel för resan samt

endast då resan sker till och från mottagning utom vederbörande läkares stationeringsort

och enligt av medicinalstyrelsen godkänd plan.

Med utgångspunkt från att ersättningen skall beräknas efter angivna grunder

har skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet för ifrågavarande skolläkares

resekostnader vid fullt utbyggd verksamhet till 126 000 kronor samt för

det första verksamhetsåret, budgetåret 1944/45, till 40 procent av nämnda

belopp eller till i runt tal 50 000 kronor.

Riksräkenskapsverket anser sig kunna förorda, att angivna ersättningsgrunder

tillämpas beträffande nu ifrågavarande reseersättningar. Att traktamentsersättning

för dylika resor icke skall utgå, finner riksräkenskapsverket

riktigt med hänsyn dels till att för uppdraget såsom skolläkare utgår särskilt

arvode, dels ock till att skolläkaren — i regel en provinsialläkare —

ofta kan företaga sina resor i samband med andra förrättningar, för vilka

ersättning av allmänna medel utgår i annan ordning. I detta sammanhang

må framhållas, att föredragande departementschefen i propositionen nr 193

(s. 46) till 1944 års riksdag angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården

m. m. understrukit vikten av att skolläkarnas resor läggas efter

en plan, som uppgjorts av skolläkaren i samråd med skolstyrelsen, varvid

i besparingssyfte reseprogrammet bör läggas upp så, att resorna för skolhälsovården

i .största möjliga utsträckning kombineras nied andra resor i

tjänsten.

I övrigt bör allmänna resereglementets bestämmelser lända till efterrättelse,

varvid resekoslnadsersättningen bör utgå efter rcseklass II.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

Vad nu sagts synes böra komma till uttryck i de bestämmelser, som skola

utfärdas angående resekostnadsersättning åt skolläkare. Dessa bestämmelser

synas även böra innehålla anvisningar örn sältet för utbetalning av resekostnadsersättningarna.

Framhållas må, att här ej är fråga om statsbidrag till

skoldistriktens kostnader utan örn ersättningar, som helt skola stanna å statsverket

och därför böra utbetalas direkt till vederbörande förrättningsmän.

Riksräkenskapsverket vill därför föreslå, att länsstyrelserna bemyndigas att

efter vederbörlig granskning av reseräkningarna utbetala godkända ersättningar

direkt till skolläkarna.

Vidkommande anslagsberäkningen för budgetåret 1944/45 är det, såsom

skolöverstyrelsen framhållit, icke möjligt att nu med någon högre grad av

noggrannhet beräkna, i vilken omfattning verksamheten kommer att bedrivas

under nämnda budgetår. I avsaknad av säkrare underlag synes skolöverstyrelsens

anslagsberäkning kunna godtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ett förslagsanslag av 50 000

kronor till resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk- och småskolor

samt att bestämmelser i ämnet utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad riksräkenskapsverket angivit.

Då riksdagen i princip uttalat sig för att staten påtager sig hela kostnaden

för vid folk- och småskolor anställda skolläkares resor i tjänsten, anser jag

mig böra förorda, att bestämmelser i ämnet utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av riksräkenskapsverket angivits. Detta förutsätter emellertid,

såsom i ärendet framhållits, att medel för ändamålet anvisas redan för

innevarande budgetår. Då jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna

icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens anslagsberäkning,

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 50 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kumi. Maj.ts proposition nr 288.

39

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 19 a. Försöksverksamhet beträffande avmagnetisering av fartyg,

reservationsanslag. Till driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

är å riksstaten för budgetåret 1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat ett

förslagsanslag av 320 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har marinförvaltningen hemställt örn bemyndigande

för ämbetsverket att för försöksverksamhet beträffande avmagnetisering

av fartyg för budgetåret 1944/45 disponera högst 50 000 kronor

samt till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Vid sidan av den ordinarie verksamheten vid avmagnetiseringsstationerna

bör bedrivas experiment- och forskningsarbete i avsikt att utprova sådana

effektivare skyddsanordningar mot magnetminor, som betingas därav att

minornas känslighet ökats. I mindre utsträckning har experimentarbete kunnat

bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det är emellertid

nödvändigt, att personal kan disponeras enbart för sådana arbeten samt att

erforderlig materiel för experimentarbetenas utförande kan anskaffas. Detta

har hittills icke varit möjligt, enär äskade medel för bestridande av drift
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

kostnaderna för avmagnetiseringsstationerna endast avsett den ordinarie

driften.

Kostnaderna för försöksverksamheten, som avses bedrivas dels såsom modellförsök

och dels i full skala vid avmagnetiseringsstationerna, hava av ämbetsverket

beräknats till 50 000 kronor.

Kommerskollegium har den 10 oktober 1944 efter remiss yttrat sig över

marinförvaltningens framställning och därvid tillstyrkt bifall till densamma.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen i ärendet anfört förordar jag,

att medel ställas till förfogande för bedrivande av ifrågavarande försöksverksamhet.

Mot ämbetsverkets kostnadsberäkning har jag intet att erinra.

För ändamålet erforderligt anslag, som torde böra erhålla reservationsanslags

natur, lärer böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Försöksverksamhet beträffande av mag nefi se ring av

fartyg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 50 000.

[2.] 21 a. Anordnande av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg,

reservationsanslag. I brev den 10 december 1943 till marinförvaltningen har

Kungl. Majit bemyndigat ämbetsverket att, med anlitande av det av 1943

års riksdag (r. skr. nr 345) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under

tionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget å 850 000 kronor till anordnande

av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg, efter samråd

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låta uppföra ej mindre vid Nya Varvet

i Göteborg en avmagnetiseringsstation än även två till anläggningen hörande

magnetiska mätstationer, avsedda att förläggas den ena strax utanför

Lilla Billingen och den andra vid Gäveskär längre västerut i farleden till

Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen

i skrivelse den 14 oktober 1943 framlagt förslag.

I skrivelse den 4 september 1944 har marinförvaltningen, jämte det ämbetsverket

anmält att anslaget nämnda dag syntes vara förbrukat samt att

ytterligare medel till ett beräknat belopp av 250 000 kronor erfordrades för

arbetenas slutförande, hemställt, att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga ämbetsverket

att förskottsvis täcka ifrågavarande ytterligare utgifter dels ock

vidtaga åtgärd för anvisande av ett anslag till nämnda belopp å tilläggsstat

till riksstaten för löpande budgetår. Ämbetsverket har i fråga härom vidare

anfört, bland annat, följande.

I skrivelse.den 14 oktober 1943 framlade marinförvaltningen förslag till

plan för stationens utförande och hemställde örn dispositionsbeshit i fråga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

41

om de av riksdagen anvisade medlen. I denna skrivelse anmälde marinförvaltningen,

att ämbetsverket avsåge anlita Göteborgs hamnstyrelse för de

väg- och vattenbyggnadstekniska arbetena och att dessa avsåges komma till

utförande på hök och räkning. Hamnstyrelsen kunde nämligen icke tillmötesgå

marinförvaltningens önskan örn fast anbud. Anledningen till att marinförvaltningen

ämnade anlita Göteborgs hamnstyrelse för arbetenas utförande

var den, att hamnstyrelsen ansågs bäst känna till bolten- och strömförhållandena

samt de faktorer i övrigt, som voro avgörande för kostnaderna.

I brev den 10 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att med anlitande av byggnadsanslaget utföra stationen efter samråd med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Innan kontrakt tecknades med Göteborgs

hamnstyrelse underställdes detsamma i enlighet med de givna direktiven

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens granskning. Enligt byggnadskontraktet,

som daterades den 22 februari 1944, och tillhörande specifikation hade hamnstyrelsen

kostnadsberäknat sina arbeten till 365 000 kronor. Då marinförvaltningen

önskade undvika risk för överskridande, hade ämbetsverket redan

innan dess skrivelse om dispositionsbeslut avgavs begärt skriftlig bekräftelse

på att de beräknade byggnadskoslnaderna 365 000 kronor av hamnstyrelsen

ansåges tillräckliga. Dylik bekräftelse erhölls genom skrivelse från överingenjören

vid Göteborgs hamn.

Under arbetenas gång hava från Göteborgs hamnstyrelse efter hand inkommit

räkningar till marinförvaltningen för erhållande av dellikvider. I

samband med granskningen av dessa konstaterade marinförvaltningens kontrollant,

att vissa delposter betydligt överskridits. Hamnstyrelsen anmodades

då inkomma med en tablå över det verkliga ekonomiska läget. Därav framgick,

att kostnadsökningen icke endast omfattade vissa delposter utan befanns

vara betydligt mer omfattande och beräknades uppgå till omkring

200 000 kronor, sedan marinförvaltningen tagit i anspråk sin till cirka 15

procent uppgående reserv för oförutsedda kostnader å hamnstyrelsens åtaganden.

Då överskridandet sålunda med visshet konstaterats, upptog marinförvaltningen

förhandlingar med representanter för Göteborgs hamnstyrelse

och framhöll, hurusom hamnstyrelsen genom sina uttalanden bibringat marinförvaltningen

den uppfattningen, att den ursprungliga kostnadsramen

skulle kunna innehållas. Marinförvaltningen framhöll, att hamnstyrelsen genom

nedskrivning av bland annat omkostnadsprocenten borde tillmötesgå

marinförvaltningens krav på en kostnadsminskning. Under hand har senare

meddelats, att hamnstyrelsen icke velat medgiva någon reduktion.

Hamnstyrelsen har under hand uppgivit, att kostnadsökningarna härrörde

sig från konstruktiva svårigheter, som bland annat medfört vissa ändringsarbeten

och ökade byggnadskostnader samt större muddringsmassor än som

beräknats m. m.

I samband med de inträffande fördyringarna har även en försening av

arbetet inträtt, varför avslutningsarbetena måste utföras under höstmånaderna.

Ytterligare merkostnader kunna på grund av vid denna tidpunkt försämrade

väderleksförhållanden förväntas uppstå. Med hänsyn härtill och till

faran för otillförlitlighet i hamnstyrelsens sifferuppgifter synes det marinförvaltningen

motiverat att förutsätta en total merkostnad av 250 000 kronor.

Genom beslut den 14 september 1944 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att av omhänderhavande medel till ett belopp av högst 250 000

kronor förskottsvis bestrida ifrågavarande ytterligare erforderliga utgifter för

anordnande av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

För att de ganska långt komna och i nuvarande läge brådskande arbetena

med anordnandet av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg skulle

kunna snarast möjligt fullbordas samt för undvikande av ytterligare kostnadsökningar

till följd av arbetenas tillfälliga nedläggande bär Kungl. Majit

nödgats lämna marinförvaltningen det nyss återgivna bemyndigandet. Till

täckande av de utgifter, högst 250 000 kronor, vilka marinförvaltningen med

stöd därav kan komma att av omhänderhavande medel bestrida, torde ett

anslag å enahanda belopp böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

att till Anordnande av en inut- och avmagnetiseringsstation

i Göteborg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 250 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

43

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

T. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler

härefter under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 3 a. Ersättning för förfogande över vissa fartyg. Genom beslut den

18 oktober 1940 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av 4 § allmänna förfogandelagen,

att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande i Göteborgs

och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda

förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Maj :t, att fartygen

under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom svenska fartyg, varjämte

Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att under samma tid omhänderhava

fartygen samt meddela närmare föreskrifter angående användningen

av desamma. Slutligen förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles

på framställning av trafikkommissionen meddela beslut angående bestridandet

av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Sedan överenskommelser sedermera träffats med norska vederbörande an

gående ersättning i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio rekvirerade

fartygen har riksdagen anvisat tillhopa 12 910 000 kronor, avseende

de å tiden intill den 1 juli 1944 belöpande ersättningarna. Av de åtta fartygen

har sedermera ett förlist.

Genom beslut den 7 juli 1944 anbefallde Kungl. Majit statskontoret att

från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för prisoch

handelsreglerande åtgärder till statens trafikkommission, på rekvisition

i mån av behov, utbetala högst 1 655 000 kronor, att av kommissionen användas

för bestridande under tiden den 1 juli—31 december 1944 av kostnaderna

i anledning av förfogandet över fartygen.

Genom beslut den 14 september 1944 förklarade sedermera Kungl. Majit,

att Kungl. Majits genom beslutet den 18 oktober 1940 meddelade förordnande

om upplåtelse till kronan av däri angivna norska fartyg skulle upphöra

att gälla den 15 oktober 1944, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt trafikkommissionen

att å kronans vägnar till sistnämnda dag uppsäga överenskommelserna

örn ersättning för förfogandet över de sju fartyg, i fråga om vilka överenskommelser

då förelågo.

Sedermera har Kungl. Majit den 6 oktober 1944 bemyndigat trafikkommissionen

att dels beträffande det fartyg, varom överenskommelse om ersättning

tidigare icke träffats, underteckna sådan överenskommelse, dels i

anslutning därtill till den 21 oktober 1944 eller så snart därefter som förhållandena

det medgåve, uppsäga överenskommelsen, dels ock av medel, som

tidigare ställts till förfogande för bestridande av kostnaderna för de övriga

norska fartygen i anledning av förfogandet utbetala ersättning enligt överenskommelsen

för tiden intill dess fartyget återlämnades.

Enligt reglerna för täckning av anvisningar från förskottsstat bör det genom

Kungl. Maj :ts beslut den 7 juli 1944 till förfogande ställda beloppet

täckas genom anvisande under elfte huvudtiteln av ett anslag å motsvarande

belopp å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

anslag av ............................ kronor 1 655 000.

[2.] 3 b. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.

I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda

bostadsbyggnadsverksamheten under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen

i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november

1942 ett belopp av 125 000 kronor till förfogande för statens byggnadslånebyrå

att av byrån användas till ersättningar åt sådana tegelbruk, som i normala

fall bedreve tillverkning endast under den varmare årstiden men som

förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern. Ersättningen

avsågs skola utgå för ökade bränslekostnader, förluster på sönderfruset

legel m. m. med sammanlagt 10 kronor för 1 000 tegel. Angivna belopp ä

125 000 kronor anvisades från det å förskottsstat för försvarsväsendet för

budgetåret 1942/43 under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna

utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet har sedermera

täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande belopp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

45

I skrivelse den 4 oktober 1944 anförde statens industrikommission, att under

försommaren 1944 en viss knapphet på tegel inträtt till följd av ökad

byggnadsverksamhet och en huvudsakligen av ogynnsam väderlek betingad

nedgång i tegelproduktionen. Denna knapphet hade trots förbättrade produktionsförhållanden

fortsatt under hela sistförflutna sommar, och vid utgången

av den ordinarie tillverkningssäsongen 1944 torde några nämnvärda kvantiteter

icke komma att finnas i lager. Även för vintern 1944/45 planerades en

tämligen omfattande byggnadsverksamhet, och för tiden till den 1 juli 1945

förelåge enligt verkställda beräkningar ett behov av 266,5 miljoner tegel. Mot

detta behov svarade en produktion, som enligt uppgifter av Sveriges tegelindustriförening

kunde antagas komma att uppgå till 228 miljoner tegel, därest

icke några särskilda åtgärder vidtoges. Ett underskott om 38,5 miljoner

tegel kunde alltså befaras. Anmärkas kunde emellertid, att vid dessa beräkningar

bortsetts från den produktion, som kunde komma att äga rum hos

bruk utanför tegelindustriföreningen och som för tiden intill juli 1945 torde

kunna uppskattas till 5—10 miljoner tegel.

Inför denna situation hade det, uttalade kommissionen vidare, synts nödvändigt

att söka öka produktionen av tegel under den kommande vintern

utöver det normala. En undersökning av möjligheterna härutinnan hade givit

vid handen, att tegelfabrikanterna, därest erforderligt bränsle ställdes till

förfogande och under förutsättning att de erhölle extra gottgörelse enligt

samma grunder som gällde för merproduktionen under vintern 1942/43, vöre

villiga att instundande vinter öka sin produktion utöver den kvantitet, som

eljest kunde beräknas framkomma. Huruvida denna merproduktion och förstnämnda

produktion hos bruk utanför tegelindustriföreningen kunde komma

att uppgå till 38,5 miljoner tegel, kunde nu icke avgöras, men i varje fall

torde dessa tillverkningar komma att omfatta inemot 35 miljoner tegel. Statens

bränslekommission hade ställt i utsikt, att det för merproduktionen erforderliga

bränslet skulle kunna tillhandahållas.

I anledning härav hemställde kommissionen, att ett belopp av 400 000

kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för att enligt grunder,

som tillämpades för stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1942/43, användas

för en utökning av tegelproduktionen under vintern 1944/45.

I skrivelse den 6 oktober 1944 anförde statens bgggnadslånebgrå, att byrån

i en till byggnadsberedningen ingiven promemoria rörande preliminär uppskattning

av bostadsbehovet under år 1945 i rikets tätorter efter närmare

motivering föreslagit, att till grund för uppskattningen av bostadsproduktionens

omfattning vintern 1944/45 i samtliga tätorter lades en årsproduktion

av 50 000 lägenheter, vilket skulle innebära, att 30 000 lägenheter borde vara

under byggnad den 1 januari 1945. Vid motsvarande tid innevarande år hade

17 000 lägenheter varit under uppförande.

Förutsättningen för att en bostadsproduktion av angivna omfattning skulle

kunna komma till stånd vore, anförde byrån vidare, att byggnadsmaterial

kunde ställas till förfogande i erforderlig utsträckning. Då enligt uppgift teg
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

let vore det för närvarande kanske mest svåranskaffbara byggnadsmaterialet,

vore det enligt byråns uppfattning av synnerlig vikt, att åtgärder för

framställning av tegel under instundande vinter vidtoges i sådan utsträckning,

att omförmälda produktion säkerställdes.

Under åberopande härav anslöt sig byggnadslånebyrån till industrikommissionens

förutnämnda framställning.

Genom beslut den 13 oktober 1944 anbefallde Kungl. Majit statskontoret

att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under

elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och

handelsreglerande åtgärder till industrikommissionen, på rekvisition i mån av

behov, utbetala högst 400 000 kronor att användas för ifrågavarande ändamål.

För reglering av det genom beslutet den 13 oktober 1944 anvisade beloppet

å 400 000 kronor bör å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagas

ett reservationsanslag å motsvarande belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 400 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 288.

47

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 oktober 1944.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Bubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med statsrådet Erlander, såvitt avser ärendet

under punkten 1, samt chefen för kommunikationsdepartementet beträffande

ärendet under punkten 5 anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Sköld, härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande

ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 m. m.

Med förmälan tillika, att ärendet under punkten 1 vore av den natur, att

närmare redogörelse för dess innebörd än som av det följande framginge

icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

A. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 4 a. Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. För utsprängning av skyddsrum

för de militära administrationsbyggnaderna å Ladugårdsgärde har riksdagen

å tilläggsstater för budgetåren 1942/43 och 1943/44 under förevarande rubrik

anvisat tillhopa 900 000 kronor (skr:er 1943: 130 och 500). Såsom framgår av vad

vid ärendets behandling i propositionen 1943: 344 anfördes förelåg då ingen

definitiv utredning angående behovet av skyddsrum, ej heller stod det klart, att

tillgängligt berg medgåve utsprängning av skyddstunnlar i förutsatt omfattning.

Åt byggnadsstyrelsen hade därför uppdragits att i samråd med vederbörande

militära myndigheter skyndsamt utföra utredning i nämnda hänseenden.

Sedan byggnadsstyrelsen efter samråd med chefen för försvarsstaben,

arméförvaltningens dåvarande fortifikation sstyrelse och luftskyddsinspektionen

i skrivelse den 15 november 1943 framlagt förslag i ämnet, enligt vilket

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

skulle uttagas utrymme, tillräckligt stort att tillgodose de militära förvaltningarnas

behov av personalskyddsrum samt att därutöver bereda plats för

vissa civila förråd, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 14 januari 1944

åt byggnadsstyrelsen att med anlitande av förenämnda anslagsbelopp örn

900 000 kronor utföra utsprängning av ytterligare skyddsrum i huvudsaklig

överensstämmelse med styrelsens förslag. Därvid föreskrevs dock, att bergbetäckningen

över skyddsrummen skulle givas större tjocklek än i förslaget

förutsatts. Härav eventuellt uppkommande merkostnader för anläggningen

skulle mötas genom minskning av bruttogolvytan inom anläggningen.

