Angående anslag till trådgårdsundervisningcn
1945-03-02 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:142, Angående anslag till trådgårdsundervisningcn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
1
Nr 142.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till trådgårdsundervisningcn;
given Stockholms slott den 2
mars 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,
punkterna 47—50, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna följande anslag:
Trädgårdsundervisningen: Kronor
Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola.............. 12 000
Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige .... 32 000
Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag........ 39 000
Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag
.................................................... 1 200
Jag torde nu få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor för Kungl. Majit.
Billang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 142.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Genom beslut den 13 februari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt lantbruksstyrelsen
att verkställa utredning rörande behovet av och sättet för en omorganisation
av den lägre trädgårdsundervisningen. Med skrivelse den 11 november
1943 har lantbruksstyrelsen överlämnat utredning med förslag till omorganisation
av nämnda undervisning. Över förslaget ha yttranden inhämtats
från ett flertal myndigheter och sammanslutningar.
Sedan jag jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1944 tillkallat
dåvarande statssekreteraren B. Näsgård att såsom utredningsman verkställa
överarbetning av lantbruksstyrelsen förslag, har denne den 28 december
1944 överlämnat en promemoria avseende en överarbetning av vissa delar av
förslaget.
över promemorian ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
styrelsen för lantbrukshögskolan, allmänna lönenämnden,
riksmarskalksämbetet, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
lantbruksakademien, styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola, styrelsen
för Norrlands trädgårdsskola i Söråker, styrelsen för lantmannaskolan
i Umeå, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges konditionerande
trädgårdsmästares förening samt Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningen. I
ärendet har därjämte inkommit en skrivelse från Sveriges hortonomförbund.
Jag torde här tillika få erinra om att dels lantbruksakademien i skrivelse
den 28 augusti 1944 hemställt att till understöd åt akademiens trädgårdsskola
för nästa budgetår måtte upptagas ett anslag av 12 000 kronor, dels ock lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 31 samma månad hemställt att till understöd
åt lantbruksakademiens trädgårdsskola måtte anvisas 12 000 kronor, till understöd
åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige 32 000 kronor, till
bidrag till kurser i trädgårdsskötsel 52 000 kronor samt till stipendier för
högre utbildning i trädgårdsfacket 1 200 kronor.
Understöd åt trädgårdsskolor.
Under anslagsrubriken Trädgårdsundervisningen: Understöd åt lantbruksakademiens
trädgårdsskola har för innevarande budgetår upptagits ett obetecknat
anslag av 12 000 kronor. Till Trädgårdsundervisningen: Understöd
åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige har för sagda budgetår
anvisats ett likaledes obetecknat anslag av 32 000 kronor. Av sistnämnda belopp
ha 16 000 kronor avsetts för trädgårdsskolan vid Adelsnäs i Östergötlands
län samt 16 000 kronor för trädgårdsskolan i Söråker i Västernorrlands
län.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår ha lantbruksakademien
och lantbruksstyrelsen förutsatt att frågan om den lägre trädgårdsundervisningens
omorganisation icke till någon del skulle komma att föreläggas
1945 års riksdag.
Utredningsmannen har i sin promemoria framhållit, bland annat, att de ekonomiska
förhållandena vid ifrågavarande skolor under de senare åren allt
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
3
mer försämrats samt att det icke kunde undvikas att skolornas nuvarande
vanskliga ekonomiska förhållanden i längden komme att inverka menligt på
undervisningen. Med hänsyn härtill vore det enligt utredningsmannens mening
av vikt att skolornas ekonomi stärktes. I sådant syfte har utredningsmannen
förordat alt skolorna skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd,
som i huvudsak motsvarar undervisningskostnaderna. I promemorian har utredningsmannen
därjämte föreslagit att till bidrag till lärlingsutbildning inom
trädgårdsfacket måtte beräknas ett anslag av 12 000 kronor per år.
Beträffande de statsunderstödda trädgårdsskolornas ekonomi
har i promemorian anförts följande.
Det framhålles i lantbrukssstyrelsens utredning, att de ekonomiska förhållandena
för de statsunderstödda trädgårdsskolorna — lantbruksakademiens
trädgårdsskola, Adelsnäs trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola i Söråker
— under de sista åren alltmera försämrats. Sålunda ha de stränga vintrarna
orsakat stora skador på plantskolor och fruktodlingar, genom vilka
trädgårdsskolorna till väsentlig del plägat finansiera sin verksamhet. Skolornas
ekonomiska resurser anses ej heller tidigare lia stått i rimlig proportion
till kraven på elevernas utbildning. Även utredningsmannen har kommit till
den uppfattningen, att skolornas ekonomi behöver stärkas, då det icke torde
kunna undvikas att deras nuvarande vanskliga ekonomiska förhållanden i
längden komma att inverka menligt på undervisningen. Såsom framgår av en
i utredningen gjord sammanställning för år 1942 överstiga utgående lärarlöner
statsanslaget med i runt tal beträffande trädgårdsskolan vid Adelsnäs
19 000 kronor, vid lantbruksakademiens trädgårdsskola 18 800 kronor och
vid Norrlands trädgårdsskola 10 000 kronor, vartill komma skolornas driftkostnader.
I sin promemoria har utredningsmannen därefter återgivit huvudinnehållet
av lantbruksstyrelsens förslag beträffande statsbidrag till
trädgårdsskolorna. Härav må återgivas följande.
Lantbruksstyrelsen har med stöd av verkställda beräkningar föreslagit, att
trädgårdsskola, trädgårdsanläggarskola och fruktodlingsskola skulle komma
i åtnjutande av statsunderstöd till driftkostnaderna enligt samma grunder som
enligt kungörelse den 5 september 1942 (nr 807) gälla för lantbruksskola,
nämligen årligt grundbidrag med 5 400 kronor och tilläggsbidrag med 5
kronor för varje elev och månad, som kurs pågår.
