Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg

1944-01-28 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:89, Angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg;

given Stockholms slott den 11 februari 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med skrivelse den 29 januari 1944 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande — med Sölvesborg—Olofström—Elmhults

järnvägsaktiebolag ingånget avtal örn förvärv av bolagets järnväg m. m.

Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande bilagor få fogas till dagens

statsrådsprotokoll.

Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg, vilken är normalspårig, framgår

mellan kristianstadbanornas, Blekinge kustbanors och Karlshamn—Vislanda—Bolmens

järnvägars trafikområden. Med undantag av kristianstadBihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 89.

340 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majis proposition nr 89.

banorna, vilkas förstatligande för närvarande är föremål för riksdagens prövning,

tillhöra övriga kringliggande banor redan statsbanenätet.

Det preliminärt avtalade förvärvet omfattar, förutom bolagets järnväg med

vad till densamma hör, samtliga bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar

samt rättigheter, dock att bolaget enligt § 1 i avtalet skall äga att av

tillgängliga medel behålla 30 000 kronor, avsedda bland annat för bestridande

av kostnaderna för bolagets likvidation.

Beträffande järnvägens tillkomst och tekniska förhållanden meddelar järnvägsstyrelsen

följande uppgifter.

Koncession för järnvägen Sölvesborg—Olofström—Älmhult meddelades

år 1897. Den öppnades för trafik år 1901. Banan, som har en längd i huvudspår

av 71,7 km, är utrustad med räls vägande 24,8 kg/m. Största tillåtna

hastigheten är för ångtåg 60 km/tim och för rälsbuss 80 km/tim.

Den rullande materielen utgjordes vid tiden för avlåtandet av järn
-

vägsstyrelsens förevarande skrivelse av:

Ånglok .............................. 4

Bälsbussar ........................... 3

Person- och postvagnar ......... 7

Besgodsvagnar ..................... 4

Godsvagnar ........................ 94

Järnvägens tekniska standard kunde, anför styrelsen, betraktas som

relativt låg. Järnvägen hade dock kunnat och kunde alltjämt tillfredsställande

ombesörja de begränsade trafikuppgifter, som tillkomme densamma. Persontrafiken

vore liten, vilket berodde på att järnvägen — särskilt den norra delen

— framginge genom bygder med gles bebyggelse. Denna trafik ombesörjdes

numera nästan helt med rälsbussar. Godstrafiken lämnade huvudparten av

inkomsterna. Av transporterade varor märktes främst sten, trävaror, järn, stenkol

och torvprodukter. Järnvägen dreve ingen bilrörelse.

Till belysande av järnvägens ekonomiska förhållanden under åren

1931—-1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt tiden

därefter meddelar järnvägsstyrelsen följande siffersammanställningar.

Driftresultat.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

1931-

1938

1939

1940

1941

1942

Inkomster.

3

u

8 e

n t

a 1

k i

o n o

r

Persontrafik ..

87

78

72

68

71

78

83

83

77

96

127

176

194

Godstrafik....

234

243

223

224

261

263

303

292

255

357

468

551

664

Övriga inkom-

ster ........

30

32

33

32

32

33

34

34

33

37

36

41

41

Summa

851

353

328

324

364

374

420

409

365

490

631

768

899

Utgifter......

315

294

285

283

298

309

326

324

304

342

429

548

760

Driftöverskott

36

59

43

41

66

65

94

85

61

148

202

220

139

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 89. 3

Järnvägsbolagets vinst- oell förlusträkningar.

1931

1932

1933

193-1

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942 1

T

U 8

e n

t a

1 k

ron

o r

Inkomster.

Från föregående år

balanserad vinst..

16

_

_

2

2

22

35

Driftöverskott av

järnvägsrörelsen ..

36

59

43

41

66

65

94

85

148

202

220

139

Diverse inkomster. .

9

3

3

3

29

3

9

6

6

6

7

6

Förlust, balanserad

från föregående år

—

—

8

16

14

—

—

—

—

—

—

—

Förlust för året ..

16

8

8

—

—

—

—

—

2

—

—

—

Summa

77

70

62

60

109

68

103

93

158

208

249

180

Utgifter.

Från föregående år

balanserad förlust

8

16

14

Avsättning till för-

61

79

72

nyelsefond........

4

—

—

—

39

27

61

52

60

Kantor, saldo......

57

61

46

38

38

38

38

37

36

57

51

43

Amortering av för- nyelsekostnader

59

37

30

förda inom linjen

—

Diverse utgifter....

9

8

4

4

3

2

2

1

1

—

4

Vinst, balanserad

från föregående år

16

—

—

—

—

—

—

2

2

—

22

35

Vinst för året ....

—

—

—

2

14

—

2

—

—

52

67

26

Summa

77

70

62

60

109

6S

103

93

158

208

249

180

Till bolagsstämmans

2

52

89

61

förfogande........

—

—8

-16

-14

—

—

2

—

Härav disponerade

för:

avsättning till re-

servfond ........

30

30

—

utdelning till aktie-

24

24

ägare ..........

Balans till efterföl- jande år..........

1 -8

—16

—14

_

2

2

_

1 22

4%

35

4%

37

Bolagets preliminära balansräkning per den 31 december 1943.

Tillgångar. Tusen kronor

Järnvägsanläggningen.................................................... 1 959

Fastigheter (markområden).............................................. 3

Ofullbordade anläggningar.............................................. 69

I kassa och bank........................................................ 274

Förråd .................................................................... 64

Diverse tillgångar............................................... 36

Summa 2 405

Skulder.

Statslån.................................................................... 85

Bever slån.................................................................. 775

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Svävande skulder ........................................................ 1481

Aktiekapital .............................................................. 600

Reservfond................................................................ 60

Förnyelsefond ............................................................ 638

Balanserad vinst.......................................................... 61

Vinst för året ............................................................ 38

Summa 2 405

I anslutning till balansräkningen framhåller järnvägsstyrelsen, att det bokförda

anläggningsvärdet icke motsvarade den ursprungliga byggnadskostnaden

utan ett med omkring en miljon kronor nedskrivet belopp.

Beträffande bolagets skulder meddelar järnvägsstyrelsen, att bolaget för

anskaffande av rälsbussar erhållit två lån ur motorvagnslånefonden, nämligen

ett på 65 000 kronor år 1940 och ett på 61 500 kronor år 1941. Lånen skulle

amorteras på 8 år och räntefoten utgjorde 4 %. Den sammanlagda kapitalskulden

hade den 31 december 1943 utgjort 85 000 kronor och beräknades

den 1 juli 1944 hava nedgått till 67 456 kronor 56 öre.

Ett reverslån å 1 200 000 kronor hade år 1925 upptagits hos Svenska handelsbanken

i samband med ombildning av järnvägsbolaget. Avbetalning hade

sedermera ägt rum, så att lånet vid årsskiftet 1943—1944 uppgått till 775 000

kronor. Räntan vore icke fixerad utan bestämdes årligen. En uppsägningstid

av en månad vore stadgad.

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till beräkningar rörande järnvägsföretagets

affärsvärde samt anför därom, att en på sedvanligt sätt uppgjord

normalkalkyl för järnvägen visade ett driftöverskott å järnvägsrörelsen

av 58 000 kronor. Detta överskott vore tillräckligt att täcka avsättningen till

förnyelsefond, vartill beräknades åtgå likaledes 58 000 kronor. Något överskott

därutöver till förräntning av låneskulder funnes alltså icke. Teoretiskt syntes

därför dessa låneskulder icke kunna återbetalas. Till följd av de förbättrade

driftsresultaten under senare år hade bolaget emellertid kunnat göra avbetalningar

på sina skulder. Sålunda hade det nyssnämnda reverslånet sedan 1937

nedamorterats från 1 200 000 kronor till 775 000 kronor eller med 425 000 kronor.

Så länge nuvarande för järnvägarna gynnsamma konjunkturer rådde,

syntes möjlighet föreligga att ytterligare nedbringa skulden, och med hänsyn

härtill hade det synts skäligt att staten av reversskulden övertoge 650 000

kronor, medan bolagets långivare avskreve återstoden, 125 000 kronor. Då

med köpet följde bolagets kontanta tillgångar, som vid senaste årsskifte uppgått

till omkring 275 000 kronor, vilket belopp beräknades ytterligare stiga

under de närmaste månaderna, hade 250 000 kronor beräknats kunna disponeras

för att nedbringa förenämnda skuld till 400 000 kronor, vilket belopp

sålunda utgjorde den kapitalskuld, som följde med vid järnvägens överlåtelse

till staten. Yid ställningstagande till frågan örn köpevillkorens skälighet vore

att beakta, att med hänsyn till järnvägens läge och transportuppgifter ett ned
1

Häri ingår belopp för kontrakterad, ej levererad rälsbuss 69 000 kronor, räls 27 000

kronor samt beräknade skatter 20 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

läggande av densamma enligt järnvägsstyrelsens uppfattning icke torde kunna

ifrågakomma. Kapitalinvesteringen syntes även skälig vid jämförelse med

de villkor, som tidigare godkänts beträffande banor med liknande standard.

