Sök i Ratio Lex

Angående ändrad disposition ao bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg

1945-03-02 · 11 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:182, Angående ändrad disposition ao bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad disposition

ao bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg;

given Stockholms slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Bertil Ohlin.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin,

fråga angående ändrad disposition av bergsstatsboställena i Filipstad och

Kopparberg samt anför därvid följande.

Genom Kungl. Majlis beslut den 11 juni 1937 (SFS nr 325) ändrades rikets

indelning i bergmästardistrikt. Härvid hänfördes bl. a. Värmlands och

örebro län till det nybildade Västra distriktet- Bergmästaren i detta distrikt

disponerar såsom tjänstebostad borgmästarboställe! Knutsberg vid Nora.,

Däremot ha bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg upphört att tjäna

såsom boställen åt bergsstatstjänstemän.

Den 18 mars 1938 uppdrog Kungl, Majit åt kommerskollegium att tills

vidare omhändertaga förvaltningen av sistnämnda båda boställen. Kölle-,

Bihang lill riksdagens protokoll /.0-i/>. 1 sami. Nr 182. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

Mium har därefter i skrivelser den 20 januari 1940 och den 3 januari 1944

framlagt förslag rörande boställenas disposition.

Innan jag närmare redogör för kollegii förslag torde jag få i korthet beröra

de bägge boställenas tillkomsthistoria och vissa andra förhållanden.

sorn äro av betydelse i förevarande sammanhang.

Genom Kungl. Maj:ts brev till bergskollegium den 15 april 1699 uppläts

bl. a. ett hemman i Filipstad till ständigt boställe åt bergmästaren i Filipstads

bergslag. Den 7 maj 1775 nedbrann bergmästarbostället. Därefter inköpte

en sammanslutning av bruksägare, kallad »IVermelands och Dahls

respektive Bruks Societet», en annan tomt i Filipstad, belägen på en udde i

sjön Daglösen, till bergmästarboställe samt anslog medel till uppförande av

boställsg ggnader. Samtidigt försålde societeten det gamla bergmästarbostället.

Kostnaderna för underhållet av det nya bostället synas intill senaste

tid lia bestritts av societeten.

Det nuvarande boställets taxeringsvärde utgör 50 000 kronor, varav 10 000

kronor markvärde. Byggnaderna å bostället äro brandförsäkrade för 91 500

kronor. Markens areal utgör enligt tomtboken 9 777,60 kvadratmeter.

Till bergmästarbostället höra vissa kapitalmedel, beträffande vilka må

anföras följande. Den 28 maj 1765 inköpte bergmästaren Carl Leijel ett torp,

kallat Fördärvet. Detta torp brukades därefter under bostället av efterföljande

bergmästare. Mot slutet av 1800-talet fördes en rättegång mellan f. d.

bergmästaren A. Sjögrens dödsbodelägare, å ena, samt kronan, å andra sidan,

om bättre rätt till lägenheten. Kronan vann processen (se Nytt Juridiskt

Arkiv I 1900 not A 280). Jämlikt Kungl. Majris beslut den 25 maj

190a överläts nyttjanderätten till lägenheten till vissa enskilda personer mot

ett belopp av 5 000 kronor. Den årliga avkastningen av medlen, som bilda

en fond benämnd »Bergumstarboställets i Filipstad försäljningsmedel», har

jämlikt sistnämnda beslut uppburits av boställsinnehavaren.

I ersättning för en fran bostället bortförd ekonomibyggnad hava vissa

bruksägare i en i Nytt juridiskt arkiv I 1911 not A 207 refererad rättegång

— som jämväl gällde bättre rätt till själva bostället — förpliktats utbetala

5 000 kronor, varav, sedan visst belopp tillgodogjorts bergmästaren för verkställd

förbättring å bostället, resten eller cirka 4 300 kronor tillgodoförts

statsverket. Såsom ersättning för byggnaden har boställshavaren enligt

Kungl. Maj ris brev den 13 juni 1913 åtnjutit ett anslag av 215 kronor från

allmänna indragningsstaten.

Genom köpebrev den 2 maj 1763 försålde bergmästaren i Nya Kopparbergs

bergmästardöme Detlof Heijkenskjöld sin bergfrälsegård Storgården i

Nya Kopparbergs socken till bergmästarboställe i Nya Kopparbergs, Grythyttans,

Hällefors och Hjulsjö bergslag. Köpeskillingen betalades av »Respektive

Herrar Bruksägare och Bergsmän», men underhållet av bostället synes

därefter ha åtminstone i huvudsak bekostats av boställshavaren. Den 13

november 1874 förordnade Kungl. Majri, att Stora gården skulle vara gruvingenjörsboställe

i dåvarande Mellersta distriktet. Stora gården redovisas i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

3

gällande jordebok som krono under allmän disposition. Från bostället lia vid

olika tillfällen avskilts områden, för vilka ersättning bekommits i penningar.

