Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar

18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:42, Angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes

järnvägar; given Stockholms slott den 21 januari

1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med skrivelse den 18 december 1943 har järnvägsstyrelsen underställt

Kungl. Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under

förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — med Kristianstad—Hässleholms

järnvägsaktiebolag och östra Skånes järnvägsaktiebolag ingånget avtal

örn förvärv av bolagens järnvägar jämte den av bolagen bedrivna billinjeBihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 42.

lea u

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

trafiken m. m. Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande bilagor få

fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade överenskommelsen

inginge såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag

beslutade allmänna järn vägsförstatligandet samt att vid de utredningar och

förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, följts samma riktlinjer som

vid tidigare statsförvärv.

De järnvägar, som avtalet avser, förvaltas och trafikeras gemensamt men

ägas av två bolag, vilka formellt och rättsligt var för sig uppträda såsom

säljare, nämligen Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag och Östra

Skånes järnvägsaktiebolag. Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag

innehar emellertid samtliga aktier i östra Skånes järnvägsaktiebolag.

Det till statsförvärv föreslagna järnvägssystemet, sammanfattande benämnt

kristianstadbanorna, består i huvudsak av sex från Kristianstad utgående

linjer med riktning mot Älmhult, Hästveda, Hässleholm, Eslöv, Brösarp och

Åhus, vilka linjer besörja järnvägstrafiken i nordöstra Skåne. Samtliga bandelar

hava normal spårvidd, 1,4 3 5 meter. Järnvägssystemet har tillkommit

genom sammanslagning av åtskilliga mindre järnvägar och består av ett flertal

koncessionsenheter.

Angående koncessionsenheternas tillkomst meddelar järnvägsstyrelsen

följande uppgifter.

Kristianstad—Hässleholms järnvägar.

Kristianstad—Hässleholm

» —Alius.......

» —Sibbhult...

Sibbhult—Glimåkra.......

Glimåkra—Almhult.......

Eslöv—Hörby...........

Hörby—Tollarp.........

Tollarp—Skepparslöv...

Karpalund—Hästveda .

Kristianstad—Everöd...

Everöd—Degeberga.....

Degeberga—Brösarp ...

Skepparslöv—Långebro

Färlöv—Strö ...........

Koncession

meddelad

år

Öppnad för

trafik

år

Banlängd

km

. 1864

1865

29-5

. 1885

1886

18''2

. 1884

1885—1886

34-4

. 1884

1886

6''4

. 1904

1909

27''6

Summa

116-1

järnvägar.

Koncession

meddelad

år

Öppnad för

trafik

år

Banlängd

km

. 1895

1897

23-6

. 1885

1886

24-8

. 1881

1881

12-i

. 1884

1886

36-8

. 1898

1901 o. 1919

16-5

. 1881

1881

7-4

. 1892

1900

15-9

. 1901

1902

4-2

. 1896

1899

5-o

Summa 146''3

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 42.

I fråga om viktigare tekniska förhållanden innehåller styrelsens skrivelse

följande uppgifter för de olika bandelarna.

Rälsvikt

Tillåten

Km

pr meter

hastighet

kg

km/tim

Kristianstad—Hässleholm..........

.......... 30

43

90

» —Åhus ................

.......... 17

34

60

» —Älmhult..............

1 31

..........1 37

341

25)

50

» —Eslöv................

..........{ 61

451

30/

75

Karpalund—Hästveda..............

..........j I

1 28

34

30

22)

40

Långebro—Brösarp ................

.......... 38

25

60

Färlöv—Strö ........................

.......... 5

17

30

Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid tiden för avlåtandet av

järnvägsstyrelsens förevarande skrivelse av:

Ånglok .......................... 29

Rälsbussar...................... 4

Person- och postvagnar........ 52

Resgods- och godsvagnar...... 748

I fråga örn storleken av trafikrörelsen anför järnvägsstyrelsen, att

kristianstadbanorna tillsammantagna i jämförelse med tidigare förstatligade

skånebanor kunde anses såsom medelmåttiga vad gäller såväl person- som

godstrafik. År 1937, det senaste år för vilket särskilda uppgifter funnes för

samtliga förenämnda skånebanor, hade för kristianstadbanorna antalet personkm

uppgått till 101 400 och antalet godstonkm till 67 600 per bankm.

