Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens fattigvårdsoch barnavårdskonsulenter

1944-02-18 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:99, Angående anslag till statens fattigvårdsoch barnavårdskonsulenter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

1

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter;

given Stockholms slott den 18 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GGUSTAF.

Axel Hubbestad.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 18 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

föredraganden, statsrådet Rubbestad:

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 73 och 74) föreslogs,

att forslagsanslagen till avlöningar och omkostnader för statens fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenter i avbidan på särskild proposition skulle upptagas

med allenast beräknade belopp, nämligen med 66 800 och 40000 kronor,

motsvarande de för löpande budgetår anvisade anslagsbeloppen.

Sedan trugan om möjligheterna att bereda nämnda konsulenter familjeBihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 99. sxs u

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99.

pensionsrätt nu varit föremål för närmare prövning, anhåller jag att få

återkomma till ifrågavarande anslagsäskanden.

1. Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1942/43 ....................

......... 66 800

64 763

1943/44 ...................

......... 66 800

—

1944/45 [förslag)..........

......... 101000

—

Kungl. Majit har den 5 maj 1939 fastställt följande avlöningsstat för

statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Lön, tjänstgöringspenningar och i förekommande

fall ortstillägg, förslagsvis.......... kronor 41 150

Avlöningsstat
-

Lön

Pensions-

Tjänst-

Summa

Oredu-

avgift

Hedli-

görings-

tillägg

cerat

mot-

cerat

penningar

belopp

svarande

belopp

belopp

1 konsulent................

3 000

150

2 850

1500

500

4 850

3 konsulenter ..............

9 000

450

8 550

4 500

1500

14 550

1 konsulent................

3 000

150

2 850

1500

—

4 350

4 konsulenter ..............

12 000

600

11400

6 000

—

17 400

Summa kronor

—

_

—

-

41150

Anm. 1. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

OOU iSAUUUl. .

2. För det fall. att konsulent åtnjuter håda de för befattningen uppförda ålderstillaggen,

skall det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor

och således avlöningen, oberäknat i förekommande fall utgående ortstillägg, till honom

utgå med 5 300 kronor.

3. Ortstillägg utgår till konsulenterna i första (Stockholm), femte (Göteborg), åttonde

(Östersund) och nionde (Luleå) distrikten.

b. Åldersfcillägg, förslagsvis .................... kronor 6 000

c. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis.... * 5 450 kronor 52 600

2. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Expensersättningar, förslagsvis ............ » 4 500

b. Tillfällig löneförbättring ........... » 9 700 » 14 200

Summa förslagsanslag kronor 66 800

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

I samband med fastställandet av ifrågavarande avlöningsstat lia meddelats

vissa särskilda bestämmelser angående tillämpningen av staten (se statsliggaren

s. 215).

Rörande den tillfälliga löneförbättringen för fattigvårds- oell barnavårdskonsulenterna

har i kungl, brev den 7 maj'' 1943 föreskrivits, att sådan löneförbättring

utgår till den statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent, som

är stationerad i Stockholm, med 1 320 kronor (varav 920 kronor skola anses

såsom lön och 400 kronor såsom tjänstgöringspenningar), till vardera av de

i Östersund och Luleå stationerade konsulenterna med 1 200 kronor (varav

840 kronor skola anses såsom lön och 360 kronor såsom tjänstgöringspenningar)

samt till envar av övriga konsulenter med 1 000 kronor (varav 700

kronor skola anses såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar).

Till de nu angivna avlöningsförmånerna kommer dyrtidstillägg enligt de

för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunderna samt kristillägg.

Inklusive dyrtidstilläggen och andra tillägg kunna ersättningarna

till konsulenterna jämte vikariatsersättningar för närvarande beräknas till

sammanlagt omkring 91 000 kronor, kristilläggen oberäknade.

