Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar

1945-02-19 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:177, Angående förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av

Halmstad—Nässjö järnvägar; given Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Med skrivelse den 20 februari 1945 har järnvägsstyrelsen underställt

Kungl. Maj :ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under

förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — med Halmstad—Nässjö

järnvägsaktiebolag ingånget avtal örn förvärv av bolagets järnvägar jämte

den av bolaget bedrivna biltrafiken in. m. Avtalet torde med uteslutande av

därtill hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 177. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

''Svensbro.__,

r - ^ "Hästra

. Åholmen

^TIDAHOLM QT

Uj

Var lofia

<

FALKOPING C

Q

Herrljunga.

O)ALINGSAS

ULRICEHAMN

HUSKVARNA

BORAS

JONKOPING

NASSJÖ^

''aggerud ^Sävsjö

Limmared

Hestra

Axelfors.:

OlVÄRNAHO

Reftele

''Landeryd

HyHebruk

Kinnared

FALKEN

QL BERG

Alvesta

Bolmen

LJUM

VAXJ

Vislanda

OXHALMBTAD

JBefecknin gar ■

normo/sp. 7/H /nköp /bres/agna bönor

Sn>o/jp° } ö/atshanor/oven radon /nköp/o rnski/da)

7ma7sT) ?ns/d/do honor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

3

Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade överenskommelsen

inginge såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag

beslutade allmänna järnvägsförstatligandet samt att vid de utredningar

och förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, följts samma riktlinjer

som vid tidigare statsförvärv. Vad anginge uppgörelsens innehåll vore

däremot att märka, att förevarande förvärv, i motsats till flertalet tidigare,

omfattade endast viss mindre del av säljarebolagets rörliga tillgångar och i

konsekvens därmed icke medförde något skuldövertagande.

De järnvägar, som avtalet avser, bestå av två huvudlinjer, nämligen Halmstad—Landeryd—Värnamo—Vaggeryd—Nässjö

och Landeryd—-Falköping

samt fyra bilinjer, nämligen Vaggeryd—Jönköping, Reftele—Gislaved, Kinnared—Ätran

och Torup—Hyltebruk. Järnvägarna betjäna tillsammans ett

relativt stort trafikområde inom Halland, västra Småland och Västergötland.

Av bilinjerna är Vaggeryd—Jönköping den mest betydande. Samtliga bandelar

hava normal spårvidd, 1,435 meter. Järnvägssystemet har tillkommit

genom sammanslagning av åtskilliga mindre järnvägar och består av ett

flertal koncessionsenheter.

Järnvägarnas anslutning till järnvägsnätet i övrigt belyses av kartan å s. 2.

Angående koncessionsenheternas

tillkomst

meddelar

järnvägsstyrelsen följande uppgifter.

Koncession

Öppnad

Ban-

meddelad

för trafik

längd

år

år

km

Halmstad—Värnamo................

.. 1872

1877

115*1

Värnamo-—Hök.....................

.. 1873

1879

46*0

Hök—Nässjö.......................

.. 1874

1882

34*8

Vaggeryd—Jönköping H............

.. 1890

1894

35*0

Reftele—Gislaved...................

.. 1898

1901

18*4

Falköping C—Landeryd.............

.. 1901

1906—07

129*7

Kinnared—Fegen...................

.. 1884

1885

11*7

Fegen-—Ätran......................

.. 1884

1887

6*2

Torup-—Rydö......................

.. 1897

1897

3*8

Rydö—Hylte.......................

.. 1907

1909

7*2

i

<17-

Summa 407*9

I fråga örn viktigare tekniska

förhållanden innehåller

styrelsens

skrivelse följande uppgifter för de olika bandelarna.

Rälsvikt

Tillåten

Km

per meter

hastighet

kg

km/tim

Halmstad—Nässjö..................

..... 146

41

80

50

32

»

Vaggeryd—Jönköping H.............

..... 15

41

»

20

32

»

Landeryd—Falköping C.............

..... 1-5

41

»

128

32

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Km

Rälsvikt

per meter

kg

Tillåten

hastighet

km/tim

Reftele—Gislaved..............

.......... 18

32

60

Kinnared—Ätran..............

........... 5

32

»

13

27

»

Torup—Hyltebruk.............

.......... 11

32

»

Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid tiden för avlåtandet

av järnvägsstyrelsens förevarande skrivelse av:

Ånglok.................................... 28

Motorvagnar............................... 3

Snabbvagnar............................... 3

Rälsbussar................................. 11

Lokomotorer............................... 10

Person- och postvagnar..................... 40

Resgods- och godsvagnar....................1 019

Härtill komme visst antal tjänstevagnar.

I fråga om betydelsen i trafik hänseende av bolagets järnvägsnät

anför järnvägsstyrelsen, att detta i första hand vore av vikt såsom

godstrafikled. Under åren 1931—1938 hade sålunda tre fjärdedelar av driftinkomsterna

härrört från godstrafiken. Av transporterade varuslag

märktes intill utbrottet av det nu pågående världskriget främst trävaror,

pappersmassa, papp och papper, stenkol och koks, gödselmedel, järn och

stål, tegel, malm samt torvprodukter. De inom trafikområdet belägna

större industrierna vore Munksjöfabrikerna i Jönköping, Norrahammars

bruk, gummifabriken i Gislaved samt massafabrikerna i Vaggeryd och Hyltebruk.