De skilda linjerna inom järn vägssystemet vore emellertid, fortsätter styrelsen,

sinsemellan mycket olika i fråga örn trafikintensitet och betydelse. Järnvägen

Hässleholm—Kristianstad—Åhus stöde långt framför de övriga och

den däri ingående bandelen Hässleholm—Kristianstad vore närmast att jämställa

med en huvudlinje. Även linjen Älmhult—Kristianstad hade i enskild

regi en ganska betydande godstrafik, enär samtrafiken mellan Kristianstad och

en del andra stationer i östra Skåne å ena sidan samt stationer norr örn Älmhult

å andra sidan framfördes över denna linje, övriga linjer hade i huvudsak

lokala trafikuppgifter. Pör linjen Kristianstad—Eslöv gällde dock, att genomgångstrafiken

mellan sydvästra Skåne å ena och Kristianstad—Karlskrona å

andra sidan leddes denna väg.

Ett förstatligande av kristianstadbanorna beräknade styrelsen komma att

medföra åtskilliga omläggningar av transportvägarna för resande och

gods. Sålunda syntes den godstrafik, som nu framfördes över linjerna

Kristianstad—Älmhult och Kristianstad—Eslöv, i huvudsak komma att

dirigeras över linjen Kristianstad—Hässleholm, bland annat i syfte att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

den måtte framföras så kort sträcka som möjligt å icke elektrifierad järnväg.

Yad persontrafiken anginge, komme styrelsen att taga under övervägande att

låta framföra trafiken Malmö—Kristianstad oell omvänt i huvudsak över

Hässleholm i stället för över Eslöv för att på så sätt kunna i möjligaste mån

utnyttja den elektriska driftens fördelar. Efter en sådan omläggning skulle

den lokala resandetrafiken på sträckan Eslöv—Kristianstad kunna besörjas

med lätta tåg. Det vore nämligen enligt styrelsens mening nödvändigt att söka

åstadkomma en kraftig rationalisering av driften på denna del av Östra Skånes

järnvägar, vilken under många år före kriget haft att kämpa med stora svårigheter

för upprätthållande av en något så när lönsam järnvägsdrift. Genom

den sålunda tänkta omläggningen skulle man bland annat kunna undvika en

förstärkning av banan, vilken eljest bleve nödvändig för att möjliggöra ett

fortsatt framförande av de tyngre genomgående tågen mellan Malmö och

Kristianstad.

Genom berörda ävensom andra trafikomläggningar, vilka bleve en följd av

att hela det skånska järnvägsnätet i och med det nu ifrågasatta statsförvärvet

bomme att ingå i statsbanenätet, vunnes möjlighet till en betydelsefull rationalisering

av transporttjänsten med därav följande besparingar i driftkostnader

och minskning av transporttider. Även den omständigheten, att fem nuvarande

föreningsstationer mellan statens järnvägar och kristianstadbanorna

förlorade denna sin karaktär, medförde förenklingar och besparingar.

Angående järnvägsbolagens biltrafikrörelse meddelar järnvägsstyrelsen,

att bolagen hade tillstånd till såväl buss- som lastbilstrafik. Denna, trafik

bedreves i egen regi. Busstrafiken omfattade en trafikerad väglängd av 436 km.

Bilparken hade vid 1942 års slut bestått av 26 bussar och 1 lastbil med ett anskaffningsvärde

av cirka 500 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda

att belysa järnvägsföretagens ekonomiska förhållanden under

åren 1931—1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt

tiden därefter.

Järnvägsrörel sen.

Medel-

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

tal

1931-

1938

1939

1940

1941

1942

T u

s e

n t

a 1

k i

o n o

r

Inkomster.

Persontrafik . .

Godstrafik ....

Övriga inkom- ster (post-

1115

1869

1022

1714

990

1603

990

1761

998

1737

1002

1774

1047

1795

1079

1731

1030

1748

1266

1951

1812

2 637

2146

2 845

2 481

3 473

transporter

240

234

235

233

211

217

213

210

224

216

214

218

228

Summa

3224

2 970

2 828

2984

2 946

2993

3 055

3 020

3 002

3 433

4 663

5 209

6182

Driftutgifter..

2 938

2 690

2 493

2 486

2 510

2 541

2 634

2 623

2 614

2 854

3 422

4 005

5 394

Driftöverskott

286

280

335

498

436

452

421

397

388

579

1241

1204

788

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Bilrörelsen.

5

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Tus

e n

t a

1 k

r

n

o r

Inkomster ........

32

47

56

145

222

272

297

328

304

313

475

420

Utgifter ..........

