Sök i Ratio Lex

Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna enskilda järnvägar

74 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:183, Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna enskilda järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 183.

1

Nr 183.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

tjänste- och familjepensioneringen för personal vid av

staten övertagna enskilda järnvägar; given Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om reglering

av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna

enskilda järnvägar samt anför därvid följande.

Inledning.

Av den vid enskilda järnvägar anställda personalen ha tjänstemännen

sedan länge varit pensionsförsäkrade i för ändamålet bildade pensionskassor.

Flertalet järnvägar ha därvid anlitat Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

men åtskilliga järnvägar ha bildat särskilda pensionskassor för pensionering

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 183. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

av sin personal. Några järnvägsförvaltningar lia låtit pensionsförsäkra jämväl

en del av de hos dem anställda arbetarna på enahanda sätt. Enstaka tjänstemän

äro pensionsförsäkrade i Svenska personalpensionskassan eller annan

icke särskilt för järnvägspersonal avsedd pensionskassa. I fråga örn anställningshavare

■—• huvudsakligen arbetare — vilka ej pensionsförsäkrals i pensionskassa

ha järnvägsföretagen i vissa fall utfäst sig att utbetala pension eller

understöd vid anställningshavamas avgång eller ock föranstaltat om och

bidragit till premieinbetalning till försäkringsanstalt för liv- och kapitalförsäkring

eller insättning å sparkassekonto för anställningshavamas

räkning. Sådana premieinbetalningar och insättningar ha även förekommit

i förening med pensionsförsäkring i pensionskassa. I vissa fall ha järnvägsförvaltningarna

beviljat tilläggspensioner till kassapensionerna. Särskilt på

senare tid ha förvaltningarna utbetalat dyrtidstillägg å pensionerna.

I samband med statens övertagande av enskild järnväg har den vid järnvägen

anställda personalen i regel fått övergå i statens järnvägars tjänst.

Pensionsförhållandena ha därvid i allmänhet i första hand reglerats genom

bestämmelser i de mellan staten och förutvarande järnvägsägare träffade

köpeavtalen. Vissa särbestämmelser rörande i statens järnvägars tjänst övergången

personal ha därjämte meddelats i gällande pensionsreglementen m. fl.

författningar. De anställningshavare, som övergått i statens järnvägars tjänst

men varit delägare i enskild pensionskassa, lia i regel icke blivit underkastade

de för statsanställda i allmänhet gällande pensionsreglementena utan fått

kvarstå vid den pensionsrätt de innehaft som delägare i den enskilda kassan.

Vissa tilläggsförmåner från staten ha dock tillerkänts dem som pensionärer

och jämväl deras efterlevande.

Den största av de enskilda pensionskassorna, Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

har delägare från såväl förstatligade som icke förstatligade järnvägar.

Vid 1943 års utgång voro till kassan anslutna 100 järnvägar, därav 57 statsövertagna

och omkring 10, vilka ej ingå i planen för järnvägsförstatligandet.

Vid samma tidpunkt utgjorde antalet delägare 7 851, därav 3 186 anställda

vid statens järnvägar, omkring 350 anställda vid järnvägar, som ej ingå i

planen för järnvägsförstatligandet, och 33 efter avgång från anställning kvarstående

delägare. Antalet egenpensionärer utgjorde 2 525 och antalet familjepensionärer

1 693, därav 1 457 respektive 904 pensionerade från statsövertagna

järnvägar.

Ett antal smärre kassor vid statsövertagna järnvägar ha tidigare övertagits

av statens järnvägar. Dessa kassor hade vid 1943 års utgång sammanlagt 103 i

tjänst varande delägare, 205 tjänstepensionärer och 162 familjepensionärer.

Av de kassor, som bildats vid numera statsövertagna enskilda järnvägar,

äro tre alltjämt fristående, nämligen Hälsingborg—Hässleholms järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa, Landskrona och Hälsingborgs järnvägars

pensionskassa samt Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs personals

pensions- samt änke- och pupillkassa. Dessa kassor hade vid 1943 års

utgång sammanlagt 578 i tjänst varande delägare, 263 tjänstepensionärer och

187 familjepensionärer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 183.

3

För personalen vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar — vilka

för närvarande ägas av ett statligt bolag och äro avsedda att från och med

den 1 juli 1945 övertagas av statens järnvägar — omhänderhaves pensioneringen

av S. W. B. pensionskassa. Denna hade vid 1943 års utgång 1 086 i

tjänst varande delägare, 325 tjänstepensionärer och 216 familjepensionärer.

För personal med anställning vid järnvägsföretag, som alltjämt äro i enskild

ägo, finnas ett 10-tal fristående pensionskassor, vilka vid 1943 års utgång hade

sammanlagt omkring 3 500 i tjänst varande delägare, 1 300 tjänstepensionärer

och 800 familjepensionärer.

I propositionen nr 207 till 1939 års riksdag angående åtgärder för enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet berördes frågan örn statens övertagande

av de vid enskilda järnvägar förefintliga pensionskassorna och dessas

förpliktelser. I propositionen förutsattes, att prövningen av hithörande spörsmål

skulle föregås av en särskild utredning i ämnet.

Sedermera avgav järnvägsstyrelsen utlåtande över en framställning om statens

övertagande av två pensionskassor vid numera förstatligade enskilda

järnvägar och förordade därvid en allmän utredning genom sakkunniga av

frågan om statens övertagande av förefintliga sådana pensionskassor.

Fråga om statens övertagande helt eller delvis av Enskilda järnvägarnes

pensionskassa förevar vid 1942 års riksdag. I utlåtande nr 47 över vid riksdagen

väckta motioner uttalade bankoutskottet sig för en utredning i detta

ämne. Därvid borde, enligt vad utskottet vidare anförde, jämväl undersökas,

i vad mån större jämställdhet i pensionshänseende kunde ernås mellan olika

grupper av anställda och pensionärer vid de av staten övertagna järnvägarna.

Med hänsyn till att frågan om verkställande av utredning rörande pensionskassornas

övertagande redan tidigare bragts under Kungl. Maj:ts prövning,

hemställde emellertid bankoulskottet icke örn framställning i ärendet från

riksdagens sida.

Den 29 oktober 1943 bemyndigade Kungl. Majd chefen för finansdepartementet

att tillkalla utredningsmän för att biträda med utredning av frågan

örn tjänste- och familjepensioneringen beträffande personal vid av staten

övertagna enskilda järnvägar Direktiven för utredningen framgå av följande

uttalande av departementschefen till statsrådsprotokollet nämnda dag.

Frågan om statsövertagande är närmast aktuell beträffande de pensionskassor,

vilka höra samman med numera förstatligade enskilda järnvägar. En

avveckling av dessa kassors rörelse är påkallad redan med hänsyn till att tillförseln

av nya delägare avskurits. Härtill kommer att, enligt vad som uppgivits,

förflyttning av personal, som deltagit i kassornas förvaltning, i vissa

fall medfört svårigheter för den fortsatta verksamheten.

Främst är emellertid att märka, att den nuvarande ordningen för tjänsteoch

familjepensioneringen för de av staten övertagna anställningshavarna ur

såväl statens som personalens synpunkt framstår som ett provisorium, vilket

bör avlösas av mera definitiva anordningar. För staten, som har att vidkännas

avsevärda kostnader för ifrågavarande pensionering, är det önskvärt att

vinna däremot svarande inflytande över den med pensioneringen sammanhängande

förvaltningsverksamheten och större möjlighet att reglera pensionsvillkoren

i närmare anslutning till det statliga pensioneringssystemet. Kas
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

sörnäs avgifts- och pensionsbestämmelser skilja sig i väsentliga delar från

motsvarande statliga bestämmelser. Detta förhållande har, ehuru statliga

fyllnadspensioner och rörliga tilläggsförmåner tillkommit, föranlett påtagliga

ojämnheter beträffande pensionsvillkoren mellan i övrigt likställda anställningshavare.

I detta sammanhang föreligga jämväl till beaktande vissa spörsmål berörande

pensioneringen av personal, som vid vederbörande järnvägs förstatligande

icke övergått i statens järnvägars tjänst och blivit uppförd på aktiv

stat, samt av efterlevande till sådan personal. För närvarande utgår statlig

dyrtidshjälp till här avsedda tjänste- och familjepensionärer.

Den ifrågasatta sakkunnigutredningen rörande de pensionsfrågor, som

sammanhänga med förstatligandet av de enskilda järnvägarna, synes nu böra

företagas. Därvid böra undersökas förutsättningarna för ett övertagande av

de ifrågavarande kassornas rörelse. Som led i undersökningen böra ingå

förhandlingar med representanter för vederbörande kassor, förda på grundval

av försäkringstekniska utredningar angående kassornas ställning. I anslutning

härtill bör utredning ske i fråga om reglering av pensionsvillkoren

för de av undersökningarna berörda anställningshavar- och pensionstagargrupperna.

Särskilda spörsmål föreligga beträffande Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

som fortfarande har ett stort antal delägare bland personalen vid de

icke förstatligade järnvägarna. Jämväl såvitt angår denna kassa bör utredningen

vara inriktad på en lämplig reglering av pensionsförhållandena för

anställningshavar na vid de av staten övertagna järnvägarna och dessa anställningshavares

efterlevande. I vad mån en tillfredsställande dylik reglering

förutsätter ett statsövertagande av kassans rörelse är en fråga som bör

få sin belysning genom utredningen. Möjligt är, att det kan finnas påkallat

att härutinnan framlägga alternativa förslag till övervägande.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades revisionssekreteraren, numera häradshövdingen

C. F. Gemzell, direktören i statens pensionsanstalt S. Lindstedt

och byråchefen i järnvägsstyrelsen G. F. Ruist alf såsom utredningsmän

biträda med ifrågavarande utredning. Tillika förordnades Lindstedt att

såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Sedermera uppdrogs åt

professorn C. H. Cramér att såsom expert biträda utredningen vid verkställande

av försäkringstekniska beräkningar angående Enskilda järnvägarnes

pensionskassa och därmed sammanhängande frågor.

Under handläggningen vid 1944 års riksdag av fråga om begränsning i

vissa fall av de statliga tilläggsförmånerna för efterlevande till anställningshavare,

som från enskild järnväg övertagits i statens järnvägars tjänst, fann

bankoutskottet anledning beröra det förhållandet, att pensionsavgifterna för

de övertagna anställningshavare, som äro delägare i enskild järnvägspensionskassa,

i allmänhet äro större än motsvarande statliga pensionsavdrag. I sitt

utlåtande nr 59, vilket godkändes av riksdagen enligt skrivelse nr 466, uttalade

utskottet sig för att frågan om lindring i avgiftsskyldigheten för nämnda

personal — eventuellt på det sätt att avgifterna bringades att motsvara

de statliga avdragen — toges under övervägande i samband med förevarande

utredning.

Utredningsmännen, som antagit benämningen 1943 års jårnvägspensionsutredning,

ha den 28 november 1944 avgivit betänkande i ämnet. Betänkan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

5

det innehåller förslag till en allmän omreglering av grunderna för tjänsteoch

familjepensioneringen beträffande personal vid av staten övertagna enskilda

järnvägar. Vid betänkandet äro fogade överenskommelser, som under

förbehåll av vederbörligt godkännande träffats mellan utredningsmännen

och representanter för respektive kassor örn statens övertagande av Enskilda

järnvägarnes pensionskassa, Hälsingborg—Hässleholms järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa, Landskrona och Hälsingborgs järnvägars

pensionskassa, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs personals

pensions- samt änke- och pupillkassa samt S. W. B. pensionskassa,

överenskommelserna torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende

(bilagor A—E).

Över betänkandet ha yttranden avgivits av pensionsstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

statskontoret, försäkringsinspektionen, nyssnämnda pensionskassors

styrelser och svenska järnvägsmannaförbundets styrelse samt av en pensionärssammanslutning

benämnd Pensionerade järnvägsmän vid Sveriges enskilda

järnvägars riksförbund.

Hittillsvarande pensionsförhållanden.

I betänkandet har till en början lämnats en redogörelse för hittills rådande

pensionsförhållanden för personal, som varit anställd vid av staten övertagen

enskild järnväg. I fråga om denna redogörelse torde få hänvisas till

betänkandet, vilket bilägges handlingarna i ärendet. Beträffande huvuddragen

i den gällande pensionsordningen må här, med förbigående av

bl. a. de avvikelser som avse äldre pensionsförhållanden, nämnas följande.

Vid statsövertagande av enskild järnväg blir i allmänhet huvuddelen av

den samtidigt övertagna personalen efter en kort övergångstid uppförd på

aktiv stat vid statens järnvägar, d. v. s. erhåller sådan befattning eller arbetaranställning,

som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet respektive

tjänstepensionsreglementet för arbetare. Innan så skett, har järnvägsstyrelsen

ägt att entlediga icke-ordinarie personal och viss personal, som nyligen

befordrats till ordinarie, att förtidspensionera sådan personal, som med

hänsyn till sjuklighet eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kan tjänstgöra

vid statens järnvägar, samt att på övergångsstat tillsvidare uppl öra personal,

som är obehövlig eller icke uppfyller för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet eller som

icke omedelbart kan beredas tjänstgöring i befattning i den lönegrad, vari

inplacering vid uppförande på aktiv stat avsetts skola ske.

Personal med delaktighet i enskild pensionskassa, lie övertagna anställningshavare,

som äro delägare i enskild pensionskassa, äro undantagna från

tillämpningen av de statliga pensionsreglementena för tjänstemän och arbetare.

I stället ha de enskilda pensionskassornas reglementen förblivit

gällande för anställningshavarna. Järnvägsstyrelsen har övertagit förutvarande

järnvägsägares rättigheter och skyldigheter i förhållande till kassorna,

där dessa icke, såsom i några fall skett, övertagits av statens järnvägar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

De anställningshavare, som blivit uppförda på aktiv stat vid statens järnvägar

före uppnåendet av den eljest vid statsanställning gällande pensionsåldern,

bli emellertid regelmässigt vid avgång berättigade till fyllnadspension

av statsmedel. Fyllnadspensionen avser i princip att bereda anställningshavaren

samma pensionsförmåner som om han från början varit anställd

hos statens järnvägar, dock med viss reduktion i den mån den del av

kassapensionen, som grundar sig på anställningshavarens avgifter, understiger

motsvarande del av pensionen enligt det statliga reglementet. I stort

sett verka fyllnadspensionerna så, att de sammanlagda tjänstepensionsförmånerna

uppbringas till samma belopp som de statliga i de fall, då kassapensionen

uppgår till omkring 75 procent eller mera av grundbeloppet av

den statliga pensionen.

Örn anställningshavare uppförts på aktiv stat först efter det han uppnått

den statliga pensionsåldern, äger han vid avgång i stället för fyllnadspension

åtnjuta pensionsförhöjning enligt kungörelsen nr 280/1925 samt

dyrtidstillägg och kristillägg å kassapensionen.

Efterlevande till på aktiv stat uppförda anställningshavare äro berättigade

att å dem tillkommande kassapensioner åtnjuta vissa tilläggsförmåner

av statsmedel, nämligen dels i förekommande fall pensionstillägg enligt

kungörelsen nr 361/1922, dels dyrtidstillägg och dels kristillägg.

De anställningshavare, som övergått i statens järnvägars tjänst men icke

uppförts på aktiv stat, uppbära efter avgång dyrtidshjälp av statsmedel å

kassapensionen. Detsamma gäller dessa anställningshavares efterlevande.

Dyrtidshjälpen beräknas för närvarande efter 20 procent å ett tilläggsunderlag

,bestämt enligt samma grunder som tilläggsunderlaget för beräknande av dyrtidstillägg.

Vad beträffar anställningshavare, som pensionerats eller avlidit före järnvägsövertagandet

och således icke varit i statens tjänst, utgår likaledes dyrtidshjälp

a kassapensionen till sådana anställningshavare respektive deras

efterlevande.

Personal utan delaktighet i enskild pensionskassa. I enskild pensionskassa

ej delaktiga anställningshavare, vilka övergå i statens järnvägars tjänst,

bli i regel underkastade de statliga pensionsreglementena, varvid tjänstårsberäkning

för den tidigare anställningen medges efter vissa grunder. Undantagna

äro dock anställningshavare, som före övergången uppnått den

statliga pensionsåldern. Dessa anställningshavare äro icke författningsenligt

berättigade till statliga pensionsförmåner för sig eller sina efterlevande i

annan mån än att överåriga arbetare kunna erhålla pension enligt de i kungörelsen

nr 696/1942 meddelade s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna.

Några statliga pensionsförmåner utöver dyrtidshjälp tillkomma

ej heller anställningshavare, som avgått eller avlidit före järnvägsövertagandet,

eller sådana anställningshavares efterlevande.

I de fall, då det enskilda järnvägsföretaget utfäst sig att utgiva pension

eller understöd till anställningshavare, har utfästelsen övertagits av staten

i samband med inlösen av företaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

7

Pensionsförhållandena för anställningshavare, vilka i samband med statens

övertagande av enskild järnväg övergått i statens järnvägars tjänst och

vilka ej äro delägare i enskild pensionskassa, har pensionsutredningen funnit

vara i stort sett ändamålsenligt reglerade, varför någon ändring av desamma

ej ifrågasatts. Den pensionsordning, som gäller för av statens järnvägar

övertagna anställningshavare, vilka äro delägare i enskild pensionskassa,

måste däremot enligt vad pensionsutredningen uttalar betraktas såsom

i hög grad otillfredsställande. I avseende därå anföres i betänkandet

följande.

Tjänstepensionsförmånerna för de på aktiv stat vid statens järnvägar

uppförda anställningshavarna bliva, trots den utjämning, som åstadkommes

genom fyllnadspensionerna, i åtskilliga fall mindre än för motsvarande,

vid statens järnvägar direkt anställda befattningshavare med lika lång anställningstid

i järnvägstjänst. Så är förhållandet även i fall, då övergången

i statstjänst skett vid så tidig ålder, att anställningshavaren kan påräkna att

utöver tjänstetiden vid den enskilda järnvägen i statstjänsten intjäna minst

30 tjänstår, d. v. s. det antal tjänstår, som enligt de statliga pensionsreglementena

erfordras för hel tjänstepension. Det måste framstå såsom en oformlighet

och av anställningshavaren betraktas såsom orättvisa att tjänstepensionen

därvid blir lägre än den som skulle utgått, örn anställningshavaren

ej tjänstgjort vid den enskilda järnvägen eller under sådan tjänstgöring icke

varit pensionsförsäkrad. Skillnaden i pensionsförmåner växlar, beroende på

vilken pensionskassas reglemente, som är tillämpligt på anställningshavaren,

samt, vad angår delägare i Enskilda jämvägarnes pensionskassa, vilka avlöningsbestämmelser,

som gällt för personalen vid den enskilda järnväg, där

vederbörande tidigare varit anställd.

Även i avseende å pensioneringen av de aktiva anställningshavarnas efterlevande

medför tillämpningen av de olika kassornas reglementen ojämna

verkningar och ofta även sämre förmaner än de, som tillkomma ^efterlevande

efter motsvarande, direkt anställda statsbanepersonal. Förhållandet

mellan familjepensionsunderlag och pensionsförsäkrad avlöning är nämligen

olika inom olika kassor och betydande skiljaktigheter råda i fråga om

de grander, enligt vilka pensionsökningen för pensionsberättigade barn bestämmes.

Barnpensionsåldern, som i allmänhet är 18 år, är ett år lägre än

den i de statliga familjepensionsreglementena bestämda. Genom dyrtidstillläggen

å pensionerna bringas förmånerna visserligen i åtskilliga fall upp till

samma belopp som motsvarande statliga förmåner men bliva dock ej sällan

lägre, särskilt örn pensionsberättigade barn finnas.

Delägaravgifterna i de olika enskilda pensionskassorna utgå efter växlande

grunder och äro i allmänhet ej oväsentligt större än motsvarande statliga

pensionsavdrag. I enskild kassa delaktig anställningshavare vid statens

järnvägar har sålunda i regel att vidkännas större pensionsbidrag än en med

honom i tjänstehänseende likställd direkt antagen anställningshavare, ehuru

den förre ofta för sig och sina efterlevande erhåller lägre pension än den

senare.

Den betydande skillnad, som i pensionshänseende råder mellan på aktiv

stat och på övergångsstat uppförda anställningshavare, iir oftast ej betingad

av däremot svarande skillnad i avseende å utbildning, duglighet och tjänsteåligganden.

Den måste i regel framstå såsom orättvis, särskilt då av två

vid den enskilda järnvägen jämställda och lika skötsamma anställningshavare

den ene, vars befattning bibehålies, uppföres på aktiv stat under det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

att den andre uppföres på övergångsstat, därför att statens järnvägar icke

har någon plats att erbjuda, som fullt motsvarar hans kvalifikationer och

förutvarande löneställning.

För de fristående, d. v. s. av statens järnvägar ej övertagna enskilda pensionskassorna

uppkomma förr eller senare svårigheter på grund av avstängning

från nyrekrytering och förflyttning av kassornas ledande krafter från

den ort, där vederbörande kassa har sitt säte. Värre är emellertid, att vissa

av kassorna befinna sig i sådant läge, att de svårligen kunna anpassa sina

stadgar efter bestämmelserna i gällande lag örn understödsföreningar inom

den härför bestämda, med juni månad 1945 utlöpande respittiden och därför

stå inför nödvändigheten att därefter upphöra med sin verksamhet.

Tillämpningen av det relativt stora antalet enskilda pensionskassors och

av statens järnvägar övertagna sådana kassors olika reglementen är synnerligen

komplicerad och vållar ett betydande arbete.

Staten har att för pensionering av den i enskild pensionskassa delaktiga

personalen vidkännas betydande utgifter i form av huvudman savgifter till

de fristående kassorna, fyllnadspensioner, dyrtidstillägg, kristillägg och dyrtidshjälp

samt°— i vissa fall — garanterad utfyllnad av ränteavkastningen

å kassans tillgångar men har ej ett däremot svarande inflytande på förvaltningen

av pensioneringsverksamheten. För de fristående kassornas vidkommande

äro de statliga utgifterna i viss män beroende av ändringar av pensionsvillkoren,

som av kassorna i vederbörlig ordning beslutas och av tillsyningsmyndighet

godkännas. Vad beträffar Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

vilken är den ojämförligt största av de fristående kassorna, äro rösträttsbestämmelserna

sådana, att frågor örn ändringar av pensionsvillkoren för

kassans del avgöras praktiskt taget uteslutande av representanter för delägare,

anställda vid de till kassan anslutna järnvägar, som icke övertagits

av staten, och av ombud för dylika järnvägars ägare.

Såsom förut nämnts har 1944 års riksdag (skr. nr 466; bankoutsk. uti. nr

59) påtalat den större avgiftsskyldigheten för övertagen järnvägspersonal och

uttalat sig för att frågan örn lindring i berörda avgiftsskyldighet tages under

övervägande i nu förevarande sammanhang.

Järnvägspensionsutredningens förslag.

Allmänna riktlinjer för en ny pensionsordning.

I betänkandet framhålles, att en tillfredsställande reglering av pensionsförhållandena

för de i enskild pensionskassa delaktiga, i statens järnvägars

tjänst övergångna anställningshavarna ej synes kunna åstadkommas på annat

sätt, än att anställningshavarna för framtiden bliva i huvudsak underkastade

bestämmelserna i de statliga pensionsreglementena och att de fristående

kassorna i samband därmed på staten överlåta sin rörelse i vad den

avser förutvarande personal vid av staten övertagna järnvägar. Som en given

förutsättning härför angives dock i betänkandet, att den ökning av de

statliga pensionskostnaderna, som förorsakas av en dylik pensionsordning,

kan hållas inom relativt snäva gränser.

Vad först angår pensionsregleringens omfattning, skola de statliga pen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Runvi. Maj.ts proposition nr 183.

9

stons reglementen a —- allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

samt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare — enligt

förslaget i första hand göras tillämpliga på de övertagna anställningshavare,

vilka vid pensionsregleringens ikraftträdande äro eller därefter bliva

uppförda på aktiv stat vid statens järnvägar, d. v. s. innehavare av i de

statliga pensions reglementena avsedda anställningar. Vidare skall tjänsteman

på övergångsstat, om han bestrider på aktiv stat uppförd tjänst, bliva

underkastad de statliga reglementena såsom örn han vore innehavare av den

bestridda tjänsten. Som förutsättning för de statliga pensionsreglementenas

tillämpning skall emellertid gälla, att anställningshavaren icke uppnått den

enligt dessa reglementen gällande pensionsåldern, innan han först erhöll befattning

på aktiv stat eller förordnades att på övergångsstat bestrida dylik befattning.

Är anställningshavaren delaktig i enskild pensionskassa, skall dessutom

— bortsett från vissa undantagsfall — förutsättas, att pensionskassans

rörelse överlåtits till staten. Till motivering härav anföres i betänkandet.

De från enskilda järnvägar övertagna anställningshavare, vilka vid pensionsregleringens

ikraftträdande äro eller därefter huvudsakligen i samband

med framtida statsförvärv av enskild järnväg — bliva uppförda på aktiv

stat vid statens järnvägar, böra uppenbarligen^ i första hand bliva underkastade

nämnda reglementens bestämmelser. Såsom villkor härför synes

dock böra gälla, att anställningshavaren uppförts på statens järnvägars stat,

innan han uppnått den statliga pensionsåldern, detta med hänsyn till bland

annat nu gällande gränsdragning i fråga örn rätt till fyllnadspension samt i

betraktande, av att pensionsrätt enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare ej kan vinnas efter den i reglementet stadgade pensionsåldern

och att av i aktiv tjänst vid statens järnvägar övergångna, i enskild pensionskassa

ej delaktiga anställningshavare de, som övergått efter den statliga

pensionsåldern, äro undantagna från tillämpningen av de statliga tjänstepen
sionsreglementena.

.... . „

Anställningshavare med delaktighet i för närvarande fristående enskild

pensionskassa torde emellertid i allmänhet ej böra underkastas de statliga

pensionsreglementenas bestämmelser med mindre kassan överlåter sin rörelse

till staten. Kan med viss kassa överenskommelse härom ej träffas, torde^ i

sådan kassa delaktiga anställningshavare böra tillsvidare undantagas fran

pensionsregleringen och bibehållas vid hittills gällande pensionsvillkor. Där

det i undantagsfall förekommer, att anställningshavare är pensionsförsäkrad

i annan -— av staten ej övertagen — kassa än den statsövertagna kassa,

som normalt ombesörjt pensioneringen av personalen vid den enskilda järnväg

anställningshavaren tillhört, synes dock tillämpning av de statliga pensionsreglementena

böra medgivas under villkor, att anställningshavaren pa

staten överlåter sin rätt enligt pensionsförsäkringen. Kan därvid ett tillfredsställande

fribrevs värde ej utfås, synes slaten böra upprätthålla pensionsförsäkringen

genom fortsatt inbetalning till kassan av befattningshavare- och

huvudmansavgifter för att sedermera tillgodogöra sig utfallande pensionsbelopp.

o ..

Anställningshavare, som uppföras på övergångsstat, äro samtliga att nanföra

till tjänstemän. Huruvida och i vilken omfattning dessa tjänstemän böra

bliva underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet kan möjligen synas

tveksamt, närmast med hänsyn till att de formellt icke innehava i reglementet

avsedd befattning. Pensionsutredningen har emellertid för sin del ansett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

skäligt, att den i det föregående omförmälda, betydande skillnad, som i

pensionshänseende nu råder mellan ifrågavarande tjänstemän och de på aktiv

stat uppförda, blir utjämnad såvitt angår sådana tjänstemän, vilka bestrida

en på statens järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst. Då en dylik

utjämning icke kan ske med mindre sistnämnda tjänstemän, vilka i regel

kunna påräkna att förr eller senare erhålla anställning på aktiv stat, få pensionsrätt

enligt samma grunder som de på aktiv stat uppförda, har pensionsutredningen

ansett sig böra föreslå, att de, under förutsättning att uppförandet

på övergångsstat skett innan vederbörande uppnått den statliga pensionsåldern,

ävenledes bliva underkastade det statliga tjänstepensionsreglementet

såsom om de vore innehavare av de tjänster de bestrida. På grund av det jämförelsevis

ringa antal tjänstemän frågan gäller kan den därav föranledda

kostnaden antagas bliva av underordnad betydelse.

Enligt förslaget skall emellertid anställningshavare med delaktighet i enskild

pensionskassa, om han så önskar, äga kvarstå vid kassareglementets bestämmelser.

