Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av kontroll å vissa plantskolealster m. m

1945-03-02 · 15 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:141, Angående anordnande av kontroll å vissa plantskolealster m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande av

kontroll å vissa plantskolealster m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om

anordnande av kontroll å vissa plantskolealster m. m. och anför därvid följande.

I skrivelse den 10 november 1944 har lantbruksstyrelsen framlagt förslag

om anordnande av kontroll å vissa plantskolealster m. m. Vid förslagets utarbetande

ha såsom särskilda av lantbruksstyrelsen tillkallade sakkunniga

deltagit avdelningsföreståndaren vid statens växtskyddsanstalt, filosofie doktorn

K. M. Th. Lindfors, föreståndaren för statens trädgårdsförsök, filosofie

doktorn F. W. Nilsson, godsägaren I. Ekvall, Gränna, t. f. trädgårdsdirektören

J. G. Gréen, Experimentalfältet, direktören H. Jensen, Hälsingborg, samt

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 141.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

sekreteraren Y. Lundin, Stockholm. Efter remiss ha utlåtanden över förslaget

avgivits av statskontoret, lantbruksakademien, styrelserna för statens

växlskyddsanstalt, lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut, Sveriges pomologiska förening, Svenska trädskolägareföreningen,

Södra Sveriges plantskoleägareförening samt Föreningen för växtförädling

av fruktträd.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens förslag

torde jag få erinra om nu rådande förhållanden på ifrågavarande område.

Odling och försäljning av plantor av fruktträd och bärbuskar bedrives för

närvarande så gott som utan kontroll från det allmännas sida. Några i lag

eller i författning givna bestämmelser som direkt ha avseende å en dylik

verksamhet föreligga nämligen icke. Emellertid finnas några i annat sammanhang

utfärdade bestämmelser, vilka på grund av sitt innehåll i vissa avseenden

indirekt inverka å verksamheten i fråga. Sålunda stadgas i 11 § förordningen

den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet förbud mot att

utan anmälan eller särskilt tillstånd till salu kringföra, bland annat, träd och

buskar. Vidare erhöll fruktodlingen ur nu förevarande synpunkter ett visst

stöd genom 1927 års riksdags beslut om en betydande höjning av tullen å till

landet införda fruktträdsplantor. Härigenom torde en rätt avsevärd inskränkning

av införseln av för landet olämpliga fruktträdssorter ha åstadkommits.

I viss mån reglerande å importen av fruktträd och bärbuskar verka även bestämmelserna

i kungörelsen den 8 april 1927 (nr 92) angående införsel av

levande växter och växtdelar m. m. Ingen av nu nämnda bestämmelser är

emellertid av sådant innehåll, att därigenom någon kontroll i egentlig mening

av vare sig odling eller försäljning av ifrågavarande alster vinnes.

Lantbruksstyrelsens förslag.

Det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget innebär i huvudsak följande.

En kontroll av de svenska plantskolornas produktion för försäljning av

fruktträd, bär- och nötbuskar samt fruktträds grundstammar borde införas.

Denna kontroll skulle än så länge anordnas försöksvis och vara frivillig. T

fråga om arten av kontrollen har föreslagits att densamma i första hand

skulle utgöras av produktionskontroll. Kontrollen skulle emellertid även avse

sundhetskontroll. Med utgångspunkt från dessa allmänna uttalanden har

lantbruksstyrelsen föreslagit, att den ifrågasatta kontrollen skulle få följande

omfattning, nämligen undersökning av jordmånens lämplighet för trädens

sunda utveckling, granskning av plantskolas olika årgångar av uppdragna

fruktträd för utrönande av huruvida vården av dessa är fullt fackmässig, trädens

etikettering, sortäkthet och frihet fran inblandningar, undersökning av

grundstammarna, avseende dels plantor, som redan utplanterats, dels sådana,

som eventuellt undergå förökning i s. k. moderskolor och avläggarland, plantskolas

allmänna skötsel, utrustning för expediering och distribution av produkterna

m. m., undersökning av förädlingsmaterialets ursprung, besiktning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ta proposition nr 141.

3

av moder träd, från vilka ympkvistar tagas, eller, därest förädlings- och

grundstamsmaterial inköpas från annat håll, undersökning varifrån detta sker,

undersökning huruvida plantskola uppdrager huvudsakligen sådana fruktsorter,

som kunna anses äga ekonomisk betydelse för landet, eller om möjligen

träd förökas även av notoriskt olämpliga sorter, samt slutligen undersökning

av plantskoleprodukternas kvalitet, sundhetstillstånd och frihet från parasitära

angrepp.

För att möjliggöra genomförandet av en kontroll i den utsträckning lantbruksstyrelsen

sålunda ifrågasatt har föreslagits, att en var som till försäljning

yrkesmässigt odlar plantor av fruktträd, bär- och nötbuskar eller fruktträds

grundstammar skulle åläggas skyldighet att till myndighet, som Kungl.

Maj:t förordnade, årligen lämna uppgift om sin produktion av dylika alster.

Beträffande handhavandet av kontrollverksamheten har lantbruksstyrelsen

ansett, att densamma borde omhänderhavas av ett särskilt för ändamålet tillskapat

organ, benämnt Svenska plantskolenämnden. Åt detta organ skulle

även anförtros att utöva tillsyn över efterlevnaden av den föreslagna uppgiftsplikten

i fråga om odling till försäljning av förenämnda plantskolealster.

Nämnden, som borde utses av lantbruksstyrelsen och stå under dess överinseende,

skulle sammansättas av fem personer, representerande fruktodlingen,

försöksverksamheten på fruktodlingens område, växtskydds- samt plantskoleverksamheten.

