Sök i Ratio Lex

Angående årligt understöd åt vissa genom misstag under tjänstutövning av distriktsbarnmorska skadade personer

8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:47, Angående årligt understöd åt vissa genom misstag under tjänstutövning av distriktsbarnmorska skadade personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående årligt understöd

åt vissa genom misstag under tjänstutövning av distriktsbarnmorska

skadade personer; given Stockholms

slott den 1A januari 19AA.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt,

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1A januari 19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler

statsrådet Ewerlöf uppkommen fråga om understöd av statsmedel åt vissa

genom misstag under tjänstutövning av distriktsbarnmorska skadade personer

och anför därvid.

År 1923 råkade en distriktsbarnmorska under tjänstutövning i Virserum,

Kalmar län, vid föreskriven indrypning i ögonen på fyra nyfödda barn förväxla

salpetersyra och lapislösning, varigenom barnen åsamkades frätskador.

De ifrågavarande barnen voro Majken Lisbeth Öhrström, Einis Sibrit

Linnéa Lönn, Greta Ingeborg Johansson samt Kurt Helge Vivian Pettersson,

samtliga från Virserum. Genom lagakraftvunnet utslag av Göta hovrätt den

15 juli 1926 ålades distriktsbarnmorskan att i skadestånd till barnen utgiva

vissa årliga belopp, vilka hon emellertid icke kunnat gälda.

I de likalydande motionerna I: 62 och II: 108 till 1930 års riksdag hemBihang

till riksdagens protokoll 1944, 1 sami. Nr 47. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

ställdes, att riksdagen måtte besluta tilldela de ifrågavarande barnen årligt

understöd, motsvarande vad som tilldömts dem av vederbörande domstol,

eller, därest detta icke kunde vinna riksdagens bifall, det ersättningsbelopp

riksdagen i varje särskilt fall kunde finna skäligt.

Riksdagen anförde i sin skrivelse (nr 218) i anledning av motionerna bland

annat följande.

De omständigheter, som i förevarande ärende blivit påvisade, innefatta

enligt riksdagens mening starka skäl för ett ingripande från det allmännas

sida i syfte att mildra verkningarna av den olycka, som drabbat ifrågavarande

barn. Riksdagen har dock funnit mindre lämpligt, att detta sker enbart

genom beviljande av ett penningunderstöd utan garantier för att de

medel, som för ändamålet anvisas, bliva använda på bästa sätt. Ett stöd

från det allmännas sida bör i detta fall anordnas på sådant sätt, att det säkert

kommer barnen tillgodo i form av en efter vars och ens tillstånd lämpad

uppfostran och utbildning, vilken sätter dem i stånd att i möjligaste

mån själva reda sig i livet. Ej heller har det synts riksdagen riktigt att, såsom

vid bifall till motionerna skulle bliva fallet, staten ensam skulle påtaga

sig att utgiva skadeståndsbelopp, vilka ådömts en i statens tjänst icke

anställd befattningshavare. Såsom en rimlig fordran synes böra uppställas,

att de kommunala myndigheterna och i första hand landstinget, som varit

huvudman för ifrågavarande distriktsbarnmorska, härvidlag lämna sin medverkan.

Med utgångspunkt från vad nu anförts och i anslutning till vad statskontoret

i avgivet utlåtande ifrågasatt anser sig riksdagen böra anhålla, att

genom Kungl. Majlis försorg åvägabringas en utredning i samverkan mellan

vederbörande familjer, landstinget och primärkommunen, pensionsstyrelsen

samt representanter för blindundervisningen rörande de åtgärder, vilka

lämpligen böra vidtagas för barnens uppfostran och utbildning samt i

fråga om de bidrag från det allmännas sida, vilka kunna påkallas för möjliggörande

av dessa åtgärder. Denna utredning torde böra bedrivas på sådant

sätt, att landstinget kan, såvitt möjligt, taga ställning till frågan redan

innevarande år. Förslag i ämnet torde därefter böra framläggas för riksdagen.

