Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition nr 1S6

1945-03-02 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:136, Kungl. Majlis proposition nr 1S6

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 1S6.

t

Nr 136. .

Kunell. Mnj.ts proposition till riksdagen angående anslag till häradsskrivarna

för budgetåret 1945/46; ginen Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 205 och 206, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till Häradsskrivarna: Avlöningar ett förslagsanslag av 760 000 kronor,

dels ock lill Häradsskrivarna: Omkostnader ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

Anledningen till ali nämnda anslag i statsverkspropositionen beräknades

allenast preliminärt var att en av 1944 års riksdag (skrivelse nr 5, p. 153)

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 136. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majus proposition nr 136.

begärd, förste byråsekreteraren i statskontoret L. G. Britth anförtrodd utredning

rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden

då icke avslutats. Sedan utredningsmannen med skrivelse den

22 januari 1945 överlämnat utredning och förslag i ämnet och dessa varit

föremål för remissbehandling, anhåller jag att nu få till fortsatt behandling

upptaga berörda anslagsfrågor.

1 :o) Häradsskrivarna: Avlöningar, förslagsanslag .*

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 .................... 760 000 693 595

1944/45 .................... 760 000 —

1945/46 (förslag) ........... 760 000 —

I ettvart av rikets 119 fögderier finnes en häradsskrivare, tillsatt av Kungl.

Majit.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser, vilka trädde i tillämpning den

1 januari 1918, åtnjuta häradsskrivarna lön å 2 600 kronor och tjänstgöringspenningar

å 1 000 kronor. Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter ytterligare 5 år med likaledes 500 kronor. Ortstillägg å 200 kronor

utgår till de 19 häradsskrivarna i rikets fyra nordligaste län. Tillfällig löneförbättring

tillkommer häradsskrivare med 850 kronor, varav 550 kronor

skola anses som lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Därjämte

utgår förvaltningsbidrag till häradsskrivare med 150 kronor för varje påbörjat

5 000-tal av folkmängden inom fögderiet. För budgetåret 1944/45

utgår detta bidrag med högst 1 950 kronor och lägst 750 kronor. Å samtliga

löneförmåner och å förvaltningsbidragen utgå dyrtidstillägg och kristillägg

efter de för befattningshavare vid s. k. oreglerade verk gällande grunder.

Efter avdrag av avgifter för egen pensionering uppgå häradsskrivarnas

sammanlagda årliga löneförmåner — lön, tjänstgöringspenningar, tillfällig

löneförbättring, dyrtidstillägg och kristillägg — till lägst 7 208 kronor 80 öre

och högst 8 823 kronor 80 öre.

Kungl. Majit har den 7 maj 1943 fastställt följande avlöningsstat för

häradsskrivarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön, tjänstgöringspenningar, ortstill
lägg

och förvaltningsbidrag, förslagsvis

............................. kronor 570 000

b. Ålderstillägg, förslagsvis .......... » 65 000

c. Vikariatsersättningar, förslagsvis ... » 23 000 kronor 658 000

2. Särskilda löneförmåner:

Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ................ » 102 000

Summa förslagsanslag kronor 760 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

3

Utöver nu nämnda förmåner åtnjuta häradsskrivare sportelinkomster,

såsom provisioner för debitering av landstingsmedel, tingshusmedel, försäkringsavgifter,

hushållningssällskapsavgifter, riddarhusmedel m. fl. i samband

nied kronoutskylderna debiterade avgifter, debetsedelslösen, ersättningar

för upprättande av arbetsgivarförteckningar, pensionsavgiftsförteckningar,

röstlängder av olika slag, expeditionslösen och andra dylika inkomster i

tjänsten.

