Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktiei• i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag m. m

1945-02-27 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:178, Angående förvärv av aktiei• i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 178.

1

Nr 178.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående förvärv

av aktiei• i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag

m. m.; given Stockholms slott den 2 mars

1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Med skrivelse den 28 februari 1945 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning tre vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal.

Det första avtalet, vilket för sin giltighet förutsätter Kungl. Maj:ts godkännande

före den 15 juni 1945, har slutits med ägarna till aktiemajoriteten i

Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, i det följande kallat NOJ, oell

avser förvärv för kronans räkning av säljarna tillhöriga aktier i järnvägsbolaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 178.

476 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Österbymo

VASTER

vusm

Verke.

Jenny

Otili Al ti ERRY,

NASSJÖ

EKSJÖ

angeneus

Hultsfred

VETLANDA

Molilja

oOSKARS
''

HAMN

EaaerhuU

Åseda

Brittatorp

r/lgnsrervSs

''Sandbäckshult

''Sävsjosfj

Ivesfa

{WÄXJÖ

Ti// inköp föres/agna Sanor

H3 norm alsp orig a statsbanor

=> sma/spdriya -s/a/sbanor

s/na/sparjya enskilda honor

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 178.

De båda övriga avtalen avse förvärv för statens järnvägars räkning av de

aktiebolaget Vetlanda järnvägar (VJ) och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag

(EÖJ) tillhöriga järnvägarna. Järnvägsstyrelsens motkontrahenter äro

i de båda sistnämnda avtalen icke endast VJ och EÖJ utan även NOJ i dess

egenskap av långivare till de båda andra bolagen. De rörande VJ och EÖJ

ingångna avtalen hava träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt respektive

bolagsstämmors godkännande.

Avtalen torde — med uteslutande av vissa i två av dem omförmälda bilagor

— få i avtryck fogas till dagens statsrådsprotokoll.

NOJ äger den normalspåriga banan Nässjö—Oskarshamn. VJ:s järnvägar

utgöras av de smalspåriga bandelarna Vetlanda—Sävsjö och Vetlanda—- Målilla, EÖJ äger den likaledes smalspåriga banan Eksjö—Österbymo. De

tre bolagen bedriva utom järnvägsrörelse biltrafik. VJ:s och EÖJ:s järnvägar

samförvaltas i viss utsträckning med Nässjö—Oskarshamns järnväg.

Järnvägarnas anslutning till järnvägsnätet i övrigt åskådliggöres å kartan

å s. 2.

Järnvägsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att vid de i ärendet

verkställda utredningarna följts samma riktlinjer som vid tidigare undersökningar

avseende statsförvärv av enskilda järnvägar. Själva affärsförhandlingama,

vilka pågått sedan våren 1944, hade också i det längsta varit inriktade

på ett statsförvärv i vanlig ordning av såväl NOJ:s järnväg mellan Nässjö

och Oskarshamn som all bolagets övriga egendom. I förhandlingarnas avgörande

skede hade det emellertid visat sig, att uppgörelse till ett pris, som

syntes från statens sida godtagbart, ej stöde att erhålla med bolaget örn egendomsförvärv

men väl med förenämnda representanter för aktieägarna om

aktieköp. Härmed hade i fråga örn NOJ inträtt ett förhandlingsläge likartat

med det, som nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg

uppkommande tvistefrågor år 1944 nödgades konstatera i fråga om Stockholm—-Västerås—Bergslagens

järnvägar (SWB). Med allt beaktande av

1939 års riksdags principuttalande angående formen för blivande statsförvärv

hade styrelsen liksom på sin tid nämnden i praktiken icke haft annat

val än att följa den enda väg till uppgörelse, som i det förevarande fallet visat

sig framkomlig.

Att döma av erfarenheterna från dels SWB, dels de tidigare statliga järnvägsbolagen

i Skåne och Småland syntes för övrigt, fortsätter styrelsen, de

praktiska olägenheterna med ett förvärv av NOJ i två omgångar ej behöva

bli av någon större betydelse. I samtliga föregående fall hade nämligen staten

snabbt erhållit icke blott den från början avtalade aktiemajoriteten utan

också huvudparten av övriga aktier. I bolagsordningen för Nässjö—Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag funnes icke någon bestämmelse, som inskränkte

en majoritetsinnehavares rätt att rösta för alla sina aktier. Det framstode därför

såsom praktiskt taget visst, att järnvägsstyrelsen skulle kunna redan under

bolagstiden åstadkomma driftgemenskap i flera hänseenden mellan statens

järnvägar och NOJ samt att inlemmandet i statens järnvägar skulle — om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

statsmakterna så beslutade — kunna äga rum redan den 1 januari 1946.

Olägenheterna med förevarande förvärvsform syntes sålunda bliva rätt oväsentliga.

Järnvägsstyrelsen lämnar vidare i inledningen till sin skrivelse en hästö

risk redogörelse beträffande NOJ:s tillkomst och utveckling. Härutinnan

hänvisar jag till handlingarna i ärendet.

Angående de i förevarande banor ingående koncessionsenheternas

tillkomst meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter.

Nässjö—Oskarshamn.....

Konces- sion med- delad år

..... 1869

Öppnad

för trafik

år

1873—74

Ban-

längd

km.

148-4

Spårvidd

meter

1-485

Eksjö—Österbymo.......

..... 1910

1915

34-6

0’891

Y etlanda— Sävsj ö.........

..... 1882

1884—85

29-8

0''891

Vetlanda—Målilla .......

..... 1902

1906

50-6

0*89 1

I fråga örn viktigare tekniska förhållanden innehåller styrelsens

skrivelse följande uppgifter för de olika koncessionsenheterna.

Käls vikt Tilläten

Kin.

per meter hastighet

kg-

km/tim.

Nässjö—Oskarshamn .......

....... 144

34-5

75

4

32''7 5

75

Eksjö—Österbymo............

....... 35

16-7

27

Vetlanda—Sävsjö ............

...... 10

14-6

40

14

17-2

40

6

24-9

40

Vetlanda—Målilla............

...... 51

17-2

40

Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid utgången av år 1944 av:

NOJ. EÖJ. VJ.

Ånglok, tender ..............................

.... 8

—

—

» , tank ................................

... 6

2

5

Lokomotorer ................................

2

Rälsbussar....................................

3

Personvagnar ................................

... 16

2

3

Därav 4-axliga............................

7

—

3

Person- och postvagnar, kombinerade ____

... -

—

2

Post- och resgodsvagnar....................

... 13

2

6

Godsvagnar, slutna..........................

... 120

5

24

» , öppna..........................

... 314

35

148

I fråga örn järnvägarnas betydelse i trafikhänseende anför järnvägsstyrelsen

beträffande NOJ, att denna järnvägs trafikområde till huvudsaklig

del utgjordes av skogsbygd och endast i mindre utsträckning av odlade

trakter. Till följd härav vore järnvägen också i första hand en godstrafikled,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

vilket framginge därav, att järnvägens trafikinkomster till 2/a härledde sig

från godstrafiken. Järnvägens viktigaste transportartikel utgjordes av

skogsprodukter av olika slag. En omfattande träindustri, företrädesvis inriktad

på framställning av färdiga trähus samt material för byggnadsindustrien,

hade utvecklats under de senare åren. Flera industrier i Oskarshamn lämnade

dessutom betydande transporter åt järnvägen. Icke blott godstrafiken utan

även persontrafiken hade i övrigt alltsedan sekelskiftet kunnat uppvisa

en fortgående och i det stora hela god utveckling. Styrelsen framhåller i

samband härmed, att sådan trafik, som tillkommit under det nu pågående

världskriget, icke medtagits i de styrelsens affärskalkyler, för vilka redogörelse

komme att lämnas i det följande.