Lärarlönerna skulle enligt lantbruksstyrelsens förslag helt bestridas av
statsmedel. Styrelsen har även föreslagit sådan lönereglering för trädgårdsskolornas
lärarpersonal, att avlöningsförmånerna skulle komma att i stort
sett motsvara dem som gälla flir lärarpersonalen vid lantbruksskolorna, dock
med en reduktion av grundlönerna med belopp, motsvarande skillnaden mellan
två löneklasser i löneplanen A i civila avlöningsreglementet för befattningar
i motsvarande löneläge. Grundlönerna för befattningshavare vid
trädgårdsundorvisningsanstalterna skulle härvid komma att utgöra för föreståndare
7 080 kronor, för ämneslärare 5 100 kronor och för extra ordinarie
ämneslärare 3 720 kronor. Ålderstilläggen skulle utgå efter samma grunder
som för lantbruksskolornas lärare. Dessutom skulle rörligt tillägg och kristillägg
utgå enligt härom gällande bestämmelser. Den fast anställda lärarpersonalen
vid de av lantbruksstyrelsen föreslagna trädgårdsundervisningsanslalterna
— fyra trädgårdsskolor, en trädgårdsanläggarskola samt en
fruktodlingsskola — med undantag av den statliga trädgårdsskolan vid
Alnar]) har beräknats utgöra vid var och en av tre trädgårdsskolor före
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 142-
ståndare, två ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare, vid trädgårdsanläggarskolan
föreståndare och två ämneslärare samt vid fruktodlingsskolan
föreståndare och en extra ordinarie ämneslärare. Statsbidraget
till arvoden åt speciallärare har uppskattats till omkring 1 000 kronor för
envar av tre trädgårdsskolor, 3 000 kronor för trädgårdsanläggarskolan samt
500 kronor för fruktodlingsskolan eller sammanlagt 6 500 kronor för år.
Storleken av det årliga statsunderstödet till avlöningar vid fullt genomförd
organisation, bortsett från kristillägg och ålderstillägg, vid de av lantbruksstyrelsen
föreslagna trädgårdsundervisningsanstalterna — med undanlag
av trädgårdsskolan vid Alnarp — framgår av följande sammanställning:
Kronor
Kronor Kronor
Grundlön åt 5 föreståndare.....
» »8 ämneslärare.....
» » 4 e. o. ämneslärare
Rörligt tillägg..................
Arvoden åt speciallärare........
å 7 080 35 400
» 5 100 40 800
» 3 720 14 880 91 080
........777777 13 662
.............. 6 500
Summa kronor lil 242
Det sammanlagda årliga statsbidraget till driftkostnader skulle komma att
utgöra
Kronor
Grundbidrag.................... 5 x 5 400 = 27 000
Tilläggsbidrag................... 12 x 5 x 140 = 8 400
> 10 x 5 x 15 = 750
Summa kronor 36 150
Vid fullt genomförd organisation enligt lantbruksstyrelsen förslag skulle
alltså de totala kostnaderna — bortsett från trädgårdsskolan vid Alnarp —
kunna beräknas till 147 400 kronor, vartill komme ålderstillägg och kristillägg.
Innan någon av de föreslagna nya trädgårdsundervisningsanstalterna
kommit till stånd och innan viss av lantbruksstyrelsen föreslagen utökning
av de nuvarande trädgårdsskolorna kunnat ske har lantbruksstyrelsen lill
lantbruksakademiens trädgårdsskola samt trädgårdsskolorna vid Adelsnäs
och Söråker beräknat statsunderstöd till avlöningar och driftkostnader enligt
följande sammanställning:
Kronor Kronor Kronor Kronor
Avlöningar
3 föreståndare.......................... å 7 080 21 240
6 ämneslärare.......................... » 5 100 30 600
2 e. <>. ämneslärare..................... » 3 720 7 440 59 280
Ålderstillägg till
3 föreståndare.................................. 4 320
6 ämneslärare.................................. 10 560
2 e. o. ämneslärare............................. 720 .jg goo
Rörligt tillägg (15 procent)................................ 11 232
Speciallärare 3 x 1000 .................................. 3 000 89112
Driftkostnader
Grundbidrag 3 x 5 400 ................................. 16 200
Tilläggsbidrag (20 + 24 + 20 =) 64 x 5 x 12 ............. 3 840 20 040
Summa kronor 109 152
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
1 anslutning till lantbruksstyrelsen förslag beträffande nya bidragsgrunder
har utredningsmannen framhållit, att förslaget skulle komma att medföra en
ökning av statsbidraget till trädgårdsskolorna med omkring 65 000 kronor
för år. Enligt utredningsmannens mening vore det med hänsyn till skolornas
beträngda ekonomiska läge i hög grad önskvärt, att skolorna så snart
som möjligt kunde komma i åtnjutande av ett statsunderstöd, som någorlunda
motsvarar kostnaderna för undervisningen Skulle det icke anses lämpligt
att frågan örn lönereglering för lärarpersonalen upptoges lill behandling
förrän i samband med omorganisationen i dess helhet, borde det av lantbruksstyrelsen
föreslagna sammanlagda bidragsbeloppet något minskas, sa
att en kommande lönereglering icke föregrepes.
Vidkommande yrkandet om medel till lärlingsutbildning
har utredningsmannen inledningsvis återgivit följande uttalanden och förslag
av lantbruksstyrelsen beträffande dylik utbildning.