Han skall sedan likväl äga möjlighet att efter eget val underkasta

sig de statliga reglementena vid befordran och vid höjning av det statliga

tjänstepensionsunderlaget. Möjlighet att påfordra tillämpning av de statliga

reglementena skall ytterligare tillkomma såväl anställningshavaren själv vid

tjänstepensionsrättens inträde som de efterlevande, örn han dessförinnan avlidit,

dock endast under förutsättning att delägaravgiften enligt kassareglementet

vid avgången eller frånfället överstigit summan av pensionsavdragen

enligt de statliga reglementena. Beträffande den valfrihet, som sålunda skall

tillkomma anställningshavaren själv, anföres i betänkandet.

Även örn de övertagna anställningshavarna vid tillämpning av de statliga

pensionsreglementena i praktiskt taget samtliga fall skulle erhålla gynnsammare

pensionsvillkor än de dem och deras efterlevande enligt reglementet för

vederbörande kassa tillförsäkrade, torde det dock undantagsvis — för ett fåtal

högre förvaltningstjänstemän och möjligen även för personal, som blivit delägare

i kassa vid jämförelsevis hög ålder och det oaktat är tillförsäkrad hel

egenpension från kassan — kunna inträffa, att pensionsvillkoren enligt kassans

reglemente komma att synas anställningshavaren fördelaktigare än de

statliga pensionsvillkoren. På grund därav har pensionsutredningen ansett

att — i överensstämmelse med det vanliga förfaringssättet vid statliga pensionsregleringar

— möjlighet bör beredas anställningshavare, som så önskar,

att kvarstå vid kassareglementets pensionsbestämmelser. Givetvis bör sådant

kvarstående avse samtliga tjänste- och familjepensionsvillkor, evad de gälla

avgifter eller förmåner.

Det har synts pensionsutredningen naturligt, att anställningshavare, som

ursprungligen valt att kvarstå vid pensionsrätt enligt vederbörande kassas

reglemente och därigenom i regel påtagit sig större bidragsplikt än örn övergång

till de statliga pensionsreglementena skett, erhåller möjlighet att framdeles

ingå på sistnämnda reglementen, därest det förhållande mellan kassapension

och statspension, som varit avgörande för valet, oförutsett ändras

genom att statspensionen ökas till följd av befordran eller höjning av tjänstepensionsunderlaget.

Att motsvarande möjlighet beredes anställningshavaren

då de statliga pensionsförmånerna förbättras genom ökning av de rörliga

tilläggsförmånerna har utredningen däremot ansett icke böra ifrågakomma,

detta bland annat med hänsyn till att en sådan möjlighet skulle av anställningshavaren

kunna utnyttjas uteslutande i syfte att efter planerad förtids
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

11

avgång bliva försäkrad till erhållande av livränta. Enligt pensionsutredningens

mening är det dock skäligt, att anställningshavare, som valt den av

levnadskostnadsväxlingen oberoende pensionsrätten enligt kassareglementet,

erhåller ett visst skydd mot verkningarna av en felbedömning av de framtida

förhållandena genom att tillfälle beredes honom att vid pensionsrätter inträde

efter därom gjord framställning bliva underkastad de statliga pensionsreglementena.

En sådan förnyad valfrihet synes dock böra medgivas allenast

ifall den anställningshavaren vid nämnda tidpunkt åliggande pensionsavgiften

överstiger summan av de för hans befattning da gällande tjänste- och

familjepensionsavdragen.

Vad angår möjligheten för de efterlevande att påkalla tillämpning av det

statliga familjepensionsreglementet — varom bestämmelser influtit endast i

vissa av förenämnda preliminära överenskommelser — har i betänkandet anförts,

att vederbörande kassors representanter vid förhandlingarna om kassornas

övertagande fäst synnerlig vikt vid denna möjlighet och att det kunde

synas i viss mån befogat, att de efterlevande icke genom anställningshavarens

frånfälle utestängdes från den möjlighet att ingå på de statliga pensionsbestämmelserna,

som eljest skulle förelegat. Utredningsmännen hade därför

enligt betänkandet, örn än med viss tvekan, ansett sig icke böra motsätta sig,

att ifrågavarande valfrihet medgåves.

Vad härefter angår de olika grupper av anställningshavare, som ej skola

vara underkastade den statliga pensionsregleringen, anföres i betänkandet följande.

Då pensionsreglering genomförts för statliga anställningshavare, hava pensionsvillkoren

för redan avgången personal i allmänhet fått förbliva i stort

sett oförändrade. Tillräcklig anledning att i förevarande fall frångå denna

regel har icke synts pensionsutredningen föreligga. Utredningen har sålunda

förutsatt, att från enskild järnväg övertagna anställningshavare, vilka pensionerats

innan de statliga pensionsreglementena vunnit tillämpning å de på

aktiv stat vid statens järnvägar uppförda förutvarande anställningshavarna vid

den övertagna järnvägen, skola för sig och sina efterlevande hava pensionsrätt

enligt hittills gällande grunder.

Nuvarande pensionsvillkor böra enligt pensionsutrednmgens mening framdeles

förbliva gällande även för anställningshavare, som uppförts eller uppföras

på statens järnvägars stat först efter uppnådd statlig pensionsålder, och

för på övergångsstat uppförda anställningshavare, vilka ej bestrida en på

statens järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst. Även arbetare, vilka

ej kunna omedelbart bliva underkastade 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare till följd av att den föreskrivna väntetiden ej tilländalupit, att

statsanställlningen ej tillhör ett arbetsområde, inom vilket föreligger ett fortlöpande

behov av arbetskraft, eller att för anställningen ej gäller en arbetstid

av normal omfattning, torde böra bibehållas vid sagda pensionsvillkor, intill

fl ess de må bliva underkastade berörda tjänstepensionsreglemente. ^

Vad angår före vederbörande enskilda järnvägs övertagande avgångna anställningshavare

och efterlevande till sådana anställningshavare har pensionsutredningen,

vid det förhållande att anställningshavarna icke varit i statens

tjänst, ansett någon av staten bekostad pensionsreglering för dem ej rimligen

kunna ifrågakomma i förevarande .sammanhang.

I fall, då överskott kan antagas uppkomma å frun enskild pensionskassa

övertagen rörelse, har dock vad av sådant överskott beräknas belöpa pa an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

ställningshayare, vilka icke skulle bliva underkastade bestämmelserna i de

statliga pensionsreglementena, ansetts böra disponeras för beredande av pensionsförbättring

at dylika befattningshavare och deras efterlevande. De pensionerade

efterlevande till av statens .järnvägar övertagna anställningshavare,

vilka i avvaktan pa framtida utredning undantogos från den av statsmakterna

år 1939 vissa andra efterlevande tillerkända pensionsförbättringen, hava därjämte

synts böra i förekommande fall fa komma i åtnjutande av en motsvarande

pensionsförbättring.

Enligt förslaget skola emellertid vissa särskilda bestämmelser gälla vid tilllämpningen

av de statliga pensionsreglementena beträffande de anställningshavare

med delaktighet i enskilda pensionskassor, som föreslagits skola underkastas

nämnda reglementen. Sålunda har föreslagits, att pensionsåldern för

dylika anställningshavare, där ej befordran till högre tjänst sker, tidigast

skall inträda vid den i vederbörande kassareglemente härför bestämda tidpunkten.

I betänkandet anföres följande.

Om de statliga pensionsreglementena skulle utan inskränkning tillämpas å

de i pensionskassa delaktiga anställningshavare, som föreslagits skola bliva

underkastade sagda reglementen, komme tjänste- och familjepensionsförmånerna,

rörliga tilläggsförmåner däri inräknade, att i åtskilliga fall bliva större

än de förmåner, som enligt nu gällande pensionsordning äro anställningshavarna

och deras efterlevande tillerkända. Vidare skulle anställningshavarnas

pensionsbidrag i allmänhet bliva mindre än de i kassornas reglementen föreskrivna.

Därjämte komme pensionsåldern, vilken hittills varit i huvudsak

reglerad genom bestämmelser i kassornas reglementen, att för flertalet anställningshavare

sänkas från 63 år, i vissa fall från 65 år, till 60 år. Pensionskostnaderna

skulle därigenom komma att undergå en ökning, för vilken staten

skulle hava att svara.

Merkostnaden för ökningen av pensionsförmånerna och minskningen av

„Ittmgshavarnas pensionsbidrag skulle bliva jämförelsevis måttlig och kan

därjämte förutsättas bliva i väsentlig omfattning täckt genom de tillgångar,

o^uIle tlllfalla staten vid övertagande av kassornas rörelse. Vid sådant

förhållande har pensionsutredningen ansett sig kunna utgå från att anställnmgshavarna

bliva helt underkastade de statliga pensionsreglementenas bestämmelser

i vad dessa avse pensionsförmåner och pensionsavdrag.

Den sänkning av pensionsåldern, som en tillämpning av de statliga pensionsreglementenas

bestämmelser rörande nämnda ålder i allmänhet skulle

medföra, komme däremot att förorsaka en merkostnad för pensioneringen av

betydande storleksordning. I avseende härå må framhållas, att en sänkning

av pensionsåldern från 63 till 60 år vid tillämpning av en räntefot av 31/,

procent samt dödlighetstabellen R 32 beräknats medföra en ökning av kapitalvärdet

av tjänstepensionsförbindelserna till i tjänst varande anställningshavare

med ej mindre än omkring 28 procent. Främst på grund härav men

aven med hänsyn till de olägenheter, som skulle förorsakas anställningshavama,

särskilt de äldre, därest de skulle bliva nödsakade att avgå ur tjänst

väsentligt tidigare än vad de förut räknat med, har pensionsutredningen ansett

sig bora föreslå att, där ej befordran till högre tjänst sker, pensionsåldern

tidigast skall inträda vid den i vederbörande pensionskassas reglemente härtor

bestamda tidpunkten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

13

I fråga örn rätten till tjänstårsberäkning m. m. anföres i betänkandet.

Rätten till t.jänstårsberäkning för tid för anställning vid enskild järnväg

synes lämpligen böra regleras enligt i huvudsak samma grunder som den rätt

till tjänstårsberäkning, vilken de vid vägväsendets förstatligande från och

med år 1944 av staten övertagna anställningshavarna hos vägdistrikten erhållit

för tiden före övergången i statstjänst. I överensstämmelse härmed har

pensionsutredningen ansett, att såsom huvudregel bör gälla, att övertagen

anställningshavare skall äga att såsom tjänstår tillgodoräkna, dels bela den

tid, under vilken han varit pliktig erlägga pensionsavgift till enskild pensionskassa,

som blivit övertagen av staten, sådan tid dock givetvis undantagen, för

vilken enligt föreskrift i vederbörande kassas reglemente återbetalning av

erlagda avgifter ägt rum, dels även två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken

anställningshavaren vid till den övertagna kassan anslutet företag, varifrån

(ivergång i statens järnvägars tjänst skett, efter fyllda 18 år och innan han

blivit underkastad något av de statliga pensionsreglementena må hava innehaft

anställning av stadigvarande natur. Till jämförelse må nämnas, att de i pensionskassa

delaktiga anställningshavarna vid bestämmande av dem tillkommande

fyllnadspensioner för närvarande tillgodoräknas tjänstår för hela den

tid, varunder de innehaft stadigvarande anställning vid den enskilda järnväg,

från vilken övergång i statens järnvägars tjänst skett, samt att av statens järnvägar

övertagna anställningshavare, som. ej äro pensionsförsäkrade i pensionskassa

och sålunda ej erlagt några pensionsavgifter, i regel få räkna tjänstår

för pension enligt vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente för två tredjedelar

av motsvarande tid.

I enstaka fall är anställningshavare vid enskild järnväg, vilken ej är delaktig

i vederbörande kassa för hela sin avlöning, med bidrag av arbetsgivaren pensionsförsäkrad

jämväl i annan kassa, övertages den förra kassan av staten

under det att den senare förblir fristående, synes såsom villkor för rätt till

tjänstårsberäkning för tid, då avgifter erlagts till den statsövertagna kassan,

böra gälla, att anställningshavaren på staten överlåter sin rätt på grund av

pensionsförsäkringen i den fristående kassan. I vissa fall har — likaledes med

bidrag av arbetsgivaren — för allenast delvis pensionsförsäkrad anställningshavare

premieinbetalning till försäkringsanstalt för liv- och kapitalförsäkring

skett eller insättning å sparkassekonto verkställts. I dessa fall torde även

överlåtelse på staten av rätten enligt försäkringen respektive tillgodohavandet

a sparkassekontot böra utgöra förutsättning för nyssnämnda rätt till tjänstårsberäkning.

Sker ej överlåtelse, som här avses, torde järnvägsstyrelsen i allmänhet

icke vidare böra bidraga till (pensions-)försäkringen respektive till

insättningen å sparkassekonto.

Ilar anställningshavare med normal delaktighet i vederbörande kassa enligt

utfästelse av arbetsgivaren pensionsförsäkrats på sätt nyss sagts, synes däremot

pensionsförsäkringen icke böra föranleda inskränkning av rätten lill

tjänstårsberäkning eller av den statliga pensionsrätten i övrigt. Förhållandet

torde dock böra beaktas vid träffande av avtal örn statsinlösen av den enskilda

järnväg, diir den pensionsförsäkrade varit anställd.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller lör de av staten från

vägdistrikten övertagna anställningshavarna torde sådan anställningstid före

övergång i statstjänst, sorn i sin helhet skulle la räknas såsom tjänstar, böra

likställas med i de statliga pensionsreglementena föreskriven kvalifikationstid

för vinnande av rätt till tjänste- och familjelivränta samt, vad angår arbetare,

rätt till sjukpension ävensom med lid leir innehav av pensionsberätligande

statstjänst i fall, dä avgång med pension sker från tjänst, som inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

hafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde och tjänstepensionsunderlaget

därför enligt allmänna tjänstepensionsreglementet skall bestämmas

genom medeltalsberäkning. Vidare torde anställningstid av nyssnämnda

slag, i den mån den sträcker sig utöver i 1 § 1 mom. tredje stycket

1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avsedd lid, böra få räknas

som s. k. väntetid.

Vad i 8 § 1 mom. första stycket c) 1942 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare stadgas om viss kvalifikationstid för rätt till sjukpension, synes ej

böra äga tillämpning å övertagen arbetare med delaktighet i kassa, enligt vars

reglemente rätten till sjukpension icke är beroende av anställningstidens

längd.

Vad angår beräknande av familjepension yttras i betänkandet.

Enligt de statliga familjepensionsreglementena utgår »hel» familjepension

allenast i fall, då antalet tjänstar, ökat med det antal år, som från anställnings^

varens död eller avgång må hava återstått till pensionsålderns inträde,

uppgår till minst det antal tjänstår, som erfordras för hel tjänstepension. Vid

lägre antal tjänstår blir familjepensionen avkortad. Å andra sidan äro famil

jepensionsa vdragen lika för alla anställningshavare i samma lönegrad.

Enligt kassornas reglementen utgår däremot hel familjepension, oberoende

av antalet tjänstår under det att pensionsavgifterna variera med inträdesrespektive

befordringsåldern. Med hänsyn därtill synes det skäligt, att efterlevande

till anställningshavare, som blivit underkastad något av de statliga

familjepensionsreglementena, erhålla rätt till lägst hel familjepension i den

lönegrad, i vilken anställningshavaren vid övergången till det statliga familjepensionssystemet

är eller blir placerad i pensionshänseende.

Pensionsutredningen har föreslagit, att den nya pensionsordningen skall

träda i kraft den 1 juli 1945.

Frågan om statsövertagande av enskilda pensionskassor.

Såsom i det föregående berörts skall för inordnande under de statliga

pensionsreglemenlena av i statens järnvägars tjänst övertagna delägare i enskild

järnvägspensionskassa förutsättas, att kassans rörelse överlåtits till staten.

Denna förutsättning är redan uppfylld beträffande ett antal förut omförmälda

kassor, som tidigare övertagits av statens järnvägar. Frågan örn

statsövertagande är nu närmast aktuell beträffande Enskilda järnvägarnes

pensionskassa och Hälsingborg—Hässleholms, Landskrona och Hälsingborgs

samt Lddevalla Vänersborg—Herrljunga järnvägars pensionskassor ävensom

S. W. B. pensionskassa, angående vilka kassors övertagande preliminära

överenskommelser föreligga. Beträffande övriga fristående järnvägspensionskassor

aktualiseras fragan örn övertagande i mån av vederbörande järnvägsföretags

förstatligande. Av skäl som framgå av det föregående kan i

detta sammanhang bortses från det fåtal fall, i vilka pensionsförsäkring för

järnvägspersonal meddelats av pensionskassa, som icke är avsedd uteslutande

för sådan personal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 183.

15

I kap. 6 av betänkandet lia lämnats närmare uppgifter örn de förefintliga

järn vägspensionskassorna, .lag återkommer längre fram till dessa uppgifter

såvitt angår de fem kassor, angående vilkas övertagande preliminära överenskommelser

föreligga.

I betänkandet anföres följande.

Enligt pensionsutredningens mening utgör ett statsövertagande av de fristående

kassor, vilka äro avsedda för personal vid i statens ägo övergångna

enskilda järnvägar, en praktiskt taget nödvändig förutsättning för en tillfredsställande

reglering av pensionsförhållandena för den av statens järnvägar

övertagna, i dessa kassor delaktiga personalen. I samband med pensionsregleringen

torde därför överenskommelser böra träffas mellan staten

och vederbörande kassor om statens övertagande av kassornas rörelse. I dessa

överenskommelser böra uppenbarligen intagas bestämmelser om de pensionsvillkor,

som skola bliva gällande för kassadelägarna efter övertagandet,

överenskommelser kunna till en början träffas allenast med de fristående

kassor, vilka omhänderhava pensionering av personal vid järnvägar, som

övergått i statens ägo före eller vid pensionsregleringens ikraftträdande. Med

kassor, avsedda för personal vid järnvägar, som framdeles komma att förstatligas,

synas motsvarande överenskommelser lämpligen böra träffas i samband

med avslutandet av köpeavtal rörande inlösen av vederbörande jämväg.

Ögörligt vore visserligen icke att, utan statsövertagande av kassorna, tor

de i dessa delaktiga, hos statens järnvägar anställda befattningshavarna åstadkomma

en i väsentliga stycken enhetlig och efter de statliga pensionsreglementenas

bestämmelser i viss mån avpassad pensionsreglering. Förutsättningarna

härför torde vara bland annat, att staten utbetalar fyllnadspensioner

till såväl tjänste- som familjepensionerna från kassorna till sådana belopp,

att de sammanlagda pensionsförmånerna uppbringas till belopp, som

med hänsyn till antal tjänstår och innehavd statstjänst motsvara beloppen

av pensioner enligt de statliga pensionsreglementena jämte å dylika pensioner

belöpande tilläggsförmåner, ävensom att anställningshavama i stället för

pensionsavgifter enligt kassornas reglementen få vidkännas statliga pensionsavdrag.

Statens järnvägar skulle då hava att till vederbörande kassa erlägga

ej endast i kassornas reglementen föreskrivna järnvägsförvaltningsavgifter

utan även delägaravgifterna. På grund av de skiijaktigheter, som råda mellan

de olika kassornas reglementen och mellan dessa och de statliga pensionsbeslämmelserna

— bland annat i fråga örn villkoren för erhållande av förtidspension

och sjukpension — kan emellertid en nöjaktig enhetlighet svårligen

vinnas på denna väg. Vidare skulle särskilt beräkningen av fyllnadspensionerna

till familjepensionerna bliva synnerligen komplicerad på grund

av olikheter i fråga om bland annat barnpensionsbelopp, barnpensionsålder

och gränsålder för äktenskap. Härtill kommer, afl önskemålet örn ökat statligt

inflytande på förvaltningsverksamheten icke skulle bliva tillgodosett.

Pensionsutredningen har därför ansett, att en pensionsreglering av nu antydd

art icke rimligen bör ifrågakomma.

Beträffande Enskilda järnvägarnes pensionskassa och S. W. B.-kassan kan

det med hänsyn till resultaten av tidigare verkställda utredningar antagas,

att staten icke skulle lida någon förlust genom att övertaga deras rörelse. Vid

sådant förhållande synes från .statens sida intet vara att erinra mot att ett

slalsöverlagande kommer till stånd.

övriga tre kassors ställning är däremot mindre tillfredsställande. Såsom

framgår av de rörande dessa kassor i det föregående lämnade uppgifterna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

uppvisade de vid senast verkställda försäkringstekniska utredningar i förhållande

till sin omslutning tämligen betydande underskott, och anledning

föreligger ej antaga, att ställningen därefter mera avsevärt förbättrats. Ehuru

underskotten äro av underordnad betydelse i jämförelse med de tillgångar

staten i samband med pensionsregleringen sammanlagt skulle få övertaga,

äro de dock ägnade att ingiva vissa betänkligheter mot ett statsövertagande

av kassornas rörelse.

Såsom tidigare framhållits skulle emellertid nyssnämnda kassor säkerligen

nödgas likvidera den 1 juli 1945, därest ej staten dessförinnan träder emellan.

De konsekvenser en likvidation skulle medföra synas icke rimligen kunna

godtagas i fråga om pensionskassor, vilkas delägare innehava fasta anställningar

vid statens järnvägar. Härtill kommer att förutvarande enskilda

järnvägsägare, även om de icke på juridiskt bindande sätt iklätt sig skyldighet

att svara för kassornas solvens, dock torde få anses hava varit moraliskt

förpliktade att svara för uppkomna underskott. Dessa moraliska förpliktelser

torde få anses hava övergått på staten i och med att denna övertagit

vederbörande järnvägar. Vidare är att märka, att staten vid tillämpning

av gällande bestämmelser om fyllnadspensioner skulle hava att i väsentlig

omfattning utfylla den minskning av egenpensionsförmånerna, som vid likvidation

skulle drabba delägarna, samt att kapitalkostnaden härför sannolikt

skulle överstiga beloppen av förhandenvarande underskott. Även om staten,

för att likvidation skall kunna undgås, övertoge kassornas rörelse under villkor,

att pensionsbeloppen nedsättas, skulle genom nedsättningen vunnen besparing

i avsevärd omfattning motvägas av ökningen av fyllnadspensionerna.

I betraktande av nu berörda omständigheter har pensionsutredningen ansett

sig böra förorda, att staten jämväl övertager Hälsingborg—Hässleholms-,

Landskrona—Hälsingborgs- och Uddevalla—Vänersborg—Herrljungakassornas

rörelse samt att övertagandet, vare sig den föreslagna pensionsregleringen

genomföres eller ej, kommer till stånd senast vid den lör ifrågavarande kassor

kritiska, den 1 juli 1945 infallande tidpunkten.

Vad angår de fristående kassorna för pensionering av personal vid järnvägar,

som framdeles kunna komma att inlösas av staten, har järnvägspensionsutredningen

utgått ifrån att dessa skola vara nödsakade att före den 1

juli 1945 anpassa sin verksamhet efter bestämmelserna i 1938 års lag om

understödsföreningar för att de därefter skola få fortsätta sin verksamhet.

De vid ett framtida järnvägsövertagande fortfarande verksamma kassornas

ställning har därför antagits komma att vara sådan, att en överlåtelse då

av rörelsen på staten icke kommer att medföra någon förlust för denna.

De preliminära överenskommelserna angående statens övertagande av

vissa enskilda pensionskassor.

Efter förhandlingar med representanter för de fem pensionskassor, vilka

förutsatts skola övertagas av staten vid pensionsregleringens ikraftträdande,

har pensionsutredningen träffat förenämnda preliminära överenskommelser

om överlåtelse av kassornas rörelse till staten (bil. A—E). Till vissa av överenskommelserna

äro fogade av kassornas representanter avgivna yttranden

angående önskemål, vilka pensionsutredningen ansett sig icke kunna biträda

men vilka man från kassornas sida velat hänskjuta till statsmakterna. Ifrå
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 183.

17

gavarande överenskommelser äro avsedda att prövas av statsmakterna och

därefter underställas kassorna för slutgiltigt godkännande från deras sida.

Enligt vad av betänkandet framgår har vid de i ärendet verkställda försäkringstekniska

utredningarna bortsetts från förvaltningskostnaderna, varjämte,

utom i fråga om räntefoten, i stort sett tillämpats de s. k. säkra grunder,

som kassorna enligt av tillsynsmyndigheten meddelade bestämmelser

haft att tillämpa vid dem åliggande försäkringstekniska utredningar. Vad

beträffar räntefoten, vilken enligt nyssnämnda grunder är fastställd till 3

procent, har pensionsutredningen ansett försvarligt att — där ej högre ränta

är garanterad av staten — för den av staten övertagna rörelsen räkna med

3 Vz procent. Till jämförelse framhålles i betänkandet, att de överenskommelser,

som under senare hälften av 1930-talet träffades angående statens

övertagande av de halvstatliga familjepensionskassorna, grundades på försäkringstekniska

balansräkningar, vilka upprättats under antagande av 4

procents räntefot.

Beträffande de olika överenskommelserna må ur betänkandet jämte bilagor

anföras följande.

Enskilda järnvägarnes pensionskassa.

(Bil. A.)

Kassans ställning. Enligt den senaste för kassan verkställda försäkringstekniska

utredningen, vilken avsåg ställningen vid utgången av år 1940 och var

grundad på en räntefot av 3 procent, utgjorde värdet av dåvarande pensionsförpliktelser

omkring 185 750 000 kronor och värdet av på dessa förpliktelser

belöpande framtida förvaltningskostnader omkring 2 630 000 kronor.

Enligt utredningen förelåg en brist, uppgående lill omkring 11 970 000

kronor, men om i pensionsfonden inräknats värdet av framtida överräntor

m. m., skulle beräkningarna utvisat ett överskott av omkring 2 300 000 kronor.

Den nu företagna försäkringstekniska utredningen rörande kassans ställning

vid utgången av år 1943, vid vilken tillämpats en räntefot av 3 1U procent

och ej upptagits någon skuldpost för förvaltningskostnader, utvisar ett

överskott av 17 118 000 kronor, motsvarande omkring 9,6 procent av de till

sammanlagt 178 680 000 kronor uppskattade värdena av samtliga pensionsförpliktelser.

Övertagande av rörelsen i dess helhet. I bankoutskott^ förenämnda utlåtande

1942:47 anfördes, att mot ett statsövertagande ov kassan i dåvarande

läge talade bland annat den omständigheten, att staten därmed skulle få

svara för pensioneringen av ett stort antal personer i enskild tjänst, vilket

skulle innebära ett nytt verksamhetsområde för staten. Med hänsyn därtill

förelölle det utskottet vara lämpligare, att sådan överenskommelse med kassan

kunde träffas, att staten övertoge enbart de försäkringar, som avsåge

personal och f. d. personal vid de i statens ägo övergångna enskilda järnvägarna.

Utskottet ansåge emellertid motiverat, att utredning verkställdes rörande

förutsättningarna för statens övertagande helt eller delvis av kassans

verksamhet.

Pensionsutredningen, som funnit de av bankoutskottet uttalade betänkligheterna

mot ett omedelbart statsövertagande av kassans rörelse i dess helhet

beaktansvärda, har ansett, att det från statens sida bör eftersträvas, alt över
-

Bihang lill riksdagens protokoll lili5. 1 sami. Nr 183.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

låtelsen av rörelsen till en början begränsas till den del av densamma, som

avser personal och förutvarande personal vid redan av staten övertagna järnvägar,

för att framdeles, i den mån förstatligandet av de till kassan anslutna

enskilda järnvägarna fortskrider, successivt utvidgas till att omfatta

personal vid järnvägar, vilka senare komma att förstatligas.

Ett i anslutning därtill uppgjort förslag till överenskommelse av i betänkandet

angivet innehåll mellan staten och kassan har därför i första hand

underställts kassan. Från kassans sida har emellertid bestämt förklarats, afl

förslaget icke kunde ay densamma godtagas och att kassan icke kunde antagas

vara villig överlata sin rörelse till staten med mindre överlåtelsen avsage

rörelsen i dess helhet. Anledningen härtill aniar pensionsutredningen

närmast vara, att anställningsliavare och förutvarande anställningshavare vid

de i enskild ägo varande järnvägarna enligt förslaget icke omedelbart skulle

elliana någon förbättring av sina pensionsvillkor. Då sagda järnvägars representanter

på grund av de säregna rösträttsbestämmelserna förfoga över en

överväldigande majoritet inom kassan och pensionsutredningen ansett, att

staten vid ett successivt övertagande av rörelsen icke rimligen kan erbjuda

bättre pensionsvillkor än vad i den föreslagna överenskommelsen förutsatts,

Ilai utredningen ansett det utsiktslöst att få till stånd en till de statsövertagna

järnvägarna begränsad överlåtelse av kassans rörelse. Pensionsutredmngen

har därför funnit sig nödsakad att söka åstadkomma en överenskommelse

med kassan örn övertagande på en gång av hela dess rörelse.

