Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till anläggning av fiskhamn på Saltö i Karlskrona

1945-03-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:158, Angående statsbidrag till anläggning av fiskhamn på Saltö i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

anläggning av fiskhamn på Saltö i Karlskrona; given

Stockholms slott den 2 mars 1955.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAR

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson,

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö,

fråga örn statsbidrag till anläggning av en fiskhamn i Karlskrona samt anför

därvid.

Innan jag ingår på föreliggande framställning örn statsbidrag, torde det

vara på sin plats att jag lämnar några uppgifter örn fiskerinäringen i Blekinge

län. Det fiske, som bedrives från baser i Blekinge län, är av betydande

omfattning. Enligt den officiella statistiken hava såväl fångstmängderna

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 158•

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 755.

som fångstvärdena under en lång följd av år varit större än inom något annat

län i riket med undantag av det i dessa avseenden dominerande Göteborgs

och Bohus län. Under förkrigsåren 1932—1939 ökades fångstmängderna

någorlunda kontinuerligt från 4,07 miljoner kilogram år 1932 till 7,99

miljoner kilogram år 1939. Under krisåren hava såväl fångstmängderna

som fångstvärdena visat ytterligare kraftig stegring. År 1942 — det sista år,

för vilket redovisning föreligger i den officiella statistiken — uppvisade sålunda

saltsjöfisket i Blekinge län en avkastning av 11,3 miljoner kilogram

fisk med ett sammanlagt värde av omkring 8,5 miljoner kronor.

En mycket väsentlig del av fiskfångsterna ilandföres i Karlskrona. Den

främsta orsaken till nämnda förhållande torde vara, att flera av landets

största fiskelägen äro belägna på öarna i Karlskrona skärgård. Enligt av

hamnstyrelsen i Karlskrona lämnad uppgift kan fiskinförseln till staden beräknas

till omkring 5 000 000 kilogram örn året, varav omkring 80 procent

distribueras till andra platser. I Karlskrona har såsom en följd av fisktillförseln

uppstått ett antal affärsrörelser för fiskens tillvaratagande, beredning och

försäljning. Dessa utföra isinpackning, filéskärning, rökning av sill och

ål m. m. Före kriget exporterades en mycket stor del av fisken till Tyskland;

under krisåren däremot har den uteslutande försålts inom landet.

Karlskrona saknar såväl särskild fiskhamn som särskilda för fiskerirörelserna

avsedda tomtområden. Företagen äro belägna inom stadens tätbebyggelse

och mestadels inrymda i skjul och bodar av mycket enkel beskaffenhet.

På grund av det inom företagen bedrivna arbetets art måste rådande

förhållanden anses vara mindre tillfredsställande ur sanitära synpunkter.

Avsaknaden av särskild fiskhamn med erforderliga lagerlokaler är givetvis

ägnad att minska möjligheterna för ett rationellt tillvaratagande av fisken.

Den 24 september 1942 beslöto stadsfullmäktige i Karlskrona att, under

förutsättning att tillfredsställande statsbidrag kunde erhållas, vissa anordningar

för fiskerinäringens tillgodoseende skulle vidtagas i staden. De beslutade

anordningarna skulle förläggas till Saltö väster om staden och omfatta

dels anläggning av fiskhamn med kaj, kajplan, tillfartsväg och förtöjningsbrygga

samt tre byggnadskomplex för fiskexportörer, dels ock utförande

av vissa arbeten inom ett byggnadsområde för fiskerirörelser av olika

slag i omedelbar närhet av fiskhamnen, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med första utbyggnadsetappen i ett år 1941 av byggnadschefen E.

Brinck under medverkan av civilingenjören Nils Johnson upprättat förslag.

I skrivelse den 29 oktober 1942 hemställde hamnstyrelsen i Karlskrona

därefter, bland annat, att Kungl. Majit måtte tilldela staden största möjliga

bidrag av statsmedel till anläggning av fiskhamn för en beräknad kostnad

av 440 000 kronor enligt nyssnämnda förslag. Totala kostnaderna för genomförande

av hela det föreliggande förslaget till anläggning av fiskhamn

samt ordnande av områden för fiskerirörelser o. dyl. hade, enligt vad hamnstyrelsen

meddelade, beräknats till 974 100 kronor, varav för den första

utbyggnadsetappen 770 700 kronor. Såsom motivering för sin framställning

anförde hamnstyrelsen i huvudsak följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

3

Genomförandet av första ntbyggnadsskedet i det framlagda förslaget måste

anses vara synnerligen angeläget, enär i Kaidskrona rådande förhållanden

för fiskerirörelserna icke längre kunna tolereras. Härtill kommer, att

det, särskilt vid förhandenvarande brist på livsmedel, måste anses vara nödvändigt

att på ett ur teknisk och ekonomisk synpunkt rationellt samt hygieniskt

oantastligt sätt tillvarataga och distribuera all från havet införd

fisk.

