Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m

1945-02-23 · 15 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:123, Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1945.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist.

Vid anmälan den 4 januari 1945 av de frågor, som tillhöra regleringen

för budgetåret 1945/46 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,

omförmäldes under punkterna (26) och (27) anslagsbehovet för regementsoch

stationskrigsrälterna samt de särskilda krigsrätterna eller sålunda de för

fredsförhållanden avsedda krigsrätterna. Jag erinrade därvid örn att de för

detta anslagsbehov i gällande riksstat uppförda två förslagsanslagen, Krigsrätterna:

Avlöningar och Krigsrätterna: Omkostnader, tillkommit genom att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 123

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123

1942 års riksdag bifallit ett av Kungl. Majit med hänsyn till den efter krigsutbrottet

inträdda starka ökningen av krigsrätternas arbetsbörda framlagt

förslag till omreglering av den civila krigsrättspersonalens arvoden och övriga

förmåner, innebärande väsentliga förbättringar i sådant hänseende

(prop. nr 269; r. skr. nr 403).

Anslagen utgingo för budgetåret 1942/43 med 279 500 kronor resp. 30 000

kronor. I propositionen nr 269/1942 uttalades, att det icke då kunde avgöras,

i vad mån de föreslagna arvodena borde utgå jämväl under efterföljande

budgetår, utan att arvodesfrågan måste bedömas efter de växlande förhållandena

och att sålunda till följande års riksdag borde företagas en omprövning

av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på

fullständigare statistiskt material än det som i propositionen kunnat förebringas.

I anslutning till detta uttalande verkställdes vid såväl 1943 som

1944 års riksdagar en omprövning av arvodesbeloppen, vilket ledde till att

anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar höjdes till 326 500 kronor för budgetåret

1943/44 (prop. nr 218; r. skr. nr 253) och till 363 600 kronor för innevarande

budgetår (prop. nr 165; r. skr. nr 263). Anslaget till Krigsrätterna:

Omkostnader har däremot bibehållits vid det ursprungliga beloppet.

Det förutsattes att jämväl till 1945 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning

av arvodena med ledning av de ytterligare erfarenheter som till

dess kunde vinnas (prop. nr 165/1944 s. 11). Under hänvisning härtill framhöll

jag i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1945, att förslag i ämnet borde

i särskild proposition föreläggas riksdagen så snart rättsstatistiska uppgifter

för år 1944 inkommit och blivit föremål för bearbetning. Ehuru under alla

förhållanden en viss förändring av anslagets storlek komme att bliva erforderlig

med hänsyn till den fortgående utbyggnaden av försvarsorganisationen,

syntes anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar, i avbidan på nämnda

proposition, böra upptagas med ett beräknat belopp, motsvarande det nuvarande

anslaget, 363 600 kronor. Jämväl anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader

syntes tillsvidare kunna beräknas till samma belopp som det nu utgående

eller 30 000 kronor. I enlighet härmed föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 beräkna ifrågavarande två anslag på sätt jag angivit.

Sedan berörda statistiska material numera inkommit och från försvarsdepartementet

erhållits erforderliga uppgifter angånde den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter, får jag underställa

Kungl. Majit ifrågavarande anslagsbehov. Härvid har jag jämväl att anmäla

en av krigsdomaren, auditören och krigsfiskal vid Västmanlands

flygflottiljs krigsrätt i skrivelse den 1 november 1944 gjord framställning örn

förhöjda arvoden.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. *

I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag lämnades å s. 2—9 en kortfattad

redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas organisation samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande avlöningsförhållanden.

Det torde ej vara nödigt att här lämna några uppgifter i dessa hänseenden,

utan torde därutinnan få hänvisas till nämnda redogörelse.

Ej heller torde vara erforderligt att här närmare beröra innebörden av

den från och med budgetåret 1942/43 genomförda förbättringen av den civila

krigsrättspersonalens förmåner samt de framställningar och övriga förhållanden,

som legat till grund för densamma. En sammanfattande redogörelse

härför återfinnes i propositionen nr 218 (s. 3—8) till 1943 års riksdag, vartill

jag tillåter mig hänvisa. Sistnämnda proposition redovisar jämväl (s. 8—13)

de framställningar om ytterligare förbättring i avlöningsförmånerna för ifrågavarande

personal, som gjorts av föreningarna Sveriges krigsdomare och

auditörer samt Sveriges krigsfiskaler och vilka framställningar i avseende

i krigsdomare vunno visst beaktande i samma proposition. Även härutinnan

torde jag få hänvisa till propositionen. De arvodesförhöjningar slutligen, som

i fråga om ett begränsat antal befattningshavare kommo till stånd vid 1944

års riksdag, föranleddes — där de ej voro betingade av krigsdomstolsorganisationens

utbyggnad — av att jämväl för år 1943 i fråga örn vissa krigsrätter

redovisades en stark ökning av arbetsbördan. I detta avseende hänvisar

jag till den senast i ämnet avlåtna propositionen nr 165/1944 (s. 9—11).

I förut omnämnda skrivelse av den 1 november 1944 hava krigsdomaren,

auditören och krigsfiskalen vid Västmanlands flygflottiljs krigsrätt hemställt,

att — sedan genom kungörelse den 26 januari 1943 (nr 71) flygvapnets centrala

skolor förklarats skola lyda under flygflottiljens krigsrätt — arvodena åt

dem måtte beräknas till belopp motsvarande vad som utgår till befattningshavare

vid krigsrätter, som handlägga mål från två flygflottiljer.

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna

nr 269/1942, 218/1943 och 165/1944, har genom justitiedepartementets

försorg införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan

vid krigsrätterna

Den sålunda erhållna utredningen avser verksamheten vid regements- och

stationskrigsrätterna under år 1944 och utvisar för samtliga förband jämväl

antalet disciplinmål, vari auditörerna under samma år avgivit yttranden. Utredningen

innefattar även uppgifter angående det antal ärenden, vari auditören

enligt lagen den 9 juni 1944 (nr 292) angående behörighet för militär

befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet, vilken lag trädde i kraft den 1

juli 1944, haft att under året avgiva yttranden. Till jämförelse mellan krigsrättspersonalens

arbetsbörda under åren 1941—1944 har uppgjorts en sammanställning,

vari upptagits dels de genom den nya utredningen framkomna

siffrorna och dels, i den mån uppgifter härom föreligga, motsvarande siffror

för åren 1941—1943 (Bil. A). Sammanställningen utvisar att antalet krigsrättssammanträden

i förhållande till år 1943 varit i det närmaste oförändrat.

Däremot har antalet vid krigsrätterna handlagda mål och ärenden, vilket under

år 1942 undergick en avsevärd ökning och ytterligare stegrades under år

1943, under år 1944 återförts till i stort sett 1942 års nivå. Beräffande antalet

mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen s. k. undersökningsmål) be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 123

Departe
ments
chefen.

löper sig minskningen, sammanlagt 2 549 mål och ärenden, med ungefär 70

procent å ordinarie förband och 30 procent å underställda förband. Till den

del arbetsbördan beror på mål och ärenden från underställda förband är den

i förevarande sammanhang av mindre intresse. För behandlingen av sådana

mål och ärenden ulgår nämligen särskild ersättning, som genom den år 1942

genomförda arvodesregleringen förhöjts till av krigsdomar- och auditörsföreningen

föreslagna belopp. Av betydelse för frågan om skäligheten av de

fasta arvoden, örn vilka nu är fråga, är därför endast antalet mål och ärenden

från ordinarie förband. Deras antal har minskats från omkring 9 200 till

omkring 7 400 eller således med omkring 20 procent. Minskningen har drabbat

olika krigsrätter i mycket olika grad. I några fall har icke inträffat någon

minskning, utan har antalet mål och ärenden i stället ökats, dock i regel

ej i någon mera avsevärd mån. Av en jämförelse mellan det statistiska primärmaterialet

för åren 1943 och 1944 framgår vidare att antalet undersökningsmål

minskat i vida högre grad än antalet brottmål. Sistnämnda mål ha

nämligen nedgått med allenast cirka 450 eller 10 procent, under det alt minskningen

för undersökningsmålen uppgår till 1 350 eller 30 procent. I detta

sammanhang bör emellertid observeras att antalet ärenden, vari med stöd av

den nya lagstiftningen i ämnet ersättningsskyldighet ålagts genom beslut av

militär befälhavare, utgör 1 237 eller sålunda obetydligt mindre än det antal

varmed undersökningsmålen minskat. Vad beträffar disciplinmålen — i fråga

örn vilka föreligger jämförelsematerial endast från åren 1942—1944 —

har under sistnämnda år framträtt en tendens till nedgång i desammas antal.

Detta är emellertid fortfarande så stort — sammanlagt cirka 10 200 mål

— att auditörerna vid de mera arbetstyngda krigsrätterna vid sidan om sin

befattning med krigsrättsmålen alltjämt måste ägna avsevärd tid åt avgivandet

av yttranden i disciplinmål.

Liksom under de närmast föregående åren har även under innevarande

budgetår blivit nödvändigt att befria vissa auditörer från en del av arbetet

och lägga detta på särskilt förordnad vikarie. Därvid har den ordinarie auditören

som regel fått avstå en del av sina avlöningsförmåner, under det att

den partiella vikarien erhållit ersättning efter samma grunder som gälla

för tjänstgöring i särskild krigsrätt.

Med hänsyn till att den civila personalen vid de särskilda krigsrätterna

åtnjuter ersättning för krigsrättssammanträde och, i viss män, efter antalet

därvid handlagda mål Ilar icke ansetts erforderligt att införskaffa någon

statistik rörande arbetsbördan vid dessa krigsrätter.

Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan

vid regements- och stationskrigsrätterna, har den alltsedan krigsutbrottet

1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden under år 1944

upphört och förbytts i en viss, procentuellt sett rätt markerad nedgång. Antalet

mål och ärenden, som sistnämnda år handlagts vid krigsrätt, översteg nämligen

endast obetydligt det som redovisats för år 1942. Detta innebär, såsom förut

angivits, så vitt angår ordinarie förband, en nedgång med omkring 20 procent

i förhållande till 1943 års motsvarande siffror. Såsom likaledes förut om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

nämnts, taller minskningen till huvudsaklig del å de s. k. undersökningsmålen.

Den avlastning, som sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda,

torde i det väsentliga få tillskrivas verkningarna av den nya lagen örn behörighet

tor militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. Detta framgår

därav att de ärenden, vari befälhavare ådömt ersättningsskyldighet, uppgå

till i det närmaste samma antal som det, varmed undersökningsmålen

nedgått. Antalet mål, vari befälhavare ålagt disciplinstraff, har under år

1944, ehuru något understigande 1943 års siffra, alltjämt varit högre än år

1942. Tages alltså hänsyn till samtliga faktorer som inverka på arbetsbördan

för den civila personalen vid krigsrätterna — det åligger auditör att i de

av befälhavare handlagda ersättningsärendena och disciplinmålen avgiva yttranden

— torde man, oaktat den inträdda nedgången i de vid krigsrätt handlagda

målens antal, kunna säga att under år 1944 arbetsbördan i sin helhet

undergått endast obetydlig minskning i förhållande till närmast föregående

år.

Fråga är nu huruvida den inträdda minskningen bör giva anledning till

någon allmän nedsättning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen;

någon förhöjning av dessa arvoden kan uppenbarligen icke ifrågakomma.

Av betydelse för bedömandet av detta spörsmål är, huruvida minskningen

kan väntas fortsätta även under kommande budgetår. Detta är givetvis

omöjligt att med säkerhet nu bedöma. Kan den militära beredskapen

mera avsevärt lättas, förefaller sannolikt att så kommer att bliva fallet. En

avveckling av den militära beredskapen torde emellertid närmast medföra,

att antalet mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden

i allmänhet höra, kommer att nedgå. Då särskild ersättning

utgår för handläggning vid regements- eller stationskrigsrätt av dylika mål

och ärenden, minskas, i händelse antydda utveckling skulle inträda, gottgöreisen

till krigsrättspersonalen automatiskt. För frågan om bedömande av de

fasta arvodenas lämpliga storlek under instundande budgetår har sålunda

den militära beredskapens blivande omfattning icke utslagsgivande betydelse.

Att på angivna grund företaga en allmän nedskärning av de fasta arvodena

synes alltså icke böra ifrågakomma. Ej heller synes anledning föreligga att

med hänsyn till den konstaterade nedåtgående tendensen i senaste årets arbetsbörda

vidtaga en dylik nedsättning i samma arvoden. Dessa äro nu i stort

sett avvägda med hänsyn till den arbetsbörda vid krigsrätterna som förelåg

år 1942, och denna arbetsbörda var, betraktad i sin helhet, lägre än den som

förefanns under det senast förflutna året. Endast i de läll där vederbörande

befattningshavare så sent som vid 1944 års riksdag — med anledning av under

år 1943 inträdd avsevärd ökning av arbetsbördan — fått sitt arvode förhöjt,

synes böra undersökas, huruvida arvodet skäligen bör återföras till det

belopp som förut utgick.

En dylik undersökning ger i fråga om krigsdomarna vid handen, att på

grund av den nu inträdda minskningen i arbetsbördan arvodesnedsättning

torde böra ske för de krigsdomare som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Smålands

artilleriregemente, 2) Karlskrona örlogsstalion och Karlskrona kust

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 12,3.

artilleriregemente, 3) Hallands regemente och Hallands flygflottilj, 4) Göta

artilleriregemente och Göta flygflottilj, 5) Livregementets grenadjärer samt

6) Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. För var och en

av nämnda krigsdomare synes arvodet böra sänkas med 300 kronor eller

samma belopp, varmed förhöjning skedde år 1944. Detta innebär en sammanlagd

minskning av arvodessumman åt krigsdomare med 1 800 kronor.

— Någon ändring i fråga om krigsdomarbefattningarna utan sammanhang

med tillkomsten av nya truppförband eller ändrad förläggning av truppförband

anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle arbetsbördan för de krigsdomare,

en å vardera orten, som äro anställda vid de i Linköping, Skövde—

Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden, alltjämt kunna motivera en

uppdelning av befattningarna på flera innehavare, men då vederbörande befattningshavare

hittills visat sig kunna medhinna sina göromål, saknar jag

tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring i nuvarande indelning. Jag

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t. därest uppdelning av någon av dessa

tjänster skulle visa sig under kommande budgetår nödvändig, skall vara oförhindrad

att vidtaga erforderliga organisationsändringar.

I iråga om auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag icke anledning

föreslå sänkning av några arvoden med hänsyn till arbetsbördans

minskning. Däremot synes mig skäl föreligga att söka i görligaste mån inskränka

omfattningen av de partiella ledigheter med helt eller delvis bibehållen

avlöning, vilka det för beredande av lättnad i arbetsbördan hittills

varit nödvändigt bevilja åtskilliga auditörer. — Någon ändring i fråga om

auditörs- och krigsfiskalstjänsterna utan samband med nyuppsättning av

truppförband har jag ej att föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen

år 1942 ändrad organisation av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas

uppdelning å två befattningar, och i propositionen nr 269/1942 framhölls

att denna fråga borde bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken

berördes även i propositionen nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en

eventuell uppdelning syntes böra anstå i avvaktan på utvecklingen under

ytterligare ett år och de erfarenheter som därunder kunde vinnas. I propositionen

nr 165/1944 återkom jag till frågan och anförde då, att auditören i

Boden visserligen under år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet

från inemot hälften av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med

särskild vikarie för samma göromåls förrättande, men att, då ledigheten finge

anses hava varit betingad av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan

vid dessa krigsrätter, såsom framginge av de statistiska uppgifterna,

under år 1943 icke undergått någon större ökning, det syntes mig alltjämt

böra anstå med definitivt ställningstagande till denna organisationsfråga.

Jämväl under år 1944 har det varit nödvändigt bevilja auditören i Boden befrielse

från tjänstegöromålen i enahanda utsträckning som tidigare. Då, såsom

de statistiska uppgifterna utvisa, arbetsbördan för denne befattningshavare

alltjämt visar stigande tendens, tala onekligen starka skäl för att en

uppdelning av auditörstjänsten i Boden å två tjänster åvägabringas. Av skäl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

7

sorn jag tidigare anfört, synes det mig emellertid lämpligt att avvakta ytterligare

erfarenhet, innan definitivt beslut i saken fattas.

Under budgetåret 1945/46 torde vissa förändringar beträffande försvarsorganisationen

komma att äga rum av beskaffenhet att påverka jämväl krigsrätternas

organisation. Sålunda beräknas Skånska pansarregementets kasernetablissement

i Hässleholm möjligen bliva färdigställt så långt, att regementet

kan dit överflyttas från Hälsingborg. Enligt beslut av 1943 års riksdag

skall i samband härmed kavalleriet omorganiseras, därvid det tidigare i

Hälsingborg förlagda kavalleriregementet skall återuppsättas. Vidare torde

den för närvarande provisoriskt lill Malmö förlagda Skånska flygflottiljen

komma att under budgetåret taga sin definitiva förläggningsort Barkåkra

i besittning. Slutligen avses, enligt 1942 års försvarsbeslut, uppsättning av ett

nytt förband, Hälsinge flygflottilj, med förläggning till Östansjö invid Söderhamn.

I samband med de ändrade förläggningarna av Skånska pansarregementet

och Skånska flygflottiljen böra nämnda förbands krigsrätter

utbrytas ur nuvarande gemenskap med krigsrätterna vid Krigsflygskolan

resp. Södra skånska infanteriregementet och Skånska luftvärnskåren samt

i stället erhålla gemensam personal, pansarregementets krigsrätt med krigsrätten

vid Skånska trängkåren (Hässleholm) och flygflottiljens krigsrätt med

krigsrätten vid Krigsflygskolan (Ljungbyhed). Den nuvarande gemenskapen

i avseende på krigsdomare för trängkårens, Norra skånska infanteriregementets

och Vendes artilleriregementes krigsrätter kommer att kvarstå endast

beträffande sistnämnda två krigsrätter. Vid vart och ett av de nytillkommande

truppförbanden, kavalleriregementet och Hälsinge flygflottilj, skall

jämväl finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätten i Söderhamn

synes böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör och

krigsfiskal, varemot i fråga om kavalleriregementets krigsrätt motsvarande

befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätterna

vid Krigsflygskolan och, efter dess förläggning till Barkåkra, Skånska

flygflottiljen. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till en var av krigsdomaren,

auditören och krigsfiskalen vid Skånska pansarregementets och

Skånska trängkårens krigsrätter samt till en var av motsvarande befattningshavare

vid det nya kavalleriregementets, Krigsflygskolans och Skånska flygflottiljens

krigsrätter böra utgå arvoden med resp. 1 800, 3 600 och 1 500

kronor. För krigsdomarna i Norra skånska infanteriregementets och Vendes

artilleriregementes samt i Södra skånska infanteriregementets och Skånska

luftvärnskårens krigsrätter torde, efter utbrytningen av Skånska trängkåren

resp. Skånska flygflottiljen, arvodena böra sättas till 2 100 resp. 1 800

kronor samt slutligen arvodena för auditören resp. krigsfiskalen vid luftvärnskårens

krigsrätt till 1 680 resp. 660 kronor. Nu nämnda arvoden belöpa sålunda

sammanlagt å 20 040 kronor. Då emellertid, med bortseende från det

nytillkommande kavalleriregementet, motsvarande arvoden enligt nuvarande

krigsrättsindelning uppgå till sammanlagt 17 760 kronor, utgör merkostna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

den allenast 2 280 kronor, varav 1 200 kronor faller å arvodena till krigsdomare,

780 kronor a arvodena till auditörer och 300 kronor å arvodena

till krigsfiskal. Till de föreslagna nya krigsdomar-, auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna

vid Hälsinge flygflottiljs krigsrätt torde arvodena, med tilllämpning

av förut angivna grunder, böra fastställas till resp. 720, 1 680 och

669 kronor.

Den av den civila personalen vid krigsrätten vid Västmanlands flygflottilj

gjorda framställningen om arvodesförbätlring finner jag mig icke kunna biträda.

För sysslandet med mål och ärenden från flygvapnets centrala skolor,

vilka skolor underställts krigsrätten, utgår nämligen särskild gottgörelse

på sätt angives i 12, 27 och 45 §§ instruktionen den 30 juni 1942 (nr 438) för

krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Denna gottgörelse får anses fullt skälig

och anpassar sig därjämte på ett smidigt sätt till det arbete som skolornas

förläggande under flygflottiljens krigsrätt medför för dess personal.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena

med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis

angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande

av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 28 ff.) för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar

som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande

avlöningsstaten är av följande lydelse:

A vinni »gsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .................. kronor 70 000

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .................. » 148 600

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis ................ » 61 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... » 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements
och

stationskrigsrättema, förslagsvis .............. » 3 200

f) Ersältning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.

förslagsvis ...................................... » 50 000

Summa kronor 363 600.

Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.

I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åt krigsdomare

uppföras med (70 000 — 1 800 + 1 200 + 720 =) 70 120 kronor,

delposten till arvoden åt auditörer med (148 600 + 780 9-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

9

1 680 =) 151 060 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiskaler

med (61 800 + 300 + 660 =) 62 760 kronor eller i avrundade tal med

respektive 70 200 kronor, 151 100 kronor och 62 800 kronor. Vad beträffar

delposten till vikariatsersättningar, från vilken bland annat bestrides

ersättning som vid partiell ledighet för befattningshavare vid regementseiler

stalionskrigsrätt tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie tjänsteinnehavaren

förklaras skyldig avstå under ledigheten, har densamma, som

för innevarande budgetår uppförts med ett från 10 000 kronor till 30 000

kronor förhöjt belopp, alltjämt visat sig otillräcklig för sitt ändamål. Sålunda

har under budgetåret 1943/44 i vikariatsersättningar utbetalats över 53 800

kronor. Då emellertid, som jag förut anfört, en skärpt prövning av anspråken

på partiella ledigheter bör genomföras allteftersom den militära beredskapen

lättas, torde vara att förvänta att belastningen å denna post skall

avsevärt minskas. Med hänsyn härtill föreslås densamma upptagen med

oförändrat belopp, 30 000 kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar

åt civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna,

vilken för innevarande budgetår bestämts till 3 200 kronor,

synes, oaktat posten under budgetåret 1943/44 belastats med utgifter

för cirka 14 400 kronor, likaledes kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Beträffande slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning till personal

vid särskilda krigsrätter m. m. har den under samma tid,

beroende bland annat på den talrika förekomsten av mål från underställda

förband, belastats med utgifter till ett belopp av ej mindre än 210 900 kronor

(budgetåret 1942/43 188 400 kronor). Vid en återgång till mera normala

förhållanden kommer emellertid frekvensen av dessa mål att avsevärt nedgå.

Därtill kommer att det ännu icke kan bedömas, om icke även den under år

1944 ikraftträdda lagen angående behörighet för militär befälhavare att i

vissa fall ålägga ersättningsskyldighet kommer att medföra minskad belastning

å denna anslagspost. Jag finner därför ej anledning föreslå någon

ökning av postens nuvarande belopp.

Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1945/46 bestämmas till

(70 200 + 151 100 + 62 800 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 367 300 kronor.

.Tåg får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 70 200

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 151 100

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis .... » 62 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

10

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätter
na,

förslagsvis .................... kronor 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis....... » 50 000

Summa kronor 367 300;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 367 300.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Från detta anslag bestridas dels resekostnads- och traktamentsersättningar

till den civila personalen vid fredskrigsrättema och dels ersättningar för

auditöremas och krigsfiskalemas expenser. För dessa ändamål ha från och

med budgetåret 1942/43 beräknats, till det förra ett belopp av 10 000 kronor

och till det senare ett belopp av 20 000 kronor.

Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för expenser tillkom endast auditörema

och allenast med visst för var och en av dem fastställt årligt belopp.

Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörema som krigsfiskaierna

erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader. Därvid har, i enlighet

med förslag av de för frågan örn revision av avlöningsbestämmelsema för

den civila personalen vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen.

för auditörerna bibehållits systemet med fasta expensbidrag. Men

auditör har därjämte berättigats att, i den mån han visar sig för tjänstens

utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning av konceptprotokoll,

verkställande av protokollsutskrifter, papper och kuvert samt interurbana

telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget, efter räkning, som

skall vara attesterad av krigsdomaren, utfå jämväl det överskjutande beloppet.

Krigsfiskalema äga direkt efter räkning bekomma gottgörelse för sina

motsvarande expenskostnader.

I yttrande över utredningen hade statskontoret anfört, att dåvarande system

med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde bibehållas. I propositionen

nr 269/1942 uttalade min företrädare i ämbetet (s. 37), att han ställde sig

tveksam till utredningsmännens förslag men icke ville motsätta sig att en

sådan anordning tillämpades under budgetåret 1942/43. I propositionen nr

218/1943 anförde jag (s. 18), att det först efter nämnda budgetårs utgång,

sedan räkningar inkommit för hela året, läte sig bedömas, huru den nya ordningen

verkat. Med hänsyn härtill ställde även jag mig tveksam, huruvida

densamma borde bibehållas, men saknade å andra sidan anledning att då

föreslå någon ändring därvidlag.

Budgetredovisningen för budgetåret 1942/43 utvisade att ifrågavarande anslag

belastats med utgifter för omkring 33 700 kronor och sålunda överskridits

med i runt tal 3 700 kronor. Av utgifterna folio omkring 19 900 kronor

på posten reseersättningar och omkring 13 800 kronor, varav i fasta ex
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

11

pensbidrag 12 400 kronor, på posten expenser. Förstnämnda post hade sålunda

överskridits högst väsentligt, medan å sistnämnda post en besparing av

omkring 6 200 kronor uppstått. Under budgetåret 1943/44 hava anspråken

å anslaget stigit till i runt tal 56 100 kronor, därav 23 100 kronor avförts å

posten till reseersättningar och 33 000 kronor å posten till expenser. Med

utgångspunkt från belastningssiffroma för budgetåret 1942/43 anförde jag

i propositionen nr 165/1944 (s. 14), att som erfarenheterna under den tid

rätten till full ersättning för expenser gällt dittills finge anses ha varit gynsamma,

gällande bestämmelser i ämnet borde bibehållas. Ehuru utgifterna

för expenser avsevärt stigit enligt senaste budgetredovisningen, synes mig

denna omständighet, som, förutom av den inträdda allmänna prisstegringen,

till stor del torde förklaras därav att utgifter som avsett föregående budgetår

gäldats först under budgetåret 1943/44, icke giva anledning till meddelande

av ändrade bestämmelser i förevarande avseende. Då det torde kunna förväntas,

att under nästkommande budgetår de utgifter som skola bestridas

från anslaget komma att nedgå, finner jag'' ej heller skäl föreslå ändring i

anslagsposternas nuvarande belopp.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda

punkter hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 123.

Krigsrätternas verksamhet

1

2

3 ''

i

5

Antal sammanträden

Krigsrätter vid

1941

1942 1

1943 1

1944 1

Livregementet tili häst......................

28

31 + 23

96

109

Svea artilleriregemente......................

64

92+3

104 + 1

114 + 4

27

25+8

26+7

17 + 19

Signalregementet............................

17

22+5

28+2

11 + 14

Svea livgarde...............................

84

113+ 6

109 + 21

86 + 28

Stockholms örlogsstation.....................

48

62

82 + 1

77 + 1

Stockholms luftvärnsregemente* ..............

2

4 + 12

57

53

Roslagens flygflottilj........................

18

0 + 14

0 + 15

0 + 12

Svea » ........................

7

0 + 18

0 + 20

0 + 13

Vaxholms kustartilleriregemente..............

54

57+3

56

53

Upplands regemente.........................

59

60 + 23

87 + 13

57. + 27

* flygflottilj*.........................

—

—

—

1+9

Södermanlands pansarregemente (förutvarande

Södermanlands reg.).......................

32

46+2

52+8

33+2

Södermanlands flygflottilj*...................

1

0+ 7

0 + 13

0+8

Bråvalla flygflottilj*.........................

—

—

—

1+ 4

Livgrenadj årregementet......................

65

52 + 13

50+6

53+7

Svea trängkår..............................

55

66+4

37+3

35+2

Östgöta luftvärnsregemente..................

28

20 + 14

31+5

32+2

» flygflottilj..........................

13

2 + 14

16+9

13 + 11

Smålands artilleriregemente..................

45

4 + 45

4 + 46

5 + 38

Jönköpings-Kalmar regemente................

25

14 + 34

19 + 29

17 + 40

Göta ingenjörkår............................

26

0 + 29

0 + 29

1 + 27

Kronobergs regemente.......................

52

57 + 15

48 + 14

54 + 42

Kalmar flygflottilj*..........................

—

—

37+4

34 + 15

Gotlands infanteriregemente..................

52

63 + 17

75 + 17

66 + 17

» artillerikår.........................

49

24 + 37

31+7

32 + 20

» kustartillerikår.....................

33

47+2

52 + 1

35

Karlskrona örlogsstation.....................

56

60+5

62 + 11

56+5

» kustartilleriregemente.............

46

18 + 34

53+6

39 + 10

Blekinge flygflottilj10........................

—

—

—

—

Norra skånska infanteriregementet............

41

41 + 10

60+1

59+2

Vendes artilleriregemente....................

50

42 + 18

34 + 10

27 + 17

Skånska trängkåren.........................

21

31

45

41

Södra skånska infanteriregementet............

85

85+9

91+5

84 + 7

Skånska flygflottiljen*.......................

12

30+7

0 + 26

0 + 31

» luftvärnskåren*.....................

—

—

32 + 10

48+7

Skånska pansarregementet (förutvarande Skån-

ska kavalleriregementet)...................

87

94 + 18

108

94+4

Krigsflygskolan.............................

9

4 + 10

1+ 7

4+4

Hallands regemente.........................

37

34 + 60

35 + 86

33 + 47

» flygflottilj10........................

—

—

—

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

13

inlaga A.

(Jjr sid. 3)

åren 1941—1944.

6

1

i 1

8 1

9

—y

10

n

12

f

13

fr Antal yttranden2 av

auditören

Antal mal och arenaen-

i disciplinmål

enl. lagen

% 1944

1941

1942

1943

1944

1942

1943

1944

(nr 292)

115 4-

13

160+ 68

151 + 88

132 + 142

274 +

19

172 + 151

188 + 194

10 + 187

150 4- 126

271 + 218

279 + 381

232 + 182

140 +

36

112 + 191

109 +

33

62 +

15

92 +

15

90+ 42

87+ 45

61 +

10

112

100+ 5

150 +

37

3

29 +

2

65+ 28

47+ 40

35 +

5

49

86+ 5

73 +

10

7 +

6

142 4-

93

248 + 106

308 + 100

291 + 110

619 + 211

822 +125

819 +

20

13

252 + 117

284 +158

290 + 194

289 + 172

614 + 239

648 + 221

556 + 297

0 +

52

17 +

1

52+ 13

211 + 67

113 +

62

98 +

19

68+38

208 + 169

40 +

25

35

23

23

26

40

31

53

12

24

63

50

49

94

61

61

—

450 +

55

687 + 82

598 + 233

549 + 156

405 + 131

198+ 59

175 +

45

76

129 +

39

257 + 59

277 + 84

182 +

32

163 +

33

270 + 40

140 +

17

7

—

—

35 +

2

—

—

38 +

3

24 +

20

76+ 54

262 + 75

130 +

36

97 +

38

144+ 61

93 +

46

19 +

2

2

14

34

24

—

75

103

—

_

—

—

5 +

1

—

—

34 +

1

—

34 +

47

54+ 97

64 + 116

66 + 127

105 + 177

161 + 180

238 + 288

—

23 +

36

36 + 103

41 + 75

43 +

51

64 +

38

136+ 36

104 +

54

6 +

4

26 +

13

59+ 37

87+ 48

40 +

88

165

106+ 26

104 -{-

26

7 +

40

17 +

1

25+ 2

55+ 25

48 +

8

91

83+ 5

49 +

5

—

201

287 + 5

376 + 25

222 +

4

78 +

10

106+ 23

161 +

18

31

21 +

19

48+ 29

128+ 31

97 +

15

178 +

25

151

155

—

9 +

18

36

71

42

77

96

138

—

26 +

34

36+ 75

42+ 41

61 +

47

218 + 104

131 + 108

206 +

65

6 +

6

—

—

20+ 86

43 +

83

—

29+ 74

43 +

54

12 +

6

51 +

84

116 + 105

181 + 137

133 + 122

91 +

80

141 + 200

94 + 299

0 +

2

46 +

52

109+ 39

55+ 27

58 +

55

49

103

71 +

16

1

i 122 +

14

69 + 161

52 + 182

68 + 134

55 +

32

165+ 83

147 +

92

9 +

18

300 +

19

373 + 178

480 + 124

431 + 158

622 + 293

748 + 204

640 + 266

87 +

87

207 +

1

!249 + 26

348+ 76

211 +

46

300 +

42

331 + 131

320 + 101

A

255 +

24

1158 +

41

140+ 73

131 + 141

115 +

85

168

157

79 +

20

7

100 +

35

126+ 63

92+ 38

70 +

19

212

129

88

5

i 27 +

27

56 + 119

65 + 103

57 +

60

76 +

25

131

89 +

47

40

136 4- 107

192+ 88

201 + 73

160 +

68

212 + 115

272 + 101

199 +

84

8 +

16

19 +

4

46+ 46

63

59

46 +

42

40

42

2

—

58+ 33

35 +

50

—

46+ 50

19 +

50

115 +

88

125 + 162

130 + 112

124 +

84

103

119 + 113

119 +

81

24 -i-

20

12 +

9

28 + 7

25+ 1

37 +

4

20

37 + 3

71 +

6

—

64 +

36

116 + 27

162+ 37

115 +

34

98 +

37

119+ 46

99 +

44

18

—

—

—

—

—

—

12

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 123.

1

2

3

4

5

Krigsrätter vid

1941

Antal s

1942 1

ammanträde

1943 1

n

1944

1

Göta artilleriregemente......................

63

73 +

6

65 +

7

65 +

2

» flygflottilj8............................

11

0 +

17

3 +

12

11 +

8

Göteborgs luftvärnskår6......................

—

_

0 +

35

0 +

15

Älvsborgs kustartilleriregemente7..............

—

—

52 +

2

51 +

6

Göteborgs örlogsstation8.....................

—

—

10 +

1

53

Älvsborgs regemente........................

28

12 +

19

20 +

5

15 +

14

Bohusläns regemente........................

56

65 +

68

81

73 +

1

Skaraborgs flygflottilj3.......................

7

8 +

6

1 +

10

0 +

15

Skaraborgs pansarregemente (förutvarande Ska-

raborgs regemente)........................

20

21 +

3

36 +

2

72

Livregementets husarer......................

13

13 +

8

10 +

11

11 +

10

Göta trängkår..............................

16

14 +

9

13 +

4

12 +

1

Karlsborgs luftvämsregemente................

9

23 +

2

45 +

7

61

Västgöta flygflottilj.........................

7

0 +

7

7 +

8

3 +

12

Värmlands regemente.......................

33

43 +

10

55 +

1

33 +

8

Bergslagens artilleriregemente11...............

—

—

—

0 +

6I

Livregementets grenadjärer...................

59

69 +

12

77 +

15

43 +

24

Västmanlands flygflottilj.....................

13

1 +

14

3 +

18

1 +

14

Hälsinge regemente.........................

41

48 +

3

57 +

1

47 +

2

Dalregementet..............................

18

26 +

29

42 +

10

42 +

11

Sundsvalls luftvärnskår6.....................

—

—

0 +

37

0 +

34

Västernorrlands regemente...................

40

14 +

21

33 +

17

24 +

10

Norrlands trängkår..........................

24

25 +

13

25 +

3

29 +

3

Jämtlands fältjägarregemente.................

42

41 +

10

38 +

7

62 +

14

Norrlands artilleriregemente..................

22

20 +

14

19 +

9

15 +

7

Jämtlands flygflottilj........................

9

8 +

4

4 +

7

2 +

9

Västerbottens regemente.....................

37

42 +

19

52 +

34

74 +

4

Norrlands dragonregemente..................

14

0 +

58

0 +

75

31 +

51

Norrbottens regemente......................

64

49 +

23

14 +

24

29 +

23

» artillerikår......................

18

19 +

19

26 +

9

18 +

16

Bodens artilleriregemente12...................

—

30 +

20

38

7 +

21

» ingenjörkår.........................

36

5 +

32

6 +

24

4 +

22

Norrbottens flygbaskår1......................

3

14 +

9

5 +

16

9 +

9

Luleå luftvärnskår6..........................

—

6 +

21

2 +

16

2 031

1983+ 974

2 4G1+ 86&| 2 373+ 884

3

6

7

8

9

10

11

IS

Första talet avser sammanträden varvid förekommit mål eller

Andra talet avser mål eller ärenden från underställda förband.

Krigsrätten började sin verksamhet 1. 7. 1941.

» » » » 1. 10. » .

»

»

»

»

»

*>

» » »

» » »

» » »

» » »

f> » 9

» » »

» t> »

1. 11. 1943.

1. 10. 1942.

1. 11. » .

1. 10. 1943.

7. 2. 1944.

1. 10. » .

1. 4. » .

Uppgifter för denna krigsrätt föreligger ej för år 1941.

ärende från underställda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

15

6

7

8

! 9

10

11

12

13

Antal mål

och äre

nde

n2

Antal yttranden2 av auditören

i disciplinmål

enl. lagen

% 1944

1941

1942

1943

1944

1942

1943

1944

(nr 292)

219+

108

227 + 172

377+

118

195+

117

186+ 281

135+

159

87+

221

24+ 8

42

80

102+

10

68+

7

48

64+

8

46+

2

4

—

—

99

53

—

19

20

16

—

—

139+

154

157+

72

—

283+

247

261 +

51

84+ 36

—

—

1 +

22

41 +

89

—

13+

55

45+

325

11 + 143

47+

10

90+

11

77+

42

78+

15

153+

25

107+

32

148+

25

20

91 +

71

162+

105

186+

110

157+

160

350+ 137

316+

152

308+

212

5

24

100+

8

83+

1

77

44+

13

61+

1

48

12

70+

19

81+ 122

88+

102

121 +

140

101

223+

55

140+

78

18+ 32

56+

1

100+

39

106+

11

33+

21

147

92+

11

64+

3

40+

2

44+

37

51 +

33

43+

5

113

105+

14

74+

6

_

41 +

i

95+

55

149+

94

73+

115

112 +

5

71+

75

73+

3

10+ 1

23

26

14+

10

20+

2

33

36+

5

38+

18

2

72+

26

77+

69

99+

117

96+

44

164+ 120

342+

203

291+

154

4

—

—

—

10

—

—

26

6

148+

49

186 + 202

289+

122

207+

60

120+

80

168+

105

121+

80

8+ 2

49

47+

1

57+

3

49+

6

115

111+

16

73+

21

31 + 6

72+

15

108+

90

177+

117

148+

91

228+ 145

295+

225

255+

135

11

31+

6

70+

31

104+

102

89+

98

162+

24

207+

29

165+

64

27 + 102

—

—

103

97

—

109

116

—

143+

23

167+

21

217+

65

139+

32

211 +

35

209+

73

216+

52

27+ 16

54+

29

72+

38

34+

90

87+

59

77+

16

120+

85

77+

14

4+10

52+

81

177+ 167

166+

108

130+

108

185+

114

166+

13

135+

66

9

37 +

49

90+

84

90+

92

52+

38

155+

26

187+

39

138+

4

7

39

57+

4

39+

12

48+

1

70+

5

55+

31

107

9

83+

20

75+

51

120+

83

82+

121

242+

44

425+

83

165+

115

26+ 6

56 +

13

103

202

67+

32

139

137

150+

31

4

125+

23

142+

52

152+

13

247+

30

221 +

1

309+

3

261+

4

50

67 +

2

50+

17

69+

25

47 +

21

53+

22

93+

34

69+

42

5+ 1

—

123+

37

89+

3

85+

6

143+

52

120

155

12

81 +

9

54+

3

77+

5

67 +

3

75

110

78

10

4

24+

16

41 +

5

36+

8

74+

11

80

55+

4

12

—

—

74+

3

30+

2

—

60

77 +

1

2

4941+1723

7243 + 3702

9221+4500

7417 + 375519351+ 3005

11152 + 4032

10175 + 4219

1 237 4 873

förband, andra talet avser övriga sammanträden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 s. 8 i texten