Angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar
18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:42, Angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
1
Nr 42.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv
av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes
järnvägar; given Stockholms slott den 21 januari
1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 januari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Med skrivelse den 18 december 1943 har järnvägsstyrelsen underställt
Kungl. Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — med Kristianstad—Hässleholms
järnvägsaktiebolag och östra Skånes järnvägsaktiebolag ingånget avtal
örn förvärv av bolagens järnvägar jämte den av bolagen bedrivna billinjeBihang
till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 42.
lea u
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
trafiken m. m. Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande bilagor få
fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade överenskommelsen
inginge såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag
beslutade allmänna järn vägsförstatligandet samt att vid de utredningar och
förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, följts samma riktlinjer som
vid tidigare statsförvärv.
De järnvägar, som avtalet avser, förvaltas och trafikeras gemensamt men
ägas av två bolag, vilka formellt och rättsligt var för sig uppträda såsom
säljare, nämligen Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag och Östra
Skånes järnvägsaktiebolag. Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag
innehar emellertid samtliga aktier i östra Skånes järnvägsaktiebolag.
Det till statsförvärv föreslagna järnvägssystemet, sammanfattande benämnt
kristianstadbanorna, består i huvudsak av sex från Kristianstad utgående
linjer med riktning mot Älmhult, Hästveda, Hässleholm, Eslöv, Brösarp och
Åhus, vilka linjer besörja järnvägstrafiken i nordöstra Skåne. Samtliga bandelar
hava normal spårvidd, 1,4 3 5 meter. Järnvägssystemet har tillkommit
genom sammanslagning av åtskilliga mindre järnvägar och består av ett flertal
koncessionsenheter.
Angående koncessionsenheternas tillkomst meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter.
Kristianstad—Hässleholms järnvägar.
Kristianstad—Hässleholm
» —Alius.......
» —Sibbhult...
Sibbhult—Glimåkra.......
Glimåkra—Almhult.......
Eslöv—Hörby...........
Hörby—Tollarp.........
Tollarp—Skepparslöv...
Karpalund—Hästveda .
Kristianstad—Everöd...
Everöd—Degeberga.....
Degeberga—Brösarp ...
Skepparslöv—Långebro
Färlöv—Strö ...........
Koncession
meddelad
år
Öppnad för
trafik
år
Banlängd
km
. 1864
1865
29-5
. 1885
1886
18''2
. 1884
1885—1886
34-4
. 1884
1886
6''4
. 1904
1909
27''6
Summa
116-1
järnvägar.
Koncession
meddelad
år
Öppnad för
trafik
år
Banlängd
km
. 1895
1897
23-6
. 1885
1886
24-8
. 1881
1881
12-i
. 1884
1886
36-8
. 1898
1901 o. 1919
16-5
. 1881
1881
7-4
. 1892
1900
15-9
. 1901
1902
4-2
. 1896
1899
5-o
Summa 146''3
3
Kungl. Majlis proposition nr 42.
I fråga om viktigare tekniska förhållanden innehåller styrelsens skrivelse
följande uppgifter för de olika bandelarna.
Rälsvikt
Tillåten
Km
pr meter
hastighet
kg
km/tim
Kristianstad—Hässleholm..........
.......... 30
43
90
» —Åhus ................
.......... 17
34
60
» —Älmhult..............
1 31
..........1 37
341
25)
50
» —Eslöv................
..........{ 61
451
30/
75
Karpalund—Hästveda..............
..........j I
1 28
34
30
22)
40
Långebro—Brösarp ................
.......... 38
25
60
Färlöv—Strö ........................
.......... 5
17
30
Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid tiden för avlåtandet av
järnvägsstyrelsens förevarande skrivelse av:
Ånglok .......................... 29
Rälsbussar...................... 4
Person- och postvagnar........ 52
Resgods- och godsvagnar...... 748
I fråga örn storleken av trafikrörelsen anför järnvägsstyrelsen, att
kristianstadbanorna tillsammantagna i jämförelse med tidigare förstatligade
skånebanor kunde anses såsom medelmåttiga vad gäller såväl person- som
godstrafik. År 1937, det senaste år för vilket särskilda uppgifter funnes för
samtliga förenämnda skånebanor, hade för kristianstadbanorna antalet personkm
uppgått till 101 400 och antalet godstonkm till 67 600 per bankm.