22

34

46

101

143

186

219

225

236

306

391

246

Driftöverskott ....

10

13

10

44

79

86

78

103

68

7

84

174

Avsättning till för-

53

49

62

62

nyelsefond ......

9

—

10

35

53

64

57

55

Bolagens vinst- och förlusträkningar.

Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Inkomster.

Frän föregående år

balanserad vinst..

Tus

e n

t a

1 kron

o r

27

37

31

32

24

29

32

34

29

38

23

48

Driftöverskott:

avjämvägsrörelsen

192

141

194

276

259

452

421

397

579

1241

1204

788

» bilrörelsen ....

10

13

12

20

15

86

78

103

68

7

84

174

Hyror och. arrenden

18

19

20

22

21

31

35

31

34

31

36

36

Diverse inkomster

(med avdrag för di- verse utgifter)....

1

3

4

3

3

1

— 4

-33

_

12

40

Summa

248

213

261

353

319

601

567

561

677

1317

1359

1086

Utgifter.

Arrende för Ostra

Skånes järnvägar

237

217

201

190

506

380

245

Avsättning till för- nyelsefond:

för järnvägsrörel- sen ..........

91

96

97

97

96

96

100

106

121

164

94

135

» bilrörelsen ....

9

—

10

11

14

31

29

31

41

62

62

55

Räntor............

80

77

71

68

44

32

31

27

27

9

—

—

Skatter............

1

1

1

1

3

15

18

24

44

166

443

275

Vinst från föregå- ende år..........

27

37

31

32

24

29

32

34

29

38

23

48

Vinst för året ....

40

2

51

144

138

161

140

138

225

372

357

328

Summa

248

213

261

353

319

601

567

561

677

1317

1359

1086

Till bolagsstämmans

förfogande ......

67

39

82

176

162

190

172

172

254

410

380

376

Härav disponerade

för:

avsättning till egna

fonder m. m.....

30

8

50

106

65

90

70

75

125

250

195

utdelning å aktier

—

—

—

46

68

68

68

68

91

137

137

205

balans till efterföl- jande år ........

37

31

32

2%

24

3%

29

3%

32

3 %

34

3 %

29

4%

38

6 %

23

6 %

48

2%

171

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Östra Skånes järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Tus

e n

t a

1 k

ron

o r

Inkomster.

Vinst frän föregå- ende år..........

Driftöverskott:

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

10

3

av j ärn vägsrörelsen

94

139

141

222

177

—

—

—

—

—

—

—

» bilrörelsen ....

» speditionsverk-

—

—

— 2

24

64

—

—

—

—

—

—

—

samhet ........

—

—

—

—

—

—

—

4

10

8

9

16

Arrende ..........

Diverse inkomster

—

—

—

—

—

237

217

201

190

506

380

245

(med avdrag för di- verse utgifter) ....

24

1

2071

5

21

— 1

— 1

-3

-1

1

1

Förlust balanserad

från föregående år

—

114

205

Förlust för året ..

114

91

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

232

345

551

251

262

237

216

202

199

515

399

265

Utgifter.

Från föregående år

balanserad förlust

Avsättning till för- nyelsefond :

för jämvägsrörel-

—

114

205

—

sen ..........

_

72

154

154

154

152

151

148

489

386

247

» bilrörelsen ....

—

_

24

39

33

28

22

8

Räntor............

231

231

69

72

65

49

35

28

17

11

—

—

Skatter............

Vinst från föregå-

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

ende år ..........

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

10

3

Vinst för året ....

—

—

205

—

3

—

1

1

26

15

3

15

Summa

232

345

551

251

262

237

216

202

199

515

399

265

Till bolagsstämmans

förfogande ......

Härav disponerade

-114

-205

—

—

3

1

1

1

26

15

13

18

för:

avsättning till egna

fonder ..........

övriga dispositioner

—

—

-

—

2

1

1

1

3

23

2

10

15

och avskrivningar

3

—

—

Balans till nästa år

-114

-205

—

—

1

—

—

—

—

10

3

3

Uppgörelse enligt ackord.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1942.

7

Kristianstad—

Hässleholms

järnvägar

Östra Skånes

järnvägar I

Tusental kronor

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen.....................

........... 7 298

4 792

Bilrörelsen.................................

........... 442

148

Fastigheter.................................

........... 35

148

Värdepapper...............................

........... 1350

899

I kassa och bank.........................

........... 590

128

Förråd .....................................

........... 296

—

Diverse tillgångar.........................