Hos nämnden skulle anställas en särskild tjänsteman, förslagsvis

benämnd plantskoleinspektör. För att nämnden och inspektören lätt skulle

ha tillgång till erforderlig expertis har förutsatts, att nämnden erhölle tillgång

till lokal vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Enligt förslaget skulle plantor av fruktträd, bär- och nötbuskar härrörande

från i kontrollen deltagande plantskolor förses med bevis därom. För sådant

ändamål skulle dylika plantor vid försäljning åsättas en av plantskolenämnden

tillhandahållen kontrolletikett, försedd med ett å nämnden inregistrerat

varumärke.

Med hänsyn till den nytta kontrollverksamheten skulle komma att medföra

för de till kontrollen anslutna plantskolorna har föreslagits, att dessa skulle erlägga

viss avgift, vilken borde fastställas av lantbruksstyrelsen efter förslag

av plantskolenämnden.

Närmare föreskrifter rörande utövandet av kontrollverksamheten, däribland

villkoren för begagnande av omförmälda varumärke och reglemente

för Svenska plantskolenämnden, lia föreslagits skola utfärdas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att förslagets genomförande skulle föranleda

engångskostnader å 2 000 kronor samt årliga utgifter å tillhopa 23 000

kronor. Emellertid har .styrelsen samtidigt utgått från att den avgift, som enligt

vad förut nämnts skulle erläggas av lill kontrollen anslutna plantskolor,

skulle bestämmas till sådant belopp, att därigenom efter hand en väsentlig

del av kostnaderna för kontrollen kunde täckas. .Styrelsen har för första

verksamhetsåret, d. v. s. budgetåret 1045/46, dock icke räknat med högre in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 141.

kemister genom avgiften i fråga än 3 000 kronor Utgifterna under budgetåret

1945/46 för kontrollverksamheten ha med hänsyn härtill beräknats till

(2 000 + 23 000 — 3 000 —) 22 000 kronor, vilket belopp föreslagits skola

anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Motiveringen till lantbrukssiyrelsens förslag.

Efter att inledningsvis lia berört tidigare förslag till kontroll å plantskolealster

ävensom de åtgärder, som i vissa europeiska länder vidtagits för genomförande

av en dylik kontroll, har lantbruksstyrelsen till en början ingått på

frågan örn behovet av kontroll å plantskolornas produktion och verksamhet.

Vid bedömandet av denna fråga har styrelsen med utgångspunkt från

rådande förhållanden till behandling upptagit spörsmålen rörande omfattningen

och betydelsen av landets plantskoleproduktion, ökningen av antalet

plantskolor och skötseln av dessa samt nödvändigheten av vissa fordringar

på plantskolealstrens kvalitet m. m.

I fråga om omfattningen och betydelsen av landets plantskoleproduktion

har lantbruksstyrelsen anfört följande.

Enligt en 1943 verkställd inventering uppgår plantskolornas för odling av

fruktträd och bärbuskar avsedda sammanlagda areal till i runt tal 228 hektar

respektive 35 hektar. Då antalet fruktträdsgrundstammar plägar uppgå till

25 000 per hektar och antalet bärbuskplantor till 41 666 per hektar (hallonplantor

i runt tal 100 000 per hektar), skulle — därest det antages att en

fjärdedel av den areal, som upptages av fruktträdsplantor, och hälften av

den areal, som upptages av bärbuskplantor, årligen lämna färdiga plantor

till försäljning — årsproduktionen av till försäljning avsedda plantor utgöra

1 425 000 fruktträd och i runt tal 729 000 bärbuskar, hallonplantor oberäknade.

Beräknas emellertid att 70 procent härav försäljes, skulle antalet årligen

försålda eller planterade fruktträd och bärbuskar, hallonplantor oberäknade,

utgöra i Tunt tal 1 000 000 respektive 500 000. Även om dessa siffror

blott utgöra en uppskattning, måste den nuvarande årsproduktionen av fruktträd

och bärbuskar vara högst betydande.

Rörande ökningen av antalet plantskolor och skötseln

av dessa har lantbruksstyrelsen framhållit följande.

Ett uttryck för den alltmera stegrade efterfrågan på fruktträd och bärbuskar

är det förhållandet, att nya plantskolor alltjämt uppstå, och att även

örn några få upphöra, antalet stiger år från år. Genom en ekonomisk undersökning,

som utförts vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

har påvisats, att det i olika slag av handelsträdgårdar nedlagda kapitalet är

lägst i en plantskola. Just därför att en plantskola kan börja med jämförelsevis

ringa kapital, ofta på tillfälligt arrenderad jord, uppstå många nya plantskolor

i synnerhet i de trakter av landet, där klimatet är mest gynnsamt för

uppdragning av fruktträd. Sådana plantskolor drivas ofta av personer med

mycket svag fackutbildning. Det är från sådana plantskolor, vilka vanligen

sakna moderträd och vilkas innehavare ofta sakna närmare kännedom om

fruktsorter och deras värde, som i främsta rummet plantor försäljas till

koloni- och villaägareföreningar, till återförsäljare eller genom agenter med

ofta tvivelaktig kompetens och pålitlighet. Även de största plantskolorna äro

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

5

ofta nödsakade att komplettera sitt salubehov av fruktträd från mindre producenter.

Det torde visserligen få antagas, att den person, som för större plantskolas

räkning verkställer sådana inköp, har kompetens att kontrollera varans

yttre kvalitet, men tillvägagångssättet medför onekligen risker. Den slutlige

köparen — fruktodlare^ trädgårdsägare!! — saknar i de allra flesta fall

kompetens att själv kontrollera de köpta trädens sortäkthet, grundstam, sundhet

m. m.

Beträffande nödvändigheten av vissa fordringar å plantskolealstrens

kvalitet m. m. har lantbruksstyrelsen uttalat i huvudsak

följande.

Svenska trädskolägareföreningen, som omfattar ett antal kvalificerade

plantskolor, fastställde för åtskilliga år sedan fordringarna på ett prima fruktträds

styrka, form och vissa andra yttre detaljer samt tillser noga, att dessa

i stort sett ännu gällande fordringar upprätthållas. Men i mycket stor utsträckning

försäljas plantskolornas avröjningsprodukter, som visserligen

i fråga om inre kvalitet icke skilja sig från väluppdragna och välformade

träd av samma sorter men som genom krokiga stammar, illa placerade grenar

och dylikt icke alltid lämpa sig för plantering. De svåraste felen utgöras

dock av olämpliga grundstammar och felaktiga sorter.