Därjämte märktes förekomsten av en mångsidigt utvecklad och livligt

expanderande småindustri.

Persontrafiken visade en gynnsam utveckling, och den relativa

andelen i trafikinkomsterna hade för denna del av rörelsen visat tendens att

öka. Härtill hade bidragit, att bolaget relativt tidigt och i betydande omfattning

insatt motordrivna fordon för ombesörjande av persontrafiken. Sålunda

hade redan år 1914 en mindre numera utrangerad dieselelektrisk motorvagn

förvärvats. Sedermera hade bolaget anskaffat ytterligare sådana

vagnar men av större modell, bland vilka 3 fortfarande vöre i bruk. Förutom

rälsbussar av sedvanlig typ funnes vidare 3 olje- eller bensindrivna

snabbvagnar med en vikt av 24 ton och största tillåten hastighet av 110 km/

tim, vilka vöre insätta som snabbtåg mellan Halmstad och Nässjö. För

att förbättra tidtabellen även å linjen Landeryd—Falköping hade 2 snabbvagnar

beställts att levereras under första halvåret 1945. Genom denna motorisering

hade antalet tåglägenheter kunnat betydligt ökas utan alltför stor

verkan å driftkostnaderna. Det vore enligt järnvägsstyrelsens mening att

förvänta, att dessa anstalter skulle giva goda möjligheter att bland annat

framdeles hävda järnvägens ställning gentemot landsvägstrafiken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Mcij:ts proposition nr 177.

De berörda linjerna vore, fortsätter järnvägsstyrelsen, redan nu intimt

sammanflätade med statsbanenätet. Efter ett eventuellt förstatligande skulle

väster örn södra stambanan av enskilda järnvägar endast återstå den smalspåriga

Halmstad—Bolmens järnväg. Ett statsförvärv skulle sålunda kunna

möjliggöra en betydelsefull rationalisering av trafikarbetet. Genom omdirigering

av vissa godstransporter, vilka nu pa grund av samtrafikstöreskiifterna

måste ledas bestämda vägar, vore det möjligt att vinna såväl driftkostnadsbesparingar

som kortare transporttider ävensom rationellare utnyttjande

av godsvagnsparken. Förenklingar, främst i fråga örn Växlingsarbetet,

kunde genomföras vid de nuvarande nio föreningsstationerna, av

vilka åtta, nämligen Halmstad, Ätran, Limmared, Gislaved, Värnamo, Ulricehamn,

Falköping och Jönköping, skulle helt förlora denna sin karaktär.

Angående järnvägsbolagets biltrafikrörelse imeddelar järnvägsstyrelsen,

att bolaget över järnvägsnätets liela trafikområde i egen regi bedreve

sådan såväl för person- som för godsbefordran, i Trafiktillstånd bade

erhållits för en väglängd av 1 448 km, varav dock med hänsyn till knappheten

på driftförnödenheter endast omkring 1 000 km för närvarande trafikerades.

Denna biltrafik vore av stort värde för järnvägsföretaget, enär den

dels lämnade skydd mot osund konkurrens, dels bunde samordnas med järnvägsrörelsen

så att allmänheten erhölle bästa möjliga transportförhållanden.

Bilparken hade vid 1944 års slut bestått av 32 bussar, 4 personbilar och 10

lastbilar. Biltrafiken hade, även tagen för sig, lämnat tillfredsställande resultat.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda

att belysa järnvägsföretagets ekonomiska förhallanden

under åren 1931 — 1 93 8, vilken tid använts såsom basperiod för

utredningarna, samt tiden därefter.

Järuvässrörelsen.

Medel-

|

1931

1932

1933

1934

1935

193G

1937

1938

tal

1931—

1939

1940

1941

1942

1943

1938

T II

s c

11

t a

i

k r

o n

O

r

Inkomster.

Persontrafik ..

99!)

912

866

864

910

937

1 012

1091

949

1222

1776

1 956

2 235

2 553

Godstrafik. . . .

övriga inkoms-

3 645

3 004

3189

3 513

3 594

3 909

4 400

3 921

3 647

4 463

4 799

4 673

5 712

5 835

ter (posttrans- porter m. in.)

284

285

290

302

307

342

344

364

315

374

405

440

421

399

Summa

4 928

4 201

4 345

4679

4 811

5188

5 756

5 376

4 911

6059

6 980

7 069

8 868

8 787

Driftutyifter. . .

3 837

3310

3 392

3 689

3 875

4136

4 506

4 074

3 852

4 597

5 449

6 462

6 728

7171

Driftöverskott. .

1091

891

953

990

936

1052

1 250

i 302

1059

1462

1531

1 607il 645

1616

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Bilrörelsen.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

T

u s

e n t

a 1

k

r o

n

o r

Inkomster...........

239

305

344

370

397

436

513

548

572

529

667

670

657

Utgifter.............