Allmänna riktlinjer, överenskommelsen är upprättad i överensstämmelse

med de av pensionsutredningen förordade allmänna riktlinjerna för den nya

pensionsordningen.

Tillämpning au de statliga pensionsreglementena å viss annan personal än

jernvägspersonal. De i 2 § av överenskommelsen intagna bestämmelserna rörande

de delägare, som skulle bliva underkastade de statliga pensionsreglementena,

ha förutsatts skola gälla även för delägare med anställning hos

hassan samt delägare med anställning hos något av de till kassan anslutna

företagen — aktiebolaget Gävle vagnverkstad, Enskilda järnvägarnas ömsesidiga

försäkringsförening, Svenska järnvägarnas arbetsgivarförening, Svenska

järnvägarnas kontorspersonalförbund och Svenska järnvägsföreningen''—

''ilka icke äro att hänföra till järnvägsföretag i egentlig mening.

Pensionsålder vid tillämpning av de statliga pensionsreglementena. Då

pensionsåldern enligt kassans reglemente är 63 år, har bestämmelse intagits

°,m ft* pensionsåldern vid tillämpning av de statliga pensionsreglementena

skall inträda tidigast vid utgången av den kalendermånad, under vilken anställnxngshavaren

fyller 63 år.

Kassareglementets fortsatta tillämplighet. Genom bestämmelserna i 4 § regleras

pensionsförhållandena för den personal, som icke skulle bliva underkastad

de statliga pensionsreglementena. Denna personal utgöres till en början,

vad redan statsövertagna järnvägar beträffar, av dels

personal, som avgått före överenskommelsens ikraftträdande, dels vid ikraftträdandet

i tjänst varande personal, som icke blivit uppförd på stat vid statens

järnvägar förrän efter uppnådd statlig pensionsålder, dels på övergångsstat

uppförd personal, som ej bestrider på statens järnvägars aktiva

personalstat uppförd tjänst, samt, vad angår övriga järnvägar, av

all personal. Då staten framdeles inlöser någon av sistnämnda järnvägar

skulle bestämmelserna i 2 § bliva tillämpliga å de anställningshavare Vid

järnvägen, som därvid övergå i statens järnvägars tjänst.

Såsom allmän regel skulle enligt ifrågavarande paragraf gälla att bestämmelserna

i kassans reglemente skola äga fortsatt tillämpning.

Höjning av kassareglementets pensioner och avgifter. Det enligt förenämn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

19

da försäkringstekniska utredning beräknade överskottet, i den män det kan

anses belöpa på i 4 § avsedd personal, medger en pensionsförbättring åt

nyssnämnda personal. Storleken av ifrågakommande sådan förbättring kan

svårligen bestämmas annorledes än enligt summariska grunder. Enligt den

försäkringstekniska utredningen utgör premiereserven för den personal, varom

fråga är, sammanlagt 105 354 000 kronor och för personal, för vilken

bestämmelserna i 2 § i regel skulle bliva omedelbart tillämpliga, 35 978 000

kronor. Fördelas överskottet mellan de båda personalgrupperna i förhållande

till premiereservernas storlek, .skulle på den förra gruppen belöpa ett överskott

av 12 760 000 kronor eller praktiskt taget 10 procent av det till sammanlagt

128 705 000 kronor beräknade värdet av pensionsförpliktelserna tor sagda

grupp. Med hänsyn härtill har i överenskommelsen — 4 § c) — förutsatts,

att samtliga enligt kassans reglemente utgående pensioner skola höjas med

10 procent. Denna höjning skulle, vad beträffar egenpensionärer med rätt

till fyllnadspension, föranleda en till omkring 4 procent av nuvarande kassapension

uppgående minskning av fyllnadspensionsförmånerna.

Då motsvarande förhöjning anses uppenbarligen böra tillämpas även i

fråga örn pensioner, som grunda sig på genom nyinträde eller ökning av delaktighetsbeloppet

framdeles förvärvad pensionsrätt och då härför någon del

av nu förefintligt överskott icke rättvisligen kan tågås i anspråk, lia avgifterna

för nytillkommande pensionsrättigheter ansetts böra ökas. Föreskrift

härom har intagits i 4 § a). På grund av bland annat de säkerhetstillägg,

som ingå i de nu i kassans reglemente fastställda avgifterna, anses dessa

dock ej behöva höjas i samma proportion som pensionerna utan i genomsnitt

allenast med 4 procent. En tabell, angivande de förhöjda avgifter, som

för framtiden skulle tillämpas i fråga om delägare, vilka skulle vara underkastade

kassans reglemente, har fogats till överenskommelsen.

Förbättring av kassareglementets sjukpensioner. Storleken av sjukpension

i förhållande till hel pension är enligt kassans reglemente beroende av avgångsåldern.

Vid avgång före 54 års ålder utgår sjukpensionen nied allenast

*17 (omkring 57 procent) av hel pension. Motsvarande pension enligt de statliga

tjänstepensionsreglementena utgör i regel 75 å 100 procent av hel pension.

Inom kassan har på senare tid eftersträvats att få sjukpensionsbeloppen

höjda. Förslag till ny pensionsskala har av kassan uppgjorts, enligt vilket

pensionsbeloppet vid avgång före 53 års ålder skulle utgöra r’h (omkring

71 procent) av hel pension och stiga i den mån pensionsfallet inträffar :senare.

En höjning av sjukpensionsbeloppen enligt detta förslag har beräknats

medföra en ökning av pensions förpliktelserna med 1 106 000 kronor.

Då kassan tekniskt sett icke disponerar några däremot svarande överskottsmedel,

har förslaget icke kunnat realiseras. Kassans delegerade lia emellertid

hemställt, att detsamma måtte genomföras i samband med statens övertagande

av rörelsen.

Pensionsutredningen har funnit det sålunda framställda önskemålet behjärtansvärt

och ansett sig böra biträda detsamma. I överenskommelsen har

därför i 4 § b) intagits en bestämmelse, innefattande ändring av sjukpensionsskalan

i enlighet nied förberörda förslag. Den härav föranledda kostnaden

beräknas bliva jämförelsevis obetydlig. Sålunda antages, att angivna

kostnadsbelopp, 1 106 000 kronor, vid tillämpning av en räntefot av 3’/* procent

skulle blivit omkring 10 procent lägre eller omkring 1 000 000 kronor.

Vidare bortses från den till omkring 400 000 kronor uppskattade del därav,

som belöper på de delägare, vilka omedelbart skulle bliva underkastade de

statliga pensionsreglementena. Av återstående belopp, omkring 600 000 kronor,

beräknas nied tanke på det fortsatta förstatligandet av de lill kassan

anslutna enskilda järnvägarna endast en mindre del behöva tågås i anspråk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Avveckling av viss rörelse. Sedan förstatligandet av de enskilda järnvägarna

planenligt slutförts och klarhet vunnits om vilka järnvägar, som ej

komma att förstatligas, bör den av staten därförut omhänderhavda pensioneringen

av sistnämnda järnvägars personal enligt pensionsutredningens

mening såvitt möjligt avvecklas. Detta har synts lämpligen kunna ordnas

så — 4 § d) — att det överlämnas åt järnvägsstyrelsen att föreskriva, att

delaktighet i pensioneringen ej längre må vinnas av nyanställd personal vid

icke statsövertagna järnvägar efter av sagda styrelse minst två år i förväg

tillkännagiven, tidigast vid utgången av år 1951 infallande tidpunkt. Genom

tillämpning av två-årig uppsägningstid skulle vederbörande huvudmän bliva

i tillfälle att ordna pensioneringen av den personal, som anställes efter

nämnda tids utgång. Det 1''örutsättes, att befattningshavare, som dessförinnan

redan vunnit anslutning till pensioneringen, även fortsättningsvis på

grund av sina löneförhöjningar må anmälas till höjning av delaktighetsbeloppen

i vanlig ordning. Vidare förutsättes, att, innan tidsfristen utlöpt, ännu

oförstatligade järnvägars förvaltningar skola äga rätt att till delaktighet i

pensioneringen anmäla nya delägare enligt samma tolkning av kassareglementets

bestämmelser härom, som tillämpats av kassans styrelse, och att

sålunda exempelvis befattningshavare vid trafikföretag, som ej'' är anslutet till

kassan men äges av till kassan vid tidpunkten för dess förstatligande anslutet

järnvägsbolag, må av bolaget anmälas till delaktighet i pensioneringen

såsom vore befattningshavaren anställd direkt i bolagets tjänst.

Fullföljande av viss praxis beträffande barnpensioner m. m. Enligt 1 § skall

järnvägsstyrelsen i tillämpliga delar fullgöra vad som enligt kassareglementet

ålegat kassans styrelse. Kassans delegerade lia angivit såsom en grundförutsättning

för avtalets godkännande, att järnvägsstyrelsen i sin tillämpning

av kassareglementets bestämmelser såvitt möjligt ansluter sig till den praxis

eller de prejudikat, som härvid finnas att tillgå i kassastyrelsens prolokoll

eller eljest otvetydigt framgå av kassans handlingar. Som exempel erinras

örn kassastyrelsens rätt enligt § 6 mom. 4 a) i reglementet att bevilja vissa

barnpensioner. Ansökningar om sådan pension, vilka uppfylla reglementets

fordringar, lia regelmässigt bifallits genom beviljande av pension med 20 °/o

å delaktighetsbeloppet. Denna viktiga förmån, örn vars tillämpning ett flertal

delägaie med sjuka barn fran kassan erhållit besked, angives vara för sitt

foi tbestand helt beroende av att kassaslyrelsens praxis av järnvägsstyrelsen

anses som bindande. Endast i fall där ändrade omständigheter skulle

leda till uppenbart orimliga konsekvenser kan avsteg från sagda praxis

respektive från enstaka prejudikat enligt delegerades uppfattning anses motsvara

den rätta innebörden av 4 § i avtalet. Vad sålunda anförts bar icke

givit pensionsutredningen anledning till erinran.

Avgångs skicklighet för anställningshavare underkastad kassareglementet.

I reglementet för kassan äro bestämmelser örn avgångsskyldighet ej meddelade.

Då emellertid sådan skyldighet ansetts böra vara reglerad för tjänsteman,

vilken efter därom gjord anmälan förblir underkastad nämnda reglemente,

har i 5 § 1 moni. andra stycket föreskrivils, att i fråga örn dylik

tjänstemans avgångsskyldighet de bestämmelser skola lända till efterrättelse,

vilka enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i sådant hänseende gälla för

ordinat ie tjänsteman i befattning, motsvarande den befattning tjänstemannen

innehar eller på övergångsstat bestrider. Då avgångsskyldighet på grund

av uppnådd pensionsålder icke rimligen anses kunna åläggas tjänstemannen

forian ratt till pension föreligger och sådan rätt enligt kassans reglemente

intrader först vid 63 års ålder, har därjämte föreskrivits, alt pensionsåldern

skall anses inträda tidigast vid sagda ålder. Den fastställda avgångsskyldig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunell. Maj:ts proposition nr 183.

heten skulle givetvis ej föranleda ändring av den tidpunkt, då enligt kassans

reglemente rätt till pension vid avgång ur tjänst inträder.

Fortsatt åtnjutande av vissa pensions!Örlidjningar. Beträffande 5 § i överenskommelsen

erinras, att i sammanhang med förstatligande av enskild

järnväg förpliktelse kan ha uppkommit för staten att i fortsättningen utbetala

pensionsförhöjningar till den enskilda järnvägens redan varande eller

blivande pensionärer såsom kompensation för pensionstillägg, som pa grund

av dyrtid eller eljest tidigare utgått eller varit utfästa från det enskilda järnvägsföretaget.

Det förutsättes, att den, som enligt 5 § väljer att bibehålla

kassaförmånerna, därmed får anses ha tillförsäkrat sig även den pensionsförhöjning

av nu ifrågavarande slag, som skulle tillkommit honom, daiest

han icke haft möjlighet att övergå på de statliga reglementena.

Anställningshavare hos kassan. I 6 § ha intagits bestämmelser, avsedda

att reglera förhållandena efter kassans övertagande beträffande de sex hos

kassan anställda, heltidstjänstgörande befattningshavarna, vilka samtliga aro

delägare i kassan. De äga att å intill 400 kronor för månad av kassapensionen

uppbära dyrtidstillägg. Procenttalet för sagda tillägg utgör för näivarande

16 Dyrtidstillägg utgår även å intill 900 kronor för månad av grundlönen,

för närvarande med 27 procent. Avlöningen utbetalas manadsvis i

förskott.

Vad angår kassans direktör Israel Kolmodin, vilken är lodd den 10 oktober

1885 och åtnjuter en grundlön av 16 000 kronor, har denne synts icke

lämpligen kunna beredas anställning i befattning vid statens järnvägar. Han

har därför förutsatts skola bibehållas vid sina löneförmåner till och med

oktober 1948, då pensionsrätt enligt kassans reglemente för honom inträder.

Såsom villkor härför har dock föreskrivits, att han intill dess skall ulan

särskild ersättning biträda vid kassans likvidation och med handläggning

av ärenden rörande pensionering av kassans förutvarande delägare. Rätten

lill dyrtidstillägg å pension har förutsatts skola bestå.

Kassören Irma Nilsson, fodd den 28 juni 1890, bokhållaren Sigrid Carlson,

född den 11 september 1895, och bokhållaren Maria Sylvan, född den

29 februari 1888, ha på grund av relativt hög ålder i förening med sjuklighet

ej heller ansetts lämpligen kunna övertagas av statens järnvägar. De

ha därför avsetts skola förtidspensioneras. Förtidspensionen har förutsatts

skola utgå med samma belopp, som skulle tillkommit dem, därest de kvarstått

i tjänst hos kassan till pensionsåldern. Å pensionen har dyrtidstillägg

antagits skola utgå enligt hittills inom kassan tillämpade grunder.

Kamreraren Rutger Moll, född deli 28 maj 1902, och bokhållaren Ylva

Gunther, född den 10 augusti 1918, ha förutsatts skola övertagas av statens

järnvägar. Därvid skulle Moll, som åtnjuter en grundlön av 12 000 kronor

jämte dyrtidstillägg, erhålla befattning i lönegrad A 24 med^ placering i 27

löneklassen samt tillförsäkras personligt lönetillägg i den man så erfordras

för att avlöningen skall motsvara lönen i 29 löneklassen. Gunther, som nu

åtnjuter grundlön av 3 100 kronor jämte dyrtidstillägg och är berättigad till

en slutlön av 4 300 kronor, skulle erhålla befallning i lönegrad A 4 med

placering i 4 löneklassen samt tillförsäkras personligt lönetillägg i den

män så erfordras för att hon icke skall lida minskning i de löneförmåner,

sorn skulle tillkommit henne, därest hon fått kvarsta i sin befattning hos

kassan. Då Molls och Guldbörs avlöningar tidigare utbetalats månadsvis i

förskott, under det att avlöningen efter övergången i statstjänst komme att

utbetalas i efterskott, lia de ansetts böra vid övergången erhålla ett extia

belopp, motsvarande en månadsavlöning luis kassan.

Kostnadsberäkningar. Vad härefter angår statens pensionsförpliktelser för

i kassan nu delaktiga anställningshavare vid statens järnvägar kommer till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

lämpningen av de statliga pensionsreglementena att medföra en viss ökning

av desamma, huvudsakligen på grund av förbättring i flertalet fall av

egenpensionsförmånerna och i åtskilliga fall även av änkepensionsförmånerna,

ändring av grunderna för bestämmande av familjepensions ökning för

pensionsberättigade barn, höjning av barnpensionsåldern från 18 till i9 år

samt sänkning av befattningshavarbidragen till pensioneringen. Beträffande de

vid utgången av år 1943 i aktiv tjänst hos statens järnvägar anställda kassadelägarna

bar pensionsutredningen verkställt en approximativ uppskattning

av förenämnda faktorers inverkan å kapitalvärdet av ifrågavarande pensionsförpliktelser,

kapitalvärdet av rörliga tilläggsförmåner vid nuvarande

indexläge däri inräknat, och därvid kommit till det resultat, att detta kapitalvärde,

därest indexläget förblir oförändrat, skulle ökas med 5 160 000

kronor.

Då för 10-procentsförhöjningen av de enligt kassans reglemente utgående

pensionerna erfordras omkring 12 870 000 kronor, skulle den av den nya

pensionsordningen föranledda ökningen av kapitalvärdet av statens pensionsförpliktelser

komma att totalt uppgå till omkring 18 030 000 kronor

eller omkring 910 000 kronor mera än det till 17 118 000 kronor beräknade

överskottet.

I den mån förstatligandet av de till kassan anslutna enskilda järnvägarna

fortskrider kommer 10-procentsförhöjningen att för den aktiva personalen

vid nyförstatligade järnvägar utbytas mot den förbättring av pensionsvillkoren,

som tillämpning av de statliga pensionsreglementena skulle medföra.

Någon mera betydande ökning av de statliga pensionsförpliktelserna antages

emellertid icke föranledas av sådant utbyte.

Av kassans delegerade uttalade särskilda önskemål. Kassans delegerade lia

i ett till överenskommelsen fogat särskilt yttrande framfört önskemål örn

utnyttjande av det beräknade överskottet till pensionsförbättring åt kassans

nuvarande delägare och pensionstagare i större omfattning än vad i överenskommelsen

förutsatts. Därjämte lia de framhållit, att vissa kassadelägare

kunna antagas önska, att den statliga pensionsåldern skall tillämpas i fråga

örn delägare, som skulle bliva underkastade de statliga pensionsreglementena.

I avseende å utnyttjande av överskottet ha delegerade utgått

ifrån, att staten bör bestrida kostnaden för den förbättring av nu gällande

pensionsvillkor, som de delägare, vilka vid övertagandet eller senare vid

fortsatt järnvägsförstatligande skulle bliva underkastade de statliga pensionsreglementena,

genom tillämpning av sagda reglementen skulle erhålla,

utan att härför taga i anspråk någon mera väsentlig del av det på dessa delägare

belöpande överskottet. Vad av det totala överskottet icke åtgår för beredande

åt övriga delägare och deras efterlevande av i överenskommelsen

föreskriven 10-procentsförhöjning m. m. bör enligt delegerades mening i

huvudsak disponeras för beredande av ytterligare förmåner åt de vid tidpunkten

för övertagandet förefintliga delägarna och pensionstagarna. Enligt

en av delegerade gjord uppskattning, mot vilken pensionsutredningen icke

gör någon erinran, åtgå omkring 8 miljoner kronor för bestridande av kostnaden

för 10-procentsförhöjningen m. m. åt de delägare och pensionstagare,

vilka skulle kvarstå vid pensionsrätt enligt kassans reglemente och vilka icke

framdeles på grund av fortsatt järnvägsförstatligande skulle få utbyta nämnda

förmån mot den pensionsförbättring, som då ifrågakommande tillämpning

av de statliga pensionsreglementena skulle medföra.

Då överskottet beräknats till omkring 17 miljoner kronor och kapitalkostnaden

för den statliga förvaltningen av delegerade uppskattats till högst 1

miljon kronor, lia de gjort gällande, att ett belopp av omkring 8 miljoner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

23

kronor står till förfogande för den av dem begärda ytterligare pensionsförbättringen.

Härav bör enligt deras mening få disponeras 6 miljoner kronor,

i första hand till beredande av förmåner, likformigt fördelade på alla nuvarande

delägare och pensionstagare. För det fall att detta önskemål icke skulle

bifallas, ha delegerade uttalat sig för att sistnämnda belopp skall tillgodokomma

sådana pensionstagare, vilka särskilt äro i behov av lättnad i sina

ekonomiska bekymmer.

Pensionsutredningen bestrider icke önskvärdheten av att de sämst ställda

av de delägare och pensionstagare, vilka skulle bibehållas vid pensionsrätt

enligt kassans reglemente, erhölle någon tillökning av kassapensionen utöver

vad i överenskommelsen förutsatts och vad som må tillkomma dem i form

av statlig dyrtidshjälp m. m. eller — vad angår personal vid ej statsöverlagna

järnvägar — dyrtidstillägg från vederbörande järnvägsförvaltning.

Pensionsutredningen har dock funnit sig icke böra frångå den till grund för

överenskommelsen lagda planen för utnyttjande av det beräknade överskottet,

vars realitet för övrigt framhålles vara beroende av bland annat hållbarheten

av det gjorda antagandet örn en genomsnittlig framtida ränteavkastning

av 3V2 procent.

Enligt pensionsutredningens mening bör nämligen den del av överskottet,

som belöper på delägare, å vilka de statliga pensionsreglementena skulle få

tillämpning, självfallet i mån av tillgång disponeras till bestridande av kostnaden

för den pensionsförbättring dessa delägare genom sådan tillämpning

skulle erhålla. Då denna del av överskottet ej fullt förslår härtill, anser pensionsutredningen,

att för berörda delägare icke bör ifrågakomma någon ytterligare

förbättring, varigenom de skulle erhålla en gynnsammare ställning

i pensionshänseende än som betingas av den befattning vid statens järnvägar,

vilken vederbörande innehar. Vad angår övriga^ delägare och pensionstagare

har det synts utredningen ej heller böra ifrågakomma att för pensionsförbättring

åt dem använda mera av de tillgångar staten skulle övertaga

från kassan, än vad i stort sett motsvarar den på dem belöpande andelen av

överskottet. För övrigt erinrar pensionsutredningen, att örn kassan skulle

fortsätta sin verksamhet, den säkerligen icke själv inom överskådlig tid kunde

åstadkomma någon liknande förbättring.

Ytterligare erinras, att enligt delegerades förslag kapitalvärdet av statens

merkostnad för den föreslagna pensionsregleringen i vad denna avser delägarna

i Enskilda jämvägarnes pensionskassa skulle ökas frän förut angivna

belopp, omkring 9i<) 000 kronor, till inemot 7 miljoner kronor. Därvid skulle

den av pensionsutredningen angivna förutsättningen för pensionsregleringens

genomförande, att merkostnaden kan hållas inom snäva gränser, icke

bliva uppfylld.

Vad beträffar tillämpning av de i de statliga tjänstepensionsreglementena

bestämda pensionsåldrarna hänvisar pensionsutredningen till sina

tidigare återgivna uttalanden i ämnet.

Hälsingborg—Hässleholms järnvägens pensions- samt änke- och pupillkassa.

(Bil. B.)

Kassans ställning. Förutvarande järnvägsägare hade garanterat kassan en

årlig medelränta av minst 5 procent å dess tillgångar, vilken garanti övertagits

av staten i samband med järnvägarnas övertagande. Pensionsutredningen

bär låtit verkställa försäkringsteknisk utredning rörande kassans ställning

vid utgången av år 1943. Denna utredning, vid vilken tillämpats 5 jirocents

ränta, utvisade eli kapitalvärde av pensionsförpliktelsema på omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

il4H0n(!00ikrOn°J’oOch ett llll(ierskott av omkring 390 000 kronor, motsvarande

omkring 8,2 procent av värdet av pensionsförpliktelserna.

Överenskommelsens detaljer. Bestämmelserna i den efter förhandlingar

relsVtr/ffSaeHtanterrf°r kassan mellan pensionsutredningen och kassans stye

prehmmam _ överenskommelsen överensstämma i huvudsak

med motsvarande bestämmelser i överenskommelsen med Enskilda jämvägarnes

pensionskassa. Med hänsyn till kassans ställning har dock någ™ C

I>ke TnsetR i ® pe.fi°nf’ som alltjämt skulle utgå enligt kassans stadgar,

eke ansetts bora ifrågakomma. Kapitalkostnaden för 10 procents förhöjning

Slip® -ha l,''PI?.galt ,hl1 omkring 230 000 kronor. I övrigt förekommande avvis®1.

aro betmgade av de beträffande kassan och dess medlemmar rådande

särskilda förhållande^. Pensionsåldern är enligt kassans stadgar 65 år.

™ • Igt,5 morn. 6 av kassans stadgar är pensionerad medlem, som har

centS15nSltor°att!fade anhonga’ sk-vldi" att erlägga pensionsavgift med 4 prodennn

f pen.slonsbek,PP- Kassans representanter ha hemställt, att

nfånf for passan stegna och for pensionärerna betungande avgiftsplikt

matte upphora. Pensionsutredningen har ansett sig böra biträda denna hemta

"it wim ailslata.!nf hartdl ha[ } 4 § av överenskommelsen bestämmelse in*faLr

Jberörda föreskrift icke skall äga tillämpning efter statens över
Sol

lTO000SkranoJagaVara e aTgi''ter rcpreSentera elt M>italvärde av

^e„n ökning av kapitalvärdet av statens pensionsförI

lktelser. sorn — bortsett fran det förefintliga underskottet — vid nuvarande

mdexläge skulle förorsakas av den föreslagna pensionsregleringen, har

Ä0Sr3ÄSoJ0LSrvar“de kassas vidtomma"de approximativ.

^UJlmak.tifle uttalat särskilt önskemål. Kassans fullmäktige ha

uttalat önskemal örn tillämpning a de i kassan delaktiga anställningshavarna

ha varepensionsaldrar’ som §alla f°r statens järnvägars övriga befattnings
-

Landskrona och Hälsingborgs järnvägars pensionskassa.

(Bil. C.)

staten^^ranmS^'' KaSSatn ar tliks°m Hälsingborg— Hässleholmskassan avstaten

»aranterad 5 procents ranteavkastmng. Aven för denna kassa har pen
r!^?rStltire

roinS,en jatlt verkställa en på 5 procents räntefot grundad försäkrin0steknisk

utredning av ställningen vid utgången av år 1943. Enligt denna

utredning utgjorde kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna omkring 4 810 000

kronor och förelag ett underskott av omkring 280 000 kronor, motsvarande

omkring 5,8 procent av värdet av pensionsförpliktelserna.

Överenskommelsens detaljer. Den preliminära överenskommelse, som efter

förhandlingar med kassans representanter träffats med kassans styrelse

överensstämmer i sak med den med Hälsingborg—Hässleholmskassan träffade

överenskommelsen. Någon förhöjning av de enligt kassans stadgar utgående

pensionerna har salunda icke ifrågasatts. Kapitalkostnaden för 10 procents

förhöjning skulle ha uppgått till omkring 230 000 kronor. Förekommande

okiljaktligheter äro huvudsakligen föranledda av att vissa kassadelagare

för närvarande icke äro berättigade till pension för sina efterlevande

och darf or ansetts icke böra få räkna tjänstår för familjepension för tid före

kässans övertagande och ej heller vara tillförsäkrade hel familjepension enligt

vederbörande statliga familjepensionsreglemente, samt att pensionsåldern enligt

kassans stadgar är 63 år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

25

Kostnadsberäkningar. Bortsett från förenämnda underskott har den av den

föreslagna pensionsregleringen förorsakade ökningen av statens pensionsförpliktelser

för de aktiva delägarna i kassan av pensionsutredningen — under

antagande att nuvarande indexläge ej ändras — approximativt uppskattats

till 190 000 kronor.

Av kassans fullmäktige uttalat särskilt önskemål. Kassans fullmäktige lia

uttalat sig för att de i statliga tjänstepensionsreglementena bestämda pensionsåldrarna

skola tillämpas å de i kassan delaktiga anställningshavama.

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs personals pensions- samt

änke- och pupillkassa.

(Bil. D.)

Kassans ställning. Enligt en på 3 72 procents räntefot grundad försäkringsteknisk

utredning av kassans ställning vid utgången av år 1943 utgjorde

kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna omkring 3 210 000 kronor. Utredningen

utvisade ett underskott av omkring 110 000 kronor, motsvarande omkring

3,1 procent av värdet av pensionsförpliktelserna.

överenskommelsens detaljer. Den med kassans styrelse träffade preliminära

överenskommelsen skiljer sig icke i sak från de nied Hälsingborg—Hässleholms-

och Landskrona—Hälsingborgskassorna träffade överenskommelserna.

Då den försäkringstekniska utredningen utvisat underskott, har någon

förhöjning av pensioner, utgående enligt kassans reglemente, icke föreslagits.

