Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse ao 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 (nr 231) örn utrotande av berberis å viss mark

1944-02-04 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:86, Med förslag till lag angående ändrad lydelse ao 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 (nr 231) örn utrotande av berberis å viss mark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse ao 1—3 §§ lagen den 26 maj

1933 (nr 231) örn utrotande av berberis å viss mark;

given Stockholms slott den 4 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1—3 §§

lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av berberis å viss mark.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

H i halm lill riksdagens protokoll 19H. 1 sand. Nr Sfi.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 (nr 231)

om utrotande av berberis å viss mark.

Härigenom förordnas, alt 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 örn utrotande av

berberis å viss mark skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs.

1 §•

Där förhållandena inom hushållningssällskaps område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj:t på framställning av hushållningssällskapet förordna, att

vanlig berberis (Berberis vulgaris), däri inbegripet dess varieteter, samt andra

arter av för svartrost (Puccinia graminis) mottaglig berberis skola inom hushållningssällskapets

område utrotas.

Skyldighet att---skälig ersättning.

Förordnande, varom — — — högre undervisningsanstalter.

2 §•

Utrotandet skall verkställas inom tid, som angives i förordnandet. Tiden

må sältas olika för .skilda delar av det område förordnandet avser. Förekommer

efter utgången av den i förordnandet angivna tiden inom området

sådan art av berberis, varå denna lag äger tillämpning, skola, där ej Kungl.

Maj:t efter framställning av hushållningssällskapet annorledes förordnat, åtgärder

omedelbart vidtagas för utrotandet. Erinran härom skall intagas i

förordnandet.

3 §.

Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättshavare, som avses i 1 §, att verkställa

föreskriven utrotning av berberis, straffes med böter från och med tio

till och med tvåhundra kronor; och må den försumlige åliggande åtgärder,

sedan han blivit underrättad, verkställas genom vederbörande åklagarmyndighets

försorg. Kostnaden härför må av åklagarmyndigheten omedelbart utlagas

hos den försumlige.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Beträffande område,

för vilket Kungl. Maj:t före nämnda dag meddelat förordnande om utrotande

av berberis, skola de nya bestämmelserna dock tillämpas allenast

därest Kungl. Maj:t på särskild framställning av vederbörande hushållningssällskap

därom beslutar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholm slott den 4

februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

följande.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt ävensom hushållningssällskapen i

Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län samt Kalmar läns södra

område lia i särskilda skrivelser hemställt örn ändring i lagen den 26 maj

1933 (nr 231) örn utrotande av berberis å viss mark. I framställningarna

Ilar framhållits, att enligt ett av Göta hovrätt den 8 november 1943 meddelat

utslag skyldighet att utrota berberis icke förelåge efter den tidpunkt, då

utrotningen enligt Kungl. Maj:ts med stöd av nämnda lag meddelade förordnande

skulle vara verkställd. I anledning liärav har hemställts örn sådan

ändring av lagen, att dylik skyldighet jämväl skulle föreligga efter nämnda

tidpunkt. I vissa av framställningarna har därjämte ifrågasatts, örn icke

lagen, vars tillämpning för närvarande är beroende av hemställan från hushållningssällskap

och landsting, borde äga tillämpning oberoende av dylik

begäran.

Infordrade yttranden lia avgivits, över framställningarna från hushållningssällskapen

i Östergötlands län och Kalmar läns södra område av styrelsen

för statens växtskyddsanstalt och lantbruksstyrelsen samt över växtskyddsanstaltens

framställning av lantbruksstyrelsen.

Innan jag närmare ingår på innehållet i framställningarna och de avgivna

yttrandena, torde jag få lämna en redogörelse för gällande bestämmelser.

Lagen örn utrotande av berberis å viss mark, som trädde i krall den 1

juli 1933 och ersatte en lag i ämnet av den 20 juni 1918, innehåller i huvudsak

följande bestämmelser.

Kungl. Majit skall, där förhållandena inom något hushållningssällskaps

område sådant påkalla, äga att på framställning av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting förordna, all vanlig berberis (Berberis vulgaris),

däri inbegripet dess varieteter, samt andra arter av för svartrost (Puccinia

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

graminis) mottaglig berberis skola inom hushållningssällskapets område utrotas.