176

242

262

287

297

327

387

417

431

462

517

512

467

Driftöverskott........

63

63

82

83

100

109

126

131

141

67

150

158

190

Avsättning till förnyel-

sefond..............

69

69

61

58

56

66

74

86

82

81

72

61

43

Bolagets vinst- och förlusträkningar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

T

u s

e n t

a 1

k

r o

n

o r

Inkomster.

Från föreg, år balanse-

rad vinst...........

8

66

68

108

72

57

137

504

664

528

323

350

309

Driftöverskott:

av järn vägsrörelsen . .

1091

891

953

990

936

1052

1250

1302

1462

1531

1607

1645

1616

» bilrörelsen........

63

63

82

83

100

10E

126

131

141

67

150

158

190

Ränta och inkomst av

värdehandlingar.....

—

—

—

—

6

12

15

15

15

15

15

19

15

Inkomst för omlagd

samtrafiksväg.......

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

1

52

Diverse inkomster ....

—

—

—

—

—

5

4

8

6

8

8

26

44

Summa

1162

1020

1103

1181

1114

1235

1532

1960

2 288

2149

2104

2198

2 226

Utgifter.

Trafikenngsåtaganden.

—

24

44

32

47

_

_

Avsättning till förnyel-

sefond:

för järn vägsrörelsen ..

303

305

309

309

312

316

322

339

396

416

605

709

712

» bilrörelsen.......

69

69

61

58

56

66

74

86

82

81

72

61

43

Räntor..............

69

67

54

54

36

41

49

46

44

33

2

Skatter..............

120

88

67

61

76

78

21

144

264

327

400

462

462

Utgifter för omlagd

samtrafiksväg.......

85

99

85

70

55

47

37

25

18

8

1

Diverse utgifter......

—

—

—

_

—

_

130

19

Vinst fr. föreg, år.....

8

66

68

108

72

57

137

504

664

528

323

350

309

» för året ........

508

302

415

489

460

630

892

816

820

626

683

615

700

Summa

1162

1020

1103

1181

1114

1235

1532

1960

2 288

2149

2104

2198

2 226

Till bolagsstämmans

förfogande..........

516

368

483

597

532

687

1029

1320

1484

1154

1006

965

1009

Härav disponerat för:

avsättning t. egna fon-

der.............

—

—

—

150

100

100

_

_

300

175

utdelning å stamaktier

450

300

375

375

375

450

525

656

656

656

656

656

656

6 %

i%

b%

5 SS,

5%

6 %

7 %

1%

7 %

7 %

7%

7%

7%

Vinst resp. förlust ba-

1

lanserad till efterföl-

jande år............

66

68

108

72

57

137

504;

664

528

323

350

309

353

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Bolagets balansräkning per den 31 december 1943.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen...........

Rullande materiel...............

Inventarier.....................

Hjälpanläggningar och fastigheter

Automobilrörelsen...............

Kronor.

14 019 700

8 361 000

713 500

845 000

926 400

Aktier

i Nässjö—Oskarshamns järnvägs A/B,

i Halmstad—Bolmens »

i AB Svenska Godscentraler

i AB Landtransport

i AB Nordisk Biltjänst

Statsobligationer....................

I kassa och bank....................

Förråd.............................

Diverse fordringar..................

Reserverade tillgångar...............

3000 st å 100 kr........ 1

699 » » 100 » ........ 1

107 » » 100 » ........ 1

129 » » 100 » ........ 1

37 » » 150 » ........ 1

............. 150 000

............. 1 862 697

............. 1 493 959

............. 588 397

................414

Summa kronor 28 961 072

Skulder. Kronor.

Främmande kapital

Diverse skulder............................................. 2 979 469

Eget kapital

Skattegd................................................. 693 548

Aktiekapital................................................ 9 375 000

Reservfond ................................................ 1 600 000

Dispositionsfond............................................ 1^5 000

Förnyelsefond.......................................... 13 779 000

Vinst från föregående år.................................... 309 320

Summa kronor 28 961 072

Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta

egendomen uppgår till 18 750 000 kronor.

I fråga örn beräkningen av järnvägarnas affärsvärde meddelar

järnvägsstyrelsen, att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet

beträffande till förstatligande ifrågasätta enskilda järnvägar

i och för uppskattning av affärsvärdet uppgjort en kalkyl över beräkningsbara

inkomster, utgifter och överskott under ett »normalår». Denna kalkyl

vore baserad på bokföringsuppgiftema för åren 1931—1938 med vissa justeringar

med hänsyn till bland annat företagen motorisering samt verkställd

rationalisering av driften. Kalkylen visade följande resultat föi bolagets jämvägsrörelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Trafikinkomster

Driftutgifter . .

kronor 5 090 000

» 3 732 000

Driftöverskott kronor 1 358 000.

Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i

första hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna

avsättning beräknades till 485 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen

av järnvägsrörelsen utgjorde alltså 873 000 kronor. Härtill komme

75 000 kronor, utgörande avkastning å bilrörelsen. Det samlade kalkylatoriska

överskottet av bolagens järnvägs- och bilrörelse uppginge sålunda

till 948 000 kronor.