Sålunda avsöndrades den 9 augusti 1878 lägenheten Frövi Ludvika jämvägsjord

nr 1 Stora gården. Av köpeskillingen för denna lägenhet erhöll

boställshavaren viss del, under det att återstoden, 844 kronor 5 öre, tillgodofördes

statsverket. I ersättning härför erhöll boställshavaren jämlikt Kungl.

Maj:ls beslut den 1 juni 1877 årligen 42 kronor från allmänna indragningsstaten.

Vidare ha vid andra tillfällen betydande områden avskilts från bostället.

Ersättningarna härför, utgörande tillhopa omkring 50 000 kronor, ha

tillförts en fond »Gruvingeniörsbostället Stora gårdens försäljningsmedel».

Avkastningen av fonden har uppburits av boställshavaren.

Av bostället återstå numera dels en boställstomt med tillhörande trädgård

m. m., dels en arkivtomt och dels en obebyggd tomt. Boställets areal

utgör 67 080 kvadratmeter. Byggnaderna å bostället äro brandförsäkrade för

96 400 kronor, och taxeringsvärdet utgör 31 700 kronor, varav 5 000 kronor

för markvärdet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skola de båda boställena

betraktas såsom byggnadsminnesmärken enligt kungörelsen den 26 november

1920 (nr 744).

De båda nämnda fonderna förvaltas av statskontoret. Genom beslut den

19 augusti 1938 anbefallde Kungl. Majit dels statskontoret att tillföra fondell

»Bergmästarboställets i Filipstad försäljningsmedel» nyssnämnda årliga

belopp av 215 kronor och fonden »Gruvingeniörsbostället Stora gårdens

försäljningsmedel» nyssnämnda årliga belopp av 42 kronor samt dels kommerskollegium

att till respektive fonder redovisa inflytande hyresmedel och

andra inkomster, som kunde erhållas från boställena. Vid utgången av budgetåret

1943/44 uppgick Filipstadsfonden till 8 364 kronor 34 öre och Kopparbergsfonden

till 64 758 kronor 23 öre.

I sin skrivelse den 20 januari 1940 har kommerskollegium anfört, att kollegium

med hänsyn till oklarheten rörande äganderätten till boställena funnit

sig böra före framläggande av förslag till den framtida dispositionen av

dem träda i förbindelse med företag och personer, som kunde tänkas vara

innehavare av upplåtarnas möjliga rätt. Vad angår bostället i Filipstad hade

förhandlingar förts med sammanslutningen »Värmlands och Dals bruksägare».

Bruksägarna hade vid sammanträde den 19 december 1938 beslutat

avstå från sina äganderätts- och dispositionsanspråk till bostället under förutsättning,

att bostället jämte tillgångar överlämnades till en stiftelse med

ändamål att understödja bergsbruk och skogsbruk genom anslag till forskning,

undervisning m. m. Beträffande bostället i Kopparberg hade förhandlingar

förts med ägarna till såväl i drift varande som nedlagda järnverk och

lackjärnshyttor inom det forna Nya Kopparbergs bergmästaredöme jämte

representanter för de s. k. Kopparbergslagen. Dessa intressenter hade den

28 december 1938 beslutat godkänna, att samtliga de tillgångar, som representerades

av bergsstatsbostället i Kopparberg, överlämnades till en stiftelse,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 182.

vais avkastning skulle användas till bergsbrukets främjande. Härvid hade

antecknats att begreppet bergsbruket tagits i vidsträckt bemärkelse och avsåge

såväl järnmalmsgruvor samt järn- och stålindustrien som sulfidmalmsgruvor

och därtill hörande förädlingsindustri. Vid de båda nämnda sammanträdena

hade godkänts likartade grunder för utseende av stiftelsernas styrelser,

tillsyn över dem m. m., varvid järnkontoret avsågs erhålla en central

ställning. På föranledande av kommerskollegium hade därefter järnkontoret

i skrivelse den 15 maj 1939 förklarat sig berett att åtaga sig ifrågavarande

uppgifter. De båda stiftelserna skulle benämnas »Wermlands och Dals bruksägares

stiftelse för främjande av bergsbruk och skogsbruk» respektive »Hellefors,

Hjulsjö och Nya Kopparbergs stiftelse för bergsbrukets främjande».