........... 393

1

Summa 10 404

6116

Skulder.

Främmande kapital

Beverslån ...............................

........... 333

6

Svävande skulder .....................

........... 1281

3

Eget kapital

Aktiekapital.............................

........... 2 283

500

Beservfond ............................

........... 700

50

Övriga egna fonder ...................

............ 1060

20

Förnyelsefonder .......................

........... 4 371

5 519

Vinst från föregående år ...............

............ 48

3

» för året.............................

........... 328

15

Summa 10 404

6116

I anslutning till balansräkningen för Östra Skånes järnvägar anmärker järnvägsstyrelsen,

att det bokförda anläggningsvärdet icke motsvarade den ursprungliga

byggnadskostnaden utan ett med 5 å 6 miljoner kronor nedskrivet

belopp.

Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta egendomen

uppgår till 3 766 290 kronor.

I fråga örn beräkningen av järnvägarnas af färs värde meddelar järnvägsstyrelsen,

att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet

beträffande till förstatligande ifrågasatta enskilda järnvägar efter samråd med

representanter för bolagen i och för uppskattning av affärsvärdet uppgjort en

kalkyl över beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under ett »normalår.

). Denna kalkyl vore baserad på bokföringsuppgifterna för åren 1931—

1938 med vissa justeringar med hänsyn till bland annat den sammanslagning

av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar, som ägt rum

fr. o. m. år 1936 och vilken medfört en icke obetydlig vinst, ävensom den betydande

rationalisering, som successivt under åren före sammanslagningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

genomförts vid Östra Skånes järnvägar. Dessa båda omständigheter hade endast

ofullständigt kommit till uttryck i medeltalet för driftöverskotten under

angivna basperiod. Kalkylen visade följande resultat för järnvägsrörelsen.

Trafikinkomster .............................. kronor 2 989 000

Driftutgifter.................................... » 2 553 000

Driftöverskott kronor 436 000

Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i första

hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna avsättning

beräknades till 260 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen

av järnvägsrörelsen utgjorde alltså 176 000 kronor. Härtill komme 75 000 kro

lior, utgörande avkastning å bolagens övriga rörelsegrenar (bilrörelsen, hushyror

m. m.). Det samlade överskottet av bolagens järnvägs- och bilrörelse

uppginge sålunda till 251 000 kronor.

Efter frånräknande av skatter, vilka kalkylerats till 42 000 kronor enligt de

bestämmelser som gällde vid basperiodens slut, återstode ett nettobelopp av

209 000 kronor, vilket efter en räntefot av 4 % motsvarade ett kapital av

5 225 000 kronor. Då den avtalade köpeskillingen utgjorde 3 766 290 kronor

och egendomen överlämnades skuldfri, funnes alltså i räntabilitetskalkylen utrymme

för ytterligare kapitalinsatser, bland annat till återhämtande av undernormal

förnyelse, av i runt tal 1 450 000 kronor.

Den sålunda beräknade förräntningen vore, framhåller styrelsen, visserligen

icke så god som önskvärt varit med hänsyn till att förevarande järn vägskomplex

intoge en mycket ömtålig ställning i konkurrensen med biltrafiken och detta

särskilt i vad avsåge godsbefordran, enär samtliga bandelar framginge i trakter,

som vore utrustade med goda landsvägar. Vidare vore att märka att, med

undantag för sockerindustrien, praktiskt taget ingen s. k. tung industri före

komme inom dessa banors trafikområde.

I betraktande av att statsförvärvet öppnade möjlighet till omfattande ratio

naliseringsåtgärder och då det vidare vore av betydande värde ur allmän transportsynpunkt

att få samtliga skånebanor under samma ägare, har järnvägsstyrelsen

emellertid funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande

och avtalsbestämmelserna även i övrigt antagbara.

Avtalsbestämmelserna vore, framhåller styrelsen, utformade i anslutning

till tidigare träffade sådana avtal med endast de skillnader, som betingades av

att i förevarande förvärv icke inginge värdepapper, kontanter m. m., i konsekvens

varmed järnvägsstyrelsen ej heller övertoge några skulder*.

Avtalets § 5 innehölle reglerande bestämmelser rörande personalens övertagande

i statens järnvägars tjänst. Enligt denna paragrafs mom. 5 skulle befattningshavarna

vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. nr. den 1

januari 1945 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande

anställnings- och lönevillkor. Enligt en vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning

härtill sammanlagt 424 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars

tjänst, nämligen 336 ordinarie och 88 icke-ordinarie. Härutöver överginge

i statens järnvägars tjänst 18 chaufförer och annan bilpersonal samt 275

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 42.