Med hänsyn till den avsevärda tid, som förflutit efter det ifrågavarande

olyckor inträffade, och till de ekonomiska uppoffringar, som barnens målsmän

fått vidkännas, har det synts riksdagen skäligt att vederbörande, i avvaktan

på den ovannämnda utredningen, tillerkännas något understöd i

form av gratifikationer. Dessa har riksdagen ansett böra bestämmas till

1,000 kronor för vardera av Majken Lisbeth Öhrström och Kurt Helge Vivian

Pettersson samt till 500 kronor för vardera av Einis Sibrit Linnéa Lönn och

Greta Ingeborg Johansson. Beloppen böra utgå av statsmedel samt bestridas

från allmänna indragningsstaten.

På grund av det anförda anhöll riksdagen, i anledning av ifrågavarande

motioner, att Kungl. Maj:t måtte på sätt angivits verkställa utredning rörande

de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för ifrågavarande barns

uppfostran och utbildning, samt angående de bidrag från det allmännas

sida, vilka kunde erfordras för möjliggörande av dylika åtgärder. Vidare

anmälde riksdagen, att den medgivit, att barnen finge från allmänna indragningsstaten

tillerkännas gratifikationer med de i det föregående angivna beloppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

o

Genom beslut den 23 maj 1930 medgav Kungl. Moj:t, alt barnen linge tillerkännas

gratifikationer med i riksdagsskrivelsen angivna belopp samt anbefallde

länsstyrelsen i Kalmar län att, efter samråd med barnens närmaste anhöriga,

de kommunala myndigheterna i Virserums socken, Kalmar läns norra

landstings förvaltningsutskott, pensionsstyrelsen och representanter för blindundervisningen

samt med beaktande av vad riksdagen anfört verkställa den

av riksdagen begärda utredningen ävensom att, efter det dylik prövning ägt

rum, snarast till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de åtgärder från

statens sida, vartill utredningen kunde föranleda.

Sedan länsstyrelsen inkommit med den begärda utredningen och utlåtanden

i ärendet avgivits av medicinalstyrelsen och statskontoret, förklarade

Kungl. Majit genom beslut den 9 december 1932, att — därest från Kalmar

läns norra landsting till pensionsstyrelsen avgåves skriftlig förbindelse att

i förekommande fall bestrida den del av kostnaderna för undervisning i

blindskola av barnen, vilken icke enligt gällande bestämmelser åvilade statsverket

— utgifterna för erforderlig läkarundersökning och läkarvård åt barnen

i anledning av ifrågavarande skador skulle, i den mån dessa utgifter

funnes icke lämpligen kunna bestridas med till pensionsstyrelsens förfogande

stående medel för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,

ersättas från under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag till

extra utgifter.

Kungl. Maj:t anbefallde därjämte pensionsstyrelsen att, efter det barnen

avslutat sin skolgång, verkställa undersökning angående deras dåvarande

arbetsförmåga samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med den framställning

angående ytterligare ersättning av statsmedel, vartill styrelsen funne

den verkställda undersökningen ävensom förhållandena i övrigt föranleda.

Med anledning av Kungl. Maj:ts sistberörda beslut har pensionsstyrelsen

i skrivelse den 8 december 1942 gjort framställning i fråga om ytterligare

ersättning åt de skadade barnen och därvid anfört huvudsakligen följande.

Av barnen åtnjöte Kurt Pettersson, som vore fullständigt blind, alltjämt undervisning

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda och skulle troligen

icke utskrivas från skolan förrän i juni 1943. Pensionsstyrelsen hade

för avsikt att därefter upptaga frågan om ytterligare ersättning av statsmedel

åt honom. Beträffande Emis Lönn meddelade pensionsstyrelsen, att hennes

synförmåga knappast kunde anses vara nedsatt och att hon numera hade

anställning som hembiträde. Majken Öhrström vore helt blind på vänstra

ögat, och på högra ögat uppginge synförmågan till knappt 0.4. Medicinalstyrelsen

hade i yttrande den 18 juli 1942 till pensionstyrelsen uttalat, att hennes

arbetsförmåga på grund av skadan vore nedsatt med minst 66 procent

och att hon vore att anse såsom invalid i folkpensioneringslagens mening.