Kapitalkostnaden för 10 procents förhöjning skulle ha utgjort omkring

130 000 kronor. Pensionsåldern är enligt kassans reglemente 63 år.

Kostnadsberäkningar. Den ökning av kapitalvärdet av de statliga pensionsförpliktelserna

till de på aktiv stat vid statens järnvägar uppförda delägarna,

vilken skulle förorsakas av den föreslagna pensionsregleringen, har

pensionsutredningen —- under antagande av oförändrat indexläge — approximativt

uppskattat till 170 000 kronor.

S. W. B. pensionskassa.

(Bil. E.)

Kassans ställning. Tillsynsmyndigheten har den 13 juli 1943 förklarat kassans

stadgar stå i överensstämmelse med föreskrifterna i 1938 års lag om

understödsföreningar och vara betryggande för medlemmarna och övriga

understödsberätligade samt medgivit kassan att upptaga premiereserven till

lägre belopp än som i lagen föreskrives, dock under villkor att skillnaden

minskas enligt särskild plan. Tillsynsmyndighetens beslut är grundat på en

utredning av kassans ställning vid utgången av år 1942. Enligt denna utredning,

vid vilken tillämpats en räntefot av 3 procent, utgjorde värdet av dåvarande

pensionsförpliktelser omkring 25 930 000 kronor. Utredningen utvisade

en brist av omkring 3 940 000 kronor. Enligt förenämnda plan beräknades

bristen bliva amorterad under 15 år genom överräntor och diverse inkomster

m. m. Pensionsutredningen har låtit undersöka, hur beräkningsresultaten

skulle utfallit, därest en räntefot av 3 72 procent tillämpats. Enligt denna undersökning

utgjorde värdet av pensionsförpliktelserna omkring 23 950 000

kronor, och eli överskott av omkring 1 170 000 kronor beräknades föieligga.

Härtill anses höra läggas det till omkring 300 000 kronor beräknade belopp,

sorn under tiden fram lill det förutsatta (övertagandet av kassan kan beräknas

lia besparats genom kvarstående i tjänst efter den till 63 år bestämda

pensionsåldern. Vid övertagandet skulle salunda kassans överskott kunna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds proposition nr 183.

antagas komma att uppgå till omkring 1 470 000 kronor, motsvarande omkring

6,1 procent av samtliga pensionsförpliktelser.

Överenskommelsens detaljer. Den preliminära överenskommelsen är upprättad

i huvudsaklig överensstämmelse med den med delegerade för Enskilda

järnvägarnes pensionskassa träffade överenskommelsen.

Det överskott av omkring 1 470 000 kronor, som beräknats föreligga, medger

en pensionsförbättring åt den personal, som icke skall bliva underkastad

de statliga pensionsreglementena. Premiereserven för denna personal har beräknats

utgöra omkring 8 700 000 kronor eller omkring 44,5 procent av den

totalt erforderliga (omkring 19 570 000 kronor). 1 anslutning härtill antages

den på ifrågavarande personal belöpande andelen av överskottet utgöra

0,45 X 1 470 000 eller omkring 660 000 kronor. Detta belopp beräknas förslå

till bestridande av kostnaden för böjning med omkring 7,6 procent av berörda

personal tillkommande kassapensioner. I betraktande härav och nied

hänsyn till att, bortsett från räntefoten, s. k. säkra grunder tillämpats vid

beräkningarna, har pensionsutredningen — örn än med viss tvekan — ansett

försvarligt att godtaga en pensionsförhöjning av 10 procent. Kapitalkostnaden

härför utgör omkring 870 000 kronor.

Enligt beslut av järnvägsbolagets styrelse den 7 februari 1933 äro vissa

dyrtidstillägg tillförsäkrade de äldre pensionstagarna, vilka tillägg numera

räknas såsom fyllnadspensioner. I ett par fall lia även årliga understöd av

bolagsstyrelsen beviljats pensionstagare. Det har ansetts naturligt, att dessa

fyllnadspensioner och understöd få utgå även sedan staten övertagit kassan.

Bestämmelse härom har därför intagits i överenskommelsen.

Sedan den 1 juli 1942 ha å kassapensioner jämte fyllnadspensioner och

understöd utgått mot kristillägg å statliga pensioner svarande dyrtidstillägg

med 16 procent. Enligt bolagsstyrelsens beslut utgå dessa tillägg tillsvidare.

Pensionsutredningen har ansett, att bestämmelse örn fortsatt utbetalning av

denna förmån hör intagas i överenskommelsen. Då emellertid dyrtidstillägget

motsvarar den enligt statsmakternas beslut för närvarande utgående dyrtidshjälpen,

förutsättes såsom uppenbart att det skall avräknas å dyrtidshjälpen.

Kostnadsberäkningar. Vad angår de belopp, varmed kapitalvärdet av stålens

pensionsförpliktelser till de aktiva delägarna i kassan skulle ökas utöver

värdet av de pensionsförpliktelser, som staten genom att övertaga Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolags järnvägar skulle vid

tillämpning av nu gällande pensionsordning ikläda sig, har pensionsutredningen

— under förutsättning av oförändrat indexläge — approximativt uppskattat

desamma till 950 000 kronor.

Då för 10-procentsförhöjningen av de enligt kassans stadgar utgående pensionerna

erfordras omkring 870 000 kronor, skulle den av den nya pensionsordningen

föranledda ökningen av kapitalvärdet av statens pensionsförpliktelser

komma att totalt uppgå till omkring 1 820 000 kronor eller omkring

350 000 kronor mera än det till omkring 1 470 000 kronor beräknade överskottet.

Av kassans delegerade uttalade särskilda önskemål. Kassans delegerade

ha uttalat önskemål, att av staten övertagen personal, även om den vid förstatligandet

uppnått i allmänna tjänstepensionsreglementet stadgad pensionsålder,

måtte erhålla pension enligt nämnda reglemente. Delegerade framhålla

bland annat, att pension under tre år inbesparats för ifrågavarande

överariga befattningshavare, som dessutom under denna tid erlagt pensionsavgifter.

Delegerade hemställa vidare, att en större del av överskottet än pensions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

utredningen förordat tillföres kassans delägare och pensionärer, huvudsakligen

i form av engångsutbetalningar till förefintliga pensionstagare och vissa

delägaregrupper. Delegerade åberopa härvid, all statens avsikt med övertagande

av de enskilda järnvägarnas pensionskassor torde ha varit önskan

att så snart som möjligt avveckla ett i längden ohållbart förhållande mellan

de med fyllnadspension och dyrtidshjälp kompletterade pensionerna tor personal

från förstatligade järnvägar och pensionerna för den personal, som

från början vunnit anställning vid statens järnvägar. Delegerade hänvisa

även till att andra kassor, som vid beräkning under enahanda förutsättningar

uppvisat proportionsvis betydande brister, föreslås övertagna^ utan

att någon reduktion av nuvarande eller blivande förmåner satts i fråga.

Pensionsutredningen har i fråga örn det sistnämnda önskemålet hänvisat

till vad utredningen anfört rörande det av delegerade för Enskilda järnvägarnes

pensionskassa avgivna yttrandet. Därutöver framliålles, att ett tillgodoseende

av berörda önskemål skulle föranleda en betydande ökning av

statens kapitalkostnad för pensionsregleringen samt att realiteten av det beräknade

överskottet i detta fall är särskilt diskutabel i betraktande av den

osäkerhet, som måste anses vidlåda beräkningen av den del av värdet av

överräntor, som belöper på avkastningen av kassans fastigheter.

Den föreslagna pensionsordningens ekonomiska innebörd.

I betänkandet anföres följande.

Då den föreslagna pensionsordningen bland annat innebär, att staten skulle

övertaga vissa nu fristående enskilda pensionskassor, inom vilka underskott

föreligger samt att för flertalet anställningshavare pensionsförmånerna skulle

bliva något större och pensionsbidragen något mindre än vid tillämpning av

nu gällande pensionsordning, måste förslagets genomforande uppenbarligen

föranleda en viss ökning av de statliga pensionskostnaderna.

Genom att övertaga de kassor, med vilka preliminär överenskommelse träl - fats skulle staten beträffande nedanstående kassor fa svara för underskott,

enligt förhållandena vid 1943 års utgång uppgående till följande belopp:

Hälsingborg—Hässleholmskassan .............. omkring 390 000 kronor

Landskrona—Hälsingborgskassan .............. * 00

Uddevalla-—Vänersborg—Herri jungakassan „ .__»__miuuu-!--

eller tillhopa omkring 780 000 kronor. I

I det föregående hava, beträffande de fem kassor, vilka forutsatts skola

överlåtas till staten den 1 juli 1945, uppgifter lämnats örn det av pensionsutredningen

uppskattade kapitalvärdet vid utgången av ar 1943 av den ökning

av de statliga pensionsförpliktelserna, vilken — under antagande ali

nuvarande indexläge förblir oförändrat — skulle förorsakas av ökning av

pensionsförmånerna och minskning av pensionsbidragen för de da pa aktiv

stat vid statens järnvägar uppförda anställningsliavarna. Motsvarande kapitalvärde

beträffande tidigare övertagna kassor och vissa fristående kassor,

i vilka enstaka anställningshavare äro pensionsförsakrade, har pensionsutredningen

approximativt uppskattat lill omkring 070 000 kronor. Sammanställda

uppgå berörda kapitalvärden till följande belopp:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Enskilda järnvägarnes pensionskassa .

Hälsingborg-Hässleholmskassan.......

Landskrona-Hälsingborgskassan .....

Uddevalla-Vänersborg-Herrljungakassan

S. W. B. pensionskassa .............

redan övertagna kassor m. fl........

omkring 5 160 000 kronor

» 590 0001

» 190 000 »

» 170 000

» 950 000 »

» 670 000 »

eller tillhopa omkring 7 730 000 kronor.

Emellertid skulle täckning för de på Enskilda järnvägarnes pensionskassa

och S. W. B. pensionskassa fällande beloppen delvis erhållas genom de överskott,

som beräknats föreligga inom sagda kassor, i den mån dessa överskott

ej tågås i anspråk för förbättring av de pensioner, som alltjämt skulle utgå

enligt kassornas stadgar. Då överskotten beräknats utgöra, beträffande Enskilda

järnvägarnes pensionskassa, omkring 17 120 000 kronor och, beträffande

S. W. B. pensionskassa, omkring 1 470 000 kronor under det att för

nyssnämnda pensionsförbättring beräknats åtgå omkring 12 870 000 respektive

870 000 kronor, skulle alltså omkring 4 250 000 respektive 600 000 kronor

eller sammanlagt 4 850 000 komma att stå till förfogande för ifrågavarande

ändamål. Den på staten fallande andelen av kapitalvärdet av kostnadsökningen

skulle alltså bliva omkring (7 730 000 — 4 850 000=) 2 880 000

kronor.

Den nya pensionsordningen skulle sålunda medföra en ökning av statens pensionsförpliktelser

i fråga om det den 1 juli 1945 förefintliga aktiva befattmngshavarbeståndet,

vars kapitalvärde utgör omkring (780 000 + 2 880 000

=) 3 660 000 kronor.

I detta sammanhang må framhållas, att en övergång från nu gällande

pensionsåldrar till de i de statliga pensionsreglementena bestämda skulle

medföra en ökning av de statliga pensionsförpliktelserna, vars kapitalvärde

för de vid ingången av budgetåret 1945/46 hos statens järnvägar anställda

befattningshavarna uppgår till mer än 15 000 000 kronor. Medräknas de nu

vid enskild järnväg anställda, i Enskilda järnvägarnes pensionskassa delaktiga

befattningshavare, vilka kunna förutsättas komma att vid fortsatt jämvägsförstatligande

övergå i statens järnvägars tjänst, skulle motsvarande kapitalvärde

överstiga 27 000 000 kronor.

Enligt de med förenämnda fem kassor träffade preliminära överenskommelserna

skulle staten övertaga kassornas samtliga tillgångar. De bokförda

värdena av dessa tillgångar utgjorde vid utgången av år 1943:

Enskilda järnvägarnes pensionskassa ........ omkring 151 330 000 kronor

Hälsingborg—Hässleholmskassan .......... » 3 220 000 »

Landskrona—Hälsingborgskassan .......... » 3 820 000 »

Uddevalla—Vänersborg—Herrljungakassan . . » 2 770 000 »

S. W. B. pensionskassa ..... » 18 260 000 »

eller tillhopa omkring 179 400 000 kronor.

Efter kassornas övertagande skulle statens järnvägars årliga pensionsutgifter

till en början minskas med följande, med utgångspunkt från förhållandena

under år 1943 beräknade belopp:

för bortfallande av avgifter till kassorna .... omkring 1 280 000 kronor

för bortfallande av garanterad räntefyllnad » 70 000 »

genom inflytande befattningshavaravgifter .... » 1 180 000 »

genom enskilda järnvägsbolags avgifter ...... » 1 270 000 »

genom räntor å övertagna tillgångar ........ » 6 780 000 »

__ eller tillhopa omkring 10 580 000 kronor.

1 Häri ingår 100 000 kronor för avgiftsbefrielse för pensionärer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

29

Ä andra sidan skulle statens järnvägar hava att bestrida de årliga pensionsutgifter,

som tidigare åvilat de hittills fristående kassorna, jämte förhöjning

med 10 procent av de från Enskilda järnvägarnes pensionskassa och

S. W. B. pensionskassa utgående pensionerna. Dessa utgifter utgöra, örn förhållandena

under år 1943 tagas till utgångspunkt, sammanlagt omkring

7 670 000 kronor.

Genom den nya pensionsordningen skulle alltså till en början uppkomma

ett årligt överskott av omkring (10 580 000 — 7 670 000=) 2 910 000 kronor.

Den ojämförligt största delen av detta överskott är emellertid att

tillskriva de avgifter — tillhopa omkring 2 450 000 kronor — som skulle

komma att erläggas av och för i Enskilda järnvägarnes pensionskassa delaktiga

anställningshavare vid ännu icke övertagna järnvägar.

Beträffande de kassor, vilka kunna komma att övertagas efter den 1 juli

1945, lärer man, såsom i det föregående angivits, icke behöva räkna mea

några underskott. Givetvis måste dock den pensionsförbättring och avgiftsminskning,

som skulle ifrågakomma för delägarna i dessa kassor vid framdeles

inträffande övergång i statens järnvägars tjänst i samband med statsöverlagande

av vederbörande enskilda järnväg, föranleda en viss ökning av

de statliga pensionsförpliktelserna. Denna ökning torde emellertid kunna

förutsättas icke bliva förhållandevis större — snarare mindre — än motsvarande

ökning beträffande delägare i de kassor, vilka föreslagits skola övertagas

av staten från och med den 1 juli 1945.

Erforderliga författningsbestämmelser.

Bestämmelser angående den föreslagna tillämpningen av de statliga pensionsreglementena

å tjänstemän och arbetare vid statens järnvägar, vilka vid

statens övertagande av enskilt företag m. m. från anställning med delaktighet

i enskild pensionsinrättning övergått i statens järnvägars tjänst, skola enligt

pensionsutredningens förslag meddelas i särskilda författningar. Vid betänkandet

ha fogats utkast till dylika författningar ävensom till författningar

örn pensionsförhållandena för den personal, som skall bibehållas vid

pensionsrätt enligt kassareglementena m. m.

Frågan om författningsbestämmelsernas utformning torde få underställas

Kungl. Majit, sedan riksdagen fattat beslut i huvudfrågorna. I fråga om författningsutkastens

sakinnehåll må emellertid ur detaljmotiveringen återgivas

följande.

De statliga pensionsreglementena äro avsedda att bliva tillämpliga ej endast

å anställningshavare, vilka övertagits av statens järnvägar före eller vid författningarnas

ikraftträdande, utan även å anställningshavare, vilka vid fortsatt

förstatligande av det enskilda järnvägsnätet framdeles komma att övergå

i statens järnvägars tjänst. Den omständigheten, alt överlagen anställningshavare

till en början eventuellt tjänstgör i anställning, som ej avses i

vederbörande tjänstepensionsreglemente — till exempel, vad beträffar tjänsteman,

i tillfällig anställning och, vad beträffar arbetare, i anställning tillhörande

ett arbetsområde, där fortlöpande behov av arbetskraft icke föreligger,

eller i anställning, beträffande vilken föreskriven s. k. väntetid ej

tilländalupit — har förutsatts icke skola utgöra hinder för tillämpning av ae

statliga tjänstepensionsreglementena, då sedermera i dessa reglementen avsedd

anställning erhålles.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

De i pensionskassa ej delaktiga förutvarande tjänstemän vid järnvägen

mellan Hudiksvall och Bergsjö, vilka via anställning vid Ostkustbanan övergått

i statens järnvägars tjänst och vilka Ostkustbanans aktiebolag förbundit

sig att tilldela pensioner enligt särskilda grunder, ha vid tillämpning av

fyllnadspensionsbestämmelserna jämställts med tjänstemän med delaktighet

i enskild pensionskassa. Pensionsutredningen har förutsatt, att så skall ske

även vid tillämpning av de statliga pensionsreglementena. Antalet dylika

tjänstemän är för närvarande 11.

Då det icke kan förutses, vilka åtgärder som kunna komma att vidtagas

för pensionering av personal vid de ännu ej förstatligade järnvägarna och

det icke synes uteslutet, att dylika åtgärder kunna vara av den art, att den

nu föreslagna tillämpningen av de statliga pensionsreglementena i särskilda

fall befinnes icke skäligen böra medgivas, bär bestämmelse intagits örn att

Kungl. Majit på framställning av järnvägsstyrelsen skall kunna förordna,

att sådan tillämpning icke skall ske.

I de med vissa kassor träffade preliminära överenskommelserna om statens

övertagande av deras rörelse från och med den 1 juli 1945 hava bestämmelser

intagits örn att kassadelägare, beträffande vilken förutsättningarna

lör tillämpning av de statliga pensionsreglementena äro uppfyllda, skall äga

att efter eget val kvarstå vid pensionsrätt enligt vederbörande kassas reglemente.

Motsvarande valfrihet torde även böra beredas tjänstemän med delaktighet

i kassa, som överlåtits till staten före nämnda dag. (Arbetare med

delaktighet i sådan kassa finnas icke.)

Såsom i det föregående omnämnts äro enstaka tjänstemän delaktiga i annan

kassa än den, som normalt ombesörjt pensioneringen av personal vid

den statsövertagna enskilda järnväg vederbörande tillhört. Vidare äro några

tjänstemän, som övergått i statens järnvägars tjänst i samband med att staten

övertagit en mindre del av ett järnvägsföretag, vilket i övrigt förblivit i enskild

ägo, alltjämt delaktiga i den enskilda kassa, vilken omhänderhar pensioneringen

av den icke statsövertagna personalen vid företaget. Där den

kassa, i vilken sådan tjänsteman är delaktig, icke överlåtits till staten, har

tjänstemannen synts böra vara undantagen från tillämpningen av allmänna

tjänstepensionsreglementet, såvida han ej gör framställning om sådan tilllämpning

samt i samband därmed på staten överlåter sin rätt på grund av

delaktigheten i kassan.

Enligt den föreslagna pensionsregleringen skulle sådana i statsövertagen

kassa delaktiga anställningshavare, å vilka fvllnadspensionskungörelsen nr

697/1942 nu är tillämplig, antingen bliva underkastade de statliga tjänstepensionsreglementena

eller ock på grund av eget val komma att kvarstå vid

pensionsrätt enligt vederbörande kassas reglemente. I förra fallet kan uppenbarligen

tillämpning av sagda kungörelse icke ifrågakomma. Sådan tillämpning

synes i regel ej heller kunna ifrågakomma — och synes i varje fall ej

böra medgivas — i senare fallet, enär anställningshavarens val torde få förutsättas

hava föranletts av att egenpensionen enligt kassans reglemente beräknats

bliva större än motsvarande statliga tjänstepension. I detta sammanhang

må emellertid framhållas att, därest för de anställningshavare, å vilka de

statliga pensionsreglementena förutsatts bliva tillämpliga, i sagda reglementen

föreskrivna pensionsåldrar skulle bliva gällande, vederbörande anställningshavare

kan tänkas välja att kvarsta vid kassapensionsrätt huvudsakligen för

att bibehållas vid den för honom förut gällande pensionsåldern. Därvid synes

rätten till fyllnadspension böra bestå, även örn anställningshavaren är delägare

i kassa, som övertagits av staten. I sådant fall torde därför fyllnadspensionskungörelsen

böra lämnas utan ändring.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj :ts proposition nr 183.

Om dea föreslagna pensionsregleringen genomföres, synes stadgandet i 1

punkten av övergångsbestämmelserna till allmänna tjänstepensionsreglementet

om viss järnvägspersonals undantagande från reglementets tillämpning

böra utgå.

Pensionsutredningen har ansett självfallet, att den föreslagna pensionsförhöjningen

med 10 procent av familjepensioner, ingående enligt reglementet

för Enskilda järnvägarnes pensionskassa eller enligt stadgarna för S.W.B.

pensionskassa, i intet fall bör fa medföra sadan ökning av dyrtidstilläggen

och kristilläggen å pensionerna, att de sammanlagda förmånerna därigenom

komme att överstiga det maximibelopp, som i kungörelsen nr 503/1944 fastställts

i fråga örn där avsedda familjepensioner, å vilka tilläggsförmåner ej

utgått före den 1 juli 1944.

Förbättring av vissa äldre familjepensioner.

Pensionerade, av staten övertagna förutvarande befattningshavare vid enskilda

järnvägar och efterlevande till dylika befattningshavare blevo icke

delaktiga i den av 1939 års riksdag beslutade förbättringen av vissa äldre

tjänste- och familjepensioner. Frågan om förbättring av dessa pensionstagares

förmåner ansågs icke böra upptagas till prövning förrän överblick vunnits

över de konsekvenser en sådan förbättring kunde föra med sig för den

händelse staten i en framtid komme att övertaga större delen av det enskilda

järnvägsnätet.

De pensionerade befattningshavarna ha emellertid sedermera, i likhet med

övriga enligt äldre grunder pensionerade statliga befattningshavare, blivit delaktiga

i de av 1943 och 1944 års riksdagar beslutade förbättringarna av vissa

äldre tjänstepensioner. Någon ytterligare pensionsförbättring — frånsett den

som följer av överenskommelserna med vissa kassor — anser pensionsutredningen

icke böra beredas dem i förevarande sammanhang.

Vad beträffar efterlevande till av staten från enskild järnväg övertagna

befattningshavare blevo de uttryckligen undantagna från 1939 års pensionsförbättring

allenast tillsvidare. Frånsett av 1942 års riksdag för vissa efterlevande

till förutvarande befattningshavare vid Mora—Vänerns järnväg medgivna

pensionstillägg med 180 kronor ha de sedermera icke erhållit någon

pensionsförbättring. Pensionsutredningen har förordat, att de nu, i samband

med den föreslagna pensionsregleringen, i förekommande fall erhålla pensionsförbättring

motsvarande den av 1939 års riksdag för övriga enligt äldre

grunder pensionerade efterlevande lill befattningshavare i statens tjänst m. fl.

beslutade och genom kungörelsen nr 508/1939 angående ny familjepension

reglerade pensionsförbältringen. Utredningen har framlagt förslag^ till bestämmelser,

enligt vilka kungörelsen nr 508/1939 skall tillämpas å de till

efterlevande efter övertagna tjänstemän utgående familjepensioner, volka sålunda

äro avsedda att förbättras. Till övertagna tjänstemän ha förutsatts

skola hänföras alla anställningshavare i tjänstemannaställning, som från anställning

vid enskilt företag övergått i statens järnvägars tjänst, vare sig anställningshavarna

blivit uppförda på statens järnvägars stat eller ej.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Antalet familjepensionstagare, för vilka pensionsförbättringen skulle ifrågakomma,

utgör enligt betänkandet för närvarande omkring 40. Den årliga

kostnaden för pensionsförbättringen skulle vid nuvarande indexläge utgöra

omkring 9 000 kronor. Någon framlida kostnadsökning till följd av fortsatt

järnvägsförstatligande beräknas icke vara att motse, enär flertalet av de befattningshavare,

som därvid komma att övertagas av statens järnvägar, förutsatts

skola bliva underkastade 1941 års allmänna familjepensionsreglemente.

Yttrandena.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har p e n s ion s s tyre Is en inskränkt sitt

vtti-ande till att avse de rättsliga formerna för statens övertagande av de i utredningsförslaget

avsedda fem pensionskassornas rörelse.

Järnvägsstyrelsen har liksom pensionsutredningen funnit övervägande skäl

tala för ett statsövertagande av ifrågavarande fem pensionskassors rörelse.

Emellertid har styrelsen föreslagit vissa ändringar i överenskommelserna,

särskilt vad angår överenskommelsen med Enskilda järnvägarnes pensionskassa.

Styrelsen har funnit beklagligt, att den av 1942 års bankoutskott angivna

linjen med ett partiellt övertagande av denna kassas rörelse icke kunnat

följas, men har i princip icke velat motsätta sig en överenskommelse örn

övertagande av kassan i dess helhet, vilken överenskommelse bland annat

gåve möjlighet att bereda jämväl pensionstagama från fortfarande enskilda

järnvägar en omedelbar förbättring i deras oftast mycket knappa pensionsförmåner.

Styrelsens betänkligheter i fråga om den preliminära överenskommelsen

med Enskilda järnvägarnes pensionskassa gälla enligt yttrandet icke så mycket

de vid övertagandet bestående utfästelserna, vilka vore kända och till

sina verkningar i förväg kalkylerbara, som efter övertagandet tillkommande

nya försäkringar och höjningar i äldre försäkringars delaktighetsbelopp.

Styrelsen betecknar det som vanskligt med hänsyn till nya respektive höjda

försäkringar att nu för en obestämd framtid fixera gällande stadgebestämmelser.

I och med övertagandet försvunne nämligen den möjlighet, som hittills

förefunnits, att i sladgeändringsväg åstadkomma erforderlig anpassning

till skiftande tidsförhållanden.

I yttrandet föreslår järnvägsstyrelsen till en början en begränsning för

kassareglementets bestämmelser underkastade delägare i Enskilda jämvägarnes

pensionskassa av delaktighetsbelopp som anmälas efter den 30 juni

1945. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Lägges nuvarande dyrtidstillägg vid de enskilda järnvägarna in i lönen,

blir pensionen enligt Enskilda järnvägarnes pensionskassas reglemente väsentligt

högre än enligt de statliga reglementena. Då en sådan utveckling ej

synes rationell och ej heller torde vara önsklig vare sig för statens järnvägar

eller för statsförvaltningen i övrigt, för de enskilda förvaltningarna eller för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

33

delägarna (med hänsyn till därmed följande höga avgifter), synes densamma

böra förebyggas, vilket kan ske genom att § 4 mom. 4 kompletteras med en

bestämmelse av innebörd, att delaktighetsbelopp ej må genom anmälan efter

den 30 juni 1945 höjas så mycket, att däremot svarande pension enligt § 6

mom. 1 a) blir högre än den ålderspension, som enligt de statliga reglementena

är tillförsäkrad befattningshavare med motsvarande tjänsteställning och

tjänstetid.

Järnvägsstyrelsen föreslår vidare en ytterligare höjning av de pensionsavgifter

för nya försäkringar och ökningar i delaktighetsbelopp, som avses

i överenskommelsen med Enskilda järnvägarnes pensionskassa. I fråga örn

försäkringar respektive ökningar i delaktighetsbelopp, som tillkomma efter

en viss övergångstid, böra avgifterna enligt vad järnvägsstyrelsen framhåller

överhuvud icke vara fixerade. Denna fråga ställes av styrelsen i samband

med önskemål om möjlighet för järnvägsstyrelsen att efter järnvägsförstatligandets

slutförande till annan försäkringsgivare överlåta den från kassan

övertagna rörelsen i vad angår personal vid järnvägar, som fortfarande äro

i enskild ägo. Styrelsen yttrar härom följande.

Av den vid betänkandet fogade utredningen rörande Enskilda järnvägarnes

pensionskassa framgår, att de av utredningsmännen föreslagna avgifterna

beräknats efter 3,5 procents räntefot samt utan förvaltnings- och risktillägg.

Vad beträffar de vid övertagandet befintliga, noga fixerade utfästelserna vill

järnvägsstyrelsen icke motsätta sig en sådan beräkning. Med hänsyn till att

pensionsförsäkring hittills visat sig bliva från årtionde till årtionde allt dyrare,

synes däremot ett motsvarande åtagande beträffande framtida försäkringar,

vilka kunna börja löpa så sent som omkring år 1980, vara mycket

betänkligt, då det näppeligen lär kunna uppfyllas utan betydande förlust.