EÖJ hade, framhåller styrelsen, alltifrån sin tillkomst utgjort en tillförselled

till NOJ och hade sedan biltrafikens genombrott varit nära nog uteslutande

beroende av godstrafiken. Även vid VJ folie huvudparten av inkomsterna

på godstrafiken.

Liksom andra enskilda järnvägar bedreve NOJ och de ifrågavarande smalspårsbanorna

biltrafik i viss utsträckning. De hade också härigenom

kunnat åt järnvägen bevara viss persontrafik, som i annat fall skulle hava

frånhänts järnvägarna av konkurrerande bussföretag.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda

att belysa järnvägarnas ekonomiska förhållanden under åren

1931—1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt

tiden därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 178.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

| 1937

| 1938

Medel-

tal

1931—

1938

1939

1940

194!

1942

1943

T u

sen

t a !

k

ron

o r

Inkomster.

NOJ järnvägsrörelse.

Persontrafik ....

531

489 i 472

489

506

512

545i 586

i 516

616

1055

1179

1 275

1420

Godstrafik ....

1 174

974

945

1 044

1032

1145

1269

1144

1091

1290

1512

2 015

1956

2 007

J Övriga inkomster

(posttransporter

m. m.) ......

116

120

119

110

112

ilo

114

125

116

129

141

144

147

148

Samma

1821

1583

1536

1643

1650

1767

1928

1855

1723

2 035

2 708

3 338

3378

3 575

Driftutgifter . .

1419

1 302

1 260

1 282

1 355

1 331

1 501

1 433

1 360

1 474

2 074

2 672

2 816

2 994

Driftöverskott . .

402

281

276

361

295

436

427

422

363

561

634

666

562

581

NOJ bilrörelse.

Inkomster ....

10

9

12

34i 45

50

57 i 71

.

71

50

65

33

26

Utgifter ......

11 11

13

32

24 28

39 48

58

55

51

25

17

Driftöverskott . .

— 1

— 2

— 1

2

211 22

18

23!

13

— 5

14

8

9

Inkomster.

EÖJ järnvägsrörelse

Persontrafik ....

16

9

7

7

6

6

6

6

8

6

14

13

16

19

Godstrafik ....

50

40

37

43

38

45

46

34

41

35

35

53

63

57

övriga inkomster

(posttransporter

m. m.)........

10

10

11

10

11

11

11

11

11

12

11

13

14

11

Summa

76

59

55

60

55

62

63

51

60

53

60

79

93

87

Driftutgifter . .

86

68

61

62

68

65

69

65

68

64

69

88

97

98

Driftöverskott. .

—10

— 9

— 6

— 2

—13

— 3

— 6

—14

— 8

— 11

— 9

— 9

— 4

—11

EÖJ bilrörelse.

Inkomster. .

10

12

13

14

17

18

201

18

12

19

16

15

Utgifter ....

6

7

7

7

8

11

12

11

8

12

10

8

Driftöverskott . .

— 1

4

5

6

7

9

7

8

7

4

7

6

7

Inkomster.

VJ järnvägsrörelse.

Persontrafik ....

82

78

74

66

65

67

70

68

71

73

106

126

157

178

Godstrafik ....

178

129

135

170

180

184

192

202

171

270

284

323

372

318

Övriga inkomster

(posttransporter

m. m.) ......

40

43

43

44

44

44

45

47

44

48

49

52

54

51

Summa

300

250

252

280

289

295

307

317

286

391

439

501

583

547

Driftutgifter . .

292

275

255

251

256

275

283

278

271

329

358

419

504

477

Driftöverskott. .

8

—25

— 3

29

33

20

24

39

15

62

81

82

79

70

YJ bilrörelse.

Inkomster

10

181

23:

331

30

24

15i

17

Utgifter ......

7

12

18

24

22

!

18

17:

20

1ranken

Driftöverskott . .

3

6

5

9l

8

6

— 21

— 3

inställd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Vinst- oell fiirlnsträkning'' för NOJ åren 1931—1943.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1

Tus

e n

tal

k r

o n o r

Inkomster.

Från föregående år balanserad

254

310

316

316

320

208

247

357

433

312

328

337

342

j Driftöverskott av järnvägs-

402

281

276

361

295

436

427

422

561

634

666

562

581

Driftöverskott av bilrörelsen

Kanta och inkomst av värde-

—

—

2

21

22

18

23

16

13

15

30

14

36

8

34

9

34

72

68

57

50

31

19

18

60

12

11

10

5

4

4

3

—

1

4

11

9

3

5

7

1

7

5

Summa

733

663

653

732

667

686

714

832

1036

1043

1057

959

981

; Utgifter.

1 Driftunderskott ar bilrörelsen

1

2

1

-

_

_

_

_

—

5

—

—

—

f Avsättning till förnyelsefond

138

130

123

123

124

120

117

117

161

182

183

243

255

! Avsättning till förnyelsefond

1

1

10

13

14

7

14

26

35

26

18

7

46

46

48

42

34

9

3

—

—

—

—

—

—

69

42

39

27

26

26

19

56

141

282

300

145

161

j Utgift för omlagd samtrafiks-

5

1

_

_

—

—

—

—

_

_

—

‘37

2 93

1 60

1

2

1 26

1

1

1

1

| Vinst från föregående år . .

254

310

316

316

320

208

247

357

433

312

328

337

342

224

132

126

172

56

249

320

286

249

226

219

215

215

Summa

733

663

653

732

667

686

714

832

1036

1043

1057

959

981

Till bolagets förfogande . . ..

478

442

442

488

376

457

567

643

682

538

547

552

557

Därav disponerade för:

160

210

Avsättning till egna fonder. .

Utådring å stamaktier . . . .

168

126

126

168

168

210

210

210

210 210

210

210

4 %

3%

3%

4 %

4 %

5%

5%

5%

5%

5%

| o %

5 %

5 %

Vinst balanserad till efterföl-

iande år ..............

310

316

3161 320

208

247

357

433

312

328 331

3421 347|

Beträffande de båda smalspårsbanornas vinst- och förlusträkningar anför

styrelsen, att dessa icke synts vara av sådant intresse, att de behövde här

återgivas. Det förtjänade emellertid påpekas, att EÖJ uppvisat från år till

år ackumulerade förluster, medan YJ:s tidigare förlustsaldo numera utjämnats,

dock utan att förbytas i överskott.

} Avskrivning ii fordran.

* 10 % & inbetala! obligationslån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Preliminär balansräkning för NOJ för år 1944,

Tillgångar.

Anläggningar för järnvägsrörelsen ..

Ofullbordade anläggningar..........

Anläggningar för automobilrörelsen

Värdehandlingar:

Aktier i AB Vetlanda järnvägar.......

— nom. 130 000

1

* » » Eksjö—Österbymo ....

.... » 110 000

1

» » » Godscentraler ...........

5500

» » » Landtransport ...

6 600

» » » Nordisk Biltjänst........

.......... 1900

2 850

AB Vetlanda järnvägars reverslån____

.......... 159 313

47 100

ränta ........

