Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521)

1945-02-16 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:106, Med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag

till förordning angående ändring i vissa delar av

krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942

(nr 521); given Stockholms slott den 16 februari

1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning angående ändring i vissa delar av

krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521).

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1045. 1 sami. Nr 106.

312 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Förslag

. till

förordning angående ändring i vissa

. delar av krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942

(nr 521).

Härigenom förordnas att l§4mom.,

2 § 1 mom. samt 20 §1 krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 §•

4 mom. Denna förordning skall med

undantag av 20 § samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen

föreskrivas, äga tillämpning

A den, som undergår befalsid bildning,

ävensom å den, som eljest det år han

fyller tjugusex år eller senare fullgör

tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.

Med befälsutbildning förstås i detta

moment följande militära tjänstgöring,

i den män den icke inbegripes i den

tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A

värnpliktslagen åligger värnpliktiga i

allmänhet, nämligen

1) utbildning enligt 27 § 1 mom.

B—B värnpliktslagen;

2) utbildning till flygför are, bombfällare

och navigatör eller fiygskytt;

samt

3) utbildning till reservofficer eller

till fänrik vid sjövärnskåren.

2 §•

1 mom. Värnpliktig är---och

hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom

familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravnings
-

Gällande lydelse

av de bestämmelser, som beröras

av förslaget.

1 §•

4 mom. Denna förordning skall, med

undantag av 20 § samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen

föreskrivas, äga tillämpning

jämväl å värnpliktiga, som det år de

fylla tjugusex år eller senare fullgöra

tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.

2 §•

1 mom. Värnpliktig är---och

hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom

familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravnings
-

1 Senaste lydelse av 20 § 1 morn. se 1944: 322, av 20 § 2 mom. se 1943: 125.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

(Förslag.) (Gällande lydelse.)

bidrag; dock må, i den ordning Ko- bidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, nungen föreskriver, kunna bestämmas,

att familjebidrag skall helt eller delvis att familjebidrag skall helt eller delvis

utgå in natura. Hemortslön utgår utgå in natura. Hemortslönen utgår

kontant såsom befälslön och långtidslön. kontant efter viss tids lerig stjänstgöring.

20 §.

1 mom. Befälslön utgår, där ej Konungen

annorlunda förordnar, till värnpliktig,

vilken innehar någon av nedan

angivna tjänstegrader eller motsvarande

tjänsteställning, med för dag räknat

följande belopp:

Kronor

Korpral, konstapel, musikkorpral,

musikkonstapel ................ 0:50

Furir, musikfurir................ 1:—

(ivarf urir, högbåtsman .......... 1:25

Sergeant, musiksergeant, underofficer

av 2. graden, flaggkorpral,

flaggkadett............ 1:50

Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare,

styckjunkare, musikstyckjunkare,

flaggunderofficer, regementskassör

av 2. klassen,flottilj
kassör

av 2. klassen .......... 2: —

Löjtnant, fly g stationsmästare, förvaltare,

förrådsförvaltare, jörvaltningsunderoffloer,

regementskassör

av 1. klassen, flottilj
-

kassör av 1. klassen .......... 2:50

Kapten, ryttmästare.............. 3: —

Major, kommendörkapten av 2. graden

............................ 3: 50

2 mom. Långtidslön utgår, där ej

Konungen annorlunda förordnar, till

värnpliktig, oberoende av tjänstegrad

eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar

med en krona örn dagen.

Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio

dagar utgår en krona

50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio

dagar två kronor örn dagen.

20 §.

1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär

avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,

utgår, där ej Konungen annorlunda

förordnar, efter en tjänstgöringstid

om sammanlagt nittio dagar såsom

hemortslön ett belopp av en krona örn

dagen. Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio

dagar utgår en krona

50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio

dagar två kronor örn dagen.

Vid beräkning av nämnda tjänstgöringstid

må endast komma i betraktande

den tid, under vilken den värnpliktige

efter tidpunkt, som Konungen

bestämmer, mot åtnjutande av värnpliktigs

avlöningsförmåner fullgjort

honom åliggande tjänstgöring enligt

§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936

års värnpliktslag eller enligt 28 § 1

mom. i 1941 års värnpliktslag eller

tjänstgöring efter eget åtagande, i sistnämnda

fall dock endast örn tjänstgöringen

fullgjorts vid förband, organiserat

av den myndighet, vid vilken

den värnpliktige är truppregistrerad,

eller vad gäller värnpliktig, som är

truppregisterad vid central myndighet,

enligt av Konungen i kommandoväg

meddelade föreskrifter. Med

tjänstgöring vid eget förband likställes

i nämnda avseende kommendering

till skola eller utbildningskurs,

som är gemensam för liera förband.

Har den värnpliktige innehaft anställning

över stat, såsom officer, underofficer

eller underbefäl i krigsmaktens

reserver, såsom i fredstid konstituerad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

(Förslag.)

Vid beräkning av nämnda tjänstgöringstid

må endast komma i betraktande

den tid, under vilken den

värnpliktige efter tidpunkt, som

Konungen bestämmer, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort

honom åliggande tjänstgöring

enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2

i 1936 års värnpliktslag eller enligt

28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag

eller tjänstgöring efter eget åtagande,

i sistnämnda fall dock endast om

tjänstgöringen fullgjorts vid förband,

organiserat av den myndighet, vid

vilken den värnpliktige är truppregistrerad,

eller vad gäller värnpliktig,

som är truppregistrerad vid central

myndighet, enligt av Konungen i

kommandoväg meddelade föreskrifter.

Med tjänstgöring vid eget förband

likställes i nämnda avseende kommendering

till skola eller utbildningskurs,

som är gemensam för flera förband.

Har den värnpliktige innehaft anställning

över stat, såsom officer, underofficer

eller underbefäl i krigsmaktens

reserver, såsom i fredstid konstituerad

landstormsofficer eller såsom i fredstid

till officers eller unde)''officers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem

av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren

edler svenska röda korsets frivilliga

sjukvårdstrupper, skall vid beräkning

av tjänstgöringstiden hänsyn tagas

även till tjänstgöring, som han

under sådan anställning fullgjort efter

tidpunkt, som Konungen bestämmer.

3 mom. Vad i 2 inom. stadgas skall

icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i samma

moment omförmälda tjänstgöringen —

fullgjort värnpliktstjänstgöring under

sammanlagt trehundrasextio dagar,

därest han hänförts till årsklass 1940

(Gällande lydelse.)

landstormsofficer eller såsom i fredstid

till officers tjänsteställning konstituerad

(förordnad) medlem av frivilliga

automobilkåren, skall vid beräkning

av tjänstgöringstiden hänsyn tagas

även till tjänstgöring, som han under

sådan anställning fullgjort efter tidpunkt,

som Konungen bestämmer.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall

icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i 1 mom.

omförmälda tjänstgöringen -— fullgjort

värnpliktstjänstgöring under

sammanlagt trehundrasextio dagar,

därest han hänförts till årsklass 1940

eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits

efter år 1941, samt i annat

fall under sammanlagt etthundraåttio

dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider

skola förlängas med etthundratjugu

dagar för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket

av detta moment sägs anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord,

därest den värnpliktige tidigare

blivit i vederbörlig ordning helt eller

delvis befriad från dylik tjänstgöring

eller frikallad från värnpliktens fullgörande

eller ock enligt för honom

gällande bestämmelser haft att fullgöra

tjänstgöring under kortare tid

än i samma stycke sägs.

Vad i 1 mom. sägs skall ej heller

äga tillämpning å sådan värnpliktig,

vilken undergår utbildning för vinnande

av fast anställning vid krigsmakten,

såvitt avser tid efter det han

befordrats (konstituerats) till högre

tjänstegrad än furirs eller tilldelats

motsvarande högre tjänsteklass.

3 mom. Den som blivit berättigad

till hemortslön skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Uaj:ts proposition nr 106.

5

(Förslag.)

eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller

inskrivits efter år 1941, samt i annat

fall under sammanlagt etthundraåttio

dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider

skola förlängas med etthundratjugu

dagar för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket

av detta moment sägs anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord,

därest den värnpliktige tidigare

blivit i vederbörlig ordning helt eller

delvis befriad från dylik tjänstgöring

eller frikallad från värnpliktens fullgörande

eller ock enligt för honom

gällande bestämmelser haft att fullgöra

tjänstgöring under kortare tid

än i samma stycke sägs.

Yad i 2 mom. sägs skall ej heller

äga tillämpning å sådan värnpliktig,

vilken undergår utbildning för vinnande

av fast anställning vid krigsmakten,

såvitt avser tid efter det han

förordnats (konstituerats) till högre

tjänstegrad än furirs eller tilldelats

motsvarande högre tjänsteklass.

4 mom. Den, som blivit berättigad

till långtidslön, skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande

eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens

upphörande, vara bibehållen

vid sin rätt till långtidslön.

5 mom. I fråga örn rätt till hemortslön

för tid, varunder tjänstgöring ej

fullgöres, skall gälla följande.

a) Vid ledighet på grund av sjukdom

samt vid annan krigsledighet bibehålies

rätt till hemortslön, i den mån vederbörande

under ledigheten äger uppbära

krigslön.

b) Vid undergående av arreststraff

bibehålies rätt till hemortslön.

c) Under krigs/äng enskap och inter
-

(Gällande lydelse.)

måner, fullgör efter eget åtagande

eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens

upphörande, vara bibehållen

vid sin rätt till hemortslön.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

(Förslag.) (Gällande lydelse.)

neving hos främmande maid bibehålies

rätt till hemortslön.

d) Vid uteblivande utan händ anledning

från tjänstgöring bibehålies rätt

till hemortslön till och med den dag, då

två månade^'' förflutit från det vederbörande

anmälts såsom saknad, underförutsättning

att vederbörande omedelbart

före uteblivandet hade familjemedlem

och åtnjöt familjepenning eller

näringsbidrag, som i 14 § sägs.

Konungen äger bestämma, i vad mån

befälslön må utgå till avliden värnpliktiqs

dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

Denna förordning träder i kraft såvitt

angår 1 § vid tidpunkt som av

Kungl. Maj:t bestämmes och i övrigt

den 1 juli 1945.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 106.

7

Utdrag av protokollet över försvar sär erid en, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn

vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521)

samt anför därvid följande.

Familjebidrag till värnpliktiga, som uttagits till befälsutbildning, lin fl.

Gällande bestämmelser.

Enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967 med

ändring nr 158/1943) är den sammanlagda utbildningstiden för huvuddelen

av de värnpliktiga 450 dagar. För värnpliktiga vid armén och kustartilleriet

uppdelas utbildningstiden på en första tjänstgöring om 360 dagar samt två

repetitionsövningar och en efterutbildningsövning, envar om 30 dagar.

Repetitionsövningarna skola fullgöras senast tredje, respektive åttonde året

efter inskrivningsåret, medan efterutbildningsövningen skall fullgöras före utgången

av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktiga tilldelade flottan

fullgöra som regel antingen tjänstgöringen i en följd (sjömanshusinskrivna)

eller ock en första tjänstgöring örn 420 dagar och en efterutbildningsövning

om 30 dagar (icke sjömanshusinskrivna). Vid flygvapnet fullgöra de värnpliktiga

en första tjänstgöring örn 360 dagar, en repetitionsövning om 60

dagar eller två sådana övningar örn vardera 30 dagar samt en efterutbildningsövning

örn 30 dagar. Beträffande de värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst

äger Kungl. Maj:t föreskriva, att tjänstgöringen å 450 dagar skall fullgöras

i annan ordning än nu sagts.

Vissa värnpliktiga åläggas emellertid enligt bestämmelserna i 27 § 1 mom.

B—D värnpliktslagen en längre utbildningstid än den för flertalet bestämda.

Sålunda är värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller underofficer

vid armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet,

skyldig att, utöver tjänstgöringstiden örn 450 dagar, efter första tjänstgöringens

slut fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under

högst 360 dagar och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar.