Efter frånräknande av skatter, vilka kalkylerats lill 200 000 kronor enligt

de bestämmelser, som gällde vid basperiodens slut, återstode ett nettobelopp

av 748 000 kronor, vilket vore att ställa mot det erforderliga kapitalet. Detta

utgjordes av dels köpesumman, 18 750 000 kronor, dels de medel, som utöver

löpande avsättningar till värdeminskningskontot beräknats framdeles behöva

investeras i anläggningarna på grund av att dessas medelålder överskridit

halva brukningstiden. Vad denna investering beträffade, hade för rullande

materielens del en beräkning enligt normalgrunder resulterat i ett belopp av

1 574 000 kronor. Då emellertid järnvägen i övrigt vore i mycket gott skick,

hade det framtida till överårigheten hänförliga behovet av investeringsmedel

ansetts kunna reduceras till 1 000 000 kronor. Det kapital, som borde insättas

1 en räntabilitetskalkyl, uppginge alltså till 19 750 000 kronor. Eftersom förvärvet

avsåge järnvägs- och bilrörelsen jämte visst förråd men inga tillgångar

därutöver — frånsett aktier i bilföretag — samt ej heller några skulder,

funnes i detta fall inga ytterligare tillägg eller avdrag att göra. Förräntningen

av nyssnämnda 19 750 000 kronor skulle alltså utgöra omkring

3,8 procent.

Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar

styrelsen, att härför i första hand erfordrades ett investeringsanslag, motsvarande

köpesumman 18 750 000 kronor. Förutnämnda post å 1 000 000

kronor, avseende förnyelse, behövde i detta sammanhang icke upptagas, då

det endast utgjorde ett kalkylatoriskt mått på »överårigheten» och således

icke föranledde något omedelbart anslagsäskande.

Av vikt ur anslagssynpunkt vore däremot att, enligt § 4 i avtalet, järnvägsstyrelsen

komme att övertaga vissa kontrakt rörande anskaffning av ny rullande

materiel och bilmateriel. De härmed följande kostnaderna, vilka enligt

gällande föreskrifter skulle bestridas med investeringsanslag, uppginge till

2 100 000 kronor och fördelade sig på olika fordonsslag enligt följande.

Lokomotorer ...................................... kronor 130 000

Rälsbussar ........................................ » 190 qoo

Godsvagnar ....................................... » i 280 000

Bilmateriel ........................................ , 500 000

Summa kronor 2 100 000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att nu ifrågavarande utökning av

järnvägens fordonspark visserligen icke vöre nödvändig för ombesörjande

av den i normalkalkylen antagna trafikmängden. Anskaffningen vore emellertid

betingad därav, att bolagets järnvägar ansetts böra vara rustade att

ombesörja trafik utöver nämnda mått, d. v. s. av samma motiv som undei

de senaste åren föranlett utökning av statens järnvägars egen vagnpark.

Fordonen komme icke att reserveras för trafiken å de nu till förvärv föreslagna

järnvägarna utan skulle ingå i statens järnvägars gemensamma foidonspark.

Då det för investeringen erforderliga kapitalet sålunda läge utanför

normalkalkylen, syntes det järnvägsstyrelsen lämpligt, att de för anskaffningen

erforderliga investeringsmedlen icke sammansloges med förenämnda

köpesumma utan anvisades under vederbörliga rubriker under statens järnvägars

fond. Styrelsen utginge från att de utgifter, som kunde föranledas av

övriga vid förvärvet övertagna avtal m. lii., skulle för savin de ej kunde

direkt påföras driften eller statens järnvägars förråd — på sätt skett vid tidigare

förvärv, föras på ett särskilt s. k. inköpskonto, vilket jämväl Hnge gottskrivas

ersättning för med förvärvet följande rörliga tillgångar. Angående

den framtida regleringen av detta konto gällde detsamma sorn beträffande

övriga sådana konton. Styrelsen hänvisade härutinnan till sin skrivelse den

10 februari 1945, angående införlivande i statsbanenätet av Stockholm - Västerås—Bergslagens järnvägar.

För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade,

anför .styrelsen vidare, i avtalets § 5 intagits reglerande bestämmelser, vilka

erhållit i sak samma lydelse, som anmälts i styrelsens förenämnda skrivelse

den 10 februari 1945 med de ändrade data, som vore betingade bland annat

av den omständigheten, att personalen vid nu ifrågavarande järnväg skulle

i vanlig ordning bibehållas vid den enskilda järnvägens anställnings- och avlöningsvillkor

intill utgången av år 1945.

Enligt femte momentet i avtalets § 5 skulle, fortsätter järnvägsstyrelsen, befattningshavarna

vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1946 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande

anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning

härtill sammanlagt 621 tjänstemän komma att övertagas i statens

järnvägars tjänst, nämligen 477 ordinarie och 144 icke ordinarie. Härutöver

överginge i statens järnvägars tjänst 46 last anställda chaulförer samt 200

ban- och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper vid statens järnvägar

gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning. Genom

förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna komme sålunda sammanlagt

867 personer att överföras i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss

aspirantpersonal, städerskor, tilltälliga arbetstagare m. il., vilka jämväl, i den

mån tjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning vid statens järnvägar

och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,

sådan denna framginge av bilaga G till avtalet, hade skett efter överlägg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ningar samt i huvudsak i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen och

med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen

hade tillämpats normen, att personalen —- med några enstaka undantag

— tillförsäkrats sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner.