I skrivelse den 10 juli 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning örn

anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Av skrivelsen inhämtas i

huvudsak följande. Styrelsen hade från försvarsstaben, arméförvaltningen

och luftskyddsinspektionen inhämtat yttranden över ett förslag till fördelning

av utrymmena i de bergsskyddsrum, som kunde komma till utförande

inom ramen av tillgängliga medel. För att tillgodose i avgivna yttranden

framställda önskemål örn ytterligare utrymmen hade byggnadsstyrelsen utarbetat

en ny plan rörande utsprängning av skyddsutrymmen och dessas

fördelning. Enligt denna plan, vilken godkänts av samtliga berörda myndigheter,

skulle i första hand luftskyddsinspektionen tillgodoses med väsentligt

större utrymme än som tidigare avsetts för civila behov. Jämväl

för krigsarkivets del hade räknats med betydligt större utrymmen än i det

tidigare framlagda förslaget, varjämte för vissa andra nytillkommande behov

räknats med mindre utsprängningar. Kostnaderna enligt denna plan beräknades

med 275 000 kronor överstiga de till förfogande stående medlen.

®yggnadsstyrelsens förevarande skrivelse utmynnar i en hemställan att

ytterligare 275 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförande

av sprängningsarbeten för skyddsrumsanläggning vid de militära ämbetsbyggnaderna

å Ladugårdsgärde.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen — under erinran

att i förenämnda belopp örn 900 000 kronor och det begärda, ytterligare

beloppet örn 275 000 kronor icke inräknats kostnader för inredande av de

utsprängda bergsskyddsrummen — gjort framställning örn anvisande av

medel för dylik inredning. Med stöd av hittills vunnen erfarenhet rörande

inredande av lokaler av ifrågavarande slag har byggnadsstyrelsen beräknat

dessa kostnader till 1 575 000 kronor enligt en i skrivelsen intagen kostnadssammanställning.

Inredningsarbetena omfatta utförande av golv, väggar och

innertak samt nedfarter och trappor, målningsarbeten, värme-, ventilationsoch

sanitetstekniska arbeten, elektrisk kraft- och belysningsanläggning samt

hiss i de för luftskyddsinspektionen avsedda lokalerna. Styrelsen har hemställt,

att för inredande av de för försvarsstaben, krigsarkivet, arméförvaltningen

och luftskyddsinspektionen avsedda bergsrummen måtte anvisas ett

anslag av 1 575 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1944/45.

I de två framställningar från byggnadsstyrelsen, för vilka i det föregående

i korthet redogjorts, har styrelsen begärt ytterligare 275 000 kronor utöver

redan disponibla medel, 900 000 kronor, till utsprängning av bergsskyddsrum

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

i anslutning till de militära ämbetsbyggnaderna å Ladugårdsgärde i Stockholm

samt 1 575 000 kronor till inredning av de lokaler som skulle komma

att utsprängas i enlighet med detta utökade program.

Den utvidgning av tidigare framlagd plan för utsprängningen som byggnadsstyrelsen

nu framlägger är till största delen föranledd av civilförsvarets

behov av skyddsutrymmen. Såsom av handlingarna i ärendet framgår skulle

enligt förslaget civilförsvarsstyrelsens totala behov av skyddsutrymme för

förrådsändamål tillgodoses. Lämpligheten av en sådan anordning synes

kunna starkt ifrågasättas. Av uppgifter som jag under hand inhämtat

framgår, att kostnaderna för utsprängning och inredande av bergsskyddsrum

för ifrågavarande förråd beräknas uppgå till 725 000 kronor, vilka kostnader

icke stå i någon rimlig proportion till värdet — mellan 1 och 2 miljoner

kronor — av den materiel det här är fråga örn. Efter samråd med socialdepartementet

har jag därför ansett det böra övervägas att på annat sätt

tillgodose civilförsvarets ifrågavarande utrymmesbehov. Civilförsvar sstyrelsen

bör dock beredas möjlighet att tills vidare disponera så stor del av de nu

under utsprängning varande skyddsutrymmena, som kan avstås för detta

ändamål.

Enligt vad jag under hand inhämtat skulle merkostnaderna för sprängningsarbetena

kunna begränsas till 155 000 kronor, därest för civila behov

icke avses större utrymmen än varmed tidigare räknats. Av dessa merkostnader

belöper största delen på krigsarkivet. Emellertid har, enligt uppgift,

vid beräkningarna icke tagits hänsyn till att i anslag till uppförande av nybyggnad

för krigsarkivet ingå vissa medel för anordnande av skyddsrum.

Då i övrigt utbyggnadsprogrammet bör begränsas inom ramen av för ändamålet

redan anvisade medel, anser jag mig icke böra tillstyrka ytterligare

medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

De av byggnadsstyrelsen för inredning av lokalerna beräknade kostnaderna

lia synts mig vara påfallande höga. Från styrelsen har emellertid

under hand meddelats, att en begränsning av kostnaderna icke är möjlig att

vidtaga utan att därigenom skyddsrummens användbarhet för avsett ändamål

äventyras. Med hänsyn härtill räknar jag med att medelsanvisningen

begränsas endast i den mån så påkallas av den reduktion av skyddsrumsanliiggningen,

som av mig i det föregående föreslagits. På grundval av från

byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter beräknar jag det för ändamålet erforderliga

beloppet till i nedåt avrundat tal 1 200 000 kronor.

För tillgodoseende av sistnämnda medelsbehov torde anslag nu böra

äskas av riksdagen. I likhet med vad som förutsatts beträffande medel som

anvisats för utförande av skyddsrumsanläggningarna (jfr prop. 1943: 344 s.

131) torde frågan i vad mån nu förevarande kostnader böra inrymmas inom

den ekonomiska ram, som jämlikt 1942 års försvarsbeslut avsetts för byggnadsverksamheten

inom försvarsväsendet under femårsperioden, icke nu

böra avgöras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 194-i. 1 sami. Nr 288.

issa 44 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

att till Ambetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ................................................ kronor 1 200 000.

Marinförvaltningens delfond.

[2.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag uppkomna

frågor örn disposition för vissa nya kapitalinvesteringar av det för budgetåret

1944/45 för marinen anvisade investeringsanslaget av 10 000 000 kronor

till vissa byggnadsarbeten m. m.

a. Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader å örlogsvarven i Karlskrona

och Göteborg. I skrivelse den 28 augusti 1944 har marinförvaltningen gjort

framställning örn åtgärder för effektivare utnyttjande av förrådsbyggnader

vid, bland andra, Karlskrona och Göteborgs örlogsvarv. I skrivelsen

har marinförvaltningen inledningsvis framhållit, att utökningen under beredskapstiden

av inventariemateriel komme att vid en övergång till fredsfot

ställa lokalförvaltningarna inför problem, vilkas bemästrande ovillkorligen

förutsatte, att åtgärder i tid vidtoges för ett utnyttjande till det yttersta av

befintliga samt anskaffande av nya förrådslokaler. I avsikt att erhålla en

överblick över vad som på olika platser krävdes i förevarande avseende

hade marinförvaltningen igångsatt en utredning, vilken förväntades vara avslutad

under höstens lopp. Redan nu vore det emellertid möjligt att fastställa,

att avsevärda brister i fråga örn förrådsutrymme skulle komma att

föreligga.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att ett utnyttjande till det yttersta

av befintligt förrådsutrymme i vissa fall icke läte sig göra utan en ganska

omfattande omgruppering av materielen. En dylik omgruppering föranleddes

därjämte av en även ur andra synpunkter betingad revision av det nuvarande

systemet för indelningen, vården och redovisningen av fartygens inventarier.

Detta system, för vilket marinförvaltningen närmare redogjort, innebär att

lösa inventarier var för sig alltefter sin karaktär, exempelvis skeppar-,

timmermans-, maskin- m. fl. inventarier, då fartyget är avrustat, förvaras i

s. k. inventariekammare. Marinförvaltningen avsåge att ur skeppar- och

timmermansuppbörderna utbryta materiel av huvudsakligen standardkaraktär

till en särskild intendenturuppbörd. En dylik revision av uppbördsindelningen

betingade även ändrad disposition av förrådsutrymmet. Materiel av

standardkaraktär krävde icke särskilda kammare och det vore beträffande

viss dylik materiel även en fördel ur vårdsynpunkt med gemensam förvaring.

En dylik ordning krävde betydligt mindre totalutrymme och mindre

personal för vården än nu tillämpat system och borde därför genomföras i

samband med den nödvändiga omdisponeringen av varvens förrådsutrymmen.

Marinförvaltningen har kostnadsberäknat de av omdisponeringen av förrådsutrymmen

betingade mest nödvändiga arbetena till 65 000 kronor för Karlskrona

örlogsvarv och 10 000 kronor för Göteborgs örlogsvarv enligt prisläget

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288. 51

den 1 juli 1944. Marinförvaltningen, som avsåge att så snart som möjligt

fullfölja undersökningen beträffande övriga marinens förvaltningar, har ansett

sig böra för närvarande inskränka sig till att begära medel för nämnda

arbeten, för vilka kostnaderna nu kunde överblickas.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts och med framhållande

av arbetets brådskande natur har marinförvaltningen, såvitt här är

i fråga," i skrivelsen hemställt, att 75 000 kronor måtte anvisas för budgetåret

1944/45 för beredande av ökat effektivt utrymme i vissa förrådsbyggnader

å örlogsvarven i Karlskrona och Göteborg.

Överbefälhavaren har i yttrande i ärendet den 4 oktober 1944 förklarat

sig icke lia något att erinra mot framställningen i denna del.

Genom de föreslagna ändringsarbetena åsyftar marinförvaltningen att möjliggöra

ett ändamålsenligare och effektivare utnyttjande av befintliga förrådsbyggnader

i Karlskrona och Göteborg. Arbetena ingå såsom ett led i åtgärder

som av marinförvaltningen planeras för att vid återgång till fredsförhållanden

bereda utrymme för den inventariemateriel som anskaffats under

beredskapstiden men äro därjämte betingade av en ur andra synpunkter

motiverad revision av uppbördsindelningen vid örlogsvarven. Med hänsyn

till angelägenheten av att förrådsutrymmena effektivt utnyttjas för undvikande

av nybyggnader samt därtill att förslagets genomförande synes möjliggöra

begränsning av tillsynspersonal, vill jag tillstyrka, att medel anvisas för

ifrågavarande byggnadsarbeten. Kostnaderna synas böra från vederbörligt

kvotanslag bestridas inom den beräknade kostnadsramen för marinens byggnader

under femårsperioden 1942/47, och frågan härom bör nu underställas

riksdagens prövning. Mot de beräknade kostnaderna, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1941 66 000 kronor, har jag ej anledning till erinran.

b. Vattenledning för militära anläggningar å Rindön och Stenslätten samt för

Vaxholms stad. Enligt skrivelse 1943: 411 medgav riksdagen bland annat, att

ett i prop. 1943: 287 (s. 43—50 samt 54 o. 55) framlagt förslag örn anordnande

av vattenledning för militära anläggningar å Rindön och Stenslätten

samt för Vaxholms stad finge genomföras med anlitande av det av riksdagen

å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget av

10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m. Riksdagen förklarade

sig icke lia något att erinra mot de för företaget beräknade kostnaderna,

850 000 kronor.

Det framlagda förslaget innebar, att såsom vattentäkt skulle utnyttjas

Strömsviken å Värmdön. Från det där belägna intaget skulle vattnet med

hjälp av råvattenpumpar föras till ett å Myttingehöjden beläget reningsverk,

varifrån det renade vattnet genom självtryck skulle ledas genom dykarledning

under Oxdjupet till en utjämningsreservoar vid Oscar Fredriksborg.

Härifrån skulle vattnet i en tryckstegringsstatiou pumpas ut på distributionsnätet.

Förutom en huvudledning (iver Rindön skulle dessutom erford
-

Departements
chefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

-st storns

»tV\

52 Kungl. Maj-.ts proposition nr 288.

ras dykarledning under sundet mellan llindön oell Vaxön jämte ett därstädes

placerat pumpverk. Förslaget ansågs vara tekniskt och ekonomiskt

beroende på möjligheten att låta utföra nämnda dykarledning under Oxdjupet

av gummirör. Gummiåtgången beräknades till 1 125 kg.

Sedan det befunnits omöjligt att tilldela ifrågavarande byggnadsföretag

erforderlig kvantitet gummi för nyssberörda dykarledning, har marinförvaltningen

i skrivelse den 23 september 1943 anfört i huvudsak följande.

På förslag av vattenbyggnadsbyrån i Stockholm har övervägts ett nytt

förfarande, nämligen att utföra ledningen av långa tuber av tunn rostfri

plåt, vilka sammanfogas med gummimanschetter så att en böjlig ledning

erhålles. Genom speciell konstruktion av skarven, nämligen med en invändig

led av rostfritt stål med mycket ringa strömningsmotstånd, kan

denna upptaga de betydande tryck- och dragkrafter, som uppstå under läggning

eller upptagning av ledningen. Då ledningen blir mycket lätt, kan

den läggas från släde mellan pråmar på samma sätt som ämbetsverket förutsatt

skola ske på övriga sträckor.

Kostnaden är svår att exakt angiva, men beräknas uppskattningsvis

komma att uppgå till cirka 80 000 kronor. Motsvarande kostnad för gummiledning

har tidigare beräknats till 40 000 kronor, varför merkostnaden skulle

utgöra 40 000 kronor.

En dylik ledning torde i stort sett bliva fullt jämförbar med en gummiledning.

Den erbjuder sålunda ringa rörmotstånd och bör vara fullt hållbar

även i bräckt vatten. Vid reparation torde den kunna lyftas på liknande

sätt som en gummikabel och repareras ovan vattenytan även örn detta arbete

blir något mer tidskrävande än för gummikabeln.

Yad ovan anförts gäller även ledningen mellan Pindön och Kastellet.

Denna ledning har tidigare kostnadsberäknats till 9 000 kronor, men beräknas

kostnaden uppgå till cirka 20 000 kronor, örn ledningen skall utföras

med tuber av tunn rostfri plåt på ovan angivet sätt, varför merkostnaden

bär blir 11000 kronor.

I skrivelse den 22 april 1944 har marinförvaltningen — med beaktande

av de ytterligare stegrade materialkostnaderna — inkommit med förnyade

kostnadsberäkningar å hela byggnadsföretaget, varvid medelsbehovet beräknats

på sätt framgår av följande sammanställning (till jämförelse angivas

motsvarande belopp i den för 1943 års riksdag framlagda kostnadsberäkningen).

Kostnader enligt

marinforyaltningens

skrivelse 22/4 1944

Kronor

Anläggningskostnader........................ 805 000

Markkostnader................. .............. 30 000

Bostäder för driftspersonal.................. 65 000

Kostnader för utredningar och programhandlingar

........................ 27 000

Summa 927 000 802 000

Administration, kontroll och oförutsett ...._53 000_48 000

Totalsumma 980 000 850 000

Kostnader enligt

den för 1943 års

riksdag framlagda

kostnadsberäkningen

Kronor

705 000

30 000

40 000

27 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Marits proposition nr 288.

Under åberopande av de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna har

marinförvaltningen hemställt, att 980 000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande för utförande av ifrågavarande vattenledning.

Marinförvaltningen har anfört, att i det senast framlagda förslaget beräknats

en total gummiåtgång av cirka 80 kg, vilken kvantitet marinförvaltningen

enligt uppgift från statens industrikommission finge disponera för

ändamålet.

Från marinförvaltningen har vidare upplysts, att vid kostnadsberäkningarna

förutsatts, att för vattenledningen, med undantag för dykarledningarna, skulle

kunna erhållas gjutjärnsrör av utländsk tillverkning samt att användning av

rör av svensk tillverkning skulle ytterligare öka kostnaderna med omkring

65 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 framhöll jag, att verkställd utredning

visade, att bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning

å Rindön vore mycket besvärande och att statliga åtgärder vore

ofrånkomliga. Med hänsyn därtill framlade jag vissa förslag rörande bostadsbehovets

tillgodoseende dels genom ombyggnad och modernisering av befintliga

tjänstebostadshus å förläggningsområdet och dels genom nybyggnad

av bostäder genom försvarets bostadsanskaffningsnämnds försorg. Jag förutsatte,

att jämväl Vaxholms stad skulle medverka till bostadsfrågornas

lösande. Riksdagen godkände de föreslagna örn- och nybyggnadsarbetena,

vilka för närvarande äro under utförande.

En förutsättning för att bostadsfrågan å Rindön skall kunna lösas är

emellertid — såsom jämväl framhölls vid anmälan av nyssberörda proposition

— att vattenförsörjningen förbättras. I annat fall synes nämligen

Vaxholms stad icke kunna positivt medverka till att erforderlig bostadsproduktion

igångsättes. Även för den av bostadsanskaffningsnämnden igångsatta

statliga bostadsproduktionen är denna fråga av stol'' vikt, vartill kommer,

att den för närvarande ur hygienisk synpunkt långtifrån tillfredsställande

vattenförsörjningen förorsakar statsverket betydande kostnader.

Det är ur angivna synpunkter angeläget, att den av riksdagen beslutade,

huvudsakligen för Rindön och Vaxholm avsedda vattenledningen snarast

kommer till utförande. Att så icke hittills kunnat ske har sammanhängt

med de under de senaste åren rådande särskilda materialsvårigheterna. Enär

den för dykarledningen under Oxdjupet erforderliga gummikvantiteten icke

kunnat ställas till förfogande, lia ytterligare undersökningar måst verkställas

rörande möjligheten att för ifrågavarande ledning använda annat material.

Marinförvaltningens nu föreliggande förslag — avseende användning av rör

av rostfri stålplåt med mjuka skarvar —- synes oaktat de därmed förenade

merkostnaderna vara godtagbart. På sätt marinförvaltningen föreslagit synes

jämväl dykarledningen mellan Rindön och Kastellet böra utföras av samma

material.

Kostnaderna för vattenledningen beräknades i propositionen 1943: 287

till 850 000 kronor. Till grund för beräkningarna torde därvid ha lagts pris
-

Departements
chefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 288.

läget den 1 juli 1942. Enligt de nu föreliggande kostnadsberäkningarna lia

kostnaderna beräknats till 980 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra

sig 25 000 kronor till planerade bostäder för driftspersonal. Av detta belopp

torde 5 000 kronor vara att hänföra till prisstegring sedan den 1 juli

1942, medan kostnadsökningen i övrigt, enligt vad jag inhämtat från marinförvaltningen,

sammanhänger därmed att det tidigare beräknade beloppet,

även enligt nyssberörda prisläge, av ämbetsverket bedömts vara alltför lågt.

Någon utvidgning av byggnadsprogrammet har alltså icke förutsatts. Den

återstående merkostnaden, 105 000 kronor, beror dels på att gummirör icke

kunna användas i dykarledningen under Oxdjupet och dels på den sedan

nyssberörda tidpunkt inträdda prisstegringen, främst å viss materiel. En

ytterligare kostnadsstegring, vilken preliminärt beräknats till omkring 65 000

kronor, är att befara, därest icke gjutjärnsrör av utländsk tillverkning kan

disponeras för ändamålet.

Enligt 1943 års riksdags beslut (skr. nr 156, punkt l:o) må anslag

för försvarsväsendet för byggnadsarbeten och markförvärv — om och i den

mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den

med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av

merkostnader på grund av prisstegring. Då en del av den kostnadsökning,

som nu beräknas uppkomma med avseende å ifrågavarande företag, icke är

att hänföra till prisstegring i egentlig mening, torde emellertid Kungl.

