Sök i Ratio Lex

Angående bidrag ur kyrkofonden till avlöning av pastorer vid svenska församlingar i utlandet

8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:188, Angående bidrag ur kyrkofonden till avlöning av pastorer vid svenska församlingar i utlandet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående bidrag ur kyrkofonden

till avlöning av pastorer vid svenska församlingar

i utlandet; given Stockholms slott den 26

januari 19 45.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av Magda, utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 januari 191+5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Ohlin, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, fråga örn bidrag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorer vid svenska församlingar i utlandet

samt anför härom följande.

I proposition (nr 238) till 1944 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag

angående grunderna för utgående under budgetåret 1944/45 av bidrag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorerna i de svenska församlingarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors och Oslo.

I skrivelse den 17 juni 1944 (nr 390) anmälde därefter riksdagen, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

I anledning av riksdagens förenämnda beslut meddelade Kungl. Majit den

30 juni 1944 bestämmelser i ämnet. Enligt dessa bestämmelser utgår till pastorn

vid en var av följande svenska församlingar i utlandet, nämligen svenska

Bihang till riksdagens ''protokoll 19b5. 1 sami. Nr 188. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Gu staf sförsamlingen i Köpenhamn, svenska Victoriaförsamlingen i Berlin,

svenska Sofiaförsamlingen i Paris, svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsingfors

och svenska Margaretaförsamlingen i Oslo, ur kyrkofonden under budgetåret

1944/45 avlöning på sätt i det följande angives. En var av dessa pastorer

erhåller dels i grundavlöning med provisorisk förhöjning 8 100 kronor, dels

dyrtidstillägg (procentuellt och barntillägg) och kristillägg därå enligt de grunder

för åtnjutande av sådana tillägg, som för motsvarande tid gälla för kyrkoherde

i territoriell hemlandsförsamling, dels ock ett tillfälligt utlandstillägg.

Utlandstillägget utgår i form av grundbelopp och barnbidrag. Grundbeloppet

utgör 2 600 kronor för pastorn i Berlin, 2 000 kronor för pastorn i Paris och

1 600 kronor för en var av pastorerna i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo.

Barnbidraget utgår med 300 kronor för ett vart av vederbörande på grand av

försörjningsplikt underhållet barn, som fyllt 10 år, intill dess barnet fyllt 19 år.

Därest befattningshavaren jämte sin här angivna prästerliga avlöning uppbär

arvode eller annan fast ersättning för särskilt uppdrag vid sidan av pastorstjänsten,

minskas dock utlandstilläggets grundbelopp för tid, varunder dylikt

arvode utgår. Barnbidraget bestämmes kvartalsvis efter barnets ålder vid

kvartalets början. Pastor, som kommer i åtnjutande av nu ifrågavarande avlöningsförmåner,

får icke mottaga särskild ersättning för honom på grund av

tjänsten åliggande förrättningar, vare sig förrättningen avser i utlandsförsamlingen

inskrivna medlemmar eller andra till därvarande svenska koloni hörande

personer eller resande eller eljest på orten tillfälligt vistande landsmän.

I förutnämnda skrivelse anhöll riksdagen under åberopande av ett av första

lagutskottet i ärendet avgivet utlåtande (nr 56), att Kungl. Majit ville låta

verkställa utredning angående frågan örn storleken av i propositionen föreslagna

barnbidrag till pastorerna i nämnda församlingar samt för 1945 års

riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I nämnda utlåtande anförde första lagutskottet rörande frågan örn barnbidragens

storlek huvudsakligen följande.

För att bereda ifrågavarande pastorer en viss kompensation för den levnads.

kostnadsfördyring, som följer av deras utlandsplacering, har i propositionen

föreslagits, att de för budgetåret 1944/45 skola beredas ett tillfälligt utlandstillägg.

