Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa omkostnader för Svenska gengasaktiebolagets verksamhet

1945-03-02 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:181, Angående anslag till vissa omkostnader för Svenska gengasaktiebolagets verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

omkostnader för Svenska gengasaktiebolagets verksamhet:

given Stockholms slott den 2 mars 19i5.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5

I saini. Nr 181.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Utdrag av protokollet över folkhushållningHärendén, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson, anför statsrådet

Rubbestad.

Enligt skrivelse den 14 juni 1940, nr 391, biföll 1940 års lagtima riksdag

Kungl. Maj:ts i proposition nr 298 gjorda förslag om bildande under statens

medverkan av ett särskilt bolag, Svenska gengasaktiebolaget, vars verksamhet,

skulle inriktas på att bedriva dels en planmässig tillverkning av gengasaggregat,

dels ock förmedling och inköp, eventuellt även beredning av

för gengasdrift lämpligt bränsle. Samtidigt anvisade riksdagen bland annat

till Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering

i fonden för statens aktier ett reservationsanslag av 500 000

kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag tecknade chefen för folkhushållningsdepartementet

aktier i bolaget till ett nominellt belopp av 499 500

kronor, varjämte återstoden av aktiekapitalet tecknades av enskilda personer.

Konstituerande sammanträde med aktieägarna hölls den 21 juni 1940.

Med Kungl. Maj:ts bemyndigande träffades den 2 juli 1940 följande avtal

mellan staten och bolaget:

»1 §.

Bolaget åtager sig att verka för en planmässig, inhemsk tillverkning av

gengasaggregat ävensom för en ändamålsenlig reglering av försörjningen

med bränsle till dylika aggregat.

Bolaget åtager sig att fullgöra de särskilda uppgifter, som av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande, av statens bränslekommission

uppdragas åt bolaget.

2 §•

Staten åtager sig att på anfordran ställa erforderliga rörelsemedel till

förfogande för bolagets under 1 § andra stycket angivna verksamhet ävensom

att bestrida kostnaderna för nämnda verksamhet med belopp, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

3

3 §•

Det åligger bolaget i avseende å dess verksamhet enligt detta avtal

att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som chefen för folkhushållningsdepartementet

må komma att meddela;

att så förfara att enskilt intresse icke obehörigen gynnas eller skadas;

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnaderna,

handhava rörelsen på det mest rationella och effektiva sätt.

4 §•

Bolaget förbinder sig att i enlighet med de närmare bestämmelser,

bränslekommissionen meddelar, lämna av kommissionen begärda uppgifter

rörande bolagets verksamhet.

Bolaget är skyldigt underkasta sig den granskning från riksdagens revisorers

sida, som Kungl. Maj:t må föreskriva.

5 §•

Finner bolaget någon på Kungl. Maj:t ankommande åtgärd påkallad till

främjande av ändamålsenlig utveckling av gengasdriften, har bolaget att,

med förebringande av erforderlig utredning, göra anmälan om förhållandet

hos Kungl. Maj:t.

6 §■

Detta avtal träder i kraft så snart det undertecknats av båda de avtalsslutande

parterna samt gäller till dess detsamma från statens sida uppsäges.

»

Till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget anvisade 1940 års lagtima

och urtima riksdagar (skr. nr 391 respektive nr 25) såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket för budgetåret 1940/41 reservationsanslag

av tillhopa 6 000 000 kronor, vilket belopp huvudsakligen avsåg anskaffande

av gengasaggregat. På förslag av Kungl. Majit i proposition

nr 71 till 1940 års urtima riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 98) såsom

kapitalinvestering i nyssnämnda fond till Ytterligare förlagskapital för Svenska

gengasaktiebolaget för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av

15 000 000 kronor, avsett att av gengasbolaget användas för anskaffande och

distribution av gengasbränsle (bilkol och bilved). Av förlagskapitalen har

bolaget tagit i anspråk 3 000 000 kronor respektive 9 000 000 kronor. På

framställning av Kungl. Majit medgav 1944 års riksdag (skr. nr 381), att

sistnämnda reservationsanslag finge disponeras även under innevarande budgetår.

Någon framställning om motsvarande medgivande beträffande de icke

ianspråktagna medlen å reservationsanslaget å 6 000 000 kronor ansågs däremot

icke behöva göras, då bolagets verksamhet för anskaffande av gengasaggregat

i stort sett avslutats. Jämlikt gällande regler för dispositionsrätten

lill äldre reservationsanslag stå dessa sistnämnda medel med utgången

av budgetåret 1943/44 icke längre till förfogande. Av de ianspråktagna

förlagsmedlen, tillhopa 12 000 000 kronor, bar bolaget sedermera

återbetalt 3 000 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Gengasbolagets anskaffning av bilkol har i huvudsak tillgått på följande

sätt. Från producenter av råkol har bolaget inköpt sådant kol och därefter

i egna krossningsanläggningar krossat det till för bilkol lämpliga sortiment.

Bolaget har vidare av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag arrenderat

sagda bolags kolugnsanläggning i Bysjön, vid vilken driften dessförinnan

varit nedlagd. I denna anläggning har gengasbolaget tillverkat råkol som

krossats till bilkol. Inköp har även skett av färdigt bilkol. För att få till

stånd en ökad tillverkning av sådant kol och samtidigt därmed en ökning

av tillverkningen av tjära, avsedd för framställning av drivmedel för fiskebåtar,

igångsatte bolaget konstruktions- och provningsarbeten för att få

fram en lämplig typ av retortugn. Sedan därvid en ugnstyp utexperimenterats,

tillverkade bolaget ett antal sådana ugnar, vilka såldes till privata företagare.

I flertalet fall skulle likviden erläggas på så sätt att köparen, intill

dess slutlig amortering skett, till bolaget för visst pris levererade allt vid

ugnen tillverkat bilkol, varvid en del av betalningen för kolet innehölls såsom

amortering å likviden för ugnen. De flesta ugnarna ha på så sätt amorterats;

återstoden beräknas bliva slutligt amorterad under loppet av år

1945. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har bränslekommissionen enligt

avtal med innehavare av sådana ugnar lämnat garanti för avsättningen till

visst pris av den vid ugnarna utfallande tjäran under en tid av två år efter

anläggningarnas igångsättande, dock längst till den 1 juli 1945. (En utförlig

redogörelse för bolagets verksamhet till och med verksamhetsåret

1942/43 finnes intagen i riksdagens revisorers berättelse till 1944 års riksdag,

§ 38.)

Bolagets försäljning av gengasbränsle har uppgått till följande kvantiteter:

Redovisningsåret 1940/41 . . . .

Bilkol

hl.

____ca 1 200 000

Bilved

hl.

36 000

>

1941/42 ____

____ » 2 620 000

130 600

>

1942/43 ____

____ » 2 665 000

399 000

»

1943/44 ____

---- > 2 370 000

131 000

Behovet av gengasbränsle beräknas för bränsleåret 1944/45 till ca

21 000 000 hl bilkol och 22 000 000 hl bilved.

I sin den 15 december 1943 avgivna revisionsberättelse anförde riksdagens

revisorer beträffande frågan om gengasbolagets fortsatta verksamhet på bilkolförsörjningens

område bland annat följande: Ovissheten om behovet av

bilkol efter krigets upphörande hade lett till, att den privata företagsamheten

på området för det dåvarande visade en viss återhållsamhet. Samtidigt förelåge

för första gången ett visst överskott av bilkol. Revisorerna vore medvetna

om att det i dåvarande ovissa läge kunde vara ett allmänt intresse,

att bolaget bidroge till att produktionen av bilkol allt fortfarande uppehölles.

Riskerna för förluster för statsverket borde dock beaktas. Revisorerna, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

5

väl insåge, att bolagets bränsleavdelning under den närmaste tiden kunde

fylla en uppgift av allmän betydelse, ville likväl förorda, att så snart nu

rådande ovissa läge beträffande försörjningen av gengasbränsle upphört,

åtgärder i god tid vidloges för att avveckla bolagets verksamhet.

I utlåtanden över revisorernas uttalande hänvisade bränslekommissionen

och gengasbolaget till en inom kommissionen pågående utredning rörande

bolagets fortsatta verksamhet på gengasbränsleförsörjningens område. Ett

ståndpunktstagande till frågan om en eventuell avveckling av denna verksamhet

borde anstå till dess denna utredning slutförts.

I en den 8 februari 1944 dagtecknad promemoria redogjorde bränslekommissionen

för resultatet av nyssberörda utredning. Såsom en sammanfattning

av de däri framförda synpunkterna anförde kommissionen:

Man synes kunna draga den slutsatsen av de här gjorda utredningarna,

att gengasbolagets verksamhet som producent och grossist icke är nödvändig

för landets framtida löpande försörjning med gengasbränsle. Däremot

är det tvivel underkastat, huruvida den särskilda frågan om lagring av bilkol

för civila ändamål kan få en tillfredsställande lösning utan gengasbolagets

medverkan. Under alla förhållanden synes en avveckling hellre böra

påbörjas nu, när utgångspunkten för densamma är tämligen gynnsam, än

senare, då bolaget kan ha iklätt sig mera omfattande och riskfyllda förpliktelser.

Avvecklingen kan genomföras i etapper.

Den första åtgärden blir att bolaget upphör med att köpa miikel för

krossning vid egna anläggningar. Sedan nu löpande leveranser av råkol i

stort sett fullgjorts under instundande sommar, kan verksamheten vid krossningsanläggningarna

avstanna. Senast vid den tidpunkten har man att taga

ställning till frågan, hur man skall förfara med anläggningarna; örn de skola

rivas eller om de skola bibehållas som reserv eller utarrenderas.

Sedan blir det Bysjöverkens tur. Denna avveckling kommer att ske rent

automatiskt i och med att bolagets kolved är uppkolad i början av år 1945.

Kontraktsugnarna komma att slutamorteras undan för undan. Man kan

eventuellt ordna det så att de sista leveranserna mottagas av annat företag

än gengasbolaget, beroende på hur snabbt den övriga avvecklingen av gengasbolagets

affärer fortskrider.

De nu nämnda åtgärderna äro fullt naturliga led i en avvecklingsplan.

Betydligt svårare är som sagt att avgöra, huruvida gengasbolaget alltjämt

skall bestå som ett organ för upprätthållande av erforderliga reservlager.

Bolagets uppgift som vårdare av militära lager kommer här också in i bilden.

Eftersom bolaget under alla omständigheter synes böra existera ett

stycke in på år 1945, är det kanske icke nödvändigt att redan nu taga ställning

till lagringsfrågan. Behåller man en del av bolagets nuvarande organisation,

så har man en stomme lill en ny utbyggnad av bolaget, örn en

sådan skulle visa sig erforderlig för genomförande av exempelvis särskilda

statliga upphandlingar och lagringar.

Genom att successivt för gengasbolagets del avveckla milkolsköpen, Bysjöverken

och kontraktsugnarna men hålla frågan örn lagring genom gengasbolaget

öppen synes man i dagens läge tillgodose såväl önskemålet att

statens ekonomiska risker skola minskas som önskemålet att i händelse av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

en kritisk situation ha möjlighet att genomföra stödåtgärder på träkolsmarknaden.

Med anledning av bränslekommissionens promemoria blev frågan föremål

för överläggningar inom folkhushållningsdepartementet. Vid ett sammanträde

med representanter för bränslekommissionen och gengasbolagets styrelse

den 3 maj 1944 inför det statsråd, som då var föredragande för bränsleärendena,

enades man om att bolagets fortsatta befattning med försörjningen

av gengasbränsle skulle ske efter i huvudsak de riktlinjer som föreslagits

i kommissionens promemoria. Krossningsanläggningarna skulle även

efter krossningsverksamhetens avslutande tills vidare bibehållas såsom reserv.

Försäljningen av kol från de s. k. kontraktsugnarna skulle tills vidare

fortsätta i den utsträckning som betingades av kontrakten med ugnsägarna.

Bolagets lagervårdande verksamhet skulle fortsätta tills vidare. Om behov

uppstode, skulle bolaget vara berett att ånyo utvidga verksamheten på träkolsområdet.

Bolaget och bränslekommissionen skulle uppmärksamt följa

försörjningssituationen och hålla nära kontakt med varandra.

Under större delen av år 1944 rådde en överskottssituation på bilkolsmarknaden.

Härtill synes bland annat ha bidragit, att producenter och grossister

i förväntan på ett annalkande fredsslut i stor utsträckning utsålde sina

lager samtidigt som förbrukarna blevo mindre villiga att köpa kol på längre

sikt. De sammanlagda lagren av bilkol inom landet, som den 1 januari 1944

beräknades uppgå till omkring 3,2 miljoner hektoliter, minskades sålunda till

omkring 1,9 miljoner hektoliter den 1 januari 1945. Denna överskottssituation

med därav följande nedpressning av prisnivån torde ha medfört en viss

inskränkning av produktionen, till följd varav mot slutet av år 1944 en omsvängning

å marknaden inträdde och en viss knapphet började göra sig gällande.

Gengasbolagets lager, som den 1 januari 1944 utgjorde omkring

484 000 hektoliter, hade den 1 juli samma år ökats till omkring 1 056 000

hektoliter. Fran senare delen av året har en viss utförsäljning från lagret

ägt rum i syfte att motverka knappheten på bilkol. Lagret utgjorde den 1

januari 1945 cirka 866 000 hektoliter och har därefter ytterligare minskats.

Med anledning av denna utveckling anmodades bränslekommissionen under

hand att inkomma med yttrande rörande bilkolsförsörjningens ordnande

i fortsättningen. Bränslekommissionen har i en till chefen för folkhushållningsdepartementet

ingiven skrivelse den 5 januari 1945 anfört bland annat:

Statens bränslekommission har erhållit folkhushållningsdepartementets

uppdrag att utreda frågan örn behövligheten av ytterligare beredskapslagring

av bilkol och sättet för astadkommande av sådan lagring ävensom frågan

om Svenska gengasaktiebolagets fortsatta verksamhet på bilkolförsörjningens

område. Härvid skulle särskilt undersökas örn det med hänsyn till försörjningen

med bilkol eller motortjära vore önskvärt att driften vid det av

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag ägda men av gengasbolaget under

arrende drivna s. k. Bysjöverket uppehölles, efter det att sistnämnda bolags

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181. ''

nuvarande kolvedslager slutkolats samt vilka åtgärder som i så fall vöre erforderliga.

Vid utredningen skulle kommissionen samråda med bolaget och

med vederbörande militära myndigheter. I anledning av det lämnade uppdraget

får kommissionen vördsamt anföra följande.

Vad först angår frågan om behovet av ytterligare civil beredskapslagring,

vill bränslekommissionen framhålla, att svårigheter föreligga att bedöma

varutillgången innan resultatet av den i kungörelsen den 3 december 1944

(nr 761) påbjudna allmänna lagerinventeringen hunnit inkomma och bearbetas,

vilket icke blir fallet förrän vid slutet av januari månad. Man torde få

förutsätta att en för marknadsläget avgörande utförsäljning av privata företagares

lager ägt rum under hösten. Gengasbolaget lär numera enligt egna

uppgifter — trots en del genomförda avvecklingsåtgärder — kunna uppdriva

sin totala lagerhållning till ca 1 200 000 hl. Kommissionen finner för sin del

önskvärt, att bolaget icke endast bibehåller sina lager vid nuvarande storlek

utan även, i den mån sådant kan ske utan att störa den för^ det närvarande

ansträngda marknaden, ökar sin lagring till maximal nivå inom den

av bolaget angivna ramen. .

I enlighet med givna direktiv har bränslekommissionen i lagnngslragan

även samrått med arméförvaltningen och därvid erfarit, att de militära

beredskapslagren av gengasbränsle för närvarande ungefärligen ha den

omfattning, som av överbefälhavaren anbefallts, och att någon minskning

i dessa lager av de militära myndigheterna icke tillämnas. För arméförvaltningen

har bränslekommissionen uttryckt det önskemålet att avyttring av

lagren på civil marknad icke skall företagas utan samråd med kommissionen.

Arméförvaltningen bär förklarat sig kunna efterkomma denna kommissionens

anhållan. .

I anslutning till överläggningarna med arméförvaltningen i lagnngstragan

har kommissionen framhållit såsom önskvärt, att arméförvaltningen till produktionens

stödjande örn möjligt ville omlägga sina uppköp av^ förbrukningskol

från att som nu genomföras efter infordran av anbud från manad

till månad till att ske genom kontraktering för successiv leverans under

längre tidsperioder, exempelvis 6 månader. Från arméförvaltningens sida

har utlovats, att, i mån så är möjligt, efterkomma det uttryckta önskemålet,

nien understrukits de svårigheter, som äro förknippade med att den militära

förbrukningens lokalisering icke alltid låter sig förutses för längre tid

i förväg.

Vad vidare beträffar Bvsjöanläggningens fortsatta drift, ar bränslekommissionen

av den uppfattningen, att utvinningen av såväl kol som tjarprodukter

vid verket i fråga örn möjligt tillsvidare bör fortsättas under kalenderåret

1945. Frågan örn den fortsatta driften vid Bvsjöverken är i första

hand beroende av möjligheterna att framskaffa kolningsved. Därest så kan

ske, vilket flir närvarande är föremål för undersökning inom kommissionen,

skulle ungefärligen 7 månaders drift vara säkerställd. Bränslekommissionen

har vidare inlett undersökningar av möjligheterna att anskaffa ved

för drift av anläggningen under återstående 5 månader av året 1945.

Under det gångna året tiar förmärkts en tilltagande tvekan hos grossisterna

i branschen alt binda sig för längre leveranskontrakt beträffande färdigt

bilkol. Härigenom bar producenternas ställning blivit osäkrare, vilket

givetvis menligt påverkat produktionen, förhållandet synes vara att den

privata grosshandeln ej ens i det nu relativt skärpta lägel är villig Inga dc

affär.srisker, sorn följa med långfristig kontraktering. Del stöd för produktionen,

som långtidskontrakt skulle innebära, framstår som sa betydelse
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

fullt att man må överväga huruvida icke det allmänna här bör inträda. Vid

en granskning av de metoder för statligt ingripande, som stå till buds, framstår,

sedan frågan örn prisfallsgarantier avförts från diskussionen, utvägen

att genom kontraktering i det statliga affärsföretagets regi skapa önskad

stadga och säkerhet inom produktionen som ändamålsenligast. Kommissionen

\ ill för sin del förorda, att det statliga bolagets kontraktering av färdigt

bilkol tills vidare begränsas till leveransterminer inom kalenderåret 1945.

Med en sadan inskränkning torde mot bakgrunden av den marknadsutveckling,

Som nu är att förutse, enligt kommissionens mening risker för större

förluster på grund av prisfall icke behöva belaras. I detta sammanhang

måste emellertid påpekas, att gengasbolaget å ena sidan knappast kan

komma att kunna påräkna nämnvärt högre priser vid försäljning till grossister

än som av dessa betalas direkt till producent men å andra sidan heller

icke torde kunna göra sina inköp från producenterna så mycket billigare,

att tillräcklig marginal erhalles för att täcka bolagets icke obetydliga

kostnader. Otvivelaktigt kunna av dessa orsaker förluster uppkomma i det

statliga bolagets rörelse.

Sammanfattningsvis får kommissionen som sin åsikt uttala, att gengasbolaget

tillsvidare under 1945 bör fortsätta sin verksamhet med följande uppgifter,

nämligen att svara för civil beredskapslagring efter ovan antydda riktlinjer,

att under återstående kontraktstid mottaga arrendeugnarnas kolproduktion,

att i den omfattning så låter sig göra uppköpa råkol med leveranstermin

inom kalenderåret 1945, att företaga kontraktering av färdigt bilkol

för leverans på längre sikt, förslagsvis sex månader eller mera, dock inom

kalenderåret 1945 samt att, om de från kommissionens sida inledda underhandlingarna

med Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag därtill giver anledning,

ombesörja fortsatt drift vid detta bolags anläggning vid Bysjön.

Slutligen får kommissionen hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande

att lämna gengasbolaget fortlöpande direktiv för den fortsatta verksamheten

i huvudsaklig överensstämmelse med här föreslagna riktlinjer.

I en den 13 januari 1945 dagtecknad promemoria anförde bränslekommissionen

ytterligare:

Den lagerhållning, som erfordras för tryggad civil försörjning med bilkol,

bör enligt bränslekommissionens tidigare uttalade och alltjämt omfattade

mening motsvara cirka tva månaders behov. Om den nuvarande civila

konsumtionen i landet uppskattas till i runt tal 20 miljoner hi örn året, bör

sålunda de totala civila lagren utgöra cirka 3,3 miljoner hl. Den lagerhållning,

som enskilda företag i branschen icke självmant påtaga sig, bör ombesörjas

av det allmänna. Lagren hos enskilda företag torde starkt ha nedgått

under hösten 1944. \ issa av oljebolagen torde disponera utrymmen, som

i den mån gengasbolagets möjligheter icke förslå kunde utnyttjas för statlig

lagring av bilkol, och som tidigare av bolagen själva använts för lagring av

gengasbränsle. I vad mån som bolagen vid förhandlingar om upplåtelse av

magasin kunna tänkas önska förbehålla sig rätt till leverans före träde eller

andra förmåner undandrager sig kommissionens bedömande.

Vad angår bolagets inköp av råkol (milkol) böra dessa, med hänsyn till

den önskade lokaliseringen av milkolning, begränsas till Norrland och företrädesvis

avse Norrbottens och Västerbottens län. Gengasbolagets inköp av

färdiga bilkol finnes ingen anledning att begränsa i avseende å kvantiteten.

Dock bör bolaget vid sådan upphandling inrikta sig på att uppliva tillverkningen

på områden, där denna inställts, genom att laga om hand en produk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

9

tion, som icke nu finner avsättning. Vidare bör bolaget givetvis icke i ett läge

som det nuvarande, då mycket stor efterfrågan på gengasbränsle för omedelbar

konsumtion råder, draga kol ur marknaden för lagring.

I yttrande den 25 januari 1945 har Svenska gengasaktiebolaget uppgivit,

att produktionen av bilkol under sista halvåret 1944 enligt bolagets beräkningar

understigit behovet med ca 370 000 hl i månaden. Det syntes ofrånkomligt,

att inneliggande lager måste tillgripas i mycket stor omfattning, i

förhoppning att produktionen mot våren och sommaren skulle kunna stegras

till den grad, att icke allenast konsumtionsbehovet tillgodosåges utan även

att mot slutet av året ett något så när återställande av nuvarande lagerställning

kunde ernås. Denna uppköpskampanj kunde bedrivas på flera sätt.

Vad råkolet beträffade så vore gengasbolagets kolkrossar de bästa i landet

och kunde eventuellt taga hand örn hela den råkolsmängd som kunde köpas.

Skulle detta ej alltid bliva fallet, kunde man med säkerhet legokrossa på

några av de andra krossverken. Bolagets krossningskostnader vore även

låga jämförda med övriga krossningsanläggningar. En stimulans av de s. k.

småugnarna till ökad produktion av färdiga bilkol kunde enligt vunnen

erfarenhet endast ernås genom lämplig prissättning och långfristiga kontrakt.

Att nu bedöma, vad som i dessa båda hänseenden bleve nödvändigt,

kunde man endast göra, sedan en energisk kampanj igångsatts. Örn uppgiften

anförtroddes åt gengasbolaget, bleve det nödvändigt att överlåta åt bolaget

att handla efter råd och lägenhet. Bolagets sammanlagda anskaffning

av bilkol under första halvåret 1945 kunde möjligen beräknas till ca 150 000

hl pr månad, vilket innebure en minskning i jämförelse med bolagets genomsnittliga

produktion under sista halvåret 1944 av 50 000 hl. Då den totala

produktionen under sistnämnda halvår beräknats understiga behovet

med 370 000 hl pr månad, skulle sålunda produktionen behöva ökas med

ytterligare 420 000 lil i månaden för att ställningen skulle kunna hållas utan

tillgripande av lagren.

Bolaget har vidare anfört följande:

Då det nu torde vara givet, att bolagets verksamhet måste fortsätta och att

den avveckling som tidigare var bestämd ej planenligt kan komma till stånd,

är det nödvändigt, att statsmakterna taga ställning till det finansieringsproblem

som nu uppstår. Vi ha tidigare framhållit alt det är omöjligt att nu

klart bedöma de anspråk, som kunna komma att ställas på statsmedel för

alt genomföra erforderliga stödåtgärder. Följande beräkning avser emellertid

de direkta lagringskostnaderna för den beredskapslagring, som hittills

förekommit och som planeras för år 1945:

Kronor

Under bokföringsåret 1 - 1943—!0/o 1944 kostade enligt bokföringen

beredskapslagringen (1 050 000 hl) i form av frakter,

hyror, tillsyn etc., men icke utlastning...................... 645 534

För tiden Vt—31 lis beräknades kostnaderna för hyror, försäkringar

etc. till 1,8 öre per lil och månad, vilket för 1 000 000 lil

utgjorde ................................................ 108 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 181.

Kronor

Under samma tid utlastades 200 000 hl till en kostnad av 27 öre

per lil .................................................. 54 000

För innevarande kalenderår beräknas lagringskostnaderna för i

ovanstående program nämnda 1 200 000 hl på följande sätt:

Hyror, försäkringar etc. 1,8 öre X 800 000 lil (medeltal) X 12 mån. 172 800

Utlastning 27 öre X 800 000 lil .............................. 216 000

Inläggning 51,4 öre X 1 200 000 hl .......................... 616 800

Summa kr. 1 813 134

Vi önska nied all tydlighet framhålla, att om bolaget ålägges att gå in i

kolmarknaden för att på ett effektivt sätt stödja densamma, bolaget därigenom

ikläder sig jämförelsevis stora risker. Bolagets uppgift blir nu icke

längre i första hand att vara ett affärsdrivande företag, utan dess ändamål

blir ytterst att svara för landets försörjning med bilbränsle. Huruvida fullföljandet

av bolagets uppgift kan medföra vinst eller förlust är i dag fullständigt

omöjligt att förutse. Detta beror nämligen på ett flertal omständigheter,

bl. a. på den ännu okända prisbildningen och vid vilken tidpunkt bilbränslet

ersättes med bensin. Bolaget har ju tidigare arbetat under riskfyllda

förhållanden, riskfyllda i allra högsta grad tack vare det oproportionerligt

låga aktiekapital, som ställts till bolagets förfogande. Det är ju tämligen

meningslöst att i ett företag som gengasbolaget, som icke har något

självändamål, riskera att aktiebolagslagens stränga likvidationsbestämmelser

måste tillämpas.

Rörelsemedel saknar ju ingalunda bolaget, då ett stort förlagskapital står

till förfogande. Bolagets styrelse har i en tidigare styrelseberättelse, då värdet

av inneliggande lager och åtaganden sammanlagt uppgick till 11 000 000

kronor, framhållit, att en plötslig avveckling med fallande priser eventuellt

skulle kunna medföra en förlust av halva kapitalet. Skall bolaget nu gå in

för engagemang som här ovan beskrivits, d. v. s. köpa kol på relativt långfristiga

kontrakt, torde följande beräkning ge en uppfattning om affärens

omfattning. Enligt vår mening kan man i allmänhet i detta läge ej med

framgång göra kortare kontrakt än på sex till nio månader. Detta skulle i

sistnämnda fall betyda en total kolkvantitet av 3 800 000 hl, vilket efter en

sannolik kostnad av 4:25 per hl representerar ett kapital av kronor

16 000 000. Mot bakgrunden av dessa siffror synes det lämpligt att bolagets

aktiekapital höjes till 10 000 000 kronor eller med 9 500 000 kronor.

Sammanfattningsvis bär bolaget föreslagit, att bolagets egen produktion

såsom tidigare i största möjliga utsträckning uppehälles under innevarande

år, att bolaget bemyndigas vidtaga erforderliga åtgärder för att stödja produktionen

av färdiga bilkol genom att teckna erforderligt långfristiga kontrakt,

så att, så snart sig göra låter, en ökad produktion av upp till 420 000

hl per månad kan åstadkommas örn så visar sig nödvändigt, att för täckande

av bolagets utgifter för beredskapslagring anslås 1 800 000 kronor, att bolagets

aktiekapital höjes till 10 000 000 kronor samt att Kungl. Maj:t giver

bränslekommissionen bemyndigande att direkt dirigera bolagets verksamhet

och att kommissionen, för vinnande av bättre samarbete, blir representerad

i bolagets styrelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

I ett deli 3 februari 1945 dagtecknat yttrande har statens priskontrollnämnd

anfört, att den i och för sig obestridligen önskvärda ökningen av gengasbolagets

lager borde anstå till dess försörjningsläget förbättrats och

situationen bättre kunde överblickas. Med anledning av bränslekommissionens

förslag att, utöver den föreslagna lagringen hos gengasbolaget av

1 200 000 hl, ytterligare kvantiteter skulle lagras i statlig regi hos enskilda

företagare har nämnden ifrågasatt, huruvida icke de med en sådan utökad

lagringsverksamhet förbundna fördelarna kunde ernås med mindre kostnader

och prisfallsrisker. Enligt nämndens uppfattning skulle sålunda en betryggande

latent lagerreserv i stället kunna åstadkommas genom att gengasbolaget

kontrakterar erforderliga kvantiteter av råkol för successiva leveranser

under 1945 och eventuellt första kvartalet 1946. Därest avsättningsmöjligheterna

för bilkol vid denna tidpunkt skulle bli mindre gynnsamma, kunde

råkolet i varje fall placeras såsom industribränsle eller som inblandning i

järnbrukskol, varigenom förlustriskerna begränsades. Rent principiellt ansåge

nämnden det ej heller riktigt, att det statliga organets lagringsverksamhet

i fråga om bilkol utsträckes till att omfatta större delen av de reserv- och

försäljningslager. som rimligen borde finnas och tidigare tunnits hos enskilda

företagare.

I fråga örn omfattningen av gengasbolagets verksamhet har nämnden för

sin del förutsatt, att bolagets försäljningsverksamhet vid sidan örn lagerhållningen

alltjämt skall fortsättas. Nämnden ansåge dock icke, att gengasbolagets

verksamhet skulle utbyggas till att omfatta en väsentlig del av landets

försörjning av bilkol. Detta skulle ju innebära, att gengasbolaget i krisens

slutskede finge övertaga ansvaret för en försörjningsgren, som tidigare till

största delen baserats på enskild företagsamhet. Gengasbolagets verksamhet

borde utformas såsom ett stöd för bilkolsmarknaden, vilket torde kunna

åstadkommas inom ramen av ungefär den försäljningsvolym, som gengasbolaget

tidigare haft. Rent praktiska skäl torde även tala för att gengasbolagets

försäljningsorganisation icke omfattade hela landet.

Priskontrollnämnden har vidare anfört bl. a.:

Nämnden vill i detta sammanhang framhålla, att det är viktigt, att gengasbolagets

uppgifter såsom stödlagrande organ samt försäljningsbolag hållas

isär. Kostnaderna för stödlagringen inrymmas icke i de marginaler, som innefattas

i de nuvarande bilkolspriserna. Nämnden anser ej heller, att så bör

vara fallet. Vad avser gengasbolagets inköp av råkol, torde det — såsom

bolaget anfört — vara önskvärt, alt krossningsverksamheten i största utsträckning

företages i egen regi.

Nämnden vill vidare framföra en del allmänna reflexioner över de problem,

som uppstå i samband med gengasbolagets verksamhet och försörjningen av

bilkol. En mera omfattande inköpsverksamhet från gengasbolagets sida av

färdigt bilkol mäste ske med utgångspunkt från ett fast prisläge. Gengasbolagets

verksamhet har ur prispolitisk .synpunkt i viss utsträckning varit ett stöd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

för nämndens åtgärder på ifrågavarande område. Dess verksamhet har visserligen

varit begränsad till en mindre del av den totala förbrukningen av bilkol

men har lokalt, speciellt i Stockholm och Göteborg och vissa andra större städer,

varit relativt betydande. De av gengasbolaget efter samråd med nämnden

tidigare utarbetade detaljprislistorna fingo på dessa platser en viss officiell

karaktär. Gengasbolagets fortsatta verksamhet är sålunda enligt nämndens

uppfattning icke blott erforderlig för att stabilisera det nuvarande försörjningsläget

på bilkolsmarknaden, utan även önskvärd med hänsyn till nämndens

prisreglerande uppgifter.

Gengasbolaget intager en ställning i produktionsprocessen, som under vissa

förhållanden är svår att precisera. Bolaget uppträder delvis självt som grossist

med en försäljningsverksamhet inriktad på andra grossister. Härvid uppkommer

en kedjehandel, som nämnden vid marginalbedömningen icke kan

taga hänsyn till. Gengasbolaget har f. n. icke en organisation, som tillåter

en större försäljning direkt på detaljister; detaljisterna äro i största utsträckning

underordnade andra grossister, d. v. s. först och främst oljebolagen.

Nämnden anser, att gengasbolagets verksamhet bör kunna utbyggas att omfatta

en betydande försäljning dels direkt i parti till förbrukare, dels ock eventuellt

till detaljister. Under hand har nämnden diskuterat denna fråga med

gengasbolagets ledning, som f. n. har densamma under utredning. En sådan

i större skala utbyggd försäljningsverksamhet skulle tillåta gengasbolaget att

tillgodogöra sig ett högre pris än då bilkol försäljes till andra grossister. Denna

verksamhet bör till en del kunna täcka de tidigare omnämnda kostnaderna,

som uppstå vid bolagets inköp av färdigt bilkol.

På grund av det anförda får nämnden för sin del tillstyrka gengasbolagets

fortsatta verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med de av bränslekommissionen

och gengasbolaget framlagda förslagen, dock med de modifikationer,

som nämnden härovan angivit. Nämnden anser därvid, att bolagets

försäljningsverksamhet bör begränsas till att omfatta högst 20 % av det

totala behovet av bilkol, varvid gengasbolaget bör lämnas största möjliga

frihet att på affärsmässiga grunder bedriva denna verksamhet, förenad med

en intensifierad försäljning till framförallt större förbrukare.

I en gemensam skrift den 8 februari lia Bilbränsleproducenternas riksförbund

och Trädestillatörernas riksförening u. p. a. nied instämmande av Råkolcentralen

förening u. p. a. framfört vissa synpunkter på frågan om bilkolförsörjningens

ordnande och därvid anfört bl. a.:

Vi vilja i underdånighet föreslå att garanti för avsättning av färdiga bilkol

lör leverans intill utgången av år 1945 eller den längre tid myndigheterna

finna behövlig, lämnas producenterna i den mån dessa anmäla sig, naturligtvis

inom ramen för den totalkvantitet, som bränsleförsörjningsmyndigheterna bedöma

såsom erforderlig under ifrågasatt tid. Våra organisationer äro därvid

beredda att förmedla anmälningar samt kontrollera erbjudanden och leveranser.

Då det är retortanläggningarnas kol, som äro lämpligast för förbrukning

i tätorterna, måste systemet förknippas med en garanti för avsättning

även av tjärprodukterna. Skulle det anses svårt att genomföra ovan skisserade

program, kan nämnas, att Bilbränsleproducenternas Riksförbunds Försäljningscentral

är villig teckna köpekontrakten. Förutsättning härför är då, att, örn

avsättning vid någon tidpunkt under kontraktstiden icke skulle finnas för

kontrakterade partier, dessa övertagas av det allmänna för lagring. Organisa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj.ts proposition nr 181.

13

liouerna äro villiga alt i sådana fall utföra kontrakteringen till självkostnadspris

utan vinstberäkning saint medverka till lagringen. De producentpriser, som

under ett så beskaffat system skulle tillämpas torde enligt vårt bedömande

bliva för bilkol nu gällande riktpriser enligt priskontrollnämndens prislista

nr 502 med tillägg dels av de höjningar i densamma, som denna myndighet

godkänt den 13 januari 1945, dels av de justeringar i densamma, som priskontrollnämnden

kan finna befogade i anledning av det nuvarande läget och

redan vidtagna eller kommande höjningar av arbetslöner och råvarupriser,

och för tjära de priser, som nu tillämpas vid köp av tjäror från producenter,

som inneha statsgarantier. För vår förmedling av de till köpare i marknaden

tecknade kontrakten äro vi i stånd debitera betydligt mindre marginal än

någon nu verksam grossist, det statliga bolaget inberäknat.

I utlåtande den 13 februari 1945 över nyssnämnda organisationers framställningar

har bränslekommissionen anfört, att förslaget om avsättningsgaranti

för producenterna syntes stöta på så stora praktiska svårigheter att det icke

kunde vinna beaktande. Enbart kvalitetsfrågorna skulle säkerligen bliva så

besvärande att hela systemet icke bleve funktionsdugligt. Kommissionen hade

övervägt, huruvida grossistföretagen på bilkolsmarknaden kunde lämnas något

stöd av innebörd att minska terminskontrakteringens risker. Det lämpligaste

organet för en sådan stödaktion skulle vara antingen gengasbolaget eller

Bilbränsleproducenternas riksförbunds försäljningscentral. Av dessa två hade

utan tvivel producentorganisationen den största erfarenheten av uppköp av

färdigt kol i den fria marknaden och en naturlig kontakt med producenterna.

Det skulle sålunda kunna diskuteras alt dirigera en stödaktion genom producentorganisationen

och därvid komme väl närmast i åtanke möjligheten att

skapa en garanti för den uppköpande organisationen för avsättning av viss

procentuell del av kontrakterade kvantiteter. Emellertid vore producentorganisationen

huvudsakligen att betrakta som en förmedlingscentral av närmast

agentkaraktär, vilken knappast torde vara villig att frångå sina hittillsvarande

affärsnormer, nämligen att teckna uppköpskontrakt, svarande mot inkomna

order om leverans på längre eller kortare termin. Någon effekt av en delgaranti

torde därför icke få förväntas. Bränslekommissionen funne sig tills

vidare förhindrad att förorda en avsättningsgaranti för tjäror.

Priskontrollnämnden har i utlåtande den 17 februari 1945 anfört, att en avsättningsgaranti

för 1945 års bilkolsproduktion i och iör sig skulle vara

värdefull. Avsättningsgarantier kunde dock icke i alla situationer lösa försörjningsproblemen,

enär en inträdd produktionsminskning kunde vara påverkad

av andra faktorer än avsättningssvårigheter. I förevarande fall hade

de ogynnsamma väderleksförhållandena försvarat framforslingen av kolningsved.

En avsättningsgaranti för bilkol skulle i nuvarande läge, med av knapphctssituationen

utformade höga bilkolspriser, sannolikt ställa sig dyrbar.

Nämndens uppfattning vore nämligen den, alt eventuella garantipriser måste

sältas relativt höga, örn de skulle tjäna sitt ändamål. Nuvarande tillverkningspriser

å bilkol — som i stort sett överensstämde med de priser som gällde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mcij:ts proposition nr 181.

under hösten 1942 — hade under senare delen av år 1943 saint större delen

av år 1944, då försörjningsläget varit tillfredsställande, underskridits nied

70 till 80 öre per hl. Därest försörjningsläget förbättrades under innevarande

år och priserna på grund härav sjönko, skulle en efter nyssnämnda riktlinjer

utformad avsättningsgaranti eventuellt kunna utnyttjas, även om avsättning

för kolet kunde vinnas. Med hänsyn till bland annat dessa förhållanden vore

det enligt nämndens uppfattning icke lämpligt att för närvarande genomföra

någon avsättningsgaranti för bilkol. En stödverksamhet avsedd att förbättra

de allmänna produktionsbetingelserna vöre dock enligt nämndens

åsikt icke endast önskvärd utan nödvändig. En effektiv utbyggnad av gengasbolagets

verksamhet skulle kunna bidraga till bättre marknadsförhållanden.

Bolaget torde genom lämplig propaganda och en successivt utökad, fast

utformad inköpsverksamhet för bilkol och råkol kunna bidraga till att förtroendet

för marknaden återupprättades. Denna utbyggnad borde ske omedelbart.

Revisorn i gengasbolaget, jägmästaren C. Cedergren, tillika ordförande i

styrelsen för Råkolcentralen förening u. p. a., har dessutom till folkhushållningsdepartementet

ingivit en promemoria med vissa synpunkter i ämnet.

I enlighet med statens åtagande i förutnämnda avtal med gengasbolaget

att bestrida bolagets kostnader för fullgörandet av särskilda åt bolaget lämnade

uppdrag anvisade riksdagen till Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet

genom Svenska gengasaktiebolaget dels å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/1942 (skr. 1942 nr 125) under elfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 325 000 kronor, dels ock å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/1943 (skr. 1943 nr 18) under samma huvudtitel ett reservationsanslag

av 395 000 kronor. Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 30

april 1942, den 19 februari 1943 och den 21 januari 1944 ha av ifrågavarande

belopp 174 807 kronor 3 öre använts till täckande av experiment- och

försökskostnader under verksamhetsåret 1940/41, 293 507 kronor 24 öre för

kostnader under 1941/42 samt 251 492 kronor 76 öre såsom bidrag till kostnaderna

under budgetåret 1942/43. Genom nyssnämnda beslut den 30 april

1942 uppdrog Kungl. Maj:t dessutom åt bolaget att i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa av bolaget angivna riktlinjer fullfölja den av bolaget

bedrivna experiment- och försöksverksamheten.

I skrivelse den 20 december 1944 har gengasbolaget hemställt örn ersättning

för bolagets kostnader för ifrågavarande verksamhet under verksamhetsåret

1943/44 med 288 700 kronor 6 öre.

Till stöd för sin framställning har bolaget anfört i huvudsak:

Under bokföringsåret 1943/1944 har bolaget avvecklat experimentverksamhelen

och är därför nu i tillfälle att slutligt fastställa de kostnader, som

ifrågavarande verksamhet dragit under nämnda år. Dessa kostnader framgå

av följande tablå:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Materialkostnader för experiment med:

Traktorombyggnader med pulsator..................

Motorombyggnader ...............................

Stationära- och fartygsgeneratorer..................

Motortjära ......................................

Torvbränsle ......................................

Ritkontors-, verkstads- och laboratoriekostnader:

Löner ...........................................

Resekostnader ....................................

Lokalkostnader ..................................

Övriga kostnader: verktyg, modeller, förbrukningsmateriel

etc.....................................

15

Kronor

27 508: 98

»

9 096: 12

»

4 432: 99

»

1 762:23

»

5 000: —

182 335: 84

»

8 593: 45

»

18 706: 80

»

31 263: 65

kronor

288 700: 06

Arbetet under bokföringsåret 1943—1944 har huvudsakligen omfattat ett

slutförande av tidigare påbörjade experimentarbeten i samband med 2-taktsmotorernas

anpassning för gengasdrift. För de tyngre långsamtgående motorerna

var bolagets "pulsatorprincip tidigare färdigutprovad och ombyggnadsdetaljer

för ett större antal aktuella motortyper och användningsområden

konstruerade och tillverkade. Däremot har det komplicerade arbetet med

de mera snabbgående 2-taktsdrivna traktorerna blivit avslutat först under

våren 1944. De resultat, som därvid erhållits, visa att tekniska förutsättningar

för pulsatordrift även vid dessa typer av motorer föreligga. På grund av

det förbättrade läget ifråga örn flytande bränsle har dock någon ombyggnad

i större omfattning icke kommit till stand. I samband med fiskebatsförsöken

med gengasdrift framhölls från såväl statens livsmedelskommission

som fiskarena nödvändigheten av att alternativ körning skulle kunna ske

med gengas och flytande bränsle. Förutom av säkerhetsskäl önskade man

detta för att kunna utsträcka fisketurerna längre än som med de relativt

små utrymmena för gengasbrånsle var möjligt med enbart gengasdrfvna

båtar. De flytande bränslen, som kunde komma ifråga voro motortjära och

motyl, samt, i viss mindre utsträckning, motorbrännolja. För att utröna vilka

möjligheter, som kunde finnas för en dylik kombinerad drift, igångsattes en

serie prov med olika motortyper. Med hänsyn till motorernas varierande

konstruktion blev det nödvändigt att tillverka och utprova ett större antal

olika anordningar för tillförsel och antändning av det flytande bränslet. Vid

ombyggnad till gengasdrift strävar man efter att hålla förbränningsrummets

ytor kylda flir att undvika glödtändning. Tändning av gåsen sker därför

med elektrisk tändning. Vid flytande bränslen däremot är på grund av speciella

förhållanden vid delbelastning och tomgång den elektriska tändningen

icke användbar. För att kunna säkerställa tändningen vid olika belastningsförhållanden

blev det därför nödvändigt all införa värmda ytor av

olika storleksförhållanden för olika motorstorlekar och typer. En följd av

dessa motstridiga intressen blev, att en tändningsanordning lämplig för båda

slagen av bränslen måste sökas inom mycket snäva gränser och kom därför

att kräva eli tidsödande provningsarbete. Resultaten av proven skola

sedermera sammanfattas i den planerade gengasboken.

Under ombvggnadsarbetet med de mindre ostkustfiskebatarna med motorer

på 7_15 hkr befanns det att kostnaderna för ombyggnad till gengasdrift

blevo orimligt stora i förhållande lill motorstorlekarna. För alt minska dessa

kostnader har en förenkling av pulsatorsvstemet konstruerats och utprovats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Nackdelen vid denna nykonstruktion är en ökad bränsleförbrukning, vilket

dock vid denna typ av båtar icke är av utslagsgivande betydelse. Systemet

har däremot en fördel i att den förut nämnda reversibla driften till flytande

bränsle lätt kan ske. Efter detta system ombyggdes ett antal mindre fiskebåtar

på ostkusten och i Vättern.

Under hösten 1943 och vintern 1944 igångsattes undersökningar och prov

med den tidigare i marina och stationära gengasverk använda och av förste

byråingenjören U. Blomquist konstruerade härdkonstruktionen, V-härden, i

avsikt att införa denna som ersättningshärd även på lastbilar och traktorer.

Med stöd av de goda erfarenheter, som erhållits, har härden fått en alltmera

ökad användning inom sagda områden.

Statens bränslekommission har i utlåtande den 15 januari 1945 över

bolagets framställning förklarat att kommissionen saknade anledning att

motsätta sig bifall till framställningen. Kommissionen har vidare anfört

att bolagets verksamhet inletts på ett tidigt stadium, då man icke ansåg

sig kunna räkna med tryggad produktion av flytande bränsle för vissa

för försörjningen särskilt betydelsefulla tvåtaktsmotorer, i främsta rummet

västkustens fiskeflotta. Under år 1943 hade framställningen av dugliga motorbränslen

ur tjäror m. m. börjat taga så fasta former, att det ursprungliga

huvudintresset med här ifrågavarande experimentverksamhet något trätt i

bakgrunden. Resultaten av försöken vore för närvarande föremål för bearbetning

och komme som ett värdefullt bidrag till erfarenheterna av och kunskapen

örn gengasdrift att bevaras.

Föredraganden. Tillgång på gengasbränsle är i nuvarande läge en nödvändig förutsättning

för att trafikväsendets behov av drivmedel skall kunna tillgodoses.

Behovet av sådant bränsle kommer att bestå till dess att flytande

drivmedel kunna erhållas i tillräckliga mängder. När detta kan bliva fallet,

är för närvarande ovisst. Det är därför angeläget, att en tillfredsställande försörjning

med gengasbränsle kan upprätthållas. Vad gengasveden beträffar

torde några särskilda åtgärder härutinnan icke erfordras. Det ankommer

på bränslekommissionen att i samband med planläggningen och regleringen

av vedförsörjningen i allmänhet söka åstadkomma förutsättningar för en tillräcklig

tillverkning av sådan ved. Däremot torde särskilda åtgärder vara nödvändiga

för att säkerställa behovet av gengaskol. Såsom framhållits i de förut

återgivna yttrandena, måste tillverkningen av sådant kol i stor utsträckning

planläggas avsevärd tid i förväg. Produktionens storlek blir härigenom i hög

grad beroende av uppfattningen örn produktionens lönsamhet i framtiden och

kan icke alltid med önskvärd snabbhet anpassas efter det aktuella behovet.

På senare tid har en viss knapphet på gengaskol gjort sig gällande, vilket

emellertid även synes ha berott på bristande tillgång på kolved och på transportsvårigheter.

Åtgärder av olika slag ha vidtagits för att råda bot på denna

brist, bl. a. genom ianspråktagande av gengasbolagets reservlager. Det kan

emellertid förutses, att ökade svårigheter kunna komma att uppstå allt eftersom

kriget lider mot sitt slut. Det kan antagas, att de enskilda företagarna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

17

på området i förväntan på en import av flytande bränslen bliva alltmer försiktiga

med att ikläda sig riskerna med en fortsatt produktion eller inköp av

gengaskol. Statliga stödåtgärder böra därför vidtagas.

I likhet med bränslekommissionen och priskontrollnämnden anser jag

det icke lämpligt, att åt de statliga stödåtgärderna gives formen av en sådan

avsättningsgaranti till producenterna som Bilbränsleproducenternas riksförbund

m. fl. organisationer föreslagit eller att sagda förbund erhåller statligt

uppdrag att i produktionsfrämjande syfte teckna inköpskontrakt med producenterna.

Syftet med stödåtgärderna synes i stället på smidigaste sätt

kunna nås, genom att gengasbolaget fortsätter sin verksamhet på i huvudsak

samma sätt som tidigare och därvid försöker åstadkomma den erforderliga

produktionsökningen samt att bolaget dessutom, så snart tillgången på gengaskol

så medger, upplägger ett tillfredsställande beredskapslager. Det bör

dock framhållas, att avsikten med ett sådant beredskapslager icke är att övertaga

de enskilda företagarnas normala lagringsrisker, utan att dessa företagare

förutsättas komma att i eget intresse hålla lager av den .storlek som

betingas av deras affärsrörelse. Bolagets uppgifter kunna för närvarande

lämpligen angivas på följande sätt:

1. Bolaget bör tills vidare inköpa och försälja färdigt bilkol i enlighet med

hittills tillämpade grunder samt i anslutning härtill under år 1945 verkställa

de köp av bilkol, som bränslekommissionen må finna anledning att i

produktionsfrämjande syfte uppdraga åt bolaget.

2. Bolaget bör avtala örn leverans under år 1945 och första kvartalet av år

1946 av råkol under iakttagande av de föreskrifter som bränslekommissionen

må finna nödigt meddela samt, i den mån bolaget så finner lämpligt och

annat ej följer av vad nedan sägs, krossa och försälja sålunda levererade

kol.

3. Bolaget bör i enlighet med anvisningar av bränslekommissionen lagra

intill 1 500 000 hl kol. Försäljning av på så sätt lagrat kol får endast ske

i enlighet med bränslekommissionens direktiv.

Jämväl nyssnämnda lagringsverksamhet och inköpsverksamhet i produktionsfrämjande

syfte skola självfallet bedrivas under hänsynstagande till

affärsmässiga synpunkter, i den mån detta kan ske utan eftersättande av försörjningssynpunkterna.

Det lärer dock icke kunna undvikas att förluster

komma att uppstå i ifrågavarande verksamhet. I den mån dessa icke täckas

av överskott å bolagets övriga verksamhet synas de böra ersättas bolaget.

Detta gäller även lagringsförluster på grund av prisfall. Ersättningens

.storlek bör bestämmas av Kungl. Majit i efterskott för varje verksamhetsår.

Bolaget har föreslagit, all ett belopp av 1 800 000 kronor anvisas för täckande

av bolagets lagringskostnader under tiden 1 juli 1943—31 december

1945 samt att aktiekapitalet höjes från 500 000 kronor till 10 000 000 kronor.

Ersättningen lill bolaget synes emellertid nu kunna begränsas till att

avse verksamhetsåret 1944/45. Med hänsyn till ali någon ökning av de nuva
llihang

lill riksdagens protokoll IDAS). I sand. Nr 181.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

rande lagren icke förväntas kunna äga ruin förrän under senare hälften av

år 1945 torde ifrågavarande förluster för sagda verksamhetsår icke behöva

beräknas till högre belopp än ca 400 000 kronor. Huruvida några kostnader

i övrigt, av beskaffenhet att böra ersättas bolaget, kunna uppkomma under

återstoden av verksamhetsåret är svårt att för närvarande förutsäga. Några

medel härför synas emellertid icke nu behöva beräknas. Ett anslag av

400 000 kronor erfordras alltså, vilket torde böra givas karaktär av reservationsanslag.

I den mån ytterligare anslag erfordras för nu ifrågavarande

verksamhet under tiden efter den 1 juli 1945, torde frågan härom böra framdeles

underställas riksdagen. Därest vad jag nu föreslagit vinner bifall, synes

någon höjning av aktiekapitalet icke för närvarande böra vidtagas.

Med hänsyn till bolagets fortsatta verksamhet torde de medel som återstå

å reservationsanslaget till Ytterligare förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget

böra stå till förfogande även under nästkommande budgetår.

Mot gengasbolagets begäran om ersättning med 288 700 kronor 6 öre för

kostnader för experiment- och försöksverksamhet har jag intet att invända.

Ersättningen synes kunna avrundas till 288 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Omkostnader för lagring m. m. av gengaskol genom

Svenska gengasaktiebolaget för budgetåret 1945/46 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av......

kronor 400 000,

dels till Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet

genom Svenska gengasaktiebolaget å tillä ggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av............kronor 288 000,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisade

reservationsanslaget till Ytterligare förlagskapital för Svenska

gengasaktiebolaget må disponeras även under budgetåret

1945/46.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Muus tryckeri, Esselte 4b. Stockholm 1945

516412

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag till vissa omkostnader för Svenska gengasaktiebolagets verksamhet. a1 i texten
  2. SU 1945:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa omkostnader för Svenska gengasaktiebolagets verksamhet. s. 12 i texten