Marinen tilldelade värnpliktiga, vilka vid navigationsskola avlagt sjö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

kaptens- eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, få sin tjänstgöringstid förlängd med 120 dagar, vilka

fullgöras i form av två repetitionsövningar örn vardera 60 dagar senast under

adertonde året efter inskrivningsåret.

Slutligen kunna värnpliktiga läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer,

ingeniörer m. fl. åläggas en fortsatt tjänstgöring örn högst 180 dagar, fördelade

i omgångar på hela värnpliktstiden. I den förut angivna tjänstgöringen

örn 450 dagar skall för dessa värnpliktiga avbrott ske för studierna.

På grund av frivilligt åtagande kommer tjänstgöringen även för vissa

värnpliktiga vid flygvapnet att väsentligen förlängas. Sålunda få värnpliktiga,

vilka uttagas till utbildning såsom flygförare eller bombfällare och navigatörer,

fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 360 dagar samt värnpliktiga,

som uttagas till utbildning såsom flygskyttar, fortsatt tjänstgöring under

högst 180 dagar.

Värnpliktig, som fullgjort honom enligt 27 § 1 mom. B värnpliktslagen

tjänstgöring för utbildning till underofficer eller officer men icke

vunnit anställning på aktiv stat eller i reserven, har därefter att fullgöra

fredstjänstgöring av samma omfattning som värnpliktiga i allmänhet. Den

första repetitionsövningen efter befälsutbildningens slut skall fullgöras före

utgången av femte året och den andra repetitionsövningen före utgången av

tionde aret efter inskrivningsåret. Efterutbildningsövningen fullgöres inom

tid, som är stadgad beträffande övriga värnpliktiga, d. v. s. före utgången av

adertonde året efter inskrivningsåret.

Då de såsom befäl lämpligaste värnpliktiga och de värnpliktiga, vilka på

grund av sin yrkesinriktning äro skickade att fullgöra specialtjänstgöring,

jämlikt 1941 års värnpliktslag i långt högre grad än övriga värnpliktiga

tagas i anspråk i försvarets tjänst har det ur olika synpunkter befunnits

angeläget att såvitt möjligt avlägsna de olägenheter, som härigenom för dessa

värnpliktiga uppkomma i deras civila gärning.

I sådant syfte ha vissa av ifrågavarande värnpliktiga genom beslut av

riksdagen — senast i anledning av propositionen 1944: 149 — tillerkänts

särskild ersättning i form av förhöjda penningbidrag under värnpliktstjänstgöringen

och i form av särskilda premier. I fråga om penningbidrag

är dock förutsatt, att de förhöjda bidragen icke skola utgå med mindre

krigsavlöningsreglementet bringas ur tillämpning, och beträffande de fastställda

premiebeloppen gäller för närvarande, att de så länge nuvarande beredskapsförhållanden

äro rådande nedsatts, enär jämväl andra värnpliktiga

än sådana som uttagas till befälsutbildning i anledning av beredskapen

åläggas förlängd tjänstgöring utöver den i värnpliktslagen bestämda första

tjänstgöringen. De tills vidare provisoriskt gällande bestämmelserna rörande

penningbidrag och premier äro meddelade i kungörelse den 30 juni 1942

(nr 527 med ändring niis 123/1943 och 498/1944).

Vidare har Kungl. Maj.t i syfte att undanröja olägenheterna av den förlängda

tjänstgöringstiden för befälsutbildade värnpliktiga m. fl. genom kungörelse

den 9 juni 1944 (nr 407) meddelat provisoriska bestämmelser angå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 106.

ende meritberäkning för befälsutbildad värnpliktig m. m. och genom cirkulär

till statmyndigheterna samma dag (nr 408) även meddelat vissa bestämmelser

angående handläggningen av anställningsfrågor rörande arbetare. I såväl

kungörelsen som cirkuläret medgives tillgodoräkning i vissa avseenden

av tid, varunder värnpliktig på grund av åläggande enligt värnpliktslagens

bestämmelser haft att fullgöra militärtjänstgöring i vidare utsträckning än

värnpliktiga i allmänhet.

Liksom för övriga värnpliktiga gäller, att värnpliktiga, vilka uttagits till

befälsutbildning eller specialtjänstgöring, äro berättigade att erhålla familjebidrag

enligt krigs- eller fredsfamiljebidragsförordningen enligt de i vederbörlig

förordning meddelade bestämmelserna.

Krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521 med

ändringar niis 125/1943 och 322/1944) är enligt 1 § 1 mom. i allmänhet tilllämplig

å värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom.

värnpliktslagen. Enligt 4 mom. samma paragraf skall förordningen, med

undantag av 20 § — örn hemortslön — samt med de inskränkningar i övrigt,

som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning även å värnpliktiga, som det

år de fylla 26 år eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen,

alltså fredstjänstgöring.

Enligt förordningen utgående förmåner äro familjebidrag och hemortslön.

Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår efter behovsprövning.

Familjepenningen är avsedd för den värnpliktiges familjemedlemmars

livsuppehälle. Bostadsbidrag utgår för beredande av bostad åt familjemedlem

ävensom i visst fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad.

I stället för familjepenning och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare

erhålla näringsbidrag enligt 14 § för näringens eller rörelsens upprätthållande.

Enligt 15 § kan näringsbidrag utgå för återupptagande av rörelse, som måst

nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring. Sistnämnda form av

näringsbidrag utesluter icke familjepenning och bostadsbidrag. Näringsbidrag

kan utgå såväl till familjeförsörjare som till ensamstående. Sjukbidrag

och begravningsbidrag utgå för täckande av de särskilda behov, som uppkomma

vid familjemedlems sjukdom eller frånfälle. Hemortslön utgår enligt

20 § till värnpliktig, som efter fullgjord eller tillgodoräknad fredstjänstgöring

fullgjort 90 dagars beredskapstjänst.

Familjebidrag och hemortslön utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.

Kostnaderna för familjebidrag och hemortslön bestridas till större

delen av statsmedel. Viss mindre del av kostnaderna för utgivna familjebidrag

stannar dock å kommunen. Enligt 4 § förordnar Konungen viss myndighet

att öva viss tillsyn å förordningens tillämpning (tillsynsmyndigheten).

Krigsfamiljebidragskungörelsen den 31 december 1942 (nr 984)

innehåller närmare bestämmelser angående tillämpningen av krigsfånge

bidragsförordningen. I 3 § av denna kungörelse stadgas att statens arbetsmarknadskommission

skall vara tillsynsmyndighet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 524) är

tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen icke skall tillämpas.

Familjebidrag enligt denna förordning utgår allenast i form av familjepenning

och begravningsbidrag. Familjebidrag fastställes efter behovsprövning

av vederbörande länsstyrelse. Ansökan örn familjebidrag skall dock ingivas

till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda familj ebidragsnämnder, vilka

skola avgiva yttrande över ansökningen.

Enligt 2 § förordnar Konungen viss myndighet att utöva tillsyn å förordningens

tillämpning (tillsynsmyndighet). Dylikt förordnande har icke meddelats

men torde komma att meddelas i den blivande fredsfamiljebidragskungörelsen

med tillämpningsföreskrifter till f redsfamilj ebidragsförordningen.

Enär för närvarande samtliga värnpliktiga inkallas jämlikt 28 § 1 mom.

värnpliktslagen, äro alla nu tjänstgörande värnpliktiga hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen.

1942 års f redsfamiljebidragsförordning har

över huvud taget ännu icke varit i tillämpning.

1944 års riksdagsbeslut.

I förenämnda proposition 1944: 149 angående penningbidrag och premier

åt värnpliktiga upptogs till behandling jämväl frågan örn familjebidrag och

värnpliktslån åt värnpliktiga, vilka uttagas till befälsutbildning eller specialtjänstgöring.

I det av särskilt tillkallade utredningsmän den 20 december 1943 avgivna

betänkandet (statens offentliga utredningar 1943:47) med förslag rörande

meritberäkning m. m. för befälsutbildade värnpliktiga, vilket låg till grund

för propositionen i fråga, hade utredningsmännen nämligen till behandling

upptagit spörsmålet, huruvida icke värnpliktiga, vilka åläggas längre tjänstgöring

än värnpliktiga i allmänhet, borde under fredstid komma i åtnjutande

av jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen utgående näringsbidrag. Utredningsmännen

hade härom yttrat följande.

Av eleverna på plutonschefs- och aspirantskolorna vore visserligen endast

ett fåtal egna företagare. Det finge emellertid hållas för visst, att ett icke

ringa antal av dem, som nu upptogos såsom studerande eller utan yrke, så

småningom komme att bliva egna företagare. Det vore emellertid icke den

sistnämnda kategorien som i förevarande sammanhang vore mest aktuell. De

befälsutbildade, vilka efter befälsutbildningen finge vidare civil utbildning

och sedermera blevo egna företagare, kunde, därest utredningsmännens förslag

om meritberäkning för inträde i skolor m. m. genomfördes, i samma utsträckning

som andra befälsutbildade vid inträde i dessa skolor räkna sig

befälsutbildningen tillgodo. Problemet gällde alltså i första hand på vad

sätt bistånd skulle kunna lämnas åt dem, vilka redan vid tiden för befälsutbildningen

vore egna företagare.

Det rörde sig visserligen här örn endast ett mindre antal värnpliktiga men

i det enskilda fallet kunde avbräcket vara mycket stort och staten borde

därför vidtaga särskilda åtgärder för att icke den värnpliktiges möjligheter

att i fortsättningen driva rörelsen skulle försämras.

Utredningsmännen hade i annat sammanhang föreslagit, att de till befälsutbildning

och till förlängd tjänstgöring uttagna värnpliktiga i specialtjänst

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

11

skulle kunna erhålla värnpliktslån. En sådan förmån syntes kunna vara just

dessa egna företagare till stor nytta. Beträffande ytterligare särskild hjälp

åt egna företagare under värnpliktstjänstgöring syntes det önskvärt att icke

tillskapa någon ny hjälpform för detta mycket begränsade antal värnpliktiga.

Det borde därför undersökas, huruvida ej näringsbidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen

vore en lämplig form för denna kompensation.

Erfarenheten syntes lia visat, att näringsbidraget inneburit en på det hela

taget god lösning av det svåra problemet att tillgodose näringsidkare under

värnpliktstjänstgöring. Det syntes lämpligt att de värnpliktiga, vilka enligt

27 § ålades längre tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet, alltid under den

förlängda tjänstgöringstiden skulle kunna få näringsbidrag. Detta syntes

kunna ske på det sättet, att dessa värnpliktiga berättigades att, under de i

krigsfamiljebidragsförordningen angivna villkoren, erhålla näringsbidrag

enligt 14 § i stället för familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

eller utöver familjebidrag enligt f redsfamilj ebidragsförordningen tillika

näringsbidrag enligt 15 § krigsfamiljebidragsförordningen. Eftersom familjebidragsnämnder

skulle finnas även i fredstid, syntes beviljandet av dessa

näringsbidrag ej komma att vålla några svårigheter.

Enligt av utredningsmännen framlagt författningsförslag skulle i fredsfamiljebidragsförordningen

införas en ny paragraf, innebärande att näringsbidrag

enligt 14 eller 15 § krigsfamilj ebidragsförordningen skulle kunna beviljas

värnpliktig, som fullgör i 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen föreskriven

fortsatt tjänstgöring, med vilken tjänstgöring skulle likställas fortsatt

tjänstgöring vid flygvapnet för utbildning till flygförare, bombfällare och

navigatör eller flygskytt ävensom utbildning till reservofficer i vad denna

överstege tjänstgöringen enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen.

I de över utredningsmännens förslag avgivna utlåtandena hade försvarets

civilförvaltning och statens arbetsmarknadskommission särskilt berört frågan

örn familjebidrag till nu ifrågavarande värnpliktiga.