Utredningsmannen, vilkens utredning och förslag komma att behandlas i

det närmast följande, uttalar, att häradsskrivarnas sportelinkomster äro avsedda

att jämte förvaltningsbidraget täcka de med tjänsten förenade kostnaderna

för biträden, tjänstelokaler, skriv- och räknemaskiner, skrivmateriel

och övriga expenser, vilka det åligger häradsskrivare att bestrida. År

1943 överstego — upplyser utredningsmannen — i tre fögderier de med

tjänsten förenade utgifterna häradsskrivarens sportelinkomster med respektive

72, 248 och 1 263 kronor. I övriga fögderier uppgingo nettoinkomsterna

av sportlerna till lägst 553 kronor och högst 12 274 kronor samt för 104

fögderier till belopp mellan 2 000 och 10 000 kronor.

Beträffande bit rädesperso nålens å häradsskri v arkon toren

anställnings- och avlöningsförhållanden anför utredningsmannen

följande.

Häradsskrivarna hava att själva anställa och avlöna för tjänsten erforderlig

biträdespersonal. Anställningsformerna och avlöningsvillkoren variera högst

avsevärt. Till en del kan delta förhållande finna sin förklaring däri, att

lönesättningen till huvudsaklig del torde bestämmas av tillgången och efterfrågan

på de olika orterna av för ändamålet lämpliga biträden. Vidare synas

biträdeslönerna vara beroende av den omfattning, vari vederbörande häradsskrivare

själv, eventuellt med biträde av familjemedlemmar, utför å kontoret

förekommande göromål. I de fall, då endast enklare arbetsuppgifter

överlämnas till de anställda, torde lönerna hava anpassats härefter. 1 några

fall ha naturaförmåner och extra inkomster förekommit vid sidan av

årslönen.

Med härav föranledda reservationer angives den genomsnittliga avlöningen

för de omkring 365 å häradsskrivarkontoren fast anställda biträdena

år 1943 till något över 2 100 kronor. I flera fall ha emellertid löneförmånerna

för ifrågavarande biträden blivit höjda under och efter år 1943.

Tillfälligt anställd personal, som avlönats med timlön eller uppburit ersättning

enligt ackord, har därjämte förekommit i mycket stor omfattning.

I genomsnitt synes avlöningen till denna personal kunna beräknas till omkring

7 kronor 60 öre för dag. ,

Utredningsmannen fastslår, alt häradsskrivarbiträdena regelmässigt äro

lägre avlönade än statliga befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter

och att sagda biträden i en hel del fall erhålla en avlöning som måste

anses vara alltför låg.

I fråga örn möjliga å 1 g ii r d e r f ö r å s t a d k o m lii a lide a v r i m1

i g a a v 1 ö ning s- och a n s t ä 11 n i n g s f ö r h å 11 a n d e n för dessa

befattningshavare uttalar sig utredningsmannen sålunda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Spörsmålet om reformering av uppbördsväsendet utredes för närvarande

av 1944 års uppbördsberedning. Denna torde komma att behandla jämväl

frågan örn reglering av häradsskrivarnas löner ävensom statsanställning av

erforderliga biträden lios häradsskrivarna.

Då uppbördsberedningen, enligt vad som uppgivits, redan under våren

1945 kommer att avlämna betänkande med förslag till uppbördsreform, kan

det måhända synas mindre lämpligt att nu vidtaga åtgärder för reglerande

av lönevillkoren för häradsskrivarnas biträden under den förhållandevis

korta tid. som kan beräknas återstå till dess den nya organisationen blivil

genomförd. De nuvarande avlöningsförmånerna äro emellertid i många fall

uppenbart otillräckliga. Med hänsyn härtill och då genomförandet av en

omorganisation av den storleksordning, sorn det anförtrotts uppbördsbered

ningen att utreda, av olika anledningar kan komma att draga längre ut på

tiden än vad som beräknats, torde anledning föreligga att snarast möjligt

vidtaga åtgärder för åstadkommande av en förbättrad löneställning för

ifrågavarande biträden.

Med hänsyn till den förestående omorganisationen böra dock åtgärder i

sådant avseende endast vidtagas i den mån så befinnes erforderligt för att

råda bot på de mest påtagliga olägenheterna av nuvarande förhållanden.

