Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tullverket för budgetåret 1945/46

1945-03-02 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:203, Angående anslag till tullverket för budgetåret 1945/46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till

tullverket för budgetåret 1945/46; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö,

Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår

uppförda tre förslagsanslag, nämligen ett å 894 000 kronor till avlöningar

till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 16 100 000 kronor

till avlöningar till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1 686 000

kronor till omkostnader.

I skrivelse den 29 september 1944 har generaltullstyrelsen gjort framställning

angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för

budgetåret 1945/46 och därvid föreslagit, att under anslagen skulle

anvisas respektive 900 000, 16 275 000 och 1 685 000 kronor. Dessa anslagsberäkningar

grundade sig på de förhållanden, under vilka tullverket

då utövade sin verksamhet, och behövde, efter vad styrelsen

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 203.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

framhöll i skrivelsen, underkastas avsevärda jämkningar, därest under

nästa budgetår eller dessförinnan en mera väsentlig ökning av utrikeshandeln

och sjöfarten skulle inträda eller tullverkets kustbevakning

skulle upphöra att stå till marinens förfogande.

I årets statsverksproposition upptogos anslagen till tullverket med

endast beräknade belopp, varvid de uppfördes med samma belopp

som i gällande läksstat. Med hänsyn till de förutsättningar, på vilka

anslagsberäkningarna grundats, ansåg jag önskvärt att före prövningen

av anslagsbehovet ännu någon tid kunna följa utvecklingen inom verkets

arbetsområde. Jämväl med hänsyn till vissa inom tullverket aktuella

organisationsspörsmål fann jag ett uppskov med anslagsprövningen

vara av värde. Jag får nu återkomma till frågan örn anslag till tullverket

för nästa budgetår.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen.

Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd

genom Kungl. Maj :ts beslut den 2 juni 1944 (statsliggaren sid. 393).

Kungl. Maj :t har samma dag fastställt följande avlöningsstat för styrelsen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . kronor 641 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ................ „ 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... „ 148 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ „ 116 800

Summa kronor 907 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ............................kronor 13 000

Nettoutgift kronor 894 000

I sin förenämnda skrivelse den 29 september 1944 bar generaltullstyrelsen

upptagit tidigare väckta frågor örn förbättrad löneställning

för äldre kammarskrivare och för viss skrivbiträdespersonal. Dessa

frågor beröra såväl förevarande anslag som anslaget till befattningshavare

å tullstaten men torde här få upptagas till behandling i ett sammanhang.

Beträffande frågan örn förbättrad löneställning för

äldre kammarskrivare har styrelsen till en börj an lämnat

en redogörelse för ärendets tidigare behandling och i huvudsak framhållit

följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 203.

3

Med anledning av framställning av styrelsen den 11 juli 1941 örn

inrättande av kammarskrivarbefattningar i lönegraden A 18, alternativt

i lönegraden Eol9 yttrade departementschefen vid anmälan av

propositionen nr 165 lill 1942 års riksdag, att han, oaktat vägande billighetsskäl

talade för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas

löneställning, med hänsyn till eljest följda principer örn inrättande eller

uppflvttning av befattningar linder dåvarande förhållanden icke vore

beredd att tillstyrka något av de i detta ämne framlagda förslagen. Vad

sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Härefter hemställde Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening

deri 12 november 1942 hos Kungl. Majit, att för beredande av bättre

löneställning för äldre kammarskrivare erforderligt antal befattningar

i lönegraden Eo 19 måtte inrättas. Vid anmälan av propositionen nr

196 till 1943 års riksdag ansåg sig föredragande departementschefen i

dåvarande läge icke kunna frångå den ställning till hithörande spörsmål,

som han intagit närmast föregående år.

Tulltjänstemannaföreningens förslag förelädes riksdagen i en motion

(1:244) men avstyrktes av statsutskottet (utlåtande nr 193/1943), som

i likhet med departementschefen i propositionen nr 165 till 1942 års

riksdag fann billighetsskäl tala för en viss förbättring av de äldre

kammarskrivarnas löneställning men under dåvarande förhållanden

icke var berett att tillstyrka förslaget. Statsutskottets utlåtande godkändes

av riksdagen.

I propositionen nr 192/1944 anförde departementschefen, att frågan

örn förbättring av kammarskrivarnas löneställning syntes böra uppskjutas

till 1945 års riksdag, då det vore avsett att till prövning upptaga

åtskilliga lönefrågor, vilkas lösning med hänsyn till krisläget

dittills fått anstå.

Beträffande de äldre kammarskrivarnas antal och befordringsutsikter

har styrelsen anfört i huvudsak följande.

De ordinarie kammarskrivartjänsterna, sorn äro placerade i lönegraden

A 16, uppgå för närvarande till ett antal av 324. Med stöd av

kungörelserna nr 368/1922 och 272/1925 lia 136 äldre kammarskrivare

placerats i löneklassen närmast över den för lönegraden A16 fastställda

högsta löneklassen och uppbära sålunda lön enligt löneklassen

21. En annan kategori äldre kammarskrivare utgöres av dem, som

i samband med den vid 1922 års riksdag beslutade omorganisationen

av tullverket genomgått kammarskrivarkurs år 1922. Åtskilliga av

dessa bade dessförinnan under en lång följd av år tjänstgjort hos

generaltullstyrelsen. Till denna grupp höra 31 kammarskrivare. Sammanlagda

antalet kammarskrivare hos generaltullstyrelsen och vid tullstaten,

''vilka äro födda under åren 1880—1901, utgör med inräknande

av 4 å högre tjänst förordnade kammarskrivare 176.

Den genomsnittliga levnadsåldern för kammarskrivare vid befordran

till tullkontrollörstjänst (lönegrad A 21) eller till tjänst i samma

lönegrad hos generaltullstyrelsen utgjorde under åren 1930—1933, då

sammanlagt 46 kammarskrivare befordrades, omkring 46 år. Under

åren 1934—1939 befordrades 94 kammarskrivare, vilkas levnadsålder

i medeltal utgjorde något över 48 år. Levnadsåldern för de 19 kammarskrivare,

som befordrades under åren 1910 1913, uppgick i me
deltal

till omkring 52 år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:is proposition nr 203.

För kammarskrivare, som konstituerats till tullförvaltare av klass 3

eller klass 4 — tullförvaltare av klass 4 tillhörde till och med budgetåret

1941/42 lönegraden A 18 och blevo därefter uppflyttade i lönegraden

A 20 — hava befordringsförhållandena varit något gynnsammare.

Genomsnittliga levnadsåldern vid befordran till sådan tjänst

från kammarskrivargraden under åren 1930—1943, då 42 kammarskrivare

konstituerades till tullförvaltare, utgjorde omkring 40 år.

En inom generaltullstyrelsen under år 1942 verkställd utredning utvisade

att, under förutsättning att antalet tjänster i högre lönegrad bibehölles

i huvudsak oförändrat, vid befordran av kammarskrivare fram

till omkring år 1950 eller 1951 den genomsnittliga levnadsåldern komme

att vara högre än vid befordringar före år 1942. Med stor sannolikhet

kommer levnadsåldern vid befordran till tullkontrollör vid de

största tullanstalterna, som äro uppdelade på avdelningar och där

tjänstemännen specialiserat sig på vissa göromål, att i många fall utgöra

minst 55 år. Befordran till tullförvaltare i de två lägsta lönegraderna,

vartill fordras en mera allsidig föregående tjänstgöring, kail

däremot beräknas komma att i allmänhet vinnas vid lägre levnadsålder.

Efter nämnda tidpunkt, omkring 1950 eller 1951, kan på grund

av dels ökad avgång från tjänster i högre lönegrader, dels ock annan

åldersfördelning bland de kammarskrivare, som då kunna ifrågakomma

till befordran, levnadsåldern vid befordran förutses komma

att efterhand nedgå.

Generaltullstyrelsen finner uppenbart, att en sådan befordringsgång,

som vid i huvudsak oförändrad organisation kan beträffande kammarskrivarna

förväntas under ganska många år framåt, icke blott innebär

en obillighet mot de tjänstemän, som med plikttrohet fullgjort sina

åligganden och därvid med några enstaka undantag under bela tiden

tillhört samma tjänstegrad som den, i vilken de vunnit inträde i tullverket,

utan även ur det allmännas synpunkt är ägnad att ingiva

betänkligheter.

I syfte att provisoriskt bereda de äldre kammarskrivarna en något

förbättrad löneställning utan inrättande av nya tjänster å ordinarie

stat har generaltullstyrelsen framlagt två alternativa förslag, nämligen

antingen inrättande av erforderligt antal extra ordinarie befattningar

i lönegraden Eo 19, förslagsvis benämnda extra ordinarie förste kammarskrivai’e

(alternativ A), eller ock beredande av möjlighet för äldre

kammarskrivare att komma i åtnjutande av lön enligt högre löneklass

än den slutlöneklass, i vilken de för närvarande äro placerade (alternativ

B). Om innebörden av de båda alternativen har styrelsen framhållit

följande.

Alternativ A skulle för de kammarskrivare, som äro placerade i löneklassen

21, medföra, att de uppflyttades i löneklassen 22, som är slutlöneklass

i lönegraden Eo 19. Sådan löneklassuppflyttning skulle, räknat

efter den såsom genomsnittlig ansedda avlöningen å G-ort, medföra

en ökning av nettolönen med 363 kronor för varje tjänsteman,

vartill skulle komma rörligt tillägg och kristillägg, beräknade efter

31 procent å ökningen av bruttolönen, med omkring 130 kronor. För

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunt/l. Maj:ts proposition nr 203.

5

de kammarskrivare, vilka genomgått kammarskrivarkurs år 1922 och

vilka för närvarande åtnjuta lön enligt löneklassen 20, skulle, utom

för en av dem, med tillämpning av 8 § 1 mom. andra stycket civila

icke-ordinariereglementct förordnande å befattning i lönegraden Eo 19

medföra uppfattning i löneklassen 22, innebärande å G-ort ökning av

nettolönen med 765 kronor samt ökning av rörligt tillägg och kristilllägg

efter 31 procent å bruttolönen med omkring 255 kronor. Enär en

dylik löneförbättring icke synes skälig vid jämförelse nied de ökade

avlöningsförmåner, som skulle tillkomma de övriga, synes vid löneklassplaceringen

så kallad sneddning icke böra förekomma utan tjänstemännen

uppflyttas endast en löneklass, varefter de tjänstemän, som

för närvarande äro placerade i löneklassen 20, skulle efter ytterligare

tre år och med iakttagande av i civila icke-ordinariereglementet stadgade

villkor uppflyttas i löneklassen 22.