Detta tillägg skall beräknas efter samma grunder, som skulle gälla

för de orts- och barnbidrag, vilka föreslagits i en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad sakkunnigutredning. Såvitt angår barnbidrag innebär detta,

att för varje barn i åldern 10 till 21 år, gentemot vilket vederbörande präst

har försörjningsplikt, skall utgå ett årligt lönetillägg av 300 kronor. Motivet

till detta särskilda barnbidrag är, såsom framgår av den sakkunniges redogörelse,

att en befattningshavare i utlandet, vilken är familjeförsörjare, i allmänhet

måste vidkännas avsevärt stegrade utgifter för sina barns uppfostran,

om han vill bevara sambandet med hemlandet och han genom deras uppfostran

vill befrämja deras framtid som svenska medborgare. Liknande barnbidrag

tillkomma tjänstemän i utrikesförvaltningen, som äro stationerade utomlands.

Barnbidrag för nämnda tjänstemän, vilket oberoende av lönegraden

utgår för varje barn under 19 års ålder, för vilket tjänstemannen är försörj
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition nr 188.

ningspliktig, beräknas emellertid till ett årligt belopp av 750 kronor för ett

och 500 kronor för varje ytterligare barn under 10 års ålder samt till 2 000

kronor för varje barn, som fyllt 10 år. Den skillnad, som föreligger mellan

barnbidragen till utrikesrepresentationens tjänstemän, å ena sidan, och till

utlandspastorerna, å den andra, är — såsom ock framhållits i en till utskottet

inkommen skrivelse från pastorn i svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsingfors

— anmärkningsvärt stor. Även om vissa skäl kunna anföras mot att tillerkänna

utlandspastorerna barnbidrag i samma utsträckning, som tillkommer

nyssnämnda tjänstemän, synes den avsevärda skillnad, som finnes mellan

barnbidragen, icke tillräckligt motiverad.

Genom förutnämnda beslut av den 30 juni 1944 anbefallde Kungl. Majit

domkapitlet i Uppsala, att, efter samråd med Kungl. Majlis vederbörande

minister i utlandet samt efter hörande av vederbörande utlandspastor, inkomma

med erforderlig redogörelse för de ekonomiska förhållanden på

utlandspastorernas stationeringsorter, som kunde vara av betydelse för avvägningen

av utlandspastorernas avlöningsförmåner under tiden närmast efter

budgetåret 1944/45, ävensom för sådana pastorernas personliga förhållanden,

som kunde påverka utmätandet av ett särskilt på grund av pastors utlandsplacering

påkallat barnbidrag. Redogörelsen skulle avse såväl de fem härförut

nämnda utlandspastorerna som pastorn vid Ulrika Eleonora svenska församling

i London.

Domkapitlet i Uppsala har med anledning av vad sålunda föreskrivits i

skrivelse den 30 september 1944 anfört huvudsakligen följande.

Sedan domkapitlet i skrivelser till svenska beskickningarna i Köpenhamn,

Berlin, Vichy, Helsingfors och London samt svenska generalkonsulatet i Oslo

anhållit, att de ville efter hörande av vederbörande utlandspastorer avgiva

utlåtanden rörande de i nämnda beslut omförmälda förhållandena samt därmed

och med pastorernas yttranden i ärendet inkomma till domkapitlet, ha

sådana utlåtanden och yttranden inkommit från vederbörande myndigheter i

Köpenhamn, Berlin, Helsingfors, London och Oslo.

De ekonomiska förhållandena äro på utlandspastorernas tjänstgöringsort elfor

närvarande synnerligen osäkra. Huru förhållandena komma att gestalta

sig efter utgången av innevarande budgetår är beroende av så manga okända

faktorer, att man svårligen nu kan bilda sig en uppfattning härom. Det synes

emellertid av de inkomna utlåtandena framgå, att nuvarande höga prisnivå

sannolikt icke kommer att sjunka utan snarare att ytterligare stegras. Beträffande

förhållandena i Paris föreligger visserligen intet utlåtande, men torde

icke heller här någon sänkning av gällande prisnivå lia inträtt eller kunna med

säkerhet förväntas inträda under innevarande budgetår eller tiden närmast

därefter.

Rörande sådana utlandspastorernas personliga förhållanden, vilka kunna

påverka utmätandet av ett särskilt på grund av vederbörandes utlandsplacering

påkallat barnbidrag, ha inhämtats följande uppgifter.