Försvarets civil förvaltning uttalade att, även örn endast ett mindre antal

värnpliktiga under 26 år tillhörde yrkesgruppen företagare, finge det i och

för sig anses befogat att vederbörande på ett eller annat sätt kompenserades

för den förlängda utbildningstiden. Då emellertid för sådana värnpliktiga,

som tillhörde nämnda grupp, de svårigheter, som skulle motivera förmånen,

i lika mån förelåge under den första värnpliktstjänstgöringen, förefölle det

civilförvaltningen tveksamt, örn de föreslagna bestämmelserna komme att

bliva av nämnvärd betydelse.

Statens arbetsmarknadskommission framhöll, att den föreslagna utvidgningen

av rätten till näringsbidrag huvudsakligen finge betydelse i fråga örn

dels värnpliktig, som uttoges för fortsatt utbildning till officer (reservofficer)

eller underofficer eller för vederbörliga specialbefattningar vid flygvapnet,

dels ock värnpliktig, som fullgjorde facktjänstgöring senast det år, under

vilket han uppnådde tjugufem års ålder. Vad anginge sistnämnda värnpliktiga

i specialtjänst (läkare, tandläkare, apotekare, ingenjörer, sjökaptener

m. fl.) kommo dessa dock att i regel fullgöra sin fortsatta tjänstgöring först

efter fyllda 25 år, och dessförinnan syntes de endast undantagsvis lia möjlighet

att etablera sig såsom närings- eller rörelseidkare. Vidare anförde kommissionen

i ämnet följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majis proposition nr 106.

Som utredningsmännen framhållit gällde förevarande spörsmål emellertid

r första hand värnpliktiga, vilka redan vid tiden för befälsutbildnmgen vore

egna företagare.

Även örn utredningsmännens förslag att införa bidragsformen näringsbidrag

i fredsfamiljebidragsförordningen kunde godtagas, syntes det kunna

ifrågasättas, huruvida det icke vore en lämpligare lösning av förevarande

spörsmål, att krigsfamiljebidragsförordningen i den omfattning, som angåves

i förordningens 1 § 4 morn., gjordes tillämplig under den fortsatta

tjänstgöring, varom i sammanhanget vore fråga, Till stöd för en dylik uppfattning

kunde anföras följande.

Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen utginge endast i

form av familj epenning. Även örn det förhållandet, att denna vore högre än

enligt krigsfamiljebidragsförordningen, möjliggjorde visst hänsynstagande

till bostadskostnaden, gällde detta allenast i fråga örn en relativt låg bostadskostnad.

En värnpliktig i exempelvis 24-års åldern, som fullgjorde fortsatt

tjänstgöring, kunde emellertid ha nått en civil standard, som föranlett honom

att för sig och sin familj förskaffa bostad till en relativt hög kostnad. Till

en dylik högre bostadskostnad kunde, då fredsfamiljebidragsförordningen

vöre tillämplig, hänsyn icke tagas. Det framstode mången gång såsom

obilligt, att bidrag icke kunde utgå för hela den bostadskostnad, som måste

anses fullt försvarlig med hänsyn till den värnpliktiges civila förhållanden.

Bebodde den värnpliktige egen fastighet skulle under olyckliga omständigheter

svårigheten att bestrida bostadskostnaden, d. v. s. betala ränta och

amorteringar m. m., kunna äventyra fastighetens behållande. Även örn i

dylikt fall enligt utredningsmännens förslag värnpliktslån skulle kunna beviljas,

kunde det dock ifrågasättas, örn den värnpliktige icke vore förtjänt

av hjälp utan återbetalningsskyldighet.

En ytterligare fördel, som tillämpningen av krigsfamiljebidragsförordningen

skulle medföra, vore, att sjukbidrag kunde utgå. Under längre fortsatt

tjänstgöring kunde kostnaderna för sjukvård åt familjemedlemmarna

komma att uppgå till belopp, som för den värnpliktige vore mycket betungande.

För egen del anförde jag i detta ämne vid anmälan av förslag till propositionen

1944:149, att jag funne det följdriktigast, att ifrågavarande värnpliktiga

komme i åtnjutande av en dylik utvidgning av rätten till familjebidrag.

På denna väg syntes det möjligt att i någon mån bereda lättnad för

dem av ifrågavarande värnpliktiga, vilka såsom fria näringsidkare icke finge

fördel av de bestämmelser, som kunde komma att meddelas rörande tillgodoräknande

av värnpliktstjänstgöring i merit- och lönehänseende och som av

naturliga skäl finge sin största betydelse för anställda. I princip vore jag

därför beredd att förorda en utvidgning av familjebidragsförmånerna, anslutande

sig till det av mig jämväl förordade förslaget örn införande av rätt

till värnpliktslån för sådana värnpliktiga. Emellertid fann jag i likhet med

arbetsmarknadskommissionen det kunna övervägas, örn icke en lämpligare

lösning vore att göra krigsfamiljebidragsförordningen i den omfattning, som

angives i förordningens 1 § 4 moni., tillämplig under den fortsatta tjänstgöring,

varom här vore fråga. Härigenom skulle ernås en bättre anpassning

av förmånerna efter förhållandena i de individuella fallen. Några större kostnader

syntes en sådan utvidgning av krigsfamiljebidragsförordningens till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

lämpningsområde icke medföra. För egen del fann jag sistnämnda spörsmål

— som icke bleve aktuellt förrän i samband med övergång till fredsförhållanden

— böra upptagas till ytterligare övervägande, och jag ansåg mig sålunda

icke i då förevarande sammanhang böra framlägga slutligt förslag i ämnet.

Ehuru Kungl. Maj:t jämlikt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen syntes äga

meddela bestämmelser i ämnet, fann jag det lämpligt att frågan bleve underställd

riksdagen och utgick från att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas

1945 års riksdag.

Riksdagen (skrivelse 1944:274) uttalade beträffande frågan örn familjebidrag

till befälselever m. fl. följande.

Frågan örn att under tiden för den förlängda värnpliktstjänstgöringen göra

värnpliktiga berättigade till familjebidrag i vidare mån än som enligt nu

gällande fredsfamiljebidragsförordning vore möjligt, syntes, på sätt departementschefen

framhållit, böra bliva föremål för närmare övervägande. Förslag

i ämnet borde därefter föreläggas riksdagen. För egen del hade riksdagen

såsom sin uppfattning velat uttala, att skäl för rätt till familjebidrag

utöver fredsfamiljebidragsförordningens nuvarande ram syntes förefinnas

under den nu ifrågavarande tjänstgöringstiden.

Föreliggande förslag.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1944 åt statens arbetsmarknadskommission

att i samråd med försvarets civilförvaltning, med beaktande av vad

som anförts i propositionen 1944: 149 och i riksdagens skrivelse 1944: 274

rörande näringsbidrag och vidgad tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen,

inkomma med förslag i ämnet.

Till åtlydnad härav har statens arbetsmarknadskommission, i samråd med

försvarets civilförvaltning, med skrivelse den 28 september 1944 överlämnat

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942.

I sin skrivelse har arbetsmarknadskommissionen uttalat i huvudsak följande.

Vad angår den form, i vilken befälselever m. fl. borde beredas vidgad

rätt till familjebidrag, hade kommissionen vid förnyat övervägande

icke funnit anledning frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att dylik

vidgad rätt borde åstadkommas genom att krigsfamiljebidragsförordningen

gjordes tillämplig å ifrågavarande värnpliktiga. Förutom de skäl härför, som

kommissionen anfört i sitt förenämnda utlåtande den 3 februari 1944, har

kommissionen ytterligare framhållit i huvudsak följande.

Enligt gällande lydelse av 4 mom. 1 § krigsfamiljebidragsförordningen

vore denna förordning tillämplig å värnpliktiga, som det år de fylla 26 år

eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.

Därest krigsfamiljebidragsförordningen gjordes tillämplig jämväl å värnpliktiga,

som fullgöra fortsatt tjänstgöring, syntes familjebidragsnämnderna

bliva mera skickade att på ett tillfredsställande sätt handlägga ärenden angående

bidrag enligt krigsfamiljebidragsförojningen. Detta hade sin betydelse

icke blott i fråga örn bidrag till i 1 § 4 moni. krigsfamiljebidragsför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ordningen avsedda värnpliktiga utan framför allt därest förordningen på

grund av inkallelser enligt 28 § värnpliktslagen skulle bliva tillämplig å ett

mycket stort antal värnpliktiga.

I förevarande sammanhang ville kommissionen även framhålla, att den begränsade

tillämpning av krigsfcmiljebidragsförordningen, varom i nu gällande

lydelse av 1 § 4 mom. stadgades, kunde komma att medföra, att läkare m. fl.,

som mot slutet av det år de fylla 25 år inkallats till fortsatt tjänstgöring

under en tjänstgöringsperiod, som sträckte sig in på följande år, skulle

komma att intill årsskiftet erhålla bidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

men efter denna tidpunkt enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Det måste vara avgjort olämpligt att i ett dylikt fall betunga såväl den värnpliktige

som vederbörande Myndigheter med skilda ansökningsförfaranden.

Åtminstone för den värnpliktige måste det också framstå som egendomligt,

att han under den förra delen av samma tjänstgöringsperiod endast skulle

kunna erhålla familjepenning — och eventuellt begtavningsbidrag — medan

under den senare delen av tjänstgöringen jämväl bostadsbidrag och näringsbidrag

för nedlagd rörelse eller ock i stället näringsbidrag för upprätthållande

av rörelse kunde ifrågakomma.

Vidkommande frågan örn de kategorier av värnpliktiga, som borde ifrågakomma

till utvidgad rätt till familjebidrag, hade varken i propositionen

1944:149 eller i 1944 års riksdagsskrivelse nr 274 ifrågasatts, att den utvidgade

rätten skulle tillkomma andra kategorier av värnpliktiga än utredningsmännen

föreslagit.

Kommissionen hade emellertid ansett sig böra upptaga frågan, huruvida

icke jämväl värnpliktig, som undergår utbildning till fänrik vid sjövärnskåren,

borde kunna erhålla familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Det torde nämligen kunna antagas, att en sådan värnpliktig, därest

han icke fullgjort utbildning av nu förevarande slag, i flertalet fall i stället

skulle uttagits till vanlig befälsutbildning. Utbildning till fänrik vid sjövärnskåren

hade också i kungörelsen den 9 juni 1944 (nr 407) med provisoriska

bestämmelser angående meritberäkning för befälsutbildad värnpliktig

m. m. inbegripits under där avsedd befälsutbildning. Av anförda skäl funne

kommissionen, att jämväl värnpliktig, som undergår utbildning till fänrik

vid sjövärnskåren, borde vara hänförlig under krigsfamiljebidragsförordningen.

Tidpunkten för förordningens ikraftträdande ävensom eventuella övergångsbestämmelser

syntes böra bliva beroende av när beredskapen komme

att avvecklas och formerna för denna avveckling. I

I förevarande sammanhang har kommissionen även upptagit spörsmålet

rörande revisionen av den verksamhet, som utövas av de i krigsfamiljebidragsförordningen

avsedda familjebidragsnämnderna, och därvid

anfört följande.

Enligt 29 § krigsfamiljebidragskungörelsen skall länsstyrelsen enligt de

anvisningar tillsynsmyndigheten må meddela utse en eller, där så befinnes

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

erforderligt, två eller flera revisorer för fortlöpande granskning av familjebidragsnämnds

verksamhet. I samma paragraf stadgas, att arvode till revisor

utgår av statsmedel och bestämmes av tillsynsmyndigheten efter förslag

av länsstyrelsen samt att genom vad i paragrafen stadgas någon inskränkning

ej göres i vad som är stadgat om kommunal revision.

Efter att ha lämnat uppgift örn kostnaderna för dessa revisorers verksamhet

under olika år har kommissionen uttalat följande.

Därest krigsfamiljebidragsförordningen under fredsförhållanden skulle

bliva tillämplig allenast i den omfattning, som avses i nu gällande lydelse

av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, synes det kommissionen icke

vara erforderligt med en så dyrbar revisionsapparat som den nuvarande.

