Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättning sskolor m. m

1944-02-11 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:90, Angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättning sskolor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

avlöning åt lärare vid fortsättning sskolor m. m.; given

Stockholms slott den 11 februari 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecldesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö,

Rosander, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge.

Enligt den till 1944 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,

punkt 187, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för budgetåret 1944/45 till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, tillåter jag mig ånyo

anmäla detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 90.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition nr 90.

I. Provisorisk reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärarinnor i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolor m. m.

1. Inledning.

Enligt § 1 i kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) om avlöning åt

lärare vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning skall arvodet

till lärare i fortsättningsskola utgöra minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme,

dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd

skall utgöra minst 1 krona 75 öre samt att för undervisning i ämnet arbetskunskap,

i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår

däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall utgå med

minst 3 kronor för undervisningstimme (jfr kungörelserna 1936:435 och

1941:469). För lärare i ersättningsskola motsvaras de två förstnämnda beloppen

av respektive 1 krona 50 öre och 1 krona 25 öre. Lärare i hushållsgöromål

i fortsättningsskola skall därjämte åtnjuta fri kost i samband med

de praktiska övningarna i ämnet ävensom fri bostad jämte bränsle eller ersättning

därför under pågående kurs. Ersättning till lärare kan ock bestämmas

i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt

på grundval av lägst ovannämnda timarvoden. Ambulerande lärare vid fortsättningsskola

äger rätt till viss ersättning för av tjänsten föranledda resor.

Enligt § 3 nämnda kungörelse skall statsbidrag till avlönande av lärare utgå

med belopp, motsvarande minimiarvodena jämte i förekommande fall till

lärare med reglerad årsavlöning utgående ålderstillägg.

Nämnda minimiarvoden ha varit oförändrade sedan 1936, med undantag

av arvodet för undervisning i hushållsgöromål, som av 1941 års riksdag

(skrivelse nr 283, sid. 12) höjdes från 2 kronor till 2 kronor 50 öre. I samband

härmed tillerkändes lärarinnorna i hushållsgöromål förmånen av fri kost och

bostad under pågående kurs.

Framställning har i olika sammanhang gjorts örn förbättrande av skolkökslärarinnornas

löne- och anställningsförhållanden. Sålunda anhöll 1938

års riksdag om utredning rörande ordnandet av skolkökslärarinnornas vid

fortsättningsskolorna anställnings-, bostads-, löne- och pensionsförhållanden.

Skolöverstyrelsen framlade i skrivelse den 26 juli 1938 förslag om införande

av obligatorisk undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskolan,

innefattande även förslag om lönereglering för lärarinnorna i detta ämne.

Förslaget innebar, att undervisningen skulle omfatta minst 220 undervisningstimmar.

Landet skulle enligt förslaget indelas i skolkökskretsar på

minst 7 000—10 000 invånare. I varje krets skulle åtminstone en skolköks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

lärarinna erhålla fast anställning. Detta förslag har icke föranlett någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Frågan om skolköksundervisningens ordnande och fortsättningsskolväsendets

organisation överhuvud är för närvarande föremål för övervägande inom

1940 års skolutredning.

1941 års lärarlönesakkunniga ha den 11 december 1943 till chefen för

finansdepartementet överlämnat en promemoria med förslag till provisorisk

reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarinnor i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan samt provisorisk höjning av arvodet

till lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan. Vid promemorian

har fogats ett förslag till kungörelse i ämnet. Kungörelseförslaget

torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

De sakkunniga bestodo vid tiden för promemorians avlämnande av undervisningsrådet

J. J. E. Weijne, ordförande, undervisningsrådet D. E. Andersson,

byråchefen K. A. V. Arvidsson, expeditionschefen A. E. V. Swartling och

jägmästaren K. G. L. H. Tamm. Vissa folkskolinspektörer ha av t. f. chefen

för finansdepartementet den 14 september 1943 förordnats att såsom experter

i frågor rörande statens folkskolinspektörers verksamhetsområde deltaga

i överläggningar med de sakkunniga under hösten 1943. Vid dessa överläggningar

har jämväl förevarande förslag behandlats. Vidare ha representanter

för svenska skolkökslärarinnornas förening ävensom för skolutredningen bereus

tillfälle att för de sakkunniga framlägga sina synpunkter på förslaget.

Efter remiss ha utlåtanden över förslaget avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden och skolöverstyrelsen. Överstyrelsen har därvid överlämnat

yttranden från styrelsen för statens folkskolinspektörers förbund, centralstyrelsen

för svenska skolkökslärarinnornas förening och Sveriges slöjdlärarinneförening.

2. Den nuvarande omfattningen av undervisningen i

hushållsgöromål och slöjd.

De sakkunniga ha lämnat bland annat följande uppgifter angående omfattningen

av undervisningen i hushållsgöromål och slöjd.

Antalet flickor vid folk- och fortsättningsskolor, för vilka undervisning i

hushållsgöromål vid utgången av läsåret 1936/37 var anordnad, utgjorde

33 914, medan 7 616 voro utan sådan undervisning, d. v. s. 81,7 mot 18,3

procent. I de flesta fall omfattade undervisningen 180 timmar.

Av skoldistrikt med undervisning i hushållsgöromål hade 89,1 procent densamma

enbart förlagd vid fortsättningsskolan, 10,2 procent både vid folk- och

fortsättningsskolan samt 0,7 procent enbart vid folkskolan.

Det sammanlagda antalet skolköks!ärarinnor vid folk- och fortsättningsskolan

utgjorde 1 034, varav 317 hade tjänstgöring endast i städer, 659

endast i andra distrikt och 58 både i städer och andra distrikt. Omfattningen

av lärarinnornas tjänstgöring redovisningsåret 1936/37 framgår av

följande uppställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Antal

Antal

undervisningstimmar

lärarinnor

minst 1 000

321

31

720—999

266

25,7

360—719

231

22,3

högst 359

216

21

1 034

100.

Undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan förekom redovisningsåret

1942/43 i omkring 1 210 av rikets 2 460 skoldistrikt. Den låga

siffran beror på att sådan undervisning i många distrikt endast hålles vartannat

år samt att distrikt med sådan undervisning enbart vid folkskolan

ej medtagits.

Sammanlagt förekom i runt tal 2 360 kurser, omfattande 420 000 timmar,

varav omkring 630 kurser om 120 000 timmar fullgjordes av lärarinnor å

reglerade befattningar vid fortsättningsskolan. Återstående 1 730 kurser om

300 000 timmar fullgjordes till en del av lärarinnor å reglerade befattningar

vid folkskolan. Denna del torde ej överstiga 200 kurser och 35 000 timmar.

Mer än 3/r, av undervisningen i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan fullgöres

alltså av icke fastare anställda lärarinnor.

Undervisningen i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan är vanligen ordnad

i kurser örn 6—8 veckor med undervisning 5 timmar om dagen varje

vardag. I städer och större tätbebyggda orter förekommer det dock, att

undervisningen är utspridd till 1 å 2 dagar i veckan över hela eller större

delen av läsåret.

Lärarinnor å reglerade tjänster ha i en del fall samma löneställning som

folkskollärarinnor. Vanligare torde dock vara, att de tillförsäkrats minst

samma förmåner som småskollärarinna. Det finnes dock icke så få tjänster,

vilka reglerats på grundval av det fastställda minimiarvodet 2 kronor 50 öre

i timmen. Till lärarinnor å icke reglerade tjänster utgår i regel endast minimiarvode.

Undervisning i kvinnlig slöjd förekom vid fortsättningsskolan sammanlagt

i runt tal 60 000 timmar under redovisningsåret 1942/43. Undervisningen var

mycket ojämnt fördelad mellan inspektionsområdena. Inom ett område förekom

sålunda icke någon undervisning, medan ett område hade tillhopa drygt

6 000 timmar.

Undervisning i manlig slöjd vid fortsättningsskolan förekommer i ytterst

ringa omfattning.

3. De sakkunnigas motivering för provisoriska åtgärder.

De sakkunniga ha framhållit, att de nuvarande avlönings- och anställningsförhållandena

för fortsättningsskolans lärare äro synnerligen otillfredsställande.

Detta gäller framför allt de lärargrupper, för vilka läraranställningen

i fortsättningsskolan utgör den enda eller huvudsakliga arbetsinkomsten, såsom

fallet är beträffande flertalet lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd ävensom beträffande vissa lärare i teoretiska ämnen och arbetskunskap.

Det är enligt de sakkunnigas mening i hög grad påkallat, att en reglering av

fortsättningsskollärarnas löne- och anställningsförhållanden snarast möjligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

genomföres. Frågan om fortsättningsskolans organisation och därmed sammanhängande

spörsmål är emellertid föremål för utredning av 1940 års skolutredning.

Förslag till ändrade bestämmelser rörande fortsättningsskolans

anordning och lärarnas vid denna skolform anställningsförhållanden torde,

enligt vad de sakkunniga inhämtat, komma att framläggas av utredningen.

Även om man sålunda har att räkna med, att ett dylikt förslag kan föreligga

inom en icke alltför avlägsen tidpunkt, ha de sakkunniga dock ansett sig

böra utgå från, att en ganska avsevärd tid komme att förflyta, innan en

på förslaget grundad omorganisation av fortsättningsskolan kan bliva genomförd.

Detta förhållande har föranlett de sakkunniga att överväga, huruvida

skäl kunde anses föreligga att framlägga ett förslag till provisorisk

reglering av ifrågavarande lärares avlönings- och anställningsförhållanden.

De sakkunniga ha härvid funnit, att, oaktat en reglering är synnerligen påkallad

beträffande samtliga lärargrupper i fortsättningsskolan, förslag till

provisoriska åtgärder likväl bör begränsas till att omfatta endast två av

dessa lärargrupper, nämligen lärarinnor i hushållsgöromål samt lärare i

manlig och kvinnlig slöjd. Såsom motivering härför framhålla de sakkunniga

följande synpunkter.

Skolkökslärarinnorna intaga inom fortsättningsskolan i vissa hänseenden

en särställning. Av de lärare, som inneha sin anställning i denna skolform som

huvudsyssla, utgöra dessa lärarinnor den ojämförligt största gruppen. Därtill

kommer, att undervisningen i hushållsgöromål förekommer i fortsättningsskolan

i sådan omfattning, att det synes vara möjligt att för ifrågavarande

lärarinnor genomföra sådana anordningar, varigenom deras anställnings- och

tjänstgöringsförhållanden avsevärt förbättras. De sakkunniga ha även ansett

sig kunna utgå från, att, oavsett vilken organisation, som blir gällande för

fortsättningsskolan, undervisningen i hushållsgöromål dock kommer att bedrivas

i minst den omfattning, som nu sker, och säkerligen i än större utsträckning.

Fluru fortsättningsskolans anordning i övrigt kan komma att

gestalta sig synes däremot vara svårare att bedöma.

Lärarinnor i kvinnlig slöjd utgöra en relativt talrik och enhetlig grupp

inom fortsättningsskolan. Deras antal är dock vida lägre än skolkökslärarinnornas.

Av en av de sakkunniga verkställd undersökning framgår, att undervisning

i kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan till största delen iullgöres av

lärarinnor, som därav ha sin huvudsakliga arbetsinkomst. I en del fall undervisar

samma lärarinna i både kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Kurserna

i kvinnlig slöjd äro som regel mycket korta, 2—4 veckor, och statsbidraget

endast 1 krona 75 öre i timmen. Som regel utgår endast arvode med statsbidragets

belopp. Lärarinnorna i kvinnlig slöjd ha därför för närvarande en

sämre ställning än skolkökslärarinnorna. Då undervisning i slöjd i fortsättningsskolan

förekommer i jämförelsevis ringa omfattning, ha de sakkunniga

icke ansett sig kunna framlägga något förslag till ordnande av slöjdlärarinnornas

tjänstgörings- och anställningsförhållanden. Detta oaktat ha de sakkunniga

med hänsyn till de låga arvoden, som nu utgå till dessa lärarinnor,

funnit en provisorisk arvodesförhöjning vara särskilt starkt motiverad, varför

förslag härom jämväl framhigges.

