Kungl. Majlis proposition nr 1S6
1945-03-02 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:136, Kungl. Majlis proposition nr 1S6
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 1S6.
t
Nr 136. .
Kunell. Mnj.ts proposition till riksdagen angående anslag till häradsskrivarna
för budgetåret 1945/46; ginen Stockholms
slott den 2 mars 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 205 och 206, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna
dels till Häradsskrivarna: Avlöningar ett förslagsanslag av 760 000 kronor,
dels ock lill Häradsskrivarna: Omkostnader ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
Anledningen till ali nämnda anslag i statsverkspropositionen beräknades
allenast preliminärt var att en av 1944 års riksdag (skrivelse nr 5, p. 153)
Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 136. 1
2 Kungl. Majus proposition nr 136.
begärd, förste byråsekreteraren i statskontoret L. G. Britth anförtrodd utredning
rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden
då icke avslutats. Sedan utredningsmannen med skrivelse den
22 januari 1945 överlämnat utredning och förslag i ämnet och dessa varit
föremål för remissbehandling, anhåller jag att nu få till fortsatt behandling
upptaga berörda anslagsfrågor.
1 :o) Häradsskrivarna: Avlöningar, förslagsanslag .*
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1943/44 .................... 760 000 693 595
1944/45 .................... 760 000 —
1945/46 (förslag) ........... 760 000 —
I ettvart av rikets 119 fögderier finnes en häradsskrivare, tillsatt av Kungl.
Majit.
Enligt gällande avlöningsbestämmelser, vilka trädde i tillämpning den
1 januari 1918, åtnjuta häradsskrivarna lön å 2 600 kronor och tjänstgöringspenningar
å 1 000 kronor. Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter ytterligare 5 år med likaledes 500 kronor. Ortstillägg å 200 kronor
utgår till de 19 häradsskrivarna i rikets fyra nordligaste län. Tillfällig löneförbättring
tillkommer häradsskrivare med 850 kronor, varav 550 kronor
skola anses som lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Därjämte
utgår förvaltningsbidrag till häradsskrivare med 150 kronor för varje påbörjat
5 000-tal av folkmängden inom fögderiet. För budgetåret 1944/45
utgår detta bidrag med högst 1 950 kronor och lägst 750 kronor. Å samtliga
löneförmåner och å förvaltningsbidragen utgå dyrtidstillägg och kristillägg
efter de för befattningshavare vid s. k. oreglerade verk gällande grunder.
Efter avdrag av avgifter för egen pensionering uppgå häradsskrivarnas
sammanlagda årliga löneförmåner — lön, tjänstgöringspenningar, tillfällig
löneförbättring, dyrtidstillägg och kristillägg — till lägst 7 208 kronor 80 öre
och högst 8 823 kronor 80 öre.
Kungl. Majit har den 7 maj 1943 fastställt följande avlöningsstat för
häradsskrivarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön, tjänstgöringspenningar, ortstill
lägg
och förvaltningsbidrag, förslagsvis
............................. kronor 570 000
b. Ålderstillägg, förslagsvis .......... » 65 000
c. Vikariatsersättningar, förslagsvis ... » 23 000 kronor 658 000
2. Särskilda löneförmåner:
Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ................ » 102 000
Summa förslagsanslag kronor 760 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
3
Utöver nu nämnda förmåner åtnjuta häradsskrivare sportelinkomster,
såsom provisioner för debitering av landstingsmedel, tingshusmedel, försäkringsavgifter,
hushållningssällskapsavgifter, riddarhusmedel m. fl. i samband
nied kronoutskylderna debiterade avgifter, debetsedelslösen, ersättningar
för upprättande av arbetsgivarförteckningar, pensionsavgiftsförteckningar,
röstlängder av olika slag, expeditionslösen och andra dylika inkomster i
tjänsten.