9

linje-, ban- och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper vid statens

järnvägar gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning.

Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda sammanlagt

717 personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss aspirantpersonal,

tillfälliga arbetstagare m. fl., vilka jämväl, i den mån drifttjänsten så

krävde, kunde beredas sysselsättning vid statens järnvägar och i förekommande

fall ingå i rekryteringspersonalen.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,

sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade, upplyser styrelsen, skett

efter överläggningar och i huvudsak i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen

samt med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen

hade tillämpats normen, att personalen i stort sett tillförsäkrades

sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner. I vad mån

den ordinarie personalen i sinom tid skulle kunna tilldelas befattningar på

aktiv stat i de lönegrader, som funnes angivna i bilaga C till avtalet, bleve

beroende bland annat av det framtida behovet av tjänster i de olika lönegraderna.

Enligt § 8 i avtalet skall järnvägen från tillträdesdagen införlivas med statens

järnvägar. Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt föreliggande preliminär

plan för indelning i distrikt av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo

samtliga nu ifrågavarande bandelar vore avsedda att tillföras tredje distriktet.

Omfattningen av de nuvarande ban- och trafiksektionerna inom detta distrikt

gjorde det icke möjligt att i dessa sektioner infoga ett järnvägsnät av den omfattning,

som förevarande statsförvärv avsåge. Styrelsen ansåge det därför

nödvändigt, att nya ban- och trafiksektioner inrättades med Kristianstad

som huvudort och i stort sett omfattande de bandelar, vilka genom detta

förvärv tillfördes statens järnvägar. Lämpliga tjänsteutrymmen för sådana

nya sektionsledningar kunde erhållas genom utnyttjande av befintliga förvaltningslokaler.

''

För maskintjänstens vidkommande räknade järnvägsstyrelsen med, att

ifrågavarande bandelar utan olägenhet kunde inordnas i den redan organiserade

28 maskinsektionen i Ystad.

De nya ban- och trafiksektionerna bleve av sådan storlek, att föreståndarskapet

borde uppdragas åt tjänstemän i lönegraden A 26.

Förutom sålunda fr. o. m. den 1 juli 1944 erforderliga tvenne tjänster i lönegraden

A 26, nämligen en baningenjör och en trafikinspektör, vore fr. o. m.

den 1 januari 1945 behövliga i högre lönegrad än A 20 en stationsinspektor av

klass 1 B i A 24 och en byråassistent i A 21.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar må

på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar

fr. o. m. den 1 juli 1944,

dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1944/45 under

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

rubrik »Förvärv av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar»

anvisa ett reservationsanslag av 3 766 300 kronor,

dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar

antalet befattningar i lönegrad högre än A 20 måtte ökas med följande antal

i respektive lönegrader, nämligen

fr. o. m. den 1 juli 1944:

A 26 Baningenjör............................................. 1

A 26 Trafikinspektör .......................... 1

samt fr. o. m. den 1 januari 1945:

A24 Stationsinspektor av klass IB .................. 1

A 21 Byråassistent .......................................... 1

I beslutet angående järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde,

anför styrelsen slutligen, angivas att de därefter skulle tills vidare tillhöra

tredje distriktet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 30 december 1943 avgivit yttrande

i ärendet.

Fullmäktige erinra örn att fullmäktige i sitt utlåtande över 1936 års järnvägskommittés

betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet givit sin anslutning till programmet örn de enskilda

järnvägarnas snara övertagande av staten och deras införlivande med statens

järnvägar. Detta fullmäktiges ståndpunktstagande hade visserligen skett Tinder

andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden än de nu rådande, vilka

tvingat staten till en synnerligen omfattande extraordinär upplåning, framför

allt för försvarsändamål. Det av fullmäktige tillstyrkta och av 1939 års

riksdag beslutade enhetliggörandet av det splittrade svenska järn vägs väsendet

vore emellertid enligt fullmäktiges mening så betydelsefullt för landet och

dess transportväsen, att det måste anses vara av stor vikt, att riksdagens

berörda beslut även under de sedermera inträdda förhållandena genomfördes

med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna kunde göra

möjliga.

Dessa synpunkter hade fullmäktige sedermera åberopat i sina yttranden

över järnvägsstyrelsens i anledning av 1939 års principbeslut gjorda framställningar

örn statsförvärv av järnvägar.