Högsta antalet befattningar i lönegraden Eo 19 torde, då befattningarna

avsetts att efterhand indragas, böra för varje budgetår bestämmas

av Kungl. Maj :t på förslag av generaltullstyrelsen. Vid inom

generaltullstyrelsen verkställd undersökning har beräknats, att för att

från och med budgetåret 1945/46 bereda därav förtjänta äldre kammarskrivare,

inberäknat kammarskrivare, som genomgått 1922 års

kammarskrivarkurs, skälig löneförbättring enligt detta alternativ,

skulle erfordras inrättande av omkring 120 befattningar i lönegraden

Eo 19. Ökningen i nettoavlöningar under budgetåret 1945/46 för de

kammarskrivare, som förordnades ä befattningarna, skulle, räknat

efter lönen å G-ort, för hela budgetåret utgöra tillhopa omkring

43 000 kronor. Härtill skulle komma ökade rörliga tillägg med omkring

7 500 kronor och ökade kristillägg med omkring 8 000 kronor.

Sammanlagda kostnadsökningen kan beräknas för hela budgetåret till

omkring 58 500 kronor, varav omkring 50 500 kronor skulle belasta

tullverkets avlöningsstater. Emellertid torde på grund av befordringar

till ordinarie tjänster ett mindre antal extra ordinarie befattningar

kunna indragas under budgetåret oell kostnaderna därigenom nedgå.

Vidare skulle inrättandet av befattningarna medföra viss minskning

av vikariatsersättningarna. En viss ökning av pensionskostnaderna

skulle däremot uppkomma, för den händelse å extra ordinarie befattning

förordnad kammarskrivare avginge från tullverkets tjänst före

befordran till högre ordinarie befattning än kammarskrivare.

Nuvarande nettoavlöningar till omkring 120 kammarskrivare, som

avsetts skola förordnas å de extra befattningarna, hava beräknats till

omkring 813 000 kronor. På grund av avgång från befattningarna genom

befordran därifrån till ordinarie tjänst under budgetåret 1945/46

torde emellertid den minskade belastningen å avlöningsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän under budgetåret kunna uppskattas

till allenast omkring 780 000 kronor. De ökade utgifterna från anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hava beräknats

till omkring 821 000 kronor. Vidare beräknas utgifterna under anslagsposten

till rörligt tillägg komma att ökas med omkring 7 000 kronor.

Beträffande löncklassuppflytlning enligt alternativ B erinrar generaltullstyrelsen

om alt då genom kungörelserna nr 368/1922 och nr

272/1925 vissa kammarskrivare tillerkändes rätt att uppbära lön i närmast

högre löneklass inom närliggande lönegrad, några andra villkor

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

6

än de för uppflyttning i högre löneklass eljest föreskrivna icke stadgades.

Vissa av de nuvarande äldre kammarskrivarna kunna emellertid

av olika anledningar icke ifrågakomma till befordran och hava på

grund härav ej heller eller endast i obetydlig omfattning tilldelats förordnande

å tjänst inom högre lönegrad, ehuru sådant förhållande, som

enligt avlöningsreglementet medför möjlighet till uppskov med löneklassuppflyttning,

icke föreligger. Det vöre skäligt, att de icke uppflyttades

i ytterligare en löneklass utan förutgången särskild prövning

av huruvida de äro därav förtjänta. Enahanda prövning torde även

böra ske i fråga örn löneklassuppflyttning av kammarskrivare, vilka

genomgått 1922 års kammarskrivarkurs. Därest kammarskrivare på

grund av sjukdom eller liknande skäl icke kan befordras, torde han

emellertid icke allenast på grund härav höra undantagas från uppflyttning

i den extra löneklassen.

Under förutsättning att löneklassuppflyttning enligt detta alternativ

ifrågakomme endast för äldre kammarskrivare, som — under iakttagande

i övrigt av de för uppflyttning i högre löneklass föreskrivna

villkor — av generaltullstyrelsen med hänsyn till bestridda förordnanden

å tjänst i högre lönegrad eller i övrigt ådagalagd duglighet prövades

därav förtjänta, har styrelsen beräknat, att ett något högre antal

kammarskrivare än som enligt alternativ A skulle förordnas å

extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 19 skulle uppflyttas i

den extra löneklassen. Med hänsyn härtill och då ökade pensionsavdrag

icke skulle förekomma enligt alternativ B, har den ökade utgiftsbelastningen

å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

under budgetåret 1945/46 enligt detta alternativ beräknats till omkring

53.000 kronor, vartill skulle komma ökat rörligt tillägg med omkring

8.000 kronor och ökat kristillägg med omkring 8.400 kronor. Sammanlagda

kostnaden skulle sålunda under budgetåret 1945/46 uppgå

till något över 69.000 kronor, varav omkring 61.000 kronor skulle belasta

tullverkets avlöningsstater.

Beträffande valet mellan de håda alternativen framhåller styrelsen.

Enligt alternativ A skulle på grund av de ökade pensionsavdragen

tjänsteman uppbära något mindre i kontant avlöning än enligt alternativ

B men få sina pensionsförmåner förbättrade, örn han kvarstode

vid förordnandet till avgången från tullverkets tjänst. Emellertid kan

det ur principiell synpunkt anses betänkligt att inrätta nya befattningar

i högre lönegrad för att bereda löneförbättring på grund av

ogynnsamma befordringsförhållanden, utan att utredning föreligger,

som visar såväl behovet därav med hällsjön till arbetsuppgifternas beskaffenhet

som ock det antal sådana befattningar, som erfordras för

utförande av de mera kvalificerade göromålen. Löneklassuppflyttning

enligt alternativ B skulle å andra sidan innebära avvikelser från eljest

stadgade grunder för sådan uppflyttning. Den förhandsprövning, som

med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer för befordran vid framdeles

inträffande ledighet å ordinarie befattning i högre lönegrad skulle

äga rum enligt alternativ B, skulle visserligen i allmänhet icke i sak

skilja sig från den bedömning, som sker, då förordnande skall meddelas

att mot vikariatsersättning bestrida tjänst i högre lönegrad, men det

torde dock i vissa fall bliva vanskligt att träffa ett fullt rättvist av
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 203.

7

görande om vilka tjänstemän som böra uppflyttas i högre löneklass,

särskilt därest, såsom styrelsen ifrågasätter, även vissa tjänstemän, som

icke kunna påräkna befordran, skulle ifrågakomma till löneklassuppflyttning.

Generaltullstyrelsen hemställer — utan att lör sin del trätta ett avgörande

mellan de båda alternativen — att förslag örn löneförbättring

för de kammarskrivare, som före 1922 års utgång antagits till extra

ordinarie kammarskrivare i tullverket, måtte föreläggas riksdagen i

enlighet med något av alternativen eller enligt annan lämplig grund.

Beträffande frågan örn en förbättrad löneställning för

viss skrivbiträdespcrson al har generaltullstyrelsen anfört

i huvudsak följande.

Antalet ordinarie tjänster i biträdesgraderna utgör tor närvarande

169, därav 47 kanslibiträden, 85 kontorsbiträden och 37 skrivbiträden.

Hos styrelsen äro placerade 14 kanslibiträden, 21 kontorsbiträden och

7 skrivbiträden. Motsvarande siffror lör tullstaten äro 33, 64 och 30.

De extra ordinarie skrivbiträdena tillhöra lönegraden Eo 2. Några

icke-ordinarie kansli- eller kontorsbiträden finnas icke i tullverket och

för närvarande icke heller några extra skrivbiträden. Den 1 september

1944 voro i tullverket anställda 119 extra ordinarie skrivbiträden, av

vilka emellertid omkring 45 äro tjänstlediga för tjänstgöring hos kristidskommissioner

eller andra institutioner. Antalet glinder ar ^1943

tjänstgörande extra ordinarie skrivbiträden utgjorde 79, därav 23 hos

styrelsen och 56 i tullstaten.

Till följd av att före år 1923 befattningshavare i biträdesgrader vid

tullverket användes endast i ringa omfattning, är åldersfördelningen

bland den nuvarande biträdespersonalen sådan, att avgång på grund

av uppnådd pensionsålder hittills förekommit endast i ett mindre antal

fall. Avgång av annan anledning än pensionering förekommer också

mera sällan. Dessa förhållanden ävensom proportionen mellan antalet

ordinarie och antalet icke-ordinarie biträdest jänster har medfört,

att anställningstiden för de icke-ordinarie skrivbiträdena blivit oskäligt

lång.

Anställningstiden för nuvarande 119 extra ordinarie skrivbiträden i

tullverket uppgår för 12 till över 10 år, för 26 till 9—10 år, tor 34 till

8—9 år, för 31 till 7—8 år och för 16 till 6—7 år.

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har i en den 1 september

1944 till generaltullstyrelsen inkommen skrift gjort_ framställning

örn nyinrättande från och med hudgetåret 1945/46 av 65 tor biträdespersonal

avsedda tjänster. Med hänsyn till pågående arbete inom 1944

års personalutredning bar föreningen icke föreslagit inrättande av nya

tjänster i kontorsbiträdes- oell skrivbiträdesgraderna utan hemställt

örn inrättande av 35 kontoristtjänster, varav 11 hos generaltullstyrelsen

oell 24 vid centraltullkamrarna och tullkamrarna, samt 30 kanslibilrädestjänster,

varav (i hos generaltullstyrelsen och 24 viii centraltullkamrarna

och tullkamrarna.