Åsyftad löneförbättring förutsättes — med lösningen vid 1927 års riksdag

av frågan om beredande av förbättrad ställning åt de icke rättsbildade domsagobiträdena

sorn förebild — skola ske inom den nuvarande organisationens

ram.

Biträdena å häradsskrivarkontoren skola således alltjämt vara anställda

hos och avlönade av häradsskrivarna.

Liksom för domsagobiträdena bör för biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren

minimilöner fastställas. Lämpligast synes vara, att dessa löner för

biträden med 7 timmars daglig tjänstgöring föreskrivas skola utgå med

belopp, som motsvara lön enligt någon av löneklasserna i den i civila ickcordinariereglementet

intagna löneplanen för extra tjänstemän jämte å dessa

lönebelopp utgående rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.

För biträden, vilkas arbetstid varje söckendag i allmänhet icke uppgår till

sju timmar — således även tillfälliga biträden, som anställas mot timpenning

— bör avlöning utgå med ett i förhållande till den kortare arbetstiden

reducerat belopp. Särskilt må uppmärksammas, att örn avlöningen bestämmes

efter annan grund än viss daglig arbetstid (t. ex. ackord), får den likväl

ej understiga det belopp, som enligt nyss angivna grunder skulle utgå för

den använda arbetstiden. Även örn å häradsskrivarkontor med flera biträden

ett av dessa i regel har mera kvalificerade göromål och jämväl högre lön än

de övriga, synas tillräckliga skäl icke föreligga att i de provisoriska före

skrifter, varom nu är fråga, differentiera minimilönen till olika bträden.

Utredningsmannen finner en minimiavlöning, motsvarande lönen i löneklass 1

jämte därå utgående tillägg, vara väl avvägd. Risk att härigenom föregripa

den blivande omorganisationen torde icke föreligga.

För biträdena skulle förslaget medföra procentuellt sett betydande löneförhöjningar.

Sålunda skulle under förutsättning, att samtliga nu fast anställda

biträden komma i åtnjutande av avlöning till minst samma belopp

som den föreslagna minimilönen, årsavlöningen i medeltal bliva höjd med

omkring 50 %. För tillfälliga biträden skulle den genomsnittliga ersätt

ningen för dag räknat komma att höjas från omkring 7 kronor 60 öre till

något över 11 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Semester utan avdrag å lönen under minst 20 dagar för ar och ledighet

på grund av sjukdom med bibehållande av fyra femtedelar av lönen under

sammanlagt 25 dagar av ett och samma kalenderår böra tillförsäkras biträdena.

Då föreslagna avlöningsförmåner icke äro avsedda för andra än fullt kompetenta

biträden, bör föreskrivas, att förmånerna endast skola tillkomma

biträden, som innehaft anställning på häradsskrivarkontor under mer än

två år.

Enligt gällande bestämmelser äro häradsskrivarna skyldiga underkasta

sig minskning i eller upphörande av sportelinkomsterna. Föreslagen löneförbättring

för biträdena bör därför åvägabringas genom att uppställa densamma

som villkor för åtnjutande av sportelersättning.

Vad angår konsekvenserna för häradsskrivarna av ett

genomförande av den föreslagna minimilönen beräknar utredningsmannen,

ali — därest alla biträden erhålla minimilön — av häradsskrivarnas sammanlagda

nettoinkomst år 1943 av förvaltningsbidrag och sportler, i runt

tal 900 000 kronor, icke mindre än omkring 500 000 kronor skulle behöva

tagas i anspråk för löneförbättringar. I 94 fögderier skulle enbart sportel - inkomsterna vara tillräckliga för bestridandet av samtliga med vederbörande

häradsskrivartjänst förenade utgifter och ändock lämna större eller

mindre överskott. I 12 fögderier måste utom sportlerna jämväl förvaltningsbidragel

helt eller delvis lagas i anspråk för utgifternas bestridande. I övriga

13 fögderier skulle utgifterna för tjänsten komma att överstiga summan av

förvaltningsbidrag och sportler med sammanlagt omkring 30 000 kronor.