Det måste väl också anses oegentligt, om ett statens verk skulle meddela personer

i enskild tjänst, mot vilka staten ej har större förpliktelser än mot vilken

medborgare som helst, försäkring på villkor som äro långt förmånligare

ån de, som vederbörande statliga myndigheter ha möjlighet att ens godkänna

vare sig för försäkringsanstalt eller för understödsförening.

Av båda dessa anledningar måste järnvägsstyrelsen hemställa, att — eventuellt

med undantag för de närmaste åren -— de av pensionsutredningen föreslagna

avgiftstalen utbytas mot tal av samma storlek som med samma förmåner

skulle ha krävts för vinnande av s. k. förklaring enligt 1938 års lag

om understödsföreningar, ävensom av skäl som i det följande närmare utvecklas,

att deras giltighet tidsbegränsas.

Den ungefärliga storleken av de senare talen framgår av ett föreliggande

förslag till stadgeändring, avsedd att vidtagas, därest överlåtelse till staten

icke kommer till stånd, varvid måste bemärkas, att sistnämnda förslag ej

förutsätter vare sig allmän ökning av förmånerna med 10 procent eller av

utredningen föreslagen förbättring av pensionerna enligt § 6 morn. 1 c) i kassans

reglemente.

Det torde vara nog här angiva de med ledning av sagda förslag uppskattade

»affärsmässiga» procenttalen för vissa jämna åldrar jämförda med de av

pensionsutredningen föreslagna.

Hilland till riksdagens protokoll I9i5. 1 sami. Nr 183.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Alaj.-ts proposition nr 183.

>Affärsmässig>

Enligt pen-

Ålder

avgift

sionsutred-

(approximativ)

ningen

%

%

20.........

........... 7-4

7-3

25.........

........... 91

7-3

30.........

9-2

35.........

........... 14-2

11-8

40.........

........... 18-3

154

45.........

........... 24-6

21-1

50.........

........... 36 3

31-4

I betänkandet har framhållits, att sedan förstatligandet av de enskilda

järnvägarna planenligt slutförts och klarhet vunnits om vilka järnvägar, som

ej komma att förstatligas, den av staten därförut omhänderhavda pensioneringen

av sistnämnda järnvägars personal borde såvitt möjligt avvecklas.

Järnvägsstyrelsen är helt ense med pensionsutredningen örn lämpligheten

av en sådan avveckling, vilken blir så mycket mer angelägen för den händelse,

såsom i betänkandet förutsättes, försäkring skall kunna meddelas befattningshavare

vid dotterföretag till järnvägsbolag. Styrelsen vill dock redan

här anmäla sin uppfattning, att denna fråga kommer i ett annat läge, så snart

§ 2 andra stycket i kassans reglemente upphör att gälla1, ävensom att järnvägsstyrelsen

enligt överenskommelsen 1 § tredje stycket måste anses ha

övertagit bl. a. den rätt att, då ändrade tidsomständigheter så påkalla, avvika

från praxis och prejudikat, som vid fortsatt verksamhet under understödsföreningslagen

skulle tillkommit kassastyrelsen (i vissa fall med fullmäktiges

medgivande). — Avvecklingen är emellertid blott påbörjad därigenom att från

viss tidpunkt, tidigast ingången av år 1952, rätten att anmäla nya delägare

upphör. Vidtages ingen ytterligare åtgärd, måste man nämligen räkna med att

pensioneringsverksamheten ifråga icke kommer att helt upphöra förrän omkring

år 2050. För att ernå avveckling inom rimlig tid är det nödvändigt att,

sedan förstatligandet blivit i avsedd utsträckning slutfört, järnvägsstyrelsen

har möjlighet att i sin tur å annan försäkringsgivare överlåta den nu från

Enskilda järnvägarnes pensionskassa övertagna pensionsförsäkringsverksamheten,

i vad angår personal vid järnvägar, som ej blivit av staten förvärvade.

Järnvägsstyrelsen får alltså påyrka, att den föreslagna överenskommelsen

kompletteras med bestämmelse om rätt till sådan överlåtelse på enskild försäkringsanstalt

eller understödsförening, som nyss sagts. Styrelsen är fullt

medveten om, att en sådan överlåtelse icke kommer att kunna äga rum utan

ett betydande tillskott av statsmedel, främst beroende på de i förhållande till

ställningen stora förmåner, som äro avsedda att medgivas nuvarande delägare.

Storleken av detta tillskott kommer givetvis att bero av, huru fullständigt

järnvägsförstatligandet kan komma att bliva, en fråga som fortfarande undandrager

sig säkra förutsägelser. Det må dock framhållas, att bland de s. k.

huvudmännen i Enskilda järnvägarnes pensionskassa ingå dels järnvägsförvaltningar,

vilkas järnvägar enligt 1939 års beslut skola undantagas vid förstatligandet,

dels sådana, ifråga om vilka prövning väl skall ske men särskilda

skäl dock anförts för ett undantagande. För att överlåtelse överhuvud skall

vara möjlig, få emellertid avgifterna ej vara fixerade ifråga örn utfästelser,

som tillkomma efter överlåtelsen. Det ligger också i sakens natur, att tillskottet

ifråga skulle bli orimligt stort vid godtagande för ali framtid av den av

1 Enligt § 2 andra stycket må kassans styrelse, då särskilda skäl därtill föranleda, kunna

medgiva andra trafikföretag än järnvägsföretag rätt att vinna anslutning till kassan.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

35

utredningen föreslagna avgiftstabellen, i vad angår delaktighetsbelopp tillkomna

fr. o. m. den 1 juli 1945 och intill tidpunkten för den senare överlåtelsen.

Däremot kan styrelsen tillstyrka en sådan temporär rabattering av

förenämnda »affärsmässiga» avgifter för sagda delaktighetsbelopp, att under

tiden den 1 juli 1945—31 dec. 1951 avgifter erläggas enligt utredningsförslaget,

med andra ord att fulla avgifter för samma delaktighetsbelopp utgå först

fr. o. m. ingången av år 1952.

Järnvägsstyrelsen har vidare uttalat, att det syntes uppenbart, att även

med dessa modifikationer uppgörelserna kunde anses gå till den yttersta

gränsen av vad som kunde betraktas såsom från statens sida försvarligt.

Järnvägsstyrelsen har därför bestämt avstyrkt, att under ärendets fortsatta

behandling ytterligare eftergifter göras för önskemål, som framförts eller

kunna framföras av representanter för kassorna. Styrelsen yttrar vidare med

anledning av vad som anförts i särskilt yttrande av delegerade för Enskilda

järnvägarnes pensionskassa.

Det vill beträffande detta yttrande förefalla styrelsen, som örn sagda delegerade

helt bortsett från det grundläggande sakförhållandet, att omskrivna

överskott på 17 milj. kr. helt beror på statliga medgivanden, nämligen dels

beträffande den kalkylatoriska räntefoten dels rörande bortseendet från förvaltningskostnaderna.

Enligt vad som meddelats i betänkandet, är nämligen

kassans ställning som självständigt företag icke starkare än vad som nätt

och jämnt kan anses erforderligt för vinnande av s. k. förklaring enligt 1938

års understödsföreningslag. I betänkandet framhålles uttryckligen, att kassan

icke disponerar ens det belopp överskottsmedel, som skulle erfordras för

önskad förbättring av sjukpensionsskalan.

Det torde också vara ett faktum, att pensionskassan vid fortsatt verksamhet

ej torde få någon möjlighet att tillmäta rikligare pensioner åt de pensionstagare,

som tjänstgjort vid alltfortfarande enskilda järnvägar, än vad som

utgår åt pensionstagare från förstatligade banor, och att det följaktligen icke

kan finnas något bärande motiv för att tillerkänna den förra gruppen större

andel än den senare i det kalkylatoriska överskott, som tillkommer delägarna

gemensamt.

Beträffande den föreslagna rätten för delägare, som vid övergången i statstjänst

kvarstannat vid gällande pensionsbestämmelser, att senare övergå till

den statliga ordningen har styrelsen påyrkat sådan ändring, att övergång

efter det rätt till pension inträtt icke må föranleda ändring av pensionsåldern.

Styrelsen har vidare förklarat sig icke kunna finna något bärande skäl att

medgiva sådan valfrihet mellan olika pensionsåldrar, som i vissa fall kunde

uppkomma på grund av bestämmelsen i 5 § 1 mom. andra stycket i överenskommelserna.

Enligt denna bestämmelse skulle innehavare av anställning,

för vilken pensionsåldern normalt är 65 år, kunna örn han så önskade med

denna ålder förena tillämpning i övrigt av 4 § men samtidigt bibehålla möjligheten

att erhålla full pension vid 63 år (eller när som helst mellan 63 och

65 år). Då en sådan förmånsställning för vissa befattningshavare jämfört

med alla andra icke syntes vara på något sätt motiverad, finge styrelsen föreslå

sådan ändring, att avgångsskyldighet alltid skulle inträda vid den tidpunkt,

då tjänstemannen jämlik! kassans reglemente blivit berättigad till

pension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Vad beträffar pensionsåldern för de kassadelägare, på vilka de statliga

reglementena skola bliva i huvudsak tillämpliga, yttrar järnvägsstyrelsen huvudsakligen

följande.

I detta stycke har från visst personalhåll framhållits önskvärdheten att

intet undantag från de allmänna bestämmelserna gjordes. Järnvägsstyrelsen

kan i princip biträda detta önskemål men finner liksom pensionsutredningen

ej möjligt förorda ett omedelbart generellt införande av de statliga reglementenas

pensionsåldersbestämmelser, detta med hänsyn dels till därmed inträdande

förhöjning i pensionsförpliktelsernas kapitalvärde dels till omständigheten,

att de befattningshavare, som stå nära och inställt sig på en viss pensionsålder,

icke böra plötsligt tvingas över på en annan.

Å andra sidan synes det knappast rimligt, att staten skulle för obestämd

framtid, vilken kan sträcka sig över mer än 40 år, förbinda sig att tillämpa

särskild pensionsåldersbestämmelse för vissa från enskilda järnvägar övertagna

befattningshavare. 3 § 2 mom. torde därför böra kompletteras med

föreskrift örn rätt för staten att efter viss övergångstid, t. ex. 5 år räknat från

den 1 juli 1945, med skäligt varsel sätta bestämmelsen i 3 § 2 mom. ur kraft.

I alla händelser synes det icke böra komma i fråga, att, såsom föreslagits

i sagda hänseende, placera medlemmarna i understödsföreningen Hälsingb.

?rg~H.ässleholms järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa i sådan

särställning, att alla dessa medlemmar skola ha rätt och skyldighet att kvarstå

i tjänst intill 65 år. I detta sammanhang må beaktas, att under tiden för

de s. k. statliga järnvägsbolagens verksamhet, åren 1938—1940, anmälan

om inträde för hos dessa bolag anställd personal skedde till dels nämnda

kassa, dels Landskrona och Hälsingborgs järnvägars pensionskassa, dels Enskilda

järnvägarnes pensionskassa, beroende på vid vilken station vederbörande

vid tidpunkten för anmälan tjänstgjorde. Det kan därvid sägas lia varit

en tyst förutsättning, att såsom en följd av det stundande förstatligandet valet

av pensionskassa skulle bli av endast temporär verkan.

Sänkningen av pensionsåldern från 65 till 63 år för understödsföreningen

Hälsingborg—Hässleholms järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa

har overslagsvis beräknats medföra en ökning av utfästelsernas kapitalvärde

med 400 000 kronor. Med hänsyn till den besparing i avlöning, som följeimed

tidigare pensionering, måste dock den faktiska merkostnaden bli väsentligt

mindre.

Under hänvisning till anförda omständigheter får järnvägsstyrelsen föreslå

att i överenskommelsen med Hälsingborg—Hässleholms järnvägars pensions
samt

änke- och pupillkassa 3 § 2 mom. första sticket åldern 65 år ändras till

63 ar.

Vad beträffar bestämmelserna i 6 g av överenskommelsen med Enskilda

järnvägarnes pensionskassa angående övertagande av vissa befattningshavare

hos kassan har styrelsen såsom ett allmänt omdöme uttalat, att de preliminärt

avtalade villkoren måste anses såsom för vederbörande befattningshavare

särdeles, förmånliga. Detta gällde särskilt direktören C. I. Kolmodin.

Denne tillerkända förmåner kunde få konsekvenser beträffande vid framtida

jämvägsförvärv övertagen personal. Styrelsen har därför föreslagit en omprövning

av de ifrågavarande villkoren i § 6 i överenskommelsen med Enskilda

järnvägarnes pensionskassa.

I och för fullföljandet av dessa bestämmelser erfordras enligt styrelsens

yttrande från och med den 1 juli 1945 en ny förste byråsekreterarbefattning

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

37

i lönegrad A 24 hos styrelsen. I den män ytterligare nya befattningar skulle

erfordras för skötseln av den ökade pensionsverksamheten inom styrelsen,

har styrelsen förbehållit sig att sedermera få inkomma med förslag härtill.

Järnvägsstyrelsen har slutligen framhållit, att med övertagandet av Enskilda

jämvägarnes pensionskassas verksamhet följde skyldighet att meddela

pensionsförsäkring åt ett stort antal i enskild tjänst anställda personer (enligt

föreliggande uppgifter till en början ca 5 700 nuvarande och f. d. delägare).

Det syntes järnvägsstyrelsen självfallet, att inkomster och utgifter tillhörande

denna för statens järnvägar främmande verksamhet borde i räkenskapshänseende

hållas skilda från jämvägsrörelsen, och att i konsekvens härmed en

uppdelning borde ske av de vid övertagandet bekomna tillgångarna sålunda

att ett belopp motsvarande premiereserven för de försäkrade, som tillhörde

fortfarande enskilda järnvägar, komme att bilda en särskild fond, förslagsvis

benämnd Pensionsfonden för personal vid enskilda järnvägar, vilken formellt

stöde som bärare av försäkringen i fråga. Beträffande beräkningen av

sagda premiereserv har styrelsen anhållit att framdeles få till Kungl. Majit

ingiva förslag. Vad åter beträffar delägare och pensionstagare vid av staten

övertagna enskilda järnvägar, har styrelsen icke funnit motiv för särbehandling,

oavsett efter vilket reglemente pensioneringen skett eller skulle ske. Den

del av kassornas tillgångar, som ej erfordrades för att bilda nyssnämnda

pensionsfond för personal vid enskilda järnvägar, borde följaktligen —på sätt

under år 1944 skett beträffande statens järnvägars förutvarande pensionsfonder

— tillföras värdeminskningskontot. Frågan, huruvida och i vad mån

de särskilda avsättningar till sagda konto, vilka följde med sistnämnda pensionsfonders

indragande, nu borde ändras, borde jämväl få bli föremål för

ett senare avgörande.

Statskontoret har endast funnit anledning till vissa detaljerinringar mot

utredningsförslaget och de preliminära överenskommelserna. En av dessa erinringar

gäller rätten för anställningshavare, som valt att kvarstå vid vederbörande

kassas reglemente, att sedermera övergå till de statliga reglementena.

Statskontoret yttrar härom följande.

Pensionsutredningens förslag, att anställningshavare, som valt att kvarstå

vid vederbörande kassareglementes bestämmelser, skulle under vissa förutsättningar

sedermera äga övergå å de statliga reglementena, kan statskontoret

biträda såtillvida, att statskontoret anser att sådan övergång bör få äga

rum i samband med befordran. Utredningen har emellertid avsett, att valrätt

skulle finnas även för det fall att höjning sker av det för befattningshavarens

statstjänst gällande pensionsunderlaget samt under vissa villkor

även vid inträffande pensionering — i det senare fallet skulle valrätt stå öppen

icke endast för befattningshavaren själv utan även, vid dennes frånfälle

under det han kvarstår i tjänst, för hans efterlevande. Ett godtagande av

detta förslag skulle emellertid betyda, att man beträffande här avsedda anställningshavare

tillskapade gynnsammare övergångsvillkor än som regelmässigt

förekommit vid tidigare genomförda likartade pensionsregleringar. Särskilt

obefogad framstår den föreslagna valfriheten vid jämförelse med den

återhållsamhet statsmakterna tidigare städse iakttagit vid beredande av möjlighet

för anslällningshavare. som en gång valt att kvarstå å äldre pensions
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

bestämmelser, att få övergå å ny pensionsordning. Valfrihet i den omfattning,

som pensionsutredningen förordat, torde alltså icke böra medgivas.

Beträffande pensionsåldern vid tillämpning av de statliga reglementena anför

statskontoret.

Med hänsyn främst till den väsentliga merkostnad för pensionsregleringen,

som skulle följa av den sänkning av pensionsåldern för kassadelägare, som

en tillämpning av de statliga pensionsreglementena skulle medföra, har pensionsutredningen

funnit sig böra föreslå, att pensionsåldern tidigast skall inträda

vid den i vederbörande kassareglementen härför bestämda tidpunkten.

Då den föreslagna anordningen motverkar det väsentliga syftet med pensionsregleringen,

nämligen att i görligaste mån åstadkomma enhetliga pensionsvillkor

för statens järnvägars personal, har statskontoret ställt sig tveksamt

till lämpligheten av densamma, men vill med hänsyn till de av utredningen

anförda skälen icke motsätta sig pensionsutredningens förslag i denna del.

I fråga om rätten för kassadelägare att tillgodoräkna viss anställningstid

som tjänstår enligt de statliga reglementena anför statskontoret.

De sakkunniga hava förordat, att anställningsliavare skulle såsom tjänstår

få räkna sig tillgodo två tredjedelar av sådan tid, under vilken vederbörande

utan att äga delaktighet i pensionskassa innehaft anställning vid till

den övertagna kassan anslutet enskilt företag, varifrån övergång skett i statens

järnvägars tjänst. Denna tillgodoräkningsrätt skulle gälla även för tjänsteoch

familjelivränta. Den av utredningen föreslagna tillgodoräkningsrätten

innebär en betydande förmån för nu ifrågavarande personal. Hade nämligen

här avsedd anställningshavare medan han ännu var underkastad vederbörligt

kassareglemente i förtid lämnat sin anställning vid det enskilda företaget

och därvid utträtt ur kassan, skulle han från kassan endast hava utfått

av honom själv erlagda pensionsavgifter. Framhållas må vidare, att riksdagens

revisorer i sin berättelse till 1944 års riksdag (§ 40) förordat, att för

livränta ej skulle få tillgodoräknas tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering

ej förelegat. Enligt statskontorets mening bör staten vid nu angivna

förhållanden icke bereda dessa övertagna anställningshavare förmånen

att för livränta tillgodoräkna här åsyftad anställningstid.

Vidare har statskontoret förordat, att nyanslutningen till Enskilda järnvägarnes

pensionskassa för personal vid icke statsövertagna järnvägar bringas

att upphöra omedelbart efter det staten övertagit kassan.

I fråga om den föreslagna förändringen av sjukpensionerna från nämnda

pensionskassa samt den ifrågasatta generella höjningen av pensionerna från

samma kassa och S. W. B. pensionskassa yttrar statskontoret följande.

Den föreslagna höjningen av sjukpensionerna finner statskontoret skäligen

böra komma till stånd. Ämbetsverket anser dock att statsverket rimligen icke

bör ensamt svara för härigenom uppkommande kostnader, även om desamma

icke skulle bliva av någon mera betydande storleksordning, utan synes härför

i första hand böra tagas i anspråk kassans överskott. Den ifrågasatta generella

höjningen av kassapensionerna synes i anslutning därtill icke böra ske

med större belopp än vartill kassans återstående överskott beräknas lämna

full tillgång.

Enligt den preliminära överenskommelsen om statens övertagande av understödsföreningen

S. W. B. pensionskassa skulle överskottet för kassan disponeras

för en generell höjning med 10 procent av samtliga kassapensioner.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183-

39

Den andel av överskottet, som belöper på personal, som icke skulle bliva

underkastad de statliga pensionsreglementena, förslår emellertid enligt framlagda

beräkningar till bestridande av kostnaden för höjning med allenast

7,6 procent av personalen tillkommande kassapensioner. Kostnadsskillnaden

skulle alltså få bäras av statsverket. Statskontoret anser sig icke heller

beträffande denna kassa kunna tillstyrka större höjning av kassapensionema

än som motsvaras av förefintligt överskott.

Statskontoret har slutligen förklarat sig biträda förslaget örn förbättring

av familjepensionema efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,

som tidigare varit anställd vid statsövertagen enskild järnväg.

Försäkringsinspektionen har likaledes endast funnit anledning till detaljerinringar

mot utredningsförslaget jämte överenskommelserna. I fråga om den

föreslagna rätten att i vissa fall övergå från kassareglemente till statliga pensionsbestämmelser

jämte därmed sammanhängande spörsmål yttrar inspektionen.

I de preliminära överenskommelserna har intagits en bestämmelse, som

avser att bereda anställningshavare, som valt den av levnadskostnadsväxlingen

oberoende pensionsrätten enligt vederbörande kassas reglemente, ett

visst skydd mot verkningarna av en felbedömning av de framtida förhållandena

genom att tillfälle beredes honom att vid pensionsrättens inträde efter

därom gjord framställning bliva underkastad de statliga pensionsreglementena.

Denna valfrihet skall dock tillkomma honom, endast om den honom

vid denna tidpunkt åliggande pensionsavgiften överstiger summan av de för

hans anställning då gällande tjänste- och familjepensionsavdragen. Motsvarande

bestämmelse har i två av de preliminära överenskommelserna intagits

även beträffande familjepensioner. Enligt inspektionens uppfattning bör valfrihet

inträda, även om pensionsavgiften är lika med summan av tjänste- och

familjepensionsavdragen. Detta kan uttryckas genom föreskrift, att »den

honom vid avgången (resp. frånfället) åliggande pensionsavgiften icke understiger

summan av de för hans anställning gällande tjänste- och familjepensionsavdragen».

Därjämte torde böra övervägas, huru det skall förfaras,

då pensionsavgiften understiger summan av tjänste- och familjepensionsavdragen.

I de fall, då förhållandet mellan pensionsförmånerna enligt vederbörande

kassareglemente och pensionsförmånerna enligt de statliga pensionsreglementena

är mindre än förhållandet mellan pensionsavgiften och summan

av tjänste- och familjepensionsavdragen, synes det kunna ifrågasättas,

om icke utgående pensionsförmåner böra överstiga pensionsförmånerna enligt

kassareglemenlet.

Styrelsen för Enskilda jårnvägarnes pensionskassa har i fråga örn dispositionen

av kassans beräknade överskottsmedel vidhållit de önskemål, som

tidigare uttalats av delegerade för kassan. Styrelsen har därvid bland annat

fäst uppmärksamheten på att för närvarande mycket låga pensionsbelopp

utginge för stora grupper av kassans pensionärer. 1 fråga härom har styrelsen

anfört följande.

Att så är förhållandet har sin förklaring däri, ali pensionsunderlagel normal!

utgöres av delägares fasta lön, d. v. s. ulan hänsynstagande till utgående

dyrlids- och andra eventuella tillägg, och alt löneförhöjningar efter

fyllda 50 år i regel ej föranleda pensionsförhöjningar. Efter penningvärdets

successiva försämring ha dessa låga pensioner kommit att motsvara en allt
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

mer begränsad köpkraft. Från de tyvärr talrika fall, i vilka man kan konstatera

att vederbörande pensionstagare befinna sig i ekonomiskt nödläge, utgår

en långsamt stigande kurva betecknande pensionerade befattningshavare

och efterlevande, av vilka många uppehålla sig vid existensminimum i den

mening detta uttryck bör användas i ett socialt ansvarigt samhälle. Belysande

härutinnan är följande sammanställning över från kassan (alltså exklusive

eventuella från annat håll kommande tillägg av olika slag) utgående

pensioner:

Pensionsbelopp

Kronor

Antal pensionsbrev

Ålders-

pensionärer

Sjukpen-

sionärer

Familjepen-

sionärer

(änkor och barn)

Över 2 000 .......

577

137

30

2 000—1 701.......

317

81

37

1700—1 401.......

558

178

87

1 400-1101.......

314

149

126

1 100-801 ........

112

121

387

800—501..........

12

69

679

Under 501........

4

12

413

Summa antal

1894

747

1759

Det må tillåtas styrelsen framhålla, att utredningens i betänkandet framlagda

förslag beträffande vissa andra järnvägspensionskassors förstatligandevillkor

visa, att även utredningen funnit med sina direktiv förenligt att

av humanitära skäl förorda pensionsförbättringar till och med i sådana fall,

där kassornas ekonomiska ställning icke motiverat sådana förbättringar;

med desto större kraft böra dylika skäl kunna åberopas, därest man samtidigt

kan påvisa att medlen kunna disponeras ur ett befintligt kassaöverskott.

Styrelsen för Landskrona och Hälsingborgs järnvägars pensionskassa har

hemställt, att delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande

av nämnda järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst och innehar anställning

på övergångsstat men icke bestrider på aktiv stat uppförd tjänst,

måtte utfå pension efter ett pensionsunderlag motsvarande den lönegrad eller

löneklass, efter vilken avlöningen vid pensionstillfället till honom utgår, dock

under förutsättning att han icke i viss ordning valt att kvarstå vid kassareglementet.

Styrelsen för Hälsingborg—Hässleholms järnvägars pensions- samt änkeoch

pupillkassa har uttalat ett liknande önskemål.

Styrelsen för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs personals pensions-

samt änke- och pupillkassa har anfört, att det av jämvägspensionsutredningen

beräknade kapitalunderskottet vid antagande av 3,5 procents räntefot

sannolikt den 1 juli 1945 förbytts till ett överskott på 10 000—20 000

kronor.

Styrelsen för S. W. B. pensionskassa har i fråga örn beräknandet av kassans

överskott anfört följande.

Järnvägspensionsutredningen har med stöd av ekonomisk utredning beräknat

ifrågavarande överskott till 1 170 000 kronor, vartill kunde läggas ett

belopp på drygt 300 000 kronor, som kassan, sedan den ekonomiska utredningen

verkställdes, inbesparat genom att pensionsberättigad personal kvar
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

41

stått i tjänst. Enligt styrelsens och delegerades uppfattning torde emellertid

överskottet ökas med ytterligare ett belopp på ca 400 000 kronor avseende

det i all framtid kapitaliserade värdet av kassans diverse inkomster. Dessa

ha enligt jämvägspensionsutredningen endast kapitaliserats under en tid av

15 år. Styrelsens skäl att yrka på att värdet av ifrågavarande inkomster upptages

till högre belopp äro följande. Kassans diverse inkomster utgöras till

den övervägande delen av S. W. B. järnvägsbolags inkomster av rätten att

försälja tidningar och dylikt å tåg och å stationer, inkomst av försålda gräsgrödor

på bolagets mark, tillvarataget gods, böter från personalen och dylikt.

Sedan S. W. B. inlemmats i S. J., torde det bereda svårigheter att i bokföringen

utsöndra dessa inkomster i vad de härröra från S. W. B. linjer. Skulle

sålunda S. W. B. kassa ej överlåtas på staten utan bestå i fortsättningen,

synes det nödvändigt att avgifterna i fråga fixeras såsom årliga bidrag att

utgå med fasta belopp. Därest en sådan överenskommelse traffades mellan

kassan och S. J. synes en dylik utfästelse från S. J. i stället på goda grunder

kunna betraktas som en städse fortlöpande ränta. I varje fall synes en kapitaliseringstid

av 15 år vara för kort. Överskottet bör kunna ökas med inemot

400 000 kronor och sålunda uppgå till inemot 1 870 000 kronor, i stället för

det av jämvägspensionsutredningen beräknade överskottet kronor 1 470 000.

Efter en jämförelse mellan jämvägspensionsutredningens förslag och kostnadsberäkningar

beträffande de olika kassorna yttrar styrelsen vidare.

Styrelsen finner sålunda, att S. W. B. kassan, oavsett om kassans diverse

inkomster kapitaliseras på ena eller andra sättet, i jämförelse med övriga

kassor fått mindre fördelar än de övriga kassorna, varom nu är fråga.

Då S. W. B. pensionskassas goda ställning gentemot övriga samtidigt övertagna

kassor är en följd av det arbete och de uppoffringar, som järnvägsbolaget

och delägarna gjort, synes det ej rimligt, att staten skall behandla

S. W. B. kassa mindre gynnsamt än de övriga kassor, det föreliggande betänkandet

avser. Vid statsförvärvet av S. W. B. har dessutom bolaget belastats

med proportionsvis större pensioneringskostnader än de övriga järnvägar,

om vars kassor nu är fråga. På den grund skulle styrelsen finna det

oriktigt, att S. W. B. kassa bleve behandlad ogynnsammare än de övriga

kassorna.