De skilda linjerna inom järn vägssystemet vore emellertid, fortsätter styrelsen,
sinsemellan mycket olika i fråga örn trafikintensitet och betydelse. Järnvägen
Hässleholm—Kristianstad—Åhus stöde långt framför de övriga och
den däri ingående bandelen Hässleholm—Kristianstad vore närmast att jämställa
med en huvudlinje. Även linjen Älmhult—Kristianstad hade i enskild
regi en ganska betydande godstrafik, enär samtrafiken mellan Kristianstad och
en del andra stationer i östra Skåne å ena sidan samt stationer norr örn Älmhult
å andra sidan framfördes över denna linje, övriga linjer hade i huvudsak
lokala trafikuppgifter. Pör linjen Kristianstad—Eslöv gällde dock, att genomgångstrafiken
mellan sydvästra Skåne å ena och Kristianstad—Karlskrona å
andra sidan leddes denna väg.
Ett förstatligande av kristianstadbanorna beräknade styrelsen komma att
medföra åtskilliga omläggningar av transportvägarna för resande och
gods. Sålunda syntes den godstrafik, som nu framfördes över linjerna
Kristianstad—Älmhult och Kristianstad—Eslöv, i huvudsak komma att
dirigeras över linjen Kristianstad—Hässleholm, bland annat i syfte att
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
den måtte framföras så kort sträcka som möjligt å icke elektrifierad järnväg.
Yad persontrafiken anginge, komme styrelsen att taga under övervägande att
låta framföra trafiken Malmö—Kristianstad oell omvänt i huvudsak över
Hässleholm i stället för över Eslöv för att på så sätt kunna i möjligaste mån
utnyttja den elektriska driftens fördelar. Efter en sådan omläggning skulle
den lokala resandetrafiken på sträckan Eslöv—Kristianstad kunna besörjas
med lätta tåg. Det vore nämligen enligt styrelsens mening nödvändigt att söka
åstadkomma en kraftig rationalisering av driften på denna del av Östra Skånes
järnvägar, vilken under många år före kriget haft att kämpa med stora svårigheter
för upprätthållande av en något så när lönsam järnvägsdrift. Genom
den sålunda tänkta omläggningen skulle man bland annat kunna undvika en
förstärkning av banan, vilken eljest bleve nödvändig för att möjliggöra ett
fortsatt framförande av de tyngre genomgående tågen mellan Malmö och
Kristianstad.
Genom berörda ävensom andra trafikomläggningar, vilka bleve en följd av
att hela det skånska järnvägsnätet i och med det nu ifrågasatta statsförvärvet
bomme att ingå i statsbanenätet, vunnes möjlighet till en betydelsefull rationalisering
av transporttjänsten med därav följande besparingar i driftkostnader
och minskning av transporttider. Även den omständigheten, att fem nuvarande
föreningsstationer mellan statens järnvägar och kristianstadbanorna
förlorade denna sin karaktär, medförde förenklingar och besparingar.
Angående järnvägsbolagens biltrafikrörelse meddelar järnvägsstyrelsen,
att bolagen hade tillstånd till såväl buss- som lastbilstrafik. Denna, trafik
bedreves i egen regi. Busstrafiken omfattade en trafikerad väglängd av 436 km.
Bilparken hade vid 1942 års slut bestått av 26 bussar och 1 lastbil med ett anskaffningsvärde
av cirka 500 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda
att belysa järnvägsföretagens ekonomiska förhållanden under
åren 1931—1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt
tiden därefter.
Järnvägsrörel sen.
Medel-
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
tal
1931-
1938
1939
1940
1941
1942
T u
s e
n t
a 1
k i
o n o
r
Inkomster.
Persontrafik . .
Godstrafik ....
Övriga inkom- ster (post-
1115
1869
1022
1714
990
1603
990
1761
998
1737
1002
1774
1047
1795
1079
1731
1030
1748
1266
1951
1812
2 637
2146
2 845
2 481
3 473
transporter
240
234
235
233
211
217
213
210
224
216
214
218
228
Summa
3224
2 970
2 828
2984
2 946
2993
3 055
3 020
3 002
3 433
4 663
5 209
6182
Driftutgifter..
2 938
2 690
2 493
2 486
2 510
2 541
2 634
2 623
2 614
2 854
3 422
4 005
5 394
Driftöverskott
286
280
335
498
436
452
421
397
388
579
1241
1204
788
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
Bilrörelsen.
5
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
Tus
e n
t a
1 k
r
n
o r
Inkomster ........
32
47
56
145
222
272
297
328
304
313
475
420
Utgifter ..........
22
34
46
101
143
186
219
225
236
306
391
246
Driftöverskott ....