Givet är, att med den minskade omfattning, som familjebidragsverksamheten

skulle få, därest krigsfamiljebidragsförordningen endast vore tillämplig å i

1 § 4 mom. avsedda värnpliktiga, kostnaderna komma att nedgå, men revisionsverksamheten

torde i alla fall bliva dyrbar. Det torde nämligen i vart

fall bliva erforderligt, att de utsedda revisorerna tillförsäkras ett viss minimiarvode

för att de överhuvud taget skola åtaga sig uppdraget. Erfarenheten

har vidare visat, att det i många kommuner icke finnes för revisorsuppdraget

lämpad person, som är villig att åtaga sig detta, varför man torde vara nödsakad

att räkna med rese- och traktamentsersättningar till avsevärda belopp.

Erinras kan, att den befattning, som familjebidragsnämnderna skola få med

familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen, icke innebär utbetalande

av bidrag, varför denna verksamhet icke påkallar statlig revision.

Ett förbilligande av revisionsverksamheten kan enligt kommissionens mening

lämpligast vinnas genom att revisionsverksamheten lägges å länsstyrelserna.

Även örn, på sätt kommissionen föreslagit, krigsfamiljebidragsförordningen

skulle bliva tillämplig jämväl å befälsutbildade värnpliktiga m. fl., torde verksamheten

icke få större omfattning än att revisionsverksamheten kan läggas

å länsstyrelserna.

För genomförande av den av kommissionen ifrågasatta ändringen av revisionsverksamheten

fordras ändring av 29 § krigsfamiljebidragskungörelsen.

På sakens nuvarande ståndpunkt har kommissionen icke ansett sig böra framlägga

författningsförslag till dylik ändring utan har allenast velat anmäla nu

avhandlade spörsmål.

ltemiwrutlät anden,

I anledning av arbetsmarknadskommissionens förevarande i samråd med

försvarets civilförvaltning avgivna förslag ha utlåtanden inhämtats av chefen

för försvarsstaben, statskontoret, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i Uppsala, Västerbottens, Västmanlands samt Göteborgs

och Bohus län.

Chefen för försvarsstaben har på de av arbetsmarknadskommissionen anförda

skälen tillstyrkt bifall till kommissionens förslag örn ändring av 1 § 4

mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

Statskontoret, som icke heller föranletts till någon erinran mot kommissionens

förslag, har i likhet med kommissionen framhållit, att den statliga revisionen

av familjebidragsnämndernas verksamhet syntes vara alltför kostnadskrävande.

Då krigsfamiljebidragsförordningens bestämmelser i fredstid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

bleve tillämpliga endast i begränsad omfattning, förordade statskontoret den

av kommissionen för kostnadernas nedbringande ifrågasatta anordningen att

överlämna granskningsuppdraget till länsstyrelserna. Med hänsyn till den

granskning, som verkställdes vid den kommunala revisionen, syntes — såsom

ämbetsverket tidigare framhållit i utlåtande den 7 maj 1942 angående förslag

till revision av krigsfamiljebidragsförordningen m. m. — kontrollen för länsstyrelsernas

del kunna inskränkas till en prövning av riktigheten av nämndernas

beslut.

Riksräkenskapsverket har med erinran om att krigsf amil jebidragsf öro ryningen

på grund av stadgandet i dess 1 § 4 mom. bomme att i viss utsträckning

tillämpas i fredstid jämsides med fredsfamiljebidragsförordningen, framhållit,

att kommissionens förevarande förslag innebure en ytterligare utsträckning

av krigsfamiljebidragsförordningens tillämpningsområde i fredstid.

Efter att ha berört nu gällande bestämmelser rörande förfaringssättet vid

handläggningen av ansökningsärenden enligt krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna

och efter att lia erinrat örn att kommunerna ha att svara för

viss del av kostnaderna för bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen,

medan bidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen helt gäldas av staten,

har ämbetsverket uttalat följande.

Enligt ämbetsverkets mening borde så vitt möjligt undvikas, att två så

skilda författningar som krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna tillämpades

vid sidan av varandra. Riksräkenskapsverket ansåge därför, att i fredstid

utgående familjebidrag rätteligen borde regleras enbart i fredsfamiljebidragsförordningen

med tillhörande tillämpningsföreskrifter. Därest en utvidgning

av rätten till i fredstid utgående familjebidrag nu ansåges påkallad, borde detta

sålunda ske genom en ändring av sist angivna författningar och icke genom att

krigsfamiljebidragsförordningen gjordes tillämplig även under fredstid. Riksräkenskapsverket

ville på grund härav förorda, att bestämmelser om vidgad

rätt till familjebidrag åt värnpliktiga befälselever infördes i fredsfamiljebidragsförordningen.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag att här ifrågavarande

värnpliktiga tillerkändes, utöver familjepenning och begravningsbidrag,

jämväl näringsbidrag, bostadsbidrag och sjukbidrag hade riksräkenskapsverket

intet att erinra. I samband härmed syntes det nu gällande stadgandet

i 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen om nämnda förordnings

tillämpning i fredstid böra ersättas med ett stadgande i fredsfamiljebidraesförordningen.

I detta sammanhang ville riksräkenskapsverket föreslå viss ändring i sättet

för utbetalning och redovisning av familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen.

Såsom ovan nämnts skulle dylika bidrag utbetalas genom vederbörande

militära myndighets försorg. Det syntes riksräkenskapsverket emellertid

vara en ur redovisnings- och kontrollsynpunkt mera rationell ordning

att den myndighet, som beslutade i ärendet, nämligen länsstyrelsen, även

finge utbetala familjebidragen. Bestyret med utbetalningarna av bidragen i

fredstid torde knappast bliva så betungande, att länsstyrelserna icke skulle

kunna medhinna detta. Erforderliga uppgifter angående de värnpliktigas

tjänstgöringsförhållanden torde härvid kunna lämnas till länsstyrelsen av

truppregistreringsmyndigheten enligt liknande system som för närvarande

vore föreskrivet beträffande lämnandet av uppgifter i sådant hänseende till

familjebidragsnämnderna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

17

Den av riksräkenskapsverket ovan ifrågasatta anordningen med utbetalning

av familjebidrag i fredstid skulle innebära, att länsstyrelserna komme

att i sina till riksräkenskapsverket insända räkenskaper redovisa utgifterna

för dessa bidrag. Den under nuvarande förhållanden erforderliga särskilda

revisionen av familj ebidragsnämndernas medelsförvaltning skulle därigenom

kunna helt slopas.

I riksstaten för innevarande år vore för var och en av de tre försvarsgrenarna

uppfört ett särskilt anslag avsett för familjebidrag åt värnpliktiga enligt

fredsfamiljebidragsförordningen. Anslagen vore ställda till försvarets

civilförvaltnings förfogande. Därest åt länsstyrelserna uppdroges att utbetala

ifrågavarande familjebidrag, syntes å nämnda huvudtitel under anslagsrubriken

»Diverse» böra för ändamålet anvisas ett gemensamt anslag, att disponeras av

länsstyrelserna.

Överståthållarämbetet har icke framställt erinran mot arbetsmarknadskommissionens

förslag till ändrad lydelse av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

Vidkommande kommissionens uttalande därom att den nu av särskilda

revisorer å statens vägnar utförda granskningen av familjebidragsnämndernas

verksamhet i fredstid borde kunna omhänderhavas av länsstyrelsernas

egna tjänstemän har Överståthållarämbetet erinrat, att det vore att

räkna som en tillfällighet, örn länsstyrelse förfogade över befattningshavare

med den särskilda kvalifikation, som arbetsuppgiften i fråga påkallar. Med

nuvarande ordning förelåge bästa tänkbara möjlighet att få arbetet utfört av

personer med erforderlig insikt och förfarenhet. Ur arbetets synpunkt skulle

genomförandet av förslaget därför snarast vara till men. Icke utan tvingande

skäl borde för övrigt länsstyrelsernas tyngande och synnerligen mångskiftande

arbetsbörda ökas med nya åligganden. Örn arbetsuppgiften skulle

åläggas länsstyrelserna, kunde deras personalbehov komma att ökas och härav

uppkommande kostnader kunde i själva verket visa sig komma att vida

överstiga beloppet av den ersättning, som för granskningen skulle komma att

utgå till de särskilt utsedda revisorerna, vilkas antal lätt kan anpassas efter

föränderligheten i behovet från tid till annan.

Länsstyrelsen i Uppsala län har lämnat arbetsmarknadskommissionens förslag

utan erinran.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har icke haft någon invändning att göra

mot den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna formuleringen av 1 §

4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen. Det måste enligt länsstyrelsens uppfattning

vara nödvändigt, att de värnpliktiga, som uttagas för särskild utbildning,

i görligaste mån kompenseras för de mest kännbara förlusterna i ekonomiskt

avseende, som utbildningen medför. Den föreslagna vidgade rätten

till familjebidrag för de befälsutbildade komme emellertid med all sannolikhet

— åtminstone för Västerbottens län — att medföra kostnader, som flerdubbelt

överstege de kostnader, som skulle uppstått, därest den föreslagna

lagstiftningen begränsats till att avse endast näringsbidrag till ifrågavarande

värnpliktiga, detta framför allt med hänsyn till bostadskostnaderna. Enligt

fredsfamiljebidragsförordningen utgående familjepenning uppginge nämligen

icke alls till de belopp i familjepenning och bostadsbidrag, som utginge en
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 106. 312 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ligt krigsfamiljebidragsförordningen. Därtill korinne bostadsbidrag för värnpliktiga,

som sammanbodde med föräldrar, och i undantagsfall för ogifta värnpliktiga.

En hel del andra kostnader tillkomme därutöver.

Vad anginge den av arbetsmarknadskommissionen berörda frågan örn revision

av familjebidragsnämndernas verksamhet under fredsförhållanden anslöte

sig länsstyrelsen icke helt till kommissionens uppfattning, att revisionen

kunde åläggas länsstyrelsen. Under fredsförhållanden kunde man icke

räkna med samma rutin hos familjebidragsnämnderna vid ärendenas behandling.

Felaktiga beslut och utbetalningar torde procentuellt ökas och stora

krav komme att ställas å revisionen. För ett län av Västerbottens storlek och

omfattning förefölle det länsstyrelsen sannolikt, att behov av en särskild förordnad

revisor komme att kvarstå.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i sitt utlåtande anslutit sig till arbetsmarknadskommissionens

motivering och förslag till ändrad lydelse av 1 §

4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen. Vidkommande kommissionens uttalande

att det vore lämpligt att i sinom tid revisionen av familjebidragsnämnderna

lades å länsstyrelserna har länsstyrelsen ansett sig böra uttala, att principiellt

intet vore att erinra häremot. Länsstyrelsen funne sig emellertid redan

nu böra säga ifrån att en oavvislig förutsättning härför givetvis vore, att länsstyrelsens

arbetskrafter för ändamålet erhölle erforderlig förstärkning.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har icke föranletts till särskilt

uttalande rörande kommissionens nu förevarande förslag.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att samtliga i ärendet hörda mynchefen.

digheter funnit skäl vara för handen att värnpliktiga, som uttagas till befälsutbildning

eller specialtjänstgöring, under tiden för den förlängda tjänstgöringen

erhålla de bättre familjebidragsförmåner, som innefattas i krigsfamiljebidragsförordningen.

För egen del ansluter jag mig till samma uppfattning.

I sitt utlåtande har riksräkenskapsverket ifrågasatt lämpligheten av att

såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförojningen tillämpas i fredstid. Enligt

ämbetsverkets mening vore det lämpligare att i fredsfamiljebidragsförordningen

intaga de bestämmelser örn familjebidrag, som nu äro meddelade

i krigsfamiljebidragsförordningen och som anses böra vara gällande i

fredstid dels för nu ifrågavarande värnpliktiga dels ock för de värnpliktiga,

vilka redan med nuvarande lydelse av krigsfamiljebidragsförordningen skola

hänföras under denna förordning under fredstjänstgöring, som fullgöres senare

än det år, varunder 25 års ålder uppnås. En dylik ordning skulle enligt

ämbetsverkets mening förenkla handläggningen av familj ebidragsärendena

i fredstid, och kommunerna skulle också undgå att behöva bära en del

av kostnaderna för de familjebidrag, som i fredstid böra utgå enligt krigsfamiljebidragsregler.

