Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för tillförordnade bgrdsekreteraren hos Överståthållarämbetet Nils Gustav Alm från skyldighet att till postverket gälda visst belopp

1945-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:165, Angående befrielse för tillförordnade bgrdsekreteraren hos Överståthållarämbetet Nils Gustav Alm från skyldighet att till postverket gälda visst belopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 165.

1

Kr 165.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående befrielse för

tillförordnade bgrdsekreteraren hos Överståthållarämbetet

Nils Gustav Alm från skyldighet att till postverket

gälda visst belopp; given Stockholms slott den

23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Statsrådet Ewerlöf anför:

Tillförordnade byråsekreteraren hos Överståthållarämbetet Nils Gustav

Alm, som från och med den 1 januari 1943 varit av Överståthållarämbetet

förordnad som stämpelförsäljare beträffande dubbla beläggningsstämplar

för å ämbetets första kansliavdelning handlagda gåvoskatteärenden, överlämnade

med skrivelse den 24 januari 1944 till generalpoststyrelsen redovisning

över stämpelmedel för år 1943. Av redovisningen framgick, att stämplar

till ett värde av 2 000 kronor förkommit. Med anledning härav anförde

Alm i sin berörda skrivelse följande.

Den 10 augusti 1943 hade stämplar för 51 297 kronor av skilda valörer

rekvirerats, däribland 23 stycken ettusenkronorsstämplar. Försändelsen hade

utkvitterats av Alm och överlämnats till tjänstgörande kassakontrollanten

för kontroll och förvaring i kassaexpeditionens kassaskåp. Enligt kassaBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 165—167. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

kontrollantens uppgift hade stämplarnas antal och valörer stämt med rekvisitionen.

Fredagen den 13 augusti 1943 hade kassakontrollanten utlämnat

stämplarna till tjänstgörande kassören för stämpelbeläggning. Arbetet härmed

hade icke hunnit avslutas samma dag, varför återstående stämplar återlämnats

till kassakontrollanten, som följande dag åter överlämnat dem till

kassören för arbetets fortsättande. Under fredagen hade 21 stycken ettusenkronorsstämplar

förbrukats. Strax efter stämpelbeläggningens början under

lördagen hade kassören saknat de återstående två ettusenkronorsstämplarna.

Enligt hennes egen uppgift hade hon icke kontrollerat, att stämplarna funnits

vid arbetets avslutande på fredagen. Kontroll härutinnan hade ej heller

verkställts av kassakontrollanten. Det kunde således icke avgöras, huruvida

stämplarna försvunnit under fredagen eller lördagen. Omedelbart efter förlustens

upptäckt hade angivna befattningshavare påbörjat sökande efter

stämplarna, vilket sökande fortsattes efter det Alm underrättats örn det inträffade.

Sökandet hade emellertid icke lett till något resultat. Alm hade då

anmält förhållandet till avdelningschefen, kanslidirektör K. Ekemar. Då det

syntes klarlagt, att stämplarna på ett eller annat sätt kommit undan och man

kunde våga hoppas, att de så småningom skulle komma tillrätta, hade icke

några vidare åtgärder vidtagits. De felande stämplarna hade medtagits i nästa

rekvisition och på grund av att nya stämpelmedel undan för undan influtit,

hade bristen icke blivit så att säga »aktuell». Då emellertid nu så lång tid

förflutit utan att stämplarna kommit till rätta, funne Alm det nödvändigt

att söka få saken ordnad. För undvikande av eventuellt missförstånd, ville

Alm meddela, att han genom den gjorda relationen av händelseförloppet givetvis

icke avsett att fritaga sig från ansvar. Flan hade endast velat klarlägga,

att det vore uteslutet, att han i egenskap av stämpelförsäljare »manipulerat»

med stämplarna. Flan ville i detta sammanhang jämväl framhålla,

att det för honom framstode såsom alldeles uteslutet, att vederbörande kassakontrollant

eller kassör tagit någon olovlig befattning med stämplarna.

Stämplarna, som kunde beräknas icke hava varit åtskilda, utan bildat ett

sammanhängande helt, hade .således med all sannolikhet genom en eller annan

olycklig omständighet kommit undan.

Under åberopande av det anförda hemställde Alm, att generalpoststyrelsen

måtte vidtaga de åtgärder, vartill styrelsen funne förhållandena föranleda,

eller meddela Alm vad han vidare hade att åtgöra i ärendet.

I anledning härav inhämtade generalpoststyrelsen yttrande från Överståthållarämbetet,

som därvid anförde.

Alms framställning av förlusten av stämplarna vitsordas vara riktig. Såväl

han som i hans skrivelse åsyftade, i mitten av augusti 1943 tjänstgörande

kassakontrollant och kassör hava gjort sig kända som synnerligen hederliga

och tillförlitliga personer. Förlusten inträffade under sommaren. Ordinarie

kassakontrollanten och kassören åtnjöto semesterledighet. Med dessa

befattningar förenade arbetsåligganden äro krävande. För de med samma

arbete mindre vana vikarierna var det förvisso alldeles särskilt besvärligt

att medhinna arbetsuppgifterna. För att till det yttersta utnyttja tiden för

arbetet använde kassören under fredagen den 13 augusti 1943 stunder under

själva expeditionstiden, d. v. s. arbetstiden före klockan 3 på dagen, för

stämpelbeläggning i den mån det fortlöpande expeditionsarbetet gav någon

kort ledighet. I brådskan kan hava inträffat, att stämplarna kommo att lämnas

ut med någon av de många expeditioner, som hos kassören avhämtades

under dagen av någon bland den besökande talrika allmänheten, till trots

därav att de till vikarier för kassören och kassakontrollanten förordnade be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Klinål. Mcij:ts proposition nr 165.

3

fattningshavarna liava gjort sig kända för noggrannhet i arbetet. Ä en person

med uppgift att handskas med värdehandlingar ställas av Överståthållarämbetet

alldeles särskilda krav på vaksamhet. Fel i arbetet kan emellertid ej

helt undvikas. Fullkomlig precision når ingen. Som ett led i strävandet att

förebygga möjligheten till förlust av stämplar under arbetets gång har emellertid

inskärpts angelägenheten av att stämpelbeläggning av gåvohandlingar

sker först efter expeditionstidens utgång och bedrives i en följd.

Inga som helst omständigheter finnas, som tyda på att försvinnandet är

att tillskriva något brottsligt förfarande. Därtill kommer, att risk för kronan

att i följd av försvinnandet åsamkas skada får anses praktiskt taget utesluten.

Ämbetet finner sig därför kunna bestämt tillstyrka, att Alm fritages

från skyldighet att svara för vidare redovisning för ifrågavarande stämplar.

I en den 21 mars 1944 till Alm avlåten skrivelse anförde generalpoststyrelsen.

Enligt bestämmelserna i 30 och 44 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften ägde generalpoststyrelsen medgiva utbyte och avskrivning

av stämplar. Styrelsen hade emellertid icke ansett dessa bestämmelser

tillämpliga, när fråga vore örn avskrivning av förkomna stämplar. Alms

ifrågavarande anmälan föranledde därför icke någon styrelsens åtgärd. Till

följd härav syntes Alm för eventuell avskrivning av de förkomna stämplarna

hava att till Konungen ingiva framställning därom.

I en till Kungl. Majit ställd, den 9 december 1944 dagtecknad skrift har

Alm, under hänvisning till vad i ärendet förekommit, anfört, att det, såsom

Överståthållarämbetet i sitt yttrande lill generalpoststyrelsen uttalat, finge anses

uteslutet, att stämplarnas försvinnande föranletts av brottsligt förfarande.

För egen del hade han icke haft möjlighet alt »manipulera» med stämplarna,

sedan de överlämnats till tjänstgörande kassakontrollanten för stämpelbeläggning

av vederbörande gåvodeklarationer, och han ansåge det uteslutet, att kassakontrollanten

eller tjänstgörande kassören tagit olovlig befattning med

stämplarna. Dessas försvinnande måste tillskrivas någon olycklig omständighet,

och han hade hoppats, att de skulle komma till rätta. Så hade emellertid

dittills icke skett.

Med anledning härav och då det inträffade icke föranletts av någon försummelse

från Alms sida, har han hemställt, att Kungl. Majit måtte fritaga

honom från skyldigheten att svara för vidare redovisning av de förkomna

stämplarna. I sammanhang härmed har Alm erinrat, att han enligt kungörelsen

den 22 juni 1939 om undantag från rätten till provision för vissa stämpelförsäljare

icke åtnjöte provision för den förhållandevis omfattande stämpelförsäljningen.

Generalpoststyrelsen har anfört:

Ifrågavarande två dubbla beläggningsstämplar å vardera 1 000 kronor saknades

å överståthållarämbetets första kansliavdclning den 14 augusti 1943 vid

avslutandet av arbetet med stämpelbeläggning av vissa gåvodeklarationer. Då

ett antal stämplar av denna valör även använts föregående dag, utan att det

vid arbetets slut särskilt kontrollerats, att riktigt antal stämplar kvarlegat, är

det möjligt, att stämplarna ifråga förkommit redan den 13 augusti 1943. Oaktat

noggrann undersökning verkställdes, kunde stämplarna icke tillrättaskaf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Före
draganden.

fas. Därest stämplarna möjligen undanstuckits i till allmänheten utlämnade

handlingar, vill styrelsen framhålla, att sådana stämplar jämlikt 23 och 26 §§

i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften endast få begagnas

i vissa ärenden och att allenast befattningshavare vid domstol ävensom

sådan tjänsteman hos Överståthållarämbetet eller länsstyrelsen, vilken är ansvarig

för stämpelbeläggning av deklaration, som omförmäles i förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva, äga behörighet att rekvirera dylika stämplar

från styrelsen. Ett obehörigt användande av genom misstag utlämnade dubbla

beläggningsstämplar förutsätter sålunda rättsstridig medverkan av någon sådan

befattningshavare eller tjänsteman.

I likhet med vad Överståthållarämbetet framhållit, anser styrelsen omständigheterna

i ärendet vara sådana, att det torde få anses uteslutet, att statsverket,

därest ansökningen bifalles, tillskyndas förlust.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser styrelsen sig icke böra avstyrka

bifall till förevarande framställa!! örn befrielse från skyldigheten att redovisa

dubbla beläggningsstämplar lill ett värde av 2 000 kronor.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret får erinra, att i ett flertal fall tjänstemän i riksbanken och

hos postverket erhållit viss befrielse från ersättningsskyldighet för uppkomna

kassabrister (jfr prop. 43/1938, bankoutskottets utlåtande 15/1937 och 50/

1942). Med hänsyn härtill vill statskontoret icke motsätta sig, att Kungl. Majit

utverkar riksdagens medgivande för ett tillmötesgående av framställningen.

Även om risken för förlust av statsmedel vid bifall till förevarande ansökning

är mindre än vid brister i penningkassor, anser sig statskontoret dock i betraktande

av tidigare praxis böra ifrågasätta, om icke som förutsättning för eftergift

av redovisningsansvaret bör uppställas, att sökanden före viss av Kungl.

Majit bestämd tid till generalpoststyrelsen inbetalar visst belopp, förslagsvis

200 kronor. Därest stämplarna ifråga skulle komma till rätta, bör sökanden

efter anmälan härom kunna återbekomma nämnda belopp.

Alms redovisning till generalpoststyrelsen över stämpelmedel för år 1943

utvisade, såsom framgår av vad jag förut anfört, en brist på 2 000 kronor.

Denna brist, som uppkommit enär två dubbla beläggningsstämplar å vardera

1 000 kronor förkommit, är Alm skyldig ersätta. I likhet med Överståthållarämbetet,

generalpoststyrelsen och statskontoret anser jag emellertid, att

i förevarande fall skäl föreligga för att Alm befrias från denna betalningsskyldighet.

Vad i ärendet förekommit giver stöd för uppfattningen att statsverket

härigenom icke kommer att tillskyndas någon förlust. För beslut angående befrielse

fi’ån ifrågavarande betalningsskyldighet erfordras riksdagens medgivande.

Jag förordar, att sådant medgivande inhämtas.

Statskontoret har ifrågasatt att som villkor för befrielsen skulle uppställas,

att Alm till generalpoststyrelsen inbetalar ett mindre belopp. Tillräckliga

skäl synas mig icke föreligga att föreskriva detta villkor.

Skulle ifrågavarande stämplar åter komma till rätta, bör det åligga Alm

att omedelbart överlämna desamma till generalpoststyrelsen. Det torde ankomma

på Kungl. Majit att meddela föreskrift härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

5

dels att tillförordnade byråsekreteraren hos Överståthållarämbetet

Nils Gustav Alm må befrias från skyldighet att till

postverket inbetala i det föregående omförmält belopp av

2 000 kronor,

dels ocl: att ifrågavarande fordran må avskrivas ur postverkets

räkenskaper.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för tillförordnade byråsekreteraren hos Överståthållarämbetet Nils Gustav Al a1 i texten