Kollegium har vidare anfört följande.

Det kan vara ovisst huruvida de vid nämnda sammanträden närvarande

kunna anses helt och fullt representera samtliga intressenter i respektive boställen,

även örn kallelser till sammanträdena införts i Post- och inrikes tidningar

och tillställts kända intressenter etc. Vid ett överlåtande till stiftelserna

av de nu av statsmyndighet förvaltade tillgångarna borde därför av

stiftelsernas styrelser avgivas förbindelser att stiftelserna svarade för de krav

som möjligen kunna resas mot kronan av intressenter, vilka icke deltagit i

ovannämnda beslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde kommerskollegium,

bland annat, att Kungl. Majit måtte dels uppdraga åt kommerskollegium att,

sedan styrelser för ovannämnda stiftelser utsetts, till dessa överlämna bergmästarbostället

i Filipstad och gruvingeniörsbostället Stora gården i Kopparberg,

dels ock anbefalla statskontoret att till de båda stiftelsernas styrelser

överlämna befintlig behållning å »Bergmästarboställets i Filipstad försäljningsmedel»

respektive »Gruvingeniörsbostället Stora gårdens försäljningsmedel».

Över kommerskollegii framställning avgav kammarkollegium den 19 april

1943 infordrat utlåtande. Ur detta utlåtande, som innehåller omfattande rättshistoriska

utredningar beträffande de båda boställena, äro de inledningsvis

återgivna uppgifterna beträffande boställena hämtade. Då statsrådsprotokollet

icke torde böra belastas med mera ingående referat av dessa utredningar,

ber jag att här få återgiva allenast det väsentliga av de slutsatser, vartill kammarkollegiet

finner de verkställda utredningarna böra leda.

Kammarkollegium anför bland annat följande.

Beträffande bergmästarbostället i Filipstad framgår att kronan år 1699

till sadant boställe anslagit viss fastighet samt att vederbörande brukssocietet

år 1775 utbytt hustomten till bostället mot en annan av brukssocieteten inköpt

hustomt. Kollegium finner för sin del det böra anses, att genom detta

utbyte den nya hustomten antagit boställes karaktär och tillhör kronan.

Bostället i Kopparberg har icke anslagits av Kungl. Majit och kronan utan

synes hava anskaffats av vederbörande brukssocietet och bergsmännen i vederbörande

bergslag. Anledningen härtill har icke kunnat utrönas. Några

omständigheter, som föranleda till antagandet att bostället övergått till Kungl.

Majits och kronans ägo, hava icke kunnat påvisas, och tillräckliga skäl synas

ej föreligga för antagande att bostället, sedan bergmästarbefattningen i Köp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 182.

palberg indragits, ändock flör utgöra avlöningstillgång, som må disponeras

för bergsstatens avlöning, så länge denna stat bibehålies.

Nybyggnads- och underhållsskyldigheten i fråga om bergmästarboställenas

laga hus bör enligt för boställen i allmänhet gällande regler hava gentemot

det allmänna ålegat boställshavarna. Enligt ett Kungl. Maj-.ts beslut den 9

september 1741 har dock till byggnad och underhåll av bergmästarbostället

Väsby vid Sala, ett boställe varom nu icke är fråga, anslagits årligen 50

daler silvermynt eller mera efter bergskollegii beprövande. Intet antyder

emellertid att något anslag av statsmedel utgått till nybyggnad och underhåll

vid nu ifrågavarande boställen. Bruksägarna hava däremot vid upprepade tillfällen

lämnat bergmästarna hjälp med byggnadsskyldigheten. Detta bistånd

har i vissa fall lämnats under former, som synas giva vid handen att bruksägama

ansett sig medansvariga för boställenas vidmakthållande. Anledningen

härtill har ej kunnat utrönas men kan måhända sökas i bruksägarnas intresse

av att få behålla de olika bergmästarbefattningarna. Beträffande bergmästargården

i Kopparberg har bergslaget dock uttryckligen fritagit sig från

byggnadsskyldighet. Att bruksägarna under vissa perioder ombesörjt nybyggnad

och underhåll å boställena eller på annat sätt bistått bergmästarna torde

icke hava medfört att de laga husen upphört att vara tillhörigheter till boställena.

Åbyggnaden å bostället i Filipstad synes därför tillhöra Kungl.

Maj:t och kronan liksom boställstomten.

Vid 1937 års omreglering av bergmästardistrikten lades de två ursprungliga

distrikt, som hade boställen i Filipstad och Kopparberg respektive, helt

till nuvarande Västra distriktet med stationsort för bergmästaren å bergmästarbostället

Knutsberg vid Nora. I samband härmed meddelades icke

några föreskrifter angående dispositionen av de genom bergmästarbefattningarnas

indragning obehövliga boställena. Dessa äro därför alltjämt odisponerade.