Utredningsmannen linner skäligt, alt häradsskrivare i sist avsett fögderi erhåller

särskilt statsbidrag för bestridandet av sin tjänst med belopp, motsvarande

skillnaden mellan utgifterna för tjänsten å ena sidan samt summan

av förvaltningsbidraget och sportelinkomsterna å den andra. Till lättande av

den ekonomiska belastningen för häradsskrivarna förordar utredningsmannen

slutligen, att länsstyrelsen erhåller befogenhet medgiva dels att föreslagna

lönebestämmelser skulle inom visst fögderi tillämpas endast beträffande

ett av länsstyrelsen fastställt antal biträden och dels att biträde, som

på grund av ålder eller sjuklighet har nedsatt arbetsförmåga, finge avlönas

med belopp som kunde befinnas skiiligt, även örn detta ligger under minimilönen.

Över utredningsmannens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

allmänna lönenänmden, länsstyrelserna i samtliga län, 1944 års uppbördsberedning,

Sveriges häradsskrivarförening och civilförvaltningens personalförbund.

F ö islå g e t s huvudprinciper lämnas utan erinran av statskontoret

och lönenämnden. Länsstyrelserna intaga härutinnan sinsemellan skiljaktiga

ståndpunkter. Sålunda uttala sig nio länsstyrelser i tillstyrkande och

sju i avstyrkande riktning, medan övriga åtta länsstyrelser på väsentliga

punkter äro av annan mening än utredningsmannen. Avstyrkandena motiveras

i huvudsak med ali löneställningen för häradsskrivarbiträdena i veder
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

hörande läh icke anses oskäligt låg, att biträdeslönen får liksom i allmänhet

vid privatanställning bestämmas av läget på arbetsmarknaden samt att löneregleringen

bör genomföras i samband med de aktuella reformerna beträffande

folkbokföring och uppbörd. De principiella invändningar mot förslaget

som, utan avstyrkande, anföras av ett antal länsstyrelser kunna så sammanfattas,

att det är nödvändigt tillse, att häradsskrivarna tillförsäkras skälig

lön. Sålunda förklarar länsstyrelsen i Stockholms län, med instämmande

i förslagets syfte, att länsstyrelsen dock icke kan undgå känna tvekan angående

lämpligheten av den föreslagna provisoriska regleringen, emedan denna

synes förutsätta ett bedömande av häradsskrivarlönernas skälighet. Länsstyrelsen

finner uppenbart, att vägande skäl kunna anföras emot uppfattningen,

att lönen utan sportler är skälig ersättning för häradsskrivarens arbete.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår, att förbättringen av de fast

anställda biträdenas löner i sin helhet bekostas av statsmedel. Länsstyrelsen

i Gävleborgs län förordar, att häradsskrivarna av staten garanteras en avlöning

motsvarande löneklass 24. — 1944 ars uppbördsberedning uttalar, att

förslaget, såvitt biträdena beträffar, icke föranleder erinran från beredningens

sida samt att beredningen anser sig sakna anledning ingå på frågan,

huruvida häradsskrivarnas behållna inkomster efter den provisoriska löneregleringens

genomförande kunna vara skäliga i förhållande till häradsskrivarnas

nuvarande uppgifter. — Sveriges häradsskrivarförening framhåller,

att sportlerna otvivelaktigt till en del äro löneförmån och att lönereglering

för biträdena icke rättvisligen kan ske annat än i samband med lönereglering

för häradsskrivarna själva. Vidare bestrider föreningen, att nu utgående

avlöning till biträdena är med hänsyn lill deras kvalifikationer uppenbart

otillräcklig. — Civilförvaltningens personalförbund vidhåller sin tidigare för

utredningsmannen uttalade uppfattning, att biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren

skall avlönas enligt lönegraderna A 7, A 4 och Eo 4.