För åstadkommande av förbättring av de äldsta extra ordinarie

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 203.

skrivbiträdenas löneställning celi nied hänsyn till den mindre tillfredsställande

proportionen mellan antalet ordinarie och antalet extra ordinarie

befattningshavare i biträdesgraderna har generaltullstyrelsen nu

funnit sig höra föreslå, att å ordinarie stat för budgetåret 1945/46 uppföras

30 nya biträdestjänster. Enär de nuvarande ordinarie skrivbiträdena

uteslutande eller i huvudsak måste utföra mera kvalificerade

göromål, som eljest skulle förrättas av kontors- eller kanslibiträden,

under det att enklare skrivgöromål utföras av extra ordinarie skrivbiträden,

föreslår styrelsen, att 20 kontorsbiträdes- och 10 skrivbiträdest

jänster nyinrättas från och med nästa budgetår, därav 6 kontorsbiträden

för styrelsen och 14 kontorsbiträdet! för tullstaten samt 4 skrivbiträden

för styrelsen och 6 skrivbiträden för tullstaten. Den härigenom

uppkommande ökningen i bruttolön skulle för 30 extra ordinarie

skrivbiträden, som vid genomförande av förslaget skulle bliva befordrade

till ordinarie skrivbiträden, komma att uppgå till skillnaden mellan

två löneklasser, utgörande å G-ort 168 kronor, vartill komma rörligt

tillägg och kristillägg med för närvarande tillhopa 31 procent.

Sammanlagda ökningen i bruttolön jämte lönetillägg för 30 extra ordinarie

skrivbiträden skulle således komma att uppgå till omkring 6 500

kronor. Vidare skulle 20 ordinarie skrivbiträden genom befordran till

kontorsbiträde!! komma i åtnjutande av ökade avlöningsförmåner,

vilka beräknats, lönetillägg inbegripna, till omkring 4 500 kronor.

I fråga örn andra tjänster hos generaltullstyrelsen

har styrelsen föreslagit uppflyttning av en byrådirektörsbefattning i

lönegraden A 26 till A 28 samt utbyte av en assistentbefattning i A 14

och en amanuenstjänst i Eolö mot två nya kammarskrivartjänster.

I samband härmed har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

Byrådirektörsbefattningen, som föreslås uppflyttad till lönegraden

A 28, är avsedd för tullverkets huvudlaboratorium och benämndes före

den 1 juli 1944 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium.

För behörighet att inneha befattningen äro icke föreskrivna

andra villkor än de som gälla för anställning som byråinspektör

hos styrelsen, nämligen godkänd examen vid kurs för utbildning

till extra ordinarie kammarskrivare. Styrelsen kan dock till byråinspektör

befordra annan lämplig person, som avlagt examen inför juridisk

eller filosofisk fakultet inom riket.

Genom beslut den 20 september 1940 förordnade Kungl. Maj:t örn

införlivande av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium.

Sammanslagningen, som åstadkommit icke obetydliga

besparingar i personalkostnader och omkostnader för lokaler, har

medfört ökat arbete och ansvar för huvudlaboratoriets föreståndare.

På grund härav och med hänsyn till den kemiska industriens snabba

utveckling under senare tid är det angeläget, att föreståndarbefattningen

besättes med en person med grundliga kunskaper i de till tjänstens

arbetsområde hörande ämnen och särskilt i kemi, finner styrelsen välluf

Ögat, att föreståndarbefattningen uppflyttas i lönegraden A 28. En

sådan uppflyttning synes dock böra föranleda, att särskild föreskrift

örn behörighet för befattningen meddelas. Med hänsyn till de speciella

arbetsuppgifterna för tullverkets huvudlaboratorium synes dock före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 203.

9

skrift om kompetenskrav beträffande föreståndarebefattningen icke

böra avfattas så snävt, att svårighet framdeles kan uppstå att besätta

befattningen med en i alla avseenden lämplig person. Styrelsen föreslår

därför, att såsom villkor för föreståndarbefattningen icke stadgas

avlagd examen inför filosofisk fakultet eller vid teknisk högskola utan

allenast grundliga kunskaper i de till tjänstens arbetsområde hörande

ämnen samt god vetenskaplig utbildning i kemi.

Å tullverkets huvudlaboratorium äro för närvarande med laboratorieundersökningar

sysselsatta, förutom föreståndaren, en tullkontrollör och

två ordinarie kammarskrivare, vilka sistnämnda två tjänstemän aro

uppförda å lokaltullförvaltningens stat, samt vidare en assistent i lönegraden

A 14 ävensom en amanuens i lönegraden Eo 1(5 och en vid lokaltullförvaltningen

anställd extra ordinarie kammarskrivare. Assistentbefattningen

överflyttades från och med budgetåret 1941/42 till

styrelsens stat från kontrollstyrelsens stat, å vilken befattningen var

uppförd under benämningen laboratoriebiträde. Såsom behörighetsvillkor

för befattningen gällde, alt vederbörande genom avlagd examen

eller på annat sätt styrkt sig äga kunskaper i kemi, motsvarande vad

som erfordrades för erhållande av betyget godkänd i detta ämne i

filosofie kandidatexamen.

Genom beslut den 20 juni 1941 förordnade Kungl. Majit att innehavaren

av ifrågavarande laboratoriebiträdesbefattning hos kontrollstyrelsen

skulle från och med den 1 juli 1941 förflyttas till en i personalförteckningen

för generaltullstyrelsen nyuppförd assistentbefattning och

tills vidare äga uppbära, förutom eljest utgående avlöningsförmåner,

särskild ersättning nied 420 kronor för år räknat. Dessa löneförmåner

motsvara ungefär löneställningen för en amanuens i lönegraden Eo 16.

Innehavaren av assistenttjänsten har avlagt medicine kandidatexamen.

Med hänsyn härtill och då någon bestämd arbetsfördelning mellan

assistenten och de å laboratoriet tjänstgörande kammarskrivarna icke

kan vidmakthållas, anser generaltullstyrelsen skäligt, att assistenttjänsten

likställes med kammarskrivartjänst i lönegraden Alli och att det

nuvarande särskilda arvodet, 420 kronor, till assistenttjänstens innehavare

indrages.

Jämväl den å huvudlaboratoriet anställde amanuensen, vilken under

mera än tjugu år tjänstgjort å laboratoriet och efter högskolestudier

samt genom tjänstgöring å laboratoriet förvärvat sig goda insikter i

kemi, torde böra komma i åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

tillkomma kammarskrivare. Ehuru benämningen kammarskrivare

icke motsvarar de arbetsuppgifter, som utföras av nämnda två befattningshavare,

har dock styrelsen, då ä laboratoriet tjänstgöra tre kammarskrivare

vid lokal tullförvaltningen, funnit benämningen kammarskrivare

kunna användas vid befattningarnas placering i lönegraden A 16.

Eill generaltullstyrelsens skrivelse har fogats särskilt yttrande av

byråchefen linding, vari denne såsom sin mening uttalat, att generaltullstyrelsen

bort respektera det av statsmakterna proklamerade lönestoppet

och sålunda icke påyrka vare sig inrättandet av några nya

tjänster eller någon uppflyttning i lönegrad. Till stöd härför kunde

med fog därjämte åberopas den ogynnsamma proportion mellan ä ena

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

sidan kostnader och å andra sidan den starkt begränsade uppbörd

som nu milote genom verket. Beträffande den till uppfattning föreslagna

byrådirektörstjansten ansåge lian den nuvarande lönegradsplaeeringen

fullt tillfredsställande i fråga om denna tjänst, av vars innehavare

endast krävdes kammarskrivarkompetens. När på grund av

nuvarande innehavarens inträde i pensionsåldern tjänsten örn några

år bleve till ansökning ledig, kunde möjligen tagas i övervägande i vad

mån högre akademisk utbildning borde stipuleras för densammas innehavare

och huruvida i samband därmed tjänsten borde uppflyttas.

En jämförelse nied vissa inom andra grenar av statens verksamhet

befintliga liknande tjänster, för vilka akademisk bildning vore föreskriven

men vilka ändock icke placerats i högre lönegrad än A 26,

syntes tyda på att någon uppfattning ej eils då borde ifrågakomma.

Över generaltullstyrelsens framställning om uppfattning till lönegraden

A 28 av byrådirektörst jönsten å huvudlaboratoriet samt inrättande

av två ordinarie kammarskrivartjänster därstädes har allmänna

lönenämnden avgivit infordrat utlåtande. Lönenämnden har därvid

tillstyrkt inrättandet av de två kammarskrivartj bästerna. I fråga örn

byrådirektörsbefattningen har lönenämnden anfört följande.

Lönenämnden har funnit starka skäl i och för sig tala för att ifrågavarande

befattning uppflyttas till 28 lönegraden. Lönenämnden grundar

denna sin uppfattning icke så mycket på deli av generaltullstyrelsen

i ärendet förebragta motiveringen — vilken synts lönenämnden

icke vara tillfyllest — som fastmera på det förhållandet, att de med

föreståndarbefattningen för tullverkets huvudlaboratorium förenade

arbetsuppgifterna numera torde ställa sådana krav på befattningens

innehavare och äro av sådan betydelse i fiskalisk! hänseende, att en

förbättrad löneställning för befattningen får anses motiverad. Lönenämnden

finner sig emellertid böra ifrågasätta, örn icke den föreliggande

frågan bör göras till föremål för ytterligare utredning, innan

definitiv ställning i ämnet tages.

Beräkning av medelsbehovet. Vid sina anslagsberäkningar bar generaltullstyrelsen

icke inräknat kostnaderna för löneförbättring åt äldre

kammarskrivare enligt något av de föreslagna alternativen i avlöningsanslagen.

Beträffande befattningshavare hos generaltullstyrelsen

skulle styrelsens förslag i övrigt medföra en ökning av utgifterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän med

sammanlagt 41 000 kronor, varav största delen, omkring 32 500 kronor,

hänför sig till utökningen av de ordinarie biträdestjänsterna med sex

kontorsbiträdes- och fyra skrivbiträdestjänster. Med utgångspunkt från

belastningen å anslagsposten under budgetåret 1943/44, närmare

651 000 kronor, finner styrelsen anslagsjiosten böra för nästa budgetår

upptagas med 690 000 kronor, innebärande en ökning med 49 000 kronor

i förhållande till innevarande budgetår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majits proposition nr 203.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit,

har styrelsen uppfört med oförändrat belopp.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal skulle ett genomförande av

de föreslagna personaländringarna innebära en minskad belastning av

omkring 36 800 kronor, därav närmare 7 000 kronor hänföra sig till

indragningen av en amanuenstjänst och det för närvarande till en

assistent utgående tilläggsarvodet, samt återstoden till överförandet av

tio extra ordinarie skrivbiträden till ordinarie stat. Vid sin anslagsberäkning

har styrelsen vidare utgått ifrån att en extra ordinarie byråinspektörstjänst,

vilken enligt beslut av Kungl. Maj :t den 15 juni 1944

tills vidare icke skall återbesättas, förblir vakantsatt jämväl under

nästa budgetår, varigenom belastningen å anslagsposten minskas med

omkring 5 300 kronor. Enär belastningen å anslagsposten under budgetåret

1943/44 utgjort omkring 117 000 kronor finner styrelsen, att

även med inräknande av utgifter för en vid omläggning av tullverkets

författningsväsen förutsatt förstärkning av styrelsens arbetskrafter anslagsposten

kan nedsättas med 43 000 kronor till 105 000 kronor.

