Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende d löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

59 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 59 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:96, Angående förändring i avseende d löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

1

Xr 96.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende d löneställning och antal beträffande vissa ordinarie

befattningar vid kommunikationsverken m. m.;

given Stockholms slott den 11 februari 19AA.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 11 februari 19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Ewerlöf. Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, föreliggande

framställningar om ändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m. och anför

därvid.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 96.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Vid prövningen av förslag om förbättrad löneställning och inrättandet av

nya tjänster har under de senaste åren av kända skäl iakttagits en betydande

återhållsamhet. Det är klart, att till följd härav trycket av olika under

krigsåren tills vidare undanskjutna behov successivt ökats. Detta har särskilt

gjort sig gällande vid kommunikationsverken på grund av den starka ökning

av rörelsen, som där ägt rum. Härtill kommer att konkurrensen från industrier

och enskilda rörande framförallt den tekniskt utbildade arbetskraften för

kommunikationsverkens del medfört svårigheter av allvarlig art. Frågan har

berörts av telegrafstyrelsen, som därvid anfört bland annat följande.

De av styrelsen anförda skälen för inrättande av nya tjänster inom telegrafverket

visa, att på skilda områden av telegraf-, telefon- och radioverksamheten

arbetsvolymen och tjänsteansvaret under de senaste åren avsevärt

ökats, dels på grund av trafikens starka ansvällning, dels på grund av

att nya tekniska metoder måst införas för att än intensivare än tidigare utnyttja

verkets anläggningar. Sålunda äro de äskade tjänsterna enbart ur

dessa synpunkter väl motiverade. Härtill kommer emellertid ytterligare en

synpunkt, som styrelsen vill understryka.

Det måste vara verksledningen angeläget att finna sådana former för

organisationen, att jämsides med dess anpassning till föreliggande arbetsuppgifter

antalet tjänster i olika lönegrader för varje personalkategori så avväges,

att rimliga befordringsutsikter förefinnas. Den nyligen genomförda

omorganisationen av telegrafverket utgör i vissa hänseenden ett led i denna

strävan, men anpassningen måste vara en kontinuerlig process i ett verk,

som utvecklas snabbt. I alldeles särskilt hög grad blir nämnda uppgift aktuell,

då en ny kategori tjänstemän med särskild skolutbildning tages i anspråk

vid en relativt sen tidpunkt i verkets utvecklingshistoria. En sådan personalkategori

utgöres t. ex. av läroverksingenjörerna vid telegrafverket, för

vilka ordinarie befattningar ej inrättades förrän år 1920. Då utbildningen av

verkets personal till stor del måste ske inom verket och då teletekniken, av

vars utveckling verkets framtida gestaltning är beroende, tillhör teknikens

svåraste områden, är det naturligt, att från början endast lägre tjänster begärdes

och inrättades för läroverksingenjörerna. Sedermera har ett fåtal

dylika ingenjörer befordrats till tjänster ovanför den ursprungliga nivån, men

dessa tjänstemän befinna sig i så låg levnadsålder, att endast få befordringsutsikter

genom befattningshavares avgång med pension föreligga för de

övriga.

De sålunda anförda synpunkterna torde i särskild grad äga tillämpning i

fråga om verk, vilkas rörelse påverkas av en snabb teknisk utveckling. Vid

samtliga kommunikationsverk har emellertid under senare år på grund av

olika förhållanden skett en stark ökning av rörelsen. Det är uppenbart att

en fortlöpande ansvällning av trafiken måste påkalla en viss anpassning av

personalorganisationen efter de stegrade krav, som därav föranledas. Jag har

fördenskull sett mig nödsakad att i något större omfattning än under närmast

föregående budgetår tillstyrka sådana personaläskanden från verksstyrelsernas

sida, beträffande vilka kunnat konstateras, att förslagen icke äro föranledda

av en till kristidsförhållanden hänförlig trafikökning.

I sitt betänkande angående revision av tjänsleförteckningen i vad avser

tjänstebenämningar m. m. (SOU 1942:46) ha 1939 års t jäns teförtecknings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

3

sakkunniga framlagt förslag rörande ändrade tjänstebenämningar även vid

kommunikationsverken. över betänkandet ha utlåtanden avgivits av bland

andra verksstyrelserna och allmänna lönenämnden. I anslutning till vad sålunda

förekommit kommer jag att i vissa fall föreslå ändring av förekommande

tjänstebenämningar vid nämnda verk.

Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag.

Postverket.

Inrättandet av en driftbyrå. Den 28 april 1941 beslöt besparingsberedningen

att föranstalta örn särskild sakkunnigutredning i fråga om besparings-

och rationaliseringsåtgärder inom postverket. Direktören L. Blume,

dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare postdirektören T. G. B.

Wennqvist och direktören N. J. Åhlund tillkallades att jämte beredningens

ledamöter L. Akselsson, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren

O. L. Carlström och numera generaldirektören C. T. Sällfors deltaga

i utredningen. I skrivelse till besparingsberedningen den 18 november 1942

anförde utredningen, som antog benämningen besparingsberedningens postkommitté,

beträffande inrättandet av en driftbyrå i generalpoststyrelsen följande.

Redan på ett tidigt stadium av sitt arbete har kommittén uppmärksammat,

att de många och skiftande arbetsuppgifter, som tillagts postverket, samt de

olika rörelsegrenarnas och särskilt penningförmedlingens kraftiga utveckling

alltmera ökat verkets betydelse i samhällslivet och samtidigt skärpt kravet

på effektivitet i den postala förvaltningsapparaten. Nu angivna omständigheter

hava med styrka framhävt betydelsen av en ökad, fullt tillfredsställande

driftledning och driftkontroll. I sådant syfte har kommittén velat uttala sig

för inrättande av en driftbyrå i generalpoststyrelsen.

Styrelsens första byrå, som behandlar frågor om personal och trafik, handlägger

redan nu en stor del av de ärenden, som böra ankomma på en driftbyrå.

Genom viss utbyggnad synes byrån kunna helt ombildas till driftbyrå.

Sålunda böra enligt kommitténs mening första byråns arbetsuppgifter så

förändras, att överledningen av rörelsen vid postanstalterna blir i det väsentliga

samlad på detta ställe och att dit även förlägges kontrollen över vidtagna

dispositioner för driftens skötsel och över kostnaderna härför. Även vissa

trafiktekniska och taxetekniska frågor av betydelse såväl för det rätta betjänandet

av allmänheten som för det därav föranledda arbetet för verkets

personal synas böra handläggas av driftbyrån, givetvis i samarbete med

andra berörda byråer.

I en verklig driftbyrå erhålla också postverkets distriktsförvaltningar sin

naturliga topporganisation hos generalpoststyrelsen, vilket är av värde för

samarbetet de olika förvaltningarna emellan.

Kommittén anser sig i detta sammanhang böra framhålla angelägenheten

av att driftbyrån utrustas med erforderlig personal för biträde vid handläggningen

av det med driftledningen och driftkontrollen förenade arbetet och

särskilt att byrån tillföres speciell sakkunskap i fråga örn självkostnadsberäkningar.

Samtidigt som dylika beräkningar äro av betydelse för en riktig

taxesättning — något som bör eftersträvas även om såsom nu postmedlen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

hava bevillning:* natur — kunna de giva anledning till värdefulla uppslag för

fortsatt rationalisering av driften.

Kommittén vill erinra om att driftbyråer redan finnas både i järnvägsstyrelsen

och i telegrafstyrelsen och att förslag föreligger från besparingsberedningens

sida örn inrättande av sådan byrå även i generaltullstyrelsen. I

skrivelse till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga den 23 december 1941,

återgiven i de sakkunnigas betänkande (SOU 1942: 30), har också chefen

för postverket uttalat sig för omändring av generalpoststyrelsens första byrå

till en mera utpräglad driftbyrå, och samma mening har generalpoststyrelsen

sedermera understrukit.

Chefen för postverket har vidare i sin nyssnämnda skrivelse anfört, att

den nu omhandlade byråns verksamhet i eminent grad är av den art, att det

fullgoda handhavandet av de med byråchefstjänsten förenade uppgifterna är

av omedelbar betydelse för verkets drift och det ekonomiska resultatet av

densamma. Befattningen såsom chef för byrån anses därför också böra förändras

till förordnandetjänst och föreslås i skrivelsen till inplacering i lönegraden

C 10 med benämningen överdirektör. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

hava delat denna uppfattning. Även kommittén anser, att chefen

för den förändrade första byrån (driftbyrån) rättvisligen bör givas en högre

löneställning än byråchefs och finner det föreliggande förslaget i detta hänseende

välmotiverat.

Den 1 december 1942 överlämnade besparingsberedningen postkommitténs

utredning till chefen för kommunikationsdepartementet.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har generalpoststyrelsen upptagit frågan

örn inrättandet av en driftbyrå inom styrelsen. Därvid har styrelsen till en

början redogjort för de ärenden, som enligt arbetsordningen höra till första

byrån. Jag torde härutinnan få hänvisa till handlingarna i ärendet. Styrelsen

anför därefter följande.

Den egentliga tillsynen och inspektionen av postanstalterna utövas av postdirektörerna.

Deras uppgifter falla inom samtliga byråers verksamhetsområden.

På grund av posttjänstens natur hänför sig emellertid större delen av

postdirektörernas tillsyns- och inspektionsverksamhet till personal- och trafikförhållanden,

d. v. s. till första byråns verksamhetsområde. Av postverkets

samtliga utgifter — för närvarande omkring 120 miljoner kronor årligen

— falla inemot 100 miljoner eller cirka 80 % på personal och trafik.

Det synes då naturligt och riktigt, att den centrala ledningen av nämnda

inspektionsverksamhet utövas av generalpoststyrelsens första byrå.

Med hänsyn till postverkets många olika rörelsegrenar, vilka var för sig

kräva olika praktiska och teoretiska förutsättningar hos dem, som ha att fullgöra

det dagliga arbetet, är frågan om arbetets fördelning på befattningshavare

i olika lönegrader av invecklad art och av stor ekonomisk betydelse. Å

ena sidan måste tjänstemännen äga full kompetens för arbetet, å andra sidan

bör användningen av överkvalificerad arbetskraft såvitt möjligt undvikas.

Vid handläggningen av ärenden av denna art konstateras stundom bristande

överensstämmelse mellan förhållandena på olika tjänsteställen. Detta finner

sin förklaring däri, att det med den knapphet på personal, som råder

på första byrån, icke är möjligt att anskaffa och vidmakthålla det utredningsmateriel,

som erfordras för ett enhetligt bedömande av hithörande

frågor.

En rationell drift kräver givetvis vid postanstaltema ett tillräckligt antal

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

5

kvalificerade tjänstemän såväl för kontrollen över den stora penningrörelsen

som för tillsyn över och ledning av personalen. Även i dessa hänseenden

har styrelsen behov av ett mera detaljerat utredningsmaterial än det som nu

föreligger. Visserligen åtföljas framställningar från styrelsen underordnade

myndigheter och från personalorganisationerna om ökning av antalet befattningar

med sådana uppgifter — eller om höjning av redan befintliga befattningar

— av utredningar, vilka givetvis ofta behöva kompletteras, i viss omfattning

genom undersökningar genom styrelsens försorg på ort och ställe.

För en riktig avvägning av löneställningen för personal med kontrollerande

och arbetsledande uppgifter erfordras emellertid ett fylligare material och mera

sammanfattade översikter över arbetsförhållandena än som nu stå till förfogande.

Betjäningen av postverkets kunder har under senare år givit anledning

till klander, vilket tagit sig uttryck i skriftliga och muntliga framställningar

till styrelsen och uttalanden i dagspressen. Betjäningen på postanstalterna

har även klandrats inom riksdagen. I flertalet fall ha de anmärkta förhållandena

kunnat föras tillbaka på den knapphet på fackutbildad expeditionspersonal,

som även under normala tider råder på postanstalterna och som

under krisåren ytterligare accentuerats, samt på ett otillräckligt antal tjänstemän

i övervakande och arbetsledande ställning. Det kan emellertid icke

bestridas, att en bidragande orsak till det otillfredsställande läget varit, att

icke någon viss avdelning eller någon viss befattningshavare hos styrelsen

haft en mera direkt tillsyn över och ansvar för drifttjänsten, av vilken

kundtjänsten för postverkets vidkommande är en synnerligen viktig del. Vad

som erfordras för ett bättre sakernas tillstånd på detta område är således en

sådan omläggning av styrelsens första byrå, att byrån blir i stånd att på effektivare

sätt än hittills varit möjligt utöva denna tillsyn och påtaga sig

detta ansvar.

Med den stora mängd av olikartade göromål, som utföras vid postverkets

skilda tjänsteställen, är det av största vikt, att arbetsförhållandena äro ordnade

på ett ändamålsenligt sätt. Postlokalernas inredning och arbetsplatsernas

utrustning med möbler och maskinella hjälpmedel äro härvid av stor

betydelse. Stor uppmärksamhet måste även ägnas själva arbetsmetoderna. En

rationell ordning på detta område förutsätter ingående undersökningar, bl. a.

i form av tidsstudier. Undersökning av arbetsmetoderna, i viss mån kompletterade

med tidsstudier, ha tid efter annan företagits. Då styrelsen hittills saknat

särskilt organ för dessa undersökningar, ha de på styrelsens uppdrag

företagits av än den ene än den andre tjänstemannen. Det är dock uppenbart,

att om arbetstidsundersökningar skola medföra åsyftat resultat, de böra fortgå

kontinuerligt och ledas av en och samma avdelning hos styrelsen.

På föranstaltande av besparingsberedningen ha kontorstekniska undersökningar

inletts vid ett antal statliga verk. Även inom postverket arbetar för

närvarande en dylik kontorsutredning. Denna är givetvis icke avsedd att bli

ett bestående organ. Dess uppgift torde anses vara att för styrelsen framlägga

förslag till förenkling av arbetsmetoderna inom vissa grenar av förvaltningen.

Klart är dock, att för genomförandet av framlagda förslag samt för fortsatta

och vidgade utredningar på området styrelsen har behov av ett för ändamålet

lämpligt organ. Detta bör förläggas lill styrelsens första byrå.

De arbetsuppgifter, .sorn enligt generalpoststyrelsen i första hand böra tillkomma

första byrån såsom driftbyrå, äro central ledning av inspektionsverksamheten,

arbetsuppgifternas fördelning på olika kategorier av befattnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

havare, tjänsteställning för kontrollerande och arbetsledande befattningshavare,

övervakning av kundtjänsten samt rationalisering av arbetsmetoderna

bland annat genom tidsstudier och kontorstekniska undersökningar. Styrelsen

framhåller, att dessa uppgifter icke äro nya men att för deras rikliga tillgodoseende

fordras en viss omläggning av byråns arbetssätt och i samband

därmed en förstärkning av byråns nuvarande personaluppsättning.

Å andra sidan skulle enligt styrelsens förslag första byrån befrias från

vissa till byrån nu hörande ärenden, nämligen angående tillämpningen av

gällande avlöningsförfattningar samt angående tjänste- och familjepensioner

m. m. Dessa ärenden föreslås överflyttade till fjärde byrån.

Första byrån består för närvarande av fem avdelningar, nämligen personalavdelningen,

trafikavdelningen, ombudsmansexpeditionen, undervisningsanstalten

och militäravdelningen. Vid byråns ombildning till en driftbyrå, vilket

enligt generalpoststyrelsens mening kan ske utan ändring av byråns benämning,

skulle en sjätte avdelning benämnd driftavdelningen inrättas.

På personalavdelningen finnas för närvarande åtta befattningshavare i 17

och högre lönegrader, nämligen 1 sekreterare (A 26), 1 sekreterare (Eo 24),

2 notarier (A 21), 2 kontrollörer (A 20) och 2 förste postassistenter (A 17).

Enligt styrelsen skulle sekreteraren i lönegraden Eo 24, 1 kontrollör och 1

förste postassistent flyttas till fjärde byrån i samband med överflyttningen dit

av avlönings- och pensionsärenden m. m. Till den nyinrättade driftavdelningen

skulle överflyttas 1 notarie. Av tjänster i 17 och högre lönegrader erfordras

därutöver å sistnämnda avdelning 1 byrådirektör och 1 förste postassistent,

av vilka endast byrådirektörsbefattningen skulle nyinrättas. Rörande denna

befattning anför styrelsen följande.

Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål, som skulle handläggas av

driftavdelningen, erfordras en väl kvalificerad arbetskraft såsom chefens

för byrån närmaste man för denna del av byråns uppgifter. Denne tjänsteman

skulle således närmast under chefen för byrån bereda driftkostnadsstaten

och utöva kontroll över dess tillämpning, utarbeta personalstaterna, leda undersökningar

angående personaluppsättningen på olika tjänsteställen och befattningshavarnas

åligganden och lönegradsplacering, övervaka arbetsmetoderna

och därmed sammanhängande områden samt utöva tillsyn över kundtjänsten.

Den inspektionsverksamhet, som föranledes av byråns ledning av

drifttjänsten, skulle jämväl, i den mån den icke fullgöres av chefen för byrån,

utövas av denne tjänsteman. Med hänsyn till de många och krävande uppgifter,

han skulle ha att fullgöra, synes han icke kunna placeras i lägre lönegrad

än den 28 :e.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 19 oktober 1943 icke funnit

anledning till erinran mot att åt första byrån genom en förändrad fördelning

av arbetsuppgifterna inom generalpoststyrelsen gives karaktär av driftbyrå

med en särskild driftavdelning samt att i samband därmed en byrådirektörsbefattning

i lönegraden A 28 inrättas.

Inom såväl telegrafstyrelsen som järnvägsstyrelsen finnas byråer motsvarande

den för generalpoststyrelsens del nu föreslagna. Denna organisations
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

form har för nämnda verk visat sig utgöra en ändamålsenlig anordning för

driftledning och driftkontroll. Med hänsyn till den i organisatoriskt hänseende

i övrigt i väsentliga drag bestående likheten mellan postverket, telegrafverket

och statens järnvägar synes det ligga nära till hands att även för postverkets

vidkommande ifrågasätta en motsvarande anordning inom verkets styrelse.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har frågan örn en driftbyrå

inom generalpoststyrelsen framförts av besparingsberedningens postkommitté

och vunnit besparingsberedningens stöd. Förslaget har därefter närmare utformats

av generalpoststyrelsen. Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt

detsamma.

Även jag anser den förebragta utredningen giva vid handen, att en ombildning

av generalpoststyrelsens första byrå till en driftbyrå utgör en rationell

organisationsförbättring. För åstadkommandet av denna förbättring erfordras

i främsta rummet en intensifiering av de driftledande och driftkontrollerande

uppgifter, som första byrån redan nu har. Sålunda böra till byrån koncentreras

vissa uppgifter, vilka för närvarande fullgöras å andra byråer, framförallt

utformandet av driftkostnadsstaterna och kontrollen över deras tillämpning.

Bland övriga av styrelsen angivna arbetsuppgifter, vilka i detta sammanhang

böra uppmärksammas, vill jag särskilt understryka övervakningen

av kundtjänsten och rationaliseringen av arbetsmetoderna bland annat genom

arbetsstudier och kontorstekniska undersökningar.

Till en intensifiering av första byråns arbetsuppgifter hör emellertid, såsom

generalpoststyrelsen framhållit, även att byrån befrias från handläggningen

av vissa ärenden, vilka icke stå i direkt samband med dess egenskap av driftbyrå.

Hit höra ärenden angående tillämpning av avlöningsförfattningarna

samt ärenden angående tjänste- och familjepensioner m. m. Att dessa ärenden

överföras till fjärde byrån synes mig ändamålsenligt.

Liksom generalpoststyrelsen anser jag, att första byrån även etter omorganisationen

bör kunna bibehållas vid sin nuvarande benämning.

Den av styrelsen föreslagna personaluppsättningen för den omorganiserade

byrån föranleder icke någon erinran från min sida. Såsom chef för den nya

avdelningen, driftavdelningen, bör alltså, vilket jämväl allmänna lönenämnden

tillstyrkt, avses en byrådirektör i lönegraden A 28.

Det är möjligt, att byråns personal framdeles kan behöva ytterligare något

förstärkas, särskilt med avseende å de uppgifter, som hänföra sig till arbetsstudier

och till självkostnadsberäkningar. Man bör dock tillsvidare avvakta

den erfarenhet, som kan vinnas i fråga om arbetsmetoder och lämplig arbetsfördelning

å byrån m. m.

Till löneställningen för byråns chef återkommer jag under nästföljande

punkt.

Förbättrad löncställning för chefen för första byrån. I sitt betänkande

med förslag angående byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942: 30)

upptogo 1939 års t jämte f örteckning ssakkunniga bland annat frågan örn för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

bättrad löneställning för chefen för generalpoststyrelsens första byrå. De

sakkunniga föreslogo därvid, att befattningen under benämningen överdirektör

borde hänföras till lönegraden C 10. Ledamoten Björck förordade

dock för sin del lönegraden C 7, varvid emellertid förutsattes bibehållande av

nu till en byråchef utgående arvode å 2 000 kronor såsom generaldirektörens

ställföreträdare.

I utlåtande över de sakkunnigas betänkande den 11 december 1942 har

allmänna lönenämnden uttalat, att lönenämnden hyste någon tvekan, huruvida

icke i postverket skulle vara att föredraga viss byråchefslön jämte ställföreträdararvode.

Därest emellertid generalpoststyrelsens första byrå skulle

ombildas till en verklig driftbyrå, ansåge sig lönenämnden kunna tillstyrka

de sakkunnigas förslag örn inrättande av en överdirektörstjänst vid postverket.

Beträffande löneställningen för denna befattning ansåge emellertid lönenämnden,

att tjänsten ej borde placeras i högre lönegrad än C 9. Skulle

nuvarande anordning med byråchefslön jämte särskilt ställföreträdararvode

anses böra bibehållas, borde byråchefstjänsten å första byrån enligt lönenämndens

mening hänföras till lönegraden C 7.

Generalpoststyrelsen har i sin förenämnda skrivelse tillstyrkt tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag.

Allmänna lönenämnden har i sitt omförmälda utlåtande den 19 oktober

1943 åberopat den ståndpunkt nämnden intagit i yttrandet över tjänsteförteckningssakkunnigas

betänkande.

Liksom vid telegrafverket och statens järnvägar bör vid postverket chefen

för driftbyrån benämnas överdirektör. Några delade meningar härom

synas icke råda. Däremot föreligga olika uppfattningar rörande befattningens

lönegradsplacering.

Enligt mitt förmenande bör frågan om löneställningen för överdirektören

i generalpoststyrelsen bedömas i jämförelse med motsvarande befattningar i

telegraf- och järnvägsstyrelserna, vilka befattningar äro placerade i lönegraderna

C 10 respektive C 11. Befattningar under benämningen överdirektör

finnas visserligen i såväl vattenfalls- och domänstyrelserna som på skilda

ställen inom allmänna civilförvaltningen, men beträffande arbetsuppgifterna

är den ifrågasatta överdirektörstjänsten i generalpoststyrelsen närmast jämförbar

med berörda befattningar i telegraf- och järnvägsstyrelserna.

Vid ett bedömande av löneställningen i relation till överdirektörsbefattningarna

i sistnämnda styrelser synes mig icke med fog kunna göras gällande,

att de med chefskapet för generalpoststyrelsens första byrå efter dess ombildning

förenade arbetsuppgifternas art och omfattning skulle motivera en

lägre lönegradsplacering för överdirektören i generalpoststyrelsen än den,

som utmätts för överdirektören i telegrafstyrelsen. Jag anser mig därför

böra tillstyrka, att befattningen placeras i lönegraden C 10. Av redogörelsen

under föregående punkt framgår, att besparingsberedningens postkommitté

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

9

uttalat sig för samma löneställning samt att besparingsberedningen ej framställt

någon erinran däremot.

Vid bifall till mitt förslag bör antalet byråchefsbefattningar minskas med

en. Liksom för närvarande är fallet beträffande överdirektörsbefattningarna i

telegraf- och järnvägsstyrelserna bör föreskrivas, att särskilt arvode icke

skall utgå, därest överdirektören i generalpoststyrelsen — såsom i regel torde

bliva fallet — förordnas till ställföreträdare för verkschefen.

Inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 å fjärde byrån.

Med ifrågavarande förslag avses den sekreterarbefattning i lönegraden Eo 24,

som vid bifall till framställningen om första byråns omändring till driftbyrå

skulle överflyttas till fjärde byrån. Förslaget framfördes av generalpoststyrelsen

jämväl i personaläskandena för innevarande budgetår, ehuru förslaget

då avsåg fortsatt placering av tjänsten på första byrån.

Generalpoststyrelsen erinrar i sin förenämnda skrivelse, att för de uppgifter,

som äro förenade med befattningen, alltsedan den 7 september 1941

funnits en tillfällig sekreterarbefattning i 24 lönegraden, vilken från och

med den 1 augusti 1943 förändrats till en extra ordinarie befattning i samma

lönegrad. Därefter anför styrelsen följande.

Innehavaren av befattningen handlägger huvudsakligen ärenden rörande

avlöningsförmåner till tjänstemän, tjänste- och familjepensioner (jämväl till

arbetare, städerskor m. fl.), ålderdomsunderstöd till poststationsföreståndare

samt lant- och lådbrevbärare ävensom frågor rörande tillämpning och tolkning

av bestämmelserna i gällande avlönings- och pensionsreglementen. Hans

föredragningsskyldighet omfattar följande ärenden, nämligen tillämpning av

gällande bestämmelser om avlönings- och semesterförmåner m. m. till tjänstemän,

uppflyttning i löneklass, tjänstepensioner, familjepensioner, ålderdomsunderstöd

åt poststationsföreståndare samt lant- och lådbrevbärare ävensom

gratifikationer till vissa f. d. poststationsföreståndare.

Med hänsyn till den med tjänsten förenade föredragningsskyldigheten och

till de arbetsuppgifter för övrigt, som åvila ifrågavarande befattningshavare,

kan enligt styrelsens förmenande en placering i lägre lönegrad än A 24 icke

ifrågasättas.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare styrelsens förslag.

Enligt vad jag inhämtat är tillgången på kanslipersonal å fjärde byrån Departementsför

knapp för att de arbetsuppgifter, örn vilka här är fråga, skulle kunna över- chelenflyttas

till byrån utan personalförstärkning. Behov av ifrågavarande befattning

föreligger alltså även efter genomförandet av den av mig i det föregående

förordade omorganisationen. Vid sådant förhållande och då den föreslagna

löneställningen med hänsyn till de med befattningen förenade föredragningsuppgieterna

icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag styrelsens

förslag. Den nya befattningen bör i enlighet med vad jag i det följande

förordar upptagas under benämningen förste byråsekreterare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 96.

Uppfattning av en notarie å ombudsmansexpeditionen till förste byråsekreterare

i A 24. Å generalpoststyrelsens ombudsmansexpedition utgjordes

personalstyrkan intill den 1 januari 1935 av en byrådirektör och ombudsman

(A 28), en notarie (A 21) och en kansliskrivare (A 11). Vid nämnda tidpunkt

utökades personalen med en förste postassistent (A 17), vilken befattningshavare

från och med den 1 juli 1939 uppflyttats till 21 lönegraden under

benämningen notarie. Efter sistnämnda dag bestå de biträdande funktionärerna

med mera kvalificerade göromål av två notarier i lönegraden A 21.

Beträffande den å expeditionen före den 1 juli 1939 befintliga notariebefattningen

har generalpoststyrelsen gjort upprepade, av lönenämnden tillstyrkta

framställningar om befattningens utbyte mot en sekreterarbefattning

i 24 lönegraden. I skrivelse den 13 september 1940 anförde styrelsen bland

annat följande.

Med hänsyn till den starka ökningen av antalet brottmål, vari postverket

har att föra målsägandetalan, har styrelsen från och med den 1 oktober 1939

genomfört en uppdelning av arbetsuppgifterna å ombudsmansexpeditionen

på så sätt, att åt den notarie, varom fråga är, uppdragits att tills vidare på

eget ansvar handlägga följande ärenden, nämligen rättegångsmål, avseende

brottsligt förfarande mot postverket av annan än postfunktionär, med undantag

dock för i dylikt ärende uppkommen fråga om disciplinärt ansvar eller

om ersättningsskyldighet för postfunktionär, ärenden angående lagsökning

och handräckning för fordrans utfående med nyss angiven inskränkning

samt ärenden, som överlämnats till ombudsmannen för framtida bevakning

av någon postverkets fordran.

Med hänsyn till de självständiga arbetsuppgifter och därmed förenat ansvar,

som lagts å tjänstemannen, har styrelsen ansett sig icke kunna underlåta

att tills vidare tilldela tjänstemannen förordnande i lönegraden A 24.

Verkningarna av den genomförda arbetsfördelningen ha befunnits gynnsamma.

Särskilt må framhållas, att ombudsmannen vunnit avsevärt större

möjligheter än förut att ägna sin tid åt mera betydelsefulla arbetsuppgifter.

Vidare har expeditionens förmåga att bära den med poströrelsens fortgående

utveckling växande arbetsbördan ökats. Någon utökning av antalet funktionärer

å expeditionen behöver därför för närvarande icke ifrågasättas.

Med hänsyn till de vunna erfarenheterna anser styrelsen, att någon återgång

till den tidigare arbetsordningen icke bör ifrågakomma. Styrelsen finner

det emellertid angeläget, att den tjänsteman, åt vilken anförtrotts de nya

arbetsuppgifterna, gives en mot desamma svarande tjänsteställning, särskilt

som styrelsens möjligheter att för befattningen förvärva och bibehålla en

fullt kompetent person, d. v. s. en person med fullgod såväl juridisk som

postal utbildning, eljest allvarligt äventyras.

I sin skrivelse den 31 augusti 1943 anför styrelsen följande.

Från och med den 1 augusti 1943 har styrelsen antagit innehavaren av

här ifrågavarande notariebefattning till extra ordinarie sekreterare i 24 lönegraden.

Ombudsmansexpeditionens arbetsuppgifter visa fortsatt tendens till ökning.

Särskilt är så förhållandet med rättegångsmål av det slag, som här avses.

Dessa mål, vilkas antal under åren 1935—1937 utgjorde i medeltal 81 per

år och vilka under år 1938 uppgingo till 107, utgjorde år 1940 146, år 1941

226 och år 1942 ej mindre än 328. Under första halvåret 1943 har målens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96. 11

antal uppgått till 200, vilket alltså innebär en ytterligare synnerligen stark

stegring.

Under år 1941 har expeditionen vidare tillförts nya arbetsuppgifter i två

olika hänseenden. I anslutning till underdånig skrivelse den 25 februari 1941

angående utvidgning av styrelsens disciplinära bestraffningsmyndighet på det

sätt, att denna komme att omfatta jämväl postombud samt lant- och lådbrevbärare,

har styrelsen nämligen beslutat, att ärenden angående av dylika funktionärer

i tjänsten begångna fel och försummelser, vilka ärenden tidigare

handlagts å styrelsens första byrås trafikavdelning, skulle handläggas och i

styrelsen föredragas av ombudsmannen.

Vidare har styrelsen den 8 april 1941 beslutat, att ärenden, vari av postverket

utbetalats ersättning för förlust eller skada och i vilka fråga förelåge

örn ersättningsskyldighet för postfunktionär, vilka ärenden tidigare handlagts

dels å styrelsens tredje och fjärde byråer, dels ock å styrelsens bankavdelning,

skulle i styrelsen föredragas av ombudsmannen.

En god bild av ombudsmansexpeditionens växande arbetsbörda gives av

antalet därstädes diarieförda ärenden. Dessa uppgingo under sistförflutna

femårsperiod till följande antal för år, nämligen 1938 592, 1939 616, 1940

706, 1941 939 och 1942 1 315.

Under första halvåret 1943 utgjorde antalet diarieförda ärenden 690 stycken.

Att expeditionen, trots den stora ökningen i antalet ärenden, kunnat fullgöra

sina uppgifter utan utökning av personalen är i främsta rummet beroende

på den rationalisering av arbetet, som skett genom den ovan omförmälda,

från och med den 1 oktober 1939 genomförda arbetsfördelningen.

En fortsatt ökning av ombudsmansexpeditionens arbetsuppgifter torde få

anses sannolik.

Då för behörigt fullgörande av expeditionens arbetsuppgifter ett stadigvarande

behov av en funktionär i 24 lönegraden föreligger, hemställer generalpoststyrelsen

ånyo, att å styrelsens ombudsmansexpedition måtte nyinrättas

en sekreterarbefattning i denna lönegrad. Vid bifall därtill skulle den ena av

de å expeditionen för närvarande befintliga notariebefattningarna indragas.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att åt en av notarierna å ombuds- Departementsmansexpeditionen

uppdragits att på eget ansvar handlägga vissa ärenden, chefenvilka

eljest skolat ankomma å ombudsmannen. Med hänsyn till de mera självständiga

arbetsuppgifter, som därigenom lagts å denne befattningshavare, och

då utvecklingen synes giva vid handen, att den genomförda arbetsfördelningen

kommer att bliva bestående, anser jag mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens

av allmänna lönenämnden biträdda förslag om notariebefattningens uppflyttning

till sekreterarbefattning i lönegraden A 24. I enlighet med vad jag i det

följande förordar, bör den nya befattningen upptagas under benämningen

förste byråsekreterare.

Inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 å niililäravdelningen.

I fredstid utgör militäravdelningen en underavdelning å första byrån.

Å avdelningen tjänstgöra därvid 1 militärassistent (arvode 3 900 kronor), 1

kontrollör (A 20), 1 expedilionsvakl (A 5) och 2 kontorsbiträden (A 4). Vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Departementschefen.

mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap ombildas avdelningen till en

självständig byrå med för närvarande 1 tillfällig byråchef, 1 militärassistent

(arvode 3 900 kronor), 1 sekreterare (Eo 24), 1 tillfällig notarie och 1 kontrollör

(A 20) samt ett tiotal tjänstemän i lönegraderna A 7—A 4.

Generalpoststyrelsens förslag avser sekreteraren i lönegraden Eo 24. Styrelsen

har två gånger tidigare framfört samma förslag.

Till stöd för förslaget anför generalpoststyrelsen nu följande.

Militärbyråerna i de övriga trafikverken förestås av byråchef, som är militär.

Postverkets militärbyrå förestås däremot av byråchef med enbart postal

utbildning. Anledningen härtill är, att arbetet å generalpoststyrelsens militärbyrå

är i hög grad postalt betonat och att av chefen för byrån fordras ingående

kännedom örn postverkets organisation och arbetsmetoder. Samma är förhållandet

med militäravdelningen, när byrån icke är organiserad. Av den

tjänsteman, som närmast samarbetar med militärassistenten, fordras samma

postala kunskaper, som krävas av chefen för militärbyrån. Denne tjänstemans

befattning synes med hänsyn till tjänstens vikt och betydelse icke böra sättas

lägre än i lönegraden A 24.

Militäravdelningens uppgifter beröra flera olika områden: postverkets

funktion vid krig eller krigsfara, redovisning av värnpliktiga posttjänstemän

m. m. samt fältposten. I alla krigförande länder tillmätes fältposten såsom

varande föreningsbandet mellan de inkallade och deras anhöriga i hemorten

en utomordentlig betydelse. Att sörja för att fältposten blir i fredstid riktigt

organiserad, så att den vid krig eller krigsfara omedelbart kan träda i funktion,

synes vara en viktig beredskapsåtgärd. Ur denna synpunkt är det angeläget,

att det vid militäravdelningen finnes en postalt utbildad tjänsteman,

som är fullt förtrogen med avdelningens alla arbetsuppgifter och som under

en längre tid kvarstår å befattning därstädes. För bevarande av kontinuiteten

å avdelningen vid ombyte av militärassistent är även en sådan anordning

önskvärd. Även ur de synpunkter, som här berörts, är den föreslagna

befattningens placering i 24 lönegraden fullt motiverad.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare styrelsens förslag.

Liksom generalpoststyrelsen anser jag, att för bibehållande av kontinuiteten

ur postal synpunkt vid ärendenas handläggning å militäravdelningen bör

finnas en postalt utbildad tjänsteman i sådan löneställning, att alltför täta

ombyten å befattningen icke behöva befaras. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

art finner jag i likhet med lönenämnden, att för ändamålet bör inrättas

en sekreterarbefattning i lönegraden A 24. Även denna befattning bör upptagas

under benämningen förste byråsekreterare.

Inrättande av en ingenjörsbefattning i A 24. Befattningen är avsedd för

föreståndaren för postverkets verkstad. Till stöd för förslaget anför generalpoststyrelsen

följande.

Sedan Kungl. Majit den 30 november 1922 bemyndigat styrelsen att anställa

en lämplig ingenjör såsom föreståndare för postverkets verkstad, anställde

styrelsen från och med den 1 februari 1923 den nuvarande verkstadsföreståndare^

civilingenjör Wilfrid Ullman (född 2% 1883), mot ett arvode av

6 816 kronor för år, motsvarande avlöningen i lägsta löneklassen i 14 lönegraden

enligt då gällande avlöningsreglemente den 19 juni 1919 för tjänste
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

13

män vid postverket m. fl. verk. Nämnde föreståndare, som med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1936 från och med den 1 .januari 1936

antagits till extra ordinarie tjänsteman i 24 lönegraden, har alltså med utgången

av januari månad 1944 innehaft sin nuvarande anställning under 21

år. Med hänsyn därtill att poströrelsens ständigt fortsatta ökning kräver att

verkstadsrörelsen allt framgent drives i minst samma omfattning som för närvarande,

anser styrelsen, att befattningen såsom föreståndare för verkstaden

nu bör uppföras på ordinarie stat.

Under åberopande härav hemställer styrelsen, att befattningen ingenjör i

lönegraden A 24 införes i tjänsteförteckningen för postverket och att en ingenjörsbefattning

i nämnda lönegrad inrättas.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att befattningen såsom föreståndare för Departementspostverkets

verkstad förändras till en ordinarie tjänst. Behovet av en dylik chefen.

tjänst har ökats genom den utveckling, som verkstadsrörelsen under senare år

undergått och som föranlett anskaffandet av nya utvidgade lokaler för denna

rörelse samt för postverkets övriga industriella verksamhet.

Vid bifall till här avsedda förslag bör i tjänsteförteckningen för postverket

införas benämningen ingenjör i lönegraden A 24.

Uppflyttning av postkontoret i Äppelviken från klass 3 till klass 2. Postkontoret

i Äppelviken har sedan den 1 juli 1936 tillhört klass 3.

Vid 1938 års klassificering av trafikanstalterna fastställdes bland annat

följande poänggränser, nämligen för postkontor av klass 1 B 375—874, för

postkontor av klass 2 235—374 och för postkontor av klass 3 160—234.

Enligt det av 1936 års klassificeringskommitté på grundval av 1935 års

trafiksiffror uppgjorda klassificeringsförslaget erhöll postkontoret i Äppelviken

261 poäng och föreslogs till uppflyttning till klass 2. Kommunikationsverkens

lönenämnd ansåg emellertid, att postkontoret borde kvarslanna i

klass 3, vilket jämväl blev statsmakternas beslut.

Generalpoststyrelsen anför nu följande.

På grund av de senaste årens synnerligen livliga byggnadsverksamhet inom

postkontorets område, omfattande större delen av Bromma församling, har

rörelsen vid postkontoret i Äppelviken visat en fortsatt stegring och har nu

nått en sådan omfattning, att en omklassificering av postkontoret rättvisligen

icke längre bör uppskjutas. Antalet ankomna och avgångna försändelser vid

postkontoret och dess underlydande postanställd- utgjorde år 1942 S,3 miljoner

mot 6,9 miljoner föregående år. Motsvarande siffror för antalet postsparbanksomsättningar

och folkpensionsutbetalningar voro 86 962 respektive

62 160. Invånarantalet i Bromma, som 1935 uppgick till 34 987 har till 1942

stigit till 67 409. Nya samhällen ha växt upp och i samband därmed ha nya

postanstalter inrättats. Antalet under postkontoret lydande postanstaller, som

vid 1935 års utgång utgjorde 4, har till utgången av 1942 stigit till 12. Från

och med den 1 mars 1943 har ytterligare en poststation tillkommit inom området.

Antalet vid postkontoret fast anställda funktionärer (underlydande

postanstaller ej medräknade) uppgår för närvarande till 50, medan motsvarande

siffra år 1935 uppgick till endast 18.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departementschefen.

Vid klassificering enligt av 1936 års klassificeringskommitté angivna regler,

grundad på 1942 års trafiksiffror, erhåller postkontoret 682 poäng. Poängtalet

inom grupp I, som ger uttryck åt postmästarens förvaltningsarbete, underlydande

personal m. m., har i det närmaste tredubblats eller stigit från

32 till 90. Postkontoret uppvisar otvivelaktigt en trafikstegring, som avsevärt

överstiger den allmänna trafikökningen vid postkontoren. Då postkontorets

område till övervägande delen utgöres av bostadssamhällen utan större industriella

företag, torde den kraftiga trafikökningen icke i nämnvärd grad

ha påverkats av nu rådande tidsförhållanden, utan rörelsen vid postkontoret

torde komma att bliva bestående även sedan normala förhållanden inträtt. Det

finnes därför icke anledning att antaga, att postkontoret vid en kommande

allmän klassificering av postkontoren skall komma att hänföras till lägre klass

än klass 2.

Även om några organisatoriska förändringar i egentlig mening icke inträtt

vid postkontoret, ha dock på grund av den allmänna trafikstegringen

postmästarens ansvar och administrativa uppgifter ökats i sådan grad, att

hans uppflyttning i klass kan anses väl motiverad.

Styrelsen föreslår därför, att postkontoret i Äppelviken uppflyttas från

klass 3 till klass 2. Vid bifall till denna hemställan bör antalet postmästarbefattningar

av klass 3 minskas med en.

Allmänna lönenåmnden har för sin del anfört följande.

Lönenämnden finner i princip betänkligheter möta mot att under löpande

klassificeringsperiod förändringar vidtagas i enstaka postanstalters klassificering

utan att organisatoriska förändringar i egentlig mening därtill föranleda.

I förevarande fall synes emellertid den osedvanligt starka inflyttningen

till postkontorets område ha nödvändiggjort en sådan ökning av dess personal

och föranlett inrättande av så många underlydande postanstalter att,

ehuru postkontoret organisatoriskt är uppbyggt på samma sätt som tidigare,

dess förvaltningsapparat dock undergått en förändring, som i viss mån är

att jämställa med en omorganisation.

Under åberopande härav och med hänsyn särskilt till det förhållandet, att

postmästarens administrativa uppgifter numera erhållit vidgad omfattning,

vill lönenämnden icke motsätta sig, att postkontoret uppflyttas till klass 2.

Vid 1938 års allmänna klassificering av trafikanstalterna vid post- och

telegrafverken samt statens järnvägar uttalades, att endast sådana ändringar

i klassindelningen, som påkallades av organisatoriska förändringar eller andra

inträffade speciella omständigheter, borde ifrågakomma under tiden mellan

allmänna revisioner. Samtidigt förutsattes, att dylika revisioner skulle

äga rum med vissa mellanrum, förslagsvis 5 år.

Det är uppenbart, att någon allmän klassificering av trafikanstalterna icke

bör ske under nu rådande i viss mån exceptionella trafikförhållanden. Ju

längre emellertid uppskovet till nästa allmänna revision blir, desto svårare

blir det att undvika enstaka, på bestående förändringar grundade omklassificeringar,

även om dessa icke kunna hänföras till organisatoriska omläggningar

eller liknande speciella omständigheter. Jag kommer med hänsyn härtill

att även för statens järnvägars del föreslå vissa ändringar i här berörda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

15

hänseenden, vilka äro av den art att de vid sträng tillämpning av 1938 års

uttalande rätteligen borde tills vidare anstå.

Av det anförda följer, att jag är beredd att tillstyrka generalpoststyrelsens

förslag om uppflyttning av postkontoret i Äppelviken från klass 3 till klass

2. Jag har därvid särskilt fäst mig vid att den ökade bebyggelsen inom postkontorets

område är av sådan natur, att någon mera betydande minskning

av postkontorets arbetsbörda näppeligen kan komma att ske.

Förändringen synes böra genomföras från och med den 1 juli 1944. I samband

därmed bör en befattning såsom postmästare av klass 3 i lönegraden A

20 indragas.

Införande i tjänsteförteckningen av kontorsskrivare (A 15), ritare (A 15)

och kopist (A 11). Ifrågavarande förslag lia icke varit föremål för bedömande

av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken.

Till stöd för förslaget om införande av kontorsskrivare i tjänsteförteckningen

anför generalpoststyrelsen följande.

I tjänsteförteckningen i vad avser postverket finnas i 15 lönegraden för

närvarande upptagna befattningarna garagemästare, materialförvaltare, postassistent

och överpostexpeditör. Däremot finnes icke någon motsvarighet till

de inom vissa verk tillhörande den allmänna civilförvaltningen och samtliga

övriga affärsdrivande verk förekommande kontorsskrivarna.

Inom generalpoststyrelsen finnes ett antal befattningar, vilkas innehavare

lämpligen böra vara placerade i 15 lönegraden men för vilka i denna lönegrad

nu förekommande tjänstebenämningar icke väl lämpa sig. Dessa befattningar

äro av två olika slag, nämligen dels sådana, där innehavaren har

att självständigt handlägga och svara för viss viktig arbetsdetalj, dels sådana,

där innehavaren har att utöva förmanskap över större, med kontorsarbete

sysselsatt personal eller biträda såsom arbetsledare. För vissa befattningar

kan postal fackutbildning vara erforderlig, för andra — i synnerhet

för sådana av den senare kategorien — behöves icke sådan utbildning.

Då styrelsen hittills icke vidtagit åtgärder för att få befattningen kontorsskrivare

i 15 lönegraden införd i tjänsteförteckningen för postverket, har

detta icke berott på att icke behov av denna befattning förelegat. Styrelsen

har emellertid trott sig kunna tillgodose behovet med utnyttjande av de redan

tillgängliga befattningarna i samma lönegrad postassistent respektive

överpostexpeditör. Ifrågavarande tjänstemän ha emellertid en förhållandevis

lång och dyrbar fackutbildning, som i flertalet fall icke är nödvändig.

Olägenheterna med nuvarande system ha på senare år framträtt med särskild

styrka. Där arbetsuppgifterna äro av den art, att tjänstinnehavarens

placering i 11 lönegraden (postexpeditör respektive kansliskrivare) uppenbarligen

är för låg med hänsyn till det med arbetet förenade ansvaret, har det

icke funnits annan utväg än att anlita postassistenter. Postassistentsgraden

är emellertid till sin natur huvudsakligen en rekryteringsgrad för högre befattningar,

och antalet bör därför begränsas till vad som för delta ändamål

är behövligt. Postassistenterna las också i betydande omfattning i anspråk

för förordnanden på högre tjänster. För sådana befattningar, örn vilka nu

är fråga, kan det därför icke påräknas att kunna behålla en postassistenl

för längre tid. Då det vid dessa befattningar är av vikt att kontinuiteten bevaras

och att därför täta ombyten av personal undvikas, äro nämnda förhållanden

en svår olägenhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Vid tidigare överväganden av denna fråga har styrelsen tänkt sig att i de

relativt få fall, där behov av sådana befattningar i 15 lönegraden föreligger,

kunna i samband med dispens från eljest föreskrivna kompetensfordringar å

postassistentsbefattning konstituera lämplig postexpeditör eller tjänsteman

från kontorskarriären. I ett fall har även en tjänsteman av sistnämnda slag

konstituerats till postassistent.

Även örn en sådan utväg kan tillgripas i något enstaka undantagsfall,

måste den betecknas som mindre lämplig, då det gäller flera befattningar.

Benämningen postassistent är här icke ett riktigt uttryck för befattningens

karaktär, varjämte det måste anses oegentligt att tillskapa en, om också till

antalet obetydlig kår av postassistenter, som icke genomgått eljest fordrad

utbildning och som icke heller kan användas för de arbetsuppgifter, för vilka

postassistenterna huvudsakligen äro avsedda.

I underdånig skrivelse den 29 september 1942 angående antalet befattningar

i 1—20 lönegraderna föreslog styrelsen ökning av antalet överpostexpeditörer,

varvid fyra voro avsedda för styrelsen. Förslaget avstyrktes i

denna del av lönenämnden under framhållande att överpostexpeditörsbefattningarnas

utnyttjande i förevarande fall syntes innebära en av statsmakterna

icke avsedd utsträckning av överpostexpeditörsbefattningarnas användningsområde.

Lönenämnden fann icke heller, att tillräckliga skäl anförts

för en höjning av dessa fyra tjänster till lönegraden A 15. Förslaget föranledde

icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Vad beträffar den föreslagna tjänstebenämningen finner även styrelsen,

att vissa invändningar kunna göras mot att befattningen överpostexpeditör

_ vilken tillkommit huvudsakligen för att från förste postassistenterna vid

postkontoren avlyfta en del göromål avseende medelskontrollen och därigenom

minska behovet av sådana tjänstemän — tages i anspråk för tjänstemän

med andra arbetsuppgifter hos styrelsen. För sistnämnda befattningar

vore benämningen kontorsskrivare riktigare.

Behovet av denna nya befattning gör sig starkt kännbart även — och framför

allt_på styrelsens bankavdelning. Såväl postsparbanken som postgiro
kontoret

och statens intressekontor ha under de sista åren utvecklat sig

starkt. På avdelningen sysselsättas numera omkring 2 500 befattningshavare.

Det är utan vidare klart, att den långt drivna differentiering av göromålen,

som utgör förutsättning för en rationell stordrift av detta slag, kräver föreståndare

och arbetsledare i efter arbetets art och omfattning avpassade

tjänstegrader. Där en avdelning vuxit ut så, att arbetsledningen icke lämpligen

kan utövas av tjänsteman i den högsta lönegraden inom kontorskarriären

(11 lönegraden, kansliskrivare) eller där arbetsledare i högre grad har

behov av kvalificerat biträde med arbetsledningen, finnes för närvarande

ingen annan utväg än att på sådan befattning placera en postassistent. För

dylik befattning kräves dock i regel icke tjänsteman med postal fackutbildning.

Viktigare är härvid, att han äger grundlig kännedom om de inom avdelningen

förekommande göromålen samt besitter de särskilda förutsättningar,

som utmärka en god arbetsledare. Bland det stora antal befattningshavare

inom kontorskarriären, som sysselsättas inom bankavdelningen, finnas

åtskilliga, som väl fylla nämnda villkor.

Den nya befattningen skulle således stå öppen saväl för fackutbildad personal

som för personal inom den egentliga kontorskarriären. Möjligheterna

att på ett för driften gagneligt sätt utnyttja tjänstemännens duglighet, arbetsförmåga

och personliga egenskaper utan hänsyn till deras fackutbildning

skulle härigenom avsevärt ökas. Då, såsom förut nämnts, postassistenterna

ha en förhållandevis dyrbar utbildning, skulle utbytet av postassistent mot

kontorsskrivare medföra en icke obetydlig besparing. Det kan även antagas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

17

att man med den nya befattningen kan i vissa fall avstå från eller åtminstone

undanskjuta inrättandet av högre tjänster än postassistents. Där så kan bli

förhållandet, vinnas givetvis ytterligare besparingar.

Styrelsen har sålunda vid sina överväganden kommit till den övertygelsen,

att befattningen kontorsskrivare i lönegraden A 15 bör införas i tjänsteförteckningen

i vad avser postverket.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört

samt till erfarenheterna vid telegrafverket och statens järnvägar funnit

sig böra tillstyrka, att befattningen kontorsskrivare uppföres i tjänsteförteckningen

jämväl för postverket.

Beträffande förslagen om införande av ritare och kopist i tjänsteförteckningen

anför generalpoststyrelsen följande.

Vid postverkets verkstad hava sedan den 16 september 1919 och den 19

mars 1923 uppehållits två riiarbefattningar. Innehavaren av den ena av dessa

befattningar, vilken även tjänstgör såsom biträdande arbetsledare, har innehaft

sin anställning från och med den 16 september 1929 och är sedan den

1 april 1937 anställd såsom extra ordinarie ritare med placering i 15 lönegraden.

Innehavaren av den andra befattningen anställdes från och med den

1 juni 1930 och är sedan den 1 april 1937 anställd såsom extra ordinarie

kopist med placering i 11 lönegraden. Då behovet av ifrågavarande två befattningar

måste anses bestående, får styrelsen hemställa, att i tjänsteförteckningen

i vad avser postverket införas befattningarna ritare i lönegraden

A 15 och kopist i lönegraden All.

Allmänna lönenämnden tillstyrker, att ifrågavarande befattningar uppföras å

ordinarie stat. Emellertid ifrågasätter lönenämnden, huruvida icke för befattningshavaren

i 15 lönegraden kunde användas den till införande i tjänsteförteckningen

föreslagna benämningen kontorsskrivare och för befattningshavaren

ill lönegraden den redan befintliga benämningen kansliskrivare.

De skäl, som generalpoststyrelsen anfört till stöd för förslaget att i tjänste- Departementsförteckningen

jämväl för postverkets del införa benämningen kontorsskrivare chefcni

15 lönegraden, synas mig övertygande. Såsom styrelsen framhållit, skulle

befattningen avses för befattningshavare, som ha att självständigt handlägga

och svara för viss viktig arbetsdetalj, utöva förmanskap över en större, med

kontorsarbete sysselsatt personalgrupp eller biträda såsom arbetsledare.

Ej heller har jag något att erinra mot styrelsens förslag om att benämningarna

ritare och kopist införas i tjänsteförteckningen. Det synes mig vara

mindre lämpligt all, såsom lönenämnden ifrågasatt, utnyttja benämningarna

kontors- och kansliskrivare för de befattningar, för vilka ritar- och kopistbenämningarna

föreslagits, då sistnämnda tjänstetitlar inom övriga kommunikationsverk

regelmässigt förekomma för motsvarande arbetsuppgifter.

Ändring av vissa tjänstehenämningar. I årets statsverksproposition har

chefen för finansdepartementet vid behandlingen av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor föreslagit, att benämningarna notarie och sekreterare skulle

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 96. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

utbytas mot byråsekreterare respektive förste byråsekreterare. Förslaget har

numera bifallits av riksdagen. Motsvarande förändring synes böra vidtagas

jämväl beträffande kommunikationsvexken. Jag föreslår därför för postverkets

del utbyte av dels benämningen notarie (A 21) mot byråsekreterare, dels

ock benämningarna sekreterare (A 24 och A 26) mot förste byråsekreterare.

Vidare böra de i lönegraderna A 21 upptagna benämningarna revisor samt

revisor och bokhållare sammanföras under den gemensamma benämningen

revisor.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 1 befattning såsom överdirektör (C 10), minskning av antalet byråchefsbefattningar

(A 30) från 4 till 3, ökning av antalet byrådirektör sbefattningar

(A 28) från 1 till 2, utbyte av benämningen sekreterare (A 26)

mot förste byråsekreterare, införande av 1 befattning såsom ingenjör (A 24),

ökning av antalet sekreterarbefattningar (A 24) från 5 till 8 och utbyte av

benämningen mot förste byråsekreterare, ökning av antalet postmästarbefattningar

av klass 2 (A 22) från 57 till 58, minskning av antalet notariebefattningar

(A 21) från 12 till 11 och utbyte av benämningen mot byråsekreterare

ävensom sammanförande av benämningarna revisor (A 21) samt revisor

och bokhållare (A 21) till revisor.

Utöver vad som av sammanfattningen beträffande personalförteckningen

framgår skulle i fråga örn tjånsteförteckningen vidtagas följande ändringar,

nämligen införande av befattningarna kontorsskrivare och ritare i lönegraden

A 15 samt befattningen kopist i lönegraden A 11.

Telegrafverket.

Uppfattning av en förste byråingenjör å radiobyrån från A 27 till byrådirektör

i A 28. Ifrågavarande befattningshavare förestår radiobyråns rundradioavdelning.

Föreståndarna för radiobyråns fartygsstations- och landstationsavdelningar

äro byrådirektörer i 28 lönegraden.

Telegrafstyrelsen, som två gånger tidigare framfört samma förslag, anför

nu i skrivelse den 21 september 1943 till stöd för detsamma följande.

Styrelsen anser, att med inrättandet av ifrågavarande byrådirektörstjänst

icke längre bör anstå. Det högkvalificerade och ansvarsfulla arbete, som åvilar

föreståndaren för rundradioavdelningen, hävdar väl den föreslagna lönegradsplaceringen.

Arbetet ställer synnerliga krav på avdelningen och dess föreståndare,

och vid en övergång till fredsförhållanden, då en kraftig utveckling för

rundradions vidkommande i vårt land torde vara att emotse, komma dessa

krav att starkt ökas. Förutom förverkligandet av redan föreliggande planer,

som måst uppskjutas på grund av krisförhållandena, komma då åtskilliga

nya rundradioproblem att kräva sin lösning. En del av dessa problem ha beberörts

i samband med behandlingen vid 1943 års riksdag av vissa motioner

rörande rundradioväsendet och föranlett statsmakternas beslut att tillkalla

särskilda sakkunniga för utredning av hithörande frågor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

19

Allmänna lönenämnden tillstyrker i utlåtande den 28 oktober 1943 liksom

tidigare styrelsens förslag.

Den utveckling, som rundradioväsendet i tekniskt hänseende genomgått Departementsunder

de senaste åren, har självfallet kvalificerat de arbetsuppgifter, som CÄe/enåvila

föreståndaren för radiobyråns rundradioavdelning. Vid sådant förhållande

synes mig föreståndaren för nämnda avdelning böra i lönehänseende

jämställas med föreståndarna för radiobyråns fartygsstations- och

landstationsavdelningar. Liksom lönenämnden är jag följaktligen beredd att

tillstyrka telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Uppflyttning av en ingenjör från A 22 till byråingenjör i A 26 och fyra

ingenjörer från A 20 till byråingenjörer i A 26 samt inrättande av en ny

ingenjörsbefattning i A 24. Samtliga de till uppflyttning föreslagna ingenjörsbefattningarna

äro placerade å tekniska byrån, ingenjören i A 22 och tre

av ingenjörerna i A 20 å transmissionsavdelningen samt den fjärde ingenjören

i A 20 å stationsavdelningens underavdelning för konstruktion och planering

av automatiska storstationer m. m. Den ifrågasatta nya ingenjörsbefaltningen,

som av telegrafstyrelsen föreslagits placerad i A 26, är avsedd

för radiobyråns rundradioavdelning.

Till stöd för förslaget örn uppflyttning av ingenjören i

A 2 2 anför telegrafstyrelsen följande.

Å tekniska byråns transmissionsavdelning finnes en sektion för planering

av riks- och landskablar, vilken för närvarande förestås av en ingenjör i

lönegraden A 22 med förordnande att bestrida göromål som byråingenjör

(A 26). Till hans åligganden höra dels att förbereda samt kabel- och trafiktekniskt

planera de rikskabelarbeten, vilka utföras genom kabelkontorets

försorg, dels att granska de från distrikten inkomna planerna för nya landskabelanläggningar.

Båda slagen av arbetsuppgifter äro synnerligen krävande,

och särskilt de senare hava i och med den fortgående automatiseringen av

telefonnätet blivit allt mera omfattande och betydelsefulla.

Innehavaren av här ifrågavarande tjänst svarar sålunda för ett viktigt

och vidsträckt arbetsområde, och för att hithörande arbeten skola bliva på

ett fullgott sätt utförda krävas av vederbörande tjänsteman ingående specialkunskaper

på det kabeltekniska området samt en mångårig och allsidig

praktisk erfarenhet.

Styrelsen anser, att den tjänsteställning, som för närvarande är förenad

med föreståndarskapet för denna sektion, ingalunda svarar mot de krävande

uppgifter, som åvila tjänstens innehavare. Enligt styrelsens mening bör

denna tjänst uppflyttas till byråingenjörs tjänstegrad.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag men ifrågasätter, huruvida

icke placering i lönegraden A 24 kunde vara tillfyllest.

Beträffande förslaget om uppflyttning av ingenjörerna i

A 2 0 erinrar telegrafstyrelsen, att styrelsen framfört samma förslag i sina

personaläskanden för innevarande budgetår. Därvid anförde styrelsen i fråga

om de tre ingenjörerna å tekniska byråns transmissionsavdelning följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 03.

Å tekniska byråns transmissionsavdelning finnas tre sektioner för respektive

rundradio-, telegraf- och telefonförbindelser. Den förstnämnda av dessa

sektioner förestås av en ingenjör i lönegraden A 20, som för närvarande är

förordnad att innehava befattning såsom extra ordinarie förste byråingenjör

(Eo 27), och de båda övriga av ingenjörer i lönegraden A 20 med förordnande

som byråingenjör (A 26). I sitt betänkande med förslag till organisation

av telegrafverket hade de sakkunniga för sin del berört frågan, huruvida

icke ifrågavarande befattningar borde höjas till byråingenjörs tjänstegrad

men funnit därmed böra anstå till dess den relativt nya och hittills

hastigt växande transmissionsavdelningen fått en mera slutgiltig inre organisationsutformning.

Med hänsyn till den stadigt fortgående utvecklingen inom bär berörda

arbetsområden och då transmissionsavdelningens organisation numera är i

sina huvuddrag genomförd, anser styrelsen tiden vara inne att till slutgiltig

prövning upptaga frågan om beredande av rätt tjänsteställning åt här avsedda

befattningshavare, varvid tillika bör beaktas den lönegradsplacering,

som tjänstemän med jämförliga uppgifter erhållit å tekniska byråns övriga

avdelningar.

I sin förevarande framställning understryker styrelsen, att transmissionsavdelningens

organisation numera är genomförd så långt detta låter sig

göra inom ett så snabbt växande område av tjänsten, varför ur organisatorisk

synpunkt några betänkligheter icke längre behöva stå hindrande i vägen

för tjänsternas inrättande.

Även förslaget om uppfattning av ingenjören å tekniska byråns stationsavdelning

framfördes av styrelsen i dess personaläskanden för innevarande

budgetår. Till stöd för detsamma anförde styrelsen därvid följande.

Enligt den arbetsfördelning, som tillämpades inom telegrafstyrelsen före

omorganisationen, fanns vid dåvarande konstruktionsavdelningen en underavdelning

för konstruktion och planering av automatiska stors ta tioner samt

vid dåvarande stationsavdelningen en motsvarande underavdelning för medelstora

automatstationer. Vid den sammanslagning av de nämnda två avdelningarna

till en gemensam avdelning, benämnd stationsavdelningen, som

företogs den 1 juli 1941, vidgades arbetsområdet för den förstnämnda underavdelningen

till att omfatta såväl allmänna utredningar i automatiseringsfrågor

som konstruktion och planering av större automatstationer. Medan

underavdelningen i fråga den 1 januari 1941 handlade frågor för automatiserade

stationer med sammanlagt cirka 333 000 anslutna telefonapparater,

var motsvarande antal ett år senare cirka 432 000, vilket utgjorde 45 °/o av

hela apparatbeståndet inom telegrafverkets nät. Organisatoriskt är åtgärden

att till en och samma underavdelning hänföra de tekniska ärendena för

ifrågavarande stationer naturlig och lämplig, och på grund av de berörda

arbetenas art och ständigt växande omfattning förutses denna underavdelning

bliva en allt framgent nödvändig och viktig del av stationsavdelningen.

Personaluppsättningen å underavdelningen i fråga utgöres nu av en förste

byråingenjör (A 27), en högskoleutbildad ingenjör i lönegraden A 20 med

förordnande att bestrida göromål såsom byråingenjör (A 26), ett antal ingenjörer

i lägre tjänsteställning, däribland fyra ingenjörer med högskoleexamen,

samt ritare. Göromålen kräva emellertid på grund av sin stora vikt och svårighetsgrad

så omfattande insatser av högt kvalificerad teknisk personal, att

en ökning av antalet högre ingenjörsbefattningar vid underavdelningen framstår

såsom oundgängligen nödvändig, såväl för beredande av en mot insatserna

svarande ersättning som för att tjänstemän med för dessa göromål

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

21

tillräckliga kvalifikationer skola kunna förvärvas och bibehållas. Behovet av

högkvalificerade arbetsinsatser har särskilt ökats genom att storstationerna

numera måste anpassas och kompletteras för automatisk samtrafik även

med omgivande landsbygd och genom att automatiska anordningar måste

förutses även för den interurbana trafiken. Härtill kommer, att för de största

stationerna stor omsorg måste ägnas de för dem erforderliga specialanläggningarna,

på vilka de högsta krav ställas och vilka i många fall draga betydande

kostnader.

Styrelsen framhåller, att ifrågavarande avdelnings arbetsområde sedan

nämnda framställning ingavs ytterligare utökats, vilket redan framgår därav,

att antalet till automatiska stor stationer anslutna apparater den 1 januari

1943 stigit till omkring 466 000, motsvarande 46 % av hela apparatbeståndet

inom telegrafverkets nät. Dessutom äro arbetena med automatisering av ett

flertal större stationer i gång. Ett omfattande konstruktions- och planeringsarbete

för nyautomatiseringar pågår.

Då behovet av här ifrågavarande tjänst gör sig allt starkare gällande och

med visshet kan förutses bli bestående, hemställer styrelsen, att en byråingenjörstjänst

inrättas å stationsavdelningen.

Allmänna lönenämnden ifrågasatte i sitt utlåtande över telegrafstyrelsens

personaläskanden för innevarande budgetår, huruvida icke med en slutlig

prövning av löneställningen för de tre ingenjörerna å transmissionsavdelningen

borde kunna anstå ytterligare någon tid i avvaktan på den fortsatta

utvecklingen av avdelningens arbetsuppgifter och inre organisation. I sitt utlåtande

över styrelsens nu föreliggande framställning tillstyrker emellertid

lönenämnden styrelsens förevarande förslag i dess helhet.

Till stöd för förslaget om den nya ingenjörstjänsten å radiobyråns

rundradioavdelning anför telegrafstyrelsen följande.

Telegrafverkets sedan ett tiotal år fortgående övertagande av de privata

rundradiostationerna och dessas ersättande med statliga sändare har medfört

ett allt mer ökat arbete för radiobyråns rundradioavdelning, avseende

dels nybyggnad av stationer och dels anläggningarnas drift och underhåll.

Alltjämt återstå emellertid 14 privata stationer, som numera äro i sådant

skick, att de såväl ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt som för att uppfylla

gällande internationella bestämmelser måste ombyggas snarast möjligt. Ett

antal nya sändare äro beställda för ändamålet och beräknas bliva leveransfärdiga

successivt under detta och nästa år. Vid nytillverkningen av sändare

för de mindre stationerna måste rundradioavdelningen lämna fortlöpande

medverkan för att stationstyperna skola bliva av lämpligaste konstruktion.

De statliga rundradiostationer, som uppfördes i stället för de tidigast övertagna

privatstationerna, äro även i behov av modernisering. Med hänsyn till

att dessa stationer äro synkrondrivna, måste stora krav ställas på deras tekniska

utrustning för att de icke skola verka störande på varandra.

De små rundradioslationerna skötas av personal nied relativt begränsad

teknisk utbildning, varför den fortlöpande tekniska övervakningen från

radiobyråns sida måste vara tämligen ingående.

På senaste tiden Ilar telegrafstyrelsen försöksvis börjat att vid dylika mindre

stationer införa anordningar för automatisk drift. Genom dessa beräknas

en avsevärd besparing kunna göras på personalkontot, vilket utgör den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departementschefen.

övervägande delen av driftkostnaderna. Anordningarna för denna automatisering

fordra för varje station ett icke obetydligt konstruktionsarbete på

rundradioavdelningen.

Den högre ingenjörspersonalen å radiobyråns rundradioavdelning, bortsett

från föreståndaren för avdelningen, utgöres för närvarande av tre byråingenjörer

(A 26). Av dessa ingenjörer är en numera helt sysselsatt med högfrekvent

distribution av rundradioprogram över telefonledningar (s. k. trådradio)

samt ultrakortvågssändning med frekvensmodulerade vågor. De övriga

två byråingenjörerna erfordras för planläggning och ledning av arbeten med

modernisering och nybyggnad samt för drift och underhåll av de större rundradiostationerna.

För ovan angivna arbeten med de mindre rundradiostationerna, närmast

det mycket trängande behovet av snar ombyggnad av privata rundradiostationer

samt den fortgående moderniseringen av de äldre statliga stationerna

av denna storleksordning, erfordras en särskild, högt kvalificerad

ingenjör.

Styrelsen föreslår därför, att på radiobyråns rundradioavdelning inrättas

en ny byråingenjörsbefattning för ledningen av dessa arbeten samt för handhavandet

av frågorna rörande drift och underhåll av samtliga mindre rundradiostationer,

för närvarande 23 stycken.

Allmänna lönenåmnden tillstyrker styrelsens förslag men ifrågasätter, huruvida

icke placering i lönegraden A 24 kunde vara tillfyllest.

De ingenjörsbefattningar, om vilka här är fråga, beröra områden av telegrafverkets

verksamhet, som utmärkas av en snabb teknisk utveckling. För

telegrafverket är det uppenbarligen av stor vikt, att för dessa befattningar

hava tillgång till tjänstemän, vilka med avseende å såväl teoretiska insikter

som praktisk erfarenhet fullt motsvara de krav, som med hänsyn till nämnda

utveckling måste ställas på dem. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att

förbättrad löneställning beredes de till uppfattning föreslagna befattningshavarna.

Att behov av en ny ingenjörsbefattning å radiobyråns rundradioavdelning

föreligger, synes mig därjämte ådagalagt.

Beträffande löneställningen för sistnämnda befattning vill jag erinra, att

jag vid framläggandet av förslag till personalproposition för kommunikationsverken

vid 1942 års riksdag uttalade, att vid prövningen av uppkommande

förslag örn ökat antal ingenjörstjänster i 26 lönegraden borde till förnyat

övervägande upptagas frågan örn inrättande vid telegrafverket av ingenjörstjänst

i 24 lönegraden.

Vid såväl statens järnvägar som statens vattenfallsverk finnas ingenjörsbefattningar

i 24 lönegraden. Befattningarna hava tillkommit i samförstånd

med respektive verksstyrelser. Beträffande postverket har jag i det föregående

tillstyrkt, att en ingenjörsbefattning i 24 lönegraden inrättas vid detta

verk. Att mot denna bakgrund utrymme för en ingenjörsgrad mellan 22 och

26 lönegraderna icke skulle kunna beredas inom telegrafverket synes mig

mindre sannolikt. Ehuru telegrafstyrelsen vid skilda tillfällen motsatt sig inrättandet

av ingenjörsbefattningar i 24 lönegraden, anser jag mig i anslut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

23

ning till lönenämndens uttalande böra föreslå, att den ifrågasatta nya befattningen

å radiobyråns rundradioavdelning placeras i lönegraden A 24.

Mot telegrafstyrelsens förslag beträffande lönegradsplaceringen av övriga

här avsedda befattningar har jag icke något att erinra.

Vid bifall till vad nyss förordats bör i tjänsteförteckningen för telegrafverket

införas benämningen ingenjör i lönegraden A 24. Å Kungl. Maj:t

torde få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet ingenjörsbefattningar

i lönegraden A 20 med fyra.

Inrättande av en linjeingenjörsbefattning i A 26 samt uppflyttning av två

ingenjörer från A 20 till A 24. Den nya befattningen är avsedd för distriktsbyrån

vid sjätte distriktet (Sundsvall). De övriga befattningarna, vilka bäggeav

telegrafstyrelsen föreslagits till uppflyttning i 26 lönegraden, äro placerade

den ena å sektionen för Stockholms telefonstationer och den andra å Göteborgs

landssektion.

Till stöd för förslaget örn inrättande av en ny linjeingenjörsbefattning

anför telegrafstyrelsen följande.

Den tekniska ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena

å de automatiska telefonanläggningarna handhavas inom vart

och ett av första, andra (utom beträffande Göteborgs telefonstationer), tredje

och femte distrikten av en å respektive distriktsbyrå placerad linjeingenjör

(A 26). Ifrågavarande arbetsuppgifter å Göteborgs respektive Stockholms

telefonstationer fullgöras av en förste sektionsingenjör (A 27).

Någon motsvarande befattning inom sjätte distriktet finnes för närvarande

icke. Inom distriktet äro telefonstationerna i Boden, Härnösand, Luleå,

Piteå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik omlagda till automatisk

drift, och automatisering av telefonstationerna i Sollefteå och Östersund är

under planering. Härtill komma omkring 75 i drift tagna automatiska och

halvautomatiska landsväxlar. Antalet installerade eller beställda automatiska

abonnentväxlar uppgår till omkring 60. Automatiseringen inom distriktet

har nu fortskridit så långt, att en i automatisk stationsteknik väl förfaren

och kunnig ingenjör måste där kunna helt disponeras för handläggning

av ärenden rörande automatiska telefonanläggningar.

Styrelsen föreslår, att befattningen liksom fallet är med motsvarande befattningar

inom förenämnda distrikt placeras i 26 lönegraden.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag men ifrågasätter,

huruvida befattningen icke kunde hänföras till 24 lönegraden.

Beträffande befattningen å sektionen för Stockholms telefonstationer

anför telegrafstyrelsen följande.

Sektionen för Stockholms telefonstationer — vilken omfattar, förutom riksoch

manuella närtrafikstationerna, 23 automatiska stationer med sammanlagt

222 000 abonnenter — förestås av en förste sektionsingenjör (A 27). Under

honom sortera en linjeingenjör (A 26), en ingenjör i lönegraden A 22

samt 3 ingenjörer i 20 lönegraden, varav en extra ordinarie.

Ledningen och överinseendet av anläggnings- och underhållsarbetena å

stationerna är under sektionsförståndarens överinseende fördelad å sistnämnda

ingenjörer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

På grund av den allmänna utvecklingen av telefonnätet i Stockholm med

därav föranledd tillkomst av nya stationer och utvidgning av befintliga sådana

har man måst avdela en av ingenjörerna i fråga för fullgörande av de speciella

uppgifter, som sammanhänga med den allmänna trafiktekniska dimensioneringen

av olika trafikvägar inom och mellan de skilda stationerna. Till dessa

uppgifter höra trafikteknisk planering av nya stationer och motsvarande arbete

vid utvidgning av befintliga stationer, beräkning av behovet av landsom

trunkledningar för hel- och halvautomatisk trafik, uppgörande av graderingar

samt kontroll över väljarorganens och ledningarnas inom det automatiska

nätet utnyttjande på mest ändamålsenliga och ekonomiskt riktiga sätt.

I arbetsuppgifterna ingå därjämte granskning av infordrade offerter från

telefonaktiebolaget L. M. Ericsson samt diverse specialutredningar.

För ett riktigt handhavande av ovan nämnda ekonomiskt synnerligen viktiga

arbetsuppgifter erfordras en ingående kännedom om de olika automatiska

stationsanordningarna och dessas inbördes samarbete samt en på vidsträckt

erfarenhet grundad förmåga att bedöma förekommande frågor av denna art.

Med hänsyn till de höga fordringar, som måste ställas på befattningen, har

dess nuvarande innehavare, en ingenjör i lönegraden A 20, från och med den

1 juli 1941 förordnats att bestrida göromål såsom linjeingenjör (A 26) och

bör nu erhålla ordinarie tjänst i denna grad.

Styrelsen föreslår alltså, att för berörda arbetsuppgifter inrättas en linjeingenjörstjänst

i lönegraden A 26.

Allmänna lönenämnclen anser, alt befattningen bör kunna placeras i 24 lönegraden.

Till stöd för förslaget om inrättande av befattningen å Göteborgs

landssekter! anför telegrafstyrelsen följande.

Göteborgs landssektion, vilken omfattar Borås, Lysekils, Strömstads, Trollhättans,

Uddevalla, Ulricehamns, Vara, Varbergs, Varekil» och Vänersborgs

redovisningsområden, förestås av en förste sektionsingenjör (A 27) med en

högskoleutbildad ingenjör i lönegraden A 20 såsom närmaste man. Utvecklingen

av arbetsuppgifterna inom sektionen sedan år 1936, då sistnämnda ingenjör

placerades vid sektionen, belyses av följande uppgifter.

Sammanlagda antalet huvudabonnemang inom sektionen, vilket den 1 januari

1937 utgjorde 23 210, uppgick den 1 januari 1943 till 39 744; antalet apparater

inom sektionen har under samma tid vuxit från 27 946 till 48 172. Vid

årsskiftet 1936—1937 bestod arbetsstyrkan inom sektionen av sammanlagt

cirka 200 man, medan vid sistlidna årsskifte motsvarande antal var cirka 400;

under, säsongarbetstid utökas arbetsstyrkan avsevärt härutöver. Arbets- och

materialkostnaderna för arbetena inom sektionen belöpte sig för år 1936 till

omkring 3 068 000 kronor och för år 1942 till omkring 4 963 000 kronor.

Sektionens utveckling har nödvändiggjort överflyttning av en allt större del

av föreståndarens arbetsuppgifter på den biträdande ingenjören. Sistnämnde

tjänsteman har numera att handlägga flertalet ärenden av mera teknisk

natur samt svarar även i stor omfattning för arbetenas förplanering och

utförande. Han fungerar tillika såsom sektionsföreståndarens ställföreträdare

och vikarie.

Med hänsyn till omfattningen och arten av de göromål, som åvila den här

omhandlade tjänstemannen, har styrelsen ansett dennes lönegradsplacering

vara för låg. Styrelsen har därför från och med den 1 oktober 1941 förordnat

honom att bestrida göromål, som eljest ankomma på linjeingenjör.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Allmänna lönenämnden har icke velat motsätta sig befattningens placering

i 26 lönegraden.

Då automatisering av telefonanläggningarna inom sjätte distriktet numera Departemenunått

sådan omfattning, att behov av en befattningshavare för handhavandet av c e en"

den tekniska ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena

å de automatiska telefonanläggningarna inom distriktet får anses

föreligga, är från min sida icke något att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens

förslag om inrättande av en ingenjörsbefattning för ändamålet. Liksom

motsvarande befattningar inom övriga distrikt synes befattningen ifråga böra

såsom linjeingenjör hänföras till 26 lönegraden.

Mot styrelsens förslag om förbättrad löneställning för ingenjörsbefattningarna

vid sektionen för Stockholms telefonstationer och Göteborgs landssektion

har jag i och för sig icke något att erinra. Under hänvisning till vad jag

under föregående punkt anfört anser jag emellertid, att befattningarna böra

förändras till ingenjörsbefattningar i lönegraden A 24. Ä Kungl. Maj:t torde få

ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet ingenjörsbefattningar

i lönegraden A 20 med två.

Inrättande av en radioingenjörsbefattning i A 26 A radioexpeditionen i

Göteborg. Samma förslag framfördes av telegrafstyrelsen i dess personaläskanden

för innevarande budgetår. Till stöd för förslaget anförde styrelsen

därvid följande.

Omfattningen av den verksamhet, som bedrives av den radiobyrån tillhörande

fartygsstationsavdelningen, har för varje år alltmer ökats. Denna

verksamhet berör numera icke blott fartygsstationerna utan även kust- och

markstationerna. På grund av ökade krav på radioutrustningen för fartygen

måste nya konstruktioner göras. Särskilt har ett mera allmänt införande av

radiotelefon å fartyg medfört och kommer alltjämt att medföra ökad arbetsbörda

för den tekniska personalen å avdelningen. Arbetet med ombyggnad

och modernisering samt nybyggnad av kust- och markstationer ställer stora

krav på ingenjörspersonalens tekniska insikter.

Å den till fartygsstationsavdelningen hörande radioexpeditionen i Göteborg

är för närvarande placerad en radioingenjör (A 26). Nämnda radioexpedition

inrättades då uthyrningen av fartygsradioslationer i Sverige år 1919 lades i

telegrafverkets händer. Dess ursprungliga arbetsuppgifter voro att ombesörja

nyinstalleringen av fartygsstationer ävensom att utföra underhålls- och reparationsarbeten

av stationer på fartyg — såväl svenska som utländska -—- som anlöpa hamnar i västra Sverige. Till expeditionens åligganden höra numera

även arbeten för kust- och markstationerna utefter västkusten. Byggandet

av fartyg fortgår i alltjämt ökat tempo, och radioexpeditionens arbete med

nyinstallering av fartygsstationer m. m. har därför ökats i avsevärd grad.

Radioteknikens allt fortfarande kraftiga utveckling och det därav betingade

arbetet med att hålla anläggningarna i nivå med tidens krav gör det nödvändigt

att äga tillgång till en allt mer kvalificerad ingenjörspersonal.

Det alltmer ökade arbetet å radioexpeditionen i fråga har medfört, att behovet

av ytterligare en ingenjör med kvalificerad kompetens därstädes gjort

sig starkt gällande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

Styrelsen föreslår, att för täckande av detta behov inrättas en radioingenjörstjänst

i lönegraden A 26.

Styrelsen framhåller att vad sålunda anförts om det alltmer ökade arbetet

vid radioexpeditionen i Göteborg numera gäller i än högre grad. Omfattningen

och betydelsen av det arbete, som åvilar ifrågavarande expedition, synes

styrelsen väl motivera inrättandet därstädes av en ny radioingenjörstjänst.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare styrelsens förslag.

Även jag finner de av telegrafstyrelsen anförda skälen för inrättande av en

radioingenjörsbefattning i lönegraden A 26 å radioexpeditionen i Göteborg

övertygande. Jag anser mig därför böra tillstyrka styrelsens förslag.

Inrättande av fyra förrådsintendentsbefattningar i A 24. Vid 1941 års

omorganisation av telegrafverket beslöts jämväl en omläggning av förrådsväsendet.

Tidigare hade förrådsrörelsen varit organiserad på det sättet, att —

förutom den centrala förrådsmyndigheten i telegrafstyrelsen, förrådsbyrån,

med dess underlydande huvudförråd i Älvsjö — på vart och ett av de sex

distrikten funnits en förrådsavdelning, lydande under linjedirektören och med

en förrådsförvaltare i lönegraden A 21 som föreståndare. De sex förrådsavdelningarna

skola enligt den beslutade omorganisationen utbrytas från

distriktsorganisationen och med sina föreståndare och sin personal direkt

underställas telegrafstyrelsens förrådsbyrå. Sedan den nya organisationen fullständigt

genomförts, blir förrådsavdelningarnas antal minskat från sex till

fyra, och avdelningarna eller huvudförråden, som de enligt den nya organisationen

benämnas, komma var för sig att få betydligt större omslutning och

arbetsområden än förut. Föreståndarna komma härigenom att få avsevärt

ökade arbetsuppgifter i jämförelse med de hittillsvarande förrådsförvaltarna,

varjämte de enligt den nya organisationen få en självständigare och ansvarsfullare

ställning än dessa.

De i den nya organisationen ingående fyra huvudförråden skola vara förlagda

till respektive Nässjö, Göteborg, Stockholm (Älvsjö) och Västanfors.

Organisationen har tidigare genomförts beträffande huvudförråden i Nässjö

och Göteborg, av vilka Nässjöförrådet skall tillgodose materielbehovet för

Skåne, Blekinge, södra delen av Halland, Småland, Öland och södra delen av

Östergötland samt Göteborgsförrådet materielbehovet för norra delen av Halland,

Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland. I fråga örn huvudförrådet

i Stockholm, vilket skall sköta materielanskaffningen för Stockholm,

Södermanland, norra delen av Östergötland, Gotland, Närke samt större delen

av Uppland, trädde den nya organisationen i kraft den 1 januari 1944. Organisationen

av huvudförrådet i Västanfors, vilket skall handhava materielförsörjningen

för norra delen av Svealand samt Norrland, har däremot i avvaktan

på färdigställandet av erforderliga förrådsbyggnader ännu icke kunnat

fullbordas. Till viss del äro därstädes förrådslokaler redan iordningställda,

men ännu saknas värmebyggnad och kontorslokaler, för vilka byggnader

anslagsmedel ännu icke beviljats. Den nya organisationen har dock även här

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

27

trätt i kraft i så måtto, att förrådsförvaltarna i Gävle och Sundsvall, vilkas

verksamhetsområden tillsammans i stort sett komma att bilda huvudförrådets

i Västanfors förrådsområde, numera icke äro underställda respektive distriktschefer

utan lyda direkt under styrelsens förrådsbyrå.

Under hänvisning till att omorganisationen av förrådsväsendet vid telegrafverket

sålunda numera till väsentlig del är genomförd, har telegrafstyrelsen

framlagt förslag rörande föreståndarnas för huvudförråden lönegradsplacering.

Styrelsen anför därvid följande.

De ifrågavarande föreståndarna ha ett betydande och ansvarsfullt arbete

sig pålagt. De ansvara var och en inom sitt förrådsområde dels för materielanskaffningen

genom avrop från av förrådsbyrån anvisade leverantörer eller

genom egna inköp, dels för expeditionen av materielen till arbetsplatserna

respektive till distriktens mindre förråd, dels även för materielens bokföring

och redovisning.

Föreståndarna handha vidare — med undantag för föreståndaren för huvudförrådet

i Stockholm -—- de omfattande inköpen av stolpar samt ha att

ombesörja stolparnas impregnering. De ha därjämte att övervaka vården och

underhållet av den del av telegrafverkets betydande bilpark, som finnes inom

respektive förrådsområden.

Under fredstid beräknas föreståndarna inköpa sammanlagt 150 000—200 000

stolpar per år. Under nu rådande förhållanden är antalet inköpta stolpar något

mindre. Med hänsyn täll anskaffningsmöjligheter och förbrukning inom

skilda delar av landet fördelar sig arbetet med stolpinköpen och impregneringen

olika på de skilda förrådsområdena. Största anskaffningen faller på

södra förrådsområdet, vilket har att inköpa och impregnera stolpar till ett

antal, motsvarande närmare hälften av landets hela behov. Stolpanskaffningen

är mycket betungande. Det har nämligen visat sig, att erforderliga kvantiteter

ej kunna inköpas till acceptabla priser genom sedvanligt anbudsförfarande,

utan producenterna måste uppsökas och förhandlingar äga rum beträffande

varje särskilt stolpparti. Inköpsposternas storlek variera avsevärt,

från ett hundratal till flera tusen stolpar, med tyngdpunkten förlagd till de

mindre kvantiteterna.

Telegrafverkets bilpark bestod före kriget av inemot 1 000 bilar men har

på grund av tidsläget måst tillfälligt nedbringas till cirka 600 bilar i trafik.

Arbetet med vården och underhållet av bilparken är å andra sidan nu

mera svårskött än under normala förhållanden bland annat till följd av

gengasdriften.

Å huvudförråden i Nässjö och Göteborg uppehållas föreståndarbefattningarna

för närvarande provisoriskt av förrådsförvaltare, som förordnats att

bestrida göromål såsom tjänstemän i lönegraden A 24. Detta provisorium är

icke till nytta för tjänsten. Det kan icke heller anses förenligt med billighet

och rättvisa, att de tjänstemän, åt vilka tilldelats ett större ansvar och betydligt

utvidgade arbetsuppgifter och som prövats i sina nya funktioner och

befunnits fullt lämpliga, skola kvarhållas i sin lägre tjänstegrad på^ obestämd

tid endast av den anledningen, att ett av de fyra förrådsområdena

icke kunnat erhålla sin avsedda inre organisation. Styrelsen finner det för

den skull angeläget, att frågan örn lönegradsplacering och benämning för

huvudförrådens föreståndare nu bringas till en definitiv lösning.

Telegrafstyrelsen föreslår alltså, alt för ändamålet inrättas fyra befattningar

under benämningen förrådsintendcnt med placering i lönegraden A

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 96-

Departementschefen.

24. Med hänsyn till att befattningarna behöva tagas i anspråk vid skilda

tidpunkter anser styrelsen, att tillsättandet av desamma lämpligen bör kunna

göras beroende av Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall. I den

mån de nuvarande sex förrådsförvaltarna icke erhålla tjänster såsom förrådsintendenter

böra de enligt styrelsen uppföras å övergångsstat.

Allmänna lönenämnden har i sitt utlåtande den 28 oktober 1943 anfört

följande.

För att erhålla närmare kännedom om storleken och organisationen av

ifrågavarande förråd har lönenämnden avlagt besök dels vid det hittills såsom

centralförråd för landet i dess helhet tjänstgörande huvudförrådet i

Älvsjö, dels vid distriktsförrådet i Stockholm, vilka förråd äro avsedda att

tillsammans utgöra det nya till Älvsjö förlagda huvudförrådet, varvid dock

ett mindre filialförråd kommer att bibehållas i Stockholm. Vid besöket erhöll

lönenämnden en närmare redogörelse för den nya förrådsorganisationen

av chefen för telegrafstyrelsens förrådsbyrå.

Lönenämnden finner den av telegrafstyrelsen föreslagna placeringen av

föreståndarna för huvudförråden i lönegraden A 24 lämpligt avvägd. Härvid

har lönenämnden även beaktat, att vid statens järnvägar motsvarande befattningshavare

äro hänförda till lönegraden A 26 eller A 27. Då lönenämnden

icke heller finner anledning till erinran mot att de nya förrådsföreståndarbefattningarna

vid telegrafverket benämnas förrådsintendenter, tillstyrker

lönenämnden, att i tjänsteförteckningen för verket införes en befattning såsom

förrådsintendent i 24 lönegraden och att å personalstaten upptagas fyra

sådana befattningar. Därvid synes — såsom telegrafstyrelsen föreslagit'' —

tillsättandet av de nya tjänsterna lämpligen böra göras beroende av Kungl.

Majds medgivande i varje särskilt fall.

Jag anser mig till en början böra erinra, att jag år 1942 (propositionen

nr 194) i anledning av då föreliggande förslag om reglering av föreståndarnas

för huvudförråden löneställning framhöll, att nämnda befattningshavare

med sin i förhållande till de i 21 lönegraden placerade förrådsförvaltarna

självständigare och ansvarsfullare ställning utan tvivel borde erhålla en

högre lönegradsplacering än förrådsförvaltarna. Frågan härom borde emellertid

upptagas till avgörande först när omorganisationen genomförts och

material förelåge för bedömande av arten och omfattningen av de med de

nya befattningarna förenade arbetsuppgifterna.

Då nu tre av de fyra huvudförråden tagits i bruk, synes mig ytterligare

uppskov med ett slutligt bedömande av föreståndarnas löneställning icke

erforderligt. Den omständigheten att åt det fjärde huvudförrådet ännu icke

kunnat givas den avsedda inre organisationen torde härutinnan icke behöva

tillmätas någon betydelse.

Av vad telegrafstyrelsen anfört rörande arten och omfattningen av föreståndarnas

arbetsuppgifter framgår, att placering i lönegraden A 24 icke

kan anses för hög. Liksom lönenämnden anser jag mig därför böra tillstyrka

styrelsens förslag. Att de nya befattningarna benämnas förrådsintendenter

föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Såsom telegrafstyrelsen och lönenämnden framhållit, bör tillsättandet av

förrådsintendentsbefattningarna göras beroende av Kungl. Maj:ts medgivande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

29

i varje särskilt fall. Lämpligen böra den 1 juli 1944 kvarstående förrådsförvaltarbefattningar

från och med nämnda tidpunkt uppföras å övergångsstat.

Uppfattning av en notarie å militärkontoret från A 21 till Överkontrollör

i A 24. I sina personaläskanden för innevarande budgetår framförde telegrafstyrelsen

samma förslag samt anförde därvid följande.

Notarien å militärkontoret åligger att handlägga personalärenden, vissa

censurärenden och speciella ärenden i fråga om telegraf- och telefontrafiken

samt att bestrida å kontoret förekommande sekreterargöromål. Han

deltager i beredningen av samtliga de större ärenden, som direkt omhändertagas

av chefen för militärkontoret eller tilldelas armé-, marin- eller flygassistenterna.

Han har vidare att deltaga i samråd med de högsta militära

myndigheterna och vissa högre civila myndigheter, såsom luftskyddsinspektionen,

arbetsmarknadskommissionen (uppskovsbyrån), länsstyrelserna

(landsfogdar och försvarsassistenter) med flera.

Det arbete, som åvilar den ifrågavarande notarien, synes komma att under

fredstid vara av ungefär samma omfattning och svårighetsgrad som under

nu rådande förhållanden. Erfarenheterna från de senast gångna åren

ha nämligen visat nödvändigheten av att hålla telegrafverkets krigsberedskap

på högsta möjliga nivå även under fredstid, ett förhållande som kommit

till uttryck bland annat i det nyligen skedda införandet i telegrafverkets

fredsorganisation av militära assistentbefattningar vid telegrafverkets

distriktsbyråer. Den av årets riksdag beslutade planmässiga utbyggnaden av

rikets försvar kommer att i väsentlig grad påverka omfattningen av militärkontorets

arbete, och den å kontoret placerade notariens arbetsuppgifter

komma att ökas i förhållande härtill.

Då kommenderingarna å samtliga de militära befattningarna å militärkontoret

skola omfatta en tid av allenast 3—5 år, kommer den främste av

kontorets civila tjänstemän att till väsentlig del bära ansvaret för kontinuiteten

i kontorets inre arbete. Det är ur denna synpunkt av vikt, att ombyte

av innehavare av ifrågavarande tjänst icke sker för ofta. Till tjänsten kan

ifrågakomma endast sådan befattningshavare, som genom mångårig tjänstgöring

såsom befäl inom skilda områden av trafiktjänsten förvärvat sig

grundlig erfarenhet och rutin.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden finner styrelsen det önskligt, att

befattningen i fråga placeras i sådan lönegrad, att det för styrelsen blir möjligt

att för densamma förvärva person med erforderliga kvalifikationer och

att behålla sådan person vid befattningen under avsevärd tid. I detta syfte

vill styrelsen föreslå notarietjänstens utbytande mot en överkontrollörstjänst

i lönegraden A 24. Denna lönegradsplacering motsvarar den tjänsteställning

inom telegrafverket, som givits de militära assistenterna å kontoret, och synes

väl avvägd såväl i förhållande till arbetets betydelse och svårighetsgrad i och

för sig som ock i jämförelse med de arbetsuppgifter, som åvila de nämnda

militära befattningshavarna.

Allmänna lönenänmden uttalade i utlåtande den 27 oktober 1942 följande.

Beträffande framställningen örn utbyte å militärkontoret av en notarietjänst

mot en överkontrollörstjänst i lönegraden A 24 vill lönenämnden erinra,

att nämnden i utlåtande den 16 oktober 1942 tillstyrkt en av generalpoststyrelsen

gjord hemställan om uppflyttning av notarietjänsten å styrelsens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

militäravdelning till sekreterare i lönegraden A 24. Då göromålen å den föreslagna

överkontrollörstjänsten synas vara likvärdiga med de uppgifter, som

äro avsedda för berörda sekreterare i generalpoststyrelsen, och då man torde

kunna utgå från att — därest i en framtid behovet av en tjänst i överkontrollörsgrad

för ifrågavarande arbetsuppgifter skulle bortfalla — möjlighet skall

föreligga att utnyttja dess innehavare å annan tjänst inom telegrafverket,

finner sig lönenämnden kunna tillstyrka jämväl telegrafstyrelsens förevarande

hemställan.

Telegrafstyrelsen framhåller nu, att erfarenheterna från det senast förflutna

året styrkt telegrafstyrelsen i dess uppfattning, att höjning av den

ifrågavarande tjänsten är fullt befogad och snarast bör komma till stånd.

Styrelsen vill för den skull ånyo föreslå, att notarietjänsten å militärkontoret

utbytes mot en överkontrollörstjänst.

Allmänna lönenämnden hänvisar till sitt tidigare tillstyrkande av styrelsens

förslag.

Samma skäl, som tala för att den trafikutbildade tjänstemannen å generalpoststyrelsens

militäravdelning placeras i 24 lönegraden, böra enligt min

mening föranleda, att motsvarande befattningshavare å telegrafstyrelsens

militärkontor placeras i 24 lönegraden. Jag anser mig därför böra tillstyrka

telegrafstyrelsens förevarande förslag.

Uppflyttning av två kontrollörer å riksavdelningen vid Stockholms telefonstation

från A 20 till förste kontrollörer i A 22. I sina personaläskanden

för innevarande budgetår framförde telegrafstyrelsen samma förslag. Styrelsen

anförde därvid följande.

Stockholms telefonstations riksavdelning förestås av en trafikinspektör

(A 26), vilken sorterar direkt under distriktschcfen. Närmast under trafikinspektören

utövas ledningen och övervakningen av avdelningens arbete av

tre kontrollörer (A 20).

Utvecklingen av avdelningen har nödvändiggjort överflyttning av en stor

del av avdelningsföreståndarens tidigare arbetsuppgifter till de två äldsta

kontrollörerna för självständig handläggning. I dessa tjänstemäns arbetsuppgifter

ingå numera förutom övervakning och ledning av trafik, expedition

och personal, förhandlingar med befäl å in- och utländska stationer i

trafik-, dirigerings- och rangeringsfrågar, handläggning av framställningar

och klagomål från allmänheten, större trafikutredningar m. m. Å eftermiddagar

och kvällar ankommer det på den av kontrollörerna, som för tillfället

tjänstgör, att handlägga och avgöra alla avdelningen berörande frågor, som

kräva omedelbar åtgärd, samt dessutom att vid behov omhändertaga frågor

rörande övriga telefontrafikavdelningar inom Stockholmsområdet.

Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som numera åvila de båda

omhandlade kontrollörerna, anser styrelsen angeläget att bereda dem en högre

tjänsteställning än den nuvarande. Telegrafstyrelsen får därför föreslå, att

befattningarna i fråga höjas från kontrollörs till förste kontrollörs tjänstegrad.

Styrelsen framhåller, att de skäl, som styrelsen åberopat till stöd för sitt

förslag om tjänsternas uppflyttning i lönegrad, numera ytterligare vunnit i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

31

styrka. Att så är fallet belyses därav, att antalet riksledningar vid den berörda

avdelningen under år 1942 ökat till 992 (Vi 1942 938), antalet expeditionsplatser

till 376 (Vi 1942 338) och expeditionspersonalen till 720 (% 1942 656).

Antalet rikssamtalsexpeditioner vid avdelningen utgjorde under år 1942

20 055 600 mot 18 667 900 året förut.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare.

Såsom telegrafstyrelsen framhåller, ha de två äldsta kontrollörerna å riks- Departementsavdelningen

vid Stockholms telefonstation till följd av trafikens utveckling chelen''

måst för självständig handläggning övertaga vissa arbetsuppgifter från avdelningens

föreståndare. Då någon återgång härutinnan till tidigare förhållanden

näppeligen kan komma i fråga, anser jag mig i likhet med lönenämnden

böra tillstyrka, att nämnda kontrollörer uppflyttas till förste kontrollörer

i lönegraden A 22. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela beslut om

minskning av antalet kontrollörsbefattningar i lönegraden A 20 med två.

Uppflyttning av fyra ingenjörer från A 20 till A 22. Av ifrågavarande befattningshavare

tjänstgör en å kabelkontoret, två å tekniska byrån och en

vid huvudverkstaden i Nynäshamn. Samtliga föreslogos till uppflyttning i

telegrafstyrelsens personaläskanden för innevarande budgetår.

Beträffande ingenjören å kabelkontoret anför telegrafstyrelsen

följande.

Å telegrafverkets kabelkontor, som omhänderhar telegrafverkets omfattande

rikskabelarbeten, är sedan flera år tillbaka den närmaste ledningen av

arbetet med stakning och planering av rikskablarnas linjedragning anförtrodd

åt en ingenjör i 20 lönegraden. Utöver detta redan i och för sig krävande

arbete har denne alt med jämförelsevis självständig befogenhet planera och

leda arbetet med anläggning av de transportvägar, som erfordras för framforsling

från befintliga vägar till kabellinjen av kabeltrummor och annan

för kabelarbetet nödvändig materiel. Efter att tidigare hava nedlagt kablarna

såväl i landsvägarna som i terrängen har telegrafverket numera övergått

till att helt förlägga desamma i terrängen. Härigenom har anläggandet av

dylika transportvägar ökat i betydande omfattning. Med hänsyn till ovannämnda

ansvarsfulla arbete, som sålunda anförtrotts ifrågavarande ingenjör

i 20 lönegraden, har han sedan mera än två år innehaft styrelsens uppdrag

att bestrida göromål som ingenjör i 22 lönegraden.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare.

Till stöd för förslaget om uppflyttning av de två ingenjörerna å

tekniska byrån anför telegrafstyrelsen följande.

Å styrelsens tekniska byrå, transmissionsavdelningen, tjänstgör en ingenjör

i lönegraden A 20, vilken har till uppgift bland annat att utarbeta planer

för nypupinisering av rikskablar samt att tjänstgöra som arbetsledare

vid utförandet av de viktigare pupiniseringsarbetena. Till nämnda tjänstemans

arbetsuppgifter höra dessutom vissa ärenden rörande underhåll och

nybyggnad av pupinkablar. Till belysande av pupiniseringsarbetenas omfattning

må anföras, att dessa arbeten under de tre senaste åren dragit en

kostnad av i medeltal omkring 550 000 kronor för år.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

På grund av den stora omfattning dessa betydelsefulla arbeten numera

fått — en omfattning vari någon minskning icke är att förvänta — och på

grund av det med dessa arbeten förbundna ansvaret måste här ifrågavarande

tjänstemans placering såsom ingenjör i lönegraden A 20 anses för låg.

Styrelsen har också förordnat honom att bestrida göromål såsom ingenjör

i lönegraden A 22.

Styrelsen anser ordinarie anställning såsom ingenjör i sistnämnda lönegrad

nu böra beredas ifrågavarande tjänsteman och får därför föreslå, att

för här berörda arbetsuppgifter inrättas en ingenjörstjänst i lönegraden A 22

i utbyte mot en ingenjörstjänst i lönegraden A 20.

Inom transmissionsavdelningen finnes vidare en särskild avdelning för

beredning ur transmissionsteknisk synpunkt av inkomna förslag till anordnande

av nya riks- och landsledningar samt för redigering av styrelsens linje-

och ledningstabeller jämte motsvarande kartor. Arbetets omfattning framgår

bland annat därav, att antalet dylika landsledningsförslag numera årligen

uppgår till omkring 1 000. Avdelningen behandlar även frågor rörande

militära telefonförbindelser, trafikplaner vid flyglarmtillstånd, intagning av

ledningar i reservstationer m. m.

För ovanstående arbetsuppgifter, vilka visa en ständigt fortgående ökning,

svarar en ingenjör i lönegraden A 20 med förordnande som ingenjör i lönegraden

A 22. Med hänsyn till utvecklingen på här ifrågavarande område

är nämnda befattningshavares lönegradsplacering icke längre tillfredsställande,

och styrelsen finner rättvist, att befattningen i fråga utbytes mot en

ingenjörstjänst i lönegraden A 22.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare.

Beträffande ingenjören vid huvudverkstaden i Nynäshamn

anför telegrafstyrelsen följande.

Vid huvudverkstaden i Nynäshamn tjänstgör såsom föreståndare för fastighetsaydelningen

en ingenjör i lönegraden A 20, vilken med hänsyn till

omfattningen och arten av de honom åvilande arbetsuppgifterna sedan den

1 januari 1940 förordnats att bestrida göromål, vilka ankomma på ingenjör

i lönegraden A 22. Till fastighetsavdelningen höra byggnadskontor, underhållsavdelning

för verkstads- och bostadsfastigheter, intressekontor och marketenteri,

varjämte vid verkstaden anställd vakt- och städningspersonal sorterar

under denna avdelning. I föreståndarens arbetsuppgifter ingå såsom

en väsentlig del handhavandet av verkstadens omfattande uthyrningsrörelse

och lösande av de speciella och många gånger synnerligen ömtåliga problem,

som sammanhänga därmed, att hyresgästerna utgöras av verkstadens

egen personal. Till belysande av omfattningen av detta arbete må nämnas,

att antalet av de förvaltade bostadsfastigheterna uppgår till 83, omfattande

295 lägenheter. Avdelningen omhänderhar såväl den tekniska som den administrativa

skötseln av fastigheterna.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare.

Beträffande samtliga de fyra ingenjörsbefattningar, om vilka här är fråga,

föreligger erfarenhet sedan flera år tillbaka rörande såväl behovet av befattningarna

som omfattningen av de med desamma förenade arbetsuppgifterna.

Denna erfarenhet synes mig giva vid handen, att ytterligare uppskov

med befattningarnas inplacering å löneskalan i lönelägen, som motsvara

arbetsuppgifternas art och omfattning, icke bör ifrågasättas. Jag

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ls proposition nr 96.

33

finner mig därför i likhet med lönenämnden böra tillstyrka telegrafstyrelsens

förslag. Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut om minskning

av antalet ingenjörsbefattningar i lönegraden A 20 med fyra.

Inrättande av en byråsekreterarbefattning i A 21 å kanslibyrån. Samma

förslag framfördes av telegrafstyrelsen i dess personaläskanden för innevarande

budgetår. Till stöd för förslaget anför styrelsen följande.

Enligt planen för omorganisation av telegrafverket skulle till kanslibyråns

pensions- och sjukvårdsavdelning överföras samtliga ärenden rörande familjepension

för tjänstemän och arbetare samt därmed sammanhängande frågor.

Erforderlig lättnad å sagda avdelning skulle beredas därigenom, att de

mera rutinmässiga slagen av sjukvårdsärenden överflyttades till handläggning

å distriktsbyråerna, sektionerna och stationerna. Endast tvistiga fall

av dylika ärenden skulle därefter hänskjutas till kanslibyråns avgörande.

Den lättnad i avdelningens arbetsbörda, som sålunda ställts i utsikt, har

endast i ringa mån kunnat realiseras, till dels beroende på avsaknaden av

tillämpningsbestämmelser till civila avlöningsreglementets föreskrifter angående

sjukvård, vilken gör en central bedömning av vissa hithörande grupper

av ärenden örn icke nödvändig så dock önskvärd.

Å avdelningen tjänstgör såsom föreståndare en sekreterare i lönegraden

A 24. Såsom biträden till denne äro å avdelningen placerade en kansliskrivare

(A 11), en kontorist (A 8) och ett kanslibiträde (A 7). På grund av

den ökning i avdelningens arbete, som blivit en följd av familjepensionsärendenas

överflyttning och även i övrigt gjort sig märkbar, har det befunnits

nödvändigt att giva föreståndaren en kvalificerad arbetshjälp, och

har för den skull från och med den 9 september 1941 till avdelningen provisoriskt

överflyttats en å styrelsens ekonomibyrå, utrikesavdelningen, placerad

notarie (A 21), vars göromål å sistnämnda avdelning övertagits av en

där tjänstgörande notarie å övergångsstat.

Styrelsen har funnit den sålunda vidtagna förstärkningen av arbetskraften

å pensions- och sjukvårdsavdelningen vara för framtiden behövlig, och

gäller detta även för det fall alt framdeles de mera rutinmässiga sjukvårdsärendena

kunna i ökad omfattning överflyttas till självständig handläggning

å distrikten.

Styrelsen vill därför föreslå, att en nolarietjänst inrättas å styrelsens kanslibyrå,

pensions- och sjukvårdsavdelningen.

Då den ifrågavarande tjänsten är avsedd att besättas med den till avdelningen

provisoriskt överflyttade notarien, och dennes tjänst å utrikesavdelningen

med den ovannämnda notarien å övergångsstat, föranledes vid bifall

till vad sålunda föreslagits icke någon ökning av antalet befintliga tjänstemän.

Förslaget innebär endast en överflyttning av en notarietjänst från

övergångsstat till ordinarie stat.

Allmänna lönenämnden har nu liksom tidigare lämnat styrelsens förslag

utan erinran.

För min del finner jag behovet av ifrågavarande befattning av vad tele- Departementsgrafstyrelsen

anfört till fullo styrkt. Liksom lönenämnden finner jag mig cA«/''ndärför

icke böra framställa någon erinran mot bifall till styrelsens förslag.

Såsom styrelsen framhållit innebär detta i realiteten omflyttning av en notarietjänst

från övergångsstat till ordinarie stat. Den nya befattningen torde

böra upptagas under benämningen byråsekreterare.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. t sami. Nr 96.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

Ändring av vissa tjänstebenämningar. I enlighet nied vad jag anfört vid

behandlingen av motsvarande spörsmål beträffande postverket torde utbyte

böra ske dels av benämningen notarie (A 21) mot byråsekreterare, dels ock

av benämningarna sekreterare (A 24 och A 26) samt förste sekreterare (A 27)

mot förste byråsekreterare.

I anslutning till förslag av telegrafstyrelsen tillstyrker jag vidare, att benämningen

kontorschef (A 24) utbytes mot inköpschef.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,

har telegrafstyrelsen hemställt om inrättande av en sekreterarbefattning (A 24)

vid huvudverkstaden i Nynäshamn, uppfattning av en förste kontrollör vid

Göteborgs telefonstation från A 22 till Överkontrollör i A 24 samt uppfattning

av två ingenjörer från A 20 till A 22.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förstnämnda bägge förslag men med

viss tvekan tillstyrkt uppflyttningen av de två ingenjörsbefattningarna.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag föranleda icke annat uttalande från

min sida än att jag icke är beredd att för närvarande tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande förändringar, nämligen

ökning av antalet byrådirektörer (A 28) från 7 till 8, minskning av antalet

förste byråingenjörer (A 27) från 8 till 7, utbyte av benämningen förste sekreterare

(A 27) mot förste byråsekreterare, ökning av antalet byråingenjörer

(A 26) från 13 till 18, ökning av antalet linjeingenjörer (A 26) från 9 till 10,

ökning av antalet radioingenjörer (A 26) från 5 till 6, utbyte av benämningen

sekreterare (A 26) mot förste byråsekreterare, införande av 4 befattningar

såsom förrådsintendent (A 24), införande av 3 befattningar såsom ingenjör

(A 24), utbyte av benämningen kontorschef (A 24) mot inköpschef, utbyte

av benämningen sekreterare (A 24) mot förste byråsekreterare, ökning av antalet

överkontrollörer (A 24) från 5 till 6, ökning av antalet förste kontrollörer

(A 22) från 14 till 16, ökning av antalet ingenjörer (A 22) från 9 till 12, uteslutning

av förrådsförvaltare (A 21) och utbyte av benämningen notarie (A 21)

mot byråsekreterare.

Utöver vad som av sammanfattningen beträffande personalförteckningen

framgår skulle i fråga om tjänsteförteckningen vidtagas den förändringen, att

anteckning införes örn att benämningen förrådsförvaltare endast förekommer

å övergångsstat.

Statens järnvägar.

Uppflyttning av en befälhavare av klass 2 å tågfärja från A 24 till befälhavare

å tågfärja i A 26 och en förste styrman av klass 2 från A 20 till

förste styrman av klass 1 i A 21. I sitt år 1940 avgivna betänkande angående

förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96-

35

vägar (SOU 1940: 14, s. 45) har 1938 års personalkommission beträffande

tågfärjebefälhavare, förste styrman och övermaskinist anfört följande.

Kommissionen har för sin del med stöd av den verkställda undersökningen

funnit, att seglingen å köpenhamnsrouten ställer stora krav på såväl fartygssom

maskinbefäl på grund av den täta trafiken i sundet, strömförhållandena

och de relativt talrika angörningar av hamn, som dagligen förekomma. Å

andra sidan har kommissionen icke ansett tjänstgöringen för detta befäl likställd

med den å sassnitzrouten, i främsta rummet med hänsyn till den stora

skillnad i fråga om fartygens tonnage och maskineri, som föreligger å de båda

routerna. Såsom av det föregående framgår är nämligen fartygens å sassnitzrouten

dräktighet ungefär dubbelt så stor och deras maskineffekt ungefär tre

gånger så stor som fartygens å köpenhamnsrouten. Kommissionen har även

beaktat, att det inom handelsflottan är brukligt, att befälets löner anpassas

efter tonnagets dräktighet.

På grundval härav ansåg kommissionen då icke tillräckliga skäl föreligga

för ett frångående av den skillnad i lönehänseende, som alltsedan år 1920

funnits i fråga örn nämnda befäl vid sassnitzrouten och köpenhamnsrouten.

I skrivelse den 9 december 1943 har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Med av riksdagen på framställning av järnvägsstyrelsen anslagna medel

pågår för närvarande byggandet av en ny tågfärja för leden Malmö—Köpenhamn,

vilken färja kommer att ersätta den gamla tågfärjan Malmö. Den nya

tågfärjan är avsedd för både passagerar- och godstrafik men har i vissa

avseenden konstruerats så, att den skall kunna fylla avsevärt större krav än

den nuvarande och med fördel lämpa sig för tralikering jämväl av sassnitzrouten,

för vilken den kan bliva en värdefull reservtillgång.

Den nya färjans dräktighet och maskinstyrka, 2 550 bruttoregisterlon och

5 800 indikerade hästkrafter, blir avsevärt större än den gamla färjans, 1 588

ton respektive 1 800 hästkrafter. Som jämförelse kan nämnas, att de nuvarande

svenska färjorna å sassnitzrouten, Konung Gustaf V och Drottning

Victoria, hava en dräktighet av 3 279 respektive 3 297 ton och samma maskinstyrka

som den nya färjan, d. v. s. 5 800 indikerade hästkrafter. Den

nya färjan är avsedd att å köpenhamnsrouten kunna taga dubbelt så stort

passagerarantal, som de nuvarande sassnitzfärjorna kunna medföra.

I och med att den nya tågfärjan sättes i trafik, efter vilken tidpunkt den

gamla färjan ej längre blir bemannad, komma de krav, som måste ställas på

här ifrågavarande befäl, att bliva fullt jämställda med dem, som påvila motsvarande

befäl å sassnitzrouten. De ovan angivna skälen för en differentiering

av nämnda befäls löneförmåner komma sålunda att försvinna. Vid dylikt

förhållande får styrelsen hemställa örn inrättande av en befattning som

befälhavare av klass 1 å tågfärja och en förste styrmansbefattning av klass 1.

Befattningarna äro icke avsedda att tillsättas förrän från den tidpunkt, då

den nya färjan sättes i trafik, vilket beräknas ske tidigast under andra halvåret

1944. Vid bifall lill denna framställning kan från samma tidpunkt en

befälhavarbefattning av klass 2 å tågfärja och en förste styrmansbefattning av

klass 2 utgå ur staten.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 14 januari 1944 icke funnit

anledning till erinran mot styrelsens förslag.

Befälet å statens järnvägars lågfärja å köpenhamnsrouten utgöres av 1 befälhavare

av klass 2 å lågfärja i lönegraden A 24, 1 förste styrman av klass

Departement*■

chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

2 i lönegraden A 20 och 1 övermaskinist av klass 2 i lönegraden A 18. Då

den under byggnad varande nya tågfärjan å köpenhamnsrouten kommer att

erhålla samma maskinstyrka och ungefär samma dräktighet som tågig rjorna

å sassnitzrouten, synes anledning icke förefinnas att för framtiden bibehålla

den olikhet i lönehänseende, som för närvarande råder mellan befälel

å nämnda färjor. Jag tillstyrker alltså, att i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag 1 befälhavare av klass 2 å tågfärja och 1 förste styrman av klass 2

uppflyttas till befälhavare respektive förste styrman av klass 1. Genom beslut

den 10 december 1943 har Kungl. Majit meddelat motsvarande beslut

beträffande 1 övermaskinistbefattning av klass 2.

Vid bifall härtill och då den nya tågfärjan å köpenhamnsrouten beräknas

kunna tagas i bruk under senare halvåret 1944, synes lämpligt att i den

från och med den 1 juli 1944 gällande personalförteckningen för statens järnvägar

upptaga de nya befattningarna, vilka likväl såsom järnvägsstyrelsen

framhållit icke böra besättas förrän från den tidpunkt, då den nya färjan

sättes i trafik. Från och med den 1 juli 1944 böra vidare de äldre befattningarna

uppföras å övergångsstat.

I tjänsteförteckningen bör anmärkas, att benämningen befälhavare av klass

2 å tågfärja och övermaskinist av klass 2 endast förekomma å övergångsstat.

Därav följer, att benämningarna befälhavare av klass 1 å tågfärja (A 26)

och övermaskinist av klass 1 (A 20) kunna utbytas mot befälhavare å tågfärja

och övermaskinist.

Inrättande av två byråingenjörsbcfattningar i A 26 å clektrotckniska byrån.

Befattningarna äro avsedda för två specialister å elektrotekniska byrån, den

ene i telefonautomatik och den andre i radioteknik m. m. Järnvägsstyrelsen

har till stöd för förslaget, som styrelsen framfört två gånger tidigare, anfört

följande.

Då förhållandena sedan styrelsen först framförde ifrågavarande förslag ytterligare

framhävt behovet av befattningarna, måste styrelsen ånyo göra framställning

om deras inrättande. Styrelsen vill erinra örn att styrelsen år 1940

tillsatte en särskild kommitté med uppdrag att undersöka möjligheterna för

rationalisering och utbyggnad av det statliga järnvägstelefonväsendet. Denna

kommitté bär 1943 avlämnat sitt betänkande. Fnligt detta, men också enligt

styrelsens egen mening, måste man numera —- oavsett en eventuell efterkrigskris

med tillbakagång i trafiken — räkna med avsevärda utbyggnader på

järnvägstelefoniens område. Orsaken härtill är att söka dels i de enskilda

järnvägarnas inlemmande i statsbaneföretaget, vilket medfört behov av nya

telefonförbindelser, dels i tekniska framsteg, som medgiva personalbesparande

automatiseringar och ett förbättrat utnyttjande av det dyrbara ledningsnätet.

Planläggningen av sådana arbeten kräver tillgång på erfarna ingenjörer,

örn rationella och ekonomiska lösningar skola kunna åstadkommas. Avon

för vidmakthållandet av utförda anläggningar och för en nödvändig kontinuitet

i arbetet måste emellertid tillgången på kvalificerad personal vara säkerställd.

Till följd härav anställde styrelsen år 1942 såsom extra ordinarie byråingenjörer

tvenne högskolebildade ingenjörer med långvarig specialpraklik.

Då dessa ingenjörer redan före statsanställningen vid privatföretag hade upp
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

37

nått position, jämförlig med ordinarie anställning vid statsverket, ansåg järnvägsstyrelsen

det vara berättigat att ställa i utsikt för dem, att de med det snaraste

skulle erhålla ordinarie statsanställning. Redan av denna anledning

finner styrelsen det beklagligt, örn sådan anställningsform icke nu skulle kunna

beredas dem. Ännu tyngre väger emellertid vid bedömandet av denna angelägenhet

arbetets art, vilken utesluter, alt de kvalificerade ingenjörerna ersättas

med billigare eller mera tillfällig arbetskraft.

Allmänna lönenämndcn erinrar, att nämnden tidigare tillstyrkt styrelsens

förslag. Sålunda framhöll nämnden i utlåtande den 19 januari 1943, att nämnden

under hand erfarit, att de båda extra ordinarie byråingenjörer, för vilka

ifrågavarande befattningar voro avsedda, erhållit sina nuvarande tjänster år

1942, att de uppnått en ålder av 41 respektive 37 år samt att de omedelbart

före antagandet till extra ordinarie byråingenjörer i järnvägsstyrelsen innehaft

meriterande anställningar hos telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, den

ene i 13 och den andre i 11 år. Under hänvisning till angivna förhållanden

och då enligt vad järnvägsstyrelsen anfört behovet av ifrågavarande byråingenjörsbefattningar

är av stadigvarande natur, anser sig lönenämnden alltjämt

böra tillstyrka bifall till styrelsens framställning.

Under hänvisning till vad järnvägsstyrelsen och lönenämnden anfört anser Departementsjag

mig för säkerställande av behovet av kvalificerade arbetskrafter för de ^fen.

uppgifter, om vilka här är fråga, böra tillstyrka styrelsens förslag, vilket synes

mig väl motiverat bland annat med hänsyn till det nydaningsarbete inom

statens järnvägars telefonväsende, som nu pågår och under avsevärd tid måste

fortsättas.

Inrättande av en förste aktuariebefattning i A 24 å ekonomibyrån. Till

stöd för ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen följande.

I en till järnvägsstyrelsen ställd, den 9 mars 1943 dagtecknad skrivelse hava

besparingsberedningens järnvägssakkunniga med stöd av en utförlig motivering

förordat, att inom styrelsen inrättas ett organ för fortlöpande järnvägsekonomisk

planering och forskning. Rörande detta förslag har yttrande inhämtats

från 1942 års järnvägskostnadsutredning, som i skrivelse den 15

september 1943, likaledes efter en utförlig motivering och med utvecklande

av kommitténs synpunkter på frågan, tillstyrkt upprättandet snarast möjligt

av ett sådant organ.

Styrelsen, som tagit det sålunda framförda uppslaget under noggrann omprövning,

är med järnvägssakkunniga och järnvägskostnadsutredningen ense

örn nödvändigheten av en mera djupgående och omfattande järnvägsekonomisk

planering och forskning än den som med nuvarande personaluppsättning

och organ kan bedrivas inom styrelsen. Styrelsen vill också framhålla

att ett organ för järnvägsekonomiska utredningar tidigare funnits. Sålunda

inrättades år 1908 en matematikerbefattning, i tjänsteställning jämställd

med byrådirektör, för handhavande av dylika arbetsuppgifter. Denna

matematikerbefattning förefanns sedan under 20 år, från 1918 med tjänstetiteln

byrådirektör, och kring densamma organiserades en lill den dåvarande

administrativa byrån hörande avdelning för ekonomiska utredningar.

Vid behandling år 1928 av frågan örn inrättande av en ekonomibyrå inom

styrelsen beslöt riksdagen emellertid på departementschefens förslag att in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)6.

Departementschefen.

draga ifrågavarande byrådirektörstjänst. Detta ansågs motiverat med hänsyn

till då inträdd utveckling mot lugnare förhållanden, varigenom behovet

av större ekonomiska utredningar för avsevärd lid framåt ansågs bliva förminskat.

Efter nämnda år hava tjänstemän i skilda befallningar använts

för större ekonomiska utredningar, men sedan några år tillbaka har ingen

ordinarie befattning funnits inrättad för ändamålet.

För de omfattande och djupgående utredningar, varom nu är fråga, måste

därför en ytterligare förstärkning av byråns personaluppsättning ske. Styrelsen

bär också redan vidtagit vissa åtgärder för att åstadkomma ett dylikt

utredningsorgan, i det att från och med den 1 januari 1942 en särskild tjänsteman

å ekonomibyrån avdelats för att närmast handhava de utredningar,

vilka ingå i förberedelserna för det kommande taxearbetet. Denne tjänsteman

innehar befattning som extra ordinarie sekreterare i 24 lönegraden.

Medan man vid tidigare utredningar av liknande art har begränsat sig till

att söka få fram aktuella siffervärden och därvid beträffande metoderna

byggt på den grund, som på sin tid lades av 1907 års järnvägstaxekommitté.

gäller det nämligen nu en omgestaltning av sagda grund enligt de allmänna

riktlinjer, som komma att uppdragas av 1942 års järnvägskostnadsutredning,

vilket självfallet är en väsentligt svårare arbetsuppgift. En fortlöpande och

detaljerad analys av kostnadsutvecklingen inom järnvägsdriften utgör för

övrigt en nödvändig förutsättning icke blott för utformningen av den allmänna

taxan utan även för en rationell taxenedsättningspolitik. Såsom framhållits

och exemplifierats av järnvägssakkunniga och järnvägskostnadsutredningen

äro jämväl många andra för verkets ekonomi synnerligen viktiga utredningar

erforderliga inom en nära framtid.

En snart 40-årig erfarenhet ger alltså vid handen, att ett stadigvarande

behov föreligger av tillgång till för dylika utredningar lämpad och kvalificerad

tjänsteman. Vid sådant förhållande anser styrelsen väl motiverat, att

förenämnda^ för utredningar inom det järnvägsekonomiska området inom

ekonomibyrån inrättade extra ordinarie befattning ersättes med en ordinarie

befattning i lämplig lönegrad. Med hänsyn till de blivande arbetsuppgifternas

svårighetsgrad och omfattning skulle, som redan antytts, goda skäl finnas

att för denna befattning ifrågasätta samma löneställning som för den år

1908 inrättade matematikerbefattningen (nuvarande 28 lönegraden). Av sparsamhetsskäl

och då de av järnvägssakkunniga och järnvägskostnadsutredningen

omnämnda utredningsuppgifterna ännu befinna sig i begynnelsestadiet,

anser sig styrelsen emellertid i avvaktan på närmare erfarenhet angående deras

svårighetsgrad och omfattning nu böra begränsa sig till att föreslå befattningens

inplacering i 24 lönegraden. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

art synes densamma lämpligen böra benämnas förste aktuarie.

Styrelsen hemställer sålunda, att i tjänsteförleckningen måtte i lönegraden

A 24 införas befattningen förste aktuarie och att en dylik befattning inrättas.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha besparingsberedningens

järnvägssakkunniga tagit initiativet till inrättandet av ifrågavarande befattning,

vars innehavare skulle hava till uppgift att syssla med fortlöpande järnvägsekonomisk

planering och forskning. Liksom järnvägsstyrelsen och lönenämnden

är jag övertygad om behovet av ett organ för ifrågavarande uppgifter.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att för ändamålet inrättas en

förste aktuariebefattning i lönegraden A 24.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Uppfattning av en ingenjör vid huvudverkstaden i örebro från A 22 och

en ingenjör å förrådsbyrån från A 20 till A 24. Innehavaren av förstnämnda

befattning utövar ledningen av elektrolokavdelningen vid huvudverkstaden

i örebro, medan innehavaren av befattningen å förrådsbyrån är

närmaste man till föreståndaren för kemiska laboratoriet.

Till stöd för förslaget anför järnvägsstyrelsen följande.

1938 års personalkommission har i sitt betänkande (SOU 1940: 14 s. 60

och 61) framhållit, att så stora klav ställdes på bland andra ledaren av

elektrolokavdelningen i Örebro, att vissa skäl lörelåge för en

höjning av denna avdelningsingenjör lönegradsplacering. Kommissionen

ville emellertid icke framlägga något positivt förslag härom men förutsatte,

att frågan skulle upptagas av järnvägsstyrelsen, därest utvecklingen på ifrågavarande

avdelning fortsatte.

Sedan kommissionens besök vid huvudverkstaden örebro i januari 1939 har

reparationsomfattningen i elektrolokavdelningen undergått en mycket betydande

stegring. Antalet olika elektrolok- och motorvagnstyper, som avdelningen

har att behandla, har sålunda ökat från 6 till 15, antalet i elektrolokverkstaden

utförda revisioner har mer än fördubblats och antalet i lindarverkstaden

utförda reparationer har också kraftigt ökats. Den stora ökningen

av reparationsobjekt har framtvingat en höjning av avdelningens kapacitet,

vilken höjning åstadkommits dels genom ökning av arbetarantalet från 64

till 105 man, dels ock genom viss omorganisation, varvid arbetsstyrkan uppdelats

på två verkstadsavdelningar i stället för tidigare en.

Av ovanstående framgår, att utvecklingen inom elektrolokavdelningen vid

huvudverkstaden örebro fortsatt i mycket kraftigt tempo. Det måste därför

på den ingenjör, som skall leda och övervaka arbetet inom denna verkstadsavdelning,

numera ställas sådana krav, att styrelsen finnér ett vidare uppskov

med den av personalkommissionen ifrågasatta höjningen i lönegrad av

ifrågavarande befattning icke vara försvarbart.

Det kvalificerade arbete, som förekommer inom kemiska laboratoriet,

omfattande bland annat undersökning och analysering av oljor,

färger, textilier, bränslen, bruks- och hushållsvatten m. m., ställer på ifrågavarande

tjänsteman stora kompetensfordringar. Sålunda kräves, att han

avlagt avgångsexamen från teknisk högskola samt före sin anställning praktiserat

några år inom det kemiska facket och särskilt sysslat med sådana uppgifter,

som förekomma inom järnvägens laboratorium.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag.

Arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna av Departement - ifrågavarande befattningar, synas jämväl mig motivera en förbättrad löneställning.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att befattningarna uppflyttas

till ingenjörsbefattningar i lönegraden A 24. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma

alt meddela beslut örn minskning av antalet ingenjörsbefatlningar i lönegraden

A 20 med en.

Uppfattning av Karlskrona C från station av klass 2 till station av klass

i 15. Till stöd för della förslag anför järnvägsstyrelsen följande.

Karlskrona centralstations inplacering i klass skedde med ledning av ett

på 1937 års trafik beräknat poängtal av 275. Efter statsförvärvot av Blekinge

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

kustbanor har bestämts, att denna järnvägs station, numera benämnd Karlskrona

norra, från och med den 1 december 1943 skall som expeditionsställe

underställas stationsföreståndaren vid Karlskrona C. Vid statsförvärvet av

nämnda enskilda järnväg förändrades även stationen Gullberna till expeditionsställe

och lades under Karlskrona C. Poängtalet har för 1940 års trafik

beräknats för Karlskrona norra till 207 och för Gullberna till 51. Det sammanlagda

poängtalet för den gemensamma stationen Karlskrona C., d. v. s.

inklusive Karlskrona norra och Gullberna, skulle sålunda utgöra omkring

530. Anledning saknas att antaga, att detta tal skulle nämnvärt minskas, om

det reducerades med hänsyn till 1935 års trafikförhållanden, vilka legat till

grund för statens järnvägars äldre stationers klassificering. Att märka är

för övrigt, att förestående poängberäkning icke innefattar någon värdering

av det arbete, som påvilar stationsföreståndaren i hans egenskap av föreståndare

för de från Karlskrona utgående, statens järnvägar tillhöriga billinjerna.

Enligt den värdering av stationsföreståndarens arbete med biltrafiken, som

ägt rum enligt styrelsens skrivelse till Kungl. Majit den 30 september 1943 med

förslag till personalstat för 1944, skulle tillägget för biltrafiken vid Karlskrona

C utgöra 36 poäng.

Med anledning av vad sålunda anförts och då undre poänggränsen för

stationer av klass 1 B är 420, har styrelsen ansett skäligt, att stationsinspektorsbefattningen

av klass 2 vid Karlskrona C förändras till dylik befattning

av klass 1 B. Styrelsen hemställer därför örn inrättandet för nämnda station

av en stationsinspektorsbefattning av klass 1 B. Vid bifall härtill kan antalet

stationsinspektorsbefattningar av klass 2 minskas med en.

Allmänna lönenämnden har icke funnit styrelsens förslag föranleda något

särskilt uttalande.

Såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår, är järnvägsstyrelsens

ifrågavarande förslag föranlett av viss omorganisation av Karlskrona

C efter övertagandet av Blekinge kustbanor. Den föreslagna uppflyttningen

av stationen, vilken icke föranleder någon erinran från min sida, synes lämpligen

böra ske från och med den 1 juli 1944. En stationsinspektorsbefattning

av klass 2 i lönegraden A 22 bör sålunda från och med nämnda dag förändras

till stationsinspektorsbefattning av klass 1 B i lönegraden A 24.

Uppfattning av två förste bokhållare å kanslibyrån från A 18 till byråsekreterare

i A 21. En av dessa befattningar avses för arbetsledaren å den

avdelning, som handlägger inkomna pensionsansökningar, uträkning av pensioner

samt utfärdandet av pensionsbrev.

Till stöd för förslaget anför järnvägsstyrelsen följande.

Från och med ikraftträdandet av familjepensionsreglementet för arbetare

den 1 januari 1937 hava ärenden angående rätt till familjepension enligt sagda

reglemente handlagts å kanslibyrån. Sedan vidare det tidigare å kammarkontoret

utförda arbetet med uträkning av tjänstepensioner och förandet av för

pensioneringen erforderliga liggare m. m. överflyttats till kanslibyrån och

genom statens övertagande av vissa civila familjepensionskassor — däribland

statens järnvägars änke- och pupillkassa — allmänna familjepensionsreglementet

från och med den 1 juli 1937 blivit tillämpligt å dels statens järnvägars

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

41

ordinarie tjänstemän i allmänhet, dels extra ordinarie befattningshavare vid

statens järnvägar samt fast anställda tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader,

hava samtliga löpande ärenden angående rätt till tjänste- och familjepensioner

handlagts å byråns pensionsavdelning, där jämväl ärenden rörande

ansökningar om gratifikationer (understöd) behandlas.

Frånsett den omständigheten, att det sedan några år tillbaka pågående

förstatligandet av enskilda järnvägar förorsakat en avsevärd ökning av arbetsmängden,

hava de arbetsuppgifter, som påvila pensionsavdelningen, under de

senaste åren blivit alltmer krävande och komplicerade på grund av tillkomsten

av en mångfald nya bestämmelser angående tjänste- och familjepensioner samt

andra därmed jämförliga förmåner.

Antalet av å avdelningen diarieförda ärenden har under åren 1937—1942

ökat från 963 till 1 730.

Förutom den förste bokhållare, som förestår avdelningen, finnas där anställda

6 tjänstemän.

Då det gäller värdesättande av arbetsledarens tjänst må till en början

framhållas, att de arbetsuppgifter, som ankomma på honom, äro av alldeles

speciell art, samt att det för ett rätt skötande av här förekommande ärenden

kräves erfarenhet och ingående författningskunskap ej blott på pensionsväsendets

område utan även beträffande personalfrågor i allmänhet. Då statens

järnvägar är det största av de affärsdrivande verken, äro de insikter

och erfarenheter, som arbetsledaren måste besitta, av stor betydelse icke blott

för utförandet av de ofta synnerligen komplicerade göromål, som åvila avdelningen,

utan även för lämnandet av upplysningar — såväl till skilda tjänsteställen

inom verket som till andra statens verk — å förfrågningar angående

tillämpningen av olika bestämmelser på hithörande område. Det kan i detta

sammanhang förtjäna påpekas, att vid statens järnvägar gällande pensioneringsbestämmelser

visserligen i huvudsak äga sin motsvarighet även vid de

andra kommunikationsverken — där för övrigt motsvarande arbetsuppgifter

anförtrotts befattningshavare i lägst 21 lönegraden — men att för statens

järnvägars vidkommande därjämte på grund av redan övertagna enskilda

banor och det fortsatta förstatligandet av dylika järnvägar en mängd olika

bestämmelser och särskilda stadganden beträffande den övertagna personalens

pensionsförhållanden ifrågakomma. Sålunda äga enligt av Kungl. Majit

i ämnet utfärdade bestämmelser tjänstemän och arbetare, vilka kvarstå i någon

av statens järnvägar i samband med enskilt företags statsinlösen eller nedläggande

övertagen pensionsinrättning och som äro undantagna från de statliga

pensionsreglementenas tillämpning, att vid avskedandet komma i åtnjutande

av tjänstepension från statens järnvägar under de förutsättningar och enligt

de grunder, som innehållas i vederbörande pensionsinrättningars reglementen

eller stadgar. Vidare äger anställningshavarc, som vid statens övertagande av

enskild järnväg eller bandel övergått i statens järnvägars tjänst och som ej är

underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet eller tjänstepensionsreglementet

för arbetare utan fortfarande kvarstår som delägare i enskild pensionsinrättning

eller i av statens järnvägar övertagen pensionsinrättning, att

— utöver honom från den enskilda pensionsinrättningen tillkommande pensionen

eller den tjänstepension, varom nyss nämnts — komma i åtnjutande av

s. k. fyllnadspension från statens järnvägar, såframt ridt till sådan förmån

blivit honom tillförsäkrad i de kontraktsbcstämmelser, som reglera statens

övertagande av det enskilda företaget eller personalens övertagande av staten

i samband med företagets nedläggande, eller ock genom särskilt beslut av

Kungl. Majit blivit honom medgiven. Att maika är vidare, att i fall där på

sätt nu nämnts övertagen personal eller sådan personals efterlevande icke

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

jämlikt vederbörliga pensionsreglementen eller stadgar kunna beredas pension

eller därmed jämförlig förmån, järnvägsstyrelsen likväl äger att efter prövning

av vad i varje särskilt fall finnes skäligt bevilja understöd med samma

belopp, som skulle tillkommit vederbörande vid respektive enskilda järnväg,

därest denna fortfarande ägt bestånd. Härav följer, att den befattningshavare,

som har att handlägga ärenden av sistnämnda slag, måste vara väl insatt även

i de av statens järnvägar övertagna enskilda järnvägarnas pensionsbestämmelser

samt även förskaffa sig noggrann kännedom om vid dylika järnvägar

tillämpad praxis beträffande nyssnämnda förmån.

Den andra notariebefattningen är avsedd för den förste bokhållare, som

förestår kanslibyråns avdelning för pensionsutbetalning samt livränte- och

understödsärenden m. m. Beträffande denna befattning anför styrelsen följande.

Enligt 1938 års personalkommissions vid statens järnvägar förslag skulle

en förste bokhållare utöva ledningen av arbetena med utbetalning av livräntor,

vissa pensioner m. m. Kommissionen uttalade emellertid, att densamma

icke kunnat undgå att finna ett sådant sammanhang mellan kanslibyråns

pensionsavdelningar och kammarkontorets avdelning för utbetalning

av pensioner, att kommissionen ville förorda en undersökning, huruvida

icke nämnda avdelningar borde sammanföras under gemensam ledning,

varvid även frågan om arbetsledare^ ställning borde upptagas till förnyad

prövning. I enlighet med berörda uttalande har sedermera kammarkontorets

pensionsutbetalningsavdelning överförts till kanslibyrån och sammanslagits

med avdelningen för utbetalning av livräntor och vissa andra pensioner. Personalen

å den sålunda uppkomna nya avdelningen utgöres numera av förenämnde

förste bokhållare såsom föreståndare samt därjämte 8 tjänstemän.

De arbetsuppgifter, som fullgöras å denna avdelning, hava genom den kraftiga

ökningen av antalet pensionärer, livränte- och understödstagare blivit

avsevärt utvidgade, ökningen har inträtt dels genom det fortsatta förstatligandet

av enskilda banor, dels på grund av den alltjämt stegrade

pensioneringen av statens järnvägars egen personal. Sålunda beräknas under

de närmaste åren inemot tusentalet befattningshavare årligen uppnå pensionsåldern.

Antalet pensions-, livränte- och understödsberättigade vid statens

järnvägar utgör nu i det närmaste 21 000 personer, till vilka utbetalning

i regel sker månadsvis. Den årliga summan av utbetalda pensioner

och ersättningar uppgår för närvarande till i runt tal 37 miljoner kronor

örn året.

Vidare må framhållas, att avdelningens arbeten blivit alltmer krävande

på grund av de många och ofta synnerligen komplicerade bestämmelser, som

numera gälla beträffande såväl statens järnvägars egna som frän förstatligade

enskilda järnvägar övertagna pensionärer och understödstagare. Härvid

må bl. a. omnämnas dels de invecklade beräkningarna av efterlevandelivräntor,

som äro en följd av de restriktiva bestämmelserna ilig olycksfallsförsäkringslagen,

vilka bestämmelser innebära, att från livränta skall

avdragas såväl statens bidrag till pensionsunderlaget som å pensionen utgående

rörligt tillägg och kristillägg, dels ock de många olika bestämmelser,

som på grund av överenskommelser vid övertagandet av enskilda järnvägar

alltjämt måste iakttagas vid utbetalning av pensioner och understöd till avgångna

befattningshavare och till efterlevande.

Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter, som enligt vad ovan

nämnts ankomma på nu ifrågavarande arbetsledare, anser styrelsen väl motiverat

att dem beredes notaries tjänsteställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

43

Allmänna lönenåmnden anser, med hänsyn till vad som gäller för befattningshavare

med motsvarande arbetsuppgifter inom andra delar av statsförvaltningen,

att en omedelbar förbättring av ifrågavarande befattningshavares

Iöneställning är påkallad.

Liksom lönenämnden finner jag, att ifrågavarande förste bokhållartjänster Departemeiu»- å kanslibyrån böra i lönehänseende likställas med andra befattningar inom

statsförvaltningen med motsvarande arbetsuppgifter. De nya befattningarna

böra upptagas under benämningen byråsekreterare. Å Kungl. Maj:t torde få

ankomma att meddela beslut om minskning av antalet förste bokhållarbefattningar

med två.

Indragning av en stationsinspcktorsbefattning av klass 2 i A 22. Järnvägsstyrelsen

har för avsikt att för bättre utnyttjande av tillgängliga spårutrymmen,

dragkraft och personal förlägga Göteborg SJ hamnbanestation

och Olskroken under gemensamt befäl. Ett lämpligt tillfälle härtill erbjuder

sig den 1 maj 1944, då nuvarande stationsinspektoren vid Göteborg SJ hamnbana

uppnår pensionsåldern. I enlighet med styrelsens förslag tillstyrker jag

därför, att en befattning såsom stationsinspektor av klass 2 i lönegraden

A 22 från och med den 1 juli 1944 uteslutes ur personalförteckningen.

Omklassificering av vissa stationer. I skrivelse den 30 september 1943

angående antalet befattningar av högst 20 lönegraden vid statens järnvägar

har järnvägsstyrelsen framlagt förslag till ändrade klassificeringsgrunder för

stationer, vilkas föreståndare ansvara för såväl järnvägs- som biltrafik. Styrelsen

anför därvid till en början följande.

Den närmaste ledningen av driften å statens järnvägars från Dingle, Stenungsund

och Övertorneå utgående billinjer har alltsedan dessa linjers öppnande,

vilket ägde rum under åren 1921—1931, ålegat stationsföreståndare!!

på nämnda stationer. Då billinjenätet senare kraftigt ökades genom förvärv

från statens sida av ett flertal linjer, organiserades hela bildriften som en särskild

avdelning inom verket — bilavdelningen — vilken var helt skild från

den övriga driftsavdelningen. Driftledningen vid de olika linjerna med undanlag

av dem, som anslöto vid Dingle, Stenungsund och Övertorneå och som

fortfarande sköttes av därvarande stationsföreståndare, anförtroddes därvid

åt särskilda under bilavdelningen sorterande billinjeföreståndare. Från och

med den 1 januari 1942 vidtogs häri den ändringen, att flertalet billinjer underställdes

trafiksektionsföreståndarna, varvid trafikskötseln och det närmaste

föreståndarskapet för linjerna i flertalet fall uppdrogs åt vissa järnvägsstationers

föreståndare.

De åligganden i fråga om skötseln av dem underställda billinjer, som åvila

dylika stationsföreståndare, äro enligt gällande instruktion följande, nämligen

att leda, ordna och övervaka tjänsten, ansvara för att bilpersonalen hålles

underrättad örn innehållet i gällande förordningar och föreskrifter, som röra

biltrafiken, kontrollera att gällande föreskrifter rörande motortrafiken noggrant

iakttagas, övervaka underlydande bilpersonals sätt att fullgöra sina

åligganden, anmäla inträffade kollisioner oell dylika händelser till vederbörande

myndigheter, ägna synnerlig uppmärksamhet åt billinjens ekonomi

samt vidtaga åtgärder, som kunna antagas medföra minskade utgifter eller

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

ökade inkomster, övervaka vagnparkens vård och underhåll och dennas lämpliga

utnyttjande samt tillse, att den rullande materielen befinner sig i tillfredsställande

skick och handhaves föreskriftsenligt och med bästa omtanke,

efter samråd med överordnat befäl företaga för kontroll och tillsyn erforderliga

inspektionsresor, utöva tillsyn över befintliga garage, rekvirera erforderliga

materialier och effekter, ombesörja att mindre reparationer å den

rullande materielen bliva utförda, vid tillfälligt behov förhyra rullande materiel

enligt särskilda föreskrifter, med ledning av fastställd taxa träffa uppgörelse

angående beställningskörning, övervaka biljettförsäljningens handhavande

å billinjen, själv eller genom annan tjänsteman verkställa kontroll

över biljettvisering samt inventera biljettförsäljares och chaufförers förskoltskassor

och uppgöra förslag till tidtabeller för linjetrafiken.

Genom nu uppräknade åligganden ha ifrågavarande stationsföreståndare

fått sitt arbetsområde och ansvar utökat. Som ersättning för det uppkomna

merarbetet hava stationsföreståndarna vid Dingle, Stenungsund och Övertorneå

tillerkänts ett tågdirigentarvode, vilket utgår månatligen med 25 kronor

vid Stenungsund och med 30 kronor vid vardera Dingle och Övertorneå.

Till övriga här ifrågavarande stationsföreståndare har särskild ersättning icke

utgått. Det med bildriften förenade arbetet medför emellertid för vissa av

dessa stationsföreståndare så väsentligt ökade uppgifter, att styrelsen nu

ansett sig böra söka få frågan örn någon kompensation åt dem åtminstone

provisoriskt löst.

Styrelsen erinrar, att tanken på att bereda dylik kompensation varit uppe

år 1937. I sitt yttrande den 30 oktober 1937 i anledning av 1936 års klassificeringskommittés

förslag hade styrelsen härutinnan anfört följande.

Statens järnvägar bedriva, som bekant, numera biltrafik i betydande utsträckning,

dels i egen regi, dels under bolagsform. I en del fall hava stationsföreståndarna

å de stationer, som beröras av denna biltrafik, ålagts

trafikledarskap eller i övrigt tillsynsplikt över respektive linjer. Till de stationslöreståndare,

som i detta hänseende fått sig pålagd en arbetsbörda av

större omfattning, utgår särskilt mindre arvode, s. k. tågdirigentarvode. Det

hade självfallet varit önskvärt att vid respektive stationers hänförande till

viss klass kunna taga vederbörlig hänsyn även till denna arbetsfaktor. Biltrafiken

är emellertid till sin allra största del en ny verksamhetsgren, för

vilken både organisation och skötsel ännu ej tagit den fasta form, som slutgiltigt

kan komma att gälla. Styrelsen är därför icke beredd att för närvarande

föreslå några grunder för värdering av detta arbete i form av särskild

poängberäkning för detsamma. Intill dess så kan ske, synes det styrelsen

lämpligt att även i fortsättningen särskild, för varje fall utmätt ersättning

tillerkännes respektive stationsföreståndare på sätt nu sker. I den

mån biltrafikens organisation och skötsel tager fastare utformning och styrelsen

kan finna en lämplig värderingsgrund för denna faktor, torde en eventuell

höjning i klass av berörda stationer med bortfallande av det särskilda

arvodet få bliva föremål för särskild framtida prövning.

Styrelsen yttrar nu vidare följande.

Styrelsen är alltjämt av den åsikten, att det med bildriften förenade mer

arbeiet för stationsföreståndarna bör värderas genom en poängberäkning,

som ansluter sig till den vid senaste stationsklassificeringen för stationernas

övriga arbetsuppgifter använda, och att det därvid erhållna poängtalet för

biltrafiken får öka det poängtal för järnvägstrafiken, som ligger till grund

för stationens nuvarande inplacering i klass. En sådan poängberäkning synes

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

45

tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter kunna avse följande faktorer

och ske med tillämpning av nedannämnda värderingsgrunder, nämligen:
t

Antal i medeltal per dag använd kontorspersonal, förmän, bilförare, biljettpojkar

samt magasins- och lastkarlar. Värderingsgrund: 1 poäng för påbörjat

5-tal man. Enär hithörande personal till övervägande delen utgöres

av chaufförer, d. v. s. åkande personal, har densamma ansetts böra givas

samma värde som tågpersonal i stationsklassificeringen.

2. Antal i medeltal per dag använda godsombud. Värderingsgrund: 1

poäng för påbörjat 5-tal man. Enär godsombuden äro placerade utanför billinjeföreståndarens

huvudort och kräva viss inspektion, har värdering med

1 poäng för 5 ombud ansetts skälig.

3. Antal i medeltal per dag använd verkstads- och garagepersonal. Värderingsgrund:

1 poäng för varje man. Faktorn har åsatts detta poängvärde

med hänsyn till att verkstads- och garagetjänsten som sådan medför åtskilligt

arbete för stationsföreståndaren, såsom anskaffning av materialier, tillsyn av

pågående arbeten och bedömning av behovet av reparationer m. m., vilket

icke blir på annat sätt värderat.

4. Antal billinjer med särskild tidtabell och vagnomloppsplan. Värderingsgrund:

1 poäng för varje linje utöver en. Med dylik billinje bör jämställas

båtled, med vilken billinje bedriver samtrafik.

5. Antal billinjer tilldelade motordrivna fordon, exklusive av registrerade

sådana, i medeltal per dag. Värderingsgrund: 1 poäng för varje fordon.

6. Antal buss- och personbilkilometer per år. Värderingsgrund: 1 poäng

för varje påbörjat 50 000-tal kilometer.

7. Antal lastbilkilometer per år. Värderingsgrund: 1 poäng för påbörjat

10 000-tal kilometer. För Övertorneå har med hänsyn till därvarande lastbilstrafiks

ensartade natur räknats med endast */2 poäng för påbörjat 10 000- tal kilometer.

Faktorerna 5—7 äro avsedda att ge uttryck för det direkta trafikledningsarbetets

omfattning.

8. Av stationen under året redovisad godstrafikuppbörd för billinjer. Värderingsgrund:

1 poäng för påbörjat 25 000-tal kronor. Denna faktor avser

värdering av det ökade arbete, som sammanhänger med trafikvärvning och

räkningshållning för lastbilstransporter samt det särskilda bokförings- och

kontrollarbete, som är förenat med godsrörelsen inom billinjerna.

Med ledning av dessa värderingsgrunder har styrelsen utfört en poängberäkning

för alla stationer, där vederbörande stationsföreståndare har ansvar

för såväi järnvägs- som biltrafik. Jag tillåter mig att härutinnan hänvisa lill

handlingarna i ärendet.

Vid en närmare granskning av poängsiffrorna och trafikförhållandena på

respektive stationer har styrelsen kommit till den uppfattningen, att följande

stationer böra höjas i klass, nämligen Tierp, Dingle, Kungsbacka och Övertorneå

från klass 4 till klass 3, Stenungsund från klass 5 lill klass 4, Hamrångefjärden

från klass 6 till klass 5 och Stavreviken från klass 7 till klass 6. I

anslutning härtill anför styrelsen följande.

Kungsbacka håller visserligen endast 131 poäng, d. v. s. 4 enheter under

lägsta poängtalet för station av klass 3. Stationen föreslås likväl till uppflyttning,

emedan poängsumman för biltrafiken på Kungsbacka station i högre

grad än för övriga stationer påverkats av under 1942 tillämpade trafikinskränkningar.

Under normala förhållanden råder ingen tvekan örn att sta
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

tionen håller för klass 3 fastställd poäng. De säregna förhållanden, som råda

vid onsalalinjerna, ställa även särskilt stora krav på trafikledningen för dessa

under stationsföreslåndaren i Kungsbacka lydande linjer.

I fråga om Hamrångefjärden, vars poängtal med endast en enhet överstiger

undre poänggränsen för 5 klass station, är att märka, att stationen har

att ombesörja en till mängden avsevärt varierande omlastning mellan normal-

och smalspår, vars övervakning tillkommer stationsföreståndare!!. Av

skäl, som nu ej kunnat utrönas, har denna faktor ej medräknats vid den

klassificering av stationen, som utfördes av 1936 års klassificeringskommitté.

Stationen hänfördes likväl då till klass 5 men har från och med den 1 .januari

1943 i samband med tillkomsten av den nya stationsmästarbefattningen

av klass 6 i lönegraden A 14 sänkts till klass 6, enär poängtalet underskred

den då fastställda nya gränsen mellan klasserna 5 och 6. Därest omlastningsfaktorn

medräknats i poängtalet, hade sådan sänkning icke skolat ifrågakomma.

Enligt vad som nu utrönts skulle nämligen poängtalet, beräknat på 1935

års trafik, hava utgjort 50. Med tillägg av beräknad poäng för biltrafiken

utgör sålunda det sammanlagda poängtalet 55.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 16 november 1943 i anledning

av järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag anfört följande.

1 och för sig finner lönenämnden icke anledning till erinran mot att en

station med både järnvägs- och bildrift placeras i klass efter det sammanlagda

poängtalet för dessa båda trafikgrenar. En förutsättning för att ett

dylikt system skall leda till godtagbart resultat är dock, att de faktorer, som

skola tjäna som mätare å den av biltrafiken förorsakade ökningen i ansvar

och arbetsbörda för stationsföreståndarna, så utväljas och deras poängvärde

så avväges, att biltrafiken icke kommer att över- eller undervärderas i förhållande

till järnvägstrafiken. Huruvida järnvägsstyrelsens nu framlagda

förslag fyller detta krav, undandrager sig lönenämndens bedömande. Kunskap

härom torde för övrigt endast stå att vinna å erfarenhetsmässig väg. Lönenämnden

vill därför understryka, att den av järnvägsstyrelsen här använda

metoden för bildriftens värdering i och för stationsklassificeringen måste betraktas

som ett provisorium och lämpligen bör lagas under närmare omprövning

i samband med en senare allmän omklassificering av järnvägsstationerna.

Framhållas må även, att de för järnvägstrafiken fastställda poängtalen

regelmässigt grunda sig på 1935 års trafiksiffror och att flertalet stationsföreståndare

vid statens järnvägar fått vidkännas en betydande ökning i ansvar

och arbetsbörda utan att — bortsett från några få undantag — detta föranlett

stationernas uppfattning till högre klass.

Med hänsyn till ovanberörda förhållanden framstår det enligt lönenämndens

mening såsom särskilt angeläget, att försiktighet iakttages, då det gäller att

med stöd av dessa provisoriska värderingsgrunder vidtaga förändringar i stationernas

nuvarande fördelning å de olika klasserna.

Järnvägsstyrelsen har tydligen också sökt undvika att förorda uppflyttning

av stationer, beträffande vilka tveksamhet rått, huruvida de i en framtid

skulle kunna försvara en placering i den högre klass, till vilken de på grund

av sitt poängtal rätteligen bort hänföras. Av de tolv stationer, som efter tillägg

av deras för bildriften beräknade poängtal uppnå poängsummor överstigande

undre poänggränsen i närmast högre klass, har styrelsen sålunda föreslagit

uppflyttning beträffande sex.

Enligt lönenämndens mening kan det emellertid ifrågasättas, om icke

detta antal bör ytterligare minskas. Av de fyra stationer, vilka enligt styrelsens

förslag skola höjas från klass 4 till klass 3, är det endast Tierp, som uppnår

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

47

ett poängtal (179) mera väsentligt överstigande undre poänggränsen i denna

klass (poänggränser 135—254). Även beträffande de båda andra stationerna,

Dingle och Övertorneå, liksom beträffande den till höjning från klass 5 till

klass 4 (poänggränser 80—134) föreslagna stationen Stenungsund torde dock

de uppnådda poängtalen (144, 148, respektive 89) få anses utgöra ett betryggande

underlag för deras uppflyttning. Uppmärksammas må även, att till

föreståndarna vid sistnämnda tre stationer för närvarande utgå tågdirigentarvoden,

vilka komma att indragas i samband med stationernas hänförande

till en högre klass. Större tvekan hyser lönenämnden i fråga om Hamrångefjärden

och Stavreviken, vilkas poängtal med endast en poäng överskrida

undre poänggränsen i stationsklass 5 (poänggränser 50—79), respektive 6

(poänggränser 37—49). Enligt vad som under hand upplysts från järnvägsstyrelsen,

äro emellertid poängtalen för dessa — liksom för övrigt för samtliga

här ifrågavarande stationer -— till den del, de hänföra sig till bildriften,

grundade på trafiksiffrorna för år 1942, då biltrafiken var beskuren till följd

av krisförhållandena. Med hänsyn härtill ävensom till vad järnvägsstyrelsen

beträffande Hamrångefjärden särskilt anfört finner lönenämnden icke skäl

föreligga att motsätta sig en placering av nyssnämnda station i klass 5 och

av Stavreviken i klass 6.

Enligt vad som under hand upplysts bestå beträffande Kungsbacka de säregna

trafikförhållandena vid onsalalinjerna däri, att antalet trafikanter är

synnerligen ojämnt. Vid vissa tidpunkter under lördagar och söndagar samt

vid helger måste antalet bussar i varje tur mångdubblas, vilket bland annat

nödvändiggör att ett flertal extra bussar måste anskaffas från skilda håll och

insättas i trafik. Då de särskilda arbetsuppgifter, som dessa regelbundet inträffande

»trafiktoppar» medföra, icke komma till uttryck i stationens poängtal,

vill lönenämnden icke heller beträffande Kungsbacka motsätta sig järnvägsstyrelsens

förslag.

Slutligen har lönenämnden ifrågasatt, huruvida icke de av järnvägsstyrelsen

i förevarande hänseende föreslagna klassificeringsgrunderna borde

underställas riksdagens prövning.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag avser en komplettering av de årDepartement*- 1938 fastställda klassificeringsgrunderna för trafikanstalterna i syfte att bere- r,iefenda

utrymme för den av statens järnvägar bedrivna biltrafiken vid klassificeringen

av järnvägsstationerna. Liksom lönenämnden anser jag spörsmålet

vara av den art, att det bör underställas riksdagens prövning.

De av järnvägsstyrelsen föreslagna grunderna för klassificeringen av sådana

stationer, vilkas föreståndare ansvara för såväl järnvägs- som biltrafik,

föranleda icke någon erinran från min sida. Jag vill emellertid i anslutning

till lönenämndens uttalande framhålla, att styrelsens förslag till värdering av

bildriften givetvis måste betraktas såsom ett provisorium i avvaktan på

blivande omprövning i samband med en allmän klassificering av järnvägsstationerna.

Liksom lönenämnden anser jag mig icke böra framställa någon erinran

mot att de av järnvägsstyrelsen angivna stationerna uppflyttas i högre klass

i enlighet med styrelsens förslag. Uppflyltningen synes lämpligen böra ske

från och med den 1 juli 1944. 1 samband därmed böra för närvarande vid

nämnda stationer utgående tågdirigentarvoden indragas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Vid bifall lill vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Majit få ankomma

att meddela beslut rörande därav föranledda ändringar av antalet stationsinspektorsbefattningar

av klasserna 3 och 4 samt av antalet slationsmästarbefattningar

av klasserna 5—7.

Nya tjänster i anledning av statsförvärv av vissa enskilda järnvägar. Vid

bifall till de förslag, som i annat sammanhang framlagts eller framläggas rörande

statsförvärv av Kristianstad—Hässleholms och östra Skånes järnvägar

samt Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg, böra följande befattningar

inrättas, nämligen dels från och med den 1 juli 1944 1 baningenjör (A 26)

och 1 trafikinspektör (A 26), dels ock från och med den 1 januari 1945 1

stationsinspektor av klass 1 B (A 24), 1 byråassistent (A 21) och 1 kontrollör

(A 21).

Ändring av vissa tjänstebenämningar. Såsom jag förut framhållit, bör

benämningen notarie (A 21) utbytas mot byråsekreterare. Vidare böra benämningarna

sekreterare (A 24 och A 26) samt förste sekreterare (A 27)

utbytas mot förste byråsekreterare. Därjämte bör benämningen förste aktuarie

och chef för statistiska kontoret (A 26) förändras till förste aktuarie.

I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag tillstyrker jag vidare ett utbyte

av benämningen förste kontrollör (A 24) mot Överkontrollör och benämningen

Överkontrollör (A 28) mot byrådirektör.

Kostnadsfri upplåtelse till järnvägsmännens vilohemsförening av statens

järnvägar tillhöriga sommarrestaurangen vid Hällviks havsbad i Blekinge.

Ifrågavarande anläggning har övergått i statens järnvägars ägo i samband

med förstatligandet av Blekinge kustbanor. I skrivelse den 10 januari 1944

har järnvägsslgrelscn anfört följande.

Enligt Kungl. Majlis brev den 16 februari 1934 och den 18 mars 1938 erhöll

järnvägsstyrelsen medgivande att till järnvägsmännens vilohemsförening kostnadsfritt

upplåta vissa statens järnvägar tillhöriga byggnader vid Björklidens

station. Vilohemsföreningen, som för närvarande utövar sin vilo- och

semesterhemsrörelse på tre platser, nämligen Björkliden på riksgränsbanan,

Fredensborg i närheten av Vimmerby och Hällekind vid Strömstad, har alltmera

utvidgat sin verksamhet.

Trots att antalet gästrum på de olika hemmen vid flera tillfällen utökats,

är efterfrågan på rum i regel väsentligt större än tillgången. Föreningen har

därför tid efter annan undersökt möjligheten att kunna ytterligare utvidga

verksamheten till att omfatta ännu ett semesterhem.

Möjlighet till dylik utvidgning av rörelsen skulle nu erbjuda sig vid Haneviks

havsbad, där en sommarrestaurangbyggnad jämte vissa gästrumsbyggnader,

vilka tidigare tillhört Blekinge kustbanor, nu övergått i statens järnvägars

ägo i samband med statsförvärvet av nämnda järnvägar.

Vilohemsföreningen har hemställt att för sina medlemmar få arrendera

nämnda restaurang med tillhörande byggnader. Med hänsyn till önskvärdheten

av att kunna hålla inackorderingsprisen låga har föreningen däriämte anhållit,

att upplåtelsen i likhet med vad fallet är i Björkliden sker ulan hyresavgift.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

49

Föreningen skulle ulöver hotell- och restaurangbyggnaden få disponera två

gästrumsbyggnader med utrymmen för tillsammans omkring 30 gäster. I

matsalen kan beredas plats för ytterligare omkring 100 gäster, vilka kunna

erhålla rum i privata byggnader och sommarstugor.

Med hänsyn till den för järnvägspersonalen och även för dess arbetsgivare

gagnerika verksamhet, som föreningen bedriver, och då frågan att kunna

bereda tillfredsställande semestervila åt ännu flera anställda även är ett

statens järnvägars intresse, anser järnvägsstyrelsen lämpligt och riktigt, att

föreningens framställning tillmötesgås.

Vid Hälleviks havsbad finnes ett stort antal privata sommarvillor, vilkas

innehavare hava intagit sina måltider i restaurangen och så är även fallet

beträffande andra sommargäster, som hyra rum i samhället. Denna anordning,

som stimulerat sommarbebyggelsen på platsen och därigenom tillfört

järnvägen vissa biljettintäkter, bör alltjämt äga bestånd. Järnvägsstyrelsen

ämnar genom sin medverkan på sätt nu föreslås i viss utsträckning gagna det

egna intresset och har därför tänkt sig att med vilohemsföreningen överenskomma

att även utomstående gäster skola mottagas till en omfattning, som

motsvarar minst 25 % av tillgängligt utrymme.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen

om medgivande att kostnadsfritt upplåta förenämnda byggnader vid Haneviks

station till svenska järnvägsmännens vilohemsförening tills vidare under

den tid, föreningen bedriver verksamhet på platsen.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört har jag ansett mig böra för- Departement*

orda att, liksom tidigare skett beträffande vissa statens järnvägar tillhöriga

byggnader vid Björklidens station, här berörda byggnader vid Haneviks

station utan ersättning upplåtas till svenska järnvägsmännens vilohemsförening.

Därest riksdagen icke framställer någon erinran häremot, har jag därför

för avsikt att föreslå Kungl. Majit att bifalla järnvägsstyrelsens ifrågavarande

framställning.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,

har järnvägsstyrelsen hemställt om uppflyttning av 1 notarie (A 21) å ombudsmannens

expedition till sekreterare i lönegraden A 24, inrättande av 1

notariebefattning (A 21) å persontaxebyrån, uppflyttning av 1 bokhållare (A

17) å persontrafikbyrån till notarie (A 21) samt inrättande av 1 aktuariebefattning

(A 21) å ekonomibyrån.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt inrättandet av sistnämnda befattning

men i övrigt avstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 12 november 1943 har Sveriges järnvägars banmästar förening

hemställt, att befattningen förste banmästare, som nu förekommer i lönegraden

A 12, måtte införas jämväl i lönegraden A 14.

Järnvägsstyrelsen och allmänna lönenämnden lia i utlåtanden den 11 respektive

28 januari 1944 tillstyrkt föreningens förslag. Lönenämnden har dock,

under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet beträffande iöneregleringsarbetet

uttalat i årets statsverksproposition, ansett, att förslaget icke

bör upptagas till avgörande för närvarande.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sorni. Nr 96.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Departements
chefen.

Med hänsyn till den ökning av de med förenämnda befattningar å persontaxe-

och persontrafikbyråerna förenade arbetsuppgifterna, som ägt rum, finner

jag skäl tala för bifall till järnvägsstyrelsens förslag i denna del. På grund

av den ståndpunkt lönenämnden intagit, anser jag mig emellertid icke nu

böra förorda, att förslag i ämnet förelägges riksdagen. I övrigt finner jag

järnvägsstyrelsens förevarande förslag icke föranleda annat uttalande från

min sida, än att jag icke för närvarande är beredd att tillstyrka desamma.

Liksom lönenämnden anser jag, att förslaget örn införande av befattningen

förste banmästare i lönegraden A 14 icke nu bör företagas till avgörande.

Jag har emellertid för avsikt att anmäla spörsmålet i samband med de personalfrågor,

som komma att föreläggas 1945 års riksdag.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

från och med den 1 juli 1944 vidtagas följande förändringar beträffande

personalförteckningen, nämligen ökning av antalet byrådirektörstjänster

(A 28) från 3 till 4, uteslutning av Överkontrollör (A 28), utbyte av förste

sekreterare (A 27) mot förste byråsekreterare, ökning av antalet baningenjörstjänster

(A 26) från 18 till 19, ökning av antalet befattningar såsom

befälhavare av klass 1 å tågfärja (A 26) från 2 till 3 och ändring av benämningen

till befälhavare å tågfärja, ökning av antalet byråingenjörstjänster

(A 26) från 15 till 17, utbyte av förste aktuarie och chef för statistiska

kontoret (A 26) mot förste aktuarie, utbyte av sekreterare (A 26)

mot förste byråsekreterare, ökning av antalet trafikinspektörstjänster (A 26)

från 11 till 12, uteslutning av befälhavare av klass 2 å tågfärja (A 24), utbyte

av förste kontrollör (A 24) mot Överkontrollör, införande av 1 befattning

såsom förste aktuarie (A 24), ökning av antalet ingenjörstjänster (A 24)

från 14 till 16, utbyte av sekreterare (A 24) mot förste byråsekreterare,

ökning av antalet befattningar såsom stationsinspektor av klass 1 B (A 24)

från 25 till 26, minskning av antalet ingenjörstjänster (A 22) från 50 till

49, minskning av antalet befattningar såsom stationsinspektor av klass 2

(A 22) från 30 till 28, ökning av antalet befattningar såsom förste styrman

av klass 1 (A 21) från 2 till 3 samt ökning av antalet notarietjänster (A 21)

från 25 till 27 och utbyte av benämningen mot byråsekreterare. Därjämte böra

följande förändringar vidtagas från och med den 1 januari 1945, nämligen

ökning av antalet befattningar såsom stationsinspektor av klass 1 B (A 24)

från 26 till 27, ökning av antalet byråassistenttjänster (A 21) från 30 till

31 samt ökning av antalet kontrollörstjänster (A 21) från 10 till 11.

Utöver vad som framgår av sammanfattningen beträffande personalförteckningen

bör i fråga om tjänsteförteckningen antecknas, att benämningarna

befälhavare av klass 2 å tågfärja (A 24) och övermaskinist av klass 2 (A 18)

endast förekomma å övergångsstat.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

51

Statens vattenfallsverk.

Inrättande av en ingenjörsbefattning i A 24. I skrivelse den 20 november

1943 erinrar vattenfallsstyrelsen, att, styrelsen framfört samma förslag i sina

personaläskanden för innevarande budgetår. Till stöd för förslaget anför styrelsen

följande.

Vid vart och ett av Trollhätte och Älvkarleby kraftverks 6 distrikt finnes

i regel en extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden, tjänstgörande såsom distriktsassistent.

Under det att distriktets föreståndare, distriktsingenjören, i väsentlig grad

är sysselsatt med kraftförsäljnings- och abonnentärenden, har distriktsassistenten

huvudsakligen att mer eller mindre självständigt svara för det rent

tekniska arbetet inom distriktet. Det åligger sålunda distriktsassistenten att

övervaka driften å de till distriktet hörande distributionsanläggningarna samt

handlägga därmed förenade planläggnings- och ordergivningsärenden, att

leda ny- och ombyggnadsarbeten samt underhålls- och reparationsarbeten

på ovannämnda anläggningar, att biträda distriktsingenjören vid verkställandet

av såväl tekniska som kommersiella planerings- och utredningsarbeten

samt vid underhandlingar i kraftförsäljningsfrågor samt att vara ställföreträdare

för distriktsingenjören i dennes frånvaro.

Utav distriktsassistenterna är det för närvarande endast en, som innehar tillräckligt

lang tjänstetid för att ifrågakomma för ordinarie anställning i ifrågavarande

lönegrad. Han har varit anställd vid statens vattenfallsverk sedan

den 1 september 1929 och är extra ordinarie i 24 lönegraden sedan den 1 oktober

1937.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 17 december 1943 liksom tidigare

tillstyrkt styrelsens förslag.

Då ej heller jag funnit anledning till erinran mot styrelsens förevarande Departém**t»- förslag, får jag hemställa att för ändamålet inrättas en befattning såsom in- chefeH''

genjör i lönegraden A 24.

Inrättande av cn ingenjörsbefattning i A 22 å vattcnbyggnadstekniska

byrån. Även förevarande förslag har tidigare framförts av vattenfalls.styrelsen.

Till stöd för detsamma anför styrelsen följande.

I skrivelse den 29 november 1941 hemställde vattenfallsstyrelsen örn inrättande

av två ordinarie ingenjörsbefattningar i lönegraden A 22 vid styrelsens

vattenbyggnadstekniska byrå för beredande av ordinarie anställning i

nämnda lönegrad åt två ingenjörer, vilka sysselsättas med diverse projekterings-

och konstruktionsarbeten för vattenkraftanläggningar. Den ene av

nämnda ingenjörer har varit anställd vid statens vattenfallsverk sedan april

1930 med placering såsom extra ordinarie i 22 lönegraden från och med den

1 april 1936. Den andre är ordinarie i lönegraden A 20 men har från och med

den 1 januari 1938 varit förordnad att innehava en extra ordinarie befattning

i 22 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har icke haft något att erinra mot nämnda hemställan,

som likväl icke föranledde framställning lill riksdagen.

Sedermera har en ordinarie ingenjörsbefattning i lönegraden A 22 vid byrån

blivit vakant på grund av dödsfall; denna befattning kan disponeras för

s. 52 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

nu ifrågavarande ändamål. Därigenom skulle endast en ny sådan befattning

vara behövlig.

Vattenfallsstyrelsen får sålunda nu hemställa örn inrättande av ytterligare

en ordinarie ingenjörsbefattning i lönegraden A 22 vid styrelsens vattenbyggnadstekniska

byrå.

Den ingenjörsbefattning i lönegraden A 20, som vid bifall till vad här föreslagits

skulle bliva ledig, är behövlig för beredande av ordinarie anställning

åt en extra ordinarie tjänsteman i motsvarande grad.

Allmänna lönenämnden tillstyrker nu liksom tidigare styrelsens förslag.

Även jag anser mig böra tillstyrka styrelsens förslag. Jag förordar alltså,

att en befattning såsom ingenjör inrättas i lönegraden A 22.

Inrättande av en byråsekreterarbefattning i A 21 å förrådskontoret. Till

stöd för ifrågavarande förslag anför vattenfallsstyrelsen följande.

Inköpsarbetet vid vattenfallsstyrelsens förrådskontor är med hänsyn till

arten av ifrågavarande varuslag fördelat på fyra avdelningar. Varje avdelning

har till uppgift att förbereda de inköpsärenden, som ankomma på densamma.

Den största av dessa avdelningar förestås av en ordinarie bokhållare, som sedan

den 1 november 1940 innehar förordnande såsom extra ordinarie notarie. De

inköpsärenden, som påvila denna avdelning, avse följande varuslag: valsat

stål, såsom armeringsjärn samt balkar, plattjärn, vinkeljärn, rundjärn m. m.

för konstruktions- och byggnadsändamål; järnkonstruktioner av fackverk

och balkar för kraftledningar och utomhusställverk, såsom stolpar, reglar,

stativ, splitterskydd, fotkonstruktioner och åskskyddsmateriel; stållinor för

kraftledningar, såsom topplinor och staglinor samt strömförande linor; diverse

linjemateriel, såsom bergöglor, staglänkar, stagskruvar, staghylsor,

bladdubbar, jordningsjärn, stolphuvar, stolptak, jordlinefästen, isolatorkrokar,

isolatorarmatur, fångramar, tillsatsvikter och skarvbackar; diverse stationsmateriel,

såsom anslutnings- och avgreningsklämmor, isolatorarmatur,

frånskiljare, säkerhetsapparater, genomförningar och reläomkopplare; detaljer

till inhägnader, såsom stolpar, grindar, stängselnät och taggtråd; detaljer

till kabelkanaler, såsom upphängningsjärn, Tamar och kantskoningar,

cisterner och hydroforer; grund- och armeringsbultar samt övrig bultmateriel;

samt diverse materiel, såsom skyltar, spik, märlor, saxpinnar och fjäderbrickor.

Beredningen av inköpsärendena omfattar korrespondens med verkets olika

avdelningar angående materialbehov, infordran av anbud, uppställning av anbudsprotokoll,

anbudsgranskning, inköpsförslag, upprättande av leveransavtal

och beställningshandlingar, korrespondens med krismyndigheter samt

med anbudsgivare och leverantörer angående val av material, förskjutningar

i leveranstiderna etc.

En stor del av de artiklar, vilka inköpas genom ifrågavarande avdelning,

äro konstruktioner, som tillverkas efter ritningar, upprättade vid verkets egna

konstruktionskontor. Den som förbereder motsvarande inköpsärenden måste

därför äga förmåga att tolka konstruktionsritningar ur inköpssynpunkt. Vidare

måste föreståndaren för denna inköpsavdelning äga ingående materialkännedom,

kännedom örn tillverkare och inköpskällor samt örn affärslivets

organisation, trust- och kartellbildningar etc. ävensom förmåga att på ett med

hänsyn till verkets intressen lämpligt och framgångsrikt sätt underhandla med

anbudsgivare och leverantörer.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition nr 96.

53

De arbetsuppgifter, som åligga ifrågavarande inköpsavdelnings föreståndare,

äro såväl kvalitativt som kvantitativt så betydande, att de väl motivera

en befattning i notaries tjänstegrad. Vattenfallsstyrelsen anser därför, att det

nuvarande provisoriet med förordnande å extra ordinarie tjänst nu bör avlösas

genom inrättande av en ordinarie notariebefattning vid styrelsens förrådskontor.

Frågan huru det skall förfaras med den bokhållarbefattning, som vid bifall

härtill kan väntas bliva ledig, torde få upptagas till behandling senare.

Allmänna lönenämnden hänvisar till att närmast motsvarande avdelning

vid järnvägsstyrelsen förestås av en notarie. Lönenämnden, som icke velat

motsätta sig vattenfallsstyrelsens förslag i denna del, förutsätter, att vid bifall

därtill den av styrelsen omnämnda bokhållarbefattningen, örn den skall

bibehållas, icke vidare kommer att utnyttjas för ifrågavarande inköpsavdelning.

Det torde ej heller enligt min mening vara något att erinra mot att åt ifråga- Departements.

varande befattningshavare hos vattenfallsstyrelsen gives samma löneställning **''

som föreståndaren för motsvarande avdelning inom järnvägsstyrelsen. Jag

anser mig därför böra tillstyrka styrelsens förslag. Liksom lönenämnden förutsätter

jag därvid, att den förutvarande bokhållarbefattningen, vars bibehållande

senare torde få upptagas till prövning, icke vidare kommer att utnyttjas

för inköpsavdelningen. Den nya befattningen torde böra benämnas byråsekreterare.

Ändring av vissa tjänstebenämningar. I anslutning till vad jag förut anfört

bör utbyte ske av dels benämningen notarie (A 21) mot byråsekreterare,

dels ock benämningarna sekreterare (A 24 och A 26) samt förste sekreterare

(A 27) mot förste byråsekreterare. Därjämte bör benämningen förste kassör

(A 21) utbytas mot huvudkassör.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,

har vattenfallsstyrelsen upprepat tidigare framfört förslag om inrättande av

1 sekreterarbefattning i lönegraden A 24 å försvarskontoret.

Allmänna lönenämnden avstyrker nu liksom tidigare.

Vattenfallsstyrelsens förslag föranleder icke annat uttalande från min sida, Departementsän

att jag icke för närvarande är beredd att tillstyrka detsamma. chefen.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen utbyte

av förste sekreterare (A 27) mot förste byråsekreterare, utbyte av sekreterare

(A 26) mot förste byråsekreterare, ökning av antalet ingenjörstjänster

(A 24) från 5 till 6, utbyte av benämningen sekreterare (A 24) mot förste byråsekreterare,

ökning av antalet ingenjörstjänster (A 22) från 2 till 3, utbyte av

benämningen förste kassör (A 21) mot huvudkassör samt ökning av antalet

nolarietjänster (A 21) från 4 lill 5 och utbyte av benämningen mot byråsekreterare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Därjämte bör beträffande tjänsteförteckningen vidtagas de förändringar,

som framgå av sammanfattningen i fråga om personalförteckningen.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1 :o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla tills

vidare från och med den 1 juli 1944:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör .............................. G 13

1 överdirektör ................................. C 10

1 postsparbankschef ............................ C 7

3 byråchefer................................... A 30

7 postdirektörer ................................ A 29

2 byrådirektörer ............................... A 28

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

1 förste byråingenjör............................ A 27

1 förste intendent .............................. A 27

1 kontorschef .................................. A 27

•> 1 förste aktuarie................................ A 26

7 förste byråsekreterare......................... A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

3 överpostmästare .............................. A 26

22 postmästare av klass 1 A...................... A 25

8 förste byråsekreterare.......................... A 24

1 förste revisor ................................ A 24

1 ingenjör..................................... A 24

1 intendent .................................... A 24

38 postmästare av klass 1 B...................... A 24

9 överkontrollörer .............................. A 24

15 förste kontrollörer ............................ A 22

58 postmästare av klass 2 ........................ A 22

5 aktuarier .................................... A 21

11 byråsekreterare .............................. A 21

8 revisorer .................................... A 21

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96. 55

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän d ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör .................................. C 10

1 överingenjör.................................. C 10

6 distriktschefer ................................ C 8

1 verkstadsdirektör.............................. G 8

1 överingenjör.................................. C 7

1 verkstadsöveringenjör.......................... C 5

3 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör................................ A 30

2 telegrafdirektörer.............................. A 30

8 byrådirektörer................................ A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

7 förste byråingenjörer.......................... A 27

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

1 förste verkstadsingenjör ...................... A 27

18 byråingenjörer .............................. A 26

6 distriktsingenjörer ............................ A 26

2 förste byråsekreterare.......................... A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

10 linjeingenjörer................................ A 26

6 radioingenjörer .............................. A 26

10 sektionsingenjörer ............................ A 26

12 telegraf kommissarier av klass 1 A .............. A 26

9 trafikinspektörer.............................. A 26

1 verkstadsingenjör ............................ A 26

4 förrådsintendenter ............................ A 24

1 förrådskamrer................................ A 24

15 förste byråsekreterare.......................... A 24

3 ingenjörer.................................... A 24

1 inköpschef .................................. A 24

24 telegrafkommissarier av klass 1 B................ A 24

6 överkontrollörer .............................. A 24

16 förste kontrollörer ............................ A 22

12 ingenjörer.................................... A 22

3 radiokommissarier ............................ A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

3 aktuarier .................................... A 21

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Befattning Lönegrad

6 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör.................................. A 21

5 revisorer .................................... A 21

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör .............................. C 17

1 överdirektör.................................. C 11

6 distriktschefer ................................ C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

1 verkstadsdirektör.............................. G 8

1 verkstadsöveringenjör.......................... C 6

10 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt...................................... A 28

4 byrådirektörer................................ A 28

1 ombudsman.................................. A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

5 distriktssekreterare............................ A 27

3 förrådsintendenter ............................ A 27

16 förste baningenjörer .......................... A 27

14 förste byråingenjörer .......................... A 27

7 förste byråsekreterare..........................A 27

10 förste maskiningenjörer........................ A 27

19 förste trafikinspektörer........................ A 27

4 förste verkstadsingenjörer...................... A 27

1 lantmätare................................... A 27

19 baningenjörer ................................ A 26

3 befälhavare å tågfärja ........................ A 26

17 byråingenjörer................................ A 26

5 elektroingenjörer ............................. A 26

2 förrådsintendenter ............................ A 26

1 förste aktuarie................................ A 26

5 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

9 maskiningenjörer ............................. A 26

6 signalingenjörer .............................. A 26

5 telegrafingenjörer............................. A 26

12 trafikinspektörer ............................. A 26

4 verkstadsingenjörer ........................... A 26

I

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96. 57

Befattning Lönegrad

5 överinspektörer .............................. A 26

16 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 expeditionsföreståndare........................ A 24

1 förrådskontrollör ............................. A 24

1 förste aktuarie................................ A 24

10 förste byråsekreterare......................... A 24

16 ingenjörer ................................... A 24

26 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

3 överkontrollörer .............................. A 24

8 expeditionsföreståndare........................ A 22

49 ingenjörer ................................... A 22

28 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

1 verkstadskamrer ............................. A 22

4 aktuarier .................................... A 21

30 byråassistenter ............................... A 21

27 byråsekreterare .............................. A 21

22 expeditionsföreståndare........................ A 21

3 förste styrmän av klass 1...................... A 21

1 huvudkassör ................................. A 21

10 kontrollörer.................................. A 21

4 revisorer .................................... A 21

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör .............................. C 16

1 överdirektör och souschef...................... C 13

2 kraftverksdirektörer........................... C 11

2 överingenjörer................................ C 10

3 kraftverksdirektörer .......................... C 9

1 driftdirektör ................................. C 7

1 förrådsdirektör ............................... C 5

1 kanaldirektör ................................ C 5

3 byråchefer................................... A 30

1 förste byrådirektör............................ A 30

1 byrådirektör ................................. A 28

4 driftchefer................................... A 28

4 direktörsassistenter vid kraftverk .............. A 27

7 distriktsingenjörer ............................ A 27

12 förste byråingenjörer.......................... A 27

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

Bihang till riksdagens protokoll 19 AA. 1 sami. Nr 96. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Befattning Lönegrad

3 förste driftsingenjörer......................... A 27

1 jägmästare .................................. A 27

12 byråingenjörer ............................... A 26

1 direktörsassistent vid kanalverk ................ A 26

3 driftsingenjörer............................... A 26

3 förste byråsekreterare ........................ A 26

2 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 förste revisor ................................ A 24

6 ingenjörer ................................... A 24

1 kamrer ...................................... A 24

1 lantmätare ................................... A 24

1 förste kontrollör .............................. A 22

3 ingenjörer.................................... A 22

1 kanalinspektör................................ A 22

5 byråsekreterare .............................. A 21

1 förrådsförvaltare.............................. A 21

1 huvudkassör.................................. A 21

1 kanalinspektör................................ A 21

7 kontrollörer .................................. A 21

1 revisor ...................................... A 21;

Anm. En befattning såsom kraftverksdirektör i lönegraden C 9 skall indragas

vid inträffande ledighet å befattningen såsom kraftverksdirektör vid

kraftverket i Västerås. I avvaktan härå skall en driftchefsbefattning hållas

vakant.

2:o) medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar

må från och med den 1 januari 1945 vidtagas följande

ändringar, nämligen ökning av antalet befattningar såsom stationsinspektor

av klass 1 B (A 24) från 26 till 27, ökning av

antalet byråassistentbefattningar (A 21) från 30 till 31 samt

ökning av antalet kontrollörsbefattningar (A 21) från 10 till 11;

3:o) förklara, att befattningen såsom överdirektör vid postverket

skall tillsättas medelst förordnande på viss tid;

4:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade ändringar;

5:o) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för klassificering av stationer, vilkas föreståndare ansvara för

såväl järnvägs- som biltrafik;

6:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda förslag må

erfordras.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 96-

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 1 i texten
  2. SU 1944:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 1 i texten