Manlig slöjd förekommer i ytterst ringa omfattning i fortsättningsskolan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Då undervisning i detta ämne hittills i avlöningshänseende varit jämställd

med undervisning i kvinnlig slöjd, ha de sakkunniga ansett, att, även örn

lärarna i manlig slöjd i regel ha ifrågavarande undervisning såsom en bisyssla,

en konsekvens av höjningen av arvodet till lärarna i kvinnlig slöjd bör bliva,

att arvodet till lärarna i manlig slöjd undergå en motsvarande höjning.

Övriga lärarkategorier inom fortsättningsskolan, som ha detta arbete som

huvudsyssla, ha i regel en bättre löneställning. Deras tjänstgöring är i allmänhet

knuten till ett visst skoldistrikt och tjänstgöringen har därför till

omfattning och förläggning kunnat ordnas på ett mera tillfredsställande sätt.

Undervisning vid ersättningsskolan förekommer i så ringa utsträckning, att

en arvodesreglering praktiskt taget skulle sakna betydelse.

De sakkunniga ha sökt giva de ifrågasatta provisoriska bestämmelserna

en sådan utformning, att genomförandet av det förslag rörande fortsättningsskolans

organisation, som är att förvänta från skolutredningen, icke försvåras.

De sakkunniga utgå från att de föreslagna provisoriska åtgärderna kunna

genomföras från och med budgetåret 1944/45.

Statskontoret anför, att ämbetsverket icke vill förneka, att för de lärargrupper

vid fortsättningsskolan, som av sin anställning därstädes hade sin huvudsakliga

försörjning, de nuvarande anställningsvillkoren icke kunna betraktas

som tillfredsställande. Å andra sidan synes det ämbetsverket, som örn lönestoppet

för närvarande lägger hinder i vägen för en provisorisk reglering av

löneförhållandena för dessa anställningshavare.

Skolöverstyrelsen anför i denna del bland annat följande.

Det är för överstyrelsen ej möjligt att med säkerhet konstatera, i vad mån

de sakkunnigas uppfattning är riktig, att avsevärd tid kommer att förflyta,

innan de organisatoriska frågorna rörande fortsättningsskolan och övningsärnnena

lösts. Man torde emellertid få räkna med att dröjsmålet kommer att

bli så betydande, att provisoriska åtgärder i fråga om de mest trängande behoven

av förbättring böra vidtagas. Till de av de sakkunniga anförda skälen,

att fortsättningsskolans lärare i hushållsgöromål och slöjd då närmast skola

ifrågakomma, vill skolöverstyrelsen uttala sin anslutning. Överstyrelsen vill

emellertid samtidigt understryka de sakkunnigas uttalande, att en reglering av

avlönings- och anställningsförhållandena för samtliga lärargrupper i fortsättningsskolan

är behövlig, och förutsätter, att de sakkunniga — då de under

nuvarande förhållanden icke ansett sig böra föreslå en eljest otvivelaktigt välbehövlig

provisorisk arvodeshöjning för samtliga fortsättningsskolans lärargrupper

— upptaga hela denna fråga, så snart omständigheterna medgiva. De

föreslagna åtgärderna synas ej heller — även om de, när det gäller anställningsförhållandena

för hushållslärarinnor, innebära en betydande omläggning —

vara av den art, att de skulle inskränka handlingsfriheten vid en senare reglering.

Allmänna lönenämnden har funnit de sakkunnigas förslag i sin helhet icke

föranleda någon särskild erinran från lönenämndens sida.

Svenska skolkökslärarinnornas förening, som understryker nödvändigheten

av en definitiv reglering inom en ej alltför långt avlägsen framtid, har tillstyrkt

förslaget, vars antagande skulle förbättra en för ögonblicket svår krissituation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits ''proposition nr 90. 7

4. Skolkökslärarinnornas löne- och anställningsförhållanden,

a) Tillsättningsförfarandet.

Bestämmelser örn förfarandet vid tillsättning av lärarinnor i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan äro intagna i 1—3 §§ i de sakkunnigas förslag

till kungörelse.

De sakkunniga anföra härom bland annat följande.

Den största olägenheten av det nuvarande systemet är, att lärarinnor år

efter år få kortvarig anställning inom olika skoldistrikt, utan att de därigenom

erhålla garanti för att ett följande år få återkomma till samma distrikt. En

annan olägenhet är, att lärarinnorna icke bliva knutna till någon viss trakt

av landet. För undervisningen är det emellertid av stor betydelse, att lärarinnan

är väl förtrogen med förhållandena och befolkningen i den trakt, där hon

tjänstgör.

De sakkunniga föreslå följande anordning. Till varje inspektionsområde hänvisas

av skolöverstyrelsen lärarinnor till det antal, som motsvarar det mera

fasta behovet vid fortsättningsskolan utöver lärarinnor å reglerade befattningar

vid folk- eller fortsättningsskola. Det bör sedan ankomma på folkskolinspektören

att fördela dessa lärarinnor å de olika kurserna inom inspektionsområdet.

I den mån undervisningen icke lämpligen kan fullgöras av nämnda

lärarinnor, bör inspektören äga anvisa andra lärarinnor till distrikten utan

skolöverstyrelsens hörande.

För en sådan anordning kräves emellertid, att skoldistrikten åläggas att för

undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan anställa den lärarinna,

som folkskolinspektören anvisar, samt förlägga undervisningen å tid, som inspektören

efter samråd med skolstyrelserna eller representanter för dessa bestämmer.

De sakkunniga anse, att föreskrifter i detta hänseende böra uppställas

såsom villkor för erhållande av statsbidrag. Beträffande reglerade befattningar

vid fortsättningsskolan eller vid folkskolan med viss undervisning

vid fortsättningsskolan skola distrikten givetvis äga samma rätt som hittills att

antaga lärarinna och bestämma tidpunkten för undervisningen, utan att rätten

till statsbidrag äventyras. Detsamma bör även gälla beträffande vikarie å

sådan befattning.

Då systemet införes, bör skolöverstyrelsen bestämma viss tid, inom vilken

ansökan till ifrågavarande tjänstgöring skall göras. Kungörelse härom bör

intagas i Post- och Inrikes Tidningar. Ansökningsförfarandet bör lämpligen

anordnas så, att ansökningarna insändas direkt till skolöverstyrelsen. Dessförinnan

bör överstyrelsen från inspektörerna infordra uppgifter angående

behovet av lärarkrafter i de olika områdena. Sökandena böra angiva det inspektionsområde,

dit de i första hand önska bliva hänvisade, örn de äro beredda

mottaga placering även i andra eller vissa andra områden, samt om de

önska full eller endast begränsad tjänstgöring. De som äro förhindrade att

åtaga sig annat än begränsad tjänstgöring böra erhålla hänvisning endast,

därest nämnda tjänstgöring är en komplettering till tjänstgöring inom annan

skolform, som icke ensam bereder lärarinnan erforderlig försörjning. Det bör

dock få ankomma på inspektören att utan skolöverstyrelsens hänvisning anvisa

lärarinna till en eller ett par kurser örn året, vilka icke lämpligen kunna

fullgöras av lärarinna, som skolöverstyrelsen hänvisat till området. Sedan

ansökningarna remitterats till inspektörerna för yttrande, fattar överstyrelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis ''proposition nr 90.

beslut örn hänvisning. Skolöverstyrelsens beslut örn lärarinnas hänvisning till

visst område bör gälla tills vidare.

Då framdeles ytterligare lärarinnor mera varaktigt erfordras i ett inspektionsområde,

bör detta kungöras som förut nämnts, varefter skolöverstyrelsen

utser någon av sökandena. Överstyrelsen bör aga förflytta lärarinna till annat

område, örn särskilda skäl tala härför. Lärarinna med placering i ett område

bör, om sådan tjänstgöring framdeles blir ledig inom annat område, äga att

efter ansökan i vederbörlig ordning bliva förflyttad till detta område.

Besvärsrätt hos Kungl. Majit beträffande skolöverstyrelsens beslut örn

lärarinnornas placering inom inspektionsområdena torde icke böra medgivas,

då det ej är fråga om tjänster i vanlig mening och anordningen är avsedd som

ett provisorium.

Beträffande det föreslagna tillsättningsförfarandets tillämpning anföra de

sakkunniga följande.

Den omständigheten, att lärarinna av skolöverstyrelsen hänvisats till visst

inspektionsområde, bör icke hindra, att hon tillfälligt tjänstgör i annat område,

. då någon kurs där icke kan upprätthållas av de till nämnda område

hänvisade lärarinnorna. Örn lärarinna erhåller undervisning i annan skolform

och av denna anledning önskar undervisa minskat antal kurser i området, bör

detta medgivas, örn det icke medför svårigheter att skaffa lämplig ersättare till

kurserna.

De i tjänsten äldre lärarinnorna torde på grund av sin längre tjänstgöring i

första hand komma att erhålla skolöverstyrelsens hänvisning till visst inspektionsområde.

De lärarinnor, som icke erhålla sådan hänvisning, torde under

de närmaste åren icke kunna påräkna annat än mycket ringa tjänstgöring

inom fortsättningsskolan. Detta beror framför allt på, att det för närvarande

råder visst överskott på skolkökslärarinnor. Då undervisningen i hushållsgöromål

inom en icke alltför avlägsen framtid torde bliva obligatorisk och

undervisningstiden utsträckas till mer än 180 timmar, torde detta överskott

komma att reduceras.

Enligt de sakkunnigas mening är det önskvärt, att de hänvisade lärarinnorna

i största möjliga utsträckning erhålla full eller i det närmaste full tjänstgöring.

Vid bedömande av förevarande spörsmål bör emellertid hänsyn tagas såväl

till att det för närvarande finnes ett icke ringa överskott av skolkökslärarinnor

liksom ock att undervisningen i hushållsgöromål framdeles säkerligen får större

omfattning. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att med ledning av

dels från folkskolinspektörerna inhämtade upplysningar angående antalet kurser,

dels ock det antal lärarinnor, som kan komma att anmäla sig och längden

av deras föregående tjänstgöring, utfärda allmänna direktiv i detta hänseende.

#

Folkskolinspektörerna böra före ingången av varje redovisningsår uppgöra

planer för kurserna och lärarinnornas placering inom de olika skoldistrikten.

Kurserna böra anordnas sa, att en och samma lärarinna tilldelas kurser i närliggande

distrikt med kurserna utlagda i följd utan andra längre intervaller

än dem, som orsakas av de speciella förhållandena i trakten och lämplig tid för

rekreation. Det torde vara lämpligt, att inspektören i samband med planens

upprättande samtidigt konfererar med representanter för samtliga de skoldistrikt,

sorn. sk ola ha samma lärarinna. Härigenom få distrikten tillfälle att

framlägga sina önskemål beträffande tiderna för kurserna, till vilka inspektören

bör taga största möjliga hänsyn. I trakter, där ungdomen vissa tider av året

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

regelmässigt är upptagen med exempelvis betgallring eller potatisupptagning,

böra kurserna icke förläggas till dessa tider, även om avbrott i lärarinnans

tjänstgöring därigenom uppkommer. Där flera distrikt önska samma tid för

kurserna, böra distrikten kunna växelvis erhålla nämnda tid under olika år.

De sakkunniga anföra vidare följande.

Då planerna första gången upprättas inom inspektionsområdena, torde de

kräva ett avsevärt arbete från inspektörernas sida. Arbetet med de korrigeringar,

som därefter årligen kunna erfordras, synes emellertid bliva mindre betungande.

Inspektörernas arbete med upprättande av nämnda planer kommer

givetvis att medföra ökade kostnader för dem till biträden å expeditionerna.

De sakkunniga förutsätta, att för budgetåret 1944/45 medel för ifrågavarande

ändamål beräknas under folkskolinspektionens avlöningsanslag. Nämnda kostnadsökning,

som torde kunna uppskattas till 5 000 kronor, torde mer än väl

uppvägas av besparingar för statsverket genom minskade kostnader för resor

och traktamenten till de ambulerande lärarinnorna.

Statskontoret tillstyrker de sakkunnigas förslag till tillsättningsförfarande.

Statens folkskolinspektörers förbund anför i denna del bland annat följande.

Provisoriskt, intill dess skolköksundervisningen blivit obligatorisk och fast

ordnad genom förläggning till bestämda platser, torde förslaget kunna accepteras

såsom en förbättring i dels lärarinnornas nuvarande, synnerligen otillfredsställande

anställningsförhållanden, dels skolköksundervisningens allmänna

planering. I det förstnämnda hänseendet hade det varit önskvärt, örn en sådan

anordning kunnat genomföras, att inom varje inspektionsområde ett visst för

området avpassat antal lärarinnetjänster blivit förklarade som ordinarie

tjänster. Då emellertid en dylik anordning eventuellt skulle föregripa en blivande

definitiv organisation på detta område, finner styrelsen ej anledning att

nu ifrågasätta densamma.

Svenska skolkökslärarinnornas förening tillstyrker jämväl förslaget i denna

del. Därvid framhålles vikten av, att de sedan längre tid tillbaka arbetande

lärarinnorna såvitt möjligt erhålla full tjänstgöring, även med risk att detta i

början skulle resultera i en viss arbetslöshet bland de yngre. Vidare vore det

önskvärt, att, då folkskolinspektören anvisar lärarinnorna till tjänstgöring, en

erfaren skolkökslärarinna inom varje inspektionsområde stöde inspektören till

tjänst mot viss ersättning.

Skolöverstyrelsen anför i fråga om det föreslagna tillsättningsförfarandet

bland annat följande.

De sakkunnigas förslag örn ändrad ordning för anställande på icke s. k.

reglerade tjänster av lärarinnor i hushållsgöromål innebär bland annat, att

skoldistrikten skulle vara skyldiga att mottaga de lärarinnor, som vederbörande

folkskolinspektör, i regel efter av överstyrelsen verkställd fördelning,

anvisat. Folkskolinspektören skulle även äga befogenhet att efter samråd med

skoldistriktet bestämma tid för kurserna i hushållsgöromål.

Förslaget betyder givetvis främst ett intrång på distriktens gällande rätt

att välja lärarinna. Förfaringssättet innebär emellertid icke något helt nytt.

Redan nu ha distrikten enligt folkskolans besparingskungörelse skyldighet att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

efter framställning ay folkskolinspektören a icke-ordinarie tjänst förordna

innehavare av övertalig ordinarie lärartjänst inom annat distrikt i området. I

vissa fall kan skolöverstyrelsen göra sådan framställning. Och vid förflyttning

eljest av lärare kan Kungl. Majit besluta om placering i visst skoldistrikt.

Det föreslagna förfaringssättet skulle medföra, att ett större antal

skolkökskirarinnor än vad nu är fallet finge längre sammanhängande tjänstgöring.

En lämpligare fördelning av lärarinnorna på landets olika delar skulle

vinnas och därmed även minskning av traktaments- och resekostnadsersättningarna

till ambulerande lärarinnor. Fördelarna synas överväga över den

obetydliga beskärningen av den kommunala självbestämmanderätten. Troligt

ar, att anordningen av kommunerna knappast skulle kännas som ett intrång

utan snarare som en hjälp att bemästra svårigheterna vid anställande av

ifrågavarande lärarinnor.

Mot de allmänna riktlinjer i fråga örn tillvägagångssättet vid hänvisning

och anställande av hushållslärarinnor, som föreslagits, torde ej vara något

väsentligt att erinra. Kunna folkskolinspektörerna härvid anlita lämplig arbetskraft

med kännedom även örn själva undervisningen i hushållsgöromål —

såsom centralstyrelsen för Svenska skolkökslärarinnornas förening föreslagit —

så synes detta enbart vara till fördel. Även överstyrelsens arbetsbörda kommer

genom anordningen att ökas. Ett relativt stort antal sökande torde kunna

förväntas anmäla sig till tjänstgöring. Vid deras uttagning synes stor frihet

böra lämnas åt skolöverstyrelsen och folkskolinspektörerna, då allmänna lämplighetssynpunkter

jämsides med meritvärdering böra komma till användning.

b) Arvode och avlöning.

I 4 § av de sakkunnigas förslag till kungörelse ha bestämmelser intagits

örn skolkökslärarinnornas rätt till arvode och avlöning, då de äro i tjänst.

De sakkunniga anföra härom följande.

Gällande minimiarvode, 2 kronor 50 öre för undervisningstimme, är enligt

de sakkunnigas mening mycket låg. En särskilt svår ställning ha de tillfälligt

anställda lärarinnorna, vilka, oavsett huru länge de tjänstgjort, som regel

icke erhålla några ålderstillägg. I nuvarande statsfinansiella läge och då frågan

om grundarvodet nyligen (år 1941) varit föremål för riksdagens prövning,

anse de sakkunniga, sig icke böra i samband med en provisorisk reglering

föreslå en allmän höjning av minimiarvodet. Däremot böra lärarinnorna

kunna tillförsäkras ålderstillägg, vilket utan att medföra allt för stora kostnader

för statsverket innebär en icke oväsentlig förbättring av deras löneförhållanden.

Statsbidrag utgår för närvarande endast till ålderstillägg åt lärarinnor å

reglerade tjänster vid fortsättningsskolan och under den förutsättningen, att

tjänstgöringen motsvarar minst 20 veckotimmar under minst 24 veckor av

året.. Därest samma villkor skulle gälla även i fortsättningen, skulle många

lärarinnor på grund av för kortvarig tjänstgöring icke få ålderstillägg. En lärarinna,

som erhållit ålderstillägg, skulle vid minskad tjänstgöring kunna helt

mista alderstilläggen. På grund härav anse de sakkunniga, att bestämmelserna

om. ålderstillägg böra erhålla en sådan avfattning, att lärarinna, som erhållit

dylikt tillägg, bör äga uppbära detta, oavsett om hon ett visst år kan påräkna

längre eller, kortare tids tjänstgöring. Enklast löses detta genom att inarbeta

tillägget i timarvodet, d. v. s. att timarvodet höjes efter viss tids tjänstgöring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

De sakkunniga anse, att ett sådant system bör gälla för samtliga ifrågavarande

lärarinnor, således även för lärarinnor å reglerade befattningar.

Enligt gällande bestämmelser utgå tre ålderstillägg å reglerade tjänster

efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Då rätt till ålderstillägg numera

som regel inträder efter tre års tjänstgöring, bör enligt de sakkunnigas

mening detsamma gälla även å förevarande område. Antalet arvodesförhöjningar

(ålderstillägg) bör liksom nu vara tre.

De sakkunniga anse, att envar av de tre föreslagna arvodesförhöjningarna

bör bestämmas till 25 öre för timme. Vid tjänstgöring 6 sexveckorskurser

uppgår då varje arvodesförhöjning för år till (6 X 180 X 0,25 =) 270 kronor.

De belopp, som lärarinnorna enligt förslaget erhålla i olika arvodesgrupper

och vid olika antal sexveckorskurser örn 180 timmar, framgå av följande uppställning.

Tim-

arvode

kronor

1 kurs

180 tim.

kronor

2 kurser

360 tim.

kronor

3 kurser

540 tim.

kronor

4 kurser

720 tim.

kronor

5 kurser

900 tim.

kronor

6 kurser

1 080 tim.

kronor

2: 50

450

900

1350

1800

2 250

2 700

2:75

495

990

1485

1980

2 475

2 970

3: —

540

1080

1 620

2160

2 700

3 240

3:25

585

1170

1755

2 340

2 925

3 510

Å nämnda belopp skola icke utgå rörligt tillägg och kristillägg. De sakkunniga

ha övervägt, huruvida lärarinnornas arvoden borde uppdelas i dels grundarvode

och dels nämnda tillägg, varvid givetvis grundarvodena borde sättas

lägre än de nu föreslagna. Då det är fråga om en provisorisk lönereglering,

ha de sakkunniga ansett, att nämnda omläggning icke för närvarande bör komma

till stånd. Det nuvarande systemet är dessutom enklare att tillämpa.

Till jämförelse med de föreslagna arvodesbeloppen må nämnas, att extra

småskollärarinna vid lägsta årliga lästid, 256 dagar, uppbär följande avlöning

inklusive rörligt tillägg och kristillägg.

A-ort

kronor

4 eller lägsta löneklassen.......... 2 851

8 » högsta » .......... 3 521

En extra småskollärarinna i A-ort med kortaste årliga lästid har alltså

större avlöning än det arvode, som enligt de sakkunnigas förslag skulle tillförsäkras

lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan med ända upp till

6 sexveckorskurser ä 180 timmar örn året. Arvodet är enligt de sakkunnigas

mening mycket lågt och jämförelsen innebär icke, att skolkökslärarinnorna i

lönehänseende böra jämställas med småskollärarinnor. De sakkunniga vilja

framhålla, att de föreslagna provisoriska arvodesbeloppen icke böra läggas till

grund för en definitiv reglering av lärarinnornas löneställning.

Liksom nu är fallet, böra skoldistrikten beträffande reglerade tjänster äga

fastställa årsavlöning på grundval av lägst de fastställda minimiarvodena. Hittills

torde undantagslöst årsavlöning ha fastställts för reglerade tjänster.

I-ort

kronor

3 823

4 695

opaginerad Kontrollera mot PDF

’1- Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Beträffande uppfattning i arvodesgrupp anföra de sakkunniga vidare

följande.

För uppflyttning i löneklass fordras enligt folkskolans avlöningsreglemente,

att läraren äger räkna tillgodo fyra femtedelar av full tjänstgöring under en

treårsperiod. Lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan torde emelJertid

aven efter genomförandet av de sakkunnigas förslag icke alltid kunna

påräkna lull tjänstgöring. Hittills har dessutom ett stort antal lärarinnor haft

en mycket kortvarig tjänstgöring. Med hänsyn härtill anse de sakkunniga, att

kraven för uppflyttning i arvodesgrupp beträffande dessa lärarinnor böra ställas

något lägre. Om 6 sexveckorskurser å 180 timmar anses vara full tjänstgöring,

bör det för deras del räcka med fyra femtedelar av fem sådana kurser

ärligen eller under en treårsperiod (4/5 X 5 X 180 X 3 =) 2 160 timmar,

d. v. s. /20 timmar örn året.

Detta innebär i allt fall en avsevärd skärpning jämfört med nuvarande bestämmelser

Enligt dessa fordras, att läraren oförvitligt tjänstgjort mera än

tyra femtedelar av den stadgade minimitjänstgöringen för år av 480 timmar

eller ( U X 5 X 480 =) 1 920 timmar under fem år. Under tre år skulle i så

fall endast erfordras (4/B X 3 X 480 =) 1 152 timmar.

Uppflyttning i arvodesgrupp bör ske vid det kvartalsskifte, som infaller

närmast efter det villkoren för uppflyttning uppfyllts, såsom fallet är beträftande

folkskolans lärare. Inträffar sådant kvartalsskifte under pågående kurs,

bör alitsa lärarjnnan erhålla höjt arvode för den del av kursen, som infaller

e .U" kvartalsskiftet. För närvarande sker uppflyttning endast vid kalenderårsskilte.

Liksom för folkskolans lärare bör gälla, att endast tjänstgöring efter avlagd

vederbörlig examen eller behörighetsförklaring skall få tillgodoräknas.

För uppflyttning i arvodesgrupp bör i första hand tillgodoräknas det antal

tunnlar, lärarinnan oförvitligt tjänstgjort som lärarinna i hushållsgöromål

vid tolk- eller iortsattmngsskola, vid annan statsunderstödd kommunal skola

eller vid statlig skola. Givetvis bör tjänstgöring före den provisoriska regleringens

ikraftträdande jämväl få tillgodoräknas. Detta medför, att ett stort

antal av de i tjänsten äldre lärarinnorna omedelbart komma upp i högsta eller

näst högsta arvodesgruppen.

Enligt gällande bestämmelser må för ålderstillägg även tillgodoräknas den

tid, under vilken undervisningen varit inställd till följd av smittsam sjukdom

bland människor eller husdjur. Enligt folkskolans avlöningsreglemente tillgodoräknas

bland annat även tid för tjänstledighet av följande anledningar: olycksfall

i tjänsten, våld eller annan misshandel, som lärare utsatts för på grund av

■sin tjänst och i tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom förmäles i lagen örn

iörsäkring för vissa yrkessjukdomar eller smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen

skall anmälas till vederbörande myndighet. Dessutom tillgodoräknas

tid, varunder lärare förbjudits tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

Vid samtliga nu nämnda slag av ledighet eller hinder att tjänstgöra

skall enligt de sakkunnigas förslag utgå avlöningsförmåner till lärarinnor å

reglerade befattningar vid fortsättningsskolan och till lärarinnor, som skolöverstyrelsen

hänvisat till visst inspektionsområde. Med hänsyn härtill anse de

sakkunniga, att dessa lärarinnor även böra få tillgodoräkna sådan tid för uppflyftning

i arvodesgrupp.

Lärarinnor å reglerade befattningar vid fortsättningsskolan ha dessutom

enligt förslaget fått bibehålla sin nuvarande rätt att tillgodoräkna det antal

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

timmar, varunder de åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag eller för att

bestrida befattning i statens eller kommuns tjänst.

Lärarinnor å reglerade befattningar vid folkskolan och andra lärarinnor,

som icke blivit av skolöverstyrelsen hänvisade till visst inspektionsområde,

böra däremot vid tjänstgöring i fortsättningsskola icke äga tillgodoräkna annat

än den tid de faktiskt tjänstgjort.

I folkskolans avlöningsreglemente föreskrives, att tid, efter vilken avbrott

å mer än tre år i följd förelegat i lärares tjänstgöring inom undervisningsväsendet,

icke må tillgodoräknas. Bestämmelsen har ansetts böra gälla jämväl ifrågavarande

lärarinnor. Även genom annan undervisning än i hushållsgöromål

kan således avbrott i tillgodoräknandet undvikas.

För närvarande ankommer det på skolstyrelserna att bestämma örn ålderstillägg.

Då statens folkskolinspektör enligt förslaget får rätt att anvisa lärarinnor

till distrikten, ha de sakkunniga ansett det lämpligast, att det även bör

ankomma på honom att fastställa den arvodesgrupp sådana lärarinnor skola

tillhöra enligt kungörelsen.

Beträffande avlöning till lärarinnor å tjänster, som blivit reglerade före de

nya bestämmelsernas ikraftträdande, framhålla de sakkunniga följande.

Den av skoldistriktet en gång beslutade regleringen rubbas i och för sig

icke av de nya bestämmelserna. I den mån lärarinna genom regleringsbeslut

är tillförsäkrad större förmåner än enligt de föreslagna minimiarvodena, äger

hon alltjämt rätt till den högre ersättningen. Är däremot den reglerade lönen

lägre än det å lärarinnan enligt förslaget tillämpliga minimiarvodet, åligger det

skoldistriktet att utöver den reglerade lönen utgiva så stort belopp, att hon

lägst erhåller nämnda minimiarvode.

Sorn regel ha lärarinnor å reglerade befattningar full eller i det närmaste

full tjänstgöring, oaktat tjänsterna kunna regleras vid en tjänstgöring av

endast 480 timmar om året. Om emellertid tjänstgöringen understiger 800

timmar om året, kunna de föreslagna minimiarvodena i vissa fall bliva lägre

än nu gällande minimiarvode jämte de ålderstillägg om 200 kronor, för vilka

statsbidrag nu utgår. Med hänsyn härtill ha de safisunniga till sitt förslag till.

kungörelse fogat en övergångsbestämmelse av innehåll, att skoldistrikt, som

före kungörelsens ikraftträdande ägt rätt till statsbidrag för lärarinnan tillförsäkrade

ålderstillägg, genom den nya kungörelsen icke skall erhålla lägre statsbidrag

än enligt tidigare gällande bestämmelser. Övergångsstadgandet bör

gälla även beträffande ålderstillägg, som börja utgå först efter kungörelsens

ikraftträdande, blott beslutet, att ålderstillägg skola utgå, fattats dessförinnan.

Statskontoret anför i denna del följande.

Som framgår av utredningen har det stora flertalet av ifrågavarande lärarinnor

icke blivit delaktiga i de förmåner ifråga om ålderstillägg, lön under sjukdom

m. m., som tillförsäkrats fast anställd lärarinna med pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, oaktat de av undervisningen i fortsättningsskolan haft sin

huvudsakliga försörjning. Detta synes främst hava berott på att skoldistrikten

visat en obenägenhet att inbördes samverka för en reglering av tjänsterna i

pensionsanstalten. Med den omläggning av anställningsförhållandena, som av

de sakkunniga förordats, finnes emellertid anledning antaga, att tjänstereglering

i vidgad omfattning skall komma till stånd.

Med hänsyn härtill torde tvekan kunna råda, örn tillräckliga skäl föreligga,

att, som de sakkunniga föreslagit, vid sidan av nu gällande avlöningsbestäm
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

meker införa ett nytt system med arvodesförhöjningar i treårsintervaller, rätt

till ersättning under sjukdom m. m. I vart fall kan statskontoret icke tillstyrka,

att dessa förmåner tillförsäkras sådana lärarinnor i hushållsgöromål, för vilka

undervisningen vid _ fortsättningsskolan utgör en bisyssla. Endast de, vilka

hava sin huvudsakliga försörjning av anställningen, böra i förevarande sammanhang

komma i fråga. Att åstadkomma en lämplig gränsdragning är givetvis

alltid vanskligt. Därest emellertid som förutsättning för att komma i

åtnjutande av de av de sakkunniga föreslagna förmånerna uppställes det villkoret,

att lärarinnan antingen hänvisats och av folkskolinspektör för redovisningsåret

blivit anvisad undervisning å minst 540 timmar eller ock innehar

sadan befattning, med vilken förenats pensionsrätt i pensionsanstalten, torde

från de föreslagna förmånerna de lärarinnor bliva uteslutna, vilka uppenbarligen

icke kunna sagås hava sitt levebröd av anställningen. Att vid sjunkande

timtal en minskning av timarvodet kan inträda synes icke vara något för

undervisningsväsendet främmande. Detsamma gäller exempelvis för slöjdlärare

vid folkskola, vilken får sin undervisningsskyldighet sänkt från 20 timmar

i veckan eller därutöver till lägre timtal.

Svenska skolkökslärarinnornas förening yrkar på en höjning av grundarvodet

med 50 öre för undervisningstimme med hänsyn till den orimliga

skillnaden mellan löneförmånerna för lärarinnor vid de yrkesbestämda linjerna

inom de högre kommunala skolorna (18 lönegraden) och den föreslagna

avlöningen inom yrkesbestämd fortsättningsskola.

Skolöverstyrelsen framhåller, att den utvidgade rätten till ålderstillägg

får anses väl behövlig och lämplig som en provisorisk anordning. Det nuvarande

villkoret för ålderstillägg till hushållslärarinnor på reglerad tjänst,

att årstjänstgöringen i fortsättningsskola skall utgöra minst 480 timmar,

bleve också allt svårare att uppfylla vid övergång till ettårig fortsättningsskola.

Det av Svenska skolkökslärarinnornas förening framförda önskemålet

om en höjning av grundarvodet med 50 öre per undervisningstimme

skulle i förening med sakkunnigförslaget om ålderstillägg beröra relationerna

mellan arvodena till fortsättningsskolans lärare på ett så kännbart

sätt, att detsamma syntes böra övervägas endast vid en allmän översyn

av dessa arvoden.

c) Avlöningsförmåner vid tjänstledighet m. m.

Skolkökslärarinnornas rätt till arvode och avlöning vid tjänstledighet

eller tjänstgöringsförhinder regleras i 5 § av de sakkunnigas kungörelseförslag.

De sakkunniga anföra härom följande.

Enligt § 2 mom. 8 i gällande kungörelse äger lärarinna å reglerad befattning

vid fortsättningsskolan vid styrkt sjukdom rätt till två tredjedelar

av den på ledigheten belöpande delen av årsavlöningen samt i förekommande

fall henne tillkommande ålderstillägg utan avdrag. Enligt de

sakkunnigas förslag skall ålderstillägget inarbetas i minimiarvodet. Avdragsbestämmelsen

måste därför omarbetas. Enligt de sakkunnigas mening

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition nr 90.

böra lärarinnor, som genom särskild reglering tillförsäkrats viss avlöning,

vid tjänstledighet och hinder att tjänstgöra tillförsäkras löneförmåner i

förhållande till den sålunda beslutade avlöningen, även örn denna skulle

vara högre än minimiarvodet. Lärarinna å reglerad befattning vid fortsättningsskolan

bör med anledning härav vid tjänstledighet på grund av

sjukdom äga uppbära två tredjedelar av den avlöning, som för samma tid

eljest skulle utgått till henne och icke blott två tredjedelar av minimiarvodet.

I anslutning till motsvarande bestämmelser i folkskolans avlöningsreglemente

ha de sakkunniga vidare ansett, att lärarinna å reglerad befattning

vid fortsättningsskolan bör tillförsäkras oavkortad avlöning under 180

dagar vid vissa av tjänsten föranledda ledigheter. För tid därefter bör liksom

vid sjukdom utgå två tredjedelar av avlöningen.

De ledigheter, som här åsyftas, äro: tjänstledighet på grund av olycksfall

i tjänsten, i tjänsten ådragen yrkessjukdom eller smittsam sjukdom med

anmälningsplikt enligt epidemilagen samt förbud att tjänstgöra på grund

av smittfara. För närvarande föreligger rätt till avlöning endast vid nämnda

tjänstgöringsförbud.

Vid tjänstledighet på grund av havandeskap eller barnsbörd äger lärarinna

å reglerad befattning vid fortsättningsskolan för närvarande rätt till

samma lön som vid sjukledighet under högst 90 dagar. I förslaget till kungörelse

har i enlighet med folkskolans avlöningsreglemente rätten till avlöning

utsträckts till 120 dagar. I likhet med vad som föreskrives i nämnda

reglemente föreslås dock, att rätten till avlöning ej skall gälla för tid efter

90:e dagen från förlossningen.

De sakkunniga anse det vara av särskild vikt, att de lärarinnor, som

skolöverstyrelsen hänvisat till ett inspektionsområde, tillförsäkras ersättning

vid sjukdom. Å andra sidan ha de sakkunniga ansett, att rätten till

ersättning vid tjänstledighet och tjänstgöringshinder bör begränsas till

lärarinnor å reglerade befattningar vid fortsättningsskolan och av överstyrelsen

hänvisade lärarinnor. Den nu för samtliga lärarinnor gällande

rätten till ersättning, då undervisningen inställes på grund av smittsam

sjukdom och vid förbud att tjänstgöra på grund av smittfara har alltså

inskränkts.

Förslaget innebär sålunda, att vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder

avlöningsförmåner icke garanteras de lärarinnor, som folkskolinspektören

utan skolöverstyrelsens hänvisning anvisar distrikten, och icke heller

lärarinnor å reglerade befattningar vid folkskolan eller vikarier å reglerade

befattningar vid folk- eller fortsättningsskolan.

Beträffande de av skolöverstyrelsen hänvisade lärarinnorna anse de

sakkunniga, att de böra tillförsäkras visst arvode icke blott för den kurs,

under vilken sjukdomen inträffar, utan för längre tid dock för högst

(]/a X 1 080 —) 540 timmar för redovisningsår. Det blir också möjligt att

tilfämpa en sådan bestämmelse beträffande de lärarinnor, som upptagas

å den av folkskolinspektören för varje redovisningsår upprättade planen.

Det skall nämligen åligga skoldistrikt att vid redovisningsårets början anställa

den eller de lärarinnor, som i planen anvisats till distriktet. Har en

av överstyrelsen hänvisad lärarinna för ett redovisningsår anvisats till

fem olika distrikt för en kurs i varje distrikt, skall hon sålunda redan vid

redovisningsårets början anställas av de fem distrikten. Örn hon erhåller

tjänstledighet på grund av sjukdom, innan undervisningen påbörjats, och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

tjänstledigheten varar hela redovisningsåret, äger hon alltså likväl rätt till

visst arvode för högst 540 timmar. Arvodet skall utbetalas av de distrikt,

där hon skulle tjänstgjort intill dess 540 timmar uppnåtts. För dessa utlägg

iå distrikten fullt statsbidrag.

Lärarinna, som år efter år är tjänstledig pä grund av sjukdom, bör givetvis

icke upptagas å den av inspektören upprättade planen.

Av skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna bör enligt de sakkunnigas mening

vid tjänstledighet på grund av sjukdom garanteras två tredjedelar

av det minimiarvode, som eljest skulle ha utgått till henne. Har skoldistrikt

tillerkänt henne ett högre arvode än minimiarvodet, bör det likväl

icke åläggas skoldistriktet att vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder

utgiva större belopp, än som motsvarar statsbidraget.

Under 5 § 1 punkten i kungörelseförslaget stadgas rätt för av överstyrelsen

hänvisad lärarinna till oavkortat minimiarvode, då undervisningen

inställes på grund av smittsam sjukdom. Arvodet skall utgå i sedvanlig

ordning under den tid undervisningen sålunda är inställd, och återbetalning

skall icke ske, örn återläsning ej kan uttagas. Det är att märka, att

det ankommer på folkskolinspektören att bestämma, vid vilken tid återläsning

skall äga rum.

Under 5 § 2 punkten har av skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna tillförsäkrats

oavkortat minimiarvode under 180 dagar vid vissa av tjänsten

föranledda ledigheter eller förbud att tjänstgöra samt därefter två tredjedelar

av nämnda arvode. Bestämmelsen får ekonomisk betydelse endast

i den mån folkskolinspektören anvisat henne till tjänstgöring under nämnda

tid.

. Av. skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna bör enligt de sakkunnigas mening

icke lämpligen tillförsäkras löneförmåner vid tjänstledighet på grund

av havandeskap eller barnsbörd.

Statskontoret har i fråga örn skolkökslärarinnornas rätt till löneförmåner

under tjänstledighet eller vid tjänstgöringsförhinder anfört följande.

En förutsättning för att lärarinna skulle bli delaktig i de av de sakkunniga

föreslagna förmånerna under olika slag av ledigheter komme vid ett

bifall till statskontorets förslag beträffande rätten till ålderstillägg att

bliva, att lärarinnan anvisas undervisning å minst 540 timmar. De sakkunniga

hava förutsatt, att en år efter år för sjukdom tjänstledig lärarinna

icke vidare skulle anvisas undervisning. Det synes statskontoret lämpligt,

att bestämmelser härom intagas i författningen. I avseende härå vill ämbetsverket

föreslå, att i det fall en lärarinna under tre på varandra följande

redovisningsår uppburit reducerat arvode under sjukdom för sammanlagt

1 080 timmar, lärarinnan för tid därefter icke skall äga uppbära sådant

arvode, innan hon ånyo tjänstgjort sammanlagt 540 timmar

Statens folkskolinspektörers förbund har intet att erinra mot de föreslagna

förmånerna. De beklaga emellertid, att de sakkunniga icke kunnat

finna någon form för att åt denna lärargrupp, som finge antagas åtminstone

till största delen vara anställd med heltjänstgöring, bereda någon

möjlighet till pension, om ock av provisorisk beskaffenhet.

Svenska skolkökslärarinnornas förening, som uttalat sin tillfredsställelse

över att de av skolöverstyrelsen hänvisade lärarinnorna tillförsäkras löne
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

förmåner vid sjukdom, har hemställt, att skolöverstyrelsen ville taga under

övervägande, huruvida icke möjlighet kunde finnas, att dessa lärarinnors

tjänstgöring kunde läggas till grund för retroaktiv tjänstårsberäkning

för pension, sedan ifrågavarande tjänster blivit definitivt reglerade.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot de föreslagna tjänstledighetsbestämmelserna.

Beträffande den av centralstyrelsen för Svenska

skolkökslärarinnornas förening väckta frågan om retroaktiv tjänstårsberäkning

för pension för av överstyrelsen hänvisade lärarinnor föreslår överstyrelsen,

att frågan får anstå, tills pensionsfrågan för dem upptages.

d) Naturaförmåner.

Under 6 § i de sakkunnigas kungörelseförslag regleras skolkökslärarinnornas

rätt till naturaförmåner.

De sakkunniga föreslå mera detaljerade bestämmelser i fråga örn den

skolkökslärarinnorna tillförsäkrade rätten till bostad jämte bränsle eller

ersättning därför under pågående kurs. Härutinnan anföra de sakkunniga

följande.

Lärarinna har för närvarande rätt till fri bostad jämte bränsle eller ersättning

därför även då hon tjänstgör i sin bostadsort. Rätten får därför

anses vara en löneförmån och icke en traktamentsersättning. De sakkunniga^

vilja icke föreslå någon ändring i detta hänseende.

Då lärarinnorna stundom endast med svårighet kunna anskaffa bostad,

ha de sakkunniga ansett, att skoldistrikten skola vara skyldiga att tillhandahålla

bostadsförmånen in natura. Endast då lärarinnan så påfordrar,

skall i stället utgå kontant ersättning. För att undvika tvist har denna

fastställts till lägst 1 krona 50 öre örn dagen.

I en del fall tillhandahålla skoldistrikten bostäder, som icke kunna anses

vara av tillfredsställande beskaffenhet. I förslaget till kungörelse har

med hänsyn härtill intagits föreskrift, att bostaden skall vara lämplig.

Därmed avses även, att bostaden icke får ligga på för långt avstånd från

arbetsplatsen. Vidare har i förtydligande syfte angivits, att distriktet skall

tillhandahålla för matlagning erforderliga anordningar. Det kan icke anses

vara tillfyllest, att skoldistrikt hänvisar lärarinna att använda skolkökets

spis, om skolköket är förlagt till annan byggnad än lärarinnans bostad.

Tjänstgör lärarinna å annan ort än bostadsorten, bör bostaden givetvis

vara försedd med erforderliga möbler. Uttryckligt stadgande härom har

intagits i författningsförslaget.

Vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder, varunder lärarinna å reglerad

befattning vid fortsättningsskolan åtnjuter avlöning enligt 5 §, bör

hon även äga rätt till bostadsförmånen eller ersättning därför. Av skolöverstyrelsen

hänvisad lärarinna bör däremot i sådant fall äga rätt till

nämnda förmån endast, örn ledigheten eller tjänstgöringshindret inträffar

under pågående kurs. Ilon bör i så fall icke åtnjuta förmånen längre

än till dess hennes tjänstgöring vid kursen eljest skulle lia upphört. Avgörande

för de sakkunnigas ställningstagande har varit, att det här är

fråga om en förmån, för vilken skoldistrikten ensamma bära kostnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 90.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition nr 90.

Statskontoret anför, att enligt de föreslagna författningsbestämmelserna

skulle lärarinna kunna tilltvinga sig kontant hyresersättning i stället för

bostad i natura, oaktat distriktet sörjt för att lämplig bostad finnes att

tillgå. Då ett stadgande av sådan innebörd skulle onödigt betunga skoldistrikten,

föreslår statskontoret, att bestämmelsen härom utgår.

Svenska skolkökslärarinnornas förening anser, att de av de sakkunniga

föreslagna föreskrifterna om fri bostad torde råda bot på de olidliga förhållanden,

som för närvarande vore rådande vid tillämpningen av denna

förmån.

Skolöverstyrelsen framhåller, att enligt de sakkunnigas förslag skulle

skoldistrikt tillhandahålla bostad åt av överstyrelsen hänvisad lärarinna

intill kursens slut, även då hon åtnjuter ledighet med visst bibehållet arvode,

varjämte bostad även skulle tillhandahållas vikarien. Bestämmelsen

kunde förefalla rigorös för skoldistrikten, som ensamma hade att svara

för ifrågavarande kostnader, men ur lönesynpunkt vore den fullt rimlig.

Även i övrigt syntes de föreslagna detaljföreskrifterna vara väl avvägda,

och överstyrelsen hade intet att erinra mot att de godtoges.

5. Omreglering av arvodet för undervisning i slöjd.

De sakkunniga föreslå en höjning av arvodet för undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan från 1 krona 75 öre till 2 kronor

25 öre för timme och anföra härom följande.

Då undervisningen i kvinnlig slöjd i större utsträckning än undervisningen

i hushållsgöromål fullgöres såsom en bisyssla till annan tjänst, ha

de sakkunniga övervägt, huruvida det icke skulle vara möjligt att begränsa

höjningen till lärare, som ha sin huvudsakliga inkomst av ifrågavarande

undervisning. Det bär emellertid visat sig vara svårt att få lärare att

åtaga sig ifrågavarande undervisning såsom bisyssla. Då arvodet i och för

sig är mycket lågt och det dessutom möter stora praktiska svårigheter att

finna en riktig avgränsning mellan dem, som borde vara berättigade till

det högre eller det lägre arvodet, ha de sakkunniga icke ansett sig böra

föreslå en sådan uppdelning. Ett lägre arvode för vissa lärarinnor skulle

icke heller medföra några större besparingar, då undervisningen till övervägande

del handhaves av lärarinnor, som ha detta arbete såsom huvudsyssla.

Bestämmelsen örn arvodesförhöjningen har intagits under 7 § i de sakkunnigas

förslag till kungörelse. I övrigt skola bestämmelserna i kungörelsen

1932: 587 alltjämt tillämpas å dessa lärare.

Statskontoret har i denna del anfört följande.

Vid 1941 års riksdag förelåg en framställning från slöjd- och yrkeslärarnas

riksförbund om förbättring av löneförhållandena för lärare i slöjd

och arbetskunskap i fortsättningsskolor (prop. nr 176, sid. 116). I avgivet

remissyttrande fann sig emellertid skolöverstyrelsen då icke kunna tillstyrka

framställningen, enär någon utredning icke förelåge örn en allmän

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

revision av bestämmelserna rörande timarvoden för lärare vid fortsättningsskolor

och de ifrågavarande fortsättningsskollärarna syntes tillhöra

de i arvodeshänseende gynnsammast ställda, samt varje uppgift saknades

angående omfattningen av den grupp av lärare, som hade sin huvudsakliga

utkomst av lärarsysslan. Departementschefen ansåg sig under dåvarande

förhållanden icke böra tillstyrka framställningen, vilket uttalande lämnades

utan erinran av riksdagen. Tillika må erinras, att slöjdarvodet i folkskolorna

uppgår till sammanlagt 2 kronor 18 öre (inberäknat 64,48 procent

rörliga förmåner) för lärare, vilka hava lägst en undervisningsskyldighet

å 20 timmar i veckan, samt till 1 krona 55 öre för övriga slöjdlärare.

Under nu angivna förhållande måste enligt statskontorets förmenande

betänkligheter möta mot att som de sakkunniga föreslagit medgiva en

generell höjning till 2 kronor 25 öre av slöjdarvodena vid fortsättningsskolan.

Särskilt i de fall anställningen är att anse som bisyssla förefaller

en dylik förhöjning omotiverad. Det synes således föga lämpligt, att en

ordinarie folkskollärare, vilken har undervisning i slöjd vid fortsättningsskola

som bisyssla, härför skulle äga uppbära en ersättning av 2 kronor

25 öre per timme, medan likartad undervisning vid folkskolan endast

skulle ersättas med 1 krona 55 öre per timme. Med hänsyn härtill och under

hänvisning till skolöverstyrelsens ovan återgivna uttalanden anser

statskontoret framställningen örn generell höjning av timarvodena i slöjd

vid fortsättningsskolan icke böra vinna bifall. Det bör icke heller förbises

att — där förutsättningar härför äro förhanden — ifrågavarande tjänster

kunna regleras i statens pensionsanstalt. Genom en dylik reglering tillförsäkras

distrikten statsbidrag till ålderstillägg, sjuklön m. m. för de anställda.

Skulle emellertid — i viss anslutning till de bestämmelser, som

gälla för slöjden i folkskolan — en differentiering kunna åstadkommas mellan

de lärare, som hava anställningen i fortsättningsskolan som huvudsyssla

och övriga lärare, synes en förhöjning av de förras arvoden försvarbar.

Förslag härom lärer dock svårligen kunna framläggas utan närmare

utredning rörande denna lärargrupps anställningsförhållanden.

Statens folkskolinspektörers förbund har framhållit, att den föreslagna

förbättringen av slöj dlärararvodet måste betecknas som den lägsta tänkbara.

Förbundet anför vidare.

Av de sakkunniga framhålles i detta sammanhang, att det visat sig vara

svårt att få lärare att åtaga sig ifrågavarande undervisning såsom bisyssla.

Då detta uttalande — vars riktighet kan av styrelsen vitsordas — synes

avse att i viss mån motivera den föreslagna arvodesförhöjningen, borde

det enligt styrelsens mening lia legat nära att i förslaget till löneförbättring

åt lärare vid fortsättningsskolan inbegripa även lärare i denna skolas

övriga ämnen: arbetskunskap, medborgarkunskap, modersmålet och naturkunnighet.

Örn dessa ämnen gäller nämligen i nästan ännu högre grad än

i fråga örn manlig och kvinnlig slöjd, att det med nuvarande arvoden

ofta visar sig svårt att få kompetenta lärare för deras handhavande.

Sveriges slöjdlärarinna förening har understrukit, att en begränsning av

arvodesförhöjningen till dem, som lia arbetet sorn huvudsyssla, skulle vara

ogynnsam för anställningen av kvalificerade lärarkrafter till dessa lågt avlönade

timlärartjänster. Då såväl utbildningstiden som betydelsen av arbetet

vore fullt jämställda mellan slöjd- och skolkökslärarinnorna har för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Alarits proposition nr 90.

eningen ansett, att slöjdlärarinnornas arvode per undervisningstimme borde

höjas med 75 öre till 2 kronor 50 öre eller till samma grundarvode som

för skolkökslärarinnorna. För att giva slöjdlärarinnorna kompensation för

ej tillerkända naturaförmåner och lönegruppsplaceringar yrkar föreningen

kristillägg på timarvodet. Slutligen hemställer föreningen, att, där förhållandena

det medgåve, en eller flera kommuner skulle kunna anställa en

ordinarie eller extra ordinarie fackutbildad lärarinna i kvinnlig slöjd i fortsättningsskolan.

Skolöverstyrelsen har i fråga örn slöjdarvodet anfört följande.

De sakkunniga ha föreslagit höjning från 1 krona 75 öre till 2 kronor

25 öre per timme för manlig och kvinnlig slöjdlärare i fortsättningsskola.

Genom en dylik anordning förryckes visserligen förhållandet mellan grundarvodena

för olika befattningshavare i fortsättningsskolan. Då emellertid

de lärargrupper, för vilka höjning föreslås, ligga lågt på arvodesskalan och

bäst behöva förbättring, vill överstyrelsen tillstyrka förslaget.

Sveriges slöjdlärarinneförening har i sitt yttrande påyrkat en höjning

med 75 öre per timme jämte kristillägg på arvodet. Det torde emellertid

— även örn en dylik förbättring vore rimlig — nu icke vara aktuellt att

vid en provisorisk reglering så väsentligt rubba relationen mellan fortsättningsskolearvodena.

6. Statsbidrag till avlönande av lärare i hushållsgöromål

och slöjd vid fortsättningsskola.

Bestämmelser örn statsbidrag till avlönande av lärare i hushållsgöromål

och slöjd vid fortsättningsskola ha intagits i 8 § av de sakkunnigas kungörelseförslag.

De sakkunniga anföra härom följande.

Statsbidrag skall utgå för hela den avlöning eller det arvode, som det

enligt 4 och 7 §§ åligger skoldistrikten att lägst utgiva. I den mån skoldistrikten

utgiva högre avlöning eller arvode, ha de att själva bära kostnaderna

härför. Även för den avlöning eller det arvode, som enligt 5 §

utgår till lärarinna i hushållsgöromål under tjänstledighet eller tjänstgöringshinder,

utgår statsbidrag. Har skoldistrikt vid lönereglering tillerkänt

sådan lärarinna å reglerad befattning högre avlöning, än som motsvarar

minimiarvodet, är distrikt visserligen skyldigt utgiva den beslutade avlöningen

eller viss del därav under ifrågavarande slag av tjänstledighet eller

tjänstgöringshinder. Statsbidrag utgår emellertid endast för den del av avlöningen,

som motsvarar minimiarvodet eller viss del därav.

Statsbidrag utgår givetvis även för det arvode, vartill lärare i slöjd vid

tjänstledighet eller tjänstgöringshinder kan äga rätt enligt kungörelsen

1932: 587.

Då löneförmåner utgå vid olycksfall i tjänsten eller i tjänsten ådragen

yrkessjukdom, som avses i lagen örn försäkring för vissa yrkessjukdomar,

äga skoldistrikten uppbära den sjukpenning, som utgår enligt olycksfallsförsäkringslagen

eller yrkessjukdomslagen. Då statsbidrag utgår till dessa

löneförmåner, vilket är fallet beträffande lärarinnor i hushållsgöromål,

skall vid rekvisition av statsbidrag avdrag ske för sålunda uppburna sjukpenningbelopp.

Detsamma bör även gälla, då skoldistrikt står självrisk

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

för utgivande av sjukpenning. Bestämmelsen härom har erhållit samma avfattning

som motsvarande föreskrift för folkskolans lärare (kungörelsen

1942: 624, § 3 mom. 4).

7. Kostnadsberäkningar.

De sakkunniga ha beräknat, att den totala kostnaden för genomförande

av de sakkunnigas ifrågavarande förslag skulle för år uppgå till 205 000

kronor. För budgetåret 1944/45 beräknas därjämte ett belopp av 5 000

kronor till biträden åt folkskolinspektörerna.

Hushållsgöromål. Enligt av folkskolinspektörerna lämnade uppgifter utgick

för redovisningsåret 1942/43 statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål

i fortsättningsskola för sammanlagt omkring 420 000 undervisningstimmar.

De sakkunniga beräkna, att lärarinnorna vid ett genomförande

av de sakkunnigas förslag komma att i medeltal uppbära ett timarvode

av 3 kronor mot nu 2 kronor 50 öre. Ökningen av kostnaderna

för statsbidrag till nämnda arvoden skulle då bliva omkring (420 000 X

X 0: 50 =) 210 000 kronor. Detta belopp bör emellertid minskas med nu

utgående statsbidrag för ålderstillägg till lärarinnor å vid fortsättningsskolan

reglerade tjänster. Därest nämnda lärarinnor, vilka enligt inspektörernas

uppgifter till antalet äro omkring 150, antagas i genomsnitt uppbära

300 kronor i ålderstillägg, bör från tidigare angivet belopp avgå

(150 X 300 —) 45 000 kronor. Ökningen i statsbidrag skulle alltså kunna

uppskattas till (210 000 — 45 000 =) omkring 165 000 kronor.

Enligt de sakkunnigas förslag skall statsbidrag utgå för avlöningsförmåner

under tjänstledigheter i större utsträckning än hittills varit fallet. Den

ekonomiskt betydelsefullaste utvidgningen är, att de av skolöverstyrelsen

hänvisade lärarinnorna tillförsäkras visst arvode under sjukdom. Dessutom

lia nämnda lärarinnor och lärarinnor å reglerade befattningar vid fortsättningsskolan

tillförsäkrats avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund

av olycksfall i tjänsten och vissa andra av tjänsten orsakade ledigheter.

De av överstyrelsen hänvisade lärarinnornas undervisning torde komma

att omfatta omkring 250 000 timmar örn året. De torde som nämnts i genomsnitt

tillhöra arvodesgrupp 3 med ett arvode av 3 kronor för timme

och vid tjänstledighet på grund av sjukdom uppbära 2 kronor för timme.

Att uppskatta deras sjukfrekvens är vanskligt. Antages den emellertid utgöra

2 procent, blir statens kostnad omkring (0,02 X 250 000 X 2 =) 10 000

kronor. Kostnadsökningen på grund av avlöningsföreskrifterna beträffande

andra slag av ledigheter torde vara relativt obetydlig och uppvägas av de

besparingar, som uppstå genom att vikarierna för tjänstlediga lärarinnor

som regel torde tillhöra lägre arvodesgrupp än dessa.

De sakkunnigas förslag beträffande lärarinnor i hushållsgöromål vid

fortsättningsskolan torde alltså medföra en ökning av statsbidraget till

deras avlöning med sammanlagt (165 000 -(- 10 000 =) 175 000 kronor.

Därtill kommer för budgetåret 1944/45 ett ökat anslagsbehov av omkring

5 000 kronor till biträden å folkskolinspektörernas expeditioner.

Statsverkets kostnader för lärarinnornas resor komma emellertid att

minska, sedan de sakkunnigas förslag genomförts.

Slöjd. Enligt av de sakkunniga inhämtade uppgifter förekom undervisning

i kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan sammanlagt i runt tal 60 000

timmar redovisningsåret 1942/43. En höjning av minimiarvodet med 50

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

öre för timme skulle sålunda innebära en kostnadsökning för statsverket

med omkring 80 000 kronor.

• Undervisning i manlig slöjd förekommer i så ringa omfattning, att man

i detta sammanhang kan bortse från densamma.

Den totala kostnaden för ett genomförande av de sakkunnigas nu förevarande

förslag skulle alltså kunna beräknas till (175 000 + 5 000 -f

-j- 30 000 =) 210000 kronor. Anmärkas bör i förevarande sammanhang,

att någon höjning av anslaget för statsbidrag till avlöning åt lärare vid

fortsättmngsskolor icke erfordras för budgetåret 1944/45, då nämnda

bidrag utanordnas i efterskott först efter utgången av det redovisningsår,

å vilket kostnaderna belöpa. Däremot bör anslaget till Folkskolinspektionen:

Avlöningar _ för nyssnämnda budgetår — vid bifall till vad de sakkunniga

föreslagit — höjas med tidigare nämnt belopp eller 5 000 kronor.

Statskontoret har anfört, att, därest en reglering genomfördes i den begränsade

omfattning, som av ämbetsverket förordats, kunde den totala

ökningen av statsbidraget beräknas till 102 000 kronor. Härvid har statskontoret

förutsatt, att genom den av ämbetsverket föreslagna spärren 20

procent av undervisningen i hushållsgöromål skulle komma att handhavas

av lärarinnor, vilka icke bleve berättigade till arvodesförhöjningar.

Sedan åtskilliga år tillbaka har frågan örn en förbättring av fortsättningsskollärarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden varit aktuell. De

nu för undervisning i fortsättningsskola gällande minimiarvodena äro med

undantag av arvodet för undervisning i hushållsgöromål, vilket av 1941

års riksdag höjdes från 2 kronor till 2 kronor 50 öre, desamma som för

tjugu år sedan. Dyrtidstillägg eller kristillägg ha icke kommit denna lärarpersonal

till del. Anledningen till att fortsättningsskollärarna blivit i jämförelse

med andra lärargrupper så illa ställda i lönehänseende torde vara,

att åtgärder planerats för en omorganisation av fortsättningsskolan, vilka

man icke velat föregripa genom ändringar i löne- eller anställningsvillkor.

Denna organisationsfråga är för närvarande föremål för utredning inom

1940 års skolutredning, och skolutredningen torde inom en snar framtid

komma att framlägga förslag beträffande fortsättningsskolans organisation

och därmed sammanhängande spörsmål. Det är emellertid ovisst, örn förslag

i ämnet skall kunna föreläggas 1945 års riksdag. Även om detta blir

möjligt, torde genomförandet av en blivande omorganisation av fortsättningsskolan

komma att taga ganska avsevärd tid i anspråk.

Med hänsyn till det anförda finner jag det önskvärt, att en reglering av

anställnings- och avlöningsförhållandena för fortsättningsskolans lärare

och i synnerhet för de lärargrupper, för vilka anställningen i fortsättningsskolan

utgör den enda eller huvudsakliga arbetsinkomsten, kommer till

stånd snarast möjligt. En definitiv sådan reglering kan dock icke lämpligen

genomföras, förrän frågan örn fortsättningsskolans organisation vunnit

sin lösning. Jag anser det emellertid även under rådande statsfinansiella förhållanden

motiverat, att i avbidan härpå provisoriska åtgärder nu vidtagas till

förbättrande av vissa lärargruppers anställnings- och avlöningsförhållanden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1941 års lärarlönesakkunnigas nu framlagda förslag till provisorisk reglering

av avlönings- och anställningsförhållandena för lärarinnorna i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan m. m. synes vara ägnat att provisoriskt avhjälpa

de mest påtagliga bristerna i fråga örn nämnda lärarinnors avlönings- och anställningsförhållanden,

samtidigt som förslaget innebär en omreglering av

arvodet för de lärargrupper vid fortsättningsskolan — lärare i manlig

och kvinnlig slöjd — vilka ligga lägst på arvodesskalan.

Beträffande de olika punkterna i de sakkunnigas förslag vill jag framhålla

följande.

Mot det föreslagna tillsättningsförfarandet för lärarinnor i hushållsgöromål

finner jag i likhet med de hörda myndigheterna icke anledning till

erinran. Vid prövning av ansökningar örn hänvisning av sökandena till

olika inspektionsområden torde skolöverstyrelsen, såsom ämbetsverket förutsatt,

böra äga tillämpa allmänna lämplighetssynpunkter jämsides med meritvärdering.

Enligt statskontorets förslag skulle ålderstillägg endast utgå till sådana

lärarinnor i hushållsgöromål, som överstyrelsen hänvisat till visst inspektionsområde

och åt vilka folkskolinspektören anvisat minst 540 undervisningstimmar

för redovisningsaret eller som inneha reglerad befattning.

Härigenom skulle de årliga kostnaderna enligt statskontorets beräkningar minskas

med 42 000 kronor. Statskontorets förslag syftar till att så begränsa rätten

till ålderstilläggen, att sådana endast tillkomma dem, som ha anställningen

vid fortsättningsskolan som huvudsyssla. Erfarenheterna ha emellertid givit vid

handen, att en dylik gränsdragning mellan huvud- och bisyssla mången gång

icke leder till tillfredsställande resultat och i varje fall är förenad med betydande

praktiska olägenheter. I förevarande fall synes jämväl den av statskontoret

dragna gränsen väl snäv, och kostnadsminskningen torde dessutom bliva betydligt

lägre än vad statskontoret räknat med. Jag anser mig därför böra biträda

de sakkunnigas förslag i ämnet.

De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna beträffande lärarinnornas

i hushållsgöromål avlöningsförmåner under tjänstledighet eller vid

tjänstgöringsförhinder kan jag i huvudsak biträda. Fran arvodesbelopp, som av

skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna jämlikt 5 § 2 punkten a och b i de sakkunnigas

kungörelseförslag äger uppbära, synes avdrag böra göras för sjukpenning,

som utgår till lärarinnan enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen

om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av olycksfall i tjänsten eller i

tjänsten ådragen yrkessjukdom. Men hänsyn till vad statskontoret anfört förordar

jag vidare, att bestämmelserna i enlighet med statskontorets förslag kompletteras

med ett stadgande av innebörd, att av skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna,

som under tre på varandra följande redovisningsår uppburit reducerat

arvode under sjukdom för sammanlagt 1 080 timmar, för tid därefter icke skall

äga uppbära sådant arvode, innan hon ånyo tjänstgjort sammanlagt 540 tim
-

mar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

De sakkunniga ha föreslagit mera detaljerade bestämmelser i fråga om

den lararmnorna i hushållsgöromål enligt beslut av 1941 års riksdag tillforsakrade

ratten till bostad jämte bränsle eller ersättning därför under

pågående kurs. Erfarenheterna ha nämligen givit vid handen, att skoldistrikten

i manga fall tillhandahållit mindre lämpliga bostäder utan att lärarinnan

eller vederbörande folkskolinspektör haft möjlighet att få rättelse

till stand. Statskontoret har mot bestämmelserna invänt, att lärarinna

enligt dessa kan påfordra kontant ersättning, oaktat skoldistriktet sörjt

för att lämplig bostad finnes att tillgå. Det är emellertid icke vanligt, att skoldistrikt

nedlagt särskilda kostnader på bostad till skolkökslärarinna. Det är

därjämte icke sannolikt, att en lärarinna utan rimliga skäl skulle vägra godtaga

sådan bostad. Jag anser mig därför kunna biträda de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna.

De sakkunnigas förslag om höjning av minimiarvodet för undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola från 1 krona 75 öre till

2 kronor 25. öre har tillstyrkts av skolöverstyrelsen, medan statskontoret

icke ansett sig kunna tillstyrka en generell höjning av arvodet. För egen

del biträder jag de sakkunnigas förslag även i denna del. Svenska slöjdlararmneföreningen

har hemställt örn en ytterligare höjning av arvodet för

undervisning i slöjd och örn kristillägg därå. I likhet med skolöverstyrelsen

anser jag mig icke kunna förorda den av föreningen begärda ytterligare

förhöjningen.

Mot de av de sakkunniga föreslagna statsbidragsbestämmelserna har jag

icke funnit anledning till erinran.

Min ståndpunkt innebär sammanfattningsvis, att jag anser mig kunna

tillstyrka de sakkunnigas förslag i dess helhet med vissa av mig i det föregående

föroroade tillägg till de föreslagna bestämmelserna örn avlöningsförmånerna

vid olycksfall i tjänsten och under sjukdom för av överstyrelsen hänvisad lärarinna

i hushållsgöromål. Förslaget torde böra genomföras från och med den 1

juli 1944.

Förslagets genomförande har av de sakkunniga beräknats medföra en

årlig merutgift för statsverket av 205 000 kronor för bidrag till avlöning

av lärare vid fortsättningsskolor. Beräkningen har icke givit mig anledning

till erinran. De sakkunniga ha därjämte ansett sig böra räkna med ett

ökat medelsbehov för nästa budgetår av 5 000 kronor för avlönande av biträden

på folkskolinspektörernas expeditioner med hänsyn till inspektörernas arbete

med uppgörande av planer för undervisningen i hushållsgöromål. Arbetet

med uppgörande av planerna torde till väsentlig del böra utföras redan innevarande

budgetar. Tillräckliga skäl torde emellertid icke föreligga att utverka

riksdagens bemyndigande att överskrida de för detta budgetår anvisade anslagsmedlen

till biträden pa inspektörernas expeditioner. Vid behov torde i

särskilda fall medel till ökad biträdeshjälp kunna ställas till förfogande i

annan ordning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 90.

25

II. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare.

Detta anslag, som för budgetåren 1937/41 var uppfört med respektive

5 250 000, 5 000 000, 4 825 000 och 4 050 000 kronor, höjdes för budgetåret

1941/42 med anledning av den av 1941 års riksdag beslutade höjningen

av arvodet till lärarinnor i hushållsgöromål i fortsättningsskolor till

4 200 000 kronor. För budgetåret 1942/43 var anslaget uppfört med

3 700 000 kronor och är för innevarande budgetår uppfört nied 3 500 000

kronor. Anslagsminskningen har huvudsakligen berott på den fortgående

centraliseringen av fortsättningsskolväsendet samt övergång från tvåårig

till ettårig fortsättningsskola i samband med införande av sjunde skolår.

Medelsåtgången till avlöning åt lärare vid fortsättningsskola utgjorde i

avrundade tal

för budgetåret 1937/38 ........kronor 5 501 000

» » 1938/39 » 5 079 000

» » 1939/40 » 4 394 000

» » 1940/41 » 2 336 000

» » 1941/42 » 3 122 000

» » 1942/43 » 3 636 000.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,

att förevarande anslag måtte uppföras med oförändrat belopp,

3 500 000 kronor. Med hänsyn till den ökade medelsåtgången under senare

åren — vilken syntes förorsakas av bristen på transportmedel för fortsatt

centralisering och av minskad övergång till ettårig skolkurs — funne

sig överstyrelsen icke nu kunna föreslå någon minskning av anslaget utan

ansåge, att detsamma borde upptagas till åtminstone samma belopp som

för innevarande budgetår.

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskola rekvireras i efterskott

först efter utgången av det redovisningsår, på vilket kostnaderna

belöpa. Efter rekvisition av skoldistrikt skall statskontoret eller vederbörande

länsstyrelse emellertid så snart ske kan under det redovisningsår, på

vilka kostnaderna belöpa, förskottsvis utbetala 90 procent av det belopp,

som av distriktet beräknats utgöra avlöningskostnaderna för redovisningsåret.

Utanordnat förskott jämte en procent av detsamma avdrages sedan

vid den slutliga utanordningen av statsbidraget för redovisningsåret.

Med hänsyn till ovannämnda förskottsförfarande påverkas anslagsbehovet

för nästa budgetår av den av mig i det föregående förordade provisoriska

löneregleringen för lärarinnorna i hushållsgöromål och höjningen av arvodet

för undervisning i slöjd. I vad mån löneregleringen för lärarinnorna i

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

hushållsgöromål kommer att medföra ökad belastning för nästa budgetår synes

dock vara beroende av huruvida beslut om lärarinnornas placering i lönegrupp

föreligger vid den tidpunkt, då rekvisition av förskott skall äga rum. I vilken

omfattning sådant beslut kan föreligga vid nämnda tidpunkt är för närvarande

omöjligt att med någon säkerhet bedöma. Vid sådant förhållande kan anslagsbehovet

för nästa budgetår endast uppskattningsvis beräknas. Med beaktande

av den ökade medelsåtgången under budgetåren 1941/43 och under

hänsynstagande till att statsbidrag endast i begränsad omfattning rekvireras

i förskott anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande anslag för

nästa budgetår höjes med 100 000 kronor och sålunda uppföres med

3 600 000 kronor.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig i det föregående förordade ändringar

i gällande grunder för statsbidrag till avlöning åt

lärarinnor i hushållsgöromål samt lärare i manlig och kvinnlig

slöjd vid fortsättningsskolor;

dels ock till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt

lärare för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 3 600 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

27

Bilaga.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag

till

Kungl. Maj:ts kungörelse

med provisoriska bestämmelser örn avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

samt lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan

samt statsbidrag till sådan avlöning m. m.

Kungl. Majit har, med stöd av riksdagens beslut, funnit gott meddela

följande särskilda bestämmelser att lända till efterrättelse utan hinder av

vad i stadgan den 16 september 1918 (nr 1001) för fortsättningsskolan och

i kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) om avlöning åt lärare vid

fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning ävensom i nämnda

stadga eller kungörelse sedermera vidtagna ändringar finnes stadgat däremot

stridande.

1 §•

Skoldistrikt, som önskar statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan, åligger att för sådan undervisning för varje redovisningsår

anställa den eller de lärarinnor, som statens folkskolinspektör

anvisar.

Distriktet äger dock utan sådan anvisning anställa lärarinna å med pensionsrätt

reglerad befattning samt vikarie å sådan befattning.

Där inspektör äger anvisa lärarinna, skall han jämväl efter samråd med

skolstyrelserna eller representanter för dessa äga bestämma, å vilken tid

undervisningen skall äga rum.

2 §.

Skolöverstyrelsen skall efter hörande av folkskolinspektören till varje

inspektionsområde hänvisa lärarinnor i hushållsgöromål till det antal, som

motsvarar det mera fasta behovet vid fortsättningsskolan utöver lärarinnor

å reglerade befattningar vid folk- eller fortsättningsskola. Hänvisning

skall gälla tillsvidare.

Skolöverstyrelsen skall genom kungörelse i den tidning, vari officiella

meddelanden införas, bereda lärarinna, som önskar ifrågakomma till hänvisning,

som i första stycket sägs, tillfälle att inom angiven tid hos överstyrelsen

inkomma med ansökan härom.

3 §.

Statens folkskolinspektör skall med ledning av de direktiv, som skolöverstyrelsen

utfärdar, för varje redovisningsår upprätta en plan över de

kurser, till vilka han enligt 1 § äger anvisa lärarinna. I planen skall för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

varje kurs angivas den tid, under vilken kursen skall pågå, samt den lärarinna,

som skall anställas för kursen. Inträffa särskilda förhållanden, äger

inspektören besluta örn avvikelse från planen.

Inspektören skall i första hand anvisa lärarinna, som skolöverstyrelsen

hänvisat till inspektionsområdet. Önskar annan lärarinna bliva av inspektören

anvisad anställning inom området, skall hon anmäla sig hos denne.

4 §.

1 mom. Lärarinna i hushållsgöromål i fortsättningsskola skall lägst uppbära

arvode efter någon av följande grupper:

arvode för under
arvodesgrupp

visningstimme

kronor

1 ..................2:50

2 ..................2:75

3 ..................3: —

4 ..................3:25

Lärarinna skall tillhöra arvodesgrupp 1, där ej annat följer av 2 mom.

Ersättningen kan bestämmas i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet

i statens pensionsanstalt på grundval av lägst de i första stycket

av detta moment omförmälda timarvodena.

2 mom. För placering i arvodesgrupp må lärarinna i hushållsgöromål

tillgodoräkna det antal timmar, som hon efter avlagd vederbörlig examen

oförvitligt tjänstgjort såsom lärarinna i hushållsgöromål vid folk- eller fortsättningsskola,

vid annan statsunderstödd kommunal skola eller vid statlig

skola.

Lärarinna, som avses i 5 §, må även tillgodoräkna det antal timmar under

sin anställning, som hon icke tjänstgjort av anledning, som omförmäles

i 5 § 1 och 2 punkterna. Tid för återlösning enligt 1 punkten må

icke tillgodoräknas.

Lärarinna å reglerad befattning vid fortsättningsskola äger tillgodoräkna

det antal timmar, varunder hon åtnjutit tjänstledighet för offentligt

uppdrag eller för att bestrida befattning i statens eller kommuns tjänst.

Tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarinnas

tjänstgöring inom undervisningsväsendet, må dock ej tillgodoräknas.

Sedan lärarinna tillhört en arvodesgrupp minst tre år och därunder haft

anställning minst 2 160 timmar, som må tillgodoräknas, skall hon tillhöra

närmast högre arvodesgrupp från och med därpå följande kalenderkvartal.

Vid uppfattning från lägsta arvodesgruppen räknas treårstiden från

första dagen i anställning, som må tillgodoräknas.

3 mom. Statens folkskolinspektör beslutar om placering i arvodesgrupp

av lärarinna, som han anvisar till tjänstgöring enligt 1 §. För annan lärarinna

skall skolstyrelsen fatta sådant beslut.

5 §.

Vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder skall till lärarinna i hushållsgöromål

i följande fall lägst utgå arvode eller avlöning i enlighet med vad

nedan angives. I andra fall av tjänstledighet eller tjänstgöringshinder skall

det icke åligga skoldistrikt att utgiva arvode eller avlöning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 90.

29

Orsak till tjänstledighet

eller tjänstgör

i n g sh i n d e r

1. Undervisning inställd

på grund av smittsam

sjukdom.

2. Olycksfall, smittsam

sjukdom, m. m.

a. Olycksfall i tjänsten

samt våld eller annan

misshandel, sorn. lärarinnan

utsatts för på grund

av sin tjänst, med därav

föranledd sjukdom eller

förlust av arbetsförmågan.

Med olycksfall i tjänsten

skall förstås vad som enligt

olycksfallsförsäkringslagen

är att hänföra till

olycksfall i arbete.

b. I tjänsten ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles

i lagen örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar,

eller smittsam

sjukdom, som enligt epidemilagen

skall anmälas

till vederbörande myndighet.

c. Förbud att tjänstgöra

till förekommande av

smittas spridning.

3. Behörigen styrkt sjukdom

i andra fall än i

punkt 2 avses.

4. Havandeskap eller

barnsbörd.

Arvode eli

Lärarinna, som innehar med

pensionsrätt reglerad befattning

vid fortsättningsskolan

Avlöning utgår, som örn

undervisning bedrivits i

eljest bestämd omfattning.

Återläsning skall fullgöras

utan särskild ersättning.

Den avlöning, som eljest

skulle utgått, utgives

intill 180 dagar från dagen

för olycksfallet, våldet

eller misshandeln.Därefter

utgår två tredjedelar

av nämnda avlöning.

Den avlöning, som eljest

skulle utgått, utgives

intill 180 dagar från det

lärarinnan på grund av

sjukdomen upphörde att

tjänstgöra. Därefter utgår

två tredjedelar av nämnda

avlöning.

Den avlöning, som eljest

skulle utgått, utgives

intill 180 dagar från det lärarinnan

på grund av förbudet

upphörde att tjänstgöra.

Därefter utgår två

tredjedelar av nämnda

avlöning.

Två tredjedelar av den

avlöning, som eljest skulle

utgått.

Två tredjedelar av den

avlöning, som eljest skulle

utgått, utgives för högst

120 dagar, dock cj för tid

efter 90 :e dagen från förlossningen.

r avlöning

Av skolöverstyrelsen hänvisad

lärarinna

Arvode enligt 4 § utgår,

som om undervisning

bedrivits i eljest bestämd

omfattning. Återläsning

skall fullgöras utan särskild

ersättning.

Det arvode, som eljest

skulle utgått enligt 4 §,

utgives intill 180 dagar

från dagen för olycksfallet,

våldet eller misshandeln.

Därefter utgår två

tredjedelar av nämnda arvode.

Det arvode, som eljest

skulle utgått enligt 4 §,

utgives intill 180 dagar

från det lärarinnan på

grund av sjukdomen upphörde

att tjänstgöra. Därefter

utgår två tredjedelar

av nämnda arvode.

Det arvode, som eljest

skulle utgått enligt 4 §,

utgives intill 180 dagar

från det lärarinnan på

grund av förbudet upphörde

att tjänstgöra. Därefter

utgår två tredjedelar

av nämnda arvode.

Två tredjedelar av det

arvode, som eljest skulle

utgått enligt 4 §, utgives

för högst 540 timmar av

ett och samma redovisningsår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 90.

6 §.

1 mom. Lärarinna i hushållsgöromål skall åtnjuta fri kost i samband

med de praktiska övningarna i hushållsgöromål.

2 mom.. Det åligger skoldistrikt att under pågående kurs tillhandahålla

lärarinna i hushållsgöromål lämplig bostad jämte bränsle och för matlagning

erforderliga anordningar eller, där lärarinnan så påfordrar, ersättning

därför med minst 1 krona 50 öre örn dagen. Tjänstgör lärarinna å

annan ort än bostadsorten, skall bostaden vara försedd med erforderliga

möbler.

Lärarinna å reglerad befattning vid fortsättningsskolan skall åtnjuta

nämnda förmån även för tid, varunder hon icke tjänstgör men likväl äger

rätt till arvode eller avlöning enligt 5 §.

Annan lärarinna, som upphör att tjänstgöra under pågående kurs, skall

åtnjuta nämnda förmån, intill dess hennes tjänstgöring vid kursen eljest

skulle upphört, därest hon under samma tid äger rätt till arvode enligt 5 §.

7 §.

Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd i fortsättningsskola skall uppbära

arvode med lägst 2 kronor 25 öre för undervisningstimme.

8 §.

Statsbidrag till skoldistrikten skall motsvara det lägsta belopp, som enligt

4, 5 och 7 §§ skall utgå såsom arvode eller avlöning.

Statsbidraget skall minskas med det belopp, skoldistrikt ägt uppbära

i sjukpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar på grund av lärarinnas i hushållsgöromål olycksfall

i tjänsten eller i tjänsten ådragen yrkessjukdom. Motsvarande avdrag

skall även ske, då skoldistrikt står självrisk för utgivande av sjukpenning.

Denna kungörelse träder i kraft den

Övergångsstadgande. För lärarbefattning, som reglerats jämlikt § 2 mom. 1

i kungörelsen den 30 december 1932 örn avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan

samt statsbidrag till sådan avlöning, skall statsbidrag icke utgå med

lägre belopp än som skulle utgått enligt nämnda kungörelse.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 90.

31

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Provisorisk reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolor m. m.. 2

1. Inledning......................................... 2

2. Den nuvarande omfattningen av undervisningen i hushållsgöromål

och slöjd........................................ 3

3. De sakkunnigas motivering för provisoriska åtgärder......... 4

4. Skolkökslärarinnornas löne- och anställningsförhållanden....... 7

a) Tillsättningsförfarandet............................. 7

b) Arvode och avlöning...............................10

c) Avlöningsförmåner vid tjänstledighet m. m...............14

d) Naturaförmåner.................................17

5. Omreglering av arvodet för undervisning i slöjd.............18

6. Statsbidrag till avlönande av lärare i hushållsgöromål och slöjd vid

fortsättningsskola..................................20

7. Kostnadsberäkningar.................................21

Departementschefen....................................22

II. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt

lärare...........................................25

Departementschefen....................................25

III. Hemställan.........................................26

Bilaga............................................27

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:182 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor m. m. s. 7 i texten
  2. SU 1944:60 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor m. m. s. 1 i texten