Angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg
1944-01-28 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:89, Angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
1
Nr 89.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv
av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg;
given Stockholms slott den 11 februari 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf,
Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Med skrivelse den 29 januari 1944 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande — med Sölvesborg—Olofström—Elmhults
järnvägsaktiebolag ingånget avtal örn förvärv av bolagets järnväg m. m.
Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande bilagor få fogas till dagens
statsrådsprotokoll.
Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg, vilken är normalspårig, framgår
mellan kristianstadbanornas, Blekinge kustbanors och Karlshamn—Vislanda—Bolmens
järnvägars trafikområden. Med undantag av kristianstadBihang
till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 89.
340 44
2
Kungl. Majis proposition nr 89.
banorna, vilkas förstatligande för närvarande är föremål för riksdagens prövning,
tillhöra övriga kringliggande banor redan statsbanenätet.
Det preliminärt avtalade förvärvet omfattar, förutom bolagets järnväg med
vad till densamma hör, samtliga bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar
samt rättigheter, dock att bolaget enligt § 1 i avtalet skall äga att av
tillgängliga medel behålla 30 000 kronor, avsedda bland annat för bestridande
av kostnaderna för bolagets likvidation.
Beträffande järnvägens tillkomst och tekniska förhållanden meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter.
Koncession för järnvägen Sölvesborg—Olofström—Älmhult meddelades
år 1897. Den öppnades för trafik år 1901. Banan, som har en längd i huvudspår
av 71,7 km, är utrustad med räls vägande 24,8 kg/m. Största tillåtna
hastigheten är för ångtåg 60 km/tim och för rälsbuss 80 km/tim.
Den rullande materielen utgjordes vid tiden för avlåtandet av järn
-
vägsstyrelsens förevarande skrivelse av:
Ånglok .............................. 4
Bälsbussar ........................... 3
Person- och postvagnar ......... 7
Besgodsvagnar ..................... 4
Godsvagnar ........................ 94
Järnvägens tekniska standard kunde, anför styrelsen, betraktas som
relativt låg. Järnvägen hade dock kunnat och kunde alltjämt tillfredsställande
ombesörja de begränsade trafikuppgifter, som tillkomme densamma. Persontrafiken
vore liten, vilket berodde på att järnvägen — särskilt den norra delen
— framginge genom bygder med gles bebyggelse. Denna trafik ombesörjdes
numera nästan helt med rälsbussar. Godstrafiken lämnade huvudparten av
inkomsterna. Av transporterade varor märktes främst sten, trävaror, järn, stenkol
och torvprodukter. Järnvägen dreve ingen bilrörelse.
Till belysande av järnvägens ekonomiska förhållanden under åren
1931—-1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt tiden
därefter meddelar järnvägsstyrelsen följande siffersammanställningar.
Driftresultat.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medel-
tal
1931-
1938
1939
1940
1941
1942
Inkomster.
3
u
8 e
n t
a 1
k i
o n o
r
Persontrafik ..
87
78
72
68
71
78
83
83
77
96
127
176
194
Godstrafik....
234
243
223
224
261
263
303
292
255
357
468
551
664
Övriga inkom-
ster ........
30
32
33
32
32
33
34
34
33
37
36
41
41
Summa
851
353
328
324
364
374
420
409
365
490
631
768
899
Utgifter......
315
294
285
283
298
309
326
324
304
342
429
548
760
Driftöverskott
36
59
43
41
66
65
94
85
61
148
202
220
139
Kungl. Majlis proposition nr 89. 3
Järnvägsbolagets vinst- oell förlusträkningar.
1931
1932
1933
193-1
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942 1
T
U 8
e n
t a
1 k
ron
o r
Inkomster.
Från föregående år
balanserad vinst..
16
_
_
2
2
22
35
Driftöverskott av
järnvägsrörelsen ..
36
59
43
41
66
65
94
85
148
202
220
139
Diverse inkomster. .
9
3
3
3
29
3
9
6
6
6
7
6
Förlust, balanserad
från föregående år
—
—
8
16
14
—
—
—
—
—
—
—
Förlust för året ..
16
8
8
—
—
—
—
—
2
—
—
—
Summa
77
70
62
60
109
68
103
93
158
208
249
180
Utgifter.
Från föregående år
balanserad förlust
8
16
14
Avsättning till för-
61
79
72
nyelsefond........
4
—
—
—
39
27
61
52
60
Kantor, saldo......
57
61
46
38
38
38
38
37
36
57
51
43
Amortering av för- nyelsekostnader
59
37
30
förda inom linjen
—
Diverse utgifter....
