Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen

1945-03-02 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:131, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

1

Kr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 (nr

247) om utrotande av nötbromsen; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 simi. Nr 131.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Förslag

Ull

Förordning

angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om

utrotande av nötbromsen.

Härigenom förordnas, dels att 1—4 samt 6 §§ förordningen den 27 juni

19301 om utrotande av nötbromsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt av

det följande framgår, dels ock att i förordningen skall införas en ny paragraf,

betecknad 4 a §, av nedan angivna lydelse.

1 §•

Där förhållandena inom något hushållningssällskaps område sådant påkalla,

äger Kungl. Majit på framställning av hushållningssällskapet förordna,

att inom sällskapets område eller viss del därav larver av nötbromsen

(oxstynget, Hypoderma bovis) å nötkreatur skola genom djurägarens försorg

utrotas. Vid sådant utrotande skall användas bekämpningsmedel, som för

ändamålet godkänts av medicinalstyrelsen.

2 §.

I förordnande, varom i 1 § förmäles, skall utsättas viss tid, under vilken

förordnandet skall gälla. Denna tid, som icke får understiga två år, må sättas

olika för olika delar av det område förordnandet avser. Upptäckas inom

området nötbromslarver å nötkreatur efter utgången av den i förordnandet

angivna tiden, skola larverna genom djurägarens försorg utrotas. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

3 §•

Har Kungl. Majit meddelat förordnande, som i 1 § sägs, åligger det hushållningssällskapet

att utöva tillsyn över förordnandets efterlevnad. För ändamålet

skall hushållningssällskapet för varje kommun, där nötkreatur finnas,

utse erforderligt antal besiktningsmän, vilka hava att före i orten sedvanlig

betesutsläppningstid, dock högst sex veckor dessförinnan, undersöka

huruvida nötkreaturen befriats från nötbromslarver.

Från och med andra året av förordnandets giltighetstid skall under tiden

15 juni 15 juli förnyad undersökning, som i första stycket avses, äga rum

beträffande sådana nötkreatursbesättningar, vilka icke vid tidigare undersök
-

1 Senaste lydelse av 1 och 3 §§ se 1942:207.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

3

ning samma år befunnits fria från nötbromslarver eller vilka efter dylik undersökning

tillförts nötkreatur från besättning, som icke samma år undersökts

och befunnits fri från sådana larver.

Undersökning som---från nötbromslarver.

4 §.

Befinnes vid undersökning, som i 3 § sägs eller varom hushållningssällskapet

föranstaltat efter utgången av den tid enligt 1 § meddelat förordnande

varit gällande, att djurägare uraktlåtit att verkställa föreskrivet utrotande av

nötbromslarver, skall utrotandet på djurägarens bekostnad verkställas genom

besiktningsmannens eller hushållningssällskapets försorg.

4 a §.

Djurägare är skyldig att för genomförande av åtgärd, varom förmäles i

3 eller 4 §, på begäran lämna besiktningsman det biträde, som skäligen kan

fordras av djurägaren, samt att, därest nötbromslarver upptäckas å hans nötkreatur

efter utgången av den tid, som angives i det enligt 1 § meddelade förordnandet,

göra anmälan därom till hushållningssällskapet. Enahanda anmälningsskyldighet

åligger läns- och distriktsveterinärer samt besiktningsveterinärer

vid offentliga slakthus och kontrollslakterier.

6 §.

Djurägare, som reser hinder mot åtgärd, varom i 3 eller 4 § förmäles, eller

som underlåter att jämlikt 4 a § lämna besiktningsman biträde eller att fullgöra

i sistnämnda paragraf föreskriven anmälningsskyldighet, straffes med

böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1945. Beträffande område, för

vilket Kungl. Majit före nämnda dag meddelat förordnande om utrotande av

nötbromslarver, skola de nya bestämmelserna dock tillämpas allenast därest

Kungl. Majit på särskild framställning av vederbörande hushållningssällskap

därom beslutar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför.

