Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till stödjande av linoch hampodlingen m. m

1945-03-09 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:201, Angående anvisande av medel till stödjande av linoch hampodlingen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

1

201.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel till stödjande av lin- och hampodlingen m. m.;

given Stockholms slott den 9 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 mars 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,

Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, handels- och folkhushållningsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om åtgärder för stödjande av odlingen

av lin och hampa samt örn åtgärder för främjande av försöksverksamhet

beträffande nämnda växtslag och anför därvid.

I. Åtgärder för stödjande av odlingen av lin och hampa.

Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171)

medgavs att lån till anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge

beviljas från hemslöjdslånefonden. Till förstärkande av fonden anvisades för

budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten ett anslag å 300 000 kronor. Riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 201. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 201.

medgav tillika, att viss garanti finge lämnas rörande priserna för frö och

oljelin. De ändrade bestämmelserna rörande lån från hemslöjdslånefonden

utfärdades genom kungörelse den 21 juni 1940 (nr 605).

1940 års urtima riksdag (prop. nr 51; r. skr. nr 67) anvisade å tilläggsslat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 till hemslöjdslånefonden ett anslag

av 1 500 000 kronor. I samband härmed beslöts tillika alt lämna linodlingen

ytterligare stöd genom prisgaranti. Enligt detta beslut skulle priset

på linhalm under treårsperioden 1941—1943 för kvalitetsklass I garanteras

utgöra 80 procent av inlösningspriset för råg av motsvarande års skörd,

dock med den begränsning att statligt stöd icke skulle utgå med högre belopp

än 200 kronor per hektar spånadslin. Vissa jämkningar i bestämmelserna örn

lån godkändes även av riksdagen. Kungörelse härom utfärdades den 22 november

1940 (nr 952).

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) medgavs, att för uppförande

av lin- och hamberedningverk statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

skulle kunna lämnas. Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisades dels för sistnämnda ändamål ett anslag av 500 000 kronor

och dels såsom förstärkning av hemslöjdslånefonden ett anslag av

1 500 000 kronor. Tillika medgav riksdagen, att prisgaranti för hamphalm

finge lämnas. Detta beslut innebar, att priset på hamphalm under femårsperioden

1942—1946 för kvalitetsklass I garanterades utgöra 50 procent av

inlösningspriset för råg av motsvarande års skörd, dock med samma begränsning

som beslutats i fråga örn linhalm. I anslutning till detta beslut

utsträcktes tiden för garantien för linhalm t. o. m. år 1946. Vissa ändringar

skulle även genomföras i fråga om bestämmelserna rörande lån från hemslöjdslånefonden.

Kungörelser utfärdades den 13 mars 1942 dels beträffande

dessa ändringar (nr 152) och dels angående statsbidrag för anläggande

av lin- eller hampberedningsanstalter (nr 153).

Å riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade 1942 års riksdag ett anslag

av 1 000 000 kronor till hemslöjdslånefonden.

1943 års riksdag (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr 20 och 474) har till bidrag

till lin- eller hampberedningsanläggningar anvisat dels å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 ett anslag av 800 000 kronor och dels å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett anslag av 130 000 kronor.

Härjämte ha (prop. nr 2 och 344; r skr. nr 20 och 474) å sistnämnda tilläggsstater

till förstärkning av hemslöjdslånefonden anvisats 3 000 000 respektive

600 000 kronor. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 176; r. skr. nr 178) höjdes

vidare maximibeloppet för statsbidrag till upprätthållande av garantipriset

på lin- och hamphalm till 450 kronor per hektar för lin samt till 350 kronor

per hektar för hampa. I samband härmed beslöt riksdagen att garantitiden

skulle omfatta en period av fem år från amorteringstidens början för vederbörande

beredningsanstalt, dock att garantitiden i intet fall finge utsträckas

längre än till år 1950.

1944 års riksdag (prop. nr 103; r. skr. nr 314) har för budgetåret 1944/45

anvisat ett anslag av 250 000 kronor till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

3

Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar samt ett anslag av

1 400 000 kronor till hemslöjdslånefonden.

För närvarande finnas inom landet 8 lin- och hampberedningsanstalter.

Av dessa ha 5 linberedningsanstalter och 2 hampberedningsanstalter påbörjat

sin verksamhet under det att en sjätte linberedningsanstalt — i Mellansel

— är under uppförande.

I skrivelse den 31 augusti 1944 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

hemställt att till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar för

budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag av 180 000 kronor. I särskild

skrivelse samma dag ha sagda ämbetsverk anmält att något kapitaltillskott

till hemslöjdslånefonden icke syntes erforderligt för nästa budgetår.

Därjämte har lantbruksstyrelsen i skrivelse förenämnda dag äskat ett anslag

av 1 316 000 kronor såsom bidrag till stödjande av priset å hamphalm

av 1943 och 1944 års skördar.

Med utlåtande den 15 december 1944 har statens livsmedelskommission

överlämnat en den 7 december 1944 dagtecknad framställning från statens

linnämnd, vari nämnden anhållit att Sveriges hampodlareförening u. p. a.

och Aktiebolaget hampberedning måtte beviljas anslag motsvarande odlingsgarantien

för 1942 års hampskörd med respektive 315 000 och 330 000 kronor.

I samband härmed har linnämnden hemställt att Sveriges hampodlareförening

och Aktiebolaget hampberedning tills vidare skulle befrias från skyldighet

att amortera ur hemslöjdslånefonden erhållna lån, att linnämnden

måtte erhålla i uppdrag att med sagda företag träffa avtal örn avsättning

av hamptåga och hampblånor samt att importförbud skulle införas på tåga

och blånor av hampa, alla slag, samt garner därav.

Sedermera bär statens linnämnd i en av statens livsmedelskommission

med utlåtande den 6 februari 1945 överlämnad framställning av den 3 februari

1945 anhållit, att till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar

mätte för nästa budgetår anvisas ett anslag av 145 000 kronor samt att till

hemslöjdslånefonden måtte anvisas 400 000 kronor.

I fråga örn behovet av medel till bidrag t i 11 lin- eller

hampberedningsanläggningar ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1944 anfört i huvudsak

följande.

Enligt vad kommerskollegium och lantbruksstyrelsen erfarit planeras vissa

kompletteringar och utbyggnader av lin- eller hampberedningsverken. För

ändamålet torde statsbidrag kunna förutsättas bliva erforderligt under budgetåret

1945/46. De planerade åtgärderna torde stå i samband med den utökade

odlingen av inhemskt spånadslin och behovet av att på grundval

av hittills vunna erfarenheter kunna göra driften vid verken ekonomiskt

fördelaktigare.

Det sammanlagda medelsbehovet för ändamålet under budgetåret 1945/46

beräkna ämbetsverken komma att uppgå till i runt tal 180 000 kronor.

Till belysande av h e m s 1 ö j d s 1 å n e f o n deus st ä Ilning budgetåret

1945/46 lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen den 31 augusti

1944 framhållit bland annat följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla kapitaltillgången

å hemslöjdslånefonden den 1 juli 1944 lill i runt tal 970 000

kronor, varjämte under budgetåren 1944/45 och 1945/46 beräknades inflyta

amorteringar med omkring 360 000 kronor respektive 900 000 kronor.

Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1944/45 lia lån från

fonden beviljats å tillsammans 181 850 kronor. För ifrågavarande verksamhet

torde sålunda under återstoden av innevarande budgetår och under

nästkommande budgetår ett belopp av sammanlagt omkring 2 048 000 kronor

kunna beräknas stå till förfogande. Enligt vad ämbetsverken kunna förutse

torde sagda belopp vara tillfyllest för att tillgodose ansökningar om lån

från fonden såväl under återstående del av innevarande budgetår som under

budgetåret 1945/46.

Rörande behovet av medel till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar

samt till hemslöjdslånefonden

har statens linnämnd den 3 februari 1945 framhållit följande.

Sedan kommerskollegii och lantbruksstyrelsen skrivelser den 31 augusti

1944 angående anslag till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar

samt örn hemslöjdslånefonden ingivits till Kungl. Majit har det visat sig,

att hampodlareföretagen icke lia möjlighet att fullgöra sina amorteringsskyldigheter

för åren 1944 och 1945. Följaktligen bortfaller ett beräknat kapitaltillskott

till hemslöjdslånefonden för nämnda år på i runt tal 800 000

kronor. Då de planerade kompletteringarna av beredningsanstalterna äro

nödvändiga för att dessa skola kunna bedriva sin verksamhet på mest ändamålsenliga

sätt och framställa en för landets försörjning med textilråvara

lämplig produkt, synes det önskvärt, att ifrågavarande fond erhåller förstärkning

av statsmedel med erforderligt belopp.

Beträffande de kompletteringar av beredningsanstalterna, som beräknades

komma till utförande under nästa budgetår, har linnämnden anfört följande.

Linlieredni n gsans tälten i Laholm laar hittills uteslutande framställt en

produkt i orötat skick, s. k. grönberett lin. Till denna beredningsmetod har

knutits stora förhoppningar, enär beredningsanstalternas anläggningskostnader

bliva avsevärt lägre utan rötningsanläggning. Emellertid har det visat

sig, att vissa betydande partier linhalm icke lämpa sig tor beredning i orötat

skick. Dylik linlialm lämnar ett ringa fiberutbyte av låg kvalitet. En stor del

av de erhållna blånorna bliva icke spinnbara och kunna följaktligen icke

avsättas. Utförda försök ha givit vid handen, att dylik linhalm efter rötning

lämnar ett avsevärt högre fiberutbyte, varjämte såväl tåga som blånor

bliva av god kvalitet. Dessa beredningssvårigheter ha funnits i mindre

omfattning även tidigare, men särskilt 1944 års linskörd har i stor utsträckning

visat sig olämplig för beredning i orötat tillstånd. Orsakerna härtill

torde kunna tillskrivas väderleksförhållandena under linets växttid. Linstjälkens

uppbyggnad i dylik linhalm är sådan, att veden och basthöljet sitta^sa

hårt fastklistrade vid fibern, att denna icke kan frigöras utan alltför hård

bearbetning. Även örn veden kan frigöras, är dock basthöjet fortfarande fastklistrat

vid fibern, varför densamma icke kan finfördelas i häcklingsmaskinerna

och orsakar driftstopp i spinnerierna. Följden härav blir, att en betydande

del av fibern går till spillo. Detta är givetvis i högsta grad olämpligt i

nuvarande försörjningsläge och samtidigt oekonomiskt för beredningsanstalten.

Hallands läns linodlareförening, som äger ifrågavarande beredningsanstalt,

har därför, under förutsättning att lån och bidrag av statsmedel kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

erhållas, planerat att komplettera anstalten med en rötningsanläggning! av

den storlek, att ungefär kalva linskörden skall kunna rötas och återstodetnv

även i fortsättningen beredas i orötat skick. Därigenom skulle linhalmen kunna

beredas efter den metod, för vilken respektive halmpartier äro bäst lämpade.