Utredningsmannen, vilkens utredning och förslag komma att behandlas i
det närmast följande, uttalar, att häradsskrivarnas sportelinkomster äro avsedda
att jämte förvaltningsbidraget täcka de med tjänsten förenade kostnaderna
för biträden, tjänstelokaler, skriv- och räknemaskiner, skrivmateriel
och övriga expenser, vilka det åligger häradsskrivare att bestrida. År
1943 överstego — upplyser utredningsmannen — i tre fögderier de med
tjänsten förenade utgifterna häradsskrivarens sportelinkomster med respektive
72, 248 och 1 263 kronor. I övriga fögderier uppgingo nettoinkomsterna
av sportlerna till lägst 553 kronor och högst 12 274 kronor samt för 104
fögderier till belopp mellan 2 000 och 10 000 kronor.
Beträffande bit rädesperso nålens å häradsskri v arkon toren
anställnings- och avlöningsförhållanden anför utredningsmannen
följande.
Häradsskrivarna hava att själva anställa och avlöna för tjänsten erforderlig
biträdespersonal. Anställningsformerna och avlöningsvillkoren variera högst
avsevärt. Till en del kan delta förhållande finna sin förklaring däri, att
lönesättningen till huvudsaklig del torde bestämmas av tillgången och efterfrågan
på de olika orterna av för ändamålet lämpliga biträden. Vidare synas
biträdeslönerna vara beroende av den omfattning, vari vederbörande häradsskrivare
själv, eventuellt med biträde av familjemedlemmar, utför å kontoret
förekommande göromål. I de fall, då endast enklare arbetsuppgifter
överlämnas till de anställda, torde lönerna hava anpassats härefter. 1 några
fall ha naturaförmåner och extra inkomster förekommit vid sidan av
årslönen.
Med härav föranledda reservationer angives den genomsnittliga avlöningen
för de omkring 365 å häradsskrivarkontoren fast anställda biträdena
år 1943 till något över 2 100 kronor. I flera fall ha emellertid löneförmånerna
för ifrågavarande biträden blivit höjda under och efter år 1943.
Tillfälligt anställd personal, som avlönats med timlön eller uppburit ersättning
enligt ackord, har därjämte förekommit i mycket stor omfattning.
I genomsnitt synes avlöningen till denna personal kunna beräknas till omkring
7 kronor 60 öre för dag. ,
Utredningsmannen fastslår, alt häradsskrivarbiträdena regelmässigt äro
lägre avlönade än statliga befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter
och att sagda biträden i en hel del fall erhålla en avlöning som måste
anses vara alltför låg.
I fråga örn möjliga å 1 g ii r d e r f ö r å s t a d k o m lii a lide a v r i m1
i g a a v 1 ö ning s- och a n s t ä 11 n i n g s f ö r h å 11 a n d e n för dessa
befattningshavare uttalar sig utredningsmannen sålunda.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
Spörsmålet om reformering av uppbördsväsendet utredes för närvarande
av 1944 års uppbördsberedning. Denna torde komma att behandla jämväl
frågan örn reglering av häradsskrivarnas löner ävensom statsanställning av
erforderliga biträden lios häradsskrivarna.
Då uppbördsberedningen, enligt vad som uppgivits, redan under våren
1945 kommer att avlämna betänkande med förslag till uppbördsreform, kan
det måhända synas mindre lämpligt att nu vidtaga åtgärder för reglerande
av lönevillkoren för häradsskrivarnas biträden under den förhållandevis
korta tid. som kan beräknas återstå till dess den nya organisationen blivil
genomförd. De nuvarande avlöningsförmånerna äro emellertid i många fall
uppenbart otillräckliga. Med hänsyn härtill och då genomförandet av en
omorganisation av den storleksordning, sorn det anförtrotts uppbördsbered
ningen att utreda, av olika anledningar kan komma att draga längre ut på
tiden än vad som beräknats, torde anledning föreligga att snarast möjligt
vidtaga åtgärder för åstadkommande av en förbättrad löneställning för
ifrågavarande biträden.
Med hänsyn till den förestående omorganisationen böra dock åtgärder i
sådant avseende endast vidtagas i den mån så befinnes erforderligt för att
råda bot på de mest påtagliga olägenheterna av nuvarande förhållanden.
