Angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg
1945-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:103, Angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
1
Nr 103.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg; given Stockholms
slott den 23 februari 194-5.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Georg Andrén.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,
Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, följande.
Antalet tekniska läroverk är nu elva. De senast inrättade äro tekniska
läroverket i Stockholm, söm tillkom år 1938, samt tekniska gymnasierna i
Luleå och Skellefteå, vilkas upprättande beslöts av 1943 års riksdag. Följande
sammanställning visar elevantalet vid de tekniska läroverken och
dess fördelning på landets tre huvuddelar.
Bihang till riksdagens -protokoll 1915. 1 sami. Nr 103.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Huvuddel av landet
Tekniska läroverk
Elevantal
cirka
Folkmängd
i milj.
Elever
per miljon
invånare
Norrland:
Tekniska gymnasiet i Härnösand..........
ISO
)
» » i Luleå.............
ISO1
1 1.14
395
» » i Skellefteå..........
90 1
j
Svealand:
Elektrotekniska fackskolan i Västerås.......
180
Maskinfackskolan i Eskilstuna...........
180
2.20
550
Tekniska läroverket i Stockholm..........
470
» gymnasiet i Örebro............
380
Götaland:
Tekniska läroverket i Malmö............
300
> gymnasiet i Borås.............
180
3.18
324
» »i Göteborg...........
260
» »i Norrköping..........
300
Summa
2 700
6.52
414
1 Efter fullbordad uppbyggnad.
Drätselkammaren i Hälsingborg har på stadsfullmäktiges vägnar gjort
framställning om inrättande av ett tekniskt gymnasium i staden. En av
drätselkammaren utsedd kommitté har verkställt utredning av frågan och
därvid anfört bland annat följande.
Behovet av ingenjörer med lägre teknisk utbildning i landet kan icke
fyllas av de nuvarande tekniska läroverken. Med den specialisering och
intensifiering av industrien, vilken redan kommit till stånd och som måste
avsevärt ökas, om landets industri skall kunna hävda sig i konkurrensen
med de utländska industrierna, kommer efterfrågan på fackmän med lägre
teknisk examen att avsevärt stegras. Med tanke på landets industrier är
det sålunda ett stort allmänt intresse, att ytterligare tekniska gymnasier inrättas.
Vidare skulle inrättandet av fler tekniska läroverk medföra en önskvärd
minskning av tillströmningen till de teoretiska studiebanorna.
I Hälsingborg och intilliggande orter i nordvästra Skåne finnes ett stort
antal skolor, som kunna utgöra grundval för ett tekniskt gymnasium. I
Hälsingborg och Landskrona finnas sålunda högre allmänna läroverk och
flickskolor, varjämte samrealskolor finnas i Ängelholm, Höganäs, Åstorp,
Klippan och Örkelljunga. Ett ej ringa antal elever vid de nuvarande tekniska
läroverken har sin hemort i Hälsingborg eller trakten däromkring.
Det torde ej råda något tvivel örn att åtskilliga andra ynglingar, som avlagt
realexamen vid läroanstalter i nordvästra Skåne, av ekonomiska skäl
ej kunna skaffa sig ifrågavarande tekniska utbildning.
I nordvästra Skåne finnes en betydande industriell verksamhet på skilda
områden. Både Hälsingborg och Landskrona intaga framskjutna platser
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
bland Sveriges industristäder. Även i Ängelholm, Klippan, Perstorp och
Örkelljunga finnas betydande industriella företag på olika områden. En
stor del av industrien synes vara kemiskt betonad, så t. ex. Reymersholms
gamla industri aktiebolag, Hälsingborgs gummifabriks aktiebolag, HöganäsBillesholms
aktiebolag, sockerfabriker, bryggerier, choklad- och margarinfabriker
samt andra livsmedelsindustrier, säp- och tvålfabriker, superfosfatindustri,
läkemedelsindustri, tegelbruk, kvarnanläggningar, Garvämnes
aktiebolaget Weibull och Skånska ättikfabriken i Perstorp. Betydande företag
finnas dock även inom den elektrotekniska branschen, inom metallindustrien
samt textil- och beklädnadsindustrien. Uppenbarligen har denna
industri och övriga näringar inom nordvästra Skåne ett betydande behov
av tekniker med sådan utbildning, som erhålles vid ett tekniskt gymnasium.