Befattningarna såsom statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter äro

icke förenade med tjänste- eller familjepensionsrätt. Dock har tjänstepension

genom framställningar till riksdagen (prop. nr 49/1932, 259/1937, p. 8,

262/1941, p. 1, och 65/1942, p. 1; riksd. skr. nr 227/1932, p. 39, 245/1937,

323/1941 och 88/1942) plägat utverkas åt konsulenter, som avgått från tjänsten

efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Yid bestämmandet av dylik pension

har — i anslutning till vad som skulle ha gällt, därest befattningarna varit

uppförda å ordinarie stat — såsom pensionsunderlag räknats med ett

belopp av 4 752 kronor, motsvarande summan av grundlön och ålderstillägg,

4 000 kronor, efter omräkning till nyreglerad pension. För hel pension har

brukat krävas 65 levnads- och 25 tjänstår. Befattningshavarna ha tillika

såsom tjänstår plägat tillgodoräknas, utom tjänstetiden såsom fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenter, jämväl intill två tredjedelar av tid, varunder de

före tillträdet av statstjänst utfört arbete i fattigvårdens och barnavårdens

tjänst.

Riksdagen har även i några fall, där behov av understöd ansetts föreligga,

beviljat pension åt änkor efter avlidna fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

(prop. nr 148/1930, p. 6; mot. I: 128 och 11:280/1934 och prop.

nr 49/1941, p. 4; riksd. skr. nr 371/1930, p. 6, 276/1934 och 16/1941.) Pensionsbeloppen

lia därvid fastställts till 900 kronor.

I en till chefen för socialdepartementet ställd V. P. M. den 19 juni 1943

har t. f. generaldirektören i socialstyrelsen K. J. Höjer hemställt örn övervägande

av vilka åtgärder som kunde vidtagas för en förbättring av fattigvårds- och

barnavårdskonsulenternas familjepensionsförliållanden och därvid bland annat

framhållit följande.

Då i nuvarande situation icke torde kunna tagas något initiativ för placering

av konsulenterna på ordinarie eller extra ordinarie stat, syntes deli

enda utvägen vara att konsulenternas efterlevande genom ett allmänt ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

talande av riksdagen tillförsäkrades rätt till pension, oberoende av den ekonomiska

ställningen. Den nu förekommande behovsprövningen borde alltså

bortfalla och pensionsbeloppen vidare fixeras efter vissa grunder. Det vore

ett uppenbart missförhållande, att befattningshavare med konsulenternas

ställning och ansvar icke hade tryggheten att veta, att deras efterlevande

med säkerhet kunde erhålla pension av statsmedel. Det syntes vara enastående

att befattningar av ifrågavarande natur under så lång tid lämnats

oreglerade. Det vore dessutom ett direkt statens intresse, att konsulenternas

pensionsfråga snarast ordnades, så långt som detta för närvarande rimligen

kunde ske. Socialstyrelsen hade sig bekant, att särskilt det ovissa läget i

fråga örn familjepensionen föranlett kvalificerade krafter att ställa sig tvekande,

huruvida de borde taga vikariat eller söka här ifrågavarande befattningar.

Jämförbara kommunala befattningar på socialvårdens område syntes

genomgående vara förenade med rätt till tjänste- och familjepension.

I utlåtande den 13 juli 1943 över denna framställning har statskontoret,

föreslagit, att densamma icke måtte föranleda någon åtgärd. Det borde

enligt ämbetsverkets mening icke komma i fråga att vid sidan av det statliga

pensionssystemet tillskapa en särskild pensioneringsform, som i detta fall

dessutom skulle komma att omfatta en ytterst fåtalig befattningshavargrupp.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria har sedermera frågan

örn fattigvårds- och barnavårdskonsulenternas pensionsfrågor upptagits till

närmare behandling. I promemorian anföres härom i huvudsak följande.

Frågan örn beredande av tjänste- och familjepensionsrätt åt fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenterna har tidigare varit föremål för övervägande,

men spörsmålet örn ändrad anställningsform för konsulenterna har därvid

ansetts icke böra upptagas till prövning i avbidan på slutförandet av utredningar

rörande den sociala hjälpverksamhetens ordnande. Hinder torde

dock icke i och för sig behöva möta mot att provisoriskt ordna pensionsförhållandena

för nu berörda befattningshavare. Detta torde kunna göras

utan att prövningen av deras framtida ställning inom socialvården därigenom

föregripes. En dylik pensionsreglering synes lämpligen kunna ske enligt

något av följande två alternativ.