Styrelsen har med stöd av vad sålunda anförts vidhållit de av delegerade

för kassan tidigare framförda särskilda önskemålen.

Svenska järnvägsmannaförbundets styrelse har hemställt dels om övervägande

av möjligheten att fastställa pensionsåldern för den personal, som

underkastas de statliga pensionsreglementena, lika med den som gäller för

andra statsanställda, dels om beviljande åt äldre pensionärer i Enskilda järnvägarnes

pensionskassa av ytterligare förmåner utöver vad som framgår av

den preliminära överenskommelsen med kassan.

Sistnämnda önskemål har även framförts av sammanslutningen Pensionerade

järnvägsmän vid Sveriges enskilda järnvägars riksförbund.

Departementschefen.

De anställningshavare, som vid förstatligandet av enskild järnväg övergå

i statens järnvägars tjänst, bli för närvarande icke underkastade de statliga

pensionsreglementena, örn de äro delägare i enskild pensionskassa, utan iå i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

stället förbli delägare i denna och åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt

enligt kassans reglemente. Vid sidan av kassapensionerna utgå vissa tilläggsförmåner

från staten. Den sålunda gällande pensionsordningen utgör ett provisorium,

vars brister i skilda sammanhang blivit påtalade och nu blivit ytterligare

belysta genom utredningen. Vid denna har framkommit, att en

tillfredsställande reglering av pensionsförhållandena för den ifrågavarande

personalen icke kan åstadkommas på annat sätt, än att anställningshavarna

för framtiden bli i huvudsak underkastade de statliga pensionsreglementena

och att de enskilda kassornas rörelse i en därav betingad utsträckning överlåtes

till staten.

De myndigheter, som haft att yttra sig i sakfrågan, lia uttalat sig för att

åtgärder vidtagas för reglering av den övertagna järnvägspersonalens pension

sförhållanden . Jämvägspensionsutredningens förslag angående riktlinjerna

för genomförandet härav har också i huvudsak vunnit anslutning från

remissmyndighetema. För egen del anser jag, att förslaget efter vissa jämkningar

av begränsad räckvidd bör läggas till grund för framställning till

riksdagen.

Som villkor för de statliga pensionsreglementenas tillämpning på övertagen

järnvägspersonal med delaktighet i enskild järnvägspensionskassa skall

enligt förslaget gälla, att kassans rörelse överlåtes till staten, i den mån rörelsen

omfattar personal, som varit anställd vid av staten förvärvad järnväg.

Detta villkor är uppfyllt beträffande ett antal smärre kassor, som i samband

med tidigare järnvägsförvärv på olika sätt kommit i statens ägo. Nu föreligga

vidare preliminära överenskommelser, som i anslutning till utredningen

upprättats örn statens övertagande av dels Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

vilken har delägare och pensionärer från både förstatligade järnvägar

och järnvägar i enskild ägo, dels S. W. B. pensionskassa, vilken omhänderhar

pensioneringen vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar, som

för närvarande ägas av ett statligt bolag och äro avsedda att från och med

den 1 juli 1945 införlivas med statens järnvägar, dels tre pensionskassor vid

tidigare förstatligade järnvägar, nämligen Hälsingborg—Hässleholms järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa, Landskrona och Hälsingborgs

järnvägars pensionskassa samt Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs

personals pensions- samt änke- och pupillkassa. Beträffande de tre

sistnämnda kassorna utvisa de av jämvägspensionsutredningen framlagda

beräkningarna underskott, och det är i varje fall ostridigt, att övertagandet

av de två Hälsingborgskassorna kommer att medföra kostnader för statsverket

redan för täckande av dylika underskott, som — även under de jämförelsevis

gynnsamma antaganden, vilka lagts till grund för beräkningarna —

få förutsättas vara för handen vid oförändrad tillämpning av kassareglementena.

Jämvägspensionsutredningen har emellertid enligt min mening anfört

avgörande skäl för att staten likväl övertager även ifrågavarande tre kassor.

I den mån järnvägsförstatligandet fortskrider, uppkommer fråga om statens

övertagande jämväl av vissa andra i betänkandet omförmälda pensionskassor.

Jämvägspensionsutredningen har räknat med att dessa skola nödgas

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Mnj.ts proposition nr 183.

att, i den mån så ej redan skett, före den 1 juli 1945 anpassa sina stadgar

efter bestämmelserna i 1938 års lag om understödsföreningar, vilket i förekommande

fall skulle förutsätta sådana konsolideringsåtgärder, att den ekonomiska

ställningen icke skulle behöva stå hindrande i vägen för framtida

överlåtelse till staten. Numera har dock ifrågasatts att bereda möjlighet till

anstånd i här åsyftade fall med tillämpningen av 1938 års lag. Övertagandet

av dessa kassor bör bero på särskilda undersökningar. Enligt förslaget är

pensionsregleringen så anordnad, att ett till äventyrs nödvändigt undantag

beträffande någon järnväg icke rubbar förutsättningarna för pensionsregleringen

i övrigt. Givetvis är det emellertid önskvärt, att icke personalen vid

någon förstatligad järnväg skall behöva lämnas utanför pensionsregleringen.

Frågan är närmast aktuell beträffande vissa fristående pensionskassor vid

Halmstad—Nässjö och Nässjö—Oskarshamns järnvägar, beträffande vilka

järnvägar förslag örn förstatligande äro avsedda att föreläggas årets riksdag.

Då utredning om förutsättningarna för kassornas övertagande ännu icke föreligger,

kan frågan därom icke nu underställas riksdagen.

Särskilda spörsmål föreligga beträffande Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

som har delägare och pensionärer från ett flertal järnvägar i enskild

ägo. Jämvägspensionsutredningen har undersökt möjligheterna för en klyvning

av kassan, varvid staten skulle övertaga den del av rörelsen, som avser

personal vid förstatligade järnvägar. I sådant fall skulle förnyad klyvning

ske i mån av fortsatt jämvägsförstatligande. Tanken på ett dylikt partiellt

och successivt överlagande har emellertid fått förfalla redan pa grund av motstånd

från kassans sida. Den preliminära överenskommelsen med kassan avser

därför överlåtelse av hela rörelsen.

För egen del hyser jag icke några principiella betänkligheter mot att frågan

löses på detta sätt. Den del av kassans rörelse, som avser anställda och

pensionärer vid enskilda företag, är ganska ringa i förhållande till den statliga

pensionsverksamheten. Denna omfattar ledan förut vissa, till statens

pensionsanstalt anslutna, personalgrupper, som ej ha vare sig statlig eller

kommunal anställning. Enär vidare hinder för övertagande av rörelsen i dess

helhet icke synes föreligga med hänsyn till kassans ekonomiska förhållanden,

tillstyrker jag pensionsutredningens förslag i denna del.

Slaten bör emellertid, såsom i den preliminära överenskommelsen förutsatts,

vara berättigad att efter en övergångstid avstänga nyanslutningen till

den övertagna pensioneringen för personal vid icke förstatligade järnvägar.

Enligt överenskommelsen skall så kunna ske tidigast med utgången av år

1951. Viel remissbehandlingen har ifrågasatts, att nyans!limingen skulle

bringas att upphöra omedelbart efter det staten övertagit kassan. Även i

detta avseende biträder jag vad som föreslagits enligt den preliminära överenskommelsen.

Det synes nämligen skäligt, att järnvägsföretagen fa en tids

rådrum att ordna pensioneringen på annat säll. Vad angår de järnvägar,

som i fortsättningen kunna ifrågakomma lill förstatligande, torde det också

vara mest praktiskt att tills vidare hålla nyanslutningen öppen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande ifrågasatt ett annat förbehåll i fråga

om den del av pensionsrörelsen som avser personal vid järnvägar i enskild

ägo, nämligen att staten efter en övergångstid skall äga överlåta denna del

av rörelsen till enskild pensionskassa eller annan försäkringsgivare. Staten

skulle därvid gentemot de av överlåtelsen berörda anställningshavarna vara

fritagen fran ansvar i fråga örn dessas rätt att vid framtida löneförhöjning

vinna höjning i pensionsförmånerna mot tidigare bestämda avgiftstillägg.

Enligt min mening bör emellertid staten icke undandraga sig att ge de ifrågavarande

anställningshavarna — vilka bli utestängda från den nuvarande

medbestämmanderätten i fråga om pensionsverksamheten — bestämda utfästelser

i fråga örn förhållandet mellan avgifter och pensionsförmåner även

i fortsättningen. I vilken form rörelsen framdeles kommer att administreras,

torde under sådan förutsättning få betraktas såsom enbart statens angelägenhet.

Det synes lämpligast att, såsom även järnvägsstyrelsen förutsatt, styrelsen

tills vidare får ombesörja pensionering även vid de enskilda järnvägarna.

Huruvida denna verksamhet längre fram — måhända sedan järnvägsförstathgandet

slutförts — bör överföras till annat statsorgan, torde böra bero bland

annat av resultatet av pågående utredning rörande statens pensionsanstalts

verksamhet jämte därmed sammanhängande spörsmål örn den statliga pensionsverksamhetens

organisation.

Den föreslagna pensionsregleringen innebär, att den övertagna järnvägspersonal,

som vid ikraftträdandet är i statens järnvägars tjänst, och den personal,

som vid framtida järnvägsförstatligande övergår i sådan tjänst, i allmänhet

skall bliva underkastad de statliga pensionsreglementena — allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena samt arbetarpensionsreglementena

— med rätt till tjänstårsberäkning i stort sett som om personalen från början

varit i statstjänst. En viktig avvikelse från de statliga reglementenas bestämmelser

har emellertid föreslagits, nämligen beträffande pensionsåldern.

För det stora flertalet anställningshavare, varom här är fråga, är de statliga

reglementenas pensionsålder 60 ar. Pensionsåldern enligt reglementena för

tidigare statsövertagna kassor samt för de kassor med vilka preliminära överenskommelser

träffats, är däremot i allmänhet 63 år, i vissa fall, såsom för

delägare i Mora—Vänerns-, Norra Södermanlands- och Hälsingborg—Hässleholms-kassorna,

65 år. Järnvägspensionsutredningen har, främst av kostnadsskäl,

ansett sig icke kunna förorda en övergång för kassadelägarna till de

statliga reglementenas lägre pensionsålder. De preliminära överenskommelserna

innehålla därför bestämmelser, enligt vilka pensionsåldern för kassadelägare,

som bliva underkastade de statliga reglementena, skall utgöra lägst

den i vederbörande kassareglemente bestämda, om ej vederbörande befordras

till högre tjänst. Från personalhåll har framställts önskemål om tillämpning

av de statliga reglementenas pensionsålder för ifrågavarande anställningshavare.

Järnvägsstyrelsen och statskontoret lia också givit uttryck åt önskvärdheten

av att i detta hänseende icke behöva rubba den enhetlighet, som utgjort

syftet med pensionsregleringen. Emellertid ha ämbetsverken icke påyrkat

omedelbar ändring i vidare mån än att järnvägsstyrelsen föreslagit

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

nedsättning av Hälsingborg—Hässleholms-kassans 65-årsgräns till 63 år. För

min del vöre jag närmast benägen att förorda en övergång till de statliga reglementenas

pensionsåldrar, måhända med en jämförelsevis lång övergångstid.

Jag vill emellertid förorda, att frågan härom uppskjutes någon tid, till dess

man erhållit en fullständigare överblick över kostnaderna för pensionsregleringens

fullföljande i anslutning till det fortgående jämvägsförstatligandet.

Dock bör, som järnvägsstyrelsen föreslagit, åldersgränsen 65 år i 3 § 2 mom.

av överenskommelsen med Hälsingborg—Hässleholms-kassan ändras till 63

år. Motsvarande åtgärd bör vidtagas i fråga om sådana i tidigare övertagna

kassor delaktiga anställningshavare, för vilka kassapensionsåldern är över

63 år. Denna sänkning av åldersgränsen är utan betydelse för anställningshavare,

för vilka den statliga pensionsåldern är 65 år. För annan anställningshavare,

som vid pensionsregleringens ikraftträdande fyllt minst 60 ar,

bör pensionsåldern ej inträda tidigare än tre år efter ikraftträdandet, savida

han ej före treårstidens utgång uppnått kassapensionsåldern. Dessutom böra

i samtliga överenskommelser liksom i de föreskrifter, vilka reglera pensionsrätten

för delägare i de tidigare övertagna kassorna, införas bestämmelser

om skyldighet för kassadelägare, för vilken vederbörande statliga reglementen

bli tillämpliga, att underkasta sig framdeles meddelade föreskrifter örn

tillämpning av de statliga reglementenas pensionsåldrar, dock med en övergångstid

bestämd sålunda, att pensionsåldern i varje fall icke kommer att

inträda tidigare än tre år efter de sålunda meddelade föreskrifternas ikraftträdande,

såvida den ej enligt dittills gällande bestämmelser skall inträda

före treårsperiodens utgång.

Vissa grupper av anställningshavare och pensionärer skola enligt förslaget

fortfarande vara undantagna från de statliga reglementena. Hit höra i främsta

rummet dels anställningshavare och pensionärer vid icke förstatligade

järnvägar anslutna till Enskilda jämvägarnes pensionskassa, dels redan avgångna

eller avlidna anställningshavare och deras efterlevande, dels anställningshavare,

som visserligen övergått i statens järnvägars tjänst men som

först efter uppnådd statlig pensionsålder erhållit anställning, som avses i de

statliga pensionsreglementena, eller uppförts på övergångsstat med skyldighet

att bestrida en på statens järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst eller

som uppförts på övergångsstat utan sådan skyldighet eller ock avgått, innan

uppförande på stat vid statens järnvägar ifrågakomma, samt dessa anställningshavares

efterlevande. För ifrågavarande anställningshavare och pensionärer

skall enligt förslaget den hittillsvarande pensionsordningen fortfarande

gälla.

Såsom förut nämnts utvisa de försäkringstekniska beräkningarna överskott

i Enskilda järnvägarnes pensionskassa och S. W. B-kassan. På grund av dessa

överskott har det ansetts försvarligt att uppräkna de enligt reglementena för

dessa kassor utgående pensionerna med 10 procent. Därvid har förutsatts, att

den del av överskotten, som belöper på delägare, vilka nu bliva underkastade

de statliga reglementena, tages i anspråk för de förbättringar i pensionsvillkoren,

som övergången till nämnda reglementen medför, medan återstoden

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

av överskotten beräknats skola tagas i anspråk för uppräkningen av kassapensionerna.

Från de två kassornas sida ha vid sidan av överenskommelsen framförts

anspråk på att de beräknade överskotten icke eller endast i mindre utsträckning

skola belastas med kostnaderna för de pensionsförbättringar, som

föranledas av övergång till de statliga reglementena, utan i stället utnyttjas

till vissa pensionsförbättringar utöver vad i överenskommelserna blivit bestämt.

Särskilt har därvid framhållits behovet av någon ytterligare förhöjning

av de lägsta kassapensionema. Beträffande de synpunkter, som härutinnan

anförts dels från kassornas och dels från utredningsmännens sida,

torde få hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen. För

egen del ansluter jag mig till utredningsmännens principuppfattning. Det

bör understrykas, att överskotten äro betingade av att de försäkringstek - niska beräkningar, som nu verkställts med utgångspunkt från att staten

skall övertaga rörelsen, skett efter gynnsammare grunder, än kassorna ägt

tillämpa vid sina försäkringstekniska beräkningar. Sålunda ha förvaltningskostnaderna

utelämnats och förräntning antagits ske efter den för nuvarande

förhållanden höga räntefoten av 3,5 procent, medan kassorna ägt

tillämpa endast 3 procents räntefot. I detta sammanhang må erinras, att då

övertagandet på sin tid av de olika familjepensionskassorna skedde på grundval

av beräkningar efter 4 procents räntefot, detta innebar en ekonomisk

uppoffring för statsverket, vilken fran da föreliggande utgångspunkter ansågs

nödvändig för en tillfredsställande reglering av familjepensionsförhållandena

men på intet sätt bör betraktas som prejudicerande för statens åtaganden

i det nu förevarande sammanhanget. När fråga är örn dessa åtaganden,

bör icke bortses ifrån att om önskemålet att få de statliga pensionsåldrarna

tillämpade på de i statens tjänst övertagna anställningshavama skall

tillgodoses, enbart detta kommer att draga kostnader, som motsvara eller

överstiga de beräknade överskotten. Dessa kostnader komma under alla förhållanden

att få bäras av statsverket och kunna icke till någon del bestridas

av överskotten, som få anses konsumerade genom de föreslagna pensionsförbättringarna.

Det nu anförda utesluter icke, att vissa förbättringar av pensionsvillkoren

utöver vad som följer av de preliminära överenskommelserna

kunna tagas i övervägande. Huruvida dylika förbättringar böra medges är

emellertid helt och ballet att betrakta som en skälighetsfråga, vid vars bedömande

andra sypunkter böra bliva bestämmande än de som sammanhänga

med beräknandet av kassaöverskotten och dessas fördelning på olika grupper

delägare och pensionärer.

Beträffande vissa smärre personalgrupper, som enligt föreliggande förslag

skulle bibehållas vid pensionsrätt enligt kassareglementena, kan ifrågasättas

en förbättring av pensionsvillkoren utöver vad som följer av de preliminära

överenskommelserna, antingen i den formen att vederbörande i stället få

pensionsrätt enligt de statliga reglementena, eller ock så, att de få sina statliga

tilläggsförmåner omreglerade. Närmare förslag härom framlägges i det

följande. Härav beröres dock ej det stora flertalet pensionstagare vid förstat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

11

ligade järnvägar och än mindre pensionstagarna vid de icke iörstatligade

järnvägar, som äro anslutna till Enskilda jämvägarnes pensionskassa. Jämväl

till de nu ifrågavarande pensionstagare, som höra till förstatligade järnvägar,

utgå statliga tilläggsförmåner, mestadels i form av dyrtidshjälp. För

de enskilda järnvägarnas del motsvaras dessa i viss utsträckning av dyrtidstillägg

medgivna av järnvägsbolagen. Även örn hänsyn tages till dylika tillläggsförmåner

och till den procentuella pensionshöjning, som skall tillkomma

Enskilda järnvägames pensionskassas och S. W. B.-kassans pensionärer,

måste pensionsförhållandena för de personalgrupper, som icke få övergå

till de statliga reglementena, i stor utsträckning betecknas som otillfredsställande.

Förhållandet har vad angår pensionärerna från Enskilda jämvägarnes

pensionskassa blivit belyst genom uppgifter, som lämnats i kassans yttrande.

Tanken på statens mellankomst till förmån för de sämst ställda tjänste- och

familjepensionärema vid pensionskassorna torde icke böra helt avvisas. Det

är emellertid icke möjligt att utan en särskild, ganska ingående utredning

taga ställning till frågan örn och på vad sätt åtgärder i sådan riktning

böra vidtagas. Frågan gäller icke blott Enskilda järnvägames pensionskassas

och S. W. B.-kassans pensionstagare utan även andra pensionstagare vid

statsövertagna järnvägar. Vad beträffar pensionstagare vid andra järnvägar,

anslutna till Enskilda järnvägames pensionskassa, uppkommer samma fråga,

i den mån dessa järnvägar framdeles övergå i statens ägo, och enahanda blir

förhållandet vid framtida statsövertagande av enskilda järnvägar med särskilda

pensionskassor. Vad beträffar sättet för genomförandet av en eventuell

pensionsförbättring för nu ifrågavarande pensionstagargmpper kunde

det synas ligga nära till hands att medgiva en höjning av dyrtidshjälpen.

Hellre torde dock förbättringen, örn en sådan skall komma till stånd, böra

mera direkt inriktas på att hjälpa de sämst ställda pensionstagarna.

I avvaktan på den närmare utredning, som erfordras för ett ställningstagande

till frågan och vilken enligt min uppfattning bör komma till stånd,

bör man i huvudsak stanna vid de bestämmelser i fråga örn kassapensionerna,

som innefattas i de preliminära överenskommelserna.

Jag återkommer härefter till den nyss berörda frågan om förbättring av

pensionsvillkoren för vissa smärre personalgrupper utöver vad som följer av

de preliminära överenskommelserna. Denna fråga gäller närmast personal på

övergångsstat och personal som först efter uppnåendet av den pensionsålder,

som gäller enligt de statliga reglementena, erhållit anställning som avses i

samma reglementen. Dessa personalgrupper behandlas för närvarande i pensionshänseende

enligt andra och mindre förmånliga regler än de anställningshavare,

som före uppnåendet av den statliga pensionsåldern erhållit anställning,

som nyss nämnts. Enligt förslaget skola emellertid sådana anställningsliavare

på övergångsstat, som uppehålla befattning på aktiv stat, behandlas

sorn örn de vore innehavare av den uppehållna befattningen och således vid

den nya pensionsordningens ikraftträdande bliva underkastade de statliga

pensionsreglementena, örn de då kvarstå i tjänst.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Önskemål örn förbättring av pensionsförhållandena för övriga här ifrågavarande

anställningshavare ha framförts vid sidan av överenskommelserna.

Därvid har framhållits, att även dessa anställningshavare varit i statens tjänst

och att man i möjligaste mån borde i pensionshänseende likställa dem med

andra övertagna anställningshavare, som utfört arbete för statens räkning.

De nu åsyftade anställningshavarna intaga en mellanställning, och hur gränsdragningen

i dessa fall bör ske är en skälighetsfråga som givetvis kan vara

föremål för delade meningar. Jag har emellertid icke velat motsätta mig, att

de framförda önskemålen i viss utsträckning tillmötesgås.

Vad sålunda beträffar personal på övergångsstat förordar jag, att anställningshavare,

som uppehållit tjänst på aktiv stat, jämväl då pensionsfallet inträffat

före den 1 juli 1945 behandlas som om han innehaft den uppehållna

tjänsten. Detta innebär, att fyllnadspension skall utgå till anställningsliavaren

enligt de bestämmelser, som gällde vid avgången, och att de efterlevande erhålla

pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922 (i förekommande fall)

samt dyrtidstillägg och kristillägg (i vissa fall ny familjepension enligt det

i ärendet föreliggande förslaget till förbättring av vissa äldre familjepensioner).

Beträffande annan personal på övergångsstat har jag icke ansett mig kunna

förorda, att denna helt likställes med personal på aktiv stat. För att skillnaden

skall bliva mindre påfallande förordar jag däremot, att till anställningshavare

på övergångsstat, som ej uppehållit befattning på aktiv stat, skall utgå pensionsförhöjning

enligt kungörelsen nr 280/1925 samt dyrtidstillägg och kristillägg

och att till hans efterlevande skall utgå pensionstillägg (i förekommande

fall) samt dyrtidstillägg och kristillägg (i vissa fall ny familjepension), detta

oavsett örn pensionsfallet inträffat före eller efter den 1 juli 1945. I överensstämmelse

med vad som gäller i fråga om dyrtidshjälp samt enligt kungörelsen

nr 503/1944 beträffande tilläggsförmåner till familjepensioner, som tillträtts

efter den 1 juli 1944, böra emellertid de statliga tilläggsförmånema även i förevarande

fall begränsas, så att de sammanlagda förmånerna ej komma att

överstiga de förmåner, vilka tillkomma motsvarande pensionärer från statens

järnvägar. I samtliga nu avsedda fall utgår för närvarande av statsmedel endast

dyrtidshjälp. Ändringarna böra tillämpas från tiden för pensionsregleringens

ikraftträdande. I fall då enskild jämvägsföivältning utbetalat dyrtidstillägg

eller dylikt tillägg och staten övertagit järnvägsförvaltningens skyldighet,

böra de statliga tilläggen anses inbegripna i de av jämvägsförvaltningen

utfästa.

Vad härefter angår personal, som först efter uppnående av den statliga pensionsåldern

erhållit i de statliga reglementena avsedd anställning eller därmed

likställd anställning på övergångsstat, kunna måhända vissa betänkligheter

med hänsyn till konsekvenserna anföras mot att göra de statliga pensionsreglementena

i något fall tillämpliga. Beträffande de anställningshavare, som äro

delägare i enskild pensionskassa och för vilka enligt kassareglementet en viss

pensionsålder, högre än den statliga, är fastställd, kunna emellertid sådana

särskilda omständigheter anses föreligga, att betänkligheter av nyss antydda

art icke behöva göra sig gällande. Jag förordar därför den jämkning i utred
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

49

ningsförslaget, att de kassadelägare, som efter uppnåendet av den statliga

pensionsåldern men före uppnåendet av den i kassareglementet bestämda

erhållit sådan anställning, varom här är fråga, berättigas att övergå till de

statliga tjänste- och familjepensionsreglementena, om de fortfarande äro i

tjänst efter den nya pensionsordningens ikraftträdande, och eljest såsom

tjänstepensionärer för framtiden erhålla fyllnadspension enligt därom vid avgången

gällande bestämmelser, i den mån sådana då funnits fastställda. Beträffande

familjepensionsrätten ifrågasätter jag icke någon ändring i jämvägspensionsutredningens

förslag för de fall, då kassadelägare, som erhållit i

de statliga reglementena avsedd anställning, avgått eller avlidit före ikraftträdandet.

Enligt utredningsförslaget skola till sådana delägares efterlevande

utgå — förutom pensionstillägg (i förekommande fall) — dyrtidstillägg och

kristillägg å kassareglementets familjepensioner (i vissa fall ny familjepension).

Motsvarande tilläggsförmåner böra emellertid även tillkomma efterlevande

till de före ikraftträdandet avgångna eller avlidna anställningshavare,

vilka varit uppförda på övergångsstat.

Vad i det föregående föreslagits beträffande tjänstemän på övergångsstat,

vilka icke uppehållit befattning på aktiv stat, synes skäligen böra få gälla även

i statens järnvägars tjänst övertagna tjänstemän, som äro kassadelägare och

under det halvår, vilket vanligen förflyter mellan järnvägsövertagandet och

personalens uppförande på stat, antingen avgått på grund av uppnådd pensionsålder

enligt kassareglementet eller förtidspensionerats med stöd av förvärvsavtalet

eller avlidit.

De av mig nu förordade jämkningarna beträffande vissa personalgrupper

beröra icke något större antal anställningshavare och innebära därför icke

någon mera betydande kostnadsökning.

I fråga örn de särskilda bestämmelser, som skola iakttagas vid de statliga

pensionsreglementenas tillämpning på övertagen järnvägspersonal, ha, utom

beträffande pensionsåldern, endast några detaljerinringar framställts i yttrandena.

Dessa erinringar har jag icke funnit vara av sådan betydelse, att de

böra föranleda ändring i de ingångna preliminära överenskommelserna, bortsett

från en eller annan jämkning av övervägande redaktionell natur. Detsamma

gäller de föreslagna bestämmelserna om rätt att, sedan anställningshavare

förklarat sig vilja kvarstå vid kassareglementes tillämpning, i vissa fall påkalla

övergång till de statliga reglementena. De bestämmelser örn dylik valfrihet

för efterlevande, vilka influtit i två av överenskommelserna, böra intagas

även i de övriga överenskommelserna.

Vad särskilt angår detaljerna i den preliminära överenskommelsen med Enskilda

järnvägarnes pensionskassa lia erinringar framställts av järnvägsstyrelsen

beträffande delaktighetsbelopp och avgifter för vissa pensionsförsäkringar,

varå kassans reglemente i fortsättningen skall äga tillämpning. Styrelsen

har föreslagit dels en begränsning av de delaktighetsbelopp, som framdeles

må anmälas för nylillträdande anställningshavare eller vid löneförhöjningar,

dels en ytterligare avgiftshöjning alt efter en viss övergångstid tilllämpas

för efter ikraftträdandet tillkomna delaktighetsbelopp eller höjningar

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 183. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.-ts proposition nr 183.

därav. Vad först angår frågan om begränsning av delaktighetsbeloppen är genomförandet

av en dylik begränsning förenat med vissa svårigheter, främst

med hänsyn till att kassareglementets pensioner äro väsentligt annorlunda

konstruerade än de statliga pensionerna och därför svåra att jämföra med

dessa. Mot kassareglementets bestämmelser i ämnet torde visserligen kunna

invändas, att järnvägsförvaltningarna ha möjlighet att genomföra löneförhöjningar

på sådant sätt, att förvaltningarna och personalen sedan kunna gentemot

staten påkalla tillämpning av jämförelsevis höga delaktighetsbelopp.