Att bestämmelser ha meddelats av innebörd att krigsfamiljebidragsförordningen

skall i viss utsträckning tillämpas även i fredstid har icke enbart sin

grund däri, att det befunnits befogat att bereda de värnpliktiga, som äro äldre

än 25 år och som i allmänhet kunna antagas vara familjeförsörjare, bättre

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

familjebidragsförmåner än som kunna utgå inom ramen för fredsfamiljebidragsförordningen.

Av stor betydelse har därutöver ansetts vara att man på denna väg

kan bereda militära myndigheter och familjebidragsnämnder tillfälle att i fredstid

tillämpa bestämmelser, som i händelse av krigstillstånd skola gälla. Med

hänsyn till värdet av denna anordning i beredskapshänseende synes det mig

icke böra ifrågakomma att härutinnan vidtaga ändring. Någon egentlig förenkling

av familjebidragsärendenas handläggning torde heller icke kunna ernås

vid genomförande av riksräkenskapsverkets ifrågavarande förslag. Jag håller

sålunda före, att arbetsmarknadskommissionens förslag, att krigsfamiljebidragsförordningen

skall i viss utsträckning vara gällande å dessa värnpliktiga,

är att föredraga. Mot detaljerna i detta förslag har jag intet att erinra.

De nya bestämmelserna synas icke böra träda i kraft förrän i samband med

en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen. Med hänsyn härtill

torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om ikraftträdandet. Huruvida

särskilda övergångsbestämmelser kunna bliva erforderliga blir, såsom

arbetsmarknadskommissionen anfört, beroende av formerna för beredskapens

avveckling. Den föreslagna lydelsen av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

torde inrymma befogenhet för Kungl. Maj:t att meddela dylika bestämmelser.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att vid genomförande av dess förslag

kommunerna skulle undgå att behöva bära någon del av kostnaderna för

familjebidrag i fredstid jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen. Såsom

framgår av propositionen 1942: 339 (s. 58) har kommunerna ålagts dylik bidragsskyldighet

på den grund, att kommunerna inom ramen för författningarna

kunna bestämma örn rätten till familjebidrag och om bidragens belopp.

Detta skäl äger även för fredstid bärkraft i den mån familjebidrag då utgår

enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Någon anledning att vid en utvidgning

av bidragsmöjligheterna vidtaga ändring i de av 1942 års riksdag beslutade

grunderna för kostnadernas fördelning synes mig icke föreligga. Jag

utgår emellertid från att frågan fortsättningsvis beaktas. Ännu saknas nämligen

erfarenhet rörande omfattningen av den blivande bidragsverksamheten

i fred. Möjlighet föreligger ej heller att nu beräkna huru många värnpliktiga

av olika kategorier, som under fredstjänstgöring kunna komma att bliva berättigade

till familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Riksräkenskapsverket har vidare föreslagit, att familjebidrag, som skola

utgå enligt fredsfamiljebidragsförordningen, skola utbetalas av länsstyrelserna

i stället för av militära myndigheter. Tillräckliga skäl för en dylik omläggning

synas mig icke vara för handen. En dylik ändring skulle komma

att medföra ett förhållandevis omfattande rapportsystem mellan militära personalredovisningsmyndigheter

och länsstyrelserna samt därigenom ökade

risker för att bidrag kommer att utgå för längre tid än som svarar mot tjänstgöringen.

Med hänsyn härtill finner jag mig icke böra förorda detta förslag.

Arbetsmarknadskommissionen har berört frågan om den statliga revisionen

av familjebidragsnämndernas verksamhet och därvid såsom sin uppfattning uttalat,

att denna revision borde i fredstid för de därmed förenade kostnadernas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

nedbringande helt ombesörjas av länsstyrelserna själva. Medan statskontoret

tillstyrkt förslaget och vissa länsstyrelser lämnat detsamma utan erinran,

ha andra länsstyrelser liksom även Överståthållarämbetet framhållit, att denna

arbetsuppgift måste komma att medföra krav på ytterligare arbetskrafter för

länsstyrelsernas del. För egen del ansluter jag mig till arbetsmarknadskommissionens

uppfattning, att det är önskvärt, att den statliga revisionen av

familj ebidragsnämndemas verksamhet i fredstid kan helt ske inom länsstyrelserna.

Huruvida till följd därav länsstyrelsernas arbetskraftsbehov kan behöva

ökas, synes mig svårligen kunna redan nu bedömas, enär, såsom förut nämnts,

erfarenhet saknas örn familjebidragsverksamhetens omfattning i fredstid.

Sedan krigsfamiljebidrag jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen vid en bli-,

vande avveckling av beredskapen upphört att utgå, torde likväl under någon

övergångstid därefter revisionsverksamheten behöva fortgå i sina nuvarande

former, d. v. s. med av länsstyrelserna förordnade revisorer för familjebidragsnämnderna.

Under denna övergångstid synas samma revisorer också

kunna tagas i anspråk för revisionen av familjebidragsnämndemas verksamhet

i vad gäller krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning för fredstjänstgörande

värnpliktiga. Härunder vunna erfarenheter rörande arbetsuppgiftens

omfattning torde få bliva bestämmande för huru revisionsverksamheten skall

ordnas därefter. Ståndpunkt synes mig därför icke nu behöva tagas till frågan.

På Kungl. Majit lärer få ankomma att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Inarbetande av värnpliktigas nuvarande månadslön i hemortslönen.

Gällande bestämmelser.

Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår

krigslön till värnpliktiga, vilka innehava lägst korprals (motsvarande) tjänstegrad

eller tjänsteställning, d. v. s. tillhöra lägst 4:e krigslöneklassen, i form av

månadslön och terminslön. Månadslönen utbetalas numera liksom terminslönen

av de militära myndigheterna men har tidigare genom försorg av krigskassaavdelningen,

där den värnpliktige är truppregistrerad, utbetalats med anlitande

av postverket. Beträffande månadslönebeloppens storlek får jag hänvisa

till nuvarande krigsavlöningsreglemente. Här må allenast erinras om,

att månadslönen utgör lägst 15 kronor i 4:e krigslöneklassen (korpral, konstapel,

musikkorpral, musikkonstapel) och högst 105 kronor i Ilie krigslöneklassen

(major, kommendörkapten av 2:a graden).

I 20 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att till värnpliktig, vilken

uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet, skall efter en tjänstgöringstid

om sammanlagt 90 dagar såsom hemortslön utgå ett belopp av en krona

om dagen. Sedan tjänstgöringen varat 360 dagar, höjes hemortslönen till en

krona 50 öre om dagen och efter femhundrafyrtio dagar till två kronor örn

dagen. Såsom tjänstgöringstid räknas allenast krigs-(beredskaps-)tjänstgöring

och en förutsättning för att värnpliktig skall få räkna kvalifikationstid för

rätt till hemortslön är vidare, att han dessförinnan fullgjort tjänstgöring av

s. 21 Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj:ts proposition nr 106. 21

viss varaktighet bestämd med hänsyn till honom enligt fredsbestämmelser

åliggande tjänstgöring. Vissa särskilda bestämmelser gälla därjämte beträffande

värnpliktiga, som fullgöra tjänstgöring efter eget åtagande och beträffande

värnpliktiga, som tidigare innehaft fast anställning m. fl. Hemortslönen

utbetalas av familjebidragsnämnd, efter ansökan av den värnpliktige, vars

tjänstgöringsuppgifter granskas och bestyrkas av vederbörande truppregistreringsmyndighet.

Föreliggande förslag.

Vid anmälan av Kungl. Maj:ts proposition nr 65 till innevarande års riksdag

med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente har jag tillstyrkt ett av

såväl 1942 års krigsavlöningssakkunniga som de hösten 1943 inom försvarsdepartementet

tillkallade särskilda utredningsmännen för fortsatt handläggning

av frågan om revision av krigsavlöningsreglementet — i det följande

benämnda utredningsmännen — framlagt förslag till viss omläggning

av de värnpliktigas avlöning, innebärande att den nu till vissa värnpliktiga

utgående till krigslönen hörande månadslönen i stället skall inräknas

i hemortslönen. Därvid har jag dock med avsteg från utredningsmännens

förslag förutsatt, att under flygtjänstgöring till värnpliktiga utgående

särskilda förmåner av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg alltjämt

skola hänföras till krigslönen och alltså utbetalas av de militära myndigheterna,

enär det av praktiska skäl måste anses olämpligt att belasta familjebidragsnämnderna

med utbetalning av dessa förmåner, som också ingå i månadslönen.

I enlighet med mitt sålunda framlagda förslag lia i det vid nyssnämnda

proposition fogade reglementsförslaget uteslutits nu gällande bestämmelser

örn månadslön till vissa värnpliktiga.

I anslutning till ifrågavarande förslag till krigsavlöningsreglemente erfordras

vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den

30 juni 1942 och jämväl i krigsfamiljebidragskungörelsen den 31

december 1942. Utredningsmännen lia framlagt förslag till ändringar i

krigsfamiljebidragsförordningen och ha i samband därmed, efter att ha

erinrat om att det av dem framlagda förslaget till krigsavlöningsreglemente

utgått från förutsättningen, att månadslönen för värnpliktiga skall

inarbetas i hemortslönen, anfört i huvudsak följande.

I fråga örn beloppen förutsättas härvid icke någon annan ändring än att

månadslönebeloppet i 6:e krigslöneklassen, för närvarande 35 kronor eller således

1 krona 17 öre för dag, synes böra jämkas så att beloppet för dag uppgår

till 1 krona 25 öre. 6:e krigslöneklassens belopp kommer härigenom att

ligga mitt emellan de nuvarande månadslönebeloppen i 5:e och 7:e krigslöneklasserna.

Den på dylikt sätt i hemortslönen inarbetade månadslönen

förutsättes utgå från tjänstgöringens början, respektive från det att värnpliktig

— varmed enligt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen avses den, som

avlönas såsom värnpliktig enligt krigsavlöningsreglementet — uppnått härför

erforderlig tjänstegrad, lägst korpral eller motsvarande, eller däremot svarande

tjänsteställning. I fråga örn den nuvarande hemortslönen torde anledning

saknas att frångå gällande regler beträffande kvalifikationstid för erhållande

av denna förmån. Beloppet av den nya hemortslönen kommer så
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 106. •

lunda att bliva beroende till viss del av tjänstgöringstidens längd och till

viss del av vederbörandes tjänstegrad eller tjänsteställning. Med hänsyn härtill

torde, på sätt 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit, den nya hemortslönen

böra uppdelas i tvenne delar, varvid den från krigsavlöningsreglementet

överflyttade månadslönen synes kunna benämnas befälslön och den

nuvarande hemortslönen långtidslön.

Utredningsmännen ha i anslutning härtill föreslagit, att sista meningen i

2 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, som nu har lydelsen: »Hemortslönen

utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring», skall givas följande

ändrade lydelse: »Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och lång
tidslön.

»

I fråga örn 20 § krigsfamiljebidragsförordningen ha utredningsmännen föreslagit

följande ändrade lydelse:

20 §.