Lantbruksstyrelsen har i sitt betänkande framhållit alt den praktiska utbildningen,
den egentliga lärlingstiden, finge anses vara av allra största betydelse,
vare sig lärling hade för avsikt att söka vinna inträde vid fackskola
eller icke. Ordnandet av lärlingsutbildningen inom trädgårdsvrket vöre ett
av de mera svårlösta problemen på grund av sammanhanget med, å ena sidan,
trädgårdsodlingens mångsidighet —• köksväxtodling, fruktodling, blomsterodling,
plantskoleskötsel och trädgårdsanläggningskonst, som var för sig
krävde betydande insikter — och, å den andra, den inom de stora handelsväxthusen
av räntabilitetsskäl ofta långt drivna specialiseringen på odling av
stundom blott ett enda växtslag.
I flertalet större handelsträdgårdar sysselsattes numera icke lärlingar i
egentlig mening utan helårsarbetare och säsongarbetare. Inom sistnämnda
grupp förekomme visserligen lärlingar, men dessa erhölle vanligen icke annan
vägledning än den, som vore nödvändig för effektivast möjliga rutinarbete
inom ett mera begränsat arbetsområde.
Under erinran att lantbruksstyrelsen den 1 juli 1940 avgivit utredning
jämte förslag rörande lantbrukets lärlingsfråga har styrelsen vidare framhållit
att det bland trädgårdsodlare förefunnes intresse för att i mera begränsad
omfattning söka på frivillighetens väg organisera lärlingsutbildning
på trädgårdsodlingens område efter i huvudsak de riktlinjer, som funnes angivna
i styrelsens förslag rörande lantbrukets lärlingsfråga. Lärlingsutbildningen
inom trädgårdsvrket borde enligt vad lantbruksstyrelsen anfört äga
rum inom lämpliga enskilda trädgårdar. Handbavandct av utbildningen —- vilken närmast vore att betrakta som ett försök syntes böra anförtros åt Sveriges
handelsträdgårdsmiistareförbund, å vilken sammanslutning det borde
ankomma att — i samråd med styrelserna för trädgårdsskolorna och de mera
betydelsefulla riksorganisationerna på trädgårdsodlingens område — tillsätta
en särskild lärlingsnämnd. Lärlingsnämnden skulle utse lärlingsträdgård, antaga
lärlingar och fördela dem på olika lärlingsträdgårdar, ombesörja att
kontrakt mellan lärling och lärlingsvärd upprättades samt utöva tillsyn över
lärlingsutbildningens fortgång.
Lärlingarnas eventuella tidigare praktiska utbildning vore icke av den kvalitet
att de kunde anförtros mera krävande arbeten. Innehavare av en lärlingsträdgård
kunde därför icke förväntas vara villig att betala någon större
lön, i synnerhet örn hänsyn även toges till det ökade arbete och besvär, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
vöre förknippat med handledningen av lärlingarna. Därtill komme, att de
ynglingar, som kunde förväntas utnyttja lärlingsutbildningen, i första hand
komme från de befolkningslager å landsbygden, inom vilka dragningen till
de industriella yrkena gjort sig starkast gällande. Med hänsyn till dessa befolkningsgruppers
svaga ekonomi syntes det önskvärt att till lärling under
lärlingstiden utgående ersättning bleve relativt förmånlig i förhållande till
vad som erbjödes inom andra yrken. Enligt lantbruksstyrelsens mening borde
med hänsyn härtill statsbidrag utgå till viss del av lärlingarnas kontanta
lön.
Lärlingens lön borde stå i relation till den genom avtal bestämda kontanta
minimilönen för fullt arbetsför, duglig och yrkesvan manlig arbetare, som
fyllt 18 år, samt därvid under lärlingstiden successivt ökas från 50 till 90
procent av sagda minimilön.
Till lärling utgående lön skulle enligt lantbruksstyrelsens förslag utgöra
följande
l:a års lärling: första halvåret ................ kronor 187:50
l:a » » : andra » ................ » 225: —
2:a » » : första » » 262:50
2:a » » : andra » » 300: —
3:e » » : första » » 337:50
3:e » » : andra » > 337; 50
Såsom statsbidrag till lärlingslön har lantbruksstyrelsen föreslagit ett belopp
av 35 kronor för månad.
Enligt av lantbruksstyrelsen angivna grunder och med ett beräknat antal
av 100 lärlingar inom hela landet under de första åren samt en utbildningstid
för dem av tre år skulle statens årliga kostnader för genomförande av lärlingsutbildningen
på trädgårdsnäringens område komma att uppgå till föl
-
jande belopp:
l:a året: Lärlingsnämnden................................ 6 000 kronor
Statsbidrag till avlöning åt lärlingar (35 x 12 x 100).. 42 000 >
Summa 48 000 kronor.
2:a året: Lärlingsnämnden ................................ 6 000 kronor
Statsbidrag till avlöning åt lärlingar (35 x 12 x 200).. 84 000 »
Summa 90 000 kronor.
3:e året: Lärlingsnämnden................................ 6 000 kronor
Statsbidrag till avlöning åt lärlingar (35 x 12 x 300).. 126 000 »
Summa 132 000 kronor.
För egen del har utredningsmannen härefter anfört följande.
o Utredningsmannen kan icke finna det lämpligt att på försök genomföra en
så genomgripande och kostsam organisation som den av lantbruksstyrelsen
föreslagna. Med ett så stort antal lärlingar — 100 per år — skulle det också
tydligen bliva nödvändigt alt reservera samtliga elevplatser i trädgårdsskolorna
redan från början för dessa lärlingar, varför alla som skaffat sig förpraktik
på hittills föreskrivet sätt i ett slag skulle se sig utestängda från möjligheten
att erhålla utbildning vid statsunderstödd trädgårdsskola. Det torde överhuvudtaget
icke vara ändamålsenligt att göra ett helt yrkesområde till föremål
för en försöksverksamhet som denna; lämpligare synes vara att först
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts proposition nr 142.