Totalkostnaderna för en rötningsanläggning av ifrågasatt storlek beräknas

till i ruut tal 600 000 kronor, däri inräknat kostnaderna för erforderlig

tillbyggnad av anstalten, maskiner, vattenledningar, ånganläggning och

elektriska installationer.

Linberedningsanstalten i Växjö behöver kompletteras med en reningsanläggning

för rötvattnet, som för närvarande förorsakar vissa sanitära olägenheter

då detsamma utlömmes i en relativt grund insjö. Kostnaderna för reningsanläggningen

torde komma att uppgå till cirka 100 000 kronor.

Linberedningsanstalten i Kristinehamn synes höra kompletteras med en

blåntork och en blånberedningsmaskin. Anskaffning härav jämte installation

m. m. beräknas draga en kostnad av 80 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för under budgetåret 1945/46 erforderliga

kompletteringar av nämnda beredningsanstalter uppgå alltså till i runt tal

780 000 kronor Enligt gällande bestämmelser skulle, under förutsättning att

medel stå till förfogande, lån kunna utgå med cirka 663 000 kronor och

statsbidrag med 117 000 kronor.

Vid linberedningsanstalterna i Gimo och Hybo ha under år 1944 rötningsanläggningarna

utökats och ny ånganläggning anskaffats till anstalten i Hybo.

Kostnaderna härför ha uppgått till respektive 129 000 kronor och 135 000

kronor. För dessa ändamål ha lämnats lån från hemslöjdslånefonden med

respektive 109 600 kronor och 114 750 kronor samt statsbidrag med respektive

7 000 kronor och 6 950 kronor. Dessa anstalter äro alltså, om medel anvisas

för ändamålet, berättigade att erhålla ytterligare statsbidrag med respektive

12 350 kronor och 13 300 kronor.

Slutligen ha lantbruksstyrelsen och kommerskollegium godkänt en anläggningskostnad

av 1 000 000 kronor för en linberedningsanstalt i Mellansel.

Till denna anläggning ha beviljats lån från hemslöjdslånefonden med 670 000

kronor och statsbidrag med 150 000 kronor. Följaktligen kan ytterligare lån

med 180 000 kronor utgå till denna anstalt.

För att möjliggöra att lån från hemslöjdslånefonden samt statsbidrag skola

kunna beviljas i föreslagen omfattning under budgetåret 1945/46 erfordras

ett kapital i fonden av 843 000 kronor eller i runt tal 850 000 kronor och ett

anslag till statsbidrag på 142 650 kronor eller avrundat 145 000 kronor.

Orsaken till att detta anslag understiger det av lantbruksstyrelsen föreslagna

beloppet med 35 000 kronor är, att vissa av lantbruksstyrelsen beräknade

kompletteringar av hampberedningsanstalterna sedermera ansetts böra finansieras

på annat sätt.

För närvarande finnas i hemslöjdslånefonden cirka 150 000 kronor, utgörande

inbetalda amorteringar från vissa linberedningsanstalter. Därtill hendenäs

under år 1945 inflyta cirka 320 000 kronor i form av amorteringar

från linberedningsanstalter. En ytterligare förstärkning av hemslöjdslånefonden

med 380 000 kronor eller avrundat 400 000 kronor skulle alltså erfordras.

Då några medel till bidrag för ifrågavarande ändamål icke stå till förfogande,

uppgår alltså medelsbehovet härför till 145 000 kronor.

I anslutning till yrkandet att Sveriges hampodlareförening

u. t), a. i Värm bo 1 invid Katrineholm och Aktiebolaget

h a m p h eredning i Visby måtte lills vid a re b e f r i a s f r å n

s k y 1 d i g het alt a morter a n r h e lii s 1 ö j d s 1 å n e I o n d c n e r h å 11-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

na lån har statens linnämnd beträffande de ekonomiska förutsättningarna

för hampberedningsanläggningarna anfört väsentligen följande.

Under rådande avspärrningsperiod med därav föranledd relativt hög

prisnivå har det ansetts möjligt att för de inhemska lin- och hampprodukterna

erhålla ett sådant pris, att beredningsanstalternas totala kostnader

kunna täckas utan anlitande av statsstöd. Linnämnden har beräknat vilket

grundpris på lin- respektive hamptåga, som på denna grund erfordrades, och

detta godkändes sedermera av statens priskontrollnämnd. Hittills har grundpriset

på lintaga varit 5 kronor per kilogram och för hamptåga 4 kronor per

kilogram. Priserna gälla för tåga tillhörande klass I i av linnämnden fastställda

kvalitetsskalor för lin- respektive hampfiber.

Dessa grundpriser fastställdes, innan försäljning av anstalternas produkter

började. Härför erforderliga kalkyler gjordes redan år 1942, då erfarenheterna

om beredning av lin voro relativt obetydliga och hampberedningsanstalterna

ännu icke påbörjat sin verksamhet. Sedan gällande prisstoppbestämmelser

utfärdats, har linnämnden icke ansett sig böra föreslå någon

höjning av ifrågavarande priser.

För linets vidkommande har det visat sig, att förenämnda grundpris hittills

varit tillräckligt för att täcka anstalternas samtliga kostnader och medgiva

erforderlig avskrivning på byggnader och maskiner. Helt andra ha förhållandena

blivit för hampans del. Då grundpriset för hamptåga våren 1942

fastställdes, saknades erfarenhet av hampodling i större omfattning och av

maskinell hampberedning. Därför måste nämnden i sina kalkyler utgå från

uppgifter från utlandet och erfarenheter rörande avkastningen från de

försöksodlingar, som funnits inom landet. Under åren 1942 och 1943 blevo

emellertid hampskördarna i medeltal avsevärt lägre än beräknat. Orsakerna

härtill voro bland annat, att kännedom örn de lämpligaste jordarna för odling

av nämnda växtslag flerstädes saknades. På vissa håll erhölls mycket

låga skördar. Därtill kom, att utsädesbehovet under rådande förhållanden

måste tillgodoses genom inhemsk produktion. Då hampa icke kan skördas,

förrän fröet är moget, lia hanplantorna hunnit nedvissna. Detta förhållande

betyder en minskning av hampskörden med ungefär 20 å 30 procent. Slutligen

voro väderleksförhållandena dessa år mindre gynnsamma för hampodling.

Följden blev, att man i stället för en beräknad medelhektarskörd per

år av 5 000 kilogram frörepad hamphalm år 1942 endast erhöll i medeltal

40 å 50 procent härav och år 1943 cirka 60 procent. I kalkylerna över erforderligt

grundpris för hamptåga har vidare med ledning av uppgifter från

utlandet räknats med ett tågautbyte vid beredningen av 6 procent, medan

nämnda utbyte på grund av den dåliga kvaliteten på halmen endast uppgick

till cirka 3 procent. Allt detta har medverkat till att hampberedningsanstalterna

drivits med förlust och att en omräkning av kalkylen, baserad

på nu uppnådda resultat, måste verkställas.

För att närmare utreda frågan örn konsolidering av företagens ekonomiska

ställning och utarbeta förslag örn ytterligare stödåtgärder åt odling

och beredning av hampa Ilar linnämnden inom sig tillsatt en kommitté, i

vars arbete de låne- och anslagsbeviljande myndigheterna — lantbruksstyrelsen

och kommerskollegium — varit representerade. Resultatet av denna

utrednings arbete ligger till grund för ifrågavarande framställning.

Beträffande behovet av inhemsk hampodling har linnämnden anfört följande.

Linnämnden har till en början konstaterat, att lagren av tåga och blånor

av mjukhampa inom landet uppgå till sammanlagt respektive cirka 500 ton

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

7

och 400 ton. Efter nuvarande tilldelningsgrunder beräknas dessa kvantiteter

vara till största delen förbrukade under första halvåret 1945. Industrikommissionen

har i skrivelse till linnämnden den 21 november 1944 förklarat

sig icke kunna räkna med, att landets behov av hårdfibrig hampa — sisal

och manilla — skall kunna tillgodoses genom import under de närmaste

åren, varför mjukhampa i görligaste mån måste ersätta den hårdfibriga

hampan. Även om vissa mindre partier mjukhampa för tillfället kunna importeras,

kommer under dessa förhållanden knapphet på råvaror av hampa

att råda och stor brist härpå kan befaras inom en nära framtid, därest den

inhemska produktionen icke skulle kunna bibehållas. Detta kan icke ske,

utan att ytterligare stödåtgärder vidtagas. Enligt nämndens mening måste

på grund av industrikommissionens uttalande rörande de ovissa importmöjligheterna

för sisal, manilla och egentlig hampa under de närmast kommande

åren en inhemsk hampodling uppehållas i ursprungligen planerad omfattning.

I sin skrivelse har linnämnden i fråga om beredningsverkens ekonomi även

framhållit följande.

Under hampberedningsverkens första verksamhetsår fram till den 1 juli

1944 uppgick den verkliga driftsförlusten, om hänsyn icke tages till erforderlig

avskrivning, för Sveriges hampodlareförenings del till i runt tal

300 000 kronor, därav 180 000 kronor för nedskrivning av halmlagret —

lagringsförluster på 1941 och 1942 års halmskördar — samt för Aktiebolaget

hampberedning till cirka 200 000 kronor. Medtagas normala avskrivningar

och överprisavdragsavskrivningar stiger förlusten för sagda år till

respektive cirka 820 000 kronor och 850 000 kronor.

I fråga om det driftresultat som kunde påräknas för produktionsåret 1944/

45 har i linnämndens skrivelse intagits följande kalkyl.

Ekonomisk kalkyl för en hainpberedningsanstalt (i Katrineholm eller Visby)

produktionsåret 1944—1945.

Förutsättning:

Total halmmängd (tröskad) 2 500 ton

Fiberutbyte: tåga 4 % 100 »

blånor 10 % 250 »

Inkomster:

Kronor Kronor

Tåga:

klass

I 35 %

35

ton

X 4: — = 140 000: —

»

II 55 %

55

»

X 3: 60 = 198 000: —

III 10 i.

10

»

x 3:-= 30 000: —

368 000: —

Blånor:

I 10 %

25

X 2: 60 = 65 000: —

II 75 %

190

X 2: 10 = 399 000: —

»

III 15 %

40

X 1: 60 = 64 000: —

528 000: —

Summa inkomster kronor 896 000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Kronor Kronor

Utgifter:

Inköp av 2 500 ton halm å 13 öre per kilogram . . 325 000: —-

Lagringsersättning 1 500 ton å 1 öre per kilogram 15 000: —

Räntor (1 000 000 å 4,5 °/o) .................. 45 000:—-

Avskrivningar å maskiner1 .................. 110 000: —

Försäkringar .............................. 35 000: —

Skatter .................................... 5 000:-—-

Reparationer, underhåll och förbrukningsmaterial 55 000: -—

Bränslekostnader .......................... 40 000:—

Arbetarlöner .............................. 275 000: —

Månadsavlönad personal...................... 103 000: —

Allmänna omkostnader ...................... 45 000: —

Försäljningskostnader ...................... 18 000: —

Frakter .................................... 50 000: —

Elektrisk energi ............................ 25 000: —

Oförutsett (10 %> av driftskostnaderna) ...... 80 000:— 1 226 000:_

Summa utgifter kronor 1226 000: —

Summa utgifter .............. kronor 1226 000: —

Summa inkomster ............ » 896 000: —

Brist ...................... » 330 000: —

I anslutning till kalkylen har linnämnden framhållit följande.