I vad mån den ordinarie personalen i sinom tid skulle kunna placeras

i befattningar på aktiv stat i de lönegrader, som funnes angivna i bilaga

C, bleve beroende av det framtida behovet av tjänster i de olika lönegraderna.

Enligt § 8 i avtalet skall järnvägen från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt föreliggande preliminär

plan för distriktsindelning av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens

ägo vore avsett, att nu ifrågavarande bandelar skulle tillföras sjätte distriktet.

Omfattningen av de nuvarande ban- och trafiksektionema inom detta

distrikt gjorde det icke möjligt att i dessa sektioner infoga ett järnvägsnät

av den omfattning, som förevarande statsförvärv avsåge. Styrelsen ansåge

det därför nödvändigt, att nya ban- och trafiksektioner inrättades

med Halmstad såsom huvudort och omfattande förutom de bandelar,

som genom förevarande förvärv tillfördes statens järnvägar, jämväl bandelen

Varberg—Ätran, som vore en direkt fortsättning på linjen Kinnared—

Ätran. Förstnämnda linje borde därför i detta sammanhang överföras från

andra till sjätte distriktet. Lämpliga lokalutrymmen för de nya ban- och trafiksektionsledningarna

i Halmstad kunde iordningställas inom de förvaltningslokaler,

som bleve disponibla där.

För maskintjänstens del räknades med, att dessa bandelar utan

olägenhet skulle kunna inordnas i den redan organiserade 25 maskinsektionen

i Borås. Genom tillkomsten av dessa nya bandelar med deras ganska betydande

maskintjänst bleve det emellertid motiverat att föreståndaren för

denna maskinsektion, som f. n. förestodes av en maskiningenjör i lönegraden

A 26, uppflyttades till förste maskiningenjör i lönegraden A 27, vilket

borde ske redan från tidpunkten för införlivandet, nämligen den 1 juli 1945.

De nya ban- och trafiksektionerna bleve av sådan storlek, att föreståndarskapet

tills vidare borde uppdragas åt tjänstemän i lönegraden A 26, för vilket

ändamål sålunda erfordrades en baningenjörs- och en trafikinspektörsbefattning.

Av stationerna vid Halmstad—Nässjö järnvägar vore med hänsyn till 1938

års trafik Halmstad C hänförlig till klass 1 B och Värnamo till klass 2.

Förutom sålunda erforderliga befattningar på aktiv stat erfordrades även

ett antal tjänster på övergångsstat för tjänstemän, som enligt bilaga C till

avtalet skulle övertagas i lönegraden A 21 eller högre, men för vilka placering

på aktiv stat icke kunde ordnas omedelbart, nämligen för två maskiningenjörer,

en förste trafikinspektör, en byråassistent och en förrådsförvaltare.

Vad i övrigt gällde personalens antal m. m. i lönegraden A 20 och därunder

förklarar järnvägsstyrelsen sig senare skola inkomma med förslag i sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

band med den framställning beträffande antalet sådana tjänster för år 1946,

som styrelsen hade att avgiva hösten 1945.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Halmstad—Nässjö järnvägar må på avtalade villkor förvärvas

av staten och införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli

1945,

dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1945/46 under

rubrik Förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar anvisa ett investeringsanslag

av 18 750 000 kronor,

dels under i det föregående angivna rubriker för rullande materiel och bilmateriel

anvisa investeringsanslag örn tillhopa 2 100 000 kronor,

dels medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar

över lönegraden A 20 måtte ökas med följande antal i respektive

lönegrader, nämligen:

Lönegrad

fr. o. m. den 1 juli 1945

A 27 Förste maskiningenjör

Antal

1

fr. o. m. den 1 januari 1946

A 26 Baningenjör .....................

Trafikinspektör *..................

A 24 Stationsinspektor klass 1 B .........

A 22 Stationsinspektor klass 2 .........

A 21 Byråassistent ....................

på övergångsstat (fr. o. m. den 1 januari 1946)

A 26 Byråingenjör .....................

Maskiningenjör ..................

Trafikinspektör

A 21 Byråassistent .....................

Kontrollör .......................

dels ock minska antalet maskiningenjörsbefattningar i lönegraden A 26

fr. o. m. den 1 juli 1945 med 1.

I beslutet om järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde, anför

styrelsen slutligen, angivas, att dessa därefter skulle tills vidare hänföras

till sjätte distriktet, varvid samtidigt bandelen Varberg—Ätran borde överflyttas

från andra till sjätte distriktet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 24 februari 1945 avgivit utlåtande

i ärendet.