Majken Öhrström, som under åren 1932—1935 undervisats vid förskolan för

blinda i Växjö, hade vid slutet av läsåret 1937/38 erhållit avgångsbetyg från

sjuklassig folkskola med goda vitsord, varefter hon genomgått ettårig fortsättningsskola.

Efter avslutad skolgång hade bon vistats i föräldrahemmet, där

hon hjälpt modern med de sysslor, vari lion kunnat deltaga. Något inkomst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 47.

bringande arbete hade hon icke kunnat erhålla. Pensionsstyreisen hade genom

beslut den 5 december 1942 funnit Majken Öhrström vara berättigad

till invalidunderstöd, som utginge med, förutom dyrtidstillägg, 250 kronor om

året. Greta Johansson hade normal synförmåga på vänstra ögat, medan högra

ögat vore övertäckt av en protes. Hon hade efter år 1938 slutad skolgång vistats

i hemmet och ej haft annan sysselsättning än att tillse modern, som

vore klen. Själv ansåge Greta Johansson sig äga normal arbetsförmåga. För

läkarundersökning och läkarvård hade pensionsstyreisen tillerkänt henne ersättning

med sammanlagt 296 kronor.

Pensionsstyreisen har hemställt, att årlig ersättning av statsmedel måtte tillerkännas

Majken Öhrström och Greta Johansson med 900 respektive 360 kronor,

varvid pensionsstyreisen i fråga örn storleken av ersättningsbeloppen anfört

bland annat följande.

Sedan pensionsstyreisen anhållit om utlåtande från riksförsäkringsanstalten

angående den årliga ersättning, som jämlikt grunderna för beräknande

av livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen skäligen borde tillerkännas Majken

Öhrström och Greta Johansson, har anstalten i skrivelse den 11 november

1942 uttalat, att vid tillämpning av olycksfallsförsäkringslagen nämnda

personer skulle varit berättigade till livräntor, Majken Öhrström efter en

nedsättning av arbetsförmågan med 66 2/3 procent och en årlig arbetsförtjänst

av 1,350 kronor eller sålunda med''600 kronor för år, samt Greta Johansson

efter en nedsättning av arbetsförmågan med 25 procent och en årlig arbetsförtjänst

av 1,350 kronor eller sålunda med 225 kronor för år. Därjämte

skulle Greta Johansson erhållit tillägg till livräntan med belopp, svarande

mot den sannolika årliga kostnaden för förnyelse av emaljöga, vilket tillägg

skulle beräknats till 26 kronor för år. Vid beräkningen av livräntebeloppen

har den nyssnämnda arbetsförtjänsten jämlikt 6 § 2 a) olycksfallsförsäkringslagen

nedsatts med 2/s. Å livränta till livräntetagare, vars invaliditetsgrad

uppgår till eller överstiger 30 procent, utgår för närvarande dyrtidstilllägg

med 15 procent av livräntans belopp. Vid bedömningen av frågan, huruvida

ytterligare ersättning av statsmedel skall utgå till Majken Öhrström,

Einis Lönn och Greta Johansson utöver dem förut tillerkända gratifikationer,

har pensionsstyreisen, enligt de direktiv som meddelats i kungl, brevet av den

9 december 1932, i huvudsak att utgå från den verkställda utredningen av

deras arbetsförmåga.

Då Einis Lönn synes vara helt arbetsför, torde skäl ej föreligga att tillerkänna

henne ytterligare ersättning'' av statsmedel.

Med hänsyn till Greta Johanssons egen uppgift om sin arbetsförmåga torde

någon tvekan kunna råda, huruvida ytterligare ersättning av statsmedel bör

tillerkännas henne. På grund av de i ärendet föreliggande särskilda omständigheterna

synes det emellertid pensionsstyreisen skäligt att så sker.