9
8
4
4
3
2
2
1
1
—
4
Vinst, balanserad
från föregående år
16
—
—
—
—
—
—
2
2
—
22
35
Vinst för året ....
—
—
—
2
14
—
2
—
—
52
67
26
Summa
77
70
62
60
109
6S
103
93
158
208
249
180
Till bolagsstämmans
2
52
89
61
förfogande........
—
—8
-16
-14
—
—
2
—
Härav disponerade
för:
avsättning till re-
servfond ........
30
30
—
utdelning till aktie-
24
24
ägare ..........
Balans till efterföl- jande år..........
1 -8
—16
—14
_
2
2
_
1 22
4%
35
4%
37
Bolagets preliminära balansräkning per den 31 december 1943.
Tillgångar. Tusen kronor
Järnvägsanläggningen.................................................... 1 959
Fastigheter (markområden).............................................. 3
Ofullbordade anläggningar.............................................. 69
I kassa och bank........................................................ 274
Förråd .................................................................... 64
Diverse tillgångar............................................... 36
Summa 2 405
Skulder.
Statslån.................................................................... 85
Bever slån.................................................................. 775
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Svävande skulder ........................................................ 1481
Aktiekapital .............................................................. 600
Reservfond................................................................ 60
Förnyelsefond ............................................................ 638
Balanserad vinst.......................................................... 61
Vinst för året ............................................................ 38
Summa 2 405
I anslutning till balansräkningen framhåller järnvägsstyrelsen, att det bokförda
anläggningsvärdet icke motsvarade den ursprungliga byggnadskostnaden
utan ett med omkring en miljon kronor nedskrivet belopp.
Beträffande bolagets skulder meddelar järnvägsstyrelsen, att bolaget för
anskaffande av rälsbussar erhållit två lån ur motorvagnslånefonden, nämligen
ett på 65 000 kronor år 1940 och ett på 61 500 kronor år 1941. Lånen skulle
amorteras på 8 år och räntefoten utgjorde 4 %. Den sammanlagda kapitalskulden
hade den 31 december 1943 utgjort 85 000 kronor och beräknades
den 1 juli 1944 hava nedgått till 67 456 kronor 56 öre.
Ett reverslån å 1 200 000 kronor hade år 1925 upptagits hos Svenska handelsbanken
i samband med ombildning av järnvägsbolaget. Avbetalning hade
sedermera ägt rum, så att lånet vid årsskiftet 1943—1944 uppgått till 775 000
kronor. Räntan vore icke fixerad utan bestämdes årligen. En uppsägningstid
av en månad vore stadgad.
Järnvägsstyrelsen övergår härefter till beräkningar rörande järnvägsföretagets
affärsvärde samt anför därom, att en på sedvanligt sätt uppgjord
normalkalkyl för järnvägen visade ett driftöverskott å järnvägsrörelsen
av 58 000 kronor. Detta överskott vore tillräckligt att täcka avsättningen till
förnyelsefond, vartill beräknades åtgå likaledes 58 000 kronor. Något överskott
därutöver till förräntning av låneskulder funnes alltså icke. Teoretiskt syntes
därför dessa låneskulder icke kunna återbetalas. Till följd av de förbättrade
driftsresultaten under senare år hade bolaget emellertid kunnat göra avbetalningar
på sina skulder. Sålunda hade det nyssnämnda reverslånet sedan 1937
nedamorterats från 1 200 000 kronor till 775 000 kronor eller med 425 000 kronor.
Så länge nuvarande för järnvägarna gynnsamma konjunkturer rådde,
syntes möjlighet föreligga att ytterligare nedbringa skulden, och med hänsyn
härtill hade det synts skäligt att staten av reversskulden övertoge 650 000
kronor, medan bolagets långivare avskreve återstoden, 125 000 kronor. Då
med köpet följde bolagets kontanta tillgångar, som vid senaste årsskifte uppgått
till omkring 275 000 kronor, vilket belopp beräknades ytterligare stiga
under de närmaste månaderna, hade 250 000 kronor beräknats kunna disponeras
för att nedbringa förenämnda skuld till 400 000 kronor, vilket belopp
sålunda utgjorde den kapitalskuld, som följde med vid järnvägens överlåtelse
till staten. Yid ställningstagande till frågan örn köpevillkorens skälighet vore
att beakta, att med hänsyn till järnvägens läge och transportuppgifter ett ned
1
Häri ingår belopp för kontrakterad, ej levererad rälsbuss 69 000 kronor, räls 27 000
kronor samt beräknade skatter 20 000 kronor.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
läggande av densamma enligt järnvägsstyrelsens uppfattning icke torde kunna
ifrågakomma. Kapitalinvesteringen syntes även skälig vid jämförelse med
de villkor, som tidigare godkänts beträffande banor med liknande standard.