Majit böra utverka särskilt medgivande av riksdagen att för bestridande av

samtliga förenämnda merkostnader taga vederbörligt investeringsanslag i

anspråk.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde jag, att den i försvarsbeslutet

fastställda kostnadsramen syntes böra belastas med allenast de kostnader,

som skulle lia uppkommit, om anläggningen avsetts uteslutande för

de militära behoven, enligt prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 645 000

kronor. Yad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Enär de kostnadsökningar, som sammanhänga med rådande materialsvårigheter,

torde ur nu ifrågavarande synpunkt kunna jämställas med sådana

merkostnader, som föranledas av prisstegring i egentlig mening, förutsätter

jag ingen annan ändring beträffande belastningen av kostnadsramen än att

beloppet 645 000 kronor med hänsyn till förenämnda omräkning av kostnaderna

såvitt avser bostäder för driftspersonal bör höjas med 20 000 kronor

till 665 000 kronor.

Vaxholms stad har tidigare, på sätt närmare framgår av propositionen

1943: 287, förbundit sig att såsom vederlag för att staden erhåller anslutning

till vattenledningen erlägga räntor och amorteringar ävensom förbrukningsavgift

m. m. enligt vissa angivna grunder. Förnyade förhandlingar

synas böra upptagas med staden i syfte att få dessa avgifter reglerade nied

hänsyn till nu angivna merkostnader. Jag förutsätter att Kungl. Majit,

därest godtagbar överenskommelse med staden icke kan vinnas, skall äga

besluta örn företagets utförande enligt det mera begränsade program, som

avser anordnande av vattenledning allenast för de militära behoven.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj-.ts proposition nr 288.

Hemställan: Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att under a. angivna arbeten må komma till utförande med

anlitande av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade

investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. av

10 000 000 kronor samt

att under b. angivna merkostnader må bestridas från samma

anslag.

[3.] 9 a. Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå. I skrivelse den 29

juni 1944 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av medel för uppförande

av en ersättningsbyggnad m. m. för en nedbrunnen biograflokal vid

Hårsfjärdens örlogsdepå och därvid anfört i huvudsak följande.

Den 20 februari 1944 hade kustiiottans biograflokal å Märsgarn i grund

förstörts genom eldsvåda. De eldhärjade utrymmena — biograflokalen med

maskinrum och omspolningsrum samt rum för socialkurator och bildningsassistent

i bottenvåningen jämte förläggningslokaler i vindsutrymmet — hade

utgjort ungefär 5/.; av en byggnad med dimensionerna 9 X 30 m. Övriga

icke eldhärjade utrymmen vöre belägna i bottenvåningen i byggnadens västra

längst bort från eldhärden belägna del och utgjordes av två expeditionsrum

för en kustartilleriformation. Byggnaden, som ursprungligen uppförts som

riktarhall, hade varit byggd av trä och av enkel skjultyp. Uppvärmningen

hade skett medelst kaminer. Maskinrummets brandskydd hade bestått av

ett invändigt plåtrum av 2,5 mm järnplåt. Väggarna i omspolningsrummet,

där elden uppstått, hade varit klädda med masonitskivor.

Förutom biograflokalens materiel och inventarier hade inventarier och

personlig utrustning, såväl privat som kronans, i kuratorns expeditionsrum

samt i logementen och underofficersrummen i vindsutrymmet förstörts.

Av rapporten från polisundersökningen framginge, att branden, vars orsak

ej med säkerhet kunnat fastslås, dock sannolikt uppstått genom oförsiktighet

vid omspolning av cirka 20 kg film i omspolningsrummet, varvid filmslingor

möjligen råkat belägga ett påkopplat elektriskt värmeelement och därvid

antänts.

På grund av örlogsdepåns isolerade läge hade de förstörda lokalerna

varit av mycket stor betydelse för tjänsten och för den sociala omvårdnaden

vid depån och kustflottan. Förutom till förströelseföreställningar av olika

slag hade biograflokalen använts till gudstjänster, föreläsningar, filmundervisning

m. m. Förlusten av dessa lokaler vore dessutom särskilt kännbar

i samband med den lokalbrist, som förorsakats av jagarbranden och örlogsdepåns

utökade organisation, vilken brist ännu ej hunnit avhjälpas.

Med anledning härav funne marinförvaltningen nödvändigt, att de brunna

lokalerna snarast möjligt ersattes genom nybyggnad av mera ändamålsenlig

och betryggande beskaffenhet. I samråd med depåcliefen hade marinförvaltningen

verkställt utredning angående alternativen återuppbyggande av

de brunna lokalerna i samma primitiva utförande eller uppförande av en ny

byggnad med centraluppvärmning och tillgodoseende av brandsäkerhetens

fordringar särskilt vad gällde utrymme för filmapparaturen.

Det förstnämnda alternativet kunde självfallet utföras för lägre kostnad

jin en nybyggnad, men därigenom skulle kvarstå i huvudsak samma olägenheter

och risk för liv och materiel, som vidlått den eldhärjade byggnaden,

däribland den alltid otillförlitliga kaminuppvärmningen. Marinförvaltningen

kunde icke ansluta sig till ett så riskfyllt alternativ.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

En ny byggnad enligt skrivelsen bilagda principritningar oell med ändrat

läge hade kostnadsberäknats till 83 800 kronor, vartill lomme administrationskostnader

och oförutsedda utgifter uppgående efter 6 % till omkring

5 000 kronor, eller till ett sammanlagt belopp av i runt tal 89 000 kronor.

Häri inginge värme, sanitet, ventilation, elektrifiering, utvändiga ledningar

samt inredning i biografsalen. Den nya byggnaden vore avsedd att utföras

av trä på grund av betong med utsprängd källare för pannrum m. m. Apparatrummet

skulle förses med väggar och tak av siporex, varjämte golven i

apparatrummet och biografsalen skulle utföras av armerad betong.

Den i huvudsak oskadade västra delen av den gamla byggnaden bomme

att bibehållas för hittillsvarande ändamål. Byggnadens brandskadade delar

skulle rivas och upphugggas till bränsle i den utsträckning materialet ej

kunde komma till användning för byggnadsändamål eller dylikt.

Vad anginge ersättande av den förstörda filmapparaturen hade utretts,

att för undervisnings- och förströelseändamål lämplig apparaturutrustning

betingade en kostnad av 12 000 kronor inklusive montage.

Med stöd av det anförda hemställde marinförvaltningen, att Kungl. Majit

måtte medgiva uppförande för en kostnad av 89 000 kronor av en ersättningsbyggnad

i den eldhärjades ställe ävensom ställa ett belopp av 12 000

kronor till förfogande för inköp av ny filmapparaturutrustning. Beloppet,

tillhopa 101000 kronor, föresloges skola utgå av det under trettonde huvudtiteln

uppförda anslaget för oförutsedda utgifter.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att medel för återuppförande

av den eldhärjade byggnaden borde, då byggnaden redovisades å försvarsväsendets

fastighetsfond, äskas av riksdagen såsom anslag å kapitalbudgeten.

I övrigt hade framställningen icke föranlett annat uttalande från statskontorets

sida än att goda skäl syntes vara förebragta för byggnadens återuppförande

enligt det av marinförvaltningen förordade alternativet med centraluppvärmning

och tillgodoseende av brandsäkerhetens fordringar.

Behov av en biograf- och samlingslokal torde otvivelaktigt föreligga å

Märsgarn. I likhet med statskontoret finner jag mig kunna biträda marinförvaltningens

förslag avseende uppförande av en ny byggnad med centraluppvärmning

m. m. till en kostnad av, inklusive administrationskostnader

m. m., i runt tal 89 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat beräknas detta

belopp förslå jämväl för iordningställande i enlighet med ämbetsverkets

förslag av återstoden av den eldhärjade byggnaden.

Beloppet torde böra anvisas såsom ett särskilt investeringsanslag å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. För inköp av filmapparatur

torde erforderliga medel, 12 000 kronor, böra utgå av anslaget för

oförutsedda utgifter. Härtill fordras emellertid riksdagens samtycke.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran att kostnaderna

böra falla utanför den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits

för försvarsväsendet för budgetåren 1942/47, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att .

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

dels till Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå k

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .............................. kronor 89 000

dels ock medgiva att till täckande av i marinförvaltningens

skrivelse den 29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av

ny filmapparatur må av det i riksstaten för budgetåret 1944/45

uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas i anspråk

ett belopp av högst 12 000 kronor.

Flygförvaltningens delfond.

[4.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag fråga örn

disposition av det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. för nedannämnda ändamål.

Inskjutningsbana för fasta flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj. I sin

skrivelse den 31 augusti 1944 angående flygvapnets medelsbeliov under

kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 har flygförvaltningen hemställt, bland

annat, att tillhopa 95 000 kronor måtte beräknas för anordnande vid Västmanlands

flygflottilj av skjutgård för avmonterade flygplankulsprutor samt

inskjutningsbana för påmonterade flygplankulsprutor. Beträffande det sistnämnda

ändamålet inhämtas av skrivelsen följande.

Inskjutningen av påmonterade flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj

hade tidigare ägt rum i ett grustag i Badelundaåsen. Flottiljens flygplan

hade därefter utrustats med rörliga kulsprutor, som icke krävde sådan

inskjutning. Då flygplanen numera åter i stor utsträckning vore utrustade

med fasta kulsprutor med betydligt grövre kaliber än tidigare, vore grustaget

ur säkerhetssynpunkt otillfredsställande, varför en ny inskjutningsbana

borde anläggas.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1944 har flygförvaltningen i ämnet anfört

i huvudsak följande.

Vid bifall till flygförvaltningens ifrågavarande äskande komme medel att bliva

för ändamålet tillgängliga först under budgetåret 1945/46. Då det emellertid

ur beredskapssynpunkt vore synnerligen angeläget, att inskjutningsbanan

för flygplankulsprutor färdigställdes snarast möjligt, hemställde ämbetsverket,

att erforderliga medel, av ämbetsverket beräknade till 22 500 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, vartill komme prisstegring och administrationskostnader,

måtte av Kungl. Majit ställas till ämbetsverkets förfogande med

anlitande av tillgängliga anslag.

Ur beredskapssynpunkt synes det önskvärt, att en inskjutningsbana för Departement>

fasta flygplankulsprutor snarast möjligt anlägges vid Västmanlands flyg- che^e 1

flottiljs etablissement vid Hässiö. Då det är fråga om en fast, även för

fredsändamål avsedd anläggning, böra kostnaderna bestridas av anslaget till

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet. De av flygförvaltningen framlagda

kostnadsberäkningarna lia icke givit anledning till erinran.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kulspruteskjutbana för fasta tlygplankulsprutor vid Västmanlands

flygflottilj må komma till utförande med anlitande av

det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 27 000 000 kronor.

C. Försvarets fabriksfond.

[5.] Utbyggnad av den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden. I enlighet

med av Kungl. Majit i prop. 1943: 179 framlagda förslag medgav

riksdagen (skr. nr 320), att vissa kostnader för centrala tvätt- och reparationsanstalter

i Stockholm och Boden samt på Gotland finge bestridas

från vissa av riksdagen tidigare anvisade medel. För anläggningen i Boden

beräknades i propositionen kostnaderna till 675 000 kronor för byggnadsarbeten

och 215 000 kronor för erforderlig nyanskaffning av maskinutrustning.

Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Majit åt försvarets

fabriksstyrelse att inkomma med förslag rörande användningen av medel

som avsetts för nämnda anläggningar.

Efter framställning av Kungl. Majit i propositionen nr 112 har innevarande

års riksdag (skr. nr 327) beslutat, att ytterligare fyra centrala

tvätt- och reparationsanstalter skola uppföras, varjämte riksdagen för detta

ändamål å försvarets fabriksfond anvisat erforderliga investeringsanslag.

I skrivelse den 9 oktober 1944 har försvarets fabriksstyrelse gjort framställning

örn utbyggnad av anstalten i Boden. Under erinran örn riksdagens

uttalande i skrivelsen 1943: 320, att vid den fortsatta utbyggnaden av organisationen

borde övervägas de fördelar, som kunde ernås genom att anstalterna

avsåges för både statligt och kommunalt bruk, har styrelsen anfört

i huvudsak följande.

I enlighet med nämnda riksdagsuttalande hade fabriksstyrelsen i samband

med det pågående arbetet med projekteringen av den beslutade tvättoch

reparationsanstalten i Boden undersökt möjligheterna av en förläggning

av annan än militär tvätt till denna anstalt. Det hade därvid befunnits, att

järnvägsstyrelsen och det statliga bolaget aktiebolaget trafikrestauranger

vore intresserade av ett samarbete i fråga örn tvätt- och reparationstjänsten.

Mellan fabriksstyrelsen, å ena sidan, samt järnvägsstyrelsen och nyssnämnda

bolag, å andra sidan, hade träffats avtal örn att styrelsens och bolagets tvätt

afseende övre Norrland, beräknad till sammanlagt omkring 330 ton per år,

tills vidare skulle utföras vid Bodenanstalten under förutsättning att anstalten

utbyggdes därför. Avtalet, varav en avskrift fogats vid skrivelsen,

vore baserat på att tvätt- och reparationstjänsten skulle utföras åt järnvägsstyrelsen

och bolaget mot att fabriksstyrelsens självkostnader, inkluderande

såväl fasta som rörliga sådana kostnader, täcktes.

För närvarande tillgodosåges statens järnvägars tvättbehov för de delar

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majlis proposition nr 288.

av landet, varom här vore fråga, vid järnvägsstyrelsens tvättanstalt i Hagalund.

Bolagets tvätt, i vad densamma hänförde sig till övre Norrland, utfördes

vid privata tvättanstalter.

Den med den ifrågasatta kapacitetsökningen av Bodenanstalten sammanhängande

kostnadsökningen i förhållande till de beräkningar, vilka legat till

grund för 1943 års riksdagsbeslut, utgjorde för byggnader 222 000 kronor

och för maskinutrustning 40 000 kronor.

Vid en utbyggnad av anstalten för tillgodoseende av i det föregående

nämnt civilt tvättbehov beräknades de årliga kostnaderna för utförandet av

den militära tvätten vid anstalten, med utgångspunkt från den av militära

reparationstjänstutredningen på grundval av 1939 års priser utarbetade kostnadskurvan,

komma att minska med omkring 10 000 kronor. En jämförelse

mellan järnvägsstyrelsens och restaurangbolagets tvättkostnader före krigets

utbrott med tvättkostnaderna vid Bodenanstalten, beräknade på nyss angivet

sätt, utvisade en vinst av det föreslagna samarbetet med omkring 12 000

kronor för envar av styrelsen och bolaget. Sammanlagt skulle alltså kostnadsminskningen

vid ett samgående bliva omkring (10 000 + 12 000 + 12 000

—) 34 000 kronor för år räknat. Därvid borde framhållas, att järnvägsstyrelsen

i sina tvättkostnader hittills icke inräknat kostnaderna för järnvägsfrakterna.

Örn dessa kostnader hade medräknats, skulle vinsten av samarbetet

ha blivit än större.

Av det anförda syntes framgå, att ifrågasatt samarbete mellan fabriksstyrelsen,

å ena, samt järnvägsstyrelsen och aktiebolaget trafikrestauranger, a

andra sidan, skulle bliva till fördel för samtliga intressenter och följaktligen

även för statsverket i dess helhet. Med hänsyn därtill hade fabriksstyrelsen

ansett sig böra bringa frågan örn kapacitetsökning av Bodenanstalten under

Kungl. Maj:ts prövning.

För täckande av den med kapacitetsökningen sammanhängande kostnadsökningen

erfordrades medelsanvisning av riksdagen. Med hänsyn till att

byggnadsarbetena å den nya anstalten knappast syntes kunna igångsättas

förrän mot slutet av innevarande budgetår och då redan anvisade medel

för denna anstalt syntes vara tillräckliga för täckande av de utgifter för anstaltens

utförande, vilka komme att likvideras under budgetåret, syntes det

fabriksstyrelsen icke nödvändigt att medelsanvisningen för täckandet av

kostnadsökningen ägde rum på tilläggsstat för budgetåret 1944/45. Därmed

kunde, såvitt styrelsen kunde finna, anstå till riksstaten för nästkommande

budgetår. Då det för det fortsatta projekteringsarbetet inom styrelsen vöre

nödvändigt att äga kännedom om, huruvida anstalten skulle utformas i enlighet

med de nu föreslagna riktlinjerna eller icke, vöre styrelsen emellertid

i behov av att snarast möjligt erhålla direktiv därutinnan. Denna fråga

syntes därför böra underställas höstsessionen av innevarande års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts har försvarets fabriksstyrelse

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att lämna bemyndigande

till utförande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Boden av i huvudsak

i det föregående nämnd omfattning samt att utöver tidigare för ändamålet

anvisade medel under försvarets fabriksfond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen dels till uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

av 222 000 kronor, dels ock till anskaffning av maskiner och annan

utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter av 40 000 kronor.

1 enlighet med riksdagens önskemål har vid planläggningen av de centrala

tvätt- och reparationsanstalterna eftersträvats att dimensionera dem

Departements
chefen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

även för andra än militära behov i den mån intresse för samarbete förefunnits

från civilt håll och ett sådant samarbete kunnat medföra fördelar

ur driftsekonomiska och andra synpunkter. Sålunda har, förutom vid Gotlandsanstalten,

ett samarbete med vederbörande landsting förutsatts jämväl

för den av innevarande års riksdag beslutade anstalten för mellersta Norrland

i Långsele. Vid framläggandet av propositionen nr 112 till innevarande

års riksdag anförde jag, att den omständigheten, att samarbetstanken icke

för det dåvarande syntes kunna förverkligas i någon större omfattning, icke

borde utesluta, att frågan ånyo upptoges, därest förhållandena gåve anledning

därtill, varvid jag förutsatte, att det borde ankomma på fabriksstyrelsen

att följa utvecklingen på området och tillvarataga de möjligheter till samarbete,

som kunde yppa sig och vara ägnade att medföra fördelar.

Beträffande den beslutade anstalten i Boden har såsom av det föregående

framgår nu yppat sig möjlighet till samarbete med järnvägsstyrelsen och

Aktiebolaget trafikrestauranger. Preliminärt avtal örn dylikt samarbete har

träffats. Anstalten, som beräknats för ett tvättbehov av 850 000 kg per år,

skulle för att tillgodose detta nytillkommande behov utbyggas för ytterligare

330 000 kg. Kostnaderna för utbyggnaden ha beräknats till 222 000 kronor

för byggnader och 40 000 kronor för maskinell utrustning. Den årliga kostnadsbesparingen

har fabriksstyrelsen uppskattat till 10 000 kronor på grundval

av 1939 års prisläge. För järnvägsstyrelsen och det statliga bolaget beräknas

samarbetet medföra en årlig besparing av 24 000 kronor enligt nämnda

prisläge.

Såsom fabriksstyrelsen anfört blir det ifrågasatta samarbetet till fördel

för statsverket. Jag vill därför tillstyrka, att den centrala anstalten i Boden

utbygges i enlighet med fabriksstyrelsens förslag. Mot kostnadsberäkningarna

har jag icke anledning till erinran. Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen

anfört bör i detta sammanhang allenast utverkas riksdagens medgivande i

princip till utbyggnaden. Till frågan örn medelsanvisning torde jag få återkomma

vid framläggandet av nästa års statsverksproposition.

Jag får alltså nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den centrala tvätt- och reparationsanstalten

i Boden må utbyggas till i huvudsak den omfattning som av

mig i det föregående angivits.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erland Koch.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 288.