Det har också alltid ansetts lämpligt att söka tillvarataga den hos befolkningen
på en industriort förefintliga fallenheten för det till industrien hörande
yrket.
o Enligt kommitténs mening skulle ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg
få omedelbar betydelse för en folkmängd på cirka 200 000 personer, örn
man räknar endast med det område, inom vilket gymnasiet kan ha direkt
betydelse jämväl för industrien i orten och sålunda begränsar området med
en linje Ängelholm—Örkelljunga—Perstorp—Landskrona. Med de goda
järnvägs- och omnibusförbindelser, som finnas i nordvästra Skåne, kan
man räkna med att elever ur en befolkning om cirka 150 000 personer
kunna erhålla möjlighet att bevista undervisningen i ett tekniskt gymnasium
i Hälsingborg utan att behöva bo utom sina hem.
Som ytterligare ett starkt skäl för gymnasiets förläggande till Hälsingborg
vill kommittén påpeka, att Hälsingborg har god tillgång till högt kvalificerade
tekniker och läroverkslärare, som kunna tjänstgöra som timlärare
vid gymnasiet.
Skånes handelskammare, som samrått med representanter för skånska
ingenjörsklubben i Malmö, för tekniska föreningen i Hälsingborg, för industriföretag
inom handelskammarens distrikt och för tekniska läroverket i
Malmö, har tillstyrkt upprättandet av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg.
Handelskammaren har anfört huvudsakligen följande.
Handelskammaren har i likhet med samtliga hörda representanter kommit
till den uppfattningen, att ett starkt behov förefinnes för inrättandet
av ett nytt tekniskt gymnasium inom handelskammarens distrikt. Tekniska
läroverket i Malmö har visserligen liksom liknande läroanstalter genomgått
en betydande utvidgning, men trots dessa ökade utbildningsmöjligheter har
läroverket icke varit i stånd att tillfredsställa den sydsvenska ungdomens
behov av yrkesutbildning. Medan läroverket med nuvarande organisation
och lokalutrymmen årligen kan mottaga cirka 120 elever, har antalet inträdessökande
under åren 1941—43 utgjort respektive 222, 270 och 318, varav
153, 180 och 215 kunnat godkännas. Bland dessa godkända sökande är
endast ett ringa antal från orter utanför malmöläroverkets naturliga rekryteringsområde.
Tillströmningen torde visserligen delvis vara en kristidsföreteelse,
men något bakslag liknande det, som förekom efter förra världskriget,
torde knappast vara att vänta. Med teknikens grundläggande betydelse
på det praktiska livets alla områden lär också kunna antagas, att den
tekniskt skolade arbetskraften även framdeles kan påräkna god använd
4
Kungl. Mcij:ts proposition nr 103.
ning på många håll inom industri, byggnadsverksamhet, allmän tjänst och
annan praktisk verksamhet.
För förläggningen till Hälsingborg av ett nytt tekniskt gymnasium torde
jämväl tala, att Hälsingborg ej blott genom sin egen omfattande och mångsidigt
utvecklade industri utan även genom sina goda kommunikationer till
angränsande betydande industrisamhällen erbjuder goda förutsättningar
för en sådan intim kontakt mellan skola och industri, som erfarenhetsmässigt
är önskvärd, därest de tekniska läroverken skola lia möjlighet att meddela
en undervisning, som med inställning efter den lokala industriens rekryteringsbehov
samtidigt är ä jour med den tekniska utvecklingen. Det
har även bestyrkts, att ett stort antal i Hälsingborg eller närliggande samhällen
hemmahörande ungdomar för närvarande måst söka sig till avlägset
belägna tekniska läroverk.
Med avseende på det tilltänkta gymnasiets skolorganisatoriska läggning
vill handelskammaren understryka betydelsen av att utbildningsmöjligheterna
organiseras i naturligt sammanhang med sydsvensk industriell och
annan näringsverksamhet samt, såvitt möjligt, inriktas på att stödja sådana
industrigrenar, som lia naturliga utvecklingsmöjligheter i södra Sverige.
Handelskammaren vill även påpeka betydelsen av en nära samordning med
tekniska läroverket i Malmö.
I ett av tekniska föreningen i Hälsingborg till handelskammaren avgivet
yttrande har förordats inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg
med en mekanisk och en kemisk linje. Av yttrandet inhämtas:
Enligt tillgängliga kataloger få redan nu årligen cirka 50 elever från Hälsingborg
med omnejd sin utbildning vid statliga tekniska läroverk och minst
samma antal vid privata tekniska undervisningsanstalter.
En enquéte bland större industrier och industriella företagare i Hälsingborg
med omnejd har visat, att i 16 företag, sysselsättande cirka 9 000 arbetare,
finnas 273 personer med teknisk skolutbildning. Av dessa ha 72 avlagt
civilingenjörsexamen, 51 genomgått tekniskt gymnasium, 49 statliga
fackskolor och 69 erhållit utbildning vid annan svensk teknisk läroanstalt.
22 ha erhållit sin utbildning i utlandet. Av dem, som genomgått tekniskt
gymnasium, ha endast 4 genomgått den odifferentierade linjen i Malmö,
medan 47 genomgått differentierade gymnasier. Det avgjort största antalet
har genomgått de mekaniska och kemiska linjerna. Såväl mekanisk
som kemisk och byggnadsteknisk fackskola finnes redan väl utbildad vid
tekniska läroverket i Malmö. På grund av vad sålunda anförts synes den
föreslagna läroanstalten i Hälsingborg böra organiseras som ett differentierat
tekniskt gymnasium med till en början en mekanisk och en kemisk
linje. De anförda synpunkterna sammanfalla med dem, som framförts av
de flesta av de vid enquéten tillfrågade företagen.
I en den 26 juni 1944 dagtecknad skrivelse har drätselkammaren på stadsfullmäktiges
vägnar närmare preciserat stadens framställning till att avse
ett tekniskt gymnasium med till en början en kemiskt-teknisk och en maskinteknisk
linje. Staden har åtagit sig att tillhandahålla undervisningslokaler
m. m. åt ett tekniskt gymnasium. Staden har anhållit, att frågan
örn gymnasiets inrättande måtte föreläggas 1945 års riksdag. Ur framställningen
må återgivas följande.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg, differentierat på en kemiskt-teknisk
och en maskinteknisk linje, skulle icke — såsom befarats från ingenjörshåll
— komma att konkurrera med det odifferentierade tekniska gymnasiet
i Malmö, ej heller med det senares fackskolor. De bada skolformerna
gymnasier och fackskolor konkurrera icke med varandra utan ha tillskapats
som komplement till varandra, ett förhållande som bekräftats under de
båda skolformernas mer än 20-åriga tillvaro.
Då de i Hälsingborg belägna skolornas lokalbehov är långt ifrån tillgodosett,
synes det icke vara möjligt att till en början anordna undervisningen
i det nya gymnasiet i redan befintliga lokaler. Man bör därför i så
god tid vidtaga förberedelser för uppförandet av skolbyggnader för gymnasiet,
att dessa kunna vara färdiga hösten 1946. Därest 1945 års riksdag
fattar beslut om inrättande av gymnasiet, bör nämligen undervisningen
taga sin början vid nämnda tidpunkt.
Stadsfullmäktige ha den 20 juni 1944 beslutat förklara, att Hälsingborgs
stad är villig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets rektor
eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
vid gymnasiet.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt stadens framställning.
Statsanslag för det nya tekniska gymnasiet torde enligt överstyrelsens mening
behöva anvisas tidigast för budgetåret 1946/47. Överstyrelsen har anfört
i huvudsak följande.
Vid förhandlingar, som en representant för överstyrelsen haft med representanter
för olika skånska industrier, har behovet av ett differentierat tekniskt
gymnasium i Hälsingborg vitsordats. Vad angår linjedifferentieringen
har framhållits, att de mekaniska och kemiska industrierna otvivelaktigt
ha en betydande omfattning i nordvästra Skåne. Utbildningsbehov torde
emellertid föreligga även beträffande de elektrotekniska samt väg- och
vattenbyggnadsfacken. Detta behov torde kunna tillgodoses vid en framtida
omorganisation av det odifferentierade tekniska gymnasiet i Malmö.
I infordrat yttrande har styrelsen för tekniska läroverket i Malmö framhållit,
att tillströmningen av inträdessökande till läroverket vore så stor, att
en utökning av utbildningsmöjligheterna måste anses synnerligen behövlig.
Den kunde vinnas antingen genom utvidgning av läroverket eller genom inrättande
av en andra teknisk läroanstalt i södra Sverige, i så fall i Hälsingborg.
Flir staten vore det senare alternativet något dyrare, men för de studerande
innebure det så avsevärda fördelar, att styrelsen utan tvekan tillstyrkte
dess genomförande. Då gymnasielinjen i Malmö, oaktat den vore
dubblerad, vore mer översvämmad av inträdessökande än de övriga linjerna
vid läroverket, syntes heller ingenting kunna invändas mot att läroanstalten
i Hälsingborg bleve gymnasium. För linjeuppdelningen i kemisk
teknologi och maskinteknik talade utan tvivel behovet i Hälsingborg med
omnejd.
Överstyrelsen hyser för sin del ingen tvekan örn att behovet av teknisk
läroverksutbildning i södra Sverige är av sådan storlek, att utbyggande av
den tekniska läroverksorganisationen där mäste anses vara synnerligen
önskvärt. Vid valet mellan utbyggnad av malmöläroverket och inrättande
av ett nytt gymnasium äro de sociala synpunkterna, nämligen de betydan
-
6
Kungl. Marits proposition nr 103.
de fördelarna för eleverna vid inrättande av ett nytt tekniskt gymnasium
i en industristad av Hälsingborgs storlek, mycket tungt vägande.
Behovet av ökade möjligheter till teknisk gymnasieutbildning belyses
ytterligare av att höstterminen 1944 vid tekniska gymnasier icke mindre
än 1 017 till första klassen godkända inträdessökande icke kunnat beredas
plats, medan 607 inträdessökande intagits. Överstyrelsen vill understryka,
att möjligheterna att leda den tekniskt begåvade ungdomen över till praktiska
yrken bil större, om utbildningsmöjligheterna för dessa yrken fördelas
på ett flertal orter i stället för att sammanföras till ett fåtal. Alldeles särskilt
torde detta vara fallet, då ett nytt tekniskt läroverk förlägges till en
ort, som utgör centrum i ett tättbefolkat område med en utpräglat industriell
karaktär. Ur dessa synpunkter måste Hälsingborg anses vara en naturlig
och lämplig plats för ett tekniskt läroverk. Givetvis bör ett tekniskt
läroverk i Hälsingborg få en organisation, som är på lämpligt sätt anpassad
efter inriktningen av industrien i staden och dess omgivningar. Härigenom
ernås bland annat en fruktbärande samverkan mellan läroverket och industrien.
Med hänsyn till resultatet av framför allt den av Hälsingborgs tekniska
förening gjorda utredningen torde vara otvivelaktigt, att en kemisktteknisk
och en maskinteknisk gymnasielinje främst böra ifrågakomma vid
ett tekniskt läroverk i Hälsingborg. Behov föreligger visserligen också av
facklinjer för elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad, men detta behov
torde böra tillgodoses antingen vid fortsatt utveckling av Hälsingborgsläroverket
eller genom differentiering av Malmögymnasiet.
Överstyrelsen tillstyrker sålunda, att ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg
inrättas till en början omfattande två facklinjer, nämligen en kemiskt
teknisk och en maskinteknisk linje, varvid differentieringen bör inträda från
och med andra klassen. Vid gymnasiets upprättande böra sålunda inrättas
två avdelningar av första klassen med ett sammanlagt lärjungeantal av 60.
Vid full utbyggnad av de två linjerna skulle sålunda lärjungeantalet uppgå
till omkring 180 och gymnasiet få ungefär samma omfattning som tekniska
gymnasierna i Borås, Härnösand och Luleå.
Man torde böra räkna med att — därest 1945 års riksdag beslutar inrättande
av det föreslagna gymnasiet — undervisningen kan påbörjas hösten
1946. För budgetåret 1945/46 torde sålunda icke föreligga något anslagsbehov.
Statens kostnader för gymnasiet torde under första verksamhetsåret
komma att uppgå till omkring 50 000 kronor, häri icke inräknat
kostnader för laboratorieutrustning. Efter tre budgetår, då läroverket skulle
vara fullt utbyggt, kunna årskostnaderna beräknas uppgå till i runt tal
100 000 kronor. Kostnaderna för laboratorieutrustning torde icke behöva
överstiga det belopp, som exempelvis Norrbottens läns landsting anslagit
till tekniska gymnasiet i Luleå, 200 000 kronor. Detta belopp torde böra
fördelas på förslagsvis tre å fyra år.
Överstyrelsen föreslår alltså, att i Hälsingborg från och med budgetåret
1946/47 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt
upprättas ett tekniskt gymnasium från och med andra klassen
differentierat i en kemiskt-teknisk och en maskinteknisk linje, under villkor
att Hälsingborgs stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymna
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
siets rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal.
Statskontoret har tillstyrkt förslaget örn inrättande av ett tekniskt gymnasium
i Hälsingborg. Ämbetsverket har dock ansett, att kostnaderna för
laboratorieutrustning icke böra bestridas av statsmedel. Statskontoret har
anfört:
Starka sakskäl tala för att åt den tekniskt begåvade ungdomen beredas
vidgade möjligheter till elementär teknisk utbildning. Härigenom torde
även vinnas önskvärd avlastning av lärjungetillströmningen till de allmänna
läroverkens gymnasier. Det gäller emellertid att tillse, att tekniska läroverk
och utbildningslinjer icke nyinrättas uteslutande på grundval av den
i nuvarande läge uppskruvade efterfrågan på tekniker och den som följd
härav starkt ökade tillströmningen till den tekniska undervisningen i landet,
utan böra givetvis de tekniska läroverken endast utbyggas i sådan omfattning,
att organisationen kan förväntas bli helt utnyttjad även under
mera normala förhållanden. Det torde finnas så mycket större anledningtill
försiktighet, som två tekniska läroverk nyligen inrättats i Norrland.
Med hänsyn härtill hade det varit önskvärt, att — innan frågan örn inrättande
av ytterligare ett tekniskt läroverk tages under övervägande —
en allmän överblick kunnat erhållas av behovet av nya sådana utbildningsanstalter
i olika delar av landet inom de närmaste åren. Den i ärendet förebragta
utredningen synes emellertid giva vid handen, att goda skäl kunna
anföras för en förläggning till Hälsingborg av ett tekniskt gymnasium.
Statskontoret vill därför icke motsätta sig detta förslag men måste samtidigt
understryka vikten av att, innan nästa steg tages till inrättande av
nya tekniska läroverk, en principutredning föreligger angående behovet och
den lämpliga fördelningen inom landet av dylika läroanstalter.
Vidkommande statsverkets kostnader för förslagets genomförande har
statskontoret uppmärksammat, att överstyrelsen för yrkesutbildning räknat
med kostnader för laboratorieutrustning å 200 000 kronor. Erinras må, att
för de båda tekniska gymnasier, örn vilkas inrättande beslut fattades av
1943 års riksdag, respektive landsting ställde medel till förfogande för dylik
utrustning. Med hänsyn till den förmånligare ekonomiska ställning, som
Hälsingborg intager i förhållande till berörda landsting, synas även för den
föreslagna läroanstalten statsmedel icke böra anvisas för bestridande av
kostnaderna för laboratorieutrustningen.
Antalet elevplatser vid de tekniska läroverken är, såsom överstyrelsen för Departeyrkesutbildning
påvisat, i hög grad otillräckligt i förhållande till antalet mentschefen.
inträdessökande. Vid den senaste intagningen i första klassen, då omkring
000 sökande intogos, måste sålunda mer än 1 000 godkända inträdessökande
avvisas. Även om många av dessa ingivit ansökan till flera läroanstalter,
torde de anförda siffrorna visa, att efterfrågan på ifrågavarande slag av teknisk
utbildning är mycket stor. Delvis torde den stora tillströmningen av
sökande till de tekniska läroverken vara att hänföra till krisförhållandena,
men den allmänna utvecklingen inom näringslivet i vårt land har otvivel
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
aktigt framkallat också ett ökat varaktigt behov av tekniker, särskilt inom
industrien. De senare åren har de tekniska läroverkens organisation utvidgats
genom anordnande av nya parallellavdelningar vid ett flertal läroanstalter
och genom tillkomsten år 1943 av de tekniska gymnasierna i Luleå och
Skellefteå. En ytterligare utökning av det tekniska läroverksväsendet anser
jag emellertid vara av behovet påkallad och finner i likhet med samtliga
i ärendet hörda myndigheter och organisationer det nu framlagda förslaget
om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg ur olika synpunkter
lämpligt. Det enda tekniska läroverket i det tättbefolkade Sydsverige
ligger i Malmö. Hälsingborg, som i fråga örn folkmängd är Sveriges femte
stad, har liksom närliggande orter en omfattande industri, ett förhållande,
som har betydelse bland annat för möjligheterna att erhålla väl kvalificerade
timlärare och att bereda eleverna tillfälle till praktik. Det synes även
naturligt, att arten av industrien i nordvästra Skåne får sätta sin prägel på
det nya läroverkets organisation. Jag har därför intet att erinra mot att
det föreslagna tekniska gymnasiet till en början anordnas med en kemisktteknisk
och en maskinteknisk linje, varvid differentieringen bör inträda
från och med andra klassen.
Undervisningen är avsedd att påbörjas hösten 1946. Förslag om det
nya läroverkets inrättande torde emellertid böra föreläggas 1945 års riksdag,
så att lokalfrågan kan ordnas före undervisningens början. Hälsingborgs
stad bör i enlighet med gjorda utfästelser kostnadsfritt tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt
bostad in natura eller hyresersättning åt läroverkets rektor ävensom bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal. Vad beträffar kostnaderna för den
för det nya läroverket behövliga laboratorieutrustningen, vilka uppskattats
till 200 000 kronor, har överstyrelsen för yrkesutbildning förutsatt, att de
skola gäldas av statsmedel. Statskontoret åter har, under framhållande av
att vederbörande landsting vid inrättande av läroverken i Luleå och Skellefteå
ställde medel till förfogande för ifrågavarande ändamål, ansett kostnaderna
böra bestridas av Hälsingborgs stad. Med anledning härav vill jag
erinra, att landstingen i de två angivna undantagsfallen på grund av speciella
förhållanden självmant åtogo sig att lämna bidrag till ändamålet
i fråga. På grund härav och då jag icke finner anledning frångå den praxis,
som med avseende å vederbörande kommuns bidrag eljest tillämpats vid
inrättandet av tekniska läroverk, anser jag mig böra förorda, att anslag för
ifrågavarande ändamål utgår av statsmedel.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att besluta, att i Hälsingborg skall från och med budgetåret
1946/47 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.
Majit bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium.
under förutsättning, att Hälsingborgs stad för nämn
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.
da gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt
rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal.
Med bifall till deima av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av deli lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. A. Bruno.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 103.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg. a1 i texten
- SU 1945:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i Hälsingborg. s. 1 i texten