Sök i Ratio Lex

Angående vissa investeringar i telegrafverkets fond och luftfartsfonden å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1944145

1945-03-02 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:135, Angående vissa investeringar i telegrafverkets fond och luftfartsfonden å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1944145

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

investeringar i telegrafverkets fond och luftfartsfonden

å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret

1944145; given Stockholms slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1945.

.N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstokp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1945/46 hava investeringsanslagen

å luftfartsfonden samt investeringsanslaget å telegrafverkets fond till markradiostationer

för luftfarten upptagits med allenast beräknade belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 135.

lif, 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Anledningen till att definitiva an slagsäskanden i dessa hänseenden icke

framlades i statsverkspropositionen var närmast den, att remissbehandlingen

av ett av 1944 års flygplatsutredning avgivet förslag örn anordnande av ett

flygfält för interkontinental flygtrafik, vilket förslag väntades kunna påverka

kapitalbehovet å vissa av ifrågavarande investeringsanslag, icke avslutats vid

tidpunkten för statsverkspropositionens framläggande.

Flygplatsutredningens förslag, som framlades med skrivelse den 25 november

1944, innebar i huvudsak,

att en storflygplats skulle anläggas vid Grillby i Västmanlands län,

att för arbetets påbörjande samt för markinköp medel skulle anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt å riksstaten för budgetåret

1945/46,

att för provisoriskt tillgodoseende av långdistanstrafikens behov av markorganisation

under den tid storflygplatsen utbyggdes skulle anläggas två

banor, en på Norrköpings flygplats samt en på den militära flygplatsen vid

Uppsala,

samt att för sistnämnda ändamål skulle anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1944/45 3 100 000 kronor och å riksstaten för budgetåret

1945/46 4 000 000 kronor.

Två ledamöter av flygplatsutredningen voro så tillvida av skiljaktig mening,

att de ansågo storflygplatsen böra anläggas vid Väsby i Stockholms län.

Sedan vissa yttranden avgivits över flygplatsutredningens förslag, anmodade

jag genom remissbeslut den 23 december 1944 utredningen att med

anledning av vad i ärendet förekommit efter förslagets ingivande skyndsamt

dels verkställa utredning, örn och i vad mån en begränsning av de av utredningen

föreslagna banlängderna för storflygfält kunde ifrågakomma, dels

i anslutning därtill uppgöra förnyad kostnadsberäkning för anläggning av

storflygplats vid Väsby respektive Grillby, dels oek framlägga driftskalkyl för

storflygplats. Samma dag anmodade jag järnvägsstyrelsen att skyndsamt

avgiva yttrande över de järnvägstekniska och järnvägsekonomiska utredningar,

som framlagts i ett av Aktiebolaget Aerotransport och Svensk Interkontinental

Lufttrafik Aktiebolag gemensamt avgivet yttrande över utredningens

förslag.

De sålunda påkallade ytterligare utredningarna hava ännu icke avslutats.

Byggnadstiden för en storflygplats har av utredningen uppskattats till

omkring fem år. Det har av utredningen och i avgivna yttranden framhållits,

att Sverige avsevärd tid före den tidpunkt, då en eventuell storflygplats

kan vara färdig att öppnas för trafik, måste hava möjlighet att, låt vara

provisoriskt, bereda landningsmöjlighet för sådana tunga flygplan, som kunna

beräknas bliva använda för transatlantisk flygtrafik. I annat fall förelåge

nämligen risk för att den transatlantiska trafik, som kunde förväntas bliva

öppnad efter det pågående krigets slut, komme att från början söka sig

andra vägar än över vårt land, varigenom Sverige måhända för framtiden

kunde komma att gå miste örn sådan trafik.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Provisoriska anordningar av nn avsett slag kunna även möjliggöra, att

förberedelsearbeten för ett eventuellt storflygfält — vars konstruktion är

förenad med ett flertal svårlösta tekniska problem av stor ekonomisk betydelse

— kunna bedrivas utan onödig press.

Enligt vad jag inhämtat torde det vara möjligt att iordningställa ett ur

nu angivna synpunkter tillfredsställande provisorium under innevarande år,

därest byggnadsarbetena kunna påbörjas på våren.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag av nu angivna

och i det följande utvecklade skäl funnit mig böra föreslå, att i särskild proposition

medel äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår för vissa i det

följande närmare angivna ändamål, som sammanhänga med ordnandet av

provisoriska rullbanor. I samband härmed har jag funnit mig böra förorda

anvisande av medel för en del ändamål, vilkas tillgodoseende befunnits erforderligt

för att säkerställa viss flygtrafik västerut ävensom för att förbättra

flygsäkerheten å den flyglinje till övre Norrland, som med provisoriska

anordningar försöksvis bedrivits under en del av hösten 1944.