Fullmäktige hade för sin del — i likhet med järnvägsstyrelsen — funnit

de avtalade villkoren örn statsförvärv av Kristianstad—Hässleholms och

Östra Skånes järnvägar från statens synpunkt godtagbara samt ville fördenskull

tillstyrka det föreliggande förslaget om förvärv under år 1944 av nämnda

järnvägar.

Beträffande statsförvärvets finansiering anföra fullmäktige följande.

Därest statsförvärvet genomföres, kommer riksgäldskontoret att i och för

likviderande av köpeskillingarna utfärda en ny emission —• den femte — av

det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för inlösen av enskilda

järnvägar. De nya obligationerna skola — liksom fallet varit med de föregående

emissionerna — förses med tio årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Riksgäldskontoret kommer att å tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen lör

bolagens räkning överlämna interimsbevis å bolagen tillkommande statsobligationer

att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationerna i av

bolaget önskad valörfördelning. Därvid förutsättes, att jämlikt bestämmelse

i avtalet (§ 3) obligationer å 165 kronor skola utställas endast till det antal,

som erfordras för att kunna fördela likviden på aktieägarna. Samma begränsning

bör iakttagas även vid utställande av den lägsta obligationsvalören

å 50 kronor, vilken endast undantagsvis förekommit vid statens

obligationslån.

Enligt det föreliggande, med Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag

och Östra Skånes järnvägsaktiebolag träffade avtalet överlåta bolagen

med tillträde den 1 juli 1944 till staten den av bolagen drivna järnvägsoch

biltrafikrörelsen omfattande en sammanlagd banlängd av 262,4 km och en

trafikerad väglängd av 436 km huvudsakligen i nordöstra Skåne. Överlåtelsen

innefattar, förutom järnvägarna och till biltrafikröielsen hörande

byggnader m. m., jämväl bolagens övriga fastigheter, anläggningar och

material, i den mån sådana tillgångar icke i avtalet särskilt undantagits. men

däremot icke bolagens värdepapper, kontanter, fordringar eller skulder. Det

överenskomna vederlaget för överlåtelsen uppgår till 3 <66 290 kronor, att

i sin helhet utgivas i treprocentiga statsobligationer, förfallna till inlösen

efter 10 år.

Järnvägsstyrelsen har — med beaktande av olika på frågan inverkande

omständigheter — beräknat driftöverskottet å själva järnvägsrörelsen under

ett normalår till 436 000 kronor. Efter avsättning till förnyelsefond av 260 000

kronor, innebärande en ökning med omkring 58 000 kronor i förhållande till

den under åren 1931—1938 i medeltal redovisade avsättningen, skulle nettoöverskottet

å järnvägsrörelsen uppgå till 176 000 kronor örn året.

Å bolagens övriga rörelsegrenar beräknar järnvägsstyrelsen en avkastning

av 75 000 kronor. Enligt från styrelsen under hand inhämtade uppgifter

fördelar sig sistnämnda belopp med 43 000 kronor på bilrörelsen och

med 32 000 kronor på hushyror m. m. Underhandsuppgifterna giva vidare

vid handen, att huvudposten av trafikinkomsterna å bilrörelsen faller på

linjer, som löpa längs med järnvägslinjerna, medan inkomsten på s. k. tillförsellinjer

är relativt liten och knappast kan beräknas giva överskott. Da

bilrörelsen sålunda icke i uppgörelsen spelar någon mera betydande roll såsom

en från järnvägstrafiken artskild verksamhetsgren, anser jag mig icke

böra framställa någon erinran mot att i förevarande fall — såsom i järnvägsstyrelsens

beräkningar skett — nettot a bilrörelsen vid räntabilitetskalkylen

kapitaliseras efter enahanda grunder som avkastningen å järnvägsrörelsen.

Sedan från den nyss angivna inkomsten av järnvägs-och bilrörelsen m. m. å

(176 000 + 75 000) 251000 kronor dragits beräknade skatter å 42 000 kronor,

återstår ett beräknat nettobelopp av 209 000 kronor, vilket efter en räntefot

av 4 procent motsvarar ett kapital av 5 225 000 kronor. Då den avtalade

köpeskillingen såsom nämnts uppgår till 3 766 290 kronor, medgiver kalkylen

förräntning av ytterligare kapitalinsatser, bland annat till inhämtande av

undernormal förnyelse, av i runt tal 1 450 000 kronor.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majda proposition nr 42.