Åsyftad löneförbättring förutsättes — med lösningen vid 1927 års riksdag
av frågan om beredande av förbättrad ställning åt de icke rättsbildade domsagobiträdena
sorn förebild — skola ske inom den nuvarande organisationens
ram.
Biträdena å häradsskrivarkontoren skola således alltjämt vara anställda
hos och avlönade av häradsskrivarna.
Liksom för domsagobiträdena bör för biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren
minimilöner fastställas. Lämpligast synes vara, att dessa löner för
biträden med 7 timmars daglig tjänstgöring föreskrivas skola utgå med
belopp, som motsvara lön enligt någon av löneklasserna i den i civila ickcordinariereglementet
intagna löneplanen för extra tjänstemän jämte å dessa
lönebelopp utgående rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.
För biträden, vilkas arbetstid varje söckendag i allmänhet icke uppgår till
sju timmar — således även tillfälliga biträden, som anställas mot timpenning
— bör avlöning utgå med ett i förhållande till den kortare arbetstiden
reducerat belopp. Särskilt må uppmärksammas, att örn avlöningen bestämmes
efter annan grund än viss daglig arbetstid (t. ex. ackord), får den likväl
ej understiga det belopp, som enligt nyss angivna grunder skulle utgå för
den använda arbetstiden. Även örn å häradsskrivarkontor med flera biträden
ett av dessa i regel har mera kvalificerade göromål och jämväl högre lön än
de övriga, synas tillräckliga skäl icke föreligga att i de provisoriska före
skrifter, varom nu är fråga, differentiera minimilönen till olika bträden.
Utredningsmannen finner en minimiavlöning, motsvarande lönen i löneklass 1
jämte därå utgående tillägg, vara väl avvägd. Risk att härigenom föregripa
den blivande omorganisationen torde icke föreligga.
För biträdena skulle förslaget medföra procentuellt sett betydande löneförhöjningar.
Sålunda skulle under förutsättning, att samtliga nu fast anställda
biträden komma i åtnjutande av avlöning till minst samma belopp
som den föreslagna minimilönen, årsavlöningen i medeltal bliva höjd med
omkring 50 %. För tillfälliga biträden skulle den genomsnittliga ersätt
ningen för dag räknat komma att höjas från omkring 7 kronor 60 öre till
något över 11 kronor.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
Semester utan avdrag å lönen under minst 20 dagar för ar och ledighet
på grund av sjukdom med bibehållande av fyra femtedelar av lönen under
sammanlagt 25 dagar av ett och samma kalenderår böra tillförsäkras biträdena.
Då föreslagna avlöningsförmåner icke äro avsedda för andra än fullt kompetenta
biträden, bör föreskrivas, att förmånerna endast skola tillkomma
biträden, som innehaft anställning på häradsskrivarkontor under mer än
två år.
Enligt gällande bestämmelser äro häradsskrivarna skyldiga underkasta
sig minskning i eller upphörande av sportelinkomsterna. Föreslagen löneförbättring
för biträdena bör därför åvägabringas genom att uppställa densamma
som villkor för åtnjutande av sportelersättning.
Vad angår konsekvenserna för häradsskrivarna av ett
genomförande av den föreslagna minimilönen beräknar utredningsmannen,
ali — därest alla biträden erhålla minimilön — av häradsskrivarnas sammanlagda
nettoinkomst år 1943 av förvaltningsbidrag och sportler, i runt
tal 900 000 kronor, icke mindre än omkring 500 000 kronor skulle behöva
tagas i anspråk för löneförbättringar. I 94 fögderier skulle enbart sportel - inkomsterna vara tillräckliga för bestridandet av samtliga med vederbörande
häradsskrivartjänst förenade utgifter och ändock lämna större eller
mindre överskott. I 12 fögderier måste utom sportlerna jämväl förvaltningsbidragel
helt eller delvis lagas i anspråk för utgifternas bestridande. I övriga
13 fögderier skulle utgifterna för tjänsten komma att överstiga summan av
förvaltningsbidrag och sportler med sammanlagt omkring 30 000 kronor.