Lantbruksstyrelsen har med eget yttrande den 18 oktober 1943 överlämnat

en den 22 september 1943 dagtecknad framställning från hushållningssällskapet

i Göteborgs och Bohus län angående viss ändring i förordningen den

27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen. I framställningen har

hemställts, att i nämnda förordning måtte intagas en bestämmelse om skyldighet

för djurägaren att lämna erforderligt biträde åt besiktningsman, som har

att i enlighet med förordningens bestämmelser vidtaga undersöknings- och

utrotningså [gärder.

Sedan medicinalstyrelsen den 17 januari 1944 avgivit yttrande i ärendet,

utarbetades inom jordbruksdepartementet en promemoria med förslag till

ändring i förordningen. Över detta förslag ha yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen,

medicinalstyrelsen, hushållningssällskapens ombud samt

Östergötlands läns, Jönköpings läns, Kronobergs läns, Kalmar läns norra,

Kalmar läns södra, Gotlands läns, Blekinge läns, Hallands läns, Göteborgs

och Bohus läns ävensom Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Vid hushållningssällskapens ombuds yttrande, i vilket framlagts

förslag om ytterligare ändringar i nämnda förordning, hade fogats

dels en den 19 maj 1944 dagtecknad framställning i ämnet från Göteborgs

och Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, dels ock av

ombuden införskaffade utlåtanden från samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott

över sistnämnda framställning och det inom jordbruksdepartementet

upprättade förslaget.

Jag torde här även få anmäla, att Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

överlämnat en skrivelse från Svenska husdjurskonsulentföreningen,

vari hemställts örn vidtagande av sådana ändringar i förordningen nr 247/

1930, som avses i nyssnämnda, den 19 maj 1944 dagtecknade framställning.

Över dessa båda framställningar och hushållningssällskapens ombuds förslag

har medicinalstyrelsen den 7 februari 1945 avgivit yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Innan jag närmare ingår på innehållet i berörda framställningar och förslag

samt däröver avgivna yttranden, torde jag få lämna en redogörelse för

gällande bestämmelser i ämnet.

Förenämnda förordning om utrotande av nötbromsen, som trädde i kraft

den 1 juli 1930 och i vissa delar ändrats genom förordningen den 24 april

1942 (nr 207), innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

Kungl. Maj:t skall, där förhållandena inom något hushållningssällskaps

område sådant påkalla, äga att på framställning av hushållningssällskapet och

vederbörande landsting förordna, att inom sällskapets område eller viss del

därav larver av nötbromsen (oxstynget, Hypoderma bovis) å nötkreatur över

ett års ålder skola genom djurägarens försorg utrotas. Vid sådant utrotande

skall användas bekämpningsmedel, som för ändamålet godkänts av medicinalstyrelsen.

(1 §.) I nyss nämnt förordnande skall utsättas viss tid, under

vilken förordnandet skall gälla. Denna tid, som icke får understiga tva ar,

må sättas olika för olika delar av det område förordnandet avser. (2 §.)

Har Kungl. Maj:t meddelat dylikt förordnande, åligger det hushållningssällskapet

att utöva tillsyn över förordnandets efterlevnad. För ändamålet

skall hushållningssällskapet för varje kommun, där nötkreatur finnas, utse

erforderligt antal besiktningsmän, vilka ha att högst sex och minst två veckor

före i orten sedvanlig betesutsläppningstid undersöka huruvida nötkreaturen

befriats från nötbromslarver. Från och med andra året av förordnandets

giltighetstid skall under liden 15 juni—15 juli förnyad undersökning

äga rum beträffande sådana nötkreatursbesättningar, vilka icke vid tidigare

undersökning samma år befunnits fria fran nötbromslarver eller vilka

efter dylik undersökning tillförts nötkreatur över ett års ålder från besättning,

som icke samma år undersökts och befunnits fri fran sådana larver. Lndersökning

erfordras ej, där djurägaren med intyg av veterinär styrker, att

hans besättning är fri från nötbromslarver. (3 §.)

Därest vid undersökning som avses i ifrågavarande förordning befinnes, att

djurägaren uraktlåtit att verkställa föreskrivet utrotande av nötbromslarver,

skall utrotandet på djurägarens bekostnad verkställas genom besiktningsmannens

försorg. (4 §.)

