Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från betalningsskyldigheten för av statsverket förskjuten ersättning vid avlösning av viss frälseränta, m. m

1945-02-23 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:174, Angående befrielse från betalningsskyldigheten för av statsverket förskjuten ersättning vid avlösning av viss frälseränta, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående befrielse från

betalningsskyldigheten för av statsverket förskjuten ersättning

vid avlösning av viss frälseränta, m. m.; given

Stockholms slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Statsrådet Ewerlöf anför:

Hemmansägaren Gustav Albin Björklund har hos Kungl. Majit gjort framställning

i syfte dels att befrias från den betalningsskyldighet till statsverket,

sorn åvilar honom såsom ägare till hemmansdelen 3/io mantal Holmbro nr 3

i Skogstibble socken i Uppsala län i anledning av ett av länsstyrelsen i

Uppsala län meddelat utslag i fråga om avlösning av viss frälseränta, vilken

utgått av nämnda hemmansdel, dels ock att erhålla ersättning för vissa före

frälseräntans avlösning av honom erlagda belopp. Jag anhåller, att nu få

anmäla detta ärende.

Härvid får jag först erinra, att frälseräntor funnits av två slag, skattefrälseräntor

och frälseskatteräntor.

Skattefrälseräntorna ansågos med hänsyn till sättet för deras uppkomst

vara av offentligrättslig natur. I samband med den allmänna grundskatte
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 174. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

avskrivningen bestämdes därför, att ägare av skattefrälsehemman skulle avstatsmedel

äga uppbära ersättning för utbetalda räntor. Sådan ersättning utgick

dock, enligt bestämmelser som meddelades år 1911, icke örn skatteträlseräntan

etter den 31 mars 1911 varit förenad med jordäganderätten.

Skattefrälseräntoma kunde vidare inlösas för statsverkets räkning. De räntoi,

vilkas inlösen icke påkallats före den 1 januari 1940, hava upphört att

gälla. Jämväl från rätten till inlösen var sådan skattefrälseränta undantagen,

som efter den 31 mars 1911 varit förenad med jordäganderätten.

De frälseräntor, som icke kunde inlösas för statsverkets räkning, kunde

från och med år 1913 avlösas. Detta gällde således i första hand frälseskatteränta

men också sådan skattefrälseränta, som efter den 31 mars 1911 varit

förenad med jordäganderätten. Statsverket bidrog i regel med en fjärdedel

av avlösningssumman. Återstoden försköts av statsmedel. Det förskjutna beloppet

jämte ränta därå skulle därefter av ägaren till den fastighet, av vilken

räntan utgått, återbetalas medelst lika annuiteter under en tid av 40 år från

förskottets utgivande. De räntor, vilkas avlösning icke påkallats före den 1

januari 1942, hava upphört att gälla.

Vad härefter angår den föreliggande framställningen får jag meddela följande.

Av fastigheten V2 mantal Holmbro nr 3 utgick en frälseränta, som enligt

vad kammarkollegiet, efter verkställd utredning, den 1 mars 1923 meddelade

länsstyrelsen i Uppsala län var av skattefrälsenatur. Länsstyrelsen utgick

från att räntan även vore inlösningsbar och utbetalade därför årligen till vederbörande

jordägare ersättning för vad dessa erlagt till ränteägaren. Under

senare år tillgick detta så, att ränteägaren direkt från landskontoret erhöll

honom tillkommande belopp.

Den 2 september 1936 anhöll kammaradvokatfiskalsämbetet hos länsstyrelsen,

att länsstyrelsen måtte vidtaga erforderliga åtgärder för inlösen av

nämnda frälseränta. I anledning härav förordnade länsstyrelsen, efter företagen

prövning, genom utslag den 30 oktober 1939, att frälseräntan skulle

inlösas för statsverkets räkning mot en i utslaget fastställd ersättning till

ränteägaren.

Emellertid anförde kammaradvokatfiskalsämbetet besvär över länsstyrelsens

utslag. Orsaken härtill var att ämbetet funnit, att ifrågavarande frälseränta

varit efter den 31 mars 1911 — nämligen under tiden 1 april—19

augusti 1911 — i samme ägares hand förenad med hemmansdelen 3/io mantal

Holmbro nr 3, varför endast den från återstående 7io mantal Holmbro nr

3 utgående frälseräntan syntes kunna bliva föremål för inlösen. Kammarkollegiet

prövade genom utslag den 28 juni 1940 lagligt att, med bifall till

besvären, såtillvida ändra länsstyrelsens utslag, att allenast räntan av 2/io

mantal av hemmanet i fråga skulle inlösas. Kungl. Majit i regeringsrätten, där

besvär anfördes över kammarkollegiets utslag, fann genom utslag den 11

februari 1941 ej skäl att göra ändring i kammarkollegiets utslag.