I skrivelse den 14 december 1944 har styrelsen föreslagit viss omläggning

av tullverkets författningsväsen — jag återkommer till detta förslag

vid anmälan av medelsbehovet under omkostnadsanslaget — och

därvid hemställt örn inrättande av en förste byråsekreterartjänst i lönegraden

Eo 24 för biträde med utgivningen av tullverkets handböcker

och periodiska publikationer. Inrättandet av denna tjänst skulle dock

icke föranleda någon jämkning av styrelsens i det föregående angivna

beräkning av förevarande anslagspost.

Styrelsen har upptagit anslagsposten till rörligt tillägg och

uppbördsposten ersättning från marinen till oförändrade

belopp 116 800 kronor respektive 13 000 kronor.

Generaltullstyrelsen har till en början i sin petitaskrivelse upptagit Departefrågan

örn en förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare. Denna mentschefen.

fråga har varit aktuell under en följd av år. Ehuru vägande billighetsskäl

ansetts tala till förmån för en lösning i positiv riktning, har frågan

under krigsåren med hänsyn till eljest tillämpade principer inom lönepolitiken

ställts på framtiden. En prövning vid 1945 års riksdag ställdes

emellertid i utsikt i fjolårets proposition örn anslagen till tullverket, och

denna bör nu komma till stånd.

Av vad jag tidigare anfört i frågan framgår, alt jag funnit skäligt, att åt

äldre kammarskrivare, varmed bär avses sådana, som före 1922 ars utgång

antagits till extra ordinarie kammarskrivare i tullverket, beredes viss

löneförbättring, i den män de äro av sådan förtjänst och skicklighet,

att de under normala förhållanden skulle lia vunnit befordran til!

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Majus proposition nr 203.

högre tjänst. Av de båda av generaltullstyrelsen ifrågasatta alternativen,

inrättande av förste kammarskrivarbefattningar i lönegraden

Eo 1!) eller tillskapande av ytterligare en löneklass för ordinarie kammarskrivare,

synes mig det förra med hänsyn till syftet med åtgärden

vara att föredraga. Jag förordar sålunda, att generaltullstyrelsen må

från och med ingången av nästa budgetår för ifrågavarande kammarskrivare

inrätta högst 120 förste kammarskrivarbefattningar i

lönegraden Eo 19. Motsvarande ordinarie kammarskrivartjänster böra

icke uppehållas. I den män innehavarna av de nya befattningarna

befordras eller av annan anledning avgå böra befattningarna indragas.

I likhet med generaltullstyrelsen finner jag rimligt att denna löneförbättring

vid genomförandet göres lika stor för samtliga ifrågakommande

kammarskrivare. Detta innebär, att så kallad sneddning

icke bör förekomma för sådana kammarskrivare, som genomgått 1922

års kammarskrivarkurs och för närvarande åtnjuta lön enligt löneklassen

20.

Nettokostnaden för den av mig förordade lösningen av frågan har

beräknats uppgå till 58.500 kronor under första budgetåret men kommer

givetvis afl därefter sjunka för varje år. På generaltullstyrelsens

avlöningsanslag falla endast kostnaderna för två av de nyinrättade

befattningarna såsom förste kammarskrivare. Den alldeles övervägande

kostnadsökningen träffar sålunda tullstatens avlöningsanslag.

Vad angår förslaget örn inrättande av ett antal ordinarie kontorsoch

skrivbiträdestjänster anser jag mig med hänsyn till den försiktighet,

som bör iakttagas med ordinariesättning av biträ dest jänster i

avvaktan på resultatet av pågående utredning örn den icke-ordinarie

personalens anställningsförhållanden, icke kunna förorda inrättande

av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster. Någon erinran synes dock

knappast kunna göras mot överflyttande av ett antal extra ordinarie

skrivbiträdest jänster till ordinarie stat. Jag kan förorda, att 30 skrivbiträdest

jänster i lönegraden A 2 inrättas, av vilka 10 böra avses för

generaltullstyrelsen och 20 för tullstaten. Kostnadsökningen i anledning

av detta förslag kan beräknas till ej fullt 7 000 kronor.

I fråga örn övriga tjänster hos generaltullstyrelsen tillstyrker jag

förslaget örn en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 med uppgift

att biträda vid utgivningen av tullverkets handböcker och periodiska

publikationer. Jag kan vidare biträda styrelsens förslag att en

assistentbefattning i A 14 och en amanuenstjänst i Eo 16 å tullverkets

huvudlaboratorium skola utbytas mot två ordinarie kommarskrivartjänster.

Vad beträffar den föreslagna uppflyttningen av byrådirektörsbefattningen

å samma laboratorium från lönegraden A 26 till A 28

anser jag vägande skäl därför vara för handen. Frågan synes emellertid

icke nu böra slutligt prövas, enär uppskov ansetts böra äga rum

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

13

med prövningen av ett flertal likartade löneplaceringsspörsmål inom

andra förvaltningsområden.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

torde vid bifall till förslaget örn inrättande av förste kammarskrivartjänster

böra minskas med belopp motsvarande avlöningar

till två kammarskrivare, omkring 14 000 kronor. A andra sidan skulle

överförandet till ordinarie stat av 10 extra ordinarie skrivbiträden öka

utgifterna under anslagsposten med omkring 31000 kronor. Vidare

skulle utbytet av assistent- och amanuensbefattningarna mot två kammarskrivartjänster

öka belastningen med i runt tal 7 /00 kronor. Med

hänsyn härtill torde posten böra upptagas med 665 000 kronor, eller

24 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit,

torde böra uppföras med oförändrat belopp.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal skulle inrättandet av en förste

byråsekreterartjänst i lönegraden Eo 24 och två förste kanimarskrivartjänster

i lönegraden Eo 19 öka utgifterna med omkring 24 000

kronor, medan övriga personaländringar skulle medföra en minskad

belastning av omkring 37 000 kronor, varav närmare 30 000 kronor

hänföra sig till överförandet av 10 extra ordinarie skrivbiträden å ordinarie

stat. Vidare skulle fortsatt vakanthållande av en extra ordinarie

byråinspektörsbefattning innebära en besparing å något över 5 000 kronor.

Nettominskningen skulle sålunda uppgå till omkring 18 000 kronor.

Då belastningen under anslagsposten under sistförflutna budgetåret

blott utgjort 117 000 kronor, torde posten kunna upptagas med 110 000

kronor, eller 38 000 kronor mindre än för innevarande budgetår. Därest

väsentligt ändrade förutsättningar för verksamheten inom tullverket

skulle inträffa under nästa budgetår, torde frågan örn erforderlig förstärkning

av anslagsposten få föreläggas 1946 års riksdag.

Till rörligt tillägg torde böra anvisas oförändrat belopp,

116 800 kronor.

Under antagande att tullverkets kustbevakning kommer att stå till

marinens förfogande endast under en del av nästa budgetår torde

uppbördsposten ersättning från marinen böra nedsättas

till 5 000 kronor.

Anslaget skulle sålunda uppföras med (665 000 + 1 200 + 110 000 +

116 800 — 5 000 —) 888 000 kronor.

Hemställan örn denna medelsanvisning och fastställande av personalförteckning

m. m. gör jag i det följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1944 fastställt personalförteckning för

tullstaten (statsliggaren sid. 395). Samma dag har Kungl. Majit vidare

fastställt följande avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tillsvidare

från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 13100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................ „ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................. „ 1500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... „ 2 273 500

Summa kronor 16 875 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ........................ kronor 775 000

Nettoutgift kronor 16100 000

I sin förenämnda skrivelse den 29 september 1944 med förslag till

medelsanvisning för tullverket för nästa budgetår har generaltullstyrelsen,

förutom de tidigare omnämnda förslagen till förbättring av

löncställningen för vissa kammarskrivare och extra ordinarie skrivbiträden,

gjort framställning örn uppförande å ordinarie stat av 100

nya tullvakttjänster såsom en provisorisk åtgärd för beredande av

löneförbättring åt de äldre extra ordinarie

tullvakterna. I detta sammanhang har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

A ordinarie stat för innevarande budgetår äro uppförda 1 096 tulluppsyningsmanstjänster

i lönegraden A 8 och 507 tullvakttjänster i

lönegraden A 5. Tidigare voro å ordinarie stat uppförda tillsyningsmanstjänster

i lönegraden A 6. Befordran från tullvaktsgraden ägde

i allmänhet rum till tillsyningsmansgraden och därifrån till tulluppsyningsmansgraden.

I sitt statförslag för budgetåret 1936/37 föreslog

generaltullstyrelsen indragning av tillsyningsmansgraden och uppfattning

av samtliga dåvarande tillsyningsmanst j änster till tulluppsyningsmanstjänster.

Detta förslag föranledde icke någon omedelbar åtgärd

men i. enlighet med av styrelsen tillika avgivet förslag nyinrättades

200 tullvakttjänster å ordinarie stat för budgetåret 1936/37. Såsom

motivering till sistnämnda förslag åberopade styrelsen, att till följd

av ogynnsam proportion mellan den ordinarie och den icke ordinarie

personalens antal tjänstgöringstiden vid befordran till tullvakt vore

oskäligt lång eller omkring 11 år. Vid 1942 års riksdag beslöts, i enlighet

med ett av tjänsteförteckningssakkunniga avgivet, av Kungl. Majit

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

15

i proposition nr 165/1942 förordat förslag, att tillsyningsmanstjäustema,

vilka då utgjorde 725, skulle uppdelas på det sätt, att 527 tillsyningsmanstjallster

uppflyttades till tulluppsyningsmanstjallster oell 198 tillsyningsnianstjansler

nedflyttades till tullvakttjänster. Befordran till

tullvakt sker i allmänhet från extra ordinarie tullvaktsgraden, lönegrad

Eo 5, varefter tullvakter, vilka kunna ifrågakomma till befordran,

efter liand konstitueras till tulluppsyningsman.