61

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Soda Idepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maid

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

19H.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrssoh-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler följande under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 och yttrar därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 4. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I proposition nr

163 till 1935 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen alt besluta, att vid

akademiska sjukhuset i Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse med

av mig förordat förslag uppföras en psykiatrisk klinik för en beräknad kostnad

av högst 1 597 000 kronor. Byggnadsprojektet omfattade förutom själva

klinikbyggnaden två personalbostadshus. I nämnda belopp ingingo jämväl

kostnaderna för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler,

beräknade till 140 000 kronor. Kliniken var avsedd att inrymma

122 vårdplatser. Riksdagen ansåg för sin del, att ett belopp av 1 450 000 kronor

borde vara tillfyllest för klinikens uppförande samt anvisade av sistnämnda

belopp 100 000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen av Kungl. Majit

erhållit i uppdrag att verkställa utredning angående möjligheterna att nedbringa

anläggningskostnaderna för kliniken till det av riksdagen för ändamålet

såsom tillfyllest ansedda beloppet, uppdrog byggnadsstyrelsen åt arkitekten

G. Birch-Lindgren att i samråd med professorn i psykiatri vid universitetet

i Uppsala B. J. Jacobowsky söka nedbringa byggnadskostnaderna. Med

anledning härav utarbetades två alternativa förslag till klinikens uppförande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

betecknade förslag I och förslag II. Byggnadskostnaderna beräknades bliva

lika stora enligt båda förslagen eller 1 457 000 kronor. Härtill komrne kostnaderna

för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicenlraler,

140 000 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen funnit icke kunna

minskas. Såväl medicinalstyrelsen som medicinska fakulteten vid universitet

hade förordat ett genomförande av förslag II. Den verkställda utredningen

hade sålunda givit vid handen, att någon nämndvärd minskning av kostnaderna

för klinikens uppförande ej kunde vinnas, därest icke det tidigare

framlagda lokalprogrammet skulle beskäras, vilket medicinska fakulteten motsatt

sig. Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag (prop. nr 68)

ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den av mig vid 1935

års riksdag angivna kostnadssumman, 1 597 000 kronor, godkände riksdagen

denna kostnadsberäkning och anslog för budgetåret 1936/37 ytterligare

275 000 kronor. Nästföljande års riksdag anslog därefter för budgetåret

1937/38 ett belopp av 400000 kronor. Dittills hade riksdagen sålunda ställt

sammanlagt 775 000 kronor till förfogande. Av skilda anledningar kom byggnadsföretaget

ej till utförade. Emellertid hava av sistnämnda belopp —

delvis efter riksdagens hörande — genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut

anvisats tillhopa 227 000 kronor för möjliggörande av klinikens anslutning

till akademiska sjukhusets ekonomilokaler.

I en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse den 31 augusti 1937 meddelade

byggnadsstyrelsen, att sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget på

grund av stegrade materialpriser samt höjda arbetslöner kunde beräknas

hava ökat till 2 034 000 kronor. På denna grund ansåg jag mig vid angivna

tidpunkt ej böra påkalla åtgärder för byggnadsföretagets igångsättande och

förklarade mig sakna anledning att i det sammanhanget beräkna medel för

bestridande av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

Frågan upptogs sedermera ånyo i proposition nr 2 till 1941 års riksdag

(bil. 16, punkt 1). Jag anförde därvid till statsrådsprotokollet, att det på

grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska kliniken finge

anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjades. De höga byggnadskostnaderna

utgjorde visserligen alltjämt ett hinder därför, men därest

läget på byggnadsmarknaden ansages motivera uppförandet av vissa nyttiga

och nödvändiga statliga byggnader, erbjöde psykiatriska kliniken i Uppsala

ett lämpligt arbetsobjekt. Jag ansåg mig emellertid böra förorda, att 1940

års civila byggnadsordning före byggnadsföretagets påbörjande erhöll i

uppdrag att underkasta det föreliggande förslaget en ingående granskning

ur besparingssynpunkt. Jag anförde vidare, att det undandroge sig mitt bedömande,

huruvida som en följd av byggnadsutredningens granskning någon

del av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna — 2 034 000

kronor — kunde inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser och

löner. Skulle så ej bliva fallet — vilket jag försiktigtvis räknade med —

komrne ytterligare högst (2 034 000 — 775 000) 1 259 000 kronor eller, avrundat,

1 260 000 kronor att erfordras. Jag hemställde därför örn förslag

till riksdagen örn anvisande av nämnda belopp såsom reservationsanslag (B).

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

63

Riksdagen (skrivelse nr 58) hade ej något att erinra mot att uppförandet

av den psykiatriska kliniken påbörjades. Riksdagen förklarade sig därvid

utgå från att föreliggande förslag i ämnet underkastades en ingående granskning

ur besparingssynpunkt på sätt av mig förordats. Under denna förutsättning

ansåg sig riksdagen böra anvisa det för ändamålet äskade beloppet,

1 260 000 kronor, under reservationsanslag (B) till Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus.

Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 överlämnat handlingarna i ärendet

till 19A0 års civila bgggnaclsutredning med uppdrag alt verkställa den

förutsatta omprövningen i koslnadsavseende, inkom byggnadsutredningen

den 6 november 1941 nied utredning och förslag i ärendet. Utredningen förklarade

sig hava uppgjort riktlinjer för omarbetning av det föreliggande förslaget

(alt. II) i kostnadsbesparande syfte med beaktande av att ur vårdsynpunkt

betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån orubbade och att ur

medicinsk synpunkt önskvärda förbättringar vidtoges. Uppdrag hade lämnats

arkitekten G. Birch-Lindgren att efter de meddelade riktlinjerna utarbeta

ett reviderat skissförslag. Enligt det av Birch-Lindgren uppgjorda förslaget

hade besparingar åstadkommits bland annat genom sänkning av rumshöjden,

nedskärning av patientrummens ytor, minskning av antalet personalbostäder

samt förenklat utförande av vissa byggnadsdetaljer. Sålunda minskades enligt

förslaget 1-patientrummen från ca 9,7 till ca 9,2 m2, 2-patientrummen från

ca 15,0 till 14,4 nr samt 6-patientrummen från ca 34,5 till 32,6 m2. De föreslagna

jämkningarna i den ursprungliga byggnadsplanen medförde att sjukhusets

volym minskades från ca 18 400 m3 till ca 16 700 m3 och att de två

personalbostadshusen om tillsammans 4 500 m3 sammanslogos till ett örn

1 800 m3, vilket dessutom föreslogs böra uppföras av trä i stället för av

sten.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppscda framställde i yttrande

över sistnämnda förslag vissa anmärkningar mot detsamma, avseende särskilt

begränsningen av golvytorna i sjukrum och sjuksalar. Fakulteten framhöll

härvid i huvudsak följande.

Det föreliggande förslaget, vilket i flera viktiga avseenden skilde sig från det

av statsmakterna tidigare godkända, gåve den psykiatriska kliniken en allmän

standard, som väsentligt avveke från övriga inom akademiska sjukhuset under

senare tid uppförda klinikers. Fakulteten vore väl medveten om de förhållanden,

som nödvändiggjorde vittgående besparingsåtgärder, men den

måste likväl beklaga, att lokalutrymmena inom kliniken måste beskäras vid

en tidpunkt, då den psykiatriska terapien uppenbarligen befunne sig i en

snabbare utveckling än någonsin tidigare, vilket medförde särskilda krav på

utrymmen och reservlokaler, avsedda att motsvara redan uppkomna behov

och att möta sådana, som kunde väntas uppstå. Stora olägenheter uppkomme

1. ex. därigenom, att kliniken icke vore utrustad med särskilda .stationer, avsedda

för insulinbehandling, en för varje könssida. Fakulteten anförde vidare,

ali de föreslagna golvutrymmena i sjukrum och sjuksalar avsevärt understege

deni, som vore nödvändiga på ett sjukhus, avsett för sluten vård av

psykiskt sjuka av bär avsedd ari. De föreslagna golvytorna vore otillräckliga

även emedan det vore fråga om en undervisningsklinik, då rummen vore för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

små för att tillåta demonstrationer vid sjuksängen vid ronder med de studerande.

De föreslagna utrymmena möjliggjorde vidare icke den standardmöblering

av sjukrummen, som enligt fakultetens mening vore nödvändig på

en psykiatrisk klinik, där medelvårdtiden räknades i månader och där patienten

under en betydande del av vårdtiden skulle vistas uppe. Fakulteten ville

erinra örn att även på sjukrum och sjuksalar, avsedda för flera psykiskt

sjuka, överbeläggning och trångboddhet enligt allmän erfarenhet skapade

oro och irritation och motverkade den med intagningen på sjukhus avsedda

verkan. Fakulteten skulle med hänsyn till dessa omständigheter helst velat

yrka på en ökning av golvutrymmena inom sjuksalar och sjukrum med 20 %>,

men ansåge sig med hänsyn till föreliggande omständigheter böra begränsa

sitt yrkande till en ökning av nämnda utrymmen med 15 °/o, utan att övriga

utrymmen, vilka icke medgåve någon ytterligare reduktion, minskades.

Då de ytor det här gällde endast omfattade en mindre del av byggnadskomplexet,

komme den motsvarande ökningen av byggnadskostnaderna att

bli jämförelsevis obetydlig. Enligt en av arkitekten verkställd preliminär beräkning

skulle en utökning av golvutrymmena inom sjukrum och sjuksalar

med 15 %> medföra en ökning av byggnadskuben med 950 kubikmeter

och en ökning av byggnadskostnaderna med omkring 54 000 kronor. Enligt

fakultetens mening skulle kliniken genom en merkostnad av denna begränsade

storleksordning bli rätt väl i stånd att fylla sin uppgift inom sjukvårdens

och undervisningens tjänst, medan det föreliggande förslaget i hög grad

äventyrade klinikens användbarhet för undervisning och vård av patienter.

Till fakultetens yttrande anslöto sig större akademiska konsistoriet samt

universitetskanslern.

Byggnadsutredningen framhöll med anledning av fakultetens ifrågavarande

uttalande, att den påyrkade ökningen nied 15 °/o av golvytorna innebure krav

på att rumsytorna skulle ökas utöver vad som angivits i förslag II. Då utredningen

ansett sig böra ifrågasätta en mindre jämkning av rumsdimensionerna,

hade detta skett med utgångspunkt från de fastställda byggnadsplanerna för

Sidsjöns sjukhus. Därest emellertid förhållandena vid psykiatriska kliniken

kunde anses kräva större vårdplatsutrymmen än som ur angivna synpunkter

funnits erforderligt, saknade utredningen skäl att vidhålla sin ståndpunkt vad

anginge golvytan. Dock måste utredningen motsätta sig en sådan av fakulteten

påyrkad ökning, som skulle medföra större sjukrum än som upptagits

i det redan tidigare av medicinalstyrelsen och fakulteten godtagna förslaget.

Vidkommande kostnaderna för klinikbyggnaden upplyste utredningen, att

det år 1937 till (2 034 000— 227 000) 1 807 000 kronor kostnadsberäknade förslaget,

syntes med i november 1941 gällande materialpriser och arbetslöner kunna

uppskattas draga en kostnad av omkring 2 100 000 kronor. Vad anginge det

av utredningen framlagda reviderade förslaget hade detsamma genom utredningens

försorg underkastats detaljerad kostnadsberäkning. Denna hade givit

till resultat, att kostnaderna vid ett förenklat utförande av byggnadens detaljer,

företrädesvis avseende posterna fasadtegel, fönsterbänkar och målning,

kunde beräknas till 1 660 000 kronor. Därest pålning icke funnes erforderlig

för sjukhusbyggnaden, reducerades kostnaden med 90 000 kronor. Utredningen

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte fastställa att lända till huvudsaklig

efterrättelse det enligt utredningens direktiv omarbetade förslaget med vissa

av utredningen angivna jämkningar.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

65

Universitetskanslersämbetet överlämnade med skrivelse den 12 december

1941 en hemställan från större akademiska konsistoriet i Uppsala, att anslaget

till uppförande av psykiatriska kliniken måtte ställas till förfogande och

arbetena med byggnadsföretaget med det snaraste få igångsättas. Då emellertid

huvudparten av de för byggnadsföretaget anvisade medlen ej kunde

tagas i anspråk med mindre arbetslöshetspolitiska skäl kunde åberopas härför

och nämnda förbehåll för medlens utnyttjande då ej förelåg, medgav 1942

års riksdag på därom av Kungl. Majit i proposition nr 267 framlagt förslag,

att den del av förutnämnda reservationsanslag (B), som beviljats för uppförande

av kliniken, finge tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag

gällande förutsättningarna. 1 det vid nyssnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet

anförde jag, bland annat, att, då det genom 1940 års civila

byggnadsutrednings försorg reviderade förslaget syntes mig kunna fastställas

att i huvudsak lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande, man

borde kunna räkna med att en viss besparing skulle uppstå å det anvisade anslaget.

Den sedermera inträdda starka bristen på byggnadsmaterial och arbetskraft

har emellertid föranlett att klinikens uppförande hittills fått anstå.

I en av universitetskanslern överlämnad framställning från medicinska

fakulteten den 18 oktober 1943, vilken tillstyrkts av såväl universitetskanslern

som större akademiska konsistoriet, har fakulteten ånyo hemställt, att

arbetena med klinikens uppförande ofördröjligen måtte påbörjas. Fakulteten

erinrar i samband härmed om att vid den granskning av ritningarna till klinikbyggnaden,

som verkställdes av 1940 års civila byggnadsutredning, det

tidigare godkända lokalprogrammet utvidgats med särskilda lokaler för insulinbehandling.

Fakulteten ansåge sig med anledning härav böra framhålla,

att den moderna medicinska behandlingen av de vanligaste sinnessjukdomarna

i huvudsak utvecklats efter 1935, då de ursprungliga klinikritningarna

uppgjordes. Några särskilda lokaler för modern medicinsk behandling upptoge

dessa ritningar därför icke. Vid b y g gil a ds u t red ilin gen s omprövning hade

vunnits några mindre utrymmen för detta ändamål, sedan platsantalet å den

planerade barnavdelningen minskats. De sålunda vunna utrymmena, ett

mindre rum jämte ett väntrum å vardera könsavdelningen, vore emellertid

endast lämpade för ambulant krampbehandling av en patient åt gången. Enligt

fakultetens mening borde insulinstationerna, om sådana skulle inrättas,

möjliggöra behandling av 4—8 sängliggande patienter samtidigt under de

4—5 timmar dagligen, som insulinbehandlingen varade. Med hänsyn till

tidsläget ansåge sig fakulteten emellertid i detta hänseende icke böra framställa

något yrkande. Vidkommande golvutrymmena i sjuksalarna vidhölle

fakulteten sin förut uttalade mening. När fakulteten ansett sig kunna frångå

kravet på särskilda behandlingsstationer för insulinterapi, hade detta skett

under den förutsättningen, att utrymmen i sjuksalar och sjukrum erhölle den

av fakulteten föreslagna storleken, vilken visserligen i vissa fall något överskrede

det ursprungliga förslagets utrymmen, men å andra sidan bl. a. skulle

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 288.

8

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

göra det möjligt att förlägga insulinbehandling till de vanliga sjukavdelningarna.

Genom beslut den 19 november 1943 uppdrog Kungl. Majit på min hemställan

åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen, i huvudsaklig

överensstämmelse med det av 1940 års civila byggnadsutredning

upprättade förslaget men med iakttagande av att de i sagda förslag angivna

golvytorna i sjukrummen skulle ökas med högst 15 procent, utarbeta fullständiga

ritningar och arbetsbeskrivningar för klinikens uppförande. Sedan

byggnadsstyrelsen numera i det närmaste fullgjort detta uppdrag, har styrelsen

i skrivelse den 21 september 1944 anmält, att det för byggnadsarbetena

tillgängliga beloppet, 1 807 800 kronor, ej komme att förslå för byggnadsföretagets

utförande. Styrelsen anför härom följande.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1943 har byggnadsstyrelsen

uppdragit åt arkitekten G. Birch-Lindgren att utarbeta fullständiga

ritningar och arbetsbeskrivningar till kliniken. Enligt lämnade direktiv

skulle vårdrummen givas en med högst 15 % ökad golvyta i förhållande

till 1940 års civila byggnadsutrednings förslag. Detta innebär givetvis

en ökning av byggnadsvolymen och medför, att denna kommer att bliva

densamma som i ett tidigare av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag, benämnt

1936 års förslag II. Beträffande denna byggnads standard hade civila byggnadsutredningen

i kostnadsberäkningen gjort stora beskärningar, såväl beträffande

byggnadsarbetena som beträffande de sanitära installationerna.

Beträffande byggnadsstommen hade exempelvis med hänsyn till då rådande

materialsvårigheter mellanbjälklag av betong utbytts mot träbjälklag. Detta

är emellertid stridande mot 7 § skyddsrumslagen den 1 mars 1940 (nr 119).

Träbjälklag äro dessutom mindre ljudisolerande och följaktligen även av denna

anledning olämpliga i ett sinnessjukhus, där särskilt god ljudisolering erfordias.

Styrelsen har ansett, att den standard, som tillämpats vid Sidsjöns

sjukhus, även borde hållas vid detta undervisningssjukhus. Beträffande bostadsbyggnaden

hade civila byggnadsutredningen förutsatt, att byggnaden

skulle uppföras i trä och att därigenom grundförstärkning med pålning

skulle kunna bortfalla. Med hänsyn till den dåliga grunden erfordras dock

undei alla förhållanden pålning, såsom i 1936 års förslag angivits. Huvudnhunga1''

till bostadshuset hava utarbetats med iakttagande härav. För att

avses att till hela sin utsträckning uppföras i två våningar. Förslaget avser

ett tegelhus liksom enligt 1936 års förslag. Härigenom tillgodoses även de

krav beträffande brandskyddet, som framförts av luftskyddsinspektionen

er ila01? k?.TUm;1 ll11 uttl''yck i av Kungl. Majit den 24 mars 1944 fastställd

stadsplan för den del av Uppsala stad, inom vilken psykiatriska kliniken

ar belägen.

i.,?? Culvert, som skall förbinda akademiska sjukhuset med psykiatriska

Dort och va i''''1 q g( <>r tra.nsP°rt »v mat, tvätt m. m. ävensom för sjuktranspoit

och vai i 1936 ars förslag beraknad med hänsyn härtill. Civila bvggruidsutredningens

förslag upptog dock endast en gångbar kulvert. Kravet på

n tiansportkidvert havdas emellertid fortfarande av klinikens styresman

ch en sadan kulvert torde vara nödvändig, då den även är beräknad så''

sorn transportled till tre framtida sjukhuspaviljonger,sorn^skoS föriäggas

nvid grusgropen långs nuvarande sjukhusvägen, nämligen reumatisk ”och

LÄSt1,:!a;byggnad Samt ’b^nad för eftervårdspatienter och

byggnad för öronklinik.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Det i 1936 års förslag upptagna beloppet för planeringsarbeten, inhägnad

m. m. hade av byggnadsutredningen hårt beskurits. För att i erforderlig utsträckning

möjliggöra anläggning av vägar och parkeringsplats för bilar

mäste det härför upptagna beloppet ökas.

Byggnadsutredningen beräknade i november 1941 kostnaderna för klinikens

uppförande till 1 660 000 kronor. Med de kompletteringar av förslaget,

som ovan nämnts, och med tillägg av prisstegringen från år 1941 måste dock

kostnaden numera enligt en inom byggnadsstyrelsen gjord kostnadsutredning

beräknas komma att stiga till 2 300 000 kronor.

Till Kungl. Maj :ts förfogande stå för närvarande för psykiatriska klinikens

uppförande anslagsmedel å tillhopa 1 807 800 kronor. Dessutom ha från reservationsanslaget

till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

för ifrågavarande byggnadsföretag utbetalats tillhopa 5 783 kronor, för vilka

kostnader täckning även erfordras. Följaktligen stå lill förfogande 1 802 017

kronor. Ett tilläggsanslag av 497 983 kronor eller i runt tal 500 000 kronor

torde därför behöva äskas av riksdagen.

Byggnadsstyrelsen har vidare hänvisat till följande sammanställning, upptagande

en jämförelse mellan de beräknade kostnaderna enligt 1940 års civila

byggnadsutrednings förslag och de av byggnadsstyrelsen nu beräknade kostnaderna

för byggnadsföretaget, varvid tilläggen beräknats enligt 1941 års

priser:

Klinikbyggnad (C. B. U:s förslag 1941) ............ 1 260 000

Tillägg för 15 % ökning av sjukrummen .......... 85 000

» » bättre standard ....................... 55 000 i 400 000

Bostadshus (C. B. U:s förslag 1941) ................ 125 000

Tillägg för undergrund .......................... 25 000

» » tegel i stället för trä.................... 15 000 155 qoo

Yttre ledningar (C. B. U:s förslag 1941) ............ 20 000 20 000

Gångbar kulvert från panncentralen (C. B. U:s förslag

1941) ......................................... 95 000

Merkostnad för transportkulvert.................... 40 000 135 000

Vägar, planering, stängsel (C. B. U:s förslag 1941) .... 30 000

Utökad planering ................................ 10 000 40 000

Ritning, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter (C. B. Urs förslag 1941) .................. 130 000

Tillägg för ökning av arbetena...................... 10 000 140 000

1 900 000

För ändrat prisläge tillkommer 21 °/o........................ 400 000

Kronor 2 300 000.