Härefter hemställde kammaradvokatfiskalsämbetet hos länsstyrelsen om

avlösning av den från 3Ao mantal Holmbro nr 3 utgående frälseräntan. Ge
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

3

norn utslag den 31 juli 1941 förordnade länsstyrelsen med anledning härav,

att nämnda frälseränta skulle avlösas mot en ersättning av 3 378 kronor.

Härav skulle 844 kronor 50 öre gäldas och 2 533 kronor 50 öre förskjutas av

statsmedel. Frälseräntan skulle upphöra att utgå från och med kalenderåret

närmast efter det år, under vilket utslaget vunne laga kraft. Såsom avbetalning

och ränta å det av statsmedel förskjutna beloppet skulle hemmansdelens

ägare årligen för vart och ett av de fyrtio åren fran och med det kalenderår,

med vilket räntan upphört att utgå, erlägga ett belopp av 128 kronor.

Länsstyrelsens sistnämnda utslag vann laga kraft under år 1941.

Medan ännu inlösningsirkgan var föremal för länsstyrelsens prövning, förvärvade

sökanden hemmansdelen 3/io mantal Holmbro nr 3. Detta skedde

genom köpekontrakt den 31 december 1937 och köpebrev den 11 mars 1938.

Köpet omfattade, förutom hemmansdelen, två lägenheter, örn vilka nu icke

är fråga. Tillträdet ägde rum den 14 mars 1938. Köpeskillingen utgjorde 21 800

kronor. Såsom villkor för köpet gällde bland annat, att skatter och onera

av vad slag och beskaffenhet de vara månde, som åvilade fastigheterna för

tiden efter tillträdet, skulle betalas av sökanden.

Det må anmärkas, att samtliga de i köpet ingående fastigheterna hava ett

gemensamt taxeringsvärde av 29 900 kronor samt alt sökanden erhöll lagfart

å fastigheterna den 23 mars 1938.

Vidare må anmärkas, att länsstyrelsen år 1939 — i likhet med tidigare år

— utbetalat frälseräntebeloppet till ränteägaren, vilket belopp — 142 kronor

23 öre — emellertid sökanden, på länsstyrelsens anmaning, sedermera

ersatt. Detta belopp avsåg den för år 1938 löpande skattefrälseräntan. Frälseräntorna

för åren 1939—1941 har sökanden haft att gälda direkt till ränteägaren.

Någon ersättning av statsmedel har icke utbetalats för sistnämnda

frälseräntor.

Till stöd för sin ansökning har sökanden anfört, bland annat, att, på

grund av länsstyrelsens felaktiga förfarande att betala ersättning för utgiven

frälseränta, varken de, som förut ägt fastigheten, eller han själv haft

vetskap örn att räntebeloppet skulle kunna utkrävas av jordägaren, varför

fastighetens belastning med frälseränta icke tagits i beräkning vid köpeskillingens

bestämmande. Därjämte har sökanden framhållit, att i det gravationsbevis,

som han år 1938 erhöll, ej förekommit någon anmärkning i fråga

örn fastigheten åvilande ränta.

Länsstyrelsen i Uppsala län bär anfört bland annat.

Vad angår sökandens ekonomiska förhållanden torde dessa icke vara sådana,

ali sökanden genom fullgörande av ifrågakomna betalningsskyldighet

skulle råka i ekonomiska svårigheter. Sökanden äger .lordbrukstastighet taxerad

till 29 900 kronor, vari ingår ifrågavarande fastighet Holmbro <> . Intecknad

skuld uppgår enligt 1941 års deklaration till 21 000 kronor. Utom

fastigheten äger sökanden tillgångar i levande och döda inventarier tor joi - bruket, vilka jämte vid 1940 års utgång inneliggande lager av spannmål lii m.

i deklarationen upptagits lill ett värde av 10 200 kronor. Den behallna förmögenheten

uppgår enligt deklarationen till 19 100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Då emellertid med hänsyn till i ärendet anförda särskilda omständigheter

skäl förelegat för antagande, att frälseräntan från ifrågavarande fastighet

varit av beskaffenhet att kunna inlösas, och, därest inlösning av räntan kommit

till stånd, statsverket i stället för sökanden kommit att få v idkännas utgifterna

för räntan, finner länsstyrelsen det rättvist, om sökanden kunde

medgivas såväl befrielse från honom enligt länsstyrelsens utslag örn avlösning

av frälseräntan åvilande betalningsskyldighet som ock rätt att av statsmedel

utfå ersättning för av honom utgivna frälseräntebelopp för tiden före

rantans upphörande.

Kammarkollegiet har bland annat anfört.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet har länsstyrelsen sedan länge

aX., statsmedel utbetalat de årliga räntebeloppen, då länsstyrelsen ansett

tralserantan vara inlösningsbar. Genom detta förfarande har hemmansägaren

bibragts den uppfattningen, att betalningsskyldighet för frälseräntan icke

längre alage fastighetens ägare. Sökanden har enligt egen uppgift vid sitt

1 orvarr av fastigheten icke känt till att densamma besvärades av en ännu

ej inlöst frälseränta. Kollegiet anser sig icke kunna tillstyrka, att sökanden

av statsmedel tillerkännes ersättning för frälseräntebelopp, som hänför sig

till tiden före räntans avlösning. Billighetsskäl synes däremot kollegiet tala

.or att vad av frälseräntan vid dess avlösning förskjutits av statsmedel efterskankes,

helst som ett sådant efterskänkande knappast synes kunna få någon

prejudicerande betydelse. Kollegiet har därför intet att erinra mot att

agar.en j": hemmansdelen */io mantal Holmbro 33 erhåller åter, respektive

f.ran,vad han enligt länsstyrelsens den 31 juli 1941 meddelade utslag

erlaöt eller har att erlägga för avlösningen av frälseräntan.

Statskontoret har anfört.

Genom länsstyrelsens i Uppsala län felaktiga förfarande att under lång

tid utbetala ersättning for ifrågavarande frälseräntas årliga belopp hava

ägarna till hemmanet bibringats uppfattningen, att räntan vore inlösningsbar

och forty icke medförde någon ekonomisk belastning för fastigheten

Salunda synes sayal sökanden som dennes fångesman, vilken enligt i ärende

lamnad uppgift forvarvat fastigheten å exekutiv auktion, saknat anled3

bemöda annat an att räntan vore utan betydelse för hemmanets värde.

mtdf™™r-n • nU förhållanden vill statskontoret icke motsätta sig,

l31^.1168 pa satt kammarkollegium förordat. Sedan riksdagens

medgivande mhamtats, bör för den skull länsstyrelsen i Uppsala län

Sgulden^sam^SpRi-^m d!? av„ kr?nans ifrågavarande fordran som återstår

ogulden samt till Bjorklund fran inkomsttiteln: Diverse inkomster: Övriga

Äå£bS£t adenb3Tju,M94U n ^ 1 ^ ^sstyrelsens

Liksom länsstyrelsen i Uppsala län, kammarkollegiet och statskontoret anser

jag, med hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligga i detta

ärende, billighetsskäl tala för att ägaren till hemmansdelen 3/10 mantal Holmbro

nr 3 befrias från skyldigheten att erlägga de belopp, som han har att

gälda enligt länsstyrelsens utslag den 31 juli 1941, samt att sökanden erhåller

åter vad han redan erlagt på grund av nämnda utslag. Härtill fordras

riksdagens medgivande. Jag förordar, att sådant medgivande inhämtas. Sedan

riksdagen meddelat sitt beslut, bör, om medgivandet lämnas, det ankom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 174. 8

ma på Kungl. Majit att giva erforderliga föreskrifter rörande avskrivning avkronans

ifrågavarande fordran. För återbetalningen till sökanden bör, såsom

statskontoret angivit, den å riksstaten under huvudinkomsttiteln »Diverse

inkomster» uppförda inkomsttiteln »övriga diverse inkomster» tagas i

anspråk. De av sökanden gjorda betalningarna hava i enlighet med gällande

bestämmelser redovisats under nämnda inkomsttitel.

I likhet med länsstyrelsen finner jag också skäligt, att sökanden erhåller

ersättning för av honom utgivna frälseräntebelopp för tiden före räntans upphörande.

Denna ersättning torde lämpligen böra bestridas från sjunde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter. Jag anhåller att få återkomma

till denna fråga, då riksdagens nyss berörda beslut föreligger.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ägaren till hemmansdelen 3/io mantal Holmbro nr 3

i Skogstibble socken må befrias från honom åvilande betalningsskyldighet

i anledning av länsstyrelsens i Uppsala län

den 31 juli 1941 meddelade utslag i fråga om avlösning av

den frälseränta, som utgått av nämnda hemmansdel,

dels ock att hemmansägaren Gustav Albin Björklund ma

av statsmedel beredas ersättning för vad han i egenskap av

ägare till nämnda hemmansdel erlagt på grund av samma

utslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående befrielse från betalningsskyldigheten för ian statsverket förskjuten ersättning vid av a1 i texten
  2. SU 1945:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från betalningsskyldigheten för av statsverket förskjuten ersättning vid avlösning av viss s. 35 i texten