Förnyelsen av den rullande materielen och bananläggningen synes —

enligt vad från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter utvisa — ligga icke

oväsentligt under vad som enligt statsbanepraxis anses påkallat. Sålunda lärer

alltjämt ett stort antal mycket gamla godsvagnar vara i bruk. Lokparken är del''

*s omodern samt icke lämpad för längre transporter. Dessa omständigheter

jämte förekomsten i jämförelsevis stor utsträckning av korta och småbäriga

godsvagnar, som icke äro ägnade för trafik i snabbgående godståg, medverka

till att minska banornas affärsvärde i och för sig ur statens järnvägars synpunkt.

I betraktande av de vidsträckta möjligheter till effektivt utnyttjande

av vagnparken, som stå statsjärnvägarna till buds, torde emellertid avgörande

betydelse icke böra tillmätas de berörda omständigheterna.

Järnvägsstyrelsen har ansett den beräknade förräntningen icke vara så god

som önskvärt varit och har därvid tagit hänsyn särskilt till kristianstadbanornas

ömtåliga ställning i konkurrenshänseende på grund av de i Skåne

särskilt goda betingelserna för motorfordonstransporter. Då styrelsen likväl

funnit de avtalade villkoren för statsverket tillfredsställande och avtalsbestämmelserna

även i övrigt antagbara, har detta i huvudsak berott på de

möjligheter till omfattande rationaliseringsåtgärder, som statsförvärvet öppnar,

och på värdet av att hela det skånska järnvägsnätet efter uppgörelsen

kommer att ingå i statsbanenätet.

I betraktande av samtliga föreliggande omständigheter har jag för min del

i likhet med järnvägsstyrelsen funnit villkoren för förvärvet vara för .staten

godtagbara. Jag anser mig därför böra förorda, att avtalet av statsmakterna

godkännes.

Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid kristianstadbanorna

vara berättigade att från och med den 1 januari 1945 erhålla anställning vid

statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Personalens

löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande avavtalet,

Något särskilt beslut av riksdagen i detta avseende erfordras alltså

icke. Då emellertid för ban- och trafiktjänsten krävas vissa befattningar med

placering i lönegraden A 21 eller högre lönegrad enligt för statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente, tarvas härutinnan beslut av riksdagen. Mot den

ökning av antalet befattningar, som järnvägsstyrelsen i förevarande samman

hang föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag avser att framlägga förslag

örn inrättande av dessa befattningar i samband med anmälan längre fram avfrågan

angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.

Av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår, att avtalsförslagets bestämmelser

om befattningshavarnas lönegradsplacering avfattats i huvudsak i samförstånd

med såväl den enskilda järn vägsförvaltningen som representanter för berörda

personalorganisationer. Enligt vad jag inhämtat föreligga på ett par punkter

smärre meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och vederbörande personalorganisation

i fråga örn de i Bilaga C till avtalet angivna lönegradsplacelingarna.

Då enligt min mening den av styrelsen intagna ståndpunkten står

i samklang med de allmänna riktlinjer, som av statsmakterna i förevarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majis proposition nr 42.

hänseende godkänts, har jag ansett mig icke böra ifrågasätta någon jämkning

beträffande de förutsatta inplaceringarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes

järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas

med statens järnvägar;

dels ock till Förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra

Skånes järnvägar för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under

rubrik Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett

investeringsanslag av ................................. kronor 3 766 300.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 42.

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen, å ena

sidan, samt Kristianstad Hässleholms järnvägsaktiebolag och Östra Skånes järnvägsaktiebolag,

nedan kallade bolagen, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens

räkning av bolagens järnvägar m. m.

§ !•

Morn. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1944 (tillträdesdagen),

på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagens järnvägar, omfattande bandelarna Kristianstad-—Hässleholm,

Kristianstad—Åhus, Kristianstad—Älmhult, Kristianstad—Brösarp, Långebro—Eslöv,

Karpalund—Hästveda och Färlöv—Strö med vad till desamma

hör, inräknat av bolagen bedriven speditionsrörelse,

dels bolagens bilrörelse med till densamma hörande fordon, byggnader m. m.,

dels bolagens övriga fastigheter, anläggningar och material — i den mån

desamma icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, angivna som undantagna

— ävensom till den överlåtna egendomen hörande rättigheter.

Morn. 2. Bolagens värdepapper, kontanta tillgångar och fordringar överlåtas

icke på styrelsen, vilken ej heller övertager bolagens skulder eller förpliktelser

i vidare mån än nedan angives.

Bolagen skola sålunda äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill

tillträdesdagen och bestrida alla utgifter — även alla skatter — som avse

rörelsen m. m. intill samma dag även om de inflyta resp. förfalla till betalning

efter densamma.

Moni 3. Bolagen skola vidare äga rätt att framdeles utbekomma eventuell

återbäring eller utdelning på grund av delägareskap i enskilda järnvägarnas

arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Morn. 4. För att underlätta slutuppgörelsen mellan styrelsen och bolagen

och för att undvika ett omständligt och tidsödande utredningsarbete förklara

sig båda parterna vilja avstå från ersättning enligt godssamtrafiksföreskrifternas

§ 11 för sådan förlust av trafik på grund av omläggning av transportvägar,

som eventuellt kan ha uppkommit eller uppkommer som följd av det

under åren 1940—1943 genomförda förstatligandet av enskilda järnvägar.

Mom. 5. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig, med iakttagande dock av vad i bilaga I) stadgas angående

underhåll, förnyelse och förrådsbehållning.

Morn. 6. Bolagen förbinda sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta och lösa egendomen. Bolagen

få ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som

kunna öka järnvägarnas och billinjernas driftutgifter efter tillträdesdagen, i

annan män än gällande kollektivavtal göra nödvändigt.

§ 2.

På tillträdesdagen skola bolagen utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för penninginteckningar.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 42. 15

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna

m. ni., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3. .

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten på tillträdesdagen

till bolagen överlämna statsobligationer örn nominellt tremiljonersjuhundrasextiosextusentvåhundranittio

(3 766 290) kronor.

Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med den 1

juli 1944, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1954 samt vara utställda i valörer

örn 10 000, 5 000, 1 000, 500, 165 och 50 kronor. Fördelningen å sagda valörer

sker på sätt bolagen —• senast en månad före tillträdesdagen ■— äga bestämma,

dock att obligationer örn 165 kronor utställas endast till det antal, som erfordras

för att kunna fördela likviden å aktieägarna.

Morn. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden

rörande bolagens rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro så

fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§5.

Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart före

uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall härvid

tagas endast till i bolagens tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga löneförmåner,

d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg samt

eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant

hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande

uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till

övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan

tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter,

postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke

tågås, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder

till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

I övrigt skall iakttagas vad som stadgas i Kungl. Maj:ts brev den 30 juni

1943 angående löneklassplacering av vissa befattningshavare, som i samband

med statsförvärv av enskilda järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket

av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 42.

dels för ali personal under tiden intill 1944 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,

intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1944 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såvai icke ordinarie som efter den 1 januari 1943 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma, örn entledigande nied förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1943 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

pa aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,

som finnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—b,

även efter 1944 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C

är avsedd att ske. ° 8 ^

Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som

styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

sorn befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsimättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare, som ej

uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan järnvägsstyrelsen

och befattningshavaren överenskommelse vara träffad, i vad

mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

på övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1 januari

1945 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställningsoch

lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda fordringar

i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagens tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande

vid fortsatt anställning i bolagens tjänst. Vid befordran till högre

tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet

till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande

tjänst vid bolagens järnvägar.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras på

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare men för

vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid den tidpunkt,

då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke uppnått

den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn allmänna

tjänstepensionsreglementet resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare varit

å vederbörande tillämpligt, tillerkännas rätt till fyllnadspension enligt bestämmelserna

i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest i 1 §

första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i allmänna tjänstepensionsreglementet, må, i den män järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas

högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit

på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagens järnvägar eller vid

statens järnvägar.

Mom 9. Personal, på vilken bestämmelserna i morn. 7 icke vinna tillämpning,

redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma i åtnjutande

av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest järnvägarna

ej övergått i statens ägo.

§6-

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagens rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 42. 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock först

sedan vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hunnit utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9-

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas

godkännande.

Stockholm den 18 december 1943. Kristianstad den 13 december 1943.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

KRISTIANSTAD—HÄSSLEHOLMS

JÄRNVÄGSÄKTIEBOLAG

C. Nilsson

ÖSTRA SKÅNES JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
C.

Nilsson

Stockholm 1044. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag till nybyggnad för vägförmltningen m. m. i Värmlands län. s. 3 i texten
  2. SU 1944:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar. s. 6 i texten