Den ena möjligheten är att utan någon egentlig förändring av befattningshavarnas

avlöningsförhållanden inordna dem under allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena. Detta kan ske genom beslut av Kungl. Majit

med stöd av bestämmelserna i 1 § 2 mom. förstnämnda reglemente. Därvid

erfordras, att befattningshavarna i fråga örn pensionsunderlag och pensionsavdrag

hänföras till viss lönegrad. För bedömande av vilken lönegrad, som

i så fall bör komma ifråga, må nämnas, att hel pension enligt de hittills av

riksdagen för konsulenterna tillämpade pensioneringsgrunderna för närvarande

uppgår till 6 922 kronor 56 öre för år. Örn befattningarna i pensionshänseende

hänföras till någon av lönegraderna Eo 22 eller Eo 23, skulle

tjänstepensionen för närvarande uppgå till 6 712 kronor 20 öre respektive 7 121

kronor 40 öre. Familjepensionsunderlaget i nämnda lönegrader är 2 040

respektive 2 148 kronor. Vidare må framhållas, att för nämnda lönegrader

äro fastställda tjänstepensionsavdrag å 243 respektive 267 kronor och familjepensionsavdrag

å 234 respektive 249 kronor. En lösning av pensionsfrågan

enligt nu angivna riktlinjer skulle endast påkalla en ändring i avlöningsstaten

med avseende å det nuvarande avdraget å lönen för pensionsavgift

motsvarande belopp. Möjligen kunde därutöver övervägas, huruvida någon

höjning av lönen borde genomföras för undvikande av kontant löneminsk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 99.

ning på grund av att pensionsavdragen skulle överstigao den hittillsvarande

reduktionen med pensionsavgift motsvarande belopp. Å andra sidan skulle

konsulenterna ju erhålla en betydande förbättring i avseende å familjepensionsrätten,

en förmån, som ekonomiskt överstege höjningen av avdragen.

Det andra alternativet för provisoriskt lösande av konsulenternas pensionsfråga

är att genomföra en lönereglering av deras tjänster på så sätt, att

dessa ombildas till extra ordinarie befattningar och inordnas under civila

icke-ordinariereglementet. Genom en sådan åtgärd bli befattningshavarna

automatiskt underkastade bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepension

sreglementena. En dylik lönereglering förutsättes emellertid erhålla

provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av pågående utredningar örn

socialvården, vilka kunna beröra konsulentorganisationen. Ett inordnande

under nyssnämnda avlöningsreglemente bör följaktligen ske med utgångspunkt

från att befattningshavarna inplaceras i den lönegrad, som närmast

motsvarar deras nuvarande löneställning. Någon höjning av lönerna för

ifrågavarande befattningshavare synes nämligen i nuvarande läge icke böra

ifrågasättas. Yid övervägande av frågan örn lämplig lönegrad för konsulenterna

vid inordnande under civila icke-ordinariereglementet torde även böra

beaktas de uppgifter beträffande pensionsförhållandena, som lämnats i det

föregående.

En jämförelse mellan begynnelse- och slutlöner enligt nuvarande bestämmelser

samt löneställningen vid en inplacering i lönegraderna Eo 22 och Eo 23,

vilka närmast syntes kunna komma ifråga, har gjorts i följande, till promemorian

fogade sammanställning.

A. Begynnelselön.

För närva- rande (efter

avdrag av mot

pensionsavgift

svarande be- lopp, 150 kr.)

Eo 22 : 21

Eo 23:22

D y r o r t

Efter verkställt

tjänstepen- sionsavdrag

(243 kr.)

Efter verk- ställda tjänste- och familje- pensions- avdrag

(243 + 234 kr.)

Efter verkställt

tjänstepen- sionsavdrag

(267 kr.)

Efter verk- ställda tjänste- ocb familje- pensions- avdrag

(267 + 249 kr.)

I-ort ..................

10 143

9 802

9 568

10 344

10 095

H-ort..................

9 940

9 512

9 278

10 048

9 799

G-ort..................

9 614

9 226

8 992

9 752

9 503

F-ort ..................

1 I

8 940

8 706

9 457

9 208

E-ort ..................

8 782

8 654

8 420

9 165

8 916

C-ort..................