För nötkreatur, som dött till följd av i förordningen åsyftad behandling,

utgår ersättning av allmänna medel, därest genom intyg av veterinär styrkes,

att dödsfallet varit en omedelbar följd av behandlingen. Ilar djurägaren eller

den som företräder honom genom bristande aktsamhet vid behandlingen av

djuret orsakat djurets död eller har han, trots på fara tydande sjukdomstecken

hos djuret, underlåtit att tillkalla veterinär eller har han vid behandlingen

använt annat bekämpningsmedel än som för ändamålet godkänts av

medicinalstyrelsen, skall han vara förlustig rätten till ersättning. För övergående

sjukdom i samband med behandlingen utgår ej ersättning. För obduklionsförrättning,

som veterinär företager för utfärdande av intyg, utgår

rese- och traktamentsersättning av allmänna medel. (5 §.)

Djurägare, som reser hinder mot åtgärd, som föreskrives i förordningen,

skall straffas med böter. (6 §.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

I kungörelse den 10 november 1933 (nr 608), som ändrats genom kungörelse

den 12 januari 1940 (nr 27), ha meddelats särskilda föreskrifter rörande

verkställigheten och efterlevnaden av förordningen örn utrotande av nötbromsen.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps

framställning av den 22 september 1943 innehåller i huvudsak

följande.

Den undersöknings- och utrotningsskyldighet, vilken enligt förordningen om

utrotande av nötbromsen åvilar besiktningsmannen, torde denne i allmänhet

utan större, svårigheter kunna genomföra. I den mån skyldigheten avser tiden

15 juni—15 juli synes dock, enligt vad inom Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskaps område vunna erfarenheter giva vid handen, genomförandet

stundom vålla besiktningsmannen betydande svårigheter. Framförallt

där fråga är om sådana på bete lösgående djur, som under sagda tid icke

pläga regelbundet sammanföras exempelvis för mjölkning, lärer det sålunda

i vissa fall vara svårt för besiktningsmannen att ensam inom rimlig tid få

tag på djuren, så att undersöknings- och utrotningsåtgärderna kunna utföras.

I flertalet dylika fall synes besiktningsmannen visserligen kunna påräkna

erforderligt biträde från djurägarens sida, men, enligt vad hushållningssällskapet

erfarit, inträffar det i vissa fall, att djurägarna visa sig ovilliga

att lämna dylikt biträde. Hushållningssällskapet har sig även bekant, att det

i åtminstone något fall, då djurägaren vägrat lämna biträde, icke lyckats

besiktningsmannen att inom föreskriven tid utföra de honom åvilande undersöknings-

och utrotningsåtgärderna.

Sådan ovillighet från djurägarens sida, som nu berörts, utgör givetvis ett

besvärande hinder mot besiktningsmannens arbete. Då ovilligheten ifråga

emellertid icke torde kunna anses såsom sådant hinder, varom förmäles i 6 §

av bestämmelserna, vill hushållningssällskapet ifrågasätta, huruvida icke

bestämmelserna borde kompletteras, i syfte att djurägare måtte bliva skyldig

att lämna besiktningsmannen erforderligt biträde vid undersöknings- och

ulrotningsåtgärdernas utförande. Även om ovilligheten att lämna dylikt biträde

icke nu torde vara mycket utbredd, synes det nämligen kunna befaras,

att den vinner spridning bland sådana djurägare, som hysa en mot verksamheten

för nötbromsens utrotande avog inställning. Dessa djurägare synas visserligen

icke vara talrika, men även ett ringa antal dylika djurägare kan bliva

till avsevärd olägenhet för verksamheten. Därjämte vill hushållningssällskapet

framhålla, att jämväl ptincipiella skäl synas tala för lämpligheten av en

komplettering av förevarande bestämmelser i enlighet med vad förut ifrågasatts.

Kompletteringen synes böra genomföras så snart ske kan.

Lantbruksstyrelsen och medicinalstyrelsen ha tillstyrkt framställningen.