7
pröva sig fram i mindre skala. Alt förslaget beräknas draga en kostnad av
sammanlagt 132 000 kronor för år utgör ytterligare ett skäl till uppskov med
dess genomförande.
Emellertid synes det vara av vikt att utan längre dröjsmål än som kan
vara nödvändigt få till stånd en ordnad lärlingsutbildning på trädgårdsområdet.
Ett enligt utredningsmannens uppfattning användbart uppslag till
en försöksutbildning av mindre omfattning har under överläggningar med representanter
för trädgårdsundervisningen framförts av föreståndaren för
Norrlands trädgårdsskola i Söråker, G. A. Löfving.
Beträffande det av föreståndaren för Norrlands trädgårdsskola G. A. Löfving
framlagda förslaget till lärlingsutbildning har utredningsmannen anfört
väsentligen följande.
Föreståndaren för Norrlands trädgårdsskola G. A. Löfving har framhållit
att lantbruksstyrelsens förslag till lärlingsutbildning borde utgöra ett slutmål
samt att det syntes angeläget att redan nu finna en realiserbar övergångsform.
Härvid kunde det ifrågasättas huruvida icke trädgårdsskolorna skulle
kunna utnyttjas såsom lärlingsgårdar icke blott — som lanlbruksstyrelsen
antytt — för tredje årets lärlingar utan kanske i främsta rummet för de
nyantagna lärlingarna.
Trädgårdsskolornas personal borde med sin erfarenhet av ungdom och utbildningsväsende
vara särskilt skickad att redan från början bedöma huruvida
och i vilken utsträckning en ung lärling vöre lämpad för yrket. En förutsättning
för att skolorna skulle kunna åtaga sig det ökade arbete, som lärlingsutbildningen
skulle medföra, vore emellertid att bland annat skolornas
ekonomiska resurser bleve bättre tillgodosedda än hittills samt att visst bidrag
speciellt till lärlingsarbetet komme att utgå. En annan förutsättning
syntes vara att skolans allmänna drift vore så upplagd att skolan kunde mottaga
ett relativt stort antal lärlingar. Vid Norrlands trädgårdsskola hade man
redan försöksvis varit inne på denna väg.
Vid intagande borde lärling ha fyllt 16 år. Såväl manliga som kvinnliga
lärlingar borde kunna intagas, proportionsvis alltefter möjligheterna att bereda
lämpligt arbete, inkvartering m. m.
Vid skolan borde lärlingen beredas möjlighet till omväxlande arbete, varjämte
det borde ankomma på skolan att anordna demonstrationer utomhus,
lektioner och föreläsningar på sal. en eller annan exkursion under lärares
ledning o. s. v.
Lärlingen borde örn möjligt anställas för ett helt år. Vid Norrlands trädgårdsskola
kunde det emellertid förekomma svårigheter att hålla en större
styrka lärlingar över hela vintern, varför utbildningstiden per kalenderår vid
nämnda skola syntes böra begränsas till cirka 9 månader. Vintermånaderna
kunde lärlingen lämpligen utfylla med studier av grundläggande art t. ex.
svenska, matematik m. m., antingen egna sådana, per korrespondens eller vid
någon skola.
Efter första lärlingsåret borde lärlingen genom skolans försorg erhålla råd
örn hur han i fortsättningen borde bedriva sin utbildning. Skolledningen
borde söka anvisa eller hjälpa lärlingen lill en ny lärlingsplats. Skolledningen
skulle .sålunda i viss utsträckning fungera såsom de i lantbruksstyrelsens
förslag ifrågasatta lärlingsnämnderna. För de resor som kunde påkallas för
ali uppehålla kontakt med de trädgårdar där lärlingar placerades och för
att övervaka all lärlingarna där finge den utbildning de borde lia, syntes skolans
tjänstemän böra erhålla ersättning efter gängse grunder.
Till ledning för bedömande av lönefrågan har anförts att lärlingarna vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Majlis proposition nr 142.
Norrlands trädgårdsskola under år 1944 haft — utom kost och enkel bostad
— en kontant ersättning av 45—60 kronor per månad, beroende på ålder och
erfarenhet.
För att kunna fullgöra sina förpliktelser i olika avseenden gentemot lärlingen,
framförallt i fråga om allmän handledning och undervisning, borde
lärlingsvärden erhålla viss ersättning. Denna syntes förslagsvis böra utgå
med cirka hälften av lärlingens kontanta lön under första lärlingsåret. Ersättningen
till lärlingsvärden skulle alltså ej höjas med lärlingens ålder. Därest
man utginge från förhållandena vid Norrlands trädgårdsskola under år
1944, skulle förslaget innebära att skolan skulle erhålla 25 å 30 kronor per
lärling som ersättning dels för det merarbete lärlingen orsakade skolan (lärlingsvärden),
dels för att nybörjarens arbetskraft, särskilt om den splittrades
genom den antydda undervisningen, ej hade samma värde som mera erfaren
arbetshjälp. För 10 lärlingar borde alltså utgå 250—300 kronor per månad.
I anslutning till förslaget har i promemorian anförts följande.
Utredningsmannen har ännu icke haft tillfälle att konferera med övriga
trädgårdsskolor angående denna form av lärlingsutbildning, och dess genomförande
kräver bland annat att bostäder för lärlingarna kunna uppbringas
i närheten av skolorna, men förslaget torde vara värt att prövas i
den utsträckning som kan befinnas möjlig under nuvarande förhållanden.
Det torde också kunna tänkas, att de skolor, som med hänsyn till bostadsförhållandena
eller av andra skäl icke själva kunna mottaga lärlingar, dock
skulle kunna ordna utplaceringen av lärlingarna vid närliggande trädgårdsföretag.
Skolorna skulle härvid fungera som ett slags lärlingsnämnder och
utöva tillsyn över utbildningen.