Utredningsmannen linner skäligt, alt häradsskrivare i sist avsett fögderi erhåller
särskilt statsbidrag för bestridandet av sin tjänst med belopp, motsvarande
skillnaden mellan utgifterna för tjänsten å ena sidan samt summan
av förvaltningsbidraget och sportelinkomsterna å den andra. Till lättande av
den ekonomiska belastningen för häradsskrivarna förordar utredningsmannen
slutligen, att länsstyrelsen erhåller befogenhet medgiva dels att föreslagna
lönebestämmelser skulle inom visst fögderi tillämpas endast beträffande
ett av länsstyrelsen fastställt antal biträden och dels att biträde, som
på grund av ålder eller sjuklighet har nedsatt arbetsförmåga, finge avlönas
med belopp som kunde befinnas skiiligt, även örn detta ligger under minimilönen.
Över utredningsmannens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,
allmänna lönenänmden, länsstyrelserna i samtliga län, 1944 års uppbördsberedning,
Sveriges häradsskrivarförening och civilförvaltningens personalförbund.
F ö islå g e t s huvudprinciper lämnas utan erinran av statskontoret
och lönenämnden. Länsstyrelserna intaga härutinnan sinsemellan skiljaktiga
ståndpunkter. Sålunda uttala sig nio länsstyrelser i tillstyrkande och
sju i avstyrkande riktning, medan övriga åtta länsstyrelser på väsentliga
punkter äro av annan mening än utredningsmannen. Avstyrkandena motiveras
i huvudsak med ali löneställningen för häradsskrivarbiträdena i veder
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
hörande läh icke anses oskäligt låg, att biträdeslönen får liksom i allmänhet
vid privatanställning bestämmas av läget på arbetsmarknaden samt att löneregleringen
bör genomföras i samband med de aktuella reformerna beträffande
folkbokföring och uppbörd. De principiella invändningar mot förslaget
som, utan avstyrkande, anföras av ett antal länsstyrelser kunna så sammanfattas,
att det är nödvändigt tillse, att häradsskrivarna tillförsäkras skälig
lön. Sålunda förklarar länsstyrelsen i Stockholms län, med instämmande
i förslagets syfte, att länsstyrelsen dock icke kan undgå känna tvekan angående
lämpligheten av den föreslagna provisoriska regleringen, emedan denna
synes förutsätta ett bedömande av häradsskrivarlönernas skälighet. Länsstyrelsen
finner uppenbart, att vägande skäl kunna anföras emot uppfattningen,
att lönen utan sportler är skälig ersättning för häradsskrivarens arbete.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår, att förbättringen av de fast
anställda biträdenas löner i sin helhet bekostas av statsmedel. Länsstyrelsen
i Gävleborgs län förordar, att häradsskrivarna av staten garanteras en avlöning
motsvarande löneklass 24. — 1944 ars uppbördsberedning uttalar, att
förslaget, såvitt biträdena beträffar, icke föranleder erinran från beredningens
sida samt att beredningen anser sig sakna anledning ingå på frågan,
huruvida häradsskrivarnas behållna inkomster efter den provisoriska löneregleringens
genomförande kunna vara skäliga i förhållande till häradsskrivarnas
nuvarande uppgifter. — Sveriges häradsskrivarförening framhåller,
att sportlerna otvivelaktigt till en del äro löneförmån och att lönereglering
för biträdena icke rättvisligen kan ske annat än i samband med lönereglering
för häradsskrivarna själva. Vidare bestrider föreningen, att nu utgående
avlöning till biträdena är med hänsyn lill deras kvalifikationer uppenbart
otillräcklig. — Civilförvaltningens personalförbund vidhåller sin tidigare för
utredningsmannen uttalade uppfattning, att biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren
skall avlönas enligt lönegraderna A 7, A 4 och Eo 4.