Därvid har medicinalstyrelsen emellertid framhållit, att det vid gemensamhetsbeten

av större omfattning torde kunna uppstå svårigheter för djurägare

att lämna besiktningsmannen påfordrad hjälp med sammanförande och särskiljande

av kreaturen. Dylika beten vore dock jämförelsevis fåtaliga, och det

torde kunna förväntas, att besiktningsmännen skulle visa tillbörlig hänsyn till

de svårigheter, som i sådana fall kunde uppkomma.

Det inom jordbruksdepartementet upprättade förslaget

innebär, att i förordningen nr 247/1930 skola intagas bestämmelser

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

7

av innehåll, att djurägare skall vara skyldig att för genomförande av åtgärd,

varom förmäles i 3 eller 4 §, på begäran lämna besiktningsmannen det biträde,

som skäligen kan fordras av djurägaren, samt att djurägare, som underlåter

att lämna besiktningsman sådant biträde, skall ådraga sig straffansvar.

Härom har i promemorian anförts följande.

Svårigheter ha i vissa fall vållats de av hushållningssällskapet utsedda

besiktningsmännen vid fullgörandet av deras åligganden enligt nu ifrågavarande

förordning till följd av att djurägare vägrat att lämna dem erforderligt

biträde för sammanförande av djur å betesmarkerna. Enligt förordningen

följer straffansvar för djurägare, som reser hinder mot i förordningen föreskriven

åtgärd. Däremot innehåller förordningen icke något stadgande om

skyldighet för djurägare att lämna förrättningsmännen hjälp vid deras åligganden.

I anslutning till vad hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus

län samt de hörda myndigheterna förordat synes förordningen böra kompletteras

med bestämmelser om en dylik skyldighet för djurägaren. Emellertid

torde, såsom medicinalstyrelsen framhållit, nämnda skyldighet för djurägaren,

därest densamma vore helt obegränsad, understundom kunna bliva alltför

betungande för djurägaren. Med hänsyn härtill synes dennes ifrågavarande

skyldighet böra begränsas till att avse sådana åtgärder som skäligen kunna

fordras av honom. Vid underlåtenhet från djurägarens sida att fullgöra sin

skyldighet att biträda besiktningsman bör djurägaren ådraga sig straffansvar.

De nya bestämmelserna synas böra träda i kraft den 1 juli 1945. Inom

område, för vilket Kungl. Majit före dagen för ikraftträdandet meddelat

förordnande om utrotande av nötbromslarver, torde de nya reglerna böra

gälla allenast därest Kungl. Majit på särskild framställning av vederbörande

hushållningssällskap och landsting därom beslutar.

Detta förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga

de avgivna yttrandena med undantag av det som avgivits av Malmöhus läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Utskottet har ansett det med hänsyn

till rådande brist på arbetskraft kunna befaras, att besiktningsmännen

kunde framställa anspråk, som djurägarna icke kunde uppfylla. Den föreslagna

bestämmelsens svävande formulering syntes i betraktande härav kunna

medföra, att djurägarna oförskyllt ådroge sig straffansvar.

Hushållningssällskapens ombud ha, med hänsyn till svårigheterna att i

varje särskilt fall bedöma vad som kunde anses skäligen fordras av djurägare

i fråga om biträde, funnit den utformning som de föreslagna bestämmelserna

erhållit mindre lämplig. Enligt ombudens mening borde i stället

föreskrivas, att djurägare skulle vara skyldig att för genomförande av åtgärd,

varom förmäldes i 3 eller 4 §, på begäran lämna besiktningsman det

biträde, som erfordrades för att djuren skulle kunna besiktigas och behandlas.

Mcdicinalstgrelsen har härom anfört.