Utgår man från en nedsättning i arbetsförmågan av resp. 662/3 och 25 procent

samt från en arbetsförtjänst av 1,350 kronor, skulle de årliga ersättningsbeloppen

utgöra för Majken Öhrström 900 kronor och för Greta Johansson i

runt tal 360 kronor, protestillägg inräknat. Med hänsyn till att Majken Öhrströms

synskärpa å ena ögat, med glas, i allt fall uppgår till nära 4/io och till

vad övrigt i ärendet förekommit synas de nämnda beloppen godtagbara; och

hemställer pensionsstyreisen, att Majken Öhrström och Greta Johansson tillerkännas

desamma av statsmedel.

Vid sin prövning av ersättningsbeloppen har pensionsstyreisen icke tagit

hänsyn till den försämring i penningvärdet som nu rådande kristid medfört.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

5

Tillerkännes Majken Öhrström ett belopp av 900 kronor, torde hon bliva

utesluten från rätt till invalidunderstöd och det henne genom pensionsstyrelsens

beslut den 5 december 1942 beviljade understödet komma att indragas.

Statskontoret har i ett den 2 februari 1943 avgivet utlåtande i ärendet anfört

följande.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter och då bankoutskottet vid

1930 års riksdag (se utlåtande nr 35) uttalat sig för ett ingripande från det

allmännas sida för att lindra verkningarna av den olycka, som drabbat i

ärendet avsedda barn, har statskontoret icke något att erinra mot att Majken

Öhrström, som är blind å vänster öga och vars synförmåga å höger öga uppgår

till knappt 0.4, beviljas ett årligt understöd av statsmedel. Vad åter

angår Greta Johansson, vilken har normal synförmåga å vänster öga men

vars högra öga är ersatt av en protes, har i ärendet anförts, att hon enligt

egen uppgift anser sig äga normal arbetsförmåga. I likhet med pensionsstyrelsen

finner statskontoret det på denna grund tveksamt, huruvida dylikt

understöd skäligen bör utgå till henne. Emellertid vill ämbetsverket med

hänsyn till att enligt lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i

arbete en sådan invaliditet skulle berättigat vederbörande till viss livränta,

icke motsätta sig, att understöd beviljas jämväl i detta fall.

Beträffande de ifrågasatta understödens storlek har riksförsäkringsanstalten

i skrivelse till pensionsstyrelsen uttalat, att vid tillämpning av olycksfallsförsäkringslagens

bestämmelser ifrågavarande personer skulle varit berättigade

till livräntor, Majken Öhrström med 600 kronor för år samt Greta

Johansson med 225 kronor för år jämte årligt tillägg av 26 kronor för förnyelse

av emaljöga. Därtill skulle för Öhrströms del kommit dyrtidstillägg

med för närvarande 15 procent. Pensionsstyrelsen har emellertid utan särskild

motivering föreslagit understödens bestämmande till betydligt högre

belopp. Enligt statskontorets mening lärer i förevarande fall skäl saknas

för ett frångående av de belopp, som skulle ifrågakomma vid en tillämpning

av olycksfallsförsäkringslagen, varför understöden icke torde böra överstiga

förenämnda belopp, 600 kronor respektive 250 kronor för år, jämte rätt

till dyrtidstillägg efter samma grunder, som gälla för livräntetagare enligt

olycksfallsförsäkringslagen.

För beviljande av ifrågavarande understöd lärer riksdagens medverkan

vara erforderlig.

Genom beslut den 21 maj 1943 har Kungl. Maj:t — i avbidan på slutlig

prövning av frågan om ytterligare ersättning av statsmedel till omförmälda

barn — såsom gratifikation tillerkänt Greta Ingeborg Johansson ett belopp av

360 kronor samt Majken Lisbeth Öhrström ett belopp av 900 kronor, att med

lika fördelning bestridas från femte och sjunde huvudtitlarnas reservationsanslag

till extra utgifter.