10
13
10
44
79
86
78
103
68
7
84
174
Avsättning till för-
53
49
62
62
nyelsefond ......
9
—
10
35
53
64
57
55
Bolagens vinst- och förlusträkningar.
Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
Inkomster.
Frän föregående år
balanserad vinst..
Tus
e n
t a
1 kron
o r
27
37
31
32
24
29
32
34
29
38
23
48
Driftöverskott:
avjämvägsrörelsen
192
141
194
276
259
452
421
397
579
1241
1204
788
» bilrörelsen ....
10
13
12
20
15
86
78
103
68
7
84
174
Hyror och. arrenden
18
19
20
22
21
31
35
31
34
31
36
36
Diverse inkomster
(med avdrag för di- verse utgifter)....
1
3
4
3
3
1
— 4
-33
_
12
40
Summa
248
213
261
353
319
601
567
561
677
1317
1359
1086
Utgifter.
Arrende för Ostra
Skånes järnvägar
237
217
201
190
506
380
245
Avsättning till för- nyelsefond:
för järnvägsrörel- sen ..........
91
96
97
97
96
96
100
106
121
164
94
135
» bilrörelsen ....
9
—
10
11
14
31
29
31
41
62
62
55
Räntor............
80
77
71
68
44
32
31
27
27
9
—
—
Skatter............
1
1
1
1
3
15
18
24
44
166
443
275
Vinst från föregå- ende år..........
27
37
31
32
24
29
32
34
29
38
23
48
Vinst för året ....
40
2
51
144
138
161
140
138
225
372
357
328
Summa
248
213
261
353
319
601
567
561
677
1317
1359
1086
Till bolagsstämmans
förfogande ......
67
39
82
176
162
190
172
172
254
410
380
376
Härav disponerade
för:
avsättning till egna
fonder m. m.....
30
8
50
106
65
90
70
75
125
250
195
utdelning å aktier
—
—
—
46
68
68
68
68
91
137
137
205
balans till efterföl- jande år ........
37
31
32
2%
24
3%
29
3%
32
3 %
34
3 %
29
4%
38
6 %
23
6 %
48
2%
171
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
Östra Skånes järnvägsaktiebolag.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
Tus
e n
t a
1 k
ron
o r
Inkomster.
Vinst frän föregå- ende år..........
Driftöverskott:
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
10
3
av j ärn vägsrörelsen
94
139
141
222
177
—
—
—
—
—
—
—
» bilrörelsen ....
» speditionsverk-
—
—
— 2
24
64
—
—
—
—
—
—
—
samhet ........
—
—
—
—
—
—
—
4
10
8
9
16
Arrende ..........
Diverse inkomster
—
—
—
—
—
237
217
201
190
506
380
245
(med avdrag för di- verse utgifter) ....
24
1
2071
5
21
— 1
— 1
-3
-1
1
1
Förlust balanserad
från föregående år
—
114
205
Förlust för året ..
114
91
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
232
345
551
251
262
237
216
202
199
515
399
265
Utgifter.
Från föregående år
balanserad förlust
Avsättning till för- nyelsefond :
för jämvägsrörel-
—
114
205
—
sen ..........
_
72
154
154
154
152
151
148
489
386
247
» bilrörelsen ....
—
_
24
39
33
28
22
8
Räntor............
231
231
69
72
65
49
35
28
17
11
—
—
Skatter............
Vinst från föregå-
1
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
ende år ..........
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
10
3
Vinst för året ....
—
—
205
—
3
—
1
1
26
15
3
15
Summa
232
345
551
251
262
237
216
202
199
515
399
265
Till bolagsstämmans
förfogande ......
Härav disponerade
-114
-205
—
—
3
1
1
1
26
15
13
18
för:
avsättning till egna
fonder ..........
övriga dispositioner
—
—
-
—
2
1
1
1
3
23
2
10
15
och avskrivningar
3
—
—
Balans till nästa år
-114
-205
—
—
1
—
—
—
—
10
3
3
Uppgörelse enligt ackord.
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
Bolagens balansräkningar per den 31 december 1942.
7
Kristianstad—
Hässleholms
järnvägar
Östra Skånes
järnvägar I
Tusental kronor
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen.....................
........... 7 298
4 792
Bilrörelsen.................................
........... 442
148
Fastigheter.................................
........... 35
148
Värdepapper...............................
........... 1350
899
I kassa och bank.........................
........... 590
128
Förråd .....................................
........... 296
—
Diverse tillgångar.........................
........... 393
1
Summa 10 404
6116
Skulder.
Främmande kapital
Beverslån ...............................