Enligt styrelsens uppfattning torde knappast behöva befaras att svårigheter

skola uppstå då det gäller att bedöma, vad som skäligen kräves av

djurägare i fråga örn biträde för genomförande av åtgärd, varom förmäles

i 3 eller 4 tj i förordningen. Med den i promemorian föreslagna ordalydelsen

erhålla dock djurägarna ett visst skydd mot alltför vittgående krav från

besiktningsmännens sida under det att desamma enligt hushållningssällskapens

ombuds förslag ha alt utan vidare helt efterkomma besiktningsmännens

önskningar i nämnt hänseende.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Beträffande de i promemorian föreslagna övergångsbestämmelserna ha

hushållningssällskapens ombud anfört, att enligt ombudens uppfattning det

syntes vara tillfyllest att framställning om de nya reglernas tillämpning inom

område, för vilket Kungl. Maj:t före dagen för ikraftträdandet meddelat förordnande

örn utrotande av nötbromslarver, gjordes av allenast vederbörande

hushållningssällskap. Övergångsbestämmelser av sådant innehåll hade meddelats

i lagen den 24 mars 1944 (nr 112) angående ändrad lydelse av 1—3 §§

lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av berberis å viss mark.

Liknande synpunkter ha anförts även av Kalmar läns norra och Gotlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskotts framställning av den 19 maj

1 9 4 4 innebär i huvudsak, att djurägarna skola åläggas att, därest nötbromslarver

uppträda på deras nötkreatur sedan giltighetstiden för av

Kungl. Maj:t meddelat förordnande om utrotning av sådana larver utgått,

omedelbart utrota larverna och till vederbörande hushållningssällskap göra

anmälan om upptäckten av larverna. Utskottet har härom anfört.

De med stöd av förordningen nr 247/1930 vidtagna utrotningsåtgärderna

torde, såvitt utskottet har sig bekant, i allmänhet ha givit goda resultat. Även

om åtgärderna inom ett område leda till att nötkreaturen därstädes helt befrias

från nötbromslarver, föreligger emellertid väsentlig fara för att nötbromsen

ånyo vinner insteg i besättningarna, sedan Kungl. Maj:ts förordnande

om parasitens utrotning upphört att gälla. På så sätt kan givetvis värdet

av det tidigare utförda utrotningsarbetet bliva i hög grad nedsatt. Ett av

Kungl. Majit meddelat förordnande om nötbromsutrotning jämlikt sagda

bestämmelser lärer icke kunna gälla längre än tills utrotningen inom vederbörande

område kan anses vara i stort sett fullständig. Ett utsträckande av

giltighetstiden till tid efter det att angivna resultat uppnåtts, synes föranleda

en alltför omständig och dyrbar verksamhet. Med hänsyn till vikten av att

de under giltighetstiden uppnådda utrotningsresultaten icke äventyras ävensom

att vederbörande hushållningssällskap hålles underkunnigt om eventuell

förekomst av nötbromslarver efter nämnda tid, synes sådan komplettering

av bestämmelserna böra övervägas, att djurägarna bliva skyldiga att,

därest nötbromslarver uppträda å deras nötkreatur över ett års ålder sedan

giltighetstiden för förordnandet utgått, omedelbart dels utrota larverna och

dels till hushållningssällskapet anmäla upptäckten av larverna. Sålunda ifrågasatta

föreskrifter torde icke vara alltför svåra att efterleva. Över efterlevnaden

synes knappast behöva utövas någon mera systematisk tillsyn. Åt vederbörande

hushållningssällskap bör kunna överlämnas att utöva tillsyn på

sätt sällskapet finner lämpligt. Därest ifrågavarande föreskrifter införas,

böra jämväl bestämmelser införas om straff för uraktlåtenhet att iakttaga

desamma.

Denna framställning har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i

samtliga de däröver avgivna yttrandena. Medicinalstyrelsen och Östergötlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott ha dock funnit det mindre

lämnligt, att djurägama skulle åläggas skyldighet att själva utrota nötbromslarver.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande anfört.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

9

Förslaget om åläggande för djurägarna att till hushållningssällskapen rapportera

eventuell förekomst av nötbromslarver efter tid, då Kungl. Maj:ts

förordnande örn utrotande av nötbroms inom visst område utgått, synes välbetänkt

och styrelsen vill därför förorda att i förordningen intagas föreskrifter

jämväl i nämnt syfte. Ett sådant åläggande bör även omfatta läns- och

distriktsveterinärer samt husdjurskonsulenter och överkontrollassistenter,

vilka vid besök i husdjursstallar böra lia sin uppmärksamhet riktad på förekomst

av bromsbulor samt rapportera förekomsten av sådana till hushållningssällskapen.

Enahanda rapportskyldighet bör därjämte åläggas besiktningsveterinärer

vid offentliga slakthus och kontrollslakterier med hänsyn

till de möjligheter som där finnas att vid besiktning av såväl levande djur

som hudar upptäcka eventuell förekomst av nötbromslarver. Däremot anser

sig styrelsen icke kunna biträda förslaget att i de fall, då tiden för förordnandes

giltighet gått till ända, utrotandet av bromslarver skall ske av

djurägama. Dessa sakna nämligen i de flesta fall såväl kännedom örn metoden

i utrotningsarbetet som lämplig attiralj härför. Snarare synes utrotningsarbetet

i dylika fall böra åläggas hushållningssällskapen som, då man

synes kunna förmoda att arbetet endast kommer att avse enstaka fall, kan

få arbetet verkställt och tillsynen över den eventuella förekomsten utförd av

de tjänstgörande kontrollassistenterna.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i sitt yttrande

föreslagit, att skyldigheten att anmäla upptäckt av nötbromslarver skulle

utsträckas även till områden, där förordnande örn utrotning av sådana larver

icke varit gällande. Enligt utskottets mening vore det angeläget, att eventuell

förekomst av nötbromslarver även inom dylika områden på ett så tidigt

stadium som möjligt bringades till myndigheternas kännedom.

Hushållningssällskapens ombuds förslag innebär i huvudsak,

att alla nötkreatur oavsett deras ålder skola bliva föremål för besiktning,

att tiden för utförandet av den första besiktningen under året skall

bestämmas till våren och försommaren samt att bestämmelserna örn förnyad

besiktning under sommaren skola ändras. Ombuden lia härom anfört.

Enligt 1 § förordningen nr 247/1930 skola larver av nötbromsen genom

djurägarens försorg utrotas å nötkreatur över ett års ålder. Denna åldersbestämning

medför, att djur, som fötts under sommaren, icke bliva föremål

för besiktning nästföljande år, enär de då ej uppnått föreskriven ålder. Erfarenheten

har emellertid givit vid handen, att även dessa djur i många fall

kunna vara behäftade med bromslarver. Ombuden vilja därför förorda en

sådan ändring av berörda paragraf, att åldersbestämningen utgår.

Ej heller nu gällande utformning av 3 § synes ombuden helt tillfredsställande.

Enligt sagda paragraf skall undersökning, huruvida nötkreaturen befriats

från bromslarver, äga rum högst sex och minst två veckor före i orten

sedvanlig betesutsläppningslid. Då av den hittillsvarande erfarenheten att

döma behandlingsresultatet synes bliva bättre desto senare utrotandet verkställes,

torde tiden för nämnda besiktning i stället böra bestämmas till våren

och försommaren, dock att besiktningen såvitt möjligt bör äga rum före

i orten sedvanlig betesutsläppningstid. 1 anslutning härtill torde andra stycket

i sagda paragraf förslagsvis böra erhålla följande avfattning. Under de

två första åren av förordnandets giltighetstid skall förnyad undersökning,

som i första stycket avses, äga rum för samtliga nötkreatursbesättningar.

Från oell med det tredje året skall förnyad undersökning verkställas endast

Bihang till riksdagens protokoll 1945. I sami. Nr 131. S3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

Departementschefen.

beträffande sådana besättningar, vilka icke vid tidigare undersökning samma

år befunnits fria från nötbromslarver eller vilka efter dylik undersökning

tillförts nötkreatur från besättning, som icke samma år undersökts och

befunnits fri från sådana larver.

Liknande synpunkter ha upptagits i Kronobergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskotts yttrande över den inom jordbruksdepartementet utarbetade

promemorian.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande förklarat, att styrelsen ansåge sig böra

tillstyrka dessa ändringsförslag.

Med stöd av förordningen nr 247/1930 har Kungl. Majit meddelat förordnanden

om utrotande av nötbromsen inom åtskilliga län. De med anledning

härav vidtagna åtgärderna synas i allmänhet ha givit goda resultat. Såsom av

den lämnade redogörelsen framgår, äro emellertid vissa åtgärder påkallade

för att ytterligare effektivisera bekämpandet av nötbromsen. Förslag i sådant

hänseende ha framkommit från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap,

hushållningssällskapens ombud och Svenska husdjurskonsulentföreningen.

Såsom Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap framhållit, torde

svårigheter i vissa fall ha vållats de av hushållningssällskap utsedda besiktningsmännen

vid fullgörandet av deras åligganden till följd av att djurägare

vägrat lämna dem erforderligt biträde att sammanföra på bete lösgående djur.

Då förordningen nr 247/1930 icke innehåller något stadgande om skyldighet

för djurägare att lämna besiktningsmännen hjälp i deras arbete, anser jag mig

böra tillstyrka, att förordningen kompletteras med bestämmelser om sådan

skyldighet. En dylik förpliktelse skulle emellertid, om den vore obegränsad,

ibland kunna bliva alltför betungande för djurägaren. Med hänsyn härtill

synes bestämmelsen böra begränsas till att avse sådana åtgärder, som skäligen

kunna fordras av djurägaren. Att i enlighet med vad hushållningssällskapens

ombud föreslagit ålägga djurägaren att lämna besiktningsmännen det biträde,

som erfordras för att djuren skola kunna besiktigas, skulle, såsom medicinalstyrelsen

framhållit, innebära att djurägaren hade att helt efterkomma besiktningsmännens

önskningar i ifrågavarande hänseende. Med den av mig förordade

lydelsen av stadgandet erhålla djurägama däremot skydd mot alltför

vittgående krav från besiktningsmännens sida. Vid underlåtenhet att fullgöra

skyldigheten att biträda besiktningsmannen bör djurägaren ådraga sig straffansvar.

Enligt nu gällande bestämmelser föreligger icke för djurägare skyldighet

att vidmakthålla resultaten av tidigare vidtagna utrotningsåtgärder. Såsom

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och

Svenska husdjurskonsulentföreningen i sina framställningar uttalat, är detta en

brist i författningen av beskaffenhet att äventyra de uppnådda resultaten. En

ändring synes alltså påkallad i detta hänseende.

I enlighet med utskottets och föreningens förslag och i anslutning till vad i

motsvarande hänseende numera gäller i fråga örn utrotande av berberis bör

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

11

därför föreskrivas, att, därest inom område, som avses i av Kungl. Majit jämlikt

förordningen nr 247/1930 meddelat förordnande, nötbromslarver upptäckas

å nötkreatur efter utgången av den i förordnandet angivna tiden, larverna

skola utrotas. Liksom då det gäller utrotande av nötbromslarver under

förordnandets giltighetstid, bör skyldigheten att utrota larverna efter utgången

av denna tid i princip åvila djurägaren. Jag finner mig alltså icke kunna

biträda det av medicinalstyrelsen och Östergötlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott väckta förslaget, att utrotandet i sistnämnda fall skulle

åläggas hushållningssällskapen. Det torde emellertid få förutsättas, att hushållningssällskapen

komma att ha sin uppmärksamhet riktad på nötbromsens

förekomst även efter utgången av den tid, förordnandet varit gällande.

Underlåter djurägare att fullgöra sin ifrågavarande skyldighet, bör utrotandet

kunna vidtagas genom vederbörande hushållningssällskaps eller dess besiktningsmäns

försorg på den försumliges bekostnad.

Såsom i ärendet framhållits, torde emellertid nötbromsens bekämpande

kunna ytterligare effektiviseras, därest djurägarna åläggas skyldighet att till

vederbörande hushållningssällskap göra anmälan om upptäckt av nötbromslarver

å deras nötkreatur efter utgången av den i förordnandet angivna tiden.