Järnvägens förstatligande medförde, fortsätter järnvägsstyrelsen, en del

allmänna fördelar, främst beträffande transportvägarna för samtrafiksgodset.

Av betydelse vore därvid, att järnvägen förstatligades samtidigt med kristianstadbanorna.

Därigenom undvekes nämligen en eljest oundviklig, skäligen

omständlig omläggning av vissa samtrafiksvägar och ernåddes, att godstransporterna

kunde utan hinder av reglementariska vägbestämmelser städse försiggå

på det sätt, som vore ur transportsynpunkt lämpligast. Efter ett förstatligande

även av denna järnväg komme nämligen alla järnvägar i sydligaste

Sverige att tillhöra staten. Vidare vore det av viss betydelse, att statsbanorna

erhölle ännu en normalspårsförbindelse (vid sidan av Karlskrona—Växjölinjen)

med Blekinge. Slutligen möjliggjordes besparingar och förenklingar

dels genom att stationerna i Sölvesborg, Olofström och Älmhult bleve uteslutande

statsbanestationer, dels genom att järnvägens förvaltning helt komme

att inordnas under redan befintlig distriktsledning och i angränsande sektioner.

Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar

styrelsen, att för övertagande av bolagets reverslån erfordrades 400 000 kronor.

På sätt skett i tidigare analoga fall borde vidare de två motorvagnslånen örn

tillsammans 67 456 kronor 56 öre i den centrala statsbokföringen överföras

från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond, varjämte räntorna

skulle av järnvägsstyrelsen kontant inbetalas till riksgäldskontoret. Styrelsen

utginge från att övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder skulle

föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt

1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket för sådant ändamål

sedan år 1940 funnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.

För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade, anför

styrelsen vidare, i avtalets § 5 intagits reglerande bestämmelser, vilka vore

utformade helt i anslutning till vad som tidigare avtalats för andra övertagna

järnvägars personal. Enligt nämnda paragrafs mom. 5 skulle befattningshavarna

vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1945

erhålla anställning vid statens järnvägar på de vid dessa gällande anställnings-

och lönevillkoren. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning

härtill sammanlagt 44 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars

tjänst, nämligen 37 ordinarie och 7 icke-ordinarie. Härutöver överginge i

statens järnvägars tjänst 18 barn och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper

vid statens järnvägar gällande kollektivavtal komme att efter hand

träda i tillämpning. Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna komme

sålunda sammanlagt 62 personer att överföras i statens järnvägars tjänst.

Härtill komme viss aspirantpersonal, tillfälliga arbetstagare m. fl., vilka jämväl,

i den mån drifttjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning vid

statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade skett efter överläggningar

och i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen samt med representanter

för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen hade

tillämpats normen, att personalen i stort sett tillförsäkrats sina vid den enskilda

järnvägen åtnjutna löneförmåner. I vad mån den ordinarie personalen

i sinom tid skulle kunna placeras i befattningar på aktiv stat i de lönegrader,

som funnes angivna i bilaga C, bleve beroende bland annat av det framtida

behovet av tjänster i de olika lönegraderna.

Bland den övertagna personalen funnes endast en tjänstehavare, som vore

avsedd att placeras på aktiv stat i högre lönegrad än A 20, nämligen en kontrollör

i lönegraden A 21. Denne vore avsedd att fylla det behov av en kontrollör,

som uppkommit i samband med det fortsatta förstatligandet. Efter år

1941 hade nämligen utan ökning av antalet kontrollörer med statens järnvägar

införlivats ett betydande antal enskilda järnvägar, nämligen Blekinge kustbanor,

östra Blekinge järnväg, Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg och

samtliga de s. k. malmöbanorna. Härtill bomme kristianstadbanorna, beträffande

vilkas förstatligande förslag numera förelagts riksdagen.

Enligt B § i avtalet skulle järnvägen från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar. Enligt föreliggande preliminär plan för distriktsindelning

av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo vore avsett, att nu ifrågavarande

bandel skulle tillföras tredje distriktet. För banans driftsledning erfordrades

icke inrättande av några nya sektioner.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg må på avtalade

villkor övertagas av staten och införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den

1 juli 1944,

dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1944/45 under

rubrik »Förvärv av Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg» anvisa ett

reservationsanslag av 400 000 kronor,

dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar

antalet kontrollörsbefattningar (lönegraden A 21) måtte fr. o. m. den 1 januari

1945 ökas med en.

I beslutet angående järnvägens införlivande med statens järnvägar borde,

anför styrelsen slutligen, angivas, att den därefter skulle tills vidare tillhöra

tredje distriktet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 10 februari 1944 avgivit utlåtande

i ärendet. I fråga örn sin principiella inställning till frågan örn förstatligande

av de enskilda järnvägarna hava fullmäktige hänvisat till det yttrande fullmäktige

den 30 december 1943 avgivit till Kungl. Majit angående statsförvärv

av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar.

Då fullmäktige funnit de avtalade villkoren för statsförvärv'' av Sölvesborg—

Olofström—Älmhults järnväg från statens synpunkt godtagbara, hava full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

mäktige tillstyrkt det föreliggande förslaget om förvärv under år 1944 avnämnda

järnväg. I samband med förvärvet borde kapitalåterstoden av de

båda motorvagnslånen i den centrala statsbokföringen överföras från fonden

för låneunderstöd till statens järnvägars fond, varjämte intill tillträdesdagen

upplupna räntor å lånen borde av järnvägsstyrelsen kontant inbetalas till riksgäldskontoret.

I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och det bilagda

avtalet ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.

Riks gäldsfullmäkti gen K. Magnusson har i ett särskilt yttrande förklarat,

att han icke velat motsätta sig ett tillstyrkande av det föreslagna statsförvärvet

av ifrågavarande järnväg men att han med hänsyn till bolagets ekonomiska

ställning ansett, att staten icke såsom i avtalet angående järnvägens föistatligande

stipulerats bort övertaga betalningsskyldigheten för viss del av- bolagets

banklån.

Enligt det föreliggande, med Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnvägsaktiebolag

träffade avtalet överlåter bolaget med tillträde den 1 juli 1944 till

staten bolagets järnväg, omfattande den 71,7 km långa bandelen Sölvesborg

Älmhult med vad därtill hör, ävensom bolagets övriga tillgångar med undantag

av ett kontant belopp å 30 000 kronor. Vederlag för egendomen skall enligt

avtalet utgå på det sätt, att bolaget befrias från skyldigheten att till statsverket

betala oguldna delar av bolagets tvenne statslån för anskaffande av

rälsbussar med en sammanlagd kapitalskuld på tillträdesdagen av 67 456 kronor

56 öre, varjämte staten övertager betalningsskyldigheten för dels bolagets

lån hos aktiebolaget Svenska handelsbanken, löpande med en uppsägningstid

av en månad, intill ett belopp av 650 000 kronor, dels bolagets på tillträdesdagen

oguldna utgifter enligt vad i avtalet närmare omförmäles.

En av järnvägsstyrelsen på sedvanligt sätt uppgjord normalkalkyl för järnvägen

visar ett genomsnittligt årligt driftöverskott av järnvägsrörelsen a

58 000 kronor. Avsättningen till förnyelsefond beräknas uppgå till samma

belopp. Enligt kalkylen finnes alltså icke något överskott därutöver till förräntning

eller amortering av låneskulder. Då järnvägsstyrelsen likväl förordat,

att staten skall övertaga betalningsansvaret intill ett belopp av 650 000 kronor

för bolagets till 775 000 kronor nedamorterade banklån, sammanhänger detta

med att bolaget till följd av förbättrade driftresultat under senare år faktiskt

kunnat göra avbetalningar å sina skulder, bland annat å banklånet med 425 000

kronor sedan år 1937. Av de kontanta tillgångar, som staten i samband med

förvärvet får övertaga från bolaget, beräknas 250 000 kronor kunna disponeras

för nedbringande av det skuldbelopp, för vilket staten enligt avtalet skall

övertaga betalningsansvaret. Statens betalningsansvar kommer sålunda i verkligheten

att begränsas till 400 000 kronor.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, kommer ett förstatligande av järnvägen

att medföra vissa allmänna fördelar. Med hänsyn härtill och till vad styrelsen

i övrigt anfört Ilar jag för min del funnit skäligt, att staten i den utsträckning

i det föregående angivits övertager bolagets betalningsförpliktelser.

Departemctlische

fen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 89.

Mot de av järnvägsstyrelsen i anledning av förvärvet föreslagna bokföringsåtgärderna

har jag icke något att erinra.

Enligt avtalet skola befattningshavarna vid järnvägen i regel vara berättigade

att från och med den 1 januari 1945 erhålla anställning vid statens järnvägar

enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Personalens löneställning

blir reglerad i och med statsmakternas godkännande av avtalet, och

något särskilt beslut av riksdagen i detta avseende erfordras alltså icke. Bland

personalen finnes emellertid en befattningshavare, som är avsedd att placeras

på aktiv stat i högre lönegrad än A 20, nämligen en kontrollör i lönegraden

A 21. Förslag örn härav föranledd ändring i personalförteckningen för statens

järnvägar framlägger jag denna dag i annat sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Sölvesborg—Olofström—Almhults järnväg

må på avtalade villkor övertagas av staten och införlivas med

statens järnvägar från och med den 1 juli 1944,

dels ock till Förvärv av Sölvesborg—Olofström—Älmhults

järnväg för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under Statens

affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag

av .........................................................kronor 400 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 89.

9

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

& ena sidan, saint Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnvägsaktiebolag,

nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående överlåtelse till

svenska staten av bolagets järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1944

(tillträdesdagen) på följande villkor nied full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande bandelen Sölvesborg—Älmhult med vad

till densamma hör,

dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla

eller på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av

trettiotusen (30,000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring

eller utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen,

Enskilda järnvägars arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas

försäkringsanstalter.

Eastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller utbetalningar för andra

ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och

underhållet av bolagets järnväg inklusive förräntning och avtalad amortering

av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana som utgöra

säkerhet för i § 3 omförmäld låneskuld.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten på tillträdesdagen
dels

befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala på tillträdesdagen

ognidna delar av bolagets tvenne statslån för anskaffande av

rälsbussar, med en sammanlagd kapitalskuld på tillträdesdagen av sextiosjutusenfyrahundrafemtiosex

(67,456) kronor och 56 öre.

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos A. B. Svenska

Handelsbanken intill ett belopp av sexliundrafemtiotusen (650,000) kronor,

dels slutligen övertaga betalningsansvaret för sådana till rörelsen under

tiden efter den 1 januari 1943 hänförliga, på tillträdesdagen oguldna utgifter,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet redan påförts eller därefter

komma att påföras bolaget för den överlåtna egendomen oell rörelsen.

Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig

till av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas på

tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i

strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver

vad i § 5 här nedan stadgas

samt att styrelsen icke övertager något ansvar för borgensförbindelser,

som bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen gäldas av styrelsen.

§4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal, vilka

styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare’

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart

före uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn

skall härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg

samt eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad

eller kontant hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och

postarvoden. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid

sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad,

postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn

däremot icke tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande

bestämmelserna äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3

här nedan föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

I övrigt skall iakttagas vad som stadgas i Kungl. Majda brev den 30 juni

1943 angående löneklassplacering av vissa befattningshavare, som i samband

med statsförvärv av enskilda järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket

av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för ali personal under tiden intill 1944 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,

intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1944 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1943 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1943 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

på aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,

som finnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom.

2—5, även efter 1944 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är

avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pension sbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad au går övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund

av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med

förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,

skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara

träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. ,-7. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

på övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den

1 januari 1945 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande

anställnings- oell lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för. statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,

och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen oell instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande

vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till högre

tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet

till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande

tjänst vid bolagets järnväg.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras

på befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare men för

vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid den

tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, om allmänna

tjänstepensionsreglementet resp. tjänstepensionsreglementet för arbetare

varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension

enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest

i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i allmänna tjänstepensionsreglementet, må i den män järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas

högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit

på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid

statens järnvägar.

Mom. 9. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 7 icke vinna tillämpning,

redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma i

åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägen ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ ».

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

först sedan vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hunnit utfärdas av

verkställande förvaltningen för järnvägarnas godssamtraiik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 28 januari 1944. Sölvesborg den 28 januari 1944.

SÖLVESBORG- OLOFSTRÖM—

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ELMHULTS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

G. Dahlbeck Åke Nerell A. Wiedholm

Erik Malmkvist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Sölvesborg-Olofström-Älmhults järnväg. a1 i texten
  2. SU 1944:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Sölvesborg—Olofström—Åhnhults järnväg. s. 9 i texten