Sök i Ratio Lex

Angående samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus

1945-02-09 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:102, Angående samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående samarbete

med Stockholms stad för uppförande och drift av en

kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus; given Stockholms

slott den 9 februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 februari 1945.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, anmäler fråga

örn samarbete med Stockholms stad för uppförande och drift av en

kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus samt anför härom följande.

I 1945 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, ha under punkten

89 förslag framlagts för riksdagen om dels ändrade grunder för fördelning

av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i Stockholm, dels bidrag

till barnbördshuset under budgetåret 1945/46.

Vid min anmälan av sistnämnda två frågor anförde jag, bland annat, att

kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

Bihang till riksdagens -protokoll 19i5. 1 sami. Nr 10%. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

samt allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettéts ställning m. m. i

ett den 15 september 1944 dagtecknat betänkande framlagt ett den 20 juni

1944 med delegerade för Stockholms stad uppgjort förslag till avtal rörande

samarbete för uppförande och drift av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs

sjukhus.

Innan jag närmare ingår på detta avtalsförslag vill jag beträffande allmänna

barnbördshusets rättsliga ställning samt statsverkets utgifter för detsamma

hänvisa till den under nyssnämnda punkt i statsverkspropositionen

härom lämnade redogörelsen.

Förhandlingskommissionens förslag år 1944.

Det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal

lyder sålunda:

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat angående samarbete för uppförande och drift av en obstetriskgynekologisk

klinik vid Sabbatsbergs sjukhus.

1. Staden skall vid Sabbatsbergs sjukhus uppföra och utrusta en

obstetrisk-gynekologisk avdelning samt till karolinska mediko-kirurgiska

institutet upplåta densamma såsom en institutets obstetrisk-gynekologiska

klinik.

2. Kliniken skall inrymma, dels en obstetrisk avdelning, omfattande 90—

96 allmänna vårdplatser, dels en gynekologisk avdelning, omfattande 56—62

allmänna vårdplatser, dels enskilda avdelningar om tillhopa 22—27 vårdplatser,

dels ock en poliklinik, innefattande jämväl en mödravårdscentral.

Av klinikens allmänna vårdplatser skola 20 avses för sjuka från ort utom

Stockholm, s. k. riksplatser.

Staden äger att, därest under byggnadstiden eller sedermera annan fördelning

av stadens allmänna vårdplatser önskas, verkställa jämkning i fördelningen

av desamma under förutsättning att hinder härför ej möter ur undervisningens

synpunkt.

3. Staten skall till staden erlägga byggnadsbidrag med ett belopp motsvarande,

i fråga om riksplatserna hela totalkostnaden för och beträffande

övriga vårdplatser 25 procent av totalkostnaden för färdigställande och utrustning

av varje vårdplats, häri inbegripet därpå belöpande kostnad för

poliklinik, inklusive mödravårdscentralen, personalbostäder, ekonomianläggningar

samt övriga för sjukhuset gemensamma inrättningar.

För riksplatserna äger staden icke åtnjuta statsbidrag, som avses i gällande

kungörelse angående statsbidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter.

4. Staten tillhandahåller staden byggnadsbidraget under byggnadstiden

i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg för byggnadsföretaget, därvid

hänsyn skall tagas till den andel av kostnaderna, som staten enligt detta

avtal har att bestrida.

5. Genom att lämna ovanberörda byggnadsbidrag tillförsäkras staten rätt

att allt framgent, så länge kliniken drives, använda densamma såsom en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Martts proposition nr 102.

karolinska institutets obstetrisk-gynekologiska klinik, men erhåller icke

någon del i äganderätt till tomt eller byggnader.

6. Ritningar till kliniken skola godkännas av karolinska institutets lärarkollegium.

7. Befattningen som överläkare vid kliniken bestrides av den utav karolinska

institutets professorer i obstetrik och gynekologi, som av vederbörande

statliga myndighet härtill förordnas. Denne åtnjuter i egenskap av professor

lön å institutets stat samt därjämte av staden ett särskilt överläkararvode

med samma belopp, som utgår till överläkaren vid karolinska sjukhusets

obstetrisk-gynekologiska klinik.

Staten tillhandahåller och avlönar vidare övrig erforderlig läkarpersonal,

dock att staden bidrager med halva kostnaden härför.

8. Staten skall på sätt nedan sägs årligen bidraga till kostnaderna för

driften av kliniken med undantag av läkarkostnaderna, för vilka bestämmelser

meddelats under moment 7.

Kostnaderna för året, häri inberäknade kostnaderna för poliklinik, inklusive

mödravårdscentralen, och för underhåll av klinikbyggnaden ävensom

kostnaderna för sjukhuset i övrigt, i den mån dessa senare kostnader belöpa

på kliniken, fördelas å antalet vårddagar vid kliniken.

Staten påföres:

a) 10 procent av den del utav kostnaderna, som belöper å antalet vårddagar

för sjuka från Stockholm, och

b) den del av kostnaderna, som belöper å antalet vårddagar för sjuka

från ort utom Stockholm, dock sammanlagt för högst 7 300 vårddagar för

år; ägande staten härvid att räkna sig till godo vad som enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser erlagts i legosängsavgifter för sådana sjuka

och därjämte vad som kan hava för sådana sjuka utgått i statsbidrag jämlikt

gällande kungörelse om statsbidrag till driften av förlossningsanstalter

och väntehem m. m.

Vid bestämmandet av statens årliga driftbidrag skall i övrigt iakttagas,

att vårddagskostnaden icke må beräknas till högre belopp än som motsvarar

genomsnittliga vårddagskostnaden å karolinska sjukhuset under senast

förflutna räkenskapsår, sedan från sistnämnda kostnad dragits dels på karolinska

sjukhusets stat uppförda lärarlöner, dels inkomsten från polikliniskt

behandlade patienter, dels ock av personalen erlagd ersättning för kost

och bostad, allt fördelat per vårddag.

9. Detta avtal berör ej, med de undantag, som avses i moment 3, sista

stycket och moment 8, tredje stycket b), den rätt staden må enligt eljest

gällande bestämmelser äga att erhålla statsbidrag till klinikens uppförande

och drift.

Jag torde redan här böra nämna, att förhandlingskommissionen sedermera

i utlåtande den 16 januari 1945, för vilket redogiirelse lämnas i fortsättningen,

föreslagit, att riksplatserna skola slopas och att förty samtliga bestämmelser

örn desamma skola utgå ur avtalet.

I sitt betänkande av den 15 september 1944 erinrar förhandlingskommissionen

till en början om att direktionen över allmänna barnbördshuset i skrivelse

den 19 november 1938 gjort framställning örn anslag till utförande

av byggnadsritningar och kostnadsberäkningar för ny- och ombyggnadssamt.

moderniseringsarbeten vid allmänna barnbördshuset.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition, nr 102.

Av denna framställning inhämtas i huvudsak:

Medicinalstyrelsen hade vid inspektion är 1936 framställt grava anmärkningar

mot lokalernas beskaffenhet. Anmärkningarna avsågo huvudsakligen

följande bristfälligheter: 1) Vårdavdelningarnas bilokaler vore otillräckliga

och otillfredsställande; 2) Vissa avdelningar vore alltför stora och tungskötta;

3) Särskilda vårdrum för spädbarn saknades; 4) De nu i källarvåningen

inrymda polikliniklokalerna vore otillräckliga och otjänliga för sitt

ändamål; 5) Såväl personalens som underläkarnas bostäder motsvarade icke

tidens krav (detta missförhållande har sedermera delvis avhjälpts); 6) Likförvaringsrummets

placering vore olämplig. T sin skrivelse framhöll direktionen

till bestyrkande av medicinalstyrelsens anmärkningar bland annat:

Ytan av biutrymmena å en vårdavdelning vid barnbördshuset utgjorde i

genomsnitt per vårdplats cirka 2 m2, medan motsvarande siffra för en

modern vårdavdelning plägade uppgå till cirka 4 m2. Varje vårdavdelning

på barnbördshuset omfattade 40 till 45 sängar, under det att på

moderna sjukhus en storlek om 25, högst 30 sängar vore den för en vårdavdelning

vanliga storleken. Frånvaron av särskilda vårdrum för spädbarnen

medförde bland annat, att de ömtåliga nyfödda utsattes för en avsevärd

infektionsrisk. Undersöknings- och väntrum vid polikliniken hade

genom klientelets snabba tillväxt blivit alldeles otillräckliga, varför under

flera timmar av dagen hjälpsökande icke blott till sista plats fyllde väntrummet

utan även måste uppehålla sig i angränsande korridor. Inskrivningen

av patienterna måste ske bakom en uppställd skärm i nämnda korridor.

Nödiga laborationer skedde i vederbörande läkares expeditionsrum.

Likförvaringsrummet vore placerat rakt under avdelningarnas tekök, med

påföljd, att, särskilt sommartid, liklukten trängde in i avdelningsköken och

därifrån spridde sig till avdelningarna. Till dessa anmärkningar fogade

direktionen i sin skrivelse jämväl flera andra allvarliga erinringar emot sjukhusets

planläggning och utrustning samt anförde bland annat: Den för ett

förlossningssjukhus så viktiga frågan örn anordningar för patienters intagning

och örn avskiljande av septiska fall kunde med sjukhusets nuvarande

planläggning icke på ett tillfredsställande sätt lösas. Sjukhusets ekonomiavdelningar

såsom kök och tvätt vore mycket otillfredsställande och bristerna

härutinnan hade under senare år framträtt med sådan styrka, att kravet

på en grundlig modernisering av sjukhuset icke längre syntes kunna

undanskjutas. I och för tillgodoseende av behovet av en mödravårdscentral

vid sjukhuset vore det nödvändigt, att sjukhuset erhölle vidgade och förbättrade

lokaler för den öppna vården. De ovannämnda kraven kunde icke

tillgodoses med mindre vissa icke obetydliga nybyggnader företoges utanför

det nuvarande sjukhuskomplexet samt sjukhusets samtliga vårdavdelningar,

behandlingslokaler, ekonomiavdelningar och bostäder grundligt genomginges

och i erforderlig grad moderniserades. Enligt preliminära genom

direktionens försorg utförda beräkningar skulle erforderliga nybyggnader

betinga en kostnad av 971 750 kronor samt ombyggnads- och moderniseringsarbetena

ett belopp av 1 000 000 kronor eller samtliga ny-, ombyggnads-

och moderniseringsarbeten tillhopa omkring 2 000 000 kronor. Direktionen

hade även undersökt vad en fullständig nybyggnad av sjukhuset

skulle kosta och därvid kommit till ett belopp av 3 600 000 kronor, vartill

måste läggas 200 000 ä 300 000 kronor för i allt fall oundgängligen nödvändiga

förbättringar inom det nuvarande sjukhuset i avbidan på det nya sjukhusets

färdigställande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

D

Kungl. May.ts proposition nr 102.

Med anledning av denna direktionens framställning ställde Kungl. Majit

genom beslut den 6 juni 1941 till direktionens förfogande ett belopp av

8 000 kronor såsom bidrag till preliminär utredning rörande modernisering

av allmänna barnbördshusets nuvarande byggnad men föreskrev därvid, att

utredningen icke finge igångsättas, förrän Kungl. Majit lämnat tillstånd.

Sådant tillstånd har ännu ej lämnats.

Som allmän motivering för avtalet anför förhandlingskommissionen:
De

allvarliga anmärkningar, som av medicinalstyrelsen och direktionen

för barnbördshuset riktats emot sjukhusets nuvarande lokaler och vilkas riktighet

kommissionen kan vitsorda (det må dock anmärkas, att numera

bristen på särskilda vårdrum för spädbarn avhjälpts samt att sängantalet

på två av vårdavdelningarna nedbragts till 35), visa, att barnbördshuset

icke längre fyller berättigade krav på en välinrättad sjukvårdsanstalt, än

mindre de fordringar, som måste uppställas på en undervisningsklinik. Om

undervisning fortfarande skall bedrivas vid barnbördshuset, blir det enligt

kommissionens uppfattning nödvändigt, att barnbördshuset i en icke alltför

avlägsen framtid underkastas en genomgripande modernisering. Kostnaderna

härför beräknades år 1938 till cirka 2 000 000 kronor men måste nu med

hänsyn till senare inträdd prisstegring — byggnadskostnadsindex har sedan

dess stigit med cirka 45 procent — uppskattas till omkring 2 900 000 kronor.

Huruvida staden eller länet ha så stort intresse för barnbördshusets

fortsatta verksamhet, att de skulle vara villiga att bidraga till dess modernisering,

är ovisst. Man synes för säkerhets skull böra räkna med den eventualiteten,

att staten ensam kommer att få svara för kostnaderna.

Även efter en dylik modernisering av barnbördshuset kvarstår dock alltjämt

den ur undervisningssynpunkt allvarliga bristen hos sjukhuset, att det

ligger alltför isolerat för att det för undervisningen och forskningen så betydelsefulla

samarbetet med närliggande grenar av medicinen skall kunna på

ett någorlunda tillfredsställande sätt uppehållas.

Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som således inom en snar framtid

måste nedläggas på barnbördshuset, om undervisning fortfarande skall meddelas

där, och vilka kostnader med omkring 1 500 000 kronor överstiga statsverkets

utgifter vid ett deltagande i den av staden planerade nya kvinnokliniken

vid Sabbatsberg, ävensom på grund av barnbördshusets ur undervisningssynpunkt

olämpliga läge har kommissionen kommit till den övertygelsen,

att den bästa och för staten förmånligaste lösningen står att vinna

genom det av kommissionen föreslagna samarbetet med staden vid uppförandet

av den nya kliniken.

Ytterligare vill kommissionen i denna fråga betona, att det staten nu

erbjudna tillfället att få undervisningen överflyttad från barnbördshuset

sannolikt icke återkommer på åtskilliga decennier, varför en underlåtenhet

från statens sida att nu ingå på det föreslagna samarbetet med staden .skulle

kunna fastlåsa undervisningen vid barnbördshuset för oöverskådlig tid med

därav följande menliga konsekvenser för här ifrågavarande statsintresse.

Slutligen ina framhållas, att det nu ifrågasatta samarbetet med staden

i fråga örn upplåtande av en utav staden nyuppförd klinik för undervis,

n ingsån dam ål synes kunna bliva en grund flir fortsatt utbyggande av de

karolinska institutets undervisningskliniker, vilka icke lämpligen kunna förläggas

till Norrbackatomten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majlis proposition nr 102.

Beträffande den tillämnade klinikens storlek anför förhandlingskommissionen:
Under

förhandlingarna har enighet vunnits örn att den av staden planerade

kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus bör omfatta 94 obstetriska vårdplatser,

60 gynekologiska och 25 enskilda platser eller sålunda tillhopa 179 vårdplatser

jämte en poliklinik, innefattande jämväl en mödravårdscentral.

Av det i avtalsförslaget bestämda antalet riksplatser, 20 stycken, bör större

delen med hänsyn till undervisningens behov avses för gynekologiska fall.

Vid barnbördshuset uppgår antalet vårdplatser till sammanlagt 144. Härtill

kommer en överbeläggning med minst 20 platser, så att där för närvarande

beläggas sammanlagt 164 platser. Å motsvarande klinik vid karolinska

sjukhuset utgör antalet vårdplatser 156.

Antalet vårdplatser på den nya kliniken skulle alltså bliva större än antalet

vårdplatser vid envar av klinikerna å allmänna barnbördshuset och karolinska

sjukhuset. Enligt vederbörande ämnesrepresentanters och även enligt

kommissionens mening innebär detta en önskvärd förbättring av utbildningsförhållandena.

Det har nämligen visat sig medföra svårigheter att med

nuvarande sängantal meddela en tillfredsställande undervisning.

Från stadens sida har framhållits, att det planerade platsantalet efter avdrag

av de 20 riksplatserna utgör ett minimum för staden ur sjukvårdssynpunkt

samt att staden såsom en förutsättning för samarbetet med staten

måste fordra, att staten deltager i kostnaderna för samtliga platser. Staden

har härvid särskilt påpekat, att det i praktiken icke läte sig göra att undantaga

vissa vårdplatser från undervisningsverksamheten. Denna komme med

all säkerhet att sträcka sig över hela kliniken.

Riktigheten härav kan enligt kommissionens mening icke bestridas.

För att underlätta klinikens slutliga utformning i lämpligt avpassade vårdavdelningsenheter

har antalet platser icke fixerats till absolut bestämda siffror

utan i stället angivits i vissa maximi- och minimisiffror. Kommissionen

förutsätter emellertid, att totalantalet platser örn möjligt begränsas till högst

det planerade antalet, 179 stycken.

Rörande byggnads- och utru st ningskost naderna

anför förhandlingskommissionen:

I fråga om byggnads- och utrustningskostnaderna har kommissionen till

förebild haft det i fråga örn den planerade nya pediatriska kliniken vid karolinska

sjukhuset upprättade och av Kungl. Majit genom beslut den 17 mars

1944 godkända avtalet.

Med ledning av detta avtal har enighet vunnits därom, att staten skall

svara för hela byggnads- och utrustningskostnaden för riksplatserna samt

bidraga med 25 procent av kostnaden för övriga platser. Återstående 75 procent

av kostnaden för dessa senare platser betalas av staden.

Enligt preliminära beräkningar komma byggnadskostnad^™ vid den nya

kliniken att uppgå till omkring 3 300 000 kronor eller per vårdplats icke fullt

18 500 kronor.

Några preliminära beräkningar rörande utrustningskostnaderna ha icke

uppgjorts av staden, men kommissionen anser sig icke ha anledning att uppskatta

sammanlagda byggnads- och utrustningskostnaderna till högre belopp

än 25 000 kronor per vårdplats. För de 20 riksplatserna skulle staten då

erlägga 20 X 25 000 eller 500 000 kronor samt för de återstående 159 vård
w

159 X 25 000 X 25 „ . . , nn„ , c. .

platserna---—- - -----—----- eller cirka 1 000 000 kronor. Statens samman
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 7

lagda utgifter för klinikens uppförande och utrustning komme alltså att belöpa

sig till eirka 1 500 000 kronor.

I fråga om driftkostnaderna anför förhandlingskommissionen:

Beträffande driftkostnadernas fördelning bär överenskommits, dels att

slaten svarar för överläkarlönen (d. v. s. professorslönen) och att staden därutöver

till överläkaren betalar ett särskilt överläkararvode med samma belopp,

som utgår till överläkaren vid motsvarande klinik vid karolinska sjukhuset,

dels att staten i första hand svarar för övriga läkarkostnader men att

staden bidrager med hälften därav, dels ock att i fråga örn återstående driftkostnad

staten bidrager med 10 procent av denna kostnad beträffande sjuka

från staden och med hela kostnaden i fråga om sjuka från ort utom Stockholm

(riksplatserna), dock högst för de å de 20 riksplatserna belöpande vårddagarna

(20 X 365) eller 7 300 vårddagar, därvid beträffande dessa senare

platser staten skall äga räkna sig till godo erlagda legosängsavgifter och det

eljest utgående statsbidraget till driften av förlossningsanstalter.

Denna överenskommelse om driftkostnadernas fördelning torde endast i

följande hänseenden erfordra en närmare motivering.

Vad då först angår läkarkostnaderna (frånsett lönen och arvodet till överläkaren)

har kommissionen utgått från att den vid barnbördshuset tillämpade

principen, att staten ensam skall svara för läkarlönerna — vilken princip

länge följts och torde ha sin grund i barnbördshusets karaktär av en

sedan mera än ett och ett halvt sekel under statens hägn stående stiftelse

med humanitärt syfte — icke kan bliva tillämplig å den nya kliniken. Stadens

representanter ha godtagit denna kommissionens ståndpunkt. Med ledning

av vad som gäller vid akademiska sjukhuset i Uppsala, där vederbörande

landsting bidrager med hälften av läkarkostnaderna (frånsett professorslönerna)

och under hänsynstagande till en skälig avvägning mellan sjukvårdens

och undervisningens behov av läkare ha kommissionen och stadens

representanter enat sig om en hälftendelning av läkarkostnaderna.

Då samtliga läkare komma att arbeta jämväl i undervisningens tjänst,

har det ansetts önskvärt och lämpligt, att de avlönas direkt av staten och

därvid erhålla ställning såsom statens befattningshavare i likhet med flertalet

övriga, till undervisningsverksamheten vid karolinska institutet knutna

läkare. Härvid följer som en konsekvens, att dessa läkare, i likhet med vad

som gäller vid akademiska sjukhuset i Uppsala, bliva underkastade statliga

föreskrifter i fråga örn tillsättningsprocedur och avlöningsförhållanden.

Beträffande övriga driftkostnader (alltså bortsett från läkarkostnaderna)

har kommissionen av enahanda skäl, som anförts beträffande läkarlönerna,

funnit, att den senaste överenskommelsen i fråga om barnbördshuset, d. v. s.

att staten skulle svara för 15 procent av driftkostnaderna för dc allmänna

vårdplatserna, ej bör här ifrågakomma. Kommissionen har för sin del hävdat

den meningen, att vid bestämmande av statens andel i driftkostnaderna

vid stadens sjukhus hänsyn uteslutande bör tågås till den av undervisningen

föranledda merkostnaden. Att exakt angiva denna merkostnad, torde få

anses ogörligt, varför en skälighetsprövning måst anlitas. Härvid lia kommissionen

och stadens representanter enats om den i avtalet angivna procentsatsen

av 10 procent flir statens deltagande i driftkostnaderna, såvitt

angå stadens sjuka. Erinras må i detta sammanhang, att samma procentsats

gäller i fråga örn statens deltagande i pä visst siitt uträknade driftkostnader

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Att staten ensam

skall svara för driftkostnaderna för riksplatserna står i överensstämmelse

med vad som gäller vid karolinska sjukhuset.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 102.

Slutligen lia kontrahenterna varit ense om att den vid karolinska sjukhuset

gällande begränsningen av stadens andel i driftkostnaderna för de avstaden

kontraherade vårdplatserna därstädes skall äga motsvarande tillämpning

beträffande statens andel i driftkostnaderna vid den nya kliniken,

d. v. s. att vårddagskostnaden vid kliniken icke må beräknas till högre belopp

än som motsvarar genomsnittliga vårddagskostnaden å karolinska sjukhuset

under senast förflutna räkenskapsår. Enär dels läkarkostnaderna icke komma

att ingå i vårddagskostnaden vid den nya kliniken, medan däremot vid

karolinska sjukhuset de å sjukhusets stat upptagna läkarlönerna inräknas

i vårddagskostnaderna därstädes, dels ock i enlighet med stadens bokföringssystem

poliklinikinkomsterna komma att, i motsats till vad fallet är vid

karolinska sjukhuset, avdragas vid beräkningen av vårddagskostnaden å kliniken,

har för vinnande av en riktig jämförelse mellan vårddagskostnaden

vid å ena sidan den nya kliniken, å andra sidan karolinska sjukhuset, i avtalet

uttryckligen inryckts den bestämmelsen, att vid beräknandet i detta

fall av vårddagskostnaden å karolinska sjukhuset avdrag skall göras för de

a sjukhusets stat uppförda läkarlönerna och för inkomsten från polikliniskt

behandlade patienter. För tydlighetens skull har jämväl på enahanda sätt

stadgats avdrag från vårddagskostnaden å karolinska sjukhuset för av personalen

erlagd ersättning för kost och bostad. Samma principer tillämpas

emellertid även vid uträknandet av vårddagskostnaden å stadens sjukhus.

Därest även i andra hänseenden än nu nämnts, skiljaktigheter eventuellt

skulle komma att föreligga i fråga om grunderna för beräkningen av vårddagskostnaderna

å den nya kliniken och å karolinska sjukhuset, böra de olika

beräkningarna under hänsynstagande till bestämmelserna i föreliggande avtal

bringas i noggrann överensstämmelse med varandra.

Kommissionen har ansett det kunna vara av intresse att bilda sig en ungefärlig

föreställning örn hur driftkostnaderna komma att ställa sig för statens

vidkommande på den nya kliniken vid Sabbatsberg.

Från stadens sida har uppgivits, att, enligt preliminära beräkningar, driftkostnaderna

vid den nya kliniken, frånsett läkarkostnaderna, skulle kunna

uppskattas till cirka IG kronor per vårdplats.

Med all reservation för hållbarheten av denna uppskattning har kommissionen

ansett sig kunna i det följande använda denna siffra som grund för

sin kalkyl.

Av nämnda vårddagskostnad skulle staten jämlikt avtalet och frånsett

den avtalade begränsningen med hänsyn till karolinska sjukhusets vårddagskostnad

betala, under förutsättning av maximal beläggning, dels hela kostnaden

för de 20 riksplatserna (20 X 365 X 16) eller 116 800 kronor samt

10 procent av kostnaden för övriga vårdplatser

159 X 365 X 16 X 10

100

eller 92 856 kronor. Statens sammanlagda årliga utgifter vid den nya kliniken

skulle sålunda — frånsett nämnda begränsning — kunna beräknas

uppgå till cirka 210 000 kronor. Härtill skulle komma hälften av de, efter

avdrag av professorslönen, enligt nuvarande index till omkring 52 000 kronor

uppgående läkarkostnaderna eller cirka 26 000 kronor, varför statens

sammanlagda årliga utgifter, frånsett professorslönen och nyss angivna begränsning,

skulle bliva cirka 236 000 kronor, allt med utgångspunkt från nu

rådande prisläge.

Beträffande tidpunkten för undervisningens överflyttande

till den nya kliniken anför förhandlingskom
-

missionen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 102.

Det är av förut angivna skäl önskvärt, att den vid allmänna barnbördshuset

bedrivna undervisningen i obstetrik oell gynekologi så snart som möjligt

överflyttas till den nya kvinnokliniken vid Sabbatsberg. För denna kliniks

färdigställande torde en byggnadstid av två ä tre år bliva behövlig.

Under sådana förhållanden och då nuvarande överläkaren vid barnbördshuset,

professorn John Olow ingår i pensionsåldern från och med den 1

januari 1949, synes man böra taga sikte på år 1949 såsom det år, under vilket

överflyttningen lämpligen bör äga rum.

Slutligen framhåller förhandlingskommissionen i sitt betänkande byggnadsfrågans

synnerligen brådskande natur och

anför därvid följande.

Med hänsyn till den nu föreliggande byggnadsfrågans synnerligen brådskande

natur — stadens åtgärder för klinikens uppförande ha redan igångsatts

och skola skyndsamt fullföljas — har kommissionen ansett sig böra

överlämna detta ärende till Kungl. Maj:ts prövning utan att först avvakta

resultatet av de förhandlingar angående barnbördshusets framtida verksamhet,

som omedelbart komma att inledas, sedan klarhet vunnits, huruvida

föreliggande förslag godtages av vederbörande huvudmän. Dessa förhandlingar,

som med all sannolikhet komma att bliva av invecklad natur, ha av

båda förhandlingsparterna ansetts lämpligen böra hållas skilda från det nu

avhandlade ämnet. Olika alternativ kunna i detta hänseende tänkas, såsom

att staden eller länet bådadera fortsätta samarbetet med barnbördshuset

eller att barnbördshuset nedlägger sin drift samt upplåter sina byggnader för

annat sjukvårds- eller offentligt ändamål.

Vid dessa förhandlingar avser kommissionen även att till behandling upptaga

frågan om den rätt, som staden må äga på grund av en i gällande avtal

mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms stadsfullmäktige

intagen bestämmelse, att av de staden tillförsäkrade sängarna å serafimerlasarettet

15 sängar, tillhörande dåvarande gynekologiska avdelningen

därstädes, tills vidare skola utnyttjas å barnbördshuset.

Kommissionen kommer att så snart sig göra låter avgiva på dessa förhandlingar

grundade förslag.

Yttranden över förslaget m. m.

Karolinska institutets lärarkollegium har anfört följande.

Vid den tid, då en ny byggnad för allmänna barnbördshuset uppfördes på

Norra Djurgården, kunde knappast någon anmärkning riktas mot att undervisningskliniken

för obstetrik saknade nära kontakt med andra sjukvårdsavdelningar.

De obstetriska behandlingsmetoderna hade sin speciella

särprägel. I de relativt få fall, då komplikationer av sådan natur tillstötte,

att konsultation med företrädare för andra specialiteter krävdes, kunde

patienten utan alltför stor olägenhet överföras till serafimerlasarettet eller

Sabbatsbergs sjukhus. Då emellertid vid en senare tidpunkt den på serafimerlasarettet

benigna gynekologiska kliniken överflyttades till allmänna

barnbördshuset, blev situationen en annan. Avsaknad av möjligheter till

nära samarbete med specialister inom skilda grenar av medicinen gjorde sig

synnerligen kännbar. Utan ett dylikt samarbete blir undervisningen, forskningen

liksom även det löpande sjukvårdsarbetet starkt lidande. T detta sammanhang

må erinras örn, hur väsentligt det är, att ett samråd kan etableras

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

nied gynekologen _ vid klarläggandet av ett svårtytt akut bukfall. Det är

likaledes nödvändigt, att tillfälle till nära samarbete med invärtesspecialist

förefinnes. Den gynekologiska sjukvården har under senare år i hög grad

ändrat karaktär i och med insikten om att ett stort antal fall av underlivslidanden

bero på allmänmedicinska och då framför allt inresesekretoriska

rubbningar. Fruktbärande teoretisk forskning inom obstetrik och gynekologi

kan svårligen bedrivas utan stöd av på patologisk-anatomiska och kliniska

laboratorier arbetande vetenskapsmän.

Lärarkollegiet har sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på att

arbetsförhållandena vid allmänna barnbördshuset icke motsvara tidens krav.

Efter en ar 1936 företagen inspektion framhöll vidare medicinalstyrelsen,

att avsevärda brister vidlådde kliniken ur sjukvårdsteknisk synpunkt.

Lärarkollegiet hälsar därför med största tillfredsställelse, att en möjlighet

nu förefinnes att överflytta karolinska institutets på allmänna barnbördshuset

belägna obstetrisk-gynekologiska klinik till en nybyggnad vid Sabbatsbergs

sjukhus, varvid de olägenheter, som ovan berörts, skulle bli eliminerade.

Kollegiet finner en dylik förflyttning till ett av stadens sjukhus ur

undervisningssynpunkt vara att föredraga framför ett tidigare diskuterat

alternativ, enligt vilket karolinska institutets bägge obstetrisk-gynekologiska

kliniker skulle förläggas till karolinska sjukhuset. Genom en anordning av

sådant slag kunde man riskera att patientmaterialet på de bägge till ett

sjukhuskomplex förlagda klinikerna och poliklinikerna skulle bli alltför

knappt för att tillfredsställa en fullgod undervisnings krav.

Mot de i avtalsförslaget inryckta skilda bestämmelserna har lärarkollegiet

intet att invända. Den planerade kliniken blir tillräckligt stor för att tillgodose

undervisningen och behövligt antal s. k. riksplatser finnes. En poliklinik

och mödravårdscentral skall uppföras. På kliniken finnas enskilda

rum i sådan utsträckning, att klinikchefen, den ene av karolinska institutets

professorer i obstetrik och gynekologi, skall kunna ha allt sitt arbete

samlat på en plats. Garantier för att tillfredsställande utrymme för undervisningen

och forskningen stå till förfogande erhålles genom bestämmelsen,

att byggnadsritningarna skola vara godkända av lärarkollegiet. Genom att

staten lämnar visst byggnadsbidrag tillförsäkras staten rätt att allt framgent,

så länge kliniken drives, använda densamma som en karolinska institutets

obstetrisk-gynekologiska klinik. Några kandidatbostäder, frånsett behövliga

jourrum, äro ej inrymda i sjukhusbyggnaden. Häremot kan emellertid

icke någon vägande anmärkning riktas, enär erfarenheten visat, att

ifrågavarande bostäder allt mindre utnyttjas. Detta beror delvis på, att ett

stort antal studerande numera äro gifta och ha egna hem, varför de icke

vilja vidkännas den kostnad, som hyrandet av en kandidatbostad innebär.

Såsom av vad ovan framgår finner lärarkollegiet det synnerligen angeläget,

att ett samarbete mellan staten och Stockholms stad för uppförande

och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik på Sabbatsbergs sjukhus kommer

till stånd och kollegiet har intet att erinra mot de i avtalsförslaget framlagda

bestämmelserna.

Kanslern för rikets universitet och medicinalstyrelsen ha tillstyrkt förhandlingskommissionens

förslag.

Direktionen över allmänna barnbördshuset har anfört, att direktionen

icke kunde jäva de skäl, som med hänsyn till den medicinska undervisningens

intressen anförts till stöd för förslaget, men att direktionen i avvaktan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

på den fortsatta utredningen angående allmänna barnbördshusets ställning

och verksamhet ville uttala, att direktionen förutsatte, att staten, därest

barnbördshuset i framtiden alltjämt bomme att bli behövligt för sjukvårdsändamål,

på grund av barnbördshusets ställning såsom en humanitär, av

staten sedan lång tid tillbaka understödd stiftelse icke undandroge verksamheten

sitt stöd.

Karolinska sjukhusets direktion har anfört bland annat följande.

På grund av dels det bristfälliga skick, vari allmänna barnbördshuset enligt

vad i betänkandet anges nu befinner sig och de betydande kostnader,

som bristernas avhjälpande skulle draga, dels ock de olägenheter, som barnbördshusets

isolerade läge får anses innebära, tala starka skäl för att barnbördshusets

verksamhet på sätt kommissionen föreslår, överflyttas till ett

av de större sjukhusen i Stockholm. Direktionen, som tillstyrker en dylik

överflyttning, vill i samband därmed framhålla, att ett sammanförande av

samtliga för karolinska institutet erforderliga undervisningskliniker till

Norrbackaområdet icke är ändamålsenligt, då det måste befaras, att patientklientelet

icke skulle bli tillräckligt omfattande för det stora antal kliniker,

som i så fall skulle koncentreras på en och samma plats. Vid sådant förhållande

måste det anses vara lämpligt, att de undervisningskliniker, som icke

anses böra förläggas till Norrbackaområdet, sammanföras till ett annat sjukhus

i Stockholm. Den av kommissionen nu föreslagna överflyttningen av

den till allmänna barnbördshuset förlagda undervisningskliniken till Sabbatsbergs

sjukhus skulle innebära ett första steg i denna riktning.

När framdeles fråga uppkommer om förflyttning av de undervisningskliniker,

som nu äro förlagda till serafimerlasarettet, synes även en del av

dessa kliniker lämpligen böra förläggas till ett av Stockholms stads sjukhus,

under förutsättning av en tillfredsställande överenskommelse härom mellan

staten och staden. Någon sådan överenskommelse har icke träffats, ej heller

har någon plan örn framtida förläggning av ifrågavarande kliniker blivit

fastställd. I samband med prövning av det nu föreliggande förslaget till

överenskommelse beträffande barnbördshusets förläggning synes därför frågan

örn en framtida förläggning även av andra undervisningskliniker böra

göras till föremål för bedömande samt förhandlingar inledas med staden örn

villkoren härför.

En förutsättning för att cn tillfredsställande undervisning skall kunna

meddelas på den föreslagna kvinnokliniken är, att densammas vårdplatser

bli belagda med patienter. Direktionen utgår ifrån att staden gör vad på

densamma ankommer för att tillse, att vårdplatserna därstädes bli fullt belagda.

Av vad ovan anförts torde framgå, att det nu föreliggande avtalsförslaget

kan få betydelse även för framtida uppgörelser beträffande förläggningen av

andra undervisningskliniker till Sabbatsbergs sjukhus. Förslaget har beträffande

fördelningen av byggnads- och ut rustningskostnaderna för kliniken

byggts på de principer, som tillämpats vid uppgörande av avtal angående

den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. Häremot har direktionen

icke något att erinra. Ifråga örn fördelningen av driftkostnaderna för kliniken

har i avtalsförslaget upptagits vissa bidragsbestämmelser, som tillämpats

enligt gällande avtal beträffande akademiska sjukhuset i Uppsala och

Lunds lasarett. Direktionen finner de sålunda föreslagna bestämmelserna

vara i stort sett väl avvägda och endast i nedan angivna avseenden ge anled
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

liing till erinringar. Enligt förslagets moment 8 skola kostnaderna för klinikens

drift, frånsett läkarkostnaderna, och för underhåll av kliniken samt

kostnaderna för sjukhuset i övrigt, i den mån dessa senare kostnader belöpa

på kliniken, fördelas på antalet vårddagar vid kliniken, varefter staten har

att gälda 10 procent av den del av denna kostnad, som belöper på vårddagar

för sjuka från Stockholm, och 100 procent av den del, som belöper på vårddagar

för andra sjuka dock högst för 7 300 underhållsdagar för år. Att på

sätt nämnda bestämmelse förutsätter beräkna på kliniken belöpande del av

kostnaderna för sjukhuset i övrigt såsom utgifter för värme, tvätt, yttre

renhållning, röntgen m. m. är en mycket vansklig sak, som kan medföra

ett vidlyftigt arbete och innebära åtskilliga osäkra moment, beträffande vilka

delade meningar kunna uppstå. Enligt direktionens mening hade det varit

lämpligare, örn till grund för beräkningen av det i åttonde punkten upptagna

driftbidraget lagts vårdkostnaden per dag på sjukhuset i dess helhet. 1 motiveringen

till förslaget har kommissionen omnämnt, att vid uträknandet av

vårddagskostnaden vid stadens sjukhus avdrag sker för dels poliklinikinkomster

och dels av personalen erlagd ersättning för kost och bostad. För

undvikande av framtida missförstånd hade det varit ömkligt, örn i avtalet

angivits, att sådant avdrag skall ske vid beräkningen av dagkostnaden på

kliniken. Avtalets bestämmelse att staten skall bestrida 10 procent av vårdkostnaden

för stadens patienter på kliniken får anses innebära, att denna

andel skall beräknas på vårdkostnaden utan att avdrag därå gjorts för legosängsavgifter

och statsbidrag och att således stadens inkomst av legosiingsavgifter

och statsbidrag för stadens patienter på kliniken höjes i motsvarande

grad.

Med framförande av dessa erinringar beträffande de i förslaget upptagna

driftkostnadsbestämmelserna får direktionen anföra, att direktionen anser

dessa bestämmelser, som framlagts efter ingående förhandlingar mellan kommissionen

och stadens myndigheter, kunna godtagas, men att direktionen

förutsätter, att framdeles sedan erfarenhet vunnits angående bestämmelsernas

tillämpning, överenskommelse skall kunna träffas örn en lämplig förenkling

i fråga örn bidragens beräkning.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret är ense med kommissionen om angelägenheten av att ur

statsverkets synpunkt en lösning av det föreliggande spörsmålet vinnes under

samverkan med Stockholms stad. Med hänsyn till de omfattande och kostnadskrävande

byggnadsarbeten, som vore påkallade vid allmänna barnbördshuset,

örn detta sjukhus i framtiden skulle tjäna undervisningen, synes den

föreslagna överflyttningen till Sabbatsberg erbjuda en godtagbar lösning.

Ämbetsverket kan emellertid icke undgå att finna beklagligt, att icke i

samband därmed förslag kunnat framläggas om en avveckling av statsverkets

ansvar för allmänna barnbördshusets verksamhet samt örn ett frigörande

av det i barnbördshuset av staten nedlagda kapitalet. En enligt statskontorets

mening självklar förutsättning för ett bifall till det föreliggande

förslaget synes i vart fall vara, att efter en överflyttning av undervisningen

till den nya kliniken staten icke vidare skall lämna särskilt bidrag till barnbördshusets

verksamhet.

Enligt avtalet skall staten av anläggningskostnaderna för den nya kliniken

dels bestrida totalkostnaden för 20 »riksplatser», dels ock 25 procent

av byggnads- och utrustningskostnaden för övriga platser (sammanlagt

högst 159), häri inräknade jämväl 25 enskilda vårdplatser. Byggnadskost
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts propositicm nr 102.

naderna hava preliminärt uppskattats till 18 500 kronor för vårdplats samt

utrustningskostnaden till (i 500 kronor eller sammanlagt 25 000 kronor per

vårdplats. Till jämförelse må erinras, att vid 1944 års riksdag motsvarande

kostnader för den beslutade dermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset

angivits till 14 000 kronor, respektive 5 000 kronor. Anmärkas må

dock, att i byggnadskostnaderna för dermatologiska kliniken icke ingick

kostnad för personalbostäder samt endast i begränsad omfattning utgifter

för ekonomianläggningar. Likaledes kunde utrustningskostnaderna något

nedbringas, då viss utrustning från Eirasjukhuset stod till förfogande. Då

emellertid — såvitt framgår av den nu föreliggande utredningen — icke avsetts,

att staten sknlle få något avgörande inflytande på den utrymmes- och

materielstandard, som kan beräknas tillämpad vid den nya kliniken, men

det icke synes rimligt, att staten ekonomiskt medverkar till en högre standard

för den nya kliniken än vad som ansetts skälig, då det gällt att utbygga

karolinska sjukhuset, lärer statens bidrag till byggnads- och utrustningskostnaderna

för kliniken böra avtalsmässigt på lämpligt sätt maximeras.

Vidare måste det anses synnerligen tveksamt, om staten bör bidraga med

25 procent av anläggningskostnaden för de 25 enskilda vårdplatserna, vilka

icke på samma sätt som de allmänna vårdplatserna stå till förfogande för

undervisningen. Härtill kommer, såsom en mycket betydelsefull omständighet,

att den av privatavdelningen betingade anläggningskostnaden principiellt

bör förräntas och amorteras helt genom inflytande vårdavgifter (propositionen

1930: 232, sid. 224 ff.). Uppmärksammas bör ock att stad och län

vid avtalen i fråga örn karolinska sjukhuset icke haft att gälda kostnader

för enskilda vårdplatser.

Enligt kommissionens beräkningar skulle statens approximativa utgifter

vid ett deltagande i den planerade nya kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus

understiga kostnaderna för en ombyggnad av barnbördshuset med omkring

1 500 000 kronor. Denna beräkning bygger på det antagandet, att staten

ensam skulle svara för sistnämnda kostnader, vilket mäste anses osannolikt.

Vid jämförelsen synes vidare ha förbisetts det särskilda statsbidrag till anläggningskostnaderna,

som skulle komma att utgå jämlikt kungörelsen

1937:742.

Vad därefter angår avtal sförslaget i vad det avser en reglering av driftkostnaderna

har statskontoret icke något att erinra mot att staten svarar

för hälften av läkarlönerna. Vidare torde i konsekvens med vad som gäller

vid karolinska sjukhuset staten i princip böra bestrida driftkostnaderna för

riksplatserna. Av motsvarande kostnad för övriga vårdplatser skulle enligt

förslaget statsverket hava att gälda 10 procent mot enligt det nya avtalet

vid barnbördshuset 15 procent. I anledning av denna jämförelse må dock

framhållas, att sistnämnda procentuella andel beräknas å en restkostnad,

som framkommit sedan bland annat legosängsavgifterna och det särskilda

statsbidraget till driften av förlossningsanstalter avräknats, medan vid det

nu föreslagna tioprocentsbidragets bestämmande hänsyn icke skulle tågås

till dessa inkomster. Sänkningen av procentsatsen frän 15 till 10 synes därför

endast skenbart innebära någon förbättring flir statsverket. Som motiv

för att bidraget skulle bestämmas till 10 procent har emellertid åberopats,

att denna fördelning tilliimpas vid bestämmandet av statens andel i driftkostnaderna

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Det bör

emellertid uppmärksammas, att i detta fall .staten icke lämnar särskilt

bidrag till å landstingets stat uppförda läkarlöner. En jämkning av avtalet

i denna del synes fördenskull vara förtjänt av övervägande. Därvid lärer

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

antingen en nedsättning av procentsatsen kunna ske eller bidraget begränsas

till det antal^vårddagar, som är att hänföra till de allmänna ay stadens

sjuka belagda vårdplatserna. I anslutning till vad ämbetsverket ovan anfört

tala övervägande skäl för det senare alternativet.

Stockholms stadsfullmäktige lia den 20 november 1944 beslutat dels bemyndiga

sjukhusdirektionen att å stadens vägnar underteckna aldal med

Kungl. Majit och kronan i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda

avtalsförslaget, dock med iakttagande av vad borgarrådsberedningen

anfört, dels i skrivelse till Kungl. Majit, med överlämnande av sjukhusdirektionens

och drätselnämndens i ärendet avgivna yttranden, åberopa vad

av borgarrådsberedningen anförts, dels ock slutligen godkänna uppgjort förslag

till kvinnokliniken med uppdrag åt stadskollegiet att efter kompletterande

utredning lämna medgivande till arbetets igångsättande.

Borgarrådsberedningen, som åberopar ett från stadens kammarkontor inhämtat

yttrande, anför i huvudsak följande.

I likhet med förhandlingsdelegerade, sjukhusdirektionen och drätselnämnden

utgår beredningen från att rikspatienternas antal kommer att hållas

inom ramen av de stipulerade 20 riksplatserna. Skulle överbeläggning av

riksplatserna ändock komma att ske, förutsätter beredningen, att staten på

sätt kammarkontoret föreslagit åtager sig att erlägga såväl driftbidrag som

byggnadsbidrag för överskjutande antal vårddagar.

Kammarkontoret har i ett par punkter framfört erinringar av beskaffenhet

att böra närmare övervägas. Den ena gäller frågan, huruvida icke överläkaren

vid kliniken, som torde komma att förlägga hela sin privatpraktik

till sjukhuset, borde utgiva ersättning för de förmåner in natura, som han

åtnjuter genom att använda sjukhusets lokaler, utrustning och personal för

sin privatmottagning. Detta kunde enligt kontorets mening ske genom att

överläkaren ej finge debitera patienterna på privatavdelningen för läkarvård

under sjukhustiden utan att läkararvodet — beräknat efter vårdens normala

art och omfattning och modifierat med hänsyn till överläkarens nyssnämnda

naturaförmåner — finge inkluderas i vårdavgifterna. Sjukhusdirektionen

har i annat sammanhang tidigare uppmärksammat denna fråga, vilken ju

är en principfråga av betydelse för samtliga stadens sjukhus. Med hänsyn

till problemets komplicerade beskaffenhet och då hittills någon lösning på

detsamma icke kunnat utfinnas, föreslår emellertid beredningen — i likhet

med drätselnämnden — att en eventuell ersättning från överläkarens sida

icke uppställes som något villkor för bifall till det nu föreliggande avtalet.

Väl bör däremot kunna förutsättas, att staten förklarar sig villig medverka

till att söka lösa problemet. Den andra av kammarkontoret berörda särskilda

frågan gäller, att det föreslagna kommunala överläkararvodet skulle bortfalla.

Kravet härpå biträdes av beredningen.

I övrigt förutsätter beredningen, att de av sjukhusdirektionen gjorda förtydligandena

av avtalsförslaget vederbörligen beaktas.

De av borgarrådsberedningen omnämnda, av stadens sjukhusdirektion

gjorda förtydligandena av avtalet lyda sålunda:

Enligt punkten 3 skall staten till staden erlägga visst byggnadsbidrag till

färdigställandet och utrustningen av den gynekologisk-obstetriska kliniken,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 1C2.

däri inbegripet därpå belöpande kostnad för poliklinik, personalbostäder,

ekonomianläggningar och övriga för sjukhuset gemensamma inrättningar.

Direktionen vill hava uttalat, att denna bestämmelse självfallet åsyftar icke

endast nya anläggningar och ny utrustning utan även förut befintliga tillgångar,

som helt eller delvis utnyttjas för klinikens behov. I det sistnämnda

fallet måste byggnadsbidragets storlek tydligen grundas på en opartisk värdering

av tillgångarna.

I punkten 7° andra stycket stadgas, att annan läkarpersonal än överläkaren

tillhandahålles och avlönas av staten med bidrag av staden till halva

kostnaden därför. Direktionen förutsätter avsikten vara, att klinikens underläkare,

så länge, stadens egna underläkare erhålla särskild ersättning för

poliklinikarbete i form av andel i poliklinikavgifterna, skola åtnjuta motsvarande

förmån i samma utsträckning. Härav följer, att denna ersättning

kommer att utbetalas av sjukhuset och att staden — i enlighet med principen

om lönekostnadens halvering — äger att avräkna hälften av ersättningen

a sitt bidrag till läkarpersonalens avlöning i övrigt.

Enligt punkten 8 skall staten vid erläggande av driftbidraget för riksplatserna

äga tillgodoräkna sig bland annat vad som kan hava för dessa platser

utgått i. statsbidrag enligt gällande kungörelse örn statsbidrag till driften av

förlossningsanstalter och väntehem m. m. Denna bestämmelse bygger

uppenbarligen på det antagandet, att sådant statsbidrag kommer att utgå

för samtliga obstetriska vårdplatser. Enligt nyssnämnda kungörelse förutsattes

emellertid för statsbidrag, att vårdplatserna ingå i en av medicinalstyrelsen

godkänd plan för förlossningsvårdens ordnande. Visserligen hyser

direktionen förhoppning, att medicinalstyrelsen skall medgiva utvidgningav

den nu gällande planen till att omfatta jämväl de nya vårdplatserna vid

Sabbatsbergs sjukhus, men någon garanti härför finnes ej. Skulle så ej heller

ske, måste den ovan anförda bestämmelsen rimligen tillämpas så, att

staten må av det på rikspatienter belöpande statsbidraget tillgodoräkna sig

så stor del, som svarar mot förhållandet mellan antalet statsbidragsberättigade

vårdplatser å allmän sal vid stadens barnbördshus och hela antalet

sådana vårdplatser.

Överståthållarämbetet har med överlämnande av stadsfullmäktiges beslut

tillstyrkt avtalsförslaget, dock under förutsättning att det villkor, som av

stadsfullmäktige uppställts i avseende å kostnaderna för överskjutande antal

vårddagar vid en eventuell överbeläggning av riksplatserna, iakttoges ävensom

att de av sjukhusdirektionen gjorda förtydligandena av avtalsförslaget

vederbörligen beaktades. Under framhållande tillika, att ämbetet visserligen

för sin del icke kunnat finna, att från stadens sida framförts tillräckliga

skäl för slopandet av det kommunala överläkararvodet, har dock ämbetet,

med hänsyn till möjligheten av att i annat sammanhang upptaga denna

fråga till behandling och till arvodets ringa belopp, ansett sig böra förorda,

att ifrågavarande villkor av staten godkändes, så att sjukhusets uppförande

icke behövde fördröjas genom ytterligare förhandlingar i denna fråga.

Förhandlingslcomviissioncn har slutligen i utlåtande den 1 (» januari 1945

med anledning av de utav stadsfullmäktige uppställda villkoren m. m. anfört

följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

Efter förhandlingar med stadens delegerade i de frågor, vilka blivit föremål

för erinringar från stadens sida, får kommissionen såsom svar å remissen

anföra följande.

Riksplatserna. Såsom motiv för riksplatser å den nya kliniken

har från den medicinska sakkunskapens sida anförts, att genom dylika platser

utrymme skulle beredas åt för undervisningen och forskningen särdeles

värdefullt klientel från andra orter än Stockholm. Det ytterligare skäl, som

vid karolinska sjukhuset lett till inrättande av riksplatser, nämligen att

patienter från hela riket skulle beredas tillfälle till konsultation eller specialvård

vid ett med särskild sakkunskap och särskilda medel för undersökning

och behandling utrustat sjukhus, har icke förelegat i fråga örn denna klinik.

T enlighet med de sakkunnigas förslag har antalet riksplatser å den nya

kliniken fixerats till 20. Då staten ur undervisnings- och forskningssynpunkt

sålunda icke har intresse av ett större antal riksplatser å kliniken än

20, har under mom. 8 b) i avtalet inryckts den bestämmelsen, att statens

bidragsskyldighet ifråga om riksplatserna begränsas till att avse högst

7 300 vårddagar för år (d. v. s. 20 X 365).

Från stadens sida har nu för godkännande av avtalet uppställts det villkoret,

att staten vid eventuell överbeläggning av riksplatserna skulle erlägga

särskilda driftkostnads- och byggnadsbidrag för överskjutande antal vårddagar.

Detta villkor, som innebär, att det ekonomiska ansvaret för överbeläggning

av riksplatserna skulle utan någon nytta för staten övervältras å statsverket,

står i direkt strid emot en av de grundförutsättningar, varunder avtalet

från kommissionens sida ingåtts. Det måste anses uppenbart, att staten

i fråga om förhindrande av överbeläggning av riksplatserna befinner sig

i en betydligt sämre ställning än staden, då det ju ankommer på staden

att administrera sitt eget sjukhus och meddela de ordningsföreskrifter, som

i detta hänseende krävas. Då den av staden föreslagna bestämmelsen skulle

betaga staten dess självklara rätt att bestämma över och kontrollera sina

egna utgifter, synes ifrågavarande krav från stadens sida icke kunna godkännas.

Då någon för båda parterna godtagbar lösning av denna tvistefråga icke

synts kommissionen möjlig att vinna, har för kommissionen icke återstått

annan utväg än att nu föreslå slopandet av riksplatser å den nya kliniken.

Stadens delegerade ha förklarat sig icke hava något att erinra häremot,

men samtidigt framhållit, att staden, som hade ett oundgängligt behov av

det antal allmänna vårdplatser, som i moment 2, första stycket, i avtalsförslaget

angåves, endast i samförståndets intresse avstått 20 av dessa platser

att användas till s. k. riksplatser, samt att fördenskull slopandet av riksplatserna

under inga omständigheter finge medföra någon minskning av

kliniken.

Enär den föreslagna storleken av kliniken enligt vederbörande ämnesrepresentanters

och kommissionens mening endast kommer att motsvara

undervisningens och forskningens minimibehov, anser sig kommissionen

sakna anledning att till följd av riksplatsernas slopande ifrågasätta någon

ändring av klinikens storlek.

Stadens representanter ha förklarat, att, därest det framdeles efter klinikens

färdigställande skulle visa sig uppstå behov av riksplatser därstädes,

frågan härom kunde göras till föremål för nya förhandlingar mellan staten

och staden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 102.

17

Då det icke visat sig möjligt att på av kommissionen i dess betänkande

den 15 september 1944 föreslagna villkor ordna riksplatsfrågan, har kommissionen

ansett sig böra preliminärt taga under övervägande, örn icke det

huvudsakliga syftet med riksplatser skulle vid förläggning av kliniker på

stadens sjukhus kunna ernås på annat sätt än genom inrättande av ett fast

antal dylika platser.

Kommissionen har därvid uppmärksammat, att, för säkerställandet av

tillgången till för undervisning och forskning erforderligt klientel, vid S:t

Görans sjukhus och Norrtulls sjukhus i Stockholm samt vid akademiska

sjukhuset i Uppsala särskilda statsanslag anvisats för att användas till nedsättande

av legosängsavgifterna för sjuka med hemortsrätt utom vederbörande

sjukvårdsområden. Dessa statsanslag uppgå för närvarande till

respektive 4 000, 2 500 och 10 000 kronor.

En liknande lösning synes kommissionen möjlig jämväl vid den nya

kliniken. Med hänsyn till vunna erfarenheter vid de förenämnda tre sjukhusen

torde ett statsanslag för berörda ändamål vid denna klinik kunna beräknas

avsevärt understiga driftkostnaderna för de 20 riksplatserna. Frågan

örn ett dylikt anslag behöver emellertid icke avgöras i nu förevarande

sammanhang utan först framdeles, därest krav härpå framkommer från karolinska

institutet. I fråga om behovet ur forskningssynpunkt av utomstadspatienter

vid den nya kliniken förtjänar även påpekas, att möjlighet torde

föreligga att i viss utsträckning bereda plats för sådana på de enskilda vårdplatserna.

Slopandet av riksplatserna torde böra medföra följande ändringar i det

preliminära avtalet: Andra stycket under moment 2 bortfaller. I första

stycket under moment 3 utgå orden »i fråga om riksplatserna hela totalkostnaden

för och beträffande övriga vårdplatser». Andra stycket under moment

3 bortfaller. Moment 8 till och med punkten b) erhåller följande ändrade

lydelse: »Staten skall årligen bidraga till kostnaderna för driften av

kliniken, med undantag av läkarkostnaderna, för vilka bestämmelser meddelats

under moment 7, nied 10 procent av kostnaderna för året, häri inberäknade

kostnaderna för poliklinik, inklusive mödravårdscentralen, och för

underhåll av klinikbyggnaden ävensom kostnaderna för sjukhuset i övrigt,

i den mån dessa senare kostnader belöpa på kliniken». Sista stycket under

moment 8 erhåller följande ändrade lydelse: »Vid bestämmandet av statens

årliga driftbidrag skall i övrigt iakttagas, att vårddagskostnaden, d. v. s. de i

första stycket angivna kostnaderna för året, fördelade å antalet vårddagar

vid kliniken, icke må beräknas---fördelat per vårddag». Moment 9

erhåller följande ändrade lydelse: »Detta avtal berör ej den rätt, staden må

enligt eljest gällande bestämmelser äga att erhålla statsbidrag till klinikens

uppförande och drift».

Från stadens delegerades sida har därjämte uttryckts en önskan örn att

första meningen under moment 2 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Kliniken, som i likhet med stadens sjukhus i övrigt är avsedd för vård av

sjuka från Stockholm, skall inrymma,». Häremot har kommissionen med

hänsyn till förslaget örn riksplatsernas borttagande icke något att erinra.

I sitt betänkande den 15 september 1944 har kommissionen uttalat, att

den icke ansåge sig hava anledning att uppskatta den sammanlagda byggnads-

och utrustningskostnaden till högre belopp än 25 000 kronor per vårdplats.

Efter överläggning med den nuvarande arkitekten flir byggnadsföretaget

Hakon Ahlberg finner kommissionen försiktigheten bjuda att prelimi
Bihang

till riksdagens jrroiokoll 19!f5. 1 sand. Nr 102. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 102.

närt beräkna nämnda kostnad till 26 500 kronor eller för samtliga 179 vårdplatser

till i runt tal 4 744 000 kronor. Om riksplatser ej inrättas, skall staten

av dessa kostnader betala 25 procent eller således 1 186 000 kronor. Ändringen

medför för staten en minskning av engångskostnaderna med nära

400 000 kronor.

Driftkostnaderna vid den nya kliniken, frånsett läkarlönerna, ha approximativt

uppskattats till 16 kronor per vårdplats. Vid slopandet av riksplatser

nor. Härtill kommer hälften av läkarlönerna, frånsett professorslönen, cirka

26 000 kronor, varför statens sammanlagda årliga utgifter, frånsett professorslönen,

skulle bliva cirka 131 000 kronor. Enär de årliga utgifterna för

staten vid bibehållandet av riksplatser beräknats till cirka 236 000 kronor,

medför slopandet av sådana platser en besparing för statsverket av mer än

100 000 kronor per år.

Särskilt överläkar arvode. För godkännande av avtalet har

från stadens sida ytterligare uppställts det villkoret, att det föreslagna kommunala

överläkararvodet å 1 500 kronor skulle bortfalla.

Det synes uppenbart, att professorn-överläkaren vid den nya kvinnokliniken

bör i avlöningshänseende vara jämställd med professorn-överläkaren

å motsvarande klinik vid karolinska sjukhuset. Stadens delegerade ha vid

de återupptagna förhandlingarna förklarat sig vilja förorda, att staden frånfölle

nyssnämnda villkor men samtidigt uttryckt önskan örn att till moment

7 i avtalet måtte fogas ett tredje stycke av följande innehåll:

»Klinikens överläkare intager som sådan, i den mån ej annorlunda stadgas

i Kungl. Maj:ts reglemente för Stockholms stads sjukhus, samma ställning

till sjukhusdirektionen som andra överläkare vid stadens sjukhus samt

är pliktig att efterkomma de anordningar för klinikens drift, som direktionen

äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse de för stadens sjukhus

gällande bestämmelser, som icke strida mot detta avtal».

Emot det sålunda föreslagna tillägget har kommissionen icke något att

erinra.

Statsbidrag till redan befintliga anläggningar.

Stadens sjukhusdirektion har med instämmande av borgarrådsberedningen

uttalat, att moment 3 i avtalsförslaget — enligt vilket staten skulle till staden

erlägga visst byggnadsbidrag till färdigställande och utrustning av den

nya kliniken, häri inbegripet därpå belöpande kostnad för bland annat poliklinik,

personalbostäder, ekonomianläggningar samt övriga för sjukhuset

gemensamma inrättningar — borde så tolkas, att denna bestämmelse åsyftade

icke endast nya anläggningar och ny utrustning utan även förut befintliga

tillgångar, som helt eller delvis komma att utnyttjas för klinikens

behov.

Enligt vad stadens delegerade meddelat, utgöras dessa anläggningar

huvudsakligen av dels en panncentral, vilken år 1942 uppförts för en kostnad

av cirka 1 000 000 kronor, dels en patologisk institution, vilken år 1936

uppförts och inretts för en kostnad av likaledes cirka 1 000 000 kronor, dels

ock kök och tvättrum, vilka uppförts år 1910 för en kostnad, som hittills

icke kunnat av stadens delegerade fastställas men vilkas nuvärde från stadens

sida beräknats till cirka 900 000 kronor. Stadens delegerade ha vidare

meddelat, att den nya klinikens andel i de äldre anläggningarna skulle, beräknad

med hänsyn till antalet vårdplatser, utgöra omkring en femtedel.

skall staten härav betala 10 procent för samtliga platser

eller under förutsättning av hundraprocentig beläggning cirka 105 000 lero
-

t rrn \ / o/>r \ / i \ / 1 n

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

Formuleringen av nyssnämnda bestämmelse i avtalsförslaget ansluter sig

fullständigt till motsvarande bestämmelse i avtalet rörande den nya pediatriska

kliniken vid karolinska sjukhuset. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts

proposition till 1943 ars riksdag, nr 151, sid. 48 oell 61, har i fråga om denna

klinik varken kommissionen eller departementschefen räknat med några

andra kostnader än engångskostnaderna för klinikens färdigställande. I

överensstämmelse härmed Ilar kommissionen vid uppgörandet av förslaget

till avtal rörande den nya kvinnokliniken icke ansett sig lia anledning att

räkna med några andra kostnader än motsvarande engångskostnader.

Därest emellertid den av staden hävdade tolkningen av nu föreliggande

avtalsbestämmelse skulle anses böra tillämpas, måste konsekvensen bliva,

att enahanda tolkning bör iakttagas i fråga örn den nya pediatriska kliniken

vid karolinska sjukhuset. Staden skulle i så fall icke kunna undgå att erlägga

sin anpart i denna kliniks andel i redan befintliga anläggningar, till vilkas

uppförande staden icke redan tidigare bidragit. I detta hänseende må erinras

om följande. Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 132 till 1931 års riksdag

angående uppförande av karolinska sjukhuset, sid. 47 och 48, synes staden

icke hava deltagit i de till 460 000 kronor beräknade kostnaderna för reservlokaler

inom kök, tvätt och förråd samt ångpannehus. Såsom framgår av

ovannämnda proposition till 1943 års riksdag, sid. 34 och 35, ha kostnaderna

för de delar av sjukhuset, som uppfördes på grund av 1931 års riksdagsbeslut,

med 4 050 000 kronor (varav 725 000 kronor för skyddsrumsanläggningar)

överskridit 1930 års kostnadsberäkningar. För denna kostnadsökning

har staten ensam fått svara. I den mån detta belopp motsvaras av

under byggnadstiden eller sedermera gjorda nyanläggningar eller utvidgningar,

torde detsamma få betraktas avse sådana anläggningar, till vilka

staden icke bidragit.

Andel i poliklinikavgifter till underläkarn af

Stadens sjukhusdirektion har förutsatt avsikten vara, att underläkarna å

den nya kliniken skulle, så länge stadens egna underläkare erhölle särskild

ersättning för poliklinikarbete i form av andel i poliklinikavgifterna, komma

i åtnjutande av motsvarande förmån.

För upprätthållande av jämställdhet i avlöningshänseende mellan de

underordnade läkarna vid de två undervisningsklinikerna i obstetrik och

gynekologi i Stockholm torde, med hänsyn till gällande bestämmelser för

karolinska sjukhusets läkare, underläkarna vid den blivande Sabbatsbergskliniken,

vilka enligt förslaget skulle avlönas av staten, icke kunna erhålla

någon andel i poliklinikavgifterna. Vid sådant förhållande förfaller denna

invändning från stadens sida.

Med hänsyn till den ståndpunkt kommissionen här intagit till frågan örn

inrättandet av riksplatser förfaller likaledes sjukhusdirektionens erinran

i fråga örn statsbidraget till driften av förlossningsanstalter.

Stadens beslut att igångsätta uppförandet av en ny kvinnoklinik vid Sabbatsbergs

sjukhus synes mig nödvändiggöra ett omedelbart ställningstagande

från statsmakternas sida till frågan, örn den vid allmänna barnbördshuset

bedrivna undervisningen i obstetrik och gynekologi jämväl i fortsättningen

skall vara knuten vid denna institution eller om den skall överflyttas till

den av staden beslutade nya kliniken. Det staten nu erbjudna tillfället att

förflytta undervisningen från barnbördshuset till lämpligare lokaler torde,

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

såsom förhandlingskommissionen framhållit, sannolikt icke återkomma på

åtskilliga decennier, varför en underlåtenhet från statens sida att nu ingå

på det föreslagna samarbetet med staden skulle kunna föranleda till att

undervisningen för oöverskådlig tid framåt fastlåses vid barnbördshuset.

En ofrånkomlig konsekvens härav torde bliva, att avsevärda kostnader inom

en icke alltför avlägsen framtid måste nedläggas på barnbördshuset för att

sjukhuset skall kunna fylla icke blott berättigade krav på en välinrättad

sjukvårdsanstalt utan även och icke minst de fordringar, som böra uppställas

på en undervisningsklinik. Även efter en dylik modernisering av barnbördshuset

skulle dock den allvarliga bristen kvarstå, att sjukhuset ligger

alltför isolerat för att det för undervisningen och forskningen så betydelsefulla

samarbetet med närliggande grenar av medicinen skall kunna på ett

någorlunda tillfredsställande sätt uppehållas. Med hänsyn till nu angivna

omständigheter och då det ur det allmännas synpunkt knappast kan anses

ekonomiskt försvarligt, att staten och staden var för sig under en begränsad

tidsperiod för samma sjukvårdsändamål igångsätta ombyggnads- respektive

nybyggnadsföretag av synnerligen kostnadskrävande art, synes det mig

icke böra råda någon tvekan om att den för staten och även för det allmänna

förmånligaste lösningen står att vinna genom att, på sätt föreslagits,

undervisningen överflyttas från allmänna barnbördshuset till den nya kliniken

vid Sabbatsbergs sjukhus.

Denna klinik har föreslagits att omfatta bland annat 154 allmänna vårdplatser,

varav enligt det ursprungliga avtalsförslaget 20 platser skulle avses

för sjuka från ort utom Stockholm, s. k. riksplatser. I fråga om dessa senare

platser har från stadens sida framställts det kravet, att staten skulle åtaga

sig att vid eventuell överbeläggning av desamma utgiva särskilda driftkostnads-

och byggnadsbolag för överskjutande antal vårddagar. I likhet med

förhandlingskommissionen anser jag nämnda krav icke kunna av staten godtagas.

Kommissionen har emellertid anvisat en utväg, varigenom det huvudsakliga

syftemålet med särskilda riksplatser skulle kunna vinnas, nämligen

att, om och i den omfattning så skulle visa sig erforderligt, ett särskilt statsanslag

anvisas för att bereda sjuka från ort utom Stockholm nedsättning

i legosängsavgifterna. Då en lösning efter nu antydda riktlinjer synes mig

vara ägnad att avhjälpa olägenheterna av riksplatsernas slopande, anser jag

mig under förhandenvarande förhållanden sakna anledning att föreslå några

nya förhandlingar med staden på denna punkt utan ansluter mig till kommissionens

i dess utlåtande den 16 januari 1945 avgivna förslag, att några

riksplatser icke inrättas å den nya kliniken. Enligt vad kommissionen framhållit

komma de 154 allmänna vårdplatserna att motsvara undervisningens

och forskningens minimibehov. Vid sådant förhållande och då från stadens

sida förklarats, att staden hade ett oundgängligt behov av sagda antal allmänna

vårdplatser, anser jag någon minskning av klinikens storlek på grund

av riksplatsernas slopande icke kunna ifrågasättas. Någon erinran emot klinikens

storlek har icke heller framställts av de i ärendet hörda myndigheterna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts -proposition nr 102.

Emot de av kommissionen vid ett slopande av riksplatserna föreslagna

ändringarna i det preliminära avtalet har jag icke något att anmärka.

Bestämmelserna i förslaget till avtal om fördelning av anläggningskostnaderna

ansluta sig, i vad de avse de allmänna vårdplatserna, till det av

Kungl. Maj:t den 17 mars 1944 godkända avtalet rörande den planerade

nya pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. Från statskontorets sida

har emellertid ifrågasatts en maximering av statens andel i sagda kostnader.

Enär de av stadens myndigheter framlagda kalkylerna för byggnadsföretaget

icke ge mig anledning till antagande, att vid klinikens planläggning

och uppförande de ekonomiska synpunkterna ej skulle vinna tillbörligt beaktande

samt någon motsvarande bestämmelse till stadens förmån icke finnes

inryckt i nyssnämnda avtal rörande den pediatriska kliniken, anser jag

tillräckliga skäl icke föreligga att påyrka en dylik maximering. Jag förutsätter

emellertid, att från stadens sida all tillbörlig sparsamhet iakttages

i det hänseende, varom nu är fråga.

Beträffande den enskilda vårdavdelningen har från statskontorets sida uttalats

tveksamhet, örn staten bör deltaga i anläggningskostnaderna för denna

avdelning, samt framhållits, att vid karolinska sjukhuset motsvarande

kostnader principiellt böra förräntas och amorteras helt genom inflytande

vårdavgifter. I sistnämnda hänseende må nämnas, att den av statskontoret

antydda principen icke kunnat helt upprätthållas vid karolinska sjukhuset,

huvudsakligen på grund av att den av Kungl. Majit fastställda vårdavgiften

vid de enskilda vårdavdelningarna icke räckt till för att amortera och

förränta jämväl anläggningskostnaderna. Frågan örn statens deltagande i

anläggningskostnaderna för den enskilda avdelningen sammanhänger intimt

nied spörsmålet om den ur statens och stadens synpunkt erforderliga storleken

av denna avdelning. Härom har jag under hand inhämtat, att staden

vid planläggningen av kliniken icke beräknat ett högre antal enskilda vårdplatser

därstädes än 13, under det att de båda professorerna i obstetrik och

gynekologi vid karolinska institutet inför kommissionen med bestämdhet

påyrkat samma antal dylika platser som vid motsvarande klinik vid karolinska

sjukhuset eller 25. Som skäl härför anfördes, att det vid en enskild

avdelning behandlade klientelet omfattade även för forskningen och utbildningen

av de underordnade läkarna oumbärliga sjukdomsfall. Vidare framhölls,

att överläkaren, genom att han knötes till en tillräckligt stor enskild

avdelning, bereddes möjlighet att till sjukhuset förlägga hela sin verksamhet

samt att ett dylikt förhållande måste anses även ur undervisnings- och

forskningssynpunkt synnerligen värdefullt. Med hänsyn till vad sålunda anförts

och för vinnande av jämställdhet mellan denna klinik och motsvarande

klinik vid karolinska sjukhuset tillstyrker jag det begärda platsantalet.

Vid bedömandet av denna fråga bör jämväl beaktas, att den enskilda vårdavdelningen

vid slopande av riksplatserna får ökad betydelse för forskningen,

då även s. k. utomstadspatienter där kunna erhålla vård. Vad angår

kostnadsfördelningen mellan staten och staden i fråga örn den enskilda av
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

delningen har staden påtagit sig 75 procent av kostnaderna även för de 12

platser, som från stadens sjukvårdssynpunkt icke ansetts erforderliga. Staden

synes mig därför icke utan fog kunna göra anspråk på att staten som

kompensation härför deltager med 25 procent i kostnaderna för samtliga

dessa platser. Jag tillstyrker därför kommissionens förslag i denna del. Det

torde för övrigt vara uppenbart, att det för staten ställer sig fördelaktigare

att efter avtalad procentsats deltaga i anläggningskostnaderna för samtliga

enskilda vårdplatser än att eventuellt ensam få bestrida samma kostnader

för de 12 platser, som få anses betingade av ett statsintresse.

I fråga om anläggningskostnaderna för kliniken har vidare från stadens

sida uttalats, att avtalsförslagets stadganden örn fördelning av desamma

borde så tolkas, att i dessa kostnader jämväl skulle ingå på kliniken belöpande

andel i redan befintliga anläggningar och utrustning, som helt eller

delvis komme att utnyttjas för klinikens behov. Jag anser, att, rent principiellt

sett, någon vägande invändning icke kan framställas emot en dylik

tolkning. Det torde väl få antagas, att staden härvid icke kommer att göra

gällande högre värden å ifrågavarande anläggningar än som motsvara de av

staden en gång havda engångskostnaderna för desamma efter skälig avskrivning.

Därest den av staden hävdade tolkningen av nyssberörda stadganden

slutgiltigt godtages av staten och staden, blir, såsom kommissionen framhållit,

en konsekvens härav, att enahanda tolkning bör iakttagas i fråga örn

den nya pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. Jag vill i detta sammanhang

endast uttala mina tvivelsmål, huruvida under statens och stadens

fortsatta samarbete på här ifrågavarande område en sådan tolkning kommer

att för någondera parten medföra några fördelar. Enligt min uppfattning

vore det till större båtnad för bägge, örn de slutliga uppgörelserna mera

präglades av generositet och tillmötesgående än av ett minutiöst värderande

och räknande. Då den nya klinikens andel i de äldre anläggningarna, enligt

vad från stadens sida meddelats, beräknas utgöra omkring en femtedel,

följer härav, att med den av staden hävdade tolkningen staten kommer att

svara för en fjärdelel av denna femtedel eller sålunda för en tjugondei av

hela anläggningarna. Enär det följaktligen här icke blir fråga om några mera

avsevärda utgifter för staten, synes det mig lämpligen böra överlåtas åt

Kungl. Majit att träffa ett slutgiltigt avgörande av denna tolkningsfråga

efter förnyade förhandlingar med staden.

Vad angår driftkostnadernas fördelning anser jag förslaget härutinnan

innebära en skälig avvägning mellan statens och stadens intressen. Visserligen

har från statskontorets sida framställts vissa erinringar i detta hänseende,

men å andra sidan måste bemärkas, att stadens kammarkontor i avgivet

yttrande förklarat sig anse dessa avtalsbestämmelser vara för staden

ogynnsamma. De motsatta ståndpunkter, som i denna fråga intagits av

statskontoret och stadens kammarkontor, synas mig giva stöd för min nyss

uttalade uppfattning om den föreslagna avvägningens skälighet.

Kommissionens slutgiltiga förslag till samarbete med staden vid uppfö
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

rande och drift av den nya kliniken innebär, att staten kommer att få vidkännas

en engångskostnad för klinikens uppförande och utrustning med inemot

1 200 000 kronor och ett årligt bidrag till driften av kliniken med omkring

130 000 kronor (frånsett professorslönen). Eventuellt komma härtill

dels det från stadens sida föreslagna bidraget till redan befintliga anläggningar,

dels ock förutnämnda statsanslag till nedbringande av legosängsavgifterna

för sjuka från ort utom Stockholm. Till jämförelse må erinras, att

engångskostnaderna för en modernisering av allmänna barnbördshuset uppskattats

till närmare 3 000 000 kronor samt att statens bidrag till driften av

barnbördshuset för innevarande budgetår uppgår till 500 000 kronor och för

nästa budgetår föreslagits till 583 000 kronor. Härvid måste emellertid beaktas,

att ett genomförande av det i det föregående omnämnda avtalet örn

ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid barnbördshuset

torde medföra en minskning av statsverkets utgifter för driften av barnbördshuset

med omkring 250 000 kronor örn året.

Det föreliggande förslaget torde i övrigt icke påkalla något uttalande från

min sida annat än i fråga om det av staden uppställda villkoret rörande

det föreslagna kommunala överläkararvodet samt beträffande sjukhusdirektionens

uttalande i frågan örn ersättning till underläkarna i form av andel

i poliklinikavgifterna.

Vad angår överläkararvodet finner jag icke anledning till erinran mot

kommissionens förslag. Jag förutsätter, att överenskommelse får träffas med

staden i detta detaljspörsmål, sedan riksdagen fattat beslut i huvudfrågan.

Beträffande frågan om ersättning till underläkarna i form av andel i poliklinikavgifterna

har förhandlingskommissionen med hänsyn till gällande bestämmelser

för karolinska sjukhusets underläkare ansett, att underläkarna

vid Sabbatsbergsldiniken, vilka enligt förslaget skola vara anställda i statens

tjänst, icke böra erhålla någon dylik ersättning. Vad i denna fråga förekommit

föranleder icke annat yttrande från min sida än att av statsmedel

givetvis icke bör utgå annan avlöning och ersättning till underläkarna vid

den nya kliniken än som tillkommer den underordnade liikarpersonalen vid

motsvarande klinik vid karolinska sjukhuset.

Sammanfattningsvis innebär min ståndpunkt, att samarbete med Stockholms

stad i fråga om uppförande och drift av en obstetrisk-gynekologisk

klinik vid Sabbatsbergs sjukhus bör komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse

med det uppgjorda avtalsförslaget med däri av förhandlingskommissionen

den 16 januari 1945 föreslagna ändringar.

Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna,

förutsätter jag, att för vidtagande av erforderliga ändringar

riksdagens samtycke icke skall behöva inhämtas.

Vad av direktionen över allmänna barnbördshuset och statskontoret, fastän

från motsatta ståndpunkter, framhållits i frågan om fortsatt stöd åt

barnbördshuset, sedan undervisningen diirifrån avkopplats, synes mig icke

påkalla något ståndpunktstagande från statsmakternas sida, förrän den av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

förhandlingskommissicnen bebådade utredningen om barnbördshusets fortsatta

verksamhet föreligger.

I det av karolinska sjukhusets direktion berörda spörsmålet om förläggning

även av andra undervisningskliniker till ett stadens sjukhus ha, enligt

vad jag inhämtat, underhandlingar redan inletts med de delegerade för

Stockholms stad. Då dessa förhandlingar, som beröra frågor av synnerligen

vittomfattande natur, säkerligen komma att draga en avsevärd tid, kan med

avgörandet av nu förevarande byggnadsfråga icke anstå, tills resultatet av

dessa förhandlingar föreligger.

Beträffande det anslag av statsmedel, som erfordras för byggnadsföretaget

under nästa budgetår, har jag under hand inhämtat, att ett belopp av

250 000 kronor torde vara tillräckligt. Jag förordar alltså, att ett reservationsanslag

av detta belopp anvisas å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordade grunder för samarbete

med Stockholms stad i fråga om uppförande och drift av en

kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus;

dels ock till Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik

vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1945/46 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av............................kronor 250 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.

Stockholm 1945 Ivar Hffiggströms Boktryckeri A. B.

450396

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samarbete nied Stockholms stad för uppförande och drift av en kvinnoklinik vid Sabbats s. 15 i texten