Då 1944 års skörd icke uppgår till mer än ungefär hälften av den halmmängd,

som vid utnyttjande av beredningsanstalternas totala kapacitet kan

beredas, måste man för innevarande produktionsår räkna med att utgifterna

utan amortering å statslån överstiga inkomsterna med omkring 350 000 kronor

och med amortering med 600 000—700 000 kronor för vardera anstalten.

Under dessa förhållanden är amortering av erhållna statslån omöjlig.

Hampberedningsanstalternas nuvarande skuldsättning har av linnämnden

sammanställts i följande tablå.

Sveriges hampodlareförening Aktiebolaget hampberedning

Kronor

Kronor

Statslån mot inteckning i an-

läggningen..............

1 857 250: —

Lån i Svenska handels-

1 966 900: —

Statslån mot inteckning i

banken mot förlags-

kraftverksanläggning ....

Lån mot säkerhet i med-

230 000: —

inteckning.........

500 000: —

lemsreverser.......cirka

100 000: —

Lån av Visby stad ...

150 000: —

Lån mot styrelsens borgen

Lån mot borgen av vissa

100 000: —

jordbrukareorganisationer

Förskott från Aktiebolaget

150 000: —

150 000: —

Wahlbecks fabriker cirka

400 000: —

Övriga skulder...... »

150 000: —

cirka

150 000; —

Summa kronor 2 987 250: — Summa kronor 2 916 900: —

1 I kalkylen har med hänsyn till slitaget på maskiner medtagits avskrivning å anstalternas

maskinella utrustning men däremot icke å byggnader.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

9

Linnämnden har i anslutning till tablån anfört följande.

1 övriga lån utöver statslånen ingå bland annat beredningsanstaltens driftsförluster

under senaste verksamhetsår. Återstoden av lånen har använts till

driftskapital samt för inköp av viss maskinell utrustning m. m., för vilka

ändamål linnämnden samt lantbruksstyrelsen och kommerskollegium tidigare

icke ansett, att medel borde utgå från hemslöjdslånefolldén. Efter den

erfarenhet, som förvärvats under den tid beredningen bedrivits, synas de

kompletteringar av maskinutrustningen, som gjorts utöver tidigare godkänd

plan, vara av viss betydelse för beredningsanstalternas ekonomiska drift på

längre sikt.

Beträffande förutsättningarna för en inhemsk hampproduktion under de

närmaste åren har linnämnden framhållit i huvudsak följande.

Även om resultatet av odlingen och beredningen av hampa hittills icke blivit

vad nian väntade vid planläggningen härav, finnas vissa utsikter till förbättring

sedan erfarenhet vunnits. Odlingen koncentreras sålunda successivt

till jordar, som visat sig lämpliga för ändamålet, vilket torde komina att

medföra, att medelhektarskördarna så småningom kunna höjas och kvaliteten

på halmen förbättras. Den under år 1944 i samråd med lantbrukshögskolans

anstalt för jordbruksförsök igångsatta odlingsförsöksverksamheten

bör därvid kunna giva vägledning, därest ekonomiska möjligheter beredas

för ett fortsättande av denna försöksverksamhet under en följd av år.

Därjämte lia under år 1944 på försök utlagts särskilda fröodlingar inom

därför lämpliga områden för att möjliggöra, att de egentliga hampfiberodlingarna

kunna skördas före frömognaden. Vid en tidig skörd kunna såsom

nämnts även hanplantorna utnyttjas till fiberframställning. Sedan dessa åtgärder

hunnit att helt genomföras, synes man under gynnsamma väderleksförhållanden

lia större utsikter att kunna uppnå en bättre medelhektarskörd

-— möjligen upp till 5 000 kilogram frörepad halm, som ursprungligen förväntades.

En tidig skörd har icke enbart visat sig medföra högre lialmavkastning

per arealenhet utan har även bidragit till ett högre tågautbyte och en bättre

kvalitet på produkterna. Tågautbytet av hittills beredd, tidigt skördad hamphalm

av 1944 års skörd har blivit 4 å 5 procent. Man har därför anledning

räkna med i medeltal 4 procent tåga av nämnda skörd. Därjämte ha såväl

tåga som blånor i kvalitetshänseende legat i det närmaste en kvalitetsklass

över tidigare uppnådda resultat nied hampa skördad efter frömognaden. Det

har även visat sig nödvändigt för erhållande av god fiberkvalitet, att hamphalmen

lagras på ett mera ändamålsenligt sätt än som hittills varit möjligt.

Åtgärder i syfte att åstadkomma bättre lagringsmöjligheter lia därför planerats.

Vidare pågå förbättringar av beredningsanstalternas maskinella utrustning

i syfte att höja tågautbytet och förbättra kvaliteten. Bland annat har

sköljning och torkning av den rötade halmen avsevärt förbättrats. Även på

bråk- och skäktmaskiner företagas för närvarande vissa ändringar, som väntas

bidraga lill ett bättre fiberutbyte.

I detta sammanhang synes böra framhållas, att maskinell beredning enligt

moderna metoder är ny för svenska förhållanden. Såväl driftsledning

som arbetare saknade fullständigt erfarenhet på området, då verksamheten

påbörjades i beredningsanstalterna. Även konstruktionen av erforderlig maskinell

utrustning var oprövad inom landet, vilket i åtskilliga fall nödvändiggjort

omkonstruktioner sedan erfarenhet vunnits. Man måste därför räkna

med några års försöksdrift av denna relativt komplicerade industri nied över

100-talet arbetare i varje anstalt, innan avsett resultat kan påräknas. Då en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

förbättring av såväl utbyte som kvalitet redan uppnåtts, synas utsikterna till

lösning av återstående problem förhållandevis gynnsamma.

Linnämnden har även låtit uppgöra en kalkyl, baserad på de utbytestal,

som enligt hittills gjorda erfarenheter borde kunna påräknas under produktionsåret

1945/46 om hampberedningsanstalternas totala kapacitet utnyttjades.

I anslutning till av industrikommissionen i förenämnda skrivelse den

21 november 1944 lämnade uppgifter har linnämnden utgått ifrån, att normala

behovet av mjukhampa före krigsutbrottet uppgick till cirka 600 ton

tåga och 1 200 ton blånor per år. Vidare har linnämnden vid beräkning av

beredningsanstalternas produktion utgått från anstalternas produktion av

blånor och därvid ansett, att cirka 500 ton blånor borde kunna framställas

vid vardera anstalten. Den sammanlagda årsproduktionen av blånor skulle

sålunda komma att uppgå till cirka 1 000 ton, varigenom en marginal mellan

det beräknade normala årsbehovet och den inhemska tillverkningen på

cirka 200 ton skulle uppstå. Samtidigt skulle omkring 400 ton tåga kunna

produceras. För åstadkommande härav skulle vid vardera anstalten erfordras

en halmmängd av cirka 5 000 ton. Med nämnda förutsättningar såsom

utgångspunkt har linnämnden uppgjort följande kalkyl.

Ekonomisk kalkyl för en hampberedningsanstalt.

Förutsättning:

Total halmmängd (tröskad) 5 000

Fiberutbyte:

tåga

4 %

200

Inkomster:

blånor

10 %

500

Tåga: klass I 40

%

80

3»

II 50

%

100

T>

III 10

%

20

Blånor: >

I 10

%

50

>

II 75

%

375

III 15

%

75

ton

>

>

Kronor

Kronor

ton

X

4: — = 320 000: —

X

3: 60 = 360 000: —

X

3: — = 60 000: —

740 000:

X

2: 60 = 130 000: —

X

2: 10 = 787 500: —

Tt

X

1: 60 = 120 000: —

1 037 500:

Summa inkomster kronor 1 777 500:

Kronor

Utgifter:

Inköp av 5 000 ton halm å 13 öre per kilogram . . 650 000: —

Lagringsersättning 3 000 ton å 1 öre per kilogram 30 000: —

Räntor ..................................... 35 000: —

Avskrivning på maskiner .................... 110 000: —

Försäkringar ............................... 35 000: —

Skatter ........... 5 000: —

Reparationer, underhåll och förbrukningsmaterial 75 000: —

Bränslekostnader ........................... 65 000: —

Arbetarlöner ................................ 350 000: —

Månadsavlönad personal .................... 103 000: —

Allmänna omkostnader ...................... 45 000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

11

Kronor

Försäljningskostnader ....................... 34 000

Frakter .................................... 100 000

Elektrisk energi ............................ 45 000

Kronor

av driftskostnaderna) . .

. . . 100 000: —

1 782 000: —

Summa

utgifter kronor

1 782 000: —

Summa utgifter .......

1 782 000: —

Summa inkomster .....

....... »

1 777 500: —

Brist ...............

4 500: —

I anslutning till den verkställda utredningen beräffande hampberedningsanstaltemas

ekonomiska förutsättningar har linnämnden framhållit, att även

örn hampberedningsanstalterna skulle komma i åtnjutande av odlingsbidrag

för 1942—1944 års hampskördar det icke syntes föreligga någon möjlighet

för nämnda anstalter att amortera lån från hemslöjdslånefonden. Med hänsyn

härtill borde anstalterna enligt linnämndens mening befrias från föreskriven

amorteringsskyldighet.

Lantbruksstyrelsen har såsom motivering för sin framställning örn a nslag

till bidrag till stödjande av priset å hamphalm av

1943 och 1944 års skördar anfört följande.

I skrivelse till lantbruksstyrelsen den 27 juli 1944 har statens linnämnd

hemställt, att lantbruksstyrelsen måtte utverka anslag för budgetåret 1945/

46 med 1 316 000 kronor till statsbidrag för stödjande av priset å 1943 och

1944 års skördar av hampa.

Av linnämndens skrivelse framgår att den av Aktiebolaget hampberedning

kontraktstecknade odlingsarealen av hampa under år 1943 uppgått till 887

hektar samt för år 1944 till 954 hektar. Sagda odlingsarealer skulle alltså

kunna berättiga till ett högsta statsbidrag av (310 450 + 333 900=) 644 350

kronor. Vid Sveriges hampodlareförening uppgingo de under nämnda år

kontraklerade arealerna till 905 respektive 1014 hektar motsvarande ett

högsta statsbidrag av tillhopa (316 750 + 354 900=) 671 650 kronor. Med

hänsyn till storleken av de beräknade driftsförlusterna vid ifrågavarande

beredningsföretag borde man enligt linnämndens mening räkna med att behov

av största möjliga statsunderstöd för åren 1944 och 1945 (1943 och

1944 års hampskördar) komme att föreligga för såväl Aktiebolaget hampberedning

som Sveriges hampodlareförening.

Lantbruksstyrelsen har vid granskning av den sålunda gjorda framställningen

icke funnit anledning till erinran mot densamma. Styrelsen håller

före, att anslag nu hör beräknas till förevarande ändamål och att anslagsbeloppet

härvid bör bestämmas med hänsyn till såväl 1943 som 1944 års skördar.

Att uppskjuta anslagsanvisningen för 1944 års skörd förefaller olämpligt,

enär en större eftersläpning i anslagsanvisningen än som beträffande sagda

års skörd ifrågasatts av linnämnden synes vara för verksamheten otjänlig.

Hellre borde ifrågakomma att anslag för 1943 års skörd anvisades redan för

innevarande budgetår. Det nu ifrågasatta anslaget å (644 350 + 671 650=)

1 316 000 kronor synes böra anvisas såsom reservationsanslag med benämningen

Bidrag till stödjande av priset å hamphalm.

I skrivelsen den 7 december 1944 har statens linnåmnd i fråga örn behovet

av medel för stödjande av priset å hamphalm av

1942 års skörd framhållit väsentligen följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Med hänsyn till vad industrikommissionen i skrivelse den 21 november

1944 anfört rörande de ovissa importmöjligheterna för sisal, manilla och

egentlig hampa under de närmast kommande åren synes enligt linnämndens

mening den inhemska hampodlingen böra uppehållas i ursprungligen planerad

omfattning. Detta torde endast vara möjligt, örn en rekonstruktion i

ekonomiskt avseende av hampberedningsanstalterna företages. Linnämnden

förutsätter, att det av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1945/46 begärda odlingsbidraget

för 1943 och 1944 års hampskördar, tillhopa cirka 650 000 kronor

till vardera beredningsanstalten, kommer alt anvisas. Därigenom få företagen

möjlighet alt återbetala den del av lånen, som upptagits för täckande

av driftsförlusterna. Då beredningsanstalterna haft alldeles för knappt kapital

till förfogande, synes det dock nödvändigt att tillföra företagen ytterligare

kapital motsvarande det odlingsbidrag, som enligt gällande bestämmelser

skulle kunnat utgå för 1942 års hampodling. Sagda år hade hampberedningsanstalterna

i Katrineholm och Visby en konlrakterad odling på respektive

898 och 944 hektar motsvarande ett odlingsbidrag efter högst 350 kronor

per hektar på i runt tal 315 000 respektive 330 000 kronor. Utöver redan

beräknat statsbidrag för 1943 och 1944 års hampskördar skulle alltså erfordras

ett belopp av tillhopa 645 000 kronor.

1 anslutning till yrkandena att statens linnämnd måtte erhålla

i uppdrag att med hampberedningsföretagen träffa avtal

beträffande avsättning av tåga och blånor av hampa

samt att importförbud skulle införas å hampprodukter har

statens linnämnd anfört bland annat följande.

Då spånadsväxtodling återupptogs i större omfattning och möjligheter till

maskinell beredning skapades, skedde planläggningen härav med tanke på

ett bibehållande av inhemsk odling och beredning jämväl sedan normala

handelsförbindelser med andra länder återupprättats, så att ett visst minimibehov

av ifrågavarande textilråvaror ständigt skulle kunna täckas genom inhemsk

produktion. Statsmakterna ha även investerat betydande belopp i beredningsanstalterna

och lämnat avsevärda garantier under den tid som beräknas

åtgå för konsolidering av beredningsföretagens ekonomiska ställning,

allt i syfte att skapa förutsättning för en bestående inhemsk odling av ifrågavarande

spånadsväxter. Emellertid förefinnas vissa svagheter med gällande

garantibestämmelser. Genom dessa äro odlarna garanterade ett visst pris per

kilogram lin- respektive hamphalm, men däremot ha de av odlarna ägda beredningsanstalterna

ingen garanti för avsättning av sina produkter. Då linneindustrien

förklarat sig villig träffa avtal örn inköp av produkter, framställda

av de närmaste årens linskördar, är frågan om avsättningsgaranti för närvarande

icke aktuell beträffande lin. På grund av hampodlingsföretagens svaga

ekonomiska ställning torde däremot dylik avsättningsgaranti för tåga och blånor

av hampa vara nödvändig. Den redan förefintliga odlingsgarantien synes

sålunda böra kompletteras med avsättningsgaranti för hampberedningsanstalternas

produkter. Första förutsättningen för att effektiv avsättningsgaranti

härför skall kunna skapas synes vara införande av importförbud på dessa

varor samt därav framställda garner. Linnämnden har i tidigare framställningar

till Kungl. Majit berört detta spörsmål men då ansett, att viss erfarenhet

rörande odling och beredning av hampa måste förvärvas, innan definitiv

ställning tages till dessa frågor. Nu torde emellertid tiden vara inne för

att åtgärder vidtagas i förevarande syfte.

Enligt linnämndens mening måste lägst nuvarande priser gälla för de svenska

hampråvarorna. För att möjliggöra detta, därest en sänkning av priset på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

13

färdiga hampprodukter anses önskvärd, synes prisclearing med importerad

billigare mjukhampa böra företagas. Så har redan från industrikommissionens

och priskontrollnämndens sida ifrågasatts med vissa från Chile importerade

kvantiteter hampa. Härigenom skulle priset på de svenska hampblånorna

kunna sänkas så att därav framställda produkter, såsom bindgarn

o. d. bliva mera konkurrenskraftiga.

Statens livsmedelskommission har i det yttrande, varmed statens linnämnds

framställning om medel till bidrag till lin- och hampberedningsanläggningar

samt till hemslöjdslånefonden överlämnats,

tillstyrkt sagda framställning och i anslutning härtill framhållit i huvudsak

följande.

Statens linnämnd anför i sin skrivelse, att linberedningsanstalten i Laholm

hittills uteslutande framställt en produkt i orötat skick, s. k. grönberett lin.

Då det i nuvarande försörjningsläge bör vara angeläget att erhålla högsta

möjliga utbyte av tillgänglig råvara, samt då det även för den fortsatta verksamheten

vid beredningsanstalten i Laholm är av stor betydelse att kunna

ernå bästa möjliga ekonomiska resultat, har kommissionen intet att erinra

mot den föreslagna rötningsanläggningen.

Vidare anför linnämnden, att linberedningsanstalten i Växjö behöver

kompletteras med en reningsanläggning för rötvattnet, som för närvarande

förorsakar vissa sanitära olägenheter. Enligt vad kommissionen inhämtat, har

Växjö stad visat stort intresse för beredningsanstaltens förläggande till staden

och i samband därmed åtagit sig att bekosta avlopp från anstalten. Det torde

därför i anslutning till gjorda utfästelser böra tillkomma staden att uppföra

och bekosta reningsanläggningen. Skulle mot förmodan beredningsanstalten

själv nödgas bekosta nämnda anläggning, synas medel avseende lån och bidrag

till dessa kostnader böra anvisas.

Beträffande övriga i linnämndens skrivelse omnämnda dels redan utförda

och dels planerade kompletteringar av linberedningsanstalter, vartill medel

behöva anvisas, ävensom beträffande storleken å det av linnämnden beräknade

medelsbehovet dels till bidrag för ifrågavarande ändamål och dels till

förstärkning av hemslöjdslånefonden har kommissionen intet att erinra.

Över statens linnämnds framställning om anslag till bidrag till lin- eller

hampberedningsanläggningar samt till hemslöjdslånefonden ha infordrade

utlåtanden avgivits den 6 februari 1945 av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt samt den 9 i samma månad av statskontoret.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ha biträtt linnämndens framställning

samt därvid anfört bland annat följande.

Med hänsyn till behovet av särskilda åtgärder för stödjande av den inhemska

hampberedningen har statens linnämnd den 7 december 1944 Iliand

annat föreslagit, att Sveriges liampodlareförening u. p. a. och Aktiebolaget

hampberedning tills vidare skulle befrias från föreskriven skyldighet att amortera

de lån företagen erhållit ur hemslöjdslånefonden. Över nämnda framställning

lia ämbetsverken den 22 januari 1945 avgivit utlåtande. Enligt vad

ämbetsverken under band inhämtat från statskontoret uppgå de amorteringar,

ifrågavarande båda låntagare skulle lia att erlägga under budgetåren

1944/45 och 1945/46, till respektive 204 0(10 kronor och 595 000 kronor

eller tillhopa 799 000 kronor.

Vid bifall till linnämndens förenämnda framställning skulle under budgetåren

1944/45 och 1945/46 de sammanlagda amorteringarna till fonden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

minskas från 1 260 000 kronor till i runt tal 460 000 kronor, och sistnämnda

belopp skulle, därest nytt kapitaltillskott icke anvisades till fonden, bliva de

enda medel, som komme att stå till disposition för utlämnande av lån från

fonden under återstående delen av innevarande budgetår samt nästkommande

budgetår. Det belopp av 970 000 kronor, vilket utgjorde fondens disponibla

kapitalmedel vid ingången av innevarande budgetår, har nämligen nästan helt

redan tagits i anspråk, i det att under den gångna delen av budgetåret 1944/

45 lån från fonden beviljats till ett sammanlagt belopp av 966 600 kronor,

varav 670 000 kronor för uppförande av en ny linberedningsanstalt i Mellansel,

vartill föregående års riksdag ställde medel till förfogande.

I framställning den 3 februari 1945 har statens linnämnd bland annat

hemställt att medel måtte anvisas till förstärkning av hemslöjdslånefonden.

De ändamål, linnämnden beräknat skola tillgodoses genom lån från hemslöjdslånefonden

under hudgetåret 1945/46, ingingo samtliga bland dem,

med vilka ämbetsverken i skrivelsen den 31 augusti 1944 ansågo sig böra

räkna vid bedömandet av lånebehovet från fonden under sagda budgetår.

Ämbetsverken förutsatte emellertid vid nämnda tidpunkt, att visst lånebehov

även skulle komma att uppstå för verkställande av vissa kompletteringar

vid hampberedningsanslaltema. Med hänsyn till vad linnämnden anfört

rörande hampberedningsföretagens nuvarande ekonomiska ställning, torde

emellertid enligt ämbetsverkens mening för närvarande ytterligare lån till

några större belopp från hemslöjdslånefonden till sagda anstalter knappast

behöva beräknas.

Linnämnden har i sin framställning räknat med ett lånebehov från fonden

av i runt tal 850 000 kronor, av vilket belopp större delen eller drygt 500 000

kronor beräknats för komplettering av linberedningsanstalten i Laholm genom

anordnandet av en rötningsanläggning. Såsom linnämnden anfört, har

den vid anstalten tidigare uteslutande använda metoden att bereda linskörden

i orötat tillstånd under vissa förhållanden visat sig mindre lämplig.

Det synes med hänsyn härtill ämbetsverken icke osannolikt, att en komplettering

av anstalten i förenämnda avseende kunde bidraga såväl till ett

fullständigare tillgodogörande av fibermaterialet som till ett förbättrat ekonomiskt

utbyte av verksamheten. Vad linnämnden i övrigt anfört rörande

de ändamål, som böra tillgodoses genom lån från hemslöjdslånefonden,

föranleder icke heller någon erinran från ämbetsverkens sida. Ämbetsverken

finna det därför synnerligen önskvärt, att ansökningar örn lån från hemslöjdslånefonden

för i linnämndens föreliggande framställning avsedda ändamål

icke behöva lämnas utan bifall på grund av bristande medelstillgång.

Ämbetsverken vilja därför tillstyrka, att ett anslag av 400 000 kronor anvisas

till förstärkning av hemslöjdslånefonden.

Linnämnden har vidare hemställt örn anvisande av 145 000 kronor till bidrag

till lin- eller hampberedningsanläggningar. Nämnden har härvid förutsatt,

afl något bidrag från berörda anslag till uppförande av hampberedningsanstalter

icke behövde beräknas för nästkommande budgetår. Ämbetsverken

vilja under hänvisning till vad här anförts beträffande behovet av medelsanvisning

till hemslöjdslånefonden framhålla, att det med hänsyn till hampberedningsanstalternas

nuvarande ekonomiska ställning torde vara tillfyllest,

att i enlighet med linnämndens förslag ett belopp av 145 000 kronor

anvisas till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar.

Statskontoret har framhållit, att statsmakterna år 1944 (prop. nr 103;

jordbr, utsk. uti. nr 54) syntes lia förutsatt att ifrågavarande bidragsverksamhet

skulle upphöra i och med utgången av budgetåret 1944/45, i varje

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

15

fall intill dess en mera omfattande erfarenhet på området vunnits. Med hänsyn

härtill samt då någon dylik erfarenhet icke syntes föreligga har statskontoret

avstyrkt bifall till framställningen.

I anledning av lantbruksstyrelsens framställning om bidrag till stödjande

av priset å hamphalm av 1943 och 1944 års skördar

ha utlåtanden avgivits av statens livsmedelskommission, statskontoret

och riksräkenskapsverket.

Statens livsmedelskommission har med hänsyn till storleken av de förluster,

som uppstått vid beredningen av 1943 och 1944 års hampskördar tillstyrkt

bifall till lantbruksstyrelsens ifrågavarande anslagsäskande.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till

framställningen.

Riksräkenskapsverket, som icke ansett sig ha anledning ingå i prövning

av frågan huruvida och med vilka belopp anslag för täckning av de av

lantbruksstyrelsen ifrågasatta statsbidragen borde beviljas, har tillstyrkt att

för ifrågavarande ändamål anvisades ett särskilt reservationsanslag.

Statens livsmedelskommission har i förenämnda skrivelse, varmed statens

linnämnds framställning den 7 december 1944 om ytterligare stöd till

hamp berednings anstalterna överlämnats, förklarat att kommissionen

icke ville framställa några erinringar mot de av linnämnden föreslagna

åtgärderna. Livsmedelskommissionen har härvid anfört följande.

Även om det torde vara sannolikt, att med en så småningom vunnen

.större erfarenhet örn hampodling och hampberedning ett bättre ekonomiskt

utbyte än det hittills uppnådda skall kunna ernås, synes det kunna ifrågasättas,

huruvida hampodling och hampberedning lämpligen böra bedrivas i

vårt land annorledes än för rena beredskapsändamål. Denna omständighet

borde ju i och för sig föranleda en viss återhållsamhet beträffande verksamhetens

omfattning. Då emellertid statens industrikommission, som bär

det närmaste ansvaret för försörjningen på förevarande område, icke anser

sig kunna räkna med att landets behov av hårdfibrig hampa — sisal och

manilla — skall kunna tillgodoses genom import under de närmaste åren,

vid vilket förhållande mjukhampa av inhemsk tillverkning i görligaste

mån måste ersätta den hårdfibriga hampan, anser sig livsmedelskommissionen

likväl icke böra göra någon invändning mot att odling och beredning

av hampa tillsvidare under krisen upprätthållas i av kommissionen föreslagen

omfattning. Livsmedelskommissionen vill därför icke göra någon

erinran mot de i linnämndens framställning föreslagna åtgärderna.

över statens linnämnds framställning den 7 december 1944 angående dels

anslag motsvarande prisgarantien för 1942 års hampskörd, dels befrielse

från skyldigheten att amortera erhållna lån och dels importförbud för tåga

och blånor av hampa m. m. ha utlåtanden avgivits av statens industrikommission,

statskontoret, statens priskontrollnämnd samt kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen.

Statens industrikommission har anfört att det med hänsyn till den rådande

knappheten på hampprodukter måste anses mycket angeläget all stödåtgärder,

ägnade att fortsättningsvis upprätthålla den inhemska produktionen

av mjukfibrig hampa, komme till stånd. Utan att ingå på de enskild
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

heter som linnämnden i detta avseende föreslagit har industrikommissionen

framhållit, att det syntes tveksamt huruvida ett införande av importförbud

för hampprodukter för närvarande kunde anses motiverat.

Statskontoret har framhållit att staten i nuvarande läge knappast kunde

undandraga sig att tills vidare i viss utsträckning ekonomiskt understödja

hampberedningsverken. Statskontoret har härvid yttrat följande.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts angående de hittillsvarande resultaten

av inom landet bedriven hampodling och hampberedning har statskontoret

svårt att föreställa sig, att en ekonomiskt lönande produktion av

hampa och därav framställda alster kan vara möjlig. Det måste fördenskull

förefalla ämbetsverket synnerligen tveksamt, huruvida och i vad mån statsunderstöd

även i fortsättningen bör utgå till denna verksamhet. 1 betraktande

av det nuvarande försörjningsläget på hampmarknaden lärer dock staten

knappast kunna undandraga sig att tills vidare i viss utsträckning ekonomiskt

understödja på området verksamma företag. Vid understödets avvägande

bör emellertid beaktas, att det ännu måste anses i hög grad ovisst,

om av staten subventionerad hampproduktion bör drivas även efter det att

erforderlig import kommit till stånd. Då statsmakterna redan i avsevärd utsträckning

genom lån och bidrag understött tillkomsten av en inhemsk

hampindustri, kunde det synas vara av intresse att genom ytterligare hjälpåtgärder

åstadkomma en konsolidering av verksamheten. Emellertid torde

hampberedningen, såsom även av utredningen i ärendet framgår, icke kunna

bliva ekonomiskt bärkraftig, utan att ett importförbud genomföres. Huruvida

en sådan åtgärd kan visa sig handelspolitiskt möjlig, torde dock

knappast kunna för närvarande bedömas.

På grund av det anförda anser statskontoret, att staten icke bör undandraga

sig att lämna hampberedningsverken ett tillfälligt ekonomiskt understöd,

att understödet emellertid bör begränsas till vad som är slrängt nödvändigt

för uppehållande av driften under den närmaste tiden samt att understödet

bör erhålla sådan form att staten för den händelse produktionen

skulle kunna göras ekonomiskt bärande bär möjlighet att återfå kapitalet.

Beträffande omfattningen av det understöd, som bör lämnas, må anföras,

att det undandrager sig statskontorets bedömande, om samtliga de av statens

linnämnd föreslagna åtgärderna äro oundgängligen erforderliga. Ämbetsverket

vill emellertid icke underlåta att uttala en viss tvekan, huruvida

det kan anses nödvändigt att uppehålla driften vid två företag. De hittillsvarande

skörderesulaten Ira nämligen medfört, att företagens kapacitet endast

utnyttjats till omkring 50 procent. Produktionens sammanförande till

en hampberedningsanstalt synes därför med verksamhetens nuvarande omfattning

låta sig väl göra.

Statskontoret föreslår vidare, att den förordade subventionen å sammanlagt

645 000 kronor, motsvarande odlingsgarantien för 1942 års hampskörd,

ersättes med ytterligare lån till berednings verken. I vad mån lida det av

linnämnden begärda beloppet är nödvändigt för driftens uppehållande, är

statskontoret dock icke i tillfälle att bedöma.

Beträffande linnämndens förslag, att hampberedningsanstalterna tills vidare

skulle befrias från föreskriven skyldighet att amortera de ur hemslöjdslånefonden

erhållna lånen, får statskontoret anföra, att ämbetsverket

icke vill motsätta sig bifall till nämndens hemställan i denna del.

Vad slutligen angår förslagen om införande av avsättningsgaranti för tåga

och blånor av hampa ävensom i samband därmed av importförbud på dessa

varor sam därav framställda garner, torde ifrågavarande åtgärder böra

starkt begränsas till tiden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

17

Med överlämnande av yttranden från textilrådet och Svenska lin-, juteoch

hampindustriföreningen 1939 lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

anfört följande.

Inledningsvis må framhållas, att Sveriges hampodlareförening u. p. a. och

Aktiebolaget liampberedning, förutom de av linnämnden angivna lånen

från hemslöjdslånefonden, av ämbetsverken beviljats statsbidrag med respektive

327 750 kronor och 347 100 kronor för ifrågavarande hampberedningsanstalters

uppförande.

Såsom linnämnden anfört, lia de ekonomiska resultaten av den hittillsvarande

odlingen och beredningen av inhemsk hampa blivit mindre goda.

Orsakerna härtill torde främst vara, att odlings- och beredningstekniken på

hithörande område allt fortfarande lämnar en hel del övrigt att önska ävensom

att halmskörden av hampa per arealenhet hittills ej uppgått till mer

än ungefär hälften av den beräknade, varigenom beredningsanstalternas

kapacitet ej kunnat utnyttjas på bästa ekonomiska sätt. 1 detta sammanhang

må anföras att, därest icke större skördar av hamphalm per arealenhet

kunna erhållas, den med hampa besådda åkerarealen måste utökas för

att den avsedda mängden råvara för tåga och blånor skall kunna utvinnas.

Sedan ytterligare erfarenhet vunnits, torde emellertid en viss förbättring

kunna förväntas komma till stånd såväl i fråga örn odling som beredning.

Ämbetsverken få i anslutning härtill erinra örn den odlingsförsöksverksamhet,

som påbörjats under år 1944.

De hittills vunna erfarenheterna i fråga örn den inhemska odlingen och

beredningen av hampa liksom svårigheterna att under mera normala förhållanden

finna en tillfredsställande avsättning av de beredda produkterna

kunna tala för att en inskränkning i produktionen av hampa borde komma

till stånd. Närmast synes därvid böra övervägas, huruvida icke odling

och beredning av hampa lämpligen kunde koncentreras till en anstalt. Härigenom

torde även det ekonomiska resultatet av ifrågavarande tillverkning

i viss mån kunna förbättras. Även örn ämbetsverken med hänsyn till produktionserfarenhetema

skulle finna en sådan centralisering vara önskvärd,

anse sig ämbetsverken dock för närvarande icke kunna förorda en sådan

åtgärd. Anledningen härtill är främst det ovissa försörjningsläget. Enligt statens

industrikommissions uppfattning måste nämligen en utebliven import

av sisal, manilla och egentlig hampa under de närmast kommande åren bemästras

genom en fortsatt inhemsk produktion av mjukhampa. Ämbetsverken

anse dock, att spörsmålet örn en framtida driftsomläggning redan nu

hör utredas och planläggas, samtidigt som den frågan bör upptagas till behandling,

i vilken omfattning den inhemska hampodlingen hör bedrivas,

sedan importmöjligheterna för hampa åter öppnats. En sådan utredning

och planläggning synes lämpligen höra kunna verkställas av statens linnämnd.

Då sålunda det rådande försörjningsläget synes nödvändiggöra, att de

båda hampberedningsanstaltema fortsätta sin verksamhet, lär det också

bliva nödvändigt att effektiva åtgärder snarast vidtagas för att bringa ordning

i föreningens och aktiebolagets ekonomi. Ämbetsverken lia därför för

sin del icke något att erinra mot alt berörda företag tills vidare beviljas föreslaget

anstånd med återbetalningen av de lån, de erhållit ur hemslöjdslånefonden.

Ävenledes synas övriga av linnämnden i förevarande syfte föreslagna

åtgärder kunna bliva erforderliga för säkerställande av den inhemska

hampproduktionen i den utsträckning, industrikommissionen ansett nödvändigt.

På grund av vad sålunda anförts anse sig ämbetsverken i nuvarande situa
Bihang

till riksdagens protokoll 19i5. 1 saini. Nr 201. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

tion icke böra motsätta sig, att de av linnämnden föreslagna åtgärderna komma

till utförande, i den mån försörjningsläget i fortsättningen därtill kan

giva anledning. Rörande ifrågasatt importförbud för hampa och garner därav,

vars införande avstyrkts av textilrådet och Svenska lin-, jute- och hampindustriföreningen

1939, men som ur hampberedningsanstaltemas synpunkt

måste anses önskvärt, synes det närmast böra ankomma på statens industrikommission

att undersöka, i vilken utsträckning ett importförbud kan bliva

erforderligt under den tid, hampa och garner därav äro under beslag, för

att åstadkomma en tillfredsställande avsättning av hampberedningsverkens

produkter. Ämbetsverken få därjämte föreslå, att statens linnämnd erhåller i

uppdrag att i samråd med sakkunniga verkställa utredning i vilken omfattning

den inhemska hampodlingen och hampberedningen böra bedrivas

och centraliseras sedan importmöjligheterna för olika slag av hampa åter

öppnats.

Statens priskontrollnämnd har i likhet med statens livsmedelskommission

ifrågasatt huruvida hampodling och hampberedning lämpligen borde bedrivas

i vårt land annorledes än för rena beredskapsändamål. Med hänsyn

lill den rådande knappheten på såväl hårdfibrig som mjukfibrig hampa

och produkter tillverkade därav, vilken knapphet kunde antagas tilltaga,

har priskontrollnämnden dock icke ansett sig böra göra någon invändning

mot att stödåtgärder komme till stånd för att lills vidare upprätthålla

den inhemska produktionen av mjukfibrig hampa i avsedd omfattning. Priskontrollnämnden

har emellertid framhållit, att ifrågavarande stödåtgärder

borde utformas så, att hampprisema därigenom icke stege och att import

av såväl hårdfibrig som mjukfibrig hampa alltfort medgåves. Med en sådan

utformning kunde försörjningen på ifrågavarande område förbättras och

prisnivån å svensk hampa genom prisclearing med billigare importerad

hampa nedbringas.

II. Åtgärder för främjande av försöksverksamhet beträffande

lin och hampa.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkt 92, föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 beräkna ett anslag av 15 600 kronor till Befrämjande

av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsundersökning av lin m. m. Jag vill vidare erinra att jag i

nämnda huvudtitel, punkterna 16—18, vid behandlingen av anslagen Lantbrukshögskolan:

Avlöningar, Omkostnader och Materiel m. m. framhållit,

att styrelsen för lantbrukshögskolan för budgetåret 1945/46 äskat medel

till odlingsförsök med lin och hampa. Jag torde nu ånyo få anmäla frågan

om främjande av försöksverksamhet beträffande lin och hampa.

Från och med år 1940 har riksdagen årligen anvisat ett anslag av 15 600

kronor såsom särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning

av lin m. m. Under anslagstiteln Befrämjande av fröodlingen

m. m.: Vissa undersökningar rörande lin- och hampberedningen har där
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

19

jämte 1942 års riksdag (prop. nr 316; r.skr. nr 415) anvisat ett anslag av

30 000 kronor saint 1945 års riksdag (prop. nr 2; r.skr. nr 19) å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett anslag av 20 000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen nied skrivelse den 31 augusti 1944 överlämnad

framställning har Sveriges utsädesförening anhållit örn bidrag med 32 000

kronor för kvalitetsundersökning av lin m. m. vid Svalöv.

Därjämte har styrelsen för lantbrukshögskolan i en den 26 augusti 1944

dagtecknad skrivelse bland annat hemställt att vid högskolan måtte inrättas

en särskild assistentbefattning i lönegrad Eo 18 för odlingsförsök med lin

och hampa, att till rese- och traktamentsersättning till nämnde assistent

skulle utgå ett belopp av 1 800 kronor samt att såsom ersättning till försöksvärdar

för försök med lin och hampa måtte anvisas 12 000 kronor.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 5 september

1944 överlämnad framställning har statens tinnalund anhållit, bland annat,

att ett reservationsanslag av 20 000 kronor för nästa budgetår måtte ställas

till nämndens förfogande för fortsatta undersökningar rörande lin- och hampberedning.

Sedermera har statens linnämnd i en den 3 februari 1945 dagtecknad av

statens livsmedelskommission med utlåtande överlämnad framställning

hemställt, att Sveriges utsädesförening måtte beviljas bidrag med 50 000

kronor för kvalitetsundersökning av lin m. m. vid Svalöv. Linnämnden har

därvid förutsatt att de försök till vilka mede! äskats av lantbrukshögskolans

styrelse skulle bekostas av lin- och hampberedningsanstaltema.

Sveriges utsädesförening har i sin framställning örn bidrag för kvalitetsundersökning

av lin m. m. vid Svalöv erinrat om att

det ursprungliga linlaboratoriet vid Svalöv sommaren 1943 ödelagts genom

en eldsvåda, samt att ett nytt laboratorium vore under uppförande (jfr prop.

nr 344/1943; r. skr. nr 474/1943). Till det nya laboratoriet, som komme att erhålla

avsevärt större kapacitet än det gamla, borde enligt föreningens mening

även knytas en assistent för kemisk-biologiska undersökningar. Med hänsyn

till utvidgningen av verksamheten syntes en ökning av bidragsanvisningen av

(32 000 — 15 600 -=) 16 400 kronor för driften av laboratoriet erforderlig.

I den skrivelse varmed utsädesföreningens framställning överlämnats har

lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Mot utsädesföreningens framställning har lantbruksstyrelsen icke funnit

anledning att framställa någon erinran. Vid beräkningen av anslagsbehovet

synes föreningen lia iakttagit nödiga besparingshänsyn och samtidigt sökt

planera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Den anslagshöjning, unpgående

till 16 400 kronor, som utså desföreningen ifrågasatt, förefaller därför

lantbruksstyrelsen ofrånkomlig, därest laboratoriet skall kunna utnyttjas effektivt.

Lantbruksstyrelsen vill erinra därom, att den utvidgning av ifrågavarande

verksamhet, som är avsedd att möjliggöras genom den begärda anslagshöjningen,

torde få anses redan lia vunnit statsmakternas gillande därigenom,

att hänsyn tagits lill den för ändamålet erforderliga utvidgningen av laboraloriet

vid beräknande av statsunderstöd till dess nyuppförande efter en eldslåda

den 30 juli 1943 (prop. nr 344/1943; r. skr. nr 474/1943). Det forde därför

böra ligga i det allmännas intresse, afl icke genom otillräcklig medelsan
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Rundh Maj.ts proposition nr 201.

visning till driftkostnaderna vid laboratoriet förhindra dettas effektiva utnyttjande.

Slutligen må understrykas, att verksamheten vid ifrågavarande

laboratorium måste anses vara av utomordentlig betydelse för utvecklingen

av odlingen och beredningen av lin och hampa, vilken utveckling torde utgöra

ett viktigt statsintresse.

Till motivering av framställningen örn medel till odling

s f ö r s ö k med lin m. m. har lantbrukshögskolans styrelse anfört

följande.

I skrivelse den 3 augusti 1944 har statens linnämnd framhållit, att det sedan

odling av spånadslin och hampa under de senaste åren återupptagits i

Sverige och fabriksmässig beredning härav införts, uppstått många problem

rörande odlingen av dessa växter. Som exempel härpå har nämnden anfört,

att rötningstidens längd varierat högst väsentligt för lin och hampa, odlat

under olika betingelser. Samma vore förhållandet mellan utbyte av tåga och

blånor i lin- och hamphalmen m. m. Då närmare kännedom örn orsakerna

härtill vore av avgörande betydelse för odlingens ekonomiska bedrivande,

syntes en ganska omfattande odlingsförsöksverksamhet på området nödvändig.

För att så snart som möjligt få till stånd dylik försöksverksamhet hade

Riksförbundet lin och hampa efter samråd med linnämnden upptagit förhandlingar

med jordbruksförsöksanstalten rörande planläggning och organisation

av ifrågavarande försök. Vid förhandlingarna hade jordbruksförsöksanstalten

åtagit sig att organisera lin- och hampförsök såsom specialförsök

inom olika odlingsområden. Riksförbundet lin och hampa skulle bestrida

kostnaderna för försöken för år 1944 och under sju månader avlöna en särskild

assistent för övervakning härav och bearbetning av försöksresultaten.

Nämnda år hade utlagts sammanlagt 63 försök i lin samt 78 försök i hampa.

Kostnaderna härför beräknades uppgå till cirka 12 000 kronor utom assistentlönen.

Skörden från dessa försök skulle sändas till linlaboratoriet i Svalöv för

beredning och undersökning rörande fiberutbyte, fiberkvalitet o. dyl., som

vöre av särskild betydelse för dessa växtslag. Kostnaderna för emballering och

transport av försöksskördarna samt bearbetning härav beräknades till

18 000—20 000 kronor. Även sistnämnda kostnader skulle för år 1944 bestridas

av riksförbundet. Då nämnda förbund även måste lia tillgång till teknisk

sakkunskap för åstadkommande av förbättringar på beredningsverkens

maskinella utrustning, hade förbundet anmält, att det anställt dylik teknisk

sakkunskap från och med den 1 september 1944, varigenom förbundet icke

hade ekonomiska möjligheter att bekosta den direkta försöksverksamheten

utan i fortsättningen måste inskränka sig till att bestrida kostnaderna för försöksskördarnas

bearbetning vid linlaboratoriet med högst 20 000 kronor

per år.

Då ifrågavarande odlingsförsöksverksamhet vore av avgörande betydelse

för en bestående inhemsk spånadsväxtodling syntes det nödvändigt, att den

påbörjade försöksverksamheten kunde fortsättas, så att säkra försöksresultat

kunde erhållas. Enligt linnämndens uppfattning borde därför medel ställas

till jordbruksförsöksanslaltens förfogande, så att dess lokala försöksverksamhet

kunde utökas med försök avseende lin och hampa i minst samma omfattning

som under år 1944. För detta ändamål skulle erfordras cirka 12 000

kronor jämte medel till arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt en assistent.

Föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten har i yttrande över statens

linnämnds skrivelse framhållit, att det —• enligt principen att forskningsverksamhet

på specialområden, där så lämpligen kunde ske, borde gäldas av staten

och näringslivet gemensamt — syntes skäligt, att fältförsöksverksamhe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

21

len bekostades av staten. Denna verksamhet borde då uppdragas åt jordbruksförsöksanstalten.

Anstalten vore emellertid icke i stånd att med nuvarande

resurser utvidga sin verksamhet. För att möjliggöra en i erforderlig

omfattning bedriven försöksverksamhet med lin och hampa skulle därför

erfordras medel till en assistent, till ersättning till försöksvärdar samt till

leseersättningar.

Vid anstalten holde anställas en assistent med huvuduppgift att svara för

dessa försök. Arbetet bleve i hög grad självständigt och för befattningen

krävdes en specialist. Befattningen syntes därför böra placeras i lägst lönegrad

Eo 18. Under högskolans avlöningsanslag skulle med hänsyn härtill

erfordras en förstärkning med 5 634 kronor. Till försöksvärdar m. m. finge

man med ledning av 1944 års erfarenheter beräkna ett belopp av 12 000

kronor. Slutligen medförde förslaget ett med cirka 1 800 kronor ökat behov

av medel för resor.

Högskolestyrelsen får med hänsyn till vikten av att försöksverksamheten

rörande lin och hampa kan fortsättas förorda, att de av föreståndaren för

jordbruksförsöksans tälten äskade medlen anvisas.

Beträffande kvalitets undersök ningen av lin m. m. vid Sva1

öv samt rörande odlingsförsoken med nämnda växtslag har

statens linnämnd den 3 februari 1945 framhållit i huvudsak följande.

Även örn linnämnden tidigare delat lantbrukshögskolans uppfattning, att

statsbidrag borde ställas till förfogande för bestridande av kostnaderna för

den del av försöksverksamheten rörande lin och hampa, som utföres vid

lantbrukshögskolan och att lin- och hampberedningsanstalterna själva skulle

bekosta erforderliga undersökningar av fiberkvaliteten på försökshalm vid

linlaboratoriet i Svalöv, synes det numera vara mera ändamålsenligt, att

ifrågavarande statsbidrag utgår till linlaboratoriet. Enligt detta förslag skulle

beredningsanstalterna såsom hittills själva bestrida lantbrukshögskolans kostnader

för försöksverksamheten och linlaboratoriet åläggas betala lin- respektive

hamphalmen från försöken efter gällande priser, bekosta transport av

halmen från försöksvärd till laboratoriet i Svalöv, företaga erforderliga kvalitetsundersökningar

på fibern samt meddela resultaten till beredningsanstalternas

centralorganisation. För genomförande härav erfordras en höjning av

statsanslaget lill Sveriges utsädesförenings linlaboratorium från tidigare

äskade 32 000 kronor med cirka 20 000 kronor eller till i runt tal 50 000 kronor

per år.

I fråga örn behovet av ytterligare medel till undersökningar

rörande lin- och hamp beredningen har statens linnämnd

i skrivelsen den 31 augusti 1944 framhållit, alt den nu pågående försöksverksamheten

på detta område icke kunde beräknas vara slutförd före

utgången av innevarande budgetår. Enligt linnämndens mening syntes det

emellerlid angeläget alt verksamheten kunde fortsättas under ytterligare

någon tid. Härvid har linnämnden anfört.

Sedan linlaboratoriet i Svalöv omkring årsskiftet 1944/45 blivit färdigt alt

återupptaga sin verksamhet, torde det böra övervägas, huruvida icke linnämndens

maskinella försöksverksamhet bör förläggas till Svalöv intill dess

laboratoriet i egen regi helt kan övertaga och fortsätta försöksarbetena. Då

man ännu icke med bestämdhet vet, örn dessa försök lämpligen böra bedrivas

vid linlaboratoriet, och då därtill kommer att, även örn så skulle

kunna ske, laboratoriet icke disponerar egna medel för försökens fort
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 201.

sättande eller erforderlig tekniskt utbildad personal, synas medel böra ställas

till linnämndens förfogande även för budgetåret 1945/46. För sistnämnda budgetår

torde kostnaderna för ifrågavarande försöksverksamhet kunna begränsas

till ett belopp av 20 000 kronor. Av detta belopp beräknas 7 800 kronor

till löner, 10 000 kronor till maskiner, ändringar och reparationer samt

2 200 kronor till diverse undersökningar.

I ett den 1 november 1944 avgivet utlåtande har statskontoret förordat

att anslaget till kvalitetsundersökning av lin m. m. vid

Svalöv för nästa budgetår skulle upptagas med ett oförändrat belopp av

15 600 kronor samt därvid anfört följande.

Statskontoret kan för sin del icke finna den omständigheten, att staten i

väsentlig mån bidragit till återuppförandet i utvidgad omfattning av del

nedbrunna linlaboratoriet, i och för sig böra medföra ökade åtaganden för

statsverket i fråga örn kostnaderna för ett effektivt utnyttjande av den nya

anläggningen. I utlåtande den 22 september 1943 (jfr prop. nr 344/1943)

angående anslag til! uppförande av det nya laboratoriet uttalade statskontoret

bland annat, alf det i främsta rummet syntes böra ankomma på linneindustrierna

att — i likhet med vad tidigare skett — tillhandahålla de medel,

som erfordrades för uppförande och utrustning av laboratoriet. I anslutning

härtill håller statskontoret även före, att det hör ankomma på

dessa industrier att tillskjuta det belopp, som visat sig behövligt för täckande

av ökade driftkostnader. Statskontoret kan således ej tillstyrka förhöjning

av ifrågavarande anslag utan föreslår, att detta för budgetåret 1945/46

upptages oförändrat med 15 600 kronor.

Över lantbrukshögskolans framställning örn anslag till odlingsförs

ö k med lin och hampa ha utlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden, lantbruksstyrelsen samt statens livsmedelskommission.

Statskontoret har ifrågasatt huruvida i av lantbrukshögskolan föreslagen

ordning ytterligare medel borde anvisas till lin- och liampodlingen. I utlåtandet

har statskontoret härvid anfört i huvudsak följande.

Statskontoret vill erinra, att framställningar om statsbidrag i skilda former

till lin- och hampodlingen bifallits av riksdagen under de senaste åren.

I detta sammanhang må särskilt framhållas, att i statsrådsprotokollet vid

propositionen nr 176 till 1943 års riksdag behandlats en framställning från

Riksförbundet lin och hampa örn anslag å 40 000 kronor till bland annat

försöksarbeten. I framställningen beräknades bland annat medel till en

odlingskonsulent med uppgift att ägna sig åt aktuella odlingsfrågor samt

att handha all försöksverksamhet på det odlingstekniska området.

Statskontoret framhöll i ärendet, att de av statsmakterna vidtagna åtgärderna

för att stimulera linodlingen inom landet måste betecknas såsom osedvanligt

förmånliga för företagarna. Då nu en ytterligare utvidgning ifrågasatts

av statens understödjande verksamhet på detta område utöver vad som

beslutats vid 1940 och 1941 års riksdagar, ansåg sig ämbetsverket ånyo böra

framföra ett tidigare uttalat önskemål, att förutsättningarna för effektiv

medverkan från linneindustriens sida upptoges till mera ingående övervägande.

Vad särskilt anginge riksförbundets framställning örn statsbidrag å 40 000

kronor erinrade statskontoret, att för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln

anvisats ett anslag till statens linnämnd m. m. å 50 000 kronor,

varav 15 000 kronor avselts till arvoden samt resekostnads- och traktarnentsersättningar

åt hos linnämnden anställda tekniska experter på lin- och hampodlingens

område samt 10 000 kronor till stödjande i andra hänseenden av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

23

linodlingen. I statsverkspropositionen hade enahanda belopp äskats även för

budgetåret 1943/44 (IX. H. T. p. 87). Av de hos linnämnden anställda experterna

vore den ene tekniskt utbildad konsulent på linberedningens område

och den andre sakkunnig i linodlingsteknik (IX H. T. 1942 p. 92). Då dessa

experter syntes lia samma arbetsuppgifter, som skulle tillkomma i förbundets

framställning omförmäld tekniker och odlingskonsulent, vore alltså det

med framställningen avsedda ändamålet i vad gällde anställandet av sakkunniga

i fråga om linberednings- och linodlingsteknik redan tillgodosett.

Anledning att till avlöningar och reseersättningar åt de sakkunniga ställa

större belopp till förfogande än de i statsverkspropositionen äskade kunde

heller icke anses föreligga. Erinras finge i detta sammanhang, att linnämnden

i anslagsframställning beträffande budgetåret 1942/43 hemställt örn anvisande

av sammanlagt 23 000 kronor till kostnader för ifrågavarande sakkunniga

men att riksdagen — i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag på denna

punkt — icke beviljade högre belopp än 15 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen nr 176/1943 fann sig föredragande departementschefen

icke kunna tillstyrka riksförbundets anslagsframställning.

Tilläggas må, att anslag till statens linnämnd även för budgetåret 1944/45

blivit uppfört å riksstaten med oförändrat belopp 50 000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit måste statskontoret ifrågasätta,

huruvida i nu föreslagen ordning ytterligare medel böra anvisas för

denna odlingsverksamhet. I den män i framställningen angivna kostnader

för försöksverksamheten befinnas vara erforderliga, torde medel för deras

bestridande böra — såsom från början synes lia varit avsett — anskaffas

på annat sätt. I enlighet med vad statskontoret tidigare uttalat borde medverkan

även kunna påräknas från linneindustriens sida.

Allmänna lönenämnden har framhållit att — därest statsmedel ansåges böra

anvisas till inrättande av en assistentbefattning för försöksverksamhet rörande

lin och hampa — ett lämpligt avvägt arvode, förslagsvis å 7 200 kronor

för år, tills vidare borde fastställas.

Lantbruksstyrelsen har yttrat i huvudsak följande.

För lin- och hampodlingens fortsatta bedrivande och utveckling är det

enligt lantbruksstyrelsen mening erforderligt, att av lantbrukshögskolans

jordbruksförsöksanstalt bedriven försöksverksamhet på området kan fortsättas.

Utan att odlingstekniken blir grundligt undersökt, lärer odlingen i

längden icke kunna upprätthållas i önskvärd omfattning. Lantbruksstyrelsen

får därför tillstyrka, att för ifrågavarande fältförsöksverksamhet erforderliga

medel ställas till lantbrukshögskolans förfogande.

Mot den av högskolestyrelsen verkställda beräkningen av medelsbehovet

för verksamheten under nästa budgetår har lantbruksstyrelsen erinran att

framställa i så måtto, att det beräknade behovet av avlöningsmedel bör nedsättas

med hänsyn därtill, att den föreslagna assistentbefattningen, vilken enligt

högskolestyrelsens förslag skulle placeras i lönegrad Eo 18, enligt lantbrukstyrelsens

åsikt bör kunna givas en något lägre löneställning, förslagsvis

i lönegrad Eo 16. I anslutning härtill hör vidare enligt lantbruksstyrelsens

mening det av högskolestyrelsen för verksamheten beräknade beloppet

till reseersättningar kunna nedsättas med 300 kronor till 1 500 kronor.

Statens livsmedelskommission har tillstyrkt bifall lill framställningen samt

anfört följande.

Erfarenheten från de senaste årens beredning av lin och hampa av inhemsk

skörd har visat, att skördarnas kvalitet i ekonomiskt viktiga avseen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Departements
chefen.

24

den starkt beror av den tillämpade odlingstekniken. För att odlingen av dessa

växtslag skall bliva ekonomiskt lönande i vårt land, framstår det därför som

nödvändigt, att odlingstekniken lämnar förutsättning för erhållande av

högsta möjliga skörd av sådan beskaffenhet, att optimalt utbyte av förstklassig

tåga kan erhållas. För utrönande av under vilka odlingsbetingelser

bästa kvantitativa och kvalitativa skördar kunna ernås, är en ganska omfattande

odlingsförsöksverksamhet nödvändig. Det synes därför angeläget,

att den lokala försöksverksamhet rörande odlingstekniken för lin och hampa,

som på initiativ och bekostnad av Riksförbundet lin och hampa påbörjats

år 1944, fortsättes under en följd av år. Endast därigenom blir det

nämligen möjligt att erhålla tillförlitliga resultat, som kunna läggas till grund

för upplysningsverksamhet i berörda avseenden. Ett fullföljande av nämnda

försöksverksamhet synes dock icke vara möjligt med mindre statsbidrag till

verksamheten kan utgå.

För att erhålla möjligast säkra resultat av försöksverksamheten är det

även av stor betydelse, att den person, som anställes för att leda och övervaka

verksamheten samt bearbeta och tolka resultaten, kvarstannar å befattningen

under en följd av år. Endast härigenom kan en kontinuerlig, från

år till år samlad erfarenhet bliva så stor som möjlig och till fullo komma

upplysningsverksamheten på området till godo. Vidare är det angeläget, att

vederbörande försöksledare beredes tillfälle att minst en eller två gånger

under växttiden inspektera samtliga försök för att därvid iakttaga och anteckna

förhållanden, som kunna påverka försöksresultaten och om vilka

kännedom kan vara en nödvändig förutsättning för resultatens riktiga tolkning.

Med stöd av vad sålunda anförts får statens livsmedelskommission tillstyrka

bifall till lantbrukshögskolans styrelses anslagsäskanden för berörda

ändamål.

I den skrivelse, varmed statens livsmedelskommission överlämnat linnämndens

framställning örn anslag till undersökningar rörande

lin- och hampberedningen, har kommissionen tillstyrkt bifall

till framställningen samt framhållit, att de erfarenheter, som vunnits genom

ifrågavarande försöksverksamhet i en hel del fall redan kunnat utnyttjas av

linberedningsverken för förbättring av driften. Härigenom hade framför allt

en större utvinning av tåga på blånornas bekostnad kunnat ske. Det syntes

med hänsyn härtill önskvärt, att möjligheter bereddes linnämnden att fullfölja

de pågående försöken.

Över linnämndens sistnämnda framställning har lantbruksstyrelsen den

12 september 1944 avgivit infordrat utlåtande. Styrelsen, som framhållit att

de i framställningen omförmälda undersökningarna varit av värde för Enoch

hampberedningen, har funnit det önskvärt, att de kunde bedrivas ännu

någon tid. På grund härav och då styrelsen icke haft något att invända mot

linnämndens föreliggande anslagsberäkning, har styrelsen tillstyrkt bifall till

framställningen.

Såsom framgår av vad inledningsvis anförts ha statsmakterna under den

nu pågående krisen lämnat odlingen av lin och hampa samt beredningen därav

ett avsevärt stöd i syfte att få till stånd en inhemsk produktion av råvaror

för lin- och hampindustrien i landet. Stödet har lämnats i form av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

25

dels prisgarantier för odlarna, dels lån och bidrag till uppförande av biloch

hampberedningsverk och dels vissa bidrag till försöksverksamhet. 1 fråga

om linet torde nämnda stödåtgärder i stort sett lia fyllt sitt ändamål. Emellertid

föreligga, såsom linnämnden framhållit, vid några beredningsverk behov

av ytterligare statsmedel för att möjliggöra vissa utbyggnader samt kompletteringar

för rationalisering av driften. Däremot synes den i ärendet förebragta

utredningen giva vid handen att stödåtgärderna icke äro tillräckliga tor

upprätthållande av den odling och beredning av hampa som i nuvarande försörjningsläge

torde vara erforderlig. Det ekonomiska resultatet av den hittillsvarande

verksamheten för beredning av hampa har icke varit tillfredsställande.

Orsakerna härtill torde, såsom linnämnden anfört, ha varit flera.

Vissa brister synas sålunda fortfarande vidlåda odlings- och beredningstekniken

på detta område. Härtill kommer att halmskörden per arealenhet

icke uppgått till mer än cirka hälften av den beräknade vilket haft till följd

att beredningsverkens kapacitet ej kunnat utnyttjas på bästa ekonomiska

sätt. Den senare tidens utveckling har allt mer understrukit betydelsen av försöksverksamhet

beträffande odling och beredning av ifrågavarande spånadsväxter.

Såsom nämnts torde för hampans del påtagliga brister förefinnas på

odlings- och beredningsteknikens område men även för linets vidkommande

synes det vara av vikt att produkternas kvalitet förbättras.

I de nu förevarande framställningarna ha medel äskats till bidrag och

lån för utbyggnad och komplettering av vissa beredningsverk. Vidare har

hemställts dels att anslag måtte anvisas till stödjande av priset å hamphalm

av 1942—1944 års skördar för täckande av förluster i anslutning till tidigare

medgiven statsgaranti, dels att hampberedningsanstalterna — Värmbol invid

Katrineholm och Visby — tills vidare befriades fran skyldighet att amortera

ur hemslöjdslånefonden erhållna lån, dels att linnämnden skulle erhålla i

uppdrag att med hampberedningsföretagen träffa avtal om avsättning av

hamptåga och hampblånor, dels ock att importförbud måtte införas på tåga

och blånor av hampa samt garner därav. Medel ha tillika äskats till kvalitetsundersökning

av lin m. m. vid linlaboratoriet i Svalöv, till odlingsförsök

med lin och hampa samt till undersökningar rörande lin- och hampberedningen.

Såsom jag vid tidigare tillfällen framhållit (prop. nr 344/1943 och 103/

1944) synes den största försiktighet böra iakttagas vid utbyggandet av biloch

hampberedningsanstalterna. Med hänsyn till angelägenheten av att driften

vid beredningsverken i nuvarande läge göres så effektiv som möjligt vill

jag emellertid icke motsätta mig att medel nu anvisas till de av kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen förordade utbyggnaderna och kompletteringarna.

Mot linnämndens beräkningar av medelsbehovet lör ifrågavarande ändamål,

vilka beräkningar sluta å ett belopp av 545 000 kronor, varav 145 000

kronor avses såsom bidrag samt 400 000 kronor såsom lan, bär jag intet att

erinra. Därest riksdagen skulle bifalla vad jag sålunda förordat, torde det

vid dispositionen av sagda belopp böra beaktas, att medel för uppförande

av en reningsanläggning för rölvatten vid linberedningsverket i Växjö icke bör

Bihang till riksdagens protokoll 1M5. t neimi. Nr 201.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

utgå under annan förutsättning än att beredningsföretaget måste gälda kostnaderna

för reningsverket.

I enlighet med de framställda förslagen om anslagsanvisning till stödjande

av priset å hamphalm av 1942—1944 års skördar, vilka förslag äro

föranledda av den förutberörda statsgarantien, torde medel böra anvisas för

nästa budgetår. Å riksstaten bör alltså för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln upptagas ett reservationsanslag av (645 000 + 644 350 +

671 650 =) 1 961 000 kronor. Anslaget torde böra benämnas Befrämjande av

fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande av priset å hamphalm.

Med hänsyn till ovissheten rörande tillförseln av utländsk hampa under

tiden närmast efter kriget finner jag mig i nu rådande läge böra förorda att

ytterligare åtgärder vidtagas för tryggande av den inhemska produktionen av

mjukfibrig hampa under produktionsåret 1945/46. Hampberedningsföretagen

synas sålunda i anslutning till vad härutinnan föreslagits böra få anstånd

med fullgörandet av intill den 1 juli 1946 förfallande amorteringar å ur

hemslöjdslånefonden erhållna lån, ehuru fortsatt amortering enligt hittillsvarande

plan utgjort förutsättningen för fastställandet av de nyss angivna odlingsbidragen.

Vidare torde linnämnden böra erhålla i uppdrag att med sagda

förelag träffa avtal om avsättning av hamptåga och hampblånor. Det torde

ankomma på Kungl. Maj:t att förordna örn importförbud å hampa och hampprodukter

därest så skulle finnas påkallat för ordnande av handeln med dylika

varor. I detta sammanhang vill jag erinra att Kungl. Maj:t genom beslut

den 9 februari 1945 meddelat bestämmelser angående reglering av marknadspriset

å mjnkfibrig hampa. Det av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

framförda förslaget att en utredning skulle komma till stånd rörande den omfattning,

i vilken den inhemska hampodlingen och hampberedningen borde

bedrivas sedan importvägarna för hampa åter öppnats, torde jag framdeles

ånyo få anmäla för Kungl. Maj:t.

I anslutning lill vad linnämnden hemställt anser jag mig böra förorda att

till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsundersökning av lin m. m. för nästa budgetår upptages

ett anslag av 50 000 kronor. Vid sådant förhållande synas några medel till

odlingsförsök med lin och hampa icke behöva äskas av riksdagen utan torde

denna verksamhet böra ombesörjas av vederbörande beredningsföretag. Till

fullföljande av vissa undersökningar rörande lin- och hampberedningen torde

för nästa budgetår liksom för löpande budgetår böra anvisas ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1945/46

1) å riksstaten under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar

rörande lin- och hampberedningen ett reservationsanslag

av............................... kronor 20 000;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

27

b) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Ba
eder

hampberedningsanläggningar ett reservationsanslag

av........................ kronor 145 000;

c) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjan
de

av priset å hamplialm ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1 961 000;

d) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag

till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning av lin

m. m. ett anslag av...................... kronor 50 000;

2) å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till

Hemslöjdslånefonden anvisa ett investeringsanslag

av.............................. kronor 400 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till stödjande av tinock hampodlingen m. m. a1 i texten
  2. JoU 1945:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående anvisande av medel till stödjande av linoch hampodlingen m. m. s. 1 i texten