Någon rätt för bergmästaren i Västra distriktet att tills vidare, i avbidan

på Kungl. Maj:ts beslut örn de obehövliga boställenas disposition, förfoga

över dem synes ej föreligga. Än mindre synes bergmästaren i Västra

distriktet, på den grund att han övertagit de arbetsuppgifter, som tidigare

ålegat de bergmästare, åt vilka de nu lediga boställena varit anvisade, äga

rätt att disponera över boställena.

Örn bergmästaren skulle förmena sig äga en dylik rätt, ankommer emellertid

prövningen av hans anspråk på allmän domstol. Kollegiet anser emellertid

med hänsyn till föreliggande omständigheter, att beslut örn dessa boställens

disposition redan nu må kunna meddelas utan att en eventuell rättegång

först avvaktas. Härvid torde dock dispositionsbesluten böra meddelas

under förbehåll för den enskilda rätt till boställena, som må föreligga.

Kammarkollegium övergår därefter till att behandla de av kommerskollegium

framställda förslagen lill disposition av boställena. I fråga örn bergmästarbostället

i Filipstad yttrar kammarkollegium, ali då bostället vore att

anse såsom av kronan anslaget, ville kammarkollegium ifrågasätta örn icke

i första hand borde övervägas ali indraga bostället med tillhörande fondmedel

till kronan. Bostället syntes därefter lämpligen böra ställas under

byggnadsstyrelsens vård och inseende och upplåtas lill hembygdsgård eller

för något annat lämpligt, därmed jämförligt ändamål.

I fråga om bostället i Kopparberg anför kammarkollegium allenast, alf

Kungl. Majlis medverkan lill den ifrågasatta nya anordningen torde med

hänsyn lill fastighetens hittillsvarande disposition vara erforderlig. Bostället

borde komma lill användning för något ändamål, som klindt'' ligga inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 182.

ramen för den forna menighetens intressen. Huruvida den föreslagna stiftelsen

fyllde dessa fordringar eller eljest kunde anses i allo lämplig syntes

icke falla under kammarkollegii bedömande.

Från kammarkollegii sålunda beslutade yttrande var föredraganden, sekreteraren

Bjarme, skiljaktig. Enligt reservantens mening talade åtskilliga

skäl för att förmånerna av Filipstadsbostället borde tillkomma nuvarande

bergmästaren i Västra bergmästardistriktet. Beträffande Kopparbergsbostället

ansåg reservanten, att då en donations ändamål principiellt icke borde

ändras, vore det riktigast att bostället bibehölles vid bergmästartjänsten i orten.

Kammarkollegium hade därför enligt reservantens mening bort i utlåtandet

till Kungl. Maj:t hemställa, att den föreliggande framställningen icke

måtte föranleda annan åtgärd än att Kungl. Maj:t läcktes dels förordna

att bostället i Filipstad med tillhörande fondmedel skulle vid nuvarande

bergmästarens i Västra distriktet avgång från tjänsten eller den tidpunkt därförinnan,

som bergmästaren kunde medgiva, indragas till statsverket dels

ock överlämna handlingarna i ärendet till kommerskollegium för den åtgärd.

som, i syfte att boställena måtte kunna efter laga syn övertagas av

bergmästaren i nyssnämnda distrikt, ankomme å ämbetsverket enligt gällande

instruktion.

Över den sålunda föreliggande utredningen inhämtades yttrande av justitiekanslersämbetet,

som i utlåtande den 18 december 1943 anförde bland annat

följande.

Frågan om äganderätten till bergmästarbostället i Filipstad bär, ehuru

bostället varit föremål för rättegångar och kronan genom meddelad dom

tillerkänts rätt att tillträda detsamma för vederbörande bergmästares räkning,

dock icke blivit rättsligen avgjord. Kammarkollegiet bär uttalat, att

bostället tillhör kronan. Vad remisshandlingarna upplysa om den ursprungliga

markupplåtelsen finner justitiekanslersämbetet tala för riktigheten av

denna uppfattning. Att döma av uppgifterna om boställets handhavande och

bebyggande torde dock knappast en sådan uppfattning hava gjort sig gällande

under boställets hela tillvaro. Till större delen synes ock det nuvarande

värdet av bostället härröra från enskilda.

I likhet med kammarkollegiet anser justitiekanslersämbetet omständigheterna

icke föranleda till antagande att bergmästarbostället i Kopparberg,

vilket synes hava anskaffats av brukssocietet och bergsmän, övergått i kronans

ägo. Härav lärer emellertid ej utan vidare följa att bostället, då bergmästardistrikten

omreglerats, kail återkrävas av dem, som eventuellt må

anses numera representera de ursprungliga givarna. Med vanliga regler beträffande

donationer torde bäst överensstämma att, om annan befattningshavare

vid bergsstaten icke har rättsligen grundade anspråk på att komma

i åtnjutande av boställsförmånen, beslut meddelas örn boställets användning

för nytt ändamål, som kan anses i någon mån gagna det ursprungliga

syftet med donationen eller stå detsamma nära.

Frågan om enskilds rätt till berörda boställen kan givetvis icke slutgiltigt

prövas i förevarande ordning. Vad angår bergmästarens i Västra distriktet

eventuella anspråk kan framhållas, att den nuvarande innehavaren av

befattningen inträder i pensionsåldern vid mitten av år 1945. Anledning torde

icke föreligga att taga hänsyn till anspråk från blivande innehavare av

bergmästartjänsten. Hinder synes således icke möta att meddela beslut örn

s. 7 Kontrollera mot PDF

Runvi. Maj:ts proposition nr 182.

7

boställenas användande för tiden efter den nuvarande befattningshavarens

avgång från tjänsten, liksom ej heller från tidigare dag, såframt denne, som

ej är hörd i ärendet, förklarar sig ej hava något att däremot erinra. Lämpligt

torde dock vara att, såsom kammarkollegium föreslagit, förbehåll göres

för enskilds rätt.

Medan kommerskollegium tillstyrkt godkännande av förslag örn upprättande

av två särskilda stiftelser grundade på bergmästarboställena i Filipstad

och i Kopparberg jämte vissa fondmedel, har kammarkollegium beträffande

förstnämnda boställe ifrågasatt, att detta jämte vid detsamma förefintliga

fondmedel skulle indragas till Kronan och att bostället därefter

skulle upplåtas till hembygdsgård eller därmed jämförligt ändamål.

Att så förfara som kammarkollegium ifrågasatt beträffande Filipstadsbostället

jämte därtill hörande fondmedel synes ej möta hinder. Därest emellertid,

såsom kammarkollegium avsett, bostället, som representerar huvuddelen

av boställstillgångarna, även vid indragning till statsverket icke skulle

utnyttjas för dess eget behov, vill det synas, som örn tanken att av boställstillgångarna

anordna en stiftelse för främjande av bergsbruk och skogsbruk

vore mera tilltalande. Örn än det förhållandet, att under gångna tider

enskilda medel i avsevärd mån bidragit till att förse bergmästaren med

vederbörligt boställe, numera saknar laga betydelse, får det dock anses skäligt,

att hänsyn till berörda förhållande tages vid avgörande av frågan örn

huru omförmälda tillgångar böra disponeras. Till förmån för kommerskollegii

förslag talar ock att eventuell tvist med bruksägarna örn rätten till bostället

jämte fondmedel därigenom synes undvikas.

Vad angår bergmästarbostället i Kopparberg torde intet vara att erinra

mot att av boställstillgångarna i huvudsaklig överensstämmelse med framlagt

förslag bildas en stiftelse.

I skrivelse den 3 januari 1944 har därefter kommerskollegium ändrat sin

ståndpunkt beträffande dispositionen av bergmästarbostället i Filipstad. Kollegium

anför härom, att disponenten E. U. P:son Troili för »Wermlands och

Dals bruksägare» i skrivelse till kollegium den 6 december 1943 hemställt, att

kollegium ville till Kungl. Maj:t ingå med framställning, att kronan till en

stiftelse, benämnd Stiftelsen bergsskolan i Filipstad, skulle avstå från sin

eventuella rätt til! bergmästarbostället i Filipstad under förutsättning att

detta utan kostnad för kronan omändrades till och för framtiden disponerades

såsom elevhem för bergsskolan i Filipstad. Aven bruksägarna skulle då

till förmån för stiftelsen avstå från sin eventuella rätt till bostället. Vidare

skulle järnkontoret, som ägde skolan, överlåta denna till stiftelsen. Det för

ombyggnaden av bostället erforderliga beloppet, 181 000 kronor, hade enligt

uppgift redan anskaffats genom en insamling bland de intresserade industriföretagen,

varjämte kostnadsförslag och arbetsbeskrivning med tillhörande

ritningar utarbetats och förslag till stadgar för stiftelsen uppgjorts. Enligt

stadgeförslaget skulle stiftelsen hava till ändamål att äga och förvalta skolbyggnader

och elevhem med därtill hörande fonder och andra tillgångar samt

att därmed, i enlighet med ett av fullmäktige i järnkontoret fastställt reglemente

jämte normaltimplaner och undervisningsprogram, bedriva undervisning

i lill bergshanteringen hörande ämnen. Stiftelsens styrelse skulle bestå

av skolans rektor samt fyra av fullmäktige i järnkontoret valda ledamöter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Järnkontoret hade biträtt framställningen och förklarat sig villigt att åtaga

sig överinseendet över stiftelsen.

Kollegium anför därefter bland annat följande.

Oavsett huru frågan örn äganderätten till bostället kommer att lösas anser

sig kommerskollegium icke kunna biträda kammarkollegii förslag om upplåtande

av bostället till hembygdsgård eller därmed jämförligt ändamål. Bostället

har dock i nära 250 år varit knutet till bergshanteringen, och det synes

då även vara rimligt att detsamma, när det icke längre är behövligt för sitt

ursprungliga ändamål, disponeras för att fylla något annat bergshanteringen

berörande behov.

Genom det av Troili framställda förslaget skulle ett mycket behjärtansvärt

ändamål kunna bliva tillgodosett. Bergsskolan i Filipstad är nu den enda undervisningsanstalt

i landet på det lägre och mellanstadiet, som meddelar undervisning

direkt anpassad för bergshanteringens behov, och det vore beklagligt,

om unga män, sorn önska studera vid bergsskolan, skulle hindras därifrån

genom brist på bostäder eller nödgas bedriva sina studier under otillfredsställande

betingelser i avseende å bostad till mea för studieresultatet.

Byggnaderna, som äro över 150 år gamla, tarva en genomgripnade omdaning

för att kunna användas för det föreslagna ändamålet, och härför har,

som ovan nämnts, bland intresserade industriföretag insamlats icke mindre

än 181 000 kronor. I jämförelse med fastighetens taxeringsvärde, 50 000 kronor,

är det alltså ett betydande bidrag, som den av bergsskoleundervisningen

intresserade industrien lämnat. Då det är ett allmänt intresse, att skolan kan

erbjuda goda studiemöjligheter, borde den från enskilt håll gjorda insatsen

av statsmakterna hälsas med tillfredsställelse och kunna motivera sådan

uppoffring från statens sida som att avstå från anspråk på bostället.

Vidare erinrar kollegium örn, att järnkontoret för uppehållande av verksamheten

vid bergsskolan åtnjuter statsbidrag. Detta statsbidrag utgår för

budgetåret 1944/45 med 25 400 kronor, I årets statsverksproposition har under

åttonde huvudtiteln (punkt 227), föreslagits, att bidraget skulle ökas till

84 000 kronor. Såsom villkor för bidragets utgående gäller bland annat, att

bergsskolan skall stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Kollegium anför härom, att kollegium utginge ifrån att om verksamheten vid

bergsskolan övertoges av den föreslagna stiftelsen, skulle statsbidraget få tillgodonjutas

av stiftelsen samt järnkontoret liksom hittills ansvara för det belopp,

som därutöver erfordrades för uppehållande av verksamheten vid

skolan.

Kollegium fortsätter därefter:

Bergsskolan skulle, sedan därtill knutits ett elevhem, helt visst bliva i stånd

att med större framgång bedriva sin verksamhet till gagn för det allmänna.

Kollegium vill därför livligt tillstyrka att dessa planer bringas till utförande.

Icke minst med hänsyn till det från industrien lämnade bidraget måste de

medel, som bergmästarbostället representerar, anses bliva till större nytta

för bergshanteringen genom att användas enbart till stödjande av undervisningen

vid bergsskolan i Filipstad på nu föreslaget sätt än om deras avkastning

-r- utan nämnda bidrag — skulle fördelas på forskning och undervisning.

Kommerskollegium hemställde därför, med ändring i detta hänseende av

sitt i skrivelsen den 20 januari 1940 framlägda förslag, att Kungl. Majit ville

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunut. Maj:ts proposition nr 1KJ. “

uppdraga åt kollegium att överlämna bergmästarbostället i Filipstad med

tillhörande fondmedel till Stiftelsen bergsskolan i Filipstad.

Vidare har nuvarande bergmästaren i Västra bergmästardistriktet Joli.

Kraepelien i skrivelse den 8 januari 1944 till chefen för handelsdepartementet

på anförda skäl föreslagit, att av avkastningen från boställena i Kopparberg

och Filipstad — med förbehåll för den rätt kronan måtte äga till det

sistnämnda — med tillhörande fondmedel och kommande försäljningsmedel

skulle bildas en fond, från vilken distriktets bergmästare och gruvingenjör

skulle erhålla ett årligt lönetillskott och nödvändiga förbättringar å Knutsbergs

boställe bekostas. Ävenledes kunde i sådant fall av fondmedel tillgodoses

de behov, som vården av distriktets arkiv medförde. Detta vore för närvarande

inrymt i särskilda arkivbyggnader i Kopparberg och Filipstad, vilket

förhållande medförde vissa olägenheter. Skulle framdeles bergmästarexpeditionen

å Knutsberg komma att förläggas till Örebro och även detta

boställe försäljas, skulle härigenom fonden öka, vilket skulle möjliggöra att

bergmästaren erhölle kompensation för mistande av sin hittillsvarande förmån

av fri bostad ävensom att statsverkets kostnad för hyra av expeditionsoch

arkivlokaler därstädes kunde minskas.

Härjämte har byggnadsstyrelsen i infordrat utlåtande den 20 april 1944

yttrat sig i fråga örn sättet för Filipstadsboställets ombyggnad.

Över den sålunda i ärendet föreliggande utredningen bär därefter statskontoret.

efter remiss, utlåtit sig den 14 juli 1944. Ämbetsverket yttrar bland

annat:

Med hänsyn till vad kammarkollegiet och justitiekansler!! anfört vill statskontoret

ej göra erinran mot att gruvingeniörsbostället Stora gården med

därtill hörande kapitalmedel på sätt kommerskollegiet förordat överlämnas

till särskild stiftelse.

Ej heller vill statskontoret motsätta sig, att staten i enlighet med det av

kommerskollegiet i utlåtande den 3 januari 1944 framställda, ändrade förslaget

stöder det behjärtansvärda ändamål, vartill bergmästarbostället i Filipstad

avses skola utnyttjas. Såsom villkor härför bör gälla, att bostället kommer

till användning för angivet ändamål, ävensom att planerna för ombyggnads-

och inredningsarbeten underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Ehuru befattningshavare, som är underkastad 1939 års civila avlöningsreglemente,

icke kan göra anspråk på att få tillgodonjuta förmånen av ifrågavarande

boställen såsom tillägg lill lönen, synas skäl dock föreligga att

boställena, på sätt kammarkollegiet föreslagit och justitiekanslem tillstyrkt,

överlämnas med förbehåll för enskild rätt. Kronan bör fritagas från hemulsskyldighet

beträffande Filipstadsboställec.

Statskontoret förutsätter, att de från allmänna indragningsstaten nu utgående

ersättningarna, 42 kronor till gruvingenjörsbostället Stora gårdens

försäljningsmedel och 215 kronor lill den till bergmästarbostället i Filipstad

hörande fonden, efter ifrågavarande överlämnande skola upphöra att utgå.

Vidare har riksantikvarieämbetet i infordrat utlåtande den 19 september

1944 yttrat sig i frågan hur de båda boställenas kulturhistoriska värde bäst

skall kunna bevaras. Ämbetet anför bland annat, att beträffande bergmästar
Bihang

till riksdagens protokoll 1!U5. 1 sami Nr 182.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 18:?.

gården i Filipstad borde i första hand komma i fråga att överlämna densamma

till en museal eller hembygdsvårdande institution.

Slutligen har bergmästaren Kraepelien i skrivelse den 14 november 1944 till

chefen för handelsdepartementet på anförda skäl hemställt att för viss angiven

tid få uppbära avkastningen av boställena i Filipstad och Kopparberg

med tillhörande fonder och ersättningar från allmänna indragningsstaten.

Departements- Sedan rikets indelning i bergmästardistrikt år 1937 ändrats ha bergsstatschefen.

boställena i Filipstad och Kopparberg upphört att tjäna såsom boställen åt

bergsstatstjänstemän. Kommerskollegium har nu framlagt förslag rörande

boställenas disposition.

Bostället i Filipstad med tillhörande fondmedel skulle enligt kollegii slutliga

förslag överlåtas till en stiftelse, benämnd »Stiftelsen bergsskolan i Filipstad».

Stiftelsens uppgift skulle vara att äga och förvalta skolbyggnader

och elevhem med därtill hörande fonder och andra tillgångar samt att meddela

undervisning i ämnen, som höra till bergshanteringen. Bergsskolan i

Filipstad äges för närvarande av järnkontoret, som förklarat sig villigt att

utan gottgörelse överlata skolan till stiftelsen. Vidare ha bland intresserade

industriföretag insamlats 181 000 kronor att av stiftelsen användas för ombyggnad

av bostället till elevhem åt bergsskolan.

Även andra förslag till disposition av Filipstadsbostället föreligga emellertid.

Sålunda har kammarkollegium ifrågasatt, huruvida icke bostället borde

indragas till kronan för att därefter upplåtas lill hembygdsgård eller för något

annat lämpligt, därmed jämförligt ändamål. Riksantikvarieämbetet förordar

i första hand att bostället överlämnas till en museal eller hembygdsvårdande

institution. Vidare har föreslagits att bostället skulle på lämpligt

sätt disponeras till förmån för bergmästaren i Västra bergmästardistriktet

och hans arbete.

Frågan örn äganderätten till Filipstadsbostället är oklar. Goda skäl ha

anförts för den meningen att bostället skulle vara kronans egendom. Äganderättsanspråk

resas emellertid även av sammanslutningen »Bruksägare i

Värmland och Dalsland». Vidare har ifrågasatts, örn icke bergmästaren i

Västra distriktet skulle äga viss rätt att disponera bostället.

Frågan örn rätten till bostället kan avgöras allenast av domstol. Örn bostället

disponeras på sätt kommerskollegium föreslagit, lia emellertid bruksägarna

erbjudit sig att till stiftelsen avstå sin eventuella rätt.

Efter övervägande av de sålunda föreliggande omständigheterna har jag

funnit de starkaste skälen tala till förmån för kommerskollegii förslag. Filipstadsbostället

skulle, örn det användes såsom hem för bergsskolans elever,

alltjämt vara knutet till bergshanteringen. Dispositionen skulle ske i samförstånd

med bruksägarna i Värmland och Dalsland. Bergsskolans verksamhet

skulle underlättas, och skolan skulle erhålla nyssnämnda bidrag å 181 000

kronor, som insamlats för ombyggnad av bergmästarbostället till elevhem.

Jag förordar därför, att kronan överlåter sin eventuella rätt till bostället

jämte tillhörande fondmedel till Stiftelsen bergsskolan i Filipstad, överlåtel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition iu 182.

1]

sen bör ske med förbehåll för enskild rätt och utan hemulsskyldighet för

kronan. Som villkor för överlåtelsen bör gälla, att bostället kommer till användning

för angivet ändamål, att planerna för ombyggnads- och inredningsarbeten

underställas Kungl. Majit för godkännande samt att de arkivalier,

som för närvarande förvaras å bostället, tills vidare få kvarbliva där. I samband

med överlåtelsen bör på lämpligt sätt tillses, att boställsbyggnadens kulturhistoriska

värde även i fortsättningen kommer att bevaras.

Utgifterna för bergsskolans drift bestridas för närvarande till viss del av

staten och i övrigt av järnkontoret. I årets statsverksproposition har under

åttonde huvudtiteln (punkt 227) äskats ett anslag av 34 000 kronor till Särskilda

anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan i Filipstad

m. m. Jag förutsätter att, om vad jag nyss förordat bifalles, bidraget får ut-^

betalas till stiftelsen. Järnkontoret är, enligt vad jag inhämtat, i sådant fall

villigt att till stiftelsen utgiva det belopp, som därutöver erfordras för uppehållande

av verksamheten vid skolan.

Beträffande bostället i Kopparberg tillstyrker jag kommerskollegii förslag

att bostället med tillhörande fondmedel överlämnas till Hellefors, Hjulsjö och

Nya Kopparbergs stiftelse för bergsbrukets främjande. För överlåtelsen böra

i tillämpliga delar gälla samma villkor som nyss föreslagits beträffande Filipstadsbostället.

Även beträffande Kopparbergsbostället bör i samband med

överlåtelsen på lämpligt sätt tillses, att byggnadens kulturhistoriska värde

bevaras.

För de sålunda ifrågasatta dispositionerna är riksdagens medverkan erforderlig.

Därest vad jag sålunda förordat vinner bifall, böra efter boställenas överlämnande

de från allmänna indragningsstaten nu utgående årliga ersättningarna

till boställsfonderna icke vidare utbetalas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att bergmästarbostället i Filipstad med tillhörande

fondmedel må överlämnas lill Stiftelsen bergsskolan i Filipstad,

dels ock att bergsstatsbostället i Kopparberg med tillhörande

fondmedel må överlämnas till Hellefors, Hjulsjö och

Nya Kopparbergs stiftelse för bergsbrukets främjande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Lindenbaum.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad disposition av bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg. s. 12 i texten
  2. SU 1945:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad disposition av bergsstatsboställena i Filipstad och Kopparberg. s. 9 i texten