Antalet extra ordinarie tullvakter uppgick den 1 september 1914 till

239. Extra tullvakter hava icke sedan lidsten 1940 använts i tjänstgöring.

Anställningstiden för nämnda 239 extra ordinarie tullvakter

utgör för 17 över 10 år, för 26 från 9 lill 10 år, för 101 från 8 till 9 år,

för 86 från 7 till 8 år och för 6 från 6 till 7 år. Enligt vunnen upplysning

äro 174 av de extra ordinarie tullvakterna gifta.

Svenska tullmannaförbundet har den 9 september 1944 gjort framställning

hos styrelsen örn inrättande av ett antal tulluppsyningsmanstj

änster. En stor del av de ordinarie tullvakterna hade fått sina befordringsutsikter

försämrade genom nedflyttningen år 1942 av 198

tillsyningsmanstjänster till tullvakttjänster. Icke-ordinarietiden för bevakningspersonalen

vöre alltjämt oskäligt lång. Levnadsåldern för de

extra ordinarie tullvakterna vöre i medeltal omkring 30 år och i många

fall betydligt högre.

Generaltullstyrelsen har under nuvarande förhållanden icke ansett

sig böra föreslå inrättande av nya tulluppsyningsmanstj änster, ehuru

vissa skäl tala för att de ordinarie tullvakterna borde beredas en löneförbättring.

Däremot har styrelsen i anseende till den långa anställningstiden

för flertalet extra ordinarie tullvakter funnit sig böra såsom

en provisorisk åtgärd föreslå, att 100 nya tullvakttjänster uppföras å

ordinarie stat från och med budgetåret 1945/46. Den löneförbättring

räknad i bruttolön, som härigenom skulle vinnas, utgör skillnaden mellan

två löneklasser, vilken skillnad å G-ort är 174 kronor, vartill skulle

komma rörligt tillägg och kristillägg med 31 procent, eller sammanlagt

omkring 22 800 kronor. Då emellertid genom överflyttning av 100 extra

ordinarie tullvakter å ordinarie stat anställningstiden såsom extra ordinarie

tullvakt om några år skulle, örn antalet ordinarie tullvakter

bibehölles oförändrat, komma att väsentligt nedgå, torde framdeles antalet

ordinarie tullvakttjänster böra minskas, så att befordran till tullvakttjänst

icke sker, innan tillräckligt lång prövningstid förflutit. Dä

rest i enlighet med styrelsens förslag 100 tullvakttjänster nyinrättas

från och med budgetåret 1945/46, torde därför vid framdeles skeende

reglering av tullverkets utgiftsstater frågan örn antalet ordinarie tullvakttjänster

böra ur nämnda synpunkt tagas under övervägande.

I fråga örn personalförteckningen för tullstaten har generaltullstyrelsen

vidare anfört, att framställningar örn ändrad klassificering av

vissa tullkamrar samt örn ökning av antalet ordinarie tjänster eller

örn utbyte av tjänster mot tjänster i högre lönegrad gjorts av vissa

tullmyndigheter och personalsammanslutningar. Med undantag för att

en av de föreslagna nya skrivbiträdestjänsterna borde avses för gränstullkammaren

i Karlstad, har styrelsen funnit de gjorda framställnin
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunc/l. Majus proposition nr 203.

gärna icke för närvarande föranleda någon styrelsens åtgärd. Tillförlitlig

utredning angående behovet av övriga ifrågasatta nya tjänster

eller uppflyttning eller nedflyttning av tjänster till annan lönegrad

har icke synts kunna under nu rådande ovissa förhållanden åstadkommas.

Styrelsens förslag till personalförteckning beträffande tjänstemän

å ordinarie stat innebär sålunda en ökning av dels antalet tullvakter

nied 100 till 607, dels antalet kontorsbiträden vid lokaltullförvaltningen

med 14 till 74, dels antalet skrivbiträden vid lokaltullförvaltningen nied

5 till 35 samt att för gränsbevakningen uppföres ett skrivbiträde. I

fråga örn de å övergångsstat uppförda tjänsterna bar med hänsyn

till förväntad personalavgång antalet tullkassörstjänster minskats nied

en, antalet tillsyningsmanstjänster med 25 till 65 samt en tullmästartjänst

uteslutits.

I skrivelse den 18 november 1944 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte för årets riksdag framlägga

förslag örn fördelning av de i lönegrad A 21 placerade tullförvaltare

änsterna av klass 3 mellan tjänstegraderna tullförvaltare av

klass 2 i lönegraden A 22 och tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 20.

Föreningen har hänvisat till att den i skrivelse den 28 augusti 1944

anhallit, att generaltullstyrelsen i sin framställning om medelsanvisning

för nästa budgetår måtte väcka förslag örn ny klassificering av vissa

tullkamrar och därvid bl. a. föreslå den fördelning av tullförvaltarna

i klass 3 å lönegraderna A 20 och A 22, som innefattats i ett av generaltullstyrelsen

den 30 september 1942 framlagt förslag i ämnet, med den

jämkningen, att tullförvaltaren i Sölvesborg hänfördes till lönegraden

A 22.

Över ifrågavarande framställning har generaltullstyrelsen den 28

november 1944 avgivit infordrat utlåtande, varvid styrelsen anfört i

huvudsak följande.

I skrivelse den 30 september 1942 hade generaltullstyrelsen hemställt

örn dels uppflyttning av tullförvaltare änsterna i Oskarshamn, Örnsköldsvik,

Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg, Eskilstuna, Söderhamn,

Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall, Falun, Östersund

och Visby från lönegraden A 21 till lönegraden A 22, dels ock

nedflyttning av tullförvaltareänsterna i Falkenberg, Storlien, Mon,

Sölvesborg och Ronneby från lönegraden A 21 till lönegraden A 20. Den

härigenom uppkommande ökningen i bruttolöner skulle komma att utgöra

omkring 6 000 kronor.

I propositionen nr 196 till 1943 års riksdag förordade departementschefen,

att frågan tills vidare finge anstå med hänsyn till den stränga

återhållsamhet i fråga örn lönegradsförbättringar som i dåvarande läge

måste iakttagas. Även med hänsyn till rådande trafikförhållanden syntes

tveksamhet kunna råda om lämpligheten av en omreglering av tullförvaltarnas

löneställning i enlighet med det framlagda förslaget.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

17

I anledning av motion i ämnet till samma riksdag framhöll statsutskottet

i utlåtande nr 193, att det även enligt utskottets mening vore

önskvärt, att frågan örn löneställningen för tullförvaltarna av klass 3

snarast möjligt vunne en slutlig lösning. På de skäl departementschefen

anfört fann utskottet sig dock icke i dåvarande läge kunna tillstyrka,

att denna fråga upptoges till prövning. Nämnda utlåtande godkändes av

riksdagen.

Enär det kan beräknas komma att dröja åtskilliga år, innan frågan

örn omklassificering av tullkamrarna i hela sin vidd kan upptagas på

grundval av uppgifter om rörelsens omfattning vid de olika tullkamrarna

under normala förhållanden, skulle generaltullstyrelsen gärna se,

att de nuvarande 20 tullförvaltartjänsterna av klass 3 i lönegraden A 21

från och med budgetåret 1945/46 uppdelades på lönegraderna A 22 och

A 20. Styrelsen finner anledning icke föreligga för uppflyttning även

av tullförvaltartjänsten i Sölvesborg till lönegraden A 22.

Beräkning av medelsbehovet. Generaltullstyrelsen har beräknat utgifterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän

under nästa budgetår till 13 500 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 400 000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår. Styrelsen har därvid utgått från de faktiska utgifterna

å anslagsposten under juli och augusti 1944, vilka utgjort omkring

2 182 000 kronor motsvarande omkring 13 090 000 kronor för helt

år. Det föreslagna uppförandet å ordinarie stat av 100 nya tullvakttjänster

samt 14 kontorsbiträdes- och 6 skrivbiträdestjänster skulle

enligt styrelsens uppskattning medföra en ökad belastning av 387 000

kronor, varav 327 000 kronor belöpa på tullvaktstjänsterna. Med hänsyn

till att på grund av bl. a. militärinkallelser och förändringar i löneklassplacering

utgifterna icke kunna exakt beräknas, har styrelsen

föreslagit, att anslagsposten upptages med ett avrundat belopp av

13 500 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen upptagit med

oförändrat belopp, 1 500 kronor.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-or din arie personal skulle de föreslagna överflyttningarna

till ordinarie stat medföra en minskad utgiftsbelastning med

sammanlagt 364 000 kronor, av vilket belopp 310 000 kronor hänföra

sig till minskningen av antalet extra ordinarie tullvakter. Å andra

sidan uppkommer en utgiftsökning genom att styrelsen för avlöningar

till elever i kammarskrivarkurser räknat med ett belopp av 83 000

kronor inot för innevarande budgetår för ändamålet anvisade 27 000

kronor. Förstnämnda belopp fördelar sig med 15 000 kronor på en

kurs, som börjat i juli 1944, och med 68 000 kronor på en kurs, som

styrelsen föreslår skola anordnas med början under innevarande år.

lii hang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 203. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Till stöd för sitt förslag om anordnande av en ny kammarskrivarkurs

Ilar styrelsen framhållit, att antalet icke-ordinarie kammarskrivare,

vilket för närvarande utgjorde 86, efter återbesättande av nu lediga

ordinarie tjänster och ledigvarande successionsförordnanden beräknades

bli minskat till 63, att till och nied utgången av år 1948 tillsammans

62 tjänstemän i kammarskrivares och högre grad vore skyldiga att avgå

med ålderspension, samt att antalet personer, som efter avslutandet av

den för närvarande pågående kammarskrivarkursen kunde bli anställda

såsom icke-ordinarie kammarskrivare, utgjorde högst 28.

Med ledning av belastningssiffrorna för budgetåret 1943/44, omkring

1 593 000 kronor, och för juli och augusti 1944, i runt tal 260 000 kronor,

motsvarande för helt år 1 560 000 kronor samt med hänsyn till förenämnda

utgiftsminskningar å 364 000 kronor och utgiftsökningar å

56 000 kronor, har styrelsen uppskattat medelsbehovet under anslagsposten

för nästa budgetår till 1 250 000 kronor. Med hänsyn till vikten

av att tullverkets bevakning vid gränserna och av hamnarna icke eftersättes

har styrelsen emellertid föreslagit en medelsanvisning under

anslagsposten av 1 300 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg har av styrelsen upptagits

med 2 303 500 kronor, innebärande en ökning med 30 000 kronor.

Enär storleken av uppbördsposten ersättning från marinen

för nästa budgetår kan endast approximativt beräknas har styrelsen

upptagit uppbördsposten med ungefär samma belopp, som erlagts

för budgetåret 1943/44, eller 830 000 kronor.

Enligt generaltullstyrelsens förslag skulle sålunda medelsbehovet

under förevarande anslag uppgå till (13 500 000 + 1 500 -f 1 300 000 +

2 303 500 — 830 000 =) 16 275 000 kronor.

Departe- Det av tulltjänstemannaföreningen framförda förslaget örn en ommentschefen.

reglering av löneställningen för tullförvaltare av klass 3, varigenom

dessa tjänster skulle uppdelas på lönegraderna A 22 och A 20, synes

icke nu böra upptagas till prövning. Nuvarande trafikförhållanden

lämpa sig föga som utgångspunkt för en bedömning av frågan.

Generaltullstyrelsens förslag att såsom en provisorisk åtgärd skulle

uppföras 100 nya tullvakttjänster på ordinarie stat anser jag mig böra

biträda. Jag förutsätter i likhet med generaltullstyrelsen, att styrelsen

har sin uppmärksamhet fäst på möjligheterna att framdeles begränsa

antalet dylika tjänster. Kostnaden för den sålunda föreslagna överflyttningen

av de äldre extra ordinarie tullvakterna till ordinarie stat

har beräknats uppgå till omkring 23 000 kronor.

Vidare böra i enlighet med vad jag i det föregående tillstyrkt 20

extra ordinarie skrivbiträdestjänster på tullstaten överflyttas till ordi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunol. Maj:ts proposition nr 203. 19

Harie. En av dessa tjänster bör, såsom styrelsen föreslagit, avses för

gränsbevakningen.

Till följd av inträdd eller förväntad personalavgång bör antalet

tullkassörstjänster å tullstatens övergångsstat minskas från 9 till 6

och antalet tillsyningsmanstjänster från 90 till 65. Därjämte torde

den å samma stat uppförda tullmästartjönsten böra uteslutas.

Mot styrelsens förslag att anordna en ny kammarskrivarkurs under

nästa budgetår har jag intet att erinra.

Belastningen å anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän torde vid bifall till det av mig under

generaltullstyrelsens avlöningsanslag tillstyrkta förslaget om inrättande

av nya extra ordinarie förste kammarskrivartj änster böra minskas

med 766 000 kronor. Då jag i övrigt kan utgå från generaltullstyrelsens

beräkning av medelsbehovet å anslagsposten, synes posten böra

upptagas med ett belopp av 12 730 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, torde böra upptagas

till oförändrat belopp, 1 500 kronor.

De föreslagna nya extra ordinarie förste kammarskrivarbefattningarna

torde kunna beräknas öka medelsbehovet å anslagsposten till

avlöningar till övrig i c ke-ordinarie personal

med omkring 806 000 kronor. Till avlöningar åt elever i två kammarskrivarkurser

under nästa budgetår torde i enlighet med generaltullstyrelsens

förslag böra beräknas 83 000 kronor mot 27 000 för motsvarande

ändamål innevarande budgetår. Å andra sidan skulle överförandet

till ordinarie stat av 100 tullvakts- och 20 skrivbiträdestj änster

minska utgifterna å anslagsposten med sammanlagt 364 000 kronor.

Med utgångspunkt från belastningen å anslagsposten under juli och

augusti 1944, som för helt år motsvarar 1 560 000 kronor, samt med

hänsyn till nämnda utgiftsökningar å tillhopa 862 000 och utgiftsminskning

å 364 000 kronor torde anslagsposten böra upptagas med ett

till 2 060 000 kronor avrundat belopp.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas

till 2 308 500 kronor.

Enligt de beräkningsgrunder, som jag tidigare förordat, torde den

särskilda uppbördsposten ersättning från marinen böra

uppföras med 300 000 kronor mot 775 000 kronor för innevarande budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet å anslaget skulle alltså utgöra

(12 730 000 + 1 500 + 2 060 000 + 2 308 500 — 300 000=) 16 800 000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj :t har den 2 juni 1944 fastställt omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45

(statsliggaren sid. 397).

Samtliga utgiftsposter i omkostnadsstaten utom posten till hemliga

utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar och publikationstryck,

delposten till övriga expenser samt de under övriga utgifter

upptagna delposterna till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,

legor för fortskaffningsmateriel samt beklädnad och beväpning

äro emellertid maximerade av Kungl. Maj :t.

I sin förut omförmälda skrivelse den 29 september 1944 har generaltullstyrelsen

framlagt beräkning rörande medelsbehovet under omkostnadsanslaget

för budgetåret 1945/46. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången

för nästa budgetår framgår av följande sammanställning,

vari tillika angivits medelsåtgången för budgetåret 1943/44 ävensom anvisade

medel för budgetåret 1944/45.

Utgifter

Anvisade

Äskade

under

medel för

medel för 1

1943/44

1944/45

1945/46

1. Sjukvård ra. m...............................

160 241

124 000

140 000

2. Reseersättningar ...........................

584 966

550 000

650 000

3. Expenser:

a) bränsle, lyse och vatten...............

377 591

400 000

400 000

b) övriga expenser ........................

503 959

500 000

500 000

4. Publikationstryck ...........................

16 759

30 000

30 000

5. Hemliga utgifter ...........................

2 000

2 000

2 000

6. Övriga utgifter:

a) Drift och underhåll av fortskaffnings-

materiel.................................

386 062

300 000

450 000

b) Legor för fortskaffningsmateriel......

82 568

100 000

100 000

c) Utbildning i tulltjänsten..............

4 187

50 000

70 000

d) Beklädnad och beväpning ............

24 316

60 000

50 000

e) Vissa bötesandelar m. m.............

58 078

35 000

35 000

f) Diverse utgifter ........................

80 817

85 000

85 000

Summa kronor

2 281 544

2 236 000

2 512 000

Såsom av sammanställningen framgår har styrelsen funnit ökad medelsanvisning

påkallad beträffande posterna till sjukvård m. m., reseersättningar,

drift och underhåll av fortskaffningsmateriel samt utbildning

i tulltjänsten, varemot posten till beklädnad och beväpning

med hänsyn till belastningen under budgetåret 1943/44 nedsatts med

10 000 kronor. Uppbördsposten ersättning från marinen, som för innevarande

budgetår beräknats till 550 000 kronor, har styrelsen föreslagit

böjd med 277 000 kronor till 827 000 kronor. Höjningen korresponderar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203.

21

mot de beräknade höjda medelsbehoven för reseersättningar samt drift

oell underhåll av fortskaffningsmateriel. I enlighet härmed har omkostnadsanslaget

föreslagits till ett belopp av 1 685 000 kronor. I fråga

örn beräkningen av olika anslagsposter har styrelsen framhållit i huvudsak

följande.

Belastningen å anslagsposten till s j ukvår d m. m. utgjorde under

budgetåren 1941/42—1943/44 respektive 129 769, 136 541 och 160 241 kronor.

Med hänsyn till den stegringstendens, som utgifterna under anslagsposten

sålunda visa, har styrelsen funnit anslagsposten böra höjas

förslagsvis till 140 000 kronor.

Utgifterna under anslagsposten till reseersättningar ha av

styrelsen beräknats komma att väsentligt öka under nästa budgetår

på grund av den förhöjning av dagavlöningarna till vid marinen tjänstgörande

kustbevakningstjänstemän, som medgivits genom kungörelsen

ilen 9 juni 1944 (nr 336). På grund härav och då utgifterna även i

övrigt visa tendens att öka har styrelsen beräknat anslagsbehovet till

650 000 kronor innebärande en höjning i förhållande till innevarande

budgetår med 100 000 kronor.

Beträffande den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna

delposten till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel framhåller

styrelsen, att förutom det å delposten för budgetåret 1943/44 avförda

beloppet 386 062 kronor, hänföra sig kostnader för samma ändamål

till ett belopp av omkring 50 000 kronor till nämnda budgetår.

Kostnadsstegringen bar berott på ökad användning av kustbevakningens

fordon och farkoster vid marinens krigspolis. Kostnaderna för

översyn och reparation av materielen hade sålunda blivit högre än

som kunnat förutses vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

På grund härav har styrelsen beräknat delposten för nästa budgetår

till ett 150 000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Delposten

till utbildning i tulltjänsten har höjts med hänsyn till den planerade

nya kammarskrivarkursen med början år 1945. Utgifterna

bärför ha uppskattats till 10 000 kronor under nästa budgetår. För den

kammarskrivarkurs, som påbörjades i juli 1944, ha kostnaderna under

nästa budgetår beräknats till 42 000 kronor. För anordnande av en

undervisningskurs för tjänstemän vid gränsbevakningen erfordras ett

belopp av 12 000 kronor och för korrespondenskurser slutligen 6 000

kronor.

Frågan örn anslagsposten till publikationstryck, som i petitaskrivelsen

upptogs till samma belopp som för innevarande budgetår,

30 000 kronor, bar generaltullstyrelsen ytterligare behandlat i två senare

framställningar, nämligen dels i en skrivelse den 14 december 1944

med förslag till omläggning av tullverkets författningsväsen, dels i en

skrivelse den 16 januari 1945 med hemställan örn bemyndigande att

trycka en sammanfattning av äldre tulltaxeringscirkulär. Jag återkommer

i det följande närmare till innehållet i övrigt i dessa framställningar.