Om man till en början räknar med ett 30-tal lärlingar i hela landet, fördelade
på de olika skolorna i ungefärlig proportion till skolornas elevantal,
och ett bidrag av 30 kronor per månad för varje lärling, skulle den årliga
kostnaden uppgå till (30 X 30 X 12 =) 10 800 kronor. Härjämte torde böra
beräknas ett visst belopp såsom bidrag lill skolorna för alt täcka deras kostnader
i samband med tillsynen över utbildningen, huvudsakligen resekostnader.
Detta bidrag synes för de berörda skolorna tillsammans kunna beräknas
till 1 200 kronor för år. Hela kostnaden för denna försöksutbildning skulle
således komma att uppgå till 12 000 kronor för år.
I det övervägande flertalet yttranden ha de hörda myndigheterna och
sammanslutningarna förordat en höjning av statsbidragen till trädgårdsskolorna.
Statskontoret har dock ansett, att ett klarläggande av skolornas ekonomiska
resurser vore erforderligt för bedömande av frågan örn ändrade bidragsgrunder.
Beträffande avlöningsförmånerna till föreståndare och lärare
vid trädgårdsskolorna har i ett stort antal yttranden framhållits att lärarpersonalen
vid trädgårdsskolorna i lönehänseende borde helt jämställas med
motsvarande befattningshavare vid lantbruksskolorna. I de avgivna yttrandena
har utredningsmannens förslag om medelsanvisning till lärlingsutbildningen
i allmänhet vunnit anslutning. Ur yttrandena må här återgivas följande.
Styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola har i likhet med utredningsmannen
funnit det nödvändigt att trädgårdsskolorna snarast möjligt komme i åtnjutande
av ett statsunderstöd som i huvudsak motsvarade skolornas omkost
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 142. 9
nader då risk eljest förelåge för att undervisningen i dess helhet komme att
bliva lidande.
Enahanda synpunkter ha även anförts av styrelsen för Norrlands trädgårdsskola
i Söråker varvid skolstyrelsen bland annat framhållit, att de otillräckliga
bidragen gjort det nödvändigt för skolorna att i stor utsträckning
arbeta som handelsträdgårdar.
Allmänna lönenämnden har bland annat yttrat, att övervägande skäl talade
för att avlöningen till föreståndare och lärare vid trädgårdsskolorna bestämdes
enligt samma grunder, som gälla beträffande motsvarande befattningshavare
vid lantbruksskola.
I fråga om avlöningen till föreståndare och lärare har Sveriges konditionerande
trädgårdsmästares förening framhållit, att undervisningsarbetet vid
trädgårdsskolorna vore synnerligen krävande särskilt på grund av ämnenas
omfattning och mångskiftande natur. Föreningen har ansett att utbildningen
icke borde vara avgörande vid avlöningsfrågans bedömande utan arbetets
art och beskaffenhet, liksom det ansvar som följde med detsamma. I detta
avseende syntes ingen skillnad råda mellan lärare vid trädgårdsskola och
lantbruksskola.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har yttrat,
att de förordade höjningarna av anslagen till de statsunderstödda trädgårdsskolorna
syntes i högsta grad befogade. Beträffande löneställningen för föreståndarna
och lärarna vid trädgårdsskolorna kunde styrelsen icke finna något
skäl, som talade för en löneskillnad mellan lärarpersonalen vid trädgårdsskola
och lantbruksskola, då utbildningen till dessa slag av tjänster
numera kunde anses fullt likvärdig.
Lantbruksakademien har anfört att det för speciallärare föreslagna beloppet
1 000 kronor syntes alltför lågt. Den årliga kostnaden för speciallärare
vid akademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet utgjorde för närvarande
3 930 kronor. Därest nämnda utgiftspost bleve alltför snävt begränsad,
kunde goda förmågor endast i ringa utsträckning anlitas. De möjligheter,
som för akademiens vidkommande funnes, att erhålla goda speciallärare borde
emellertid icke lämnas outnyttjade.
Statskontoret har framhållit att för en uppräkning av statsunderstödet
måste förutsättas, att skolorna visades vara i behov av ökad hjälp från statens
sida. Emellertid hade i ärendet icke framlagts något siffermaterial, som
kunde tjäna till ledning för bedömandet av om och i vad mån ett dylikt
behov kunde anses föreligga. Skolornas förmögenhetsförhållanden hade icke
alls berörts. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka vare sig ändring i
bidragsgrunderna eller höjning av de utgående fixa understödsbeloppen. I
avbidan på utredning angående skolornas ekonomi borde även frågan örn
lönereglering vila.
Rörande lärlingsutbildningen har lantbruksakademien anfört bland annat
följande.
Det av föreståndaren för Norrlands trädgårdsskola framförda förslaget
beträffande lärlingsutbildningen inom trädgårdsodlingen synes akademien
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
väl lämpat för norrländska förhållanden. I södra och mellersta Sverige torde
däremot nämnda utbildning av flera skäl i huvudsak böra ordnas vid
andra trädgårdsföretag än skolorna. Lärlingsutbildningens anslutning till
skolorna på sätt som utredningsmannen föreslagit anser akademien vara förtjänt
av närmare prövning i praktiken.
Liknande synpunkter ha även anförts av styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola
som därvid tillika yttrat följande.
Adelsnäs har sedan många år tillbaka årligen haft 3 till 4 lärlingar, vilka
vanligen senare kunnat tagas in såsom ordinarie elever. Plats för detta antal
lärlingar finnes fortfarande, och skolan vill också fortsätta med detta
system, men då det vid Adelsnäs brister i fråga örn bostäder kan antalet
lärlingar för närvarande icke utökas. Att till en början låta skolorna utöva
tillsyn över i närliggande trädgårdar utplacerade lärlingar och deras utbildning,
såsom utredningsmannen nämner, exempelvis inom respektive län,
anser styrelsen vara en övergångsform värd att prövas.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har ansett sig kunna biträda vad utredningsmannen
förordat beträffande lärlingsutbildningen. Högskolestyrelsen
har emellertid understrukit att förslaget endast avsåge ett provisorium.