Byggnadsstyrelsen framhåller till sist, att även om Kungl. Majit inom den

närmaste framtiden skulle fatta beslut örn arbetets igångsättande, hittills

anvisade medel torde vara tillräckliga under nästkommande budgetår, då

arbetet icke kunde beräknas bliva färdigt förrän tidigast under budgetåret

1946/47. Följaktligen syntes nytt anslag för ändamålet behövligt först under

sistnämnda budgetår.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 2SS.

Departements
chefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har uppförandet av den av

riksdagen beslutade psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala

av olika anledningar ännu ej påbörjats. Under de senaste åren har det

ansträngda läget på byggnadsmarknaden lagt hinder i vägen härför. För att

emellertid underlätta arbetenas påbörjande vid lämpligt tillfälle beslöt Kungl.

Majit, såsom i det föregående angivits, på min föredragning den 19 november

1943 uppdraga åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen

utarbeta fullständiga ritningar och arbetsbeskrivningar för uppförande

av kliniken samt att i övrigt vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga

för att arbetena med klinikens uppförande, efter det Kungl. Majit meddelat

beslut därom, utan dröjsmål skulle kunna påbörjas. Vid fullgörande

av detta uppdrag skulle det av civila byggnadsutredningen upprättade

förslaget i huvudsak följas med iakttagande dock av den jämkningen,

att golvytorna i sjukrummen skulle utökas med högst 15 procent.

Denna avvikelse fann jag med hänsyn till vad medicinska fakulteten

vid universitetet i Uppsala anfört erforderlig för att kliniken skulle kunna

väl fylla sin dubbla uppgift att dels bereda en fullgod vård åt psykiskt sjuka

dels ock tjäna som undervisningsanstalt för blivande läkare. Merkostnaden

för denna utvidgning av byggnadsprogrammet, som av byggnadsstyrelsen

uppskattas till 85 000 kronor, synes mig relativt obetydlig i förhållande till

den förbättring, som därigenom skulle vinnas, ävensom i förhållande till

kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet, vilka av civila byggnadsutredningen

uppskattats till 1 660 000 kronor. Nämnda merkostnad skulle

ock hava rymts inom det för byggnadsföretaget tillgängliga beloppet, i

runt tal 1 800 000 kronor, om man bortser från bvggnadskostnadernas stegring

sedan frågan örn klinikens uppförande senast behandlades av riksdagen.

De av byggnadsstyrelsen i samband med de nya ritningarna föreslagna förbättringarna

i övrigt äro emellertid av den natur, att frågan om byggnadsföretagets

utformning torde böra ånyo underställas riksdagens prövning.

Byggnadsstyrelsen föreslår sålunda, bland annat, att mellanbjälklagen skola

utföras av betong i stället för av trä, att personalbosladshuset uppföres

av sten i stället för av trä samt att förbindelsekulverten mellan akademiska

sjukhuset och kliniken, vilken byggnadsutredningen ansett böra utföras såsom

enbart gångkulvert, utvidgas till transportkulvert. Dessa förbättringar

skulle, beräknat efter 1941 års priser, medföra en ökning av byggnadskostnaderna

med cirka 155 000 kronor. Med hänsyn till de fördelar ur luftskydds-

och underhållssynpunkt samt, vad beträffar kulverten, ur driftssynpunkt,

som skulle vinnas med nu nämnda förbättringar, anser jag mig för

egen del böra tillstyrka desamma.

Sammanlagda kostnadsstegringen för standardförbättringarna och ökningen

av golvytorna skulle uppgå till 240 000 kronor. Stegringen på grund av

höjda byggnadskostnader har uppskattats till 400 000 kronor, varför kostnadsökningen

i förhållande till civila byggnadsutredningens beräkningar uppgår

till 640 000 kronor. De totala kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas

sålunda numera till 2 300 000 kronor, vilket belopp med cirka 500 000 kro
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 288.

69

lior överstiger de för byggnadsföretaget tillgängliga medlen, cirka 1 800 000

kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit komma ytterligare medel för

byggnadsföretaget att erfordras först under budgetåret 1946/47. Frågan om

anvisande av medel för täckande av den brist, som kan uppstå, torde därför

böra upptagas senare.

Då arbetet med klinikens uppförande är brådskande, har Kungl. Majit på

min hemställan genom beslut denna dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

påbörja arbetena med grunden, därvid den i Kungl. Majits beslut den 19 november

1943 angivna ökningen av sjukrummens golvytor skall beaktas, övriga

ifrågasatta förbättringar äro ej av den natur, att de påverkas av arbetenas

påbörjande i nu anbefalld omfattning.

Omläggning av de elektriska installationerna vid Frösö sjukhus vid Östersund.

I skrivelse den 8 juni 1944 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för omläggning av de elektriska installationerna vid

Frösö sjukhus från likström till växelström. Styrelsen anför till stöd härför

följande.

Vid åtskilliga äldre statliga sinnessjukhus har under senare år, när den

elektriska installationens belastning stigit, omläggning till växelström helt

eller delvis planerats eller genomförts. Sådana arbeten förestå nu vid Frösö

sjukhus vid Östersund. Omläggningen till växelström är vid detta sjukhus

jämväl betingad av att kraftleverantören, Östersunds Elektriska AB, kommer

att sänka sin å Frösön till förfogande stående växelström från 60 till

50 perioder. Denna förändring, som under alla förhållanden måste genomföras

till den 1 januari 1945, ser sig leverantören, bland annat med hänsyn

till den å Frösön förlagda flygkårens behov, nödsakad att företaga redan

innevarande sommar.

På uppdrag av medicinalstyrelsen har Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag,

Stockholm, med hänsyn till såväl sjukhusets behov av ökad elektrisk

energi som nyssnämnda periodomläggning verkställt utredning av frågan

och därvid utarbetat generalplan för arbetets genomförande. Häröver har,

i följd av remiss, byggnadsstyrelsen den 27 mars 1944 till medicinalstyrelsen

avgivit yttrande och därvid föreslagit, att åt prövningsanstalten måtte uppdragas

att i samråd med byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå revidera den

föreslagna generalplanen. Den 22 maj 1944 har därefter prövningsanstalten

efter samråd med byggnadsstyrelsens representant framlagt ett i vissa delar

modifierat förslag, viiket synes medicinalstyrelsen böra genomföras. Medicinalstyrelsen

har ock i princip godkänt den nyssnämnda modifierade generalplanen

för ifrågavarande arbeten, vilka i sin helhet beräknas draga en

kostnad av cirka 225 000 kronor.

Den del av nu ifrågavarande omläggnings- och kompletteringsarbeten, som

måste genomföras innevarande år och vilken i generalplanen betecknas såsom

etapp 1 A, har kostnadsberäknats till 59 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har bifogat en av Elektriska Prövningsanstalten AB

upprättad promemoria, vari anförts, bland annat, följande.

Den interna elektriska kraftförsörjningen inom Frösö sjukhus sker för

närvarande till största delen med användande av likström 2X110 volt. Inom

ekonomibyggnad samt verkstäder etc. användes även växelström 380/220

volt. 60 p/sek. Växelströmmen inköpes från Östersunds Elektriska AB i form

av högspänd kraft av 2 400 volt spänning. För omformning av växelström

lill likström, som inmatas i sjukhusets likströmsnät, finnes installerad en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

roterande omformare. Sjukhuset kan även självt generera likström medelst

2 st. angturbindnvna generatorer, vilkas tillstånd dock är mindre tillfredsställande.

For reservändamål finnes i likströmsnätet installerat ett större

ackumulatorbatteri.

Likströmsnätets belastning är nu så stor, att en avlastning eller förstärkning

av detta nät är ofrånkomlig. Förstärkning av likströmsnätet skulle förutom

kostsamma kabelkompletteringar bl. a. medföra omfattande renoveringar

av omformaren och likströmsgeneratorerna. Dessutom måste i sådant

lall det befintliga ackumulatorbatteriet utbytas och ersättas med ett nytt.

Med anledning av nämnda förhållanden har det befunnits ekonomiskt motiverat

att avlasta likströmsnätet genom successiv omläggning till växelström

i enlighet med upprättad generalplan.

Kraftleverantören har i skrivelse av den 19 december 1943 meddelat, att

matningsspänningen till sjukhuset kommer att höjas från 2 400 till 6 000

volt och att periodtalet kommer att samtidigt sänkas från 60 till 50 p/sek.

Spänningshöjningen är avsedd att verkställas under sommaren 1944 och

spänningsomläggningen kan med hänsyn till av elverket företagna dispositioner

för Frösö-nätet i sin helhet knappast framflyttas. I sådant fall skulle

nämligen de sedan flera år tillbaka beslutade planerna förryckas till men för

såväl kraftleverantören som anslutna abonnenter, bl. a. flygvapnets anläggningar.

I detta sammanhang må erinras att kraftleverantören kontraktsenligt

ej skulle kunna verkställa denna omläggning för sjukhusets del förrän den

1 .januari 1945, men då omläggningen måste göras sommartid och är nödvändig

för flygvapnets anläggningar, kan en omläggning tidigare knappast förhindras.

I samband med den erforderliga omläggningen till växelström av sjukhusets

interna elektriska anläggningar skulle man sålunda även utföra erforderliga

arbeten för mottagande av den högspända kraften.

Omläggningen till växelström har i generalplanen föreslagits komma till

utförande i ett antal etapper. I första hand gäller det att avlasta sjukhusets

likströmsnät, så att den kvarvarande belastningen kan övertagas av omformaren,

samt att iordningställa ny mottagningsstation för elverkets 50-periodiga

kraft. Vid periodomläggningen måste vidare de befintliga växelströmsinstallationerna

för 60 p/sek. i erforderlig omfattning omändras för matning

med 50-periodig kraft. Denna etapp har i generalplanen benämnts nr 1.

Då det med hänsyn till kostnaderna visat sig, att denna etapp ej omedelbart

kan genomföras i full omfattning, kan uppdelning ske på så sätt, att

de^ arbeten omedelbart utföras, som betingas av kraftleverantörens önskemål

att omlägga spänning och frekvens. Dessa arbeten, som ha benämnts

etapp 1 A, ha kostnadsberäknats till 59 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att styrelsen av medel, som under budgetåret

1944/45 ställts till styrelsens förfogande för underhållsarbeten vid statens

sinnessjukhus, för ofrånkomliga omläggningsarbeten inom den elektriska

installationen vid Frösö sjukhus måtte få förskottera högst 60 000 kronor.

Då emellertid ifrågavarande arbeten ej kunde hänföras till ordinarie underhållsarbeten,

förklarade sig styrelsen hava för avsikt att sedermera hemställa,

att Kungl. Majit i proposition till riksdagen måtte föreslå anvisande

av särskilda medel för täckande av förskottet.

Departements- Den av medicinalstyrelsen nu föreslagna omläggningen av de elektriska installationerna

vid Frösö sjukhus utgör ett led i en av styrelsen uppgjord

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

71

plan att, i den mån stigande strömförbrukning eller andra omständigheter

anses så påkalla, genomföra övergång till växelström vid de statliga sinnessjukhusen.

I proposition till årets riksdag, nr 84, angående vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus, ha således beräknats medel för liknande

omläggningar vid S:t Jörgens och S:t Sigfrids sjukhus. Anledningen till att

frågan nu aktualiserats vid Frösö sjukhus är den av kraftleverantören beslutade

omläggningen av spänningen och periodantalet, vilket i sin tur föranledes

av, bland annat, hänsyn till den å Frösön förlagda flygkårens behov.

Nämnda förhållanden göra, att omläggningen vid Frösö sjukhus bör i viss

del utföras inom den allra närmaste tiden. De arbeten, som för närvarande

ansetts böra komma till utförande, i ärendet betecknade etapp 1 A, ha beräknats

draga en kostnad av 59 000 kronor. Mot denna beräkning torde i och

för sig intet vara att erinra. Då hithörande arbeten få anses som brådskande,

vill jag förorda, att för ändamålet erforderliga medel, avrundade till ett

belopp av 60 000 kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1944/45. Liksom för tidigare beslutade liknande arbeten synas medlen böra

anvisas å kapitalbudgeten under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att den av riksdagen tidigare beslutade psykiatriska

kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala må

komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med

civila byggnadsutredningens förslag med de jämkningar, som

av mig nu förordats;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 60 000.

[2.] 5 a. Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska

laboratorium. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 11 oktober 1939 framlade

föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, professorn C.

Kling, förslag om nybyggnader vid laboratoriet i syfte att tillgodose de ökade

krav på laboratoriets produktionskapacitet, som föranleddes av krigsutbrottet

med därav följande svårigheter att importera vissa sera. Föreståndaren

framhöll, att en omfattande produktion av gasbrandserum borde komma till

stand, varjämte en utvidgning borde ske av bland annat tillverkningen av

tetanusserum. I skrivelsen framhölls vidare, att behovet av ökade lokaler

visserligen framkommit i samband med den av den utrikespolitiska situationen

betingade utvidgningen av verksamheten men ändock icke kunde sägas

vara av tillfällig karaktär. Så länge vårt land behövde bibehålla sin

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

vapenmakt, vöre det ur försvarsberedskapssynpunkt erforderligt att landet

jämväl förfogade över en ständigt arbetande organisation för beredning av

gasbrand- och tetanusserum, vilken kunde uppbringas att motsvara den vid

krigsfall stora efterfrågan på dessa serumpreparat. Föreståndaren hänvisade

vidare till en skrivelse från honom till medicinalstyrelsen den 14 maj 1938,

däri han framhållit, att tuberkulosavdelningens utrymmen visat sig vara

för små till följd av att den diagnostiska verksamheten beträffande tuberkulos

under senare år undergått en betydlig utveckling såväl kvantitativt som

även kvalitativt. Genom införande av kulturell diagnostik och typbestämningar

å isolerade stammar hade lokalbehovet väsentligt ökat på ett sätt,

som icke förutsetts vid byggnadernas planering. Även tuberkulinframställningen

hade vuxit betydligt i omfattning; landets förbrukning av detta preparat

hade i själva verket ökat i sådan grad, att laboratoriet under de sista

åren måst inköpa betydligt mer än halva förbrukningen från utlandet. För

inhemsk framställning av hela förbrukningen krävdes emellertid ovillkorligen

en utvidgning av lokalerna. Kravet på ökade utrymmen borde enligt i

skrivelsen framlagt förslag tillgodoses genom uppförande av en särskild

byggnad i tre våningar för en kostnad, inberäknat inredningskostnaderna,

av 365 000 kronor.

Medicinalstyrelsen, som inhämtade yttranden i ärendet från sakkunniga

rörande bakteriologisk krigsorganisation samt arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

hemställde under hänvisning till föreståndarens motivering och

nämnda båda remissyttranden, att Kungl. Majit måtte bemyndiga byggnadsstyrelsen

att uppgöra förslag till nybyggnad vid laboratoriet.

Den 17 november 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen att

med beaktande av förefintliga möjligheter till såväl begränsning av den för

fredsbruk avsedda verksamheten som utnyttjande av befintliga utom statens

bakteriologiska laboratorium belägna lokaler taga ärendet under förnyad

prövning och till Kungl. Majit snarast möjligt inkomma med det förslag,

vartill omprövningen kunde föranleda. Medicinalstyrelsen framlade i anledning

härav olika alternativ lill frågans lösning.

Genom beslut den 21 mars 1940 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen

att, i anslutning till ett av medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala

lämnat erbjudande, med vederbörande träffa överenskommelse örn disposition

för statens bakteriologiska laboratoriums räkning av vissa lokaler

inom den hygienisk-bakteriologiska institutionen i Uppsala ävensom vidtaga

övriga åtgärder för lokalernas utnyttjande på sätt styrelsen i samråd med

fakulteten funne ändamålsenligast.

I skrivelse den 10 april 1940 anförde medicinalstyrelsen, att det enligt

Kungl. Majits nyssnämnda beslut valda alternativet till lösning av ifrågavarande

serumtillverkning inom landet genom fortsatt utredning enligt den

i beslutet angivna linjen skulle innebära en avsevärd tidsförlust utan motsvarande

nytta samt tills vidare göra det omöjligt för bakteriologiska laboratoriet

att ingå begärda kontrakt med armén m. fl. myndigheter rörande

leveranser av sera för militärt bruk.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

I skrivelse den 20 maj 1940 hemställde överbefälhavaren, att Kungl. Majit

måtte vidtaga åtgärder för en lösning av lokalfrågan vid bakteriologiska laboratoriet

för tillgodoseende av behovet av en inhemsk produktion av sera.

I skrivelse den 25 oktober 1940 hemställde medicinalstyrelsen om anvisande

av medel å beredskapsstat för budgetåret 1941/42 för uppförande av nybyggnad

vid laboratoriet.

Nämnda framställningar ha hittills ej föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

Ifrågavarande byggnadsfråga har nu ånyo aktualiserats genom framställningar

från dels medicinalstyrelsens materielnämnd dels ock svenska kommittén

för internationell hjälpverksamhet om anvisande av medel för tillverkning

vid statens bakteriologiska laboratorium av sera och vacciner för

efterkrigshjälp.

Med anledning av skrivelse den 22 februari 1944 från medicinalstyrelsens

materielnämnd ställde Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 ett belopp

av 336 000 kronor till förfogande för statens bakteriologiska laboratorium

för tillverkning av sera och vacciner, avsedda att komma till användning

i det internationella hjälparbetet efter kriget. Av beloppet avsågos

34 000 kronor för uppförande av baracker m. m. för förråd och djur, 224 000

kronor för inköp och underhåll av djur, apparater m. m. samt för inköp av

förbrukningsartiklar, medan ett belopp av 78 000 kronor beräknades för avlönande

av för tillverkningen erforderlig personal under ett år.

I en till socialdepartementet den 30 juni 1944 inkommen skrivelse har

svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet hemställt örn anvisande

av ett belopp av 1 050 000 kronor för byggnadsarbeten m. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium för utvidgad tillverkning av sera och vacciner

för efterkrigshjälpen.

Kommittén anför härom:

Vid ett sammanträde i kommittén med bl. a. cheferna för medicinalstyrelsen

och försvarets sjukvårdsförvaltning enades man örn att en kompletterande

undersökning borde göras i fråga om tillverkning av sera och vacciner

för efterkrigshjälp ulöver den av medicinalstyrelsens materielnämnd

i skrivelsen den 22 februari 1944 föreslagna. Det framhölls, att särskilt behovet

av fläcktyfusvaccin måste vara oerhört och att behovet av vacciner

överhuvud komme att många år framåt vara så stort i världen, att en nybyggnad

vid statens bakteriologiska laboratorium skulle betala sig. Den kompletterande

undersökningen har nu verkställts inom laboratoriet, och kommittén

har från medicinalstyrelsen fått mottaga en skrivelse i ärendet av den

26 maj 1944. Under förutsättning att leveransen av difteriympämne, smittkoppsympämne,

ympämne mot tyfus, paratyfus och kolera skall kunna ske

i dubbel omfattning mot den som upptagits i den tidigare framställningen

samt att ympämne mot fläcktyfus skall kunna framställas i upp till fem

gånger så stor mängd, har man funnit att byggnadsarbete måste igångsättas

samt apparatur och inredning anskaffas för en sammanlagd kostnad av

762 000 kronor. Läggas härtill kostnaderna för framställningen av ifrågavarande

sera och vacciner, erhålles en siffra av omkring 1 050 000 kronor.

Eftersom den ifrågasatta ökningen av tillverkningen utav sera och vacci
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ner för efterkrigshjälp icke kan komma till stånd utan att en nybyggnad

uppföres, föreslår kommittén, som icke ansett sig kunna verkställa någon

granskning av kostnadskalkylerna, att hela sistnämnda belopp anvisas från

anslaget till internationellt återuppbyggnadsarbete samt att byggnadsstyrelsen

erhåller det berörda uppdraget.