I skrivelse den 10 december 1943 bar pensionsstyrelsen sedermera gjort

framställning i fråga om ersättning åt den vid samma olyckstillfälle skadade

Kurt Helge Vivian Pettersson och därvid uttalat sig för att ersättningen åt

honom, med tillämpning av de i pensionsstyrelsens skrivelse den 8 december

1942 tillämpade grunderna för bestämmande av ersättning åt Öhrström och

Johansson oell med hänsyn till den ringa arbetsinkomst lian syntes kunna för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 47.

skaffa sig, bestämdes till 1 800 kronor årligen. Då emellertid till Pettersson

av statsmedel utgår jämväl blindhetsersättning, har pensionsstyrelsen ifrågasatt,

om icke ersättningen borde utgå med något minskat belopp.

Under mars 1943 ingav Pettersson ansökning om blindhetsersättning. Enligt

ett vid ansökningen fogat läkarintyg saknade Pettersson å högra ögat helt

synförmåga och å vänstra ögat ledsyn. Pensionsstyrelsen förklarade den 20

maj 1943 Pettersson vara berättigad till blindhetsersättning från och med

den 1 juni 1943 med ett belopp av 500 kronor om året jämte dyrtidstillägg,

som under innevarande budgetår utgår med 208 kronor.

Rektorn vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda har meddelat

bland annat följande. Pettersson hade inskrivits i förskolan för blinda

den 28 juli 1932 och utskrivits från institutet den 30 juni 1943. Genom barnmorskans

förvållande vore han fullständigt blind med tämligen vanställda

ögon. Under sin vistelse vid förskolan och institutet under en tid av elva år

hade han inhämtat folkskolans kunskapsmått samt erhållit utbildning i musik

och pianostämning. På den korta lid, som förflutit sedan han utskrivits

från institutet, hade han naturligt nog ej kunnat skaffa sig någon nämnvärd

inkomst, och som allmänt omdöme kunde sägas, att hans framtida utkomstmöjligheter

vore små. I sin oförvållade sorgliga belägenhet vore Pettersson i

stort behov av stöd från det allmännas sida.

Ordföranden i pensionsnämnden i Virserums sockens pensionsdistrikt har

meddelat, att Petterssons hälsotillstånd vöre gott och hans arbetsförmåga

god. Hans sysselsatte sig med pianostämning och övning i pianospelning.

Sedan han avslutat sin utbildning vid förenämnda institut, hade han genom

pianostämning förtjänat 238 kronor. Till vilket belopp den årliga inkomsten

skäligen borde kunna uppskattas, bleve ju beroende av i vilken utsträckning

arbetstillfällen bomme att stå till buds på det område, som lämpade sig

för Pettersson. Han erhölle sin försörjning genom blindhetsersättning och

egen arbetsförtjänst samt i övrigt genom föräldrarnas hjälp i hemmet.

Sedan pensionsstyrelsen anhållit om utlåtande från riksförsäkringsanstalten

angående den årliga ersättning, som jämlikt grunderna för beräknande

av livränta vid invaliditet enligt olycksfallsförsäkringslagen skäligen borde

tillerkännas Pettersson, har anstalten i skrivelse den 30 november 1943 uttalat,

att Pettersson jämlikt grunderna för beräknande av invaliditet enligt

olycksfallsförsäkringslagen skäligen borde anses vara berättigad till livränta

efter förlust av arbetsförmågan och en årlig arbetsförtjänst av 1 800 kronor

eller sålunda nied 1 200 kronor för år räknat. Vid beräkningen av livräntebeloppet

har den nyssnämnda arbetsförtjänsten jämlikt 6 § 2 a) olycksfallsförsäkringslagen

nedsatts till två tredjedelar. Å livränta till livräntetagare,

vars invaliditetsgrad uppgår till eller överstiger 30 °/o, utgår för närvarande

dyrtidstillägg med 15 % av livräntans belopp. För tiden 1 januari 1944—31

december 1945 utgår dvrtidstillägget med 20 °/o.

Pensionsstyrelsen har vidare införskaffat uppgifter rörande Petterssons

faders inkomst- och förmögenhetsförhållanden, varav framgår, att denne,

som är gift och har 9 barn, varav 7 minderåriga, åren 1940—1943 blivit

taxerad till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt till belopp, växlande mellan

omkring 2 200 och 3 300 kronor.