Lantbruksstyrelsen har yttrat i huvudsak följande.
Lantbruksstyrelsens förslag till lärlingsutbildning inom trädgårdsyrket,
som avsåg ett försök med ett 100-tal lärlingar, var avsett att prövas i denna
begränsade omfattning i syfte att tjäna till vägledning för statsmakternas
framtida ställningstagande till såväl lantbrukets som trädgårdsnäringens lärlingsproblem.
Utredningsmannens förslag utgör i själva verket blott en obetydlig
utbyggnad av det vid skolorna redan rådande systemet med s. k.
extra elever, som tagas emot i den mån det är möjligt att bereda bostadsutrymme
för denna vid skolorna erforderliga extra arbetskraft. Lantbruksstyrelsen
har i sin utredning även framhållit trädgårdsskolorna såsom lämpliga
lärlingsträdgårdar och förutsatt att, därest lantbruksakademiens trädgårdsskola
förflyttades från Experimentalfältet, den nuvarande skolan skulle
helt tagas i anspråk för lärlingsutbildning, intill dess att därvarande markområden
efterhand komme att utnyttjas för andra ändamål.
Även örn lantbruksstyrelsen icke anser sig nu bora motsätta sig ett genomförande
av utredningsmannens förslag, vill styrelsen likväl framhålla,
att trädgårdsnäringens lärlingsfråga ingalunda kan lösas med att ett 30-tal
lärlingar beredas plats vid trädgårdsskolorna i betraktande av att den totala
befolkningen inom ifrågavarande yrkesgrupp redan år 1940 utgjorde
över 47 000 personer. Med avseende härå må tillika framhållas, att lantbruksstyrelsen
är tveksam om ens hela det nyssnämnda antalet lärlingar
kan beredas plats vid skolorna, enär tillgången på bostäder vid desamma
är ytterst begränsad redan med hänsyn till skolornas ordinarie elever.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgdrdsinstitut har yttrat
väsentligen följande.
Enligt styrelsens mening synas lärlingarna under de tidigaste åren böra
erhålla sin utbildning i enskilda företag med rationell drift. De nuvarande
trädgårdsskolorna kunna nämligen icke i samma utsträckning som enskilda
företag genomföra den rationalisering som kräves, då antalet kulturer är för
stort och en fast och specialiserad arbetarstam ej kan engageras. Ett tredje
år eller senare kan trädgårdsskolan däremot, för ett begränsat antal ungdomar,
väl handhava den avslutande lärlingsutbildningen. Detta sker i viss
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
11
män redan nu genom antagande av s. k. extra elever, men en ökning av antalet
dylika elever är möjlig endast under förutsättning av motsvarande utvidgning
av bostäder samt arbets- och andra lokaler. Direktör Löfvings förslag
angående lärlingsutbildningen torde icke lia några utsikter att kunna
realiseras ens i norrlandsdistriklet. Det synes därjämte ägnat att förvåna, att
handhavandet av lärlingskontrollen föreslås utgöra en extra pålaga för de
åtminstone vid flertalet skolor förut hårt belastade tjänstemännen utan annan
ersättning än för resor.
Betydelsen av de enskilda företagarnas medverkan till lärlingsfrågans lösning
liksom även samarbete med olika topporganisationer inom trädgårdsodlingens
område kan icke nog framhävas. Styrelsen vill även framhålla
önskvärdheten av att yrkessammanslutningarna mera positivt verkade för
trädgårdsungdomens praktiska utbildning och att statsbidrag kunde erhållas
till avlönande av en konsulent för yrkesvägledning m. m.
Styrelsen för Umeå lantmannaskola har anslutit sig till det av lantbruksstyrelsen
framlagda förslaget rörande lärlingsutbildning. Skolstyrelsen har
vidare framhållit att bland annat lantmannaskolan i Umeå anordnat särskilda
sommarkurser för trädgårdselever samt hemställt om bidrag till dessa
kurser.
Statskontoret har yttrat i huvudsak följande.
I utlåtande den 30 december 1943 över lantbruksstyrelsens förslag örn omorganisation
av den lägre trädgårdsundervisningen har statskontoret framhållit,
att i styrelsens betänkande lämnade uppgifter gåve vid handen, att
under tidsperioden 1932—1941 endast omkring % av de personer, som sökt
inträde vid trädgårdsskolorna, kunnat beredas plats i desamma. Då det finge
antagas, att de sökande — åtminstone med få undantag — uppfyllt villkoren
om lärlingsutbildning, hade alltså det för inträde i trädgårdsskola stadgade
kravet på viss tids praktik ej vållat skolorna några svårigheter. Enligt
statskontorets mening kunde man knappast befara, att lärlingsutbildningen
skulle erbjuda ett problem, för vars lösande ekonomiskt understöd från statsmakterna
skulle vara erforderligt.
Statskontoret kan icke finna, att några sådana omständigheter numera
tillkommit, som kunna föranleda ett frångående av den av ämbetsverket tidigare
intagna ståndpunkten till förevarande spörsmål. Med hänsyn till vad i
ärendet anförts angående den vid Norrlands trädgårdsskola bedrivna lärlingsutbildningen
synes i stället böra undersökas, huruvida icke en motsvarande
anordning skulle kunna vidtagas vid övriga trädgårdsskolor, utan att
statsverket fördenskull behövde ikläda sig några kostnader.
Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel m. m.