1 morn. Befälslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till värnpliktig,

vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande

tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp:

Kronor

Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel ........................ 0: 50

Furir, musikfurir ..................................................................... 1:__

Flaggkorpral, högbåtsman, överfurir ............................................. 1: 25

Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2:a graden, flaggkadett...... 1: 50

Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,

flaggunderofficer, regementskassör av 2:a klassen, flottiljkassör

av 2:a klassen ..................................................................... 2: —

Löjtnant, flygstationsmästare, förvaltare, förrådsförvaltare, förvaltningsunderofficer,

regementskassör av l:a klassen, flottiljkassör

av l:a klassen ..................................................................... 2:50

Kapten, ryttmästare .................................................................. 3: —

Major, kommendörkapten av 2:a graden ....................................... 3: 50

2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till

värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen. Sedan tjänstgöringen

varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre örn dagen och

efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning av nämnda

tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid, under vilken den

värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot åtnjutande av

värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande tjänstgöring enligt

§ 28 morn. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag eller enligt 28 § 1 mom.

i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget åtagande, i sistnämnda

fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts vid förband, organiserat av den

myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad, eller vad gäller

värnpliktig, som är truppregistrerad vid central myndighet, enligt av Konungen

i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med tjänstgöring vid eget förband

likställes i nämnda avseende kommendering till skola eller utbildningskurs,

som är gemensam för flera förband. Har den värnpliktige innehaft anställning

över stat, såsom officer, underofficer eller underbefäl i krigsmaktens

reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer eller såsom i fredstid

till officers tjänsteställning konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga

automobilkåren, skall vid beräkning av tjänstgöringstiden hänsyn tagas även

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 106. 23

till tjänstgöring, som lian under sådan anställning fullgjort efter tidpunkt,

som Konungen bestämmer.

3 mom. "Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen -—

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,

dlärest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits

efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio dagar,

dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu dagar

för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit i vederbörlig

ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller frikallad

från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande bestämmelser

haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma stycke sägs.

Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig,

vilken undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten,

såvitt avser tid efter det han befordrats (konstituerats) till högre tjänstegrad

än furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteställning.

4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande,

vara bibehållen vid sin rätt till långtidslön.

5 mom. I fråga om rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej

fullgöres, skall gälla följande:

a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålies

rätt till hemortslön, i den män vederbörande under ledigheten äger uppbära

krigslön.

b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.

c) Under krigsfångenskap bibehålies rätt till hemortslön.

d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt

till hemortslön till och med den dag, då en månad förflutit från det vederbörande

anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande omedelbart

före uteblivandet var berättigad till familjepenning för familjemedlem.

Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs

dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

I sin motivering till den nya lydelsen av paragrafen ha utredningsmännen

1 huvudsak anfört följande.

I 1 momentet av förslaget ha intagits bestämmelser om den personal, som

är berättigad till befälslön, samt beloppet för dag av sådan lön. För närvarande

utgår icke månadslön vid samtliga försvarsgrenar till personal, som

genomgår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten, under

hela utbildningstiden. Då någon saklig ändring beträffande de sammanlagda

förmåner vederbörande må åtnjuta under krigs tjänstgöring icke ifrågasättes,

synes bemyndigande böra lämnas Kungl. Maj:t att förordna, att befälslön icke

skall utgå.

Bestämmelserna i 2 momentet motsvara föreskrifterna i 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

De i 3 momentet intagna föreskrifterna motsvara i sak stadgandena i 20 §

2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

Föreskriften i 4 momentet motsvarar stadgandet i 20 § 3 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

För närvarande utgår månadslönen för värnpliktig till

all personal, som innehar härför erforderlig tjänstegrad eller tjänsteställning,

oberoende av örn vederbörande är inkallad till tjänstgöring i egenskap av

värnpliktig eller fullgör tjänstgöring efter eget åtagande eller såsom krigs
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

frivillig. Då någon ändring härutinnan beträffande befälslönen icke förutsatts,

har stadgandet i förevarande moment begränsats att avse långtidslönen.

I författningsförslagets 5 moment lia ansetts böra intagas föreskrifter örn i

vad mån hemortslön må bibehållas för tid, varunder tjänstgöring icke fullgöres.

1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslogo i förevarande hänseende,

att hemortslön icke skulle utgå för tid, för vilken den värnpliktige av annan

anledning än arreststraff gått i mistning av fältlön (terminslön) enligt krigsavlöningsreglementet.

Med hänsyn till att krigslön för värnpliktiga efter

genomförd omläggning kommer att utgöras endast av terminslön, skulle hemortslönens

anknytande till krigslönen i vissa fall innebära en icke åsyftad förändring

i de sammanlagda förmånerna för värnpliktiga. På grund härav ha i

förevarande moment intagits uttömmande regler i fråga om rätt till hemortslön

för tid, varunder tjänstgöring icke fullgöres.

Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet gäller för

närvarande beträffande värnpliktiga, att antingen såväl månadslön som terminslön

utgå eller ock båda dessa förmåner innehållas. Hemortslön utgår, i

den man vederbörande äger uppbära krigslön. Rätten att utfå hemortslön

synes sålunda även efter omläggningen av de värnpliktigas avlöning böra vara

beroende av huruvida vederbörande äger bibehålla krigslön. Föreskrift härom

har intagits under a) i förevarande moment.

Enligt gällande bestämmelser bibehållas månadslön och hemortslön

vid undergående av arrestbestraffning. I förevarande moment har, i anslutning

till sålunda gällande bestämmelser, under b) intagits föreskrift om att

rätten till hemortslön bibehålies vid undergående av arreststraff.

Den, som undergår annat frihetsstraff än arrest eller som är avstängd från

tjänstgöring eller hålles häktad för brott, må enligt gällande krigsavlöningsreglemente

icke uppbära månadslön för sådan tid, dock att efter särskild prövning

vederbörande må kunna medgivas åtnjuta någon del av lönen. Detsamma

gäller beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt förbrott,

dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, vederbörande äger åtnjuta

oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet. Prövas undergånget arreststraff

böra ej läggas vederbörande till last, finnes avstängningsåtgärd ha varit

obefogad eller blir för brott häktad frikänd, skall vad av hans avlöning innehållits

utbetalas till honom. En motsvarighet till ifrågavarande stadgande har

upptagits i föreliggande förslag till krigsavlöningsreglemente. Det torde utan

särskild föreskrift få anses klart, att tid, för vilken oavkortad krigslön enligt

vad nyss sagts utbetalas, enligt krigsfamiljebidragsförordningen är att räkna

såsom tjänstgöring, varunder hemortslön utgår. Vad beträffar frågan om

bibehållande av någon del av månadslönen efter särskild prövning, har någon

motsvarighet till den i förslaget till krigsavlöningsreglemente upptagna föreskriften

i denna del icke intagits i förslaget till ändring i krigsf amil jebidragsförordningen

beträffande den del av hemortslönen, som utgör befälslön. Det

torde nämligen vara mindre lämpligt, att rätten till hemortslön göres beroende

av skälighetsprövning. Med hänsyn till befälslönens storlek och det

fåtal fall, då en prövning skulle kunna ifrågakomma, torde frågan sakna större

betydelse.

För närvarande bibehålies rätt till månadslön under krigsfångenskap. Någon

uttrycklig föreskrift om, huru med hemortslönen skall förhållas under krigsfångenskap,

finnes icke meddelad. Tjänstgöring i krigsfamiljebidragsförordningens

bemärkelse torde emellertid icke vara att anse såsom avslutad i och

med att vederbörande råkar i krigsfångenskap. Rätt till hemortslön torde

fördenskull för närvarande få anses därunder föreligga. Uttrycklig föreskrift

härom har intagits under c) i förevarande moment.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

25

Enligt gällande krigsavlöningsreglemente skall för den, som utan känd

anledning är frånvarande, månadslönen till och med kalendermånaden näst

efter den, varunder vederbörande anmälts såsom saknad, insättas för hans

eller hans rättsinnehavares räkning. I föreliggande förslag till krigsavlöningsreglemente

har motsvarande stadgande — avseende fast anställd personal —

givits sådan innebörd, att månadslön till saknad icke utgår under tiden för

frånvaron i vidare mån än att densamma, därest den saknade har försörjningsplikt

mot anhörig, enligt vederbörande krigsförvaltningsmyndighets prövning

må utgå till och med den dag, då en månad förflutit från det han anmälts såsom

saknad. Ehuru någon direkt föreskrift beträffande hemortslön för den, som

utan känd anledning är frånvarande, icke finnes meddelad, torde rätten till

hemortslön bibehållas, så länge krigslön utgår. Med hänsyn till föreslagna

ändringsföreskrifter i fråga örn månadslön för fast anställd personal vid utevaro

från tjänstgöring utan känd anledning, torde hemortslön för värnpliktig,

som utan känd anledning är frånvarande, böra utgå endast till och med den

dag, då en månad förflutit från det han anmälts såsom saknad, och principiellt

endast, därest den saknades anhöriga för sin försörjning äro i behov

av förmånen i fråga. Då det gäller att finna en lättillämplig regel, torde emellertid

särskild prövning av föreliggande behov av hemortslön för värnpliktiga

—- på sätt föreslagits i fråga örn månadslönen för den fast anställda personalen

— icke böra föreskrivas. Enligt krigsfamiljebidragsförordningen utgår

familj epenning efter behovsprövning. Även prövningen av föreliggande behov

av hemortslön i förevarande fall torde kunna presumeras vara fullgjord i och

med att vederbörande erhållit familj epenning. En lättillämplig regel om hemortslön

för den, som utan känd anledning uteblir från tjänstgöring, synes sålunda

kunna åstadkommas genom en föreskrift, att förmånen i fråga endast

utgår därest vederbörande omedelbart före uteblivandet var berättigad till

familjepenning för familjemedlem. Föreskrifter i enlighet med det anförda

ha intagits under d) i förevarande moment. Därest för saknad visas förfall,

som medför rätt till krigslön, torde utan särskild föreskrift vara klart, att

hemortslön utgår för samma tid.

Enligt gällande krigsavlöningsreglemente är avliden löntagares dödsbo berättigat

till månadslön till och med kalendermånaden näst efter den, varunder

dödsfallet inträffat. Hemortslön utgår däremot icke för tid efter dödsfallet.

Enligt föreliggande förslag till krigsavlöningsreglemente, 4 § 1 mom.

första stycket, skall Kungl. Majit äga bestämma, om och i vad mån krigslön

må utgå även för tid efter tjänstgöringens slut. Sistnämnda föreskrift avser

innefatta även frågan örn månadslön för tid efter dödsfallet till avliden fast

anställd personals dödsbo. Av Kungl. Majit sålunda utfärdade bestämmelser

förutsättas komma att innehålla föreskrifter, enligt vilka månadslön till avliden

löntagares dödsbo, skall under tiel, då krigstillstånd är rådande, utgå

till och med den dag, då en månad förflutit från dagen för dödsfallet. Under

tid, då krigstillstånd icke är rådande, förutsättes månadslönen upphöra att

utgå från och med dagen näst efter dödsfallet. Föreskrifter om rätt till hemortslön

för avliden värnpliktigs dödsbo synas böra i sak ansluta sig till vad

som kan komma att gälla i fråga örn månadslön till avliden fast anställd löntagares

dödsbo samt begränsas att avse den del av hemortslönen, som utgöres

av befälslön. I sista stycket av förevarande moment har fördenskull intagits

en föreskrift örn bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma, i vad mån

befälslön må utgå till avliden värnpliktigs dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

Såsom förut nämnts uppkommer jämväl behov av att i vissa avseenden

ändra krigsfamiljebidragskungörelsen vid ett bifall till utredningsmännens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 106.

förslag om månadslönens inräknande i hemortslönen. Även härutinnan ha ut

redningsmännen avgivit vissa förslag. Då dessa förslag emellertid icke äro

av karaktär att behöva underställas riksdagen, saknas anledning att i förevarande

sammanhang redogöra för innehållet i desamma. Jag avser att upptaga

dessa förslag till granskning, när riksdagen meddelat sitt beslut i fråga om

förslagen till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen. Här må allenast

anmälas, att utredningsmännen ifrågasatt, huruvida skäl förefinnas att låta

anstå med utbetalningen av den del av hemortslönen, som kommer att motsvara

den nuvarande månadslönen, d. v. s. av den s. k. befälslönen, tills tjänstgöringen

upphört, i det fall att den hemortslöneberättigade icke har hustru.

Beträffande den nuvarande hemortslönen gäller, att utbetalning i dylikt fall

i regel icke skall äga rum förrän tjänstgöringsperiod gått till ända.

I förevarande sammanhang bör jämväl till behandling upptagas ett av förenämnda

utredningsmän sedermera framlagt förslag örn ändring i krigsavlöningsbestämmelserna

för vissa krigsfrivilliga. Med skrivelse den

30 juni 1944 ha utredningsmännen nämligen framlagt förslag till kungörelse

angående tillämpning av det av dem tidigare föreslagna krigsavlöningsreglementet

under tid, då riket icke befinner sig i krig. I denna kungörelse har

förutsatts, att terminslönen för medlemmar av riksförbundet Sveriges lottakårer

och av föreningen svenska blå stjärnan samt kvinnliga medlemmar av

svenska röda korset ävensom krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst skall bestämmas

till belopp, som jämväl inkluderar den befälslön, som skall tillkomma

värnpliktiga i motsvarande ställning, och för de värnpliktigas del utbetalas i

form av i hemortslönen ingående befälslön. Vidare innebär kungörelseförslaget,

att i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning konstituerad

(förordnad) personal vid sjövärnskåren och svenska röda korset, som

enligt nu gällande krigslönebestämmelser uppbär lön enligt för fast anställd

personal gällande grunder och alltså icke är berättigad till familjebidrag eller

bemortslön enligt krigsfamiljebidragsförordningen, skall överföras till avlöning

enligt samma grunder som de för värnpliktiga gällande, varav alltså skall

följa att personalen i fråga blir berättigad till familjebidrag och hemortslön

i likhet med vad som gäller för annan personal, som avlönas såsom värnpliktiga.

Jämväl i ett den 31 augusti 1944 framlagt förslag till kungörelse angående

tillämpning av krigsavlöningsreglementet under tid, då riket befinner sig i

krig, ha utredningsmännen intagit de förenämnda avlöningsbestämmelserna.

Till stöd för förslaget att i terminslönen för vissa krigsfrivilliga inkludera

befälslön ha utredningsmännen anfört, att familjebidragsnämnderna icke torde

böra åläggas bestyret med utbetalning av någon del av den nuvarande krigslönen

för personal, varom här vore fråga. Den tanke, som i viss mån legat

till grund för omläggningen av de värnpliktigas avlöning, nämligen skapandet

av en viss garanti för att den mot månadslönen svarande delen av krigslönen

verkligen kommer familjen tillgodo, gjorde sig icke heller på samma

sätt gällande beträffande här avsedda krigsfrivilliga. Det hade emellertid icke

heller synts motiverat att för ifrågavarande krigsfrivilliga bibehålla månads
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-.ts proposition nr 106.

lönen i dess nuvarande form, och av denna anledning hade alltså utredningsmännen

ansett sig böra förorda införande av särskilda terminslönebelopp för

de angivna personalgrupperna.

Hemlssutlåtanden.

I sina utlåtanden över utredningsmännens förslag ha myndigheterna praktiskt

taget samstämmigt tillstyrkt förslagen till ändringar i 2 och 20 §§

krigsfamiljebidragsförordningen. Vissa myndigheter ha emellertid i

samband härmed framfört vissa ytterligare ändringsförslag, som icke äga

direkt samband med nu förevarande förslag. I huvudsak innehålla yttrandena

följande.

Chefen för försvarsstaben har framställt erinringar mot såväl den nuvarande

som den föreslagna lydelsen av 20 § 2 morn., enär därav följde den

oegentligheten, att en efter eget åtagande i luftbevakningstjänst tjänstgörande

värnpliktig får räkna denna tjänstgöring till godo för erhållande av långtidslön

eller högre långtidslön endast örn han tillhör infanteriet (P 3 eller P 4 av

pansartruppema) och tjänstgör vid luftbevakningsförband, vars personal är

truppregistrerad vid samma regemente som han själv. Örn han tillhör annat

truppslag eller annan försvarsgren kan tjänstgöringen icke tillgodoräknas

honom i detta hänseende. Detta synes otillfredsställande, särskilt med hänsyn

till svårigheten att få personal att frivilligt anmäla sig till luftbevakningstjänst.

Likhet synes i detta hänseende böra råda mellan alla värnpliktiga,

och all tjänstgöring efter eget åtagande i luftbevakningstjänst bör därför tillgodoräknas

vederbörande för långtidslön respektive högre långtidslön.

I samband med vidtagande av de föreslagna ändringarna i krigsfamiljebidragsförordningen

borde även — på av överbefälhavaren i yttrande över

1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag anförda skäl — upptagas frågan

om borttagande av den i 2 § krigsfamiljebidragskungörelsen stadgade begränsningen

i rätten till familjebidrag för krigsfrivilliga medlemmar av Sveriges

lottakårer och av föreningen svenska blå stjärnan. Förmånerna för vissa av

dessa krigsfrivilliga hade visserligen höjts genom Kungl. Majlis beslut den

12 maj 1944, men denna höjning utjämnade icke ens för alla de därav berörda

den olikhet, som på grund av ovannämnda begränsning råder mellan krigsfrivilliga

medlemmar av nämnda organisationer och övriga krigsfrivilliga.

Chefen för försvarsstaben har slutligen ansett saknad, som har försörjningsplikt,

böra erhålla rätt till hemortslön enligt samma regler som de,

vilka gälla beträffande familjebidrag, d. v. s. att hemortslönen skall utgå tills

vidare, örn det icke är uppenbart att den saknade rymt, samt att avliden värnpliktigs

dödsbo bör äga uppbära befälslönen efter dödsfallet lika länge som

familjebidrag utgår.

Chefen för marinen har framhållit, att även värnpliktig, som varit medlem

av sjövärnskåren och som fullgjort tjänstgöring i sådan egenskap, bör — liksom

vissa andra värnpliktiga, vilka nämnts i 2 mom. av förslaget till ny lydelse av

20 § krigsfamiljebidragsförordningen — få tillgodoräkna nämnda tjänstgöring

såsom kvalifikationstid för erhållande av rätt till hemortslön. Till denna upp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

fattning har jämväl försvarets civilförvaltning anslutit sig, och detta ämbetsverk

har därjämte föreslagit stadgande därom, att i neutralt land internerad

skall bibehållas vid rätten till hemortslön.

Statens arbetsmarknadskommission, som icke framställt erinran mot utredningsmännens

förslag till ny lydelse av 2 § 1 mom. och 20 § krigsfamiljebidragsförordningen,

har i anslutning till förslaget om månadslönens inräknande

i hemortslönen upptagit frågan örn hänsynstagande till utgående krigslön

vid fastställande av familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Inledningsvis har kommissionen sålunda erinrat örn, att denna fråga berördes

redan i kommissionens utlåtande den 23 mars 1943 över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag, då kommissionen härutinnan anförde följande.

Enligt nu gällande bestämmelser skall familjebidragsbelopp bestämmas

efter behovsprövning, och vid sådan prövning skall hänsyn icke tagas till

krigsbyn eller hemortslön, som utgår till värnpliktig (krigsfrivillig). Fråga,

huruvida hänsyn borde tagas till viss del av krigslönen, har tidigare varit

uppe, men därvid har befunnits, att dylikt hänsynstagande icke varit möjligt

med hänsyn till svårigheterna att hålla familjebidragsnämnderna underrättade

örn storleken av den utgående krigslönen. Kommissionen har sig emellertid

bekant, att det inom många familjebidragsnämnder råder missnöje med att

man vid familjebidrags bestämmande icke får taga hänsyn till krigslönen.

Framför allt gäller detta i fråga örn familjebidrag till frivilligt tjänstgörande

personal.

Skola befälslönerna utbetalas genom familjebidragsnämnderna, håller kommissionen

före, att det blir ofrånkomligt att vid familjebidragets fastställande

taga hänsyn till utgående befälslön och i vissa fall möjligen även till långtidslön.

I vilken utsträckning hänsyn bör tågås till dessa förmåner är kommissionen

icke nu beredd att föreslå, då remisstiden varit för kort för ett ståndpunktstagande

till denna fråga. Här synes dock böra framhållas, att det måste

anses föreligga goda skäl för en föreskrift därom, att hänsyn skall tagas till

befälslön och långtidslön i sin helhet, när det gäller att pröva behovet av

familjebidrag till frivilligt tjänstgörande värnpliktiga och till krigsfrivilliga,

Dessa personalkategorier ha nämligen funnit det med sina intressen förenligt

att åtaga sig militärtjänstgöring, och många exempel kunna anföras på att

de enligt nu gällande bestämmelser uppbära krigslön, familjebidrag och hemortslön

med väsentligt större belopp än den inkomst, som de åtnjutit före inträdet

i militärtjänst eller kunna påräkna i civilt arbete. Detta förhållande har

medfört, att de kvarbliva i militärtjänst under avsevärd tid — många äro i

oavbruten tjänstgöring sedan vintern 1939—1940 — och utan tvivel kommer

deras återförande till civil verksamhet, då beredskapstillståndet en gång kommer

att upphöra, att bliva förenat med stora svårigheter. Förhållandet har

också medfört, att t. ex. lantarbetare ha lämnat innehavande anställning och

flyttat till städerna.

I vad gäller frivilligt tjänstgörande värnpliktiga och krigsfrivilliga, vill

kommissionen alltså ifrågasätta, att örn befälslönen skall tilläggas den nuvarande

hemortslönen och utbetalas av familjebidragsnämnderna, sådana bestämmelser

utfärdas, att vid familjebidrags bestämmande hänsyn skall tagas

till befälslön och långtidslön.

Vad gäller inkallade värnpliktiga är kommissionen, såsom redan förut anmälts,

icke beredd att nu avgiva förslag örn i vilken utsträckning hänsyn skall

tagas till befälslön och långtidslön vid bestämmande av familjebidrag.

Arbetsmarknadskommissionen har i nu förevarande utlåtande återkommit

till frågan och har därvid i ämnet anfört följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Yad angår frivilligt tjänstgörande värnpliktiga oell krigsfrivilliga håller

kommissionen fortfarande före, att, därest nu föreliggande förslag — vilket

vad angår själva avlöningssystemet Ilar samma principiella uppläggning som

det tidigare förslaget —- genomföres, hänsyn bör vid familjebidragets bestämmande

tagas till hemortslönen, d. v. s. såväl befälslön som långtidslön. Beträffande

inkallade värnpliktiga har kommissionen däremot efter förnyat övervägande

kommit till den uppfattningen, att man, framför allt på grund av att

så icke skett under gången avsevärd beredskapstid, icke bör vid familjebidragets

bestämmande räkna med hemortslönen, enär detta i många fall skulle

medföra en nedsättning av det familjebidrag, som tidigare utgått. Den omständigheten

att en föreskrift örn hänsynstagande till befälslönen skulle

kunna för befordrade krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga,

medföra lägre sammanlagda förmåner än tidigare, anser kommissionen däremot

icke utgöra hinder för en dylik föreskrift. Även örn många krigsfrivilliga

och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga fullgjort militärtjänstgöring under

mycket lång tid, kunna de nämligen icke anses ha tillförsäkrats vare sig fortsatt

tjänstgöring eller oförändrade löneförmåner. Yad angår de krigsfrivilliga

kan i detta sammanhang erinras, att deras anställningskontrakt som regel

avser sex veckor. Medan i fråga örn de förmåner, som bör tillkomma värnpliktiga,

som i vanlig ordning inkallats till militärtjänstgöring, måste beaktas,

att de genom tvingande föreskrifter berövas möjligheten att utöva sin civila

verksamhet, bör däremot enligt kommissionens mening den grundläggande

synpunkten beträffande de krigsfrivilligas och de frivilligt tjänstgörande värnpliktigas

förmåner vara, att fråga är örn ett frivilligt avtal, som det kan förutsättas,

att den arbetstagande parten så gott som undantagslöst sluter med hänsyn

allenast till att de sammanlagda förmånerna anses vara de bästa, som

under rådande förhållanden stå vederbörande till buds på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare anfört i huvudsak följande.

