Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus
1944-02-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:72, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus
Dokumentets text
Kungl. Maj-.is proposition nr 72.
1
Nr 72.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20
december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus; given Stockholms slott
den 11 februari 1944.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an,
taga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen
, den 20 december 1940 (ur 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna
sjukhus.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1244
I sami. Nr 72.
»45 44
2
Kungl. Majlis proposition nr 72.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044)
om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.
Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 20 december 1940 örn vissa av
landsting eller kommun drivna sjukhus skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
17 §.
Underläkare, som är anställd å odelat lasarett eller å viss, under särskild
lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett, må av medicinalstyrelsen efter
därom av vederbörande lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen och
direktionen tillstyrkt framställning förordnas att, med bibehållande av sina
åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande lasarettsläkare på
eget ansvar handhava vården av de sjuka å visst eller vissa sjukrum.
Yad sålunda---å sanatorium.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.
Kungl. Muj:ts proposition nr 72.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Magd Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorr, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf,
Rubbestad.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:
I 17 § första stycket lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av
landsting eller kommun drivna sjukhus stadgas att, där å odelat lasarett
eller å viss, under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett mer
än en underläkare är anställd, medicinalstyrelsen må efter därom av vederbörande
lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen och direktionen tillstyrkt
framställning förordna en av underläkarna att, med bibehållande av
sina åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande lasarettsläkare
på eget ansvar handhava vården av de sjuka å visst eller vissa sjukrum.
Enligt samma paragrafs andra stycke skall vad sålunda stadgats äga motsvarande
tillämpning å sanatorium.
I skrivelse den 23 juli 1943 har Sveriges läkarförbund hemställt örn sådan
ändring av nyssnämnda lagrum, att biträdande lasarettsläkare måtte, under
de i lagrummet i övrigt angivna förutsättningarna, kunna förordnas även
vid sådan under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett, varest
endast en underläkare vore anställd. Som skäl för framställningen hänvisar
förbundet till att sjukhusarbetets forcering — som främst yttrade sig i allt
kortare medelvårdtid för intagna patienter — samt den flerstädes betydande
ökningen i antalet vårdplatser å avdelningarna ävensom det tidsödande utredningsarbete,
som lasarettsläkarna måste åtaga sig i socialmedicinens och
administrationens tjänst, mångenstädes gjort behovet av en fullt kvalificerad
läkare som chefens närmaste man påtagligt. De villkor, som gällde för förordnande
av biträdande lasarettsläkare, medförde, att till befattning som
underordnad läkare vid avdelning av nu angivet slag icke anmälde sig tillräckligt
meriterade sökande. Svårt vore vidare att vid lasarettsläkarens
semester och vid tillfälligt förfall för denne erhålla tillräckligt kvalificerad
ställföreträdare, vilket i sin tur medförde föga önskvärda konsekvenser för
kvaliteten av den vid avdelningarna i fråga lämnade sjukvården. Först när
möjlighet förelåge till erhållande av den fastare ställning, som förordnande
såsom biträdande lasarettsläkare medförde, lockades sökande med erforderlig
specialkompetens till dessa befattningar. Önskvärt vore därför att möjlighet
öppnades för förordnande av biträdande lasarettsläkare även i det
fall att å avdelning funnes allenast en underläkare.
4
D ep art e meritschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
Över läkarförbundets framställning ba yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, vilka samtliga
tillstyrka läkarförbundets framställning. Svenska landstingsförbundet
tillägger därvid, att det för de små lasarettens och lasarettsavdelningarnas
vidkommande vore av vital betydelse att äga tillgång till en väl kvalificerad
underläkare, som vid förfall för den ordinarie lasarettsläkaren kunde träda
i dennes ställe. För att örn möjligt kunna förvärva dugliga underläkare
till sådana lasarett och avdelningar hade landstingen numera i regel i lönehänseende
jämställt dylika underläkare med förste underläkare. Otvivelaktigt
skulle det innebära en väsentlig fördel för dessa sjukhus och för
sjukvården över huvud att, sedan underläkaren blivit väl förtrogen med
arbetet å sjukhuset, kunna behålla denne i egenskap av biträdande lasarettsläkare
utöver den relativt korta tid underläkarförordnandena som regel omfattade.
Landstingsförbundet kunde så mycket hellre tillstyrka framställningen
som landstingsförbundet redan tidigare sökt verka för att de mindre sjukhusen
erhölle underläkare, som vore fullt kompetenta att vid förfall för
lasarettsläkaren övertaga dennes arbete.
Enligt 17 § sjukhuslagen kan underläkare vid odelat lasarett eller vid
viss, under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett förordnas
att, med bibehållande av sina åligganden som underläkare, i egenskap av
biträdande lasarettsläkare på eget ansvar handhava vården av de sjuka å
visst eller vissa sjukrum. Sådant förordnande meddelas av medicinalstyrelsen
efter därom av vederbörande lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen
och direktionen tillstyrkt framställning. Förutsättning härför är
dock, att å lasarettet eller avdelningen mer än en underläkare finnes anställd.
Bestämmelserna äga motsvarande tillämpning i avseende å sanatorium.
Den av läkarförbundet gjorda framställningen går ut på att biträdande
lasarettsläkare skall få förordnas även å lasarettsavdelning med endast en
underläkare. Enligt läkarförbundets mening skulle i så fall mera meriterade
sökande anmäla sig till underläkärbefattningen å sådan avdelning. Ett förordnande
som biträdande lasarettsläkare bereder nämligen underläkare en
fastare ställning.
Att biträdande lasarettsläkare anses äga en fastare ställning än vanliga
underläkare sammanhänger därmed, att för de förra icke gäller den maximering
av tidslängden för en och samma anställning, som tillämpas i fråga
örn vanliga underläkare.
Medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet
ha tillstyrkt framställningen. Av landstingsförbundets yttrande framgår,
att förbundet anser den föreslagna ändringen böra gälla även i fråga
örn odelade lasarett.
Jag vill med hänsyn till det anförda förorda införande från och med den
1 juli 1944 av möjlighet att förordna biträdande lasarettsläkare, även örn
endast en underläkare finnes. Jag hemställer därför, att inom socialdepar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
temeritet upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen
den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna
sjukhus måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sten-Eric Heinrici.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 a1 i texten
- 2LU 1944:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 s. 1 i texten