Statsbidrag till anläggningen kan motiveras av flera skäl. Sålunda kommer

fiskhamnen med ali sannolikhet att uteslutande angöras av fiskare, som

icke äro bosatta inom Karlskrona stad. Vidare utföres största delen av de i

hamnen inkommande fiskfångsterna till andra orter inom riket och kommer

sålunda ej invånarna i Karlskrona till godo. Därför äro också de föreslagna

anläggningarna av betydelse för att möjliggöra bättre tillgodoseende av den

allmänna livsmedelsförsörjningen. Slutligen bör icke förbises, att en ordnad

fiskhamn i Karlskrona blir ett lika välbehövligt som värdefullt komplement

till den nyligen anlagda fiskehamnen på Utklipporna.

Ilamnstyrelsen förutsatte, att statsbidrag till fiskhamnen skulle utgå med

minst 2/a av den beräknade anläggningskostnaden 440 000 kronor, eller med

lägst omkring 293 000 kronor.

Sedan Karlskrona stad efter under hand förda överläggningar avböjt att

genomföra den planerade fiskhamnen med ett begränsat statsbidrag, beslöt

min företrädare i ämbetet att icke tillstyrka framläggande av proposition i

ärendet till 1943 års riksdag. Den i ärendet gjorda framställningen överlämnades

sedermera till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att vara tillgänglig

vid verkställandet av planeringsarbeten beträffande hamnföretag.

Slutligen torde jag få erinra därom, att ett alternativt förslag, avseende

hamnens förläggande till Hättholmen nordost om Karlskrona stad, sedermera

varit föremål för prövning. Såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som lantbruksstyrelsen och 1944 års fiskehamnsutredning hava emellertid

förordat Saltö såsom den lämpligaste platsen för anläggningen.

I skrivelse den 30 november 1944 har hamnstyrelsen i Karlskrona ånyo

hemställt om statsbidrag till anläggande av en fiskhamn på Saltö i Karlskrona.

Efter att inledningsvis hava erinrat örn innehållet i sin år 1942 avlåtna

skrivelse, framhåller hamnstyrelsen vikten av att fiskhamnen förlädes till

vatten, som dels vore i möjligaste mån isfritt vintertid, dels lämpade sig för

sumpning särskilt av ål. Dessa betingelser förefunnes beträffande den föreslagna

platsen på Saltö vid Saltösund, varjämte lämpliga områden för uppförande

av eventuellt erforderliga frys- och kylanläggningar funnes i fiskhamnens

omedelbara närhet. Då de nuvarande hamnförhållandena och de

hygieniska betingelserna för fiskerirörelsen i Karlskrona vore i hög grad

otillfredsställande, hade stadsfullmäktige i Karlskrona nyligen anslagit

119 100 kronor lill ordnande av för fiskerirörelsen erforderliga vatten- och

avloppsledningar m. m. invid den planerade fiskhamnen på Saltö.

Enligt hamnstyrelsens mening vore det emellertid av största vikt, att även

de fiskhamnsanordningar, till vilka staden påräknat alt erhålla statsbidrag

i någon form, kunde påbörjas snarast möjligt. Innebörden av dessa anord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

ningar franninge av det förutnämnda år 1941 upprättade förslaget, vilket

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid granskning den 29 november 1944

lämnats utan erinran. Kostnaderna för förslagets realiserande hade av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen år 1944 beräknats till 611 500 kronor. Härtill

komme vissa ytterligare kostnader för fyrbelysning m. m. å 14 500 kronor,

varför det sammanlagda belopp, å vilket hamnstyrelsen påräknade att kunna

erhålla statsbidrag, numera uppginge till 626 000 kronor mot tidigare

av hamnstyrelsen beräknade 440 000 kronor.

Styrelsen framhåller härefter, att utöver det av stadsfullmäktige anslagna

beloppet, 119 100 kronor, och den del av de till 626 000 kronor beräknade

kostnaderna för fiskhamnsanordningar, vilken staden själv kunde komma

att få vidkännas, staden finge räkna med avsevärda ytterligare kostnader

för anläggning av fiskhamnen samt för ordnande av områden för fiskerirörelser

och andra anordningar på Saltö. Den totala kostnaden för programmets

genomförande, vilken i september 1942 uppskattats till 947 100 kronor,

beräknades numera till omkring 1,5 miljoner kronor.

Hamnstyrelsen meddelar till slut, att enligt vad styrelsen under hand inhämtat

1944 års fiskehamnsutredning föreslagit investeringsutredningen att

i investeringsplanen för budgetåret 1945/46 med hänsyn till angelägenhetsgraden

uppföra ifrågavarande företag i Karlskrona som nr 3 bland statliga

och statsunderstödda fiskehamnsarbeten i Blekinge län. I anslutning härtill

framhåller styrelsen, att Nogersundshamnen, vilken av fiskehamnsutredningen

upptagits i första rummet, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits

komma att bestridas av innevarande budgetårs ordinarie anslag till

utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt att Göholms

hamn, som vore uppförd i andra rummet, vore av betydligt mindre

storleksordning än Saltöprojektet. Detta senare syntes styrelsen också vara

väl lämpat att komma till utförande såsom beredskapsarbete med hänsyn

till de relativt små mängder svårtillgängligt material, som erfordrades för

detsamma.

Med åberopande av det anförda och under hänvisning i övrigt till en av

Blekinge läns havsfiskeförening den 28 november 1944 gjord framställning,

vari föreningen hos stadsfullmäktige i Karlskrona hemställt om vidtagande

av omedelbara åtgärder för att åstadkomma en centralt belägen fiskhamn i

staden, har hamnstyrelsen hemställt, att största möjliga statsbidrag måtte

beviljas Karlskrona stad till anläggning av fiskhamn på Saltö för en beräknad

kostnad av 626 000 kronor samt att företaget måtte förklaras företrädesberättigat

till erhållande av arbetskraft och material.

Blekinge läns havsfiskeförening har i sin av hamnstyrelsen åberopade

framställning, efter en redogörelse för Karlskronas betydelse för fiskerinäringen,

framhållit bland annat, att hamn- och lokalförhållandena i Karlskrona

för fiskerinäringens utövare numera vöre långt ifrån tillfredsställande.

För avhjälpande av sagda brister borde snarast möjligt åstadkommas en centralt

belägen fiskhamn i Karlskrona, vilken kunde tjäna såsom mottag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

5

ningsplats för fångster från fiskeplatser i angränsande delar av Östersjön,

väl lämpad att angöras även vintertid och med möjlighet till framtida utvidgning.

Härjämte erfordrades tillräckligt stort utrymme på land för fiskerilokaler,

frys- och kylhus jämte övriga anordningar för förvaring, beredning

och distribution av fisk. Transportmöjligheterna borde jämväl vinna nödigt

beaktande. Med hänsyn till att Saltösund på grund av strömförhållandena

nästan ständigt vöre isfritt och även lämpade sig för sumpning av ål syntes

denna plats lämplig för den föreslagna fiskhamnsanläggningen.

Över hamnstyrelsens förevarande skrivelse hava yttranden avgivits av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, 1944 års fiskehamnsutredning, lantbruksstyrelsen,

statens livsmedelskommission, kommerskollegium och statskontoret.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande, daglecknat den 10

januari 1945, erinrat att styrelsen i skrivelse den 5 juni 1944 förordat bifall

till en av staden gjord framställning örn godkännande i princip av tidigare

upprättat förslag till anläggning av fiskhamn på Saltö. Sedermera hade

Kungl. Majit förordnat, att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till

styrelsen för att vara tillgängliga vid verkställandet av viss detaljplanering

av hamnföretag, vilken uppdragits åt styrelsen.

Kostnaderna för utbyggnad av hamnen enligt föreliggande förslag hade,

meddelar styrelsen, efter verkställd granskning av styrelsen beräknats på

följande sätt.

Kronor

Anläggning av 168 m kaj vid 3,5 m vattendjup ................

» » en 46 m lång tilläggsbrygga ....................

Hamnplan ..................................................

Muddring till 3,5 m vatiendjup ..............................

Tillfartsväg från norr ...................................... • •

Vatten- och avloppsledningar inom hamnområdet samt anslutning

till befintligt vattenledningsnät ..............................

Fyr på Saltö-hamn ..........................................

Överenslykta i inre hamnen ..................................

Projekteringsarvode ........................................ I

230 000

37 000

225 000

40 000

46 000

33 500

8 000

2 000

4 500

Summa kronor 626 000.

I anslutning härtill anför styrelsen, alt kostnaderna för anläggningen,

med undantag av fyranordningarna och projekteringsarvodet, av liamnstyrelsen

i Karlskrona i november 1941 beräknats lill 443 000 kronor. Den vid

granskning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i november 1944 företagna

höjningen av kostnadssumman vore till en del betingad av sedan 1941

inträdd prisstegring men hade i huvudsak sin grund däri, att ett flertal

av hamnstyrelsen angivna å-priser vore alltför låga även med hänsyn

till år 1941 rådande prisnivå.

För det fall att statsbidrag komme att beviljas till företaget ansåge styrelsen

att, i enlighet med den praxis som hittills tillämpats i liknande fall, samtliga

i den egentliga hamnanläggningen ingående arbeten borde inräknas i de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

kostnader, å vilka statsbidrag finge utgå. Då en fiskhamn på Saltö enligt

vad verkställda utredningar utvisade vöre av behovet påkallad, förordade

styrelsen, att till företaget måtte utgå statsbidrag med 417 000 kronor eller i

avrundat belopp 2U av den till 626 000 kronor beräknade kostnaden.

I sitt utlåtande den 15 januari 1945 har 1944 års fiskehcimnsutredning

inledningsvis uppehållit sig vid fiskerinäringens läge i Blekinge län samt

verkställda utredningar om anläggning av fiskhamn i Karlskrona. För dessa

förhållanden har redogörelse lämnats i det föregående.

Beträffande Saltöprojektets angelägenhetsgrad uttalar utredningen,

att hamnanläggningsarbetet till följd av svårigheterna för Karlskrona

stad att utan statlig hjälp finansiera detsamma redan allt för länge

uppskjutits. På grund härav måste Saltöprojektets genomförande utan ytterligare

uppskov enligt fiskehamnsutredningens uppfattning nu få anses

angeläget.

I fråga örn företagets finansiering anför utredningen, alt av

kostnaden för själva hamnanläggningens utförande, 626 000 kronor, ett belopp

av 56 700 kronor beräknades kunna finansieras med ersättningar för

upplåtelse av hamnplanen till företag, som bedriva fiskberedning. Utöver de

medel, som sålunda bleve tillgängliga, hade utredningen med hänsyn till fiskhamnens

betydelse för fiskerinäringen funnit statsbidragsanvisning vara motiverad.

Beträffande de delar av företaget, som icke vore att hänföra till själva

hamnanläggningen, ansåge utredningen, att dessa kunde finansieras av staden

såsom vid exploatering av mark för industriändamål. Det kunde enligt

fiskehamnsutredningens mening förutsättas att — därest fiskhamnen i Karlskrona

komme till stånd — hamnavgifter komrne att upptagas för ankommande

och avgående fartyg samt för varor, som lossades och lastades i hamnen.

Dessa hamnavgifter borde utgå enligt ungefär samma regler och med samma

belopp, som gällde för statens fiskehamnar. Under förutsättning att en fångstmängd

av omkring 4 000 000 kilogram fisk årligen infördes lill hamnen och

att exporten efter krigsåren återupptoges, kunde hamnavgifterna beräknas

komma att inbringa 10—15 000 kronor om året. Dessa medel borde i första

hand reserveras för bestridande av kostnaderna för hamnens underhåll och

drift och i andra hand användas till amortering av anläggningskostnaden.

Fiskehamnsutredningen berör slutligen statsbidragsfrågan och

redogör därvid först för gällande statsbidragsbestämmelser. Härom anför utredningen.

Enligt gällande bestämmelser kan statsbidrag i mån av tillgång av Kungl.

Maj :t beviljas dels till fiskehamnar med högst nio tiondelar av verkliga byggnadskoslnaden,

dels till handelshamnar med högst två tredjedelar av den beräknade

byggnadskostnaden. Det må framhållas att i kungörelsen angående

statsbidrag till dylika hamnar, nr 328/1928, beträffande statsbidrag till fiskhamnar

stadgas, att om sådan hamn tillgodoser jämväl handelsändamål, hänsyn

härtill bör tagas vid bestämmande av statsbidragets storlek. Denna bestämmelse

innebär att, örn viss hamn icke endast tjänar såsom skyddshamn

för i orten bosatta fiskares båtar och fiskeredskap utan jämväl för handelssjöfart,

statsbidraget bör utgå med mindre belopp än 90 %.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kimot. Maj:ts proposition nr 158.

Endast ett ringa antal av de Karlskrona anlöpande fiskebåtarna är hemmahörande

i staden. För dessas skydd kan utförande av den nu avsedda stora

anläggningen ej motiveras. Anläggningens huvudsyfte är däremot att underlätta

fiskfångsternas tillvaratagande och försäljning. Hamnen kommer sålunda

att till stor del tjäna handelsändamål. För att markera detta har fiskehamnsutredningen

benämnt anläggningen fiskhamn i stället för fiskehamn.

Utredningen uttalar såsom sin uppfattning, att eventuellt statsbidrag till

fiskhamnen — med hänsyn till dess förenämnda ändamål — borde utgå i

huvudsak enligt de för handelshamnar gällande grunderna, d. v. s. med högst

7s av verkliga byggnadskostnaden.

Tillgängliga ordinarie anslag under innevarande budgetår vore enligt utredningens

mening icke tillräckliga och kunde icke heller med hänsyn till andra

viktiga företag i riket komma ifråga för hamnanläggningen i Karlskrona.

Motsvarande gällde om de i 1945 års statsverksproposition äskade, mycket

begränsade anslagen till fiskehamnar eller handelshamnar. Utredningen förordade

därför, att erforderligt statsbidrag bereddes staden genom framställning

till 1945 års riksdag örn särskilt anslag för ändamålet.

I sitt utlåtande över stadens framställning hade, anför utredningen till slut,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat statsbidrag med I 2/3 av den beräknade

kostnaden, 626 000 kronor, eller med 417 000 kronor. På staden skulle

härvid komma återstoden, 209 000 kronor. Örn härifrån droges det förutnämnda

ersättningsbeloppet å 56 700 kronor för markupplåtelser inom hamnplanen,

återstode 152 300 kronor. Sistnämnda belopp motsvarade vid en amorteringstid

av 30 år och en räntefot av 4 % en annuitet av omkring 8 800 kronor.

Skulle denna bestridas nied inflytande hamnavgifter, syntes dessa i övrigt

icke komma att förslå till anläggningens underhåll och drift. Kostnaden

härför bomme således att till stor del åvila staden. Med hänsyn emellertid

till fördelarna för staden av anläggningens utförande torde dock högre statsbidragsandel

än 2/s icke böra komma i fråga. Utredningen anslöte sig sålunda

till förslaget, att bidragets storlek skulle fastställas till 417 000 kronor.

Under åberopande av det anförda förordar fiskehamnsutredningen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till statsbidrag till anläggning av

fiskhamn å Saltö i Karlskrona anvisa ett reservationsanslag av 417 000 kronor.

I utlåtande den 11 december 1944 har lantbruksstyrelsen anfört, att förhållandena

i Karlskrona såväl i fråga örn lämpliga tilläggsplatser för fiskebåtar

som beträffande utrymmen för fiskhandel och fiskberedning för närvarande

vore synnerligen otillfredsställande. Behovet av en snar förbättring

av dessa förhållanden måste därför enligt styrelsens mening anses såsom

trängande. Det föreliggande förslaget till fiskhamn och i samband därmed

stående anläggningar syntes styrelsen i stort sett ändamålsenligt. Det kunde

visserligen ifrågasättas, huruvida kajutrymmet kleve tillräckligt nied den ut
sträckning,

i vilken kajen enligt förslaget i första hand skulle utföras. Då

emellertid kajlängden vid behov senare kunde utökas, funne lantbruksstyrelsen

sig även i denna del kunna tillstyrka förslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

Departement
chefen.

På grund härav tillstyrker styrelsen, att statsbidrag tilldelas Karlskrona

stad för anläggning av fiskhamn enligt det föreliggande förslaget.

Statens livsmedelskommission har i utlåtande den 16 januari 1945 tillstyrkt

bifall till föreliggande framställning. Kommissionen har därvid anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till den betydande omfattningen av de fiskfångster, som införas

till Karlskrona, måste det anses vara av allmänt intresse, att dessa fångster

kunna omhändertagas därstädes under fullt betryggande förhållanden.

Detta syfte torde endast vinnas, om staden förses med en central fiskhamnsanläggning,

sådan som den nu föreslagna, där även lämpliga anordningar för

frysning och saltning av fisk kunna inrymmas.

I ett krisläge — sådant som det, vilket rådde år 1942 — då svårighet i regel

icke föreligger att finna avsättning för färsk fisk, gör sig visserligen behovet

av en fiskhamnsanläggning i Karlskrona icke särdeles starkt påmint. Situationer

med riklig tillförsel av fisk och jämförelsevis ringa efterfrågan, då det

framför allt gäller att på ändamålsenligt sätt tillvarataga uppkomna överskottskvantiteter,

hava emellertid under de senaste två åren rätt ofta varit för

handen och komma sannolikt att bliva ännu vanligare efter inträdandet av

normala förhållanden. För kommissionen framstår det därför såsom angeläget,

att den planerade anläggningen kommer till stånd och att arbetena därmed

påbörjas inom den allra närmaste tiden.

I sitt utlåtande den 23 januari 1945 har kommerskollegium — under hänvisning

till att Karlskrona hamn uppvisat ett driftsunderskott för perioden

1938—1942 å 334 700 kronor och för år 1943 å 53 600 kronor — tillstyrkt,

att statsbidrag till hamnföretaget beviljas med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivna beloppet, 417 000 kronor.

Slutligen bär statskontoret i utlåtande den 5 februari 1945 uttalat att, i

den mån det i ärendet omförmälda hamnbyggnadsföretaget finge anses vara

av sådan angelägenhetsgrad, att detsamma borde komma till utförande, innan

resultatet av utredningen rörande planläggningen av statliga och statsunderstödda

fiskehamnsbyggnader förelåge, medel för ändamålet syntes

kunna ställas till förfogande från de anslag, som för budgetåret 1945/46

kunde komma att anvisas till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar samt bidrag till handelshamnar och farleder. För den

händelse medel skulle anses böra anvisas redan under innevarande budgetår,

borde ärendet underställas riksdagens prövning.

Näst Göteborg är Karlskrona den största införselplatsen för fisk i riket.

I staden finnes ett antal fiskerirörelser, vilka ombesörja bland annat filéskärning

av torsk, rökning av sill och ål m. m. samt isinpackning av fisk.

Utvecklingsmöjligheter för sådana rörelser synas vara för handen. Under

normala förhållanden äger en icke obetydlig fiskexport rum från staden.

Vid besök på platsen har jag kunnat iakttaga, att nuvarande anordningar

för fiskfångsternas ilandförande samt för fiskens vidare tillvaratagande, beredning

och försäljning icke kunna anses tillfredsställande. Snara åtgärder äro

behövliga i syfte att få till stånd en särskild fiskhamn i staden. Beträffande

platsen för en sådan hamn synes enighet i stort sett råda därom, att Saltö

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 158.

9

vid Saltösund omedelbart väster om den egentliga staden bäst lämpar sig

för ändamålet. En viss nackdel kan måhända anses ligga däri, att direkt järnvägsförbindelse

till Saltö saknas. Med hänsyn till de i Saltösund rådande, för

sumpning av fisk gynnsamma- vattenförhållandena samt till Saltös fördelaktiga

läge i förhållande till fångstplatserna och fiskarbefolkningens boplatser

torde detta oaktat hamnplatsen på Saltö vara överlägsen andra förläggningsplatser,

som kunna komma i fråga.

Fiskhamnsanläggningens angelägenhetsgrad bedömes av stadens myndigheter

såsom mycket hög. Redan år 1942 fattade stadsfullmäktige principbeslut

örn företaget samt hemställde hos Kungl. Majit örn statsbidrag och

byggnadstillstånd för detsamma. Något statsbidrag blev emellertid då icke

beviljat. Sedermera hava stadsfullmäktige anvisat 119 100 kronor till ordnande

av för fiskerirörelsen nödvändiga vatten- och avloppsledningar m. m.

invid den planerade fiskhamnen på Saltö. 1944 års fiskehamnsutredning

har för sin del uttalat den uppfattningen, att hamnanläggningens utförande

redan alltför länge uppskjuta och att förslaget nu bör genomföras utan

ytterligare uppskov. Livsmedelskommissionen har ur de synpunkter kommissionen

företräder funnit anläggningen framstå såsom ännu mera angelägen

i nuvarande situation och för framtiden än i krisläget 1942, då några

svårigheter icke förefunnos att omedelbart vinna avsättning för ilandförd

fisk.

För egen del biträder jag den mening, åt vilken myndigheterna sålunda

givit uttryck. Vid bedömande av företagets angelägenhetsgrad bör icke minst

beaktas, att den tid nu synes närma sig, då exporten av beredd och förpackad

fisk kan återupptagas.

Förevarande hamnanläggning torde få anses i och för sig lämpad såsom

beredskapsarbete. Viss delkostnad för densamma upptogs sålunda i investeringsutredningens

år 1944 avgivna betänkande (SOU 1944: 13, bil. 19) i investeringsreserven

för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till vad nyss anförts

beträffande företagets angelägenhetsgrad synas mig emellertid övervägande

skäl tala för att företaget hänföres till ordinarie arbeten, avsedda att komma

till utförande under budgetåret 1945/46. Eventuellt statsbidrag torde därför

böra utgå från anslag å riksstaten för nästa budgetår.

Jämlikt kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328, ändrad genom kungörelserna

nr 226/1933 och 188/1935) angående statsbidrag till byggande, förbättring

och underhåll av allmänna hamnar och farleder kan statsbidrag beviljas

till anläggning av — förutom statens fiskehamnar — dels statsunderstödda

fiskehamnar med högst 7io, dels ock handelshamnar och farleder med högst 7s

av den beräknade byggnadskostnaden. En fiskhamnsanläggning av den på

Saltö föreslagna typen torde, såsom fiskehamnsutredningen framhållit, närmast

vara att betrakta såsom en handelshamn. Med hänsyn till anläggningens

speciella karaktär och i betraktande av vad i det följande framhålles örn

den knappa medelstillgången å reservationsanslaget till Bidrag till handelshamnar

och farleder anser jag emellertid, att frågan örn statsbidrag lill anläggningen

bör underställas riksdagen.

Det torde endast i undantagsfall kunna ifrågakomma, alt statsbidrag utgår

mimny till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 15S. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

till hamnarbeten av här avsedd art. I det föreliggande fallet tala emellertid

enligt min mening goda skäl för att statsbidrag beviljas. Förutom vad förut

anförts beträffande behovet i och för sig av anläggningen må framhållas, att

Karlskrona hamn för fiskarbefolkningen i Karlskrona skärgård har en betydelse

i viss mån liknande den, som för fiskarbefolkningen i Blekinge i

övrigt tillkommer fiskehamnarna på fastlandet. Vidare är att märka, att handelshamnen

i Karlskrona under en längre följd av år visat betydande driftsunderskott.

Kommerskollegium har också under hänvisning härtill förordat,

att bidrag till fiskhamnen måtte utgå med högsta för handelshamnar möjliga

belopp, d. v. s. med 2/3 av den beräknade byggnadskostnaden.

På grund av sålunda föreliggande särskilda omständigheter och då det för

Karlskrona stad skulle bliva särskilt betungande att utan statsbidrag finansiera

det ganska omfattande hamnanläggningsarbetet, finner jag mig böra

tillstyrka statsbidrag till företaget. Bidragets belopp synes mig dock skäligen

böra begränsas till 300 000 kronor. Av den totala anläggningskostnaden för

fiskhamnen — efter frånräknande av vad som anses kunna täckas med ersättningar

för markupplåtelser på hamnplanen utgör denna kostnad (626 000

— 56 700) 569 300 kronor — skulle vid bifall härtill 300 000 kronor komma

att bestridas av statsmedel och 269 300 kronor av staden. En sådan fördelning

synes mig med hänsyn till de fördelar, som fiskhamnens anläggande

kunna beräknas medföra för staden, icke vara för staden ogynnsam.

De anslagsbelopp, som för närvarande finnas anvisade och för nästkommande

budgetår äskats under sjätte huvudtitelns anslagsrubrik Bidrag till

handelshamnar och farleder, äro icke tillräckliga för en medelsanvisning av

förevarande storleksordning. Ifrågavarande medel måste i huvudak reserveras

för brådskande iståndsättningsarbeten. På grund härav torde det tillstyrkta

bidraget böra anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under

nämnda huvudtitel.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela erforderliga villkor och

bestämmelser beträffande statsbidragets åtnjutande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statsbidrag till anläggning av fiskhamn på Saltö i

Karlskrona å riksstaten under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av. .. . kronor 300 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450757

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.