Någon allvarligare olägenhet lärer detta emellertid icke behöva medföra för

staten, då de avgiftshöjningar, som följa med höjningar i delaktighetsbeloppen,

ehuru jämförelsevis förmånligt beräknade, äro så kännbara, att de torde avhålla

från missbruk av den antydda möjligheten. Vad åter angår förslaget örn

vissa ytterligare avgiftshöjningar innebär detta, att staten i detta avseende

skulle tillämpa samma betryggande beräkningsgrunder som de enskilda pensionskassorna

äro skyldiga att tillämpa. Dessa beräkningsgrunder äro avsedda

att inrymma sådana säkerhetsmarginaler, att de vid normalt förlopp av verksamheten

böra medföra ett överskott. I tidigare liknande fall ha dylika

beräkningsgrunder icke ansetts böra tillämpas från statens sida, bland annat

av den anledningen att man icke velat komplicera pensionssystemet med den

framtida vinstdelaktighet för avgiftsbetalarna, som borde följa med desamma.

Denna synpunkt bör beaktas även i det nu förevarande fallet. Det anförda

behöver visserligen icke utesluta, att någon höjning av de av järnvägspensionsutredningen

föreslagna avgifterna kunde vara befogad. Med hänsyn till föreliggande

omständigheter vill jag emellertid förorda, att den preliminära överenskommelsen

godtages även i nu berörda del.

Förslaget örn ändrad beräkning av framtida sjukpensioner från Enskilda

jämvägames pensionskassa har i och för sig icke föranlett erinran, men

statskontoret har framställt invändning mot att kostnaden härför icke fått

belasta det beräknade överskottet i kassan. Ehuru denna invändning i princip

torde vara befogad, anser jag mig kunna förorda, att övriga av överskottet

beroende pensionsförbättringar likväl få utgå i enlighet med överenskommelsen.

Vad samma överenskommelse innehåller beträffande pensionskassans egen

personal anser jag mig kunna biträda. Den av järnvägsstyrelsen väckta frågan

om en ny tjänst i lönegraden A 24 hos järnvägsstyrelsen anmäles i annat

sammanhang av chefen för kommunikationsdepartementet.

Jämvägspensionsutredningens förslag örn förbättring av vissa äldre familjepensioner

i anslutning till 1939 års omreglering av dylika pensioner inom

statsförvaltningen i allmänhet har icke föranlett erinringar i yttrandena

och synes böra bifallas.

Såsom järnvägsstyrelsen föreslagit bör vid förstatligandet av Enskilda järnvägarnes

pensionskassa den del av kassans fonder, som belöper på sådana

delägare i kassan, vilka äro eller varit anställda vid av staten övertagna enskilda

järnvägar, frånskiljas och helt övertagas av statens järnvägar. I överensstämmelse

med de vid kapitalbudgetens omläggning år 1944 tillämpade

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 183.

51

principerna bör beloppel överföras till statens järnvägars värdeminskningskonto

och däremot svarande tillgångar på samma sätt som övriga likvida

medel avräknas mellan statens järnvägar och riksgäldskontoret. Utgifter och

inkomster hänförliga till nämnda delägare böra i bokföringshänseende jämställas

med övrig pensionsrörelse vid statens järnvägar.

Den del av fondema, som belöper på privatanställda, avser en för statens

järnvägsrörelse främmande verksamhet och bör jämte motsvarande tillgångar

i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag bokföras på en särskild diversemedelsfond.

Vid ytterligare framtida förstatligande av enskilda järnvägar böra

från denna diversemedelsfond till statens järnvägar verkställas de överföringar

som erfordras för kompensering av på järnvägsdriften i framtiden fallande

pensionskostnader. Pensionsutgifter för privatanställda delägare i kassan

synas lämpligen efter kassans förstatligande böra bestridas från fonden, vilken

även bör gottgöras de från denna del av verksamheten kommande intäkterna

liksom även ränteinkomsterna från fondens tillgångar. Det synes lämpligt

att diversemedelsfonden förvaltas av järnvägsstyrelsen.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att, efter det frågan örn kassans övertagande

blivit avgjord och sedan ytterligare utredning förebragts, fatta beslut

örn de erforderliga bokföringsåtgärderna.

Den nya pensionsordningen bör på sätt föreslagits gälla från och med den

1 juli 1945. I vad mån den blir tillämplig beträffande personal vid olika enskilda

järnvägar blir beroende av örn förefintliga järnvägspensionskassors

rörelse överlåtits till staten. De av mig förordade överenskommelserna örn

sådan överlåtelse äro avsedda att, under förutsättning av godkännande å ömse

sidor, träda i kraft nämnda dag.

För åvägabringande av den nu förordade pensionsregleringen erfordras

riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att träffa överenskommelser med

vederbörande pensionskassor samt meddela de bestämmelser och vidtaga de

åtgärder i övrigt, som erfordras för ändamålet. Då förhållandena vid olika

järnvägar och under olika tider varit i hög grad skiftande, föreligger viss

svårighet att i förväg överblicka de olika detaljspörsmål, som sammanhänga

med omregleringen. Bemyndigandet bör därför förutsättas innefatta en jämförelsevis

vidsträckt fullmakt för Kungl. Majit att i förevarande hänseenden

vidtaga de kompletteringar och jämkningar, som kunna visa sig erforderliga,

i synnerhet vad angår olika övergångsspörsmål.

Den i ämnet berörda någon örn upphävande av en övergångsbestämmelse

till allmänna tjänstepensionsreglementet torde böra underställas riksdagen i

samband med vissa andra reglementet berörande frågor.

I delta sammanhang torde jag få anmäla en från järnvägsstyrelsen inkommen,

av statskontoret tillstyrkt framställning örn bemyndigande att företaga

viss reglering av pensionerna för ett tiotal anställningshavare, som från de

av statens järnvägar trafikerade men icke statsövertagna järnvägarna Ljungbyholm—Karlslunda

och Ängelholm—Klippan övertagits i statens järnvägars

tjänst. Det har enligt framställningen visat sig önskvärt alt för denna personal

i vissa pensionshänseenden, såsom i fråga örn tjänstårsberäkning och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

tillgodoräknande av anställningstid enligt de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna

samt utbyte av sparkassekapital m. m. mot pension,

kunna tillämpa samma regler som för personal övertagen från förstatligad

järnväg. Då möjlighet härtill synes böra beredas, förordar jag att Kungl.

Majit inhämtar riksdagens bemyndigande att förordna i sådant hänseende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att

dels i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

förordats träffa överenskommelser om statens övertagande

av Enskilda järnvägarnes pensionskassa, understödsförening,

understödsföreningen Hälsingborg—Hässleholms

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsföreningen

Landskrona och Hälsingborgs järnvägars

pensionskassa, understödsföreningen Uddevalla—Vänersborg

—Herrljunga järnvägs personals pensions- samt änke- och

pupillkassa ävensom understödsföreningen S. W. B. pensionskassa;
dels

fastställa de avvikelser från allmänna tjänste- och familj

epensionsreglementena samt 1912 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare, som betingas av nämnda

överenskommelser samt av vad i det föregående eljest förordats;
dels

meddela de bestämmelser och vidtaga de åtgärder i

övrigt, som finnas erforderliga för genomförande av den i

det föregående förordade pensionsordningen samt av berörda

överenskommelser;

dels ock i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det

föregående förordats meddela bestämmelser örn

a) provisorisk förbättring av vissa familjepensionsförmåner,

tillkommande efterlevande till sådana tjänstemän vid

statens järnvägar, som vid statens övertagande helt eller

delvis av enskilt företag eller sådant företags nedläggande

övergått i statens järnvägars tjänst; samt

b) reglering av pensionsförhållandena för personal, som

från av statens järnvägar trafikerad enskild järnväg övergått

i statens järnvägars tjänst.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Ivar Löfqvist.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

53

Bilaga A.

Preliminär överenskommelse mellan staten och enskilda järnvä

garnes pensionskassa, understödsförening.

Mellan 1943 års jämvägspensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt undertecknade delegerade för enskilda järnvägames pensionskassa, understödsförening,

under förbehåll av godkännande i vederbörlig ordning av

fullmäktige för delägarna i kassan, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som här

nedan angivas.

1 §•

Från och med den 1 juli 1945 övertager staten — i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs -— kassans alla rättigheter och

förpliktelser jämlikt det för kassan vid övertagandet gällande reglementet

eller på annan grund. Bestämmelserna i § 2 första stycket samt i §§ 18—27

sagda reglemente skola dock icke äga tillämpning efter övertagandet.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse

till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot av

styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller

anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan skall hava avseende å staten, och skall kungl, järnvägsstyrelsen i

tillämpliga delar fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans

styrelse.

2 §■

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande helt eller

delvis av lill kassan anslutet företag eller i samband med dylikt företags nedläggande

övergått eller övergår i statens järnvägars tjänst och där innehar

anställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller 1942 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare eller sådan anställning på tor övertagen

personal avsedd övergångsstat, med vilken är förenad skyldighet att bestrida

en i statens järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst, skall, utom

i fall som i 5 § av denna överenskommelse sägs, vara underkastad bestämmelserna

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena eller, vad beträffar

arbetare, bestämmelserna i 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare, dock med iakttagande av vad nedan i 3 § föreskrives.

Såsom förutsättning härför skall emellertid gälla, att delägaren, då han törst

erhöll anställning av nyss angivna ari, ej uppnått den i vederbörande tjänstepensionsreglemente

stadgade pensionsåldern för anställningen eller, för det

fall han uppförts på övergångsstat, för den tjänst han därvid haft skyldighet

att bestrida, samt vad angår den, som innehar i 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare avsedd anställning, att de i sagda reglemente för reglementets

tillämpning stadgade förutsättningarna i övrigt föreligga. Ben som

innehar anställning på övergångsstat, som här avses, skall i pensionshänse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

ende hänföras till den lönegrad, vilken gäller för den tjänst han har skyldighet

att bestrida.

Bestämmelserna i denna paragraf skola jämväl gälla sådan delägare i kassan,

vilken från anställning vid av statens järnvägar trafikerat enskilt företag

eller från anställning hos kassan övergått eller övergår i statens järnvägars

tjänst.

3 §.

För anställningshavare, som avses i 2 §, skola följande särskilda bestämmelser

gälla.

1. Anställningshavare äger såsom tjänstår för tjänstepension, tjänstelivränta,

familjepension och familjelivränta tillgodoräkna, utöver vad som följer

av bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet och 1942 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare,

a) tid, under vilken han på grund av anställning vid enskilt företag varit

pliktig erlägga pensionsavgift till kassan eller annan av staten övertagen pensionsinrättning,

ävensom tid, för vilken han må hava erlagt pensionsavgift

enligt § 9 kassans reglemente, sådan tid likväl undantagen, för vilken återbetalning

av erlagda avgifter ägt rum, samt

b) . två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken han vid till kassan anslutet

enskilt företag eller vid trafikföretag, som ägts av till kassan ansluten enskild

järnväg, efter fyllda 18 år och innan bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse

blivit å honom tillämpliga, innehaft anställning, som varit av stadigvarande

natur.

Är anställningshavare, vars delaktighetsbelopp i kassan vid den tidpunkt,

da bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse blevo å honom tillämpliga,

understeg det lägsta belopp, som enligt § 4 mom. 4 första stycket av

reglementet för kassan bort för honom anmälas, med bidrag av förutvarande

arbetsgivare jämväl pensionsförsäkrad i enskild pensionsinrättning, som

ej övertagits av staten, eller har med sådant bidrag premieinbetalning till försäkringsanstalt

för liv- och kapitalförsäkring för honom skett eller insättning

å sparkassekonto verkställts, äger han dock ej rätt till tjänstårsberäkning,

sorn i första stycket a) sägs, med mindre han till kungl, järnvägsstyrelsen

överlåtit sin rätt enligt försäkringen respektive sitt tillgodohavande å sparkassekontot.

2. Pensionsåldern inträder tidigast vid utgången av den kalendermånad,

under vilken anställningshavaren fyller 63 år.

Vinner tjänsteman från och med dagen för övertagandet av kassan eller

senare befordran till tjänst, å vilken allmänna tjänstepensionsreglementet är

tillämpligt och för vilken tjänstepensionsunderlaget är högre än för den

tjänst han i samband med statens övertagande av vederbörande järnväg avtalsenligt

erhållit eller skulle erhållit, därest han då uppförts på ordinarie

stat, eller vinner arbetare anställning i tjänst, å vilken sagda reglemente är

tillämpligt, skall dock vad i första stycket sägs icke äga tillämpning.

3. Vid tillämpning av stadgandena i 26 § 1 mom. andra stycket a) allmänna

tjänstepensionsreglementet och i 1 § 1 mom. första stycket c) allmänna

familjepensionsreglementet samt av stadgandena i 19 § 1 mom. andra

stycket a) 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare och i 1 § 1 mom.

första stycket c) 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare skall med

anställningstid, som i nämnda författningsnun avses, respektive med tid,

varunder anställningshavare varit underkastad i nämnda författningsrum angivna

tjänstepensionsbestämmelser, likställas tid, som anställningshavaren

äger räkna såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna överenskommelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet skall anställningshavaren anses hava innehaft med

tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger räkna såsom

tjänstår enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna överenskommelse, skolande

det ankomma på kungl, järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa

det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava

varit gällande för anställningshavaren. „

5. Vid tillämpning av stadgandet i 1 § andra stycket d) 1942 ars fanstepensionsreglemente

för arbetare skall anställning, för vilken tjänstar tillgodoräknas

enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna överenskommelse, likställas

med anställning i statens tjänst.

6. Vad i 8 § 1 mom. första stycket c) 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare stadgas örn att rätt att komma i åtnjutande av sjukpension tillkommer

arbetare allenast under förutsättning, att han under sammanlagt

minst fem år varit underkastad sagda reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser

eller ock under sammanlagt minst tio år i statens tjänst innehaft

sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och

förvärvskälla, skall icke äga tillämpning.

7. Familjepensionstalet för familjepension må icke bestammas till belopp,

understigande det familjepensionsunderlag, som blev för anställningshavaren

gällande vid den tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse

blevo å honom tillämpliga.

4 §.

I andra fall än då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse bliva

tillämpliga, skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka

staten på grund av överenskommelsen övertager, bestämmelserna i §§ 1 -17

och 28—30 av det för kassan vid övertagandet gällande reglementet i tilllämpliga

delar gälla; dock skall därvid iakttagas:

a) att i fråga örn den, som vid eller efter övertagandet av kassan vinner

delaktighet i pensioneringen eller höjning av delaktighetsbeloppet, i stället för

i § 8 mom. 1 kassans reglemente angivna avgiftstabell skall tillämpas den i

bilaga 1 till denna överenskommelse intagna tabellen;

b) att den, vilken vid eller efter övertagandet av kassan blir pensionsberättigad

enligt § 6 mom. 1 c) kassans reglemente, erhåller i årlig pension i bilaga

2 tili denna överenskommelse angivna procent av medeldelaktighetsbeloppet,

dock med undantag för delägare, som avses i § 29 reglementet,

c) att samtliga enligt bestämmelserna i denna paragraf utgående pensioner,

pensionstillägg enligt § 30 kassans reglemente däri inräknade, skola

ökas med 10 procent; samt

d) att, där kungl, järnvägsstyrelsen så beslutar, anställmngshavare vid

företag, som icke övertagits av staten, ej må vinna (och ej heller återvinna)

delaktighet i pensioneringen efter den 31 december 1951 eller den senare tidpunkt,

som av styrelsen i beslutet angives, skolande dock beslutet för att

vinna tillämpning delgivas företaget minst tva ar före den fastställda tidpunkten.

5 §.

1. Vill innehavare av anställning, som i 2 S av denna överenskommelse

avses, att å honom i stället för bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall tillämpas

vad i 4 § sägs, och gör anställningshavaren därom anmälan till kungl, järnvägsstyrelsen

inom tre månader efter övertagandet av kassan eller, vad angår

den, som erhåller sådan anställning efter övertagandet, inom tre månader

efter anställningens erhållande, skola jämväl för honom bestämmel
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

serna i sistnämnda paragraf gälla. Delaktighetsbeloppet skall därvid anses

utgöra det delaktighetsbelopp, som skulle hava varit för anställningshavaren

gällande, därest kassan icke övertagits av staten och anställningshavaren,

med åtnjutande av avlöning enligt vid vederbörande enskilda företag

sist gällande lönebestämmelser men utan att erhålla löneförförhöjning efter

fyllda 50 år, kvarstått i tjänst hos förelaget, ankommande det på kungl,

järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens befordran till högre tjänst

vid statens järnvägar fastställa höjningarna av delaktighetsbeloppet till belopp,

som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid det enskilda

företaget.

För tjänsteman, som avses i första stycket, skola i fråga örn skyldighet att

avgå från tjänsten de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie

tjänsteman i sådan befattning, som tjänstemannen innehar eller på

övergångsstat bestrider. Därvid skall dock pensionsåldern anses inträda tidigast

vid utgången av den kalendermånad, under vilken tjänstemannen fyller

63 år.

2. Erhåller anställningshavare, för vilken 1 mom. blivit gällande, därefter

sådan i 2 g av denna överenskommelse avsedd anställning, för vilken

tjänstepensionsunderlaget är högre än för den tidigare innehavda anställningen

eller höjes tjänstepensionsunderlaget för den anställning han innehar,

skola bestämmelserna i 2 och 3 gg bliva å anställningshavaren tillämpliga,

därest han inom tre manader efter erhållandet av den nya anställningen

respektive efter det höjningen av tjänstepensionsunderlaget inträtt till kungl,

.lärnvägsstvrelsen gör framställning därom. Vad sålunda stadgats skall äga

motsvarande tillämpning, då rätt till pension enligt g 6 mom. 1 reglementet

för kassan inträder för anställningshavaren, eller, därest han dessförinnan

avlidit, för hans efterlevande, dock under förutsättning, att anställningshavaren

vid av gången respektive frånfälle åliggande pensionsavgift överstigit

summan av för hans anställning gällande tjänste- och familjepensionsavdrag.

6 g.

För följande hos kassan anställda befattningshavare, nämligen direktören

C l. Kolmodin, kamreraren J. W. R. Moll, kassören I. E. M. Nilsson, bokhållaren

S. H. A. Carlson, bokhållaren H. M. Sylvan och bokhållaren Y. M.

Gunther skall, under förutsättning att befattningshavaren kvarstår i anställning

hos kassan vid statens övertagande av densamma, gälla vad nedan i

denna paragraf sägs.

1. Direktören Kolmodin äger att för tiden från övertagandet av kassan

intill den 1 november 1948 åtnjuta dels avlöning med 16 000 kronor för år,

dels även dyrtidstillägg å 900 kronor för månad av avlöningen, beräknat efter

ett procenttal, som med fyra enheter understiger summan av de procenttal,

vilka under den tid avlöningen avser gälla för beräkning av å avlöning enligt

civila avlöningsreglementet utgående rörligt tillägg och kristillägg eller däremot

svarande förmån. Såsom villkor härför skall dock gälla, att Kolmodin

intill ovannämnda dag utan särskild ersättning fullgör uppdrag såsom likvidator

vid kassans likvidation, därest han därtill utses, eljest biträder vid likvidationen

och denna överenskommelses genomförande i den mån kassans styrelse,

likvidatorerna eller kungl, järnvägsstyrelsen så påfordra, samt, i den

omfattning kungl, järnvägsstyrelsen bestämmer, inom styrelsen biträder vid

handläggning av ärenden rörande pensionering av kassans förutvarande delägare

och dessas efterlevande. Avlöningen med därå belöpande dyrtidstillägg

utbetalas månadsvis i förskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 183.

57

I avseende å Kolmodin pensionsrätt skola bestämmelserna i kassans reglemente

samt i 4 § av denna överenskommelse äga tillämpning. A pension,

som tillkommer honom eller hans efterlevande, skall tor tid, da kristillägg

eller däremot svarande förmån utgår å tjänstepension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

utgå dyrtidstillägg å intill 400 kronor för månad av pensionen,

beräknat efter samma procenttal som under den tid pensionen avser

gäller för beräkning av kristillägget eller den mot detsamma svarande för
-

nieman. .. . ..

2. Kamrer Moll och bokhållaren Gunther skola äga ratt att vid övertagandet

av kassan övergå i statens järnvägars tjänst med placering i Stockholm,

örn möjligt i befattning, likartad med befattningen hos kassan.

Moll skall vid övergången erhålla befattning i lönegrad A 24 och placeras

i 27 löneklassen samt under fortsatt anställning i statstjänst vara tillförsäkrad

personligt lönetillägg i den mån så erfordras för att hans avlöning

icke må understiga den bruttolön jämte tilläggsförmåner, som tillkommer befattningshavare,

placerad i 29 löneklassen.

Gunther skall vid övergången erhålla befattning i lönegrad A 4 och placeras

i 4 löneklassen samt under fortsatt anställning i statstjänst vara tillförsäkrad

personligt lönetillägg i den mån så erfordras för att hennes avlöning

för åren 1947—49, 1950—52 samt för tiden från och med år 1953 icke

må understiga 3 500, 3 900 respektive 4 300 kronor jämte procentuellt tilllägg

därå, beräknat efter ett procenttal, som med fyra enheter understiger

summan av de procenttal, vilka under den tid avlöningen avser gälla för beräkning

av å avlöning enligt civila avlöningsreglementet utgående rörligt

tillägg och kristillägg eller däremot svarande förmån.

Vid övergången i statens järnvägars tjänst utbetalas till en var av Moll och

Gunther ett extra belopp, motsvarande den avlöning de uppburit från kassan

för månaden närmast före statens övertagande av densamma.

För det fall att Moll eller Gunther gjort sådan anmälan, som i 5 § föi-sta

stycket av denna överenskommelse sägs, skall å intill 400 kronor av månadsbeloppet

av dem eller deras efterlevande jämlikt 4 § tillkommande pension

utgå procentuellt tillägg enligt i 1 mom. andra stycket av denna paragraf an
-

1V lid. Ullavi • q , n i •• ii

3. Kassören Nilsson, bokhållaren Carlson och bokhållaren Sylvan aga att

från och med dagen för övertagandet av kassan åtnjuta pension till årligt

belopp av för Nilsson 3 696 kronor och för en var av Carlson och Sylvan

3 420 kronor. I avseende å deras familjepensionsrätt skola bestämmelserna

i 4 § av denna överenskommelse äga tillämpning, varvid skall så anses som

örn medeldelaktighetsbeloppet utgjort för Nilsson 4 800 kronor och för en var

av Carlson och Sylvan 4 440 kronor. A pension till ifrågavarande befattningshavare

eller deras efterlevande skall utgå procentuellt tillägg enligt i 1 morn.

andra stycket av denna paragraf angivna grunder. De sålunda befattningshavarna

och deras efterlevande tillkommande förmånerna skola utbetalas månadsvis

i förskott. I sagda förmåner skall pension, som avses i 4 § överens
-

kommelsen, anses vara inbegripen.

7 ^

Kassan (iverlåter vid statens övertagande av densamma samtliga tillgångar

lill svenska staten.

8 8.

Beträffande styrelsens för kassan redovisning för dess förvaltning under tid,

för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans verksamhet

skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Kungl, .järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som räknat från och

med dagen för övertagandet av kassan äro erforderliga för överenskommelsens

genomförande.

9 §.

Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att den å ömse sidor

godkänts före den 1 juli 1945.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 9 november 1944.

1943 års jämvägspensionsutredning: Delegerade för enskilda jämvägames

pensionskassa:

Sam Lindstedt M. Carlson

Gunnar Ruist Åke Nerel1 Alfr‘ K Wisson

Hj. Lundqvist I. Kolmodin

Chr. Gemzell Folke Rogard

under hänvisning till bilagda yttrande.

1

1 Här uteslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

59

Till bilaga A.

Bilaga 1.

Avglftstabell

sorn enligt 4 § a) skall tillämpas i stället för den i § 8 mom. 1 reglementet för

kassan angivna.

Ålder nästa födelsedag:

25 år eller mindre ....

7-3 procent

43 år........

*

7-6

44 » ........

....... 19-6

97 y

8-0

45 i ........

....... 211

OQ y

8-4

46 » ........

....... 22-8

9Q %

8-8

47 » ........

....... 24-6

>

9*2

48 » ........

....... 26 7

»

oi *

9-7

49 » ........

....... 29-0

Q9 v,

10-2

50 » ........

....... 31-4

>

QQ %

10-7

51 » ........

........ 35-0

y

34 » ................

11-2

»

52 * ........

........ 39-2

»

11-8

53 » ........

....... 44-0

36 » ................

12-4

»

54 > ........

........ 49-5

y>

37 » ................

13-0

»

55 » ........

........ 56-7

>

38 » ................

13-7

56 » ........

........ 69-7

39 » ................

14-6

57 » ........

........ 86-9

>

40 » ................

15-4

58 » ........

........ 107-4

41 » ................

16-3

59 » ........

........ 131-2

>

42 » ................

17-2

>

60 » ........

........ 159-1

>

Bilaga 2.

.Pensionstabell

som i fall, som i 4 § b) avses, skall tillämpas vid pensionering enligt § 6 morn.

1 c) kassans reglemente i stället för den i § 12 mom. 4 samma reglemente in
-

tagna tabellen.

62 men ej 63 år.................... 68 procent

61 » » 62 » .................... 68 »

60 » » 61 > .................... 68 »

59 » » 60 » 65 »

58 » » 59 » 62 »

57 » » 58 » 60 »

56 » » 57 * 58 »

55 » » 56 d 56 »

54 » » 55 » 54 »

53 » * 54 » 52 »

den som är yngre än 53 » .................... 50

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Bilaga B.

Preliminär överenskommelse mellan staten och understödsföreningen

Hälsingborg—Hässleholms järnvägars pensions- samt

änke- och pupillkassa.

Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Ma,j:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

styrelsen för understödsföreningen Hälsingborg—Hässleholms .järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa, under förbehåll av godkännande i vederbörlig

ordning av kassans fullmäktige, å andra sidan, har överenskommelse

träffats örn statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som här nedan

angivas.

1 §•

Från och med den 1 juli 1945 övertager staten — i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs — kassans alla rättigheter och

förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på annan

grund. Bestämmelserna i §§ 15 och 17—28 av stadgarna skola dock icke äga

tillämpning efter övertagandet.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

Hänledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse

till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot av

styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller

anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan skall hava avseende å staten, och skall kungl, järnvägsstyrelsen

fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans fullmäktige eller

styrelse.

2 §.

Medlem i kassan, vilken i samband med statens övertagande av Hälsingborg—Hässleholms

järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst och där innehar

anställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller 1942 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare eller sådan anställning på för övertagen

personal avsedd övergångsstat, med vilken är förenad skyldighet att bestrida

en i statens järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst, skall utom

i fall som i 5 § av denna överenskommelse sägs, vara underkastad bestämmelserna

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena eller, vad beträffar

arbetare, bestämmelserna i 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare, dock med iakttagande av vad nedan i 3 § föreskrives.

Den, som innehar anställning på övergångsstat, som här avses, skall i pensionshänseende

hänföras till den lönegrad, vilken gäller för den tjänst han

har skyldighet att bestrida.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 183.

61

3 §.

För gristallningshavare, som avses i 2 §, skola följande särskilda bestämmelser

gälla. „ ... . ,... ...

1 Anställningshavare äger såsom tjänstar för tjänstepension, tjanstelivranta

familjepension och familjelivränta tillgodoräkna, utöver vad som föijer av

bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet och 1942 ars tjanste
pensionsreglemente

för arbetare, .

a) tid under vilken han på grund av anställning vid enskilt foretag varit

pliktig erlägga pensionsavgift till kassan eller annan av staten övertagen pensionsinrättning,

sådan tid likväl undantagen, för vilken återbetalning av er
lagda

avgifter ägt rum, samt ., . „ „ ,

b) två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken han vid i 2 § av denna överenskommelse

avsedda järnvägar efter fyllda 18 år och innan bestämmelserna

i sagda paragraf blivit å honom tillämpliga innehaft anställning, som varit av

stadigvarande natur. . , , » .

2. Pensionsåldern inträder tidigast vid utgången av den kalendermanad,

under vilken anställningshavaren uppnår en levnadsålder av 65 ar.