Järnvägens förstatligande medförde, fortsätter järnvägsstyrelsen, en del
allmänna fördelar, främst beträffande transportvägarna för samtrafiksgodset.
Av betydelse vore därvid, att järnvägen förstatligades samtidigt med kristianstadbanorna.
Därigenom undvekes nämligen en eljest oundviklig, skäligen
omständlig omläggning av vissa samtrafiksvägar och ernåddes, att godstransporterna
kunde utan hinder av reglementariska vägbestämmelser städse försiggå
på det sätt, som vore ur transportsynpunkt lämpligast. Efter ett förstatligande
även av denna järnväg komme nämligen alla järnvägar i sydligaste
Sverige att tillhöra staten. Vidare vore det av viss betydelse, att statsbanorna
erhölle ännu en normalspårsförbindelse (vid sidan av Karlskrona—Växjölinjen)
med Blekinge. Slutligen möjliggjordes besparingar och förenklingar
dels genom att stationerna i Sölvesborg, Olofström och Älmhult bleve uteslutande
statsbanestationer, dels genom att järnvägens förvaltning helt komme
att inordnas under redan befintlig distriktsledning och i angränsande sektioner.
Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar
styrelsen, att för övertagande av bolagets reverslån erfordrades 400 000 kronor.
På sätt skett i tidigare analoga fall borde vidare de två motorvagnslånen örn
tillsammans 67 456 kronor 56 öre i den centrala statsbokföringen överföras
från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond, varjämte räntorna
skulle av järnvägsstyrelsen kontant inbetalas till riksgäldskontoret. Styrelsen
utginge från att övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder skulle
föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt
1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket för sådant ändamål
sedan år 1940 funnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.
För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade, anför
styrelsen vidare, i avtalets § 5 intagits reglerande bestämmelser, vilka vore
utformade helt i anslutning till vad som tidigare avtalats för andra övertagna
järnvägars personal. Enligt nämnda paragrafs mom. 5 skulle befattningshavarna
vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1945
erhålla anställning vid statens järnvägar på de vid dessa gällande anställnings-
och lönevillkoren. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning
härtill sammanlagt 44 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars
tjänst, nämligen 37 ordinarie och 7 icke-ordinarie. Härutöver överginge i
statens järnvägars tjänst 18 barn och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper
vid statens järnvägar gällande kollektivavtal komme att efter hand
träda i tillämpning. Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna komme
sålunda sammanlagt 62 personer att överföras i statens järnvägars tjänst.
Härtill komme viss aspirantpersonal, tillfälliga arbetstagare m. fl., vilka jämväl,
i den mån drifttjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning vid
statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade skett efter överläggningar
och i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen samt med representanter
för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen hade
tillämpats normen, att personalen i stort sett tillförsäkrats sina vid den enskilda
järnvägen åtnjutna löneförmåner. I vad mån den ordinarie personalen
i sinom tid skulle kunna placeras i befattningar på aktiv stat i de lönegrader,
som funnes angivna i bilaga C, bleve beroende bland annat av det framtida
behovet av tjänster i de olika lönegraderna.
Bland den övertagna personalen funnes endast en tjänstehavare, som vore
avsedd att placeras på aktiv stat i högre lönegrad än A 20, nämligen en kontrollör
i lönegraden A 21. Denne vore avsedd att fylla det behov av en kontrollör,
som uppkommit i samband med det fortsatta förstatligandet. Efter år
1941 hade nämligen utan ökning av antalet kontrollörer med statens järnvägar
införlivats ett betydande antal enskilda järnvägar, nämligen Blekinge kustbanor,
östra Blekinge järnväg, Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg och
samtliga de s. k. malmöbanorna. Härtill bomme kristianstadbanorna, beträffande
vilkas förstatligande förslag numera förelagts riksdagen.
Enligt B § i avtalet skulle järnvägen från tillträdesdagen införlivas med
statens järnvägar. Enligt föreliggande preliminär plan för distriktsindelning
av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo vore avsett, att nu ifrågavarande
bandel skulle tillföras tredje distriktet. För banans driftsledning erfordrades
icke inrättande av några nya sektioner.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg må på avtalade
villkor övertagas av staten och införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den
1 juli 1944,
dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1944/45 under
rubrik »Förvärv av Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg» anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kronor,
dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar
antalet kontrollörsbefattningar (lönegraden A 21) måtte fr. o. m. den 1 januari
1945 ökas med en.