Fullmäktige hava inledningsvis erinrat därom, att enligt det föreliggande

villkorliga avtalet å tillträdesdagen, som avses bli den 1 juli 1945, i vederlag

för den egendom bolaget överlåter till staten skola till bolaget överlämnas

statsobligationer å nominellt 18 750 000 kronor. Obligationerna skola

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Departements
chefen.

löpa med 3 procent ränta, räknat fr. o. m. den 1 juli 1945, vara förfallna till

inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1 000,

500 och 100 kronor.

Genom den nyligen inträffade räntesänkningen hade emellertid, anföra

fullmäktige, räntan å tioåriga statslån nu gått ned icke obetydligt under 3

procent. För dagen utgjorde räntan å sådana lån omkring 2,85 procent. Vid

försäljning av obligationer av nämnt slag betingade dessa därför för närvarande

en köpkurs av 101 procent. Därest denna kurs gällde vid likviddagen

den 1 juli 1945, skulle delta innebära, att köparen avhände sig ett värde av

187 500 kronor utöver den i avtalet fastställda köpesumman. Skulle kursen

till denna dag hava stigit till 102 procent, bomme det nu nämnda beloppet

att fördubblas.

Under hänvisning till det anförda framhålla fullmäktige, att det för staten

vore fördelaktigare, om likviden finge ske i penningar till det i avtalet

angivna beloppet. En emission av tioåriga 3 procent obligationer till pari

skulle enligt fullmäktiges mening i nuvarande ränteläge te sig anmärkningsvärd.

Fullmäktige ifrågasätta därför, örn ej förhandlingar med bolaget borde

upptagas på denna punkt.

Då fullmäktige i övrigt funnit de avtalade villkoren om statsförvärv av

Halmstad—Nässjö järnvägar från statens synpunkt godtagbara, tillstyrka

fullmäktige med nyss ifrågasatt ändring det föreliggande förslaget örn förvärv

under innevarande år av nämnda järnvägar.

Beträffande förvärvets finansiering för det fall, att vederlaget skulle komma

att utgå i obligationer på sätt i avtalet förutsatts, anföra fullmäktige följande.

Därest det föreslagna statsförvärvet genomföres och köpeskillingen .skulle

komma att erläggas i treprocentiga statsobligationer, skall riksgäldskontoret

utfärda en ny emission — den sjätte — av det särskilda obligationslån, som

ar 1940 upplades för inlösen av enskilda järnvägar. Den nya emissionens obligationer

skola —- liksom fallet varit med de föregående emissionerna — förses

med tio årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.

Riksgäldskontoret kommer i sa tall att a tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen

för bolagets räkning överlämna interimsbevis å bolaget tillkommande

statsobligationer, att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationer i

av bolaget önskad valörfördelning. Det förutsättes därvid, att obligationer i

valörer a 500 kronor och 100 kronor skola behöva utställas endast i det antal,

som nödvändigtvis erfordras.

Det till förvärv ifrågasatta, Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag tillhöriga

järnvägsnätet sträcker sig inom Halland, västra Småland och Västergötland

och är det största återstående privatbanenätet i södra Sverige. Det omfattar

en sammanlagd banlängd av 407,9 km och är i sin helhet normalspårigt.

Bolagets över järnvägsnätets hela trafikområde bedrivna biltrafikrörelse

omfattar en trafikerad väglängd av maximalt 1 448 km.

På grund av att järnvägsnätet är praktiskt taget helt inneslutet mellan statens

järnvägars linjer, ligger det i sakens natur, att de indirekta fördelar, vilka

följa av ett införlivande av järnvägarna med statsbanenätet, bliva tämligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

stora. Detta gäller särskilt i fråga om godstransporterna och möjligheterna

att minska antalet föreningsstationer.

Enligt det föreliggande med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag träffade

avtalet överlåter bolaget med tillträde den 1 juli 1945 för en köpeskilling

av 18 750 000 kronor till staten den av bolaget drivna järnvägs- och biltrafikrörelsen.

överlåtelsen omfattar jämväl bolagets övriga fastigheter, anläggningar,

inventarier och förråd, i den mån sådana tillgångar icke i avtalet

särskilt undantagits, ävensom bolagets innehav av aktier i aktiebolaget Svenska

godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk bil
tjänst.

Järnvägsstyrelsen har — med beaktande av olika på frågan inverkande

omständigheter — beräknat driftöverskottet å järnvägsrörelsen efter avdrag

av förnyelsefondsavsättningar till 873 000 kronor under ett normalår. Avkastningen

å bilrörelsen beräknas till 75 000 kronor örn året. Sedan från den

samlade inkomsten av trafikrörelsen å (873 000 + 75 000) 948 000 kronor

dragits beräknade skatter å 200 000 kronor, återstår ett beräknat netto av

748 000 kronor. Då den avtalade köpeskillingen, såsom nämnts, uppgår till

18 750 000 kronor och förnyelsebehovet å anläggningarna kan beräknas till

1 000 000 kronor, motsvarar sålunda det kalkylerade nettot en förräntning av

omkring 3,8 procent å den erforderliga investeringen av 19 750 000 kronor.