Såsom motivering för sitt förslag örn anläggande av rullbanor å Norrköpings

och Uppsala flygplatser har 1944 års jlygplatsutr (tåning till en

början framhållit att, på sätt inledningsvis antytts, den interkontinentala

flygtrafiken kunde förväntas komma att beröra Sverige redan innan en

storflygplats hunne färdigställas. Efter det ändrade utrikespolitiska läget hade

förhållandena med avseende på bland annat luftfartsförbindelserna mellan

västmakterna och Ryssland avsevärt förändrats. Från utländska luftfartsorganisationers

sida hade förberedande undersökningar redan gjorts angående

möjligheterna att över Stockholm framdraga vissa lufttrafikförbindelser.

Aktiebolaget Aerotransport och Svensk Interkontinental Lufttrafik

Aktiebolag disponerade redan nu över för langdistanstrafik lämpade flygplan,

med vilka trafik kunde upptagas efter en relativt kort förberedelsetid. Behov

av en för långdistanstrafik lämpad markorganisation syntes därför komma

att föreligga redan innan den av utredningen föreslagna storflygplatsen

kunde färdigställas i sådan utsträckning, att den kunde härför tagas i bruk.

Vid bedömande av de åtgärder, som borde vidtagas för att åstadkomma

en markorganisation, vilken med tillräcklig trafiksäkerhet kunde betjäna en

begynnande långdistanstrafik, har flygplatsutredningen såsom en förstahandsåtgärd

angivit komplettering av huvudbanan å Bromma flygplats med banor

av erforderlig längd i andra riktningar än nämnda bana.

Huvudbanan å Bromma flygplats har, enligt vad utredningen upplyser,

en längd av 2 000 meter. Då, enligt vad utredningen vidare funnit, komplemeutbanor

av erforderlig längd icke kunde anläggas på Bromma, måste de

enligt utredningens mening förliiggas till andra flygplatser på icke alltför

stort avstånd från Bromma.

Flygplatsutredningen har avsett att komplementbanorna skulle användas

vid sådana tillfällen, då trafiken icke kunde använda den längsta banan å

Bromma. Detta beräknades inträffa ej endast vid dålig sikt utan även vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

olämpliga vindsituationer. Med dylika avsåges fall, då vinden blåste vinkelrätt

eller nära vinkelrätt mot vederbörande banas huvudlinje och vindstyrkan

samtidigt vore stor. Avsikten vore att de flygplan, som landat på komplementbanorna,

så snart förhållandena medgåve skulle överflygas till Bromma,

varifrån start för långdistansflygning sedermera skulle ske.

Flygplatsutredningen upplyser i sin skrivelse i detta sammanhang, att

antalet komplementbanor enligt en av Aktiebolaget Aerotransport företagen

utredning borde vara tre för att jämte Brommas huvudbana täcka alla förekommande

vindsituationer. Komplementbanorna borde vidare enligt bolagets

utredning förläggas så, att största möjliga sannolikhet förelåge för att

osiktbart väder icke rådde samtidigt på de fyra användbara banorna. Bolaget

hade föreslagit, att komplementbana skulle utläggas på en var av flygplatserna

vid Uppsala, Norrköping och Västerås.

Emellertid hade, enligt vad flygplatsutredningen fortsättningsvis upplyser,

gjorda undersökningar visat, att antalet komplementbanor kunde begränsas

till två. Dessa borde enligt utredningens mening lämpligen anläggas den ena

på Norrköpings flygplats och den andra på den militära flygplatsen vid

Uppsala.

Med beaktande av såväl huvudsyftet med komplementbanornas anläggande

som önskvärdheten av att dessa komme att i möjligaste mån tillgodose

den vanliga trafiken på flygplatserna föreslår utredningen, att komplementbanorna

skulle erhålla, banan vid Norrköping öst-västlig och banan vid

Uppsala nordost-sydvästlig riktning. Huvudbanan vid Bromma har nordväst-sydostlig

riktning.

Flygplatsutredningen har funnit bredden på komplementbanorna böra vara

50 meter. Banornas längd har utredningen ansett kunna begränsas till 1 700

meter.

Såsom motivering för sålunda föreslagna normer har utredningen anfört

följande.