Kommittén har bifogat en av avdelnings föreståndarna vid statens bakteriologiska

laboratorium N. Lönberg och G. Olin den 26 maj 1944 upprättad

promemoria rörande laboratariets lokalbehov. I nämnda promemoria anföres

bland annat följande.

Sedan den första forcerade tillverkningen av stelkramps- och gasbrandserum,

som igångsattes efter krigsutbrottet 1939, numera övergått i ett lugnare

tempo, har lokalbehovet för dessa uppgifter något lättat. Kvar står dock

alltjämt det oegentliga förhållandet, att pestlaboratoriet utnyttjas för gasbrandserumtillverkningen.

De sista två åren ha å andra sidan medfört en

betydande utvidgning av verksamheten på andra områden, vilken i fråga

om lokalbehov avsevärt överstiger den jämförelsevis ringa lättnaden beträffande

tillverkningen av nyssnämnda sera. Difteriens frekvensstegring inom

landet har sålunda tvingat tili framställning av ett nytt preparat, difteriympämne,

varav för landets behov beredas 1 miljon doser årligen’ och vidare

till en mycket omfattande diagnostisk verksamhet, omfattande cirka

5 000 prov per månad. En annan diagnostisk undersökningsmetod har vidare

nyinförts, nämligen gonokockodlingen, likaledes omfattande nära 5 000

prov per månad. Bland nya preparat, som börjat framställas, må vidare

ympämne mot stelkramp och mot fläckfeber omnämnas. På virusområdet

ha vidare försök att framställa ympämne mot influensa påbörjats.

Det är givet, att denna utvidgade verksamhet för landets eget behov medfört

en mycket kraftig belastning av laboratoriets lokalutrymmen. När därtill

kommer den redan planerade tillverkningen av preparat för efterkrigshjälpen,

har ett absolut maximum i fråga om lokalernas utnyttjande uppnåtts,

vilket icke kan överskridas.

Som exempel på de lokaler, som belastats till bristningsgränsen, må substratavdelningen

i första hand nämnas. Sedan skiftesarbete införts därstädes,

är prestationsförmågan maximal. Då åtgången på substrat är mycket

stor för ympämnesberedningen och tillgången därav sätter en absolut gräns

lör tillverkningskapaciteten, ha möjligheterna att erhålla substrat från något

annat större laboratorium undersökts. Det enda laboratorium i landet,

som kunde tänkas förfoga över erforderliga utrymmen, är den nybyggda

veterinär-medicinska anstalten. Dess föreståndare, professor A. Hjärre, har

emellertid på förfrågan meddelat, att det i varje fall under de närmaste 9

månaderna icke finnes möjlighet för anstalten att biträda med substratberedning,

bl. a. på grund av den omfattande beredning av rödsjukeserum, som

där igångsatts. Huru förhållandena därefter kunna gestalta sig, är givetvis

för närvarande svårt att avgöra.

. Av det sagda torde framgå, att den nu ifrågasatta utökade preparattillverkningen

oundgängligen kräver nybyggnader och vidare att det utan tvekan

vore mest ändamålsenligt, att dessa nybyggnader utformades på sådant sätt,

att de i fortsättningen kunna utnyttjas för laboratoriets normala verksamhet

och utveckling. Bland nu icke omnämnda arbetsuppgifter, som laboratoriet

snarast måste söka tillgodose, må anföras införandet av moderna metoder

för rening och koncentrering av sera och en intensifiering av verksamheten

på det högaktuella virusområdet. Reningen och koncentreringen av

sera kräver stora utrymmen för den ganska skrymmande apparaturen och

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

75

för kemiska laborationer. Virusforskningen kräver likaledes särskilda laboratorielokaler

och djurrum och kan icke länge åsidosättas, örn laboratoriet

i framtiden skall kunna uppfylla de krav, som instruktionsenligt tillkomma

detsamma.

I samråd med byggnadsstyrelsen och med biträde av arkitekten J. Lundeqvist

har laboratoriet nu verkställt en preliminär utredning rörande det lämpligaste

sättet att efter nämnda riktlinjer tillgodose lokalbehovet för den ifrågasatta

produktionsökningen för den internationella efterkrigshjälpen. Som

första punkt har det härvid gällt att åstadkomma en utvidgning av substratavdelningen.

Då denna avdelning icke kan förläggas i provisoriska lokaler

och icke lämpligen kan klyvas i flera delar, har det synts nödvändigt att

räkna med en tillbyggnad efter hela södra kortsidan av det hus, vari denna

avdelning är inrymd (sterila huset). Härigenom kan erforderlig kapacitet

för substratberedningen uppnås. Bottenvåningen bör vidare tillbyggas efter

ostsidan med en envåningsbyggnad, såsom ett led i ett framtida utvidgningsprogram.

I den på detta sätt utbyggda bottenvåningen inredes en större

diskavdelning för den serologiska avdelningen och vidare lokaler för serumrening

och -koncentrering samt annan preparativ verksamhet med därtill

hörande kemiska laboratorieutrymmen.

För inpackning av sera och ympämnen och för linneförrådet med dess

verkstad måste särskild lokal ordnas. Denna verksamhet torde utan större

olägenhet kunna förläggas till en friliggande, mera provisorisk byggnad. För

att i övrigt tillgodose det ökade behovet av laboratorielokaler för efterkrigsproduktionen

föreslås, att de 5 djur- och operationsrummen i huvudbyggnadens

souterrainvåning utrymmas och apteras till laboratorier, vilket kan

ske utan nämnvärda kostnader. Som ersättning för nämnda 5 rum och för

att bereda plats för det större antal djur, som produktionen kräver (bl. a.

för streptokockserumberedningen å kanin), bör vidare en särskild byggnad

uppföras vid huvudbyggnadens östsida med sträckning fram mot pestlaboratoriet.

Laboratoriets kontorslokaler och expeditionerna för inkommande och avgående

postförsändelser och annat gods äro redan för den nuvarande verksamheten

otillräckliga, trots att lokaler, avsedda för annat ändamål, tagits i

anspråk. Kassören och bokhållaren lia sålunda fått disponera ett invid biblioteket

beläget läsrum och expeditionen för ankommande försändelser har

förlagts lill ett litet förrum till det fotografiska rummet. Den enklaste lösningen

torde vara att maskinistens bostad utrymmes, varigenom två stora

kontorsrum kunna ordnas i direkt anslutning till det nuvarande kontoret,

och att a dminis trationsflygeln tillbygges så att särskilda expeditioner (packrum)

för inkommande och avgående försändelser kunna inrättas. För maskinisten

ordnas i stället bostad örn 2 rum och kök i särskild byggnad intill

garaget.

Det ökade antal hästar, som komma att behövas för difteriserumberedningen,

måste också beredas plats. Härför kan i första hand den överbyggda

rastgården användas, vilken under stelkramps- och gasbrandserumtillverkningens

forcering omändrades till provisoriskt stall. En viss tillbyggnad av

detsamma torde dock bliva erforderlig. I det provisoriska stallet äro emellertid

för närvarande 300 kaniner inrymda. Dessa böra lämpligen flyttas lill

det gamla smådjurshuset, som är utmärkt viii ägnat för dylika försöksdjur.

Detta djurhus upptages emellertid för närvarande till övervägande del av

mus- och marsvinsavel samt av uppväxande kaniner och av friska djur av

dessa tre slag. För att kunna evakuera dessa djur bör ett särskilt hus för

inus- och marsvinsavel uppföras intill smådjurshuset och en barack för uppväxande

och friska kaniner, vilken placeras i närheten av barackerna för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

kaninaveln. Förstnämnda hus bör kunna utföras i trä och den sistnämnda

kan givas samma enkla utförande som barackerna för kaninaveln.

Vid kommitténs skrivelse funnos fogade av arkitekten Joel Lundeqvist den

26 maj 1944 upprättade skissritningar samt kostnadsutredning.

Enligt det av Lundeqvist uppgjorda förslaget skulle byggnadskostnaderna

fördela sig sålunda:

Kronor

Om- och tillbyggnad av sterila huset .......................... 100 000

Tillbyggnad av fabrikationshallen ............................ 180 000

Djurhus och förbindelsegång ................................ 113 000

Örn- och tillbyggnad av huvudbyggnadens norra flygel .......... 45 500

Byggnad för avelsdjur (möss och marsvin) .................... 88 000

Byggnad för kaniner ....................................... 7 500

Barackbyggnad för förråd ................................... 19 000

Barackbyggnad för inpackning ............................... 19 000

Tillbyggnad av barack för hästar............................. 33 000

Ritningar, kontroll och oförutsett ............................. 80 000

Summa kronor 685 000.

Från nämnda summa bör emellertid dragas det belopp av 34 000 kronor

för barackbyggnader, som anvisats enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni

1944. Det ytterligare medelsbehovet för byggnadsarbetena skulle alltså uppgå

till 651 000 kronor.

Härutöver ha beräknats lil 170 kronor för apparatur och inredning.

Driftkostnaderna per år ha uppskattats till 151 000 kronor för förbrukningsmateriel

och försöksdjur samt 121 500 kronor för löner till personal.

Medicinalstyrelsen har i yttrande den 26 maj 1944 anfört, att styrelsen

underkastat promemorian en översiktlig granskning och funnit de uppgjorda

beräkningarna rimliga. Styrelsen ville för sin del livligt tillstyrka, att

medel bereddes till den humanitära hjälpens utökande samt att ett uppdrag

snarast möjligt gåves åt byggnadsstyrelsen att igångsätta byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 25 augusti 1944 anfört, att styrelsen

vid uppgörande av förslaget till de föreslagna byggnadsarbetena icke deltagit

i annan mån, än att styrelsen på förfrågan förordat arkitekten Joel

Lundeqvist att biträda laboratoriet vid utredningarnas verkställande. Styrelsen

hade följaktligen icke varit i tillfälle att granska de föreliggande lokalbehoven,

och den knappa tid, som stöde till buds för remissens besvarande,

medgåve icke ingående undersökningar på denna punkt. Den inom

styrelsen vidtagna granskningen gåve emellertid vid handen, att därest

lokalbehovet från laboratoriets sida blivit riktigt beräknat, från styrelsens

sida någon erinran att framställa mot förslagets utformning ej funnes. Kostnaderna

för själva byggnadsarbetena syntes vara riktigt beräknade. Det

borde emellertid för yttre ledningar och kulvertar tilläggas ett belopp av

25 000 kronor, varför den totala byggnadskostnaden borde beräknas till

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

77

710 000 kronor. Riktigheten av de upptagna kostnaderna för apparatur och

förbrukningsmateriel undandroge sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Genom beslut den 14 september 1944 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att efter samråd med föreståndaren för statens bakteriologiska

laboratorium utarbeta fullständiga ritningar och arbetsbeskrivningar för utförande

av ifrågavarande byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Joel Lundeqvist uppgjorda skissritningarna samt att i

övrigt vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga för att arbetena, efter

det Kungl. Maj:t meddelat beslut härom, utan dröjsmål skulle kunna påbörjas.

Frågan örn en tillbyggnad av statens bakteriologiska laboratorium, varom Departementsönskemål

framförts redan år 1938, aktualiserades vid krigsutbrottet 1939, då cAe/en.

ökade anspråk ställdes på laboratoriet dels för tillverkning av vissa preparat

till ersättande av tidigare import, dels ock för tillverkning i beredskapssyfte

av vissa sera, främst gasbrandserum och tetanusserum. Laboratoriets

kapacitet kom genom dessa anspråk att utnyttjas till det yttersta. Sedan tillverkning

av sistnämnda sera minskats, har behovet av utökad tillverkning

av vissa andra preparat, såsom difteriympämne samt ympämnen mot stelkramp

och fläckfeber, ävensom vissa laboratoriet ålagda undersökningar,

däribland undersökningar av gonokock- och difteriprov, starkt belastat laboratoriets

lokalutrymmen. För tillverkning av sera och vacciner för efterkrigshjälpen

i den omfattning, som föreslagits av svenska kommittén för internationell

hjälpverksamhet, ha därför ganska omfattande ny- och ombyggnadsarbeten

vid laboratoriet ansetts erforderliga. Enligt det nu föreliggande

förslaget skulle ifrågavarande arbeten draga en kostnad av 685 000 kronor,

däri inräknat de barackbyggnader, till vilkas uppförande Kungl. Maj:t genom

beslut den 30 juni 1944 anvisat 34 000 kronor. Kostnaderna för inredning

och apparatur m. m. ha beräknats till i runt tal 110 000 kronor.

Driftkostnaderna för ett år ha uppskattats till ca 272 000 kronor. Kostnaderna

för byggnadsarbeten m. m. samt driftkostnaderna under ett år skulle

således komma att uppgå till 1 067 700 kronor. Byggnadsstyrelsen anser kostnaderna

för byggnadsarbetena böra höjas med 25 000 kronor för yttre ledningar

m. m. Härutöver bör emellertid visst belopp avses för fast inredning,

för vilket ändamål medel av förbiseende ej beräknats i det av kommittén

framlagda kostnadsförslag^. Enligt en av arkitekten Lundeqvist

upprättad sammanställning uppgå kostnaderna för fast inredning till 77 000

kronor. Sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbeten skulle sålunda uppgå

till (685 000 + 25 000 + 77 000) 787 000 kronor eller i runt tal 785 000

kronor.

Med hänsyn till vad kommittén anfört rörande behovet av sera och vacciner

under efterkrigsperioden anser jag, att Sverige ej bör undandraga sig att

medverka till täckandet av detta behov. Detta torde dock ej kunna ske i den

omfattning, som kommittén föreslagit, utan ali en ökning av bakteriologiska

laboratoriets produktionskapacitet åvägabringas. Då jag anser mig

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

böra godtaga det förslag till byggnadsarbeten vid laboratoriet, som föranledes

av en sådan medverkan, har delta skett med hänsyn till vad i ärendet

anförts rörande laboratoriets behov av utvidgade lokaler för laboratoriets

normala verksamhet, sedan tillverkning för efterkrigshjäfpen ej längre är

aktuell. Mot det för arbetena framlagda förslaget och de för detsamma beräknade

kostnaderna torde intet vara att erinra. Med hänsyn till angelägenheten

av att tillverkningen snarast möjligt igångsattes, synes ett belopp av

785 000 kronor böra upptagas å tilläggsstat till rikss tuten för innevarande

budgetår. Jag förordar därför, att framställning göres hos riksdagen örn

anvisande av nämnda belopp. — Till det redan från allmän förskottsstat I

anvisade beloppet å 34 000 kronor bör hänsyn tagas vid äskande av avskri

vningsanslag för denna investering.

De för utrustning beräknade kostnaderna, i runt tal 110 000 kronor, vilka

jag jämväl ansett mig böra godtaga, torde böra anvisas under ett särskilt

anslag å driftbudgeten. Jag gör därför i annat sammanhang hemställan om

upptagande å tilläggsstat av anslag för nämnda ändamål.

Löpande kostnader för tillverkning för efterkrigshjälpen (personalkostnader

samt kostnader för förbrukningsartiklar m. m.) torde, därest riksdagen

ej har något att däremot erinra, böra bestridas från det å allmän förskottsstat

I upptagna anslaget till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska

laboratorium å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 785 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Bergström.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 288.

79

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 3 a. Telefonstationsbyggnad i Värnamo. Genom beslut den 6 oktober

1944 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med

telegrafstyrelsen och i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda

ritningar låta uppföra en telefonstationsbyggnad i Värnamo.

För ändamålet har Kungl. Majit ställt det å allmän förskottsstat II för

budgetåret 1944/45 under nyssnämnda rubrik uppförda förskottsanslaget av

315 000 kronor till telegrafstyrelsens förfogande.

Denna förskottsanvisning torde nu böra täckas genom anvisande av anslag

å kapitalbudgeten under telegrafverkets fond.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telef onstationsbyggnad i Värnamo å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 315 000.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Mcij:ts proposition nr 288.

D. Statens vattenfallsverk.

[2.] 11. Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen i Stockholm.

I skrivelse den 29 mars 1944 hemställde vattenfallsstyrelsen om medgivande

att för påbyggnad av dels västra gårdshuset på tomten nr 13 i kvarteret

Björnen i Stockholm, dels det nya gathuset på tomten nr 11 i samma

kvarter använda sammanlagt 220 000 kronor av det å kapitalbudgeten under

statens vattenfallsverk anvisade anslaget till Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m., dock

att med påbyggnad av sistnämnda hus kunde anstå, därest styrelsen finge

senast från och med den 1 april 1945 disponera över minst 150 m2 nettoarea

1 statens vattenfallsverks fastighet Drottninggatan 19 å tomten nr 8 och 10 i

kvarteret Björnen.

Vattenfallsstyrelsen framhöll i sin skrivelse bland annat, att styrelsens behov

av kontorslokaler i Stockholm mycket hastigt tillvuxit på grund av den

forcering, med vilken kraftverksbyggnaderna under senaste åren bedrivits och

alltjämt bedreves, samt till följd av därmed sammanhängande förundersökningar

och preliminära utredningar örn olika nya vattenfallsutbyggnader och

vattenregleringar. Ny personal och ytterligare lokalutrymmen måste vidare

förutses erforderliga, om och när sådana arbeten, till vilka medel kunde komma

att anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, skulle utan

dröjsmål startas med stora arbetsstyrkor. De nya kontorsutrymmen, som inom

närmaste tiden krävdes, uppskattade styrelsen vid tidpunkten för skrivelsens

avlåtande till 150 m2 nettoarea för de uppgifter, vilka redan blivit styrelsen

ålagda. Ytterligare ungefär lika stort utrymmesbehov beräknades så gott som

omedelbart uppstå, örn särskilda investeringsarbeten i någon avsevärd omfattning

tillkomme. Styrelsen såge sig därför nödsakad att planera för att före

den 1 april 1945 kunna förfoga över nya kontorslokaler med sammanlagt omkring

300 m2 nettoarea, varav hälften örn möjligt redan hösten 1944.

Genom beslut den 9 juni 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t vattenfallsstyrelsen

att för beredande av lokaler för bedrivande av på styrelsen ankommande

planeringsarbeten låta utföra påbyggnad med två våningar av västra gårdshuset

å fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen i huvudsaklig överensstämmelse

med till styrelsens skrivelse fogade ritningar för en beräknad kostnad av

125 000 kronor.

Genom brev den 30 juni 1944 förordnade Kungl. Maj:t, att kostnaderna för

denna påbyggnad skulle gäldas från det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 under sjätte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget av

2 000 000 kronor till Täckning av planeringskostnader. Samtidigt förklarade

Kungl. Majit Sig vilja framdeles meddela beslut beträffande slutlig redovisning

av ifrågavarande investering.

I skrivelse den 25 augusti 1944 bär vattenfallsstyrelsen meddelat, att styrelsen

under de senast förflutna månaderna funnit oundgängligt att för mötande

av redan föreliggande arbetsuppgifter utöka personalen vid de båda byggnads
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

81

tekniska byråerna med ett tiotal personer utöver vad som förutsetts i mars

innevarande år samt att förstärka den kamerala och drifttekniska personalen.

Den påbyggnad av gårdshuset på tomten nr 13 i kvarteret Björnen, vartill medel

av Kungl. Maj:t anvisats, beräknades bliva färdig under loppet av oktober

1944. Härigenom komme en nyttig kontorsyta av 184 m2 att tillföras

styrelsen. För att örn möjligt få tillgång till de ytterligare erforderliga lokalerna

inom den av styrelsen senast inköpta fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret

Björnen hade styrelsen uppsagt två hyresgäster där till avflyttning. Uppsägningarna

hade emellertid av vederbörande myndigheter förklarats ogiltiga

såsom obilliga mot hyresgästerna, oaktat styrelsen anvisat möjligheter för

hyresgästerna att få förhyra andra lokaler.