Pastorerna i Köpenhamn och Paris lia icke några barn under 19 ars ålder.

Svenske pastorn i Helsingfors har tre söner, vilka äro födda den 16 januari

1931, den 18 juli 1934 och den 12 oktober 1937. Skolorna i Helsingfors äro

stängda sedan februari 1944 och förhållandena i övrigt sådana, att barn enligt

myndigheternas föreskrifter icke böra vistas i staden. Pastorn har därför blivit

opaginerad Kontrollera mot PDF

•i Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

nödsakad att ordna mod sina söners skolgång i Sverige. Den äldste är intagen

i Sigtuna-skolan, vars termins- och vivrcavgifter äro 300 kronor i månaden

eller 2 400 kronor per läsår. Därtill kommer en del extra utgifter, varför hans

skolgång diar en kostnad av omkring 3 000 kronor för år. De båda yngre

äro inackorderade i Stockholm för ett belopp av 200 kronor i månaden vardera

eller sammanlagt 3 200 kronor per läsår. De sammanlagda utgifterna

för barnens skolgång bli alltså 6 200 kronor.

Svenske pastorn i Oslo har ett barn under 19 års ålder, som intill 1941

åtnjutit undervisning i en norsk skola men vars vidare skolgång på grund av

i^Norge numera rådande undervisningsförhållanden måst äga rum i Sverige.

Barnets undervisning är för närvarande förlagd till en internatskola därstädes.

Beträffande barnbidragens storlek vill domkapitlet, under hänvisning till

lörsta lagutskottets utlåtande 1944: 56, som sin åsikt uttala, att det synes

domkapitlet skäligt, att utlandspastorerna tillerkännas barnbidrag i samma utsträckning

som de tjänstemän i utrikesförvaltningen, som äro stationerade

utomlands.

Slutligen har domkapitlet lämnat vissa uppgifter rörande pastorn i Berlin,

vilka, sedan denne avlidit, icke ha betydelse för förevarande frågas bedömning.

Av pastorns i London yttrande i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Svenska församlingen i London svarade i olikhet med övriga svenska utlandsförsamlingar

helt och hållet för pastorns avlöning och statsbidrag utginge

sålunda icke för ändamålet. Lönebeloppet vore beroende av församlingens

beslut och fastställandet av detsamma skedde a kyrkostämma, då så ansåge>

lämpligt och utan fixerande av viss löneregleringsperiod. Pastorns nu gällande

lön hade vid kyrkostämma den 27 november 1938 fastställts till 660 £

eller i svenskt mynt 11 121 kronor (därav 460 £ i grundlön, 100 £ i provisorisk

löneförbättring och 100 £ i dyrtidstillägg) jämte fri bostad i

för ändamålet uppförd prästgård. Till denna lön hade sedermera kommit

ett tillfälligt bidrag för hans barns skolgång å 70 £ jämte fritt lyse och bränsle,

tillsammans beräknat till 100 £. Då någon särskild fond för pastorns avlöning

icke funnes, utgjordes församlingens prästlönemedel av till kyrkokassa

inflytande inkomster. Dessa inkomster bestode dels av s. k. skeppsavgifter,

vilka sedan år 1716 på grund av kungl, brev erlagts av till engelska hamnar

anländande svenska fartyg, dels av församlingsavgifter, vilka för närvarande

ej torde kunna beräknas inbringa, mer än cirka 100 £ om året, dels ock avdonationer

av personer, vilka räknade sig som medlemmar av församlingen

men ej kunde förvärva rösträtt. Ej heller dessa sistnämnda inkomster kunde

för närvarande beräknas till mer än 100 £ örn året. Sedan år 1938 hade

givetvis en fullständig förändring beträffande levnadskostnaderna i London

ägt rum. De ökade omkostnaderna hade medfört en allt omvälvande förenkling

av levnadsstandarden. Vissa födoämnen, som t. ex. bröd, smör och kött, hade

tack vare prisregleringar kunnat hållas nere i förvånande lågt prisläge. Bränsle,

elektrisk ström, gas, kläder och skodon hade däremot stigit med upp till 100

procent. Han hade tre barn under 19 års ålder, vilka vörö födda den 3 oktober

1933, den 23 oktober 1934 och den 28 juli 1936. Då han flyttat till London,

hade lian räknat med att barnen skulle kunna erhålla undervisning i svenska

skolan i London. Sedan denna skola stängts på grund av krigshändelserna,

hade barnens undervisning måst förläggas till engelska skolor och vore de för

närvarande elever vid The Church of England Missionary Societys skola

»S:t Michaeli», Limpsfield, Surrey. Skolan vore av Public School typ och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