Vidkommande härefter detaljerna i utredningsmannens förslag finna
länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län, med hänsyn
till löneställningen för vissa kvinnliga biträden vid länsstyrelserna, en
minimilön för häradsskrivarbiträdena motsvarande lönegrad Ex 2 löneklass
b tillräcklig. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår sådan differentiering
av minimilönen, att denna efter två års tjänstgöring skall motsvara
löneklass b och att vid varje häradsskrivarkontor åtminstone ett biträde
skall åtnjuta minimilön motsvarande löneklass 1 under förutsättning av
minst fem års tjänstetid. Liknande synpunkter anföras av länsstyrelsen i
örebro län. Länsstyrelserna i Kronobergs län, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Värmlands, örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län förorda
skärpta kvalifikationsfordringar för erhållande av minimilön i form av
längre anställningstid, viss levnadsålder eller teoretisk kompetens. Däremot
anse statskontoret och civilförvaltningens personalförbund ett års respektive
sex månaders prövotid tillräcklig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
1
Häradsskrivarna kvarstå å s. k. oreglerad avlöningsstat. För bestridandet Departementsav
sin tjänst åtnjuta häradsskrivarna dels vissa för fögderierna enhetligt bestämda
avlöningsförmåner -— uppgående, efter avdrag av avgifter för egen
pensionering, till lägst 7 200 kronor och högst 8 800 kronor — dels förvaltningsbidrag
med belopp som stå i viss relation till fögderiernas folkmängd
och dels sportelinkomster, som kraftigt variera de olika fögderierna
emellan. Med förvaltningsbidraget och sportlerna äro häradsskrivarna
skyldiga bestrida alla med tjänsten förenade kostnader med undantag av
utgifter för telefon och för vissa resor. Häradsskrivarna ha således att
själva anställa och avlöna den biträdespersonal som erfordras för tjänstens
behöriga skötande. Såsom framgår av den utredning rörande biträdenas
å liäradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden för vilken i det föregående
redogjorts ha ett flertal omständigheter — av vilka här må nämnas
omfattningen av häradsskrivarnas och eventuella familjemedlemmars befattning
med kontorsgöromålen, tillgång och efterfrågan på de olika orterna av
lämplig arbetskraft samt dennas kvalifikationer — föranlett att anställningsformer
och avlöningsvillkor för häradsskrivarbiträdena äro mycket olikartade
i skilda fögderier. Biträdena kunna vara fast anställda med årslön
eller tillfälligt anställda med timlön. De kunna även uppbära ersättning enligt
ackord. Årslönerna för 1943 variera i stort sett mellan 1 200 och 3 600
kronor samt uppgå genomsnittligt till något över 2 100 kronor. Även med
beaktande av att häradsskrivarbiträdenas löneförmåner i flera fall förbättrats
under och efter 1943 nödgas jag i likhet med utredningsmannen konstatera,
att dessa biträden i en hel del fall åtnjuta en avlöning som måste anses
vara alltför låg. Då biträdena å häradsskrivarkonloren obestridligen utföra
ett för staten nödvändigt arbete och grunderna för de med häradsskrivartjänsterna
förenade inkomsterna, vilka delvis användas för bestridande
av kostnaderna för biträdenas avlöning, fastställas av staten, kan det enligt
min mening icke vara staten ovidkommande hur denna avlöning bestämmes.
Frågan om lönereglering för häradsskrivarna och i samband därmed statsanställning
av erforderligt antal biträden å liäradsskrivarkontoren är avhängig
av spörsmålet om reformering av uppbördsväsendet. Hela detta problemkomplex
är för närvarande föremål för utredning av 1944 års uppbördsberedning.
Beredningen torde komma att avgiva betänkande i ämnet
redan innevarande vår. Förutsättningar synas således föreligga för att spörsmålet
örn häradsskrivarbiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden
skall inom en nära framlid erhålla en definitiv lösning. Den särskilt tillsatta
utredningsmannen föreslår, alt biträdena i avbidan härpå skola genom
statligt ingripande få sig garanterad en generell minimilön inom den nuvarande
organisationsramen. De ökade lönekostnaderna skola bestridas av
häradsskrivarna. Dessa skola emellertid få sig tillförsäkrad en nettoinkomst
motsvarande de egentliga löneförmånerna. Sagda löneförmåner överensstämma
nära med dem som utgå enligt lönegrad A 17 civila avlöningsregle
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
mentet. Att märka är emellertid att häradsskrivare icke ha rätt till fri
sjukvård, sjuklön och kostnadsfri semester. Till lönegrad A 17 hänföras bland
andra landskontoristerna, för vilka erhållande av häradsskrivartjänst hittills
betraktats som befordran. Vidare må framhållas, att därest samtliga häradsskrivarbiträden
skulle tilldelas den av utredningsmannen föreslagna minimilönen,
häradsskrivarnas nettoinkomster skulle beskäras med i genomsnitt icke
mindre än 4 000 kronor för år. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna
för häradsskrivarna av utredningsmannens förslag anser jag mig icke
kunna biträda detsamma. Jag delar den i ett antal remissvar uttalade meningen,
att även en provisorisk lönereglering för häradsskrivarbiträdena förutsätter
ett bedömande av häradsskrivarlönernas skälighet. Då sådan bedömning
synes innebära ett icke tillrådligt föregripande av uppbördsberedningens
förslag i ämnet och, såsom tidigare framhållits, förutsättningar torde förefinnas
för att häradsskrivarbiträdena i en nära framtid skola erhålla statsanställning
i samband med reformering av uppbördsväsendet, kan jag icke
för närvarande förorda att några åtgärder tvångsvis vidtagas för reglering
av häradsskrivarbiträdenas avlöning. Jag förutsätter emellertid vid detta
ståndpunktstagande, att häradsskrivarna söka i möjligaste mån tillgodose
skäliga löneanspråk från biträdespersonalens sida. Frågan örn vidtagande
av statliga åtgärder beträffande biträdeslönerna torde få upptagas till förnyat
övervägande, därest uppbördsberedningens förslag icke skulle kunna
läggas till grund för en reformering av uppbördsväsendet.
Jag övergår nu till en beräkning av anslaget till Häradsskrivarna: Avlöningar
för nästa budgetår. För budgetåret 1943/44 blevo samtliga poster
i gällande avlöningsstat underbelastade, delposten till ålderstillägg i mera
väsentlig omfattning. Genom beslut den 9 februari 1945 har Kungl. Majit
förordnat, att ett antal nyblivna ordinarie häradsskrivare skulle äga för
erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna viss del av tidigare statlig tjänstgöring.
Med hänsyn härtill bör delposten till ålderstillägg bibehållas oförändrad.
Icke heller beträffande övriga poster i avlöningsstaten bör förändring
vidtagas. Jag förordar sålunda, att ifrågavarande anslag upptages till
samma belopp som för innevarande budgetår eller 760 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Häradsskrivarna: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 760 000.
2:o) Häradsskrivarna: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1942/43 .................. 20 000 58 446
1943/44 .................. 20 000 67 997
1944/45 .................. 30 000 —
1945/46 (förslag) ......... 50 000
9
Kungl. Muj:ts proposition nr 136.
Den 5 maj 1944 Ilar Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat för
häradsskrivarna, att tillämpas under budgetåret 1944/45:
Omkostnadsstat.
1. Reseersättningar, förslagsvis ......................... kronor 2 000
2. Expenser, förslagsvis ................................ * ^8 000
Summa kronor 30 000
Anslagsposten till reseersättningar beräknar jag till oförändrat
belopp, 2 000 kronor.
Vad angår posten till expenser, som endast avser telefon- och telegramkostnader,
ha utgifterna å densamma under budgetåret 1943/44 uppgått
till 66 642 kronor mot nära 56 700 kronor under budgetåret 1942/43.
Med visst hänsynstagande till de båda sista budgetårens belastningssiffror
förordar jag, att posten för nästa budgetår uppräknas med 20 000 kronor
och således upptages till 48 000 kronor.
Jag beräknar alltså häradsskrivarnas omkostnader för nästa budgetår till
(2 000 + 48 000) 50 000 kronor samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Häradsskrivarna: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 50 000
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna 1 io) och 2 io) med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Bihang lill riksdagens protokoll lillö. 1 sami. Nr ISO.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till häradsskrivarna. a1 i texten