Enahanda skyldighet synes även böra åvila läns- och distriktsveterinärer samt

besiktningsveterinärer vid offentliga slakthus och kontrollslakterier. Jämväl

de hos hushållningssällskapen anställda husdjurskonsulenterna och de hos

kontrollföreningarna anställda assistenterna böra ha sin uppmärksamhet riktad

på förekomsten av nötbromslarver. Att, såsom i ett yttrande föreslagits,

utsträcka anmälningsskyldigheten även till områden, där förordnande

om utrotning av nötbromsen icke varit gällande, torde med hänsyn till ifrågavarande

lagstiftnings fakultativa karaktär icke lämpligen böra ske och synes

ej heller vara av förhållandena påkallat.

För djurägare, som underlåter att fullgöra honom åvilande anmälningsskyldighet,

torde straffansvar böra stadgas.

Den nu gällande bestämmelsen, att djurägarna äro skyldiga att utrota larver

av nötbromsen endast å nötkreatur över ett års ålder, medför, såsom hushållningssällskapens

ombud framhållit, att djur, vilka fötts under sommaren, icke

bliva föremål för besiktning påföljande år. Enär jämväl dessa djur i många

fall kunna vara behäftade med nötbromslarver, torde i överensstämmelse med

ombudens förslag åldersbestämningen lämpligen böra borttagas, ökat arbete

i någon avsevärd omfattning synes icke härigenom komma att åsamkas besiktningsmännen.

Beträffande bestämmelsen att den första besiktningen under året skall äga

rum högst sex och minst två veckor före den i orten sedvanliga betesutsläppningstiden

ha hushållningssällskapens ombud föreslagit, att detta stadgande

skulle ersättas av en föreskrift av innehåll, att nämnda besiktning skulle ske

under våren och försommaren, såvitt möjligt dock före i orten sedvanlig betesutsläppningstid.

Av praktiska och ekonomiska skäl finner jag mig dock icke

kunna biträda detta förslag i vidare mån än att jag med hänsyn till angelägenheten

av att besiktningen utföres så sent som möjligt förordar bortta
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

gande av bestämmelsen, att besiktningen skall äga rum minst två veckor före

nämnda tidpunkt. Av samma skäl kan jag ej heller ansluta mig till ombudens

förslag, att den förnyade undersökning, som i vissa fall skall äga rum under

tiden 15 juni—15 juli, skulle utföras även under det första året av förordnandets

giltighetstid och att denna undersökning först under det tredje året skulle

omfatta allenast sådana nötkreatursbesättningar, vilka icke vid tidigare undersökning

samma år befunnits fria från nötbromslarver eller vilka efter dylik

undersökning tillförts nötkreatur från besättning, som icke samma år undersökts

och befunnits fri från sådana larver.

I detta sammanhang synes böra tagas i övervägande, huruvida icke för tilllämpning

av förevarande förordning skulle vara tillräckligt att framställning

därom göres av allenast vederbörande hushållningssällskap. Jag torde härvidlag

få erinra örn att för tillämpning av lagen om utrotande av berberis å viss

mark ursprungligen fordrades framställning därom av hushållningssällskap

och landsting men att efter ändring i författningen sådan framställning numera

endast behöver göras av vederbörande hushållningssällskap. I likhet

härmed synes i förordningen nr 247/1930 böra föreskrivas, att Kungl. Majit

skall äga förordna örn dess tillämpning på framställning av allenast hushållningssällskap.

De av mig förordade nya bestämmelserna synas böra träda i kraft den 1 juli

1945. Inom område, för vilket Kungl. Majit före ikraftträdandet meddelat

förordnande om utrotande av nötbromslarver, torde de nya reglerna böra

gälla allenast därest Kungl. Majit på särskild framställning av vederbörande

hushållningssällskap därom beslutar. I överensstämmelse med vad jag sålunda

anfört har inom jordbruksdepartementet utarbetats förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av

nötbromsen.

Härefter hemställer föredraganden, att nämnda förslag till förordning måtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj it Konungen bifall och förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

447101. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 a1 i texten
  2. JoU 1945:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 s. 19 i texten