Under flera decennier ha i olika länder omfattande försök gjorts med

fruktträdsgrundstammar, det vill säga de underlag, som utplanteras i plantskolorna

och där ympas eller okuleras med önskade fruktsorter. Därvid har

noggrann kännedom erhållits om hur viktig arten av dessa grundstammar är

för trädens växtlighet, bördighet, härdighet och livslängd. Då grundstammen

bildar roten på varje träd, bör köpare av fruktträd äga rätt att fordra träd,

uppvuxet på sådan grundstam, som enligt erfarenheten är lämpad för visst

odlingsområde eller viss jordmån. Då odlingsresultatet är beroende av grundstamskaraktären

och den inympade sortens trivsel på viss grundstam och

odlaren sålunda icke vet örn trädet blir storvuxet eller svagt eller när det

kan beräknas giva skörd, är det omöjligt för honom att kunna uppgöra tillförlitliga

avkastningsberäkningar. Även i fråga örn härdigheten spelar grundstammen

en stor roll. Under sådana förhållanden är det av allra största vikt,

att de svenska plantskolorna tillhandahålla träd, uppdragna på sådana grundstammar,

som lämpa sig för varierande svenska klimatförhållanden, så att

icke träden, kanske just då de nått sin fulla utveckling och börjat giva goda

skördar, löpa risk alt dödas under jordytan under en sträng vinter.

Grundstamsfrågans utveckling i vårt land har visserligen gått ganska långsamt,

enär ända fram lill de senaste åren saknats rationell försöksverksamhet,

vid vilken denna betydelsefulla fråga ägnats uppmärksamhet. Numera prövas

emellertid alla typer, som kunna lämpa sig såsom grundstammar till

fruktträd, såväl vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut som vid

institutet underlydande försöksstationer. Av dessa försök har redan framgått,

att stora variationer i fruktträdens utveckling och produktion erhållas vid

olikartat underlag. Det är därför helt naturligt, alt fruktodlarna snart komma

att kräva garanti för att använd grundstam verkligen lämpar sig för de

ifrågasatta sorterna och för den jordmån, där plantering skall ske. Genom

det arbete, som pågår med prövning av grundstammar och uppdragning av

nya sådana genom växtförädling, bar man anledning vänta sig en allt fullständigare

utredning av dessa problem. De därigenom erhållna resultaten

böra tiven komma fruktodlingen till godo så snart som möjligt, vilket endast

kan ske på det sättet, att plantskolorna till förökning upptaga de värdefullaste

grundstammarna för respektive fruktslag, sorter och odlingsområden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

I fråga om sortäktheten borde den fordran ställas på varje plantskola,

att densamma har till sitt förfogande en fruktträdgård, i vilken sortäkta

moderträd finnas representerade av alla sorter, som därstädes förökas. Det

bör också vara en rimlig fordran, att den som säljer fruktträd, själv känner

dessas värde och egenskaper samt kan kontrollera de i plantskolan

växande trädens sortäkthet. Tyvärr är det mycket vanligt, att plantskolorna

tillhandahålla feletiketterade träd och att odlaren sålunda icke erhåller vad

han begärt och först åtskilliga år efter planteringen upptäcker, att träden

utgöras av andra sorter än som avsetts. Visserligen är en absolut sortäkthet

icke lätt att genomföra ens vid minutiös noggrannhet i plantskola, enär ett

ofrivilligt misstag kan begås och felaktiga etiketter kunna vid expedition till

köpare åsättas träden, men den fordran bör kunna uppställas, att plantskolorna

icke blott utrustas med sådana anordningar, som underlätta en rationell

skötsel, utan också att expedieringen av plantskolans produkter är väl

organiserad.

Om det är av största vikt, att plantskolorna försälja fruktträd endast av

sortäkta slag, är det icke mindre viktigt att försålda sorter verkligen äro värdefulla.

Vid en inom trädgårdsavdelningen vid Alnarp år 1935 verkställd undersökning

av vissa plantskolors fruktträdsproduklion befanns, att träd av

icke mindre än omkring 400 fruktsorter förökades och saluhöllos enbart av

sådana plantskolor, som ägde tryckta kataloger. Detta stora sortantal tynger

hela fruktodlingen, särskilt som många sorter äro av tvivelaktigt värde, och

utgör en av de allra största svårigheterna för frukthandelns ordnande.

Vad nu anförts om plantor av fruktträd gäller i vissa avseenden även om

plantor av bär- och nötbuskar. De metoder, som inom mindre välskötta plantskolor

användas vid förökning av bärbuskar, äro ofta föga tillfredsställande.

Sålunda förekommer att från sådana plantskolor försäljas bärbuskar, som icke

förökats på rationellt sätt utan genom delning av äldre, försvagade buskar,

och vilka därför äga mycket ringa värde.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen ansett det uppenbart,

att en kontroll av plantskolornas produktion och verksamhet vore

av behovet starkt påkallad. Åtgärder i sådant hänseende syntes därför nödvändigtvis

böra vidtagas från det allmännas sida.

Lantbruksstyrelsen har härefter övergått till frågan örn vilken form av

kontroll som för svenska förhållanden kunde anses mest lämplig. Styrelsen

har härom yttrat väsentligen följande.

Enligt lantbruksstyrelsen mening bör kontrollen i första hand avse produktionskontroll.

Om betydelsen härav lämnar också den i landet verksamma

utsädeskontrollen talande vittnesbörd. Kontrollen synes emellertid även böra

omfatta sundhetskontroll.

Därefter uppstår frågan, huruvida kontrollen bör vara frivillig eller obligatorisk.