8 079

B. Slutlön

7 845

8 573

8 324

1) y r o r t

För närva- rande (efter

avdrag av mot

pensionsavgift

svarande be- lopp, 200 kr.)

Eo 22: 24

Eo 23:25

Efter vcrk-

Efter verkställt!ställda tjänste- tjänstepen- och familje-

sionsavdrag j pcnsions- (243 kr.) avdrag

(243 + 234 kr.)

| Efter verk-

Efter verkställt ställda tjänBtc- tjänstopcn- och farn il jc-

sionsavdrag pensions-

(267 kr.) avdrag

1(267 + 249 kr.)

Lort..................

11 697

11 584

11 350

12 208

11 959

11504

11289

11 055

11916

11 667

G-ort..................

11 178

10 996

10 762

11 620

11371

Fort..................

1 |

10 701

10 467

11324

11075

E-ort ..................

\ 10 362 (

10 405

10 171

11 029

10 780

C-ort..................

1 1

9 817

9 583

10 441

10 192

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

I anslutning till dessa sammanställningar anföres vidare i promemorian.

Därest konsulenttjänsterna hänföras till någon av nj^ssnämnda lönegrader,

uppkommer i en del lönelägen kontant löneminskning. Den gjorda sammanställningen

ger dock icke en fullständig bild härav, enär densamma endast

utvisar begynnelse- och slutlöner. Hänsyn har sålunda icke tagits till det

förhållandet, att konsulenterna för närvarande allenast erhålla två ålderstillägg,

det första efter 5 och det andra efter 10 år, medan enligt civila ickeordinariereglementet

skulle förekomma tre löneklassuppflyttningar, nämligen

efter 3, 6 och 9 år. Vid ett inordnande av konsulenterna under nämnda

reglemente torde få övervägas, i vad mån befattningshavarna skola äga uppbära

personliga lönetillägg för undvikande av löneminskning. Beträffande

detta spörsmål må helt allmänt framhållas, att kontant löneminskning, som

beror på att befattningshavarna få vidkännas pensionsavdrag, i och för sig

motsvaras av den betydande förmånen att erhålla en verklig tjänste- och

familjepensionsrätt.

Över berörda promemoria ha yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret,

allmänna lönenämnden och socialvårdskommittén.

Av de i promemorian framställda alternativen förordar socialstyrelsen ombildning

av konsulenttjänsterna till extra ordinarie befattningar och inordnande

av dem under civila icke-ordinariereglementet. Placering i lägre lönegrad

än den ifrågasatta Eo 23 bör enligt styrelsens mening icke ifrågakomma.

Vid sitt tillstyrkande av denna lösning har styrelsen utgått ifrån

att denna lönegradsplacering icke skall vara bindande för framtiden.

Socialvårdskommittén framhåller, att intet av de i promemorian angivna

alternativen föregriper en framtida omprövning av dessa befattningshavares

ställning inom socialvårdssystemet. Däremot böra de icke göras till ordinarie

tjänstemän. Kommittén förordar alternativet att konsulentbefattningarna

ombildas till extra ordinarie tjänster och därvid inplaceras i lönegraden

Eo 23. Härigenom skulle, anför kommittén, konsulenterna erhålla

en fastare ställning i lönehänseende och rättvisa göras åt dessa tjänstemän,

som alltför länge fått kvarstå på oreglerad stat.

Statskontoret avstyrker alternativet att göra tjänsterna till extra ordinarie

och framhåller bland annat följande.

En inplacering av konsulenterna i det gällande lönesystemet såsom extra

ordinarie tjänstemän syntes — även örn en sådan lönereglering gåves endast

provisorisk karaktär — knappast kunna genomföras utan bindande verkan

för framtiden. Då sålunda härigenom resultatet av de pågående utredningarna

om socialvården skulle komma att föregripas, borde konsulenternas pensionsfråga

enligt ämbetsverkets mening icke lösas i denna ordning.