Till bidrag till kurser i trädgårdsskötsel har för innevarande budgetår uppförts
ett reservationsanslag av 39 000 kronor. Vid anslagsberäkningen förutsattes
att en anslagsreservation å 1 000 kronor skulle förefinnas vid ingången
av budgetåret 1944/45. Det för nämnda budgetår disponibla beloppet uppgår
sålunda till 40 000 kronor, varav 20 000 kronor avsetts lill ulbildningskurser
för trädskötare i södra och mellersta Sverige, 2 500 kronor till en 10-dagars
trädgårdskurs för småbrukare lii. fl. vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker,
7 500 kronor till ulbildningskurser för trädgårdsskötare i norra Sverige och
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
Departements
chefen.
ambulerande trädgårdskurser i Norrland samt 10 000 kronor till anordnande
av kurser i trädgårdsskötsel vid vissa folkhögskolor.
Till stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket har för budgetåret
1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 kronor. Beträffande anslagets
användning hänvisas lill statsliggaren s. 686.
Rörande behovet av medel till bidrag till kurser i trädgårdsskötsel
har lantbruksstyrelsen anfört väsentligen följande.
Inom södra och mellersta Sverige funnos vid årsskiftet 1943/44 sammanlagt
1 415 fruktodlareföreningar med omkring 97 000 medlemmar samt 1 339
anställda trädskötare. Då antalet trädskötare väsentligt understiger antalet
föreningar och en betydande del av trädskötarna icke erhållit någon utbildning,
föreligger ett stort behov av trädskötarkurser. För att möta detta utbildningsbehov
erfordras ett belopp av omkring 30 000 kronor, vilket motsvarar
kostnaden för utbildning av det av hushållningssällskapen under innevarande
år anmälda antalet kursdeltagare.
Sedan verksamhetsåret 1938 ha vid envar av folkhögskolorna i Önnestad,
Hola, Hampnäs, Vindeln och Södra Sunderbyn anordnats sommarkurser i
trädgårdsskötsel, till vilka utgått statsbidrag med 2 000 kronor för varje kurs.
I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 15 mars 1944 överlämnad ansökning
anhöll styrelsen för folkhögskolan i Kalix på anförda skäl örn statsbidrag
för anordnande av en fem månaders trädgårdskurs vid skolan under
sommaren 1944. Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.
Då enligt vad lantbruksstyrelsen övertygat sig om goda förutsättningar för
anordnande av en sommarkurs i trädgårdsskötsel föreligga vid sagda folkhögskola,
finner lantbruksstyrelsen det önskvärt, att en sådan kurs med bidrag
av statsmedel kan komma till stånd därstädes sommaren 1945. Lantbruksstyrelsen
föreslår sålunda, alt medel till anordnande av trädgårdskurser
vid folkhögskolor för budgetåret 1945/46 beräknas med ett med 2 000 kronor
förhöjt belopp eller till 12 000 kronor.
Någon ökning av medelsbehovet till övriga kurser i trädgårdsskötsel synes
icke erfordras.
I fråga om anslaget till stipendier för högre utbildning i
trädgårdsfacket har lantbruksstyrelsen framhållit att någon reservation
å sagda anslag icke torde vara alt påräkna vid ingången av nästa budgetår.
Styrelsen har hemställt att för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett
oförändrat belopp av 1 200 kronor.
Under de senaste årtiondena har trädgårdsodlingen inom landet gått starkt
framåt till följd av en stegrad efterfrågan på dess produkter. Denna näringsgren
har därigenom kommit att erhålla en allt större betydelse för landets
försörjning med livsmedel. Numera torde värdet av den årliga skörden av
trädgårdsalster kunna uppskattas till omkring en femtedel av jordbruksprodukternas
värde. Samtidigt med den ökade konsumtionen har från allmänhetens
sida mer och mer framträtt krav även på en förbättrad kvalitet hos
trädgårdsprodukterna. En följd av den utveckling trädgårdsodlingen fått har
helt naturligt blivit att större behov uppstått av väl utbildad och sakkunnig
arbetskraft på detta område av jordbruksnäringen. Utredningen i ärendet
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
13
synes emellertid giva vid handen att de statsunderstödda trädgårdsskolorna
icke äro i stånd att under de tryckta ekonomiska förhållanden varunder de
arbeta i längden i önskvärd omfattning tillgodose de ständigt växande krav,
som utvecklingen inom trädgårdsodlingen kommit att ställa på deras utbildningsverksamhet.
Grunderna för den lägre trädgårdsundervisningens nuvarande
organisation tillkommo redan i början av 1900-talet. Oaktat stödet från
statens sida under årens lopp i viss utsträckning ökats, torde dock en avsevärd
del av kostnaderna för ifrågavarande undervisning icke bliva täckt genom
bidragen, vilket medfört att skolorna med undanskjutande i viss mån av
sin förnämsta uppgift, nämligen undervisningen, fått inrikta sig på affärsmässig
trädgårdsodling. Jag vill även framhålla att trädgårdsskolorna i ekonomiskt
avseende äro påtagligt sämre tillgodosedda än de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.
Enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag och 1942
års riksdag utgå nämligen till sistnämnda undervisningsanstalter statsbidrag
till avlöning av lärarpersonalen samt till driftkostnader med belopp motsvarande
de verkliga undervisningskostnaderna. Det synes under nu angivna förhållanden
skäligt att statsmakterna snarast vidtaga åtgärder i syfte att förbättra
de statsunderstödda trädgårdsskolornas ekonomiska ställning.
I sitt år 1943 avgivna betänkande angående omorganisation av den
lägre trädgårdsundervisningen har lantbruksstyrelsen föreslagit, att trädgårdsskolorna
skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd till driftkostnader
enligt de grunder som gälla för lantbruksskolor. Avlöningarna till trädgårdsskolornas
föreståndare och lärare skulle enligt styrelsens förslag helt
bestridas av statsmedel samt — med vissa smärre jämkningar — motsvara
lönerna för lärarpersonalen vid lantbruksskolorna. Utredningsmannen har för
sin del framhållit att trädgårdsskolorna borde komma i åtnjutande av ett
statsbidrag, som i huvudsak motsvarade skolornas undervisningskostnader.