Vidkommande härefter detaljerna i utredningsmannens förslag finna

länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län, med hänsyn

till löneställningen för vissa kvinnliga biträden vid länsstyrelserna, en

minimilön för häradsskrivarbiträdena motsvarande lönegrad Ex 2 löneklass

b tillräcklig. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår sådan differentiering

av minimilönen, att denna efter två års tjänstgöring skall motsvara

löneklass b och att vid varje häradsskrivarkontor åtminstone ett biträde

skall åtnjuta minimilön motsvarande löneklass 1 under förutsättning av

minst fem års tjänstetid. Liknande synpunkter anföras av länsstyrelsen i

örebro län. Länsstyrelserna i Kronobergs län, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Värmlands, örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län förorda

skärpta kvalifikationsfordringar för erhållande av minimilön i form av

längre anställningstid, viss levnadsålder eller teoretisk kompetens. Däremot

anse statskontoret och civilförvaltningens personalförbund ett års respektive

sex månaders prövotid tillräcklig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

1

Häradsskrivarna kvarstå å s. k. oreglerad avlöningsstat. För bestridandet Departementsav

sin tjänst åtnjuta häradsskrivarna dels vissa för fögderierna enhetligt bestämda

avlöningsförmåner -— uppgående, efter avdrag av avgifter för egen

pensionering, till lägst 7 200 kronor och högst 8 800 kronor — dels förvaltningsbidrag

med belopp som stå i viss relation till fögderiernas folkmängd

och dels sportelinkomster, som kraftigt variera de olika fögderierna

emellan. Med förvaltningsbidraget och sportlerna äro häradsskrivarna

skyldiga bestrida alla med tjänsten förenade kostnader med undantag av

utgifter för telefon och för vissa resor. Häradsskrivarna ha således att

själva anställa och avlöna den biträdespersonal som erfordras för tjänstens

behöriga skötande. Såsom framgår av den utredning rörande biträdenas

å liäradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden för vilken i det föregående

redogjorts ha ett flertal omständigheter — av vilka här må nämnas

omfattningen av häradsskrivarnas och eventuella familjemedlemmars befattning

med kontorsgöromålen, tillgång och efterfrågan på de olika orterna av

lämplig arbetskraft samt dennas kvalifikationer — föranlett att anställningsformer

och avlöningsvillkor för häradsskrivarbiträdena äro mycket olikartade

i skilda fögderier. Biträdena kunna vara fast anställda med årslön

eller tillfälligt anställda med timlön. De kunna även uppbära ersättning enligt

ackord. Årslönerna för 1943 variera i stort sett mellan 1 200 och 3 600

kronor samt uppgå genomsnittligt till något över 2 100 kronor. Även med

beaktande av att häradsskrivarbiträdenas löneförmåner i flera fall förbättrats

under och efter 1943 nödgas jag i likhet med utredningsmannen konstatera,

att dessa biträden i en hel del fall åtnjuta en avlöning som måste anses

vara alltför låg. Då biträdena å häradsskrivarkonloren obestridligen utföra

ett för staten nödvändigt arbete och grunderna för de med häradsskrivartjänsterna

förenade inkomsterna, vilka delvis användas för bestridande

av kostnaderna för biträdenas avlöning, fastställas av staten, kan det enligt

min mening icke vara staten ovidkommande hur denna avlöning bestämmes.

Frågan om lönereglering för häradsskrivarna och i samband därmed statsanställning

av erforderligt antal biträden å liäradsskrivarkontoren är avhängig

av spörsmålet om reformering av uppbördsväsendet. Hela detta problemkomplex

är för närvarande föremål för utredning av 1944 års uppbördsberedning.

Beredningen torde komma att avgiva betänkande i ämnet

redan innevarande vår. Förutsättningar synas således föreligga för att spörsmålet

