Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus

1944-02-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:72, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.is proposition nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20

december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus; given Stockholms slott

den 11 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an,

taga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen

, den 20 december 1940 (ur 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna

sjukhus.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1244

I sami. Nr 72.

»45 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 72.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044)

om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 20 december 1940 örn vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

17 §.

Underläkare, som är anställd å odelat lasarett eller å viss, under särskild

lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett, må av medicinalstyrelsen efter

därom av vederbörande lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen och

direktionen tillstyrkt framställning förordnas att, med bibehållande av sina

åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande lasarettsläkare på

eget ansvar handhava vården av de sjuka å visst eller vissa sjukrum.

Yad sålunda---å sanatorium.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 72.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Magd Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 11 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorr, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:

I 17 § första stycket lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus stadgas att, där å odelat lasarett

eller å viss, under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett mer

än en underläkare är anställd, medicinalstyrelsen må efter därom av vederbörande

lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen och direktionen tillstyrkt

framställning förordna en av underläkarna att, med bibehållande av

sina åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande lasarettsläkare

på eget ansvar handhava vården av de sjuka å visst eller vissa sjukrum.

Enligt samma paragrafs andra stycke skall vad sålunda stadgats äga motsvarande

tillämpning å sanatorium.

I skrivelse den 23 juli 1943 har Sveriges läkarförbund hemställt örn sådan

ändring av nyssnämnda lagrum, att biträdande lasarettsläkare måtte, under

de i lagrummet i övrigt angivna förutsättningarna, kunna förordnas även

vid sådan under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett, varest

endast en underläkare vore anställd. Som skäl för framställningen hänvisar

förbundet till att sjukhusarbetets forcering — som främst yttrade sig i allt

kortare medelvårdtid för intagna patienter — samt den flerstädes betydande

ökningen i antalet vårdplatser å avdelningarna ävensom det tidsödande utredningsarbete,

som lasarettsläkarna måste åtaga sig i socialmedicinens och

administrationens tjänst, mångenstädes gjort behovet av en fullt kvalificerad

läkare som chefens närmaste man påtagligt. De villkor, som gällde för förordnande

av biträdande lasarettsläkare, medförde, att till befattning som

underordnad läkare vid avdelning av nu angivet slag icke anmälde sig tillräckligt

meriterade sökande. Svårt vore vidare att vid lasarettsläkarens

semester och vid tillfälligt förfall för denne erhålla tillräckligt kvalificerad

ställföreträdare, vilket i sin tur medförde föga önskvärda konsekvenser för

kvaliteten av den vid avdelningarna i fråga lämnade sjukvården. Först när

möjlighet förelåge till erhållande av den fastare ställning, som förordnande

såsom biträdande lasarettsläkare medförde, lockades sökande med erforderlig

specialkompetens till dessa befattningar. Önskvärt vore därför att möjlighet

öppnades för förordnande av biträdande lasarettsläkare även i det

fall att å avdelning funnes allenast en underläkare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

D ep art e meritschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Över läkarförbundets framställning ba yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, vilka samtliga

tillstyrka läkarförbundets framställning. Svenska landstingsförbundet

tillägger därvid, att det för de små lasarettens och lasarettsavdelningarnas

vidkommande vore av vital betydelse att äga tillgång till en väl kvalificerad

underläkare, som vid förfall för den ordinarie lasarettsläkaren kunde träda

i dennes ställe. För att örn möjligt kunna förvärva dugliga underläkare

till sådana lasarett och avdelningar hade landstingen numera i regel i lönehänseende

jämställt dylika underläkare med förste underläkare. Otvivelaktigt

skulle det innebära en väsentlig fördel för dessa sjukhus och för

sjukvården över huvud att, sedan underläkaren blivit väl förtrogen med

arbetet å sjukhuset, kunna behålla denne i egenskap av biträdande lasarettsläkare

utöver den relativt korta tid underläkarförordnandena som regel omfattade.

Landstingsförbundet kunde så mycket hellre tillstyrka framställningen

som landstingsförbundet redan tidigare sökt verka för att de mindre sjukhusen

erhölle underläkare, som vore fullt kompetenta att vid förfall för

lasarettsläkaren övertaga dennes arbete.

Enligt 17 § sjukhuslagen kan underläkare vid odelat lasarett eller vid

viss, under särskild lasarettsläkare ställd avdelning av lasarett förordnas

att, med bibehållande av sina åligganden som underläkare, i egenskap av

biträdande lasarettsläkare på eget ansvar handhava vården av de sjuka å

visst eller vissa sjukrum. Sådant förordnande meddelas av medicinalstyrelsen

efter därom av vederbörande lasarettsläkare gjord, av sjukvårdsberedningen

och direktionen tillstyrkt framställning. Förutsättning härför är

dock, att å lasarettet eller avdelningen mer än en underläkare finnes anställd.

Bestämmelserna äga motsvarande tillämpning i avseende å sanatorium.

Den av läkarförbundet gjorda framställningen går ut på att biträdande

lasarettsläkare skall få förordnas även å lasarettsavdelning med endast en

underläkare. Enligt läkarförbundets mening skulle i så fall mera meriterade

sökande anmäla sig till underläkärbefattningen å sådan avdelning. Ett förordnande

som biträdande lasarettsläkare bereder nämligen underläkare en

fastare ställning.

Att biträdande lasarettsläkare anses äga en fastare ställning än vanliga

underläkare sammanhänger därmed, att för de förra icke gäller den maximering

av tidslängden för en och samma anställning, som tillämpas i fråga

örn vanliga underläkare.

Medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet

ha tillstyrkt framställningen. Av landstingsförbundets yttrande framgår,

att förbundet anser den föreslagna ändringen böra gälla även i fråga

örn odelade lasarett.

Jag vill med hänsyn till det anförda förorda införande från och med den

1 juli 1944 av möjlighet att förordna biträdande lasarettsläkare, även örn

endast en underläkare finnes. Jag hemställer därför, att inom socialdepar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

temeritet upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen

den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna

sjukhus måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 a1 i texten
  2. 2LU 1944:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 20 december 1940 s. 1 i texten