I likhet med utredningsmännen funne kommissionen det vara angeläget, att

familjebidragsnämnderna icke onödigtvis åläggas merarbete, och på de av utredningsmännen

anförda skälen ville kommissionen därför tillstyrka, att särskilda

terminslönebelopp, som jämväl inkluderade befälslönebeloppen, fastställdes

för följande grupper av krigsfrivilliga, nämligen medlemmar av riksförbundet

Sveriges lottakårer och av föreningen svenska blå stjärnan samt kvinnliga

medlemmar av svenska röda korset. Genom att så skedde komme familjebidragsnämnderna

att befrias från bestyr att utbetala befälslön till nämnda personalkategorier,

med vilka nämnderna endast undantagsvis finge att taga befattning

såsom familjebidragssökande. Kvinnliga medlemmar av svenska röda

korset borde emellertid vid förslagets genomförande i fråga örn rätt till

familjebidrag likställas med medlemmar av Sveriges lottakårer och av föreningen

svenska blå stjärnan, d. v. s. endast äga komma i åtnjutande av bostadsbidrag,

och hänsyn tagas till krigslönen vid dylikt bidrags bestämmande.

Härom borde föreskrift intagas i 2 § krigsfamiljebidragskungörelsen.

Kommissionen kundo däremot icke tillstyrka utredningsmännens förslag,

i vad det avsåge, att krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst skulle erhålla

samma terminslön som lottor m. fl. och att de alltså icke skulle erhålla

befälslön genom familjebidragsnämnderna. Enligt vad kommissionen hade

sig bekant, utgjordes dessa krigsfrivilliga till icke ringa del av män, vilka

hallt1 försörjningsplikt mot familj och som därför åtnjöto familjebidrag. Till

vissa av dom utginge jämväl liemortslön enligt nu gällande bestämmelser,

enär ilo genom tidigare fullgjord beredskapstjänstgöring i egenskap av värnpliktiga

blivit berättigade till dylik lön och bibehölle rätten till densamma

även under därpå följande tjänstgöring i egenskap av krigsfrivilliga. I fråga

örn en del av denna kategori krigsfrivilliga syntes föreligga starka skäl att

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 106.

säkerställa, att den del av krigslönen, som nu utginge i form av månadslön

verkligen komme familjen tillgodo, och detta kunde icke ske med mindre än

att månadslönen även för deras del ersattes med sådan befälslön, som avsåges

skola utbetalas av familjebidragsnämnd. Kommissionen kunde alltså

icke tillstyrka, att månadslönen för krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst inräknades

i terminslönen och utbetalades av de militära myndigheterna och

ytterligare skäl härför vore kommissionens tidigare, i annat sammanhang uttalade

uppfattning att hänsyn borde få tagas till den nya hemortslönen —

såväl befälslön som långtidslön — vid bestämmande av familjebidrag till

krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga.

Det av utredningsmännen framlagda förslaget till ändring i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen

jämte därav betingad jämkning i 2 § 1 mom.

samma förordning har av de hörda myndigheterna i huvudsak lämnats utan

erinran. Förslaget innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, att

hemortslönen skall uppdelas i två skilda delar, den ena benämnd befälslön

och motsvarande hittills till vissa värnpliktiga såsom krigslön utgående månadslön

och den andra långtidslön, som närmast motsvarar den nuvarande

hemortslönen.

Jag har redan i samband med anmälan av förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

i princip förordat utredningsmännens förslag, och nu föreliggande

förslag till författningsbestämmelser i ämnet giver mig icke anledning till

någon väsentligare erinran. I anslutning till i förutnämnda proposition angående

nytt krigsavlöningsreglemente föreslagen uppflyttning av flaggkorpral från

6:e till 7:e krigslöneklassen bör emellertid flaggkorpral upptagas bland de

värnpliktiga, för vilka befälslönen utgör 1 krona 50 öre. I sina förslag

till kungörelser rörande det nya krigsavlöningsreglementets tillämpning

under tid då riket icke befinner sig i krig respektive under krigstid

ha utredningsmännen föreslagit, att de medlemmar av sjövärnskåren och

av svenska röda korsets sjukvårdstrupper, som nu på grund av enligt

fredsbestämmelser meddelade förordnanden till officerare eller underofficerare

äga uppbära lön enligt för fast anställd personal gällande grunder,

i stället skola överföras till att åtnjuta lön såsom värnpliktiga.

Då jag avser att senare förorda detta förslag, bör nu i förslaget till ny lydelse

av 20 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen — i anslutning till vad

chefen för marinen och försvarets civilförvaltning framhållit — intagas bestämmelse

därom, att nämnda medlemmar efter överföringen till värnpliktslön

skola äga tillgodoräkna tid, varunder de fullgjort tjänstgöring i den tidigare

egenskapen efter tidpunkt, som av Konungen bestämmes. Detta innebär,

att de i förevarande hänseende komma att jämställas med förutvarande

landstormsofficerare, vilka tidigare överförts till åtnjutande av värnpliktslön.

I likhet med försvarets civilförvaltning finner jag skäligt, att den som

hålles internerad i neutralt land medgives bibehålla rätt till hemortslön.

Bestämmelse härom bör intagas i 5 mom. c) av utredningsmännens förslag till

ny lydelse av 20 § krigsfamiljebidragsförordningen.

Däremot kan jag icke tillstyrka det av chefen för försvarsstaben framlagda

förslaget örn vidgad rätt till hemortslön till värnpliktig, som efter eget

åtagande fullgör tjänstgöring vid luftbevakningsförband, organiserat av annan

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition nr 106.

än den värnpliktiges egen truppregistreringsmyndighet. Fråga härom har

också i anledning av annan framställning varit uppe. Förslag i ämnet avstyrktes

då av arbetsmarknadskommissionen med hänvisning till beräknade

svårigheter att vid beredskapens upphörande till den civila arbetsmarknaden

återföra vissa av de krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga,

som under längre tid varit i militär tjänstgöring. Denna synpunkt har synts

mig böra beaktas.

Ej heller kan jag tillstyrka försvarsstabschefens förslag örn att saknad

bör få uppbära hemortslön enligt samma regler som dem, vilka gälla för

familjebidrag. I dylikt fall bör hemortslön utgå för samma tid som krigslön,

då ju hemortslönen till sin karaktär är en löneförmån, ehuru vissa skäl ansetts

motivera dess hänförande till krigsfamiljebidragsförordningen. I anslutning

till vad jag vid anmälan av propositionen med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

anfört i fråga örn rätt för saknad att bibehålla månadslön, föreslår

jag därför, att den tid varunder saknad må äga rätt till hemortslön bestämmes

till två månader. I likhet med utredningsmännen finner jag rätten till hemortslön

böra begränsas till fall, då behov föreligger, d. v. s. då familjebidrag

beviljats. Enär familjebidrag emellertid kan ha beviljats även i annan form

än som familjepenning, har jag dock funnit stadgandet böra givas en formulering,

som nära överensstämmer med vad som gäller i fråga örn begravningsbidrag.

Chefen för försvarsstaben har även berört det förhållandet att medlemmar

av Sveriges lottakårer och svenska blå stjärnan enligt i krigsfamiljebidrags

kungörelsen intagna bestämmelser nu icke äga rätt till familjebidrag enligt

samma grunder som andra krigsfrivilliga. De äga nämligen enligt ifrågavarande

särskilda bestämmelser endast erhålla bostadsbidrag, och vid bestämmande

av sådant skall hänsyn tagas till krigslönen. Chefen för försvarsstaben

har ansett denna särställning böra upphöra. Bestämmelserna ha tillkommit

på förslag av arbetsmarknadskommissionen med hänsyn till behovet

av kvinnlig arbetskraft, sedan det visat sig att andra arbetsmarknadsbehov

svårligen kunde tillgodoses på grund av att nyssnämnda medlemskap i vissa

fall gåve vederbörande bättre förmåner än vanlig arbetsanställning, och de

betingades därjämte«,v lönejämförelser med i vanlig ordning anställd kvinnlig

arbetskraft inom försvaret. Då dessa motiv för bestämmelserna alltjämt kvarstå,

vill jag, ehuru Kungl. Majit äger meddela beslut i ämnet utan riksdagens

hörande, här uttala, att jag icke finner skäl vara för handen att upphäva särbestämmelserna

i fråga. Såsom arbetsmarknadskommissionen anfört böra

motsvarande bestämmelser även införas för kvinnliga medlemmar av svenska

röda korset och för kvinnliga krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst. Härtill avser

jag att återkomma, sedan riksdagen fattat beslut rörande nu förevarande

förslag till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen.

I sitt utlåtande i ärendet har statens arbetsmarknadskommission på anförda

skäl även föreslagit sådan ändring i krigsfamiljebidragskungörelsen, att

för krigsfrivilligas och frivilligt tjänstgörande värnpliktigas del hänsyn vid

familjebidrags bestämmande skulle få tagas till krigslön samt den nya hean

ortslönen. Med hänvisning till denna ståndpunkt har kommissionen i annat

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

sammanhang motsatt sig utredningens förslag örn att krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst

tilldelas särskild terminslön med belopp, som svarar mot

summan av terminslönen och den för värnpliktiga m. fl. föreslagna befälslönen,

som skulle motsvara den nuvarande månadslönen. De berörda spörsmålen

äro av karaktär att kunna avgöras av Kungl. Maj:t, och jag avser att

sedermera anmäla desamma inför Kungl. Maj:t i samband med övriga förslag

till ändringar i krigsfamiljebidragskungörelsen. Jag vill dock redan nu

såsom min mening uttala, att jag i huvudsak delar arbetsmarknadskommissionens

uppfattning, att vid bestämmande av familjebidrag till frivilligt tjänstgörande

personal skäl kunna vara för handen att —- åtminstone i viss mån —

taga hänsyn till krigslöneförmånerna och hemortslönen, enär den frivilligt

tjänstgörande vid sitt avgörande örn han skall åtaga sig militärtjänstgöringen

givetvis räknar med de sammanlagda förmånerna och därvid jämför dem med

vad han skulle kunna förtjäna genom arbete på den civila arbetsmarknaden.

För att möjliggöra hänsynstagande till hemortslöneförmåner vid familjebidrags

bestämmande avser jag att vid anmälan inför Kungl. Majit av förslagen

till de förut nämnda tillämpningskungörelserna till det nya krigsavlöningsreglementet

förorda, att befälslön enligt 20 § krigsfamiljebidragsfhärdningen

skall i förekommande fall utgå till manlig krigsfrivillig i luftbevakningstjänst

i stället för att befälslönen motsvarande belopp för sådan frivillig

på sätt utredningsmännen föreslagit skall inräknas i terminslönebeloppet.

Däremot anser jag utredningsmännens förslag örn fastställande av

särskilda terminslönebelopp, inkluderande jämväl den nuvarande månadslönen,

för medlemmar av Sveriges lottakårer och föreningen svenska blå stjärnan

samt för kvinnliga medlemmar av svenska röda korset liksom också i vad

gäller kvinnliga krigsfrivilliga i luftbevakningstjänst böra förordas, varigenom

familjebidragsnämnderna befrias från att taga befattning med personal,

som i regel icke torde komma att göra anspråk på familjebidrag.

I sitt utlåtande över förenämnda förslag till krigsavlöningsbestämmelser

för vissa krigsfrivilliga har chefen för försvarsstaben framhållit, att i krigsfamiljebidragsförordningens

20 § bör klart angivas, att krigsfrivilliga, för

vilka den nuvarande månadslönen inarbetas i terminslönen, icke skola åtnjuta

i den nya hemortslönen ingående befälslön. Föreskrift härom torde emellertid

icke böra föranleda ändring i nämnda förordning utan intagas i krigsfamiljebidragskungörelsen.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att godkänna av departementschefen framlagt förslag till förordning

angående ändring i vissa delar av krigsfamiliebidragsförordningen den

30 juni 1942 (nr 521).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Stockholm i945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Ur protokollet:

Erland Kock.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ds proposition med anhållan örn riksdagens yttrande angående de av internationella arbetsorganisationens konfe s. 9 i texten