örn häradsskrivarbiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden

skall inom en nära framlid erhålla en definitiv lösning. Den särskilt tillsatta

utredningsmannen föreslår, alt biträdena i avbidan härpå skola genom

statligt ingripande få sig garanterad en generell minimilön inom den nuvarande

organisationsramen. De ökade lönekostnaderna skola bestridas av

häradsskrivarna. Dessa skola emellertid få sig tillförsäkrad en nettoinkomst

motsvarande de egentliga löneförmånerna. Sagda löneförmåner överensstämma

nära med dem som utgå enligt lönegrad A 17 civila avlöningsregle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

mentet. Att märka är emellertid att häradsskrivare icke ha rätt till fri

sjukvård, sjuklön och kostnadsfri semester. Till lönegrad A 17 hänföras bland

andra landskontoristerna, för vilka erhållande av häradsskrivartjänst hittills

betraktats som befordran. Vidare må framhållas, att därest samtliga häradsskrivarbiträden

skulle tilldelas den av utredningsmannen föreslagna minimilönen,

häradsskrivarnas nettoinkomster skulle beskäras med i genomsnitt icke

mindre än 4 000 kronor för år. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

för häradsskrivarna av utredningsmannens förslag anser jag mig icke

kunna biträda detsamma. Jag delar den i ett antal remissvar uttalade meningen,

att även en provisorisk lönereglering för häradsskrivarbiträdena förutsätter

ett bedömande av häradsskrivarlönernas skälighet. Då sådan bedömning

synes innebära ett icke tillrådligt föregripande av uppbördsberedningens

förslag i ämnet och, såsom tidigare framhållits, förutsättningar torde förefinnas

för att häradsskrivarbiträdena i en nära framtid skola erhålla statsanställning

i samband med reformering av uppbördsväsendet, kan jag icke

för närvarande förorda att några åtgärder tvångsvis vidtagas för reglering

av häradsskrivarbiträdenas avlöning. Jag förutsätter emellertid vid detta

ståndpunktstagande, att häradsskrivarna söka i möjligaste mån tillgodose

skäliga löneanspråk från biträdespersonalens sida. Frågan örn vidtagande

av statliga åtgärder beträffande biträdeslönerna torde få upptagas till förnyat

övervägande, därest uppbördsberedningens förslag icke skulle kunna

läggas till grund för en reformering av uppbördsväsendet.

Jag övergår nu till en beräkning av anslaget till Häradsskrivarna: Avlöningar

för nästa budgetår. För budgetåret 1943/44 blevo samtliga poster

i gällande avlöningsstat underbelastade, delposten till ålderstillägg i mera

väsentlig omfattning. Genom beslut den 9 februari 1945 har Kungl. Majit

förordnat, att ett antal nyblivna ordinarie häradsskrivare skulle äga för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna viss del av tidigare statlig tjänstgöring.

Med hänsyn härtill bör delposten till ålderstillägg bibehållas oförändrad.

Icke heller beträffande övriga poster i avlöningsstaten bör förändring

vidtagas. Jag förordar sålunda, att ifrågavarande anslag upptages till

samma belopp som för innevarande budgetår eller 760 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Häradsskrivarna: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 760 000.

2:o) Häradsskrivarna: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1942/43 .................. 20 000 58 446

1943/44 .................. 20 000 67 997

1944/45 .................. 30 000 —

1945/46 (förslag) ......... 50 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Muj:ts proposition nr 136.

Den 5 maj 1944 Ilar Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat för

häradsskrivarna, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ......................... kronor 2 000

2. Expenser, förslagsvis ................................ * ^8 000

Summa kronor 30 000

Anslagsposten till reseersättningar beräknar jag till oförändrat

belopp, 2 000 kronor.

Vad angår posten till expenser, som endast avser telefon- och telegramkostnader,

ha utgifterna å densamma under budgetåret 1943/44 uppgått

till 66 642 kronor mot nära 56 700 kronor under budgetåret 1942/43.

Med visst hänsynstagande till de båda sista budgetårens belastningssiffror

förordar jag, att posten för nästa budgetår uppräknas med 20 000 kronor

och således upptages till 48 000 kronor.

Jag beräknar alltså häradsskrivarnas omkostnader för nästa budgetår till

(2 000 + 48 000) 50 000 kronor samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Häradsskrivarna: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 50 000

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna 1 io) och 2 io) med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Bihang lill riksdagens protokoll lillö. 1 sami. Nr ISO.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till häradsskrivarna. a1 i texten