Av de flygplanstyper, som för närvarande trafikera Atlanten, har Douglas

DC-4 den största kommersiella betydelsen. Denna flygplanstyp har jämväl

beställts av Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag. För start med

maximal flygvikt av 32 ton fordrar denna flygplantyp en bana av 2 500 meters

längd. Flygplanets tillåtna landningsvikt torde uppgå till cirka 26 ton, för

vilken vikt banans längd normalt bör vara 1 700 meter. För att start med

ett dylikt plan skall kunna ske från Brommas 2 000 meter långa huvudbana

mäste man sålunda räkna med att flygplanets startvikt tills vidare reduceras.

Givetvis verkar en reducering av flygvikten försämrande på det ekonomiska

trafikresultatet men dock icke i så hög grad, att flygplantypens ekonomiska

användning kan anses utesluten. Då reservbanornas uppgift enligt vad förut

nämnts skulle vara att mottaga flygplan, som på grund av väderleks- eller

andra förhållanden icke kunna landa å Bromma flygplats, behöver banlängden

för att möjliggöra landning icke överstiga 1 700 meter. Ej heller för start

i anledning av överflygning till Bromma flygplats torde man behöva utbygga

längre banor, enär dylik start beräknas företagas med tomt flvgplan och

flygvikten därför blir lägre än vid start för långdistansflygning.

Beträffande särskilt den föreslagna komplementbanan på Norrköpings

flygplats anför flygplatsutredningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Norrköpings flygplats ligger på luftfartsleden Stockholm—Malmö samt är

utrustad med radiostation och har goda inflygningsförhållanden. Flygplatsen

är däremot icke försedd med permanentbelagda banor. Cträsfältet är emellertid

mindre motståndskraftigt särskilt vid tjällossning och längre regnperioder.

Detta förhållande medför, att flygmateriel, som kommer att användas

i trafiken på Stockholm, icke kommer att med betryggande säkerhet kunna

landa jrå Norrköpings flygplats under alla förhållanden. Det är därför nödvändigt,

att Norrköpings flygplats förses med permanentbelagda banor, så

att flygplanen med full säkerhet kunna landa. Tillkomsten av en dylik bana

kommer sålunda att fylla ej blott behovet under en övergångstid tills storflygplatsen

blir färdig utan även ett framtida behov, som med säkerhet kan

förutses. Den föreslagna banan, som skulle förläggas i öst-västlig riktning,

är den för flygplatsen ur vindsynpunkt lämpligaste.

För att den ifrågasatta banan skall kunna erhålla den avsedda längden

av 1 700 meter måste fältet utvidgas i östlig riktning. De markområden,

som beröras av utvidgningen, omfatta en areal av omkring 30 hektar I

samband med utvidgningsarbetena måste de kulvertledningar, som genomsläppa

vattenflöden från nederbördsområden sydost örn fältet, förlängas omkring

400 meter. Marken utgöres av övervägande åker bestående av en fast

torrskorpa med 0,5—1 meters tjocklek samt därunder liggande lösare lera.

Då banan bör beräknas för ett hjultryck av 15 ton, hava särskilda markförstärkningsåtgärder

upptagits i förslaget.

För irtbyggnaden måste tagas i anspråk mark utöver den, som för närvarande

disponeras för flygplatsens behov. Då flygplatsen förvaltas av staten

men äges av Norrköpings stad, förutsätter utredningen, att sådan överenskommelse,

som kan godkännas av Kungl. Maj:t, träffas mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och staden angående upplåtelse av erforderlig mark. Skulle

härvid någon kostnad påkomma staten, bör den kunna bestridas från de

allmänna anslagen till luftfartsväsendet.

Beträffande den militära flygplatsen vid Uppsala har flygplatsutredningen

erinrat örn att flygförvaltningen såsom lämpligt investeringsobjekt till investeringsutredningen

anmält två rullbanor å detta fält. Utredningen har även

såsom sin mening uttalat, att Uppsala flygplats militära användbarhet skulle

komma att ökas i icke oväsentlig omfattning genom tillkomsten av den av

utredningen föreslagna komplementbanan. Med hänsyn till att några mera

omfattande utredningsarbeten ej bleve erforderliga samt att fältet vid Uppsala

redan vore dränerat bleve kostnaderna något lägre än för motsvarande bana

å Norrköpings flygplats.

Flygplatsutredningen har särskilt understrukit önskvärdheten av att arbetena

med de båda av utredningen föreslagna komplementbanorna så bedreves,

att banorna kunde tagas i anspråk under loppet av år 1945. Vidare har utredningen

förklarat, att utredningen fäst stort avseende vid att banorna

komme att i en framtid utgöra en värdefull reserv icke endast för Bromma

flygplats utan även för den av utredningen föreslagna storflygplatsen.