Det finns skäl som tala för att frivillig kontroll vore mest önskvärd,

särskilt som vid en sådan kunde ernås tillräckliga erfarenheter för bedömande

av, huruvida obligatorisk kontroll är erforderlig. Under alla förhållanden är

det uppenbart, att behovet av kontroll är störst hos alla mera primitivt utrustade

plantskolor, medan däremot de större plantskolorna i allmänhet få anses

så rationellt skötta — om man undantager de viktiga frågorna om grundstammar

och sortantal — att kontrollen av desamma möjligen kunde anses

överflödig. Det är också sannolikt, att köpare av fruktträd och bärbuskar

hellre skulle vända sig till plantskolor, som underkastade sig kontroll än till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr lil.

sådana, soini holle sig utanför denna. Härigenom torde sistnämnda plantskolor

av ekonomiska skäl finna med sin fördel förenligt att underkasta sig

kontrollen. Emellertid torde en frivillig kontroll, till vilken blott de mest kvalificerade

plantskolorna torde komma att ansluta sig, dock knappast leda till

samma gagn för fruktodlingen som en obligatorisk kontroll. Det skulle nämligen

dröja många år, innan en frivillig kontroll kunde ernå full effektivitet.

I detta sammanhang må erinras örn att i Finland från och med år 1943

införts i lag föreskriven obligatorisk kontroll av plantskolorna. Detta torde

ha berott på behovet att vid återuppbyggandet av landets under de senaste

svåra vintrarna förstörda fruktodlingar draga nytta av gjorda erfarenheter

och tillse, att olämpligt plantmaterial icke vidare användes. I icke ringa mån

föreligger samma situation i Sverige. Under sådana förhållanden och då till

exempel inom utsädeshandeln erfarenheten visat ett allt tydligare behov av

stränga bestämmelser för produktionen av och handeln även med sådana utsädesvaror

som stråsäd och trindsäd, med vilka plantor av fruktträd och bärbuskar

äro väl jämförbara, synes det uppenbart, att obligatorisk kontroll

snabbast och mest effektivt skulle leda till målet. Det torde också förhålla

sig så, att kontrollen av handeln med plantskoleprodukter tarvar än mera

rigorösa bestämmelser än kontrollen av utsädeshandeln. Medan nämligen resultatet

av ett jordbruksutsäde visar sig redan samma år det utsåtts eller

beträffande höstsäd året efter sådden, dröjer det åtskilliga år, innan ett fruktträd

lämnar skördeutbyte. Under sådana förhållanden och med hänsyn till

de stora värden, som inför nvplantering efter de senaste köldvintrarnas förödelser

i fruktodlingarna stå på spel, kunde tidpunkten nu synas vara lämplig

att genomföra en obligatorisk kontroll av handeln med plantor av fruktträd,

bär och nötbuskar samt grundstammar för fruktträd, helst som en sådan

kontroll torde bliva enbart till gagn för redan välskötta plantskolor och

kunna tjäna till vägledning för sådana plantskolor, som ännu befinna sig på

ett mera primitivt och osakkunnigt skött stadium.

Trots dessa starkt vägande skäl för genomförande av en obligatorisk kontroll

är lantbruksstyrelsen för närvarande icke beredd att helt förorda en dylik

kontroll. Det med obligatorisk kontroll förenade ingreppet i näringsfriheten

väger visserligen enligt styrelsens mening icke alltför tungt i jämförelse

med de stora värden, som under nu rådande förhållanden stå på spel för såväl

fruktodlarna som det allmänna, men vissa praktiska skäl tala för att tills

vidare gå fram på andra vägar. Såsom i det föregående anförts spelar frågan

om fruktträdsgrundstammar en avgörande roll för trädens växtlighet, bördighet,

härdighet och livslängd. Då grundstamsproblemet ännu icke är fullständigt

utrett och då vidare landets behov av värdefulla grundstammar

för närvarande icke ens tillnärmelsevis kan tillgodoses, skulle en nu konsekvent

genomförd obligatorisk kontroll, som även måste befatta sig med

kontroll av grundstamsmaterialet, icke leda till i alla avseenden åsyftat resultat.

På grund av det anförda vill lantbruksstyrelsen nu föreslå införande av en

försöksvis anordnad frivillig kontroll över plantskolornas produktion för försäljning

av fruktträd, bär- och nötbuskar samt fruktträds grundstammar. För

ändamålet torde böra föreskrivas skyldighet för en var, som lill försäljning

yrkesmässigt odlar plantor av fruktträd, här- och nötbuskar eller fruktträds

grundstammar, att till myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, årligen lämna

uppgift om sin produktion. Detta synes nödvändigt för att å ena sidan, erhålla

tillförlitlig kännedom örn inom landet befintliga plantskolor och, å den andra,

kunna beräkna den årliga tillväxten inom landet av olika fruktslag och fruktsorter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Beträffande ho nd hav and e t av kontrollen har lantbruksstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att kontrollen även måste omfatta plantskoleproduktemas

sundhetstillstånd och frihet från parasitära angrepp kunde det måhända synas

lämpligt, att densamma anförtroddes åt statens växtskyddsanstalt, helst

som vid denna anstalt redan nu finnas anställda vid växtimporten verksamma

inspektörer, vilkas arbete är väsentligen säsongbetonat till vår och höst, medan

växtimporten är i stort sett inställd under sommarmånaderna, då inspektion

av plantskolorna företrädesvis bör äga rum. Då emellertid den kontrollverksamhet

med avseende å plantskolor, som här avses, i första hand åsyftar produktionskontroll

och blott i andra hand sundhetskontroll, torde ifrågavarande

kontrollverksamhet böra handhavas av annat organ. Lantbruksstyrelsen vill

föreslå, att kontrollverksamheten i fråga anförtros åt ett för ändamålet särskilt

tillskapat organ, förslagsvis benämnt Svenska plantskolenämnden, åt vilket

organ jämväl torde böra anförtros att utöva tillsyn å efterlevnaden av den

föreslagna uppgiftsplikten beträffande odling till försäljning av vissa plantskoleprodukter.