åtnjöte gott anseende. Avgifterna vore, med rabatt, cirka. 100 £ (= 1 685

svenska kronor) om året för varje barn. Då det med skolavgifter på 300 £

örn året medförde betydande svårigheter att bestrida andra nödiga utgifter,

hade församlingen, som förut nämnts, beviljat honom ett tillfälligt barnbidrag

av 70 £ om året samt fritt lyse och bränsle, tillsammans beräknat till 100 £.

I ärendet ha utlåtanden avgivits den 3 november 1944 av statskontoret

och den 21 november 1944 av kammarkollegiet.

Statskontoret har anfört:

Såsom framgår av domkapitlets i Uppsala föreliggande redogörelse för de

ekonomiska förhållandena på utlandspastorernas stationeringsorter m. m.,

torde det svårligen nu kunna bedömas, hura det ekonomiska läget på ifrågavarande

orter kommer att gestalta sig under tiden närmast efter utgången av

innevarande budgetår. Vid sådant förhållande lärer en slutlig omprövning

av utlandspastorernas avlöningsförmåner för närvarande icke vara möjlig att

ernå. Den för innevarande budgetår genomförda provisoriska löneregleringen

för sagda pastorer torde därför, med nedan föreslagen jämkning av föreskrifterna

rörande barnbidrag, lämpligen kunna läggas till grund för bestämmandet

av löneförmånerna under budgetåret 1945/46.1 redogörelsen har domkapitlet

vidare framlagt utredning angående de personliga förhållanden, som kunna

vara av betydelse vid avvägningen av särskilt barnbidrag till dessa prästmän.

Domkapitlet har i anslutning härtill uttalat, att det syntes skäligt, att barnbidrag

tillerkändes utlandspastorerna i samma utsträckning som utrikesrepresentationens

befattningshavare, sålunda även för skolpliktiga barn, oavsett

deras ålder. Statskontoret vill i anledning härav erinra, att i den sakkunnigutredning,

som av föredragande departementschefen åberopats vid framläggande

av proposition i ämnet till 1944 års riksdag, särskilt bidrag för barn

under 10 år icke ansetts erforderligt med hänsyn till karaktären av ifrågavarande

befattningshavares yrkesuppgifter (propositionen sid. 21 f.). Det anförda

skälet för att icke medgiva bidrag för barn på det lägsta skolstadiet

synes statskontoret alltjämt vara bärande. Härutöver må emellertid framhållas,

att förutom möjligheten för barnen att erhålla undervisning av föräldrarna

i hemmet, statsunderstödd svensk skolundervisning anordnats _ å

flera av utlandspastorernas tjänstgöringsorter, exempelvis i Berlin och Paris.

Av utredningen i ärendet framgår också, att det varit pastorernas mening

att barnen där så vore möjligt skulle åtnjuta undervisning med anlitande av

de på respektive tjänstgöringsorter befintliga skolorna. Barnens nuvarande

vistelse och skolgång i Sverige har enligt vederbörande^pastorers egna uppgifter

föranletts av de genom kriget uppkomna förhållandena på tjänstgöringsplatserna

ifråga. Att vid avvägningen av pastorernas löneförmåner

bereda dem kompensation för de meratgifter, som på grund av nämnda förhållanden

förorsakas dem för tillfällig förflyttning av vissa familjemedlemmar,

lärer icke kunna komma ifråga. Det synes vidare statskontoret tveksamt,

huruvida den ålder, intill vilken barnbidrag icke utgår, bör sättas så lågt som

lill 10 år. Med hänsyn till de undervisningsmöjligheter, som enligt vad förut

anförts normalt kunna utnyttjas, torde bidrag icke böra utgå förrän barnet

uppnått åldern för övergång från folkskola till fyraårig realskola eller 12 års

alder. Med denna begränsning synes bidrag böra utgå för de merkostnader,

sorn föranledas av placeringen i utlandet. Det bör härvid ihågkommas, att för

de församlingspräster, sorn utlandspastorerna i löneställning motsvara, avsevärda

kostnader för barnens skolgång ofta uppkomma därigenom att tillgång

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Majlis ''proposition nr 18S.

till högre läroanstalt icke finnes å tjänstgöringsorten, varför skolgången måste

äga rum å annan ort. Enligt statskontorets uppfattning är det visserligen

skäligt, att det för dessa prästmän avsedda barnbidraget uppräknas med

lämpligt belopp, varvid dock med hänsyn till vad nyss anförts i förhållande

till utlandsrepresentationens tjänstemän en viss begränsning måste anses motiverad.

Statskontoret kan för sin del ansluta sig till kammarkollegiets förslag

i dess utlåtande den 21 februari 1939 över förenämnda sakkunnigutredning,

genom vilket förslag bidraget för varje barn begränsats till 1 000 kronor örn

året. Sorn förutsättning för dylikt bidrag torde böra föreskrivas, att det barn,

för vilket bidrag skall beräknas, verkligen berndes skolundervisning i Sverige.

Kammarkollegiet har anfört:

Lika med statskontoret och på av detta ämbetsverk anförda skäl anser

kollegiet, att de för innevarande budgetår gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna

för utlandspastorerna torde böra gälla även för nästkommande

budgetår med viss jämkning beträffande barnbidragen. I fråga om nämnda

barnbidrag inhämtas av den i ärendet åberopade propositionen, att barnbidragen

äro avsedda att utgöra viss kompensation för de merutgifter, som en

familjeförsörjare måste vidkännas för sina barns uppfostran, därest han vill

låta barnen bevara sambandet med hemlandet och han i deras uppfostran

vill söka främja deras framtida utkomst såsom svenska medborgare. Av den

i ärendet verkställda utredningen framgår, att statsunderstödd svensk skolundervisning

anordnats å en del av utlandspastorernas tjänstgöringsorter, såsom

i Berlin och London, ävensom att vederbörande pastorers barn åtnjutit

undervisning i dessa skolor, till dess på grund av de genom kriget uppkomna

förhållandena skolornas verksamhet upphört. Detta har nödgat pastorn i Berlin

att hemsända sina barn för skolundervisning i Sverige, under det pastorn

i London bereder sina barn undervisning i engelsk skola. Statskontoret har

ansett, att kompensation för de merutgifter, som på grund av nämnda förhållanden

förorsakas pastorerna för tillfällig förflyttning av vissa familjemedlemmar,

icke bör komma i fråga. Kollegiet kan för sin del icke dela denna

mening. Ben omständigheten, att verksamheten vid svensk skola å pastors

tjänstgöringsort upphört på grund av kriget, torde icke skäligen böra medföra,

att pastor bör i förevarande hänseende komma i sämre ställning än örn svensk

skola över huvud taget icke funnits å tjänstgöringsorten. Det må erinras örn

att enligt vad pastorn i Berlin uppgivit i ärendet det med all säkerhet bomme

att dröja flera år, innan den svenska skolan i Berlin kunde tänkas bli återupprättad,

vadan pastorn bleve nödsakad att för framtiden ordna barnens

skolgång i Sverige. Kollegiet anser på grund härav, att barnbidrag bör utgå

till de pastorer, som på grund av förhållandena på tjänstgöringsorten nödgats

bereda barnen skolundervisning i Sverige. Beträffande åldersgränsen för de

barn, för vilka bidrag skall utgå, vill kollegiet icke ifrågasätta någon ändring

i de nuvarande bestämmelserna, eller att bidrag icke skall utgå för barn under

10 år. Vad slutligen angår beloppet av nämnda bidrag får kollegiet med understrykande

av statskontorets erinran om de dryga kostnader, som hemlandsprästerna

ofta få vidkännas för barnens skolgång, förklara sig icke hava funnit

anledning frångå sitt i utlåtande den 21 februari 1939 gjorda förslag om att

bidrag lämnas med 1 000 kronor för varje barn och år. På grund av vad sålunda

anförts torde barnbidragen för nästa budgetår böra utgå med 1 000

kronor till envar av pastorerna i Berlin och Oslo samt med 2 000 kronor till

pastorn i Helsingfors, dock under förutsättning att barn, för vilket bidragberäknas,

under budgetåret åtnjuter skolundervisning i Sverige.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

De för innevarande budgetår meddelade bestämmelserna örn bidrag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorerna vid de svenska församlingarna i

Köpenhamn, Berlin, Paris, Helsingfors och Oslo torde böra erhålla fortsatt

giltighet även för nästa budgetår med av mig i det följande angivna jämkningar.

Jag erinrar om att kyrkoherdebefattningen i Berlin för närvarande är

vakant; i vadi mån anslaget, såvitt gäller nämnda tjänst, behöver tagas i

anspråk under nästkommande budgetår, kan icke nu bedömas. Den del av

utlandstillägget, som utgör barnbidrag, utgår för innevarande budgetår

med 300 kronor för vart och ett av vederbörande befattningshavare

underhållet barn, som fyllt 10 år, intill dess barnet fyller 19 år. Frågan

om barnbidragets storlek har i enlighet med 1944 års riksdags begäran

gjorts till föremål för utredning. Samtliga myndigheter äro ense om att

förhöjning av detta bidrag bör ske. Däremot lia delade meningar yppat sig

angående bidragsbeloppets storlek. Och vidare har statskontoret uttalat den

åsikten, att ifrågavarande bidrag ej borde utgå förrän vid 12 års ålder, medan

kammarkollegiet ansett, att barnbidraget fortfarande borde utgå från och med

den tid, då barnet fyllt 10 år. Domkapitlet i Uppsala åter har hävdat den

uppfattningen, att barnbidrag borde utgå enligt samma grunder som gällde

beträffande sådana tjänstemän i utrikesförvaltningen, vilka vore stationerade

utomlands. Domkapitlets förslag innebär således, att bidrag skulle utgå för

varje barn under 19 års ålder med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje

ytterligare barn under 10 års ålder samt med 2 000 kronor för varje barn,

som fyllt 10 år. Tillräckliga skäl att göra skillnad mellan utrikesförvaltningens

tjänstemän och utlandspastorerna vid bestämmande av barnbidragets storlek

eller tiden för dess utgående finner jag icke föreligga. Jag anser mig därför

böra biträda domkapitlets förslag. Vid bifall till vad jag sålunda förordat

synes den del av det nu utgående dyrtidstillägget, som utgör barntillägg, böra

bortfalla. Barnbidraget torde böra utgå oberoende av om barnet vistas i hemlandet

eller ej.

Jag anser mig vidare böra förorda, att pastorn i svenska församlingen i London,

under förutsättning att han under budgetåret 1945/46 uppbär minst de

löneförmåner, som den 27 november 1938 fastställts, eller 660 £ sterling för

år räknat, erhåller utlandstillägg efter samma grunder som gälla för övriga

utlandspastorer, varvid som grundbelopp bör beräknas samma belopp som för

pastorn i Paris eller 2 000 kronor.

Enligt de av mig förordade grunderna för barnbidrag synes under nästa

budgetår envar av pastorerna i Helsingfors och London vara bidragsberättigad

för två barn över och ett barn under 10 år samt pastorn i Oslo för ett barn

över 10 år. Barnbidrag torde därför komma att under nämnda budgetår utgå

med åtminstone (5 X 2 000 + 2 X 750 =) 11 500 kronor. Härvid är emellertid

att märka, att det i dyrtidstillägget ingående barntilliigget enligt mitt

förslag kommer att bortfalla.

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maurts ''proposition nr 188.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående för budgetåret

1945/46 förordade grunderna för bidrag ur kyrkofonden till

avlöning av pastorerna i de svenska församlingarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

450840

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.