.......... 159 668

8 » » reverslån____

.......... 75 500

7 600

ränta ........

.......... 24 738

Nässjö—Oskarshamns järnvägs pensionskassa,

revers och ränta................................

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, reverser,

22 394 2 155

räntor m. m.....

............. 67 690 —

Statsobligationer.....

...................... 150 000

Andra obligationer.....

...................... 12 000

I kassa och bank ......

Diverse fordringar m. m...............

Förråd .............

Kronor.

9 346 100

300 000

160 514

233 807

1042566

124891

134855

Summa kronor 11342 733

Skulder.

Främmande kapital

Diverse skulder .................................................... 279 049

Eget kapital

Skattefond............................................................ 393 860

Aktiekapital.......................................................... 4 200 000

Reservfond .......................................................... 840 000

Dispositionsfond .................................................... 300 000

Förnyelsefond........................................................ 4688162

Vinst från föregående år.............................................. 346 554

* för året.......................................................... 295108

Summa kronor 11 342 733

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 178.

Av EÖJ:s oell VJ:s balansräkningar för år 1944 anför styrelsen följande

koncentrat.

Preliminär balansräkning för EÖJ för år 1944.

Tillgångar. Kronor.

Anläggningar för järnvägsrörelsen.................................... 927 188

» » bilrörelsen.......................................... 16 97o

Kassa, bank och fordringar .......................................... 46 020

Förråd .................................................................. 16 056

Underskott............................................ 60 937

Summa kronor 1 084 176

Skulder.

Statslån av år 1930, inklusive räntor ................................ 241 602

Reverslån hos Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag 66 716

Svävande skulder ...................................................... 36 187

Aktiekapital ............................................................ 707 600

Förnyelsefond för järnvägsrörelsen ................ 61 871

Summa kronor 1 084 176

Preliminär balansräkning för YJ för år 1944.

Tillgångar. Kronor.

Anläggningar för järnvägsrörelsen.................................... 1 709 977

» » bilrörelsen.......................................... 19 032

I kassa och bank ...................................................... 317 559

Diverse fordringar...................................................... 69 849

Förråd .................................................................. 20217

Summa kronor 2 106 634

Skulder.

Statslån av år 1883, inklusive räntor ................................ 541 641

» » » 1941, motorvagnslån.................................. 41 612

Lån av Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag av år 1935,

inklusive räntor...................................................... 618 980

D:o av år 1938 inklusive räntor...................................... 100 238

Diverse skulder ........................................................ 62 106

Aktiekapital ............................................................ 001 950

Förnyelsefond ........................................ 470 107

Summa kronor 2 106 634

I fråga örn beräkningen av NOJ:s affärsvärde meddelar järnvägsstyrelsen,

att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet

beträffande till förstatligande ifrågasatta enskilda järnvägar i och för upp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 178.

skattning av affärsvärdet uppgjort en kalkyl över beräkningsbara inkomster,

utgifter och överskott under ett »normalår». Denna normalkalkyl vore baserad

på bokföringsuppgifterna för åren 1931—1938 med vissa justeringar

med hänsyn bland annat dels till den omständigheten att vissa såsom driftkostnader

bokförda utgifter varit av kapitalökande natur, dels till under basperiodens

senare del och därefter vidtagna rationaliseringar. Normalkalkylen

visade följande resultat för bolagets järnvägsrörelse.

Trafikinkomster.......................... kronor 1 762 000

Driftutgifter.............................. » 1 280 000

Driftöverskott............................ kronor 482 000

Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i första

hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna avsättning

beräknades till 135 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen

utgjorde alltså 347 000 kronor. Härtill komme 8 000 kronor, utgörande avkastning

å bilrörelsen. Å andra sidan avginge skatter till ett beräknat belopp

av 91 000 kronor. Det återstående nettoöverskottet uppginge sålunda till

264 000 kronor.

I fråga örn de båda smalspåriga banorna framgår av den i det följande lämnade

särskilda redogörelsen beträffande dessa banor, att de icke äga något

affärsvärde.

Beträffande finansieringen av aktieköpet anför styrelsen, att enligt

den träffade överenskommelsen aktierna skulle av staten inlösas med per

aktie 200 kronor i treprocentiga statsobligationer och 10 kronor kontant, vilket

för hela aktiekapitalet utgjorde sammanlagt 8,82 miljoner kronor. Den kontanta

delen härav kunde anses motsvara utdelningen för år 1944 och

första halvard 1945, enär aktierna vid inlösen skulle vara försedda med

kuponger från och med nr 47, avseende år 1944.

Ifrågavarande kontantutbetalning å tillhopa 420 000 kronor skulle enligt

styrelsens förslag bestridas sålunda, att å ena sidan en utdelning av denna

storlek för år 1944 beslutas av bolaget, vars bokförda överskott är tillräckligt

för detta ändamål, medan å andra sidan för inlösen erforderligt kontantbelopp

förskotteras av riksgäldskontoret, som därefter skulle lyfta motsvarande

utdelning hos bolaget.

Sedan medel för sagda utdelning avsatts, skulle bolaget, som icke hade

någia låneskulder, på tillträdesdagen disponera för rörelsen ej nödiga rörliga

tillgångar utöver svävande skulder till ett belopp av 1,4 miljoner kronor,

vilket vid fortsatt enskild drift skulle kunnat givas räntebärande placering.

Den del av köpesumman för samtliga aktier i bolaget, vilken borde förräntas

med överskott från järnvägs- och bilrörelsen, uppginge alltså till 7 miljoner

kronor. Genom att ställa detta belopp i relation till sagda nettoöverskott av

264 000 kronor erhölles den förräntningskvot av 3,8 %, som kunde förväntas

beträffande den ifrågasatta kapitalinvesteringen. Styrelsen hade för sin del

funnit detta resultat godtagbart och de avtalade villkoren i övrigt för staten

tillfredsställande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Ett förvärv av de nu ifrågavarande aktierna skulle medföra, bland annat,

möjligheter till rationaliseringsåtgärder i olika avseenden. Sålunda

ville styrelsen framhålla, hurusom ett införlivande av NOJ jämte anslutande

smalspårsbanor skulle möjliggöra en avsevärd förbättring av transporttjänsten,

främst genom omläggning av vissa transportvägar, vilka enligt

gällande samtrafiksordning ledde över de smalspåriga bandelarna Hultsfred—

Växjö och Kalmar—Berga, en anordning, som medförde omlastning till

annan spårvidd, i vissa fall på två ställen.

Rationalisering av växlingsarbetet för NOJ:s godståg från Nässjö mot

Oskarshamn kunde ernås genom att NOJ:s tåg redan i Nässjö med denna stations

särskilda utrustning gruppväxlades i så stor utsträckning som möjligt.

Av betydelse vore också, att ej mindre än åtta föreningsstationer,

nämligen Nässjö, Eksjö, Berga, Oskarshamn, Sävsjö, Vetlanda, Gårdveda och

Målilla, efter hand som NOJ, EÖJ och VJ inlemmades i statens järnvägar,

förlorade denna sin karaktär. Detta medförde en hel del arbetslättnader och

förenklingar.

NOJ hade icke till någon del infört motorisering av järnvägsdriften, utan

denna läge alltjämt helt på ångdrift. Här funnes alltså vissa möjligheter till

en framtida rationalisering.

Vidare bortfölle vid inlemmandet i statens järnvägar banans förvaltningsapparat,

i det att NOJ kunde ingå i redan befintligt distrikts- och sektions
system.

Beträffande anslagsbehovet för aktieförvärvets genomförande uttalar

styrelsen, att den träffade överenskommelsen i första hand avsåge förvärv av

aktier till ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor. Enligt § 3 i överenskommelsen

vore staten emellertid skyldig att på lika villkor inlösa jämväl övriga

aktier i bolaget. På grund härav måste nu medel anvisas för inlösen av hela

aktiebeståndet, utgörande nominellt 4 200 000 kronor och betingande en total

köpesumma av 8 820 000 kronor. Styrelsen hade föreslagit, att kontantdelen

därav eller 420 000 kronor, skulle bestridas med utdelning från bolaget,

medan återstoden, 8 400 000 kronor enligt gällande budgetordning borde

anvisas å riksstaten såsom investeringsanslag.

I fråga om överenskommelsens verkan i övrigt uttalar järnvägsstyrelsen,

att nu överenskomna aktieförvärv i och för sig icke behövde föranleda någon

förändring i bolagets verksamhet. Det vore emellertid avsett att, i analogi

med vad som skett i motsvarande tidigare fall, nuvarande bolagsledning från

och med den 1 juli 1945 skulle ersättas med av staten nämnda personer, på

sätt angivits i överenskommelsens § 7.

Förhandlingarna örn statsinlösen hade, meddelar styrelsen, i det langsta

varit inriktade på ett statsförvärv i vanlig ordning av bolagets egendom och

rörelse. Om avtal härom kunnat åvägabringas, skulle NOJ hava införlivats i

statens järnvägar den 1 juli 1945. Det syntes järnvägsstyrelsen önskvärt, att

den omväg, som nu måste beträdas, icke finge föranleda uppskov med sagda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

införlivande längre än vad som vore oundgängligen nödvändigt. Då den helt

övervägande delen av bolagets aktier beräknades hava. kommit i statens ägo

före utgången av år 1945, ville styrelsen föreslå, att uppskovet ifråga begränsades

till ett halvt år — mot ett helt år för SWB och två år för de tidigare

statliga järnvägsbolagen — innebärande att NOJ-bolaget skulle träda i

likvidation den 1 januari 1946. Till möjliggörande av en så snabb avveckling

hade i överenskommelsen intagits förbindelse för säljaren att vid årets

ordinarie bolagsstämma rösta för bolagets trädande i likvidation. Det sålunda

fattade beslutet behövde sedermera konfirmeras endast å en extra bolags

stämma, vilken kunde hållas när som helst under årets lopp.

För planens förverkligande krävdes givetvis också statsmakternas beslut

dels om sagda likvidation och dels örn NOJ:s införlivande med statens järnvägar

från den 1 januari 1946. Det syntes styrelsen vid denna likvidation och

detta införlivande böra förfaras på samma sätt, som år 1940 förfors med dåvarande

statliga järnvägsbolag och som vore föreslaget under innevarande år

komma i tillämpning i fråga örn SWB, med andra ord sålunda, att vid likvidationens

början avtal träffades örn överlåtelse av bolagets alla tillgångar

och skulder till staten. Huvudskillnaden vore, att för NOJ:s del besluten örn

likvidation och införlivande skulle träffas samtidigt med beslutet om aktieförvärv.

Då, såsom nämnts, bolaget icke hade några låneskulder, krävdes för detta

införlivande icke något investeringsanslag. I likhet nied vad som föreslagits

i järnvägsstyrelsens framställning den 10 februari 1945 beträffande SWB

erfordrades däremot föreskrift, huru förfaras skulle med vid förvärvet av

NOJ övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder. I denna punkt ville

järnvägsstyrelsen — under hänvisning till i nyssnämnda skrivelse anförd

motivering — föreslå bestämmelse av innehåll

a) att i samband med förvärvet av NOJ övertagna rörliga tillgångar och

svävande skulder skulle föras å ett för förvärvet ifråga avsett utjämningskonto

(inköpskonto) samt

b) att reglering av å detta konto uppkommande saldo skulle ske över

värdeminskningskontot.

Vad beträffade de speciella statsskatter, som följde med avvecklingen av

bolaget saint utskiftningen av bolagets egendom — och vilka alltså utgjorde

en inkomst, som statsverket icke skulle hava erhållit, örn järnvägsdriften fått

fortsätta under bolagsform — föreslår järnvägsstyrelsen, i anslutning till vad

av riksräkenskapsverket förordats i dess den 17 februari 1945 avgivna utlåtande

angående nyssberörda framställning beträffande SWB, att täckning för

dessa skatter måtte beredas av statens järnvägars driftmedel.

Såsom redan antytts, hade styrelsen ansett lämpligt att i samband med

förvärv av NOJ åtgärder vidtoges för statsövertagande jämväl av de båda

till denna järnväg anslutande och med NOJ delvis samförvaltade smaispårsbanorna

EÖJ och VJ.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Såsom framginge av de villkorligt träffade avtalen, skulle samtliga dessa

förvaltningars tillgångar — direkt eller indirekt över NOJ — tillfalla staten.

Enligt förenämnda preliminära balansräkningar per den 31 december 1944

uppginge låneskulderna för de ifrågavarande järnvägarna till följande belopp:

Kronor.

EÖJ:s skuld till staten............................ 241 602

» » » NOJ.............................. 66 716

YJ:s » » staten............................ 583 253

» » » NOJ.............................. 419 218

Vad beträffade EÖJ:s statslån ville styrelsen framhålla, att formuleringen

av § 3 mom. 1 sista meningen i avtalet med detta bolag avsåge att säkerställa,

att garanterna skulle — i likhet med vad förut skett - gälda annuiteten å

statslånet för år 1944. Uttrycket driftskulder i näst föregående mening hade

valts för att markera, att staten ej övertoge något ansvar för bolagets skuld

till samma garanter.

För att även dessa järnvägar skulle kunna införlivas med statens järnvägar

från och med den 1 januari 1946, syntes det styrelsen erforderligt, att

riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t att vidtaga härför erforderliga åtgärder.

För desammas genomförande krävdes ingen anvisning av investeringsmedel.

Däremot erfordrades beslut beträffande förfarandet med de båda bolagens

resterande skulder till staten. Styrelsen ville i detta hänseende föreslå

samma förfaringssätt, som kommit till användning vid tidigare förvärv avjärnvägar

utan affärsvärde, nämligen att det kapital, som utgjorde motorvagnslån,

överfördes till statens järnvägars fond, medan återstående belopp,

i den mån täckning ej vunnes med de inbetalningar, som riksgäldskontoret

komme att erhålla enligt avtalet om Vetlanda järnvägar, avlyftes från fonden

för låneunderstöd medelst avskrivning.

Vad angår personalens vid NOJ anställningsförhållanden anför

järnvägsstyrelsen i fortsättningen, att ingen förändring inträdde, så länge

bolaget fortsatte sin verksamhet, d. v. s. intill utgången av år 1945. Från och

med den 1 januari 1946, då järnvägen vore avsedd att införlivas med statens

järnvägar, borde personalen, på sätt stadgades i § 5 av överenskommelsen örn

förvärvet av aktiemajoriteten, erhålla anställning vid statens järnvägar på

sedvanliga grunder, varom bestämmelser komme att intagas i blivande avtal

om statsförvärv av järnvägsegendomen. En del av förvaltningspersonalen

komme därvid att pensioneras.