Då en plantskolekontroll, som här avses, berör icke blott plantskoleverksamheten

utan även försöksverksamheten på fruktodlingens område, växtskyddsfrågor

och fruktodlingen, synes nämnden böra bestå av förslagsvis

fem personer representerande de nyssnämnda intressena. Av nämndens ledamöter,

vilka torde böra utses av lantbruksstyrelsen, torde en såsom representant

för fruktodlingsförsöksverksamheten böra utses efter förslag av styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, en såsom representant

för växtskyddsfrågor efter förslag av statens växtskyddsanstalt, en såsom

representant för fruktodlingsverksamheten efter förslag av Sveriges pomologiska

förening och två såsom representanter för plantskoleverksamheten efter

förslag av inom landet befintliga större plantskolesammanslutningar. Med de

allsidiga inti essen, som därigenom bleve knutna till plantskolekontrollen,

skulle även den statliga försöksverksamhetens intressen kunna gagnas.

Då inspektion och kontroll, som nu avses, är synnerligen krävande, förutsättes

att för ändamålet hos plantskolenämnden anställes en väl kvalificerad,

fackligt utbildad inspektör, förslagsvis benämnd plantskoleinspektör som å

ena sidan, är väl förtrogen med landets fruktodling och besitter erfarenhet

och kunnighet i plantskoleskötsel och, a den andra, äger ingående kännedom

örn de växtskyddsåtgärder, som äro tillämpliga på frukt- och bärodlingen.

Plantskoleinspektören skulle vara skyldig att avgiva rapporter till statens växtskyddsanstalt

rörande sina iakttagelser vid kontrollens utövande av beskaffenhet

att beröra anstaltens verksamhet.

Lantbruksstyrelsen har i detta sammanhang framhållit vikten av att plantskolenämnden

och plantskoleinspektören lätt hade tillgång till såväl expertis

i fråga örn plantskoledrift, fruktodling, fruktkännedom och växtskydd

som laboratorier för kontroll av, bland annat, fruktträds grundstammars och

därå förädlade plantors sortäkthet. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett

åtgärder böra vidtagas för att nämnden kostnadsfritt erhölle erforderlig lokal

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, då sagda institut

vore den enda statliga institution, som hade förutsättningar att tillgodose

nämndens behov i berörda hänseenden. Styrelsen har upplyst, att på därom

under hand gjord förfrågan institutet meddelat, att hinder ej förelåge för

statens trädgardsförsök alt lämna sin medverkan vid ifrågavarande kontrollarbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 141. •*

Slutligen har lantbruksstyrelsen i fråga om kostnaderna för kontrollen

räknat med att desamma, därest erforderlig lokal vid Alnarpsinstitutet

ställdes till förfogande, tills vidare kunde begränsas till att avse dagarvoden

samt rese- och traktamentskostnader åt ledamöterna i nämnden, arvode

åt plantskoleinspektören ävensom de med dennes resor förenade kostnaderna,

ersättning till biträde åt plantskoleinspektören samt utgifter för analyser

och blankettryck m. m. Styrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

Till ledamöterna i plantskolenämnden synes böra utgå dagarvode med 20

kronor för sammanträdesdag samt rese- och tråk tamen tsersättning enligt

klass I B allmänna resereglementet. Härför torde böra beräknas ett belopp

av 3 000 kronor för år.

Arvodet till plantskoleinspektören torde icke böra bestämmas till lägre belopp

än 10 000 kronor för år för möjliggörande av att väl kvalificerad person

skall kunna förvärvas för uppgiften i fråga. Mot storleken av sagda arvode

skulle kunna invändas, att inspektörens verksamhet komme ait infalla

huvudsakligen under sommarhalvåret och att arvodet därför kunde begränsas

till ett något lägre belopp. Emellertid måste man räkna med att kontrollarbetet

i plantskolorna kan äga rum från april tili in i november, alltså

under omkring sju månader, och att därutöver ett icke oväsentligt expeditionsarbete

blir nödvändigt såväl före som under och efter vegetationsperioden.

Av denna anledning och då inspektören tillika, i den mån hans tid så

medgiver, bör stå i förbindelse med, å ena sidan, den praktiska fruktodlingen,

vars krav på planteringsmaterial måste vara vägledande för plantskoleproduktionen,

och, å den andra, fruktodlingen avseende växtskyddsverksamhet,

torde hans arbetskraft kunna fullt utnyttjas.

Då det torde kunna antagas, att antalet resdagar för plantskoleinspektören

till en början kommer att uppgå till omkring 150 dagar årligen, synas de totala

resekostnaderna för denne, beräknade efter klass II D allmänna resereglementet,

kunna uppskattas till 4 000 kronor om året. Det torde vidare

kunna förutses, att plantskoleinspektörens arbete under viss del av vegetationsperioden

kan komma att bliva så omfattande, att behov av biträde kan

erfordras. Sådant biträde torde kunna erhållas av till statens växtskyddsanstalt

knutna växtinspektörer. För detta ändamål synes böra beräknas förslagsvis

3 000 kronor om året. Därjämte bör till kostnader för analyser, blankettryck

och expenser beräknas ett belopp av 3 000 kronor.

Utöver nu nämnda årliga anslagsbelopp har lantbruksstyrelsen ansett ett

engångsanslag av 2 000 kronor erforderligt för anskaffande av möbler och

övrig kontorsutrustning. Styrelsen har sålunda beräknat utgifterna för budgetåret

1945/46 för ifrågavarande kontrollverksamhet till (3 000 + 10 000 +

4 000 + 3 000 + 3 000 + 2 000 =) 25 000 kronor. Från nämnda summa

har styrelsen emellertid ansett böra dragas ett belopp av 3 000 kronor, utgörande

beräknad inkomst under nyssnämnda budgetår av den avgift, som

enligt vad förut anförts skulle erläggas av till kontrollverksamheten anslutna

plantskolor. Med hänsyn härtill har styrelsen angivit behovet av statsmedel

för budgetåret 1945/46 för ändamålet till (25 000 — 3 000 =) 22 000 kronor,

vilket belopp föreslagits skola anvisas å riksstaten i form av ett obetecknat

anslag under titeln Bidrag till Svenska plantskolenämnden saint ställas till

styrelsens förfogande för utbetalning i mån av behov till nämnden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

Yttrandena.