Flygplatsutredningen har liven ingått på frågan om en eventuell förb vittring

av Bromma flygplats, som för närvarande äges och drives av Stockholms

stad.

Utredningen upplyser i detta hänseende, att Stockholms stads flygplatsförvaltning

till utredningen anmält åtskilliga arbeten för en beräknad kostnad av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

12 000 000 kronor, vilka arbeten enligt förvaltningens mening vore behövliga

för att flygplatsen skulle på ett ur trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande

sätt kunna betjäna den trafik, för vilken flygplatsen närmast vore avsedd.

Härutöver hade föreslagits en del åtgärder beträffande viss till fältet angränsande

bebyggelse i syfte att åstadkomma bättre inflygningsförhållanden.

Ett av de ifrågasatta arbetena, nämligen breddning av flygplatsens huvudbana,

bedrives, enligt vad utredningen upplyser, för närvarande såsom

beredskapsarbete. Enligt utredningens mening finge det anses angeläget,

att detta arbete utan dröjsmål slutfördes. Till övriga av flygplatsförvaltningen

föreslagna arbeten vore utredningen icke beredd att taga ställning

med hänsyn till att desamma knappast för närvarande kunde anses oundgängligen

nödvändiga för att säkerställa användningen av Brommas huvudbana.

Utredningen framhåller i detta sammanhang, att spörsmålet örn ytterligare

utbyggnad av Bromma flygplats nära sammanhängde med frågan, huruvida

staten eller Stockholms stad skulle handhava förvaltningen av flygplatsen.

Innan denna fråga kommit till sin lösning, syntes staten icke böra ikläda

sig några ytterligare kostnader för förbättring av Bromma flygplats.

Flygplatsutredningen, som beräknat kostnaderna för de av utredningen

föreslagna komplementbanorna vid Norrköping och Uppsala till respektive

3 800 000 kronor och 3 300 000 kronor, hemställer, att för arbetena erforderliga

medel, sammanlagt 7 100 000 kronor, måtte anvisas med 4 000 000 kronor

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt med 3 100 000 kronor

å riksstaten för budgetåret 1945/46.

Över flygplatsutredningens förslag till storflygplats samt till anläggning

såsom ett provisorium av permanentbelagda komplementbanor till Bromma

flygplats huvudbana hava yttranden avgivits den 7 december 1944 av statskontoret,

den 14 december 1944 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, t. f.

chefen för försvarsstaben, chefen för flygvapnet, statens väginstitut, statens

geotekniska institut samt stadskollegiet i Stockholm, den 15 december 1944

av generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, Aktiebolaget Aerotransport och

Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag samt den 16 december 1944

av kommerskollegium.

Elygplatsutredningens förslag örn anläggande snarast möjligt av komplementbanor

till huvudbanan på Bromma flygplats har tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av samtliga hörda myndigheter, institutioner och företag. Utredningens

uttalanden om den fortsatta utbyggnaden av Bromma har mött

gensaga endast av stadskollegiet i Stockholm samt av Aktiebolaget Aerotransport

och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag.

Stadskollegiet i Stockholm har såsom eget utlåtande åberopat en skrivelse

från Stockholms flyghamnsstyrelse, vari rörande nu ifrågavarande spörsmål

anförts bland annat följande.

I nuvarande läge, då en mycket betydande interkontinental trafik snart

är att förvänta, måste ett färdigställande av Bromma flygplats vara ett första
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135. »

handskrav för att så snabbt som möjligt förbättra det svenska trafikflygets

markorganisation. Från statsmakternas sida har också vid flera tillfällen

uttalats, att utbyggnaden av Bromma flygplats representerade ett väsentligt

kommunikationsintresse, och staden och staten ha gemensamt nedlagt

betydande kostnader på flygplatsens fortsatta utbyggnad.

Med undantag av vissa pågående arbeten för breddning av Bromma langbana

böra enligt flygplatsutredningens mening de vidare planerade arbetena

för flygplatsens förbättring anstå »med hänsyn till att desamma knappast

kunna anses oundgängligen nödvändiga för att säkerställa användningen av

Brommas huvudbana». Enligt flygplatsutredningen bör frågan om flygplatsens

fortsatta utbyggnad vara beroende av vem som är flygplatsens huvudman,

medan däremot de trafikintressen, som motiverat ett färdigställande av

platsen, överhuvudtaget icke beröras. Det statsägda flygtrafikbolaget AB

Aerotransport har dock i sin utbyggnad spolitik uppenbarligen ansett sig

hava skäl räkna med att dessa trafikintressen äga den tyngd, att ett avbrott

av flygfältsarbetena på de skäl, som angivas av flygplatsutredningen, rimligen

icke bör komma i fråga.