I beslutet angående järnvägens införlivande med statens järnvägar borde,
anför styrelsen slutligen, angivas, att den därefter skulle tills vidare tillhöra
tredje distriktet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 10 februari 1944 avgivit utlåtande
i ärendet. I fråga örn sin principiella inställning till frågan örn förstatligande
av de enskilda järnvägarna hava fullmäktige hänvisat till det yttrande fullmäktige
den 30 december 1943 avgivit till Kungl. Majit angående statsförvärv
av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar.
Då fullmäktige funnit de avtalade villkoren för statsförvärv'' av Sölvesborg—
Olofström—Älmhults järnväg från statens synpunkt godtagbara, hava full
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
mäktige tillstyrkt det föreliggande förslaget om förvärv under år 1944 avnämnda
järnväg. I samband med förvärvet borde kapitalåterstoden av de
båda motorvagnslånen i den centrala statsbokföringen överföras från fonden
för låneunderstöd till statens järnvägars fond, varjämte intill tillträdesdagen
upplupna räntor å lånen borde av järnvägsstyrelsen kontant inbetalas till riksgäldskontoret.
I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och det bilagda
avtalet ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.
Riks gäldsfullmäkti gen K. Magnusson har i ett särskilt yttrande förklarat,
att han icke velat motsätta sig ett tillstyrkande av det föreslagna statsförvärvet
av ifrågavarande järnväg men att han med hänsyn till bolagets ekonomiska
ställning ansett, att staten icke såsom i avtalet angående järnvägens föistatligande
stipulerats bort övertaga betalningsskyldigheten för viss del av- bolagets
banklån.
Enligt det föreliggande, med Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnvägsaktiebolag
träffade avtalet överlåter bolaget med tillträde den 1 juli 1944 till
staten bolagets järnväg, omfattande den 71,7 km långa bandelen Sölvesborg
Älmhult med vad därtill hör, ävensom bolagets övriga tillgångar med undantag
av ett kontant belopp å 30 000 kronor. Vederlag för egendomen skall enligt
avtalet utgå på det sätt, att bolaget befrias från skyldigheten att till statsverket
betala oguldna delar av bolagets tvenne statslån för anskaffande av
rälsbussar med en sammanlagd kapitalskuld på tillträdesdagen av 67 456 kronor
56 öre, varjämte staten övertager betalningsskyldigheten för dels bolagets
lån hos aktiebolaget Svenska handelsbanken, löpande med en uppsägningstid
av en månad, intill ett belopp av 650 000 kronor, dels bolagets på tillträdesdagen
oguldna utgifter enligt vad i avtalet närmare omförmäles.
En av järnvägsstyrelsen på sedvanligt sätt uppgjord normalkalkyl för järnvägen
visar ett genomsnittligt årligt driftöverskott av järnvägsrörelsen a
58 000 kronor. Avsättningen till förnyelsefond beräknas uppgå till samma
belopp. Enligt kalkylen finnes alltså icke något överskott därutöver till förräntning
eller amortering av låneskulder. Då järnvägsstyrelsen likväl förordat,
att staten skall övertaga betalningsansvaret intill ett belopp av 650 000 kronor
för bolagets till 775 000 kronor nedamorterade banklån, sammanhänger detta
med att bolaget till följd av förbättrade driftresultat under senare år faktiskt
kunnat göra avbetalningar å sina skulder, bland annat å banklånet med 425 000
kronor sedan år 1937. Av de kontanta tillgångar, som staten i samband med
förvärvet får övertaga från bolaget, beräknas 250 000 kronor kunna disponeras
för nedbringande av det skuldbelopp, för vilket staten enligt avtalet skall
övertaga betalningsansvaret. Statens betalningsansvar kommer sålunda i verkligheten
att begränsas till 400 000 kronor.
Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, kommer ett förstatligande av järnvägen
att medföra vissa allmänna fördelar. Med hänsyn härtill och till vad styrelsen
i övrigt anfört Ilar jag för min del funnit skäligt, att staten i den utsträckning
i det föregående angivits övertager bolagets betalningsförpliktelser.
Departemctlische
fen.
8
Kungl. May.ts proposition nr 89.
Mot de av järnvägsstyrelsen i anledning av förvärvet föreslagna bokföringsåtgärderna
har jag icke något att erinra.