Erforderligt antal befattningar för personalen såväl vid NOJ som EÖJ

och VJ komme, meddelar styrelsen, att. upptagas i det förslag till personal

förteckning för år 1946, som styrelsen hade för avsikt att ingiva under hösten

1945. Bland den personal, som kunde tänkas skola övergå i statens järnvägars

tjänst, funnes en maskiningenjör, en trafikinspektör, en kamrer och en kontrollör

med löneställning, som svarade mot befattningar vid statens järnvägar

i lönegraden A 21 och högre och för vilkas inrättande riksdagens beslut

erfordrades.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Den vid ifrågavarande järnvägar anställda personalen uppginge till i runt

tal 400, av vilka flertalet sålunda avsåges skola övergå i statens järnvägars

tjänst.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag

må på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels bemyndiga Kungl. Majit att efter det sagda aktieförvärv ägt rum, ej

mindre vidtaga erforderliga åtgärder för Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolags

trädande i likvidation än även godkänna föreliggande avtal om

överlåtelse till staten av Eksjö—Österbymo och Vetlanda järnvägar,

dels föreskriva, att Nässjö—Oskarshamns, Eksjö—Österbymo och Vetlanda

järnvägar skola från den 1 januari 1946 införlivas med statens järnvägar,

dels till Förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag

för budgetaret 1945/46 a kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 8 400 000 kronor,

dels medgiva, att med den kontanta delen av aktielikviden må förfaras på

sätt i det föregående föreslagits,

dels ock medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar måtte

från och med den 1 januari 1946 upptagas följande befattningar på övergångsstat,

nämligen

Lönegrad: Befattning. Antal.

A 26 Maskiningenjör .............................. 1

A 26 Trafikinspektör .............................. 1

A 21 Byråassistent (kamrer) ...................... ]

A 21 Kontrollör.................................... 1

I beslutet örn järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde, anför

styrelsen slutligen, angivas, att Nässjö—Oskarshamns och Eksjö—Österbymo

järnvägar därefter skulle tills vidare hänföras till tredje distriktet, medan

Vetlanda järnvägar däremot borde överflyttas till sjätte distriktet.

Järnvägsfullmäktigen Falkman har i en i styrelsens skrivelse återgiven

reservation uttalat, att järnvägsstyrelsens hemställan, i vad anginge införlivandet

i statens järnvägar, ej borde omfatta Eksjö—Österbymo järnväg och

att avtalet örn statsförvärv av sagda järnväg följaktligen ej borde förordas

till godkännande. Skulle förvärvet ifråga emellertid av någon anledning anses

böra komma till stånd, borde nämnda bana nedläggas, så snart förhållandena

det medgåve. Keservanten har härvid hänvisat till ett uttalande av föredragande

departementschefen i propositionen nr 163 vid 1940 års riksdag angående

statsförvärv av Kalmar—Berga m. fl. järnvägar, vari anförts, att det

knappast syntes påkallat att i statens ägo överfördes järnvägar, som nära

nog helt förlorat sin betydelse för den bygd de genomlöpte. Beträffande då

ifrågavarande järnvägar hade departementschefen i likhet med fullmäktige i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

riksgäldskontoret förutsatt att, därest driftresultatet icke väsentligt förbättrades,

frågan om rörelsens nedläggande å de svagaste bandelarna skulle snarast

upptagas till förnyad prövning. Fullgoda skäl för ett nedläggande syntes

reservanten vara för handen i fråga om Eksjö—Österbymo järnväg. Av de i

styrelsens framställning meddelade uppgifterna angående järnvägen framginge

nämligen, dels att banan ombesörjde en minimal person- och godsbefordran,

dels att densamma uppvisat direkta driftförluster för vart och ett

av de redovisade 13 driftsåren.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 2 mars 1945 avgivit utlåtande i

ärendet. Fullmäktige hava funnit de med VJ och EÖJ avtalade villkoren för

statsövertagande av bolagens järnvägar och övriga tillgångar från statens

sida godtagbara och hava tillstyrkt statsförvärv av dessa järnvägar.

Icke heller hava fullmäktige funnit anledning till erinran mot de av järnvägsstyrelsen

i budgettekniskt och bokföringsmässigt avseende föreslagna åtgärderna

för införlivande i statsbanenätet av NOJ.

I övrigt hava fullmäktige i sitt yttrande anfört följande.

Enligt den föreliggande överenskommelsen skall staten den 1 juli 1945

förvärva 27 327 aktier i bolaget å ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor

till ett pris av 210 kronor per aktie, varav 200 kronor skola utgå i statsobligationer

och 10 kronor i kontanter. Staten har vidare förbundit sig intill den

1 juli 1946 att, på anfordran, på lika villkor inlösa jämväl övriga aktier i bolaget.

Obligationerna skola löpa nied 3 % ränta, räknat fran och nied den

1 juli 1945, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställda i

valörer örn 10 000, 5 000, 1000 och 200 kronor.

Såsom fullmäktige framhållit i det yttrande fullmäktige den 24 februari

1945 avgivit till Kungl. Maj:t angående statsförvärv av Halmstad—Nässjö

järnväg, har räntan å tioåriga statslån genom den nyligen inträffade räntesänkningen

nu gått ned icke obetydligt under 3 %. För dagen utgör räntan

å sådana lån omkring 2,8 %. Vid försäljning av obligationer av nämnt slag

betinga dessa därför för närvarande en köpkurs av omkring IOIV2 %.

På grund härav skulle det för staten vara fördelaktigare, örn likviden finge

i sin helhet ske i penningar till det i överenskommelsen angivna beloppet.

Fullmäktige vilja därför ifrågasätta, om ej förhandlingar med säljarna borde

upptagas på denna punkt.

Då fullmäktige i övrigt funnit de avtalade villkoren för förvärvande av

aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya jämvägsaktiebolag från statens synpunkt

godtagbara, få ''fullmäktige med sålunda ifrågasatt ändring tillstyrka förslaget

härutinnan.

Därest statsförvärvet genomföres och köpeskdlingen skulle komma att 1 enlighet

med överenskommelsen delvis erläggas i 3 % statsobligationer, skall

riksgäldskontoret i och för likviden därav utfärda en ny emission den sjätte

— av det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för inlösen av enskilda

järnvägar. .

Det i överenskommelsen angivna sättet för likvids verkställande har ej

givit fullmäktige anledning till någon erinran. Fullmäktige förutsätta därvid,

att besked om önskad fördelning av obligationsvalörerna kommer riksgäldskontoret

till handa inom föreskriven tid, då svårigheter eljest kunna möta för

obligationernas färdigställande till likviddagen den 1 nästkommande juli.

Efter förhandlingar, vilka igångsattes våren 1944, har järnvägsstyrelsen Departemcntsunder

förbehåll av Kungl. Majlis godkännande före den 15 juni 1945 träffat cAe/en''

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

avtal med representanter för vissa aktieägare i Nässjö—Oskarshamns nya

järnvägsaktiebolag om förvärv för statens räkning av aktiemajoriteten i bolaget.

Detta äger den normalspåriga banan Nässjö—Oskarshamn samt driver

därjämte biltrafikrörelse inom järnvägens trafikområde. Bolaget är tillika

långivare till samt innehavare av aktier i aktiebolaget Vetlanda järnvägar samt

i Eksjö Österbymo järnvägsaktiebolag. Den avtalade formen för förvärv av

Nässjö—Oskarshamns järnväg är densamma, som tillämpades vid 1944 års

statsinköp av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar. Ett direkt köp av

järnvägsegendomen, vilket eljest varit den vanliga förvärvsformen, har i detta

fall befunnits omöjligt att genomföra på frivillig väg till ett pris, som ansetts

godtagbart. I och för sig torde emellertid den valda överlåtelseformen

icke medföra några större nackdelar för kronan. Då ägarna till aktiemajoriteten

förbundit sig att vid ordinarie bolagsstämma år 1945 rösta för bolagets

trädande i likvidation, behöver ej heller uppskovet med järnvägens formella

inlemmande i statsbanenätet avse mer än ett halvt år.

Bolagets aktiekapital utgör 4 200 000 kronor. Överenskommelsen avser i

första hand aktier till ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor. Priset för

aktierna, vilkas nominella värde är 100 kronor, har bestämts till 210 kronor

per aktie, varav 200 kronor skola utgå i 3-procentiga statsobligationer med tioårig

löptid och 10 kronor gäldas kontant. Hela aktieförvärvet kommer sålunda

att draga en kostnad av 8 820 000 kronor. Det kontant utgående beloppet motsvarar

utdelning för år 1944 och första halvåret 1945. Kontantbetalningen, avseende

tillhopa 420 000 kronor, förutsättes skola ske på det sätt, att å ena

sidan utdelning med sammanlagt nämnda belopp beslutas av bolaget, vars

överskott är tillräckligt för detta ändamål, och å andra sidan för inlösen

erforderligt belopp förskotteras av riksgäldskontoret, som därefter lyfter motsvarande

utdelning hos bolaget.

Örn man frånräkna!- ett belopp av 1 400 000 kronor, som bolaget disponerar

i form av för rörelsen icke erforderliga rörliga tillgångar utöver svävande

skulder, nedbringas den del av köpesumman för samtliga aktier, som bör förräntas

med överskott från järnvägs- och bilrörelsen, till (8 820 000_420 000

~ 1 400 00°) 7 000 °°0 kronor. Med ett enligt sedvanlig normalkalkyl beräknat

nettoöverskott av 264 000 kronor erhålles en förräntning av 3,8 %.

Denna föräntning torde kunna anses tillfredsställande.

Vid förräntningsberäkningarna har i enlighet med tillämpad praxis hänsyn

icke tagits till den förbättring av driftresultaten för statens järnvägar såsom

helhet betraktade, vilken efter Oskarshamnsbanans förstatligande står att

vinna genom rationaliseringar och förenklingar i olika avseenden. Vinsterna

härav torde i detta fall bliva relativt betydande. Sålunda kan en avsevärd

effektivisering av transporttjänsten erhållas genom omläggning av vissa transpoi

Bagar, vilka enligt gällande samtrafiksordning leda över smalspåriga banor

och nödvändiggöra omlastning, i vissa fall flera gånger. Rationalisering av

växlingsarbetet beräknas kunna uppnås. Ett stort antal föreningsstationer

förlora denna sm karaktär. Oskarshamns järnvägens rörelse är baserad helt

på ångdnft, och en framtida övergång i viss utsträckning till annan driftform

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

kan möjliggöra minskad driftkostnad och ökad trafik. En del förvaltningskostnader

bortfalla genom trafikledningens infogande i redan befintligt

distrikts- och sektionssystem vid statens järnvägar.

På grund av vad här anförts finner jag mig böra tillstyrka, att det upprättade

avtalet angående förvärv av aktiemajoriteten i Nässjö—Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag godkännes. Med anledning av vad riksgäldsfullmäktige

yttrat rörande formerna för köpeskillingens erläggande har jag under hand

trätt i förbindelse med representant för säljarna för att undersöka möjligheterna

till en modifikation av avtalet i av fullmäktige angivet hänseende. Det

har emellertid därvid visat sig, att förutsättningar för en ändring av avtalet

saknas. För egen del har jag icke funnit anledning ifrågasätta, att avtalet

på grund härav icke skulle av statsmakterna godkännas. Jag förutsätter, att

vid framtida förhandlingar i motsvarande frågor nödigt beaktande skänkes utvecklingen

på obligationsmarknaden, så att olägenheter av det slag riksgäldsfuilmäktige

påtalat undvikas.

För aktieförvärvet samt för att möjliggöra inlösen av de aktier, som icke

genom avtalet direkt överlåtits, torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett

investeringsanslag av 8 400 000 kronor.

Vid bedömandet av de rationaliseringsvinster, som enligt vad nyss anförts

äro att påräkna genom statsförvärv av Nässjö—Oskarshamns järnväg, har jag

utgått från att, i enlighet med principuttalande i ärendet av 1939 års lagtima

riksdag och på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, jämväl de med nämnda järnväg

i viss omfattning samförvaltade smalspåriga banorna Vetlanda Sävsjö,

Vetlanda—Målilla och Eksjö—Österbymo skola övertagas av staten. Sistnämnda

järnvägar hava betydande skulder, till alldeles övervägande del till

staten och till Oskarshamnsjärnvägen. Någon ersättning för överlåtelsen till

staten av de smalspåriga järnvägarna har icke ifrågasatts, och medelsanvisning

för detta ändamål erfordras alltså icke. Jag tillstyrker, att jämväl de

båda av järnvägsstyrelsen träffade avtalen om förvärv av smalspårsbanorna

godkännas. Med detta tillstyrkande har jag självfallet icke tagit någon ställning

till frågan, huruvida de smalspåriga järnvägarna böra helt eller delvis

nedläggas med hänsyn till det svaga driftresultatet. Detta spörsmål torde

böra göras till föremål för förnyad prövning, sedan nuvarande onormala förhållanden

på transportväsendets område upphört.

Då de förvärvade smalspåriga järnvägarna sakna affärsvärde, synes det

mig lämpligt, att statslånen på liknande sätt, som skett i tidigare motsvarande

fall, avlyftas från fonden för låneunderstöd medelst avskrivning, i den mån

täckning ej kan beredas genom de tillgångar, som övertagas. Motorvagnslånen

böra emellertid överföras till statens järnvägars fond. I övrigt betingar

statsförvärvet av smalspårsbanorna icke några särskilda anordningar, då enligt

de träffade villkorliga avtalen järnvägsbolagens egendom genom köp överföres

på staten.

För Nässjö—Oskarshamns järnvägs införlivande med statsbanenätet erfordras

däremot ett något omständligare förfarande. Under en tid måste järnvägen

drivas i bolagsform. För att denna tid skall bliva så kort som möjligt

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 178. 476 4S 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

torde beslut om bolagets likvidation böra meddelas redan i samband med

aktieförvärvet. Järnvägen skulle då kunna införlivas med statsbanenätet med

ingången av år 1946, vilken tidpunkt torde böra väljas även för införlivandet av

de smalspåriga järnvägarna. Då järnvägsstyrelsen genom förvärvet av aktiemajoriteten

i Oskarshamnsbolaget erhåller bestämmande inflytande över samtliga

järnvägsföretagen, kan emellertid redan dessförinnan viss samförvaltning

etableras.

Vid avveckling av bolagsdriften beträffande Oskarshamnsbolaget torde i

allt väsentligt kunna följas samma förfarande, som tillämpades vid införlivandet

år 1940 med statens järnvägar av de s. k. statliga järnvägsbolagens

järnvägar och som i propositionen 1945: 130 förordats beträffande Stockholm

—Västerås—Bergslagens järnvägar. Sålunda bör vid likvidationens början

avtal träffas örn överlåtande av bolagets alla tillgångar och skulder till

staten. Då bolaget icke har några låneskulder, erfordras härför icke något

kapitaltillskott. Bolagets rörliga tillgångar och svävande skulder böra i samband

med förvärvet bokföras å ett särskilt inköpskonto. Det å detta konto

uppkommande saldot bör regleras över värdeminskningskonto.

Jag har icke något att erinra emot att de statsskatter, som följa med avvecklingen

av bolagets verksamhet, bestridas med statens järnvägars driftmedel.

Den hos ifrågavarande tre järnvägar vid införlivandet anställda personalen

torde i samma utsträckning som vid tidigare järnvägsförstatliganden komma

att övergå i statens järnvägars tjänst. Mot de avtalade villkoren härför har

jag icke funnit anledning till erinran. I samband med införlivandet erfordras

viss ökning av antalet befattningar i 21 och högre lönegrader. Härför tarvas

beslut av riksdagen. Mot järnvägsstyrelsens hemställan i angivna hänseende

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag avser att framlägga förslag i

detta ärende vid anmälan i annat sammanhang av frågan örn förändring i avseende

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid

kommunikationsverken.

På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit torde Nässjö—Oskarshamns och Eksjö—Österbymo

järnvägar tills vidare böra hänföras till statens järnvägars

tredje distrikt samt Vetlanda järnvägar inlemmas i sjätte distriktet. Beslut

i dessa hänseenden torde längre fram få meddelas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag

ävensom Eksjö—Österbymo och Vetlanda järnvägar

må på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolags trädande i

likvidation,

dels föreskriva, att Nässjö—Oskarshamns, Eksjö—Österbymo

och Vetlanda järnvägar skola från och med den 1 januari 1946

införlivas med statens järnvägar,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl- Maj:ts proposition nr 178.

dels ock till Förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamns nya

järnvägsaktieholag å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 8 400 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Haiverman.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Bilaga A.

Överenskommelse.

Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad

köparen, å ena, samt undertecknade Tage Cervin, Harald Dahlin och Yngve

Hjortzberg, här nedan kallade säljaren, på grund av bifogade fullmakter,

å andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande förvärv för

Svenska Staten av aktiemajoriteten i Nässjö—Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag,

här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1945 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen 27 237 st. aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör tvåhundratio (210) kronor, varav tvåhundra (200)

kronor skola utgå i statsobligationer och tio (10) kronor i kontanter,

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 47

för rörelsen år 1944, vilket innebär att eventuell utdelning för år 1944 tillfaller

köparen.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan

10,o o på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,

varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport

in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med

tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 47 överlämnas till köparen.

De såsom likvid lämnade statsobligationerna skola löpa med tre procents

ränta, räknat från och med den 1 juli 1945, vara förfallna till inlösen den

1 juli 1955 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1000 och 200

kronor.

Fördelningen av sagda valörer sker på sätt säljaren — senast den 1 april

1945 — äger bestämma.

§ 3.j

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1946 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs

här ovan i § 1 vid a) och b) samt § 2 andra stycket.

§4.

Säljaren garanterar, att järnvägsbolagets ledning intill tillträdesdagen ej

disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller ikläder bolaget förpliktelser för

andra ändamål än sådana, som avse bolagets normala rörelse, därest ej

köparen lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolaget kallas den representant, köparen utser, vilken

representants yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal örn införlivning med statens

järnvägar av järnvägsbolagets järnvägar intaga bestämmelser rörande personalens

anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid

hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag örn enhetlig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

vagar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178. 21

görande av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda

järnvägar.

Köparen skall medverka till, att så snart sig göra låter förhandlingar

bliva upptagna om statsövertagande av understödsföreningen Nässjö—Oskarshamns

järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa.

§6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget redan fattade beslut

enligt en till köparen avlämnad, den 27 januari 1945 daterad förteckning

i fråga örn särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande

gälla, sedan järnvägsbolagets järnvägar införlivats med statens järn
§
Med

beslut å ordinarie bolagsstämma 1945 i frågorna angående disposition

av vinstmedel, bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val

av styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter

skall anstå till fortsatt stämma den 30 juni 1945, och^ förbinder sig säljaren

att påyrka nämnda uppskov och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta

stämman rösta i enlighet med de anvisningar, köparen kommer att lämna.

— Säljaren förbinder sig jämväl att vid nämnda bolagsstämma rösta för

järnvägsbolagets trädande i likvidation.

§ 8.

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Majit

senast den 15 juni 1945 godkänner densamma. Örn sådant godkännande

inom angiven tid ej lämnats, har överenskommelsen förfallit utan anspråk

från någondera sidan.

Stockholm den 16 februari 1945.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

För SÄLJAREN:

Tage Cervin

Y. Hjortzberg Harald Dahlin

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Bilaga B.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, nedan kallat Oskarshamnsbolaget,

samt Aktiebolaget Vetlanda järnvägar, nedan kallat

Vetlandabolaget, angående förvärv för svenska statens

räkning av Vetlandabolagets järnvägar lii. m.

§ I
Morn.

1. Vetlandabolaget överlåter till svenska staten från och med den

1 januari 1946 eller den senare dag, som kan bliva bestämd för införlivande

med statens järnvägar av Oskarshamnsbolagets järnväg (tillträdesdagen), på

följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnvägar omfattande bandelarna Vetlanda—Sävsjö och Vetlanda

Målilla med vad till desamma hör, såsom rullande materiel, inventarier

och förråd,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom fordon, byggnader,

inventarier m. m.,

dels bolagets övriga fastigheter, ävensom till järnvägs- och bilrörelsen

hörande rättigheter.

. I föregående stycke omnämnda fastigheter äro såvitt möjligt angivna i

bifogade förteckning, bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Vetlandabolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål

än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften på och underhållet

av bolagets järnvägar, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet.

Vetlandabolaget får icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana

förpliktelser, som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§2‘

Mom. 1. På tillträdesdagen skall Vetlandabolaget utställa överlåtelsehandling

samt avlämna förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar

beträffande bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis,

utvisande, att denna icke häftar för andra penninginteckningar än

sådana, som antingen utgöra säkerhet för i balansräkningen pr den 31 december

1944 upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets

eget förvar.

Mom. 2. "V etlandabolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga

avtal och andra handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter

i fråga örn järnvägarna m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av

styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. Senast å tillträdesdagen skall Vetlandabolaget träda i likvidation-

^ Det belopp, som återstår, då likvidationen avslutats, utom i vad angår

lånen från staten och Oskarshamnsbolaget, skall av bolaget inbetalas till

Riksgäldskontoret samt Oskarshamnsbolaget sålunda, att Riksgäldskontoret

erhåller 6/io och Oskarshamnsbolaget 4/io av beloppet. Så snart denna inbetalning

blivit verkställd, befrias Vetlandabolaget från betalningsskyldigheten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

23

för återstoden av sina skulder för lånen från staten oell Oskarsliamnsbolaget

samt återfår sina för sagda lån utställda skuldförbindelser.

Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande Vetlandabolagets. rörelse äro så fullständigt

som möjligt förtecknade i bilaga B.

Yetlandabolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de

i förteckningen angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt

giltighet.

o.

Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid Vetlandabolagets järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där iian omedelbart före den 1 januari 1946 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst atnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast

överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre

än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år

förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tågås

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för

tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa

särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tågås, utan skola de vid statens

järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som

finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmåner skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,

som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens

järnvägar.

Morn. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gallande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla för befattningshavare,

vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med rätt till förtidspension,

under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 februari 1946

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 februari

1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pension sbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan

järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i vad

mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sägs.

Morn. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

morn. 4, äro berättigade att räknat från och med 1 januari 1946 erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll:

a) _ att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
b)

att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst;

c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensions
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 178.

reglementen på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i

pensionsinrättningen icke må överstiga det belopp, som skulle Lava gällt

för vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Yid befordran

till högre tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning

av delaktighetsbeloppet till belopp, som skulle hava gällt för närmast

motsvarande tjänst vid bolagets järnvägar.

Morn. 6. Av statens järnvägar övertagen anställmngshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men för

vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande och vilken vid den

tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn allmänna

tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet för

arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension

enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest

i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.

Morn. 7. Befattningshavare, vilken icke är delägare i pension sinrättning

och som erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,

må, i den mån järnvägsstyrelsen finner skäligt, såsom tjänstår

för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av den tid,

under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt, innehaft

anställning vid bolagets järnvägar eller vid statens järnvägar

Mom. 8. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 6 icke vinna tilllämpning,

redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägarna ej övergått i statens ägo. .

Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrattning,

i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade

pensions villkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom. 5 punkt c)

och mom. 6 — 8 stadgas.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen Vetlandabolagets rättigheter

och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen

tillhör.

§ 7.

Vetlandabolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens

järnvägar på i § 5 angivna villkor, jämte av var och en undertecknad

anmälan härom.

§ 8.

Vetlandabolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen,

införlivas med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och

föreskrifter komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar

av sam trafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

§ 9-

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

Kungl. Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande vid

stämmor med resp. bolag.

Stockholm den 27 februari 1945.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

Y. Hjortzberg

enl. fullmakt

Vetlanda den 24 februari 1945.

AKTIEBOLAGET

HVETLANDA JÄRNVÄGAR

Y. Hjortzberg

NÄSSJÖ—OSKARSHAMNS NYA

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Bilaga C.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, kallat Oskarshamnsbolaget,

samt Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, nedan kallat Eksjöbolaget,

angående förvärv för svenska statens räkning av Eksjöbolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Eksjöbolaget överlåter till svenska staten från och med den

1 januari 1946 eller den senare dag, som kan bliva bestämd för införlivande

med statens järnvägar av Oskarshamnsbolagets järnväg (tillträdesdagen),

på följande villkor med full äganderätt

dels den bolaget tillhöriga järnvägen Eksjö—Österbymo med vad till densamma

hör, såsom rullande materiel, inventarier och förråd,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom fordon, byggnader,

inventarier m. m.,

dels alla bolagets övriga fastigheter, värdepapper och andra tillgångar

samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro såvitt möjligt angivna i

bifogade förteckning, bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Eksjöbolaget får icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål

än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften på och underhållet

av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet, inklusive förräntning och amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget får icke heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana

förpliktelser, som kunna öka järnvägens driftutgifter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.

§ 2.

Moni. 1. På tillträdesdagen skall Eksjöbolaget utställa överlåtelseliandling

samt avlämna förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar

beträffande bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis,

utvisande, att denna icke häftar för andra penninginteckningar än

sådana, som antingen utgöra säkerheter för i balansräkningen per den 31

december 1944 upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets

eget förvar.

Mom. 2. Eksjöbolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga

avtal och andra handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter

i fråga örn järnvägen m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den egendom, som Eksjöbolaget härigenom överlåter

till staten, befrias bolaget från och med tillträdesdagen från betalningsskyldigheten

för då oguldna delar av sina skulder till staten och Oskarshamnsbolaget,

varjämte styrelsen övertager ansvaret för bolagets driftskulder

samt förpliktelser — vari icke inbegripes borgensförbindelser —

enligt vad närmare omförmäles i mom. 2. Befrielsen från skulderna till

staten och Oskarshamnsbolaget gäller jämväl gentemot statslånets garanter,

sedan annuiteterna å statslånet för år 1944 gäldats.

Moni. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser

av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas på tillträdesdagen,

dock med iakttagande,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,

som Eksjöbolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava

iklätt sig, samt

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot Eksjöbolagets personal

utöver vad i § 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för Eksjöbolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4-

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt-överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande Eksjöbolagets rörelse äro så fullständigt

som möjligt förtecknade i bilaga B.

Eksjöbolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i

bilaga B angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid Eksjöbolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Moni. 2. Yid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före den 1 januari 1946 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast

överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre

än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det varunder tre år förflutit

från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för

tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa

särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri

läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola

de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som

finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,

som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens

järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla för befattningshavare,

vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med rätt till förtidspension,

under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Morn.''4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 februari 1946

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fox-dringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 februari

1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C

skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle liava utgått vid avgång ur tjänst efter upp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition nr 178.

nådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst nied belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått viel omedelbar avgång pa

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — savai förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med ortidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skau

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara traffad,

i vad man pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke

%{om. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att räknat från och med 1 januari 1946 erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jarn v al vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, varl staten ager aktie
att

de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst; . .

c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsregJementen

på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande

vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Tiel befordran till högre

tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet

till belopp, som skulle hava gällt for närmast motsvarande

tjänst vid bolagets järnväg. .

Morn. 6. Av statens järnvägar övertagen anstallningshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjanstepensionsreglementet

respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men

för vilken intetdera av dessa reglementen blivit fallande och vilken vid

den tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhailes,

icke uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn

allmänna tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet

för arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkannes ratt till fyllnadspension

enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den -30 juni 194- jnr

697), därest i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna lorutsattningar

Mom 7 Befattningshavare, vilken icke är delägare i pensionsinrättning

och som erhåller pensionsriitt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjanstepensionsreglementet,

må, i den mån järnvägsstyrelsen hilner skäligt, såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

ob Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av

den tid under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt

* ans^™mri£ V1<J bolagets järnväg eller vid statens järnvägar.

Morn. 8. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 6 icke vinna tillanipmng,

redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägen ej övergått i statens ägo.

Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrattnmg,

i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade

pensionsvillkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom 5

punkt o) och mom. 6—8 stadgas.

§ 6.

Mom i. Styrelsen skall från och med tillträdesdagen övertaga Eksjöbolagets

rättigheter och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar

som personalen tillhör. ’

§ 7-

Eksjöbolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvagar

på i § o angivna villtor, jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ 8.

Eksjöbolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av

sam trafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen for järnvägarnas godssamtrafik.

§9''

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

a^. “-ungb Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande vid

stammor med resp. bolag.

Stockholm den 27 februari 1945. Eksjö den 24 februari 1945.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

NÄSSJÖ—OSKARSHAMNS NYA

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Y. Hjortzberg

enl. fullmakt

EKSJÖ—ÖSTERBYMO JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Y.

Hjortzberg

Albert Aschan

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition angående förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag m. m. s. 5 i texten
  2. SU 1945:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits proposition angående förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamn nya järnvägsaktiebolag m. m. s. 1 i texten