Vattenfallsstyrelsen har i sin sistnämnda skrivelse vidare uttalat, att det

nu vore oundgängligt, att den planerade påbyggnaden på fastigheten nr 11

i kvarteret Björnen komme till utförande. Härigenom skulle styrelsen kunna

erhålla ytterligare kontorslokaler med en nyttig golvyta av 139 m2. Påbyggnaden

hade kostnadsberäknats till 95 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen örn anvisande

för tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen av ett anslag

av 95 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i ett den 4 maj 1944 avgivet utlåtande förklarat sig

icke hava något att erinra mot det ifrågasatta byggnadsföretaget under förutsättning

att visst av byggnadsnämnden i Stockholm uppställt villkor uppfylldes.

I de av vattenfallsstyrelsen ingivna ritningarna har byggnadsnämndens och

byggnadsstyrelsens önskemål beaktats.

För tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov i Stockholm har Departements■

statsverket i olika etapper förvärvat hela kvarteret Björnen. Den nuvarande ehdén.

bebyggelsen i kvarteret är av varierande värde. Sålunda upptager en stor del

av kvarterets inre, i synnerhet den östra sidan, dels oordnad och heterogen

gårdsbebyggelse, dels även byggnadskomplex av betydande kulturhistoriskt

värde, nämligen de så kallade Rudebeckska husen. En avsevärd del av den

nuvarande bebyggelsen torde framdeles komma att rivas och ersättas med

nybyggnader. Innan en redan påbörjad utredning om kvarterets slutliga utbyggande

slutförts, böra därför helst inga mera avsevärda byggnadskostnader

nedläggas på andra byggnadsparti än sådana, som beräknas komma

att ingå i ett slutligt utbyggnadsskede. Den byggnad, som enligt förslaget nu

skulle påbyggas, har emellertid uppförts så sent som år 1936 och torde

kunna utnyttjas för avsevärd tid framåt.

Såsom framgår av vattenfallsstyrelsens framställning äro förefintliga lokaler

inom fastighetskomplexet ännu icke i sin helhet tagna i anspråk för styrelsens

behov utan i viss utsträckning uthyrda till enskilda. På grund av

rådande hyresreglering har det icke varit möjligt att, då behov av sistnämnda

lokaler nu yppat sig, få disponera desamma. Enligt vad jag under hand inhämtat,

har styrelsen icke heller på den allmänna hyresmarknaden eller ge
Bihanff

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 288. 9

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

nom förmedling av andra statsinstitutioner kunnat erhålla för sitt behov tillfredsställande

lokaler.

Med hänsyn härtill och då det är synnerligen angeläget att vattenfallsstyrelsen

snarast erhåller ökat utrymme bland annat för bedrivande av erforderligt

planeringsarbete för skapande av en investeringsreserv av vattenkraftsutbyggnader,

anser jag mig böra förorda bifall till vattenfallsstyrelsens

hemställan, ehuru det i och för sig varit önskvärt om arbetena kunnat inordnas

i en på längre sikt upplagd plan för utbyggande av kvarteret Björnen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj :t anvisat medel

för påbyggnad av fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen från det å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget

till Täckning av planeringskostnader. Då här är fråga om en

investering, vilken bör ingå i statens vattenfallsverks förräntningspliktiga

kapital, torde Kungl Maj :t framdeles böra meddela föreskrift om redovisning

av investeringen å statens vattenfallsverks kapitalfond.

Påbyggnaden av fastigheten nr 11 i kvarteret synes vara av den angelägenhetsgrad,

att erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Mot storleken av det av vattenfallsstyrelsen för ändamålet äskade

beloppet, 95 000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen

i Stockholm å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 95 000.

II. Luftfartsfonden.

[3.] 4. Byggande och förbättring av flygplatser. Det å kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 under luftfartsfonden anvisade investeringsanslaget

till Byggande och förbättring av flygplatser är, såsom av statsverkspropositionen

(kapitalbudgeten bil. 4, punkten 49) framgår, avsett huvudsakligen

för vissa byggnader å flygplatserna.

Genom beslut den 18 augusti 1944 har Kungl. Majit bemyndigat väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att av det å allmän förskottsstat II för samma budgetår

uppförda förskottsanslaget till Byggande och förbättring av flygplatser

använda ett belopp av högst 500 000 kronor till utvidgningsarbeten vid

Norrköpings flygplats samt ett belopp av högst 400 000 kronor till utförande

vid Bulltofta flygplats av ny plattform framför hangarerna, en utvidgad plattform

framför stationsbyggnaden ävensom en förbindelsebana och en väg

mellan stations- och hangarområdena.

Till täckning av dessa förskottsanvisningar torde anslag nu böra äskas av

riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av..........................kronor 900 000.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

83

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[4.] 9. Nybyggnad för vägförvaitningen lii. lii. i Värmlands län. Med bifall

till Kungl. Majits i propositionen nr 41 till 1944 års riksdag framlagda förslag

har riksdagen till Nybyggnad för vägförvaitningen lii. m. i Värmlands

län å kapitalbudgeten under rubriken Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1944/45 anvisat ett investeringsanslag av 340 000 kronor. Byggnaden

är avsedd för vägförvaitningen, länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden

i länet.

I byggnadsstyrelsens till grund för propositionen liggande framställning

hänvisades till en av länsarkitekten i Värmlands län i samråd med egnahemsnämnden

och vägförvaitningen verkställd preliminär utredning, avsedd att

tjäna till ledning vid upprättande av ritningar till byggnadsföretaget samt

beräknande av kostnaderna för detsamma. Enligt denna utredning skulle

byggnadsföretaget draga en kostnad av omkring 360 000 kronor. Enligt styrelsens

sedermera i propositionen förordade förslag till plan för byggnaden

beräknades kostnaderna till 340 000 kronor.

Genom beslut den 28 april 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och egnahemsstyrelsen

upprätta och till Kungl. Majit inkomma med ritningar till nybyggnaden.

I skrivelse den 13 juli 1944 har byggnadsstyrelsen meddelat, att länsarkitekten

i Värmlands län på styrelsens uppdrag utarbetat slutgiltigt ritningsförslag

till byggnadsföretaget. Ritningarna hade uppgjorts efter två olika alternativ,

det ena enligt det program, som låg till grund för styrelsens framställning

om medelsanvisning för ändamålet, det andra något större, i det

att utrymme även beretts för nytillkomna befattningshavare. Båda alternativen

hade kostnadsberäknats inom styrelsen, varvid framgått att det mindre

kunde utföras för det beviljade anslaget av 340 000 kronor, medan det större

skulle draga en merkostnad av 25 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför i sin skrivelse vidare, att av de båda alternativen

det större obetingat vore alt föredraga, enär ett utrymmestillskott av 6 rum

erhölles för en kostnad av 25 000 kronor. Denna kostnad, omkring 4 200 kronor

per rum, motsvarande vid en förräntning efter 6 procent endast omkring

252 kronor i hyresvärde. Den ökade golvytan utgjorde, bortsett från källarlokaler,

85 kvadratmeter. Kostnaden per kvadratmeter bleve alltså 300 kronor,

motsvarande vid 6 procent förräntning ett hyresvärde av 18 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisa

ytterligare 25 000 kronor till ifrågavarande byggnadsföretag.

Då det av byggnadsstyrelsen angivna utrymmestillskottet av sex runi under

alla förhållanden torde bliva erforderligt bland annat för täckande av

vägförvaltningens ökade lokalbehov, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Departements
chefen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

att till Nybyggnad för väg förvaltningen m. m. i Värmlands

län å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av..............kronor 25 000.

[5.] 11. Om- och tillbyggnad av Iandsstatshuset i Luleå. Med bifall till

Kungl. Majits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten. Lil. 4, punkten

52) gjorda framställning anvisade riksdagen enligt skrivelse den 19 februari

1944, nr 35 (punkten 2), till örn- och tillbyggnad av Iandsstatshuset i Luleå

för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 380 000 kronor. I sin skrivelse

framhöll riksdagen, att med hänsyn till de framtida kostsamma tillbyggnadsåtgärder,

som från början alltför knappt tilltagna utrymmen kunde

medföra, tvekan måste råda, huruvida ej tillbyggnaden redan nu borde utföras

efter ett av länsstyrelsen i Norrbottens län förordat större alternativ.

I betraktande särskilt av rådande krisläge nied därav påkallade restriktioner

inom byggnadsverksamheten hade riksdagen dock ej ansett tillräckliga skäl

föreligga att frångå departementschefens förslag örn tillbyggnadens utformande

efter byggnadsstyrelsens plan, något som dessutom medförde en kostnadsbegränsning

från 460 000 kronor till 380 000 kronor.

Genom beslut den 17 mars 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län för en kostnad av högst

380 000 kronor låta utföra den avsedda örn- och tillbyggnaden av landsstatshuset

i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen framlagt

förslag. Tillika bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för byggnadsföretaget

taga i anspråk förenämnda investeringsanslag.

Genom proposition den 9 juni 1944, nr 286, föreslog Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter finge till erforderligt belopp tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för en provisorisk barackbyggnad invid Iandsstatshuset i Luleå. På

grund av den ökning i utrymmesbehovet, som uppstått under den senaste

tiden, hade det nämligen visat sig att, därest icke allvarliga rubbningar i

länsstyrelsens verksamhet skulle uppstå, ökade lokaler genom provisoriska

åtgärder måste beredas länsstyrelsen redan innan det beslutade byggnadsföretaget

kunde färdigställas.

I sin skrivelse den 30 juni 1944. nr 448, i anledning av sistnämnda proposition

framhöll riksdagen, i anslutning till sitt förenämnda uttalande i skrivelsen

den 19 februari 1944, önskvärdheten av att planen till den tidigare beslutade

om- och tillbyggnaden reviderades så att till grund för denna plan örn

möjligt lades det tidigare av länsstyrelsen tänkta större alternativet. Erforderlig

anslagsförstärkning finge därvid framdeles äskas av riksdagen.

I anledning av vad riksdagen sålunda anfört anbefallde Kungl. Majit genom

beslut den 30 juni 1944 byggnadsstyrelsen dels att i samråd med länsstyrelsen

i Norrbottens län taga under övervägande, huruvida den av Kungl.

Majit den 17 mars 1944 fastställda planen för ifrågavarande om- och tillbyggnad

borde revideras i syfte att bereda ytterligare tjänstelokaler och därigenom

s. 85 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts proposition nr 288.

85

såvitt möjligt undvika kostsamma tillbyggnadsåtgärder i en framtid, dels ock

att till Kungl. Maj:t anmäla resultatet av den förnyade prövningen och därvid,

för den händelse utvidgning av planen ansåges böra komma till stånd,

framlägga av skissritningar åtföljt förslag i ämnet samt göra den framställning

örn ytterligare medelsanvisning för byggnadsföretaget, vartill omständigheterna

kunde föranleda.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen framlagt ett av skissritningar

åtföljt, utvidgat förslag beträffande om- och tillbyggnaden. Det

nya förslaget har utarbetats av länsarkitektkontoret i Luleå och har godkänts

av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Förslaget går ut på dels vissa omändringar inom det nuvarande landsstatshuset,

dels ock tillbyggnad av en till det nuvarande trapphuset ansluten flygelbyggnad

av samma plansystem som den av styrelsen tidigare föreslagna. I

sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen beträffande förslagets innebörd bland

annat följande.

Tillbyggnadens längd har utökats från av byggnadsstyrelsen föreslagna 22

meter till 34 meter eller med 12 meter. Genom denna utökning har det blivit

möjligt att anordna arbetsrum för på senaste tid tillkomna nya tjänstemän,

biträdande länsarkitekt, länstrafikledare med biträde och landsfogdens biträde,

samt att bereda plats för de nytillkomna civilförsvarets tjänstemän i den

gamla byggnaden genom vissa omflyttningar. Dessutom anordnas ett sammanträdesrum,

avsett för mindre sammanträden, ett arbets- och väntrum för

utomstående tjänstemän eller allmänhet, som vill hämta upplysningar om

taxeringar m. m., ett räknerum för särskilt bullrande arbete med räkne- och

skrivmaskiner och ett lunchrum. Sistnämnda 4 rum kunna, ehuru de i och

för sig äro väl behövliga för angivna ändamål, i någon mån sägas utgöra

reservutrymmen, vilket även gäller bränsle- och oljeavdelningens båda rum i

den gamla byggnaden. Tjänsterummen hava givits en storlek, som motsvarar

de utrymmeskrav, vilka med hänsyn till arbetets art måste anses föreligga.

Byggnadsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att ombyggnadsarbetena

inom landsstatshuset — vilka huvudsakligen utgjordes av en förflyttning av

den nuvarande vaktmästarbostaden — syntes välbetänkta och ägnade att

väsentligt öka den befintliga byggnadens användbarhet. Tillbyggnadens planläggning

anslöte sig i det väsentliga till den av styrelsen tidigare föreslagna.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle kostnaderna för byggnadsföretaget

belöpa sig till 555 000 kronor. Denna kostnad överstege, anför styrelsen,

med 95 000 kronor det i november 1942 kostnadsberäknade, av länsstyrelsen

tidigare förordade förslaget. Summan hänförde sig dels till den allmänna

stegringen i byggnadskostnader sedan 1942 — omkring 5 procent — och dels

till att programmet måst utökas bland annat till följd av nytillkomna

tjänster.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av (555 000 — 380 000) 175 000 kronor

för örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå.

I enlighet med riksdagens i skrivelse den 30 juni 1944, nr 448, uttalade Departement»

uppfattning har planen till den tidigare beslutade örn- och tillbyggnaden av cftelen
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

landsstatshuset i Luleå reviderats för att kunna bereda länsstyrelsen ytterligare

tjänstelokaler. Det föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till

555 000 kronor, vilket innebär att ett tilläggsanslag av 175 000 kronor erfordras

för om- och tillbyggnadsarbetenas utförande.

Då länsstyrelsens behov av utvidgade lokaler ansetts trängande och det

nya förslaget icke givit anledning till erinran, har Kungl. Majit genom beslut

den 22 september 1944 bemyndigat byggnadsstyrelsen att lägga detsamma

till grund för utarbetande av huvudritningar. För att tidsutdräkt i byggnadsarbetenas

utförande skall kunna undvikas torde erforderligt tilläggsanslag

böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 175 000.

[6.} 11 a. Komplettering och omändring av värmesystemet inom fastigheten

nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm. Statens byggnadslånebyrå

disponerar för närvarande bland annat vissa lokaler inom fastigheten

nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren (förutvarande gymnastiska centralinstitutet)

vid Hamngatan 19 i Stockholm.

Under hänvisning till ökade arbetsuppgifter och därav följande trängande

behov av utvidgade lokaler har statens byggnadslånebyrå i skrivelse den 22

september 1944 hemställt, att medel måtte ställas till byggnadsstyrelsens förfogande

dels för reparationsarbeten, huvudsakligen bestående i uppsättning

av mellanväggar m. m. i en del vid gymnastiska centralinstitutets utflyttning

ur lokalerna ledigblivna utrymmen, dels ock för komplettering av befintligt

värmesystem i vissa lokaler inom fastigheten.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 26 september 1944 förklarat sig finna

den av byggnadslånebyrån avsedda lokaldispositionen vara den enda till

buds stående möjligheten att, visserligen provisoriskt, lösa byråns trängande

lokalfråga. Styrelsen har beräknat kostnaderna för de nödvändiga arbetena

till 68 000 kronor, varav 30 000 kronor för värmeledningsarbeten samt 38 000

kronor för reparationsarbeten. Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle kostnaderna

kunna utgå av befintlig behållning av det å staten för statens allmänna

fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond, för budgetåret 1941/42

uppförda anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m.

Genom beslut den 6 oktober 1944 har Kungl. Majit, i anledning av byggnadsstyrelsens

förslag, för reparationsarbeten inom ifrågavarande fastigheter

anvisat ett belopp av 38 000 kronor från den i styrelsens framställning angivna

behållningen å reparations- och underhållsposten under fastighetsfondens

stat för budgetåret 1941/42. Då tvekan ansetts kunna råda huruvida

värmeanläggningen bör finansieras i enahanda ordning, har jag, efter

samråd med chefen för finansdepartementet, funnit mig böra föreslå, att för

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

87

sistnämnda ändamål erforderliga medel, 30 000 kronor, äskas av riksdagen

såsom investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Denna medelsanvisning

bör ske å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering och omändring av värmesystemet

inom fastigheten nr 6 och 1 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 30 000.

[7.] 11 b. Vissa brandskyddsåtgärder i förutvarande positionsartilleriregeinentets

lokaler. I skrivelse den 1 september 1944 har arméns fortifikations

förvaltning hemställt, att medel måtte anvisas för vissa brandskyddsåtgärder

inom västra stallflygeln vid förutvarande positionsartilleriregementets

kaserner vid Storgatan i Stockholm. Kasernetablissementet är numera

upplåtet till lokaler för statens historiska museum, men stallflygeln disponeras

för militära förråd.

Förvaltningen har anfört, att brandchefen i Stockholm efter en besiktning

av byggnaden, som företagits på uppdrag av byggnadsstyrelsen, framhållit

bland annat, att vid sådant eldsvådetillbud, som icke omedelbart kunde upptäckas

och släckas, branden med all sannolikhet komme att utveckla sig så,

att byggnaden jämte inneliggande förråd komme att drabbas av totalskada.

Samverkande anledningar härtill vore byggnadens brandfarliga konstruktion

och inredning samt vissa av de inneliggande förrådens stora brännbarhet.

För att nedbringa risken för totalskada vid brand hade brandchefen föreslagit,

förutom vissa ordningsföreskrifter, dels vissa ändringsarbeten inom

byggnaden jämte installation av automatisk brandalarmanläggning, dels ock

förflyttning till annan plats av viss i byggnaden förvarad, särskilt brandfarlig

materiel.

Byggnadsstyrelsen hade, förmäler fortifikationsförvaltningen vidare, i skrivelse

till militärbefälhavaren för IV militärområdet i anledning av brandchefens

yttrande föreslagit och kostnadsberäknat vissa ändringsarbeten inom

byggnaden jämte installation av automatisk brandalarmanläggning. Kostnadsberäkningen

slutade å tillhopa 26 000 kronor. Byggnadsstyrelsen hade

därjämte framhållit, att det enligt styrelsens mening, med hänsyn till de i

byggnaden förvarade förrådens dyrbara och svårersättliga karaktär samt de

stora värden ifrågavarande byggnad jämte intilliggande byggnader representerade

såsom byggnadsminnesmärken, vore synnerligen angeläget, att föreslagna

arbeten snarast verkställdes samt att detta borde ske genom styrelsens

försorg i samråd med vederbörande militära myndighet.

Militärbefälhavaren hade, fortsätter förvaltningen, tillstyrkt de av byggnadsstyrelsen

föreslagna åtgärderna. Därutöver hade militärbefälhavaren .såsom

sin mening framhållit, att — då annan lämplig lokal för förvaring av

berörda särskilt eldfarliga förråd ej funnes ali tillgå — ett nytt förrådsutrymme

om 50 lii2 borde uppföras saint såsom lämplig förrådsplats härvid

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

föreslagit viss plats å Djurgården. Leverans och färdigställande av ett dylikt

förråd hade av fortifikationsförvaltningen kostnadsberäknats till 5 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer fortifikationsförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte ställa ett belopp av (26 000 + 5 000=) 31 000 kronor

till förvaltningens förfogande för här ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad i ärendet upplysts behovet av den ifrågasatta nya förrådsbyggnaden

måste anses vara föranlett av rådande beredskapsförhållanden,

hava medel för detta ändamål genom beslut av Kungl. Maj :t den 30 september

1944 anvisats över förskottsstaten för försvarsväsendet.

Medel för de föreslagna arbetena i flygelbyggnaden, vilka i och för sig synas

nödvändiga och brådskande, torde böra anvisas såsom särskilt investeringsanslag

under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa brandskyddsåtgårder i förutvarande positionsartilleriregementets

lokaler å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 26 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

i

i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

89

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Finan sdepartem en tet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maid

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler under finansdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 3 a. Reglering av vissa krediter. Efter hänvändelse från statsrådet

ha bankofullmäktige under hösten lämnat vissa krediter till utlandet. Dessa

krediter som sammanlagt uppgå till (10 000 000 + 5 000 000 + 500 000=)

15 500 000 kronor torde böra regleras å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår genom anvisande av ett investeringsanslag å nämnda belopp.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet

redogöra för den närmare innebörden av anslagsäskandet.

En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 15 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sören Lane.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti.ul

■%

: :

., i ■■

''t

f,

‘

‘

''

: ’ i

- '' ''

a ■-U
-

■

• .;

...

1 fä

-b;!''

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

91

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 22. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Från och

med budgetåret 1942/43 omändrades specialskolan och fortsättningsskolan i

Gävle till en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat lyte. På förslag av

Kungl. Maj:t (propositionen 1943:269, s. 6 ff.) beslöt 1943 års riksdag (skrivelsen

nr 415) inköpa egendomen Mogård i Finspångs köping för att vårdanstalten

skulle kunna förläggas till en jordbruksegendom. I propositionen

framhölls, att anstaltens överflyttning kunde ske först sedan vissa omedelbart

erforderliga byggnadsarbeten utförts, i främsta rummet en nybyggnad för

inkvartering av skolhemmets elever och arbetshemmens skyddslingar. För

utförande av dessa byggnadsarbeten anvisades därför under rubriken »Omoch

nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna» för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag

av 375 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 har

Kungl. Majit bemyndigat byggnadsstyrelsen att av detta anslag disponera

erforderligt belopp för bestridande av kostnaderna för uppgörande i samråd

med skolöverstyrelsen av ritningar och entreprenadhandlingar samt utförande

av andra förberedande arbeten beträffande byggnadsföretaget.

Byggnadsstyrelsen har nu anmält, att det för utförande av ifrågavarande

byggnadsarbeten å Mogård beviljade investeringsanslaget visat sig otillräckligt,

och hemställt örn anvisande av ytterligare 75 000 kronor för ändamålet. Byggnadsstyrelsen

har anfört:

Byggnadsstyrelsen har anmodat länsarkitektkontoret i Linköping att utföra

erforderliga ritningar m. m. Vid detta uppdrags fullgörande, som skett i

samråd med skolöverstyrelsen, har det emellertid visat sig, att det beviljade

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kanal. Maj:ts proposition nr z88.

Departements■

chefen.

anslaget är otillräckligt, därest de från överstyrelsens sida framförda önskemålen

skola kunna tillgodoses. De kostnadsberäkningar, på vilka anslagsäskandet

i frågan grundades, voro uppgjorda på grundval av en preliminär

utredningsskiss. Vid utarbetandet av de slutgiltiga ritningarna ha emellertid

önskemål, som byggnadsstyrelsen funnit berättigade, framförts om en annan

och efter den speciella verksamheten inom den avsedda anstalten lämpad

planlösning samt om vissa utrymmen, vilka icke funnos medtagna i det ursprungliga

programmet. Härtill kommer, att de befintliga avloppsledningarna

å skoltomten äro för knappt dimensionerade för de sanitära anläggningar

inom nybyggnaden, som numera befunnits erforderliga.

På dessa grunder har det beviljade anslaget, trots att strängast möjliga

sparsamhet beträffande rumstorlekar m. m. iakttagits, visat sig otillräckligt.

Byggnadskostnaderna komma sålunda enligt numera verkställda beräkningar

att ökas med 48 000 kronor och kostnaderna för ny avloppsledning med

27 000 kronor, varför den totala kostnadsökningen utgör 75 000 kronor.

Då det enligt byggnadsstyrelsens och skolöverstyrelsens mening vore synnerligen

önskvärt, att den nya dövstumskolan å Mogård planlägges och uppföres

på ett sätt, som motsvarar de praktiska och hygieniska krav, som skolöverstyrelsen

numera funnit sig böra uppställa, får byggnadsstyrelsen hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål hos riksdagen utverka

ett tilläggsanslag för budgetåret 1944/45 av 75 000 kronor. Då det är

angeläget, att byggnadsföretaget må kunna igångsättas inom den närmaste

tiden, får styrelsen hemställa, att proposition i ämnet måtte avlåtas till 1944

års höstriksdag.

Beslutet om inköp av egendomen Mogård för dövstumskoländamål tillkom

efter jämförelse mellan olika egendomar, därvid bland annat togs hänsyn

till nybyggnadskostnaderna. De preliminära byggnadsprogram, som då framlades

av skolöverstyrelsen, omfattade omedelbart erforderliga byggnadsarbeten

till en kostnad av 375 000 kronor. Den nu gjorda framställningen om ett

anslag av ytterligare 75 000 kronor motiveras med att planlösningen i vissa

hänseenden behöver jämkas för att vinna ökade utrymmen och att ny avloppsledning

visat sig erforderlig. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört

rörande önskvärdheten av de ifrågavarande förbättringarna tillstyrker

jag, att ett tilläggsanslag äskas för ändamålet. Den pågående omorganisationen

av dövstumskolväsendet gör det angeläget, att byggnadsarbetena på Mogård

snarast möjligt komma till stånd. Jag anser därför nödvändigt, att

framställning örn medelsförstärkning göres redan vid riksdagens höstsession.

Det erforderliga beloppet torde böra anvisas som investeringsanslag under

statens allmänna fastighetsfond på tilläggsstat I för budgetåret 1944/45.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av.................. kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

93

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Statsrådet Rubbestad anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning

hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 och anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 3 b. Komplettering av vissa oljelagringsanläggningar. Till anläggningar

för lagring av flytande bränslen hava av 1938—1942 års riksdagar anvisats

anslag till betydande belopp. Medelsanvisningen har avsett i huvudsak föl

jande olika ändamål: försöksanläggningar för oljelagring, sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring, cisternanläggningar för oljelagring och anläggningar

för oljelagring ovan jord. För sistnämnda ändamål hava anvisats reservationsanslag

om tillhopa 14 340 000 kronor, medan medelsanvisningama

till försöksanläggningar, till sprängningsarbeten m. m. och till cisternanläggningar,

samtliga avseende s. k. bombsäkra lagringsutrymmen, uppgått till sammanlagt

15 735 000 kronor.

I skrivelse den 5 mars 1943 anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

på grund av beslutad beskärning av utbyggnadsplanen för oljelagringsanläggningar

ovan jord ett till omkring 1 700 000 kronor beräknat överskott

uppstått å de för detta ändamål anvisade anslagsmedlen, samt hemställde

i anslutning därtill, att beträffande bombsäkra anläggningar föreliggande

ytterligare medelsbehov till ett sammanlagt belopp av 740 000 kronor —

därav 250 000 kronor för målning av cisternerna vid nio angivna sådana

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

anläggningar och 390 000 kronor för färdigställande av en annan genom

olyckshändelse skadad dylik anläggning — måtte få täckas med anlitande

av nämnda överskottsmedel. I anledning härav föreslog Kungl. Maj:! i proposition

(nr 157) 1943 års riksdag medgiva, att behållningen å till anläggningar

för oljelagring ovan jord anvisade reservationsanslag finge efter Kungl.

Maj:ts prövning disponeras till täckande av uppkommande ytterligare medelsbehov

för oljelagringsanläggningar, till vilkas utförande medel i annan

ordning av riksdagen anvisats. Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr

160). Den 17 juni 1943 och den 14 april 1944 meddelade Kungl. Majit .sedermera

beslut angående dispositionen av hela ifrågavarande behållning, vilken

slutligen visat sig uppgå till endast omkring 1 373 000 kronor. Av dessa beslut

avsåg det första ett belopp av 393 000 kronor för färdigställande av den

genom olyckshändelse skadade anläggningen och det andra ett belopp av

980 000 kronor för bestridande av ytterligare kostnader för vissa andra

bombsäkra anläggningar, dock icke någon av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

skrivelse den 5 mars 1943 angivna.

I skrivelse den 11 oktober 1944 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande av medel för kompletteringsarbeten vid vissa till

bergrum förlagda oljelagringsanläggningar. Arbetena, vilka skulle avse dels

målning av cisternerna vid de i styrelsens skrivelse den 5 mars 1943 angivna

nio anläggningarna dels ock vissa bombskyddsanordningar vid tre anläggningar,

beräknas draga en kostnad av tillhopa 525 000 kronor, därav för målningen

395 000 kronor och för bombskyddsanordningarna 130 000 kronor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen i huvudsak anfört följande.

I de kostnadsplaner, som legat till grund för beräkningen av anvisade anslagsmedel

för nu ifrågavarande anläggningar, har ej inberäknats utvändig

målning av de till anläggningarna hörande cisternerna och beträffande en av

anläggningarna ej heller invändig målning. Dylik målning ansågs nämligen

på sin tid böra lämnas att anstå intill dess närmare kännedom vunnits beträffande

lämpligt behandlingssätt i avseende på målning av i bergrum uppställda

bensincisterner, varom nöjaktig erfarenhet tidigare saknats. I syfte att

möjliggöra ett bedömande av skilda behandlingsmetoders lämplighet i berörda

avseende utfördes på sin tid provmålning av en till en försöksanläggning

hörande cistern med tillämpning av ett flertal skilda metoder i vad avser

såväl förbehandling som bestrykningsmedel. Detta prov avsåg i bergrum uppställda

fristående cisterner. På samma sätt har partiell provmålning utförts

av en cistern inom en av anläggningarna vilken, liksom en annan av dessa,

har en annan teknisk utformning än övriga anläggningar. I sistnämnda

båda fall äro cisternerna sålunda placerade i vattenfyllda bergrum och sakna

bottnar, varvid den lagrade bensinen vilar på vattenbädd.

Resultatet av den förstnämnda provmålningen, avseende fristående cisterner

i bergrum, kunde bedömas vid utgången av år 1942 (provmålningarna ha

avsett långtidsprov). På grund av rådande politiska förhållanden lia vederbörande

anläggningar emellertid permanent måst disponeras för lagring av

drivmedel, varigenom målning ej kunnat utföras. Sådan har därför tidigare

lämpligen ansetts böra anstå intill dess säkrare politiska förhållanden inträtt.

På grund av det långa uppskovet till följd av krigets långvarighet föreligger

emellertid fara för att cisternerna skadas genom korrosion. Av statens prov
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

95

ningsanstalt verkställd undersökning har även givit vid handen, att målningen

ej gärna utan risk för allvarlig skada å cisternerna kan uppskjutas längre än

till instundande vinter. Av tekniska skäl bör målningen utföras under vintern.

Någon undersökning av cisternerna inom den specialkonstruerade anläggning,

där provmålning utförts, har ej kunnat ske så länge anläggningen är

lagen i bruk. Det är emellertid att befara, att risken för skada å cisternerna

där är minst lika stor som i övriga fall. Ej heller har besiktning av provmålningen

hittills varit möjlig, varför ett bedömande av resultatet därav ej kunnat

ske. Bestämmandet av lämpligt behandlingssätt har sålunda ej ännu kunnat

göras i detta fall, varigenom en tillförlitlig beräkning av målningskostnaderna

ej varit möjlig. Kostnaderna för denna anläggning ha dock uppskattats

till omkring 120 000 kronor. Till den andra specialkonstruerade anläggningen

hörande cistern har från början avsetts att lämnas omålad. Denna anläggning

utfördes på sin tid såsom försöksanläggning. Cisternen har där avsetts

att tjäna såsom studieobjekt bland annat med avseende på korrosionen,

i syfte att eliminera risken av korrosion bär cisternmaterialet sålunda överdimensionerats

i ifrågavarande fall.

Kostnaderna för utvändig målning av i bergrum uppställda fristående cisterner

vid återstående åtta av nu ifrågavarande anläggningar har beräknats

lill sammanlagt 275 000 kronor.

De rön och erfarenheter, som under krigets fortgång gjorts beträffande detonationsvågens

verkan vid bombnedslag, ha givit vid handen, att bombskyddsanordningar

vid på ett tidigare stadium utförda anläggningar ej äro

tillfyllest. En komplettering av portar till tillfartsorter jämte tillhörande

skyddstäckning samt av överbyggnader över ventilalionsorter erfordras därför.

Kostnaderna för här åsyftade kompletteringsarbeten vid tre av anläggningarna

ha beräknats till sammanlagt 130 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att en å reservationsanslagen till anläggningar

för oljelagring ovan jord uppkommen besparing av omkring

1 373 000 kronor enligt riksdagens medgivande använts till bestridande av

kostnaderna för färdigställandet av vissa påbörjade, till bergrum förlagda

bombsäkra oljelagringsanläggningar. Dessa ha i övrigt bekostats genom an-lag

under skilda rubriker, vilka anslag helt förbrukats för ändamålet.

Redan i samband med inhämtandet av riksdagens nyssnämnda medgivande

förelåg en anmälan från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om behov av medel

till utvändig målning av cisternerna vid nio bombsäkra anläggningar och

lill invändig målning av cisternerna vid en av dessa anläggningar. Detta medelsbehov

har emellertid vid dispositionerna av besparingen å anslagen till

ovanjordsanläggningar fått stå tillbaka för andra då mera trängande. Styrelsen

bär nu gjort förnyad framställning örn medel för dessa målningsarbeten

neli därvid beräknat kostnaderna för desamma till 395 000 kronor. Med hänsyn

lill risken för att cisternerna, örn de ytterligare en längre tid få stå omålade,

komma att skadas genom korrosion finner jag anslag snarast möjligt

laira i erforderlig omfattning anvisas leir ändamålet. Emellertid lärer inom

•leii närmaste tiden endast på sin böjd några av cisternerna bliva tömda och

därigenom lämpade för målning, varför det av styrelsen anmälda behovet

icke i sin helhet behöver bliva omedelbart tillgodose!!. Ehuru jag icke funnit

anledning lill erinran mot styrelsens nyssnämnda kostnadsberäkning, vili

Före
draganden.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

jag dock med hänsyn härtill förorda att medelsanvisningen nu begränsas till

95 000 kronor. Återstoden av medelsbehovet eller 300 000 kronor torde lämpligen

böra täckas genom anslag å riksstaten för budgetåret 1945/46.

I samband med att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ånyo anmält nyssnämnda

medelsbehov har styrelsen tillika hemställt örn medel till förstärkning

av en del tidigare vidtagna bombskyddsanordningar vid tre av de till

bergrum förlagda oljelagringsanläggningarna, vilka anordningar bland annat

med hänsyn till den förödande verkan av numera använda bomber befunnits

mindre betryggande. Dessa förstärkningsarbeten anser jag böra

snarast möjligt vidtagas. Styrelsens beräkning av kostnaderna för desamma

synes böra godtagas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Komplettering au vissa oljelagringsanläggningar å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av ................... kronor 225 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

97

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållningsdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

T. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler

härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande

ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 5. Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna tryckrör. För

utförande av rörledningar för vatten och gas m. m. användas normalt s. k.

heltjocka gjutna rör (tryckrör) och i vissa fall, särskilt i fråga örn rörledningar

av större diameter, även grova stålrör. Inom landet har hittills icke

tillverkats raka tryckrör av normalt utförande men väl, i viss utsträckning,

s. k. rördelar, d. v. s. krökar, förminskningar o. s. v. Under nu rådande handelsspärr

har import kunnat förekomma endast från Tyska riket och från

protektoratet Böhmen-Mähren. Hittills ha de viktigaste behoven av dylika

rör kunnat nödtorftigt tillgodoses genom importen.

På grund av de ovissa utsikterna i fråga om den framtida importen av

tryckrör bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 26 maj och den 25

augusti 1944 statens industrikommission att med vissa svenska företag träffa

avtal örn tillverkning av gjutna tryckrör. Då dessa på grund av höga tillverkningskostnader

skulle komma att betinga avsevärt högre priser än de importerade

rören har det befunnits nödvändigt att åstadkomma en prisutjämning

mellan de svenska och de importerade rören. På framställning av industrikommissionen

förordnade därför Kungl. Majit genom beslut den 22 sep
-

Rihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 288.

10

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements
chefen.

tember 1944, att inom industrikommissionen skulle inrättas en särskild

clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under iakttagande

av vad i riksdagens skrivelse 1941, nr 349, anförts av marknadspriserna

inom landet å ifrågavarande slag av rör.

Då för clearingkassans handhavande erfordrades visst förlagskapital, hemställde

Kungl. Maj:t den 22 september 1944 till fullmäktige i riksgäldskontoret

att med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret

1944/45 under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget till

Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet efter rekvisition av industrikommissionen

insätta sammanlagt högst 300 000 kronor å clearingkassans checkräkning

i riksbanken att användas såsom förlagskapital för clearingkassan.

Det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 september 1944 från försvarsväsendets

förskottsstat anvisade beloppet å 300 000 kronor torde nu böra täckas

genom anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av

ett anslag å motsvarande belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna

tryckrör å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av ..........kronor 300 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

99

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

lil. Utrikesdepartementet.

Kronor

B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar

och konsulat, förslagsanslag.................... 100 000

B: 11 Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag......... 250 000

B: 12 Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag

............................................. 30 000

380 000

IV. Försvarsdepartementet.

Tygmateriel m. m.:

C: 37 a Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag

........................................... 2 300 000

C: 38 a Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag .. 1 000 000

Fortifikatoriska anläggningar:

C: 45 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag....... 10 530 000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 84 Modernisering av Sverigeskeppen m. m., reservationsanslag 200 000

C: 85 Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag .. 80 500

C: 89 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag

..................................... 818 000

C: 89 a Merkostnader för viss torpedanskaffning, reservationsanslag 596 000

Sjökarteverket:

D: 3 a Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömät
ningsfartyg,

reservationsanslag...................... 780 000

Försvarets forskningsanstalt:

D: 29 Avlöningar, förslagsanslag............................ 35 000

16339500

V. Socialdepartementet.

F olkpensionering:

B: 41 a Bidrag till'' provisorisk förstärkning av tilläggspensioner

och invalidunderstöd, förslagsanslag.................. 33 000 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

C; 7 a Anskaffande av viss utrustning, reservationsanslag ..... 110 000

F: 2 Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom

visst område........................................ 100 000

33 210 000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Kronor

VI. Kommunikationsdepartementet.

B: 3 a Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin, reservationsanslag

....................................... 60 000

VII. Finansdepartementet.

D: 13 Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg, förslagsanslag.

............................................ 12 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Folkskolor m. m.:

I: 16 a Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk- och småskolor,

förslagsanslag............................... 50 000

X. Handelsdepartementet.

D: 19 a Försöksverksamhet beträffande avmagnetisering av fartyg,

reservationsanslag.................................... 50 000

D: 21 a Anordnande av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg,

reservationsanslag.............................. 250 000

300 000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 3 a Ersättning för förfogande över vissa fartyg............... 1 655 000

D: 3 b Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag

....................................... 400 000

_ 2 055 000

Säger för driftbudgeten 64 394 500

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Telefonstationsbyggnad i Värnamo.................... 315 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

11 Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen i

Stockholm....................................... 95 000

410 000

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

4 Byggande och förbättring av flygplatser............... 900 000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

lil- Statens allmänna fastighetsfond.

101

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m____ 60 000

5 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakterio
logiska

laboratorium .............................. 785 000

Kommunikationsdepartementet:

9 Nybyggnad för vägförvaltningen m. m. i Värmlands län.. 25 000

Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå......... 175 000

lia Komplettering och .omändring av värmesystemet inom

fastigheten nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm

............................................ 30 000

11 b Vissa brandskyddsåtgärder i förutvarande positionsartille
riregementets

lokaler.............................. 26 000

Ecklesiastikdepartementet:

22 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna....... 75 000

1176 000

/ V. Försvarets fonder.

A. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

4 a Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.................... 1 200 000

7 a Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt............. 100 000

Marinförvaltningens delfond:

9 a Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå......... 89 000

1 389 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

3 a Reglering av vissa krediter.......................... 15 500 000

Handelsdepartementet:

3 b Komplettering av vissa oljelagringsanläggningar........ 225 000

Folkhushållningsdepartementet:

5 Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna tryckrör 300 000

__________ 16 025 000

Säger för kapitalbudgeten 19 900 000

nthanfi lill riksilnc/cns protokoll 1!)M. 1 sami. Nr 2SS.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:505 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19MIA5. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1944:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 6 i texten
  3. SU 1944:248 Memorial angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19U/45. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1944:488 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45, femte huvudtite s. 13 i texten
  5. Rskr. 1944:491 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 1 i texten

Visa alla 18