I praktiskt taget samtliga avgivna yttranden har lantbruksstyrelsen förslag

tillstyrkts eller lämnats utan väsentliga erinringar. Södra Sveriges plantskoleägareförening

har dock ansett, att den föreslagna kontrollen borde vara

obligatorisk samt göras mera begränsad än vad lantbruksstyrelsen avsett.

Vidare ha lantbruksakademien och styrelsen för statens växtskyddsanstalt

ifrågasatt, huruvida icke kontrollen i större utsträckning än vad lantbruksstyrelsen

föreslagit borde inriktas på sundhetskontroll. I samma riktning har

även Svenska trädskolägareföreningen uttalat sig. Ur yttrandena må här i

övrigt återgivas följande.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket icke ville motsätta sig, att åtgärder

vidtoges för åstadkommande av kontroll över plantskolorna och deras

verksamhet. Ej heller syntes något vara att erinra emot de av lantbruksstyrelsen

beräknade kostnaderna för kontrollens upprätthållande. Med hänsyn

till de fördelar, som den ifrågasatta övervakningen komme att medföra

för på området verksamma plantskolor, borde dock enligt ämbetsverkets

mening de avgifter, vilka enligt förslaget skulle erläggas av till kontrollen

anslutna plantskolor, bestämmas till sådant belopp, att statsverkets bidrag

kunde begränsas till kostnaderna för arvoden och reseersättningar till plantskolenämndens

ledamöter. För möjliggörande av kontrollens igångsättande

syntes emellertid vara erforderligt att för första budgetåret statsmedel i något

större utsträckning ställdes till förfogande.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut har såsom

eget utlåtande åberopat av styrelsen infordrat yttrande av trädgårdsavdelningskollegiet.

Kollegiet har ansett en kontroll av den föreslagna typen bliva

av värde men samtidigt understrukit, att verkan icke kunde bliva fullt

effektiv med mindre en obligatorisk kontroll genomfördes. Kollegiet har

emellertid funnit välbetänkt, att kontrollen till en början anordnades i den

form lantbruksstyrelsen föreslagit.

Lantbruksakademien har yttrat väsentligen följande.

Behovet av en växtpatologisk kontroll av plantskolealster torde, med hänsyn

till vikten av att begränsa och hindra spridningen av växtparasiter, icke

behöva närmare motiveras. Det ingrepp, som ifrågavarande kontroll i plantskolornas

näringsutövning kan innebära, får på grund härav anses berättigat.

Skall emellertid den växtpatologiska kontrollen medföra avsedd effekt,

måste densamma kunna bedrivas i en mot behovet svarande omfattning och

intensitet. Huruvida lantbruksstyrelsen förslag inrymmer möjlighet härför,

finner akademien icke vara klart ådagalagt. Den växtpatologiska sidan av

kontrollen synes av lantbruksstyrelsen ha blivit ställd i andra rummet, trots

att dylik kontroll får anses i minst lika grad påkallad som produktionskontrollen.

Akademien vill därför ifrågasätta, örn icke, beträffande

den växtpatologiska kontrollen, ett längre gående förslag borde övervägas,

då genomförandet av ett växtskyddsintresset bättre motsvarande

förslag väl icke behövde möta större praktiska svårigheter. Då emellertid den

föreslagna kontrollen kommer att lämna erfarenhet örn möjligheterna för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ls proposition nr 141.

11

en längre gående kontroll, förutsätter akademien, att de växtpatologiska önskemålen

efter hand skola bliva bättre tillgodosedda samt att möjlighet finnes

till sådan skärpning av kontrollen, som kan föranledas av eventuellt uppkommande

nya särskilda behov av växtpatologisk kontroll.

Akademien anser även den föreslagna produktionskontrollen motiverad.

Då därtill den föreslagna kontrollen skall vara frivillig, torde ur principiell

synpunkt inga berättigade invändningar mot densamma kunna göras.

I anslutning till plantskolekontrollen föreslås införandet av obligatorisk

uppgiftsplikt beträffande odling och försäljning av plantskoleprodukter. Denna

uppgiftsplikt synes akademien betydelsefull både såsom underlag för

ifrågavarande kontroll och genom den statistik rörande frukt- och bärodlingen

och dessa odlingsgrenars utveckling, som härigenom synes bliva möjlig.

'' Akademien vill dock ifrågasätta, om ej uppgiftsplikten i stället för eller

jämte till försäljning avsett antal plantor av olika kategorier borde omfatta

det antal plantor av ifrågavarande kategorier, som närmast föregående försäljningsår

verkligen avyttrats.

Under hänvisning till det anförda vill akademien förorda genomförandet

av plantskolekontroll i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruk sstyrelsens

förslag. Akademien vill dock föreslå, att sedan erfarenhet efter någon

tid vunnits beträffande kontrollens verkningar, frågan ånyo upptages till

prövning med särskild hänsyn till behovet av en effektiv sundhetskontroll.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har anfört i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen synes vara böjd att sätta produktionskontrollen i

främsta rummet, ehuru styrelsen medgiver, att kontrollen även bör omfatta

sundhetskontroll. För anstaltsstyrelsen ter sig saken så, att det är till lika

stort men för odlaren om ett träd dör eller är dåligt till följd av en sjukdom

som örn orsaken därtill är en olämplig grundstam. Vidare bör det icke förbises,

att de sjukdomar, med vilka kontrollen skulle taga befattning, mestadels

liro smittsamma, varför ett enda sjukt träd kan föranleda angrepp och

därav följande bekämpningskostnader på en mängd andra träd. Styrelsen

vill därför understryka vikten av att sundhetskontrollen ej sättes tillbaka

för produktionskontrollen.

