Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnad av lamdsstatshuset i Falun m. m

1945-03-02 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:195, Angående tillbyggnad av lamdsstatshuset i Falun m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kv/ngl. Maj ds proposition till riksdagen angående tillbyggnad av

lamdsstatshuset i Falun m. m..; given Stockholms slott den 2

mars 1945.

Kungl. Maj 1 vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fntiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.-t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden .PehrssonBramstorp,

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

I skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande

för budgetåret 1945/46 av ett anslag av 990 000 kronor till dels inköp av fastigheten

nr 10 i kvarteret Kansliet i Falun, dels oek tillbyggnad av landsstatshuset

därstädes.

Innan jag ingår på förevarande framställning, torde jag få lämna följande

uppgifter rörande frågans tidigare behandling.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 195.

I skrivelse den 13 augusti 1943 gjorde länsstyrelsen i Kopparbergs län hos

byggnadsstyrelsen framställning rörande förbättrade och utökade lokaler åt länsstyrelsen.

I anledning härav anmodade byggnadsstyrelsen den 27 augusti 1943

länsarkitekten i länet att i samråd med vederbörande utarbeta program för den

ny- eller ombyggnad av landsstatshuset i Falun, som kunde bliva erforderlig

för att tillgodose länsstyrelsens lokalbehov, samt att därjämte preliminärt undersöka

möjligheterna för inköp av landsstatshuset angränsande mark, som skulle

kunna komma ifråga att utnyttjas för ändamålet.

Länsarkitekten inkom sedermera, efter samråd med länsstyrelsen, med de begärda

programuppgiftema och anförde därvid rörande tomtfrågan, att med

de anspråk på utrymmen, som den utvidgade förvaltningsorganisationen krävde,

lokalbehovet icke kunde tillfredsställas genom sådan nybyggnad på nuvarande

landsstatshusets tomt, som annars tidigare varit tänkt. En undersökning av två

alternativ för anskaffande av ny eller ökad tomtmark hade verkställts, avseende

dels förvärv på annan plats i staden av tomt för en helt ny byggnad åt länsstyrelsen

och andra statsinstitutioner och dels tillbyggnad av nuvarande landsstatshuset

samt för detta ändamål inköp av den till nuvarande landsstatshustomten

i norr angränsande fastigheten nr 10 i kvarteret Kansliet.

Vid övervägandet av de båda alternativen fann byggnadsstyrelsen, att åt det

senare alternativet måste givas företräde. Vägledande för styrelsen var därvid,

att en nybyggnad komme att draga avsevärt större kostnad än tillbyggnadsaltemativet

och att försäljning av det nuvarande landsstatshuset icke syntes

kunna ske till sådant pris, att kostnadsskillnaden mellan alternativen på långt

när täcktes. Vidare hade från stadens sida framhållits, att man där hade intresse

för en lösning enligt det senare alternativet, enär detta skulle befrämja tillkomsten

av en ur stadsbildens synpunkt önskvärd stadsplaneförändring, berörande

området invid landsstatshuset och mitt emot residenset. Slutligen hade

ställts i utsikt att staden kunde med hänsyn till nämnda förhållande tänkas vara

villig att i någon form bidraga med viss del av köpeskillingen för den mark

kronan skulle behöva förvärva invid landsstatshuset för genomförande av tillbyggnadsaltemativet.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 juli 1944 angående utredning rörande

länsstyrelsernas lokalfrågor anförde byggnadsstyrelsen beträffande länsstyrelsen

i Falun, att efter taxeringsreformens genomförande hela landsstatshuset, länsstyrelsens

sessionssal däri inräknad, samt nyinredda lokaler inom lantmäterikontorets

vindsvåning utnyttjades till arbetsrum. Trots detta hade plats inom

landsstatshuset icke kunnat beredas vare sig vägförvaltningen eller landsfogden.