Därest statsmakterna icke skulle finna det lämpligt att redan nu till prövning
upptaga frågan örn lönereglering för ifrågavarande lärarpersonal, borde
enbgt utredningsmannen statsbidraget till trädgårdsskolorna minskas något
i förhållande till vad lantbruksstyrelsen föreslagit.
Utredningsmannens förslag rörande statsbidrag åt skolorna innebär såsom
framgår av det anförda icke något slutgiltigt förslag i ämnet. Med hänsyn
till det trängande behovet av bättre ekonomiskt stöd åt skolorna anser jag
mig dock böra förorda att förslaget i huvudsak genomföres. Det synes även
principiellt riktigt att dessa skolor i fråga om såväl bidragen till lärarnas
löner som till skolornas driftkostnader jämställas med lantbruksskolorna.
Då överarbetningen av lantbruksstyrelsens betänkande angående omorganisation
av den lägre trädgårdsundervisningen i vad detsamma avser nya skoltyper,
antalet elever vid de olika skolorna, byggnadsfrågor m. m., ännu icke
avslutats, torde någon lönereglering för trädgårdsskolornas lärarpersonal för
närvarande lämpligen icke böra komma till stånd. För att möjliggöra en förbättrad
undervisning torde trädgårdsskolorna emellertid redan nu böra erhålla
ett något förhöjt bidrag till föreståndarnas och lärarnas avlöningar.
För nästa budgetår synes för detta ändamål böra avses ett belopp av 60 000
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
kronor. Detta belopp torde böra anvisas i fonn av ett obetecknat anslag,
under anslagstiteln Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Avlöningar. Vad angår utredningsmannens beräkningar av medelsbehovet
till skolornas driftkostnader för budgetåret 1945/46, vilka beräkningar
sluta å ett belopp av 20 040 kronor, synas dessa böra godtagas. Till täckande
av nämnda kostnader torde under anslagstiteln Trädgårdsundervisningen:
Understöd åt trädgårdsskolor: Driftkostnader för budgetåret 1945/46 böra
anvisas ett förslagsanslag av 20 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t alt sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan meddela bestämmelser
rörande dispositionen av ifrågavarande båda anslag samt att i samband därmed
låta genomföra de ändringar i skolornas kursplaner m. m., som kunna
visa sig erforderliga.
Även frågan om anordnande av lärlingsutbildning inom trädgårdsnäringen
har sedan flera år tillbaka stått på dagordningen. På trädgårdsodlingens
område finnes för närvarande icke någon statlig eller statsunderstödd skolform,
som tager sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart efter
avslutad folkskola förvärva praktisk och teoretisk utbildning inom trädgårdsfacket.
I ärendet har framhållits att några möjligheter till verklig lärlingsutbildning
i de enskilda trädgårdarna i allmänhet icke heller torde stå
de unga till buds. För rekryteringen av arbetskraften inom trädgårdsnäringen
synes det emellertid synnerligen betydelsefullt att den ungdom som
har intresse och fallenhet för denna näring blir i tillfälle att inrikta sin utbildning
på densamma. 1 annat fall torde risk föreligga att de unga välja att
utbilda sig inom andra näringsgrenar, såsom hantverk och industri, där goda
möjligheter till yrkesutbildning för närvarande erbjudas. Då det sålunda torde
vara ett skäligt krav att även för trädgårdsnäringen skapa goda förutsättningar
till en allsidig yrkesutbildning, anser jag mig böra förorda att medel
ställas till förfogande såsom statsbidrag till lärlingsutbildning inom trädgårdsyrket.
I fråga om sättet för utbildningens anordnande kan jag i huvudsak
biträda de riktlinjer utredningsmannen uppdragit. Såsom lantbruksstyrelsen
framhållit synes det dock icke möjligt att med det ringa antal lärlingar
— cirka 30 stycken — utredningsmannen förutsatt lösa lärlingsfrågan
för trädgårdsnäringen i dess helhet. Innan några praktiska erfarenheter på
området föreligga, torde emellertid utbildningen till en början böra begränsas
inom den ram utredningsmannen föreslagit. Då utredningsmannens beräkningar
av medelsbehovet icke föranlett någon erinran från min sida,
torde för nästa budgetår böra upptagas ett särskilt anslag av 12 000 kronor
till Trädgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning, vilket anslag bör givas karaktär
av reservationsanslag. Därest riksdagen biträder vad sålunda föreslagits,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser
rörande anslagets användning.
Medelsbehovet för bidrag till kurser i trädgårdsskötsel synes för nästa budgetår
böra beräknas till ett oförändrat belopp av 40 000 kronor. Då någon
reservation å ifrågavarande anslag icke torde vara att påräkna vid ingången
av sagda budgetår, bör hela berörda belopp äskas av riksdagen. Till sti
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
15
pendier för högre utbildning i trädgårdsfacket torde även för budgetåret
1945/46 böra anvisas ett belopp av 1 200 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln
anvisa
1) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Avlöningar ett anslag av .......... kronor 60 000;
2) till Trådgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Driftkostnader ett förslagsanslag av kronor 20 000;
3) Till Trådgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett
reservationsanslag av .................... kronor 12 000;
4) till Trådgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel
ett reservationsanslag av...... kronor 40 000;
5) till Tiådgårdsundervisningen: Stipendier för högre ut
bildning
i trädgårdsfacket ett reservationsanslag
av .........................-........ kronor 1 200.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Eldin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag till lantbrukshögskola s. 3 i texten
- JoU 1945:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till trädgårdsundervisningen jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten