Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1944145

1945-02-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:104, Angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1944145

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare anslag

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1944145; given Stockholms slott

den 16 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, följande.

Till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har för innevarande

budgetår å riksstaten under nionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag

av 118 000 000 kronor. Enligt de grunder, som fastställts för prissättningen

på jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45, skulle den kalkyl

över jordbrukets inkomster och kostnader under sagda regleringsår, som

upprättats i mars 1944 och omräknats i augusti 1944 på basis av då rådande

förhållanden, göras till föremål för en ytterligare omräkning i januari 1945.

Statens livsmedelskommission skulle äga vidtaga de justeringar av priserna å

jordbrukets produkter och förnödenheter, som kunde befinnas erforderliga

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 104.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

för att utjämna ett vid sistnämnda omräkning framkommande kalkylmässigt

inkomstunderskott eller inkomstöverskott.

I skrivelse den 16 februari 1945 har statens livsmedelskommission hemställt,

att ett belopp av 7 000 000 kronor mätte anvisas för läckande av ett

under regleringsåret 1944/45 beräknat inkomstunderskott för jordbruket.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för innehållet i berörda skrivelse,

torde jag få anmäla, att statens livsmedelskommission i skrivelse

den 2 5 januari 19 4 5 anfört, att den omräkning av kalkylen över

jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1944/45, som avsetts

skola ske i januari, ägt rum. Denna omräkning hade granskats inom

1942 års jordbrukskommitté ävensom inom kommissionen och dess råd.

Kommissionen hade för sin del funnit sig kunna godtaga, att ett kalkylmässigt

inkomstunderskott av 7 100 000 kronor beräknades föreligga, för

vilket jordbruket enligt Kungl. Maj:ts tidigare fattade och av riksdagen godkända

principbeslut i prisfrågorna borde eidiålla täckning.

Livsmedelskommissionen har upplyst, att majoriteten av de ledamöter i

kommissionens råd som yttrat sig i förevarande spörsmål ifrågasatt, örn man

borde vidtaga någon justering av priserna. Örn någon sådan justering icke

gjordes nu, syntes det dock med hänsyn till innehållet av Kungl. Maj:ts beslut

rörande prissättningen under innevarande regleringsår sannolikt icke

kunna undvikas, att en ny omräkning av kalkylen måste företagas i vår och

att man då gjorde den justering av priserna å jordbrukets produkter och förnödenheter,

som kunde föranledas av resultatet av omräkningen. Enligt

kommissionens uppfattning vore det emellertid av flera skäl angeläget, att

man örn möjligt undveke en omräkning av kalkylen i vår. Ett av dessa skäl

vore, att man då ej hade mycket större möjligheter än nu att bedöma, hur

stora inkomsterna komme att bliva för regleringsåret i dess helhet. Detta berodde

främst därpå att inkomsten av den ojämförligt viktigaste inkomstkällan,

nämligen mjölken, vore i mycket hög grad beroende av väderleks- och

betesförhållanden under sommaren. Ett annat skäl vore att det, örn kalkylen

skulle visa över- eller underskott av någon betydenhet, skulle bliva svårt

att åstadkomma den avsedda inkomstutjämningen under återstoden av regleringsåret.

Eftersom de kvantiteter, som då återstode att saluföra intill regleringsårets

slut och å vilka prishöjningarna eller prissänkningarna skulle slås

ut, bleve mycket begränsade, bomme nämligen prishöjningarna respektive

prissänkningarna i dylikt fall att bliva ganska stora. Härigenom skulle alltså

uppstå betydande temporära rubbningar i prisförhållandena, vilket uppenbarligen

lätt kunde få ogynnsamma återverkningar. Med hänsyn till vad som

sålunda anförts örn olägenheterna av att uppskjuta ett definitivt avgörande

i prisfrågorna för innevarande regleringsår hade livsmedelskommissionen för

sin del i anslutning till sin tidigare, av statsmakterna godkända uppfattning

funnit sig böra förorda, att jordbruket nu bereddes kompensation för ett

beräknat inkomstunderskott av omkring 7 100 000 kronor. Samtidigt härmed

borde emellertid enligt kommissionens uppfattning bestämmas, att den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 104.

3

nu verkställda omräkningen skulle anses definitiv så att någon ytterligare

omräkning med därav eventuellt följande ytterligare justering av jordbrukspriserna

ej skulle företagas under återstoden av innevarande regleringsår.

I fråga örn det sätt, på vilket utjämningen av inkomstunderskottet borde

ske, har livsmedelskommissionen framhållit, att en sänkning av priserna på

statssubventionerade jordbruksförnödenheter nu knappast syntes kunna komma

i fråga. Jordbrukarna hade nämligen i stor utsträckning redan inköpt

hela eller större delen av de kvantiteter av dessa förnödenheter, som tilldelats

dem för innevarande regleringsår. En ökad dylik subventionering, vilken för

jordbrukarna skulle taga sig uttryck i en prissänkning, skulle därför endast

komma vissa jordbrukare till godo.

För åstadkommande av den erforderliga inkomstutjämningen har livsmedelskommissionen

ansett följande åtgärder böra vidtagas.

1) Höjning av områdestilläggen å köttvaror i underskottsområdena eller,

alternativt, utbetalande i vissa fall av fraktbidrag av allmänna medel vid

transport av köttvaror från överskotts- till underskottsområdena.

2) Höjningar av producentpriserna å köttvaror. -

3) Utbetalande av omkring 3 500 000 kronor såsom ytterligare lokala differenlieringsbidrag

för mjölk till mjölkproducenter.

Beträffande den ifrågasatta justeringen av områdestilläggen för köttvaror

har livsmedelskommissionen yttrat.

Sedan åtskillig tid tillbaka har det anmärkts, att nämnda områdestillägg

äro för små för att täcka kostnaderna för transport av köttvaror från överskotts-

till underskottsområdena, samt framställts anspråk på höjning av dessa

tillägg. Bland annat har dylikt anspråk framställts av Sveriges grossistförbund.

Grossistförbundets framställning har av kommissionen remitterats

till Sveriges slakteriförbund, vilket även i sitt yttrande tillstyrkt en justering

av områdestilläggen. I nuvarande läge synes det också livsmedelskommissionen

mycket angeläget att bättre sörja för tillförseln av slaktprodukter till

underskottsområdena. Höjningen synes snarast böra komma till stånd. Höjningen

har beräknats för återstående del av regleringsåret motsvara en inkomstökning

för jordbruket av omkring 1 500 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har beräknat, att en höjning av nötköttpriset

kan giva jordbruket en merinkomst av omkring 2 100 000 kronor. Därest det

icke skulle anses önskvärt, att höjningen genomfördes i detaljhandeln, har

livsmedelskommissionen förordat, att prishöjningen finge utgå i form av

kontanta pristillägg till slakteritillståndsinnehavarna. Enligt gjorda undersökningar

vore denna väg enligt vad kommissionen uttalat tekniskt framkomlig.

Det lämpligaste sättet att täcka återstoden av inkomstunderskottet har livsmedelskommissionen

funnit vara att bereda jordbrukarna i vissa delar av

landet ökad inkomst av sin mjölkförsäljning. Härvid borde man enligt vad

kommissionen framhållit söka bereda denna inkomstökning åt jordbrukarna

i de delar av landet, som haft det proportionsvis sämsta skördeutfallet. Då det

icke nu torde böra komma i fråga att höja mjölkpriset vid försäljning till

konsumenter, kunde emellertid en dylik inkomstökning beredas jordbrukarna

endast därigenom att statsmakterna ställde medel lill förfogande för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

ändamålet. Detta syntes lämpligen kunna ske på så sätt, att ett belopp, motsvarande

återstoden av inkomstunderskottet, eller 3 500 000 kronor, ställdes

till livsmedelskommissionens förfogande för att utbetalas i form av differentieringstillägg

till mjölkproducenter i nyssnämnda delar av landet.

Mot livsmedelskommissionens sålunda angivna ståndpunkt har reservation

anmälts av ledamoten av riksdagens andra kammare fru Olivia Nordgren

och ledamoten av riksdagens första kammare direktören H. Johansson.

Dessa ha motsatt sig att utjämna en del av inkomstunderskottet genom höjning

av producentpriset å nötkött och genom ändring av områdestilläggen för

köttvaror men däremot biträtt tanken på utbetalande av statliga bidrag till

frakter vid leveranser av köttvaror från överskottsområdena till underskottsområdena.

Härutöver har fru Nordgren i första hand förordat att det beräknade inkomstunderskottet

skulle utjämnas dels genom ett direkt producentbidrag å

fläsk och dels genom ett differentieringstillägg å mjölk, med exempelvis omkring

2 000 QPO kronor i producentbidrag å fläsk och återstoden å mjölken.

Skulle utjämning genom producentbidrag å fläsk ej anses vara en framkomlig

väg, har fru Nordgren i andra hand föreslagit en höjning av producentpriset

å fläsk med 6 å 7 öre per kilogram, vilket för återstående delen av regleringsåret

beräknats medföra en inkomstökning av omkring 2 300 000 kronor, samt

att återstående del av inkomstunderskottet täcktes genom utbetalande av

differentieringstillägg å mjölk.