Beträffande beräkningen av anslagsposten till publikationstryck

ansåg generaltullstyrelsen sig i den förstnämnda skrivelsen med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 203.

hänsyn till ovissheten om den tid, som utarbetandet av de första handböckerna

kunde komma att taga i anspråk, icke böra föreslå en höjning

av posten. För att kunna av trycket utgiva en sammanfattning

av tulltaxeringscirkulären fr. o. m. år 1930 har styrelsen i den senare

skrivelsen däremot hemställt örn en höjning av posten med 25 000

kronor.

Omläggning av tullverkets författningsväsen m. m. Generaltullstyrelsen

har, som nyss nämnts, i skrivelse den 14 december 1944 framlagt

förslag till omläggning av tullverkets författningsväsen.

Örn förslagets tillkomst och innebörd må här nämnas

följande.

För närvarande utgivas alla författningar, som angå tullverket, genom

styrelsens försorg i en periodisk skrift, benämnd Tullverkets författningssamling,

till vilken förlagsrätten överlämnats till aktiebolaget

P. A. Norstedt & Söner mot villkor att förlaget vidkännes kostnaderna

för författningssamlingens redigering och distribution. Exemplar av

författningssamlingen tilldelas vederbörande tull- och andra ämbetsmyndigheter

samt vissa befattningshavare i tullverket. Genom olika

beslut av Kungl. Maj :t, senast den 17 april 1936, har styrelsen därjämte

bemyndigats att av trycket utgiva vissa författningshandböcker.

Sedan från tulltjänstemannaföreningen år 1937 hemställts örn en

omläggning av tullverkets författningsväsen, överlämnades frågan av

generaltullstyrelsen till delegationen för utarbetande av förslag till nytt

tjänstgöringsreglemente för tullverket. Delegationen framlade den

22 juni 1938 alternativa förslag i ämnet enligt handboks- eller lösbladssystem.

Samtliga distrikttullanstalter ävensom tulltjänstemannaföreningen

och svenska tullmannaförbundet förordade i yttranden över förslagen

en omläggning i huvudsaklig överensstämmelse med något av de framlagda

alternativen. Jämväl generaltullstyrelsen fann det nuvarande

systemet vara förenat nied avsevärda olägenheter och ansåg åtgärder

för undanröjande av dessa olägenheter i hög grad påkallade.

Kungl. Maj :t anbefallde den 5 november 1943 generaltullstyrelsen

att utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till omläggning

av tullverkets författningsväsen i huvudsaklig överensstämmelse

nied delegationens förslag. Kungl. Maj :t föreskrev därvid, att handbokssystemet

skulle tillämpas utom för de delar av författningsväsendet,

som kunde befinnas särskilt lämpade för lösbladssysteniet.

I sin skrivelse framhåller styrelsen, att olägenheterna nied det nuvarande

systemet ökat år från år till följd av bristen på sammanfattande

författningshandböcker och svårigheten att anordna de tid efter

annan utkommande författningarna i lämpliga grupper i avbidan på

utgivning av författningshandböcker. Särskilt framträda olägenheterna

hos lokala tullmyndigheter, som lia att tillämpa ett mycket stort antal

författningar i olikartade ämnen och ofta på kort tid måste träffa avgöranden

i betydelsefulla författningsfrågor, som röra icke blott importen

och exporten utan samfärdseln överhuvud taget med olika

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

23

transportmedel, ävensom beslag enligt skilda författningar, sjöfynd,

bärgade varor m. m. För att åstadkomma ökad säkerhet vid författningstillämpningen

samt för att underlätta arbetet hos styrelsen och i

synnerhet hos de lokala tullmyndigheterna finner styrelsen nödvändigt,

att, på sätt delegationen föreslagit, handböcker innehållande gällande

författningar så snart ske kan utarbetas och vid behov omtryckas

utan uppskov samt att handböckerna efter författningsändringar eller

utfärdandet av nya författningar kompletteras, intill dess nya författningshandböcker

utgivas.

Styrelsen finner omtrvckning av författningar första gången böra

ske med tillämpning av Iiandbokssystemet och ansluter sig härutinnan

till ett av delegationen framlagt alternativ, enligt vilket alla gällande

författningar skola omtryckas i form av handböcker. Tulltaxan med

statistisk varuförteckning och taratariff skall inrymmas i en handbok,

som omtryckes varje år. Övriga författningar skola enligt delegationens

förslag uppdelas på högst tio handböcker med omtryckning av

varje handbok efter i genomsnitt omkring 31/3 år. Styrelsen anser

det möjligt, att omtryckning icke behöver ske så ofta och att handböckerna

kunna utgivas i färre antal delar. Styrelsen räknar nied en

upplaga av lägst 2 000 exemplar. Samtliga ordinarie tjänstemän i lönegraden

A 9 och högre grader samt vissa extra ordinarie tjänstemän

såsom tullfiskaler, amanuenser, icke-ordinarie kammarskrivare m. fl.

böra tilldelas personliga exemplar, vartill skulle åtgå närmare 1 400

exemplar. Vidare böra exemplar av handböckerna finnas i alla vaktrum

och gemensamma arbetslokaler. För sådana lokaler samt för

utlåning åt tjänstemän för studier, för att kunna tillställas andra myndigheter,

bifogas utlåtanden till Kungl. Maj :t m. m. skulle således över

600 exemplar finnas tillgängliga. Styrelsen anmärker därvid, att framställningar

från de lokala tullmyndigheterna och tulltjänstemannaföreningen

örn tilldelning åt tjänstemän av personliga exemplar i

större omfattning synas grunda sig huvudsakligen därpå, att de tjänsteexemplar,

som skulle finnas vid arbetsplatserna, icke alltid skulle vara

kompletterade. Den föreslagna omläggningen av författningsväsendet

åsyftar, att författningshandböckerna skola hållas i fullständigt skick,

varom närmare föreskrifter komma att meddelas av styrelsen.

Den periodiska författningspublikationen skall enligt styrelsens förslag

uppdelas i tre serier, A, B och C. I serien A skola ingå alla författningar,

som komplettera handböckerna, och serien skall således utgöra

supplement till dessa. Serien B, av vilken exemplar skola tilldelas

alla tulltjänstemän, skall innehålla generaltullstyrelsens meddelanden

av olika slag. Serien C skall utgöras av tulltaxeringscirkulär,

vari Kungl. Maj :ts utslag och vissa av generaltullstyrelsen fattade beslut

i frågor angående tulltaxeförordningens och tulltaxans tillämpning

publiceras. Meddelandena och tulltaxeringscirkulären lia hittills ingått

i Tullverkets författningssamling; av cirkulären lia även utgivits särtryck

för utdelning till tjänstemän, som haft behov därav.

Den viktigaste förändringen beträffande publiceringen av författningarna

(serien A) är, att varje författning skall tryckas för sig och

att icke, som nu i regel skor, flera författningar skola sammanföras

till ett häfte.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ls proposition nr 203.

Innan samtliga handböcker hunnit utarbetas, bör enligt styrelsens

mening varje handbok förses med sakregister samt sakregister utarbetas

för varje årgång av serien A. Framdeles torde gemensamma sakregister

kunna utgivas. Styrelsen finner även serien B böra erhålla

årligt sakregister.

Utarbetande av manuskript till gällande författningar, då omtryckning

av dessa första gången skall verkställas, bör styrelsen uppdraga

åt särskilda tjänstemän i tullverket. Även utgivningen av dc periodiska

publikationerna bör ombesörjas av tjänsteman hos generaltullstyrelsen

och icke, såsom enligt gällande kontrakt, av tjänsteman, som

anställts av tryckeriföretaget efter samråd med styrelsen. Enligt styrelsens

mening bör en kvalificerad tjänsteman bos styrelsen fortlöpande

sysselsättas med publicering av författningar med tillhörande

prejudikat samt av allmänna föreskrifter och liknande tryckta meddelanden.

För dessa uppgifter bar styrelsen, som tidigare berörts under

styrelsens avlöningsanslag, föreslagit inrättande av en förste bvråsekreterartjänst

i lönegraden Eo 24.

Styrelsen finner, att omläggningen av de periodiska publikationerna

bör äga rum så snart ske kan och utan avbidan på utgivandet av handböckerna.

Under tiden böra provisoriska anvisningar örn ordnandet i

vissa huvudgrupper av de författningar, som utkomma i den periodiska

publikationen, meddelas av generaltullstyrelsen.

Enär uppsägning icke skett före den 1 juli 1944, gäller kontraktet

med aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner örn utgivning av Tullverkets

författningssamling till och med år 1945. Nämnda bolag bar förklarat

sig berett att tillämpa gällande kontrakt å de föreslagna periodiska

publikationerna. Omläggningen av Tullverkets författningssamling bör

dock genomföras först från och med år 1946. Sedan den gruppindelning

av tullförfattningar, som förekommer i delegationens förslag,

verkställts, bar ett stort antal nya författningar tillkommit. Även i

övrigt kunna erfordras ytterligare undersökningar, innan en provisorisk

gruppindelning kan fastställas i avbidan på utgivning av handböckerna.

Enligt verkställda beräkningar med utgångspunkt från att en upplaga

av något mera än i genomsnitt 2 000 exemplar kan visa sig erforderlig

finner styrelsen engångskostnaderna för omtryckning och inbindning

av samtliga gällande tullförfattningar i form av handböcker

samt för tryckning och inbindning av ett gemensamt sakregister böra

uppskattas till omkring 50 000 kronor. Styrelsen bar därvid räknat

med att text skulle förekomma å båda sidorna av varje blad. Årskostnaderna

för de periodiska publikationerna har shleisen beräknat till

närmare 11 000 kronor.

För nästa budgetår bar styrelsen beräknat kostnaderna för Tullverkets

författningssamling efter nuvarande kostnader till omkring 8 500

och under senare hälften av budgetåret till omkring 5 500 kronor,

eller sammanlagt omkring 14 000 kronor.

Enär utarbetandet av manuskript till de första handböckerna kan bel

Öknäs komma att taga väsentlig tid i anspråk oell det därför icke nu

kan med tillförlitlighet bedömas, huru många handböcker som kunna

utgivas under nästa budgetår, har styrelsen, under förutsättning att

utgivningen av Tullverkets författningssamling omlägges från och med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 203.

25

år 1946, ansett sig icke böra föreslå någon höjning av anslagsposten

till publikationstryck.