Skyldighet att ombesörja utrotningen åligger jordägaren. Den sålunda

för ägaren stadgade skyldigheten skall, där jorden innehaves med annan

nyttjanderätt än i 1 kap. 7 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom avses, i

stället gälla för innehavaren. Med avseende å område, som upplåtits med rätt

till bete, skall innehavaren av betesrätten dock allenast vara skyldig att till

utrotningsarbetets utförande ställa arbetsfolk och dragare jämte redskap för

hantlangning och vattenkörning till förfogande mot skälig ersättning. Förordnande,

varom förut nämnts, omfattar ej berberis i botaniska trädgårdar,

som äro förbundna med högre undervisningsanstalter. (1 §.)

I förordnande om utrotande av berberis skall tillika utsättas viss tid, inom

vilken utrotandet skall vara verkställt. Tiden må sättas olika för olika delar

av det område, förordnandet avser. (2 §.)

Därest jordägare eller nyttjanderättshavare uraktlåter att inom utsatt tid

verkställa föreskriven utrotning av å marken växande berberis, som är mottaglig

för svartrost, skall han straffas med böter från och med 10 lill och

med 200 kronor. Sedan den försumlige blivit underrättad, må honom åliggande

åtgärder verkställas genom vederbörande åklagarmyndighets försorg.

Kostnaden härför må av åklagarmyndigheten omedelbart uttagas hos den

försumlige. (3 §.)

På Kungl. Majit skall ankomma att meddela förbud mot försäljning och

plantering av berberis. (7 §.)

I kungörelsen den 26 april 1935 (nr 127) angående statsbidrag till utrotande

av berberis å viss mark — vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen

nr 566/1937 — ha meddelats de villkor, som skola gälla för att hushållningssällskap

må erhålla bidrag för undersökning genom sällskapets försorg

av förekomsten av berberis inom sällskapets område, för ledande och

övervakande av arbetet med utrotandet av berberis ävensom för anskaffande

av för utrotandet erforderliga kemikalier och sprutor. Statsbidrag skall

endast utgå i de trakter av landet, för vilka Kungl. Majit meddelat förordnande

om utrotande av berberis. Såsom särskilt villkor för statsbidrags erhållande

skall gälla, att genom hushållningssällskap, landsting eller eljest

tillskjutes minst ett mot statsbidraget svarande belopp.

Beträffande utrotande av berberis inom nationalparker och såsom naturminnesmärken

fridlysta områden lia meddelats särskilda bestämmelser genom

förordningen den 19 maj 1939 (nr 188), vilken trädde i kraft den 1 juli

1939. I denna förordning är föreskrivet, att utan hinder av vad som finnes

stadgat angående nationalparker eller av bestämmelse, som må lia meddelats

vid områdes fridlysande såsom naturminnesmärke, lagen den 26 maj

1933 örn utrotande av berberis å viss mark skall äga tillämpning å sådana

skyddade områden. Utrotning, som ankommer på annan än vetenskapsakademien,

må dock icke inom dylika områden verkställas, utan att anmälan

om sättet för arbetets utförande skett hos akademien samt vid utrotningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr Sfi.

iakttages vad akademien därutinnan föreskrivit. Bryter någon mot vad sålunda

är stadgat, skall han straffas med böter från och med 10 till och med

200 kronor.

Med stöd av förenämnda lagar den 20 juni 1918 och den 26 maj 1933 har

Kungl. Maj:t på framställning av vederbörande hushållningssällskap och

landsting genom särskilda beslut förordnat örn utrotande av berberis inom

samtliga hushållningssällskaps områden dels i Svealand och Götaland med

undantag av Kronobergs läns, Gotlands läns. Hallands läns, Älvsborgs läns

södra, Värmlands läns och Kopparbergs läns hushållningssällskaps områden

dels ock i Norrland inom landskapet Gästrikland. Inom samtliga delar av

riket, beträffande vilka nu nämnt förordnande meddelats, har berberis förekommit

i sådan utsträckning att ett planmässigt utrotande därav ansetts nödvändigt.

Uppsala läns hushållningssällskap har i sin framställning erinrat örn dc

mycket omfattande skador på vetet inom Mälarlandskapen, icke minst inom

Uppsala län, som svartrosten åstadkom under de första åren av 1930-talet.