Enligt flyghamnsstyrelsens mening är frågan örn utbyggnaden av Bromma

flygplats till största möjliga kapacitet — oberoende av vem som är huvudman

för platsen — väl så viktig och minst lika aktuell som den blivande storflygplatsens

läge och utformning. Bromma kommer nämligen att fa mottaga,

ej blott elen inhemska utan även den europeiska trafiken, sannolikt jämväl

huvudparten av den långväga, under åtskilliga år. Bland de förbättringsarbeten

å Bromma, som med hänsyn till dess dominerande betydelse för

svensk flygtrafik böra övervägas, må nämnas anläggandet av en ny långbana

örn 1 800 meter i vinkel mot den nuvarande, vidare en förlängning av liuvudbanan

från 2 000 till 2 200 eller 2 500 meter, samt en förlängning av nordsydbanan,

varigenom ytterligare ett långt flygstråk örn 1 800 meter erhålles.

Vidare har hittills enighet rått därom, att flygplatsens nuvarande expeditionsbyggnad

är helt otillräcklig och att den snarast bör ersättas med en rymligare.

I omedelbar anslutning härtill måste expeditionsplattformarna väsentligt

utvidgas.

Aktiebolaget Aerotransport och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag

hava i gemensamt utlåtande tillstyrkt förslaget örn anordnande av komplementbanor

till Bromma flygplats men förklarat sig anse utredningens uppskov

— i avbidan på förhandlingar med Stockholms stad — med ståndpunktstagandet

till frågan om fortsatt utbyggnad av Bromma flygplats olyckligt.

Situationen krävde snabba åtgärder, och frågan örn den lämpligaste förvaltningen

vore helt ovidkommande för frågan örn trafiksäkerheten på flygplatsen.

Enligt bolagens mening kunde emellertid en i stort sett tillfredsställande

trafiksäkerhet uppnås för den begynnande interkontinentala trafiken

på Stockholm genom anläggning enbart av komplementbanorna. Det härigenom

erhållna bansystemet kunde dock under inga förhallanden anses tillfredsställande

på längre sikt. Bolagen vitsorda, att de av flygplatsutredningen

föreslagna komplementbanorna komma att på ett fullt ändamålsenligt

siitt ingå i de bansystem, som med luftfartens fortskridande utveckling kunde

förutses i en framtid bliva erforderliga på Norrköpings och Uppsala flygplatser.

Väg- och vattenhyggnadsstgrelsen har i sitt utlåtande föreslagit, att de av

flygplatsutredningen förordade arbetena å Uppsala militära flygplats skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

utföras av flygförvaltningen i samråd med styrelsen. Beträffande anvisande

och fördelning av erforderliga medel för genomförande av flygplatsutredningens

förslag i nu ifrågavarande delar, har styrelsen i sitt utlåtande förklarat

sig skola senare efter ytterligare utredning avgiva slutligt förslag.

Sådant förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt i skrivelser

den 27 december 1944 och den 1 februari 1945. Vidare har styrelsen i

skrivelse den 4 december 1944 avgivit särskilt, partiellt yttrande över flygplatsutredningens

förslag i vad angår påbörjande av en komplementbana å

Norrköpings flygplats och därvid hemställt örn anvisande av medel för vissa

föiberedande arbeten a flygplatsen. Ytterligare har styrelsen i särskilda

skrivelser den 29 november 1944 hemställt, bland annat, örn anvisande av

medel å tilläggsstat för innevarande budgetår till vissa radioanläggningar för

luftfarten m. m. Närmare upplysningar örn innebörden av styrelsens förslag

i sistnämnda hänseende innehållas i tre särskilda den 1 februari 1945 dag^

tecknade promemorior, upprättade en inom utrikesdepartementet och de två

övriga av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå.

Nämnda promemorior komma att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Genom beslut den 15 december 1944 har Kungl. Majit i anledning av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nyssnämnda framställning den 29 november

1944 ställt ett belopp av 350 000 kronor av anslaget till byggande och förbättring

av flygplatser till styrelsens förfogande för utförande av dräneringsarbeten

å Norrköpings flygplats m. m. Sistnämnda arbeten ingå i de av

flygplatsutredningen föreslagna åtgärderna för anläggning av en komplementbana

å Norrköpings flygplats.

y äg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställningar, i vad de avse anvisande

av medel för ett förverkligande i övrigt av flygplatsutredningens förslag örn

anläggande av komplementbanor å Norrköpings och Uppsala flygplatser, innefatta,

sådana de slutligen utformats, hemställan örn anvisande å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1944/45 av hela det återstående, av flygplatsutredningen

beräknade beloppet (3 800 000—350 000+3 300 000) 6 750 000 kronor

under anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.

Styrelsen har härjämte hemställt örn förstärkning å tilläggsstat för innevarande

budgetår av de under luftfartsfonden uppförda anslagen till radiofyrar

för luftfarten och till belysningsanläggningar för luftfartsleder samt örn

uppförande, likaledes å tilläggsstat, under telegrafverkets fond av ett anslag

till markradiostationer för luftfarten.

Äskandet om anvisande av anslag till markradiostationer för luftfarten

har avgivits i samråd med telegrafstyrelsen ,oh avser ett belopp av

800 000 kronor. Detta äskande har såtillvida samband med förslaget örn

anläggandet av de båda komplementbanorna, att den radiomateriel, som

avsetts skola uppsättas med anlitande av anslaget, av ämbetsverken bedömts

såsom erforderlig, då komplementbanorna färdigställts och reguljär interkontinental

lufttrafik på Sverige upptagits. Anledningen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hemställan örn anslagets anvisande på tidäggsstat för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

innevarande budgetår är emellertid angelägenheten av att, redan innan komplementbanorna

kunna tagas i bruk, underlätta flygtrafik västerut, bland

annat provflygningar mellan Sverige och Island. Särskild vikt har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen tillmätt den möjlighet, som genom anslagets anvisande

och accepterande av ett amerikanskt erbjudande örn utlåning eller

uthyrning av viss radiomateriel, skulle erbjuda sig att bereda svenska piloter

träning i användningen av den radiomaterieltyp, som användes överallt i

Amerika men som hittills saknats i Europa.

Närmare redogörelse för innebörden av förslaget örn uppsättande av vissa

radioanläggningar lärer med hänsyn till ämnets natur icke böra lämnas till

statsrådsprotokollet utan torde få inhämtas av de handlingar i ämnet, vilka

komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Av samma skäl, som anförts till stöd för förslaget örn komplettering av

utrustningen vid markradiostationer, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vidare örn anvisande under anslaget till radiofyrar för luftfarten

av ett belopp av 215 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Av beloppet avses 165 000 kronor för uppsättning av vissa radiofyrar, som

beräknats komma att ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande,

ävensom för viss i samband därmed tillfälligt erforderlig personalförstärkning

samt för expenser m. m. Återstoden av det för radiofyrar äskade

beloppet är avsett för en landningsradiofyranläggning å Norrköpings flygplats.

Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat ett anslag av 790 000

kronor å tilläggsstat till belysningsanläggningar för luftfartsleder.

Härav är ett belopp av 590000 kronor avsett för utbyggnad av belysningsanläggningen

å Norrköpings flygplats i syfte att, närmast med hänsyn till

flygplatsens avsedda uppgift i den interkontinentala flygtrafikens tjänst, göra

denna användbar under alla tider av året. Återstoden av det begärda anslaget

eller 200 000 kronor utgör den beräknade kostnaden för utrustning

av den militära flygplatsen Kallax med fältbelysning.

Kallax är slutpunkten för den s. k. rikslinjen Malmö—Luleå, och fasta

belysningsanläggningar därstädes bedömas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom erforderliga för att trafiken på linjen skall kunna uppehållas

året runt. Militära anslag finnas icke anvisade eller beräknade för

ändamålet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med hänsyn till att

belysningsanläggningarna främst avsetts för den civila flygtrafiken funnit

dem böra utföras med anlitande av medel anvisade under luftfartsfonden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer om anvisande å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1944/45 av följande anslag, nämligen under

telegrafverkets fond till inurkradiostationer för luftfarten 800 000 kronor samt

under luftfartsfonden dels till byggande och förbättring av flygplatser 6 750 000

kronor, dels till radiofyrar för luftfarten 215 000 kronor, dels och till belysningsanläggningar

för luftfartsleder 790 000 kronor,

o

Det vittutseende projekt till anläggande av en storflygplats, som fram- Departementslagts

av 1944 åts flygplatsutredning, är ännu föremål för remissbehandling. Zeferi.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 135. 47545 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds proposition nr 135.

Även om, vilket är min förhoppning, det kan visa sig möjligt att taga slutlig

ställning till huvudfrågorna, örn och i så fall var en dylik flygplats skall

anläggas i Sverige, i så god tid att eventuellt förslag i ämnet kan föreläggas

årets riksdag, är det redan nu tydligt, att en sådan flygplats icke kan tagas i

bruk förrän efter flera år. Ehuruväl flygtrafik med tämligen tunga flygplan

för närvarande i viss omfattning bedrives västerut med utnyttjande av den

kommunala flygplatsen vid Bromma i Stockholm, äro de svenska resurserna

med avseende å markorganisation m. m. icke tillräckliga för att ens i begränsad

utsträckning möjliggöra reguljär transkontinental flygtrafik. Vad som

närmast erfordras för uppnående av en någorlunda tillfredsställande säkerhet

i sådan trafik är att två alternativa möjligheter till landning finnas för den

händelse vindförhållandena göra användning av huvudrullbanan å Bromma

riskfylld eller omöjlig. Den flygtekniska sakkunskapen är ense därom, att

flygplatsutredningens förslag örn anläggande av en hårdgjord, 1 700 meter

lång rullbana på vardera av Norrköpings flygplats och den militära flygplatsen

vid Uppsala skulle utgöra den lämpligaste lösningen av detta problem.

De nya banorna föreslås skola anläggas på sådant sätt, att de bliva

till god nytta icke endast såsom reserver för Bromma utan även för den

reguljära flygningen på de båda flygplatserna.

Även örn en särskild storflygplats anlägges, torde de föreslagna komplementbanorna

komma att fylla ett behov såsom reservlandningsplatser, när

dålig sikt råder på andra ifrågakommande landningsplatser.

Komplementbanorna torde emellertid för den närmaste tiden hava sin huvudsakliga

betydelse såsom en provisorisk lösning av uppgiften att redan från

upptagandet av en reguljär civil flygtrafik över Atlanten i Sverige skapa en

för denna trafik ur säkerhetssynpunkt godtagbar markorganisation. Denna

uppgift är enligt min mening angelägen främst därför, att en dylik markorganisation

torde utgöra förutsättningen för att vårt land icke skall gå

miste örn de fördelar, som deltagandet i en atlanttrafik kan medföra.

De föreslagna anordningarna synas även, så vitt nu kan bedömas, bliva

av sådan beskaffenhet att rådrum vinnes för att vid ett fortsatt flygplatsutbyggande

tillgodogöra sig de erfarenheter, som under kriget vunnits eller

inom den närmaste framtiden kunna vinnas på skilda håll i världen. Ehuru

det såväl för planeringsarbetet som med hänsyn till ett framgångsrikt förande

av förhandlingar med främmande makter och utländska flygtrafikföretag örn

flygtrafiken på vårt land efter kriget är angeläget, att principbeslut utan

dröjsmål fattas i huvudfrågan örn ordnandet av en permanent och högklassig

markorganisation för transatlantisk flygtrafik, synes mig ett sådant rådrum

med beslutets verkställande önskvärt. Enligt sakens natur måste nämligen

bland den svenska expertisen ännu råda en viss osäkerhet rörande de lämpligaste

normerna för banlängder, banantal och tekniskt utförande av flygplatser

av den storleksordning, som avses med flygplatsutredningens huvudförslag.

Av vad jag här anfört framgår, att enligt min mening goda skäl föreligga

för att de ifrågavarande komplementbanorna anläggas. Jag anser mig därför

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 135

böra förorda, att medel äskas för ändamålet. Med hänsyn till angelägenheten

av att banorna färdigställas redan under innevarande år torde anslag böra

anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1944/45.

Yad angår den av Stockholms stads vederbörande myndigheter väckta

frågan örn ytterligare utbyggnad av Bromma flygplats, synes det mig icke

vara erforderligt eller möjligt att nu taga ståndpunkt till denna fråga. Borst

torde närmare övervägande böra ske rörande de utbyggnader, som lämpligen

böra vidtagas å flygplatsen, och örn fördelningen av kostnaderna härför, ett

spörsmål som i sin tur sammanhänger med frågan om den framtida förvaltningen

av flygplatsen.

Innan ytterligare medel nedläggas på arbeten å Norrköpings flygplats,

måste uppgörelse hava träffats mellan kronan och Norrköpings stad rörande

mark för flygplatsens utvidgning. Förhandlingar i denna fråga pågå för

närvarande. Enligt vad jag inhämtat synes anledning föreligga att antaga,

att en för båda parter tillfredsställande överenskommelse i ämnet skall kunna

träffas utan tidsutdräkt. Jag förutsätter emellertid, att Kungt. Majit skall

äga möjlighet att, örn så mot förmodan icke skulle bliva fallet, föranstalta

örn att den ena komplementbanan anlägges på annan lämplig flygplats.

För lufttrafik på mycket långa sträckor fordras bland annat en mera omfattande

radioteknisk utrustning än den, varöver Sverige för närvarande

förfogar. Närmast av behovet påkallat är att erhålla tillgång till en speciell

radiofyr vid Bromma för de västerifrån kommande flygplanens angöring av

flygplatsen, en radiofyr på Norrköpings flygplats samt ett antal radiotelegrafioch

telefonianläggningar av olika storlek för utväxling av meddelanden med

flygplatser bland annat på Island och med flygplan i luften. Jag vill förorda,

att åtgärder vidtagas för att utnyttja en i det föregående berörd

möjlighet, vilken yppat sig att i Sverige uppställa erforderlig materiel av

den typ, som användes i Amerikas Förenta Stater. Härigenom kan trafiksäkerheten

i den flygtrafik, som för närvarande bedrives, väsentligen förbättras

redan inom en nära framtid. En fördel, vilken även måste tillmätas

en viss vikt, är den möjlighet som erliålles för svenska piloter och telegrafister

att redan nu erhålla kännedom örn och vana vid användningen av

sådana tekniska hjälmedel, vilka kunna beräknas komma att begagnas å en

svensk transatlantisk flyglinje. Mot storleken av det föi radioanordningai

beräknade beloppet (800 000 + 215 000) 1015 000 kronor har jag icke något

att erinra. Det ligger emellertid i sakens natur, att denna kostnadsberäkning

endast är ungefärlig. Beloppet har ej heller avsetts att täcka alla framtida

kostnader, som kunna uppkomma örn Sverige i en framtid skall förvärva

äganderätten till viss materiel, som nu avses skola förhyras och uppsättas

för att tagas i anspråk för ifrågavarande trafik.

För att do föreslagna nya banorna skola erhålla asyftat värde såsom leseivlandningsplatser

kräves, förutom radioanordningar, att flygplatserna, äro utrustade

med belysningsanläggningar. Jag förordar bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag örn utrustning av Norrköpings flygplats med

fiiltbelysning. Jag har icke heller något att erinra mot att medel nu be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

räknas för flygfältsbelysning å den militära flygplatsen viel Kallax, ändpunkten

för den s. k. rikslinjen Malmö—Luleå. Sedan så skett — vilket i och för

sig icke har omedelbart samband med nu förevarande spörsmål i övrigt _

kan rikslinjen, i motsats till vad för närvarande är fallet, trafikeras året

runt.

Ehuru det är tydligt, att de bada komplementbanorna på flygplatserna

vid Norrköping och Uppsala icke hinna färdigställas före utgången av innevarande

budgetår, synes det mig lämpligt att hela det för arbetet erforderliga

beloppet anvisas å tilläggsstat för detta budgetår såsom förstärkning av

anslaget till byggande och förbättring av flygplatser. I anslagsförstärkningen

bör lämpligen inräknas även det belopp av 350 000 kronor, som Kungl. Majit

för vissa förberedande arbeten å Norrköpings flygfält anvisat från anslaget.

Medel för de ändamål, vilkas tillgodoseende jag i övrigt tillstyrkt, torde, på

sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, böra med av styrelsen äskade

belopp anvisas såsom förstärkning av vederbörliga anslag under luftfartsfonden

med undantag dock för det tidigare omnämnda beloppet av 800 000

kronor. Detta belopp bör, likaledes i enlighet med styrelsens förslag, anvisas

under telegrafverkets fond. Sistnämnda belopp torde böra upptagas under

rubriken Markradiostationer för luftfarten.

Anslagen under luftfartsfonden böra i sin helhet omedelbart avskrivas.

Kragan härom anmäles i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

dels, under Statens affärsverksfonder, Telegrafverket, till Mark
-

radiostationer för luftfarten .................... kronor 800 000;

dels oele, under Luftfartsfonden,

till Belysningsanläggningar för luftfar t sleder » 790 000,

till Radiofyrar för luftfarten................ » 215 000,

till Byggande och förbättring av flygplatser » 7 100 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i telegrafverkets fond och luftfartsfonden å tilläggsstat II till a1 i texten
  2. SU 1945:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående vissa investeringar i telegrafverkets fond och lujtfarts fonden a tilläggsstat II till riksstaten för s. 1 i texten