Något utrymme för civilförsvarsavdelningen kunde ej erhållas annat än genom

förhyrning. Styrelsen anmälde samtidigt, att förhandlingar på styrelsens anmodan

påginge mellan länsstyrelsen och ägaren till fastigheten nr 10 i kvarteret

Kansliet rörande förvärv av denna fastighet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

3

I sin föreliggande framställning har byggnadstyrelsen meddelat, att länsstyrelsen

numera slutfört förhandlingarna angående förvärv av tomten nr

10 i kvarteret Kansliet, den s. k. Eggertzska tomten, och till styrelsen

inkommit med ett till den 1 april 1945 bindande anbud å nämnda fastighet.

Ett av säljaren upprättat förslag till köpekontrakt, vilket överlämnats med

byggnadsstyrelsens skrivelse, torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

i ärendet.

Med frågan örn ett förvärv av fastigheten och en tillbyggnad å denna vore,

erinrar styrelsen, förknippad frågan om genomförandet av viss stadsplan eändring.

Förelag därtill hade numera upprättats och den 29 januari 1945 av

stadsfullmäktige i Falun antagits. Syftet med detta förslag vore att framför det

på Åsgatan,? västra sida belägna länsresidenset anordna en allmän plats i kvarteret

Kansliet på Åsgatans motsatta sida, varigenom residenset skulle bliva

frilagt och bättre komma till sin rätt i stadsbilden. I den allmänna platsen

skulle en del av Eggertzska tomten ingå. Efter förhandlingar i frågan hade

drätselkammaren den 9 juni 1944 förklarat sig vilja tillstyrka att staden, därest

kronan förvärvade Eggertzska tomten, övertoge sagda del därav och därför

betalade 40 000 kronor, varjämte befrielse skulle lämnas kronan från skyldighet

att gälda gatumarks- och gatukostnadsersättning. Den återstående tomtmarken

vore enligt byggnadsstyrelsens mening för landsstatshusets tillbyggnad ändamålsenlig

och tillräcklig.

Rörande bygg nadsbestäm melserna för de mot den öppna platsen angränsande

tomterna hade, fortsätter styrelsen, ingående samråd ägt rum mellan

styrelsen och stadens vederbörande myndigheter. Med hänsyn till särskilt länsresidensets

kulturhistoriska värde hade styrelsen även inhämtat riksantikvarieämbetets

yttrande. Av de med representanter för Falu stad hållna överläggningarna hade

framgått, att ett med hänsyn bland annat till stadsbilden tillfredsställande

bebyggande kunde erhållas endast örn husen utmed platsens långsida erhölle en

i förhållande till residenset och landsstatshuset måttfull skala, varvid större hushöjd

än två våningar knappast vore önskvärd. Då emellertid en byggnad i endast

två våningar icke skulle erbjuda tillräckligt utrymme för det lokalbehov, som

förelåge, hade byggnadsstyrelsen ansett, att den planerade byggnaden borde

förses med vind på sådant sätt, att denna lämpligen kunde inredas med tjänsterum.

Att uppföra byggnaden i tre fulla våningar hade däremot befunnits icke

kunna ske utan skada för hela miljön. Sistnämnda alternativ hade av liksantikvarieämbetet

bestämt avstyrkts. De för länsstyrelsen med flera statsinstitutioner

erforderliga lokalerna läte sig också väl anordnas inom en byggnad med två

våningar med inredd vind, och från stadens sida hade man förklarat sig vilja

medverka till att sådana byggnadsbestämmelser fastställdes även för de på

platsens norra sida befintliga tomterna, att åsyftad helhetsverkan vunnes kring

den planerade öppna platsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

I fråga om kostnaderna för tomt förvärvet anför byggnadstyrelsen

i huvudsak följande.

-E^S^rtzska tomten betingar ett pris av 120 000 kronor. Fastigheten uppgives

lämna en årlig hyresa vkastning av 8 160 kronor, vari värdet av gårdskarlens

bostad örn ett rum och kök ingår med 480 kronor. En förräntning med 6,8 %

av det insatta kapitalet kan sålunda erhållas, till dess marken tages i anspråk

för kronans egen räkning. Såsom nyss nämnts kan staden förväntas betala 40 000

kronor för den del av tomten, som skall utläggas till allmän plats, varigenom

kronans verkliga kostnad för den till bebyggande avsedda marken skulle utgöra

80 000 kronor. Totala arealen av den nuvarande tomten utgör 1 738,3 kvadratmeter,

medan den del, som skulle behållas av kronan sedan erforderlig gatutunnel

och en del av den avsedda allmänna platsen frånräknats, utgör cirka 700 kvadratmeter.