Av stor betydelse är frågan, huruvida den föreslagna plantskolekontrollen

bör vara frivillig eller obligatorisk. Vad sundhetskontrollen angår är enligt

styrelsens mening dess obligatoriska karaktär en nödvändig förutsättning för

att den belt skall kunna fylla sin uppgift. En frivillig sundhetskontroll kan

så till vida vara till gagn, att den som köper plantor från en sundhetskontrollerad

plantskola åtnjuter en viss säkerhet att erhålla friskt material. Däremot

kan man icke genom en sådan anordning förebygga att angripna plantor

säljas och kringföras från icke kontrollerade plantskolor. Att förhindra

trafik av sistnämnda slag är emellertid en ytterst viktig uppgift för sundhetskontrollen.

En i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag inrättad frivillig

kontroll måste därför kompletteras genom särskilda förordningar rörande

bekämpandet av farliga parasiter.

Lantbruksstyrelsen bar anfört flera skäl, som tala för att även produktionskontrollen

helst borde göras obligatorisk, men förklarar sig ändock icke

beredd att för närvarande förorda en sådan, enär en strikt tillämpning av de

fordringar, som böra ställas vid kontrollen, tills vidare icke är möjlig. Det

kunde under sådana förhållanden sättas ifråga, örn tidpunkten för inrättande

av en produktionskontroll verkligen är väl vald och örn det icke vore alt

föredraga, att en obligatorisk sundhetskontroll omedelbart inrättades för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kunell. Majlis proposition nr 141.

sedermera, då så lämpligen kunde ske, utbyggas med en likaså obligatorisk

produktionskontroll. Då det emellertid torde medföra avsevärda fördelar för

plantskolekontrollens slutliga utformning örn kontrollen till en början anordnades

försöksvis, och då de olägenheter, som kontrollens frivilliga karaktär

skulle medföra ur parasitbekämpningens synpunkt, kunna undvikas genom

särskilda åtgärder, vill styrelsen icke ställa sig avvisande mot lantbruksstyrelsens

förslag om att kontrollen tills vidare göres frivillig.

Såsom av det förut sagda torde framgå anser styrelsen det av lantbruksstyrelsen

framlagda förslaget icke innebära en definitiv och i alla hänseenden

tillfredsställande lösning av frågan örn inhemsk plantskolekontroll. Det

utgör uppenbarligen en kompromiss mellan olika intresseriktningar, varvid

eftergifter gjorts särskilt av den part, som företrätt växtskyddsintressena.

Styrelsen anser emellertid en positiv lösning av den sedan årtionden debatterade

frågan om plantskolekontroll vara av sådan betydelse, att man hellre

bör antaga ett i vissa avseenden ofullkomligt förslag än taga risken att saken

åter råkar i dödläge. Kommer väl en plantskolekontroll till stånd, torde det

finnas möjligheter att efter hand åstadkomma sådana förbättringar av densamma,

att den blir i stånd att upptylla alla nödvändiga krav. Styrelsen önskar

dock betona, att sundhetskontrollen bör klart och tydligt jämställas med

produktionskontrollen och icke, såsom lantbruksstyrelsen synes mena, tilldelas

en andraplansställning. Med nu nämnda förbehåll förordar styrelsen

bifall till lantbruksstyrelsen förslag.

Föreningen för växtförädling av fruktträd har framhållit, att även om en

frivillig kontroll anordnades enligt lantbruksstyrelsen förslag, slutmålet likväl

hurde vara obligatorisk kontroll. Föreningen har tillika ansett det vara

värdefullt, om den person som utsåges till plantskoleinspektör före kontrollverksamhetens

igångsättande bereddes tillfälle till praktik i något av de länder,

där plantskolekontroll införts.

Såsom förut nämnts har Södra Sveriges plantskoleägareförening ansett, att

en kontroll av plantskoleverksamheten borde vara obligatorisk samt göras

mera begränsad än vad lantbruksstyrelsen föreslagit. Till motivering för

denna ståndpunkt har föreningen anfört i huvudsak följande.

Föreningen anser att en frivillig kontroll som den föreslagna icke kornmer

att röna tillräcklig anslutning. Med den nu rådande stora efterfrågan

på fruktträd går det säkert att sälja dessa utan något kontrollmärke och den,

som känner med sig att hans odlingar icke hålla måttet, ansluter sig naturligtvis

icke till någon kontroll, då han härigenom riskerar att få sina odlingar

utdömda. Även han säljer sina träd utan märke men till lägre pris

och till mindre nogräknade kunder, oftast till återförsäljare. På så sätt blir

den föreslagna kontrollen värdelös. Att göra en kontroll som den föreslagna

obligatorisk skulle däremot enligt föreningens mening utgöra ett alltför stort

ingrepp i den personliga näringsfriheten.

Oavsett detta anser dock föreningen att en begränsad kontroll, som kunde

bjuda köpare av fruktträd största möjliga säkerhet för att han erhölle begärd

sort på lämpligt underlag samt av den kvalitet, som vid köpet avses,

skulle vara mycket värdefull för såväl fruktodlingen som även för plantskoleskötseln.

För att nå detta mål bör kontrollen emellertid vara obligatorisk

och lika för alla, vare sig små eller stora plantskolor, samt omfatta även

återförsäljare och importörer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

13

Den svenska frukt- och bärodlingen har numera nått en icke obetydlig Departementsomfattning.