Statskontoret har över pensionsstyrelsens ifrågavarande framställning avgivit

utlåtande den 21 december 1943 och därvid tillstyrkt utverkande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

7

ett årligt understöd åt Pettersson till belopp av 1 200 kronor jämte rätt till

dyrtidstillägg enligt samma grunder som gälla för livräntetagare enligt olycksfallsförsäkringslagen.

Ämbetsverket har därvid beträffande storleken av det

ifrågasatta understödet anfört följande.

I likhet med vad statskontoret uttalat i sitt utlåtande den 2 februari 1943

angående understöd av statsmedel åt Majken Öhrström och Greta Johansson

anser ämbetsverket icke heller i nu förevarande fall skäl föreligga för ett

frångående av det belopp, som skulle ifrågakomma vid en tillämpning av

olycksfallsförsäkringslagen eller alltså 1 200 kronor för år. Enligt 11 § 3

stycket nämnda lag må å livränta, som utgår enligt denna lag, avdrag icke

ske för ersättning enligt förordningen om blindhetsersättning. I betraktande

härav lärer, då det av ämbetsverket förordade understödsbeloppet beräknats

enligt grunderna i nu omförmälda lag, någon reducering av beloppet icke

böra ske med hänsyn till Pettersson beviljad blindhetsersättning.

De av pensionsstyrelsen framlagda förslagen om årlig ersättning åt de nu

ifrågakomna, genom misstag under tjänstutövning skadade personerna innebära

ett fullföljande av de åtgärder, som vid 1930 års riksdag ansågos böra

vidtagas för att mildra verkningarna av den olycka, som drabbat dem. Med

hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka, att Majken Lisbeth Öhrström,

Greta Ingeborg Johansson och Kurt Helge Vivian Pettersson erhålla årliga

understöd. Även om vissa skäl kunna åberopas för att en del av kostnaderna

för understöden borde bestridas av kommunala medel, vill jag likväl

förorda, att understöden få utgå helt av statsmedel. I fråga om storleken

av understöden skilja sig pensionsstyrelsens och statskontorets förslag däri,

att enligt det förra en jämkning skett i den beräknade arbetsförtjänsten

allenast med hänsyn till nedsättningen i arbetsförmågan, under det att statskontoret

även räknat med den minskning i arbetsförtjänsten till två tredjedelar,

som enligt olycksfallsförsäkringslagen sker vid bestämmande av livränta.

Å andra sidan har statskontoret med sin utgångspunkt ansett, att å

livräntebeloppen böra utgå dyrtidstillägg efter samma grunder, som gälla

för livräntetagare enligt nämnda lag. Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna

får jag föreslå, att understöden åt Öhrström och Johansson

bestämmas till av pensionsstyrelsen föreslagna 900 respektive 360 kronor för

år, i sistnämnda belopp jämväl inräknat ersättning för proteskostnader.

Understödet åt Pettersson synes mig skäligen böra fastställas till 1 500

kronor för år. Å nämnda understödsbelopp, som torde böra bestridas från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., böra icke utgå några

lill äggsförmån er.

Beträffande frågan från vilken tidpunkt understöden böra utgå hava myndigheterna

icke framlagt något förslag. Med hänsyn till de av Kungl. Maj:t

beviljade gratifikationerna åt Öhrström och Johansson vill jag förorda, att

understöden åt dem bestämmas att utgå räknat från och med den 1 januari

4944. Understödet åt Pettersson synes böra utgå från och med dagen näst efter

den, varunder han utskrivits från institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,

eller räknat från och med den 1 juli 1943.

Fört
draganden-.

-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att var och en av Majken Lisbeth Öhrström, Greta Ingeborg

Johansson och Kurt Helge Vivian Pettersson må, Öhrström

och Johansson räknat från och med den 1 januari 1944

samt Pettersson räknat från och med den 1 juli 1943, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära årligt understöd, Öhrström till belopp

av 900 kronor, Johansson till belopp av 360 kronor och

Pettersson till belopp av 1 500 kronor, å vilka belopp dyrtidstillägg

icke må utgå.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

487854 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.