Beträffande utvägen att inordna konsulenterna under allmänna tjänsteoch

familjepensionsreglementena genom beslut av Kungl. Majit med stöd av

bestämmelserna i 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet erinrar

statskontoret, att ämbetsverket vid upprepade tillfällen hävdat den uppfattningen,

att pensionsrätt enligt gällande pensionsreglementen i regel

icke borde beviljas tjänstemän med annan anställningsform än som generellt

vore förenad med sådan rätt. Därest emellertid slutförande av pågående

utredningar om socialvården kunde antagas komma att draga ut på tiden,

syntes det som örn sådana särskilda skäl för beredande av pensionsrätt åt här

ifrågavarande befattningshavare förelåge, vilka kunde motivera ett undantag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

7

frän den av ämbetsverket sålunda hävdade principen. För sådant fall ville

statskontoret ej heller göra någon erinran mot att en lösning av pensionsfrågan

komme till stånd enligt detta alternativ.

Då för de nu i tjänst varande konsulenterna någon minskning av de beräknade

tjänstepensionsförmånerna icke skäligen syntes böra äga rum, anser

sig statskontoret vid en sådan lösning — med hänsyn tagen jämväl till att

efter 1932, då de nu tillämpade grunderna i fråga örn konsulenternas tjänstepensionering

fastställdes, pensionsförmånerna för statens befattnigshavare

undergått väsentliga förbättringar — böra förorda, att såsom pensionsunderlag

respektive pensionsavdrag tillämpas de belopp, som gälla för extra ordinarie

tjänsteman i 23 lönegraden. Någon gottgörelse till de redan utnämnda

konsulenterna för att kompensera den löneminskning, som uppkomme

genom skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag enligt angivna

grunder, borde icke ifrågakomma, i synnerhet som denna minskning väl

uppvägdes av den erhållna förmånen av familjepensionsrätt.

För att de nu i tjänst varande fattigvårds- och barnavårdskonsulenterna

icke genom en dylik pensionsreglering i tjänstepensionshänseende skola

komma i sämre ställning än örn pensionen beviljats enligt hittills tillämpade

grunder, ifrågasätter ämbetsverket en föreskrift, att pensionen enligt allmänna

tjänstepensiousreglementet jämte utgående tilläggsförmåner i förekommande

fall icke må understiga vad som skulle tillkommit vederbörande

enligt nyssnämnda grunder.

Allmänna lönenämnden anför i huvudsak följande.

Uppkommande frågor örn egen pension till konsulenterna och örn understöd

till deras efterlevande torde enligt löneniimndens mening utan större

olägenheter kunna tills vidare, liksom hittills, regleras genom beslut från

fall till fall. Om emellertid en omreglering av fattigvårds- och barnavårdskonsulenternas

avlönings- och pensionsförliållanden finnes nu böra vidtagas,

anser lönenämnden detta böra ske genom deras inplacering i lämplig lönegrad

i civila icke ordinariereglementet. Lönenämnden anser sig emellertid

icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än Eo 22 samt erinrar i detta

sammanhang, att skyddskonsulenterna inom fångvården tillhöra lönegrad

Eo 21.

Vid ett hänförande till lönegrad Eo 22 torde fattigvårds- och barnavårdskonsulenterna

enligt nämndens mening böra inplaceras i den löneklass, i

vilken avlöningen, minskad med tjänstepensionsavdrag, närmast motsvarar

den nu i olika fall utgående. Örn härvid löneminskning skulle uppstå,

synes kompensation böra medgivas i form av personlig lönefyllnad. Vid

dennas utmätande torde, liksom i fråga örn löneklassplaceringen, hänsyn

icke böra tagas till förekomsten av familjepensionsavdrag.

Fattigvårds- och harnavårdsTcmisulmterna ha i en den 15 februari 1944 dagtecknad

framställning anfört i huvudsak följande.

Det är med synnerlig stor tillfredsställelse vi observerat, att åtgärder nu

komma att vidtagas för att ordna konsulenternas pensionsförliållanden.

Ehuru vi finna det särskilt anmärkningsvärt, att våra tjänster efter att hava

varit inrättade sedan den 1 januari 1919 icke nu kunna anses motsvara ett

sådant permanent behov, att de böra ordinariesättas, få vi hemställa, att

tjänsterna åtminstone införas i civila icke-ordinariereglementet. Därvid anse

vi i likhet med socialstyrelsen och socialvårdskommittén synnerligen betydelsefullt,

att tjänsterna inplaceras i lönegrad Eo 23. Det bör uppmärksammas,

att alltsedan 1919 konsulentinstruktionen vid olika tillfällen högst

betydligt utvidgats och att konsulenterna ålagts nya, stora och betydelse
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Föredragande!t.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

fulla uppgifter oell att såväl fattigvårdsstyrelsernas som barnavårdsnämndernas

verksamhet under senare år blivit alltmera krävande.

Jämväl med en sådan lönesättning som Eo 23 torde minskningar av avlöningsbeloppen

komma att äga rum i vissa dyrortsgrupper. Då denna

minskning, åtminstone vad det gäller begynnelselönerna, synes hålla sig

inom ramen för kostnaderna för familjepensionsavdraget, torde någon berättigad

erinran mot denna lönesättning för närvarande icke kunna göras.

I den mån avdraget överstiger kostnaderna för familjepensionsavdraget,

anse vi dock att personliga lönetillägg böra förekomma.

Dessutom få vi hemställa, att samtliga konsulenter för erhållande av

löneklassplacering tillerkännas rätt att räkna tjänstetid dels fr. o. m. den

tid de utnämnts av Kungl. Majit dels också för den tid de av socialstyrelsen

varit förordnade såsom vikarier eller innehaft förordnande på vakanta

konsulenttjänster.

Utan att längre avvakta socialvårdsreformen har jag ansett mig nu böra

till övervägande upptaga frågan örn möjligheterna att bereda statens fattigvårds-

och barnavårdskonsulenter en säkrare ställning i familjepensionshänseende.

Örn dessa befattningar, som tillkommo för omkring 25 år sedan,

hade nyinrättats någon gång efter tillkomsten av det nuvarande civila ickeordinariereglementet,

är det sannolikt, att tjänsterna åtminstone upptagits

på vanlig extra ordinarie stat och att befattningshavarna sålunda utan vidare

erhållit sin tjänste- och familjepensionering ordnad. Vid övervägande av

frågan har jag utgått ifrån att endast en sådan lösning kan ifrågakomma,

som icke föregriper prövningen av dessa befattningars ställning inom den

framtida socialvårdsorganisationen. En ordinariesättning är redan för don

skull utesluten.

I valet mellan de båda provisoriska lösningar, som angivits i förenämnda

departementspromemoria, har flertalet remissmyndigheter, socialstyrelsen,

socialvårdskommittén, och allmänna lönenämnden, ansett en ombildning av

tjänsterna till extra ordinarie vara att föredraga, medan statskontoret avstyrkt

denna linje såsom alltför bindande för framtiden. För den händelse

utredningarna örn socialvårdsreformen kunna antagas draga långt ut på tiden

har statskontoret däremot icke velat rikta erinran mot att tjänste- och

familjepensionsreglementena gjordes tillämpliga å konsulenterna genom ett

beslut av Kungl. Maj:t med stöd av 1 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet.

Med hänsyn till socialvårdskommitténs uttalande att en extraordinariesättning

av tjänsterna icke föregriper en framtida omprövning av dessas

ställning inom socialvårdssystemet anser jag mig emellertid oförhindrad att

tillstyrka att tjänsterna ombildas till extra ordinarie, en lösning, som synes

principiellt mera tilltalande. Beträffande inplaceringen i lönegrad står valet

mellan Eo 23 och Eo 22. Även örn, på sätt allmänna lönenämnden framhållit,

skäl kunna anföras för den lägre lönegradsplaceringen, har jag dock,

med beaktande av vad statskontoret anfört örn att tjänstepensionen för dessa

befattningshavare icke bör bli till beloppet lägre än de pensioner, som riksdagen

sedan början av 1930-talet plägat bevilja, ansett mig böra biträda förslaget

om inplacering i lönegraden Eo 23. Uppkommande frågor örn över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr .9.9.

gängsan ordningar beträffande inplaceringar i löneklass böra under beaktande

av de nu utgående avlöningsförmånerna prövas i den ordning, som avses i

civila icke-ordinariereglementet.

Med nu angivna utgångspunkter kunna nettolönerna till konsulenterna

beräknas till sammanlagt i runt tal 70 000 kronor, vilket belopp synes böra

jämte medel till vissa i det följande angivna utgifter upptagas under en

förslagsvis beräknad anslagspost, benämnd Avlöningar till icke-ordinarie

personal.

Jämväl de till vikarier för konsulenterna utgående avlöningsförmånerna

torde böra bestämmas i viss anslutning till de nya grunderna för konsulenternas

avlöning. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, där vikarien

icke åtnjuter lön enligt de civila avlöningsreglementena, fastställa den

lön lian må åtnjuta. En viss höjning av det för vikariatsersättningar m. m.

beräknade beloppet torde vara erforderlig, dels på grund av den förlängning

av semestern, som för flertalet konsulenter följer med löneregleringen,

dels ock på grund av vikariatsarvodenas uppräkning till den levnadskostnadsnivå,

vid vilken det statliga lönesystemet är reglerat. Den av sistnämnda

omständighet betingade höjningen är endast formell, eftersom den

innebär en motsvarande avlastning från dyrtidstilläggsanslaget. Till vikariatsersättningar

synes sålunda böra beräknas ett från 5 450 till 8 000 kronor

förhöjt belopp, vilket bör anvisas under förenämnda anslagspost till Avlöningar

till icke-ordinarie personal.

Under samma anslagspost böra vidare i enlighet med eljest tillämpade

regler (jämför kungörelsen nr 534/1941) upptagas medel dels till lokalersättningar

ä 500 kronor för år till konsulenter, åt vilka icke kan beredas arbetsrum

med telefon i av staten upplåtna lokaler, dels ock till vissa ersättningar

för kostnader, som konsulenterna haft i tjänsten för skriv- och expeditionsarbete.

Liksom för löpande budgetår torde de förra kostnaderna böra

beräknas till 4 500 kronor och de senare, vartill medel tidigare anvisats under

omkostnadsanslaget, på sätt jag vid äskande av detta anslag förordat, till

6 800 kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

skulle sålunda uppgå till sammanlagt (70 000 + 8 000 + 4 500 + 6 800)

89 300 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg synes kunna beräknas till 11700

kronor.

Avlöningsanslaget skulle sålunda uppgå till ett sammanlagt belopp av

101 000 kronor mot för löpande budgetår 66 800 kronor. Denna anslagshöjning

på omkring 34 000 kronor motsvaras till ett belopp av något över 25 000

kronor av en besparing å femte huvudtitelns anslag till dyrtidstillägg och

till ett belopp av 6 800 kronor av en överflyttning från omkostnadsanslaget.

Från anslaget för nästa budgetår torde jämväl få bestridas vissa mindre

övergångskostnader, vilka icke synas behöva föranleda en uppräkning av

anslagsbeloppet. Enligt nu gällande bestämmelser utanordnas nämligen

konsulenternas lön, ålderstillägg och ortstillägg vid början av varje månad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 99.

med därå belöpande andel, medan tjänstgöringspenningar och expensersättning

utbetalas vid eller efter slutet av den månad, varunder de intjänats.

För att konsulenterna icke vid övergången till det nya lönesystemet, vilket

innefattar efterskottsbetalning för samtliga avlöningsförmåner, skola komma

i försämrad ställning, torde på sätt skett vid andra löneregleringar till dem få

vid ingången av juli månad utbetalas lönefyllnadsbelopp, som motsvara vad

de eljest skulle ägt uppbära förskottsvis för denna månad. Dessa kostnader

torde, därest riksdagen icke gör någon erinran däremot, få bestridas från

den förslagsvis beräknade anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie

personal.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens fattigvårds-

och barnavårdskonsulenter:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

9 fattigvårds- och barnavårdskonsulenter................ Eo 23;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenter, att tillämpas tills vidare fran och

med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ kronor 89 300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... * U 700

Summa förslagsanslag kronor 101 000;

dels ock till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulmter :

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................................. kronor 101 000.

2. Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1942/43 ............................ 30 000 35 250

1943/44 ............................ 40 000 —

1944/45 (förslag) .................. 33 500

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har

Kungl. Majit genom beslut den 7 maj 1943 fastställt omkostnadsstat, upptagande

en post till reseersättningar å 30 000 kronor och en post till expenser

å 10000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen föreslagit, att anslaget

för nästa budgetår skulle höjas till 50 400 kronor, därvid posten till rese
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

11

ersättningar upptagits till oförändrat belopp, medan medelsbeliovet för

expenser beräknats böjt från 10 000 kronor till 20 400 kronor.

Denna ökning betingas till större delen, 9 400 kronor, av en föreslagen

höjning till 1 800 kronor om året av ersättningen till åtta av konsulenterna

för de kostnader, som dessa vederbörligen styrkt sig lia haft för anlitande

av biträde till skriv- och expeditionsarbete. Sådan ersättning utgår från

och med innevarande budgetår med högst 625 kronor utom till konsulenten

i åttonde distriktet, som sedan åtskilliga år ägt uppbära dylik ersättning

med högst 1 800 kronor.

Av en av styrelsen upprättad sammanställning framgår, att skillnaderna

emellan antalet utgående skrivelser i de olika distrikten under de senast

förflutna fem åren i allmänhet i någon mån utjämnats, så att konsulenten i

åttonde distriktet ingalunda står i sådan särställning som tidigare i detta

avseende. Med hänsyn till denna utjämning ock under framhållande av att

samtliga konsulenters skriv- och expeditionsgöromål numera vore mycket

omfattande har styrelsen föreslagit nyssnämnda höjning för de övriga konsulenterna.

Vidare betingas ökningen av en föreslagen höjning från 2 000 kronor till

3 000 kronor av det sammanlagda belopp, som må utgå till konsulenterna

i gottgörelse för interurbana telefonsamtal i tjänsten från bostadsorten. Det

för närvarande utgående beloppet, som höjts till nuvarande nivå från och

med budgetåret 1942/43, vore enligt styrelsens mening icke till fyllest.

Beträffande socialstyrelsens förslag att höja den till konsulenterna utgående

ersättningen för betald biträdeshjälp från 625 till 1 800 kronor per

år vill jag stryka under, att sådan ersättning över huvud taget icke förrän

från och med innevarande budgetår utgått, örn man bortser från konsulenten

i Östersund. Den av styrelsen gjorda sammanställningen för åren 1933—

1942 rörande antalet från konsulenterna utgångna skrivelser — vilken avser

att belysa den utjämning mellan olika distrikt, som ägt rum under senare

tid —• giver tillika vid handen, att antalet skrivelser totalt sett snarast

minskats under de sista tio åren. Med hänsyn härtill och under beaktande

jämväl av det förhållandet, att konsulenterna numera kunna erhålla viss

lättnad i sitt arbete genom hjälp från de sedan den 1 juli 1942 till socialstyrelsen

anknutna barnavårdsombuden ute i länen, anser jag tillräckliga

skäl icke förebragta för att den åsyftade utjämningen mellan distrikten skall

ske genom en höjning av nu utgående ersättningar. Trots de skäl, som

lämna föreligga för en utjämning nedåt, anser jag mig dock kunna tillstyrka,

att oförändrade belopp må utgå även under nästa budgetår. På sätt under

föregående anslagspunkt anförts böra emellertid medel till dessa ersättningar

anvisas under avlöningsanslaget. Från förevarande omkostnadsanslag bör

således överflyttas ett belopp av 6,800 kronor.

I nuvarande läge anser jag mig icke böra biträda förslaget om en ökning

av det relativt nyss höjda beloppet för telefonutgifter. Anslagsposten till

expenser skulle sålunda kunna beräknas till (10 000—-6 800) 3 200 kronor.

Med hänsyn till den under föregående anslagspunkt föreslagna extraordinariesättningen

för konsulenterna bör en post till bestridande av sjukvård

m. m. för dem upptagas å omkostnadsstaten, förslagsvis med 300

kronor.

Före
draganden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

Omkostnadsstaten skulle sålunda erhålla följande utseende:

1. Reseersättningar, förslagsvis.................................. kronor 30 000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 3 200

3. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... » 300

Summa förslagsanslag kronor 33 500

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens fattigvårds- och b amana r dskons u l en ter: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av.................................................... kronor 33 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:141 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående fortsatt disposition av ett till byggnader vid tul s. 15 i texten
  2. SU 1944:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till statens fattigvårdsoch barnavårdskonsulenter. s. 8 i texten