Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607)

1944-01-21 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:56, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

1

Nr 56.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den

30 september 1938 (nr 607); given Stockholms slott

den 28 januari 1945.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

den 30 september 1938 (nr 607).

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Hiliana till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 56.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

den 30 september 1938 (nr 607).

Härigenom förordnas, att 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september

1938 skall erhålla följande ändrade lydelse.

13 §.

3 mom. Vid övertidsarbetets ersättande med fritid skall iakttagas, att

mot övertiden svarande fritid förlägges till samma dygn som det, varunder

övertidsarbetet utföres, eller ock till närmast föregående eller efterföljande

helgfria dygn samt att, då fråga är örn sjöman som uppbär kontant lön, fritiden

beredes i hamn och, om övertidsarbetet utföres å helgdag, icke förlägges

till söckendag, varunder sjömannen utför övertidsarbete mot annan ersättning

än fritid å samma söckendag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Enligt 13 § 1 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607) skall

ersättning för övertidsarbete som sjöman förrättat utgå i penningar eller ock,

då fråga är om vakttjänst i hamn eller om arbete utfört av sjöman som icke

uppbär kontant lön, beredas i form av fritid. I samma paragrafs 2 mom. föreskrives,

att övertidsersättning som utgår i penningar skall för timme räknat

utgöra, när övertidsarbetet utförts å söckendag, minst en 150-del och, när

övertidsarbetet utförts å helgdag, minst en 75-del av sjömannens kontanta

månadslön, oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning. Övertidsersättningen

skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete utförts,

varvid påbörjad halvtimme skall ersättas såsom hel halvtimme. Vid

övertidsarbetets ersättande med fritid skall enligt paragrafens 3 mom. iakttagas,

att mot övertiden svarande fritid skall vara förlagd till samma dygn

som det, varunder övertidsarbetet utförts, eiler ock till närmast föregående

eller efterföljande helgfria dygn.

I två likalydande motioner vid 1943 års riksdag av herrar Robert Berg och

Helgesson (I: 48) samt av herrar Lundgren och Lindberg i Stockholm (II: 58)

framhölls såsom anmärkningsvärt att övertid å helgdag får, då fråga är om

vakttjänst i hamn, ersättas med motsvarande fritid å söckendag. Denna fritid

vore nämligen mindre värdefull än den fritid å helgdagen, vilken på grund

av övertidsarbetet gått förlorad. Närmast med anledning härav föreslogo motionärerna,

att möjligheten att ersätta övertidsarbete med fritid måtte helt

borttagas.

Vid behandling av motionerna hegärde andra lagutskottet yttrande från

kommerskollegium och beredde utskottet vissa sammanslutningar tillfälle

att yttra sig.

Kommerskollegium anförde i sitt lill utskottet avgivna yttrande, att fritid

enligt kollega mening vore den övertidskompensation, som häst tillgodosåge

det med sjöarbetstidslagen förenade syftet att förhindra överansträngning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

sjömännen. Detta förhållande talade mot motionärernas förslag att helt borttaga

den möjlighet som lagen medgåve att ersätta övertid med fritid.

Vad beträffade den av motionärerna särskilt berörda frågan om ersättande

av övertid för vakttjänst i hamn å helgdag med motsvarande fritid å söckendag

kunde kollegium för sin del ej finna annat än att det för sjöman,

som tillbragte stor del av sin tid till sjöss och därför mera sällan kunde besöka

affärer och expeditioner, borde, när fartyget komme till hamn, i allmänhet

vara minst lika värdefullt att få ledigt å söckendag, då affärerna och

expeditionerna hölies öppna, som å helgdag. Däremot kunde det synas obilligt

gentemot sjömannen, om övertidsarbete, som han utfört i hamn, ersattes

med fritid till sjöss. Dylikt ersättande av övertidsarbete förekomme visserligen

mera sällan men syntes dock påkalla föreskrift om att fritid, som utgjorde

ersättning för övertid i hamn, även skulle beredas i hamn. Då sådan föreskrift

emellertid ej alltid läte förena sig med den i 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

uppställda fordran å fritidens förläggning, syntes, i betraktande av

att penningersättning för övertidsarbete ej vore i lagen förutsedd för sjöman

som icke uppbure kontant lön, undantag för dylik sjömans del böra göras

från berörda föreskrift.

Kollegium fann sig på dessa grunder visserligen ej böra tillstyrka motionärernas

förslag men väl förorda, att till 13 § 3 mom. fogades föreskrift om

att fritiden, där fråga vore om övertidsarbete utfört i hamn av sjöman som

uppbure kontant lön, skulle beredas i hamn.

I de yttranden av olika sammanslutningar, som under motionernas behandling

i andra lagutskottet avgåvos, blev motionärernas förslag avstyrkt av

Sveriges redareförening och Sveriges segelfartggsförening, medan å andra

sidan Svenska maskinbefäls förbundet, Sveriges radiotelegrafistförening,

Svenska sjöfolksförbundct och Svenska stewartsföreningen uttalade sig till

förmån för förslaget. Sveriges fartygsbefälsförening, som bereus tillfälle att

yttra sig, inkom icke med något yttrande.

Andra lagutskottet framhöll i utlåtande (nr 60), att enligt 12 § sjöarbetstidslagen

sjöman kunde åläggas övertidsarbete utan begränsning för fullgörande

av nödig vakttjänst i hamn. Därest vakttjänst på övertid ej kunde kompenseras

med fritid utan endast med övertidsersättning, kunde detta föranleda

ett oskäligt utnyttjande av personalens arbetstid, eftersom någon återhållsamhet

då ej behövde ur ekonomisk synpunkt iakttagas beträffande användandet

av sjöman, som fullgjort vakttjänst på övertid, till ordinarie arbete. På grund

härav ansåge utskottet alternativet fritid såsom övertidskompensation böra i

princip bibehållas.

Utskottet gav emellertid ett exempel på huru möjligheten att lämna fritidskompensation

för vakttjänst i hamn hade utnyttjats. I detta fall hade en

sjöman, som arbetat sina ordinarie åtta timmar på lördagen, för åtta timmars

nattvakttjänst på söndagen erhållit kompensation genom ledighet under

ordinarie arbetstiden på måndagen, varefter han ålagts vakttjänst på

övertid under måndagen och därefter utan särskild ledighet återgått till det

ordinarie arbetet. För övertiden under måndagen hade han kompenserats ge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

nom övertidsersättning för söckendag, alitsa hälften mot vad som utginge föi

helgdag. Genom della sätt för uttagande av övertidsarbete hade sjömannen

gått förlustig ej blott söndagsledigheten utan även den helgdagsledighet, som

borde lia trätt i dess ställe, och ända hade han erhållit övertidsersättning

endast för söckendag. Detta enligt utskottets mening uppenbara missförhållande,

varå åtskilliga andra exempel kunde anföras, vöre av den beskaffenhet,

att det torde böra föranleda en lagändring.

Vidare syntes det utskottet obilligt gentemot en sjöman, om övertidsarbete,

som han utfört i hamn, ersattes med fritid till sjöss. Jämväl pa denna punkt

syntes lagen böra ändras.

Huvudsakligen på dessa grunder och med hänsyn till att utformningen

av de förordade ändringarna torde böra närmare övervägas, hemställde

utskottet, alt riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga förslag om sådana ändringar av

sjöarbetstidslagen, att ersättning för vakttjänst i hamn å helgdag alltid skulle

utgå i penningar, såvida ej sjömannen med tillämpning av de nu gällande

reglerna kunde å söckendag beredas ledighet motsvarande den han

skulle hava åtnjutit på helgdagen, om han icke ålagts övertidsarbete, samt

att vid ersättning för övertidsarbete i form av fritid denna icke måtte få

förläggas till tidpunkt, då fartyget lämnat hamn.

Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anhöll i skrivelse till Kungl.

Majit (nr 463) om sådant förslag till ändringar av sjöarbetstidslagen som

utskottet avsett.

Det enda övertidsarbete, som — bortsett från de sällsynta fall då kontant

lön icke utgår — enligt 13 § sjöarbetslidslagen må ersättas med fritid,

utgöres såsom redan framhållits av vakttjänst i hamn. De kategorier av

ett fartygs besättning, som bruka uttagas till sådan vakttjänst, utgöras av

däcks- och maskinmanskapet. I allmänhet torde övertid för vakttjänst i hamn

förekomma endast då skeppstjänsten är anordnad i enlighet med de i 2 kap.

sjöarbetstidslagen angivna reglerna rörande ordinarie arbetstid å fartyg som

nyttjas i fjärrtrafik. I dessa regler skiljs mellan ordinarie arbetstid till sjöss

(4—6 §§), vid fartygets ankomst till eller avgång från hamn (7 §) och under

fartygets uppehåll i hamn (8 §). Vakttjänst i hamn torde äga rum å

dygn, under vilka den ordinarie arbetstiden regleras enligt 8 §, och i viss

mån å dygn, beträffande vilka 7 § är tillämplig. Enligt 8 § är den ordinarie

arbetstiden för sjöman, tillhörande däcks- eller maskinmanskapet, högst 8

timmar om dygnet och högst 48 timmar i veckan, dock att å helgdag icke

må såsom ordinarie arbete åläggas sjömannen annan skeppstjänst än vanligen

förekommande löpande göromål och lättare rengöring under tillhopa

högst 1 timme. Sjömannens i 8 § avsedda ordinarie arbetstid skall, såvida ej

annat överenskommits eller är i vederbörande hamn brukligt, förläggas mellan

vissa i lagen angivna klockslag. I 7 § är i allmänhet längre ordinarie arbetstid

medgiven, och denna behöver icke förläggas till några i lagen angivna

tider på dygnet.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

Vad angår motionärernas hemställan om borttagande av möjligheten att

ersätta övertidsarbete med fritid anser jag mig, i likhet med kommerskollegium

och riksdagen, icke böra tillstyrka densamma.

Från riksdagens sida har emellertid såsom exempel på en mindre tillfredsställande

konsekvens av gällande bestämmelser särskilt framhållits det förfarandet,

enligt vilket en sjöman, medan fartyget befinner sig i hamn, får

arbeta sina ordinarie 8 timmar på lördag, uttages till 8 timmars vakttjänst

å övertid på söndag utöver den då medgivna ordinarie arbetstiden av 1 timme,

kompenseras för söndagens övertid med ledighet från det ordinarie 8

timmars arbetet på måndag men då ånyo uttages till 8 timmars vakttjänst

å övertid samt slutligen kompenseras för sistnämnda övertid med allenast

ett penningbelopp, beräknat enligt grunderna för ersättning av övertidsarbete

å söckendag.

Det torde dock kunna ifrågasättas huruvida det är tillrådligt att, såsom

riksdagen till förhindrande av dylikt förfarande föreslagit, göra rätten att ersätta

övertid för vakttjänst i hamn å helgdag med fritid beroende av att

sjömannen kan å söckendag beredas ledighet, motsvarande den han skulle

hava åtnjutit på helgdagen, örn övertidsarbete icke då ålagts honom. Riksdagen

torde med sitt förslag härom ha avsett, att sjöman, vars ordinarie arbetstid

i hamn är 8 timmar å söckendag och 1 timme å helgdag, ej skall få användas

till arbete mer än högst 1 timme å söckendag, varå kompensation i form

av fritid lämnas honom för övertid avseende vakttjänst i hamn å helgdag.

Detta skulle emellertid i fall, där fråga vore örn att med fritid å söckendag

gottgöra sjömannen för en å helgdag förekommande kortare dylik

övertid av t. ex. 2 timmar, få till följd att söckendagens ordinarie arbetstid

måste minskas från 8 timmar till 1 timme, d. v. s. med 7 timmar, övertiden

å helgdagen och minskningen av den ordinarie arbetstiden å söckendagen

skulle icke i detta eller liknande fall stå i rimlig proportion till varandra.

Medan i flertalet dylika fall följden torde bliva den, att kompensation

i form av fritid ej alls komme till användning utan att i stället ersättning

i penningar lämnades, skulle i de övriga fallen anledning saknas till största

möjliga återhållsamhet vid bestämmandet av övertidens längd. Mot ett stadgande,

som gåve sådana resultat, kan bland annat anmärkas, att det icke

skulle stå i god överensstämmelse med riksdagens principuttalande till förmån

för fritid såsom övertidskompensation.

Vidare lärer en bestämmelse, utformad på det sätt riksdagen torde ha åsyftat,

ej hindra att sjöman, som fullgjort 8 timmars övertidsarbete å helgdag

och kompenseras härför med ledighet från det ordinarie 8 timmars arbetet

å söckendag, sistnämnda dag uttages lill 1 timmes övertidsarbete, för vilken

timme lämnas honom penningersättning, beräknad enligt den lägre, i fråga

örn söckendag angivna normen.

Under dessa förhållanden synes den föreslagna bestämmelsen böra undergå

viss omredigering. Lämpligt torde vara att låta bestämmelsen innebära

förbud mot att fritid, utgörande kompensation för övertidsarbete å helgdag,

förlägges till sådan söckendag varunder sjömannen användes till övertids
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kimot. Maj.ts proposition nr 56.

7

arbete, som icke å samma söckendag gottgöres honom med fritid. Härigenom

skulle, då det vore fråga om att ersätta övertid å helgdag med fritid å söckendag,

den ordinarie arbetstiden å söckendagen komma att tjäna såsom kompensationsobjekt

i första hand för eventuell övertid å söckendagen och till

därefter återstående del för övertiden å helgdagen. I den mån sistnämnda

övertid då ej kunde ersättas med ledighet från det ordinarie arbetet å söckendagen

och ej heller å annan dag kunde kompenseras med fritid, måste den

gottgöras med penningar. På detta sätt skulle det påtalade förfarandet att

uppskjuta erläggandet av penningersättning till dess ersättningen kan beräknas

enligt den lägre i fråga örn söckendag bestämda normen helt förhindras.

Såsom riksdagen i viss anslutning till kommerskollegii yttrande vidare

ifrågasatt, torde även bestämmelse böra utfärdas om, att vid övertidsarbetets

ersättande med fritid denna icke får förläggas till tidpunkt, då fartyget lämnat

hamn. Vid bestämmelsens utformning lärer emellertid vara att beakta,

att fritiden ej heller bör få förläggas till tidpunkt, innan fartyget ankommit

till hamn.

Då penningersättning för övertidsarbete ej är i sjöarbetstidslagen förutsedd

för sjöman, som icke uppbär kontant lön, torde de av mig ifrågasatta stadgandena,

som i viss mån rikta sig mot kompensation i form av fritid, ej böra

gälla dylik sjöman.

I enlighet med de nu anförda synpunkterna har inom handelsdepartementet

upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

den 30 september 1938 (nr 607).

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över förenämnda lagförslag, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande nied det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 28 januari

19Ai.

Närvarande:

justitieråden Alsén,

Lind,

regeringsrådet Eklund,

justitierådet Ericsson.

Enligt lagrådet den 24 januari 1944 tillhandakommet utdrag av protokoll

över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 21

januari 1944, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30

september 1938 (nr 607).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

sekreteraren C. O. Koch.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

9

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 januari 19UA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen lagrådets

den 28 januari 1944 avgivna utlåtande över det den 21 januari 1944

till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom.

sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607) samt hemställer, att förslaget,

som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

t

Ur protokollet:

Sven Korssberg.

lii hang lill riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 56.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.