Hushållningssällskapet hade med stöd av statsmedel upptagit en mycket omfattande

och dyrbar kampanj för berberisbuskens snabba utrotande. Genom

dessa åtgärder hade man trott, att inom Uppsala län en i det närmaste fullständig

utrotning ägt runi, vilken endast behövde fullföljas genom en viss

kontroll och genom jordägarnas egna åtgärder mot eventuella nya uppslag

av den svårartade busken. Emellertid hade en undersökning nu visat, att på

vissa håll återväxt av berberis börjat uppträda i avsevärd omfattning. Ett

fullföljande av utrotningen vore således nödvändigt, örn icke veteodlingen

skulle utsättas för liknande skador som för ett tiotal år sedan.

Efter det hushållningssällskapet erinrat om förut omförmälda domstolsutslag,

har sällskapet ytterligare anfört i huvudsak följande.

Det tillkommer givetvis icke hushållningssällskapet att bedöma lagtolkningens

riktighet. Hushållningssällskapet tillåter sig allenast framhålla, att

det tillhör berberisbuskens egenskaper att uppslag uppkomma avsevärd tid

efter utrotningsåtgärden samt att det är svårt att konstatera, när uppslaget

vuxit fram. Vidare synes lagen lia avsett att stadga en tid för den effektiva

utrotningens bedrivande men icke att därefter förekommande underlåtenhet

skulle vara strafflös. Motsatta tolkningar torde göra 1933 års lagstiftning

tämligen verkningslös. För Uppsala län innehöll exempelvis Kungl. Maj:ts

förordnande, att utrotningen skulle vara verkställd före utgången av år

1933, för Stockholms län före den 31 juli 1935 och för Södermanlands län

före utgången av år 1931. Då återväxt nu konstaterats, skulle det vara olyckligt,

örn inga åtgärder med stöd av lagen kunde vidtagas mot jordägarna.

Frågan har för länets sädesodlare så stor betydelse, att den ingående diskuterades

på hushållningssällskapets årsmöte den 1 december 1943. Därvid

framkomma» såväl förslag örn skärpning av bötesstraffet som örn nya åtgärder

genom hushållningssällskapets försorg för utrotningen. Full enighet

rådde dock därom, att en effektiv lagstiftning lill stöd för ulrolningen måste

finnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c>

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

Södermanlands läns hushållningssällskap har hemställt, att en ny lagstiftning

om utrotande av berberis skulle erhålla generell karaktär och kompletteras

med föreskrift om skyldighet att permanent hålla för svartrost mottaglig

berberis utrotad. Enligt sällskapets uppfattning funnes icke längre anledning

alt göra undantag från utrotandet för någon del av riket.

Östergötlands läns hushållningssällskap har uttalat.

I Östergötland, där respittiden för utrotning av berberis utgick den 30 juni

1935, var berberisförekomsten i vissa trakter mycket stor, då en organiserad

berberisutrotning år 1932 började. Ett omfattande arbete har utförts för att

befria länet från berberis och därmed eliminera svartrostfaran. Emellertid

har det icke lyckats att utrota all berberis inom den avsedda tiden. Härtill

kommer att fröplantor växa upp under ett flertal år efter det en fullständig

utrotning av alla vid en viss tidpunkt växande berberisbuskar ägt rum.

Dessa förhållanden medföra, att utrotningsarbetet måste utsträckas över lång

tid och att trakter med betydande berberisbestånd först efter ett eller flera

årtiondens arbete kunna betraktas som helt fria från berberis.

Visserligen inse flertalet jordbrukare betydelsen av att tid efter annan

utrota påträffade berberisbuskar, men erfarenheten har givit vid banden,

att i vissa fall endast åtal eller ifrågasättande av sådant lett till nödvändiga

utrotningsåtgärder. Om därför uraktlåten utrotning icke kan medföra straffpåföljd

för försumliga markägare, motser hushållningssällskapet en allvarlig

tillbakagång i det inom länet alltjämt nödvändiga fortsatta berberisbekämpandet

och en därav följande stark ökning av berberisbeståndet. Fara synes

under dylika omständigheter föreligga, att sådana på många håll nästan

katastrofala svartrostangrepp, som jordbruket i länet led av på 1920-talet och

i början av 1930-talet, återkomma.

Den tolkning av lagen den 26 maj 1933 örn utrotande av berberis å viss

mark, som ligger till grund för ett av Göta hovrätt den 8 november 1943 meddelat

utslag rörande åtal för underlåtenhet att utrota berberis, torde vid lagens

tillkomst med säkerhet icke lia varit förutsedd av de representanter för

jordbruket, som medverkat till ifrågavarande lagstiftning. Därest denna tolkning

godkännes, synes det sålunda uppenbart, att lagen i sin nuvarande utformning

är i trängade behov av skyndsam ändring.

Hushållningssällskapet i Kalmar läns södra område bär framhållit att erfarenheterna

av berberisutrotningen talade för att en verkningsfull lag i ämnet

utfärdades snarast. I denna lag borde uttryckligen föreskrivas skyldighet

för markägaren ej allenast att verkställa utrotning av berberisbusken utan

även att vidmakthålla utrotningen oberoende av tidpunkten för tillträdet av

fastigheten och av berberisbuskens ålder. Örn en fakultativ lag ansåges i

fortsättningen lämplig, syntes det ur flera synpunkter önskvärt alt ansökan

örn dess tillämpning finge göras av allenast vederbörande hushållningssällskap.

Styrelsen för statens växtskgddsanstalt har överlämnat två alternativa förslag

till lag angående ändring i lagen örn utrotande av berberis å viss mark.

Enligt det ena alternativet, som förordats av styrelsen, har avsetts, att lagen

skulle gälla för hela riket, medan i det andra alternativet lagen bibehållits såsom

fakultativ. Styrelsen har ansett att, därest det senare alternativet skulle

väljas, det vore av synnerlig vikt, att Kungl. Maj:ts förordnande örn lagens

tillämpning icke gjordes beroende av framställning från landsting utan endast

från hushållningssällskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86. ''

1 särskilda skrivelser till styrelsen för statens växtskyddsanstalt lia hushållningssällskapen

i bland annat Jönköpings län, Kalmar läns norra område,

blekinge län, Örebro län och Västmanlands län tillstyrkt ändring i förevarande

lag. Därvid lia hushållningssällskapen i Jönköpings lån, Kalmar läns

norra område och Västmanlands län uttryckligen förordat, att lagen borde

göras obligatorisk för hela landet.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande hemställt, att lagen skulle bibehållas

sorn fakultativ och att dess tillämpning alltjämt skulle vara beroende av framställning

såväl av vederbörande landsting som av hushållningssällskapet. Av

styrelsens yttrande må i övrigt atergivas följande.

De verkställda utrotningsåtgärderna beträffande berberisbusken lia halt

en avsevärd omfattning och sorn ett resultat härav ha skadegörelserna av

svartrost, som för sin utveckling är beroende av förekomsten utav berberis,

fått en betydligt minskad utbredning. Emellertid har, enligt vad lantbruksstyrelsen

erfarit, inom ett flertal av de hushållningssällskaps områden, dar

Kun»l Maj-t förordnat om utrotande av berberis, förekomsten av denna växt

under senare år i oroande grad tilltagit. Även örn utrotandet en gång verkställts

på ett till synes tillfredsställande sätt, kan nämligen ifrågavarande

växt på grund av sin stora förmåga att genom kvarvarande jordskott av obetydlig

storlek utveckla nya buskar och att föröka sig genom frön någon tid

efter verkställda utrotningsåtgärder ånyo förekomma i sådan omfattning, att

nya angrepp av svartrost kunna uppstå. Det är därför av betydelse, att utrotningsåtgärdema

fortsättas även efter den tidpunkt, då utrotandet enligt

Kungl. Maj:ts förordnande skall vara verkställt. Även om den nuvarande

bristen på arbetskraft inom jordbruket någon gång utgjort hinder för fortsatta

utrotningsåtgärder, torde otvivelaktigt jordbrukarna i de allra flesta

fall vara villiga att medverka till utrotningen.

På grund av domstolarnas tolkning av förenämnda lag den 2b maj lydh

synes uraktlåtenhet att utrota berberis kunna medföra ansvar endast i de

lall, där växten bevisligen fanns löre utgången av den för vederbörande liusliållningssällskaps

område fastställda tid, inom vilken utrotandet skulle ha

verkställts. Beträffande nästan alla de hushållningssällskaps områden, rörande

vilka Kungl. Maj:t förordnat örn utrotande av berberis, lia emellertid

nämnda tider utgått för mer än två år sedan, varför straffet för underlätet

utrotande av växten i fråga numera skulle vara preskriberat. Da det i de

flesta fall torde vara ogörligt alt efter så lång tid kunna bevisa, att inom

sådant område förekommande berberis fanns redan vid den tidpunkt, da

enligt Kungl. Maj:ts förordnande utrotandet skulle vara verkställt, har lagen

blivit praktiskt taget verkningslös, för så vitt icke Kungl. Majit på framställning

av vederbörande hushållningssällskap och landsting utfärdat nytt iöiordnande

om utrotande med utsättande av ny tid, inom vilken utrotandet

skall vara verkställt. Då det icke torde kunna förutsattas, att all berberis

inom vederbörande hushållningssällskaps områden skulle kunna biha fullständigt

utrotad före utgången av de tider, inom vilka utrotandet skolat vara

verkställt, skulle det sålunda bliva nödvändigt att efter jämförelsevis kort

tid på nytt göra framställning örn sådana förnyade förordnanden. Efter

förloppet av ett par år skulle så åter erfordras nya förordnanden och sa

V1 Lantbruksstyrelsen, som redan tidigare haft sin uppmärksamhet riktad på

ifrågavarande spörsmål, bär emellertid haft den uppfattningen att, oaktat

elen lid, inom vilken berberisutrotningen skulle vara verkställd inom eli

hushållningssällskaps område, redan förflutit, skyldighet alltjämt förelage

för ägare och innehavare av mark, varå berberis alltjämt förekomme, all

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

utrota densamma. Så torde även ha varit lagstiftarens mening. Framhållas

må att, för att åtal för försummelse uti ifrågavarande hänseende överhuvud

taget skall kunna anställas, viss tidpunkt måste vara fastställd, före vilken

utrotandet skall vara verkställt. Till följd av domstolarnas tolkning av bestämmelserna

i ifrågavarande lag torde det enligt lantbruksstyrelsens förmenande

vara nödvändigt, att lagen snarast ändras på så sätt, att i densamma

uttryckligen stadgas skyldighet att utrota jämväl sådan berberis, som uppvuxit

eller kvarstår efter utgången av den för utrotningens verkställande inom

vederbörande hushållningssällskaps område utsatta tiden. Skulle utrotningsarbetet

icke fullföljas och vidmakthållas, kan det med hänsyn till den

snabba spridningen av ifrågavarande växt befaras, att resultatet av en dyrbar

utrotning äventyras.

Y7äxtskyddsanstalten har i sin framställning förordat, att gällande lag i

ämnet med dess fakultativa karaktär ersattes av en för hela riket obligatoriskt

gällande lag. Lantbruksstyrelsen får med avseende härå erinra, att styrelsen

i utlåtande den 24 juli 1937 över en då föreliggande framställning om

ändring av ifrågavarande lag hemställt, att Kungl. Maj.-t, bland annat, måtte

vidtaga åtgärder för genomförande av sådan ändring utav lagen, alt densamma

finge obligatorisk karaktär. Sagda hemställan föranledde emellertid

icke någon Kungl. Majlis åtgärd. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde det,

under förutsättning att förut föreslagna ändring i lagen genomföres, ej heller

nu föreligga skäl att giva lagen obligatorisk karaktär, eftersom Kungl. Majit

redan förordnat om utrotning av berberis inom de delar av riket, där denna

växt förekommit i sådan omfattning, att ett planmässigt utrotande ansetts av

nöden. För den händelse sagda växt skulle vinna större utbredning jämväl

inom område, beträffande vilket Kungl. Majit ännu icke förordnat örn utrotande

av densamma, finnes ingen anledning förmoda, att ej framställning rörande

förordnande örn utrotning skulle komma att göras. Framhållas må att.

därest lagens fakultativa karaktär skulle ändras, det likväl skulle bliva nödvändigt,

att Kungl. Maj :t i varje särskilt fall utsätter viss tid, inom vilken utrotningen

skall vara verkställd. Därest förut av lantbruksstyrelsen tillstyrkt

ändringsförslag genomföres, torde lagens tolkning och tillämpning ej längre

medföra isvårigheter.

Då Kungl. Majit redan förordnat om utrotande av berberis inom de flesta

av de hushållningssällskaps områden, där densamma kan befaras få större

utbredning, synas några starkare skäl att ändra nu gällande föreskrift, att

framställning om sådant förordnande skall göras av hushållningssällskap och

landsting, enligt lantbruksstyrelsens förmenande icke föreligga.

Departements
chefen.

Såsom framgår av vad förut anförts har Kungl. Majit med stöd av förena

ilinda lagar örn utrotande av berberis meddelat förordnande örn utrotande

av denna växt inom ett flertal hushållningssällskaps områden. I anledning

härav igångsattes ett systematiskt och omfattande utrotningsarbete, vilket avslutades

i början eller mitten av 1930-talet. Därefter ansågs berberis praktiskt

laget vara utrotad inom de delar av landet, där risk förelåge för spridning

av svartrosten till veteodlingarna. Under de år, som förflutit sedan utrotningsarbetet

avslutades, har emellertid berberis i icke ringa omfattning på nytt

vuxit upp.

Gällande bestämmelser synas icke möjliggöra att fälla till ansvar den som

efter den tidpunkt, då utrotande enligt givet förordnande senast skall ha

verkställts, underlåter att utrota uppvuxen berberis. Efter det tiden för sådant

förordnande utgått föreligger alltså för vederbörande markägare eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

9

nyttjanderättshavare icke någon skyldighet att vid äventyr av straff vidmakthålla

resultatet av de tidigare vidtagna utrotningsåtgärderna. Som i de

olika framställningarna uttalats, är en sådan begränsning av lagen olämplig

och torde komma att leda till att efter någon tids förlopp nya omfattande

utrotningsåtgärder måste vidtagas. En ändring i förevarande lagstiftning synes

alltså påkallad.

I överensstämmelse med vad i ärendet föreslagits torde lagen böra kompletteras

med uttrycklig föreskrift om skyldighet för jordägare'' eller nyttjanderättshavare

att, sedan förordnande meddelats örn utrotande av berberis, hålla

sina marker fria från denna växt. Underlåter jordägaren eller nyttjanderättshavaren

sin skyldighet härutinnan, bör han underkastas straffansvar, och utrotandet

bör i sådant fall kunna vidtagas genom åklagarmyndighetens försorg

på den försumliges bekostnad.

Beträffande det framförda förslaget att ifrågavarande lag skall äga tillämpning

för hela landet, oberoende av framställning från lokala organ, ha delade

meningar kommit till uttryck i ärendet. Enligt min mening synes en dylik

ändring av lagen icke vara av förhållandena påkallad. Lagen torde alltså tills

vidare böra bibehållas såsom fakultativ. Emellertid torde, såsom i vissa av de

gjorda framställningarna ifrågasatts, det böra vara tillräckligt att framställning

göres av vederbörande hushållningssällskap. Därest hushållningssällskapet

sedermera finner lagens tillämpning icke vidare erforderlig, bör Kungl.

Majit efter vederbörlig framställning kunna meddela föreskrift om att lagen

icke vidare skall tillämpas inom området.

De nya bestämmelserna torde icke böra tillämpas beträffande område, för

vilket Kungl. Majit före lagändringens ikraftträdande meddelat förordnande

örn utrotande av berberis, med mindre Kungl. Majit på särskild framställning

därom beslutat.

De av mig nu förordade bestämmelserna synas lämpligen böra träda i kraft

omedelbart efter lagens utfärdande.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har inom jordbruksdepartementet

utarbetats förslag till lag angående ändrad lydelse av 1—3 §§ lagen

den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av berberis d viss mark.

Härefter hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att antaga förenämnda förslag till lag angående ändrad lydelse

av 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande

av berberis å viss mark.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

Hiliana täl riksdagens protokoll loit. 1 sand. Nr 86. &

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1944:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslug till lag angående ändrad lydelse av 1—3 §§ lagen den 26 maj 1933 s. 4 i texten