En förutsättning för att denna odling skall kunna utvecklas på chefen.

ett tillfredsställande sätt är emellertid att det material, på vilket densamma

uppbygges, är av fullgod beskaffenhet. Såsom framgår av den av lantbruksstyrelsen

förebragta utredningen torde för närvarande försäljningen av plantor

vara avsevärd. Någon kontroll av beskaffenheten av de försålda plantorna

förefinnes dock icke. Väsentliga brister synas också enligt vad utredningen

giver vid handen förekomma på olika håll med avseende å det plantmaterial

som föres i handeln. Med hänsyn härtill synes böra övervägas att införa

någon form av kontroll över beskaffenheten av de plantor som säljas i

den allmänna marknaden från plantskolorna. Givet är att en obligatorisk

kontroll skulle bliva mest effektiv och giva det bästa resultatet. Emellertid

anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att det av praktiska skäl knappast

låter sig göra att omedelbart genomföra en dylik kontroll. Otvivelaktigt skulle

dock icke obetydliga fördelar uppnås vid en frivillig kontroll i det allmänheten

skulle få möjlighet att genom hänvändelse till de plantskolor eller

återförsäljare, vilka föra kontrollerat plantmaterial, erhålla en viss garanti

för alf den inköpta varan vore av god beskaffenhet. Genom att till en början

försöksvis upptaga en frivillig kontroll på ifrågavarande område vinnas också

erfarenheter angående förutsättningarna för och verkningarna av en kontrollverksamhet

rörande det vid plantskolorna uppdragna plantmaterialet.

Sedermera kan frågan om införandet av obligatorisk kontroll med bättre

förutsättningar att bedöma densamma ånyo upptagas lill övervägande. I flertalet

av de avgivna yttrandena har det föreliggande förslaget tillstyrkts. Med

hänsyn till det anförda finner även jag mig kunna i princip ansluta mig till

detsamma.

Kontrollen torde i huvudsak böra få den omfattning lantbruksstyrelsen

föreslagit. Emellertid synes angeläget att sundhetskontrollen såsom i några

yttranden framhållits icke eftersättes även örn såsom förslaget avser verksamheten

i viss mån i första hand bör inriktas på produktionskontroll.

För genomförande av den föreslagna kontrollverksamheten har lantbruksstyrelsen

ansett erforderligt, att innehavare av plantskola ålägges viss uppgiftsplikt,

bland annat rörande den mängd plantor, som årligen avses skola

försäljas. Härjämte har lantbruksakademien ifrågasatt, att uppgiftsplikten

även skulle omfatta antalet närmast föregående år försålda plantor. Enligt

min åsikt torde emellertid med ifrågavarande kontroll avsedda resultat i stort

sett kunna vinnas utan en dylik uppgiftsplikt. Några bestämmelser av nämnda

innebörd torde därför i varje fall icke för närvarande böra utfärdas.

Den föreslagna kontrollen har lantbruksstyrelsen föreslagit skola handhavas

av en särskild för ändamålet tillsall nämnd. Till detta förslag, som i

samtliga yttranden lämnats utan erinran, kan jag giva min anslutning. Den

möjligheten förefinnes visserligen att anknyta kontrollen till statens växtskyddsanstalt.

Då emellertid anstaltens verksamhet i huvudsak omfattar

sundhetskonlroll, synes en dylik anordning icke ändamålsenlig. Jag förutsätter

emellertid, att den blivande nämnden (statens plantskolenämnd) i er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

forderlig utsträckning samarbetar med växtskyddsanstalten. Ej heller i fråga

om nämndens sammansättning har jag någon erinran. Nämndens ledamöter,

som torde böra utses av lantbruksstyrelsen, synas sålunda böra representera

fruktodlingen och försöksverksamheten på detta område, växtskyddsintressena

samt plantskoleverksamheten.

För kontrollverksamhetens genomförande torde det bliva nödvändigt att

hos nämnden anställes en särskild tjänsteman såsom plantskoleinspektör.

Huruvida denne befattningshavare kommer att få full sysselsättning blir beroende

av vilken anslutning kontrollen får. Till en början torde man knappast

kunna räkna med att så blir förhållandet. En viss begränsning av kostnaderna

i förhållande till det av lantbruksstyrelsen beräknade beloppet torde

därför åtminstone under första budgetåret vara möjlig. Med hänsyn härtill

synas kostnaderna för första budgetåret kunna begränsas till 18 000 kronor.

1 likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det i betraktande av de fördelar,

som kontrollen kommer att medföra för innehavarna av de plantskolor, som

ansluta sig till kontrollen, skäligt att dessa erlägga en viss avgift, vilken det

torde få ankomma på lantbruksstyrelsen att bestämma. För första verksamhetsåret

synas inflytande avgifter dock icke kunna uppskattas till högre

belopp än det av lantbruksstyrelsen angivna eller 3 000 kronor. Jag utgår

emellertid ifrån att inkomsterna av verksamheten sedermera skola bliva av

den storlek att de kunna täcka i varje fall större delen av utgifterna och

att densamma sålunda efter någon tid icke skall betunga statsverket med

några kostnader.

Beträffande lokalfrågan synas erforderliga lokaler tills vidare böra beredas

plantskolenämnden och dess tjänstemän vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut.

Det omedelbara överinseendet över ifrågavarande kontrollverksamhet synes

böra åvila lantbruksstyrelsen. Å styrelsen torde även böra ankomma att

utfärda de närmare föreskrifter, som kunna påkallas för genomförande av

kontrollen i fråga.

I anslutning till vad jag sålunda anfört skulle för genomförandet av den

nu föreslagna kontrollverksamheten för budgetåret 1945/46 erfordras ett statsbidrag

av (18 000 — 3 000 =) 15 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas

under nionde huvudtiteln å riksstaten för nämnda budgetår i form av

ett obetecknat anslag, benämnt Bidrag till plantskolekontroll. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser för anslagets

disposition.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att från och med budgetåret 1945/46 må anordnas

kontroll a vissa plantskolealster m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med de av mig förut angivna riktlinjerna;

2) till Bidrag till plantskolekontroll för budgetåret 1945/46

under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av kronor 15 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

15

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition angående ersättning i vissa fall för hagelskador. a1 i texten
  2. JoU 1945:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anordnande av kontroll å vissa plantskolealster m. m. s. 4 i texten