Enligt avtalet skola befattningshavarna vid järnvägen i regel vara berättigade
att från och med den 1 januari 1945 erhålla anställning vid statens järnvägar
enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Personalens löneställning
blir reglerad i och med statsmakternas godkännande av avtalet, och
något särskilt beslut av riksdagen i detta avseende erfordras alltså icke. Bland
personalen finnes emellertid en befattningshavare, som är avsedd att placeras
på aktiv stat i högre lönegrad än A 20, nämligen en kontrollör i lönegraden
A 21. Förslag örn härav föranledd ändring i personalförteckningen för statens
järnvägar framlägger jag denna dag i annat sammanhang.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg
må på avtalade villkor övertagas av staten och införlivas med
statens järnvägar från och med den 1 juli 1944,
dels ock till Förvärv av Sölvesborg—Olofström—Älmhults
järnväg för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under Statens
affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag
av .........................................................kronor 400 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Kungl. Majlis proposition nr 89.
9
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
& ena sidan, saint Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnvägsaktiebolag,
nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående överlåtelse till
svenska staten av bolagets järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1944
(tillträdesdagen) på följande villkor nied full äganderätt
dels bolagets järnväg, omfattande bandelen Sölvesborg—Älmhult med vad
till densamma hör,
dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla
eller på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av
trettiotusen (30,000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring
eller utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen,
Enskilda järnvägars arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas
försäkringsanstalter.
Eastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller utbetalningar för andra
ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och
underhållet av bolagets järnväg inklusive förräntning och avtalad amortering
av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana som utgöra
säkerhet för i § 3 omförmäld låneskuld.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten på tillträdesdagen
dels
befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala på tillträdesdagen
ognidna delar av bolagets tvenne statslån för anskaffande av
rälsbussar, med en sammanlagd kapitalskuld på tillträdesdagen av sextiosjutusenfyrahundrafemtiosex
(67,456) kronor och 56 öre.
dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos A. B. Svenska
Handelsbanken intill ett belopp av sexliundrafemtiotusen (650,000) kronor,
dels slutligen övertaga betalningsansvaret för sådana till rörelsen under
tiden efter den 1 januari 1943 hänförliga, på tillträdesdagen oguldna utgifter,
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet redan påförts eller därefter
komma att påföras bolaget för den överlåtna egendomen oell rörelsen.
Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig
till av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas på
tillträdesdagen, dock med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i
strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver
vad i § 5 här nedan stadgas
samt att styrelsen icke övertager något ansvar för borgensförbindelser,
som bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade
egendomen gäldas av styrelsen.
§4.
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som
möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal, vilka
styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare’
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt
enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart
före uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn
skall härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga
löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg
samt eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad
eller kontant hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot
svarande uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och
postarvoden. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid
sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad,
postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn
däremot icke tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande
bestämmelserna äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3
här nedan föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.
Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
I övrigt skall iakttagas vad som stadgas i Kungl. Majda brev den 30 juni
1943 angående löneklassplacering av vissa befattningshavare, som i samband
med statsförvärv av enskilda järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket
av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla
dels för ali personal under tiden intill 1944 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,
intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1944 års utgång
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1943 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1943 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
på aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,
som finnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom.
2—5, även efter 1944 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels
slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är
avsedd att ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pension sbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad au går övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund
av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen
att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med
förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,
skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara
träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. ,-7. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
på övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den
1 januari 1945 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande
anställnings- oell lönevillkor under följande förbehåll:
a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning
visat sig uppfylla för. statens järnvägars personal uppställda
fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,
och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen oell instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst;
d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande
vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till högre
tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet
till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande
tjänst vid bolagets järnväg.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt
mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat
från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras
på befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare men för
vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid den
tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke
uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, om allmänna
tjänstepensionsreglementet resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare
varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension
enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest
i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.
Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna
i allmänna tjänstepensionsreglementet, må i den män järnvägsstyrelsen
finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas
högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit
på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid
statens järnvägar.
Mom. 9. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 7 icke vinna tillämpning,
redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma i
åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägen ej övergått i statens ägo.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
§ ».
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
först sedan vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hunnit utfärdas av
verkställande förvaltningen för järnvägarnas godssamtraiik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 28 januari 1944. Sölvesborg den 28 januari 1944.
SÖLVESBORG- OLOFSTRÖM—
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ELMHULTS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
G. Dahlbeck Åke Nerell A. Wiedholm
Erik Malmkvist
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Sölvesborg-Olofström-Älmhults järnväg. a1 i texten
- SU 1944:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg. s. 9 i texten