Till generaltullstyrelsens skrivelse har fogats ett särskilt uttalande

av byråchefen Nordqvist, vari denne förordat att handböckerna och

författningarna i serie A av den nya författningssamlingen skulle erhålla

text endast på den ena sidan av varje blad. Härigenom skulle i

handböckerna erhållas plats för anteckningar örn vidtagna ändringar

och örn beslut av prejudicerande betydelse m. m. I de handböcker som

tidigare utkommit hade icke funnits särskild plats för dylika anteckningar.

Detta förhållande hade varit en brist, som avsevärt minskat

värdet av böckerna vid användningen.

Till stöd för sin framställning den 16 januari 1945 örn bemyndigande

att utgiva en sammanfattning av tulltaxeringscirkulären

har generaltullstyrelsen i huvudsak anfört följande.

Tulltjänstemannaföreningen hade hemställt, att generaltullstyrelsen

måtte snarast möjligt dels utgiva ett gemensamt register för åren

1930—1944 till tulltaxeringscirkulären, dels sammanfatta och låta omtrycka

cirkulären enligt lösbladssystem.

Dessa önskemål har generaltullstyrelsen ansett värda beaktande men

funnit övervägande skäl tala för att nu utgiva blott en sammanfattning

av cirkulären. Behovet av en sådan sammanfattning belyses av

följande. _ . .

Antalet i de hittills utkomna cirkulären publicerade anvisningar

uppgår till omkring 3 600. Dessa anvisningar äro emellertid icke likformigt

fördelade på de olika bestämmelserna i tulltaxeförordningen

och tulltaxan. Ett särskilt stort antal anvisningar avse tillämpningen

av vissa paragrafer i tulltaxeförordningen och av tulltaxans samlingsrubriker

under de olika avdelningarna, vilka paragrafer och rubriker

inrymma ett flertal sinsemellan väsentligt olika tulltekniska spörsmål.

Även de talrika anvisningar, som förekomma på nu berörda områden,

hava av tjänstemännen som regel utan närmare gruppering uppklistrats

under angivna paragrafer eller statistiska nummer i kronologisk

ordning. Det ställer sig därför numera i många fall svårt för tjänstemännen

att i tulltaxeringsarbetet tillräckligt snabbt erhålla en överblick

över de anvisningar, som gälla viss fråga. En sammanfattning

av anvisningarna i mera överskådlig form kan därför anses vara av

behovet påkallad.

Vidare är att märka att anvisningarna i vissa fall förlorat allt intresse

genom att vid ändringar i tulltaxan varuslag blivit hänförliga

till andra nummer än som voro tillämpliga vid tiden för deras publicering

i tulltaxeringscirkulären.

De klistrade och i lösbladspärmar insatta cirkulärsamlingar, som

varit i bruk under ett flertal år, lia vidare utsatts för en sådan nötning,

att de nu i många fall äro så gott som förslitna. Den restupplaga, som

finnes kvar av de äldre cirkulären, är så begränsad, att nya exemplar

av dessa cirkulär numera icke kunna mera allmänt utlämnas till ersättande

av förbrukade sådana. Med normal åtgång kommer restuppIagan

av de äldre cirkulären inom några år att vara helt konsumerad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Kungl. Maj:ls proposition nr 203.

Man har salunda att räkna med att frågan om successiv omtryckning

av cirkulären inom kort tid kommer att bliva aktuell.

En sammanfattning av cirkulären skulle slutligen vid sidan av varuhandboken

kunna användas som handledning vid undervisningen i

varukännedom i kurser för utbildning av tulltaxeringstjänstemän, varigenom

undervisningen i hög grad skulle underlättas.

Styrelsen har preliminärt uppskattat kostnaderna för tryckning av

en sammanfattning omfattande tulltaxeringscirkulären för tiden "från

och med år 1930 intill färdigställandet till 25 000 kronor. Kostnaderna

för den omtryckning av ett antal äldre cirkulär, som eljest inom

kort torde behöva verkställas, anser styrelsen kunna uppskattas till

10 000—15 000 kronor.

Departe- Mot generaltullstyrelsens förslag till omläggning av tullverkets förmentschefen.

fattningsväsen har jag icke funnit anledning till erinran. Jag vill icke

heller motsätta mig förslaget att styrelsen må utgiva en sammanfattning

av tidigare utkomna tulltaxeringscirkulär, då ett verkligt behov

därav ansetts föreligga. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen

ägnar .särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att begränsa kostnaderna

för publikationstrycket. Posten till publikationstryck

torde med hänsyn härtill böra upptagas med ett från 30 000 till 48 000

kronor höjt belopp.

Med utgångspunkt från antagandet att tullverkets kustbevakning

skall komma att stå till marinens förfogande under endast en del av

nästa budgetår anser jag mig icke böra förorda de begärda höjningarna

av anslagsposten till reseersättningar och den i anslagsposten

till övriga utgifter ingående delposten till drift och underhåll

av fortskaffnings materiel. Jag förordar, att dessa poster

upptagas med 500 000 kronor respektive 400 000 kronor.

Styrelsens beräkningar i fråga örn övriga poster kan jag tillstyrka,

vilket innebär höjningar av anslagsposten till sjukvård m. m. med

16 000 kronor till 140 000 kronor och av delposten till utbildning

i tulltjänsten med 20 000 kronor till 70 000 kronor samt en sänkning

av delposten till beklädnad och beväpning med

10 000 kronor till 50 000 kronor, medan återstående poster bli oförändrade.

I överensstämmelse med det antagande, som lagts till grund för beräkningen

av medelsbehovet till reseersättningar och till drift och

underhåll av fortskaffningsmateriel, torde uppbördsposten för ersättning

från marinen böra upptagas med väsentligt

lägre belopp än för löpande budgetår, förslagsvis med 300 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle i enlighet härmed uppgå till ett belopp

av 2 030 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör ........................ C 12

1 kustbevakningschef ....................... C 5

5 byråchefer ................................ A 30

1 byrådirektör och ombudsman .............. A 28

1 byrådirektör .............................. A 26

1 förste aktuarie ............................ A 26

1 förste byråsekreterare...................... A 26

5 byråinspektörer .......................... A 24

2 förste revisorer............................ A 24

1 kamrerare ................................ A 24

3 aktuarier.................................. A 21

3 byråsekreterare ..................*....... A 21

11 revisorer .................................. A 21

3 tullkontrollörer ........................... A 21

13 kammarskrivare .......................... A 16

1 materialförvaltare ........................ A 15

3 kansliskrivare ............................ A 11

3 kontorister ................................. A 9

1 förrådsförman ............................ A 7

1 förste expeditionsvakt...................... A 7

14 kanslibiträden ............................ A 7

9 expeditionsvakter.......................... A 5

21 kontorsbiträden ........................... A 4

17 skrivbiträden.............................. A 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator ................................ A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 20:

1 byråingenjör ............................ Eo 26

1 byråinspektör ............................ Eo 24

1 förste byråsekreterare .................... Eo 24

Anni. En kansliskrivartjänst å ordinarie stal skall hållas vakant,

intill dess den å övergångsstat uppförde registratorn avgår

från sin befattning;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ls proposition nr 203.

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter :

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................... kronor 665 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ...................... „ 110 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... „ 116 800

Summa kronor 893 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen.............. kronor 5 000

Nettoutgift kronor 888 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare

hos generaltullstyrelsen å riksstaten för budgetåret

1945/46 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 888 000;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................ A 29

3 tullöverinspektörer ........................ A 27

1 övertullförvaltare .......................... A 27

5 tullförvaltare av klass 1 A.................. A 26

6 tullöverinspektörer ........................ A 26

8 tullförvaltare av klass 1 B.................. A 24

21 tullöverkontrollörer ....................... A 24

16 förste tullkontrollörer ..... A 22

16 tullförvaltare av klass 2.................... A 22

20 tullförv altare av klass 3.... A 21

132 tullkontrollörer............ A 21

6 tullförvaltare av klass 4.................... A 20

308 kammarskrivare........................... A 16

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203. 29

23 tullmästare ............................... A 15

25 tulluppbördsman .......................... A 15

152 tullkontorister ............................ A 12

129 tullöveruppsyningsman .................... A 12

2 kansliskrivare ............................ A 11

4 kontorister ............................... A 9

1096 tulluppsyningsman ........................ A 8

33 kanslibiträden ............................ A 7

607 tullvakter ................................ A 5

60 kontorsbiträden ........................... A 4

49 skrivbiträden.............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare .......................... A 16

22 kustöveruppsyningsmän ................... A 12

55 kustuppsyningsman ....................... A 8

53 förste kustvakter .......................... A 7

163 kustvakter ................................ A 6

55 kustvakter ............................... A 5

4 kontorsbiträden ........................... A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ...................... A 24

1 kammarskrivare........................... A 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................. A 12

188 gränsuppsyningsmän ...................... A 8

1 skrivbiträde .............................. A 2

Tjänstemän å övergångsstat:

6 tullkassörer ............................... A 18

65 tillsyningsman ............................ A 6

Anni. 1. 1 kammarskrivartjänst å ordinarie stat vid central
tullkammaren

i Malmö skall hållas vakant, intill dess 1 tullkassör

å övergångsstat vid samma centraltullkainmare avgår från sin

befattning.

Anin. 2. 5 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må till
sättas

endast i den mån 5 tullkassörer å övergångsstat avgå från

sina befattningar.

Anm. 3. 65 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas en
dast

i den mån 65 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina

befattningar;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ................kronor 12 730 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t .... „ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ „ 2 060 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... „ 2 308 500

Summa kronor 17 100 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .......... kronor 300 000

Nettoutgift kronor 16 800 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å

tullstaten å riksstaten för budgetåret 1945/46 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av ........................ kronor 16 800 000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ......kronor 140 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...... „ 500 000

3. Expenser, förslagsvis ............ „ 900 000

4. Publikationstryck, förslagsvis..... „ 48 000

5. Hemliga utgifter................. „ 2 000

6. övriga utgifter, förslagsvis........ „ 740 000

Summa kronor 2 330 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen............ kronor 300 000

Nettoutgift kronor 2 030 000;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203.

31

dels ock till Tullverket: Omkostnader å riksstaten för

budgetåret 1945/46 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av .................. kronor 2 030 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Åmark.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till tullverket. s. 1 i texten
  2. SU 1945:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående anslag för budgetåret 19''i5jiG till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten