Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg

1945-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:103, Angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg; given Stockholms

slott den 23 februari 194-5.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, följande.

Antalet tekniska läroverk är nu elva. De senast inrättade äro tekniska

läroverket i Stockholm, söm tillkom år 1938, samt tekniska gymnasierna i

Luleå och Skellefteå, vilkas upprättande beslöts av 1943 års riksdag. Följande

sammanställning visar elevantalet vid de tekniska läroverken och

dess fördelning på landets tre huvuddelar.

Bihang till riksdagens -protokoll 1915. 1 sami. Nr 103.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Huvuddel av landet

Tekniska läroverk

Elevantal

cirka

Folkmängd

i milj.

Elever

per miljon

invånare

Norrland:

Tekniska gymnasiet i Härnösand..........

ISO

)

» » i Luleå.............

ISO1

1 1.14

395

» » i Skellefteå..........

90 1

j

Svealand:

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.......

180

Maskinfackskolan i Eskilstuna...........

180

2.20

550

Tekniska läroverket i Stockholm..........

470

» gymnasiet i Örebro............

380

Götaland:

Tekniska läroverket i Malmö............

300

> gymnasiet i Borås.............

180

3.18

324

» »i Göteborg...........

260

» »i Norrköping..........

300

Summa

2 700

6.52

414

1 Efter fullbordad uppbyggnad.

Drätselkammaren i Hälsingborg har på stadsfullmäktiges vägnar gjort

framställning om inrättande av ett tekniskt gymnasium i staden. En av

drätselkammaren utsedd kommitté har verkställt utredning av frågan och

därvid anfört bland annat följande.

Behovet av ingenjörer med lägre teknisk utbildning i landet kan icke

fyllas av de nuvarande tekniska läroverken. Med den specialisering och

intensifiering av industrien, vilken redan kommit till stånd och som måste

avsevärt ökas, om landets industri skall kunna hävda sig i konkurrensen

med de utländska industrierna, kommer efterfrågan på fackmän med lägre

teknisk examen att avsevärt stegras. Med tanke på landets industrier är

det sålunda ett stort allmänt intresse, att ytterligare tekniska gymnasier inrättas.

Vidare skulle inrättandet av fler tekniska läroverk medföra en önskvärd

minskning av tillströmningen till de teoretiska studiebanorna.

I Hälsingborg och intilliggande orter i nordvästra Skåne finnes ett stort

antal skolor, som kunna utgöra grundval för ett tekniskt gymnasium. I

Hälsingborg och Landskrona finnas sålunda högre allmänna läroverk och

flickskolor, varjämte samrealskolor finnas i Ängelholm, Höganäs, Åstorp,

Klippan och Örkelljunga. Ett ej ringa antal elever vid de nuvarande tekniska

läroverken har sin hemort i Hälsingborg eller trakten däromkring.

Det torde ej råda något tvivel örn att åtskilliga andra ynglingar, som avlagt

realexamen vid läroanstalter i nordvästra Skåne, av ekonomiska skäl

ej kunna skaffa sig ifrågavarande tekniska utbildning.

I nordvästra Skåne finnes en betydande industriell verksamhet på skilda

områden. Både Hälsingborg och Landskrona intaga framskjutna platser

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

bland Sveriges industristäder. Även i Ängelholm, Klippan, Perstorp och

Örkelljunga finnas betydande industriella företag på olika områden. En

stor del av industrien synes vara kemiskt betonad, så t. ex. Reymersholms

gamla industri aktiebolag, Hälsingborgs gummifabriks aktiebolag, HöganäsBillesholms

aktiebolag, sockerfabriker, bryggerier, choklad- och margarinfabriker

samt andra livsmedelsindustrier, säp- och tvålfabriker, superfosfatindustri,

läkemedelsindustri, tegelbruk, kvarnanläggningar, Garvämnes

aktiebolaget Weibull och Skånska ättikfabriken i Perstorp. Betydande företag

finnas dock även inom den elektrotekniska branschen, inom metallindustrien

samt textil- och beklädnadsindustrien. Uppenbarligen har denna

industri och övriga näringar inom nordvästra Skåne ett betydande behov

av tekniker med sådan utbildning, som erhålles vid ett tekniskt gymnasium.

Det har också alltid ansetts lämpligt att söka tillvarataga den hos befolkningen

på en industriort förefintliga fallenheten för det till industrien hörande

yrket.

o Enligt kommitténs mening skulle ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg

få omedelbar betydelse för en folkmängd på cirka 200 000 personer, örn

man räknar endast med det område, inom vilket gymnasiet kan ha direkt

betydelse jämväl för industrien i orten och sålunda begränsar området med

en linje Ängelholm—Örkelljunga—Perstorp—Landskrona. Med de goda

järnvägs- och omnibusförbindelser, som finnas i nordvästra Skåne, kan

man räkna med att elever ur en befolkning om cirka 150 000 personer

kunna erhålla möjlighet att bevista undervisningen i ett tekniskt gymnasium

i Hälsingborg utan att behöva bo utom sina hem.

Som ytterligare ett starkt skäl för gymnasiets förläggande till Hälsingborg

vill kommittén påpeka, att Hälsingborg har god tillgång till högt kvalificerade

tekniker och läroverkslärare, som kunna tjänstgöra som timlärare

vid gymnasiet.

Skånes handelskammare, som samrått med representanter för skånska

ingenjörsklubben i Malmö, för tekniska föreningen i Hälsingborg, för industriföretag

inom handelskammarens distrikt och för tekniska läroverket i

Malmö, har tillstyrkt upprättandet av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg.

Handelskammaren har anfört huvudsakligen följande.

Handelskammaren har i likhet med samtliga hörda representanter kommit

till den uppfattningen, att ett starkt behov förefinnes för inrättandet

av ett nytt tekniskt gymnasium inom handelskammarens distrikt. Tekniska

läroverket i Malmö har visserligen liksom liknande läroanstalter genomgått

en betydande utvidgning, men trots dessa ökade utbildningsmöjligheter har

läroverket icke varit i stånd att tillfredsställa den sydsvenska ungdomens

behov av yrkesutbildning. Medan läroverket med nuvarande organisation

och lokalutrymmen årligen kan mottaga cirka 120 elever, har antalet inträdessökande

under åren 1941—43 utgjort respektive 222, 270 och 318, varav

153, 180 och 215 kunnat godkännas. Bland dessa godkända sökande är

endast ett ringa antal från orter utanför malmöläroverkets naturliga rekryteringsområde.

Tillströmningen torde visserligen delvis vara en kristidsföreteelse,

men något bakslag liknande det, som förekom efter förra världskriget,

torde knappast vara att vänta. Med teknikens grundläggande betydelse

på det praktiska livets alla områden lär också kunna antagas, att den

tekniskt skolade arbetskraften även framdeles kan påräkna god använd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts proposition nr 103.

ning på många håll inom industri, byggnadsverksamhet, allmän tjänst och

annan praktisk verksamhet.

För förläggningen till Hälsingborg av ett nytt tekniskt gymnasium torde

jämväl tala, att Hälsingborg ej blott genom sin egen omfattande och mångsidigt

utvecklade industri utan även genom sina goda kommunikationer till

angränsande betydande industrisamhällen erbjuder goda förutsättningar

för en sådan intim kontakt mellan skola och industri, som erfarenhetsmässigt

är önskvärd, därest de tekniska läroverken skola lia möjlighet att meddela

en undervisning, som med inställning efter den lokala industriens rekryteringsbehov

samtidigt är ä jour med den tekniska utvecklingen. Det

har även bestyrkts, att ett stort antal i Hälsingborg eller närliggande samhällen

hemmahörande ungdomar för närvarande måst söka sig till avlägset

belägna tekniska läroverk.

Med avseende på det tilltänkta gymnasiets skolorganisatoriska läggning

vill handelskammaren understryka betydelsen av att utbildningsmöjligheterna

organiseras i naturligt sammanhang med sydsvensk industriell och

annan näringsverksamhet samt, såvitt möjligt, inriktas på att stödja sådana

industrigrenar, som lia naturliga utvecklingsmöjligheter i södra Sverige.

Handelskammaren vill även påpeka betydelsen av en nära samordning med

tekniska läroverket i Malmö.

I ett av tekniska föreningen i Hälsingborg till handelskammaren avgivet

yttrande har förordats inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg

med en mekanisk och en kemisk linje. Av yttrandet inhämtas:

Enligt tillgängliga kataloger få redan nu årligen cirka 50 elever från Hälsingborg

med omnejd sin utbildning vid statliga tekniska läroverk och minst

samma antal vid privata tekniska undervisningsanstalter.

En enquéte bland större industrier och industriella företagare i Hälsingborg

med omnejd har visat, att i 16 företag, sysselsättande cirka 9 000 arbetare,

finnas 273 personer med teknisk skolutbildning. Av dessa ha 72 avlagt

civilingenjörsexamen, 51 genomgått tekniskt gymnasium, 49 statliga

fackskolor och 69 erhållit utbildning vid annan svensk teknisk läroanstalt.

22 ha erhållit sin utbildning i utlandet. Av dem, som genomgått tekniskt

gymnasium, ha endast 4 genomgått den odifferentierade linjen i Malmö,

medan 47 genomgått differentierade gymnasier. Det avgjort största antalet

har genomgått de mekaniska och kemiska linjerna. Såväl mekanisk

som kemisk och byggnadsteknisk fackskola finnes redan väl utbildad vid

tekniska läroverket i Malmö. På grund av vad sålunda anförts synes den

föreslagna läroanstalten i Hälsingborg böra organiseras som ett differentierat

tekniskt gymnasium med till en början en mekanisk och en kemisk

linje. De anförda synpunkterna sammanfalla med dem, som framförts av

de flesta av de vid enquéten tillfrågade företagen.

I en den 26 juni 1944 dagtecknad skrivelse har drätselkammaren på stadsfullmäktiges

vägnar närmare preciserat stadens framställning till att avse

ett tekniskt gymnasium med till en början en kemiskt-teknisk och en maskinteknisk

linje. Staden har åtagit sig att tillhandahålla undervisningslokaler

m. m. åt ett tekniskt gymnasium. Staden har anhållit, att frågan

örn gymnasiets inrättande måtte föreläggas 1945 års riksdag. Ur framställningen

må återgivas följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg, differentierat på en kemiskt-teknisk

och en maskinteknisk linje, skulle icke — såsom befarats från ingenjörshåll

— komma att konkurrera med det odifferentierade tekniska gymnasiet

i Malmö, ej heller med det senares fackskolor. De bada skolformerna

gymnasier och fackskolor konkurrera icke med varandra utan ha tillskapats

som komplement till varandra, ett förhållande som bekräftats under de

båda skolformernas mer än 20-åriga tillvaro.

Då de i Hälsingborg belägna skolornas lokalbehov är långt ifrån tillgodosett,

synes det icke vara möjligt att till en början anordna undervisningen

i det nya gymnasiet i redan befintliga lokaler. Man bör därför i så

god tid vidtaga förberedelser för uppförandet av skolbyggnader för gymnasiet,

att dessa kunna vara färdiga hösten 1946. Därest 1945 års riksdag

fattar beslut om inrättande av gymnasiet, bör nämligen undervisningen

taga sin början vid nämnda tidpunkt.

Stadsfullmäktige ha den 20 juni 1944 beslutat förklara, att Hälsingborgs

stad är villig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets rektor

eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

vid gymnasiet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt stadens framställning.

Statsanslag för det nya tekniska gymnasiet torde enligt överstyrelsens mening

behöva anvisas tidigast för budgetåret 1946/47. Överstyrelsen har anfört

i huvudsak följande.

Vid förhandlingar, som en representant för överstyrelsen haft med representanter

för olika skånska industrier, har behovet av ett differentierat tekniskt

gymnasium i Hälsingborg vitsordats. Vad angår linjedifferentieringen

har framhållits, att de mekaniska och kemiska industrierna otvivelaktigt

ha en betydande omfattning i nordvästra Skåne. Utbildningsbehov torde

emellertid föreligga även beträffande de elektrotekniska samt väg- och

vattenbyggnadsfacken. Detta behov torde kunna tillgodoses vid en framtida

omorganisation av det odifferentierade tekniska gymnasiet i Malmö.

I infordrat yttrande har styrelsen för tekniska läroverket i Malmö framhållit,

att tillströmningen av inträdessökande till läroverket vore så stor, att

en utökning av utbildningsmöjligheterna måste anses synnerligen behövlig.

Den kunde vinnas antingen genom utvidgning av läroverket eller genom inrättande

av en andra teknisk läroanstalt i södra Sverige, i så fall i Hälsingborg.

Flir staten vore det senare alternativet något dyrare, men för de studerande

innebure det så avsevärda fördelar, att styrelsen utan tvekan tillstyrkte

dess genomförande. Då gymnasielinjen i Malmö, oaktat den vore

dubblerad, vore mer översvämmad av inträdessökande än de övriga linjerna

vid läroverket, syntes heller ingenting kunna invändas mot att läroanstalten

i Hälsingborg bleve gymnasium. För linjeuppdelningen i kemisk

teknologi och maskinteknik talade utan tvivel behovet i Hälsingborg med

omnejd.

Överstyrelsen hyser för sin del ingen tvekan örn att behovet av teknisk

läroverksutbildning i södra Sverige är av sådan storlek, att utbyggande av

den tekniska läroverksorganisationen där mäste anses vara synnerligen

önskvärt. Vid valet mellan utbyggnad av malmöläroverket och inrättande

av ett nytt gymnasium äro de sociala synpunkterna, nämligen de betydan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition nr 103.

de fördelarna för eleverna vid inrättande av ett nytt tekniskt gymnasium

i en industristad av Hälsingborgs storlek, mycket tungt vägande.

Behovet av ökade möjligheter till teknisk gymnasieutbildning belyses

ytterligare av att höstterminen 1944 vid tekniska gymnasier icke mindre

än 1 017 till första klassen godkända inträdessökande icke kunnat beredas

plats, medan 607 inträdessökande intagits. Överstyrelsen vill understryka,

att möjligheterna att leda den tekniskt begåvade ungdomen över till praktiska

yrken bil större, om utbildningsmöjligheterna för dessa yrken fördelas

på ett flertal orter i stället för att sammanföras till ett fåtal. Alldeles särskilt

torde detta vara fallet, då ett nytt tekniskt läroverk förlägges till en

ort, som utgör centrum i ett tättbefolkat område med en utpräglat industriell

karaktär. Ur dessa synpunkter måste Hälsingborg anses vara en naturlig

och lämplig plats för ett tekniskt läroverk. Givetvis bör ett tekniskt

läroverk i Hälsingborg få en organisation, som är på lämpligt sätt anpassad

efter inriktningen av industrien i staden och dess omgivningar. Härigenom

ernås bland annat en fruktbärande samverkan mellan läroverket och industrien.

Med hänsyn till resultatet av framför allt den av Hälsingborgs tekniska

förening gjorda utredningen torde vara otvivelaktigt, att en kemisktteknisk

och en maskinteknisk gymnasielinje främst böra ifrågakomma vid

ett tekniskt läroverk i Hälsingborg. Behov föreligger visserligen också av

facklinjer för elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad, men detta behov

torde böra tillgodoses antingen vid fortsatt utveckling av Hälsingborgsläroverket

eller genom differentiering av Malmögymnasiet.

Överstyrelsen tillstyrker sålunda, att ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg

inrättas till en början omfattande två facklinjer, nämligen en kemiskt

teknisk och en maskinteknisk linje, varvid differentieringen bör inträda från

och med andra klassen. Vid gymnasiets upprättande böra sålunda inrättas

två avdelningar av första klassen med ett sammanlagt lärjungeantal av 60.

Vid full utbyggnad av de två linjerna skulle sålunda lärjungeantalet uppgå

till omkring 180 och gymnasiet få ungefär samma omfattning som tekniska

gymnasierna i Borås, Härnösand och Luleå.

Man torde böra räkna med att — därest 1945 års riksdag beslutar inrättande

av det föreslagna gymnasiet — undervisningen kan påbörjas hösten

1946. För budgetåret 1945/46 torde sålunda icke föreligga något anslagsbehov.

Statens kostnader för gymnasiet torde under första verksamhetsåret

komma att uppgå till omkring 50 000 kronor, häri icke inräknat

kostnader för laboratorieutrustning. Efter tre budgetår, då läroverket skulle

vara fullt utbyggt, kunna årskostnaderna beräknas uppgå till i runt tal

100 000 kronor. Kostnaderna för laboratorieutrustning torde icke behöva

överstiga det belopp, som exempelvis Norrbottens läns landsting anslagit

till tekniska gymnasiet i Luleå, 200 000 kronor. Detta belopp torde böra

fördelas på förslagsvis tre å fyra år.

Överstyrelsen föreslår alltså, att i Hälsingborg från och med budgetåret

1946/47 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt

upprättas ett tekniskt gymnasium från och med andra klassen

differentierat i en kemiskt-teknisk och en maskinteknisk linje, under villkor

att Hälsingborgs stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymna
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

siets rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal.

Statskontoret har tillstyrkt förslaget örn inrättande av ett tekniskt gymnasium

i Hälsingborg. Ämbetsverket har dock ansett, att kostnaderna för

laboratorieutrustning icke böra bestridas av statsmedel. Statskontoret har

anfört:

Starka sakskäl tala för att åt den tekniskt begåvade ungdomen beredas

vidgade möjligheter till elementär teknisk utbildning. Härigenom torde

även vinnas önskvärd avlastning av lärjungetillströmningen till de allmänna

läroverkens gymnasier. Det gäller emellertid att tillse, att tekniska läroverk

och utbildningslinjer icke nyinrättas uteslutande på grundval av den

i nuvarande läge uppskruvade efterfrågan på tekniker och den som följd

härav starkt ökade tillströmningen till den tekniska undervisningen i landet,

utan böra givetvis de tekniska läroverken endast utbyggas i sådan omfattning,

att organisationen kan förväntas bli helt utnyttjad även under

mera normala förhållanden. Det torde finnas så mycket större anledningtill

försiktighet, som två tekniska läroverk nyligen inrättats i Norrland.

Med hänsyn härtill hade det varit önskvärt, att — innan frågan örn inrättande

av ytterligare ett tekniskt läroverk tages under övervägande —

en allmän överblick kunnat erhållas av behovet av nya sådana utbildningsanstalter

i olika delar av landet inom de närmaste åren. Den i ärendet förebragta

utredningen synes emellertid giva vid handen, att goda skäl kunna

anföras för en förläggning till Hälsingborg av ett tekniskt gymnasium.

Statskontoret vill därför icke motsätta sig detta förslag men måste samtidigt

understryka vikten av att, innan nästa steg tages till inrättande av

nya tekniska läroverk, en principutredning föreligger angående behovet och

den lämpliga fördelningen inom landet av dylika läroanstalter.

Vidkommande statsverkets kostnader för förslagets genomförande har

statskontoret uppmärksammat, att överstyrelsen för yrkesutbildning räknat

med kostnader för laboratorieutrustning å 200 000 kronor. Erinras må, att

för de båda tekniska gymnasier, örn vilkas inrättande beslut fattades av

1943 års riksdag, respektive landsting ställde medel till förfogande för dylik

utrustning. Med hänsyn till den förmånligare ekonomiska ställning, som

Hälsingborg intager i förhållande till berörda landsting, synas även för den

föreslagna läroanstalten statsmedel icke böra anvisas för bestridande av

kostnaderna för laboratorieutrustningen.

Antalet elevplatser vid de tekniska läroverken är, såsom överstyrelsen för Departeyrkesutbildning

påvisat, i hög grad otillräckligt i förhållande till antalet mentschefen.

inträdessökande. Vid den senaste intagningen i första klassen, då omkring

000 sökande intogos, måste sålunda mer än 1 000 godkända inträdessökande

avvisas. Även om många av dessa ingivit ansökan till flera läroanstalter,

torde de anförda siffrorna visa, att efterfrågan på ifrågavarande slag av teknisk

utbildning är mycket stor. Delvis torde den stora tillströmningen av

sökande till de tekniska läroverken vara att hänföra till krisförhållandena,

men den allmänna utvecklingen inom näringslivet i vårt land har otvivel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

aktigt framkallat också ett ökat varaktigt behov av tekniker, särskilt inom

industrien. De senare åren har de tekniska läroverkens organisation utvidgats

genom anordnande av nya parallellavdelningar vid ett flertal läroanstalter

och genom tillkomsten år 1943 av de tekniska gymnasierna i Luleå och

Skellefteå. En ytterligare utökning av det tekniska läroverksväsendet anser

jag emellertid vara av behovet påkallad och finner i likhet med samtliga

i ärendet hörda myndigheter och organisationer det nu framlagda förslaget

om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg ur olika synpunkter

lämpligt. Det enda tekniska läroverket i det tättbefolkade Sydsverige

ligger i Malmö. Hälsingborg, som i fråga örn folkmängd är Sveriges femte

stad, har liksom närliggande orter en omfattande industri, ett förhållande,

som har betydelse bland annat för möjligheterna att erhålla väl kvalificerade

timlärare och att bereda eleverna tillfälle till praktik. Det synes även

naturligt, att arten av industrien i nordvästra Skåne får sätta sin prägel på

det nya läroverkets organisation. Jag har därför intet att erinra mot att

det föreslagna tekniska gymnasiet till en början anordnas med en kemisktteknisk

och en maskinteknisk linje, varvid differentieringen bör inträda

från och med andra klassen.

Undervisningen är avsedd att påbörjas hösten 1946. Förslag om det

nya läroverkets inrättande torde emellertid böra föreläggas 1945 års riksdag,

så att lokalfrågan kan ordnas före undervisningens början. Hälsingborgs

stad bör i enlighet med gjorda utfästelser kostnadsfritt tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt

bostad in natura eller hyresersättning åt läroverkets rektor ävensom bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal. Vad beträffar kostnaderna för den

för det nya läroverket behövliga laboratorieutrustningen, vilka uppskattats

till 200 000 kronor, har överstyrelsen för yrkesutbildning förutsatt, att de

skola gäldas av statsmedel. Statskontoret åter har, under framhållande av

att vederbörande landsting vid inrättande av läroverken i Luleå och Skellefteå

ställde medel till förfogande för ifrågavarande ändamål, ansett kostnaderna

böra bestridas av Hälsingborgs stad. Med anledning härav vill jag

erinra, att landstingen i de två angivna undantagsfallen på grund av speciella

förhållanden självmant åtogo sig att lämna bidrag till ändamålet

i fråga. På grund härav och då jag icke finner anledning frångå den praxis,

som med avseende å vederbörande kommuns bidrag eljest tillämpats vid

inrättandet av tekniska läroverk, anser jag mig böra förorda, att anslag för

ifrågavarande ändamål utgår av statsmedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att besluta, att i Hälsingborg skall från och med budgetåret

1946/47 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.

Majit bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium.

under förutsättning, att Hälsingborgs stad för nämn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.

da gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Med bifall till deima av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av deli lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 103.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg. a1 i texten
  2. SU 1945:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg. s. 1 i texten