........... 333
6
Svävande skulder .....................
........... 1281
3
Eget kapital
Aktiekapital.............................
........... 2 283
500
Beservfond ............................
........... 700
50
Övriga egna fonder ...................
............ 1060
20
Förnyelsefonder .......................
........... 4 371
5 519
Vinst från föregående år ...............
............ 48
3
» för året.............................
........... 328
15
Summa 10 404
6116
I anslutning till balansräkningen för Östra Skånes järnvägar anmärker järnvägsstyrelsen,
att det bokförda anläggningsvärdet icke motsvarade den ursprungliga
byggnadskostnaden utan ett med 5 å 6 miljoner kronor nedskrivet
belopp.
Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta egendomen
uppgår till 3 766 290 kronor.
I fråga örn beräkningen av järnvägarnas af färs värde meddelar järnvägsstyrelsen,
att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet
beträffande till förstatligande ifrågasatta enskilda järnvägar efter samråd med
representanter för bolagen i och för uppskattning av affärsvärdet uppgjort en
kalkyl över beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under ett »normalår.
). Denna kalkyl vore baserad på bokföringsuppgifterna för åren 1931—
1938 med vissa justeringar med hänsyn till bland annat den sammanslagning
av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar, som ägt rum
fr. o. m. år 1936 och vilken medfört en icke obetydlig vinst, ävensom den betydande
rationalisering, som successivt under åren före sammanslagningen
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
genomförts vid Östra Skånes järnvägar. Dessa båda omständigheter hade endast
ofullständigt kommit till uttryck i medeltalet för driftöverskotten under
angivna basperiod. Kalkylen visade följande resultat för järnvägsrörelsen.
Trafikinkomster .............................. kronor 2 989 000
Driftutgifter.................................... » 2 553 000
Driftöverskott kronor 436 000
Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i första
hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna avsättning
beräknades till 260 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen
av järnvägsrörelsen utgjorde alltså 176 000 kronor. Härtill komme 75 000 kro
lior, utgörande avkastning å bolagens övriga rörelsegrenar (bilrörelsen, hushyror
m. m.). Det samlade överskottet av bolagens järnvägs- och bilrörelse
uppginge sålunda till 251 000 kronor.
Efter frånräknande av skatter, vilka kalkylerats till 42 000 kronor enligt de
bestämmelser som gällde vid basperiodens slut, återstode ett nettobelopp av
209 000 kronor, vilket efter en räntefot av 4 % motsvarade ett kapital av
5 225 000 kronor. Då den avtalade köpeskillingen utgjorde 3 766 290 kronor
och egendomen överlämnades skuldfri, funnes alltså i räntabilitetskalkylen utrymme
för ytterligare kapitalinsatser, bland annat till återhämtande av undernormal
förnyelse, av i runt tal 1 450 000 kronor.
Den sålunda beräknade förräntningen vore, framhåller styrelsen, visserligen
icke så god som önskvärt varit med hänsyn till att förevarande järn vägskomplex
intoge en mycket ömtålig ställning i konkurrensen med biltrafiken och detta
särskilt i vad avsåge godsbefordran, enär samtliga bandelar framginge i trakter,
som vore utrustade med goda landsvägar. Vidare vore att märka att, med
undantag för sockerindustrien, praktiskt taget ingen s. k. tung industri före
komme inom dessa banors trafikområde.
I betraktande av att statsförvärvet öppnade möjlighet till omfattande ratio
naliseringsåtgärder och då det vidare vore av betydande värde ur allmän transportsynpunkt
att få samtliga skånebanor under samma ägare, har järnvägsstyrelsen
emellertid funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande
och avtalsbestämmelserna även i övrigt antagbara.
Avtalsbestämmelserna vore, framhåller styrelsen, utformade i anslutning
till tidigare träffade sådana avtal med endast de skillnader, som betingades av
att i förevarande förvärv icke inginge värdepapper, kontanter m. m., i konsekvens
varmed järnvägsstyrelsen ej heller övertoge några skulder*.
Avtalets § 5 innehölle reglerande bestämmelser rörande personalens övertagande
i statens järnvägars tjänst. Enligt denna paragrafs mom. 5 skulle befattningshavarna
vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. nr. den 1
januari 1945 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande
anställnings- och lönevillkor. Enligt en vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning
härtill sammanlagt 424 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars
tjänst, nämligen 336 ordinarie och 88 icke-ordinarie. Härutöver överginge
i statens järnvägars tjänst 18 chaufförer och annan bilpersonal samt 275
Kungl. Majlis proposition nr 42.