Med hänsyn till de fördelar, som — enligt vad jag inledningsvis framhållit

_ äro förenade med förvärvet och då Halmstad—Nässjö järnvägar hava

en högre teknisk standard samt även i övrigt synas vara bättre underhållna

än flertalet av staten tidigare förvärvade enskilda järnvägar, har

jag funnit de avtalade villkoren vara för staten godtagbara.

Med anledning av vad riksgäldsfullmäktige i ärendet yttrat rörande formerna

för köpeskillingens erläggande har jag under hand trätt i förbindelse med

representant för säljarbolaget för att undersöka möjligheterna till en modifikation

av avtalet i av fullmäktige angivet hänseende. Det har emellertid därvid

visat sig, att förutsättningar för en ändring av avtalet saknas. För egen del

har jag icke funnit anledning ifrågasätta, att avtalet på grund härav icke

skulle av statsmakterna godkännas. Självfallet bör vid framtida förhandlingar

rörande statsförvärv av enskilda järnvägar hänsyn tågås till utvecklingen

på obligationsmarknaden. Hinder torde icke böra möta för järnvägsstyrelsen

att, örn så närmast med hänsyn till förhållandena å kapitalmarknaden

anses lämpligt, i framtida avtal infoga bestämmelser om att köpeskillingen

skall erläggas kontant.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i blivande beslut örn järnvägarnas

införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter i fråga om

järnvägarnas hänförande till visst distrikt.

För genomförande av förvärvet erfordras i första hand anvisande av ett

investeringsanslag av 18 750 000 kronor, motsvarande köpeskillingen för förvärvet.

.lag har icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag,

att för bestridande av kostnaden flir vissa nyanskaffningar, som kon
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

trakterats av bolaget och enligt avtalet skola övertagas av staten, fyra särskilda

investeringsanslag å tillhopa 2 100 000 kronor anvisas å kapitalbudgeten

under statens järnvägars fond. Beloppet bör fördelas enligt styrelsens

förslag och anvisas under de rubriker, som angivas i min hemställan i det

följande. Svävande tillgångar och skulder böra liksom hittills regleras över

det särskilda utjämningskonto, som finnes upplagt med rubriken Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar.

Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid Halmstad—Nässjö

järnvägar vara berättigade att från och med den 1 januari 1946 — med vissa

förbehåll erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande

anställnings- och lönevillkor. Personalparagrafen i förevarande avtal

uppvisar vissa skiljaktigheter i jämförelse med de år 1944 och tidigare träffade

överenskommelserna. I detta avseende torde jag få hänvisa till avtalet,

vilket finnes fogat såsom bilaga till statsrådsprotokollet, samt till den kommentar,

som lämnats i propositionen 1945: 130 angående införlivande i statsbanenätet

av Stockholms—Västerås—Bergslagens järnvägar. Personalens löneställning

blir reglerad i och med statsmakternas godkännande av avtalet.

Något särskilt beslut av riksdagen erfordras alltså icke. Då emellertid för

ban-, trafik- och maskintjänsten krävas vissa befattningar med placering i

21 och högre lönegrader, tarvas härutinnan beslut av riksdagen. Mot den ökning

av antalet befattningar, som järnvägsstyrelsen i förevarande sammanhang

föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag avser att framlägga förslag

örn inrättande av dessa befattningar vid anmälan i annat sammanhang av

frågor angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att Halmstad—Nässjö järnvägar må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1945,

dels ock å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, för budgetåret 1945/46 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till

Förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar kronor 18 750 000,

Ytterligare medel till nyanskaffning av

rälsbussar ........................ > 190 000,

Ytterligare medel till nyanskaffning av

lokomotorer ...................... » 130 000,

Ytterligare medel till nyanskaffning av

godsvagnar ....................... » 1 280 000,

Ytterligare medel till nyanskaffning av

bilmateriel ....................... » 500 000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag, nedan

kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens

räkning av bolagets järnvägar m. m.

§ 1.

Morn. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1945 (tillträdesdagen)

på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnvägar, omfattande bandelarna Halmstad—Nässjö, Landeryd—Falköping,

Vaggeryd—Jönköping, Reftele—Gislaved, Kinnared—-Ätran

och Torup—Hyltebruk med vad till desamma hör, såsom rullande materiel,

inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående förråd stadgas närmare

i bilaga D),

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

rullande materiel och inventarier,

dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar -— i den mån desamma

icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, under rubriken B angivna såsom

undantagna från överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande

inventarier och rättigheter,

dels följande aktier: 107 st. i AB Svenska godsbilcentraler, 129 st. i AB

Landtransport och 37 st. i AB Nordisk biltjänst.

Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar, såsom värdepapper, kontanta medel

och fordringar samt de fastigheter, som i bilaga A äro angivna under rubriken

»B. Egendom, som ej överlåtes till svenska staten», inklusive bedriven

torvrörelse med därtill hörande maskiner, inventarier m. m. behållas av bolaget.

Bolaget skall äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen

och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m.

intill samma dag, även örn de inflyta respektive förfalla till betalning efter

densamma.

Morn. 3. Rätten till framtida utdelning och återbäring på grund av bolagets

delägarskap i Svenska jämvägsföreningen, Enskilda jämvägames arbetsgivareförening

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter förbehålles

bolaget.

Mom. A. Styrelsen inträder i bolagets ställe beträffande vid denna överenskommelses

undertecknande beställd men ännu ej levererad rullande materiel

och bilmateriel jämte därtill hörande detaljer, som således mot erläggande

av kontraktsbelopp respektive inköpspris övertages av styrelsen, dock att

anskaffningskostnaden för ännu ej levererade 2 snabbvagnar, 2 boggirälsbussar

och 2 boggisläpvagnar, vilken kostnad kontrakterats till 658 150 kronor,

bestrides av bolaget.

Mom. 5. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående

underhåll, förrådsbehållning m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunut. Majlis proposition nr 177.

17

Mom 6 Bolaget förbinder sig ali intill tillträdesdagen icke »vilunda sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller losa egendomen och iai

ei "heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser^ son

kunna öka järnvägarnas driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan man un

gällande kollektivavtal göra nödvändigt. ,, norrön rlpl

Morn. 7. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller K°l|t

därav före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada ska 1 P<

grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det

bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.

§2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för penninginteckningar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andia

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Moni. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen på tillträdesdagen

till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt adertonmi jonersjuhundrafemtiotusen

(18 750 000) kronor.

Obligationerna skola löpa med tre procent ranta, raknat fr. o. m. den 1 ju

1945, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställa i va ener

om 10 000, 5 000, 1 000, 500 och 100 kronor. Fördelningen a sagda valörer

sker på sätt bolaget — senast två månader före tillträdesdagen ager be
S

Mo7n.'' 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden

rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, aro sa

fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B. «

Bolaget förbinder sig att på anfordran av koparen uppsäga de i bilaga ti

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Morn. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola nied nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal. .......

Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före den 1 juli 1945 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst atnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrlidstillägg samt eventuell förman av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. .

Befattningshavare, som innehaft för honom gallande slutlon sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 177

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger

sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre

år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit

från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,

varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda

ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens

järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmånerna

skall vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot

det, som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid

statens järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för ali personal under liden intill den 1 januari 1946 i den mån veder - börandes anställning ej dessförinnan upphör:

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1946

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari

1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C skab

ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare -— med belopp,

sorn styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

19

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola lör dessa förtidspensionerade till

vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för

pensionsinrättningert att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga ruin jämväl av befattningshavare, som

ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan

järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i vad

mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sågs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1946 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under

följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst;

c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning.

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande

vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till högre tjänst vid

statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet

till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid

bolagets järnväg.

Mom. 6. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men för

vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande och vilken vid den tidpunkt,

då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, om allmänna

tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet för

arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension

enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest

i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.

Morn. 7. Befattningshavare, vilken icke är delägare i pensionsinrättning

och som erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,

må, i den mån järnvägsstyrelsen finner skäligt, såsom

tjänslår för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av deli

lid, under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt, innehall

anställning vid bolagets järnväg eller vid statens järnvägar.

Mom. S. Personal, på vilken bestämmelserna i morn. 6 icke vinna tillämpning,

redan pensionerad personal samt pensionsberälligade lamiljemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma i at
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

kunni Mlilltå proposition nr 177.

njutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt morn. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest järnvägen

övergått i statens ägo.

, Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrättning,

i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade

pensionsvillkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom. 5 punkt c)

och mom. 6—8 stadgas.

§ 6.

il/om. 1. Styrelsen skall från och med tillträdesdagen övertaga bolagets

rättigheter och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som

personalen tillhör.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,

exklusive pension till nuvarande verkställande direktören. I samband

härmed förbinder sig bolaget att icke vidare ikläda sig några pensionsförpliktelser

som kunna beröra Halmstad—Nässjö Järnvägsaktiebolags Stiftelse

för pension och understöd. Vidare garanterar bolaget dels att Stiftelsens

styrelse kommer att genomföra den ändringen av Stiftelsens stadgar, att Stiftelsens

styrelse efter den 1 juli 1945 skall utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen i

stället för av styrelsen för Halmstad—Nässjö Järnvägsaktiebolag, dels att

Stiftelsens nuvarande styrelse kommer att avgå fr. o. m. nämnda dag. Bolagets

pensionsförpliktelser samt Stiftelsens tillgångar finnas förtecknade i en

av bolaget till styrelsen överlämnad akt.

Mom. 3. Styrelsen skall medverka till, att, så snart sig göra låter, förhandlingar

bli upptagna om statsövertagande av Understödsföreningen Halmstad—

Nässjö järnvägs pensionskassas verksamhet.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på i

§ 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

8 8.

Bolagets järnvägar skola, räknat fran och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar salunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal .är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Stockholm den 19 februari 1945.

HALMSTAD—NÄSSJÖ JÄRN- KUNGL. JÄRNVÄGS
VÄGS

AB. STYRELSEN

M. Wallenberg G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450728

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar. s. 3 i texten