Direktören Johansson har framhållit, att en höjning av producentpriset

å fläsk med 6 å 7 öre per kilogram, om möjligt i form av statliga subventioner

till slakteritillståndsinnehavarna, i första hand borde komma i fråga. Det

inkomstunderskott, som därefter kunde återstå, borde utjämnas genom utbetalande

av ytterligare differentieringstillägg för mjölk till jordbrukarna i

de områden, som fått den proportionsvis sämsta skörden.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att kommissionen i ärendet samrått

med statens priskontrollnämnd, som emellertid avstyrkt att jordbruket

nu skulle beredas någon inkomstökning. Enligt nämndens mening vore det

mycket tveksamt, örn ett underskott komme att föreligga för produktionsåret

1944/45, när en slutredovisning en gång skedde. Det hade synts nämnden

lika sannolikt, att ett mindre överskott komme att föreligga. Erfarenheterna

från tidigare beräkningar pekade också närmast i den riktningen, att

man vid prognoserna tenderade att underskatta inkomstutvecklingen. Nämnden

hade funnit, att de justeringar av den i augusti 1944 upprättade preliminära

inkomst- och kostnadskalkylen för år 1944/45 som företagits, icke gåve

anledning till förändringar i gällande priser på jordbruksprodukter eller i de

olika regleringsåtgärder, som påverkade jordbrukets inkomster och kostnader.

Någon omräkning av kalkylerna med därav föranledd förnyad prövning av

priserna borde enligt nämndens mening icke behöva ske senare under löpande

produktionsår. Eventuellt uppstående över- eller underskott syntes knappast

komma att bliva av den storleksordning, att det behövde föranleda en

omprövning av prissättningen. Priskontrollnämnden hade med anledning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

5

de förslag till höjning av priserna på kött och fläsk, som diskuterats inom

livsmedelskommissionen och dess råd, framhållit, att en sådan prishöjning

skulle vara mycket ovälkommen ur allmän prispolitisk synpunkt. Den prisoch

lönepolitiska situationen vore, såsom icke minst torde framgå av läget på

arbetsmarknaden, mycket oroande. En prishöjning på livsmedelsområdet

skulle, även om den lill sitt totalbelopp icke framstode som särskilt betydande,

innebära ett ytterligare orosmoment. Nämnden hade därför även från

denna utgångspunkt bestämt avstyrkt varje förslag till höjning av priserna

på jordbruksprodukter.

I anledning av att livsmedelskommissionen, som med skrivelse den

9 februari 1945 överlämnat förslag till statliga bidrag till frakter

m. m. vid leverans av köttvaror från överskottsområden till underskottsområden,

hemställt om bemyndigande alt för utbetalande av dylika bidrag tills

vidare under återstoden av regleringsåret 1944/45 disponera ett belopp av

högst 100 000 kronor för månad av de medel, som stöde till kommissionens

förfogande för att upprätthålla jordbruksregleringen, har Kungl. Majit förut

denna dag lämnat det sålunda begärda bemyndigandet.

I sin skrivelse den 16 februari 1945 har statens livsmedelskommission

anfört, att kommissionen med hänsyn till det prispolitiska läget

funnit sig böra räkna med att någon höjning ej för närvarande kunde ske

av områdestilläggen å köttvaror ävensom att höjningen av producentpriserna

tills vidare kunde antagas vara möjlig att genomföra i huvudsak endast i

form av pristillägg av allmänna medel.

Merinkomsten för jordbruket genom de av livsmedelskommissionen före

slagna bidragen till frakter etc. vid leverans av köttvaror från överskottsområden

till underskottsområden har av kommissionen beräknats till högst

100 000 kronor i månaden eller för återstoden av regleringsåret till högst

600 000 kronor. Örn jordbruket totalt skulle erhålla en merinkomst av omkring

7 000 000 kronor, har kommissionen funnit att jordbruket genom höjning

av producentpriserna å köttvaror borde tillföras en merinkomst av omkring

3 000 000 kronor.

Beträffande höjningen av de lokala differentieringsbidragen för mjölk har

livsmedelskommissionen anfört.

Kommissionen vill erinra, alt kommissionen i skrivelse den 31 mars 1944

med hemställan om anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

under budgetåret 1944/45 föreslog, att ett belopp av 9 000 000 kronor

skulle ställas till förfogande för utbetalande av dylika bidrag. Kungl. Majit

upptog detta förslag i sin proposition angående prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område under sagda budgetår. I samband med alt riksdagen företog

vissa ändringar i av Kungl. Maj :t föreslagna bestämmelser om producentbidrag

under regleringsåret 1944/45, vilka ändringar beräknas medföra en

merkostnad av omkring 5 000 000 kronor, uttalade riksdagen emellertid, att

denna merkostnad i första hand borde täckas av de medel, som i propositionen

beräknats för lokala differentieringsbidrag. Detta innebar, att de belopp,

som i första hand skulle stå till förfogande för utbetalande av lokala differentieringsbidrag,

av riksdagen nedsattes till 4 000 000 kronor mot av Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Muj.ts proposition nr 104.

Departements
chefen.

Maj :t föreslagna 9 000 000 kronor. Riksdagen uttalade härjämte att, i den

mån genom uppkommen missväxt mera betydande anspråk skulle framträda

på erhållande av medel till utbetalande av lokala differentieringsbidrag,

härför erforderliga medel, utöver de för ändamålet reserverade, syntes kunna

erhållas genom en mindre jämkning i grunderna för mjölkpristilläggen.

I överensstämmelse med riksdagens beslut medgav Kungl. Majit genom

beslut den 25 augusti 1944 livsmedelskommissionen att av de medel, som anvisats

för upprätthållande av jordbruksregleringen under regleringsåret 1944/

45, använda högst 4 000 000 kronor tor utbetalande av lokala differentieringsbidrag

för mjölk till jordbrukarna i de områden, som under sommaren 1944

svårast lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

o Skördeutfallet särskilt i fråga örn potatis och fodersäd har år 1944 blivit

så ojämnt, att behovet av medel till utbetalande av lokala differentieringsbidrag

blivit betydligt större än man kunde förutse under sommaren 1944. Då

livsmedelskommissionen icke haft andra medel för utbetalande av sådana

bidrag än förenämnda belopp av 4 000 000 kronor, har kommissionen emellertid

endast i begränsad omfattning kunnat tillmötesgå anspråken på differentieringsbidrag.

Hela detta belopp är nu disponerat för sagda ändamål.

Genom den åtgärd, som riksdagen anvisat för att tillgodose ett eventuellt

uppkommande behov av ytterligare differentieringsbidrag, nämligen en mindre

sänkning av mjölkpristillägget, kan man visserligen för sagda ändamål

lösgöra vissa belopp av de medel, som i övrigt anslagits för prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. En dylik jämkning medför emellertid ej

någon ökning av jordbrukets totala inkomster och bidrager därför ej till att

utjämna det nu föreliggande inkomstunderskottet. Det synes emellertid lämpligt,

att man, om nu jordbruket skall tillföras ytterligare medel för att utjämna

nyssnämnda inkomstunderskott, härvid bland annat väljer den vägen,

att man, utan att ändra grunderna för mjölkpristilläggen, höjer det belopp,

som får disponeras för lokala differentieringsbidrag.

Slutligen har livsmedelskommissionen framhållit att, örn framställningen

rörande fraktbidrag vid transport av köttvaror till underskottsområdena bifölles,

det vore angeläget att kostnaden för fraktbidragen ej slutligt skulle

stanna å reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1944/45. Enligt beräkningar inom kommissionen torde

nämligen det av riksdagen under nämnda anslag anvisade beloppet helt komma

att åtgå för att bestrida kostnaderna för de redan nu vidtagna regleringsåtgärderna.

Fru Nordgren och direktören Johansson lia anmält avvikande mening angående

det av livsmedelskommissionen föreslagna sättet för inkomstunderskottets

täckande och därvid hänvisat till den uppfattning, varåt de givit uttryck

genom sina reservationer till kommissionens beslut den 25 januari 1945 ävensom

genom sitt biträdande av kommissionens beslut den 9 februari 1945.

Såsom framgår av det anförda har i enlighet med de grunder som fastställts

för prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/

45 en omräkning i januari skett av den kalkyl över jordbrukets inkomster

och kostnader under nämnda regleringsår, som upprättats i mars 1944 och

omräknats i augusti samma år. Omräkningen utvisar ett kalkylmässigt inkomstunderskott

för jordbruket å 7 100 000 kronor. I likhet med livsmedels
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

7

kommissionen anser jag, att jordbruket i enlighet med tidigare fattade och av

riksdagen godkända principbeslut rörande prisregleringen för löpande regleringsår

bör erhålla täckning för detta underskott. I nuvarande läge synes på

sätt livsmedelskommissionen anfört inkomstunderskottet i den mån så finnes

erforderligt böra täckas av statsmedel. Då det av riksdagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

beräknas helt komma att åtgå för att bestrida kostnaderna för

de redan nu vidtagna regleringsåtgärderna, torde i anslutning till vad kommissionen

föreslagit för ändamålet anvisas ett belopp av 7 000 000 kronor.

Beloppet torde böra äskas av riksdagen i form av ett särskilt reservationsanslag

under nionde huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45. Någon ytterligare omräkning av kalkylen över jordbrukets inkomster

och kostnader för innevarande regleringsår synes icke böra äga rum.

Därest riksdagen biträder vad jag sålunda förordat, torde i sinom tid för

genomförande av den avsedda inkomstutjämningen erforderliga beslut få

meddelas i anledning av livsmedelskommissionens förslag i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 7 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1 a1 i texten
  2. JoU 1945:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1944/45. s. 8 i texten