9
linje-, ban- och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper vid statens
järnvägar gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning.
Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda sammanlagt
717 personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss aspirantpersonal,
tillfälliga arbetstagare m. fl., vilka jämväl, i den mån drifttjänsten så
krävde, kunde beredas sysselsättning vid statens järnvägar och i förekommande
fall ingå i rekryteringspersonalen.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,
sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade, upplyser styrelsen, skett
efter överläggningar och i huvudsak i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen
samt med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen
hade tillämpats normen, att personalen i stort sett tillförsäkrades
sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner. I vad mån
den ordinarie personalen i sinom tid skulle kunna tilldelas befattningar på
aktiv stat i de lönegrader, som funnes angivna i bilaga C till avtalet, bleve
beroende bland annat av det framtida behovet av tjänster i de olika lönegraderna.
Enligt § 8 i avtalet skall järnvägen från tillträdesdagen införlivas med statens
järnvägar. Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt föreliggande preliminär
plan för indelning i distrikt av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo
samtliga nu ifrågavarande bandelar vore avsedda att tillföras tredje distriktet.
Omfattningen av de nuvarande ban- och trafiksektionerna inom detta distrikt
gjorde det icke möjligt att i dessa sektioner infoga ett järnvägsnät av den omfattning,
som förevarande statsförvärv avsåge. Styrelsen ansåge det därför
nödvändigt, att nya ban- och trafiksektioner inrättades med Kristianstad
som huvudort och i stort sett omfattande de bandelar, vilka genom detta
förvärv tillfördes statens järnvägar. Lämpliga tjänsteutrymmen för sådana
nya sektionsledningar kunde erhållas genom utnyttjande av befintliga förvaltningslokaler.
''
För maskintjänstens vidkommande räknade järnvägsstyrelsen med, att
ifrågavarande bandelar utan olägenhet kunde inordnas i den redan organiserade
28 maskinsektionen i Ystad.
De nya ban- och trafiksektionerna bleve av sådan storlek, att föreståndarskapet
borde uppdragas åt tjänstemän i lönegraden A 26.
Förutom sålunda fr. o. m. den 1 juli 1944 erforderliga tvenne tjänster i lönegraden
A 26, nämligen en baningenjör och en trafikinspektör, vore fr. o. m.
den 1 januari 1945 behövliga i högre lönegrad än A 20 en stationsinspektor av
klass 1 B i A 24 och en byråassistent i A 21.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar må
på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar
fr. o. m. den 1 juli 1944,
dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1944/45 under
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
rubrik »Förvärv av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar»
anvisa ett reservationsanslag av 3 766 300 kronor,
dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar
antalet befattningar i lönegrad högre än A 20 måtte ökas med följande antal
i respektive lönegrader, nämligen
fr. o. m. den 1 juli 1944:
A 26 Baningenjör............................................. 1
A 26 Trafikinspektör .......................... 1
samt fr. o. m. den 1 januari 1945:
A24 Stationsinspektor av klass IB .................. 1
A 21 Byråassistent .......................................... 1
I beslutet angående järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde,
anför styrelsen slutligen, angivas att de därefter skulle tills vidare tillhöra
tredje distriktet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 30 december 1943 avgivit yttrande
i ärendet.
Fullmäktige erinra örn att fullmäktige i sitt utlåtande över 1936 års järnvägskommittés
betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande av det
svenska järnvägsnätet givit sin anslutning till programmet örn de enskilda
järnvägarnas snara övertagande av staten och deras införlivande med statens
järnvägar. Detta fullmäktiges ståndpunktstagande hade visserligen skett Tinder
andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden än de nu rådande, vilka
tvingat staten till en synnerligen omfattande extraordinär upplåning, framför
allt för försvarsändamål. Det av fullmäktige tillstyrkta och av 1939 års
riksdag beslutade enhetliggörandet av det splittrade svenska järn vägs väsendet
vore emellertid enligt fullmäktiges mening så betydelsefullt för landet och
dess transportväsen, att det måste anses vara av stor vikt, att riksdagens
berörda beslut även under de sedermera inträdda förhållandena genomfördes
med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna kunde göra
möjliga.
Dessa synpunkter hade fullmäktige sedermera åberopat i sina yttranden
över järnvägsstyrelsens i anledning av 1939 års principbeslut gjorda framställningar
örn statsförvärv av järnvägar.
Fullmäktige hade för sin del — i likhet med järnvägsstyrelsen — funnit
de avtalade villkoren örn statsförvärv av Kristianstad—Hässleholms och
Östra Skånes järnvägar från statens synpunkt godtagbara samt ville fördenskull
tillstyrka det föreliggande förslaget om förvärv under år 1944 av nämnda
järnvägar.
Beträffande statsförvärvets finansiering anföra fullmäktige följande.
Därest statsförvärvet genomföres, kommer riksgäldskontoret att i och för
likviderande av köpeskillingarna utfärda en ny emission —• den femte — av
det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för inlösen av enskilda
järnvägar. De nya obligationerna skola — liksom fallet varit med de föregående
emissionerna — förses med tio årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
Riksgäldskontoret kommer att å tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen lör
bolagens räkning överlämna interimsbevis å bolagen tillkommande statsobligationer
att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationerna i av
bolaget önskad valörfördelning. Därvid förutsättes, att jämlikt bestämmelse
i avtalet (§ 3) obligationer å 165 kronor skola utställas endast till det antal,
som erfordras för att kunna fördela likviden på aktieägarna. Samma begränsning
bör iakttagas även vid utställande av den lägsta obligationsvalören
å 50 kronor, vilken endast undantagsvis förekommit vid statens
obligationslån.
Enligt det föreliggande, med Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag
och Östra Skånes järnvägsaktiebolag träffade avtalet överlåta bolagen
med tillträde den 1 juli 1944 till staten den av bolagen drivna järnvägsoch
biltrafikrörelsen omfattande en sammanlagd banlängd av 262,4 km och en
trafikerad väglängd av 436 km huvudsakligen i nordöstra Skåne. Överlåtelsen
innefattar, förutom järnvägarna och till biltrafikröielsen hörande
byggnader m. m., jämväl bolagens övriga fastigheter, anläggningar och
material, i den mån sådana tillgångar icke i avtalet särskilt undantagits. men
däremot icke bolagens värdepapper, kontanter, fordringar eller skulder. Det
överenskomna vederlaget för överlåtelsen uppgår till 3 <66 290 kronor, att
i sin helhet utgivas i treprocentiga statsobligationer, förfallna till inlösen
efter 10 år.
Järnvägsstyrelsen har — med beaktande av olika på frågan inverkande
omständigheter — beräknat driftöverskottet å själva järnvägsrörelsen under
ett normalår till 436 000 kronor. Efter avsättning till förnyelsefond av 260 000
kronor, innebärande en ökning med omkring 58 000 kronor i förhållande till
den under åren 1931—1938 i medeltal redovisade avsättningen, skulle nettoöverskottet
å järnvägsrörelsen uppgå till 176 000 kronor örn året.
Å bolagens övriga rörelsegrenar beräknar järnvägsstyrelsen en avkastning
av 75 000 kronor. Enligt från styrelsen under hand inhämtade uppgifter
fördelar sig sistnämnda belopp med 43 000 kronor på bilrörelsen och
med 32 000 kronor på hushyror m. m. Underhandsuppgifterna giva vidare
vid handen, att huvudposten av trafikinkomsterna å bilrörelsen faller på
linjer, som löpa längs med järnvägslinjerna, medan inkomsten på s. k. tillförsellinjer
är relativt liten och knappast kan beräknas giva överskott. Da
bilrörelsen sålunda icke i uppgörelsen spelar någon mera betydande roll såsom
en från järnvägstrafiken artskild verksamhetsgren, anser jag mig icke
böra framställa någon erinran mot att i förevarande fall — såsom i järnvägsstyrelsens
beräkningar skett — nettot a bilrörelsen vid räntabilitetskalkylen
kapitaliseras efter enahanda grunder som avkastningen å järnvägsrörelsen.
Sedan från den nyss angivna inkomsten av järnvägs-och bilrörelsen m. m. å
(176 000 + 75 000) 251000 kronor dragits beräknade skatter å 42 000 kronor,
återstår ett beräknat nettobelopp av 209 000 kronor, vilket efter en räntefot
av 4 procent motsvarar ett kapital av 5 225 000 kronor. Då den avtalade
köpeskillingen såsom nämnts uppgår till 3 766 290 kronor, medgiver kalkylen
förräntning av ytterligare kapitalinsatser, bland annat till inhämtande av
undernormal förnyelse, av i runt tal 1 450 000 kronor.
Departements
chefen.
12
Kungl. Majda proposition nr 42.
Förnyelsen av den rullande materielen och bananläggningen synes —
enligt vad från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter utvisa — ligga icke
oväsentligt under vad som enligt statsbanepraxis anses påkallat. Sålunda lärer
alltjämt ett stort antal mycket gamla godsvagnar vara i bruk. Lokparken är del''
*s omodern samt icke lämpad för längre transporter. Dessa omständigheter
jämte förekomsten i jämförelsevis stor utsträckning av korta och småbäriga
godsvagnar, som icke äro ägnade för trafik i snabbgående godståg, medverka
till att minska banornas affärsvärde i och för sig ur statens järnvägars synpunkt.
I betraktande av de vidsträckta möjligheter till effektivt utnyttjande
av vagnparken, som stå statsjärnvägarna till buds, torde emellertid avgörande
betydelse icke böra tillmätas de berörda omständigheterna.
Järnvägsstyrelsen har ansett den beräknade förräntningen icke vara så god
som önskvärt varit och har därvid tagit hänsyn särskilt till kristianstadbanornas
ömtåliga ställning i konkurrenshänseende på grund av de i Skåne
särskilt goda betingelserna för motorfordonstransporter. Då styrelsen likväl
funnit de avtalade villkoren för statsverket tillfredsställande och avtalsbestämmelserna
även i övrigt antagbara, har detta i huvudsak berott på de
möjligheter till omfattande rationaliseringsåtgärder, som statsförvärvet öppnar,
och på värdet av att hela det skånska järnvägsnätet efter uppgörelsen
kommer att ingå i statsbanenätet.
I betraktande av samtliga föreliggande omständigheter har jag för min del
i likhet med järnvägsstyrelsen funnit villkoren för förvärvet vara för .staten
godtagbara. Jag anser mig därför böra förorda, att avtalet av statsmakterna
godkännes.
Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid kristianstadbanorna
vara berättigade att från och med den 1 januari 1945 erhålla anställning vid
statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Personalens
löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande avavtalet,
Något särskilt beslut av riksdagen i detta avseende erfordras alltså
icke. Då emellertid för ban- och trafiktjänsten krävas vissa befattningar med
placering i lönegraden A 21 eller högre lönegrad enligt för statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente, tarvas härutinnan beslut av riksdagen. Mot den
ökning av antalet befattningar, som järnvägsstyrelsen i förevarande samman
hang föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag avser att framlägga förslag
örn inrättande av dessa befattningar i samband med anmälan längre fram avfrågan
angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.
Av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår, att avtalsförslagets bestämmelser
om befattningshavarnas lönegradsplacering avfattats i huvudsak i samförstånd
med såväl den enskilda järn vägsförvaltningen som representanter för berörda
personalorganisationer. Enligt vad jag inhämtat föreligga på ett par punkter
smärre meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och vederbörande personalorganisation
i fråga örn de i Bilaga C till avtalet angivna lönegradsplacelingarna.
Då enligt min mening den av styrelsen intagna ståndpunkten står
i samklang med de allmänna riktlinjer, som av statsmakterna i förevarande
13
Kungl. Majis proposition nr 42.
hänseende godkänts, har jag ansett mig icke böra ifrågasätta någon jämkning
beträffande de förutsatta inplaceringarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas
med statens järnvägar;
dels ock till Förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra
Skånes järnvägar för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under
rubrik Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett
investeringsanslag av ................................. kronor 3 766 300.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
14
Kungl. Majlis proposition nr 42.
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen, å ena
sidan, samt Kristianstad Hässleholms järnvägsaktiebolag och Östra Skånes järnvägsaktiebolag,
nedan kallade bolagen, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens
räkning av bolagens järnvägar m. m.
§ !•
Morn. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1944 (tillträdesdagen),
på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagens järnvägar, omfattande bandelarna Kristianstad-—Hässleholm,
Kristianstad—Åhus, Kristianstad—Älmhult, Kristianstad—Brösarp, Långebro—Eslöv,
Karpalund—Hästveda och Färlöv—Strö med vad till desamma
hör, inräknat av bolagen bedriven speditionsrörelse,
dels bolagens bilrörelse med till densamma hörande fordon, byggnader m. m.,
dels bolagens övriga fastigheter, anläggningar och material — i den mån
desamma icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, angivna som undantagna
— ävensom till den överlåtna egendomen hörande rättigheter.
Morn. 2. Bolagens värdepapper, kontanta tillgångar och fordringar överlåtas
icke på styrelsen, vilken ej heller övertager bolagens skulder eller förpliktelser
i vidare mån än nedan angives.
Bolagen skola sålunda äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill
tillträdesdagen och bestrida alla utgifter — även alla skatter — som avse
rörelsen m. m. intill samma dag även om de inflyta resp. förfalla till betalning
efter densamma.
Moni 3. Bolagen skola vidare äga rätt att framdeles utbekomma eventuell
återbäring eller utdelning på grund av delägareskap i enskilda järnvägarnas
arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Morn. 4. För att underlätta slutuppgörelsen mellan styrelsen och bolagen
och för att undvika ett omständligt och tidsödande utredningsarbete förklara
sig båda parterna vilja avstå från ersättning enligt godssamtrafiksföreskrifternas
§ 11 för sådan förlust av trafik på grund av omläggning av transportvägar,
som eventuellt kan ha uppkommit eller uppkommer som följd av det
under åren 1940—1943 genomförda förstatligandet av enskilda järnvägar.
Mom. 5. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig, med iakttagande dock av vad i bilaga I) stadgas angående
underhåll, förnyelse och förrådsbehållning.
Morn. 6. Bolagen förbinda sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta och lösa egendomen. Bolagen
få ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som
kunna öka järnvägarnas och billinjernas driftutgifter efter tillträdesdagen, i
annan män än gällande kollektivavtal göra nödvändigt.
§ 2.
På tillträdesdagen skola bolagen utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för penninginteckningar.
Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
Kungl. May.ts proposition nr 42. 15
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna
m. ni., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3. .
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten på tillträdesdagen
till bolagen överlämna statsobligationer örn nominellt tremiljonersjuhundrasextiosextusentvåhundranittio
(3 766 290) kronor.
Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med den 1
juli 1944, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1954 samt vara utställda i valörer
örn 10 000, 5 000, 1 000, 500, 165 och 50 kronor. Fördelningen å sagda valörer
sker på sätt bolagen —• senast en månad före tillträdesdagen ■— äga bestämma,
dock att obligationer örn 165 kronor utställas endast till det antal, som erfordras
för att kunna fördela likviden å aktieägarna.
Morn. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden
rörande bolagens rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro så
fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§5.
Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt
enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart före
uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall härvid
tagas endast till i bolagens tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga löneförmåner,
d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg samt
eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant
hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande
uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till
övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan
tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter,
postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke
tågås, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna
äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder
till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.
Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
I övrigt skall iakttagas vad som stadgas i Kungl. Maj:ts brev den 30 juni
1943 angående löneklassplacering av vissa befattningshavare, som i samband
med statsförvärv av enskilda järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket
av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla
16
Kungl. Majlis proposition nr 42.
dels för ali personal under tiden intill 1944 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,
intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Mom 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1944 års utgång
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såvai icke ordinarie som efter den 1 januari 1943 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma, örn entledigande nied förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1943 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
pa aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,
som finnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—b,
även efter 1944 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels
slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C
är avsedd att ske. ° 8 ^
Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som
styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av
sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
sorn befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsimättningen
att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare, som ej
uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan järnvägsstyrelsen
och befattningshavaren överenskommelse vara träffad, i vad
mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
på övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1 januari
1945 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställningsoch
lönevillkor under följande förbehåll:
a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning
visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda fordringar
i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag
än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagens tjänst;
d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande
vid fortsatt anställning i bolagens tjänst. Vid befordran till högre
tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet
till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande
tjänst vid bolagens järnvägar.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt
mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat
från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras på
befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare men för
vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid den tidpunkt,
då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke uppnått
den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn allmänna
tjänstepensionsreglementet resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare varit
å vederbörande tillämpligt, tillerkännas rätt till fyllnadspension enligt bestämmelserna
i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest i 1 §
första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.
Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna
i allmänna tjänstepensionsreglementet, må, i den män järnvägsstyrelsen
finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas
högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit
på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagens järnvägar eller vid
statens järnvägar.
Mom 9. Personal, på vilken bestämmelserna i morn. 7 icke vinna tillämpning,
redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma i åtnjutande
av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest järnvägarna
ej övergått i statens ägo.
§6-
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagens rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
§
Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på
i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 42. 41 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
§ 8.
Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock först
sedan vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hunnit utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9-
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Majit och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas
godkännande.
Stockholm den 18 december 1943. Kristianstad den 13 december 1943.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
KRISTIANSTAD—HÄSSLEHOLMS
JÄRNVÄGSÄKTIEBOLAG
C. Nilsson
ÖSTRA SKÅNES JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
C.
Nilsson
Stockholm 1044. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag till nybyggnad för vägförmltningen m. m. i Värmlands län. s. 3 i texten
- SU 1944:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar. s. 6 i texten