Vinner tjänsteman efter den 30 juni 1945 befordran till tjänst, a vilken allmänna

tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för den tjänst han i samband med järnvägsovertagandet

avtalsenligt erhållit eller skulle erhållit, därest han då uppförts pa ordinarie

stat, eller vinner arbetare anställning i tjänst, å vilken sagda reglemente

är tillämpligt, skall dock vad i första stycket sägs icke äga tillämpad

Vid tillämpning av stadgandena i 26 § 1 mom. andra stycket a) allmänna

tjänstepensionsreglementet och i 1 § 1 mom. första stycket c) allmänna

familjepensionsreglementet samt av stadgandena i 19 § 1 inom. andra stycket

a) 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare och i 1 § 1 morn.

forsta stycket c) 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare skall med

anställningstid, som i nämnda författningsrum avses, respektive med tid,

varunder anställningshavare varit underkastad i nämnda författningsrum

angivna tjänstepensionsbestämmelser, likställas tid, som anställningshavaren

äger räkna såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet skall anställningshavaren anses hava innehaft

med tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger räkna

såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse, skolande det

ankomma på kungl, järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa det

tjänstepensionsunderlag, som under sadan tid skall anses hava varit gällande

för anställningshavaren.

5. Vid tillämpning av stadgandet i 8 § 1 mom. första stycket c) 194,2 ars

tjänstepensionsreglemente för arbetare skall anställningshavaren anses hava

varit underkastad sagda reglemente under tid, vilken han äger räkna såsom

tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse.

6. Familjepensionstalet för familjepension må icke bestämmas till belopp,

understigande det familjepensionsunderlag, som blev för anställningshavaren

gällande vid den tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse

bie vo å honom tillämpliga. I

4 8-

I andra fall, än då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse

tillämpliga, skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,

bliva

vilka

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts proposition nr 183.

staten på grund av denna överenskommelse övertager, bestämmelserna i

§§ 4—11. 13, 16 och 29 av de för kassan vid övertagandet gällande stadgarna

i tillämpliga delar gälla, skolande dock därvid iakttagas, att föreskrifterna

i § 11 mom. 6 av nämnda stadgar icke skall äga tillämpning.

5 §.

!• Vill innehavare av anställning, som i 2 § av denna överenskommelse

avses, att a honom i stället för bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall tillämpas

vad i 4 § sägs, och gör anställningshavaren därom anmälan" till kungl järnvägsstyrelsen

inom tre månader efter övertagandet av kassan, skola jämväl

tor honom bestämmelserna i sistnämnda paragraf gälla. Pensionsunderlaget

skall därvid anses utgöra det pensionsunderlag, som skulle hava varit för

anställningshavare gällande, därest kassan icke övertagits av staten och anställningshavaren,

med åtnjutande av avlöning enligt vid Hälsingborg—Hässleholms

järnvägsaktiebolag sist gällande lönebestämmelser men utan att erhålla

löneförhöjning efter fyllda 50 år, kvarstått i tjänst hos bolaget, ankommande

det pa kungl, järnvägsstyrelsen att vid anställningshavarens befordran

till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningen av pensionsunderlaget

till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst

hos bolaget.

I fråga om anställningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten skola de

bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

i sadant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman i befattning,

motsvarande den tjänst anställningshavaren innehar eller på övergangsstat

bestrider. Därvid skall dock pensionssåldern anses inträda tidigast

vid utgången av den kalendermånad, under vilken anställningshavaren fvlter

65 ar. J

2. Erhåller anställningshavare, för vilken 1 mom. blivit gällande, därefter

sadan i 2 § av denna överenskommelse avsedd anställning, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för den tidigare innehavda anställningen

elter hojes tjanstepensionsunderlaget för den anställning han innehar skola

bestämmelserna i 2 och 3 §§ bliva å anställningshavaren tillämpliga därest

han inom tre manader efter erhållandet av den nya anställningen respektive

etter det höjningen av tjanstepensionsunderlaget inträtt till kungl, järnvägsstyrelsen

gor framställning därom. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarf”,

e.llämpning, då pensionsrätt enligt § 5 kassans stadgar inträder för anstallmngshavaren,

dock under förutsättning, att honom vid nämnda tidpunkt

åliggande pensionsavgift överstiger summan av för hans befattning gällande

tjanste- och familjepensionsavdrag.

6 §.

Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till svenska staten.

7 §■

,. ,B®lräf?fnde styrelsens för kassan redovisning för dess förvaltning under

tid, tor vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans

verksamhet skall lagen om understödsföreningar i tijiämpliga delar gälla.

_ Järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med dagen

för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomtorande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

63

8 §•

Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att den å ömse sidor

godkänts före den 1 juli 1945.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 31 oktober 1944. Hälsingborg den 24 oktober 1944.

Styrelsen för understödsföreningen

Hälsingborg—Hässleholms järnvägars

pensions- samt änke- och pu
-

1943 års järnvägspensionsutredning: pillkassa:

Sam Lindstedt

Birger Walentin

Gunnar Ruist

Carl Jönsson

Clir. Gemzell

Albin Lindblad

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Bilaga C.

Preliminär överenskommelse mellan staten och understödsföreningen

Landskrona och Hälsingborgs järnvägars pensionskassa.

Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt styrelsen för understödsföreningen Landskrona och Hälsingborgs järnvägars

pensionskassa, under förbehåll av godkännande i vederbörlig ordning

av kassans fullmäktige, å andra sidan, har överenskommelse träffats

om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som här nedan angivas.

1 §•

Från och med den 1 juli 1945 övertager staten — i den mån ej annat

följer av vad nedan i denna överenskommelse sägs — kassans alla rättigheter

och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar

eller på annan grund. Bestämmelserna i §§ 5 och 15—34 av stadgarna skola

dock icke äga tillämpning efter övertagandet.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot

av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan skall hava avseende å staten, och skall kungl, järnvägsstyrelsen

fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans styrelse.

2 §•

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av Landskrona

och Hälsingborgs järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst och

där innehar anställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

eller 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare eller sådan anställning

på för övertagen personal avsedd övergångsstat, med vilken är förenad

skyldighet att bestrida en i statens järnvägars aktiva personalstat uppförd

tjänst, skall, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse sägs, vara

underkastad bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

eller, vad beträffar arbetare, bestämmelserna i 1942 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare, dock med iakttagande av vad

nedan i 3 § föreskrives. Den, som innehar anställning på övergångsstat, som

här avses, skall i pensionshänseende hänföras till den lönegrad, vilken gäller

för den tjänst han har skyldighet att bestrida.

3 §.

För anställningshavare, som avses i 2 §, skola följande särskilda bestäm
melser

gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 183. bö

1. Anställningshavare äger såsom tjänstår för tjänstepension, tjänstelivränta,

familjepension och familjelivränta tillgodoräkna, utöver vad som följer

av bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet och 1942 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare,

a) tid under vilken han på grund av anställning vid enskilt företag varit

pliktig erlägga pensionsavgift till kassan eller annan av staten övertagen

pensionsinrättning, sådan tid likväl undantagen, för vilken återbetalning av

erlagda avgifter ägt rum, samt

b) två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken han vid i 2 § av denna

överenskommelse avsedda järnvägar efter fyllda 18 år och innan bestämmelserna

i sagda paragraf blivit å honom tillämpliga innehaft anställning,

som varit av stadigvarande natur.

Vad i första stycket sägs skall dock, såvitt angår rätt att räkna tjanstar

för familjepension och familjelivränta icke äga tillämpning å anställningshavare,

som vid övertagandet ej var berättigad till pension för sina efterle
2.

Pensionsåldern inträder tidigast vid utgången av den kalendermånad,

under vilken anställningshavaren uppnår en levnadsålder av 63 år. ^

Vinner tjänsteman efter den 30 juni 1945 befordran till tjänst, å vilken

allmänna tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för den tjänst han i samband med järnvägsövertagandet

avtalsenligt erhållit eller skulle erhållit, därest han da

uppförts på ordinarie stat, eller vinner arbetare anställning i tjänst, å vilken

sagda reglemente är tillämpligt, skall dock vad i första stycket sägs icke

äga tillämpning.

3. Vid tillämpning av sladgandena i 26 § 1 mom. andra stycket a) allmänna

tjänstepensionsreglementet och i 1 § 1 mom. första stycket c) allmänna

familjepensionsreglementet samt av stadgandena i 19 § 1 mom. andra

stycket a) 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare och i 1 § 1 mom.

första stycket c) 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare skall med

anställningstid, som i nämnda författningsrum avses, respektive med tid,

varunder anställningshavare varit underkastad i nämnda författningsrum

angivna tjänstepensionsbestämmelser, likställas tid, som anställningshavaren

äger räkna såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna

överenskommelse. .

4. Vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet skall anställningshavaren anses hava innehaft

med tjänstepensionsrätt förenad anställning under lid, som han äger rakna

såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna överenskommelse

skolande det ankomma på kungl, järnvägsstyrelsen att i förekommande

fall fastställa det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall

anses hava varit gällande för anställningshavaren.

5. Vid tillämpning av stadgandet i 8 § 1 mom. första stycket c) 1942 ars

tjänstepensionsreglemente för arbetare skall anställningshavaren anses hava

varit underkastad sagda reglemente under tid, vilken han äger räkna såsom

tjänstår enligt 3 § 1 mom. första stycket a) av denna överenskommelse.

6. Familjepensionstalet för familjepension må icke bestämmas till belopp

understigande det familjepensionsunderlag, som blev för anställningshavaren

gällande vid den tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse

blevo å honom tillämpliga. Vad salunda stadgats skall dock

icke äga tillämpning å anställningshavare, som avses i 1 mom. andra stycket

här ovan.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sand. Nr ISo.

b

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kunut. Majlis proposition nr 183.

4 §•

I andra fall, än då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse bliva

tillämpliga, skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka

staten på grund av denna överenskommelse övertager, bestämmelserna i §§

1—4 och 6—14 av de för kassan vid övertagandet gällande stadgarna ävensom

de till stadgarna fogade övergångsbestämmelserna i tillämpliga delar

gälla.

5 §•

1- Vili innehavare av anställning, som i 2 § av denna överenskommelse

avses, att å honom i stället för bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall tillämpas

vad i 4 § sägs, och gör anställningshavaren därom anmälan lill kungl, järnvägsstyrelsen

inom tre månader efter övertagandet av kassan, skola jämväl

för honom bestämmelserna i sistnämnda paragraf gälla. Avlöningen skall

därvid anses utgöra den årsavlöning, i förhållande till vilken anställningshavaren

skulle haft att erlägga årsavgift, därest kassan icke övertagits avstaten

och anställningshavaren, med åtnjutande av avlöning enligt vid Landskrona

och Hälsingborgs järnvägar sist gällande lönebestämmelser men utan

att erhålla löneförhöjning efter fyllda 50 år, kvarstått i tjänst hos nämnda

järnvägar, ankommande det på kungl, järnvägsstyrelsen att vid anställningshavarens

befordran till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningen

av avlöningen till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande

tjänst hos järnvägarna.

I fråga om anställningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten skola

de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman

i befattning, motsvarande den tjänst anställningshavaren innehar eller på

övergångsstat bestrider. Därvid skall dock pensionsåldern anses inträda tidigast

vid utgången av den kalendermånad, under vilken anställningshavaren

fyller 63 år.

2. Erhåller anställningshavare, för vilken 1 mom. blivit gällande, därefter

sådan i 2 § av denna överenskommelse avsedd anställning, för vilken

tjänstepensionsunderlaget är högre än för den tidigare innehavda anställningen,

eller höjes tjänstepensionsunderlaget för den anställning han innehar,

skola bestämmelserna i 2 och 3 §§ bliva å anställningshavaren tillämpliga,

därest han inom tre månader efter erhållandet av den nya anställningen

respektive efter det höjningen av tjänstepensionsunderlaget inträtt till kungl,

järnvägsstyrelsen gör framställning därom. Vad sålunda stadgats skall äga

motsvarande tillämpning, då pensionsrätt enligt § 11 kassans stadgar inträder

för anställningshavaren, dock under förutsättning, att honom vid nämnda tidpunkt

åliggande pensionsavgift överstiger summan av för hans befattning

gällande tjänste- och familjepensionsavdrag.

6 §•

Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till svenska staten.

7 §•

Beträffande styrelsens för kassan redovisning för dess förvaltning under

tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans

verksamhet skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.

Kungl, järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med

dagen för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

67

8 §.

Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att den å ömse sidor

godkänts före den 1 juli 1945.

överenskommelsen är upprättad i två exempelar,

tagit ett.

Stockholm den 31 oktober 1944.

1943 års järnvägspensionsutredning:

Sam Lindstedt

Gunnar Ruist

Öhr. Gemzell

av vilka vardera parten

Hälsingborg den 24 oktober 1944.

Styrelsen för understödsföreningen

Landskrona och Hälsingborgs järnvägars

pensionskassa:

Birger Walentin

Walfrid Nilson John Persson

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Bilaga D.

Preliminär överenskommelse mellan staten och understödsföreningen

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägs personals

pensions- samt änke- och pupillkassa.

Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Ma.j:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt styrelsen för understödsföreningen Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägs personals pensions- samt änke- och pupillkassa, under förbehåll

av godkännande i vederbörlig ordning av kassans fullmäktige, å andra

sidan, har överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse

på villkor, som här nedan angivas.

1 §.

Från och med den 1 juli 1945 övertager staten —- i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs — kassans alla rättigheter och

förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande reglemente eller på

annan grund. Bestämmelserna i §§ 2, 15 och 17—24 reglementet skola dock

icke äga tillämpning efter övertagandet.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse

till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot av

styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller

anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan skall hava avseende å staten, och skall kungl, järnvägsstyrelsen

fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans fullmäktige eller

styrelse.

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg övergått i statens järnvägars tjänst

och där innehar anställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,

eller sådan anställning på för övertagen personal avsedd övergångsstat,

med vilken är förenad skyldighet att bestrida en i statens järnvägars aktiva

personalstat uppförd tjänst, skall, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse

sägs, vara underkastad bestämmelserna i allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena, dock med iakttagande av vad nedan i 3 § föreskrives.

Den, som innehar anställning på övergångsstat, som här avses, skall

i pensionshänseende hänföras till den lönegrad, vilken gäller för den tjänst

han har .skyldighet att bestrida.

3 g.

För anställningshavare, som avses i 2 §, skola följande särskilda bestäm
melser

gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Meijen proposition nr 183.

(59

1 Anställningshavare siger såsom tjänstår för tjänstepension, tjänstelivränta

familjepension och familjelivränta tillgodoräkna, utöver vad som foijer

av bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,

a) tid under vilken han på grund av anställning vid enskilt företag varit

pliktig erlägga pensionsavgift till kassan eller annan av staten övertagen pensionsinrättning,

sådan tid likväl undantagen, för vilken återbetalning av er
lagda

avgifter ägt rum, samt -j oe

b) två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken han vid i 2 5? av denna

överenskommelse avsedda järnväg efter fyllda 18 år och innan bestamme - serna i sagda paragraf blivit å honom tillämpliga innehaft anställning, som

varit av stadigvarande natur.

2. Pensionsåldern inträder tidigast vid utgången av den kalender manad,

under vilken anställningshavaren uppnår en levnadsålder av 63 ar.

Vinner anställningshavaren efter den 30 juni 1945 befordran till tjänst, a

vilken allmänna tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken

tjänstepensionsunderlaget är högre än för den tjänst han i samband med

järnvägsövertagandet avtalsenligt erhållit eller skulle erhållit, därest han da

uppförts på ordinarie stat, skall dock vad i första stycket sägs icke aga till
3.

Vid tillämpning av stadgandena i 26 § 1 morn. andra stycket a) allmänna

tjänstepensionsreglementet och i 1 § 1 moni- första stycket c) allmänna

familjepensionsreglementet skall med anställningstid, som i nämnda toifattningsrum

avses, likställas tid, som anställningshavare äger räkna såsom

tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet skall anställningshavaren anses hava innehaft

med tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger räkna

såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse, skolande det

ankomma på kungl, järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa del

tjänstepensionsunderlag, som under sadan tid skall anses hava varit gällande

för anställningshavaren. o ..

5. Familjepensionstalet för familjepension ma icke bestammas till belopp,

understigande det familjepensionsunderlag, som blev för anställningshavaren

gällande vid den tidpunkt, då allmänna familjepensionsreglementet

blev å honom tillämpligt.

4 g.

I andra fall, än då allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

jämlikt 2 § av denna överenskommelse bliva tillämpliga, skola med avseende

å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten på grund av överenskommelsen

övertager, bestämmelserna i §§ 3—14 och 16 i det för kassan vid

övertagandet gällande reglementet i tillämpliga delar gälla.

5 8.

1. Vill innehavare av anställning, som i 2 8 av denna överenskommelse

avses, att å honom i stället för bestämmelserna i 2 och 3 §8 skall tillämpas

vad i 4 8 sägs, och gör anställningshavaren därom anmälan till kungl, järnvägsstyrelsen

inom tre månader efter övertagandet av kassan, skola jämväl

för'' honom bestämmelserna i sistnämnda paragraf gälla. Årsavlöningen skall

därvid anses utgöra den årsavlöning, för vilken han skulle varit delägare i

kassan, därest denna icke övertagits av staten och anställningshavaren, med

åtnjutande av avlöning enligt vid Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag

sist gällande lönebestämmelser men utan att erhålla löneför
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

höjning efter fyllda 50 år, kvarstått i tjänst hos bolaget, ankommande det

på kungl, järnvägsstyrelsen att vid anställningshavarens befordran till högre

tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningen av årsavlöningen till belopp,

som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst hos bolaget.

I fråga örn anställningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten skola de

bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt allmänna tjänstepensionsleglementet

i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman i befattning,

motsvarande den tjänst anställningshavaren innehar eller på övergångsstat

bestrider. Därvid skall dock pensionsåldern anses inträda tidigast

vid utgången av den kalendermånad, under vilken anställningshavaren fyller

63 år.

2. Erhåller anställningshavare, för vilken 1 mom. blivit gällande, därefter

sadan i 2 § av denna överenskommelse avsedd anställning, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för den tidigare anställningen, eller höjes

tjanstepensionsunderlaget för den anställning han innehar, skola bestämmelserna

x 2 och 3 §§ bliva å anställningshavaren tillämpliga, därest han inom

tre manader efter erhållandet av den nya anställningen respektive efter det

höjningen av tjänstepensionsunderlaget inträtt till kungl, järnvägsstyrelsen gör

framställning därom. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning,

da pensionsrätt enligt § 9 kassans reglemente inträder för anställningshavaren,

dock under förutsättning, att honom vid nämnda tidpunkt åliggande

pensionsavgift överstiger summan av för hans befattning gällande tjänsteoch

familjepensionsavdrag.

6 g.

Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till svenska staten.

7 §.

Beträffande styrelsens för kassan redovisning för dess förvaltning under

lid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans

verksamhet skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.

Kungl, järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med

dagen för övertagandet räknat äi*o erforderliga för överenskommelsens genomförande.

8 g.

Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att den å ömse sidor

godkänts före den 1 juli 1945.

Överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 18 november 1944. Borås den 16 november 1944.

1943 års järnvägspensionsutredning:

Sam Lindstedt

Gunnar Ruist

öhr. Gemzell

Styrelsen för understödsföreningen

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägs personals pensions- samt

änke- och pupillkassa:

L. Påhlson

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

71

Bilaga E.

Preliminär överenskommelse mellan staten och understödsföreningen

S. W. B. pensionskassa.

Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt undertecknade delegerade för understödsföreningen S. W. B. pensionskassa,

under förbehåll av godkännande i vederbörlig ordning av fullmäktige

för delägarna i kassan samt kassans styrelse, å andra sidan, har — under

förutsättning att staten inlöser Stockholm—Västerås—Bergslagens nya .järnvägsaktiebolags

järnvägar senast från och med den 1 juli 1945 — delina

dag överenskommelse träffats örn statens övertagande av kassans rörelse på

villkor, som här nedan angivas.

1 §•

Från och med den 1 juli 1945 övertager staten — i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs — kassans alla rättigheter

och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på

annan grund. Bestämmelserna i § 4 och §§ 16—26 skola dock icke äga tilllämpning

efter övertagandet.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse på staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot

av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller

anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan skall hava avseende å staten, och skall kungl, järnvägsstyrelsen

fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på styrelsen för Stockholm—

Västerås—Bergslagens nya jämvägsaktiebolag och på kassans styrelse.

2 §.

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolags järnvägar övergått i

statens järnvägars tjänst och där innehar anställning, som avses i allmänna

tjänstepensionsreglemenlet eller sådan anställning på för övertagen personal

avsedd övergångsstat, med vilken är förenad skyldighet att bestrida en i statens

järnvägars aktiva personalstat uppförd tjänst, skall, utom i fall som i

5 § av denna överenskommelse sägs, vara underkastad bestämmelserna i allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena, dock med iakttagande av

vad nedan i 3 § föreskrives. Såsom förutsättning härför skall emellertid gälla,

ali delägaren, då han först erhöll anställning av nyss angivna art, ej

uppnått den i allmänna tjänstepensionsreglemenlet stadgade pensionsåldern

för anställningen eller, för det fall han uppförts på övergångsstat, för den

tjänst han därvid haft skyldighet att bestrida. Den sorn innehar anställning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj-As proposition nr 183.

på övergångsstat, som här avses, skall i pensionshänseende hänföras till den

lönegrad, vilken gäller för den tjänst han har skyldighet att bestrida.

3 §•

För anställningshavare, som avses i 2 g, skola följande särskilda bestämmelser

gälla.

1. Anställningshavare äger såsom tjänsteår för tjänstepension, tjänstelivränta,

familjepension och familjelivränta tillgodoräkna, utöver vad som följer

av bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,

a) tid, under vilken han på grund av anställning vid enskilt företag varit

pliktig erlägga pensionsavgifter till kassan eller annan av staten övertagen

pensionsinrättning, ävensom tid, för vilken han må hava erlagt pensionsavgift

enligt § 15 mom. 2 kassans stadgar, sådan tid likväl undantagen, för vilken

återbetalning av erlagda avgifter ägt rum, samt

b) två tredjedelar av tid i övrigt, under vilken han vid i 2 § avsedda

järnvägar eller till desamma knutet trafikföretag efter fyllda 18 år och innan

allmänna tjänstepensionsreglementet på grund av denna överenskommelse

blivit å honom tillämpligt, innehaft anställning, som varit av stadigvarande

natur.

2. Pensionsåldern inträder tidigast vid utgången av den kalendermånad,

under vilken anställningshavaren vid tillämpning av § 5 mom. 1 a) kassans

stadgar respektive övergångsstadgandet A samma stadgar skulle blivit berättigad

att uppbära pension.

Vinner anställningshavaren från och med dagen för övertagandet av kassan

eller senare befordran till tjänst, å vilken allmänna tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt och för vilken tjänstepensionsunderlaget är högre

än för den tjänst han i samband med statens övertagande av i 2 § avsedda

järnvägar avtalsenligt erhållit eller skulle erhållit, därest han då uppförts på

ordinarie stat, skall dock vad i första stycket sägs icke äga tillämpning.

3. Vid tillämpning av stadgandena i 26 § 1 mom. andra stycket a) allmänna

tjänstepensionsreglementet och i 1 § 1 mom. första stycket c) allmänna

familjepensionsreglementet skall med anställningstid, som i nämnda

förlåttningsrum avses, likställas tid, som anställningshavaren äger räkna

såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 inom. andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet skall anställningshavaren anses hava innehaft

med tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger räkna

såsom tjänstår enligt 3 § 1 mom. a) av denna överenskommelse, skolande

det ankomma på kungl, järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa

det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava varit gällande

för anställningshavaren.

5. Familjepensionstalet för familjepension må icke bestämmas till belopp,

understigande det familjepensionsunderlag, som blev för anställningshavaren

gällande vid den tidpunkt, då allmänna familjepensionsreglementet blev

å honom tillämpligt.

4 §.

1 andra fall, än då allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

jämlikt 2 § av denna överenskommelse bliva tillämpliga, skola med avseende

ä såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten på grund av denna

överenskommelse övertager, bestämmelserna i §§ 1—3, 5—8 och 10—15

samt övergångsstadgandena A och B i de för kassan vid övertagandet gällande

stadgarna i tillämpliga delar gälla.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 183.

73

Därvid skall dock iakttagas,

a) att pension enligt bestämmelserna i första stycket skall ökas med 10

procent samt därutöver med ej mindre understöd eller pensionstillägg, som

styrelsen för i 2 § omförmälda bolag må hava beviljat pensionstagare^ än

även med dyrtidstillägg (fyllnadspension) enligt av nämnda styrelse den 7

februari 1933 fastställda grunder;

b) att å intill 400 kronor av månadsbeloppet av pensionen, ökad enligt

a), skall — utom i fall då statligt dyrtidstillägg å pensionen utgår — för

tid, då kristillägg eller däremot svarande förmån utgår å tjänstepension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, utgå procentuellt tillägg, beräknat

efter det procenttal, som gäller för beräkning av kristillägget eller den

mot detsamma svarande förmånen, samt

c) , att örn dyrtidshjälp eller annan motsvarande förmån enligt beslut av

Kungl. Majit och riksdagen utgår å pensionen, i b) angivna procentuella

tillägg skall anses vara inbegripet i dylik förmån, i den mån detsamma ej

överstiger förmånens belopp.

5 §.

1. Vill innehavare av anställning, som i 2 § av denna överenskommelse

avses, att å honom i stället för bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall tillämpas

vad i 4 § sägs, och gör anställningshavaren därom anmälan till kungl, järnvägsstyrelsen

inom tre månader efter anställningens erhållande, skola jämväl

för honom bestämmelserna i sistnämnda paragraf gälla. Delaktighetsbeloppet

skall därvid anses utgöra det delaktighetsbelopp, som skulle hava

varit för anställningshavaren gällande, därest kassan icke övertagits av staten

och anställningshavaren, med åfnjutande av avlöning enligt de vid i 2 §

omförmälda bolag sist gällande lönebestämmelserna men utan att erhålla

löneförhöjning efter fyllda 50 år, kvarstått i tjänst hos bolaget, ankommande

det på kungl, järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens befordran

till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningarna av delaktiglietsbeloppet

till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst

hos bolaget. . , , ,

I fråga om anställningshavares skyldighet att avga fran tjänsten skola de

bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman i sådan

befattning, som anställningshavaren innehar eller på övergångsstat bestrider.

Därvid skall dock pensionsåldern anses inträda tidigast vid utgången

av den kalendermånad, som i 3 § 2 mom. första stycket av denna

överenskommelse avses. .

2. Erhåller anställningshavare, för vilken 1 morn. blivit gillande, därefter

sådan i 2 § av denna överenskommelse avsedd anställning, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för den tidigare innehavda anställningen

eller höjes tjänstepensionsunderlaget för den anställning han innehar, skola

bestämmelserna i 2 och 3 §§ bliva å anställningshavaren tillämpliga, därest

han inom tre månader efter erhållandet av den nya anställningen respektive

efter det höjningen av tjänstepensionsunderlaget inträtt till kungl, järnvägsstyrelsen

gör framställning därom. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande

tillämpning, då rätt till pension enligt § 5 kassans stadgar inträder

för anställningshavare eller, därest han dessförinnan avlidit, för hans efterlevande

dock under förutsättning, att anställningshavaren vid avgången

respektive frånfället åliggande årsavgift överstigit summan av för hans befattning

gällande tjänste- och familjepensionsavdrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 183. ®

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

6 §.

Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till svenska staten.

Beträffande styrelsens för kassan redovisning för dess förvaltning under

tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas

granskning av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av

kassans verksamhet skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga delar

gälla.

Kungl, järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med

dagen för övertagandet räknat, äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.

Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att den å ömse sidor

godkänts före den 1 juli 1945.

Överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 15 november 1944.

1943 års järnvägspensionsutredning: Delegerade för understödsföreningen

7 §•

8 §.

S. W. B. pensionskassa:

Sam Lindstedt

Carl Henning

Hj. Heijmer

Gunnar Ruist

K. Ingemarsson

A. Wedhörn

Chr. Gemzell

Under hänvisning till bilagda yttrande.

1

1 Här uteslutet.

457334. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1945:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Halmstad—Nässjö och Nässjö—Oskarshamn s. 9 i texten
  2. BU 1945:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna enskilda järnväga s. 1 i texten