I enlighet med det anförda skulle sålunda statens verkliga kostnad för förvärv

av tomtmark till den föreslagna tillbyggnaden av landsstatsbuset uppgå till

(120 000—40 000) 80 000 kronor. Då styrelsen funnit det ifrågasatta inköpet

utgöra den förmånligaste utvägen för anskaffande av erforderlig ökning av landsstatshustomten,

tillstyrkte styrelsen, att det föreliggande anbudet antoges.

Vad angår själva tillbyggnaden till 1 a n d s s t a t sh us e t anför

byggnadsstyrelsen, att länsstyrelsens behov av ökat utrymme vore synnerligen

trängande och att en nybyggnad snarast möjligt borde komma till utförande. Denna

borde — förutom lokaler för länsstyrelsen — även inrymma lokaler för andra

statsinstitutioner såsom vägförvaltningen, länsarkitektkontoret, landsfogdeexpeditionen,

egnahemsnämnden och försvarsområdesbefälhavarens expedition. Denna

senare syntes dock kunna, örn så eljest skulle visa sig lämpligt, erhålla plats i

de efter en utflyttning av länsarkitektkontoret ledigblivande lokalerna i lantmäteribyggnaden.

Ritningar till en nybyggnad hava på byggnadsstyrelsens uppdrag i januari

1945 upprättats av länsarkitekten i Falun. Förslaget, som synts styrelsen val

agnat att i huvudsak läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har av

styrelsen överlämnats till Kungl. Majit för godkännande.

Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar skulle kostnaderna för

byggnadsföretaget komma att uppgå till 870 000 kronor. Örn härtill läggas 120 000

kronor för tomtköpet, skulle således för förslagets realiserande erfordras sammanlagt

990 000 kronor, varvid emellertid, såsom förut nämnts, ett belopp av

40 000 kronor kan påräknas bliva återbördat till statsverket, därest byggnadsföretaget

kommer till stånd.

Under hänvisning till det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå 1945 års riksdag att för inköp av fastigheten nr 10 i kvarteret

Kansliet i Falun samt för tillbyggnad av landsstatshuset därstädes för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 990 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1945 till byggnadsstyrelsen har, såsom förut antytts,

riksantikvarieämbetet yttrat sig i ärendet, såvitt angår de alternativa förslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195. &

till uppförande av tillbyggnad till landsstatshuset i tre fulla våningar eller i två

våningar och inredd vindsvåning. Ämbetet har anfört följande.

Residensbyggnaden bildar tillsammans nied landsstatshuset ett karakteristiskt

inslag i Falu stadsbild. Trots att bebyggelsen i staden numera i stor utsträckning

fått helt annan storleksordning än tidigare ha dessa båda byggnader bibehållit

sin dominans. Förslaget att utlägga en öppen plats framför residenset synes ägnat

att ytterligare betona denna dominans men även att öka kraven på hänsynstagande

till de gamla byggnadernas arkitektoniska värden. Residenset kornmer

att bilda huvudaccenten i den nya stadsbilden, medan landsstatshuset flankerar.

Greppet synes vara väl motiverat och inbjuder till en utbyggnad i längor, som

hålla landsstatslängans stil. Så har också problemet lagts upp i det ena av de

nu föreliggande alternativa förslagen. Stadsbilden måste enligt ämbetets mening

komma att vinna på en dylik utbyggnad av länsstyrelsens lokaler, och ämbetet

skulle hälsa genomförandet av detta alternativ med glädje.

Beträffande det andra alternativet, vilket utformar den nya längan såsom

ett trevåningshus, finner ämbetet detsamma direkt olämpligt ur den historiska

stadsbildens synpunkt. Skall tillbyggnaden göras på detta sätt, vore det enligt

ämbetets mening nödvändigt att slopa den föreslagna öppna platsen samt att

förlägga tillbyggnaden så undanskjuten att den icke störande tränger sig m i

den nuvarande förnäma gatubilden. Ett förverkligande av detta senare alternativ

i nu föreliggande form skulle emellertid säkerligen komma att menligt inverka

på möjligheten att av enskilda byggherrar vid ny- och ombyggnader kräva hänsyn

till äldre byggnadsverk. Staten bör i detta hänseende icke föregå med dåligt

exempel. Ämbetet får sålunda bestämt avstyrka det senare alternativet.

Vid besök i Falun har jag tagit del av länsstyrelsens i Kopparbergs län nuvarande

lokalförhållanden samt föreliggande förslag rörande tillgodoseende av

utrymmesbehoven för länsstyrelsen och de i ärendet berörda, länsstyrelsen närstående

institutionerna. Jag har därvid haft tillfälle att jämte byggnadsstyrelsens

chef i nämnda frågor överlägga med landshövdingen samt representanter för

Falu stad.

Inom landsstatshuset hava lokaler kunnat beredas för nya ändamål endast

genom tillfälliga uppdelningar av de nuvarande utrymmena, bland annat av

sessionssalen, samt genom sammanförande i alltför stor utsträckning av flera

tjänstemän i gemensamma tjänsterum. Trots att en viss temporär lättnad kunnat

vinnas genom utflyttning av länsarkitektkontoret till provisoriskt inredda vindslokaler

i den närbelägna lantmäterikontorsbyggnaden är lokalutrymmet i landsstatsbyggnaden

nu alltför knappt, och vissa arbetsplatser äro också för sitt

ändamål otillfredsställande. Inom en nära framtid blir det nödvändigt att åt

vägförvaltningen i länet anskaffa nya lokaler i stället för de nuvarande, vilka

äro förhyrda i en fastighet, som kommer att rivas i samband med anläggandet

av en ny genomfartsled för landsvägstrafiken. Även örn vissa för göromål av

kristidskaraktär ianspråktagna mindre utrymmen framdeles skulle kunna återvinnas

för länsstyrelsens normala arbete finnes, med hänsyn till väntad fortsatt

ökning av länsstyrelsens uppgifter, risk för att utrymmesbristen inom kort icke

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 194—195. 2

Departementschef

tn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

längre låter sig bemästra. På grund härav finner jag erforderligt, att förslag

örn beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen i Kopparbergs län förelägges

1945 års riksdag.

Förslaget om förvärv på annan plats i staden av tomt och örn uppförande

där av en helt ny byggnad åt länsstyrelsen och andra statsinstitutioner lärer av

skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, icke kunna förordas. De ökade utrymmena torde

sålunda böra beredas länsstyrelsen genom en nybyggnad inom kvarteret Kansliet.

Två huvudförslag hava härutinnan framförts. Enligt det ena skulle en tillbyggnad

placeras på den nuvarande tomten antingen såsom en flygel i omedelbar förbindelse

med det nuvarande landsstatshuset eller i form av en självständig byggnad

mellan sistnämnda hus och lantmäterikontoret. En lösning enligt dessa linjer

skulle vara förenad med påtagliga nackdelar bland annat med avseende å belysningsförhållandena

i vissa tjänstelokaler och möjligheterna att på den nuvarande

tomten bereda tillräckliga och för framtida utvidgningar lämpade lokaler åt

de avsedda institutionerna. Det andra, av byggnadsstyrelsen förordade förslaget

går ut på inköp av fastigheten nr 10 i kvarteret Kansliet och uppförande där

av en tillbyggnad till landsstatshuset med omedelbar anslutning till detta. Då

jag funnit mig böra biträda detta förslag, har det avgörande skälet därtill

varit de fördelar såväl för länsstyrelsen som ur mera allmän synpunkt, vilka därigenom

skulle stå att vinna. Förslaget, vilket förutsätter stadsplaneändring, innebär

nämligen, att en öppen plats skulle utläggas ungefär mitt i kvarteret Kansliet

och framför det på motsatta sidan av Åsgatan belägna länsresidenset. Samtidigt

som landsstatshusets tillbyggnad alltså skulle kunna förläggas med huvudfasaden

mot den nyskapade öppna platsen, komme även det kulturhistoriskt värdefulla,

såsom byggnadsmonument upptagna residenset att friläggas. En väsentlig förutsättning

för att det berörda ingreppet i stadsplanen skulle kunna på ett

lyckligt sätt fullföljas synes emellertid vara, att åt bebyggelsen kring den öppna

platsen gives en sådan skam och yttre utformning, att den kan på ett harmoniskt

sätt infogas i stadsbilden. Med hänsyn härtill kunde vissa skäl anses tala för

att den högsta tillåtna hushöjden begränsades till två våningar. Å andra sidan

är länsstyrelsens lokalbehov så omfattande, att en byggnad i tre våningsplan måste

anses motiverad. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget örn byggnadens

uppförande i två våningar med inredd vind under mansardtak synes mig vara

agnat att i skälig mån tillgodose båda dessa synpunkter. Jag finner mig därför,

i likhet med byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, böra förorda sistnämnda

förslag.

Den av stadsfullmäktige den 29 januari 1945 antagna stadsplanen för kvarteret

Kansliet m. fl. områden medgiver, att tillbyggnaden till landsstatshuset och

blivande bebyggelse på motsatta sidan av den öppna platsen i kvarteret Kansliet

uppföres i tre våningar. Vid de med stadens vederbörande myndigheter hållna

överläggningarna har emellertid framgått, att förutsättningar finnas för sådan

jämkning av stadsplanebeslutet, att hushöjden begränsas till två våningar med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

7

inredd vind. Ett genomförande av tillbyggnaden till landstatshuset i enlighet

med vad jag i det föregående förordat lärer böra förknippas med det villkoret,

att stadsplanebeslut, som tillgodoser nyssnämnda önskemål, blir fattat.

Byggnadsstyrelsens av mig förordade förslag förutsätter, att den omedelbart

norr örn landstatshusets tomt belägna tomten nr 10 i kvarteret Kansliet förvärvas

för statens räkning. Köpeskillingen för tomten, vilken för närvarande

är bebyggd med ett äldre tvåvånings trähus, uppgår enligt av säljaren, under

förutsättning av vederbörande förmynderskapsdomstols godkännande, ingånget

köpekontrakt till 120 000 kronor, att kontant erläggas å den preliminärt till den

1 april 1945 bestämda tillträdesdagen. Enligt vad jag inhämtat lärer hinder från

säljarens sida ej komma att resas mot att tillträdes- och likviddagen framflyttas

till den 1 juli 1945. Tomtarealen utgör 1 738,3 kvadratmeter, varav, sedan den

förutnämnda öppna platsen blivit utlagd, omkring 700 kvadratmeter skulle behållas

av kronan. Den avtalade köpeskillingen, varå visserligen tillfredsställande

avkastning kan erhållas intill dess tomten tages i anspråk, synes i och för sig

avsevärd. För kronans del kunna emellertid kostnaderna per bebyggd kvadratmeter

tomtmark anses väl godtagbara, enär Falu stad förklarat sig villig såväl

att avstå från gatumarks- och gatukostnadsersättning som att för 40 000 kronor

inlösa den del av tomten som, därest stadsplaneändring genomföres, skulle komma

att utläggas till gata och såsom allmän plats. Medelsbehovet för tomtförvärvet

begränsas sålunda i själva verket till 80 000 kronor.

Genom den intresserade medverkan som, på sätt av det föregående framgår,

från Falu stads sida lämnats för ordnandet av länsstyrelsens lokalfråga och

för reglering av bebyggelsen i residensets närhet, kunna enligt min mening vinnas

icke blott en tillfredsställande lösning av spörsmålet om anskaffande av ytterligare

ämbetslokaler utan även bestående värden i stadsplanehänseende.

Den föreslagna tillbyggnaden till landsstatshuset är avsedd att inrymma, förutom

lokaler för länsstyrelsen, jämväl lokaler för bland annat vägförvaltningen,

länsarkitektkontoret, landsfogdeexpeditionen och egnahemsnämnden samt, örn så

skulle bliva erforderligt, jämväl fö rsva rso m rå d e sb e fällia va rens expedition. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut i fråga örn byggnadens slutliga

användning.

Byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar hava icke givit mig anledning till

erinran. Medelsbehovet uppgår till 120 000 kronor för tomtförvärvet och 870 000

kronor för byggnadsföretaget. Då emellertid Falu stad, såsom förut nämnts, torde

komma att lämna bidrag till tomtförvärvet med 40 000 kronor, lärer det för

ändamålet erforderliga investeringsanslaget kunna begränsas till (120 000 +

870 000 - 40 000) 950 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

att till Tillbyggnad av landsstatsh-uset i Falun m. m. å kapitalbudgeten

under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av........ kronor 950 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 195.

9

Bilaga.

Köpekontrakt.

Emellan undertecknade, å ena sidan fru Ester Eggertz å Morbygden, Stora

Kopparbergs socken, samt å andra sidan Kungl. Maj :t och Kronan, är denna dag

följande avtal träffat.

Fru Eggertz upplåter och försäljer härmed för egen del och såsom förmyndare

för sina omyndiga barn Lara och Eva Margareta till Kungl. Maj :t och Kronan

den fru Eggertz och hennes bani tillhöriga fastigheten tomt nr 10 i kvarteret

49 Kansliet i Falu stad.

Köpeskillingen är överenskommen till Etthundratjugotusen (120 000) kronor

att kontant erläggas vid tillträdet, den 1 april 1945.

Fastigheten föreäljes i det skick den nu och vid tillträdesdagen befinner sig.

Fastigheten överlåtes fri från penninginteckningar.

Alla hyror från fastigheten, som belöpa sig å tiden före tillträdesdagen, tillfalla

säljaren, medan hyror, som belöpa sig å tiden efter tillträdesdagen, tillfalla

köparen.

Alla skatter, räntor, onera och övriga avgifter för fastigheten, av vad slag

de vara må, betalas av säljaren i vad de belöpa sig å tiden före tillträdesdagen

och av köparen i vad de belöpa sig å tiden efter tillträdesdagen.

Skulle eldsolycka övergå fastigheten före tillträdesdagen, äger säljaren rätt

att uppbära och utkvittera utfallande brandskadeereättning intill det att köpeskillingen,

120 000 kronor, blivit till fullo gulden. Eventuellt överakjutande belopp

äger uppbäras av köparen.

Sedan köpeskillingen till fullo guldits skall säljaren till köparen överlämna

kvitterat köpebrev, gravationsbevis, brandförsäkringsbrev, kartor ävensom de

ytterligare handlingar, vilka kunna vara nödiga för lagfarts vinnande.

Eventuella tomtmätningskostnader betalas av köparen, som jämväl har att

ensam svara för lagfartskostnadema.

Säljaren ingår detta avtal under förutsättning av vederbörande förmynderskapsdomstols

godkännande. Skulle detta godkännande icke kunna erhållas och

något köp alltså icke komma till stånd, äger köparen på grund härav icke rätt

till något skadestånd.

Förestående avtal godkännes till alla delar.

Tvenne exemplar upprättade och växlade.

Falun den 5 oktober 1944.

Ester Eggertz

Säljare.

Fru Ester Eggertz egenhändiga namnteckning bevittnas:

Lisbet Ringström Gunnar Wiklund

den oktober 1944.

För Kungl. Maj :t oell Kronan såsom köpare.

Bevittnas:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sand. Nr 194—195.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad av landsstat shuset i Falun m. m. a1 i texten
  2. SU 1945:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits proposition angående tillbyggnad av land sstatshuset i Falun m. m. s. 6 i texten